SFS 1985:203

SFS 1985:203

Lag

Utkom från trycket

oin ändring 1 V allagen (1972:620);

den 30 april 1985

utfärdad den II april 1985.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs att 5 kap. 2 §, 6 kap. 4-6 och 9 §§,

9 kap. 6 §, 10 kap. 5 a §, 13 kap. 3, 5 och 6 §§ samt 14 kap. 23 § vallag en
(1972:620)^ skall ha nedan angivna lydelse. Till följd härav kommer lagen
att ha följande lydelse från och med den dag då denna lag träder i kraft.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller vid val till riksdagen samt val av landstingsleda­

möter och kommunfullmäktige. Lag (1977:187).

2 § För val enligt denna lag finns en central valmyndighet. Regeringen

bestämmer vilken myndighet som skall vara central valmyndighet. Lag

(1974:215) .

3 § Ordinarie val till riksdagen samt val i hela riket av landstingsleda­

möter och kommunfullmäktige förrättas samma dag. Valdag är tredje

söndagen i septemb er.

' Prop. 1984/85: 119, KU 28, rskr 210.

562

^ Lagen omtryckt 198 2: 146.

¬

Vid extra val till riksdagen som beslutas av regeringen och vid omval till

SFS 1985:203

riksdagen är valdag den söndag som regeringen bestämmer. Vid extra val
till riksdagen enligt 6 kap. 3 § regeringsformen är valdag den söndag som

riksdagens talman bestämmer efter samråd med centrala valmyndigheten.

Vid val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige som ej omf at­

tar hela riket är valdag den söndag som länsstyrelsen bestämmer. Lag

(1977:187).

4 § Om en ändring i de n landstingskommunala eller kommunala indel­

ningen skall träda i kraft den 1 januari året efter det år då val i hel a riket av

landstingsledamöter och kommunfullmäktige äger rum, skall redan det

valet avse landstingskommunen och kommunen enligt den nya indelning­

en. Log f/9S/.525;.

2 kap. Valkretsar och fasta valkretsmandat

1 § För val till riksdagen är riket indelat i 28 valkre tsar. Dessa är

Stockholms kommun,
Stockholms län med u ndantag av Stockholms kommun (Stockholms läns

valkrets),

Göteborgs kommun,

Göteborgs och Bohus län med undantag av Göteborgs kommun (Bohus­

läns valkrets),

Malmö, Helsingborg, Landskrona och Lunds kommuner (fyrstadskret­

sen).

Malmöhus län med undantag av fyrstadskretsen (Malmöhus läns val­

krets).

Ale, Alingsås, Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Herrljunga, Lerums,

Lilla Edets, Melleruds, Trollhättans, Vårgårda, Vänersborgs och �&måls

kommuner (�lvsborgs läns norra valkrets),

Borås, Marks, Svenljunga�~Tranemo och Ulricehamns kommuner (�lvs­

borgs läns södra valk rets),

vart och ett av övriga län. Lag (1975:310).

2 § Centrala valmyndigheten fastställer antalet fasta valkretsmandat i

varje valkrets före utgången av april varje år då ordinarie val till riksdagen

skall hållas. Härvid tillföres valkretsen ett mandat för varje gång som
antalet röstberättigade där är jämnt delbart med en trehundrationdel av
antalet röstberättigade i riket . De fasta valkretsmandat, som härefter åter­
står, tillföres valkretsarna efter storleken av de överskott som uppkommit

vid denna f ördelning. Mellan lika överskottstal avgöres företrädet genom

lottning.

Påverkas valkretsarnas omfattning av beslut om ändring i länsindelning­

en eller den kommunala indelningen, vilket träder i kraft vid ingången av
året efter det då ordinarie val till riksdagen hållits, skall i fråga om val till

riksdagen indelningsändringen beaktas redan från och med be slutets dag.

3 § Vid tillämpning av 2 § beräknas antalet röstberättigade på grundva l

av stommarna till ma ntalslängderna för året. Vid beräkningen anses som

563

¬

SFS 1985:203

röstberättigad varje svensk medborgare som fyllt eller senare under kalen­

deråret fyller aderton år och som ej på grund av domstols förklaring är"eller

efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig. Lag (1974:215).

4 § Talan mot centrala valmyndighetens beslut enligt 2 § föres hos val-

prövningsnämnden genom besvär. Lag (1974:215).

5 § För val av landstingsledamöter indelas landstingskommunen i val­

kretsar. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets. Lag f/977; 187).

6 § Valkrets skall omfatta en eller flera kommuner. Om det föranledes av
andra stycket I e ller en lämpligare valkretsindelning därigenom eljest er-

hålles, far dock kommun delas i två eller flera valkretsar eller del av
kommun sammanföras med annan kommun, del av annan kommun eller

delar av andra kommuner till en va lkrets.

Valkrets bör utformas så att den
1. kan beräknas komma att enligt bestämmelserna i 8 § tilldelas minst

åtta fasta valkretsmandat,

2. kan o mslutas av en sammanhängande gränslinje.

Delas kommun i två eller flera valkretsar för val av landstingsledamöter

och är kommunen indelad i valkretsar för val av komm unfullmäktige, skall
iakttagas, att gräns för val krets för val av landstingsledamöter skall sam­
manfalla med gräns för valkrets för val av fullmäktige. Lag (1977:187).

7 § Indelningen i valkretsar bestämmes av landstinget, sedan kommu­

nerna har beretts tillfälle att yttra sig. Mot land stingets beslut får talan ej

föras.

Beslut om indelning i valk retsar meddelas före utgången av oktober året

före det år då val av landstingsledamöter första gången skall äga rum enligt

den beslutade indelningen.

Beslut om indelning i valkretsar skall för att vinna bindande kraft prövas

och fastställas av länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos
valprövningsnämnden genom besvär. Valprövningsnämndens beslut får
inte överklagas. Lag (1981:525).

8 § Mandaten i landstinget utgörs av fasta valkretsmandat och utjäm­

ningsmandat. Nio tiondelar av mandaten är fasta valkretsmandat. Det
brutna tal som upp kommer vid fastställandet av antalet fasta valkretsman­

dat avrundas till närmast lägre hela tal. �&terstående mandat är utjämnings­

mandat.

Länsstyrelsen fastställer antalet fasta valkretsmandat i varje valkrets

före utgången av april vaije år då val av landstingsledamöter skall äga rum.

Härvid tillförs valkretsen ett mandat för varje gång som antalet röstberä tti­

gade i valkretsen är jämnt delbart med det tal som erhålls, när antalet

röstberättigade i landstingskommunen delas med antalet fasta valkrets­

mandat där. De fasta valkretsmandat som härefter återstår tillförs valkret­

sarna efter storleken av de överskott som har uppkommit vid denna
fördelning. Mellan lika överskottstal avgörs företrädet genom lottning.

Vid tillämpning av andra stycket skall som röstberättigad anses den som

564

har upptagits i gällande rö stlängd.

¬

Länsstyrelsens beslut får överkl agas hos valprövningsnämnden genom

SFS 1985:203

besvär. Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas. Lag (1981:525).

