SFS 1987:1065

Du är här: Start / Förvaltningsrätt / Tullag (2016:253) / SFS 1987:1065
871065.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1987:1065 Tuilag;

Utkom från trycket

den 8 december 1987

utfardad den 26 november 1987,

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller tull oc h annan skatt som tas ut vid införsel av varor
och tullverkets övervakning av införsel och utförsel av varor.

Med varor förstås i den na lag även transportmedel med vilka personer

eller varor befordras.

2 § Vad som sägs i den na lag om tull och annan skatt gäller även avgifter
som skall tas ut för varor vid införsel.

3 § Införsel och utförsel av varor, däribland transportmedel, skall anmä­
las till tullmyndighet enligt de föreskrifter som regeringen meddelar.

Definitioner
4 § I denna lag förstås med

tullområdet: Sveriges landområde och sjöterritorium samt luftrummet där­
över,

tullmyndighet: generaltullstyrelsen och underställda myndigheter enligt

fastställd distriktsorganisation för tullverket,

förtidlning: tullmyndighets åtgärder för att tillåta fri förfoganderätt över

varor vid införsel,
tullklarering: tullmyndighets åtgärder för förtullning, för behandling som

avses i 7 § första s tycket eller för utförsel av varor,

hemtagning: att ta hand om och i övrigt förfoga över varor med stöd av
tillstånd enligt 8 § första stycket.

Förtullning och annan tullklarering

5 § Varor som införs till tullområdet skall tullklareras.

Regeringen föreskriver på vilka platser varor får anmälas till förtullning

eller annan tullklarering.

2638

' Prop. 1986/87: 166, SkU 1987/ 88:3, rskr. 11.

¬

background image

' Vid förtullning kontrollerar tullmyndigheten att varan far införas och

SFS 1987:1065

fastställer tull och annan skatt för den.

6 § Om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats

med stöd av lagen, får inte någon förfoga över en vara, som skall införas,
utan att den har förtullats.

7 § Utan att förtullas får varor som införts till tullområdet

1. sändas genom tullområdet eller mellan orter inom detta enligt de

föreskrifter som regeringen meddelar,

2. förvaras på tullupplag eller tullager eller i friham n eller exportbutik

enligt 46-52 §§,

3. tas hem enligt 8 §,

4. innehas med tem porär tullfrihet enligt föreskrifter som meddelas med

stöd av 17 § lagen (1987: 1069) om tullfrihet m. m.

5. återutföras, eller
6. överlåtas till staten eller förstöras enligt 109 §.

Regeringen får föreskriva att tull- och skattefria varor inte behöver

anmälas till förtullni ng, om det kan ske utan risk för att föreskrifter som
gäller för införseln eftersätts.

8 § Tullmyndighet får, enligt föreskrifter som meddelas av regeringen,

bevilja den som bedriver importverksamhet tillstånd att ta hand om och i

övrigt förfoga över varor även om de inte har förtullats (hemtagningstill­
stånd).

Om det är nödvändigt för tullmyndigheternas kontroll, far regeringen

föreskriva begränsningar i r ätten att ta hem varor.

Det finns särskilda föreskrifter om andra begränsningar i rätten att ta

hand om va ror enligt första stycket och att förfoga över varor som tagits
om hand.

9 § Den som betalar tull och annan skatt enligt 26 § får förfoga över

varor även om tull och a nnan skatt inte har betalats för varorna.

10 § En vara, som skall förtullas, skall anmälas till förtulln ing vid inför­

seln eller, om den sänds under tullverkets överinseende till en ort inom
tullområdet, vid ankomsten till den orten. Om en oförtullad vara förvaras

på tullupplag eller tullager eller i friham n, skall den anmälas till förtullning
innan förvaringen u pphör. En vara, som innehas med temporär tullfrihet,
skall anmälas till förtullning innan den temporära tullfriheten upphör, om
regeringen inte föreskriver annat.

Den som har tagit hand om en vara med stöd av hemtagningstillstånd

skall anmäla varan till förtullning sen ast torsdagen i andra kalenderveckan
efter den vecka då varan anmäldes till hemtagning. Om särskilda skäl

påkallar det, får generaltullstyrelsen medge en längre frist för anmälan till

förtullning.

En vara som a vses i första stycket behöver inte anmälas till förtu llning,

om den blir föremål för annan tullklarering i anslutning till att försändning­
en, förvaringen eller den temporära tullfriheten upphör. Inte heller en vara
som tagits om hand med stöd av hemtagningstillstånd behöver anmälas till

2639

¬

background image

..

SFS 1987:1065

förtullning, om varan inom den tid då anmälan till förtullning skulle ha

gjorts anmäls till annan tullklarering. Varan får dock inte anmälas till

hemtagning på nytt.

11 § Den som anmäler en vara till förtullning eller som tagit hand om en

vara med stöd av hemtagningstillstånd utan a tt vidta åtgärd enligt 10 § sista

stycket är tullskyldig för varan.

I 80-82 §§ föreskrivs om tullskyldighet i särski lda fall.

Den som är tullskyldig skall utom tull betala annan skatt som skall utgå

för varan.

Anträffas inte någon som är tullskyldig, skall tull och annan skatt tas ut

ur varan. Om det finns särskilda skäl, kan generaltullstyrelsen besluta att
tull och an nan skatt inte skall tas ut ur varan.

12 § Vid förtullning av en vara skall, om inte annat är föreskrivet, författ­

ningar om tull och annan skatt tillämpas i den lydelse som gällde den dag

1. anmälan om hemtagning gjordes,

2. ansökan om temporär tullfrihet för varan gjordes eller sådan tullfrihet

medgavs utan ansökan, eller

3. varan, när fråga inte är om fall som avses i 1 eller 2, anmäldes till

förtullning.

Generaltullstyrelsen kan medge undantag från första stycket 2.
Om en åtgärd som avses i första stycket 3 inte har vidtagits inom

föreskriven tid, tillämpas författningarna i den lydelse som gällde den dag
då åtgärden senast borde ha vidtagits.

Tulldeklaration m. m.

13 § När en vara anmäls till förtullning, skall den tullskyldige till led ning

för förtullningen avge en tulldeklaration. Regeringen kan föreskriva att de

uppgifter som behövs för förtullningen får lämnas på annat sätt.

Tulldeklaration får avges genom ombud som godkänts av generaltullsty­

relsen.

Tulldeklaration får avges av någon som ä r anställd och kan anses ha en

förtroendeställning hos den tullskyldige eller, om deklarationen avges ge­

nom ett ombud som avses i andra stycket, hos ombudet.

14 § En tulldeklaration skall innehålla

1. varans nummer enligt tulltaxan i tulltaxelagen (1987: 1068) eller enligt

statistisk varuförteckning, som utfärdats av generaltullstyrelsen, och en
kort varubeskrivning, om en sådan inte finns i de handlingar som bifogas
deklarationen,

2. tullsats och annan skattesats,
3. varans tull- och skattepliktiga kvantitet samt värde,
4. grund för nedsättning av eller frihet fr ån tull eller annan skatt,

5. belopp som skall betalas i tul l och annan skatt.

För kontroll av uppgifter som avses i första s tycket och av att varan får

införas skall i tulldeklarationen eller annan handling lämnas de ytterligare

2640

uppgifter som regeringen föreskri ver. I tulldeklarationen eller annan hand-

¬

background image

ling skall också lämnas de ytterligare uppgifter som regeringen föreskriver

SFS 1987:1065

för tillämpningen av konventionen om förenkling av formaliteterna vid

handel med varor. Regeringen får föreskriva att uppgifterna i tulldeklara­
tionen skall lämnas i kodform.

Tullmyndigheten kan medge undantag från skyldighet att lämna uppgif­

ter som avses i första stycket, om tullmyndigheten finner att den tullskyldi­

ge har avsevärd svårighet att lämna uppgifterna. Innebär medgivandet att
den tullskyldig e inte behöver lämna uppgift om varans nummer, kan tull­

myndigheten bestämma att han skall lämna en sådan beskrivning av varan

som behövs för varans förtullning.

