SFS 1979:456

790456.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

Lag

SFS 1979:456

oni ändring i vallagen (1972:620)5

utkom från trycket

den 20 juni 197 9

utfärdad den 17 maj 1979.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs att 10 kap. 2 § och 13 kap. 9 §

vallagen (1972:620)2 s^all ha nedan angivna lydelse. Till följd härav
kommer lagen att ha följande lydelse från och med den dag då denna lag
träder i kraft .

1 kap. Inledande bestämmelser

1 §

Denna lag gäller vid val till riksdagen samt val av landstingsleda­

möter och kommunfullmäktige. Lag (1977:187).

2 §

För val enligt denna lag finns en central valmyndighet. Regeringen

bestämmer vilken myndighet som skall vara central valmyndighet. Lag

(1974:215).

3 § Ordinarie val till riksdagen samt val i hela riket av landstingsleda­

möter och kommunfullmäktige förrättas samma dag. Valdag är tredje

söndagen i septe mber.

Vid extra val till riksdagen som beslutas av regeringen och vid omval till

riksdagen är valdag den söndag som regeringen bestämmer. Vid extra val
till riksdagen enligt 6 kap. 3 § regeringsformen är valdag den söndag som
riksdagens talman bestämmer efter samråd med centrala valmyndigheten.

Vid val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige som ej

omfattar hela riket är valdag den söndag som länsstyrelsen bestämmer.
Lag (1977:187).

2 kap. Valkretsar och fasta valkretsmandat

1 § För val till riksdag en är riket indelat i 28 val kretsar. Dessa är

Stockholms kommun,
Stockholms län med undantag av Stockholms kommun (Stockholms

läns valkrets),

Göteborgs kommun,

' Prop. 1978/79:171, KU 31. rskr296.

2 Lagen omtryckt 1976:404.
63-SFS 1979

¬

background image

SFS 1979:456

Göteborgs och Bohus län med undantag av Göteborgs kommun

(Bohusläns valkrets),

Malmö,

Helsingborg.

Landskrona

och

Lunds

kommuner

(fyrstadskretsen).

Malmöhus län med undantag av fyrstadskretsen (Malmöhus läns

valkrets).

Ale, Alingsås. Bengtsfors. Dals-Eds. Färgelanda, Herrljunga. Lerums.

Lilla Edets. Melleruds, Trollhättans. Vårgårda. Vänersborgs och �&måls

kommuner (�lvsborgs läns norra valkrets).

Borås, Marks. Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner

(�lvsborgs läns södra valkrets).

vart och ett av övriga län. Lag {1975:3Wj.

2 §

Centrala valmyndigheten fastställer antalet fasta valkretsmandat i

varje valkrets före utgången av april varje år då ordinarie val till riksdagen

skall hållas. Härvid tillföres valkretsen ett mandat för varje gång som

antalet röstberättigade där är jämnt delbart med en trehundrationdel av
antalet röstberättigade i riket. De fasta valkretsmandat, som härefter

återstår, tillföres valkretsarna efter storleken av de överskott som

uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika överskottstal avgöres

företrädet genom lottning.

Påverkas valkretsarnas omfattning av beslut om ändring i

länsindelningen eller den kommunala indelningen, vilket träder i kraft vid
ingången av året efter det då ordinarie val till riksdagen hållits, skall i frå ga

om val till riksdagen indelningsändringen beaktas redan från och med

beslutets dag.

3 § Vid tillämpning av 2 § beräk nas antalet röstberättigade på gr undval

av stommarna till mantalslängderna för år et. Vid beräkningen anses som
röstberättigad vaije svensk medborgare som fyllt eller senare under kalen­
deråret fyller aderton år och som ej på grund av dom stols förklaring är eller
efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig. Lag (1974:215).

4 §

Talan mot centrala valmyndighetens beslut enligt 2 § föres hos

valprövningsnämnden genom besvär. Lag (1974:215).

5 §

För val av landstingsledamöter indelas landstingskommunen i

valkretsar. Valbarhet är ej in skränkt inom valkrets. Lag (1977:187).

6 §

Valkrets skall omfatta en eller flera kommuner. Om de t föranledes

av andra stycket 1 eller en lämpligare valkretsindelning därigenom eljest

erhålles, får dock kommun delas i två eller flera valkretsar eller del av

kommun sammanföras med annan kommun, del av annan kommun eller

delar av andra kommuner till en valkrets.

Valkrets bör utformas så att den

1. kan beräknas komma att enligt bestämmelserna i 8 § tilldelas minst

åtta fasta valkretsmandat.

2. kan omslutas av en sammanhängande gränslinje.

Delas kommun i två eller flera valkretsar för val av landstingsledamöter

994

och är kommunen indelad i valkre tsar för val av ko mmunfullmäktige, skall

¬

background image

iakttagas, att gräns för valkrets för val av landstingsledamöter skall

SFS 1979:456

sammanfalla med gräns för valkrets för val av fullmäktige. Lag (1977:187).

7 §

Indelningen i valkretsar bestämmes av landstinget, sedan

kommunerna har beretts tillfälle a tt yttra sig. Mot landstingets beslut får
talan ej föras.

Beslut om indelning i va lkretsar meddelas, om ej regeringen föreskriver

annat, före utgången av oktober året före det år då val av

landstingsledamöter första gången skall äga rum enligt den beslutade
indelningen.

Beslut om indelning i va lkretsar skall för att vinn a bindande kraft prövas

och fastställas av länsstyrelsen. Mot länsstyrelsens beslut föres talan hos
valprövningsnämnden genom besvär. Mot valprövningsnämndens beslut

får talan ej föras. Lag (1977:187).

8 § Mandaten i land stinget utgöres av fasta valkretsmandat och utjäm­

ningsmandat. Nio tiondelar av mandaten är fasta valkretsmandat. Det
brutna tal som uppkommer vid fastställandet av antalet fasta
valkretsmandat avrundas till närmast lägre hela tal. �&terstående mandat

är utjämningsmandat.

Länsstyrelsen fastställer antalet fasta valkretsmandat i varje valkrets

före utgången av april varje år då val av landstingsledamöter skall äga

rum, om ej regeringen föreskriver annan tid f ör beslutet. Härvid tillföres
valkretsen ett mandat för varje gång som antalet röstberättigade i
valkretsen är jämnt delbart med det tal som erhålles, när antalet
röstberättigade i landstingskommunen delas med antalet fasta

valkretsmandat där. De fasta valkretsmandat som härefter återstår
tillföres valkretsarna efter storleken av de överskott som har uppkommit

vid denna fördelning. Mellan lika överskottstal avgöres företrädet genom

lottning.

Vid tillämpning av andra stycket skall som röstberättigad anses den som

har upptagits i gällande röstlängd.

Mot länsstyrelsens beslut enligt denna paragraf föres talan hos

valprövningsnämnden genom besvär. Mot valprövningsnämndens beslut

får talan ej föras. Lag (1977:187).

9 §

För val av kommunfullmäktige skall kommun indelas i valkretsar,

om i kommunen finnas flera än 24000 röstberättigade invånare eller för
kommunen skall utses minst 51 fullmäktige. �verstiger antalet

röstberättigade invånare i kommun 6000 får kommunen indelas i
valkretsar. Annan kommun får indelas i valkretsar endast om synnerliga

skäl föreligger på grund av kommunens särskilt betydande utsträckning
eller liknande förhållanden. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets. Som

röstberättigad anses den som har upptagits i gällande röstlängd.

Vid valkre tsindelning iakttages att valkretsarna

1. skall utformas så att varje krets kan beräknas komma att enligt be­

stämmelserna i 10 § utse minst femton kommunfullmäktige,

2. om det är möjligt, skall utformas så att varje krets kan omslutas med

en sammanhängande gränslinje.

¬

background image

SFS 1979: 456

3. skall utformas så att territoriell församling, om det är möjligt, lämnas

odelad och icke i något fall d elas på flera än två kretsar och

4. i den mån det kan ske utan olägenhet skall utformas så att antalet

fullmäktige för hela kommunen kan beräknas bli lika fördelat på de

särskilda kretsarna. Lag (1977:187).

10 §

1 varje valkrets väljes en kommunfullmäktig för varje gång som

antalet röstberättigade i valkretsen är jämnt delbart med det tal som
erhålles. när antalet röstberättigade i kommunen delas med antalet

fullmäktige för hela kommunen. Om det antal fullmäktige som skall utse s

enligt denna regel ej uppgår till det för kommunen bestämda antalet, skall

för att detta antal skall kunna uppnås de valkretsar i vilka antalet

röstberättigade mest överskjuter de tal som enligt regeln är bestämma nde

för fullmäktiges antal inom valkretsarna vara berättigade att var för sig i

ordning efter �verskottens storlek välja ytterligare en fullmäktig. �r

överskottstalen lika för två eller flera valkretsar, avgöres företrädet

genom lottning. Som röstberättigad anses den som har upptagits i gälla nde

röstlängd. Lag (1977:187).

11 §

Kommunfullmäktige får göra framställning hos länsstyrelsen om

indelning i valkretsar. Länsstyrelsen får förordna om valkretsindelning,

även om sådan framställning ej har gjorts. I sådant fall skall
kommunfullmäktige beredas tillfälle att avge yttrande i ären det.

Beslut om indelning i valkretsar skall meddelas före utgången av oktober

året före det år, under vilket beslutet skall träda i tillämpning. Det antal

fullmäktige, som varje valkrets skall utse, fastställes av länsstyrelsen det
år, då valet skall äga rum, före april månads utgång med giltighet fö r den

period som valet avser. Uppgår därvid i någon valkrets det antal

fullmäktige, som kretsen äger utse enligt de grunder som anges i 10 §, icke

till femton, skall antalet, med motsvarande jämkning av antalet

fullmäktige i övriga kretsar, likväl bestämmas till femton. 1 så dant fall

skall valkretsindelningen omprövas före nästa val.

Mot länsstyrelsens beslut enligt denna paragraf föres talan hos

valprövningsnämnden genom besvär. Mot valprövningsnämndens beslut

får talan ej föras. Lag (1977:187).

3 kap. Valnämnd, valdistrikt och valfdrrättare

1 § 1 varje kommun skall finnas en valnämnd.

Valnämnd skall ha tillgång ti ll personal i den om fattning som behövs för

att den skall kun na fullgöra sina uppgifter. Lag (1977:187).

2 § I fråga om valnämn d tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § första
stycket, 4 §, 5 § tredje stycket, 7 och 8 §§. 9 § första stycket och 10-12 §§

kommunallagen (1977:179) på motsvarande sätt. I annan kommun än
Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 kap. 5 § första
stycket och 6 § nämnda lag på motsvarande sätt.

Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) tillämpas

bestämmelserna i 4 och 5 §§ nämnda lag i samtliga ärenden hos valnämnd.

996

Lag (1977:187).

¬

background image

3 §

Varje kommun är indelad i valdistrikt. �r kommun indelad i val-

SFS 1979:456

kretsar för val av kommunfullmäktige, skall vaije sådan valkrets bilda ett

eller flera valdistrikt.

Valdistrikt bör omfatta 1200-1500 röstberättigade. Endast om sär­

skilda skäl föranleder det, får valdistrikt omfatta mer än 1 800 eller mindre

än 300 röstberättigade.

Länsstyrelsen beslutar om kommuns indelning i v aldistrikt på förslag av

fullmäktige i k ommunen. Det åligger kommun att under år närmast före år

då ordinarie val till riksdagen skall äga rum se över indelningen. Om det är
påkallat får länsstyrelsen självmant besluta om indelningen i valdistrikt
sedan fullmäktige i kommunen har beretts tillfälle att yttra sig.

Beslut om indelning i valdistrikt skall meddelas senast en månad före in­

gången av det år u nder vilket beslutet skall träda i t illämpning. Länssty­
relsen skall omedelbart kungöra beslutet i ortstidning inom valdistrikten

samt tillställa centrala valmyndigheten avskrift av beslutet. Lag

(1977:712).

4 § När val enligt denna lag skall förrättas, utser valnämnden för vaije

valdistrikt minst fyra personer att på valdagen tjänstgöra som valförrättare
i d istriktet. Bland de utsedda förordnar nämnden en att vara ordförande

och en att vara ersättare för ordföranden.

Vid röstningen skall minst tre av valforrättama, däribland ordföranden

eller hans ersättare, vara närvarande. Lag (1975:310).

5 "§

Var och en som är valbar till ledamot i valnämnden är skyldig att

mottaga uppdrag som valförrättare, om han ej har giltigt hinder. Lag

(1977:187).

6 § Talan mot länsstyrelsens beslut i ä rende om indelning i valdistrikt

föres hos valprövningsnämnden genom besvär.

