SFS 1981:525

Lag

SFS 1981:525

om ändring i vallagen (1972:620);

utkom frän trycket

den 23 juni 1981

Utfärdad den 4 juni 1981 .

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om vallagen (1972: 620)^
</e/5att2kap. 7,8och 11 §§, 3 kap. 2 och 3 §§,4 kap. 1-3, 10, 12, 13, 15

och 21 §§, 5 kap. 2-4 §§, 6 kap. 5, 6 och 8 §§, 10 kap. 2, 4, 5 a och 8 §§, 11

kap. 8 §, 12 kap. 4 § sam t 14 kap. 19 och 23 §§ skall ha nedan angivna ly­

delse,

dels att i lagen skall infö ras tre nya paragrafer, 1 kap. 4 § samt 2 kap. 12

och 13 §§, av nedan angivna lydelse.

1 kap.
4 § Om e n ändring i den landstingskommunala eller kommunala indel­

ningen skall träda i kraft den 1 januari året efter det år då val i hela riket av

landstingsledamöter och kommunfullmäktige äger rum, skall redan det va­
let avse landstingskommunen och kommunen enligt den nya indelningen.

2 kap.
7 § Indelningen i valkretsar bestämmes av landstinget, sedan kommu­
nerna har beretts tillfälle att yttra sig. Mot landstingets beslut får talan ej

föras.

Beslut om indelning i valkre tsar meddelas före utgången av oktober året

före det år då val av landstingsledamöter första gången skall äga rum enligt
den b eslutade indelningen.

Beslut om indelning i valkretsar skall för att vinna bindande kraft prövas

och fastställas av länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos

valprövningsnämnden genom besvär. Valprövningsnämndens beslut får
inte överklagas.

' Prop. 1980/81:170, KU 26, rskr 392.

Lagen omtryckt 1979: 456.

889

¬

SFS 1981:525

8 § Mandaten i landstinget utgörs av fasta valkretsmandat och utjäm­

ningsmandat. Nio tiondelar av mandaten är fasta valkretsmandat. Det
brutna tal som uppkommer vid fastställandet av antalet fasta valkretsman­

dat avrundas till närmast lägre hela tal. Återstående mandat är utjämnings­

mandat.

Länsstyrelsen fastställer antalet fasta valkretsmandat i varje valkrets

före utgången av april vaije år< då val av landstingsledamöter skall äga

rum. Härvid tillförs valkretsen ett mandat for varje gång som antalet röst­
berättigade i valkretsen är jämnt delbart med det tal som erhålls, när anta­

let röstberätti gade i landstingskommunen d elas med antalet fasta valkrets­
mandat där. De fasta valkretsmandat som härefter återstår tillförs valkret­
sarna efter storleken av de överskott som har uppkommit vid denna för­
delning. Mellan lika överskottsta l avgörs företrädet genom lottning.

Vid tillämpning av andra stycket skall som röstberättigad anses den som

har upptagits i gällande röstlängd.

Länsstyrelsens beslut får överklagas hos valprövningsnämnden genom

besvär. Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas.

11 § Indelningen i valkretsar bestäms av kommunfullmäktige, Fullmäkti­

ges beslut får inte överk lagas.

Beslut om indelning i valkretsar meddelas före utgången av oktober året

före det år då val av kommunfullmäktige första gången skall äga rum enligt
den beslutade indelningen.

Beslut om indelning i valkretsar skall för att vinna bindande Icraft prövas

och fastställas av länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos

valprövningsnämnden genom besvär. Valprövningsnämndens beslut får
inte överklagas.

12 § Det antal fullmäktige, som vaije valkrets skall utse, fastställs av

länsstyrelsen före utgången av april varje å r då val av kommunfullmäktige
skall äga rum. Uppgår därvid i någon valkrets det antal fullmäktige, som
kretsen skall utse enligt de grunder som anges i 10 §, inte till femton, skall

antalet, med motsvarande jämkning av antalet fullmäktige i övriga kretsar,
likväl bestämmas till femton. I ett sådant fall skall valkretsindelningen
omprövas före nästa val.

Länsstyrelsens beslut får överklagas hos valprövningsnämnden genom

besvär. Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas.

13 § Regeringen eller annan myndighet som beslutar om ändring i rikets

indelning i landstingskommuner eller kommuner kan vid behov bestämma

att beslut rörande indelning i valkretsar och fördelning av mandat får m ed­
delas senare än som föreskrivs i 2, 7, 8, 11 och 12 §§.