Generaltullstyrelsen kan medge att de uppgifter som avses i första styc­

ket får lämnas med hjälp av teleöverförda meddelanden eller andra auto­
matiska metoder eller i form av upptagning för automatisk databehandling.

15 § Om varor som enligt tulltaxan skall klassificeras gemensamt anmäls

till förtullning vid skilda tillfällen, skall den tullskyldige avge preliminära
tulldeklarationer. Slutlig deklaration skall avges vid det sista deklarations­

tillfallet, om tullmyndigheten inte bestämmer annat.

En preliminär tulldeklaration skall innehålla en kort varubeskrivning,

om en sådan inte finns i handlingar som bifogas deklar ationen, och prelimi­

närt beräknade belopp som skall betalas i tull och annan skatt.

Regeringen kan föreskriva att preliminär tulldeklaration får avges även i

andra fall än som av ses i första stycket.

16 § Regeringen fö reskriver vilka handlingar som skall bifogas en tull­

deklaration eller i övrigt inges för att styrka uppgifter om en vara som skall

förtullas.

En tullmyndighet kan förelägga den tullskyldige att lämna de ytterligare

uppgifter som behövs f ör kontroll av tulldeklaration eller av annan uppgift

om en vara som skall förtullas.

Tulitaxering, omtulltaxering, eftertulltaxering, skönstulltaxering
Tulltaxering

17 § Med ledning av tulldeklara tion eller motsvarande uppgifter faststäl­

ler tullmyndigheten tull och annan skatt (tulitaxering).

Om en preliminär tulldeklaration har avgetts, bestämmer tullmyndighe­

ten preliminärt tull och annan skatt (preliminär tulltaxering). Om det finns

särskilda skäl, får preliminär tulltaxering ske även i annat fall.

18 § En anmälan till förtullning av en vara får inte återkallas sedan

tulltaxeringsbeslut meddelats. Om det finns särskilda skäl, far generaltull­

styrelsen medge att återkallelse sker senare med verkan att tulltaxerings­

beslutet upphävs.

Omtulltaxering

19 § Tullmyndigheten skall ompröva tulltaxeringsbeslut (omtulltaxe­

ring), om den tullskyldige begär det innan tiden för överklagande av

beslutet har gått ut.

Finner tullmyndigheten att ett tulltaxeringsbeslut är felaktigt, skall myn-

2641

¬

background image

SFS 1987:1065

digheten på eget initiativ besluta om rättelse genom omtuiltaxering, såvida
inte felet är att anse som ringa. Fråga om sådan omprövning får inte tas

upp sedan tiden för överklagande av beslutet har gått ut.

Skyldigheten enligt första och andra styckena att ompröva tulltaxerings­

beslut gäller inte, om beslut överklagats och tullmyndigheten har överläm­
nat handlingarna i ärend et till en högre instans.

Eftertulltaxering

20 § Har den som är tullskyldig enligt 11 § första stycket

1. i tulldeklarati on eller på annat sätt lämnat oriktig uppgift till ledning

för tulltaxeringen, eller

2. underlåtit att lämna uppgift som det ålegat honom att lämna, skall

tullmyndigheten besluta om eftertulltaxering, om den oriktiga uppgiften

eller underlåtenheten har medfört att tull eller annan skatt inte fastställts
eller fastställts till fö r lågt belopp. Eftertulltaxering får inte ske, om det
belopp som avses är ringa eller det med hänsyn till omständigheterna är
uppenbart oskäligt, att sådan taxering sker.

21 § Eftertulltaxering får inte ske så länge omtuiltaxering kan förekom­
ma. Eftertulltaxering får inte heller ske senare än fem år efter den dag då
varan anmäldes till förtullning, såvida inte den tullskyldige samtyckt till att

eftertulltaxering sker.

22 § Om den tullskyldige har avlidit, skall eftertulltaxeringen påföras
hans dödsbo. Beslut om sådan eftertulltaxering far meddelas senast under
andra året efter utgången av det kalenderår då bouppteckning efter den
tullskyldige lämnats in för registrering.

23 § Om den tullskyldige har åtalats för brott enligt lagen (1960 ; 418) om
straff för varusmuggling får, även efter utgången av den i 21 eller 22 §
angivna tiden, eftertulltaxering ske för den vara som åtalet avser. Beslut
om sådan eftertulltaxering får dock inte meddelas senare än under kalen­

deråret efter det då åtalet väcktes. Om den tullskyldige har avlidit, får

beslut om eftertulltaxering inte meddelas senare än sex månader från
dödsfallet. Ogillas åtalet, skall tullmyndigheten undanröja eftertulltaxe­

ringen, om domen vinner laga kraft.

Första stycket skall tillämpas också i fall då den som har företrätt en

juridisk person åtalats för brott enligt lagen om straff för varusmuggling,
om brottet avser tull eller ann an skatt som den juridiska personen haft att

betala.

Skönstulltaxering

24 § Om tull eller ann an skatt inte kan b eräknas tillförlitligt vid tulltaxe­

ring, omtuiltaxering eller eftertulltaxering, fastställs vad som skall erläggas

efter skälig grund (skönstulltaxering).

Betalning av tull och annan skatt

Betalning

2642

25 § Tull och annan skatt skall betalas till tullmyndigheten inom 15 dagar

från den dag då beslutet om tullen eller s katten meddelades.

¬

background image

26 § Generaltullstyrelsen far medge undantag från 25 § för den som

SFS 1987:1065

bedriver importverksamhet eller annan som importerar varor i större om­

fattning. Sådan importör (kreditimportör) får betala tull och annan skatt

enligt särskild tullräkning.

Särskild tullräkning får även utställas på sådant ombud som avses i 13 §

andra stycket, om ombudet gentemot tullverket åtagit sig att fullgöra den

betalningsskyldighet som åvilar den tullskyldige.

Särskild tullräkning får utfärdas gemensamt för flera tulltaxeringsbeslut.

Räkningen skall betalas inom 15 dag ar från den dag då den utfärdades.

Generaltullstyrelsen får i enskilda fall bestämma att räkningen skall betalas

tidigare, om det finns särskilda skäl.

Om ett ombud har mottagit medel av tullskyldiga för betalning av tull­

räkningar, skall ombudet hålla dessa medel skilda från andra tillgångar.

ISS

27 § Regeringen får föreskriva att säkerhet skall ställas för tull och annan
skatt. Om säkerhet inte har ställts, utgör varan säkerhet för tullen och
skatten så länge den står under tullverkets överinseende.

�&terbetalning

28 § Om en tullskyldig har betalat tull eller annan skatt med högre belopp

än han rätteligen skall betala, återbetalas överskjutande belopp. Motsva­

rande gäller när han betalat tull eller annan skatt som rätteligen inte skall
betalas. Belopp som får dras av vid redovisning av skatt enligt lagen

(1968; 430) om mervärdeskatt återbetalas dock inte. Om tullfrihet har be­

slutats med stöd av 12 § lagen (1987; 1069) om tullfrihet m. m. för en vara
av visst slag, återbetalas inbetalat tullbelopp.

Vid återbetalning till den tullskyldige får avdrag göras för tull och annan

skatt som förfallit till betalning och som den tullskyldige skall betala till

tullverket. Vid restitutio n av tull enligt lagen om tullfrih et m. m. får avdrag

göras för tull och annan skatt som förfallit till betalning och som sökanden

skall betala till tullverket. I lagen (1985; 146) om avräkning vid å terbetal­

ning av skatter och avgifter finns också föreskrifter som begränsar rätten

till återbetalning.

Restavgift

29 § Om tull eller annan skatt inte betalas inom föreskriven tid, skall

restavgift tas ut med sex öre för varje hel krona av obetalt belopp, dock
minst femtio kronor. Vid beräkning av restavgiften skall avrundning ske

till närmast lägre hela krontal. Generaltullstyrelsen får medge befrielse helt

eller delvis från skyldighet att betala restavgift, om det finns särskilda skäl.

Bestämmelserna i denna lag om tull och annan skatt tillämpas även

beträffande restavgift enligt första stycket.