Den som vill klaga över beslut som innebär att av honom uppgivet

hinder att mottaga uppdrag som avses i 5 § ej godkänts får föra talan hos

länsstyrelsen genom besvär. Härvid räknas besvärstiden från den dag be­

slutet meddelades. Mot länsstyrelsens beslut får talan ej föras. Lag

(1974:215).

4 kap. Röstlängder

Allmän röstlängd

1 §

Allmän röstlängd upprättas årligen för vaije valdistrikt av lokala

Skattemyndigheten. Längden skall vara upprättad senast den 15 juni.

2 § I allmän rö stlängd upptages svensk medborgare som den 1 juni enligt
länsstyrelsens personband är kyrkobokförd i valdistriktet och fyllt eller
före den 1 september det år röstlängden upprättas fyller sjutton år.

Under de förutsättningar som i första s tycket angives för svensk med­

borgare upptages i röstlängden även utlänning som enligt länsstyrelsens

ggj

¬

background image

SFS 1979: 456

personband varit kyrkobokförd i riket den I nove mber de tre åren närmast

före valåret.

Den som den I juni enligt länsstyrelsens personband på grund av

domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli
omyndig upptages dock ej i längden.

För den som ej fyllt aderton år den 1 september det år röstlängden

upprättas antecknas den dag då han blir röstberättigad.

För utlänning antecknas att rösträtt ej föreligger vid val till riksdagen.

Lag (1975:1273).

3 §

Allmän röstlängd skall vara framlagd för granskning hos lokala

skattemyndigheten varje vardag med undantag av lördag under tiden den
26-30 juni eller, om sistnämnda dag är en lördag eller söndag, till och med

närmast följande måndag.

Länsstyrelsen får bestämma att röstlängden skall vara framlagd för

granskning även på annat ställe än hos lokala skattemyndigheten.

4 § Den som anser att allmän röstlängd är felaktig i det att han oriktigt

uteslutits från rösträtt eller att annan oriktigt upptagits som röstberättigad

får senast den 15 juli skriftligen framställa anmärkning mot längden hos
länsstyrelsen. Den omständigheten att någon tagits upp i röstlängd för

annat valdistrikt än han anser sig tillhöra utgör ej grund for anmärkning

mot lä ngden.

Anmärkning som göres för sent upptages ej till prövning.
Har anmärkning framställts i rätt tid mot någons rösträtt enligt längden,

skall länsstyrelsen genast underrätta denne om innehållet i anmärknin gs­

handlingen samt om tid och plats för prövning av anmärkningen.

5 § Anmärkning mot allmän röstlängd prövas vid offentligt sammanträde

hos länsstyrelsen den 22 juli eller, om denna dag är en lördag eller söndag,

närmast följande måndag.

Den

mot vilkens rösträtt anmärkning framställts får vid

anmärkningssammanträdet åberopa även omständighet som inträffat efter

den 1 juni.

Senast dagen efter sammanträdets slut meddelar länsstyrelsen beslut

över varje särskild anmärkning. Beslut antecknas på anmärkningsskriften.

I röstlängden införes rättelse som föranledes av beslutet.

Länsstyrelsen skriver under röstlängd mot vilken anmärkning

framställts. Lokala skattemyndigheten förser de röstlängder mot vilka
anmärkning ej framställts inom föreskriven tid med bev is härom.

6 § Mot länss tyrelsens beslut över anmärkning mot allmän röstlängd får

talan föras endast i samba nd med besvär över val vid vilket beslutet länt
till efte rrättelse. I så dant mål får åberopas endast bevis som företetts hos
länsstyrelsen.

7 §

Allmän röstlängd gäller från och med den 1 september det år

röstlängden upprättas till och med den 31 augusti påföljande år, om ej

998 följer

av 8 eller 9 §. Lag (1974:215).

¬

background image

8 §

Har någon icke blivit upptagen i allmän röstlängd eller har det i

SFS 1979:456

längden beträffande honom antecknats att han blir röstberättigad viss dag

efter den 1 s eptember det år röstlängden upprättas eller att rösträtt ej

föreligger vid val till riksdagen och har anmärkning häremot ej framställts

på sätt som föreskrives i 4 § första stycket, skall länsstyrelsen efter

ansökan av honom eller av lokala skattemyndigheten besluta om rättelse i

röstlängden, om det är uppenbart att fel till hans nackdel föreligger. Sådan

ansökan skall ha gjorts hos länsstyrelsen senast den 1 septem ber det år då

röstlängden upprättades. Ansökan som göres för sent upptages ej till pröv­
ning.

Beslutar länsstyrelsen om rättelse i rö stlängd, skall länsstyrelsen genast

underrätta lokala skattemyndigheten om beslutet. Lokala skatte­
myndigheten skall genast rätta röstlängden i enlighet med beslutet. Innan

detta skett äger beslutet icke verkan.

Mot beslut varigenom ansökan om rättelse avslagits eller avvisats får

talan ej föras. Mot besl ut om rättelse får talan föras endast i samband med
besvär över val vid vilket beslutet länt till efterrättelse. Lag (1975:1273).

9 § Har allmän röstlängd i någon del förklarats felaktig på grund av talan
som förts i samband med besvär över val, skall länsstyrelsen rätta längden

i enlighet med f örklaringen.

10 §

Länsstyrelsen skall senast den 15 juni kungöra var och när allmän

röstlängd kommer att vara framlagd för granskning. 1 kun görelsen skall

anges även tid och sätt för framställande av anm ärkning mot längden samt
tid och plats för prövning av anmärkning. Kungörelsen skall anslås på
kommunens anslagstavla och införas i ortstidning inom kommunen. Lag

(1977:712).

Särskild röstlängd

11 § Svensk medborgare som ej är bosatt i ri ket har rösträtt vid val till

riksdagen, om han varit kyrkobokförd här någon gång och ej på grund av 3
kap. 2 § regeringsformen är utesluten från rösträtt.

Svensk medborgare skall anses bosatt utom riket, om han enligt läns­

styrelsens personband ej är kyrkobokförd här. Lag (1977:101).

12 § Särskild röstlängd för val till r iksdagen upprättas årligen för varje

valkrets av centrala valmyndigheten. Längden skall vara upprättad senast

den 15 juni.

I särskild röstlängd upptages, efter ansökan, den som den 1 juni har

rösträtt enligt 11 §. Den som upptagits i särs kild röstlängd som upprättats
under år då ordinarie val till riksdagen äger rum, upptages dock utan ansö­

kan i särskil d röstlängd som upprättas under de två följande åren, om han

fortfarande har rösträtt enligt 11 §. �ven den som den 1 juni ej fyllt aderton
år upptages i den särskilda röstlängden, om han fyllt eller före den 1 sep­

tember det år röstlängden upprättas fyller sjutton år och hinder ej möter i

övrigt. För den som ej fyllt aderton år den 1 septem ber det år röstlängden

upprättas antecknas den dag då han blir röstberättigad.

Framgår i anmärkningsärende att någon upphört att vara röstberättigad

999

¬

background image

SFS 1979:456

På grund av omständighet som inträffat efter den 1 juni skall han ej vara

(,

upptagen i särskild röstlängd. Lag (1976:99).

13 § Ansökan att bli upptag en i särsk ild röstlängd göres skriftligen hos
centrala valmyndigheten senast den I j uni, I ansökningshandlingen skall

sökanden på heder och samvete försäkra att han är svensk medborgare.

Ansökan som göres för sent eller saknar försäkran som har sagts nu

upptages ej till prövning.

Blanketter till ansökan skall finnas tillgängliga hos centrala valmyn­

digheten samt hos svensk beskickning och annan svensk utlandsmyn­
dighet som centrala valmyndigheten bestämmer. Lag (1977:101).

14 § Beslut över ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd meddelas så
snart det kan ske.

Den so m skall upptagas i särs kild röstlängd uppföres i rö stlängden för

den valkrets där han senast varit kyrkobokförd.

Bifalles ej ansökan om att bli upptagen i särskild rö stlängd, skall centrala

valmyndigheten genast underrätta sökanden om beslutet. I beslutet skall

anges tid och plats för prövning av anmärkning.

15 § Så snart röstlängden upprättats, sändes den till länsstyrelsen i det

län till vilket valkretsen hör. Hos länsstyrelsen skall röstlängden vara

framlagd for granskning varje vardag med undantag av lördag under tiden
den 26-30 juni eller, om sistnämnda dag är en lördag eller söndag, till och

med n ärmast följande måndag.

16 §

Den som vill att ändring skall göras i särskild röstlängd får senast

den 15 juli skriftligen framställa anmärkning mot röstlängden hos

länsstyrelsen.

Anmärkning som göres för sent upptages ej till prövning.

Har anmärkning framställts i r ätt tid mot någons rösträtt enligt längden,

skall länsstyrelsen genast underrätta denne om innehållet i anmärk­

ningshandlingen samt om tid och plats för prövning av anmärkningen.

17 §

Anmärkning mot särskild röstlängd prövas vid offentligt

sammanträde hos länsstyrelsen den 22 juli eller, om denna dag är en lördag

eller söndag, närmast följande måndag.

Den mot vilkens rösträtt anmärkning framställts får åberopa även

omständighet som inträffat efter den 1 juni.

Senast dagen efter sammanträdets slut meddelar länsstyrelsen beslut

över varje särskild anmärkning. Beslut antecknas på anmärkningsskriften.

I röstlän gden införes rättelse som föranledes av beslutet.

Länsstyrelsen skriver under röstlängden. Har anmärkning ej framställts

mot röstlängden inom föreskriven tid, skall röstlängden förses med bevis
härom.

18 § Mot länsstyrelsens beslut över anmärkning mot sä rskild röstlängd
får talan föras endast i s amband med besvär över val vid vilket beslutet

länt till efte rrättelse. I såd ant mål får åberopas endast bevis som företetts

jQQQ

hos länsstyrelsen.

¬

background image

Har röstlängden i någon del förklarats felaktig på grund av talan som

SFS 1979:456

avses i första stycket, skall länsstyrelsen rätta längden i enlighet med

förklaringen.

19 §

Särskild röstlängd gäller från och med den 1 september det år

röstlängden upprättas till och med den 31 augusti påföljande år, om ej

annat följer av 18 § andra stycket. Lag (1974:215).

20 §

När val äger rum, skall särskild röstlängd vara tillgänglig i

vallokalen för det valdistrikt som länsstyrelsen bestämmer. Beslut härom

meddelas senast vid anmärkningssammanträdet och antecknas på
röstlängden.

21 §

Länsstyrelsen skall senast den 15 ju ni kungöra var och när särskild

röstlängd kommer att vara framlagd för granskning. I kungörelsen anges
även tid och sätt för framställande av anmärkning mot längden samt tid

och plats för prövning av anmärkning. Kungörelsen skall anslås på
kommunernas anslagstavlor och införas i ortstidning inom valkretsen. Lag

(1977:712).

5 kap. Registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater

1 § Parti kan efter ansökan och på de villkor som anges i 2 -4 §§ få sin

partibeteckning registrerad hos centrala valmyndigheten samt anmäla
kandidater i valet enligt 8 §.

Om valsedel med registrerad partibeteckning finns bestämmelser i 6

kap. 3 § tredje stycket och 14 kap. 5 §.

2 §

Ansökan om registrering av partibeteckning göres skriftligen. I

ansökningshandlingen skall anges för vilket slag av val registrering sokes
och, om ansökningen avser registrering för val av landstingsledamöter

eller kommunfullmäktige, för vilken landstingskommun eller kommun som

registrering begäres.

För att partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val skall ansökan om

registrering av beteckningen ha kommit in till centrala valmyndigheten,

vid ordinarie val till r iksdagen och val i hela riket av landstingsledamöter

och kommunfullmäktige senast den 30 april valåret och vid annat val inom
en vecka efter det att beslut om valdagen meddelades. Lag (1977:187).

3 § Partibeteckning får registreras, om

1. partiet icke utgör underavdelning av politisk sammanslutning,

2. partiet visat att det vid registrering för val till riksdagen har minst

1 500 röstberättigade medlemmar i hela ri ket och vid registrering för val av
landstingsledamöter och för val av kommunfullmäktige minst 100

respektive minst 50 röstberättigade medlemmar i de n landstingskommun

eller kommun för vilken registrering sökes, samt

3. partibeteckningen kan antagas ej leda till förväxling med beteckning

som redan har registrerats eller som, med anledning av tidigare gjord
ansökan, kan komma att registreras med giltighet för det valet eller för

1001

¬

background image

SFS 1979:456

annat val för vilket den nya registreringen enligt 4 § första stycket kommer

att gälla. Lag (1977:187).

