SFS 1982:146

820146.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

Lag

SFS 1982:146

om ändring i vallagen (1972:620);

utkom Mn trycket

den 30 mars 1982

utfärdad den II mars 1982.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller vid val till riksdagen samt val av landstingsleda­
möter och kommunfullmäktige. Lag (1977:187).

2 § För val enligt denna lag finns en central valmyndighet. Regeringen

bestämmer vilken myndighet som skall vara central valmyndighet. Lag

(1974:215).

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om vallagen (\972:620f

⬢i,

dels att 7 kap. 2 §, 8 kap. 7 §, 10 kap. 1 och 13 §§ samt 11 kap. 1 ,3,5 och

8 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skal l införas tre nya paragrafer, 10 kap . 7 a och 12 a §§

samt 11 kap. 6 a §, av nedan angivna lydelse.

Till följd härav kom.mer lagen att ha följande lydelse från och med den

dag då denna lag träder i kraft.

'i

\ I

3 § Ordinarie val till riksdagen samt val i hela riket av landstingsleda­
möter och kommunfullmäktige förrättas samma dag. Valdag är tredje sön­

dagen i se ptember.

' Prop. 1981/82:83, KU 19. rskr 137.

^ Lagen omtryckt 1979:456.

387

¬

background image

SFS 1982:146

Vid extra val till riksdagen som b eslutas av regeringen och vid omval till

riksdagen är valdag den söndag som regeringen bestämmer. Vid extra val
till riksdagen enligt 6 kap. 3 § reg eringsformen är valdag den söndag som

riksdagens talman bestämmer efter samråd med centrala valmyndigheten.

Vid val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige som ej omfa t­

tar hela riket är valdag den söndag som länsstyrelsen bestämmer. Lag

(1977:187).

4 § Om en ändring i d en landstingskommunala eller kommunala indel­

ningen skall träda i kraft den 1 januari året efter det år då val i hela riket av
landstingsledamöter och kommunfullmäktige äger rum, skall redan det va­

let avse landstingskommunen och kommunen enligt den nya indelningen.
Lag (1981:525).

2 kap. Valkretsar och fasta valkretsmandat

1 § För val till riksdag en är riket indelat i 28 valkre tsar. Dessa är

Stockholms kommun,
Stockholms län med undantag av Stockholms kommun (Stockholms

läns valkrets),

Göteborgs kommun,

Göteborgs och Bohus län med u ndantag av Göteborgs kommun (Bohus­

läns valkrets),

Malmö, Helsingborg, Landskrona och Lunds kommuner (fyrstadskret­

sen).

Malmöhus län med undantag av fyrstadskretsen (Malmöhus läns val­

krets),

Ale, Alingsås, Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Herrljunga, Lerums,

Lilla Edets, Melleruds, Trollhättans, Vårgårda, Vänersborgs och �&måls
kommuner (�lvsborgs läns norra valkrets),

Borås, Marks, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner (�lvs­

borgs läns södra valkrets),

vart och ett av övriga län. Lag (1975:310).

2 § Centrala valmyndigheten fastställer antalet fasta valkretsmandat i

varje v alkrets före utgången av april varje år då ordinarie val till riksdagen

skall hållas. Härvid tillföres valkretsen ett mandat för varje gång som anta­
let röstberättigade där är jämnt delbart med en t rehundrationdel av antalet

röstberättigade i riket. De fasta valkretsmandat, som härefter återstår, till­

föres valkretsarna efter storleken av de överskott som uppkommit vid den­

na fördelning. Mellan lika överskottstal avgöres företrädet genom lottning.

Påverkas valkretsarnas omfattning av beslut om ändring i länsindelning­

en eller den kommunala indelningen, vilket träder i kraft vid ingången av
året efter det då ordinarie val till riksdagen hållits, skall i fråga om val till

riksdagen indelningsändringen beaktas redan från och med beslu tets dag.

3 § Vid tillämpning av 2 § beräknas antalet röstberättigade på grundval

av stommarna till mantalslängderna för året. Vid beräkningen anses som

388

röstberättigad varje svensk medborgare som fyllt eller senare under kalcn-

¬

background image

deråret fyller aderton år och so m ej på grund av domstols förklaring är eller

SFS 1982:146

efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig. Lag (1974:215).

4 § Talan mot centrala valmyndighetens beslut enligt 2 § föres h os val-

prövningsnämnden genom besvär. Lag (1974:215).

5 § För val av landstingsledamöter indelas landstingskommunen i val­

kretsar. Valbarhet är ej inskrä nkt inom valkrets. Lag (1977:187).

6 § Valkrets skall omfatta en eller flera kommuner. Om det föranledes
av andra stycket 1 eller en lämpligare valkretsindelning därigenom eljest

erhålles, får dock kommun delas i två eller flera valkretsar eller del av

kommun sammanföras med annan kommun, del av annan kommun eller

delar av andra kommuner till en v alkrets.

Valkrets bör utformas så att den
1. kan beräknas komma att enligt bestämmelserna i 8 § tilldelas minst

åtta fasta valkretsmandat,

2. kan omslutas av en sammanhängande gränslinje.

Delas kommun i två eller flera valkretsar för val a v landstingsledamöter

och är kommunen indelad i valkre tsar för val av k ommunfullmäktige, skall
iakttagas, att gräns för va lkrets för val av landstingsledamöter skall sam­

manfalla med gräns för valkrets för val av fullmäktige. Lag (1977:187).

7 § Indelningen i valkretsar bestämmes av landstinget, sedan kommu­

nerna har beretts tillfälle att yttra sig. Mot landstingets beslut får talan ej

föras.

Beslut om indelning i v alkretsar meddelas före utgången av oktober året

före det år då val av landstingsledamöter första gången skall äga rum en­

ligt den bes lutade indelningen.

Beslut om indelning i valkretsar skall för att vinna bindande kraft prövas

och fastställas av länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får över klagas hos

valprövningsnämnden genom besvär. Valprövningsnämndens beslut får
inte överklagas. Lag (1981:525).

8 § Mandaten i landstinget utgörs av fasta valkretsmandat och utjäm­

ningsmandat. Nio tiondelar av mandaten är fasta valkretsmandat. Det

brutna tal som u ppkommer vid fastställandet av antalet fasta valkretsman­

dat avrundas till närmast lägre hela tal. �&terstående mandat är utjäm­

ningsmandat.

Länsstyrelsen fastställer antalet fasta valkretsmandat i varje valkrets

före utgången av april vaije år då val av landstingsledamöter skall äga

rum. Härvid tillförs valkretsen ett mandat för varje gång som antalet röst­

berättigade i val kretsen ärjämnt delbart med det tal som erhålls, när anta­

let röstberättigade i landstingskommunen delas med antalet fasta valkrets­

mandat där. De fasta valkretsmandat som härefter återstår tillförs valkret­

sarna efter storleken av de överskott som har uppkommit vid de nna för­
delning. Mellan lika öv erskottstal avgörs företrädet genom lottning.

Vid tillämpning av andra stycket skall som röstberättigad anses den som

har upptagits i gällande röstlängd.

Länsstyrelsens beslut får överklagas hos valprövningsnämnden genom

¬

background image

SFS 1982:146

besvär. Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas. Lag

(1981:525).

9 § För val av kommunfullmäktige skall kommun indelas i valkretsar,
om i kommunen finnas flera än 24 000 r östberättigade invånare eller för

kommunen skall utses minst 51 fullmäktige. �verstiger antalet röstberätti­

gade invånare i kommun 6000 får kommunen indelas i va lkretsar. Annan

kommun får indelas i valkretsar endast om synnerliga skäl föreligger på

grund av kommunens särskilt betydande utsträckning eller liknande för­

hållanden. Valbarhet ar ej inskränkt inom valkrets. Som röstberättigad
anses den som har upptagits i gällande rö stlängd.

Vid valkret sindelning iakttages att valkretsarna
1. skall utformas så att varje krets kan beräknas komma att enligt be­

stämmelserna i 10 § utse minst femton kommunfullmäktige,

2. om det är möjligt, skall utformas så att varje krets kan omslutas med

en sammanhängande gränslinje,

3. skall utformas så att territoriell församling, om det är möjligt, lämnas

odelad och icke i något fall delas på flera än två kretsar och

4. i den mån det kan ske utan olägenhet skall u tformas så att antalet full­

mäktige för hela k ommunen kan beräknas bli lika fördelat på de särs kilda

kretsarna. Lag (1977:187).

10 § I varje valkrets väljes en kommunfullmäktig för varje gån g som an ­

talet röstberättigade i va lkretsen är jämnt delbart med det tal som erhålles,

när antalet röstberättigade i k ommunen delas med antalet fullmäktige för
hela kommunen. Om det antal fullmäktige som skall utses enligt denna re­

gel ej uppgår till det för kommunen bestämda antalet, skall för att detta an­

tal skall kunna uppnås de valkretsar i vilka antalet röstberättigade mest

överskjuter de tal som enligt regeln är bestämma nde för fullmäktiges a ntal
inom valkretsarna vara berättigade att var för sig i ordning efter överskot­

tens storlek välja ytterligare en fullmäktig. �r överskottstalen lika för två
eller flera valkretsar, avgöres företrädet genom lottning. Som röstberätti­

gad ans es den som har upptagits i gälla nde röstlängd. Lag (1977:187).

11 § Indelningen i va lkretsar bestäms av kommunfullmäktige. Fullmäkti­
ges beslut får inte överklagas.

Beslut om indelning i va lkretsar meddelas före utgången av oktober året

före det år då val av kommunfull mäktige första gången skall äga rum enligt
den beslutade indelningen.

Beslut om indelning i valkretsar skall för att vinna bindande kraft prövas

och fastställas av länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos

valprövningsnämnden genom besvär. Valprövningsnämndens beslut får
inte överklagas. Lag (1981:525).

12 § Det antal fullmäktige, som varje valkrets skall utse, fastställs av

länsstyrelsen före utgången av april varje år då val av kommunfullmäktige
skall äga rum. Uppgår därvid i någon valkrets det antal fullmäktige, som
kretsen skall utse enligt de grunder som anges i 10 §, inte till femton, skall
antalet, med motsvarande jämkning av antalet fullmäktige i övriga kretsar,

390

likväl bestämmas till femton. 1 ett sådant fall skall valkretsindelningen
omprövas före nästa val.

¬

background image

4

Länsstyrelsens beslut får överklagas hos valprövningsnämnden genom

SFS 1982:146

besvär. Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas. Log (1981:525).

13 §

Regeringen eller annan myndighet som beslutar om ändring i rikets

indelning i landsting skommuner eller kommuner kan vid behov bestämma

att beslut rörande indelning i valkretsa r och fördelning av mandat får med­
delas senare än s om föreskrivs i 2, 7, 8, 11 och 12 §§. Lag (1981:525 ).

3 kap. Valnämnd, valdistrikt och valförrättare

1 § I varje kommun skall finnas en valnämnd.

Valnämnd skall ha tillgång till personal i den omfattning som behövs för

att den skall kunna fullgöra sina uppgifter. Lag (1977:187).

1 § I fråga om valnämnd tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § första

stycket, 4 §, 5 § tredje stycket, 7 och 8 §§, 9 § första stycket och 10- 12 §§
kommunallagen (1977:179) på motsvarande sätt. I annan kommun än

Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 kap. 5 § första
stycket och 6 § nämnda lag på motsvarande sätt.

Om en ändring i den kommunala indelningen innebär att en ny kommun

bildas, skall indelningsdelegerade snarast möjligt under året innan indel­

ningsändringen träder i kraft välja ledamöter och suppleanter i valnä mnd

för tiden före ikraftträdandet.

Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) tillämpas bestämmel­

serna i 4 och 5 §§ nämnda lag i samtliga ärenden hos valnämnd. Lag

(1981:525).

3 § Varje kommun ä r indelad i va ldistrikt. �r kommun indelad i val kret­
sar för val av kom munfullmäktige, skall varje sådan valkrets bilda ett eller
flera valdistrikt.

Valdistrikt b ör omfatta 1 200- I 500 rö stberättigade. Endast om särskil­

da skäl föranled er det, får valdistrikt omfatta mer än 1 800 eller mindre än

300 röstberättigade.

Länsstyrelsen beslutar om kommuns indelning i valdistr ikt på förslag av

fullmäktige i kommunen. Det åligger kommun att under år närmast före år
då ordinarie val till riksdagen skall äga rum se över indelningen. Om det är

påkallat får länsstyrelsen självmant besluta om indelningen i valdistrik t se­

dan fullmäktige i kommunen har beretts tillfälle att yttra sig.

Beslut om indelning i valdi strikt skall meddelas senast en månad före in­

gången av det år under vilket beslutet skall träda i tillä mpning. Regeringen

eller annan my ndighet som beslutar om ändring i rikets indelning i lands­
tingskommuner eller kommuner kan dock vid behov bestämma att beslut
om indelning i valdistrikt får meddelas senare. Länsstyrelsen skall omedel­
bart kungöra sådana beslut i ortsti dning inom valdistrikten samt tillställa
centrala valmyndigheten avskrift av beslutet. Lag (1981:525).

4 § När val enligt denna lag skall förrättas, utser valnämnden för varje

valdistrikt minst fyra personer att på valdagen tjänstgöra som valförrättare
i distrik tet. Bland de utsedda förordnar nämnden en att vara ordförande
och en att vara ersättare för ordföranden.