Ränta

30 § Ränta utgår på tull och annan skatt som skall betalas

1. på grund av omtulltaxering eller eftertulltaxering,
2. enligt beslut av generaltullstyrelsen, kammarrätten eller regeringsrät­

ten,

3. i fall som avse s i 82 §, när tull eller annan skatt undandragits,
4. i fall som avses i 24 § första el ler tredje stycket lagen (1987; 1069) om

2643

tullfrihet m. m.

¬

background image

SFS 1987:1065

Om tull eller annan skatt enligt preliminär t beslut har erlagts med lägre

belopp än som slutligt fastställts, utgår ränta på det överskjutande belop­
pet.

Ränta enligt första eller andra stycket utgår dock inte på belopp som får

dras av vid redovisning av skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Om ut färdande av särskild tullräkning fördröjs till följd av att den som

tagit hand om en vara med stöd a v hemtagningstillstånd inte anmält varan
till förtullning inom föreskriven tid, utgår ränta.

Bestämmelserna i denna lag om tull och annan skatt tillämpas även

beträffande ränta enligt denna paragraf.

31 § Vid beräkning av ränta enligt 30 § för sta stycket 1, 2 elle r 4 eller
andra stycket gäller att ränta utgår

från utgången av den andra månaden efter den då varan anmäldes till

förtullning, dock att ränta på tull eller annan skatt, som motsvarar tidigare
återbetalat belopp, utgår från utgången av den månad då beloppet återbeta­

lades,

till och med den månad då beloppet skall erläggas.
Ränta enligt 30 § första stycket 3 utgår

från utgången av den månad då varan infördes eller det olovliga förfaran­

det ägde rum,

till och med den månad då beloppet skall erläggas.

Ränta enligt första och andra styckena i denna paragraf utgår inte för

längre tid än två år utom i fall som avse s i 30 § första stycket 4.

Ränta enligt 30 § Qärde stycket utgår för den tid fördröjningen omfattar.

32 § På belopp som återbetalas enligt 28 § utgår ränta. Ränta utgår även

på ränta enligt 30 § som återbetalas. Ränta utgår från utgången av den

månad under vilken bel oppet betalats till och med den månad då beloppet

återbetalas.

33 § Ränta beräknas för visst kalenderår efter den räntesats som motsva­

rar det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid utgången av

december det föregående året, i fall som avs es i 30 § med ett tillägg av tre

procentenheter och i fall som avses i 32 § med ett avdrag som motsvarar
halva diskontot. Räntesatsen bestäms i sistnämnda fall till procenttal med
högst en decimal, som i för ekommande fall a vrundas uppåt. För den tid

som infaller efter utgången av det år då tull och annan skatt slutligt
fastställs tillämpas dock den räntesats som gäller för det året. Räntebelopp

som inte uppgår till femtio kronor tas inte ut och återbetalas inte.

34 § Om ett beslut som föranlett ränta enligt 30 § har ändrats på sådant

sätt att ränta inte skulle ha betalats eller skulle ha betalats med lägre

belopp, skall ny beräkning av räntan göras. För mycket erlagd ränta

återbetalas.

Ränta utgår inte på räntebelopp som en tullskyldig åläggs betala enligt

30 § utöver tidigare erlagd ränta.

Om ett beslut som föranlett ränta enligt 32 § har ändrats på sådant sätt

att ränta inte skulle ha utgått eller skulle ha utgått med lägre belopp, skall

2(544

den tullskyldige återbetala vad han uppburit för mycket. Bestämmelserna i

denna lag om tull och annan s katt gäller därvid i tilläm pliga delar.

¬

background image

/

Indrivning m. m.

SFS 1987:1065

35 § Tull och annan skatt som har förfallit till betalning skall drivas in i
den ordning som gäller för indrivning av skatt enligt uppbördslagen

(1953:272). Om säkerhet har ställts eller om varan utgör säkerhet, får
tullmyndigheten ta ut beloppet ur säkerheten.

36 § Om någon, i egenskap av företrädare för en tullskyldig som är
juridisk person, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har underlåtit att

betala in tull ell er annan skatt i rätt tid och ordning, är han tillsammans
med den tullskyldige betalningsskyldig för tullen och skatten. Betalnings­

skyldigheten får helt eller delvis efterges, om det finns särskilda skäl.

Talan om åläggande av betalningsskyldighet enligt första stycket skall

föras vid allmän domstol. Talan får inte väckas sedan den tullskyldiges

betalningsskyldighet för beloppen har bortfallit enligt lagen (1982:188) om

preskription av s kattefordringar m. m. Hos den som har blivit ålagd bet al­
ningsskyldighet fa r indrivning ske i samma ordning som gäller för skatt
enligt uppbördslagen (1953:272).

Den som fullgjort betalningsskyldighet för tull- och skattebelopp enligt

första stycket har rätt att fa ut beloppet av den tullskyldige.

Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om re­

gressfordran enligt tredje stycket.

37 § De föreskrifter om ränta, restavgift, indrivning, avräkning, avskriv­

ning och p reskription som gäller i fråga om fordringar mot en tullskyldig

gäller även när motsvarande fordringar tagits upp i tullräkning, som ut­

ställts på ombud enligt 26 § andra stycket.

Tullauktion m.m.
38 § Om tull och annan skatt skall tas ut ur en vara enligt 11 § Qärde
stycket eller 35 §, får varan säljas genom tullmyndighetens försorg på

offentlig auktion (tullauktion) eller på annat sätt, om tullmyndigheten

finner det vara lämpligare. Om varan är skadad eller förskämd eller om

köpeskillingen inte kan beräknas täcka minst kostnaden för försäljningen

eller om tullmyndigheten annars finner att det föreligger särskilda skäl, far

varan i stället förstöras.

Att vissa varor inte får säljas på tullauktion följer av särskilda bestäm­

melser.

39 § En tullauktion skall kungöras i god tid och på lämpligt sätt.

Innan en vara säljs på tullauktion eller på annat sätt skall tullmyndighe­

ten i god tid skicka särskild underrättelse, om adressen är känd, till den
som är tullskyldig samt till den som kan antas vara ägare och den som kan

antas ha särskild rätt till varan. Vad som sagts nu skall om möjligt tillämpas
även innan en vara förstörs.

40 § Medel som inflyter genom försäljning enligt 38 § skall användas till
att täcka i första hand tullverkets kostnader för förvaring och försäljning av

varan och i andra hand tull och annan skatt för varan samt ränta.

Uppkommer överskott, skall beloppet tillställas den tullskyldige eller,

om annan visar att han var ägare till varan, denne. Om någon visar att han

2645

¬

background image

\

SFS 1987:1065

hade särskild rätt till vara n, skall dock häremot svarande del av beloppet
tillställas honom.

Om belo ppet inte har kunnat tillställas någon enligt andra stycket inom

ett år från dagen för försäljningen, tillfaller det staten.

Utförsel

41 § Den för vars räkning en vara förs ut ur landet (exportör) skall göra
en skriftlig anmälan om utförseln till tullmyndighet. Anmälan skall innehål­
la uppgift om

1. varans nummer enligt statistisk varuförteckning som utfärdats av

generaltullstyrelsen,

2. varans kvantitet och värde,

3. grund för återbetalning av eller befrielse från tull eller annan skatt på

grund av utförseln.

Generaltullstyrelsen kan medge att de uppgifter som avses i första styc­

ket får lämnas med hjälp av teleöverförda meddelanden eller andra auto­
matiska metoder eller i form av upptagning för automatisk databehandling.

42 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med­
delar ytterligare föreskrifter om uppgifter och handlingar som skall lämnas
till tullmyndigheten när en vara förs ut ur l andet.

Tullmyndigheten kan förelägga exportören att lämna de ytterligare upp­

gifter som behövs för kontroll av anmälan om utförsel eller av annan

uppgift i fråga om en vara som skall föras ut.

På grundval av de lämnade uppgifterna och den undersökning av varan,

som kan behövas, kontrollerar tullmyndigheten att varan får föras ut.

43 § Bestämmelserna i 41 och 42 §§ tillämpas även i fråga om åtgärd som
enligt särskilda föreskrifter skall jämställas med utförsel.

44 § Regeringen får föreskriva att skriftlig anmälan om utförsel får

underlåtas i fråga om varor som inte skall redovisas i handelsstatistiken,
om det kan ske utan risk för att föreskrifter som gäller för utförseln
eftersätts.