4 §

Registreras partibeteckning för val till riksdagen, gäller

registreringen

även

för

val

av

landstingsledamöter

och

kommunfullmäktige i hela riket. Registreras partibeteckning för val av
landstingsledamöter, gäller registreringen val i den landstingskommun som

anges i registreringsbeslutet samt val av kommunfullmäktige i de

kommuner som är belägna inom landstingskommunen. Registreras
partibeteckning för val a v kommunfullmäktige, gäller registreringen val i

den kommun som anges i registr eringsbeslutet.

Avser ansökan registrering

för val till riksdagen och är

partibeteckningen redan registrerad eller ansökan om dess registrering

redan gjord för annat val , får registrering beviljas utan hinder av 3 § 3, om
det parti för vilket registrering sålunda skett eller sökts har lämnat sitt
medgivande. Detsamma gäller om ansökan avser registrering för val av
landstingsledamöter och partibeteckningen redan är registrerad eller

ansökan om dess registrering tidigare gjord för val av kommunfullmäktige
inom landstingskommunen. Behörig att lämna medgivande är det ombud

som partiet anmält enligt 5 §. Lag (1977:18 7).

5 § För parti som fått sin partibeteckning registrerad skall finnas ombud.

Ombud skall anmälas till centrala valmyndigheten inom en månad efter det
att registreringen av beteckningen kungjorts enligt 7 §.

6 § Registrerad partibeteckning skall avföras ur registret, om

1. partiet begär det,

2. partiet ej vid två på varandra följande ordinarie val till riksdagen eller

val i hela riket av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige anmält
kandidater enligt 8 § eller

3. partiet underlåter att anmäla ombud enligt 5 §. Lag (1977:187).

1 §

När partibeteckning registrerats eller avförts ur registret, skall

centrala valmyndigheten kungöra detta i Post- o ch Inrikes Tidningar.

8 § För att registrerad partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val skall

partiet som kandidater anmäla

för val till riksdagen i vi ss valkrets minst fyra och högst femton personer

och

för val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige minst fyra och

högst tjugo personer i landstings kommunen eller kommunen.

Centrala valmyndigheten bestämmer inför varje val när anmälan av

kandidater senast skall göras. Kungörelse härom skall föras in i Post- och
Inrikes Tidningar. Underrättelse om beslutet skall vidare tillställas varje
registrerat parti.

Anmälan av kandidater skall göras hos centrala valmyndigheten eller, i

den mån regeringen eller myndighet som bestäms av regeringen
föreskriver det, länsstyrelsen. Anmälan skall göras skriftligen av partiets

'002

ombud eller av person som ombudet utsett. Till anmälningshandlingen

¬

background image

skall fogas skriftlig förklaring från varje kandidat att han givit partiet

SFS 1979:456

tillstånd att anmäla honom. Lag (1978:907).

9 §

Finner den myndighet hos vilken anmälan görs anledning till

anmärkning mot anmälningshandlingen eller handling som åtföljer denna,
skall myndigheten genast underrätta den som gjort anmälan. Därvid skall
anges tid för ändring och komplettering av anmälningshandlingen.

Därefter skall centrala valmyndigheten så snart som möjligt slutligt pröva

ärendet.

Har det ej visats att anmäld kandidat givit partiet till stånd att anmäla

honom, skall hans namn på anmälnings handlingen anses obefintligt. Lag

(1978:907).

10 §

Centrala valmyndigheten upprättar för vaije slag av val och för

varje riksdagsvalkrets, landstingskommun och kommun listor över de

kandidater som partierna anmält. Listorna skall sändas till postverket.

Skall röstning äga rum hos utlandsmyndighet eller på fartyg, skall listorna

om möjligt sändas även till myndigheten och fartygets befälhavare.

Listorna för varje riksdags valkrets, landstingskommun och kommun skall

så snart som möjligt tillställas länsstyrelsen.

11 §

Talan mot centrala valmyndighetens beslut i registrerings- eller

anmälningsärende föres hos valprövningsnämnden genom besvär. Lag

(1974:215).

6 kap. Valsedlar

1 § Till valsedlar skall användas särskilda blanketter som tillhandahålles

av centrala valmyndigheten.

2 §

Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För val till

riksdagen skall användas gula, för val av landstingsledamöter blå och för
val av kom munfullmäktige vita valsedlar.

På valsedel skall finnas partibeteckning. Valsedel bör dessutom

innehålla

1. namn på en eller flera kandidater,

2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd

(valkretsbeteckning) samt

3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning).

Kandidat skall anges på sådant sätt att det klart framgår vem som avses.

Vid kandidatnamn bör därför utsättas kandidatens personnummer eller

annan identifieringsuppgift. Lag (1977:187).

3 §

Om valsedel upptager mer än ett kandidatnamn, skall namnen

upptagas i en följd under varandra och förses med nummer som visar

ordningen mellan dem.

Namnen gäller själva valet samt, i den mån de ej därvid tages i ansp råk,

1003

¬

background image

SFS 1979:456

val av ersättare för riksdagsledamöter och val av suppleanter för lands­
tingsledamöter och kommunfullmäktige.

Upptager valsedel med registrerad partibeteckning namn på kandidater,

skall valsedeln, om partiet enligt 5 k ap. 8 § anmält kandidater för valet,

som första namn upptaga namnet på kandidat som tagits upp på listan över
kandidater partiet anmält. Lag (1977:187).

4 § Efter beställning av parti, som är representerat i den församling valet
gäller, tillhandahåller centrala valmyndigheten partiet blanketter till

valsedlar till det antal partiet önskar.

Göres beställning av annat parti än som anges i f örsta stycket eller av

annan än den som är behörig företrädare för partiet tillhandahåller centrala

valmyndigheten blanketter till valsedlar endast om beställaren betalar
blanketterna i försk ott.

5 § I fråga om parti, som deltager i riksdagsval och som vid det senaste

riksdagsvalet fått eller vid det förestående valet får mer än 2,5 procent av

rösterna i hela landet, svarar statsverket för kostnaden för blanketter till
valsedlar till ett antal som motsvarar fem gånger antalet röstberättigade i
valkretsen. Vad som sag ts nu gäller även parti som utan att ha uppnått den

angivna röstandelen är eller genom det förestående valet blir representerat
i riksda gen.

I fråga om parti, som deltager i val av landstingsledamöter eller

kommunfullmäktige och som är eller genom det förestående valet blir

representerat i den församling valet gäller, svarar statsverket för
kostnaden för blanketter till valsedlar till ett antal som motsvarar fem

gånger antalet röstberä ttigäS^e i va let. Lag (1977:187).

6 § Har blanketter till valsedlar betalats i fö rskott och har valsedlarna

använts for parti som enligt 5 § är berättigat att få valsedelsblanketter

kostnadsfritt vid val et, skall förskottet efter ansökan återbetalas i den mån

antalet valsedlar som partiet får kostnadsfritt därigenom ej kommer att

överstiga, i fråga om val till riksdagen fem gånger antalet röstberättigade i

valkretsen och i fråga om annat val fem gån ger antalet röstberättigade vid
valet. Belopp som återbetalas tillställes partiet oavsett vem som erlagt

förskottet.

7 §

Om beställaren begär det, förser centrala valmyndigheten utan

särskild ersättning valsedelsblanketterna med partibeteckning, kandidat­

namn samt valkrets- och valbeteckningar.

Centrala valmyndigheten får förse valsedelsblanketter och valsedlar

med särskild siffer- eller bokstavsbeteckning (listtypbeteckning).

8 § När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheterna den

sista dag då beställning av valsedlar skall ha g jorts för att leverans skall

kunna ske 45 dagar f öre valdagen. För särskilda fall får bestämmas senare

dag för beställning och, om det behövs, även senare dag för leverans.

Kommer beställning in senare än centrala valmyndigheten bestämt,

fullgöres leverans endast om betalning erlägges i förskott o ch endast under
förutsättning att leveransen kan ske före valdagen och utan att leveransen

1004

av tidigare gjorda beställningar försenas.

¬

background image

9 § I lokal där röstning äger rum skall väljarna för varje val ha tillgång till

SFS 1979; 456

1. va lsedlar som försetts med parti- och valbeteckning för parti som vid

det senaste riksdagsvalet fått mer än 2,5 procent av rösterna i hela landet
(partimarkerade valsedlar) samt

2. blanketter till valsedlar.
Lantbrevbärare som mottager valsedelsförsändelser bör medföra

partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första stycket.

Partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första stycket

tillhandahålles g enom centrala valmyndighetens försorg. Lag (1975:1105).

10 §

Talan mot centrala valmyndighetens beslut i ärende som avses i

detta kapitel föres hos valprövningsnämnden genom besvär.

Centrala valmyndigheten har rätt att erhålla biträde av länsstyrelse i

ärende som avses i d etta kapitel. Lag (1974:215).

7 kap. Röstkort m.m.

I § Vid val skall, i den mån centrala valmyndigheten ej förordnar annat,

för var och en som enligt gällande röstlängd är röstberättigad vid valet

upprättas röstkort med uppgifterom den röstberättigade. Röstkortet skall

dessutom innehålla uppgifter om valet till ledning för den röstberättigade.

För röstberättigad som ej har känd adress upprättas röstkort endast om

han begär det.

2 §

Röstkort upprättas för den som är upptagen i allmän röstlängd av

lokala skattemyndigheten och för den som är upptagen i särski ld röstlängd

av länsstyrelsen. Röstkorten skall sändas till de röstberättigade senast 30
dagar före valdagen.

För val som äger rum samtidigt upprättas gemensamt röstkort.

3 § Har röstberättigad förlorat sitt röstkort eller har röstkortet ej kommit

honom till handa, är han berättigad att efter framställning få ett

duplettröstkort.

Framställning om duplettröstkort göres hos den myndighet som enligt

2 § har att upprätta röstkortet. Duplettröstkort får ej lämnas ut senare än
dagen före valdagen. Vid framställningen skall sökanden uppge

1. sitt fullständiga namn och personnummer samt

2. sitt hemvist i den ort där han är uppförd i allmän röstlängd eller, om

han är uppförd i särskild röstlängd, hemvistet i den ort i riket där han

senast var kyrkobokförd.

Första och andra styckena äger motsvarande tillämpning, om den

röstberättigade önskar få röstkort innan röstkorten blivit översända till de
röstberättigade. Röstkort får dock icke utlämnas innan den röstlängd som

skall gälla vid valet kommit till stånd enligt 4 kap. 5 eller 17 §.

4 § Centrala valmyndigheten bör på lämpligt sätt sprida kännedom bland
allmänheten om tid oc h sätt för röstning och om de bestämmelser i övrigt
som gäller för valet.

1005

^ o.

¬

background image

SFS 1979:456

8 kap. Allmänna bestämmelser om röstningen

1 § Röstning sker på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där väljaren

är upptagen i röstlängd. Röstberättigad, som på grund av vistelse utom

riket eller på annan ort inom riket eller av annat skäl finner sig vara

förhindrad att rösta på valdagen i vallokal en för det valdistrikt där han är

upptagen i röstlängd, fär rösta på postanstalt inom riket, hos svensk
utlandsmyndighet eller på svenskt fartyg i utri kes fart.

Om flera val äger rum samtidigt, skall väljare som röstar på postanstalt,

hos utlandsmyndighet eller på fartyg vid ett och samma tillfälle utöva sin
rösträtt i samtliga val som han vill deltaga i.

2 §

Väljaren skall själv lämna sin valsedel till valforrättaren eller, om

röstningen sker på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg, till

röstmottagaren där.

Om avlämnande av

valsedel genom

bud

(röstning med

valsedelsförsändelse) föreskrives i 11 kap.

3 § Väljare bör vid rös tning i vallokal medföra sitt röstkort.

Röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg får icke

ske utan att röstkortet avlämnas. Väljare som vill rösta hos

utlandsmyndighet eller på fartyg får dock i stället for att avl ämna röstkort

förete giltigt sve nskt pass. Vidare får väljare som innehar sjöfartsbok eller

annan giltig identitetshandling rösta på fartyg utan att rö stkort avlämnas. I

fall då väljaren ej avlämnar röstkort skall röstmottagaren upprätta ett

adresskort för honom. Lag (1978:907).

4 § Vid röstning i vallokal lägger väl jaren för vaije val in sin valsedel i ett

valkuvert och lämnar kuverten till valförrättaren. Mottagna valkuvert

samlas upp i val urna. En valurna användes för vart och ett av de samtidiga

val som förrättas i vallok alen.