391

\

¬

background image

\

SFS 1982:146

Vid röstn ingen skall minst tre av valförrättarna, däribland ordföranden

eller hans ersättare, vara närvarande. Lag (1975:310).

5 § Var och en som är valbar till ledamot i valnämnden är skyldig att
mottaga uppdrag som valförrättare, om han ej har giltigt hinder. Lag

(1977:187).

6 § Talan mot länsstyrelsens beslut i ärende om indelning i valdistrikt

föres hos valprövningsnämnden genom besvär.

Den som vill klaga över beslut som innebär att av honom uppgivet

hinder att mottaga uppdrag s om avses i 5 § e j godkänts får föra talan hos

länsstyrelsen genom besvär. Härvid räknas besvärstiden från den dag be­

slutet meddelades. Mot länsstyrelsens beslut får talan ej föras. Lag

(1974:215).

4 kap. Röstlängder

Allmän röstlängd

1 § Allmän röstlängd upprättas årligen för varje valdistrikt av lokala

skattemyndigheten. Längden skall vara upprättad senast den 20 juni. Lag

(1981:525).

2 § I allmän röstlängd tas upp svensk medborgare som den 1 juni enligt

länsstyrelsens personband är kyrkobokförd i valdistriktet och som har fyllt

eller före den 1 septe mber det år röstlängden upprättas fyller sjutton år.

Om en beslutad ändring i den kommunala indelningen skall träda i kraft vid
följande årsskifte, tas i längden up p den som skall vara kyrkobokförd i di­

striktet enligt den nya indelningen.

Under de förutsättningar som i första stycket anges för svenska medbor­

gare tas i röstlängden upp även de utlänningar som enligt länsstyrelsens

personband har varit kyrkobokförda i riket den I november de tre åren
närmast före valåret.

Den som den 1 juni enligt länsstyrelsens personband på grund av dom­

stols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig

tas dock ej upp i längden.

För den som ej fyllt aderton år den 1 september det år röstlängden upp­

rättas antecknas den dag då han blir röstberättigad.

För utlänningar antecknas att rösträtt ej föreligger vid val till riksdagen.

Lag (1981:525).

3 § Allmän röstlängd skall vara framlagd för granskning hos lokala skat­

temyndigheten varje vardag med undantag av lördag under tiden den
26 juni-15 juli eller, om sistnämnda dag är en lördag eller söndag, till och
med närmas t följande måndag.

Länsstyrelsen får bestämma att röstlängden skall vara framlagd for

granskning även på annat ställe än hos lokala skattemyndigheten. Lag

392

(1981:525).

¬

background image

4 § Den som anser att allmän röstlängd är felaktig i det att han oriktigt

SFS 1982:146

uteslutits från rösträtt eller att annan oriktigt upptagits som röstberättigad

får senast den 15 juli skriftligen framställa anmärkning mot längden hos
länsstyrelsen. Den omständigheten att någon tagits upp i röstlängd för an­

nat valdistrikt än han anser sig tillhöra utgör ej grund för anmärkning mot

längden.

Anmärkning som göres för sent upptages ej till prövning.

Har anmärkning framställts i rätt tid mot någons rösträtt enligt längden,

skall länsstyrelsen genast underrätta denne om innehållet i anm ärknings­

handlingen samt om tid o ch plats för prövning av anmärkningen.

5 § Anmärkning mot allmän röstlängd prövas vid offentligt sammanträde

hos länsstyrelsen den 22 juli eller, om denna dag är en lördag eller söndag,

närmast följande måndag.

Den mot vilkens rösträtt anmärkning framställts får vid anmärknings­

sammanträdet åberopa även omständighet som inträffat efter den 1 juni.

Senast dagen efter sammanträdets slut meddelar länsstyrelsen beslut

över varje särskild anmärkning. Beslut antecknas på anmärkningsskriften.

I röstlängden införes rättelse som föranledes av beslutet.

Länsstyrelsen skriver under röstlängd mot vilken »anmärkning fram­

ställts. Lokala skattemyndigheten förser de röstlängder mot vilka anmärk­

ning ej framställts inom föreskriven tid med bevis härom.

6 § Mot länsstyrelsens beslut över anmärkning mot allmän röstlängd får

talan föras endast i samb and med besvär över val vid vilket beslutet länt
till efter rättelse. I så dant mål får åberopas endast bevis som företetts hos
länsstyrelsen.

7 § Allmän röstlängd gäller från o ch med den 1 septe mber det år rö st­

längden upprättas till o ch med den 31 augusti påföljande å r, om ej annat

följer av 8 eller 9 §. Lag (1974:215 ).

8 § Har någon icke blivit upptagen i allmän röstlängd eller har det i

längden beträffande honom antecknats att han blir röstberättigad viss dag
efter den I september det år röstlängden upprättas eller att rösträtt ej

föreligger vid val till ri ksdagen och har anmärkning häremot ej framställts

på sätt som föreskrives i 4 § först a stycket, skall länsstyrelsen efter ansö­
kan av honom eller av lokala skattemyndigheten besluta om rättelse i röst­

längden, om det är uppenbart att fel till hans nackdel föreligger. Sådan an­

sökan skall ha gjorts hos länsstyrelsen senast den 1 septe mber det år då

röstlängden upprättades. Ansökan som göres för sent upptages ej till pröv­

ning.

Beslutar länsstyrelsen om rättelse i röstläng d, skall länsstyrelsen genast

underrätta lokala skattemyndigheten om beslutet. Lokala skattemyndighe­
ten skall genast rätta röstlängden i enlighet med beslutet. Innan detta skett

äger beslutet icke verkan.

Mot beslut varigenom ansökan om rättelse avslagits eller avvisats får ta­

lan ej föras. Mot beslut om rättelse får talan föras endast i samband med

besvär över val vid vilket beslutet länt till efte rrättelse. Lag (1975:1273).

393

¬

background image

\

SFS 1982:146

9 § Har allmän röstlängd i någon del förklarats felaktig på grund av talan
som förts i samband med besvär över val, skall länsstyrelsen rätta längden
i enlighet med förklaringen.

10 § Länsstyrelsen skall senast den 20 juni kungöra var och när allmän
röstlängd kommer att vara framlagd för granskning. I kungörelsen skall
anges även tid och sätt för framställande av anmärkning mot längden samt

tid och plats för prövning av anmärkning. Kungörelsen skall anslås på

kommunens anslagstavla och införas i or tstidning inom kommunen. Lag

(1981:525).

Särskild röstlängd
11 § Svensk medborgare som ej är bosatt i riket har rösträtt vid val ti ll

riksdagen, om han varit kyrkobokförd här någon gång och ej på grund av 3

kap. 2 § regeringsformen är utesluten från rösträtt.

Svensk medborgare skall anses bosatt utom riket, om han enligt länssty­

relsens personband ej är kyr kobokförd här. Lag (1977:101).

12 § Särskild röstlängd för val till ri ksdagen upprättas årligen för varje

valkrets av centrala valmyndigheten. Längden skall vara upprättad senast

den 20 juni.

I särs kild röstlängd upptas, efter ansökan, den som den 1 juni har röst­

rätt enligt 11 §. Linder år då ordinarie val till riksdagen ej äger rum tas i
längden upp, även utan ansökan, den som har tagits upp i särskild röst­
längd för det närmast föregående året, om han fortfarande har rösträtt en­
ligt 11 §. �ven den som den 1 juni ej fyllt aderton år tas upp i den särskilda

röstlängden, om han fyllt eller före den 1 se ptember det år röstlängden
upprättas fyller sjutton år och det inte möter hinder i övrigt. För den som ej

fyllt aderton år den 1 sep tember det år röstlängden upprättas antecknas

den dag då han blir röstberättigad.

Framgår i anmärkning särende att någon upphört att vara röstberättigad

på grund av omständighet som inträffat e fter den 1 juni, skall han ej va ra

upptagen i särskild rös tlängd. Lag (1981:525).

13 § Ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd görs skriftligen hos

centrala valmyndigheten senast den 1 juni. I ansök ningshandlingen skall
sökanden på heder och samvete försäkra att han är svensk medborgare.

Försäkran skall vara avgiven samma år som röstlängden upprättas. Ansö­

kan som görs för sent eller saknar försäkran som har sagts nu tas inte upp
till p rövning.

Blanketter till ansökan skall finnas tillgängliga hos centrala valmyndighe­

ten samt hos svensk beskickning och annan svensk utlandsmyndighet som
centrala valmyndigheten bestämmer. Lag (1981:525).

14 § Beslut över ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd meddelas

så snart det kan ske.

Den som skall upptagas i särskild röstlängd uppföres i röstlängden för

den valkrets där han senast varit k yrkobokförd.

Bifalles ej ansökan om att bli upptagen i särskild röstläng d, skall centrala

394

valmyndigheten genast underrätta sökanden om beslutet. 1 beslutet skall

anges tid och plats för prövning av anmärkning.

¬

background image

15 § Så snart röstlängden har upprättats, sänds den till länsstyrelsen i det

SFS 1982:146

län till vilket valkretsen hör. Hos länsstyrelsen skall röstlängden vara

framlagd för granskning varje vardag med undantag av lördag und er tiden

den 26 Juni�15 juli eller , om sistnämnda dag är en lördag eller söndag, till

och med närmast följande måndag. Lag {1981:525).

16 § Den som vill att ändring skall göras i särsk ild röstlängd får senast
den 15 juli skriftligen framställa anmärkning mot röstlängden hos länssty­

relsen.

Anmärkning som göres för sent upptages ej till prövning .

Har anmärkning framställts i rätt tid mot någons rösträtt enligt längden,

skall län sstyrelsen genast underrätta denne om innehållet i an märknings-

handlingen samt om tid och plats för prövning av anmärkningen.

17 § Anmärkning mot särskild röstlängd prövas vid offentligt samman­

träde hos länsstyrelsen den 22 juli eller, om denna dag är en lördag eller
söndag, närmast följande måndag.

Den mot vilkens rösträtt anmärkning framställts får åberopa även om­

ständighet som inträffat efter den I jun i.

Senast dagen efter sammanträdets slut meddelar länsstyrelsen beslut

över varje särskild anmärkning. Beslut antecknas på anmärkningsskriften.

I röstlängden infö res rättelse som föranledes av beslutet.

Länsstyrelsen skriver under röstlängden. Har anmärkning ej framställts

mot röstlängden inom föreskriven tid, skall röstlängden förses med bevis
härom.

18 § Mot länsstyrelsens beslut över anmärkning mot särskild röstlängd

får talan föras endast i sam band med besvär över val vid vilket beslutet
länt till efter rättelse. I så dant mål får å beropas endast bevis som företetts

hos länsstyrelsen.

Har röstlängden i någon del förklarats felaktig på grund av talan som av­

ses i första stycket, skall länsstyrelsen rätta längden i enlighet med förkla­

ringen,

19 § Särskild röstlängd gäller från och med den 1 septem ber det år röst­

längden upprättas till och med den 31 augusti påföljande år , om ej annat

följer av 18 § and ra stycket. Lag (1974:215).

20 § När val äger rum, skall särskild röstlängd vara tillgänglig i valloka­

len för det valdistrikt som länsstyrelsen bestämmer. Beslut härom medde­
las senast vid anmärkningssammanträdet och antecknas på röstlängden.

21 § Länsstyrelsen skall senast den 20 jun i kungöra var och när särskild
röstlängd kommer att vara framlagd för granskning. I kungörelsen anges
även tid och sätt för framställande av anmärkning mot längden samt tid
och plats för prövning av anmärkning. Kungörelsen skall anslås på kom ­

munernas anslagstavlor och införas i ortstidning inom valkretsen. Lag

(1981:525).

395

¬

background image

SFS 1982:146

5 kap. Registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater

1 § Parti kan efter ansökan och på de villkor som anges i 2 -4 §§ få sin

partibeteckning registrerad hos centrala valmyndigheten samt anmäla kan­

didater i valet enligt 8 § .

Om valsedel med registrerad partibeteckning finns bestämmelser i 6

kap. 3 § tredje stycket och 14 kap. 5 §.

2 § Ansökan om registrering av partibeteckning görs skriftligen. I ansök­

ningshandlingen skall anges för vilket slag av val registrering söks och, om

ansökningen avser registrering för val a v landstingsledamöter eller kom­

munfullmäktige, för vilken landstingskommun eller kommun som registre­

ring begärs. Till handlingen skall fogas förklaringar enligt 3 § tredje styc­
ket.

För att partibeteckning skall åtnju ta skydd vid val skall ansökan om re­

gistrering a v beteckningen ha kommit in till centrala valmyndigheten, vid

ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsledamöter och

kommunfullmäktige före utgången av februari valåret och vid annat val

inom en vecka efter det att beslut om valdagen meddelades. Lag

(1981:525).

3 § Partibeteckning får registreras, om

1. partibeteckningen består av eller innehåller ord,
2. partiet icke utgör underavdelning av politisk sammanslutning,

3. ansökan biträds, vid reg istrering för val till riksdagen av minst 1500

röstberättigade medlemmar i hela riket och vid registrering för val av

landstingsledamöter och för val av kommunfullmäktige av minst 100 re­

spektive minst 50 röstberättigade medlemmar i den landstingskommun el­
ler kommun för vilken registrering söks,

4. partibeteckningen kan antas ej leda till förväxling med beteckning

som redan är registrerad eller som, med anledning av tidigare gjord ansö­

kan, kan komma att registreras med giltighet för det valet eller för annat

val fö r vilket den nya registreringen enligt 4 § f örsta stycket kommer att

gälla,

5. partibeteckningen kan antas ej leda till förväxling med beteckning

som för högst fem år sedan har avförts ur registret efter namnbyte och vars

registrering hade sådan giltighet som avses i punk t 4.

