SFS 2014:1384 Lag om ändring i vallagen (2005:837)

Du är här: Start / Förvaltningsrätt / Vallag (2005:837) / SFS 2014:1384 Lag om ändring i vallagen (2005:837)
141384.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i vallagen (2005:837);

utfärdad den 27 november 2014.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs i fråga om vallagen (2005:837)

dels att rubriken närmast före 2 kap. 9 § ska lyda ⬝Anmälan av kandidater

för partier som registrerat partibeteckning⬝,

dels att 2 kap. 3 §, 4 kap. 2, 5, 9, 10, 12, 14 och 15 §§, 11 kap. 2 §, 13 kap.

7 och 8 §§, 14 kap. 2�6 och 8 §§ samt 15 kap. 3 och 6 §§ ska ha följande ly-
delse,

dels att det i lagen ska införas tio nya paragrafer, 2 kap. 14�20 §§ och

14 kap. 4 a�4 c §§, samt närmast före 2 kap. 14 och 20 §§ nya rubriker av föl-
jande lydelse.

2 kap.

3 §

En partibeteckning ska registreras om följande villkor är uppfyllda:

1. Partibeteckningen ska bestå av eller innehålla ord. Den får innehålla en

partisymbol.

2. Om ett parti inte redan är representerat i den beslutande församling som

anmälan gäller, ska anmälan ha ett dokumenterat stöd av minst

a) för val till riksdagen: 1 500 personer som har rösträtt i hela landet,
b) för val till landstings- eller kommunfullmäktige: 100 respektive 50 per-

soner som har rösträtt i det landsting eller den kommun som anmälan gäller,

c) för val till Europaparlamentet: 1 500 personer som har rösträtt i hela lan-

det.

3. Partibeteckningen ska inte kunna antas bli förväxlad med en beteckning

som redan

a) är registrerad, eller
b) har anmälts för registrering, om beteckningarna skulle komma att bli re-

gistrerade för samma val.

4. Partibeteckningen ska inte kunna antas bli förväxlad med en beteckning

som tidigare gällt för samma slag av val men som avregistrerats för högst fem
år sedan på grund av namnbyte.

5. Partibeteckningen ska inte kunna antas bli förväxlad med en beteckning

för något annat parti som redan anmält sitt deltagande i val eller som ska an-
ses ha anmält sitt deltagande enligt 15 § andra eller tredje stycket, om beteck-
ningarna skulle komma att gälla i samma val.

1 Prop. 2013/14:48, bet. 2014/15:KU2, rskr. 2014/15:19.

SFS 2014:1384

Utkom från trycket
den 5 december 2014

background image

2

SFS 2014:1384

Anmälan om deltagande i val

14 §

Ett parti som vill delta i ett val ska skriftligen anmäla detta till den cen-

trala valmyndigheten. Av anmälan ska det framgå vilken beteckning partiet
går till val under (partibeteckning) och vilket slag av val anmälan gäller. Om
anmälan avser val till landstings- eller kommunfullmäktige, ska det framgå
vilket landsting eller vilken kommun den gäller.

15 §

Om ett parti anmäls för val till riksdagen, gäller anmälan också för val

till landstings- och kommunfullmäktige i hela landet och för val till Europa-
parlamentet. I övriga fall gäller anmälan endast för det val som anmälan av-
ser.

Ett parti som är representerat i en beslutande församling ska vid nästa val

anses ha anmält deltagande i val i den omfattning som följer av första stycket.

Ett parti som har anmält kandidater enligt 9 § ska anses ha anmält delta-

gande i valet.

16 §

En anmälan om deltagande i val gäller även för omval i det val som an-

mälan avser.

17 §

En anmälan om deltagande i val ska göras senast 30 dagar före valda-

gen i det val som anmälan avser. Vid extra val och omval ska dock en anmä-
lan som kommer in senare godtas, om den kommer in inom en vecka från be-
slutet om valdag.

18 §

En anmälan om deltagande i val ska registreras om följande villkor är

uppfyllda:

1. Anmälan ska ha gjorts inom den tid som föreskrivs i 17 §.
2. Partibeteckningen ska bestå av eller innehålla ord. Den får innehålla en

partisymbol.

3. Partibeteckningen ska inte kunna antas bli förväxlad med en beteckning

som redan

a) är registrerad, eller
b) har anmälts för registrering, om beteckningarna skulle komma att gälla i

samma val.