5 §

Vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg

lägger väljaren för vaije val in sin valsedel i ett valkuvert och lämnar

kuverten till röstmottagaren. Denne lägger in mottagna kuvert tillsammans
med väljarens röstkort eller adresskort i ett ytterkuvert som tillslutes. Lag

(1976:99).

6 §

Har röstning skett på postanstalt, sänder röstmottagaren

iordningställda ytterkuvert till vederbörande valnämnd. Har röstning skett

hos utlandsmyndighet eller på fartyg, sänder röstmottagaren iordning­

ställda ytterkuvert till centrala valmyndigheten.

7 § Vid röstning med valsedelsförsändelse lägger väljaren för varje val in

sin valsedel i ett in nerkuvert. Iordningställda kuvert lägges därefter in i ett

ytterkuvert för valsedelsförsändelse som tillslutes. Detta lämnas genom
bud till v alförrättaren eller röstmottagaren.

Avlämnas valsedelsförsändelse i vallokal, öppnar valförrättaren

ytterkuvertet och lägger de innerkuvert som väljaren iordningställt i

1006

valurna.

¬

background image

Avlämnas valsedelsförsändelse på postanstalt, hos utlandsmyndighet

SFS 1979:456

eller på fartyg, lägger röstmottagaren in försändelsen tillsammans med väl­
jarens röstkort i ett ytterkuvert. Med ytterkuvertet förfares därefter så

som anges i 6 §.

8 §

Kuvert tillhandahålles endast genom centrala valmyndighetens

försorg.

Valkuvert och innerkuvert för valsedelsförsändelse skall vara så

beskaffade att färgen på inneliggande valsedel kan iakttagas utan att val­
hemligheten röjes.

Ytterkuvert som skall användas vid röstning på postanstalt, hos

utlandsmyndighet eller på fartyg skall vara försett med fönster.

9 § Valkuvert tillställes valnämnder och röstmottagare. Ytterkuvert som
avses i 5 § tillställes röstmottagare.

Valkuvert får lämnas ut endast i samband med röstning. Inner- och

ytterkuvert för valsedelsförsändelse skall i god tid före valet finnas

tillgängliga

1. hos valnämnden och hos de personer åt vilka nämnden uppdragit att

tillhandagå väljarna i såda nt hänseende,

2. på postanstalt samt hos lantbrevbärare som mottager valsedels­

försändelser,

3. hos utlandsmyndighet och på fartyg där röstning skall äga rum.

Inner- och ytterkuvert för valsedelsförsändelse skall dessutom på

begäran kostnadsfritt tillhandahållas parti som är representerat i

riksdagen. Lag (1975:310).

10 § Röstning äger rum inför öppna dörrar. I lokal där röstning äger rum

skall finnas ett lämpligt a ntal avskilda platser där väljaren utan insyn kan
lägga in sina va lsedlar i v alkuvert.

Befinner sig någon, när tiden för röstningen går ut, i röstningslokalen

eller på anvisad plats intill denna men har han ej hunnit rösta, skall han ges
tillfälle till det.

11 § Den som uppehåller sig i röstn ingslokalen eller utrymme därintill är

skyldig att rätta sig efter de föreskrifter som valförrättare eller
röstmottagare meddelar för att trygga röstningens genomförande. Uppstår
oordning som ej kan avstyras, har valfönrättaren eller röstmottagaren rätt
att avbryta röstningen.

Avbrytes röstning i vall okal, skall valurna och röstlängd förseglas samt

förvaras på betryggande sätt. När röstningen återupptages, skall

valförrättaren visa de närvarande att förseglingarna är obrutna. Avbrytes
röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg, skall

mottagna ytterkuvert under avbrottet förvaras på betryggande sätt.

Tal får ej hållas i röstningslokal eller i ansluta nde utrymme. Ej heller får

tryckta eller skrivna upprop sättas upp eller delas ut till väljarna på sådan

plats. Lag (1978:907).

12 § I lokal där röstning äger rum skall ett exemplar av denna lag finnas

tillgängligt.

'00^

¬

background image

SFS 1979:456

I vallokal skall finnas anslagna de listor som centrala valmyndigheten

upprättat över de kandidater som partierna anmält för valen i den valkrets

till vilken vald istriktet hör. På postanstalt där röstning äger rum skall listor
finnas tillgängliga f ör samtliga valkretsar. Listor för samtliga valkretsar
bör finnas tillgängliga även hos utlandsmyndighet och på fartyg där
röstning äger rum.

13 §

Protokoll skall föras över valförrättning i vallokal enligt formulär

som fastställes av centrala valmyndigheten.

På postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg skall fortlöpande

anteckningar föras över röstningen.

14 §

Väljare, som på grund av kroppsligt fel icke kan avge sin röst i

föreskriven ordning, får vid röstning en anlita biträde som han utsett.

15 § �&tgärd eller anordning som det enligt denna lag åligger kommun,

valnämnd eller valförrättare att vidtaga eller ombesörja bekostas av
kommunen.

9 kap. Särskilda bestämmelser om röstning i vallokal

1 §

Vallokal skall hållas öppen för röstning mellan klockan 8 oc h 20,

Centrala valmyndigheten får bestämma att vallokalen i visst valdistrikt

skall vara öppen för rös tning kortare tid än nu sagts, om det kan antagas

att väljarna likväl har tillfredsställande möjligheter att utöva sin rösträtt.

Lag (1978:907).

2 §

När vallokalen har öppnats för röstning, visar valförrättaren de

närvarande att vaije valurna är tom. Härefter får röstningen böija.

3 § Röstningen går till på följande sätt.

När väljaren kommer in i vallokalen, får han ett valkuvert för vart och

ett av valen. Han uppsöker därefter en av de avskilda platserna och lägger
där för vaije val in sin valsedel i ett valkuvert. Valsedel får ej vikas.

Väljaren lämnar iordningställda valkuvert till v alförrättaren. Om denne

begär det, skall väljaren uppge sitt fullständiga namn, sin födelsetid och

sitt hemvist inom valdistriktet eller, om han är upptagen i särskild
röstlängd, hemvistet i den ort i riket där han senast var kyrkobokförd.

Valförrättaren kontrollerar att väljaren är upptagen som röstberättigad i

röstlängden, att han ej redan röstat i valet, att han ställt i ordning endast ett

valkuvert för vaije val och att kuvert ej är försett med obehörig märkning.
Valförrättaren lägger därefter i väljarens närvaro valkuverten i valurnorna.
I samband härmed antecknas i rö stlängden att väljaren röstat.

4 §

�r valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning, får det ej

mottagas. Detsamma gäller om det ej klart framgår att kuvert innehåller

1008

valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något val, får endast

¬

background image

ett av dessa mottagas. Om väljaren begär det, skal! samtliga kuvert för det

SFS 1979; 456

valet återlämnas till honom.

5 §

När vallokalen stängts för röstning och de som är närvarande fått

tillfälle att lämna sina valsedlar, förklaras röstningen avslutad.

6 §

Kommunen skall tillhandahålla lämpliga v allokaler. I anslutnin g till

vallokalen eller i denn a skall anordnas lämplig plats där de partier som del­

tager i valen kan lägga ut sina valsedlar. Valförrättaren skall tillse att

väljarna där har tillgång till blanketter för valsedlar och partimarkerade

valsedlar för parti som vid det senaste riksdagsvalet fått mer än 2,5 procent
av rösterna i hela lan det. Lag (1975:1105).

7 §

Kommunen bör på valdagen ordna med valskjutsar för de väljare

som bor avlägset eller isolerat och som endast med avsevärd kostnad eller
tidsspillan kan infinna sig i va llokalen.

10 kap. Särskilda bestämmelser om röstning på postanstalt, hos

utlandsmyndighet och på fartyg

Röstning på p ostanstalt

1 §

Röstning får ske på vaije postanstalt inom riket från och med den

tjugofjärde dagen före valdagen till och med valdagen, om ej annat följer av
2§.

2 § Röstning på postanstalt äger rum under tid då postanstalten är öppen
för allmänheten. På valdagen skall postanstalt vara öppen för röst-

mottagning minst en timme före klockan 11 och minst en timme efter

klockan 15. Vid val av landstingsledamöter och kommunfullmäktige som

ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten bestämma att

röstmottagning ej skall anordnas på valdagen.

Föreligger särskilda skäl, får centrala valmyndigheten på förslag av

postverket bestämma att i viss kommun röstning skall ske endast på någon

eller några av postanstalterna i k ommunen. På förslag av postverket får

myndigheten begränsa den tid då röstning får ske på postanstalt fore
valdagen. Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minst en timme

vaije dag då postanstalten är öppen för allmänheten.

Inrättas med anledning av valet postanstalt vid sjukhus, ålderdomshem,

kriminalvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger

röstning där rum på tid som postverket bestämmer efter samråd med val­
nämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock

tidigast sjunde dagen före valdagen. Postverket skall samråda med val­
nämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning om hur

röstningen skall genomföras. På begäran av postverket skall valnämnden
utse erforderligt antal personer att biträda röstmottagare på po stanstalten.

Inrättas med anledning av valet annan postanstalt, skall postanstalten

vara öppen för röstmottagning på valdagen, under tid som postverket
bestämmer efter samråd med valnämnden i den kommun där postanstalten

1009

64-SFS 1979

¬

background image

SFS 1979:456

inrättas. Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minst en timme

före klockan 11 och min st en timme efter klockan 15. Lag {1979:456).

3 § Röstmottagare på postanstalt är den som postverket utser.

4 § Röstning på postanstalt går till på följande sätt.

När väljaren visat upp sitt röstkort för röstmottagaren, får han av denne

ett valkuvert för vart och ett av valen. Han uppsöker därefter en av de
avskilda platserna och lägger där för vaije val in sin valsedel i ett

valkuvert. Valsedel får ej vikas.

Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren. Denne

kontrollerar att väljaren ställt i ordn ing endast ett valkuvert för varje val

och att kuvert ej är försett med obehörig märkning. Därefter lägger

röstmottagaren i väljar ens närvaro in m ottagna valkuvert i ett ytterkuvert
tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast ytterkuvertets

fönster, och tillsluter ytterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen hand om

ytterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn,

den valnämnd till vilken ytterkuvertet skall sändas och det

värdepostnummer som finns på kuvertet.

Väljare som ej är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Gör han ej

det, får han icke rösta.

5 §

�r valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning, får det ej

mottagas. Detsamma gäller om det ej klart framgår att kuvert innehåller
valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något val, får endast

ett av dessa mottagas. Om väljaren begär det, skall samtliga kuvert för det

valet återlämnas till ho nom.

5 a §

I anslutning till lokal där poströstning äger rum eller i sådan lokal

skall anordnas lämplig plats där parti, som har fått sin partibeteckning
registrerad men vars valsedlar icke tillhandahålles enligt 6 kap. 9 §, kan
lägga ut partimarkerade valsedlar för partiet. Parti som fått sin partibe­
teckning registrerad för val av landstingsledamöter eller för val av

kommunfullmäktige får dock ej lägga ut valsedlar på postanstalt som är

belägen utanför landstingskommun eller kommun som anges i registre­
ringsbeslutet. Lag (1977:187).

6 §

Röstmottagare skall sända mottagna ytterkuvert till valnämnden i

den kommun där väljaren är upptagen i allmän röstlän gd eller, om väljaren
är upptagen i särskild röstlängd, till valnämnden i den kommun inom

vilken den vallokal är belägen där den särskilda röstlängden enligt 4 kap.
20 § skall finnas tillgänglig. Försändelsen skall anordnas som värdepost.

1010

Röstning hos utlandsmyndighet

1 §

När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten efter

samråd med utrikesdepartementet hos vilka svenska utlandsmyndigheter

röstning skall äga rum. Vid val som e j omfattar hela riket får dock centrala
valmyndigheten bestämma att röstning hos svensk utlandsmyndighet ej

skall äga rum.

¬

background image

Röstning hos utlandsmyndighet får börja tidigast den tjugoQärde dagen

SFS 1979:456

före valdagen och pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara
centrala valmyndigheten till handa senast klockan 12 dagen före valdagen.

Utlandsmyndighetens chef bestämmer när och var röstning äger rum

hos myndigheten samt kungör tid och ställe för röstningen.

Röstmottagare hos utlandsmyndighet är myndighetens chef eller den

han uts er.

8 § Röstning hos utlandsmyndighet går till på fö ljande sätt.

När väljaren visat upp sitt röstkort eller giltigt svenskt pass för röst­

mottagaren, får han av denne ett valkuvert för vart och ett av valen. Han

uppsöker därefter en av de avskilda platserna och lägger där för varje val
in sin valsedel i ett valkuvert. Valsedel får ej vikas.

Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren. Kan

väljaren ej förete röstkort skall röstmottagaren med ledning av väljarens

pass och de uppgifter denne kan lämna upprätta ett adresskort.

Röstmottagaren kontrollerar att väljaren ställt i ordning endast ett
valkuvert för varje val och att kuvertet ej är försett med obehörig
märkning. Därefter lägger röstmottagaren i väljarens närvaro in mottagna
valkuvert i ett ytterkuvert tillsammans med väljarens röstkort eller

adresskort, vilket placeras närmast ytterkuvertets fönster, och tillsluter
ytterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen hand om ytterkuvertet samt
antecknar på en särskild förteckning väljarens namn, den valnämnd till

vilken y tterkuvertet skall sändas och det värdepostnummer som finns på

kuvertet.

Väljare som ej är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Gör han ej

det, får han icke rösta. Lag (1976:99).

9 §

�r valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning, får det ej

mottagas. Detsamma gäller om det ej klart framgår att kuvert innehåller
valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något val, får endast

ett av dessa mottagas. Om väljaren begär det, skall samtliga kuvert för det

valet återlämnas till honom.

10 §

Röstmottagare skall sända mottagna ytterkuvert och den i 8 ,§

omnämnda förteckningen till centrala valmyndigheten. Sändes kuvert med

posten, skall försändelsen anordnas som värdepost.

11 § Centrala valmyndigheten förtecknar fortlöpande de ytterkuvert som

kommer in från utlandsmyndighet. Myndigheten sänder därefter mottagna

ytterkuvert till valnämnden i den kommun där väljaren är upptagen i
allmän röstlängd eller, om väljaren är upptagen i särskild röstlängd, till
valnämnden i den kommun, inom vilken den vallokal är belägen där den

särskilda röstlängden enligt 4 kap. 20 § skall finnas

tillgänglig.

Försändelsen skall anordnas som värdepost.

Röstning på fartyg

12 §

När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten på

vilka svenska fartyg i utr ikes fart som röstning skall äga rum. Vid val som

1011

¬

background image

SFS 1979:456

ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten bestämma att

röstning på svenskt fartyg i utrike s fart ej skall äga rum.

Rätt att rösta på fartyg där röstning anordnas har den som tillhör

fartygets besättning eller annan personal på f artyget eller är passagerare
där.

13 §

Röstning på fartyg får böija tidigast den femtiofemte dagen före

valdagen och pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara

centrala valmyndigheten till handa senast klockan 12 dagen före valdagen.

Fartygets befälhavare bestämmer när och var röstning äger rum samt

underrättar dem som befinner sig ombord om tid och ställe för röstningen.

Röstmottagare på fartyg är fartygets befälhavare eller den han utser.

Lag (1978:907).

14 §

I fråga om röstning på fartyg äger 8-10 §§ motsvarande

tillämpning. Röstmottagare på fartyg får dock lämna mottagna ytterkuvert
till svensk utlandsmyndighet som centrala valmyndigheten bestämmer för
vidarebefordran till centrala valmyndigheten.

Kan väljaren ej förete röstkort eller giltigt sv enskt pass men innehar han

sjöfartsbok eller annan giltig identitetshandling, skall röstmottagaren i

stället upprätta ett adresskort

för honom med ledning av

identitetshandlingen och de uppgifter han kan lämna. Adresskortet lägges

in i ytterkuvertet tillsammans med valkuvert som väljaren avgivit. Lag

(1978:907).

15 § I fråga om ytterkuvert som kommer in till centrala valmyndigheten
från röstmottagare på fartyg äger 11 § motsva rande tillämpning.

16 §

Röstmottagare på fartyg har rätt till ersättning av statsverket för

nödvändiga utgifter för uppdragets fullgörande enligt de närmare be­
stämmelser som meddelas av centrala valmyndigheten.

11 kap. Särskilda bestämmelser om röstning med val­
sedelsförsändelse

1 §

Väljare som är gift får lämna valsedel genom sin make. Sådan

valsedelsförsändelse anordnas på följande sätt.

Väljaren lägger för vaije val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. I

närvaro av ett vittne lägger han s edan in iord ningställda innerkuvert i ett

ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter tecknar
väljaren på ytterkuvertet försäkran på heder och samvete att han förfarit

på detta sätt. Vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt
undertecknat försäkran. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller

barn eller makens barn får ej vara vittne.

Valsedelsförsändelse får vara anordnad tidigast 24 dagar före valdagen.

Försändelse som lämnas på fartyg får dock vara anordnad 55 dagar före

valdagen. Dagen för försändelsens anordnande anges på ytterkuvertet.

1012

Lag (1978:907).

¬

background image

2 §

Valsedelsförsändelse från den som är gift lämnas på valdagen I

SFS 1979:456

vallokalen för det valdistrikt där väljaren är upptagen i röstlängd. Sådan

försändelse får lämnas också på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på
fartyg där röstning äger rum.

3 § Väljare, som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder ej

kan inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i
röstlängd eller, om han vistas utomlands, hos närmaste utlandsmyndighet

där röstning äger rum, får lämna valsedel genom bud. Bud får den vara som
är väljarens barn, barnbarn, fader, moder eller syskon eller hans vårdare
och som fyllt 18 år. Sådan valsedelsforsändelse anordnas på följande sätt.

Väljaren lägger for varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. I

närvaro av budet och ett vittne lägger han sedan in iordningställda

innerkuvert i e tt ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta.

Därefter tecknar väljaren på ytterkuvertet försäkran på heder och samvete

att han förfarit på detta sätt samt att han av anledning som anges i förs ta
stycket ej kan inställa sig för röstning i vallokale n för valdistriktet eller hos

utlandsmyndigheten. Budet och vittnet intygar skriftligen att väljaren

egenhändigt undertecknat försäkran samt att något förhållande som strider

mot innehållet ej är känt för dem. Vittne skall ha fyllt 18 å r. Väljarens
make eller barn eller makens barn får ej vara vittne.

Valsedelsförsändelse får vara anordnad tidigast 24 dagar före valdagen.

Dagen för försändelsens anordnande anges på ytterkuvertet. Lag

(1976:99).

4 §

Valsedelsförsändelse enligt 3 § lämnas i valloka len för det valdistrikt

där väljaren är upptagen i r östlängd. Sådan försändelse får lämnas även på

postanstalt eller hos utlandsmyndighet där röstning äger rum. Lag

(1976:99).

5 §

Väljare som betjänas av lantbrevbärare får lämna valsedel genom

denne, om röstning äger rum vid den postanstalt till vilken lantbrevbäraren
är knuten. Vid val som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndig­

heten på för slag av postverket begränsa antalet linjer vid vilka valsedel får

lämnas genom lantbrevbärare.

Valsedelsförsändelse som avses i första stycket anordnas på följande

sätt. Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. I

närvaro av ett vittne lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i ett
ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter tecknar

väljaren på ytterkuvertet försäkran på heder och samvete att han förfarit
på detta sätt. Vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt under­
tecknat försäkran. Vittne skall ha fyllt 18 år . Väljarens make eller barn

eller makens barn får ej vara vittne, ej heller lantbrevbäraren.

Valsedelsförsändelse får vara anordnad tidigast 24 dagar före valdagen.

Dagen för försändelsens anordnande anges på y tterkuvertet.

Väljaren lämnar själv valsedelsförsändelsen och sitt röstkort till lant­

brevbäraren. Väljare som ej är känd för lantbrevbäraren skall legitimera

sig. Gör han ej det, får han icke lämna försändelsen. Lantbrevbäraren
intygar på ytterkuvertet att han mottagit försändelsen av väljaren. Lag

(1975:310).

1013

¬

background image

SFS 1979: 456

6 §

Valsedelsförsändelse enligt 5 § lämnas på postanstalt till vil ken lant­

brevbäraren är kn uten. Valsedelsförsändelsen får mottagas ä ven under tid
då postanstalten ej är öppen för allmänheten. Lag (1975:310).

1 §

Lämnas valsedelsförsändelse i vallokal, kontrollerar valförrättaren

att väljaren är upptage n som röstberättigad i röstlä ngden, att han ej redan

röstat i valet, att försändelsen är i föreskrivet skick och har anordnats

inom föreskriven tid samt att ytterkuvertet är tillslutet. Därefter bryter

valförrättaren ytterkuvertet och kontrollerar att iordningställda

innerkuvert är av föreskriven beskaffenhet, att väljaren ställt i ordning

endast ett innerkuvert för va ije val samt att innerkuvert ej är försett med
obehörig märkning. I närvaro av den som lämnat valsedelsförsändelsen
lägger därefter valförrättaren mottagna innerkuvert i valurnorna. I

samband härmed antecknas i röstlängden att väljaren röstat. Lag

(1975:310).

8 §

Lämnas valsedelsförsändelse på postanstalt, hos utlandsmyndighet

eller på fartyg, kontrollerar röstmottagaren att försändelsen är i föreskrivet

skick och har anordnats inom föreskriven tid samt att ytterkuvertet är

tillslutet. I närvaro av den som lämnat valsedelsförsändelsen lägger

därefter röstmottagaren in försändelsen i ett ytterkuvert med fönster

tillsammans med väl jarens röstkort, vilket placeras närmast ytterkuvertets

fönster, och tillsluter ytterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen hand om

ytterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn,

den valnämnd till vilken ytterkuvertet skall sändas och det

värdepostnummer som finns på kuvertet.

�r den som vill lämna valsedelsförsändelsen ej känd för röstmottagaren,

skall han legitimera sig. Gör han ej det, får han icke avlämna försändelsen.

Lag (1975:310).

9 §

Föreligger brist eller felaktighet i någ ot hänseende som valförrättaren

eller röstmottagaren skall kontrollera enligt 7 eller 8 §, skall val­

sedelsförsändelsen eller innerkuvertet ej mottagas. Detsamma gäller om

innerkuvert är tomt eller om det ej klart framgår att ku vert innehåller val­

sedel, Har väljaren ställt i ordning mer än ett innerkuvert för något v al, får

ej något av dessa mottagas. Innerkuvert som ej mottages skall före åter­

lämnandet läggas in i ett särskilt kuvert som tillslutes. Valsedels­

försändelse som medföres av lantbrevbärare men som ej mo ttages skall av

lantbrevbäraren återställas till väljaren. Lag (1975:310).

12 kap. Den vidare behandlingen av röster som avgivits på

postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg

I §

Ytterkuvert, som före valdagen kommer in till valnämnden från

röstmottagare på postanstalt eller från centrala valmyndigheten, sorteras
på valdistrikt. Ytterkuverten sändes därefter till valförrättarna i
valdistriktet. �versändandet bör ske i sådan tid att ytterkuverten är

valförrättarna till handa när röstningen i vallokalen där börjar. Före

1014

översändandet skall ytterkuverten läggas in i särskilda omslag som

¬

background image

förseglas och förses med anteckning om det antal ytterkuvert varje omslag

SFS 1979: 456

innehåller.

I avbidan på att översändandet till valförrättarna sker skall

ytterkuverten förvaras på b etryggande sätt.

2 § Ytterkuvert som på valdagen kommer in till v alnämnden, sändes till

valförrättarna i valdistriktet, om kuverten kan beräknas vara val­
förrättarna till handa innan röstningen i vallokalen slutar. Före
översändandet skall de åtgärder vidtagas som anges i I §. Kommer

ytterkuvert in till valn ämnden efter valdagen eller så sent denna dag att de

ej kan beräknas komma valförrättarna till handa innan röstningen i

vallokalen slutar, skall valnämnden behålla dem och förfara med dem på

sätt som anges i 13 kap. 9 §.

3 §

Valnämnden skall i särskilt protokoll fortlöpande anteckna de

åtgärder som nämnden vidtager med inkomna ytterkuvert. Protokollet

föres enligt fomulär som fastställes av centrala valmyndigheten.

4 §

Omslag med ytterkuvert som sänts till valdistrikten förvaras där

obrutna till dess röstningen i vallok alen förklarats avslutad och rösträkning
enligt 13 kap . I § påböijas. I protokollet antecknas antalet mottagna om­

slag och det antal ytterkuvert som omslagen enligt anteckning på dem

innehåller.

Kommer omslag med ytterkuvert valförrättarna till handa efter det att

röstningen i valdistriktet avslutats, skall omslaget ej brytas utan

återsändas till val nämnden efter förrättningens slut enligt 13 kap. 7 §. Om

återsändandet skall anteckning göras i protokollet.