890

3 Imp.
2 § I fråga om valnämnd tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § första
stycket, 4 §, 5 § tredje stycket, 7 och 8 §§, 9 § första stycket och 10- 12 §§
kommunallagen (1977:179) på motsvarande sätt. I annan kommun än

Stockholms kommun tillämpas ä ven bestämmelserna i 3 kap. 5 § första
stycket och 6 § nämnda lag på motsvarande sätt.

¬

Om en ändring i den kommunala indelningen innebär att en ny kommun

SFS 1981:525

bildas, skall indelningsdelegerade snarast möjligt unde r året innan indel­

ningsändringen träder i kra ft välja ledamöter och suppleanter i valnämnd

för tiden före ikraftträdandet.

Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) tillämpas bestämmel­

serna i 4 och 5 §§ nämnda lag i samtliga ärenden hos valnämnd.

3 § Varje kommun är indelad i va ldistrikt. Är kommun indelad i val kret­

sar för val av kommunfullmäktige, skall varje sådan valkrets bilda ett eller

flera valdistrikt.

Valdistrikt bör omfatta 1 200-1 500 röstberättigade. Endast om särskil­

da skäl föranleder det, får valdistrikt omfatta mer än 1 800 eller mindre än
300 röstberättigade.

Länsstyrelsen beslutar om kommuns indelning i valdistrikt på förslag av

fullmäktige i komm unen. Det åligger kommun att under år närmast före år

då ordinarie val till riksdagen skall äga rum se över indelningen. Om det är

påkallat får länsstyrelsen självmant besluta om indelningen i vald istrikt se­

dan fullmäktige i kommunen h ar beretts tillfälle att yttra sig.

Beslut om indelning i valdistrikt skall meddelas senast en månad före in­

gången av det år under vilket beslutet skall träda i tillämpning. Regeringen

eller annan myndighet som beslutar om ändring i rikets indelning i lands­

tingskommuner eller kommuner kan doc k vid behov bestämma att beslut

om indelning i valdistrikt får meddelas senare. Länsstyrelsen skall omedel­

bart kungöra sådana beslut i ortsti dning inom v aldistrikten samt tillställa

centrala valmyndigheten avskrift av beslutet.

4 kap.

1 § Allmän röstlängd upprättas årligen fÖr varje valdistrikt av lokala

skattemyndigheten. Längden skall vara upprättad senast den 20 juni.

2 § I allmän röstlängd tas upp svensk medborgare som den 1 juni enligt
länsstyrelsens personband är kyrkobokförd i valdistriktet och som har fyllt

eller före den 1 sep tember det år röstlängden upprättas fyller sjutton år.
Om en beslutad ändring i den kommunala indelningen skall träda i kraft vid

följande årsskifte, tas i längden upp den som skall vara kyrkobokförd i di­

striktet enligt den nya indelningen.

Under de förutsättningar som i första stycket anges för svenska medbor­

gare tas i röstlängden upp även de utlänningar som enligt l änsstyrelsens
personband har varit kyrkobokförda i riket den 1 no vember de tre åren

närmast före valåret.

Den som den 1 juni enligt län sstyrelsens personband på grund av dom­

stols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig

tas dock ej upp i längden.

För den som ej fyllt aderton år den 1 september det år röstlängden upp­

rättas antecknas den dag då han blir röst berättigad.

För utlänningar antecknas att rösträtt ej föreligger vid val till riksdagen.

3 § Allmän röstlängd skall vara framlagd för granskning hos lokala skat­

temyndigheten vaije vardag med undantag av lördag under tiden den

ggj

¬

SFS 1981:525

26 juni 15 juli eller, om sistnämnda dag är en lördag eller söndag, till och
med närmast följande måndag.

Länsstyrelsen får bestämma att röstlängden skall vara framlagd för

granskning även på annat ställe än hos lokala skattemyndigheten.

10 § Länsstyrelsen skall senast den 20 juni kungöra var och när allmän

röstlängd kommer att vara framlagd för granskning. 1 k ungörelsen skall

anges även tid och sätt för framställande av anmärkning mot längden samt

tid och plats för prövning av anmärkning. Kungörelsen skall anslås på
kommunens anslagstavla och inforas i ort stidning inom kommunen.