4. Partibeteckningen ska inte kunna antas bli förväxlad med en beteckning

som tidigare har varit registrerad och gällt för samma slag av val men som av-
registrerats för högst fem år sedan på grund av namnbyte.

5. Partibeteckningen ska inte kunna antas bli förväxlad med en beteckning

för något annat parti som redan anmält sitt deltagande i val eller som ska an-
ses ha anmält sitt deltagande enligt 15 § andra eller tredje stycket, om beteck-
ningarna skulle komma att gälla i samma val.

19 §

När en anmälan om deltagande i val har registrerats, ska den centrala

valmyndigheten omedelbart kungöra detta i Post- och Inrikes Tidningar.

Samtycke till kandidatur

20 §

Den som kandiderar för ett parti som anmält sitt deltagande i ett val ska

skriftligen ha samtyckt till kandidaturen. Ett sådant samtycke ska ges in till

background image

3

SFS 2014:1384

den centrala valmyndigheten eller, i den utsträckning som regeringen bestäm-
mer, länsstyrelsen senast fredagen före valdagen.

En förklaring som avses i 9 § andra stycket ska anses som ett samtycke till

kandidaturen enligt första stycket för det parti förklaringen avser.

4 kap.

2 §

Vid val till riksdagen är landet indelat i följande valkretsar:

1. Stockholms kommun,
2. Stockholms läns valkrets (Stockholms län med undantag av Stockholms

kommun),

3. Uppsala län,
4. Södermanlands län,
5. �stergötlands län,
6. Jönköpings län,
7. Kronobergs län,
8. Kalmar län,
9. Gotlands län,
10. Blekinge län,
11. Malmö kommun,
12. Skåne läns västra valkrets (Bjuvs, Eslövs, Helsingborgs, Höganäs,

Hörby, Höörs, Landskrona och Svalövs kommuner),

13. Skåne läns södra valkrets (Burlövs, Kävlinge, Lomma, Lunds, Sjöbo,

Skurups, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs, Vellinge och Ystads kommu-
ner),

14. Skåne läns norra och östra valkrets (Bromölla, Båstads, Hässleholms,

Klippans, Kristianstads, Osby, Perstorps, Simrishamns, Tomelilla, �&storps,
�ngelholms, �rkelljunga och �stra Göinge kommuner),

15. Hallands län,
16. Göteborgs kommun,
17. Västra Götalands läns västra valkrets (Ale, Alingsås, Härryda, Kung-

älvs, Lerums, Lilla Edets, Mölndals, Partille, Stenungsunds, Tjörns och
�ckerö kommuner),

18. Västra Götalands läns norra valkrets (Bengtsfors, Dals-Eds, Färge-

landa, Lysekils, Melleruds, Munkedals, Orusts, Sotenäs, Strömstads, Tanums,
Trollhättans, Uddevalla, Vänersborgs och �&måls kommuner),

19. Västra Götalands läns södra valkrets (Bollebygds, Borås, Herrljunga,

Marks, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamns och Vårgårda kommuner),

20. Västra Götalands läns östra valkrets (Essunga, Falköpings, Grästorps,

Gullspångs, Götene, Hjo, Karlsborgs, Lidköpings, Mariestads, Skara,
Skövde, Tibro, Tidaholms, Töreboda och Vara kommuner),

21. Värmlands län,
22. �rebro län,
23. Västmanlands län,
24. Dalarnas län,
25. Gävleborgs län,
26. Västernorrlands län,
27. Jämtlands län,
28. Västerbottens län, och
29. Norrbottens län.

background image

4

SFS 2014:1384

5 §

Vid val till landstingsfullmäktige är landstinget en enda valkrets, om

inte fullmäktige beslutar att dela in landstinget i två eller flera valkretsar.

En valkrets ska omfatta en eller flera kommuner, om inte något annat följer

av 6 § andra stycket.

9 §

Mandaten i landstingsfullmäktige i ett landsting som är indelat i valkret-

sar består av fasta valkretsmandat och utjämningsmandat.

Nio tiondelar av mandaten är fasta valkretsmandat. Om talet blir brutet när

antalet fasta valkretsmandat beräknas, ska det rundas av till närmaste lägre
hela tal. �&terstående mandat är utjämningsmandat.

10 §

Om ett landsting är indelat i valkretsar, ska länsstyrelsen senast den

30 april det år då ordinarie val ska hållas besluta hur många fasta valkrets-
mandat som varje valkrets ska ha. Det ska göras på följande sätt.