9 § För val av kommunfullmäktige skall kommun indelas i valkretsar,

om i kommunen finnas flera än 24 000 rö stberättigade invånare eller för

kommunen skall utses minst 51 fullmäktige. �verstiger antalet röstberätti­

gade invånare i kom mun 6000 får kommunen indelas i v alkretsar. Annan

kommun får indelas i valkretsar endast om synnerliga skäl föreligger på

grund av kommunens särskilt betydande utsträckning eller liknande förhål­

landen. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets. Som röstberättigad anses
den som har upptagits i gällande röstlängd.

Vid valkretsindelning iakttages att valkretsarna

1. skall utformas så att vaije krets kan beräknas komma att enligt

bestämmelserna i 10 § utse minst femton kommunfullmäktige,

2, om d et är möjligt, skall utformas så att varje krets kan omslutas med

en sammanhängande gränslinje,

3. skall utformas så att territoriell församling, om det är möjligt, lämnas

odelad och icke i något fall delas på flera än två kretsar och

4, i den mån det kan ske utan olägenhet skall utformas så att antalet

fullmäktige för hela kommunen kan beräknas bli lika fördelat på de särskil­

da kretsarna. Lag (1977:187).

10 § I varje valkrets väljes en kommunfullmäktig för varje gång som
antalet röstberättigade i valkretsen är jämnt delbart med det tal som
erhålles, när antalet röstberättigade i kommunen delas med antalet full­

mäktige för hela kommunen. Om det antal fullmäktige som skall utses

enligt denna regel ej uppgår till det för kommunen bestämda antalet, skall

för att detta antal skall kunna uppnås de valkretsar i vilka antalet röstberät­

tigade mest överskjuter de tal som enligt regeln är bestämmande för
fullmäktiges antal inom valkretsarna vara berättigade att var för sig i
ordning efter överskottens storlek välja ytterligare en fullmäktig. �r över­
skottstalen lika för två eller flera valkretsar, avgöres företrädet genom
lottning. Som röstberättigad anses den som har upptagits i gällande röst­
längd. Lag f/977.-/57j.

11 § Indelningen i v alkretsar bestäms av kommunfullmäktige. Fullmäk­

tiges beslut får inte överklagas.

Beslut om indelning i v alkretsar meddelas före utgången av oktober året

före det år då val av kommunfullmäktige första gången skall äga rum enligt
den beslutade indelningen.

Beslut om indelning i valkretsar skall för att vinna bindande kraft prövas

och fastställas av länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos

valprövningsnämnden genom besvär. Valprövningsnämndens beslut får

inte överklagas. Lag (1981:525).

12 § Det antal fullmäktige, som varje valkrets skall utse, fastställs av
länsstyrelsen före utgången av april varje år då val av kommunfullmäktige
skall äga rum. Uppgår därvid i någon valkrets det antal fullmäktige, som

kretsen skall utse enligt de grunder som anges i 10 §, inte till femton, skall

antalet, med motsvarande jämkning av antalet fullmäktige i övriga kr etsar,

565

¬

SFS 1985:203

likväl bestämmas till femton. I ett sådant fall skall valkretsindelningen

omprövas före nästa val.

Länsstyrelsens beslut får överklagas hos valprövningsnämnden genom

besvär. Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas. Lag (1981:525).

13 § Regeringen eller annan myndighet som beslutar om ändring i rikets
indelning i lands tingskommuner eller kommuner kan vid behov bestämma
att beslut rörande indelning i valkretsar och fördelning av mandat får
meddelas senare än som föreskrivs i 2, 7, 8, 11 och 12 §§. Lag (198 1:525).

3 kap. Valnämnd, valdistrikt och valförrättare

1 § I vaije kommun skall finnas en valnämnd.

Valnämnd skall ha tillgång till personal i den omfattn ing som behövs för

att den skall kunna fullgöra sina uppgifter. Lag (1977:187).

2 § I fråga om valnämnd tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 §
första stycket, 4 §, 5 § tredje stycket, 7 och 8 §§, 9 § f örsta stycket och

10-12 §§ kommunallagen (1977:179) på motsvarande sätt. I annan kom­

mun än Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 kap. 5 §

första stycket och 6 § nämnda lag på motsvarande sätt.

Om en ändring i den kommunala indelningen innebär att en ny kommun

bildas, skall indelningsdelegerade snarast möjligt under året innan indel ­

ningsändringen träder i kraft välja ledamöter och suppleanter i valnäm nd

för tiden före ikraftträdandet.

Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) tillämpas bestämmel­

serna i 4 och 5 §§ nämnda lag i samtliga ärenden hos valnämnd. Lag

(1981:525).

3 § Varje kommun är indelad i valdistrikt. �r kommun indelad i valk ret­

sar för val av kommunfullmäktige, skall vaije sådan valkrets bilda ett eller

flera valdistrikt.

Valdistrikt bör omfatta 1 200-1 500 röstberättigade. Endast om särskilda

skäl föranleder det, får valdistrikt omfatta mer än 1 800 eller mindre än 300

röstberättigade.

Länsstyrelsen beslutar om kommuns indelning i valdistrikt på förslag av

fullmäktige i kommunen, Det åligger kommun a tt under år närmast före år
då ordinarie val till riksdagen skall äga rum se över indelningen. Om det är
påkallat far länsstyrelsen självmant besluta om indelningen i valdistrikt
sedan fullmäktige i kommunen har beretts tillfälle att yttra sig.

Beslut om indelning i valdistrikt skall meddelas senast en månad före

ingången av det år under vilket beslutet skall träda i tillämpning. Re gering­
en eller annan myndighet som beslutar om ändring i rikets indelning i
landstingskommuner eller kommuner kan dock vid behov bestämma att
beslut om indelning i vald istrikt får meddelas senare. Länsstyrelsen skall

omedelbart kungöra sådana beslut i ortstidning inom valdistrikten. Lag
(1982:411).

566

¬

4 § När val enligt denna lag skall förrättas, utser valnämnden för vaije

SFS 1985:203

valdistrikt minst fyra personer att på valdagen tjänstgöra som valförrättare
i distri ktet. Bland de utsedda förordnar nämnden en att vara ordförande

och en att vara ersättare för ordföranden.

Vid röstningen skall minst tre av valförrättarna, däribland or dföranden

eller hans ersättare, vara närvarande. Lag (1975:310).

5 § Var och en som är valbar till ledamot i valnämnden är skyldig att

mottaga uppdrag som valförrättare, om han ej har giltigt hinder. Lag

(1977:187).

6 § Talan mot länsstyrelsens beslut i ärende om indelning i valdistrikt
föres hos valprövningsnämnden genom besvär.

Den som vill klaga över beslut som innebär att av honom uppgivet

hinder att mottaga uppdrag som avses i 5 § e j godkänts får föra talan hos
länsstyrelsen genom besvär. Härvid räknas besvärstiden från den dag

beslutet meddelades. Mot länsstyrelsens beslut får talan ej föras. Lag
(1974:215).

4 kap. Röstlängder

Allmän röstlängd
1 § Allmän röstlängd upprättas årligen för varje valdistrikt av lokala

skattemyndigheten. Längden skall vara upprättad senast den 20 juni. Lag

(1981:525).

