SFS 2006:803 Lag om ändring i sametingslagen (1992:1433)

Du är här: Start / Förvaltningsrätt / Sametingslag (1992:1433) / SFS 2006:803 Lag om ändring i sametingslagen (1992:1433)
060803.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i sametingslagen (1992:1433);

utfärdad den 1 juni 2006.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs i fråga om sametingslagen

(1992:1433)

dels att 1 kap. 2 §, 2 kap. 1, 2 och 6 §§ samt 3 kap. 4, 7, 9, 15, 16, 19, 23,

32 och 32 a §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 2 kap. 1 a, 5 a och

6 a §§, av följande lydelse.

1 kap.

2 §

2 Med same avses i denna lag den som anser sig vara same och

1. gör sannolikt att han eller hon har eller har haft samiska som språk i

hemmet, eller

2. gör sannolikt att någon av hans eller hennes föräldrar, far- eller morför-

äldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller

3. har en förälder som är eller har varit upptagen i röstlängd till Same-

tinget.

Vad som sägs i första stycket 3 gäller inte om länsstyrelsen har beslutat att

föräldern inte skall vara upptagen i röstlängden på den grunden att föräldern
inte är same.

2 kap.

1 § Sametinget skall verka för en levande samisk kultur och därvid ta initi-
ativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Till Sa-
metingets uppgifter hör särskilt att

1. besluta om fördelningen av statens bidrag och av medel ur Samefonden

till samisk kultur och samiska organisationer samt av andra medel som ställs
till samernas gemensamma förfogande,

2. utse den styrelse för sameskolan som avses i 8 kap. 6 § skollagen

(1985:1100),

3. leda det samiska språkarbetet,
4. medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas,

däribland rennäringens intressen vid utnyttjande av mark och vatten,

5. informera om samiska förhållanden,

1 Prop. 2005/06:86, bet. 2005/06:KU32, rskr. 2005/06:253.

2 Senaste lydelse 2004:538.

SFS 2006:803

Utkom från trycket
den 19 juni 2006

background image

2

SFS 2006:803

6. utföra de övriga uppgifter som ankommer på Sametinget enligt lag eller

annan författning.

1 a § Sametinget får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till de grupper,
partier eller liknande sammanslutningar som är eller har varit representerade
i Sametinget (partistöd).

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar före-

skrifter om partistödets omfattning och formerna för det. Stödet får inte ut-
formas så att det otillbörligt gynnar eller missgynnar någon sammanslutning.

2 §

3 Sametinget skall bestå av 31 ledamöter, utsedda genom val. För leda-

möterna skall det utses ersättare. I fråga om antalet ersättare och hur de skall
utses gäller bestämmelserna i 14 kap. 15 § vallagen (2005:837) om val till
landstingsfullmäktige. Ledamöterna skall vara svenska medborgare.

Efter förslag av Sametinget förordnar regeringen ordförande i Sametinget.

Ordföranden skall utses bland tingets ledamöter. Sametinget väljer en eller
flera vice ordförande bland ledamöterna. Sametinget får återkalla vice ordfö-
randes uppdrag.

5 a § Sametinget får återkalla uppdragen för förtroendevalda i styrelsen el-
ler i en nämnd när den politiska majoriteten i styrelsen eller nämnden inte
längre är densamma som i Sametinget.

6 § Sametinget får handlägga ärenden endast om mer än hälften av leda-
möterna är närvarande. Varje ledamot har en röst.

En ledamot i Sametinget får inte delta i handläggningen av ärenden som

rör ledamoten personligen eller ledamotens make, föräldrar, barn eller sys-
kon eller annan närstående. Inte heller får en ledamot delta i handläggningen
av ärenden som särskilt rör en sameby i vilkens styrelse ledamoten ingår.

Vid sammanträde i Sametinget skall protokoll föras.
Vad som i första, andra och tredje styckena sägs om Sametinget gäller

även dess styrelse och nämnder.

6 a § Sametingets styrelse och nämnder beslutar i frågor som rör förvalt-
ningen och Sametingets myndighetsutövning samt i andra frågor som de en-
ligt lag eller annan författning skall ha hand om.

3 kap.

4 §

4 Anmälan till valnämnden för att tas upp i sameröstlängden skall ha in-

kommit senast den 20 oktober året före valåret.

Den som har förts upp i sameröstlängden skall strykas från längden, om

han eller hon begär det eller avlider.

7 §

5 Den som är upptagen i sameröstlängd skall genom den centrala val-

myndighetens försorg erhålla ett röstkort i form av ett ytterkuvert samt ett

3 Senaste lydelse 2005:843.

4 Senaste lydelse 2004:538.

5 Senaste lydelse 2004:538.

background image

3

SFS 2006:803

valkuvert och ett omslagskuvert. Röstkorten och kuverten skall sändas till de
röstberättigade senast 30 dagar före valdagen.

En röstberättigad som har förlorat sitt röstkort/ytterkuvert eller inte har

fått det, är berättigad att efter begäran få ett duplettröstkort/duplettytterku-
vert av den centrala valmyndigheten, länsstyrelsen eller valnämnden. Ett så-
dant kort skall vara tydligt märkt som duplettröstkort.

9 §

6 Kandidater till Sametinget skall anmälas till den centrala valmyndig-

heten senast den 15 mars valåret. Av anmälan skall det framgå vilken grupp,
vilket parti eller liknande sammanslutning som kandidaterna tillhör. Anmä-
lan skall också innehålla namn på minst tre kandidater i bestämd ordnings-
följd. Till anmälan skall det fogas en skriftlig förklaring från varje kandidat
att denne har gett sitt tillstånd till anmälan.