Statistik

45 § En tullskyldig eller annan, som enligt denna lag eller bestämmelser
som meddelats med stöd av lagen är skyldig att göra anmälan eller lämna

uppgift om en vara, skall för statistiskt ändamål lämna de uppgifter om
varan som regeringen föreskriver.

Tullupplag, tullagcr, frihamn m. m.

46 § För förvaring av oförtullade varor under kortare tid får inrättas

tullupplag samt för annan förvaring av oförtullade varor tullager och fri­

hamn. Regeringen föreskriver vilka former av tullager som får i nrättas.

För försäljning av oförtullade eller obeskattade varor till flygpassagerarc

2646

avreser till utlandet får inrättas butik på flygplats (exportbutik). Om

det finns särskilda skäl, får exportbutik inrättas även på annan plats.

¬

background image

⬢ ;

v

^

/

/

47, ,§ Regeringen får föreskriva att tullupplag och tullager kan inrättas av

SFS 1987:1065

tullverket. Regeringen får meddela föreskrifter om verksamheten vid såda­
na tullupplag och tullager.

Tillstånd för annan än tullverket att inrätta tullupplag eller tullager

meddelas av tullmyndighet.

Tillstånd att inrätta frihamn eller exportbutik meddelas av regeringen.

48 § Tullmyndighet får ta hand om en oförtullad vara för tillfällig förva­

ring om det behövs för tullkontrollen. Varan får läggas u pp på tullupplag

eller i frihamn. I sådan t fall tillämpas 50 § tre dje stycket.

Innehavaren av ett tullupplag eller en frihamn är skyldig att ta emot

oförtullade varor, om det kan ske utan avsevärd olägenhet.

49 § Regeringen får föreskriva den längsta tid under vilken oförtullade

varor får förvaras på tullupplag och tullager.

Om förvaringstiden för en vara, som inte far införas, har gått ut utan att

varan har anmälts till förtullning eller blivit föremål för behandling enligt

7 § förs ta stycket, far varan utan att förtullas säljas för utförsel genom

tullmyndighets försorg med tillämpning av bestämmelserna i 38-40 §§.

50 § En fraktförare är skyldig att lägga upp en vara som införs till

tullområdet på tullupplag eller i frihamn. Om ingen fraktförare åtagit sig att
befordra varan, skall den som befordrat varan lägga upp den på tullupplag

eller i frihamn. Vad som sagts nu gäller inte, om varan tullklareras på annat
sätt.

Befordras en vara på ett fordon som kommer till tullområdet med fartyg,

åvilar skyldigheten att lägga upp varan på tullupplag eller i frihamn den
som svarar för vägtransporten, om fordonets förare medföljer fartyget. I
annat fall åvilar skyldigheten redaren.

Om en fraktförare eller den som annars befordrat en vara åsidosätter sin

skyldighet enligt första eller andra stycket, läggs v aran upp på tullupplag
eller i frihamn genom tu llverkets försorg. Den som åsidosatt skyldigheten
skall ersätta tullverket dess kostnader för varans uppläggning och förva­

ring. Tullmyndigheten kan best ämma att varan inte får tas ut från upplaget

eller frihamnen, förrän kostnaderna ersatts eller säkerhet ställts för dem.

51 § I frihamn får oförtullade varor förvaras utan tidsbegränsning.

I frihamn får bedrivas industriell verksamhet och detaljhandel i den

utsträckning regeringen föreskriver.

52 § Tullupplag, tullager, frihamnar och exportbutiker står under tullver­

kets tillsyn.

Regeringen får meddela föreskrifter om anmälnings- och redovisnings­

skyldighet i fråga om v aror som förvaras på sådana platser.

53 § Den som i verksamhet vid tullupplag, tullager eller frihamn tar

befattning med tulldeklarationer och andra handlingar som lämnas för
tullklarering, får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i ver ksamheten

erfarit om någon ensk ilds ekonomiska och personliga förhållanden. I det
allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekr etesslagen

2647

(1980:100).

¬

background image

\

'f-' ⬢ ⬢

^ X i,. . /

.

SFS 1987:1065

54 § Tullmyndighet får, om det kan ske utan risk för att föreskrifter om

införsel åsidosätts, överlämna åt ett bolag eller en förening som innehar
tullupplag eller friha mn att utföra den kontroll som annars ankommer på

tullmyndighet i samband med

1. att en vara skall läggas upp på upplaget eller i frihamnen,

-

2. att en vara som förvaras på upplaget eller i frihamnen skall tas om

hand av hemtagare eller i övrigt t as ut från upplaget eller frihamnen, eller

3. att en vara sänds från eller till upplaget eller frihamnen enligt 7 §

första stycket 1.

Förhandsbesked

55 § Generaltullstyrelsen får meddela förhandsbesked om

1. en varas nummer enligt tulltaxan och statistisk varuförteckning som

utfärdats av styrelsen,

2. beräkning av en varas tullpliktiga kvantitet,
3. beräkning av en varas tullpliktiga värde,

4. tullsats och annan skattesats för en vara och
5. tullfrihet eller tullnedsättning för en vara av helt eller delvis svenskt

ursprung.

Ett förhandsbesked om skattesats gäller endast i den mån skatten skäll

betalas till tullverket.

56 § Förhandsbesked meddelas efter ansökan av den som avser att infö­

ra eller utföra en vara eller av någon a nnan vars intresse i väsentlig mån
berörs av bestämmelsernas tillämpning.

Förhandsbesked skall sökas skriftligt hos generaltullstyrelsen. Sökan­

den skall lämna de uppgifter som behövs för att förhandsbesked skall

kunna meddelas. Styrelsen får begära varuprov av sökanden. Om labora­

torieundersökning görs eller sakkunnig anlitas för att utreda en varas
beskaffenhet, skall sökanden enligt beslut av styrelsen ersätta kostnaden

för detta, om styrelsen inte medger undantag.

Om g eneraltullstyrelsen med hänsyn till an sökningens innehåll, utred­

ningens beskaffenhet eller andra omständigheter finner att förhandsbesked

inte bör meddelas, skall ansökningen avvisas.

57 § �renden om förhandsbesked skall handläggas skyndsamt.

Förhandsbesked gäller omedelbart. Beskedet är bindande för staten i

förhållande till sökanden i fråga om en vara som införs eller utförs av

honom eller för hans räkning eller i enlighet med e tt av honom ingånget

avtal, om varan anmäls till förtullning eller utförsel inom två år från den
dag han fick del av beskedet och han yrkar det vid förtullningen eller

utförseln.

58 § Förhandsbesked upphör att gälla vid författningsänd ringar som på­

verkar den fråga beskedet avser.

59 § Generaltullstyrelsen kan återkalla förhandsbesked, om styrelsen

finner att en bestämmelse skall ges annan tolkning än den som ligger till

2648

grund för beskedet. Beslut om återkallelse skall delges den som erhållit

beskedet.

¬

background image

Ett förhandsbesked som har återkallats skall ändå gälla i frå ga om en

SFS 1987:1065

vara som införts eller utförts i e nlighet med avtal som den som erhållit
beskedet ingått innan beslutet om återkallelse delgavs honom, under förut­
sättning att han begär det och att varan anmäls till förtullning eller utförsel
inom tre månader från den dag då beslutet om återkallelse avsänts till
honom.

Om det finns särskilda skäl, kan generaltullstyrelsen medge att verkan

av beslut om återkallelse skall inträda senare än som följer av andra

stycket.

60 § Vad som i 59 § andra och tredje styckena sägs om återkallelse av
förhandsbesked skall gälla även i fråga om ändring av förhandsbesked efter

överklagande.

Tullverkets kontrollverksamhet
61 § Oförtullade varor och varor som anmälts till utförsel står under

tullverkets överinseende (tullkontroll). I fråga om vara som tagits om hand

med stöd av hemtagningstillstånd gäller detta dock endast om den

1. är underkastad förfogandeförbud enligt 2 § 5 lagen (1973:980) om

transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m. m.,

2. behandlas enligt 7 § första stycket denna lag, eller

3. förvaras enligt beslut som tullmyndighet meddelat med stöd av före­

skrift som avses i 8 § andra stycket.