12 § Särskild röstlängd för val till riksdagen upprättas årligen för varje

valkrets av centrala valmyndigheten. Längden skall vara upprättad senast

den 20 juni.

I särskild röstlängd upptas, efter ansökan, den som den 1 juni har

rösträtt enligt 11 §. Under år då ordinarie val till riksdagen ej äger rum tas i

längden upp. även utan ansökan, den som har tagits upp i särskild röst­
längd för det närmast föregående året, om han fortfarande har rösträtt en­
ligt 11 §. Även den som den 1 juni ej fyllt aderton år tas upp i den särskilda

röstlängden, om han fyllt eller före den 1 s eptember det år röstlängden

upprättas fyller sjutton år och det inte möter hinder i övrigt. För den som ej

fyllt aderton år den 1 se ptember det år röstlängden upprättas antecknas
den dag då han blir röstberättigad.

Framgår i anmärkningsärende att någon upphört att vara röstberättigad

på grund av omständighet som inträffat efter den 1 jun i, skall han ej vara
upptagen i särs kild röstlängd.

13 § Ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd görs skriftligen hos

centrala valmyndigheten senast den I juni. I ansökningshandlingen skall
sökanden på heder och samvete försäkra att han är svensk medborgare.

Försäkran skall vara avgiven samma år som röstlängden upprättas. Ansö­

kan som görs för sent eller saknar försäkran som har sagts nu tas inte upp
till pr övning.

Blanketter till ansökan skall finnas tillgängliga hos centrala valmyndighe­

ten samt hos svensk beskickning och annan svensk utlandsmyndighet som

centrala valmyndigheten bestämmer.

15 § Så snart röstlängden har upprättats, sänds den till länsstyrelsen i det

län till vilket valkretsen hör. Hos länsstyrelsen skall röstlängden vara

framlagd för granskning varje vardag med undantag av lördag under tiden

den 26 juni - 15 juli e ller, om sistnämnda dag är en lördag eller söndag, till
och med närmast följande måndag.

21 § Länsstyrelsen skall senast den 20 juni kungöra var och när särskild

röstlängd kommer att vara framlagd för granskning. I kungörelsen anges

även tid och sätt för framställande av anmärkning mot längden samt tid
och plats för prövning av anmärkning. Kungörelsen skall anslås på kom­
munernas anslagstavlor och införas i ort stidning inom valkretsen.

892

¬

SFS 1981:525

2 § Ansökan om registrering av partibeteckning görs skriftligen. I ansök­
ningshandlingen skall anges för vilket slag av val registrering söks och, om
ansökningen avser registrering för val av landstingsledamöter eller kom­

munfullmäktige, för vilken landstingskommun eller kommun som registre­

ring beg ärs. Till handlingen skall fogas förklaringar enligt 3 § tredje styc­

ket.

För att partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val skall an sökan om re­

gistrering av beteckningen ha kommit in till centrala valmyndigheten, vid
ordinarie val til] riksdagen och val i hela riket av landstingsledamöter och

kommunfullmäktige före utgången av februari valåret och vid annat val
inom en vecka efter det att beslut om valdagen meddelades.

3 § Partibeteckning får registreras, om

1. partibeteckningen består av eller innehåller ord,

2. partiet icke utgör underavdelning av politisk sammanslutning,
3. ansökan biträds, vid registr ering för val till riksdagen av minst 1 500

röstberättigade medlemmar i hela riket och vid registrering för val av

landstingsledamöter och för val a v kommunfullmäktige av minst 100 re­
spektive minst 50 röst berättigade medlemmar i den landstingskommun el­
ler kommun för vilken registrering söks,

4. partibeteckningen kan antas ej leda till förv äxling med beteckning

som redan är registrerad eller som, med anledni ng av tidigare gjord ansö­
kan, kan komma att registreras med giltighet för det valet eller för annat
val fö r vilket den nya registreringen enligt 4 § f örsta stycket kommer att

gälla,

5. partibeteckningen kan antas ej leda till förväxling med beteckning

som för högst fem år sedan har avförts ur registret efter namnbyte och vars

registrering hade sådan giltighet som avses i pun kt 4.

I fråga om parti som är representerat i riksdagen gäller inte första styc­

ket 3.

De medlemmar som enligt första stycket 3 biträder en ansökan skall läm­

na egenhändigt undertecknade förklaringar om detta och därvid uppge per­

sonnummer och kyrkobokföringsort.