Antalet personer som har rösträtt i landstinget delas med antalet fasta val-

kretsmandat och därefter delas antalet personer som har rösträtt i varje val-
krets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som anta-
let som har rösträtt i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får den valkret-
sen ett mandat.

Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får valkret-

sarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som upp-
står vid beräkningen. När överskottstalen är lika stora i två eller flera valkret-
sar, ska lotten avgöra vilken valkrets som ska få mandatet.

Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets indel-

ning i landsting eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut om
fördelning av mandat får meddelas senare än den dag som anges i första
stycket.

12 §

Om en kommun har 36 000 personer eller fler som har rösträtt, får

kommunen delas in i två eller flera valkretsar. En kommun som har färre än
36 000 personer som har rösträtt får delas in i valkretsar endast om det finns
särskilda skäl för det.

Antalet röstberättigade ska beräknas på grundval av uppgifterna i folkbok-

föringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i
Skatteverkets folkbokföringsverksamhet den 1 mars det år beslutet om val-
kretsindelning fattas.

En valkrets bör utformas så att den kan beräknas få minst 13 fasta valkrets-

mandat. Den ska ha en sammanhängande gränslinje, om det inte finns sär-
skilda skäl för något annat.

14 §

Mandaten i kommunfullmäktige i en kommun som är indelad i valkret-

sar består av fasta valkretsmandat och utjämningsmandat.

Nio tiondelar av mandaten är fasta valkretsmandat. Om talet blir brutet när

antalet fasta valkretsmandat beräknas, ska det rundas av till närmast lägre hela
tal. �&terstående mandat är utjämningsmandat.

15 §

Om en kommun är indelad i valkretsar, ska länsstyrelsen senast den

30 april det år då ordinarie val ska hållas besluta hur många fasta valkrets-
mandat som varje valkrets ska ha. Det ska göras på följande sätt.

Antalet personer som har rösträtt i kommunen delas med antalet fasta val-

kretsmandat och därefter delas antalet personer som har rösträtt i varje val-

background image

5

SFS 2014:1384

krets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som anta-
let som har rösträtt i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får den valkret-
sen ett mandat.

Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får valkret-

sarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som upp-
står vid beräkningen. När överskottstalen är lika stora i två eller flera valkret-
sar, ska lotten avgöra vilken valkrets som ska få mandatet.

Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets indel-

ning i landsting eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut om
fördelning av mandat får meddelas senare än den dag som anges i första
stycket.

11 kap.

2 §

Om det har hållits val till riksdagen samtidigt med annat val, ska riks-

dagsvalet räknas först. Räkningen ska för varje slag av val gå till på följande
sätt:

1. Valurnan ska tömmas och valkuverten räknas. Antalet väljare som enligt

röstlängden deltagit i valet ska räknas.

2. Valsedlarna ska tas ur valkuverten. Om ett valkuvert innehåller fler än

en valsedel ska valsedlarna inte godkännas utan läggas tillbaka i kuvertet.

3. En valsedel som kan antas vara ogiltig enligt 13 kap. 7 § första stycket

1 eller 3 ska inte godkännas.

4. En valsedel som kan antas vara ogiltig enligt någon annan av de grunder

som anges i 13 kap. 7 § ska inte godkännas utan läggas tillbaka i sitt valku-
vert.

5. Valsedlar och valkuvert som avses i 2�4 ska läggas i särskilda omslag.
6. De valsedlar som godkänts ska sorteras i grupper efter

partibeteckning. Antalet valsedlar i varje grupp ska räknas. Valsedlarna för
varje parti ska sedan läggas i särskilda omslag.

7. Omslag enligt 5 och 6 ska förseglas.
Resultatet av rösträkningen ska antecknas i det protokoll som anges i 9 kap.

16 §.

13 kap.

7 §

En valsedel är ogiltig om den

1. saknar partibeteckning,
2. har mer än en partibeteckning,
3. har en partibeteckning för ett parti som inte anmält sitt deltagande i valet

enligt 2 kap., eller

4. har kännetecken som uppenbart gjorts med avsikt.
Finns det fler än en valsedel i ett valkuvert är dessa ogiltiga. Om kuvertet

innehåller flera valsedlar och alla har samma partibeteckning, ska dock en
valsedel räknas som giltig. Skiljer sig valsedlarna i ett sådant fall åt i fråga om
kandidatnamn eller de särskilda personrösterna, ska namnen på valsedlarna
anses obefintliga.