Vad som sägs i för sta stycket gäller inte varor som lämnats ut till fritt

förfogande enligt 9 §.

62 § Transportmedel står under tullkontroll, om det

1. medför varor till tullom rådet, så länge varorna står under tullkontroll

och inte lossats,

2. kommer till tullområdet utan att medföra varor, tills anmälan om

transportmedlet enligt 3 § h ar behandlats av tullmyndigheten,

3. skall avgå från tullområdet, sedan anmälan gjorts härom.

Transportmedel, som kommer till tul lområdet och skall undersökas en­

ligt 63 §, står utan hinder av första stycket 1 och 2 under tullkontroll tills

undersökningen har slutförts.

63 § För kontroll av att anmälnings- och uppgiftsskyldighet enligt denna

lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen fullgjorts
riktigt och fullständigt får tullmyndigheten undersöka

1. transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan

förvaras vid införsel till eller utförsel från tullområdet,

2. områden för tullupplag, tullager, frihamnar och exportbutiker, flyg­

platser och ba ngårdar, där varor som står under tullkontroll förvaras, och

även lokaler inom sådana områden, samt

3. handresgods, såsom resväskor och portföljer, samt handväskor och

liknande som medförs av resande vid inresa till eller utresa från tullområ­

det eller av person som kan anmanas stanna enligt 64 §.

Om rätt för tulltjänstemän att undersöka vad resande bär i eller inn anför

kläderna föreskrivs i 19 § lagen (1960:41 8) om straff för varusmuggling.

2649

¬

background image

V. v

SFS 1987:1065

64 § Förare eller befälhavare på transportmedel som står under tullkont­

roll är skyldig att använda anvisad väg eller led, att medföra passhandling ⬢

för transportmedlet och dess last och att stanna på tullmyndighets anmä-

ning.

Förbud far meddelas förare eller befälhavare som sägs i först a stycket

att göra uppehåll under resa inom tullområdet, att utan tullmyndighets

medgivande ankomma eller avgå med transportmedlet samt att beträda

eller lämna och lossa eller lasta transportmedlet.

Förare och befälhavare på transportmedel som inte står under tullkon­

troll och även annan person är skyldig att stanna på tullmyndighets anma-
ning. Sådan anroaning får ges, när det finns anledning anta att anmälningsj-

skyldighet föreligger för honom enligt denna lag eller enligt föreskrifter
som meddelats med stöd av lagen.

Anvisning, anmaning och förbud som avses i denna paragraf får medde­

las endast om det behövs för att möjliggöra tullverkets övervakning av
införsel eller utförsel och får inte gå utöver vad som är nödvändigt för detta

ändamål.

Regeringen får meddela närmare föreskrifter i fråga om de skyldigheter

som avses i denna paragraf.

65 § En förare eller befälhavare på ett transportmedel eller annan, som

enligt 64 § är skyldig att stanna, skall på tulltjänstemans begäran lämna de

uppgifter och förete de handlingar som behövs för kontrollen.

66 § Tullmyndighet far anbringa lås, förseglingar och igenkänningsmär­

ken på transportmedel och andra varor som står under tullkontroll. Tull­
myndighet far också tillfälligt ta hand om registreringsbevis och liknande
handlingar, som avser ett sådant transportmedel, när det behövs för att
hindra transportmedlets avgång.

Om befogenhet för tullmyndighet att omhänderta oförtuliade varor för

tillfällig förvaring föreskrivs i 48 § första stycket.

67 § Om det behövs för kontrollverksamheten och inte medför något

väsentligt hinder för trafiken, far tullmyndighet tillfälligt stänga av områ­
den där transportmedel lossas eller lastas. Vad som sagts nu gäller även
annat område närmast transportmedel, liksom infarter till och utfarter från

tullupplag, frihamnar och flygplatser.

68 § Tullmyndighet får preja fartyg inom tullområdet, om det behövs för

att möjliggöra tullverkets övervakning av införsel eller utförsel av varor.

Om ett fartyg under resa mellan orter inom tullområdet avviker från

kursen och lämnar tullområdet utan att nöd eller annat tvingande skäl

föreligger, får tullmyndighet, om befälh avaren inte efterkommer en anma­

ning att återvända till tullområdet, inbringa fartyget till en plats inom detta.

Kan anmaning inte ges eller finns särskild anledning anta att en anmaning

skulle förhindra eller avsevärt försvåra ett inbringande av fart yget, får det

inbringas utan föregående anmaning.

Inbringande enligt andra stycket får inte ske av ett utländskt fartyg eller

inom en främmande stats vattenområde, om det inte medges enligt avtal

2^50

med den främmande staten.

¬

background image

69 ;§ För sådan kontroll som avses i 63 § skall den vars uppgifter skall

SFS 1987:1065

kontrolleras eller för vars räkning varan införs eller utförs bereda den som
verkställer kontrollen tillfälle att undersöka varan och transportmedlet och
utan kostnad tillhandahå lla varuprov som behövs. Denne skall också läm­

nas tillträde till de lokaler och andra utrymmen som används för den
transport, förvaring eller verksamhet som kontrollen avser.

Den vars uppgifter skall kontrolleras eller för vars räkning varan införs

eller utförs skall svara för den transport av varan som behövs samt för
uppackning och återinpackning. Han skall även tillhandahålla arbetsbiträ­

de vid provtagning oc h vägning. Den som åsidosätter dessa skyldigheter
skall enligt beslut av tullmyndighet ersätta staten dess kostnad för ifråga­

varande åtgärder. Vad som sägs i 35 § om tull och annan skatt skall gälla
även sådan ersättning. Tullmyndighet får medge befrielse helt eller delvis

från ersättningsskyldigheten.

70 § �ven i ann at fall än som avses i 69 § fö rsta stycket får tulltjänste­

man undersöka och ta prov på varor som står under tullkontroll.

71 § Om det finns anledning anta att en uppgift som lämnats enligt denna
lag eller enligt föreskrift som meddelats med stöd av lagen inte är riktig, får

tullmyndigheten anlita särskild sakkunnig för att fa fram den upplysning
som behövs. Om uppgiften visas v ara oriktig, är den som lämnat uppgiften
skyldig att stå för kostnaden för den sakkunnige. Sådan skyldighet förelig­

ger dock inte, om den oriktiga uppgiften avser varans tull- eller skatteplik­

tiga värde och det slutligen fastställda värdet inte överstiger det uppgivna
med mer än tio procent.

Tullmyndighet far, med generaltullstyrelsens medgivande, anlita sär­

skild sakku nnig ä ven när en uppmaning att lämna uppgift eller handling

rörande en vara inte har följts. Den som rätteligen skulle ha lämnat uppgif­
ten eller handlingen skall stå för kostnaden, om styrelsen inte beslutar

annat.

Om tullverket haft kostnad som enligt första eller andra stycket någon

annan skall stå för, skall denne enligt beslut av tullmyndighet ersätta staten
dess kostnad. Vad som sägs i 35 § om tull och annan skatt skall gälla även
sådan ersättning.

72 § Om det behövs för kontrollverksamheten eller för uppgiftsskyldig­

heten enligt 114 §, får regeringen föreskriva att den som är tullskyldig skall
lämna uppgift om organisationsnummer eller personnummer när en vara

anmäls till förtullning samt att en exportör skall lämna sådan uppgift när en

vara anmäls till utförse l.

73 § Polisen är skyldig att medverka i kontrollverksamheten enligt denna

lag. Vad som sägs i 63-70 §§ om tullmyndighet och tulltjänsteman gäller

vid sådan medverkan o ckså polismyndighet och polisman.

�ven järnvägsföretag och postverket är skyldiga att medverka i kontroll­

verksamheten enligt den na lag i fråga om varor som befordras på järnväg

eller med post. I fråga om s ådan medverkan gäller inte 63-70 §§.

Regeringen får meddela närmare föreskrifter om medverkan som avses i

första och andra styckena.