Om förhållandena medger det, får valförrättarna under pågående

röstning företaga åtgärder enligt 13 ka p. 3-5 §§ beträffande ytterkuvert

som kommit in till va ldistriktet. Därvid skall dock iakttagas att anteckning

vid väljarens namn i rös tlängden göres innan ytterkuvertet brytes samt att
valkuvert och innerkuvert, som efter granskning befunnits vara i behö rigt

skick, skall åter läggas in i ytterkuvertet tillsammans med väljarens

röstkort. Innerkuvert skall dessförinnan åter läggas in i ytterkuvert för
valsedelsförsändelse. Först när röstningen förklarats avslutad får val­

kuvert och innerkuvert läggas i u rna.

5 § Den omständigheten att det i rös tlängd antecknats att väljare röstat

på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg utgör ej hinder för
honom att rösta i val lokalen. Innan han får rösta där skall det ytterkuvert

som härrör från honom tagas fram och läggas in i ett särskilt kuvert som
tillslutes och förses med anteckning om innehållet. Om vad sålunda
förevarit skall anteckning göras i p rotokollet.

13 kap. Preliminär rösträkning

Preliminär rösträkning i vallokal

1 § Omedelbart efter det att röstningen i vallokal fr/klarats avslutad,

räknar valförrättarna preliminärt de avgivna rösterna. Har val till

1015

¬

background image

SFS 1979:456

riksdagen förrättats samtidigt med annat val, räknas riksdagsvalet först.

Rösträkningen är offentlig och skall genomföras utan avbrott. Lag

(1975:310).

2 § Har flera val förrättats samtidigt, sker den preliminära rösträkningen

gemensamt för alla valen såvitt gäller åtgärder som avses i 3 -5 §§.

3 §

Rösträkningen inledes med att från valnämnden inkomna omslag

med ytterkuvert brytes. Ytterkuverten räknas och antalet antecknas i
protokollet. Därefter granskas ytterkuverten. Därvid kontrolleras att

1. ytterkuvert icke blivit öppnat efter tillslutandet,

2. samma väljare icke avgivit mer än ett ytterkuvert,

3. väljaren är röstberättigad i val distriktet,
4. väljaren icke röstat i vallokalen under valdagen.

I fall då de nämnda kra ven är uppfyllda, förfares med ytterkuvert på sätt

som föreskrives i 4 §. I annat fall lägges ytterkuvert åt sid an. Ytterkuvert,
som lagts åt sidan, lägges därefter in i ett eller flera särskilda kuvert som

förseglas och förses med a nteckning om innehållet. Lag (1978:907).

4 §

När kontroll enligt 3 § skett, öppnas de ytterkuvert som ej lagts åt

sidan och inneliggande röstkort, adresskort, valkuvert och val­

sedelsförsändelser tages ut.

Valkuverten granskas. Därvid kontrolleras att kuvert är av föreskriven

beskaffenhet och ej försett med obehörig märkning. Godkända valkuvert

lägges i urnorna. I samband därmed antecknas vid väljarens namn i

röstlängden att han utövat sin rösträtt.

Valsedelsforsändelserna granskas. Därvid kontrolleras att försändelsen

är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven tid samt att ytter-

kuvertet är tillslutet. Därefter brytes ytterkuvertet. Innerkuverten
granskas. Därvid kontrolleras att de är av föreskriven beskaffenhet, att

väljaren ställt i ordning en dast ett innerkuvert för varje val oc h att inner-
kuvert ej är försett med obehörig märkning. Godkända innerkuvert lägges i
urnorna. 1 sa mband därmed antecknas vid väljarens n amn i röstlängden att
han utövat sin rösträtt. Lag (1975:310).

5 §

Föreligger brist eller felaktighet i något hänseende som

valförrättaren skall kontrollera enligt 4 §, skall bristfälligt kuvert
tillsammans med väljarens röstkort eller adresskort åter läggas in i

ytterkuvertet. Detsamma gäller om innerkuvert är t omt eller om det ej

klart framgår att kuvert innehåller valsedel. Innerkuvert skall

dessförinnan åter läggas in i ytterkuvert för valsedelsförsändelse.

Ytterkuverten lägges i sin tur in i ett eller flera särskilda kuvert som

förseglas och förses med anteckning om innehållet. Lag (1978:907).

6 § Sedan de i 3 -5 §§ föreskrivna åtgärderna vidtagits, förfares för varje

val för sig på följande sätt.

i. Val- och innerkuvert tages ut ur urnan och räknas. Antalet personer

som enligt röstlängd deltagit i valet räknas. Antalet kuvert och röstande
antecknas i protokollet. �verensstämmer de framräknade siffrorna ej

1016

med va randra, anges i protokollet den sannolika orsaken till skillnaden.

¬

background image

2. Valsedlarna tages ut ur kuverten. Innehåller kuvert mer än en

St'S 1979'. 456

valsedel, lägges valsedlarna tillbaka i kuvertet. Sådana kuvert räknas och

lägges in i ett särskilt kuvert som tillslutes och förses med anteckning om
innehållet.

3. Kan det antagas att valsedel är ogiltig enligt 14 kap. 4 § lägges

valsedeln åt sidan. Valsedlar som lagts åt sidan lägges därefter in i ett eller

flera särskilda omslag som tillslutes och förses med anteckning om antalet

valsedlar som omslaget innehåller.

4. �vriga valsedlar ordnas i grupper efter partibeteckning. Antalet

valsedlar inom varje grupp räknas och antalet antecknas i protokollet.

Valsedlarna lägges därefter partivis in i särskilda omslag. På omslagen

antecknas vilket partis valsedlar omslaget innehåller och valsedlarnas

antal.

5. De särskilda kuverten och omslagen förses med uppgift om

valdistriktet och förseglas. Lag (1978:907).

7 § Protokollet underskrives av ordföranden och två av de närvarande

valförrättarna. Därmed är förrättningen avslutad.

Omedelbart därefter sändes röstlängd, protokoll och de särskilda kuvert

och omslag som avses i 6 § till valnä mnden. Sker insändandet med posten,
skall försändelsen anordnas som värdepost.

8 § Det åligger valnämnden att se till att samtliga handlingar som avses i

7 § kommit in till nämnden och att, om så ej är fallet, infordra det som

fattas.

Valnämnden behåller röstlängderna och vidarebefordrar omgående

övrigt material till länsstyrelsen. Sker översändandet med posten skall
försändelsen anordnas som värdepost.

Preliminär rösträkning hos valnämnden

9 §

Vid offentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske, dock

tidigast onsdagen efter valdagen, granskar valnämnden de ytterkuvert som

kommit in till nämnden och behållits där samt kuvertens innehåll. Därvid

äger 3-5 §§ motsvarande tillämpning. Godkända val- och innerkuvert

lägges i urnor. För varje val och valkrets användes en urna. I samband

med att kuvert lägges i u rnan antecknas vid väljarens namn i rö stlängden

att han utö vat sin rösträtt.

Avgivna röster räknas. Därvid äger 6 § mo tsvarande tillämpning. Lag

(1979:456).

10 §

Kommer ytterkuvert in efter förrättningens början, lägges det utan

vidare åtgärd åt sidan. Kuvert som lagts åt sidan lägges därefter in i e tt

eller flera särskilda omslag som förseglas och förses med anteckning om
innehållet. Lag (1978:907).

11 § �ver förrättning som avses i 9 § föres protokoll enligt formulär som

fastställes av centrala valmyndigheten. När förrättningen slutförts, sänder

valnämnden omgående röstlängder, protokoll samt iordningställda kuvert

och omslag till länsstyrelsen. Sker översändandet med posten, skall

försändelsen anordnas som värdepost.

1017

¬

background image

SFS 1979:456

14 kap. Slutlig sammanräkning och mandatfördelning

Allmänna bestämmelser

1 §

Den slutliga sammanräkningen verkställes av länsstyrelsen vid

offentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske. Länsstyrelsen skall

kungöra tid och plats för sammanräkningen. I kungörelsen anges i vilken

ordning som de olika valen kommer att räknas, om hinder ej möter.
Kungörelsen skall anslås på kommunernas anslagstavlor samt senast

dagen före sammanräkningens början införas i ortstidning inom länet.

Före sammanräkningens början skall länsstyrelsen ha tillsett att de

handlingar som behövs för sammanräkningen har kommit in från val­

nämnden i den kommun sammanräkningen avser. �r inkomna handlingar

ofullständiga eller ej i behörigt skick, skall lä nsstyrelsen infordra det som

fattas eller, om det behövs, inhämta uppgift om anledningen till att hand­

lingarna är ofullständiga eller ej i behörig t skick. Lag (1977:712).

2 § Vid den slutliga sammanräkningen prövar länsstyrelsen valsedlarnas

giltighet och meddelar de beslut som denna prövning och de vid

röstningen förda protokollen föranleder.

Har avgivna valsedlar ej förvarats på föreskrivet sätt, skall de förklaras

ogiltiga, om det ej kan antagas att obehörig åtgärd ej vidtagits med dem.

�ver förrättning hos länsstyrelsen föres protokoll enligt formulär som

fastställes av centrala valmyndigheten.

3 §

I fråga om riksdagsval bestämmer länsstyrelsen ordningen mellan

kandidatnamnen på partiemas valsedlar i valkretsen i den utsträckning

som behövs for utseende av riksdagsledamöter och ersättare för dem.

I fråga om landstings- och kommunfullmäktigval fördelar länsstyrelsen

platserna

mellan

partierna.

Platserna

fördelas

i

fråga om

kommunfullmäktigval för varje valkrets. Länsstyrelsen fastställer även

för varje valkrets vilka personer som skall erhålla platserna samt utser

suppleanter för landstingsledamöter och kommunfullmäktige.

Förrättningen skall genomföras utan dröjsmål. Vid avbrott i

förrättningen skall valsedlarna och övriga valhandlingar läggas i säkert
förvar. Innan förrättningen återupptages, skall länsstyrelsen se till att

obehörig åtgärd ej vidtagits med valhandlingarna. Lag (1977:187.)

4 § Valsedel är ogiltig, om den

1. saknar partibeteckning eller upptager mer än en partibeteckning, eller

2. är försedd med kännetecken som uppenbarligen blivit anbragt på

valsedeln med avsikt.

Finns i ett valkuvert mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga.

Innehåller valkuvertet två eller tre valsedlar och bär alla samma

partibeteckning, skall dock en valsedel räknas som giltig. Uppvisar i

sådant fall valsedlarna olikheter i fråga om kandidatnamn, skall namnen på

sedlarna anses obefintliga. Lag (1975:310).

5 § Utöver vad som gäller enligt 4 § andra stycket skall namn på valsedel
anses obefintligt.

1018

1. om kan didaten ej är valbar eller det ej framgår klart vem som a vses.

¬

background image

2. om ordningen mellan namnet och annat na mn ej framgår klart eller

SFS 1979: 456

3. om valsedeln gäller registrerat parti, för vilket anmälts kandidater

enligt 5 kap. 8 §, och valsedeln ej som första namn upptager namnet på

någon av de anmälda kandidaterna.

Vid bedömning enligt första stycket 3 av vilket namn som är det första

skall namn ej anses obefintligt därför att kandidaten har avlidit eller visat

sig ej vara valbar. Lag (1975:310).

Riksdagsvalet
6 §

Ordningen mellan kandidatnamnen inom varje parti fastställes

genom särskilda uträkningar. Vid varje uträkning gäller valsedel endast för
ett namn.

Vid den första uträkningen gäller valsedel för det namn som står först på

sedeln. Valsedlar med samma första namn bildar en grupp. Varje grupps

röstetal räknas fram. Röstetalet är lika med det antal valsedlar som ingår i

gruppen. Samma tal är också jämförelsetal för det namn som står först på
gruppens valsedlar. Det namn vars jämförelsetal är störst får den första

platsen i or dningen.

Vid vaije följande uträkning gäller valsedel för det namn som står först

på sedeln, varvid bortses från namn som redan fått plats i ordningen. Den

eller de grupper, vilkas valsedlar vid n ärmast föregående uträkning gällde
för det namn som fick plats i ordningen, upplöses och ordnas i nya
grupper, så att valsedlar som vid den pågående uträkningen gäller för ett
och samma namn bildar en grupp. �vriga befintliga grupper behålles

däremot oförändrade. För varje nybildad grupp räknas röstetalet fram.

Röstetalet är lika med det antal valsedlar som ingår i grupp en. För samtliga
namn, som deltager i uträk ningen, beräknas röstetal och jämförelsetal.