2 § I allmän röstlängd tas upp svensk medborgare som den 1 juni enligt

länsstyrelsens personband är kyrkobokförd i valdistrikt et och som har fyllt
eller före den 1 sept ember det år röstlängden upprättas fyller sjutton år.
Om en beslutad ändring i den kommunala indelningen skall träda i kraft vid
följande årsskifte, tas i längden upp den som skall vara kyrkobokförd i
distriktet enligt den nya indelningen.

Under de förutsättningar som i första stycket anges för svenska medbor­

gare tas i röstlängden upp även de utlänningar som enligt länsstyrelsens

personband har varit kyrkobokförda i riket den 1 nov ember de tre åren
närmast före valåret.

Den som den 1 juni enligt länsstyrelsens personband på grund av dom­

stols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig

tas dock ej upp i längde n.

För den som ej fyllt aderton år den 1 september det år röstlängden

upprättas antecknas den dag då han blir röstberättigad.

För utlänningar antecknas att rösträtt ej föreligger vid val till rik sdagen.

Lag (1981:525).

3 § Allmän röstlängd skall vara framlagd för granskning hos lokala skat­

temyndigheten varje vardag med undantag av lördag under tiden den
26 juni-15 juli eller, om sistnämnda dag är en lördag eller söndag, till och

med nä rmast följande måndag.

Länsstyrelsen får bestämma att röstlängden skall vara framlagd för

567

¬

SFS 1985:203

granskning även på annat ställe än hos lokala skattemyndigheten. Lac

(1981:525).

4 § Den so m anser att allmän röstlängd är felaktig i det att han oriktigt
uteslutits från rösträtt eller att annan oriktigt upptagits som röstberättigad

far senast den 15 juli skriftligen framställa anmärkning mot längden hos

länsstyrelsen. Den omständigheten att någon tagits upp i röstlängd för
annat valdistrikt än han anser sig t illhöra utgör ej grund för anmärkning

mot längden.

Anmärkning som göres för sent upptages ej till prövning.

Har anmärkning framställts i rätt tid mot någons rösträtt enligt längden,

skall länsstyrelsen genast underrätta denne om innehållet i anmärknin gs­

handlingen samt om tid och plats för prövning av anmärkningen.

5 § Anmärkning mot allmän röstlängd prövas vid offentligt sammanträde

hos länsstyrelsen den 22 juli eller, om denna dag är en lördag eller söndag,
närmast följande måndag.

Den mot vilkens rösträtt anmärkning framställts får vid anmärknings­

sammanträdet åberopa även omständighet som inträffat efter den 1 juni.

Senast dagen efter sammanträdets slut meddelar länsstyrelsen beslut

över vaije särskild anmärkning. Beslut antecknas på anmärkningsskriften.

I röstlängden införes rättelse som föranledes av beslutet.

Länsstyrelsen skriver under röstlängd mot vilken anmärkning fram­

ställts. Lokala skattemyndigheten förser de röstlängder mot vilka anmärk­

ning ej framställts inom föreskriven tid med bevis härom.

6 § Mot länsstyrelsens beslut över anmärkning mot allmän röstlängd f år

talan föras endast i samband med besvä r över val vid vilket beslutet län t till

efterrättelse. I sådant mål får åberopas endast bevis som företetts hos

länsstyrelsen.

7 § Allmän röstlängd gäller från och med den 1 september det år rös t­

längden upprättas till och med den 31 augusti påföljande år, om ej ann at

följer av 8 eller 9 §. Lag (1974:215).

8 § Har någon icke blivit upptagen i allmän röstlängd eller har det i

längden beträffande honom antecknats att han blir röstberättigad viss dag

efter den 1 september det år röstlängden upprättas eller att rösträtt ej

föreligger vid val till riksd agen och har anmärkning häremot ej framställts

på sätt som föreskrives i 4 § första stycket, skall länsst yrelsen efter ansö­
kan av honom eller av lokala skattemyndigheten besluta om rättelse i
röstlängden, om det är uppenbart att fel till hans nackdel föreligger. Sådan

ansökan skall ha gjorts hos länsstyrelsen senast den 1 september det år då

röstlängden upprättades. Ansökan som göres för sent upptages ej till
prövning.

Beslutar länsstyrelsen om rättelse i röstlängd, skall länsstyrelsen genast

underrätta lokala skattemyndigheten om beslutet. Lokala skattemyndighe­
ten skall genast rätta röstlängden i enlighet med beslutet. Innan detta skett

äger beslutet icke verkan.

55g

Mot beslut varigenom ansökan om rättelse avslagits eller avvisats får

¬

talan ej föras. Mot beslut om rättelse får talan föras endast i samband med

SFS 1985:203

besvär över val vid vilket beslutet länt till ef terrättelse. Lag {1975:1273).

9 § Har allmän röstlängd i någon del förkla rats felaktig på grund av talan
som förts i samband med besvär över val, skall länsstyrelsen rätta längden
i enlighet med fö rklaringen.

10 § Länsstyrelsen skall senast den 20 juni kung öra var och när allmän
röstlängd kommer att vara framlagd för granskning. I kungörelsen skall
anges även tid och sätt för framställande av anmärkning mot längden samt

tid och plats för prövning av anmärkning. Kungörelsen skall anslås på

kommunens anslagstavla och införas i ortstid ning inom kommunen. Lag

{1981:525).

Särskild röstlängd

11 § Svensk medborgare som ej är bosatt i riket har rösträtt vid val till

riksdagen, om han varit kyrkobokförd här någon gång och ej på grund av

3 kap. 2 § reg eringsformen är utesluten från rösträtt.

Svensk medborgare skall anses bosatt utom riket, om han enligt länssty­

relsens personband ej är kyr kobokförd här. Lag {1977:101).

12 § Särskild röstlängd för val till riksdagen upprättas årligen för varje

valkrets av centrala valmyndigheten. Längden skall vara upprättad senast

den 20 juni.

I särskild röstlängd upptas, efter ansökan, den som den 1 juni har

rösträtt enligt 11 §. Under år då ordinarie val till riksdagen ej äger rum tas i

längden u pp, även utan ansökan, den som har tagits upp i särskild röst­
längd för det närmast föregående året, om han fortfarande har rösträtt
enligt 11 §. �ven den som den 1 juni ej fyllt aderton år tas upp i den
särskilda röstlängden, om han fyllt eller före den 1 septem ber det år

röstlängden upprättas fyller sjutton år och det inte möter hinder i övri gt.
För den som ej fyllt aderton år den 1 septem ber det år röstlängden upprät­
tas antecknas den dag då han blir röstberättigad.

Framgår i anmärkning särende att någon upphört att vara röstberättigad

på gr und av omständighet som inträffat efter den 1 juni, skall han ej vara

upptagen i särski ld röstlängd. Lag {1981:525).

13 § Ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd görs skriftligen hos
centrala valmyndigheten senast den 1 juni. I ansökningshandlingen skall
sökanden på heder och samvete försäkra att han är svensk medborgare.