Vid prövningen enligt första och andra styckena bortses i förekommande

fall från en partisymbol som en väljare skriver till på en valsedel.

8 §

Ett kandidatnamn på en valsedel ska anses obefintligt om

background image

6

SFS 2014:1384

1. kandidaten inte är valbar eller det inte framgår klart vem som avses,
2. kandidaten skrivits till på en valsedel som gäller för ett parti som regist-

rerat partibeteckning och anmält kandidater enligt 2 kap.,

3. kandidaten inte är anmäld och finns på en valsedel för ett parti som re-

gistrerat partibeteckning och anmält kandidater enligt 2 kap., eller

4. kandidaten inte har samtyckt till kandidaturen enligt 2 kap.
Kandidatnamnen på en valsedel ska vidare anses obefintliga om
1. valsedeln upptar kandidater men inte är försedd med ett markerat ut-

rymme för personröstning,

2. det lämnats mer än en särskild personröst eller det inte framgår vem per-

sonrösten avser,

3. markering för den särskilda personrösten kan antas ha gjorts maskinellt,

eller

4. ordningen mellan kandidaterna inte framgår klart.
Kandidatnamn ska inte anses obefintliga på grund av att de strukits från en

valsedel som upptar kandidater. I 7 kap. 2 § tredje stycket finns särskilda be-
stämmelser för det fall en väljare skriver till kandidater på en valsedel för ett
parti som inte registrerat sin partibeteckning eller anmält kandidater enligt
2 kap.

14 kap.

2 §

Om det vid en beräkning enligt detta kapitel blir lika stora tal, ska lotten

avgöra vilket parti, vilken kandidat eller vilken valkrets som ska få mandatet
eller vilket mandat som ska återföras för ny fördelning.

3 §

De fasta valkretsmandaten ska för varje valkrets fördelas proportionellt

mellan partier som får delta i fördelningen. Fördelningen görs genom att jäm-
förelsetal beräknas för partierna med utgångspunkt i valresultatet i valkretsen.
Det parti som vid varje beräkning får det största jämförelsetalet tilldelas ett
mandat.

Beräkningen ska göras med tillämpning av den jämkade uddatalsmetoden.

Denna innebär att så länge ett parti ännu inte tilldelats något mandat beräknas
jämförelsetalet genom att partiets röstetal i valkretsen delas med 1,2. När ett
parti har fått ett mandat beräknas nytt jämförelsetal genom att partiets röstetal
delas med 3. Därefter fortsätter man på samma sätt att dela partiets röstetal
med närmast högre udda tal för varje tilldelat nytt mandat.

4 §

För att avgöra hur många mandat som ett parti ska ha sammanlagt i riks-

dagen för att vara proportionellt representerat i hela landet ska den jämkade
uddatalsmetoden tillämpas på hela landet som en valkrets.

4 a §

Om ett parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten har fått fler

mandat än vad som motsvarar en proportionell representation i hela landet,
ska överskjutande mandat återföras.

�&terföringen enligt första stycket ska göras i den eller de valkretsar där par-

tiet tilldelats mandatet eller mandaten med lägst jämförelsetal. �&terföring får
dock inte göras i en valkrets som har färre än tre fasta valkretsmandat.

Mandat som återförs enligt andra stycket ska, med tillämpning av bestäm-

melserna i 3 §, fördelas mellan de övriga partier i valkretsen som inte har upp-

background image

7

SFS 2014:1384

nått proportionell representation i hela landet vid fördelningen av de fasta val-
kretsmandaten.

4 b §

Om mandat har återförts i två eller flera valkretsar ska dessa mandat

fördelas i den ordningen att det parti som har störst jämförelsetal tilldelas för-
sta mandatet och så vidare, allt efter storleken på jämförelsetalen för de par-
tier som ska tilldelas mandat.

4 c §

Varje parti ska tilldelas så många utjämningsmandat som behövs för

att partiet ska få en representation som svarar mot dess andel av samtliga gil-
tiga röster i landet.

5 §

Om ett parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten enligt 3, 4 a

och 4 b §§ har fått så många mandat som behövs för att det ska vara propor-
tionellt representerat i riksdagen, ska man vid fördelningen av utjämnings-
mandaten bortse från partiet och de mandat det har fått. Detsamma gäller för
ett parti och de mandat partiet fått, om det fått mindre än 4 procent av rösterna
i landet.