Röstetalet för ett namn är lika med röstetalet för den grupp eller det

sammanlagda röstetalet för de grupper vilkas valsedlar gäller för namnet.
Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess röstetal, om icke grupp av

valsedlar som gäller för namnet deltagit i besättandet av förut utdelad
plats. Om detta är fallet, erhålles namnets jämförelsetal genom att dess

röstetal delas med det tal som motsvarar den del gruppen tagit i

besättandet av plats eller platser som utdelats (gruppens platstal), ökat
med 1, eller , om flera grupper av valsedlar, som gäller för namnet, deltagit
i besättandet av förut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda
platstal, ökat med 1. Pla tstalet för en grupp beräknas sålunda att gruppens
röstetal delas med det största jämförelsetalet vid ut räkningen närmast före

gruppens bildande. Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas med

två decimaler. Den sista decimalsiffran får ej höjas.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, får nästa plats i ordningen.

Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning.

7 §

För varje namn som erhållit plats i ordni ngen enligt 6 § bestämmer

länsstyrelsen i erforderl ig utsträckning genom särskilda sammanräkningar
inom det parti som namnet tillhör särskild ordning mellan namnen på
partiets valsedlar för utseende av ersättare.

Ersättare utses på grundval av de valsedlar som gällde för namnet, när

1019

¬

background image

SFS 1979:456

det erhöll plats i ordningen enligt 6 §. Vid denna uträkning gäller varji

valsedel som hel röst. Med iakttagande av att namn på den som redan fått

plats i den särskilda ordningen anses som obefintligt skall röstvärdet

tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta

röstetalet erhåller plats i den särskilda ordningen. Mellan lika tal avgöres

företrädet geno m lottning. Lag {1975:1105).

8 §

Sedan de i 6 och 7 §§ föreskrivna åtgärderna vidtagits, lägges

valsedlarna in i särsk ilda omslag, de godkända för sig o ch de ogiltiga för

sig. Omslagen förseglas. Valsedlarna förvaras till utgången av den tid för

vilken valet gäller.

Förrättningen avslutas genom att protokollet läses upp. Protokollet

sändes genast till centrala valmyndigheten. Lag (1978:907).

9 § Centrala valmyndigheten fördelar mandaten i riksd agen på grundval

av protokollen från länsstyrelserna och med tillämpning av 3 kap. 6-8 §§

regeringsformen.

Vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten enligt 3 kap. 8 § första

stycket regeringsformen tilldelas mandaten ett efter annat det parti som för

varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas,

så länge p artiet ännu ej tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal i

valkretsen delas med 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet genom att par­

tiets röstetal delas med det tal som är 1 högre än dubbla antalet mandat

som redan tilldelats partiet i val kretsen.

Vid bestämmandet av det sammanlagda antal mandat i riksdagen som

parti skall ha enligt 3 kap. 8 § andra stycket regeringsformen för att bli
proportionellt representerat tillämpas fördelningsregeln i andra stycket på
hela riket som en valkrets. Varje parti tilldelas så många utjämnings­

mandat som behövs för att detta antal skall uppnås.

Av de utjämningsmandat som parti erhållit tillföres det första den

valkrets där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten

uppvisar större jämförelsetal än i övriga valkretsar. �&terstående
utjämningsmandat tillföres ett efter annat den valkrets där partiet för varje

gång uppvisar störst jämförelsetal vid fo rtsatt tillämpning av fördelnings­

regeln i andra stycket på par tiets röstetal i val kretsarna.

Har parti i någon valkrets erhållit flera mandat än antalet på partiets val­

sedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandat, med motsvarande

tillämpning av fjärde stycket, till annan valkrets där partiet deltager i

fördelningen av fasta valkretsmandat. Kan mandat ej besättas genom

tillämpning av detta förfarande, skall det vara obesatt under den tid för vil­
ken valet gäller.

Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning. Lag (1974:215).

10 § Centrala valmyndigheten fastställer på grundval av protokollen från
länsstyrelserna vilka pers oner som skall erhålla mandaten som ledamöter.

Har länsstyrelsen ej bestämt ordning mellan så många namn som

behövs för att de mandat som ett parti erhållit i valkretsen skall kunna
besättas med ledamöter, skall länsstyrelsen på anmodan av centrala
valmyndigheten vid ny förrättnin g bestämma ytterligare namn i ordningen.

'020

Sådan förrättning skall kungöras enligt 1 §.

¬

background image

Har kandidat fått plats i ordning i me r än en valkrets eller för mer än ett

SFS 1979: 456

parti och skulle han till följd därav erhålla mandat i mer än en valkrets eller

för mer än ett parti, skall han tillträda det mandat för vilket hans

jämförelsetal är störst. Mandat som kandidat ej tillträder tillfaller den som

står främst i den för kandidatens namn enligt 7 § bestämda särskilda
ordningen. Därvid bortses från namn på den som redan valts till led amot.

Har till följd av denna paragraf två eller flera mandat ej tillträtts, tillsätts de
ett och ett allt efter storleken på jämförelsetalen för namnen enligt 6 §. Lag

(1975:1105).

11 §

Sedan mandaten besatts med ledamöter, utser centrala

valmyndigheten på grundval av den enligt 7 § bestämda ordningen mellan

kandidatnamnen för varje ledamot lika många ersättare som ledamotens
parti fått mandat i valk retsen. Minst tre ersättare skall dock alltid utses för

varje ledamot. Vid utseende av ersättare skall bortses från namn på den
som valts till le damot.

Finns ej någon som enligt första stycket kan utses till ersättare, skall den

kandidat inom valkretsen, som enligt 6 § står i tu r att erhålla mandat för
partiet, utses till ersättare för ledamoten. Finns ej någon sådan kandidat på
partiets valsedlar, skall centrala valmyndigheten med tillämpning av 9 §
femte stycket bestämma annan valkrets, från vilken ersättaren skall utses,

och där till ersättare utse den som står närmast i tur att erhålla mandat för

partiet. För ledamot får finnas endast en ersättare enligt detta stycke.
Finns ej någon som sålunda kan utses till e rsättare, skall därvid bero.

Om det behövs, skall länsstyrelsen på anmodan av centrala

valmyndigheten vid ny förrättning fastställa ordning enligt 6 och 7 §§
mellan namnen på p artis valsedlar. Sådan förrättning skall kungöras enligt

I

Lag (1974:215).

12 § När mandaten fördelats mellan partierna och besatts med ledamöter

samt ersättare utsetts, tillkännager centrala valmyndigheten valets utgång

genom kungörelse i Post- oc h Inrikes Tidningar. Därmed är valet avslutat.

De handlingar som rör valet lägges i säk ert förvar och bevaras till utgången

av den tid valet gäller.

13 §

Har ledamot avgått före utgången av den tid för vilken han blivit

vald, utser centrala valmyndigheten på anmälan av riksdagens talman till
ny ledamot i den avgångnes ställe den ersättare som enligt den mellan

ersättarna bestämda ordningen står i tur att inträda. Kan mandatet ej

besättas med ersättare, skall det vara obesatt under återstoden av
valperioden.

Har till ny led amot utsetts den som enligt 11 § andra stycket varit utsedd

till ersättare för den avgångne ledamoten, utses ersättare för honom enligt

II §. Har mandatet flyttats från en valkrets till en annan, skall därvid anses

som om mandatet vid valet tilldelats sistnämnda valkrets. Ersättare för

annan ledamot, som trätt i stället för avgången ledamot, är de övriga

personer som skulle ha varit ersättare för d en avgångne ledamoten. Lag

(1974:215).

14 § Har antalet ersättare för en riksdagsledamot gått ner till nälften eller
därunder av det vid valet utsedda antalet genom att ersättare utsetts till

1021

¬

background image

SFS 1979:456

ordinarie ledamot eller avgått av annan orsak, utser på a nmälan av riks­
dagens talman centrala valmyndigheten med tillämpning av 11 § om möjligt

två nya ersättare. Lag (1974:215).

14 a §

Centrala valmyndigheten utfärdar ku ngörelse i Post- och Inrikes

Tidningar om utgången av förrättning som avses i 13 eller 14 §. Förrätt­

ningen är därmed a vslutad. Lag (1974:215).

Landstings- och kommunfidlmäktigvalen
15 §

Ordningen mellan kandidatnamnen inom varje parti fastställes

genom särskilda uträkningar. Vid varje uträkning gäller valsedel endast för

ett namn. Vid fastställande av ordningen mellan namnen förfares i e nlighet

med 6 § and ra-femte styckena. Lag (1975:474).

15 a §

Mandaten i lan dstinget fördelas mellan partier. Endast parti som

har fått minst tre procent av rösterna i hela landstingskommunen är
berättigat att deltaga i fördelningen av mandaten i landstinget. Lag

(1977:187).

15 b § De fasta valkretsmandaten i landstinget fördelas för varje valkrets

proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen.

Härvid tilldelas mandaten, ett efter annat, det parti som för varje gång

uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas, så länge

partiet ännu ej tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal i val­
kretsen delas med 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet genom att partiets

röstetal delas med det tal som är 1 högre än det dubbla antalet av de
mandat som redan tilldelats partiet i va lkretsen.

Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, att fördelningen av

alla mandat i landstinget blir proportionell mot partiernas röstetal i hela

landstingskommunen. Vid bestämmandet av det sammanlagda antal
mandat i landst inget som parti skall ha för att bli proportionellt represen­
terat tillämpas fördelningsregeln i första stycket på hela landstings­
kommunen som en valkrets, Varje parti tilldelas så många utjämnings­

mandat som behövs för att detta antal skall uppnås.

Har parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten erhållit flera

mandat än som motsvarar den proportionella representationen i lands­

tinget för partiet enligt andra stycket, bortses vid fördelningen av

utjämningsmandaten från partiet och de fasta valkretsmandat det har

erhållit.

Av de utjämningsmandat som parti erhållit tillföres det första den

valkrets där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten
uppvisar större jämförelsetal än i övriga valkretsar. �&terstående

utjämningsmandat tillföres ett efter annat den valkrets där partiet för varje

gång uppvisar störst jämförelsetal vid fo rtsatt tillämpning av fördelnings­

regeln i först a stycket på p artiets röstetal i valk retsarna.

Har parti i någon valkrets erhållit flera mandat än antalet på partiets val­

sedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandat, med motsvarande

1022

tillämpning av fjärde stycket, till annan valkrets. Kan mandat ej besättas

¬

background image

genom tillämpning av detta förfarande, skall det var a obesatt under den tid

SFS 1979:456

för vilken valet gäller.

Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning. Lag

(1975:474).

15 c §

För varje mandat som ett parti har erhållit i landstin get utses en

landstingsledamot. Den första platsen som tilldelats parti besättes med den

kandidat som står främst i den enligt 15 § bestämda ordningen mellan
namnen, den andra med den kandidat som därefter står närmast i ord>
ningen och så vidare e fter samma grund. Lag (1977:187).

15 d §

Skall två eller flera platser besättas vid val till kommun­

fullmäktige, fördelas de mellan partierna så att platserna, en efter annan,

tilldelas det parti som vaije gång uppvisar det största jämförelsetalet.

Jämförelsetalet beräknas enligt andra stycket. Den första platsen som till­

delats parti besättes med den kandidat som står främst i den enligt 15 §

bestämda ordningen mellan namnen, den andra med den kandidat som där­

efter står närmast i ordningen och så vidare efter samma grund.

Jämförelsetalet beräknas, så länge partiet ännu ej tilldelats någon plats,

genom att partiets röstetal delas med 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet
genom att partiets röstetal delas med de t tal som är 1 högre än det dubbla
antalet av de platser som tilldelats partiet. Har samma kandidat erhållit

platser från två partier, skall vid beräkning av det antal platser som ut­

delats vardera platsen anses blott som en halv plats och, om kandidaten
erhållit platser från tre partier, som en tredjedels plats och så vidare efter

samma grund.

Har ett parti tilldelats lika många platser som motsvarar antalet namn på

partiets valsedlar, skall det uteslutas från vidare jämförelse.

Skall blott en plats besättas tillfaller platsen den kandidat som står

främst i namnord ningen inom det parti som har det största jämförelsetalet
enligt andra stycket.

Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning. Lag

(1975:474).

16 § Har kandidat vid val till landsting fått plats i ordning i mer än en val­

krets eller för mer än ett parti och skulle han till följd dära v erhålla mandat
i mer än en valkrets eller för mer än ett parti, skall han tillträda det mandat,

för vilket hans jämförelsetal är störst.

På grundval av de valsedlar som gällde för kandidatens namn när detta

erhöll plats i o rdningen fastställes vid ny sammanräkning vem som skall
erhålla mandat som kandidaten ej tillträder. Vid denna uträkning gäller

varje valsedel som hel röst. Med iakttagande av att namn på kandidat som

redan tillträtt mandat för partiet anses som obefintligt skall röstvärdet
tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta
röstetal erhåller mandatet. Mellan lika tal avgöres Företrädet genom lott­
ning.