Försäkran skall vara avgiven samma år som röstlängden upprättas. Ansö­
kan som görs för sent eller saknar försäkran som har sagts nu tas inte upp
till prövning.

Blanketter till a nsökan skall finnas tillgängliga hos centrala valmyndig­

heten samt hos svensk beskickning och annan svensk utlandsmyndighet

som centrala valmyndigheten bestämmer. Lag {1981:525).

14 § Beslut över ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd meddelas
så snart det kan ske.

569

¬

SFS 1985:203

Den som skall upptagas i särsk ild röstlängd uppföres i röstlängden för

den valkrets där han senast varit kyrkobokförd.

Bifalles ej ansökan om att bli upptagen i särskild röstlängd, skall centrala

valmyndigheten genast underrätta sökanden om beslutet. I beslutet skall

anges tid och plats för prövning av anmärkning.

15 § Så snart röstlängden har upprättats, sänds den till länsstyrelsen i det

län till vilket valkretsen hör. Hos länsstyrelsen skall röstlängden vara

framlagd för granskning varje vardag med undantag av lördag under tiden

den 26 ju ni-15 juli eller, om sistnämnda dag är en lör dag eller söndag, till
och med närmast följande måndag. Lag {1981:525}.

16 § Den som vill att ändring skall göras i särskild röstlängd får senast
den 15 juli skriftligen framställa anmärkning mot röstlän gden hos länssty­

relsen.

Anmärkning som göres för sent upptages ej till prövning.
Har anmärkning framställts i rätt tid mot någons rösträtt enligt längden,

skall länsstyrelsen genast underrätta denne om innehållet i anmärkni ngs-
handlingen samt om tid och plats för prövning av anmärkningen.

17 § Anmärkning mot särskild röstlängd prövas vid offentligt samman­

träde hos länsstyrelsen den 22 juli eller, om denna dag är en lördag eller

söndag, närmast följande måndag.

Den mot vilkens rösträtt anmärkning framställts får åberopa även om­

ständighet som inträffat efter den I juni.

Senast dagen efter sammanträdets slut meddelar länsstyrelsen beslut

över varje särskild anmärkning. Beslut antecknas på anmärkningsskriften.

I röstlängden införes rättelse som föranledes av beslutet.

Länsstyrelsen skriver under röstlängden. Har anmärkning ej framställts

mot röstlän gden inom föreskriven tid, skall röstlängden förses med bevis
härom.

18 § Mot länsstyrelsens beslut över anmärkning mot särskild röstlängd

får talan föras endast i samban d med besvär över val vid vilket beslutet
länt till efterrättelse. 1 sådant mål får åberopas endast bevis som företetts

hos länsstyrelsen.

Har röstlängden i någon del förklarats felaktig på grund av talan som

avses i första stycket, skall länsstyrelsen rätta längden i enlighet med
förklaringen.

19 § Särskild röstlängd gäller från och med den 1 september det år rös t­

längden upprättas till och med den 31 augusti påföljande år, om ej ann at

följer av 18 § andra stycket. Lag {1974:215).

20 § När val äger rum, skall särskild röstlängd va ra tillgänglig i v alloka­
len för det valdistrikt som länsstyrelsen bestämmer. Beslut härom medde­
las senast vid anmä rkningssammanträdet och antecknas på röstlängden.

21 § Länsstyrelsen skall senast den 20 juni kungöra var och när särskild

5-70

röstlängd kommer att vara framlagd för granskning. I kungörelsen anges

¬

även tid och sätt för framställande av anmärkning mot längden samt tid och

SFS 1985:203

plats för prövning av anm ärkning. Kungörelsen skall anslås på kommuner­

nas anslagstavlor och införas i ortstidning inom valkretsen. Lag

(1981:525).

5 kap. Registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater

1 § Parti kan efter ansökan och på de villkor som anges i 2 -4 §§ få sin

partibeteckning registrerad hos centrala valmyndigheten samt anmäla kan­

didater i valet enligt 8 §.

Om valsedel med registrerad partibeteckning finns bestämmelser i

6 kap. 3 § tredje stycket och 14 kap . 5 §.

2 § Ansökan om registrering av partibeteckning görs skriftligen. I ansök­
ningshandlingen skall anges för vilket slag av val registrering söks och, om
ansökningen avser registrering för val av landstingsledamöter eller kom­
munfullmäktige, för vilken landstingskommun eller kommun som registre­
ring begärs. Till handlingen skall fogas förklaringar enligt 3 § tredje stycket
eller intyg av notarius publicus att sådana förklaringar har visats upp för

honom.

För att partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val skall ansökan om

registrering av beteckningen ha kommit in till centrala valmyndigheten, vid
ordinarie val till riksdagen och val i he la riket av landstingsledamöter och
kommunfullmäktige före utgången av februari valåret och vid annat val

inom en vecka efter det att beslut om valdagen meddelades. Lag

(1985:203).

3 § Partibeteckning får registreras, om

1. partibeteckningen består av eller innehåller ord,
2. partiet icke utgör underavdelning av politisk sammanslutning,
3. ansökan biträds, vid registrering för val till riksda gen av minst 1 500

röstberättigade medlemmar i hela riket och vid registrering för val av
landstingsledamöter och för val av kommunfullmäktige av minst 100 re­
spektive minst 50 röstberättigade medlemmar i den landstingskommun
eller kommun för vilken registrering söks,

4. partibeteckningen kan antas ej leda till förväxling med beteckning som

redan är registrerad eller som, med anledning av tidigare gjord ansökan,
kan komma att registreras med giltighet för det valet eller för annat val för
vilket den nya registreringen enligt 4 § första stycket kommer att gälla,

5. partibeteckningen kan antas ej leda till förväxling med beteckning som

för högst fem år sedan har avförts ur registret efter namnbyte och vars

registrering hade sådan giltighet som avses i punkt 4.

I fråga om parti som är representerat i riksdagen gäller inte första

stycket 3.

De medlemmar som enligt första stycket 3 biträder en ansökan skall

lämna egenhändigt undertecknade förklaringar om detta och därvid uppge

personnummer och kyrkobokföringsort. Lag (1981:525).

4 § Registreras partibeteckning för val till ri ksdagen, gäller registrering­

en även för val av landstingsledamöter och kommunfullmäktige i hela

571

¬

SFS 1985:203 riket.

Registreras partibeteckning för val av landstingsledamöter, gäller

registreringen val i den landstingskommun som anges i registreringsbeslut

samt val av kommunfullmäktige i de kommuner som är belägna inom

landstingskommunen. Registreras partibeteckning för val av kommunfull­
mäktige, gäller registreringen val i den kommun som anges i registrerings­
beslutet.

Avser ansökan registrering för val till riksdagen o ch är partibeteckning­

en redan registrerad eller är ansö kan om dess registrering redan gjord för
annat v al, får registrering bevilj as utan hinder av 3 § första stycket 4, om
det parti för vilket registrering sålunda har ske tt eller sökts har lämnat sitt

medgivande. Detsamma gäller om ansökan avser registrering för val av

landstingsledamöter och partibeteckningen redan är registrerad eller a nsö­

kan om dess registrering tidigare är gjor d för val av kommunfullmäktige

inom landstingskommunen. Behörig att lämna medgivande är det ombud

som partiet har anmält enligt 5 §. Lag (1981:525).