265]

¬

background image

SFS 1987:1065

74 § Transportföretag som befordrar resande från utlandet skall utän'

kostnad för staten ställa de lokaler och anordningar till tullver kets förfo-;

gande som enligt vad generaltullstyrelsen bedömer behövs för undersökr

ning och tulltaxering av resgods och fordon som resande för med sig, för

förhör och kroppsvisitation av resande samt för tullpersonal under uppe=

håll i tjänstgöringen.

75 § För kontroll av att anmälnings-och uppgiftsskyldighet enligt denha

lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen fullgjorts
riktigt och fullständigt får tullmyndigheten, utöver undersökning enligt

63 §, förelägga den som är uppgiftsskyldig att för granskning tillhandahålla

tullmyndigheten räkenskaper, anteckningar och andra handlingar som rör

hans verksamhet. �ven den för vars räkning en vara införts eller utförts

och annan som bedriver verksamhet av sådan beskaffenhet att uppgift som

är av betydelse för kontrollen kan hämtas ur anteckningar eller andra

handlingar, som rör verksamheten, kan föreläggas att tillhandahålla hand­

lingar som behövs för kontrollen.

76 § I beslut om granskning enligt 75 § skall tullmyndigheten förordna en

eller flera tjänstemän att verkställa granskningen. Tullmyndigheten far, när

det behövs, bestämma tid och plats för granskningen.

77 § Om det är möjligt, skall granskningen ske på sådant sätt och på
sådan tid att den inte hindrar verksamheten för den vars handlingar är

föremål för granskning. Om räkenskaper och andra handlingar skall grans­

kas på någon a nnan plats än där de förvaras, skall de mot kvitto överläm­
nas till den s om skall verkställa granskningen. Handlingarna skall lämnas

tillbaka så snart som möjligt.

78 § Den som verkställer granskningen får ta del av handlingar som är av

betydelse för denna även om den, vars handlingar är föremål för gransk­
ning, är skyldig att iaktta tystnad om deras innehåll. Föreligger sådan :
skyldighet eller anser den vars handlingar skall granskas att handlingens
innehåll inte bör komma till någon annans kännedom, far länsrätten på :

talan av honom besluta att handlingen skall undantas från granskningen,
om synnerliga skäl motiverar det. Länsrättens beslut far inte överklagas.

79 § I fråga om granskning som avses i 75-78 §§ gäller bestämmelserna i ⬢,

69 och 71 §§ i tillämplig a delar. Den vars handlingar är föremål för gransk- ;

ning skall också lämna upplysningar och på annat sätt lämna det biträde
som krävs för att granskningen skall kunna verkställas.

Tullmyndigheten skall snarast meddela resultatet av granskningen till \

den hos vilken granskningen skett och, om det behövs, lämna denne '

tillfälle att yttra sig.

Tullskyldighet i särskilda fall

80 § 1 fråga om varor som inkommer till tullområdet i postför sändelscrär

adressaten tullskyldig, om varorna inte anmäls till förtullning av någon

2652

annan. Har försändelsen kommit adressaten till handa, skall vad som

¬

background image

föreskrivs i 19-23 §§ om omtulltaxering och eftertulltaxering gälla honom,

SFS 1987:1065

äveq.om han inte lämnat oriktig uppgift eller underlåtit att lämna uppgift till
ledning för tulltaxeringen.

81 § Om en oförtullad vara går förlorad när den införs till tullområdet

eller sänds under tullkontroll inom detta, är fraktföraren tullskyldig för

varan. Om ingen fraktförare åtagit sig att befordra varan, är den som
befordrat varan tullskyldig för den. Om varan anmälts till försändning

enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 7 § först a stycket 1, är dock
den som gjort anmälningen tullsk yldig.

Om en oförtullad vara går förlorad när den förvaras på tullupplag eller

tullager eller i exportbutik eller frihamn, är innehavaren av upplaget,
lagret, exportbutiken eller frihamnen tullskyldig för varan.

Om en oförtullad vara går förlorad när den innehas med temporär

tullfrihet, är den som åtnjöt den temporära tullfriheten tullskyldig för
varan.

Den som visar att förlust av en vara inte beror på fel e ller försummelse

av honom eller, i fall som avses i första stycket sista meningen, av den som
befordrat varan eller av någon för vilken dessa svarar är inte tullskyldig
enligt första-tredje styckena. Om det finns särskilda skäl, kan tullmyndig­

het medge nedsättning av eller befrielse från tull eller skatt i fall som avses
i denna paragraf.

I fråga om tullskyldig som a vses i första-tredje styckena gäller bestäm­

melserna i 13-24 §§ i tillämp liga delar.

82 § Om någon infört eller låtit införa en vara utan att den angetts till
förtullning eller annan tullklarering, är han skyldig att betala den tull och

annan skatt som skulle ha utgått om varan förtullats vid inför seln. Detsam­

ma gäller den som i samband med införsel av en vara i annat fall vidtagit

sådan åtgärd att risk upp kommit för att varan skulle undgå förtullning.

Den som förfogat över en oförtullad vara, som avses i 7 § första stycket,

i strid mot föreskriven inskränkning i förfogan derätten är skyldig att betala

den tull och annan skatt som därigenom undandragits eller kunnat undan-
dras. Den som förfogat över en förtullad vara i strid mot föreskriven

förutsättning för befrielse från eller nedsättning eller återbetalning av tull

eller annan skatt får inte åtnjuta förmånen.

Bestämmelserna i 17�24 § § tillämpas även i fal l som avses i första och

andra styckena. Den tullskyldige skall på begäran av tullmyndigheten
lämna sådana uppgifter om varan som behövs för tulltaxeringen.

Om det finns särskilda skäl, kan tullmyndighet medge nedsättning av

eller befrielse från tullen eller skatten eller medge befrielse från tullskyldig­

het för varor som blir föremål för behandling enligt 7 § första stycket.

Frågor om tullskyldighet enligt d enna paragraf får inte prövas senare än

fem år efter utgången av den månad, under vilken varan infördes eller det

olovliga förfogandet ägde rum. Dock skall vad i 2 1-23

föreskrivits om

tider för prövning av eftertulltaxering i särskilda fall tillämpas på motsva­

rande sätt.

2653

¬

background image

SFS 1987; 1065

Tulltillägg, förseningsavgift, straff och vite

u

83 § Har den som är tullskyldig och skyldig att lämna tulldeklaration, i
en tulldeklaration eller ett annat dokument som avgetts till ledning för

fastställande av tull eller annan skatt, lämnat en uppgift som befinns vara
oriktig, skall han påföras en särskild avgift (tulltillägg). Tulltillägget äf
tjugo procent av den tull och annan skatt som inte skulle ha påförts, om
den oriktiga uppgiften godtagits. Detsamma gäller, om den tullskyldigé

skriftligen har lämnat en sådan uppgift i ett om tulltaxeringsärende eller ett
överklagat ärende som avser fastställande av tull eller a nnan skatt.

Om avvikelse från tulldeklaration har skett vid sk önstulltaxering skall

den tullskyldige påföras tulltillägg. Tulltillägget är tjugo procent av den tull
och annan skatt som vid taxeringen påförs den tullskyldige utöver vad som

annars skulle ha påförts honom. Till den del taxeringen innefattar rättelse

av en oriktig uppgift från den tullskyldige påförs dock tulltillägg enligt

första stycket.

Om den som är tullskyldig enligt 82 § rätteli gen skulle ha lämnat tullde­

klaration till ledning för fastställande av tull eller annan skatt, skall han
påföras tulltillägg. Tulltillägget är tjugo procent av den tull och annan skatt
som påförs eller, vid förfogande enligt 82 § andra stycket andra meningen,

tjugo procent av den tullförmån som den tullskyldige går miste om.

t

84 § Vid tillämpning av 83 § a nsvarar den som är tullskyldig för hand­

lingar och underlåtenhet av hans ombud. Tulldeklaration eller annat doku­

ment som lämnas för en tullskyldig som är juridisk person skall anses ha
lämnats av den tullskyldige, om det inte var uppenbart att uppgiftslämna-
ren saknade behörighet att företräda den tullskyldige.

85 § Tulltillägg påförs inte i sa mband med r ättelse av en felräkning eller

felskrivning, som uppenbart framgår av tulldeklaration eller annat doku­

ment som lämnats till ledning för tulltaxeringen.