Har till följd av d enna paragraf två eller flera mandat ej tillträtts, tillsätts

de ett och ett allt efter storleken på jämförelsetalen för namnen enligt 6 §.

Bestämmelserna i f örsta-tredje styckena äger motsvarande tillämpning

för det fall att kandidat vid val till ko mmunfullmäktige fått plats i ordning i

1023

mer än en valkrets och till följd därav skulle erhålla plats i mer än en

¬

background image

SFS 1979:456

valkrets. �r vid tillämpningen av andra stycket fråga om plats för mer än

ett parti skall sammanräkningen ske inom det parti för vilket plats först

skulle ha tilldelats kandidaten. Lag (1975:1106).

17 §

När platserna i landsting och kommunfullmäktige fördelats mellan

partier och besatts med ledamöter, skall länsstyrelsen utse suppleanter för

landstingsledamöter och kommunfullmäktige. Lag (1977:187).

18 § För landstingsledamöter utses suppleanter på följande sätt.

För vaije landstingsledamot göres inom det parti, för vilket han blivit

vald, lika många nya sammanräkningar, dock minst tre, som partiet

erhållit platser. Vid vaije sammanräkning äger 16 § andra stycket mot­
svarande tillämpning.

Kan föreskrivet antal suppleanter icke utses enligt andra stycket, skall

därvid b ero. Lag (1977:187).

19 § För kommunfullmäktige utses suppleanter på följande sätt.

För varje ledamot göres en sammanräkning inom det parti, för vilket

han har blivit vald. Vid varje sammanräkning tages hänsyn endast till de

valsedlar som upptar ledamotens namn och som på grund härav gällde for

detta namn, när det fick plats i ordning. Varje valsedel gäller som hel röst.

Med iakttagande av att namn på kandidat som har blivit genom valet

utsedd till ledamot skall anses som obefintligt tillgodoräknas röstvärdet

det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta röstetalet är

utsedd till suppleant för den ledamot som sammanräkningen avser. Mellan

lika tal a vgöres företrädet genom lottning.

Om det antal suppleanter som har utsetts enligt andra stycket är mindre

än det antal som kommunfullmäktige har bestämt enligt 2 kap. 2 §

kommunallagen (1977; 179) och samma suppleant har utsetts for fyra eller

flera ledamöter, göres ytterligare en sammanräkning för var och en av
dessa ledamöter. Därvid skall även namn på kandidat som har blivit

genom valet utsedd till su ppleant för den ledamot som sammanräkningen

avser anses som obefintligt. I övrigt förfares på sätt som anges i and ra

stycket.

Om antalet suppleanter fortfarande är mindre än det antal som

kommunfullmäktige har bestämt enligt 2 kap. 2 § kommunallagen

(1977:179) och samma suppleant har utsetts for sex eller flera ledamöter,

göres ytterligare en sammanräkning för var och en av dessa ledamöter.

Därefter

göres

motsvarande

sätt

successivt

ytterligare

sammanräkningar för de ledamöter vilkas suppleanter har utsetts för åtta

eller flera ledamöter, tio eller flera ledamöter, och så vidare, så länge

antalet suppleanter är mindre än det antal som kommunfullmäktige har

bestämt enligt 2 k ap. 2 § kommunallag en (1977:179). Lag (1977:187).

20 §

När länsstyrelsen företagit de åtgärder som föreskrives i 15, 15 b -

15 d, 16, 18 och 19 §§, lägges valsedlarna in i särskilda omslag, de

godkända för sig och de ogiltiga för sig. Omslagen förseglas. Valsedlarna

förvaras till utgången av den tid valet gäller.

Valets utgång kungöres genom uppläsning av protokollet. Därmed är

1024

valet avslutat. Lag (1978:907).

¬

background image

21 § Har föreskrivet antal fullmäktige ej blivit utsedda vid valet, skall

jgps 1979:456

nytt val genast anställas för utseende av det felande antalet. Vid s ådant val
skall u tses även suppleanter för fullmäktige.

Har fullmäktige men ej suppleanter valts till föreskrivet antal, skall

därvid bero. Lag (1977:187).

22 §

Har landstingsledamot avgått före utgången av den tid för vilken

han blivit vald, skall länsstyrelsen på anmälan av landstingets ordförande

till ordinarie landstingsledamot inkalla den suppleant som enligt den

mellan suppleanterna bestämda ordningen står i t ur att inträda.

Har fullmäktig avgått före utgången av den tid för vilken han blivit vald,

skall länsstyrelsen på anmälan av fullmäktiges ordförande vid offentlig

förrättning genom ny sammanräkning inom det parti för vilket den

avgångne blivit vald u tse efterträdare för h onom. Blev den avgångne vald

för flera partier, skall sam manräkningen ske inom det parti från vilket plats

först tilldelats honom. Vid sammanräkningen äger 7 § andra s tycket mot­

svarande tillämpning. Lag (1977:187).

23 §

Har samtliga suppleanter för landstingsledamot inträtt som

ordinarie landstingsledamöter eller avgått som suppleanter av annan
orsak, skall länsstyrelsen på anmälan av landstingets ordförande vid
offentlig förrättning genom ny sammanräkning utse ytterligare en
suppleant. Därvid äger 18 § motsvarande tillämpning.

Har suppleant för fullmäktig inträtt som ordinarie fullmäktig eller avgått

som suppleant av annan orsak, skall länsstyrelsen på anmälan av

kommunfullmäktiges ordförande vid offentlig förrättning genom ny

sammanräkning utse ytterligare en suppleant. Därvid äger 19 §

motsvarande tillämpning.

Finns ej någon som kan utses till suppleant för land stingsledamot eller

kommunfullmäktig, skall därvid bero. Lag (1977:187).

24 §

Med uppläsning av protokollet är förrättning som avses i 22 oc h

23 §§ avsl utad. Efter sammanräkningen skall valsedlarna åter läggas in i

omslag på sätt som föreskrives i 20 §.

15 kap. Bevis, besvär över val och förrättning, m.m. Lag (1974:215).

1 § För den som blivit utsedd till ledamot av riksdagen eller till ersättare

utfärdar centrala valmyndigheten genast bevis därom. 1 beviset anges

namnet på den som blivit utsedd samt tid, parti och valkrets som han blivit
utsedd för. Bevis för ersättare skall dessutom innehålla uppgift om den

eller de ledamöter som han utsetts till ersättare för och, om flera ersättare

utsetts för samma ledamot, ordningen mellan ersättarna.

Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från förrättning

vid vilken ledamoten eller ersättaren blivit utsedd. Bevis skall tillställas
den som blivit utsedd samt valprövningsnämnden och riksdagens talman.

Lag (1974:215).

1025

65-SFS 1979

¬

background image

SFS 1979:456

2 §

För den som blivit utsedd till ledamot av landsting ellfif

kommunfullmäktige eller till suppleant utfärdar länsstyrelsen genast bevis

därom. 1 beviset anges namnet på den som blivit utsedd samt tid. parti och.

i förekommande fall. valkrets för vilken han blivit vald.

Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från förrättning

vid vilken ledamoten eller su ppleanten blivit utsedd. Bevis skall tillställas

den som blivit utsedd samt landstinget respektive kommunen. Lag

(1974:215h

3 §

Valprövningsnämnden skall granska b evis för riksdag sledamot och

ersättare och därvid pröva om beviset blivit utfärdat i enlighet med 1 §.
Granskningen skall vara avslutad senast dagen innan den riksdag till vilken

valet skett samlas till riksmöte eller, i fråga om bevis som kommer in till

valprövningsnämnden medan riksmöte pågår, så snart det kan ske.

Berättelse om granskningen skall ofördröjligen överlämnas till riksdagens

talman. Lan (1974:215).

4 §

Talan mot beslut, varigenom centrala valmyndigheten eller läns­

styrelsen fastställt utgången av val eller av sådan förrättning som avses i 14
kap. 13, 14. 22 eller 23 § föres ho s valprövningsnämnden genom besvär.

Besvärshandlingen skall ges in till besluts myndigheten och vara myndig­

heten till handa. om besvären avser riksdagen, inom tio dagar och, om
besvären avser landsting eller kommunfullmäktige, inom sju dagar efter

det att valet eller förrättningen avslutades. Har besvärshandling kommit in

till valpr övningsnämnden före besvärstidens utgång, skall den omständig­

heten att inlagan kommit in till be slutsmyndigheten först därefter dock ej

föranleda att besvären lämnas utan prövning.

Snarast möjligt efter besvärstidens utgång skall beslutsmyndigheten

samtidigt kungöra samtliga besvär som anförts och sända besvärshand­
lingarna till valprövningsnämnden. Avser besvären riksdagen, införes

kungörelsen i Po st- och Inrikes Tidningar. Avser besvären landsting eller
kommunfullmäktige, införes kungörelsen i ortstidning inom landstings­

kommunen respektive kommunen. I kung örelsen anges viss kort tid inom

vilken förklaring över besvären skall ha kommit in till valprövnings­

nämnden. Beslutsmyndigheten skall därjämte skyndsamt inkomma till
valprövningsnämnden med yttrande över besvären.

Besvär över beslut, varigenom har fastställts utgången av val i hela r iket

av landstingsmän eller kommunfullmäktige, prövas av valprövnings­

nämnden i den sammansättning denna hade vid tiden för valet. Lag

(1977:712).

5 §

Den som vill anföra besvär har rätt att hos beslutsmyndigheten

genast erhålla utdrag ur protokoll eller annan handling över förrättningen.
Lag (1974:215).

6 § Finner valprövningsnämnden i ärend e enligt 4 § behövligt att någon

höres som vittne vid domstol, kan nämnden förordna att vittnesförhör

skall äga rum vid allmän underrätt.

I fråga o m bevisupptagning enligt första stycket gäller 35 kap, 10 och

11 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar. Ersättning till vittne utgår av

allmänna medel. Kostnaden härför skall stanna på statsverket. Lag

'026

(1974:215).

¬

background image

7 § Har i den verksamhet för förberedande och genomförande av val, för

SFS 1979: 456

vilken myndighet svarar, förekomnjit avvikelse från föreskriven ordning

eller har vid valet förekommit sådant otillbörligt förfarande som avses i 17

kap. 8 § brottsbalken, skall valprövningsnämnden, om det med fog kan

antagas att vad som förekommit har inverkat på valutgången, vid prövning
av besvär över valet upphäva detta i den omfattning som behövs och
förordna om omval i v alkrets. Kan rättelse åstadkommas genom förnyad

sammanräkning eller annan sådan mindre ingripande åtgärd, skall

nämnden dock i stället för att förordna om omval uppdraga åt besluts­

myndigheten att vidtaga sådan rättelse.

Har vid förrät tning som avses i 14 kap . 13, 14, 22 eller 23 § förekommit

avvikelse från föreskriven ordning och är det ej osannolikt att avvikelsen

har inverkat på utgången av förrättningen, skall valprövningsnämnden vid
prövning av besvär över förrättningen upphäva denna och uppdraga åt

beslutsmyndigheten att vidtaga erforderlig rättelse.

Om enligt bestämmelse i lag talan mot visst beslut icke får föras eller

skall föras i särski ld ordning, får omständighet som avses med beslutet ej

åberopas vid be svär som avses i denna paragraf.

Om talan i samband med besvär över val mot länsstyrelses beslut över

anmärkning mot röstlängd eller om rättelse av allmän röstlängd föreskrives
i 4 kap. 6 § . 8 § tredje stycket och 18 § första stycket. Lag (1974:215).

8 §

Beslut varigenom någon har utsetts till ledamot av landsting eller

kommunfullmäktige eller till sup pleant länder till efterrättelse utan hinder

av att besvär anförts över beslutet. Utses med anledning av besvären

annan till ledamot e ller suppleant, länder beslutet härom till efterrättelse så

snart det val eller den förrättning varigenom han blivit utsedd har

avslutats.

Angående verkan av att besvär anförts över beslut genom vilket någon

utsetts till ledam ot av riksdagen eller till ersättare finns bestämmelser i 3

kap. 11 § regerin gsformen.

Bestämmelserna i 13 § förvaltningslagen (1971:290) gäller icke beslut

som sägs i denna paragraf. Lag (1974:215):

9 § När valprövningsnämnden avgör ärende enligt denna lag skall nämn­

dens samtliga ledamöter vara närvarande.

Mot valprövningsnämndens beslut enligt denna lag får talan ej föras.

Lag (1974:215).

Denna lag t räder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift

på den utko mmit från trycket i Svensk författningssamling.

På regeringens vägnar

SVEN ROMANOS

Sigvard Holstad
(Justitiedepartementet)

1027

¬

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslagen
Kommunallagen
OSL
JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.