5 § För parti som fått sin partibeteckning registrerad skall finnas ombud.

Ombud skall anmälas till centrala valmyndigheten inom en månad efter det
att registreringen av beteckningen kungjorts enligt 7 §.

6 § Registrerad partibeteckning skall avföras ur registret, om

1. partiet begär det,

2. partiet ej vid två på varandra följande ordinarie val till riksdagen el ler

val i hela riket av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige anmält
kandidater enligt 8 § eller

3. partiet underlåter att anmäla ombud enligt 5 §. Lag (1977:187).

7 § När partibeteckning registrerats eller avförts ur registret, skall cen­

trala valmyndigheten kungöra detta i Post- och Inrikes Tidningar.

8 § För att registrerad partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val skall

partiet som kandidater anmäla

för val till riksdagen i viss valk rets minst fyra och högst femton personer

och

för val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige minst fyra och

högst tjugo personer i landsting skommunen eller kommunen.

Centrala valmyndigheten bestämmer inför varje val när anmälan av

kandidater senast skall göras. Kungörelse härom skall föras in i Post- oc h
Inrikes Tidningar. Underrättelse om beslutet skall vidare tillställas vaije
registrerat parti.

Anmälan av kandidater skall göras hos centrala valmyndigheten eller, i

den mån regeringen eller myndighet som bestäms av regeringen föreskri­
ver det, länsstyrelsen. Anmälan skall göras skriftligen av partiets ombud
eller av person so m ombudet utsett. Till anmälningshandlingen skall fogas

skriftlig förklaring från varje kandidat att han givit partiet tillstånd att

anmäla honom. Lag (1978:907).

9 § Finner den myndighet hos vilken anmälan görs anledning til l anmärk­

ning mot anmälningshandlingen eller handling som åtföljer denna, skall

572

myndigheten genast underrätta den som gjort anmälan. Därvid skall anges

¬

tid för ändring och komplettering av anmälningshandlingen. Därefter skall

SFS 1985:203

centrala valmyndigheten så snart som möjligt slutligt pröva ärendet.

Har det ej visats att anmäld kandidat givit partiet tillstånd att anmäla

honom, skall hans namn på anmälningshandlingen a nses obefintligt. Lag

(1978:907).

10 § Centrala valmyndigheten upprättar för varje slag av val och för

vaije riksdagsvalkrets, landstingskommun och kommun listor över de
kandidater som partierna anmält. Listorna skall sändas till postverket.

Skall röstning äga rum ho s utlandsmyndighet eller på fartyg, skall listorna

om möjligt sändas även till myndigheten och fartygets befälhavare. Lis­

torna för varje riksdagsvalkrets, landstingskommun och kommun skall så

snart som möjligt tillställas länsstyrelsen.

11 § Talan mot centrala valmyndighetens beslut i registrerings- eller

anmälningsärende föres hos valprövningsnämnden genom besvär. Lag

(1974:215).

6 kap. Valsedlar

1 § Till valsedlar skall användas särskilda blanketter som tillhandahålles

av centrala valmyndigheten.

2 § Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För val till
riksdagen skall användas gula, för val av landstingsledamöter blå och för
val av kommunfullm äktige vita valsedlar.

På valsedel skall finnas partibeteckning. Valsedel bör dessutom innehål­

la

1. namn på en eller flera kandidater,
2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkretsbe­

teckning) samt

3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning).

Kandidat skall anges på sådant sätt att det klart framgår vem som avses.

Vid kandidatnamn bör därför utsättas kandidatens personnummer eller

annan identifieringsuppgift. Lag (1977:187).

3 § Om valsedel up ptager mer än ett kandidatnamn, skall namnen uppta­
gas i en följd under varandra och förses med nu mmer som visar ordningen

mellan dem.

Namnen gäller själva valet samt, i den mån de ej därvid tages i anspråk,

val av ersättare för riksdagsledamöter och val av suppleanter för lands­
tingsledamöter och kommunfullmäktige.

Upptager valsedel med registrerad partibeteckning namn på kandidater,

skall va lsedeln, om partiet enligt 5 k ap. 8 § anmält kandidater för valet,
som första namn upptaga namnet på kandidat som tagits upp på listan över
kandidater partiet anmält. Lag (1977:187).

573

¬

SFS 1985:203

4 § Efter beställning av parti, som är representerat i den församling valet

gäller eller, i fråga om val till riks dagen, vid det senaste valet har fått mer
än en procent av rösterna i hela landet, tillhandahåller centrala valmyn­
digheten partiet blanketter till valsedlar till det antal partiet önskar.

Göres beställning av annat parti än som anges i första stycket eller av

annan än den som är behörig företrädare för partie t tillhandahåller centrala
valmyndigheten blanketter till valsedlar endast om beställaren betalar
blanketterna i förskott. Lag (1985:203).

5 § I fråga om parti, som deltager i riksdagsval och som vid det senaste

riksdagsvalet fått eller vid det förestående valet får mer än en procent av
rösterna i hela landet, svarar statsverket för kostnaden för blanketter till

valsedlar till ett antal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i
valkretsen. Vad som sagts nu gäller även parti som utan att ha uppnått den

angivna röstandelen är eller genom det förestående valet blir representerat

i riksdagen.

I fråga om parti, som deltager i val av landstingsledamöter eller kom­

munfullmäktige och som är eller genom det förestående valet blir represen­

terat i den församling valet gäller, svarar statsverket för kostnaden för

blanketter till valsedlar till ett antal som motsvarar fyra gånger antalet
röstberättigade i valet .

Vid tillämpning av första och andra styckena beräknas antalet röstberät­

tigade på grundval av stommarna till mantalslängderna för året. Lag
{1985:203).

6 § Har blank etter till valsedlar betalats i förskott och har valse dlarna

använts för parti som enligt 5 § är berättigat att få valsedelsblanketter

kostnadsfritt vid valet, skall förskottet återbetalas i den mån antalet val ­
sedlar som partiet får ko stnadsfritt därigenom ej kommer att överstiga, i

fråga om val till riksdagen fyra gånge r antalet röstberättigade i valkretsen

och i fråga om annat val fyra gånger antalet röstberättigade vid valet.

Antalet röstberättigade beräknas på grundv al av stommarna till mantals­

längderna för året. Belopp som återbetalas tillställs partiet oavsett vem

som har erlagt förskottet. Lag (1985:203).

1 § Om beställaren begär det, förser centrala valmyndigheten utan sär­

skild ersättning valsedelsblanketterna med partibeteckning, kandidatnamn
samt valkrets- och valbeteckningar.

Centrala valmyndigheten får förse valsedelsblanketter och valsedlar

med särskild siffer- eller bokstavsbeteckning (listtypbeteckning).