I fråga om parti som är representerat i riksdag en gäller inte första styc­

ket 3.

De medlemmar som enligt första stycket 3 biträder en ansökan skall läm­

na egenhändigt undertecknade förklaringar om detta och därvid uppge per­

sonnummer och kyrkobokföringsort. Lag (1981:525).

4 § Registreras partibeteckning för val till ri ksdagen, gäller registrering­
en även för val av landstingsledamöter och kommunfullmäktige i hela ri­

ket. Registreras partibeteckning för val av landstingsledamöter, gäller re­
gistreringen val i den landstingskommun som anges i registreringsbeslut
samt val av kommunfullmäktige i de kommuner som är belägna inom

landstingskommunen. Registreras partibeteckning för val av kommunfull-

396

mäktige, gäller registreringen val i den kommun som anges i registre rings­

beslutet.

¬

background image

Avser ansökan registrering för val till ri ksdagen och är partibeteckning-

SFS 1982:146

en redan registrerad eller är an sökan om dess registrering redan gjord för
annat val, får registrering be viljas utan hinder av 3 § första stycket 4, om
det parti för vilket registrering sålunda har skett eller sökts har lämnat sitt

medgivande. Detsamma gäller om ansökan avser registrering för val av

landstingsledamöter och partibeteckningen redan är registrerad eller ansö­

kan om dess registrering tidigare är gjord för val av kommunfullmäktige

inom landstingskommunen. Behörig att lämna medgivande är det ombud

som partiet har anmält enligt 5 §. Lag (1981:525).

5 § För parti som fått sin partibeteckning registrerad skall finnas ombud.

;

Ombud skall anmälas till centrala valmyndigheten inom en månad efter det
att registreringen av beteckningen kungjorts enligt 7 §.

⬢ 'i

6 § Registrerad partibeteckning skall avföras ur registret, om

j

1. partiet begär det,

-j

2. partiet ej vid två på varandra följande ordinarie val till riksdagen eller

I

val i hela riket av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige anmält

\

kandidater enligt 8 § eller

j

3. partiet underlåter att anmäla ombud enligt 5 §. Lag (1977:187).

|

⬢ fl

Ti

7 § När partibeteckning registrerats eller avförts ur registret, skall cen-

trala valmyndigheten kungöra detta i Post- och Inrikes Tidningar.

I

⬢f'

8 § För att registrerad partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val skall

partiet som kandidater anmäla

j;

för val till riksdagen i viss valkrets minst fyra och högst femton personer

I

och

il

för val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige minst fyra och

1

högst tjugo personer i landstingskommunen eller kommunen.

|

Centrala valmyndigheten bestämmer inför varje val när anmälan av

v

kandidater senast skall göras. Kungörelse härom skall föras in i P ost- och

i.

Inrikes Tidningar. Underrättelse om beslutet skall vidare tillställas varje
registrerat parti.

-

Anmälan av kandidater skall göras hos centrala valmyndigheten eller, i

.j

den mån regeringen eller myndighet som bestäms av regeringen föreskri-

|

ver det, länsstyrelsen. Anmälan skall göras skriftligen av partiets ombud

'

eller av person som ombudet utsett. Till anmälningshandlingen skall fogas

skriftlig förklaring från varje kandidat att han givit partiet tillstånd att an­

mäla honom. Lag (1978:907).

9 § Finner den myndighet hos vilken anmälan görs anledning till an­

märkning mot anmälningshandlingen eller handling som åtföljer denna,

skall myndigheten genast underrätta den som gjort anmälan. Därvid skall
anges tid fö r ändring och komplettering av anmälningshandlingen. Däref­

ter skall cen trala valmyndigheten så snart som möjligt slutligt pröva ären­

det.

Har det ej visats att anmäld kandidat givit partiet tillstånd att anmäla ho­

nom, skall hans namn på anmälningshandlingen anses obefintligt. Lag

(1978:907).

397

¬

background image

v

SFS 1982:146

10 § Centrala valmyndigheten upprättar för varje slag av val och för var­

je riksdagsvalkrets, landstingskommun och kommun listor över de kandi­
dater som partierna anmält. Listorna skall sändas till postverket. Skall

röstning äga rum hos utlandsmyndighet eller på fartyg, skall listorna om
möjligt sändas även till myndigheten och fartygets befälhavare. Listorna

for vaije riksdagsvalkrets, landstingskommun och kommun skall så snart
som möjligt tillställas l änsstyrelsen.

11 § Talan mot centrala valmyndighetens beslut i registrerings- eller an­

mälningsärende föres hos valprövningsnämnden genom besvär. Lag

(1974:215).

6 kap. Valsedlar

1 § Till vals edlar skall användas särskilda blanketter som tillhandahålles

av centrala valmyndigheten.

2 § Valsedlarna skall vara lika till sto rlek och material. För val till rik s­

dagen skall användas gula, för val av landstingsledamöter blå och för val
av kommunfullmäktige vita valsedlar.

På valsedel skall finnas partibeteckning. Valsedel bör dessutom innehål­

la

1. namn på en eller flera kandidater,

2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkrets­

beteckning) samt

3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning).

Kandidat skall anges på sådant sätt att det klart framgår vem som avses.

Vid kandidatnamn bör därför utsättas kandidatens personnummer eller an­

nan identifieringsuppgift. Lag (1977:187).

3 § Om valsedel upptager mer än ett kandidatnamn, skall namnen uppta­
gas i en följd unde r varandra och förses med nummer som visar ordningen

mellan dem.

Namnen gäller själva valet samt, i den mån d e ej därvid tages i anspråk,

val a v ersättare för riksdagsledamöter och val av suppleanter för lands­
tingsledamöter och kommunfullmäktige.

Upptager valsedel med registrerad partibeteckning namn på kandidater,

skall valsedeln, om partiet enligt 5 kap. 8 § anmält kandidater för valet,

som första namn upptaga namnet på kandidat som tagits upp på listan över

kandidater partiet anmält. Lag (1977:187).

4 § Efter beställning av parti, som är representerat i den församling valet
gäller, tillhandahåller centrala valmyndigheten partiet blanketter till val­

sedlar till det antal partiet önskar.

Göres beställning av annat parti än som anges i första s tycket eller av an­

nan än den som är behörig företrädare för partiet tillhandahåller eentrala

valmyndigheten blanketter till valsedlar endast om beställaren betalar

398

blanketterna i för skott.

¬

background image

5 § I fråga om parti, som deltager i riksdagsv al och som vid de t senaste

SFS 1982:146

riksdagsvalet fått eller vid det förestående valet får mer än 2,5 procent av
rösterna i hela landet, svarar statsverket för kostnaden för blanketter till
valsedlar till ett antal som motsvarar fem gånger antalet röstberättigade i
valkretsen. Vad som sagts nu gäller även parti som utan att ha uppnått den

angivna röstandelen är eller genom det förestående valet blir representerat

i riksdagen.

I fråga om parti, som deltager i val av landstingsledamöter eller kom­

munfullmäktige och som är eller genom det förestående valet blir represen­
terat i d en församling valet gäller, svarar statsverket för kostnaden för
blanketter till valsedlar till ett antal som motsvarar fem gånger antalet röst­
berättigade i valet.

Vid tillämpning av första och andra styckena beräknas antalet röstberät­

tigade på grundval av stommarna till mantalslängderna för året. Lag

{1981:525).

6 § Har bla nketter till valsedlar betalats i förskott och har valsedlarna

använts för parti som enligt 5 § är berättigat att få valsedelsblanketter kost­

nadsfritt vid v alet, skall förskottet efter ansökan återbetalas i den mån an­
talet valsedlar som partiet får kostnadsfritt därigenom ej kommer att över­

stiga, i fråg a om val till riksdagen fem gånger antalet röstberättigade i val­
kretsen och i fråga om annat val fem gånger antalet röstberättigade vid va­

let. Antalet röstberättigade beräknas på grundval av stommarna till man­

talslängderna för året. Belopp som återbetalas tillställs partiet oavsett vem

som har erlagt förskottet. Lag (1981:525).

7 § Om beställaren begär det, förser centrala valmyndigheten utan sär­
skild ersättning valsedelsblankettema med p artibeteckning, kandidatnamn

samt valkrets- och valbeteckningar.

Centrala valmyndigheten får förse valsedelsblanketter och valsedlar

med särskild siffer- eller bokstavsbeteckning (listtypbeteckning).

8 ⬢§ När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten den sista

dag då beställning av valsedlar skall ha gjorts för att leverans skall kunna
ske 45 dagar före valdagen. För särskilda fall får bestämmas senare dag för

:|

beställning och, om det behövs, även senare dag för leverans. Kommer be-

j

ställning in sena re än centrala valmyndigheten har bestämt, fullgörs leve-

|

rans endast om betalning erläggs i försko tt och endast under förutsättning

\

att leveransen kan ske före valdagen och utan att leveransen av tidigare

. t

gjorda beställningar försenas. Lag (1981:525).

'

9 § I lokal där röstning äger rum skall väljarna för varje val ha tillgång till

'

1. valsedlar som försetts med parti- och valbeteckning för parti som vid

'

det senaste riksdagsvalet fått mer än 2,5 procent av rösterna i hela landet

(partimarkerade valsedlar) samt

2. blanketter till valsedlar.

Lantbrevbärare som mottager valsedelsförsändelser bör medföra parti-

markerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första stycket.

j

Partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första stycket

I

tillhandahålles genom centrala valmyndighetens försorg. Lag (1975:1105).

399

¬

background image

SFS 1982:146

10 § Talan mot centrala valmyndighetens beslut i ärende som avses i
detta kapitel föres hos valprövningsnämnden genom besvär.

Centrala valmyndigheten har rätt att erhålla biträde av länsstyrelse i

ärende som avses i detta kapitel. Lag (1974:2!5).

7 kap. Röstkort m. m.

1 § Vid val skall , i den mån centrala valmyndigheten ej förordnar annat,

för var och en som enligt gällande röstlängd är röstberättigad vid valet upp­

rättas röstkort med uppgifter om den röstberättigade. Röstkortet skall

dessutom innehålla uppgifter om valet till ledning för den röstberättigade.

För röstberättigad som ej har känd a dress upprättas röstkort endast om

han begär det.

2 § Röstkort upprättas för den som är upptagen i allmän röstlängd av lo ­

kala skattemyndigheten och för den som är upptagen i särskild röstlängd

av länsstyrelsen.

Vid ordinarie val till riksda gen och val i hela riket av landstingsledamö­

ter och kommunfullmäktige skall röstkorten sändas till de röstberättigade

senast 30 dagar före valdagen. Vid annat val skall rös tkorten sändas till de

röstberättigade senast 20 dagar före valdagen.

För val som äger rum samtidigt upprättas gemensamt röstkort. Lag

(1982:146).

3 § Har röstberättigad förlorat sitt röstkort eller har röstkortet ej kommit

honom till handa, är han berättigad att efter framställning få ett duplett-
röstkort.

Framställning om duplettröstkort göres hos den myndighet som enlig t

2 § har att upprätta röstkortet. Duplettröstkort får ej lämnas ut senare än
dagen före valdagen. Vid framställningen skall sökanden uppge

1. sitt fullständiga namn och personnummer samt
2. sitt hemvist i den o rt där han är uppförd i allmän röstlängd eller, om

han är uppförd i särskild röstlängd, hemvistet i den ort i riket där han se­
nast var kyrkobokförd.

Första och andra styckena äger motsvarande tillämpning, om den röst­

berättigade önskar få röstkort innan röstkorten blivit översända till de röst­

berättigade. Röstkort får dock icke utlämnas innan den röstlängd som skall

gälla vid valet kommit till stånd enligt 4 ka p. 5 eller 17 §.

4 § Centrala valmyndigheten bör på lämpligt sätt sprida kännedom bland
allmänheten om tid och sätt för röstning och om de bestämmelser i ö vrigt
som gäller för valet.

400

8 kap. Allmänna bestämmelser om röstningen

1 § Röstning sker på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där väljaren

är upptagen i röstläng d. Röstberättigad, som på grund av vistelse utom ri­

ket eller på annan ort inom riket eller av annat skäl finner sig vara förhind-

/

¬

background image

rad att rösta på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen

SFS 1982:146

1 röstlängd, får rösta på postanstalt inom riket, hos svensk utlandsmyndig­

het eller på sven skt fartyg i utrikes fart.

Om flera val äger rum samtidigt, skall väljare som röstar på postanstalt,

hos utlandsmyndighet eller på fartyg vid ett och samma tillfälle utöva sin

rösträtt i samtliga val som han vill deltaga i.

2 § Väljaren skall själv lämna sin valsedel till valförrättaren eller, om

röstningen s ker på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg, till
röstmottagaren där.

Om avlämnande av valsedel genom bud (röstning med valsedelsförsän­

delse) föreskrives i 11 kap.

3 § Väljare bör vid röstning i vallokal medföra sitt röstkort.

Röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg får icke

ske utan att röstkortet avlämnas. Väljare som vill rösta hos utlandsmyn­

dighet eller på fartyg får do ck i stället för att avlämna röstkort förete gil­
tigt svenskt pass. Vidare får väljare som innehar sjöfartsbok eller annan

giltig identitetshandling rösta på fartyg utan att röstkort avlämnas. I fall då
väljaren ej avlämnar röstkort skall r östmottagaren upprätta ett adresskort

för honom. Lag (1978:907).

4 § Vid röstning i vallokal lägger väljaren fö r varje val in sin valsede l i ett

valkuvert och lämnar kuverten till valförrättaren. Mottagna valkuvert

samlas upp i valurn a. En valurna användes för vart och ett av de samtidiga

val som förrättas i vallokal en.

5 § Vid röstning på postansta lt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg läg­

ger väljaren för varje val in sin valsedel i ett valkuvert och lämnar kuver­

ten till r östmottagaren. Denne lägger in mot tagna kuvert tillsammans med

väljarens röstkort eller adresskort i ett ytterkuvert som tillslutes. Lag

(1976:99).

6 § Har röstning skett på postanstalt, sänder röstmottagaren iordning­
ställda ytterkuvert till vederbörande valnämnd. Har röstning skett hos ut­
landsmyndighet eller på fartyg, sänder röstmottagaren iordningställda yt­

terkuvert till centrala valmyndigheten.

7 § Vid röstning med v alsedelsförsändelse lägger väljaren för varje val in
sin valsedel i e tt innerkuvert. Iordningställda kuvert läggs därefter in i et t

ytterkuvert för valsedelsförsändelse som tillsluts. Detta lämnas genom bud

till valförrättaren eller röstmottagaren.

Avlämnas valsedelsförsändelse i vallokal, öppnar valförrättaren ytter-

kuvertet och lägger de innerkuvert som väljaren iordningställt i valu rna.

Avlämnas valsedelsförsändelse på postan stalt, hos utlandsmyndighet el­

ler på fartyg, lägger röstmot tagaren in försändelsen tillsammans med väl­

jarens röstkort i ett ytterkuvert. I de fall som avs es i 11 kap. 8 § andra styc­
ket läggs adressk ortet i ytterkuvertet i stället för rö stkortet. Med ytterku-
vertet förfars därefter så som anges i 6 §. Lag (1982:146) .

401

26-SFS 1982

¬

background image

\ ⬢⬢

SFS 1982:146

8 § Kuvert tillhandahållas endast genom centrala valmyndighetens för-i
sorg.

Valkuvert och innerkuvert för valsedelsförsändelse skall vara så beskaf­

fade att färgen på inneliggande valsedel kan iakttagas utan att valhemlighe­

ten röjes.

Ytterkuvert som skall användas vid röstning på postanstalt, hos utlands­

myndighet eller på fartyg skall vara försett med fönster.

9 § Valkuvert tillställes valnämnder och röstmottagare. Ytterkuvert som

avses i 5 § till ställes röstmottagare.

Valkuvert får lämnas ut endast i samband med röstning. Inner- och yt­

terkuvert för valsedelsförsändelse skall i god tid före valet finnas tillgängli­
ga

1. hos valnämnden och hos de personer åt vilka nämnden uppdragit att

tillhandagå väljarna i sådant hänseende,

2. på postanstalt samt hos lantbrevbärare som mottager valsedelsförsän­

delser,

3. hos utlandsmyndighet och på fartyg där röstning skall äga rum.

Inner- och ytterkuvert för valsedelsförsändelse skall dessutom på begä­

ran kostnadsfritt tillhandahållas parti som är representerat i riksdagen.
Lag (1975:310).

10 § Röstning äger rum inför öppna dörrar. I lokal där röstning äger rum

skall finnas ett lämpligt an tal avskilda platser där väljaren utan insyn kan
lägga in sina valsedlair i valku vert.

Befinner sig någon, när tiden för röstningen går ut, i röstningslokalen e l­

ler på anvisad plats intill denna men har han ej hunnit rösta, skall han ges
tillfälle till det.

11 § Den som uppehåller sig i röstning slokalen eller utrymme därintill är
skyldig att rätta sig efter de föreskrifter som valförrättare eller röstmotta­
gare meddelar för att trygga röstningens genomförande. Uppstår oordning
som ej kan avstyras, har valförrättaren eller röstmottagaren rätt att avbry­

ta röstningen.

Avbrytes röstning i valloka l, skall valurna och röstlängd förseglas samt

förvaras på betryggande sätt. När röstningen återupptages, skall valför­

rättaren visa de närvarande att förseglingarna är obrutna. Avbrytes röst­
ning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg, skall mottagna

ytterkuvert under avbrottet förvaras på betryggande sätt.

Tal får ej hållas i röstningslokal eller i anslutande utrymme. Ej helle r får

tryckta eller skrivna upprop sättas upp eller delas ut till väljarna på så dan

plats. Lag (1978:907).

12 § 1 lokal där röstning äger rum skall e tt exemplar av denna lag finnas

tillgängligt.

1 vallokal skall finnas anslagna de listor som centrala valmyndigheten

upprättat över de kandidater som partierna anmält för valen i den valkrets

till vilken valdistriktet hör. På postanstalt där röstning äger rum skall listor

finnas tillgängliga fö r samtliga valkretsar. Listor för samtliga valkretsar

402

bör finnas tillgängliga även hos utlandsmyndighet och på far tyg där röst­

ning äger rum.

¬

background image

13 § Protokoll skall föras över valförrättning i vallokal enligt formulär

SFS 1982:146

som fastställes av centrala valmyndigheten.

På postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg skall fortlöpande an­

teckningar föras över röstningen.

14 § Väljare, som på grund av kroppsligt fel icke kan avge sin röst i före­

skriven ordning, får vid röstningen anlita biträde som han utsett.

15 § �&tgärd eller anordning som det enligt denna lag åligger kommun,

valnämnd eller valförrättare att vidtaga eller ombesörja bekostas av kom­

munen.

9 kap. Särskilda bestämmelser om röstning i vallokal

1 § Vallokal skall hållas öppen för röstning mellan klockan 8 och 20.

Centrala valmyndigheten får bestämma att vallokalen i visst valdistrikt

skall vara öppen för röstning kortare tid än nu sagts, om det kan antagas
att väljarna likväl har tillfredsställande möjligheter att utöva sin rösträtt.

Lag (1978:907).

2 § När vallokalen har öppnats för röstning, visar valförrättaren de när­

varande att varje valurna är tom. Härefter får röstningen bötja.

3 § Röstningen går till på fö ljande sätt.

När väljaren kommer in i vallokalen, får han ett valkuvert för vart och

ett av valen. Han uppsöker därefter en av de avskilda platserna och lägger
där för vaije val in sin valsedel i ett valkuvert. Valsedel får ej vikas.

Väljaren lämnar iordningställda valkuvert till v alförrättaren. Om d enne

begär det, skall väljaren uppge sitt fullständiga namn, sin födelsetid och

sitt hemvist inom valdistriktet eller, om han är upptagen i sä rskild röst­
längd, hemvistet i den or t i r iket där han senast var kyrkobokförd. Valför­

rättaren kontrollerar att väljaren är upptagen som röstberättigad i röstläng­

den, att han ej redan röstat i valet, att han ställt i ordn ing endast ett valku­

vert för varje val och att kuvert ej är försett med obehörig märkning. Val­

förrättaren lägger därefter i v äljarens närvaro valkuverten i v alurnorna. I
samband härmed antecknas i röstläng den att väljaren röstat.

4 § �r valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning, får det ej
mottagas. Detsamma gäller om det ej klart framgår att kuvert innehåller
valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något val, får endast

ett av dessa mottagas. Om väljaren begär det, skall samtliga kuvert för det

valet återlämnas till hono m.

5 § När vallokalen stängts för röstning och de som är närvarande fått till­

fälle att lämna sina valsedlar, förklaras röstningen avslutad.

6 § Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning till

vallokalen eller i denna skall anordnas lämplig plats där de partier som del-

403

¬

background image

SFS 1982:146

tager i valen kan lägga ut sina valsedlar. Valförrättaren skall tillse att V äl­

jarna där har tillgång till blanketter för valsedlar och partimarkerade val­

sedlar för par ti som vid det senaste riksdagsvalet fått mer än 2,5 procent av
rösterna i hela la ndet. Lag (1975:1105).

7 § Kommunen bör på valdagen ordna med valskjutsar för de väljare
som bor avlägset eller isolerat och som endast med avsevärd kostnad eller
tidsspillan kan infinna sig i valloka len.

10 kap. Särskilda bestämmelser om röstning på postanstalt, hos ut­

landsmyndighet och på fartyg

Röstning på p ostanstalt

1 § Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsleda­

möter och kommunfullmäktige får röstning ske på varje postanstalt inom

riket från och med den tjugoQärde dagen före valdagen till och med valda­

gen. Vid annat val får röstning på postanstalt ske från och med den sjutton­
de dagen före valdagen till och med valdagen.

Att röstning på postanstalt kan begränsas i viss a fall framg år av 2 §. Lag

(1982:146).

404

2 § Röstning på postanstalt äger rum under tid då postanstalten är öppen

för allmänheten. På förslag av postverket får centrala valmyndigheten be­

gränsa den tid då röstning får ske på postanstalt före valdagen. Röstning

skall dock alltid kunna äga rum under minst en timme vatje dag då postan­

stalten är öppen för allmänheten. På valdagen skall postanstalt vara öppen
för röstmottagning minst en timme före klockan 11 och minst en timme ef­

ter klockan 15. Vid sådana val a v landstingsledamöter och kommunfull­
mäktige som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten be­

stämma att röstmottagning ej skall anordnas på valdagen.

Finns det särskilda skäl, får centrala valmyndigheten på förslag av post­

verket bestämma att röstmottagning skall anordnas endast på vissa postan­

stalter. Vid val till riksdagen och vid sådana val av landstingsledamöter el­
ler kommunfullmäktige som omfattar hela riket skall röstning dock alltid

kunna äga rum på minst en postemstalt i v aije kommun.

Inrättas med anlednin g av valet p ostanstalt vid sjukhus, ålderdomshem,

kriminalvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger
röstning där rum på tid som postverket bestämmer efter samråd med val­
nämnden och med v årdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock ti­

digast sjunde dagen före valdagen. Postverket skall samråda med valnämn­

den och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning om hur röst­

ningen skall geno mföras. På begäran av postverket skall valnämnden utse

erforderligt antal personer att biträda röstmottagare på po stanstalten.

Inrättas med anledning av valet annan postanstalt, skall postanstalten

vara öppen för röstmott agning på valdagen, under tid som postverket be­
stämmer efter samråd med valnämnden i den kommun där postanstaltcn

inrättas. Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minst en timme

före klocka n 11 och min st en timme efter klockan 15. Lag (198 1:525).

¬

background image

3 § Röstmottagare på postans talt är den som postverket utser.

SFS 1982:146

4 § Röstning på postanstalt går till på föl jande sätt.

När väljaren visat upp sitt röstkort för röstmottagaren, får han av denne

ett valkuvert för vart och ett av valen. Han uppsöker därefter en av de av­
skilda platserna och lägger där för varje val in sin valsedel i ett valkuvert.

Valsedel får ej vikas.

Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren. Denne

kontrollerar att väljaren ställt i ord ning endast ett valkuvert för varje val

och a tt kuvert ej är försett med obehörig märkning. Därefter lägger röst­

mottagaren i väljarens närvaro in m ottagna valkuvert i ett ytterkuvert till­

sammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast ytterkuvertets
fönster, och tillsluter ytterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen hand om

ytterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn

och den valnämnd till vilken ytterkuvertet skall sändas. På ytterkuvertet
antecknas det värdepostnummer som är angivet i förteckningen.

Väljare som ej är känd for röstmottagaren skall legitimera sig. Gör han ej

det, får han icke rösta. Lag (1981:525).

5 § �r valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning, får det ej

mottagas. Detsamma gäller om det ej klart framgår att kuvert innehåller
valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något val, får endast

ett av dessa mottagas. Om väljaren begär det, skall samtliga kuvert för det
valet återlämnas till honom.

5 a § I eller i anslutning till lokal där poströstning äger rum skall anord­

nas lämplig plats där valsedlar kan läggas ut. Rätt att där lägga ut valsedlar
tillkommer parti som har fått sin partibeteckning registrerad men vars val­

sedlar ej tillhandahålls enligt 6 kap. 9 §. Endast partimarkerade valsedlar

med den registrerade partibeteckningen får läggas ut. Parti som har fått sin

partibeteckning registrerad för val av landstingsledamöter eller för val av

kommunfullmäktige får dock ej lägga ut valsedlar på postanstalt som är be­
lägen utanför den landstingskommun eller kommun som anges i registre­

ringsbeslutet. Lag (1981:525).

6 § Röstmottagare skall sända mottagna ytterkuvert till valnämnden i

den kommun där väljaren är upptagen i allmä n röstlängd eller, om väljaren
är upptagen i särskild röstlängd, till v alnämnden i den kommun inom vil­

ken den vallokal är belägen där den särskilda röstlängden enligt 4 kap. 20 §

skall finnas tillgänglig. För sändelsen skall anordnas som värdepost.

Röstning hos utlandsmyndighet
7 § När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten efter
samråd med utrikesdepartementet hos vilka svenska utlandsmyndigheter

röstning skall äga rum. Vid val som ej omfattar hela riket får dock centrala
valmyndigheten bestämma att röstning hos svensk utlandsmyndighet ej
skall äga rum.