Av de utjämningsmandat som ett parti har fått tillförs det första den val-

krets där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten har större
jämförelsetal än i övriga valkretsar. �&terstående mandat tillförs ett efter ett
den valkrets där partiet för varje gång har störst jämförelsetal vid en fortsatt
tillämpning av den jämkade uddatalsmetoden på partiets röstetal i valkret-
sarna. I en valkrets där partiet inte har fått något fast valkretsmandat ska dock
jämförelsetalet vid tilldelningen av det första mandatet vara lika med partiets
röstetal.

6 §

Mandaten i kommunfullmäktige i en kommun som är en enda valkrets

ska fördelas mellan partier som fått minst 2 procent av rösterna i kommunen.
I en kommun som är indelad i två eller flera valkretsar ska mandaten fördelas
mellan partier som fått minst 3 procent av rösterna i kommunen.

Mandaten i landstingsfullmäktige ska fördelas mellan partier som fått

minst 3 procent av rösterna i landstinget.

Mandaten i Europaparlamentsvalet ska fördelas mellan partier som fått

minst 4 procent av rösterna i landet.

8 §

Vid fördelningen av mandat i sådana landsting och kommuner som är

indelade i valkretsar tillämpas bestämmelserna om riksdagsval i 3�5 §§ på
motsvarande sätt.

15 kap.

3 §

Hos Valprövningsnämnden får överklagas

1. följande beslut av länsstyrelsen:
a) beslut enligt 4 kap. 8 och 13 §§ om fastställande av valkretsindelning för

val till landstings- och kommunfullmäktige,

b) beslut enligt 4 kap. 10 och 14 §§ om antalet valkretsmandat för val till

landstings- och kommunfullmäktige,

c) beslut enligt 4 kap. 17 § om indelning i valdistrikt,
2. länsstyrelsens eller den centrala valmyndighetens beslut om rättelse i en

röstlängd,

background image

8

SFS 2014:1384

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2014

3. följande beslut av den centrala valmyndigheten eller, i förekommande

fall, länsstyrelsen:

a) beslut enligt 4 kap. 3 § om antalet valkretsmandat vid val till riksdagen,
b) beslut i ett ärende enligt 2 kap. om registrering av partibeteckning,
c) beslut i ett ärende enligt 2 kap. om anmälan av kandidater eller 6 kap.

om valsedlar,

d) beslut i ett ärende enligt 2 kap. om anmälan om deltagande i val,
4. länsstyrelsens eller den centrala valmyndighetens beslut att fastställa ut-

gången av ett val eller beslut om att utse nya ledamöter eller ersättare enligt
14 kap. 18�24 §§.

6 §

Ett överklagande ska ha kommit in till beslutsmyndigheten

1. i ett ärende som avses i 3 § 1 samt 3 a och b: senast inom tre veckor från

den dag det överklagade beslutet kungjordes eller, om beslutet inte har kun-
gjorts, inom tre veckor från den dag klaganden fick del av beslutet,

2. i ett ärende som avses 3 § 2: senast onsdagen före valdagen,
3. i ett ärende som avses i 3 § 3 c: senast inom tre veckor från den dag kla-

ganden fick del av beslutet,

4. i ett ärende som avses i 3 § 3 d: senast inom en vecka från den dag det

överklagade beslutet kungjordes eller, om beslutet inte har kungjorts, inom en
vecka från den dag klaganden fick del av beslutet,

5. i ett ärende som avses i 3 § 4: tidigast dagen efter valdagen och senast

inom tio dagar efter det att valet avslutades eller, om överklagandet gäller be-
slut om att utse nya ledamöter eller ersättare enligt 14 kap. 18�24 §§, inom tio
dagar efter det att sammanräkningen avslutades.

Det är Valprövningsnämnden som avgör om överklagandet har kommit in i

rätt tid.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015 och tillämpas första gången

inför och vid ordinarie val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommun-
fullmäktige 2018.

2. Om en ansökan om registrering av partibeteckning eller anmälan om del-

tagande i val har kommit in före ordinarie val till riksdagen, lands-
tingsfullmäktige och kommunfullmäktige 2018, ska den prövning som avses i
2 kap. 3 och 18 §§ omfatta även en partibeteckning som innehåller en parti-
symbol som kan anses allmänt förknippad med någon annan än sökanden.

På regeringens vägnar

MORGAN JOHANSSON

Katrin Hollunger Wågnert
(Justitiedepartementet)

Viktiga lagar inom förvaltningsrätt

Viktiga lagar inom förvaltningsrätt

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.