8 § När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten den sista
dag då beställning av valsedlar skall ha gjorts för att leverans skall kunna

ske 45 daga r före valdagen. För särskilda fall får bestämmas senare dag fö r

beställning och, om det behövs, även senare dag för l everans. Kommer
beställning in senare än centrala valmyndigheten har bestämt, fullgörs
leverans endast om betalning erläggs i förskott och endast under förutsätt­
ning att leveransen kan ske före valdagen och utan att leveransen av
tidigare gjorda beställningar försenas. Lag (1981.525).

574

¬

9 § Ilokal där röstning äger rum skall väljarna för varje val ha tillgång till

SFS 1985:203

1. valsedlar som försetts med parti- och valbeteckning för parti som vid

det senaste riksdagsvalet fått mer än en procent av rösterna i i hela landet
(partimarkerade valsedlar) samt

2. blanketter till valsedlar.

Lantbrevbärare som mottager valsedelsförsändelser bör medföra parti-

markerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första stycket.

Partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första stycket

tillhandahålles genom centrala valmyndighetens försorg. Log (1985:203).

10 § Talan mot centrala valmyndighetens beslut i ärende som avses i
detta kapitel föres hos valprövningsnämnden genom besvär.

Centrala valmyndigheten har rätt att erhålla biträde av länsstyrelse i

ärende som avses i detta kapitel. Lag (1974:215).

7 kap. Röstkort m. m.

1 § Vid val skall, i den mån centrala valmyndigheten ej förordnar annat,

för var och en som enligt gällande röstlängd är röstberättigad vid valet
upprättas röstkort med up pgifter om den röstberättigade. Röstkortet skall

dessutom innehålla uppgifter om valet till ledning för den röstberättigade.

För röstberättigad som ej har känd adress upprättas röstkort endast om

han begär det.

2 § Röstkort upprättas för den som är upptagen i allmän röstlängd av
lokala skattemyndigheten och för den som är upptagen i särskild röstlängd
av länsstyrelsen.

Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsleda­

möter och kommunfullmäktige skall röstkorten sändas till de röstberätti­

gade senast 30 dagar före valdagen. Vid annat val skall röstkorten sändas

till de röstbe rättigade senast 20 dagar före valdagen.

För val som äger rum samtidigt upprättas gemensamt röstkort. Lag

(1982:146).

3 § Har röstberättigad förlorat sitt röstkort eller har röstkortet ej kommit

honom till handa, är han berättigad att efter framställning få ett duplettröst-
kort.

Framställning om duplettröstkort göres hos den myndighet som enligt

2 § har att upprätta röstkortet. Duplettröstkort får ej lämnas ut s enare än

dagen före valdagen. Vid framställningen skall sökanden uppge

1. sitt fullständiga namn och personnummer samt
2. sitt hemvist i den o rt där han är uppförd i allmän röstlängd eller, om

han ä r uppförd i särskild röstlängd, hemvistet i den ort i riket där han

senast var kyrkobokförd.

Första och andra styckena äger motsvarande tillämpning, om den röst­

berättigade önskar få röstkort innan röstkorten blivit översända till de
röstberättigade. Röstkort får dock icke utlämnas innan den röstlängd som

skall gälla vid valet kommit till stånd enligt 4 kap. 5 eller 17 §.

575

¬

SFS 1985:203

4 § Centrala valmyndigheten bör på lämpligt sätt sprida kännedom bland

allmänheten om tid och sätt för röstning och om de bestämmelser i övrigt

som gäller för valet.

8 kap. Allmänna bestämmelser om röstningen

1 § Röstning sker på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där väljaren
är upptagen i röstlängd. Röstberättigad, som på grund av vistelse utom

riket eller på annan ort inom riket eller av annat skäl finner sig vara

förhindrad att rösta på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där han är

upptagen i röstlängd, får rösta på postanstalt inom riket, hos svensk
utlandsmyndighet eller på svenskt fartyg i utrikes f art.

Om flera val äger rum samtidigt, skall väljare som r östar på postanstalt,

hos utlandsmyndighet eller på fartyg vid ett och samma tillfälle utöva sin
rösträtt i samtliga val som han vill deltaga i .

2 § Väljaren skall själv lämna sin valsedel till valförrättaren eller, om

röstningen sker på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg, till
röstmottagaren där.

Om avlämnande av valsedel genom bud (röstning med valsedelsförsän­

delse) föreskrives i 11 kap.

3 § Väljare bör vid röstning i vallokal medfö ra sitt röstkort.

Röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg får icke

ske utan att röstkortet avlämnas. Väljare som vill rösta hos utlandsmyn­

dighet eller på fartyg får dock i stället för att avlämna röstkort förete giltigt

svenskt pass. Vidare får väljare som innehar sjöfartsbok eller annan giltig

identitetshandling rösta på fartyg utan att röstkort avlämnas. I fall då
väljaren ej avlämnar röstk ort skall röstmottagaren upprätta ett adresskort

för honom. Lag (1978:907).

4 § Vid röstning i vallokal lägger väljaren för varje val in sin valsedel i ett

valkuvert och lämnar kuverten till val förrättaren. Mottagna valkuvert sam­

las upp i valurna . En valurna användes för vart och et t av de samtidiga va l

som förrättas i vallokalen .

5 § Vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg
lägger väljaren för varje val in sin valsedel i ett valkuvert och lämnar
kuverten till röstmottagaren. Denne lägger in mottagna kuvert tillsammans
med väljarens rös tkort eller adresskort i ett ytterkuvert som tillslutes. Lag

(1976:99).

6 § Har röstning skett på poslanstalt, sänder röstmottagaren iordning­
ställda ytterkuvert till vederbörande valnämnd. Har röstning skett hos

utlandsmyndighet eller på fartyg, sänder röstmottagaren iordningställda
ytterkuvert till centrala valmyndigheten.

7 § Vid röstn ing med va lsedelsförsändelse lägger väljaren för varje va l in

576

sin valsedel i ett innerkuvert. Iordningställda kuvert läggs därefter in i e tt

/

¬

ytterkuvert för valsedelsförsändelse som tillsluts. Detta lämnas genom bud

SFS 1985:203

till valf örrättaren eller röstmottagaren.

Avlämnas valsedelsförsändelse i valloka l, öppnar valförrättaren ytterku-

vertet och lägger de innerkuvert som väljaren iordningställt i valur na.

Avlämnas valsedelsförsändelse på postanstalt, hos utlandsmyndighet

eller på fartyg, lägger röstmottagaren in försändelsen tillsammans med
väljarens röstkort i ett ytterkuvert. I de fall som avses i 11 ka p. 8 § and ra
stycket läggs adresskortet i ytterkuvertet i stället för röstkortet. Med

ytterkuvertet förfars därefter så som anges i 6 §. Lag (1982:146).

8 § Kuvert tillhandahålles endast genom centrala valmyndighetens för­

sorg.

Valkuvert och innerkuvert för valsedelsförsändelse skall vara så beskaf­

fade att färgen på inneliggande valsedel kan iakttagas utan att valhemlighe­

ten röjes.

Ytterkuvert som skall användas vid röstning på postanstalt, hos utlands­

myndighet eller på fartyg skall vara försett med fönster.