Röstning hos utlandsmyndighet får börja tidigast den tjugoQärde dagen

före valdagen och pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara
centrala valmyndigheten till handa senast klockan 12 dagen före valdagen.

Utlandsmyndighetens chef bestämmer när och var röstning äger rum

¬

background image

SFS 1982:146

hos myndigheten samt kungör tid och stä lle för röstningen.

Röstmottagare hos utlandsmyndighet är myndighetens chef eller den

han utser.

406

7 a § Kuvert och sådana partimarkerade valsedlar och valsedelsblankel-

ter som avses i 6 kap. 9 § första stycket samt övrig materiel som behövs för

röstning skall finnas tillgänglig hos de svenska utlandsmyndigheter som

centrala valmyndigheten bestämmer efter samråd med utrikesdepartemen­

tet. Lag (1982:146).

8 § Röstning hos utlandsmyndighet går till på följande sätt.

När väljaren visat upp sitt röstkort eller giltigt svenskt pass för röstmot­

tagaren, får han av denne ett valkuvert för vart och ett av valen. Han upp­

söker därefter en av de avskilda platserna och lägger där för varje val in sin

valsedel i ett valkuvert. Valsedel får ej vikas.

Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren. Kan välja­

ren ej förete röstkort skall röstmottagaren med ledning av väljarens pass

och de uppgifter denne kan lämna upprätta ett adresskort. Röstmottagaren

kontrollerar att väljaren ställt i ordnin g endast ett valkuvert för varje val

och att kuvertet ej är försett med obehörig märkning. Därefter lägger röst­

mottagaren i vä ljarens närvaro in mottagna valkuvert i ett ytterkuvert till­

sammans med väljarens röstkort eller adresskort, vilket placeras närmast

ytterkuvertets fönster, och tillsluter ytterkuvertet. Röstmottagaren tar

slutligen hand om ytterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning

väljarens namn och den valnämnd till vilken ytt erkuvertet skall sändas, På

ytterkuvertet antecknas det värdepostnummer som är angivet i forteck­

ningen.

Väljare som ej är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Gör han ej

det, får han icke rösta. Lag (1981:525).

9 § �r valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning, får det ej

mottagas. Detsamma gäller om det ej klart framgår att kuvert innehåller
valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något val, får endast

ett av dessa mottagas. Om väljaren begär det, skall samtliga kuvert för det

valet återlämnas till honom.

10 § Röstmoltagare skall sända mottagna ytterkuvert och den i 8 § om ­

nämnda förteckningen till centrala valmyndigheten. Sändes kuvert med

posten, skall försändelsen anordnas som värdepost.

11 § Centrala valmyndigheten förtecknar fortlöpande de ytterkuvert
som kommer in från utlandsmyndighet. Myndigheten sänder därefter mot­

tagna ytterkuvert till valnämnden i den kommun d är väljaren är upptagen i

allmän röstlängd eller, om väljaren är upptagen i särskild röstlängd, till val­

nämnden i de n kommun, inom vilken den vallokal är belägen där den sär­
skilda röstlängden enligt 4 kap. 20 § skall finnas tillgänglig. Försändelsen
skall anordnas som värdepost.

Röstning på fartyg

12 § När val skall f örrättas, bestämmer centrala valmyndigheten på vil-

¬

background image

ka svenska fartyg i utrik es fart som röstning skall äga rum. Vid val som ej

SFS 1982:146

omfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten bestämma att röst­

ning på svenskt fartyg i utrike s fart ej skall äga rum.

Rätt att rösta på fartyg där röstning anordnas har den som tillhör farty­

gets besättning eller annan personal på fartyget eller är passagerare där.

12 a § Kuvert och sådana partimarkerade valsedlar och valsedelsblan­
ketter som avses i 6 kap. 9 § första styc ket samt övrig materiel som behövs

för röstning skall finnas tillgänglig på de svenska fartyg i u trikes fart so m

centrala valmyndigheten bestämmer. Lag (1982:146).

13 § Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av la ndstingsleda­

möter och kommunfullmäktige får röstning på fartyg börja tidigast den

femtiofemte dagen före valdagen. Vid annat val får röstning på fartyg börja

tidigast den fyrtiofemte dagen före valdagen.

Röstning på fartyg får pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas

vara centrala valmyndigheten till han da senast klockan 12 dagen före val­

dagen.

Fartygets befälhavare bestämmer när och var röstning äger rum samt

underrättar dem som befinner sig ombord om tid och ställe för röstningen.

Röstmottagare på fartyg är fartygets befälhavare eller den han utser.

Lag (1982:146).

14 § I f råga om röstning på fartyg äger 8-10 §§ motsvarande tillämp­

ning. Röstmottagare på fartyg får dock lämna mottagna ytterkuvert till
svensk utlandsmyndighet som centrala valmyndigheten bestämmer för
vidarebefordran till centrala valmyndigheten.

Kan väljaren ej förete röstkort eller giltigt sve nskt pass men innehar han

sjöfartsbok eller annan giltig identitetshandling, skall röstmottagaren i
stället upp rätta ett adresskort för honom med ledning av identitetshand­

lingen och de uppgifter han kan lämna. Adresskortet lägges in i ytterku-

vertet tillsammans med valkuvert som väljaren avgivit. Lag (1978:907).

15 § I fråga om ytterkuvert som kommer in till cen trala valmyndigheten

från röstmottagare på fartyg äger 11 § motsvarande tillämpning.

16 § Röstmottagare på fartyg har rätt till ersättning av statsverket för

nödvändiga utgifter för uppdragets fullgörande enligt de närmare bestäm­

melser som meddelas av centrala valmyndigheten.

11 kap. Särskilda bestämmelser om röstning med valsedelsförsän­

delse

1

Väljare som är gift får lämna valsedel genom sin make. Sådan valse­

delsförsändelse anordnas på följande sätt.

Väljaren lägger för varje val själv in sin va lsedel i ett innerkuvert. 1 när­

varo av ett vittne lägger han se dan in iordn ingställda innerkuvert i ett yt-

�ndringen innebär att tredje stycket upphävs.

407

¬

background image

<⬢

SFS 1982:146

terkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter tecknar

väljaren på ytte rkuvertet försäkran på heder och samvete att han förfarit

på detta sätt. Vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt under­

tecknat försäkran. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn el­

ler makens barn får ej vara vittn e. Lag (1982:146).

2 § Valsedelsförsändelse från den som är gift lämnas på valdagen i v allo­

kalen för det valdistrikt där väljaren är upptagen i röstlängd. Så dan försän­

delse får lämnas också på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg

där röstning äger rum.

3 §⬢⬢ Väljare, som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder ej

kan inställa sig i valloka len för det valdistrikt där han är upptagen i röst­

längd eller, om han vistas utomlands, hos närmaste utlandsmyndighet där

röstning äger rum, får lämna valsedel genom bud. Bud får den vara som är

väljarens barn, barnbarn, fader, moder eller syskon eller hans vårdare och

som fyllt 18 år. Sådan valsedelsförsändelse anordnas på följande sätt.

Väljaren lägger för vaij e val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. 1 när­

varo av budet och ett vittne lägger han sedan in iordningställda innerkuvert

i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter teck­
nar väljaren på ytterk uvertet försäkran på heder och samvete att han förfa­
rit på detta sätt samt att han av anledning som anges i första stycket ej kan
inställa sig för röstning i vallok alen för valdistriktet eller hos utlandsmyn­

digheten. Budet och vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt un­
dertecknat försäkran samt att något förhållande som strider mot innehållet

ej är känt för dem. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn el­

ler makens barn får ej vara vittne. Lag (1982:146).

4 § Valsedelsförsändelse enligt 3 § lämnas i vallokalen för det valdist rikt

där väljaren är upptagen i rös tlängd. Sådan försändelse får lämnas även på

postanstalt eller hos utlandsmyndighet där röstning äger rum. Lag

(1976:99).

5

Väljare som betjänas av lantbrevbärare får lämna valsedel geno m

denne, om röstning äger rum vid den postanstalt till vilken lantbrevbäraren

är knuten. Vid val som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndig­

heten på förslag av postverket begränsa antalet linjer vid vilka valsede l får

lämnas genom lantbrevbärare.

Valsedelsförsändelse som avses i första stycket anordnas på följande

sätt. Väljaren lägger för varje val själv in Si n valsedel i ett innerkuvert. 1

närvaro av ett vittne lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i et t
ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter tecknar
väljaren på ytterkuvertet försäkran på heder och samvete att han förfarit
på detta sätt. Vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt underteck­

nat f örsäkran. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller

makens barn får ej vara vittne, ej heller lantbrevbäraren.

Väljaren lämnar själv valsedelsförsändelsen och sitt röstkort till lant-

�ndringen innebär att tredje stycket upphävs.

408

⬢' �ndringen innebär att tredje stycket upphävs.

¬

background image

brevbäraren. Väljare som ej är känd för lantbrevbäraren skall legitimera

SFS 1982:146

sig. Gör han ej det, får han icke lämna försändelsen. Lantbrevbäraren inty­

gar på ytterkuvertet att han mottagit försändelsen av väljaren. Lag

(1982:146).

6 § Valsedelsförsändelse enligt 5 § lämnas på postanstalt till vilken lant­

brevbäraren är knuten. Valsedelsförsändelsen får mottagas ä ven under tid

då postanstalten ej är öppen för allmänheten. Lag (1975:310).

6 a § Vid ordinarie val till rik sdagen och val i he la riket av landstingsle­
damöter och kommunfullmäktige får valsedelsförsändelse vara anordnad
tidigast 24 dagar före valdagen. Försändelse som lämnas på fartyg får dock
vara anordnad tidigast 55 dagar före valdagen.

Vid annat val får valsedelsförsändelse som lämnas kvallokalen eller på

postanstalt vara anordnad tidigast 17 dagar före valdagen. Försändelse
som lämnas hos utlandsmyndighet får vara anordnad tidigast 24 dagar före

valdagen o ch försändelse som lämnas på fartyg tidigast 45 dagar före val­

dagen.

Dagen för försändelsens anordnande anges på ytterkuvertet. Lag

(1982:146).

1 § Lämnas valsedelsförsändelse i vallokal, kontrollerar valförrättaren

att väljaren är upptagen som röstberättigad i röst längden, att han ej redan
röstat i valet, att försändelsen är i föreskrivet skick och har anordnats
inom föreskriven tid samt att ytterkuvertet är tillslutet. Därefter bryter val­

förrättaren ytterkuvertet och kontrollerar att iordningställda innerkuvert

är av föreskriven beskaffenhet, att väljaren ställt i ordning endast ett inner­

kuvert för varje val samt att in nerkuvert ej är försett med obehörig märk­
ning. I närvaro av den som lämnat valsedelsförsändelsen lägger därefte r
valförrättaren m ottagna innerkuvert i v alurnorna. I samband härmed an­
tecknas i röstlängden att väljaren röstat. Lag (1975:310).

8 §® Lämnas valsedelsförsändelse på postanstalt, hos utlandsmyndighet

eller på fartyg, kontrollerar röstmottagaren att försändelsen är i föreskrivet

skick och har anordnats inom föreskriven tid samt att ytterkuvertet är till­
slutet. I närvaro av den som har lämnat valsedelsförsändelsen lägger däref­
ter röstmottagaren in försändelsen i ett ytterkuvert med fönster tillsam­

mans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast ytterkuvertets föns­
ter, och tillsluter ytterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen hand om yt­
terkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn och

den valnämnd till vi lken ytterkuvertet skall sändas. På ytterkuvertet an­

tecknas det värdepostnummer som är angivet i förteckningen.

Om den som vill lämna en valsedelsförsändelse hos utlandsmyndighet

eller på fartyg inte kan förete väljarens röstkort, skall röstmottagaren upp­

rätta ett adresskort med ledning av väljarens pass och de uppgifter om väl­

jaren som budet kan lämna. Vid röstn ing på fartyg får väljarens sjöfartsbok
eller annan giltig identitetshandling företes i stället fö r pass.

�r den som vill lämna valsedelsförsändelsen ej känd för röstmottagaren,

" Senaste lydelse 1981:525.

409

¬

background image

\

SFS 1982:146

skall han legitimera sig. Gör han ej det, får han icke avlämna försändelsen;

Lag (1982:146).

9 § Föreligger brist eller felaktighet i något hänseende som valförrätta
ren eller röstmotta garen skall kontrollera enligt 7 eller 8 §, skall valsedel s

försändelsen eller innerkuvertet ej mo ttagas. Detsamma gäller om innerku

vert är t omt eller om det ej klart framgår att kuvert innehåller valsedel

Har väljaren ställt i ordning mer än ett innerkuvert för något val , får ej nå

got av dessa mottagas. Innerkuvert som ej mo ttages skall före återlämnan

det läggas in i ett särskilt kuvert som tillslutes. Valsedelsförsändelse som

medföres av lantbrevbärare men som ej mottages skall av lantbrevbäraren
återställas till väljaren. Lag (1975:310).

12 kap. Den vidare behandlingen av röster som avgivits på postan­
stalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg

1 § Ytterkuvert, som före valdagen kommer in till valnämnden från

röstmottagare på postanstalt eller från centrala valmyndigheten, sorteras

på valdistrikt. Ytterkuverten sändes därefter till valförrättarna i

valdistriktet. �versändandet bör ske i sådan tid att ytterkuverten är

valförrättarna till handa när röstningen i vallokalen där börjar. Före

översändandet skall ytterkuverten läggas in i särskilda omslag som
förseglas och förses med an teckning om det antal ytterkuvert varje omslag

innehåller.