4 § Registreras partibeteckning för val till riksdagen, gäller registrering­
en även för val av landstingsledamöter och kommunfullmäktige i hela ri­

ket. Registreras partibeteckning för val av landstingsledamöter, gäller re­

gistreringen val i den landstingskommun som anges i registreringsbeslut

samt val av kommunfullmäktige i de kommuner som är belägna inom
landstingskommunen. Registreras partibeteckning för val av kommunfull­
mäktige, gäller registreringen val i den kommun som anges i registrerings­
beslutet.

Avser ansökan registrering för val till riksdagen och är partibeteckning­

en redan registrerad eller är ansökan om dess registrering redan gjord för
annat val, får registrering beviljas utan hinder av 3 § första stycket 4, om
det parti f ör vilket registrering sålunda har skett eller sökts har lämnat sitt

medgivande. Detsamma gäller om ansökan avser registrering för val av

landstingsledamöter och partibeteckningen redan är registrerad eller ansö­

kan om dess registrering tidigare är gjord för val av kommunfullmäktige
inom landstin gskommunen. Behörig att lämna medgivande är det ombud

893

som partiet har anmält enligt 5 §.

¬

\

SFS 1981:525

6 hap.

5 § I fråga om parti, som deltager i riksdagsval och som vid det senaste

riksdagsvalet fått eller vid det förestående valet får mer än 2,5 procent av
rösterna i hela landet, svarar statsverket for kostnaden för blanketter till

•valsedlar till ett antal som motsvarar fem gånger antalet röstberättigade i

valkretsen. Vad som sagts nu gälle räven parti som utan att ha uppnått den

angivna röstandelen är eller genom det förestående valet blir representerat

i riksdagen.

I fråga om parti, som deltager i val av landstingsledamöter eller kom­

munfullmäktige och som är eller genom det förestående valet blir represen­
terat i de n församling valet gäller, svarar statsverket för kostnaden för

blariketter till valsedlar till ett antal som m otsvarar fem gånger antalet röst­
berättigade i valet.

Vid tillämpning av första och andra styckena beräknas antalet röstberät­

tigade på grundval av stomm arna till mantalslängdema för året.

6 § Har blanketter till valsedlar betalats i förs kott och har valsedlarna

använts för parti som enligt 5 § är berättigat att få valsedelsblanketter kost­

nadsfritt vid valet, skall f örskottet efter ansökan återbetalas i den mån an­
talet valsedlar som partiet får kostnadsfritt därigenom ej kommer att över­
stiga, i fråga om val till riksdagen fem gånger ant alet röstberättigade i va l­
kretsen och i fråga om annat val fem gånger antalet röstberättigade vid va ­
let. Antalet rös tberättigade beräknas på grundval av stommarna till man­
talslängdema för året. Belopp som återbetalas tillställs partiet oavsett vem

som har erlagt förskottet.

8 § När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten den sista

dag då beställning av valsedlar skall ha gjo rts för att leverans skall kunna
ske 45 dagar fÖre valdagen. För särskilda fall får bestämmas sen are dag for

beställning och, om det behövs, även senare dag för leverans. Kommer be­

ställning in senare än centrala valmyndigheten ha r bestämt, fullgörs lev e­
rans endast om betalning erläggs i förskott och endast under förutsättning

att leveransen kan ske före valdagen och utan att leveransen av tidigare

gjorda beställningar försenas.

894

10 kap.

2 § Röstning på postanstzilt äger rum under tid då postanstalten är öppen

för allmänheten. På förslag av po stverket får centrala valmyndigheten be­

gränsa den tid då röstning får ske på postanstalt före valdagen. Röstning

skall dock alltid kunna äga rum under minst en timme vaije dag då postan­

stalten är öppen for allmänheten. På valdagen skall postan stalt vara öppen

för röstmottagning minst en timme före klockan 11 och minst en timme ef­
ter klockan 15. Vid s ådana val av landstingsledamöter och kommunfull­

mäktige som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten be­
stämma att röstmottagning ej skall anordnas på valdagen.

Finns det särskilda skäl, får centrala valmyndigheten på förslag av po st­

verket bestämma att röstmot tagning skall anordnas endast på vissa postan­

stalter. Vid val till riksdagen och vid sådana val av landstingsledamöter cl -

¬

ler kommunfullmäktige som omfattar hela riket skall röstning dock alltid

1981:525

kunna äga rum på minst en postanstalt i vaije kommun.