'

Tulltillägg påförs inte heller i den mån avv ikelsen avser bedömning av

ett yrkande, såsom fråga om yrkad förmånsbehandling, anspråk på tullbe­
frielse eller tullnedsättning eller fråga om skäligheten av en uppskattning
eller värdering, och avvikelsen inte gäller uppgift i sa k.

Om en tullskyldig frivilligt har rättat en oriktig uppgift eller anmält

förhållande som avses i 82 § första eller andra stycket, påförs inte tulltill-

lägg.

86 § Om den som tagit hand om en vara med stöd av hemtagningstill­

stånd inte har kommit in med tulldek laration vid den tidpunkt då deklara­

tionen senast skulle ha lämnats, påförs han en särskild avgift (försen ings­

avgift).

Förseningsavgiften är 100 kronor. Avgiften är dock 200 kron or, om den

tullskyldige anmodats att lämna tulldeklaration men inte fullgjort skyldig­

heten inom den bestämda tiden.

87 § Tulltillägg och försening.savgift får helt eller delvis efterges, om

felaktigheten eller underlåtenheten kan a ntas ha ett sådant samband med
den tullskyldiges ålder, sjukdom, bristande erfarenhet eller därmed jämför-

2654

ligt förhållande att den kan anses ursäktlig, Detsamma gäller, om felakt ig-

¬

background image

heten eller underlåtenheten framstår som ursäktlig med hänsyn till den

SFS 1987:1065

oriktiga uppgiftens beskaffenhet eller annan särskild omständighet som rör
annat än vad som sägs i första meningen.

Tulltillägg far helt efterges även när det belopp som kunde ha undandra-

gits genom felaktigheten eller underlåtenheten är att anse som ringa.

Förseningsavgift får helt eller delvis efterges också när underlåtenheten

är att anse som ringa.

Tulltillägg eller fö rseningsavgift får inte påföras sedan den tullskyldige

har avlidit.

88 § Om en oförtullad va ra eller dess värde blir föremål för förverkande,

tas inte ut tull, annan skatt eller tulltillägg till den del varan eller dess värde

förverkats. Ett tidigare meddelat beslut om tull, annan skatt eller tulltillägg
skall upphävas eller än dras, sedan dom eller beslut som innefattar förver­

kande vunnit laga kraft.

89 § Frågor om tulltillägg och förseningsavgift prövas av tullmyndighe­

ten. Kammarrätten prövar dock, på talan av det allmänna ombudet som

avses i 98 §, frågor om tulltillägg på grund av oriktiga uppgifter i mål om

tull eller annan skatt. Sådan talan får föras, om den oriktiga uppgiften inte
har godtagits efter prövning i sak eller inte har prövats i m ålet. Talan skall
väckas inom ett år från utgången av den månad då domen eller det slutliga
beslutet i målet har vunnit laga kraft.

Den tullskyldiges yrkande i fråga om tulltillägg eller förseningsavgift

skall utan hinder av vad som annars gäller om överklagande prövas, om

beslutet om den tull eller annan skatt som tulltillägget eller förseningsavgif­
ten avser inte har vunnit laga kraft. Detsamma gäller, om det allmänna

ombudet framställt ett sådant yrkande till förmån för den tullskyldige. Om

yrkandet framst älls först i domstol, kan domstolen förordna att det skall
tas upp och vidare handläggas av tullmyndigheten.

Innan beslut fattas om påföring av tulltillägg eller förseningsavgift skall

den tullskyldige om möjligt ges tillfälle att yttra sig.

90 § Bestämmelserna om eftergift av tulltillägg och förseningsavgift skall

beaktas, även om yrkande om detta inte har framställts, i den mån det

föranleds av vad som har förekommit i är endet eller målet om tulltillägg

eller förseningsavgift.

Om tull eller annan skatt sätts ned, skall också vidtas den ändring i

beslutet om tulltillä gg som nedsättningen kan föranleda.

91 § Tulltillägg under femtio kronor påförs inte. �retal som uppkommer

vid beräkningen bortfaller.

Tulltillägg tillfaller staten.

92 § Om betalningsskyldighet för tull eller annan skatt inte längre kan
åläggas, får tullmyndigheten inte påföra tulltillägg på belo ppet.

93 § Bestämmelserna i 2 5�29 och 35 §§ tillämpas även i fråga om tulltill-

lägg och förseningsavgift.

2655

¬

background image

^

�~.⬢'

SFS 1987:1065

94 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att

1. lämna uppgift eller inge handling enligt 13-15 §§, 16 § första stycket,

41 § eller 4 2 § första stycket, eller

2. lägga upp en vara på tullupplag enligt 50 §

döms för tullförseelse till böter,

I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

95 § Ansvar för tullförseelse inträder inte, om underlåtenheten är belagd

med straff i brottsbalken eller lagen (1960:418) om straff för varusmugg­

ling.

96 § Allmänt åtal för tullförseelse får väckas endast efter medgivande av

tullmyndighet.

97 § När en tullmyndighet med stöd av denna lag eller föreskrift som
utfärdats med stöd av lagen meddelar föreläggande för tullskyldig eller

annan att vidta åtgärd som behövs för förtullning eller för tullverkets

kontrollverksamhet, kan vite föreläggas.

Vite kan även föreläggas, om någon underlåtit att lämna uppgift eller

inge handling enligt 13-15 §§ eller 16 § första stycket eller att fullgöra

skyldighet som föreskrivs i 69 § eller med stöd av 72 §.

Vite får inte fastställas till lägre belopp än fem hundra kronor eller högre

än femtusen kronor.

Frågor om utdömande av vite prövas av generaltullstyrelsen.
I övrigt gäller bestämmelserna i lagen (1985:206) om viten.

Allmänt ombud

98 § Hos generaltullstyrelsen skall finnas ett allmänt ombud som för det
allmännas talan i mål och ärenden som avses i 100 § första stycket utom
sådana mål och ärenden som gäller eller har samband med inskränkning i

rätten att forfoga över varor. Det allmänna ombudet får föra talan även till

förmån för den tullskyldige eller annan enskild part. Ombudet har då
samma behörighet som den enskilda parten.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer förordnar det

allmänna ombudet och ersättare för denne.

�verklagande
�verklagande i vanlig ordning

99 § Beslut, som någon annan tullmyndighet än generaltullstyrelsen har

meddelat enligt denna lag eller enligt bestämmelser som utfärdats med stöd

av lagen, för överklagas hos generaltullstyrelsen.

Om överklagandet avser slutlig fastställelse av tull, annan skatt, ränta,

restavgift, tulltillägg, förseningsavgift eller ersättning enligt 69 § andra

stycket eller 71 §, skall skrivelsen med överklagandet ha kommit in ti ll den

myndighet som meddelat beslutet inom ett år från den dag då beslutet
meddelades eller, i fall då omtulltaxering skett, inom två månader från don

dag då omtulltaxeringsbeslutet meddelades, om tiden för överklagande

2555

därigenom blir längre.

¬

background image

Preliminära tulltaxeringsbeslut samt tullmyndighets beslut om vitesföre-

SFS 1987:1065

läggande och beslut om granskning enligt 75 § får inte överklagas,

100 § Generaltullstyrelsens beslut enligt denna lag eller enligt bestäm­

melser som u tfärdats med stöd av lagen får överklagas hos kammarrätten
genom besvär, när det är fråga om

1. fast ställelse av tull eller annan skatt och prövningen inte gäller sådant

beslut om befrielse från eller nedsättning eller återbetalning av tull och

annan skatt som meddelats med stöd av regeringens bemyndigande,

2. uttag av tull eller annan skatt ur en vara enligt 11 § Qärde stycket eller

35 §,

3. temporär tullfrihet,

4. r estitution av tull eller annan skatt,

5. ursprungsintyg enligt protokoll 3 till Sv eriges avtal med Europeiska

ekonomiska gemenskapen eller bilaga B del 1 till kon ventionen angående

j

upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen,

6. inskränkning i rätten att förfoga över en vara,
7. förhandsbesked,

j

8. ränta eller restavgift,

|

9. tulltillägg eller förseningsavgift,
10. ersättning som avses i 56 § andra stycket, 69 § andra stycket eller

71 §, eller

j

11. utdömande av vite.