9 § Valkuvert tillställes valnämnder och röstmottagare. Ytterkuvert som
avses i 5 § tillställes rö stmottagare.

Valkuvert får lämnas ut endast i samband med röstning. Inner- och

ytterkuvert för valsedelsförsändelse skall i god tid före valet finnas till­

gängliga

1. hos valnämnden och hos de personer åt vilka nämnden uppdragit att

tillhandagå väljarna i sådant hänseende,

2. på postanstalt samt hos lantbrevbärare som mottager valsedelsförsän­

delser,

3. hos utlands myndighet och på fartyg där röstning skall äga rum.

Inner- och ytterkuvert för valsedelsförsändelse skall des sutom på begä­

ran kostnadsfritt tillhandahållas part i som är representerat i riksdagen . Lag

(1975:310).

10 § Röstning äger rum inför öppna dörrar. I lokal där röstning äger rum
skall finnas e tt lämpligt antal avskilda platser där väljaren utan insyn kan

lägga in sina v alsedlar i valk uvert.

Befinner sig någon, när tiden för röstningen går ut, i röstningslokalen

eller på anvisad plats intill denna men har han ej hunnit rösta, skall han ges

tillfälle till det.

11 § Den som uppe håller sig i röstningsloka len eller utrymme därintill är
skyldig att rätta sig efter de föreskrifter som valförrättare eller röstmotta­
gare meddelar för att trygga röstningens genomförande. Uppstår oordning
som ej kan avstyras, har valförrättaren eller röstmottagaren rätt att avbry­

ta röstningen.

Avbrytes röstning i vallo kal, skall valurna och röstlängd förseglas samt

förvaras på betryggande sätt. När röstningen återupptages, skall valförrät­

taren visa de närvarande att förseglingarna är obrutna, Avbrytes röstning
på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg, skall mottagna ytter­
kuvert under avbrottet förvaras på betryggande sätt.

Tal får ej hållas i röstningslokal eller i ansl utande utrymme. Ej heller får

577

I9-SFS 1985

¬

SFS 1985:203

tryckta eller skrivna upprop sättas upp eller delas ut till väljarna på sådan

plats. Lag (1978:907).

12 § I lokal d är röstning äger rum skall ett exemplar av denna lag finnas

tillgängligt.

I vallokal skall finnas anslagna de listor som centrala valmyndigheten

upprättat över de kandidater som partierna anmält för valen i den valkrets
till vilken va ldistriktet hör. På postanstalt där röstning äger rum skall listor
finnas tillgängliga för samtliga valkretsar. Listor för samtliga valkretsar bör
finnas tillgängliga även hos utlandsmyndighet och på farty g där röstning

äger rum.

13 § Protokoll skall föras över valförrättning i vallokal enligt formulär
som fastställes av centrala valmyndigheten.

På postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg skall fortlöpande

anteckningar föras över röstningen.

14 § Väljare, som på grund av kroppsligt fel icke kan avge sin röst i

föreskriven ordning, får vid röstningen anlita biträde som han utsett.

15 § �&tgärd eller anordning som det enligt denna lag åligger kommun,

valnämnd eller valförrättare att vidtaga eller ombesörja bekostas av kom­
munen.

9 kap. Särskilda bestämmelser om röstning i vallokal

1 § Vallokal skall hållas öppen för röstning mellan klockan 8 och 20.

Centrala valmyndigheten får bestämma att vallokalen i visst valdistrikt

skall vara öppen för röstning kortare tid än nu sagts, om det kan antagas att

väljarna likväl har tillfredsställande möjligheter att utöva sin rösträtt. Lag

(1978:907).

2 § När vallokalen har öppnats för röstning, visar valförrättaren de när­

varande att varje valurna är tom. Härefter får röstningen börja.

3 § Röstningen går till på följande s ätt.

När väljaren kommer in i valloka len, får han et t valkuvert för vart och

ett av valen. Han uppsöker därefter en av de avskilda platserna och lägger

där för varje val in sin vals edel i ett valkuvert. Valsedel får ej vikas.

Väljaren läm nar iordningställda valkuvert till valfö rrättaren. Om denne

begär det, skall väljaren uppge sitt fullständiga namn, sin födelsetid och sitt

hemvist inom valdistriktet eller, om han är upptagen i särskild röstlängd,

hemvistet i den ort i riket där han senast var kyrkobokförd. Valförrättaren
kontrollerar att väljaren är upptagen som röstberättigad i röstlängden, att
han ej redan röstat i val et, att han ställt i ordning endas t ett valkuvert för
varje val och att kuvert ej är försett med obehörig märkning. Valförrät­

taren lägger därefter i väljarens närvaro valkuverten i valur norna. I sam­
band härmed antecknas i röstlängden a tt väljaren röstat.

578

¬

4 § �r valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning, får det ej

SFS 1985:203

mottagas. Detsamma gäller om det ej klart framgår att kuvert innehåller
valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något val, får endast

ett av dessa mottagas. Om väljaren begär det, skall samtliga kuvert för det

valet återlämnas till ho nom.

5 § När vallokalen stängts för röstning och de som är närvarande fått

tillfälle att lämna sina valsedlar, förklaras röstningen avslutad.

6 § Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning till

vallokalen eller i denna skall anordnas lämplig plats där de partier som
deltager i valen kan lägga ut sina va lsedlar. Valförrättaren skall tillse att
väljarna där har tillgång till blanketter för valsedlar och partimarkerade

valsedlar för par ti som vid det senaste riksdagsvalet fått mer än en procent
av rösterna i hel a landet. Lag (1985:203).

7 § Kommunen bör på valdagen ordna med valskjutsar för de väljare
som bor avlägset eller isolerat och som endast med avsevärd kostnad eller

tidsspillan kan infinna sig i va llokalen.

10 kap. Särskilda bestämmelser om röstning på postanstalt, hos
utlandsmyndighet och på fartyg

Röstning på postanstalt

1 § Vid ordinarie val till riksda gen och val i hela r iket av landstingsleda­

möter och kommunfullmäktige får röstning ske på vaije postanstalt inom
riket från och med den tjugoQärde dagen före valdagen till och med
valdagen. Vid annat val får röstning på postanstalt ske från och med den
sjuttonde dagen före valdagen till och med va ldagen.

Att röstning på postanstalt kan begränsas i vissa fall framgår av 2 §. Lag

(1982:146).

2 § Röstning på postanstalt äger rum under tid då postanstalten är öppen
för allmänheten. På förslag av postverket får centrala valmyndigheten
begränsa den tid då röstn ing får ske på postanstalt före valdagen. Röstning
skall dock alltid kunn a äga rum under minst en timme varje dag då postan­
stalten är öppen för allmänheten. På valdagen skall postanstalt vara öppen
för rös tmottagning minst en timme före klockan 11 och minst en timme
efter klockan 15. Vid såd ana val av landstingsledamöter och kommunfull­
mäktige som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten be­
stämma att röstmottagning ej skall anordnas på valdagen.

Finns det särskilda skäl, får centrala valmyndigheten på förslag av

postverket bestämma att röstmottagning skall anordnas endast på vissa
postanstalter. Vid val till riksdagen och vid såda na val av landstingsleda­
möter eller kommunfullmäktige som omfattar hela riket skall röstning dock

alltid kunna äga rum på minst en postanstalt i varje kommun.