Inrättas med anledning av valet postanstalt vid sjukhus, ålderdomshem,

kriminalvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger

röstning där rum på tid som postverket bestämmer efter samråd med val­
nämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock ti­

digast sjunde dagen före valdagen. Postverket skall samråda med valnämn­

den och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning om hur röst­

ningen skall genomföras. På begäran av postverket skall valnämnden utse
erforderligt antal personeratt biträda röstmottagare på postanstalten.

Inrättas med anledning av valet annan postanstalt, skall postanstalten

vara öppen för röstmottagning på valdagen, under tid som postverket be­

stämmer efter samråd med valnämnden i den kommun där postanstalten
inrättas. Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minst en timme
före klockan 11 och minst en timme efter klockan 15.

4 § Röstning på postanstalt går till på följande s ätt.

När väljaren visat upp sitt röstkort för röstmottagaren, får han av denne

ett valkuvert för vart och ett av valen. Han uppsöker därefter en av de av­

skilda platserna och lägger där för vaije val in sin valsedel i ett valkuvert.

Valsedel får ej vikas.

Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren. Denne

kontrollerar att väljaren ställt i or dning endast ett valkuvert för vaije val

och att kuvert ej är försett med obehörig märkning. Därefter lägger röst­

mottagaren i v äljarens närvaro in mottagna valkuvert i ett ytterkuvert till­

sammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast ytterkuvertets

fönster, och tillsluter ytterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen hand om

ytterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn
och den valnämnd till vilken ytterkuvertet skall sändas. På ytterkuvertet
antecknas det värdepostnummer som är angivet i förteckningen.

Väljare som ej är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Gör han ej

det, får han icke rösta.

5 a § I eller i anslutning till lokal där poströstning äger rum skall anord­

nas lämplig plats där valsedlar kan läggas ut. Rätt att där lägga ut valsedlar
tillkommer parti som har fått sin partibeteckning registrerad men vars val­

sedlar ej tillhandahålls enligt 6 kap. 9 §. Endast partimarkerade valsedlar

med den registrerade partibeteckningen får läggas ut. Parti som har fått sin
partibeteckning registrerad för val av landstingsledamöter eller för val av
kommunfullmäktige får dock ej lägga ut valsedlar på postanstalt som är be­

lägen utanför den landstingskommun eller kommun som anges i reg istre­

ringsbeslutet.

8 § Röstning hos utlandsmyndighet går till på följande s ätt.

När väljaren visat upp sitt röstkort eller giltigt svenskt pass för röstmot­

tagaren, får han av denne ett valkuvert för vart och ett av valen. Han upp­
söker därefter en av de avskilda platserna och lägger där för vaije val in sin
valsedel i ett valkuvert. Valsedel får ej vikas.

Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren. Kan välja­

ren ej förete röstkort skall röstmottagaren med ledning av väljarens pass

¬

SFS 1981:525

och de uppgifter denne kan lämna upprätta ett adresskort. Röstmottagaren

kontrollerar att vävaren ställt i ordning endast ett valkuvert för vaije val
och att kuvertet ej är försett med obehörig märkning. Därefter lägger röst-

mottagaren i väljarens närvaro in mottagna valkuvert i ett y tterkuvert till­

sammans med vä ljarens röstkort eller adresskort, vilket placeras närmast

ytterkuvertets fönster, och tillsluter ytterkuvertet. Röstmottagaren tar
slutligen hand om y tterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning
väljarens namn och den valnämnd till vilken ytterku vertet skall sändas. På

ytterkuvertet antecknas det värdepostnummer som är angivet i förteck­

ningen.

Väljare som ej är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Gör han ej

det, får han icke rösta.

Il kap.

8 § Lämnas valsedelsförsändelse på postanstalt, hos utlandsmyndighe

eller på fartyg, kontrollerar röstmottagaren att försändelsen är i föreskrive

skick och har anordnats inom föreskriven tid samt att ytterkuvertet är till
slutet. I närvaro av den som har lämnat valsedelsförsändelsen lägger däref
ter röstmottagaren in försändelsen i ett ytterkuvert med fönster tillsam

mans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast ytterkuvertets föns
ter, och tillsluter ytterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen hand om
ytterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn

och den valnämnd till vilken ytterkuvertet skall sändas. På ytterkuvertet

antecknas det värdepostnummer som är angivet i förteckningen.