I avbidan på att översändandet till va lförrättarna sker skall ytterkuver­

ten förvaras på betryggande sätt.

2 § Ytterkuvert som på valdagen kommer in till va lnämnden, sändes till

valförrättarna i va ldistriktet, om kuverten kan beräknas vara valförrättar­
na till handa innan röstningen i vallokalen slu tar. Före översändandet skall

de åtgärder vidtagas som anges i 1 §. Kommer ytterkuvert in till valn ämn­
den efter valdagen eller så sent denna dag att de ej kan beräknas komma

valförrättarna till handa innan röstningen i vallokalen slutar, skall val­
nämnden behålla dem och förfara med dem på sätt som anges i 13 kap. 9 §.

3 § Valnämnden skall i särskilt protokoll fortlöpande anteckna de åtgär­

der som nämnden vidtager med inkomna ytterkuvert. Protokollet föres en­

ligt formulär som fastställes av centrala valmyndigheten.

4 § Omslag med ytterkuvert som sänts till valdistrikten förvaras där
obrutna till dess röstningen i vallokalen förklarats avslutad och rösträkning
enligt 13 kap. 1 § påb öijas. I protokollet antecknas antalet mottagna om­
slag och det antal ytterkuvert som omslagen enligt anteckning på dem in ­

nehåller.

Kommer omslag med ytterkuvert valförrättarna till handa efter det att

röstningen i va ldistriktet avslutats, skall omslaget ej brytas utan återsän­

das till valnämnden efter förrättningens slut enligt 13 kap. 7 §. Om återsän­

dandet skall anteckning göras i protokollet.

410

Om för hållandena medger det, får valförrättarna under pågående röst-

¬

background image

tiihg företa åtgärder enligt 13 kap. 3-5 §§ beträffande ytterkuvert som

SFS 1982:146

kommit in till valdistriktet. Därvid skall dock iakttas att valkuvert och in-
nerkuvert, som efter granskning befunnits vara i behörigt s kick, åter läggs
in i ytterkuvertet tillsammans med väljarens röstkort. Innerkuvert skall

dessförinnan åter läggas in i ytterkuvert för valsedelsförsändelse. Först

när röstningen har förklarats avslutad får valkuvert och innerkuvert läggas

i urna. Lag (1981:525).

5 § Den om ständigheten att det i röstlängd antecknats att väljare röstat

på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg utgör ej hinder för ho­
nom att rösta i vallokalen. Innan han får rösta där skall det ytterkuvert som
härrör från honom tagas fram och läggas in i ett särskilt kuvert som tillslu-

tes och förses med anteckning om innehållet. Om vad sålunda förevarit

skall anteckning göras i proto kollet.

13 kap. Preliminär rösträkning

Preliminär rösträkning i vaiiokai

1 § Omedelbart efter det att röstningen i vallokal förklarats avslutad,
räknar valförrättarna preliminärt de avgivna rösterna. Har val till riksda­

gen förrätt ats samtidigt med annat val, räknas riksdagsvalet först. Rösträk­
ningen är offentlig oc h skall genomföras utan avbrott. Lag (1975:310).

2 § Har flera val förrättats samtidigt, sker den preliminära rösträkningen
gemensamt för alla valen såvitt gäller åtgärder som avses i 3 -5 §§.

3 § Rösträkningen inledes med att från valnämnden inkomna omslag

med ytterkuvert brytes. Ytterkuverten räknas och antalet antecknas i pr o­
tokollet. Därefter granskas ytterkuverten. Därvid kontrolleras att

1. ytterkuvert icke blivit öppnat efter tillslutandet,
2. samma väljare icke avgivit mer än ett ytterkuvert,
3. väljaren är röstberättigad i vald istriktet,
4. väljaren icke röstat i vallokalen under valdagen.

I fa ll då de nämnda kra ven är uppfyllda, förfares med ytterkuvert på sätt

som föresknves i 4 §. I annat fall lägges y tterkuvert åt sida n. Ytterkuvert,

som lagts åt sidan, lägges därefter in i ett eller flera särskilda kuvert som

förseglas och förses med anteckning om innehållet. Lag (1978:907).

4 § När kontroll enligt 3 § skett, öppnas de ytterkuvert som ej lagts åt si­
dan och inn eliggande röstkort, adresskort, valkuvert och valsedelsförsän­

delser tages ut.

Valkuverten granskas. Därvid kontrolleras att kuvert är av föreskriven

beskaffenhet och ej försett med obehörig märkning. Godkända valkuvert

lägges i urnorna. I samband därmed antecknas vid v äljarens namn i rös t­
längden att han utövat sin rösträtt.

Valsedelsförsändelserna granskas. Därvid kontrolleras att försändelsen

är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven tid samt att ytter­

kuvertet är tillslutet. Därefter brytes ytterkuvertet. Innerkuverten grans-

411

¬

background image

SFS 1982:146

kas. Därvid kontrolleras att de är av föreskriven beskaffenhet, att väljaren

ställt i ordning endast ett innerkuvert för vatje val och att innerkuvert ej är

försett med obehörig märkning. Godkända innerkuvert lägges i urnorna. I

samband därmed antecknas vid väljarens namn i röstlängden att han ut­

övat sin rösträtt. Lag (1975:310).

5 § Föreligger brist eller felaktighet i något hänseende som valförrätta-

ren skall kontrollera enligt 4 §, skall bristfälligt kuvert tillsammans med
väljarens röstkort eller adresskort åter läggas in i ytterkuvertet. Detsam­
ma gäller om innerkuvert är tomt eller om det ej klart framgår att kuvert
innehåller valsedel. Innerkuvert skall dessförinnan åter läggas in i ytter-

kuvert för valsedelsförsändelse. Ytterkuverten lägges i sin tur in i ett eller

flera särskilda kuvert som förseglas och förses med anteckning om inne­

hållet. Lag (1978:907).

6 § Sedan de i 3-5 §§ föreskrivna åtgärderna vidtagits, förfares för var­
je val för sig på följande sätt.

1. Val- och innerkuvert tages ut ur urnan och räknas. Antalet personer

som enligt röstlängd deltagit i valet räknas. Antalet kuvert och röstande
antecknas i protokollet. �verensstämmer de framräknade siffrorna ej

med va randra, anges i protokollet den sannolika orsaken till skillnaden.

2. Valsedlarna tages ut ur kuverten. Innehåller kuvert mer än en valse­

del, lägges valsedlarna tillbaka i kuvertet. Sådana kuvert räknas och läg­
ges in i ett särskilt kuvert som tillslutes och förses med anteckning om in­

nehållet.

3. Kan det antagas att valsedel är ogiltig enligt 14 kap. 4 § lägges valse­

deln åt sidan. Valsedlar som lagts åt sidan lägges därefter in i ett eller flera

särskilda omslag som tillslutes och förses med ante ckning om antalet val­

sedlar som omslaget innehåller.

4. �vriga valsedlar ordnas i grupper efter partibeteckning. Antalet val­

sedlar inom varje grupp räknas och antalet antecknas i p rotokollet. Val-

sedlama lägges därefter partivis in i särskilda omslag. På omslagen an­

tecknas vilket partis valsedlar omslaget innehåller och valsedlarnas antal.

5. De särskilda kuverten och omslagen förses med uppgift om valdi­

striktet och förseglas. Lag (1978:907).

7 § Protokollet underskrives av ordföranden och två av de närvarande

valförrättarna. Därmed är förrättningen avslutad.

Omedelbart därefter sändes röstlängd, protokoll och de särskilda kuvert

och omslag som avses i 6 § till valnämnden.,Sker insändandet med posten,

skall försändelsen anordnas som värdepost.

8 § Det åligger valnämnden att se till att samtliga handlingar som avses i
7 § kommit in till nämnden och att, om så ej är fallet, infordra det som fat­

tas.

Valnämnden behåller röstlängderna och vidarebefordrar omgående öv­

rigt material till länsstyrelsen. Sker översändandet med posten skall för­

sändelsen anordnas som värdepost,

412

¬

background image

Preliminär rösträkning hos valnämnden

SFS 1982:146

9 § Vid offentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske, dock tidi­
gast onsdagen efter valdagen, granskar valnämnden de ytterkuvert som

kommit in till näm nden och behållits där samt kuvertens innehåll. Därvid
äger 3-5 §§ motsvarande tillämpning. Godkända val- och innerkuvert läg-

ges i urnor. För varje val och valkrets användes en urna. I samband med
att kuvert lägges i urnan antecknas vid väljarens namn i röstlängden att

han utövat sin rösträtt.

Avgivna röster räknas. Därvid äger 6 § mots varande tillämpning. Lag

(1979:456).

10 § Kommer ytterkuvert in efter förrättningens början, lägges det utan
vidare åtgärd åt sidan. Kuvert som lagts åt sidan lägges däre fter in i ett el­

ler flera särskilda omslag som förseglas och förses med anteckning om in­

nehållet. Lag (1978:907).

11 § �ver förrättning som avses i 9 § föres protokoll enligt formulär som
fastställes av centrala valmyndigheten. När förrättningen slutförts, sänder

valnämnden omgående röstlängder, protokoll samt iordningställda kuvert

och omslag till l änsstyrelsen. Sker översändandet med posten, skall för­
sändelsen anordnas som värdepost.

14 kap. Slutlig sammanräkning och mandatfördelning

Allmänna bestämmelser

1 § Den slutliga sammanräkningen verkställes av länsstyrelsen vid of­

fentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske. Länsstyrelsen skall

kungöra tid och plats för sammanräkningen. I kungörelsen anges i vilken

ordning som de olika valen kommer att räknas, om hinder ej möter.

Kungörelsen skall anslås på kommunernas anslagstavlor samt senast da­

gen före sammanräkningens början införas i ortstidning inom länet.

Före sammanräkningens böljan skall länsstyrelsen ha tillsett att de

handlingar som behövs för sammanräkningen har kommit in från valnämn­

den i den kommun sammanräkningen avser. �r inkomna handlingar ofull­

ständiga eller ej i behörigt s kick, skall länsstyrelsen infordra det som fattas

eller, om det behövs, inhämta uppgift om anledningen till att handlingarna

är ofullständiga eller ej i behörigt skick. Lag (1977:712).

2 § Vid den s lutliga sammanräkningen prövar länsstyrelsen valsedlarnas
giltighet och meddelar de beslut som denna prövning och de vid rös tning­
en förda protokollen föranleder.

Har avgivna valsedlar ej förvarats på föreskrivet sätt, skall de förklaras

ogiltiga, om det ej kan antagas att obehörig åtgärd ej vidtagits med dem.

�ver förrättning hos länsstyrelsen föres protokoll enligt formulär som

fastställes av centrala valmyndigheten.

3 § I fråga om riksdagsval bestämmer länsstyrelsen ordningen mellan

kandidatnamnen på partiernas valsedlar i valkretsen i den utsträckning

som behövs för utseende av riksdagsledamöter och ersättare för dem.

413

' ' h"

¬

background image

SFS 1982:146

1 fråga om landstings- och kommunfullmäktigval fördelar länsstyrelsen

platserna mellan partierna. Platserna fördelas i fråga om kommunfullmäk­

tigval för varje valkrets. Länsstyrelsen fastställer även för vaije valkrets
vilka personer som skall erhålla platserna samt utser suppleanter för

landstingsledamöter och kommunfullmäktige.

Förrättningen skall genomföras utan dröjsmål. Vid avbrott i förrättning­

en skall valsedlarna och övriga valhandlingar läggas i säkert förvar. Innan

förrättningen åt erupptages, skall länsstyrelsen se till att obehörig åtgärd

ej vidtagits med valhandlingarna. Lag (1977:187).

4 § Valsedel är ogiltig, om den

1. saknar partibeteckning eller upptager mer än en partibeteckning, el­

ler

2. är försedd med kännetecken som uppenbarligen blivit anbragt på val­

sedeln med avsikt.

Finns i ett va lkuvert mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Innehål­

ler valkuvertet två eller tre valsedlar och bär alla samma partibeteckning,

skall dock en valsedel räknas som giltig. Uppvisar i sådant fall valsedlarna
olikheter i fråga om kandidatnamn, skall na mnen på sedla ma anses obe­
fintliga. Lag (1975:310).

5 § Utöver vad som gäller enligt 4 § andra stycket skall namn på valsedel

anses obefintligt,

1. om kandidaten ej är valbar eller det ej framgår klart vem som avses,
2. om ordningen meUan namnet och annat namn ej framgår klart eller
3. om valsedeln gäller registrerat parti, för vilket anmälts kandidater en­

ligt 5 kap. 8 §, och valsedeln ej som första namn upptager namnet på nå­
gon av de anmälda kandidaterna.

Vid bedömning enligt första sty cket 3 av vilket namn som är det första

skall na mn ej a nses obefintligt därför att kandidaten har avlidit eller vi sat

sig ej vara valbar. Lag (1975:310).

Riksdagsvalet

6 § Ordningen mellan kandidatnamnen inom varje parti fastställes ge­

nom särskilda uträkningar. Vid vaije uträkning gäller valsedel endast för

ett namn.