Därutöver gäller för sådana grupper, partier eller liknande sammanslut-

ningar som inte har mandat i Sametinget att anmälan skall ha ett dokumente-
rat stöd av minst 50 personer, som skall vara upptagna i den slutliga röst-
längden för det kommande valet.

Den centrala valmyndigheten beslutar om registrering av grupper, partier

eller liknande sammanslutningar och kandidater. Myndighetens beslut får
inte överklagas.

Andra än kandidater för registrerade grupper, partier eller liknande sam-

manslutningar är inte valbara.

15 §

7 Vid röstning i vallokal lägger väljaren själv in sin valsedel i ett val-

kuvert och tillsluter det. Väljaren lämnar valkuvert och det ytterkuvert som
också är röstkort till valförrättaren. Denne kontrollerar att väljaren ställt i
ordning bara ett valkuvert och att kuvertet inte är försett med obehörig märk-
ning. Därefter lägger valförrättaren i väljarens närvaro in valkuvertet i ytter-
kuvertet och tillsluter det. Valförrättaren tar slutligen hand om ytterkuvertet
samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn.

Den som saknar det ytterkuvert som också är röstkort får inte rösta. En

väljare som inte är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Den som
inte gör det får inte rösta.

16 §

8 �r valkuvertet försett med obehörig märkning får det inte tas emot.

Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert får endast ett av dem tas emot. Om
väljaren begär det, skall samtliga valkuvert återlämnas till väljaren.

19 §

9 Vid brevröstning lägger väljaren själv in sin valsedel i ett valkuvert

och tillsluter det. I närvaro av två vittnen lägger väljaren sedan valkuvertet i
det ytterkuvert som också är röstkort och tillsluter det. Därefter skriver välja-
ren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete att han eller hon gjort
på detta sätt. Vittnena intygar skriftligen att väljaren egenhändigt underteck-
nat försäkran och att de inte känner till något förhållande som strider mot de
uppgifter väljaren lämnat på ytterkuvertet. Vittnenas adresser anges på ytter-

6 Senaste lydelse 2004:538.

7 Senaste lydelse 2000:1214.

8 Senaste lydelse 2000:1214.

9 Senaste lydelse 2004:538.

background image

4

SFS 2006:803

kuvertet. Vittnena skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn får inte vara
vittne.

Sedan brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning enligt första stycket

lägger väljaren in försändelsen i ett omslagskuvert och tillsluter detta. Däref-
ter lämnas försändelsen för postbefordran till länsstyrelsen i det län där Sa-
metinget har sitt säte.

En väljare som på grund av kroppsligt fel inte kan avge sin röst i föreskri-

ven ordning får vid röstningen anlita biträde.

23 § Granskningen inleds med att de ytterkuvert som kommit in från val-
lokalerna räknas. Antalet kuvert jämförs med antalet avgivna röster enligt
förteckningarna från vallokalerna. Därefter antecknas i röstlängden vilka
väljare som har röstat i vallokal.

Har någon väljare röstat mer än en gång i vallokal, skall väljarens röster

förklaras ogiltiga och ytterkuverten med väljarens röster obrutna läggas åt
sidan.

32 §

10 Vid mandatfördelningen mellan grupper, partier och liknande sam-

manslutningar skall mandaten fördelas proportionellt på grundval av valre-
sultatet. Härvid tilldelas mandaten, ett efter annat, den grupp, det parti eller
motsvarande som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämfö-
relsetalet är, så länge gruppen, partiet eller sammanslutningen ännu inte till-
delats något mandat, röstetalet delat med 1,4. Därefter beräknas jämförelse-
talet genom att röstetalet delas med det tal som är ett högre än det dubbla an-
talet mandat som redan har tilldelats gruppen, partiet eller sammanslut-
ningen.

För varje mandat som en grupp, ett parti eller en liknande sammanslut-

ning har fått skall en ledamot utses. När en ledamot utses skall reglerna i 14.
kap 9 och 10 §§ vallagen (2005:837) om val till riksdagen tillämpas. För att
personligt röstetal skall fastställas för en kandidat måste kandidaten dess-
utom ha fått lägst 25 särskilda personröster.

Sedan länsstyrelsen fördelat mandaten i Sametinget skall resultatet av va-

let offentliggöras genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.

Länsstyrelsen skall utan dröjsmål till Sametinget och regeringen redovisa

resultatet av valet samt utfärda bevis till valda ledamöter och ersättare.

32 a §

11 Om en ledamot har avgått före utgången av den tid för vilken le-

damoten blivit vald, skall länsstyrelsen på anmälan av Sametingets ordfö-
rande inkalla en ny ordinarie ledamot enligt de bestämmelser i 14 kap. 21 §
vallagen (2005:837) som avser ny ordinarie landstingsledamot.

Om en ersättare för ledamot har inträtt som ordinarie ledamot eller avgått

som ersättare av annan orsak, skall länsstyrelsen på anmälan av Sametingets
ordförande utse ytterligare ersättare enligt de bestämmelser i 14 kap. 22 §
vallagen som avser ersättare för landstingsledamot.

Den förrättning som avses i första och andra styckena är avslutad när pro-

tokollet från förrättningen har lagts fram för granskning. Efter sammanräk-

10 Senaste lydelse 2005:843.

11 Senaste lydelse 2005:843.

background image

5

SFS 2006:803

ningen skall valsedlarna åter läggas i omslag på det sätt som föreskrivs i
31 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.

På regeringens vägnar

ANN-CHRISTIN NYKVIST

Anders Perklev
(Jordbruksdepartementet)

background image

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2006

Viktiga lagar inom förvaltningsrätt

Viktiga lagar inom förvaltningsrätt

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.