'

Om generaltullstyrelsen har avvisat en ansökan om förhandsbesked eller

I

återkallat ett lämnat förhandsbesked eller meddelat ett beslut som avses i

59 § tredje stycket, får beslutet inte överklagas.

⬢'

I övrigt överklagas generaltullstyrelsens beslut enligt denna lag eller

i

enligt bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen hos regeringen.

101 § Beslut om fastställelse av tull och annan skatt får överklagas

'

endast av den tullskyldige och av det allmänna ombudet. Om tull och
annan skatt skall tas ut ur en vara enligt 11 § Qärde stycket, får beslutet om

>

fastställelse av tull och skatt dock överklagas även av ägaren till varan eller

annan som visar särskild rätt till denna.

Generaltullstyrelsens beslut rörande förhandsbesked får överklagas en-

,

dast av sökanden och a v det allmänna ombudet.

I

I

102 § Om en part har överklagat ett beslut i sådant mål eller ärende vari

enligt 98 § det allmännas talan skall föras av ett allmänt ombud, får också

motparten överk laga beslutet, även om den för honom föreskrivna tiden

för överklagande har gått ut. Motpartens skrivelse skall ha kommit in till
den myndighet som meddelade beslutet inom två månader, om överklagan­
de görs enligt 99 § andra stycket, inom en vecka i mål om förhan dsbesked
och i övrigt inom två veckor från den dag då han fick del av den först
ingivna skrivelsen med ö verklagande eller, om han inte fått del av den före

utgången av den tid inom vilken den senast skulle ha kommit in, från
utgången av denna tid.

�&terkallas eller förfaller på annat sätt det första överklagandet, är även

det senare överklagandet förfallet.

84-SFS 1987

I

2657

¬

background image

SFS 1987:1065

�verklagande i särskild ordning

103 § Den som är tullskyldig får överklaga i särskild ordni ng, om

1. tull eller annan skatt felaktigt fastställts mer än en gång för samma

vara,

2. den tullskyldige, till följd av underlåtenhet att lämna tulldeklaration

eller infordrad uppgift eller på grund av felaktighet i en tulldeklaration eller
i annan handling eller i annan uppgift som han lämnat eller i en uppgift s om
legat till grund för en sådan deklaration eller uppgift, fått tull eller annan
skatt fastställd till belop p som väsentligt avviker från vad som rätteligen
bort fastställas, eller

3. den tullskyldige kan åberopa någon a nnan omständighet eller något

annat bevis som borde ha föranlett att tull eller annan skatt skulle ha
fastställts till ett belopp som väsentligt avviker från det som fastställts.

Ett överklagande enligt första stycket 2 eller 3 får tas upp till prövni ng

endast om det kan grundas på en omständighet eller ett bevis, som tiill-

myndigheten saknade kännedom om när tull eller annan skatt fastställdes,

och det framstår som ursäktligt att den som söker rättelse inte i annan
ordning åberopat omständigheten eller beviset för att få rättelse.

�verklagande som avses i den na paragraf får göras senast fem år efter

den dag då beslutet om fastställelse meddelades.

Bestämmelserna i d enna paragraf tillämpas även i frå ga om beslut om

tulltillägg eller förseningsavgift.

104 § �verklagande i särskild ordning över beslut av annan tullmyndig­

het än generaltullstyrelsen prövas av styrelsen,

�r tulltaxering, omtulltaxering, eftertulltaxering eller fråga om tulltillägg

eller förseningsavgift föremål för prövning av kammarrätten eller avgjord
av generaltullstyrelsen genom beslut som har vunnit laga kraft, ankommer
det på kammarrätten att pröva överklagandet. Har frågan prövats av

kammarrätten eller regeringsrätten, skall överklagandet prövas av rege­
ringsrätten.

Regeringsrätten och kammarrätten får, om överklagande som har gjorts i

särskild ordning skall tas upp till prövning, förordna att överklagandet
skall vidare handläggas av generaltullstyrelsen.

Särskilda bestämmelser

105 § Beslut enligt 17 § och 19-24 §§ samt beslut om tulltillägg oth
förseningsavgift skall gälla omedelbart. Detsamma gäller anrtat beslut av

tullmyndighet, som meddelas enligt denna lag eller enligt föresk rifter som
utfärdats med stöd av lagen o ch som inte innebär att målet e ller ärendet

avgörs.

106 § Beslut om godkännande av ombud enligt 13 § andra stycket, upp­

drag att utföra tullmyndighets kontroll enligt 54 S 2 och 3 och medgivan de
att betala tull och annan skatt enligt särskild tullräkning samt om hemtag­

ningstillstånd och andra tillstånd som utfärdats enligt denna lag eller enligt

föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får, om det finns skäl till det,
återkallas av generaltullstyrelsen och, om styrelsen inte meddelat beslutet,

2658

av annan tullmyndighet. Tullmyndigheten kan i dessa fall förordna att

beslutet om återkallelse skall gälla ome delbart.

/

¬

background image

/

107 § I beslut om tull oc h annan skatt samt ränta enligt denna lag skall

SFS 1987:1065

beloppen avrundas till n ärmast lägre hela krontal.

108 § Tull och annan skatt skall inte tas ut för en varuförsändelse, som

Inkommer med post, när den tull och annan skatt som är föreskriven för

försändelsen sammanlagt inte uppgår till femtio kronor. Detta gäller dock

inte, om försändels en innehåller spritdrycker, vin, starköl eller tobaksva­

ror.

109 § En tullmyndighet kan medge att en till tullområdet införd vara som

inte förtullats överlåts till staten eller förstörs under kontroll av myndighet
eller någon annan som en tullmyndighet godkänner, om överlåtelsen eller

förstöringen inte medför olägenhet eller kostnad för tullverket.

Tull och annan skatt skall inte tas ut för varor som överlåts till state n

eller förstörs enligt första stycket.

110 § Regeringen får, med avvikelse från denna lag, meddela föreskrifter

om hur varor skall anmälas till tullklarering i vissa fall, när varor införs till

tullområdet på järnväg, med post eller med luftfartyg.

111 § På tullplats sker tullförrättning utan kostnad för allmänheten inom

område och på tid som regeringen föreskriver. Regeringen får föreskriva
att tullförrättning även i an dra fall skall ske utan kostnad för allmänheten.

112 § Den som föranleder tullförrättning som inte är avgiftsfri skall beta­

la av gift för förrättningen (förrättningsavgift) enligt taxa som regeringen

föreskriver.

113 § Regeringen får föreskriva att avgifter skall betalas för hemtag­

ningstillstånd, medgivande att betala tull och annan skatt enligt särskild

tullräkning, utfärdande av särskild tullräkning, tillstånd att inneha tullupp­
lag och frihamn samt för tullverkets tillsyn över tullager och exportbutiker.

114 § Tullmyndigheterna skall på begäran tillhandahålla Sveriges riks­

bank, riksskatteverket, statens jordbruksnämnd, kommerskollegium, sta­
tens pris- och kartellnämnd och länsskattemyndighet uppgifter som före­
kommer hos tullmyndigheterna och som rör import eller export av varor.

115 § Regeringen f år bemyndiga generaltullstyrelsen att meddela före­
skrifter i de ämnen som anges 13 §,5 § andra stycket, 7 § första stycket 1,
7 § andra stycket, 8 § första och andra styckena, 10 § första stycket, 13 §
första stycket, 14 § andra s tycket, 15 § tredje stycket, 16 § första s tycket,
27,44, 45 §§,47 § första stycket andra meningen, 49 § första stycket, 51 §
andra stycket, 52 § andra stycket, 64 § femte stycket, 72 §, 73 § tredje
stycket och 110-113 §§.

116 § Vid granskning inom riksrevisionsverket av statens räkenskaper

får anmärkning inte framställas i fråga om fastställelse och uppbörd av tull

eller annan skatt.

2659

¬

background image

SFS 1987:1065

Denna lag träder i kraft de n dag regeringen bestämmer.

På regeringens vägnar

INGVAR CARLSSON

KJELL-OLOF FELDT

(Finansdepartementet)

¬

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslagen
Kommunallagen
OSL
JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.