Vid den första uträkningen gäller valsedel för det namn som står först på

sedeln. Valsedlar med samma första namn bildar en grupp. Varje grupps

röstetal räknas fram. Röstetalet är lika med d et antal valsedlar som ingår i

gruppen. Samma tal är också jämförelsetal för det namn som står först på
gruppens valsedlar. Det namn vars jämförelsetal är störst får den första

platsen i ordningen.

Vid varje följande uträkning gäller valsedel för det namn som står först

på sedeln, varvid bortses från namn som redan fått plats i ordninge n. Den
eller de grupper, vilkas valsedlar vid n ärmast föregående uträkning gällde

för det namn som fick plats i ordnin gen, upplöses och ordnas i nya grup­

per, så att valsedlar som vid den pågående uträkningen gäller för ett och

samma namn bildar en grupp. �vriga befintliga grupper behålles däremot
oförändrade. För vatje nybildad grupp räknas röstetalet fram. Röstetalet

4J4

är lika med det antal valsedlar som ingår i gru ppen. För samtliga namn,

¬

background image

som deltager i ut räkningen, beräknas röstetal och jämförelsetal.

SFS 1982:146

Röstetalet för ett namn är lika med röstetalet för den grupp eller det sam­

manlagda röstetalet för de grupper vilkas valsedlar gäller för namnet. Jäm­

förelsetalet för ett namn är lika med dess röstetal, om icke grupp av valsed­
lar som gäller för namnet deltagit i besättandet av förut utdelad plats. Om
detta är fallet, erhålles namnets jämförelsetal genom att dess röstetal delas

med det tal som motsvarar den del gruppen tagit i be sättandet av plats eller

platser som utdelats (gruppens platstal), ökat med 1, eller, om flera grup­
per av valsedlar, som gäller för namnet, deltagit i be sättandet av förut ut­

delad pla ts, med dessa gruppers sammanlagda platstal, ökat med 1. P lats­
talet för en grupp beräknas sålunda att gruppens röstetal delas med det
största jämförelsetalet vid uträkningen närmast före gruppens bildande.

Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas med två decimaler. Den

sista decimal siffran får ej höjas.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, får nästa plats i ordningen. Mel­

lan lika tal avgöres företrädet genom lottning.

7 § För varje namn som erhållit plats i ordningen enligt 6 § bestämmer

länsstyrelsen i erforderlig utsträckning genom särskilda sammanräkningar

inom det part i som namnet tillhör särskild ordning mellan namnen på par­
tiets valsedlar för utseende av ersättare.

Ersättare utses på grundval av de valsedlar som gällde för namnet, när

det erhöll plats i ordningen enligt 6 §. Vid denna uträkning gäller vaije val­

sedel som hel röst. Med iakttagande av att namn på den som redan fått

plats i den särskilda ordningen anses som obefintligt skall röstvärdet till­

godoräknas det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta röste­

talet erhåller plats i de n särskilda ordningen. Mellan lika tal av göres före­

trädet genom lottning. Lag (1975:1105).

8 § Sedan de i 6 och 7 §§ föreskrivna åtgärderna vidtagits, lägges valsed­

larna in i särskilda omslag, de godkända för sig och de ogiltiga för sig.
Omslagen förseglas. Valsedlarna förvaras till utgången av den tid för vil­

ken valet gäller.

Förrättningen avslutas genom att protokollet läses upp. Protokollet sän­

des genast till centrala valm yndigheten. Lag (1978:907).

9 § Centrala valmyndigheten fördelar mandaten i riksd agen på grundval
av protokollen från länsstyrelserna och med tillämpning av 3 kap . 6-8 §§

regeringsformen.

Vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten enligt 3 kap. 8 § första

stycket regeringsformen tilldelas mandaten ett efter annat det parti som för

varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas,

så länge partiet ännu ej tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal i

valkretsen delas med 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet genom att par­
tiets röstetal delas med det tal som är 1 högre än dubbla antalet mandat

som redan tilldelats partiet i valkretsen.

Vid bestämmandet av det sammanlagda antal mandat i riksdagen som

parti skall ha enligt 3 kap. 8 § andra stycket regeringsformen för att bli pro­
portionellt representerat tillämpas fördelningsregeln i andra stycket på
hela riket som en valkrets. Varje parti tilldelas så många utjämningsman-

415

¬

background image

SFS 1982:146

dat som behövs för att detta antal skall uppnås.

Av d e utjämningsmandat som parti erhållit tillföres det första den val­

krets där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten uppvisar

större jämförelsetal än i övriga v alkretsar. �&terstående utjämningsmandat
tillföres ett efter annat den valkrets där partiet för varje gång uppvisar
störst jämförelsetal vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln i andra

stycket på partiets röstetal i valk retsarna.

Har parti i någon v alkrets erhållit flera mandal än antalet på partiets val­

sedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandat, med motsvarande

tillämpning av gärde stycket, till annan valkrets där partiet deltager i för­

delningen av fasta valkretsmandat. Kan mandat ej besättas genom tillämp­

ning av detta förfarande, skall det vara obesatt under den tid för vilken va­
let gäller.

Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning. Lag (1974:215).

10 § Centrala valmyndigheten fastställer på grundval av protokollen från

länsstyrelserna vilka personer som skall erhålla mandaten som ledamöter.

Har länsstyrelsen ej bestämt ordning mellan så många namn som be­

hövs för att de mandat som ett parti erhållit i valkretsen skall kunna besät­

tas med ledamöter, skall länsstyrelsen på anmodan av centrala valmyndig­

heten vid ny förrättning bestämma ytterligare namn i ordningen. Sådan

förrättning skall kungöras enligt 1 §.

Har kandidat fått plats i ordning i mer än en valkrets eller för mer än ett

parti och skulle han till följd därav erhålla mandat i mer än en valkrets eller
för mer än et t parti, skall han tillträda det mandat för vilket hans jämförel­

setal är störst. Mandat som kandidat ej tillträder tillfaller den som står

främst i den for kandidatens namn enligt 7 § bestämda särskilda ordningen.

Därvid bo rtses från namn på den som redan valts till ledamot. Har till följd

av denna paragraf t vå eller flera mandat ej ti llträtts, tillsätts de ett och ett
allt efter storleken på jämförelsetalen för namnen enligt 6 §. Lag

(1975:1105).

11 § Sedan mandaten besatts med ledamöter, utser centrala valmyndig­

heten på grundval av den enligt 7 § bestämda ordningen mellan kandidat­

namnen för varje ledamot lika många ersättare som ledamotens parti fått
mandat i valkre tsen. Minst tre e rsättare skall dock alltid ut ses för vaije le­

damot. Vid utseende av ersättare skall bortses från namn på den som valts

till ledamot.

Finns ej någon som enligt första stycket kan utses till ersättare, skall den

kandidat inom valkretsen, som enligt 6 § står i t ur att erhålla mandat för

partiet, utses till ersättare för ledamoten. Finns ej någon sådan kandidat på
partiets valsedlar, skall centrala valmyndigheten med tillämpning av 9 §

femte stycket bestämma annan valkrets, från vilken ersättaren skall utses,

och där till e rsättare utse den som står närmast i tur att erhålla mandat för

partiet. För ledamot får finnas endast en ersättare enligt detta stycke.

Finns ej någon som sålunda kan utses till ersättare, skall därvid bero.

Om det behövs, skall lä nsstyrelsen på anmodan av centrala valmyndig­

heten vid ny förrättning fastställa ordning enligt 6 och 7 §§ mellan namnen

på partis valsedlar. Sådan förrättning skall kungöras enligt 1 §. Log

416

(1974:215).

¬

background image

12 § När mandaten fördelats mellan partierna och besatts med ledamöter

SFS 1982:146

samt ersättare utsetts, tillkännager centrala valmyndigheten valets utgång
genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Därmed är valet avslutat.

De handlingar som rör valet lägges i säkert förvar och bevaras till utgången
av den tid valet gäller.

13 § Har ledamot avgått före utgången av den tid f ör vilken han blivit

vald, utser centrala valmyndigheten på anmälan av riksdagens talman till
ny ledamot i den avgångnes ställe den ersättare som enligt den mellan er­

sättarna bestämda ordningen står i tur att inträda. Kan mandatet ej besät­

tas med ers ättare, skall det vara obesatt under återstoden av valperioden.

Har till ny l edamot utsetts den som enligt 11 § andra stycket varit utsedd

till ersättare för den avgångne ledamoten, utses ersättare för honom enligt

11 §. Ha r mandatet flyttats från en valkrets till en annan, skall därvid anses
som om mandatet vid valet tilldelats sistnämnda valkrets. Ersättare för an­

nan ledamot, som trätt i stället för avgången ledamot, är de övriga perso­
ner som skulle ha varit ersättare för den avgångne ledamoten. Lag

(1974:215).

14 § På anmälan av riksdagens talman utser centrala valmyndigheten

med tillämpning av 11 § om möjligt två nya ersättare, om

1. antalet ersättare för en riksdagsledamot har gått ner till hä lften eller

därunder av det vid valet utsedda antalet genom att ersättare har utsetts till
ordinarie ledamot eller har avgått av annan orsak, eller

2. antalet ersättare inte är tillräckligt för att ersättare skall kunna inträda

i ledamots ställe enligt föreskrifterna i regeringsformen och riksdagsord­
ningen. Lag (1979:1101).

14 a § Centrala valmyndigheten utfärdar kungörelse i Post- och Inrikes

Tidningar om utgången av förrättning som avses i 13 eller 14 §. Förrätt­

ningen är därmed a vslutad. Lag (1974:215).

Landstings- och kommunfullmäktigvalen

15 § Ordningen mellan kandidatnamnen inom vaije parti fastställes ge­
nom särskilda uträkningar. Vid varje uträkning gäller valsedel endast för
ett namn. Vid fastställande av ordningen mellan namnen förfares i enlighet
med 6 § and ra-femte styckena. Lag (1975:474).

15 a § Mandaten i land stinget fördelas mellan partier. Endast parti so m
har fått minst tre procent av rösterna i hela landstingskommunen är berät­
tigat att deltaga i fördelningen av ma ndaten i landstinget. Lag (1977:187).

15 b § De fasta valkretsmandaten i landstinget fördelas för varje val­

krets proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i va lkret­

sen. Härvid tilldelas mandaten, ett efter annat, det parti som för varje gång

uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas, så länge
partiet ännu ej tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal i valkret­
sen delas med 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet genom att partiets rös­

tetal delas med det tal som är 1 högre än det dubbla antalet av de mandat

som redan tilldelats partiet i val kretsen.

417

27-SFS 1982

¬

background image

SFS 1982:146

Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, att fördelningen av

alla mandat i la ndstinget blir proportionell mot partiernas röstetal i hela

landstingskommunen. Vid b estämmandet av det sammanlagda antal man­
dat i landsti nget som parti skall ha för att bli prop ortionellt representerat
tillämpas fördelningsregeln i fö rsta stycket på hela landstingskommunen

som en valkrets. Varje parti tilldelas så många utjämningsmandat som be­

hövs för att detta antal skall uppnås.

Har parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten erhållit flera

mandat än som motsvarar den proportionella representationen i lands­
tinget för partiet enligt andra stycket, bortses vid för delningen av utjäm­
ningsmandaten från partiet och de fasta valkretsmandat det har erhållit.

Av d e utjämningsmandat som parti erhållit tillföres det första den val­

krets där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten uppvisar
större jämförelsetal än i övriga valkretsar. �&terstående utjämningsmandat
tillföres ett efter annat den valkrets där partiet för varje gång uppvisar

störst jämförelsetal vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln i första

stycket på partiets röstetal i val kretsarna.

Har parti i någon valkrets erhållit flera mandat än antalet på partiets val­

sedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandat, med motsvarande

tillämpning av fjärde stycket, till annan valkrets. Kan mandat ej besättas
genom tillämpning av detta förfarande, skall det vara obesatt under den tid

för vilken valet gäller.

Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning. Lag

(1975:474).

15 c § För vai je mandat som ett parti har erhållit i landstinget utses en

landstingsledamot. Den första platsen som tilldelats parti besättes med den

kandidat som står främst i den enligt 15 § bestämda ordningen mellan nam­

nen, den andra med den kandidat som därefter står närmast i ordningen
och så vidare efter samma grund. Lag (1977:187).

15 d § Skall två eller flera platser besättas vid val till kommunfullmäkti­
ge, fördelas de mellan partierna så att platserna, en efter annan, tilldelas

det parti som varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelse­
talet beräknas enligt andra stycket. Den första platsen som tilldelats parti

besättes med den kandidat som står främst i den enligt 15 § bestämda ord­
ningen mellan namnen, den andra med den kandidat som därefter står när­

mast i ordninge n och så vidare efter samma grund.

Jämförelsetalet beräknas, så länge partiet ännu ej tilldelats någon plats,

genom att partiets röstetal delas med 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet
genom att partiets röstetal delas med det tal som är 1 högre än det dubbla
antalet av de platser som tilldelats partiet. Har samma kandidat erhållit

platser från två partier, skall vid beräkning av det antal platser som ut­
delats vardera platsen anses blott som en halv plats och, om kandidaten er­
hållit platser från tre partier, som en tredjedels plats och så vidare efter
samma grund.

Har ett parti tilldelats lika många platser som motsvarar antalet namn på

partiets valsedlar, skall det uteslutas från vidare jämförelse.

Skall blott en plats besättas tillfaller platsen den kandidat som står

418

¬

background image

främst i namno rdningen inom det parti som har det största jämförelsetalet

SFS 1982:146

enligt andra stycket.

Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning. Lag

(1975:474).

16 § Har kandidat vid val till landsting fått plats i ordning i mer än en val­

krets eller för mer än ett parti och skulle han till följd därav erhålla mandat
i mer än en valkrets eller för mer än ett parti, skall han tillträda det mandat,

för vilket hans jämförelsetal är störst.

På grundval av de valsedlar som gällde för kandidatens namn när detta

erhöll plats i ordningen fastställes vid ny sammanräkning vem som skall er­

hålla mandat som kandidaten ej tillträder. Vid denna uträkning gäller varje
valsedel som hel röst. Med iakttagande av att namn på kandidat som redan

tillträtt mandat för partiet anses som obefintligt skall röstvärdet tillgodo­
räknas det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta röstetal er­
håller mandatet. Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning.

Har till följd av denna paragraf två eller flera mandat ej tillträtts, tillsätts

de ett och ett allt efter storleken på jämförelsetalen för namnen enligt 6 §.

Bestämmelserna i första-tredje styckena äger motsvarande tillämpning

för det fall att kandidat vid val till ko mmunfullmäktige fått plats i ordning i

mer än en valkrets och till följd därav skulle erhålla plats i mer än en val­

krets. �r vid tillämpningen av andra stycket fråga om plats för mer än ett

parti skall samman räkningen ske inom det parti för vilket plats först skulle

ha tilldelats kandidaten. Lag (1975:1106).

17 § När platserna i landsting och kommunfullmäktige fördelats mell an

partier och besatts med ledamöter, skall länsstyrelsen utse suppleanter for

landstingsledamöter och kommunfullmäktige. Lag (1977:187).

18 § För landstingsledamöter utses suppleanter på följande sätt.

För vatje landstingsledamot göres inom det parti, för vilket han blivit

vald, lika många nya sammanräkningar, dock minst tre, som partiet erhål­
lit platser. Vid v arje sammanräkning äger 16 § andra stycket motsvarande
tillämpning.

Kan föreskrivet antal suppleanter icke utses enligt andra stycket, skall

därvid be ro. Lag (1977:187).

19 § För kommunfullmäktige utses suppleanter på följande sätt.

För varje ledamot görs en sammanräkning inom det parti, för vilket han

har blivit val d. Vid v atje sammanräkning tas hänsyn endast till de valsed­

lar som upptar ledamotens namn och som på grund härav gällde för detta

namn, när det fick plats i ordning . Varje valsedel gäller som hel röst. Med

iakttagande av att namn på kandidat som har blivit genom valet utsedd till

ledamot skall anses som obefintligt tillgodoräknas röstvärdet det namn
som står främst på sedeln. Den som får högsta röstetalet är utsedd till
suppleant for den ledamot som sammanräkningen avser. Mellan lika tal
avgörs företrädet genom lottning.

Om det antal suppleanter som har utsetts enligt andra stycket är mindre

än det antal som kommunfullmäktige har bestämt enligt 2 kap. 2 § kommu-

419

¬

background image

SFS 1982:146

nallagen (1977:179) och s amma suppleant har utsetts för tre eller flera le­

damöter, görs ytterligare en sammanräkning för var och en av dessa leda­

möter. Därvid skall även namn på kandidat som har blivit genom valet ut­

sedd till suppleant för den ledamot som sammanräkningen avser anses
som obefintligt. I övrigt för fars på sätt som anges i andra stycket.

Om antalet suppleanter fortfarande är mindre än det antal som kom­

munfullmäktige har bestämt enligt 2 kap. 2 § kommunallagen och samma
suppleant har utsetts för fem eller flera ledamöter, görs ytterligare en sam­

manräkning för var och en av dessa ledamöter.

Därefter görs på motsvarande sätt successivt ytterligare sammanräk­

ningar för de ledamöter vilkas suppleanter har utsetts för sju eller fler a le­

damöter, nio eller flera ledamöter, och så vidare, så länge antalet supp­

leanter är mindre än det antal som kommunfullmäktige har bestämt enligt

2 kap. 2 § komm unallagen. Lag (1981:525).

20 § När länsstyrelsen företagit de åtgärder som föreskrives i 15, 15 b -

15 d, 16, 18 och 19 §§, lägges va lsedlarna in i särski lda omslag, de godkän­
da för sig och de ogiltiga för sig. Omslagen förseglas. Valsedlarna förva­

ras till utgången av den tid valet gäller.

Valets utgång kungöres genom uppläsning av protokollet. Därmed är

valet avslutat. Lag (1978:907).

21 § Har föreskrivet antal fullmäktige ej blivit utsedda vid valet, skall

nytt val genast anställas för utseende av det felande antalet. Vid sådant val

skall utses även suppleanter för fullmäktige.

Har fullmäktige men ej sup pleanter valts till föreskrivet antal, skall där­

vid b ero. Lag (1977:187).

22 § Har landstingsledamot avgått före utgången av den tid för vilken
han blivit va ld, skall länsstyrelsen på anmälan av landstingets ordförande
till ordin arie landstingsledamot inkalla den suppleant som enligt den mel­
lan suppleanterna bestämda ordningen står i tu r att inträda.

Har fullmäktig avgått före utgången av d en tid för vilken han blivit vald,

skall länsstyrelsen på anmälan av fullmäktiges ordförande vid offentlig

förrättning genom ny sammanräkning inom det parti för vilket den avgång­

ne blivit vald u tse efterträdare för honom. Blev den avgångne vald för flera

partier, skall sammanräkningen ske inom det parti från vi lket plats först

tilldelats honom. Vid sammanräkningen äger 7 § andra stycket motsvaran­
de tillämpning. Lag (1977:187).

23 § Har en suppleant för landstingsledamot eller för fullmäktig inträtt
som ordinarie ledamot eller avgått som suppleant av annan orsak, skall

länsstyrelsen på anmälan av landstingets respektive kommunfullmäktiges
ordförande vid offentlig för rättning utse ytterligare en suppleant för varje

berörd ledamot. Vid den nya sammanräkningen tillämpas 18 § när det gäl­

ler suppleanter för landstingsledamot och 19 § när det gäller supplanter för
fullmäktig.

Finns ej någon som kan utses till suppleant för landstingsledamo t eller

kommunfullmäktig, skall därvid bero. Lag (1981:525).

420

¬

background image

24 § Med uppläsning av protokollet är förrättning som avses i 22 och

SFS 1982:146

23 §§ avs lutad. Efter sammanräkningen skall valsedlarna åter läggas in i
omslag på sä tt som föreskrives i 20 §.

15 kap. Bevis, besvär över val och förrättning, m.m. Lag (1974:215).

1 § För den som blivit utsedd till ledamot av riksdagen eller till ersättare

utfärdar centrala valmyndigheten genast bevis därom. I beviset anges
namnet på den som blivit utsedd samt tid, parti och valkrets som han blivit

utsedd för. Bevis för ersättare skall dessutom innehålla uppgift om den el­

ler de ledamöter som han utsetts till ersättare för och, om flera ersättare ut­

setts för samma ledamot, ordningen mellan ersättarna.

Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från förrättning

vid vilken ledamoten eller ersättaren blivit utsedd. Bevis skall tillställas

den som blivit utsedd samt valprövningsnämnden och riksdagens talman.
Lag (1974:215).

2 § För den som blivit utsedd till ledamot av landsting eller kommunfull­

mäktige eller till suppleant utfärdar länsstyrelsen genast bevis därom. I be­

viset anges namnet på den som blivit utsedd samt tid, parti och, i förekom­
mande fall, valkrets för vilken han blivit vald.

Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från förrättning

vid vilk en ledamoten eller suppleanten blivit utsedd. Bevis skall tillställas
den som blivit utsedd samt landstinget respektive kommunen. Lag

(1974:215).

3 § Valprövningsnämnden skall granska bevis för riksdagsledamot och

ersättare och därvid pröva om beviset blivit utfärdat i en lighet med 1 §.
Granskningen skall vara avslutad senast dagen innan den riksdag till vilken

valet skett samlas till riksmöte eller, i fråga om bevis som kommer in till

valprövningsnämnden medan riksmöte pågår, så snart det kan ske. Berät­

telse om granskningen skall ofördröjligen överlämnas till riksdagens tal­

man. Lag (1974:215).

4 § Talan mot beslut, varigenom centrala valmyndigheten eller länssty­

relsen fastställt utgången av val eller av sådan förrättning som avses i 14
kap. 13, 14, 22 eller 23 § föres hos valprövningsnämnden genom besvär.

Besvärshandlingen skall ges in till beslutsmyndigheten och vara myndig­

heten till hand a, om besvären avser riksdagen, inom tio dagar och, om be­
svären avser landsting eller kommunfullmäktige, inom sju dagar efter det
att valet eller förrättningen avslutades. Har besvärshandling kommit in till
valprövningsnämnden före besvärstidens utgång, skall den omständig­

heten a tt inlagan kommit in till beslutsmyndigheten först därefter dock ej

föranleda att besvären lämnas utan prövning.

Snarast möjligt efter besvärstidens utgång skall beslutsmyndigheten

samtidigt kungöra samtliga besvär som anförts och sända besvärshandling­
arna till valprövningsnämnden. Avser besvären riksdagen, införes kungö­

relsen i Post- och Inrikes Tidningar. Avser besvären landsting eller kom­
munfullmäktige, införes kungörelsen i ortstidning inom landstingskommu-

421

¬

background image

\

⬢ ' ^ ⬢⬢

SFS 1982:146

nen respektive kommunen. I kungörelsen anges viss kort tid inom vilken

förklaring över besvären skall ha kommit in till valprö vningsnämnden. Be­
slutsmyndigheten skall därjämte skyndsamt inkomma till valprövnings­

nämnden med yt trande över besvären.

Besvär över beslut, varigenom har fastställts utgången av val i hela riket

av landstingsmän eller kommunfullmäktige, prövas av valprövningsnämn­
den i den sammansättning denna hade vid tiden för val et. Lag (1977:712).

5 § Den som vill anföra besvär har rätt att hos beslutsmyndigheten ge­

nast erhålla utdrag ur protokoll eller annan handling över förrättningen.

Lag (1974:215).

6 § Finner valprövningsnämnden i ärend e enligt 4 § behövligt att någon

höres som vittne vid domstol, kan nämnden förordna att vittnesförhör
skall äga rum vid allmän underrätt.

1 fråga om bevisupptagning enligt första stycket gäller 35 ka p. 10 och

11 § § rättegångsbalken i tillämpliga delar. Ersättning till vittne utgår av all­

männa medel. Kostnaden härför skall stanna på statsverket. Lag

(1974:215).

1 § Har i den verksamhet för förberedande och genomförande av val, för

vilken myndighet svarar, förekommit avvikelse från föreskriven ordning

eller har vid valet före kommit sådant otillbörligt förfarande som avses i 17

kap. 8 § brottsbalken, skall valprövningsnämnden, om det med fog kan an­

tagas att vad som förekommit har inverkat på valutgången, vid prövning av
besvär över valet upphäva detta i den omfattning som behövs och förordna

om omval i v alkrets. Kan rättelse åstadkommas genom f örnyad samman­

räkning eller annan sådan mindre ingripande åtgärd, skall nämnden dock i

stället för att förordna om omval uppdraga åt beslutsmyndigheten att vid­

taga sådan rättelse.

Har vid förrättning som avses i 14 kap. 13, 14, 22 eller 23 § förek ommit

avvikelse från föreskriven ordning och är det ej osannolikt att avvikelsen

har inverkat på utgången av förrättningen, skall valprövningsnämnden vid
prövning av besvär över förrättningen upphäva denna och uppdraga åt be­
slutsmyndigheten att vidtaga erforderlig rättelse.

Om enligt bestämmelse i lag talan mot visst beslut icke får föras eller

skall för as i särskild ordning, får omständighet som avses med beslutet ej
åberopas vid bes vär som avses i denna paragraf.

Om talan i samband med besvär över val mot länsstyrelses beslut över

anmärkning mot röstlängd eller om rättelse av allmän röstlängd föreskrives
i 4 kap. 6 §, 8 § tredje stycket och 18 § första stycket. Lag (1974:215).

8 § Beslut varigenom någon har utsetts till ledamot av landsting eller

kommunfullmäktige eller till s uppleant länder till efter rättelse utan hinder

av att besvär anförts över beslutet. Utses med anledning av besvären an­

nan till ledamot eller suppleant, länder beslutet härom till efterrät telsp så

snart det val eller den förrättning varigenom han blivit utsedd har avslu­

tats.

Angående verkan av att besvär anförts över beslut genom vilket någon

422

utsetts till ledamot av riksdagen eller till ersä ttare finns bestämmelser i 3

kap. Il § regeringsformen.

¬

background image

ti

Bestämmelserna i 13 § förvaltningslagen (1971:290) gäller icke beslut

SFS 1982:146

som sägs i denna paragraf. Lag (1974:215).

9 § När valprövningsnämnden avgör ärende enligt denna lag skall nämn­
dens samtliga ledamöter vara närvarande.

Mot valprövningsnämndens beslut enligt denna lag får talan ej föras.

Lag (1974:215).

Denna lag träder i kraft den 1 Juli 1982.

På regeringens vägnar

CARL AXEL PETRI

Jan Forsström

(Justitiedepartementet)

¬

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslagen
Kommunallagen
OSL
JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.