Ar den som vill lämna valsedelsförsändelsen ej känd för röstmottagaren,

skall han legitimera sig. Gör han ej det, får han icke avlämna försändelsen.

896

12 kap.
4 § Omslag med ytterkuvert som sänts till valdistrikten förvaras där
obrutna till dess röstningen i vallokalen förklarats avslutad och rösträk ning
enligt 13 kap. 1 § påbörjas. I protokol let antecknas antalet mottagna om­

slag och det antal ytterkuvert som omslagen enligt ante ckning på dem in­
nehåller.

Kommer omslag med ytterkuvert valförrättarna till handa efter det att

röstningen i valdistriktet avslutats, skall omslaget ej brytas utan återsän­

das till valnämnd en efter förrättningens slut enligt 13 kap. 7 §. Om återsän­
dandet skall anteckning göra s i protoko llet.

Om förhållandena medger det, får valförrättarna under pågående röst­

ning företa'åtgärder enligt 13 kap. 3-5 §§ beträffande ytterkuvert som

kommit in til l valdistriktet. Därvid skall dock iakttas att valkuvert och in-
nerkuvert, som efter granskning befunnits vara i behörigt skick, åter läggs
in i ytterkuvertet tillsammans med väljarens röstkort. Innerkuvert skall

dessförinnan åter läggas in i ytterkuvert för valsedelsförsändelse. Först

när röstningen har förklarats avslutad får valkuvert och inn erkuvert läggas
i urna.

¬

14 kap.

SFS 1981:525

19 § För kommunfullmäktige utses suppleanter på följande sätt.

För vaije ledamot görs en sammanräkning inom det parti, för vilket han

har blivit vald. Vid var je sammanräkning tas hänsyn endast till de valsed ­
lar som upptar ledamotens namn och som på grund härav gällde för detta
namn, när det fick plats i ordning. Vaije valsedel gäller som hel rös t. Med
iakttagande av att namn på kandidat som har blivit genom valet utsedd till
ledamot skall anses som obefintligt tillgodoräknas röstvärdet det namn

som står främst på sedeln. Den som fär högsta röstetalet är utsedd till
suppleant för den ledamot som sammanräkningen avser. Mellan lika tal
avgörs företrädet genom lottning,

Om det antal suppleanter som har utsetts enligt andra stycket är mindre

än det antal som kommunfullmäktige har bestämt enligt 2 kap. 2 § kommu­

nallagen (197 7:179) och sammu suppleant h&r uts etts för tre eller flera le­

damöter, görs ytterligare en sammanräkning för var och en av dessa leda­

möter. Därvid skall även namn på kandidat som har blivit genom v alet ut­

sedd till suppleant for den ledamot som sammanräkningen avser anses

som obefintligt. I övrigt förfars på sätt som anges i andra stycket.

Om antalet suppleanter fortfarande är mindre än det antal som kom­

munfullmäktige har bestämt enligt 2 k ap. 2 § kommunallagen och samma
suppleant har utsetts för fem eller flera ledamöter, görs ytterligare en sam­
manräkning för var och en av dessa ledamöter.

Därefter görs på motsvarande sätt successivt ytterligare sammanräk­

ningar för de ledamöter vilkas suppleanter har utsetts för sju eller flera le­

damöter, nio e ller flera ledamöter, och så vidare, så länge antalet supp­

leanter är mindre än det antal som kommunfullmäktige har bestämt enligt 2
kap. 2 § kommunallagen.

23 § Har en suppleant för landstingsledamot eller for fullmäktig inträtt
som ordinarie ledamot eller avgått som suppleant av annan orsak, skall
länsstyrelsen på anmälan av landstingets respektive kommunfullmäktiges
ordförande vid offentlig förrättning utse ytterligare en suppleant för vaije

berörd ledamot. Vid den nya sammanräkningen tillämpas 18 § när det gäl­
ler suppleanter för landstingsledamot och 19 § när det gäller suppleanter

för fullmäktig.

Finns ej någon som kan utses till suppleant för landstingsledamot eller

kommunfullmäktig, skall därvid bero.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981.

På regeringens vägnar

CARL AXEL PETRI

Hans Corell

(Justitiedepartementet)

897

57-SFS 1981

¬