SFS 2018:1976 Lag om ändring i sametingslagen (1992:1433)

Du är här: Start / Förvaltningsrätt / Sametingslag (1992:1433) / SFS 2018:1976 Lag om ändring i sametingslagen (1992:1433)
SFS2018-1976.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag

om ändring i sametingslagen (1992:1433)

Utfärdad den 29 november 2018

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om sametingslagen (1992:1433)2

dels att nuvarande 2 kap. 3 a § ska betecknas 2 kap. 3 d §,
dels att 2 kap. 2, 4, 5 och 6 a §§ och 3 kap. 2, 8, 10, 15 och 19 §§ ska ha

följande lydelse,

dels att det ska införas fem nya paragrafer, 2 kap. 3 a�3 c, 3 e och 4 a §§

av följande lydelse.

2 kap.
2 §
3 Sametinget ska bestå av 31 ledamöter, utsedda genom val. För leda-
möterna ska det utses ersättare. I fråga om antalet ersättare och hur de ska
utses gäller bestämmelserna i 14 kap. 15 § vallagen (2005:837) om val till
landstingsfullmäktige.

Efter förslag av Sametinget förordnar regeringen ordförande i Sametinget.

Ordföranden ska utses bland tingets ledamöter. Sametinget väljer en eller
flera vice ordförande bland ledamöterna. Sametinget får återkalla vice ord-
förandes uppdrag.

3 a § Sametingets sammanträden i plenum är offentliga.

Sametinget får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende ska hållas

inom stängda dörrar. Ersättarna får närvara vid en sådan överläggning, även
när de inte tjänstgör.

3 b § Ordföranden leder Sametingets sammanträden i plenum och ansvarar
för ordningen vid sammanträdena.

Ordföranden får visa ut den som uppträder störande och inte rättar sig

efter tillsägelse.

3 c § Styrelsens sammanträden ska hållas inom stängda dörrar. Efter med-
givande från Sametingets plenum får styrelsen dock besluta att samman-
träden ska vara offentliga.

Styrelsens sammanträden ska alltid hållas inom stängda dörrar i ärenden
1. som avser myndighetsutövning, eller
2. där det förekommer uppgifter som omfattas av sekretess.
Detsamma ska gälla för sammanträden i Sametingets nämnder.

1 Prop. 2017/18:287, bet. 2018/19:KU9, rskr. 2018/19:34.

2 Senaste lydelse av 2 kap. 3 a § 1996:122.

3 Senaste lydelse 2006:803.

SFS

2018:1976

Publicerad
den

5 december 2018

background image

2

SFS

2018:1976

3 e § Sametingets plenum får besluta om skäliga ekonomiska förmåner för
ledamöter och ersättare.

4 § Sametinget ska bland sina ledamöter utse en styrelse som består av högst
sju ledamöter och lika många ersättare. Sametinget ska bland styrelsens
ledamöter välja en ordförande.

Styrelsen ansvarar för Sametingets verksamhet.

4 a § Vid Sametinget ska det finnas ett kansli som leds av en kanslichef.

Kanslichefen anställs av styrelsen.
Kanslichefen ska sköta den löpande verksamheten enligt de direktiv och

riktlinjer som styrelsen beslutar.

5 §4 Sametinget ska tillsätta en valnämnd som ansvarar för Sametingets
uppgifter vid val till Sametinget.

Sametinget kan därutöver tillsätta de nämnder som i övrigt behövs för

verksamheten.

6 a §5 Sametingets styrelse och nämnder beslutar i frågor som rör Same-
tingets myndighetsutövning och i andra frågor som de enligt lag eller annan
författning ska ha hand om.

3 kap.
2 §
6 För valet till Sametinget utgör landet en valkrets. Valnämnden utser
valförrättare och har i övrigt de uppgifter som framgår av detta kapitel. Upp-
gifter vid val till Sametinget fullgörs även av den centrala valmyndigheten
enligt vallagen (2005:837) och av länsstyrelsen i det län där Sametinget har
sitt säte.

8 § Den som har rösträtt till Sametinget är valbar till Sametinget om inte
annat följer av 9 §.

10 §7 Den centrala valmyndigheten utfärdar valsedlar. På valsedlarna ska
en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning anges samt minst tre
kandidater för gruppen, partiet eller sammanslutningen.

Kandidatnamnen ska förses med nummer och tas upp i nummerordning

under varandra. Valsedlarna ska dessutom vara utformade så att väljarna kan
lämna en särskild personröst och innehålla en upplysning om personvalets
innebörd.

För en registrerad grupp, ett parti eller en sammanslutning får det finnas

valsedlar med olika kombinationer av kandidater.

15 §8 Vid röstning i vallokal lägger väljaren själv in sin valsedel i ett val-
kuvert och tillsluter det. Väljaren lämnar valkuvert och det ytterkuvert som
också är röstkort till valförrättaren. Denne kontrollerar att väljaren ställt i
ordning bara ett valkuvert och att kuvertet inte är försett med obehörig
märkning. Därefter lägger valförrättaren i väljarens närvaro in valkuvertet i
ytterkuvertet och tillsluter det. Valförrättaren tar slutligen hand om ytter-
kuvertet samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn.

4 Senaste lydelse 2004:538.

5 Senaste lydelse 2006:803.

6 Senaste lydelse 2004:538.

7 Senaste lydelse 2004:538.

8 Senaste lydelse 2006:803.

background image

3

SFS

2018:1976

Den som saknar det ytterkuvert som också är röstkort får inte rösta. En

väljare som inte är känd för röstmottagaren ska legitimera sig eller på annat
sätt styrka sin identitet. Den som inte gör det får inte rösta.

19 §9 Vid brevröstning lägger väljaren själv in sin valsedel i ett valkuvert
och tillsluter det. I närvaro av två vittnen lägger väljaren sedan valkuvertet i
det ytterkuvert som också är röstkort och tillsluter det. Därefter skriver
väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete att han eller hon
gjort på detta sätt. Vittnena intygar skriftligen att väljaren egenhändigt
undertecknat försäkran och att de inte känner till något förhållande som
strider mot de uppgifter väljaren lämnat på ytterkuvertet. Vittnenas adresser
anges på ytterkuvertet. Vittnena ska ha fyllt 18 år.

Sedan brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning enligt första stycket

lägger väljaren in försändelsen i ett omslagskuvert och tillsluter detta.
Därefter lämnas försändelsen för postbefordran till länsstyrelsen i det län där
Sametinget har sitt säte.

En väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte kan

avge sin röst i föreskriven ordning får vid röstningen anlita någon annan
person som hjälper honom eller henne vid röstningen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.
2. �renden som har inletts hos Sametinget före ikraftträdandet men ännu

inte har avgjorts handläggs enligt äldre föreskrifter.

3. Bestämmelsen i 2 kap. 3 e § tillämpas inte på förmåner som har intjänats

före ikraftträdandet.

På regeringens vägnar

ALICE BAH KUHNKE

Helena Swenzén
(Kulturdepartementet)

9 Senaste lydelse 2006:803.

Viktiga lagar inom förvaltningsrätt

Viktiga lagar inom förvaltningsrätt

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.

Populära lagar