Inrättas med a nledning av valet postanstalt vid sjukhus, ålderdomshem,

kriminalvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger

579

¬

SFS 1985:203

röstning där rum på tid som postverket bestämmer efter samråd med

valnämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock
tidigast sjunde dagen före valdagen. Postverket skall samråda med val­
nämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning om hur
röstningen skall genomföras. På begäran av postverket skall valnämnden

utse erforderligt antal personer att biträda röstmottagare på postanstalten.

Inrättas med anledning av valet annan postanstalt, skall postanstalten

vara öppen för röstmottagning på valdagen, under tid som postverket

bestämmer efter samråd med valnämnden i den kommun där postanst alten
inrättas. Röstning skall d ock alltid kunna äga rum under minst en timme

före klock an 11 och minst en timme efter klockan 15. Lag (19 81:525).

3 § Röstmottagare på postanstalt är den som postverket utser.

4 § Röstning på postanstalt går till på följand e sätt.

När väljaren visat upp sitt röstkort för röstmottagaren, får han av denne

ett valkuvert för vart och ett av valen. Han uppsöker därefter en av de

avskilda platserna och lägger där för varje val in sin valsedel i ett valku­
vert. Valsedel får ej vikas.

Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren. Denne

kontrollerar att väljaren ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val

och att kuvert ej är försett med obehörig märkning. Därefter lägger röst­

mottagaren i väljarens närvaro in mottagna valkuvert i ett ytterkuvert
tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast ytterkuvertets

fönster, och tillsluter ytterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen hand om

ytterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn

och den valnämnd till vilken ytterkuvertet skall sändas. På ytterkuvertet
antecknas det värdepostnummer som är angivet i förteckningen.

Väljare som ej är känd för röstmottagaren skall legitimera sig . Gör han ej

det, får han icke rösta. Lag (1981:525).

5 § �r valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning, får det ej

mottagas. Detsamma gäller om det ej klart framgår att kuvert innehåller
valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något val, far endast

ett av dessa mottagas. Om väljaren begär det, skall samtliga kuvert för det

valet återlämnas till honom.

5 a § I eller i anslutning till lokal där poströstning äger rum skall anord ­

nas lämplig plats där valsedlar kan läggas ut av partier vars valsedlar ej

tillhandahålls enligt 6 ka p. 9 §. Endast partimarkerade valsedlar får läggas
ut. Lag (1985:203).

6 § Röstmottagare skall sända mottagna ytterkuvert till valnämnden i
den kommun d är väljaren är upptagen i allmän röstlängd el ler, om väljaren
är upptagen i särskild röstlängd, till valnämnden i den kommun inom

vilken den vallokal är belägen d är den särskilda röstlängden enligt 4 kap.

20 § skall finnas tillgänglig. Försändelsen skall anordnas som värdepost.

580

¬

Röstning hos utlandsmyndighet

SFS 1985:203

7 § När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten efter

samråd med utrikesdepartementet hos vilka svenska utlandsmyndigheter

röstning skall äga rum. Vid val som ej omfa ttar hela riket får dock centrala
valmyndigheten bestämma att röstning hos svensk utlandsmyndighet ej
skall äga rum.

Röstning hos utlandsmyndighet får böija tidigast den tjugofjärde dagen

före valdagen och pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara

centrala valmyndigheten till h anda senast klockan 12 dagen före valdagen.

Utlandsmyndighetens chef bestämmer när och var röstning äger rum hos

myndigheten samt kungör tid och ställe för röstningen.

Röstmottagare hos utlandsmyndighet är myndighetens chef eller den

han utser.

7 a §

Kuvert och sådana partimarkerade valsedlar och valsedelsblanket­

ter som avses i 6 kap. 9 § första sty cket samt övrig materiel som behövs

för röstning skall finnas tillgänglig hos de svenska utlandsmyndigheter som

centrala valmyndigheten bestämmer efter samråd med utrikesdepartemen­
tet. Lag (1982:146).

8 § Röstning hos utlandsmyndighet går till på följande sätt.

När väljaren visat upp sitt röstkort eller giltigt svenskt pass för röstmot­

tagaren, får han av denne ett valkuvert för vart och ett av valen. Han
uppsöker därefter en av de avskilda platserna och lägger där för varje val in
sin valsedel i ett valkuvert. Valsedel får ej vikas.

Väljaren läm nar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren. Kan väl­

jaren ej förete röstkort skall röstmottagaren med ledning av väljarens pass

och de uppgifter denne kan lämna upprätta ett adresskort. Röstmottagaren

kontrollerar att väljaren ställt i ordn ing endast ett valkuvert för varje val

och att kuvertet ej är försett med obehörig märkning. Därefter lägger

röstmottagaren i väljaren s närvaro in mot tagna valkuvert i ett ytterkuvert
tillsammans med väljarens röstkort eller adresskort, vilket placeras när­

mast ytterkuvertets fönster, och tillsluter ytterkuvertet. Röstmottagaren

tar slutligen hand om ytterkuvertet samt antecknar på en särsk ild förteck­

ning väljarens namn och den valnämnd till vilken ytterkuvertet skall sän­

das. På ytterkuvertet antecknas det värdepostnummer som är angivet i
förteckningen.

Väljare som ej ä r känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Gör han ej

det, får han icke rösta. Lag (1981:525).

9 § �r valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning, får det ej

mottagas. Dets amma gäller om det ej klart framgår att kuvert innehåller
valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något val, får endast

ett av dessa mo ttagas. Om väljaren begär det, skall samtliga kuvert för det

valet återlämnas till honom.

10 § Röstmottagare skall sända mottagna ytterkuvert och den i 8 § om­

nämnda förteckningen till centrala valmyndigheten. Sändes kuvert med
posten, skall försändelsen anordnas som värdepost.

581

¬

SFS 1985:203

11 § Centrala valmyndigheten förtecknar fortlöpande de ytterkuvert som
kommer in från utlandsmyndighet. Myndigheten sänder därefter mottagna
ytterkuvert till valnämnden i den kommun där väljaren är upptagen i

allmän röstlängd eller, om väljaren är upptagen i särskild röstlängd, till

valnämnden i den kommun, inom vilken den vallokal är belägen där den

särskilda röstlängden enligt 4 kap. 20 § skall fi nnas tillgänglig. Försändel­

sen skall anordnas som värdepost,

Rösrning på fartyg

12 § När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten på vilka

svenska fartyg i utrikes fart som röstning skall äga rum. Vid val som ej
omfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten bestämma att röst­

ning på svenskt fartyg i u trikes fart ej skall äga ru m.

Rätt att rösta på fartyg där röstning anordnas har den som tillhör farty­

gets besättning eller annan personal på fartyget eller är passagerare där.

12 a §

Kuvert och sådana partimarkerade valsedlar och valsedelsblan­

ketter som avses i 6 kap . 9 § första stycket samt övrig materiel som behövs

för röstning skall finnas tillgänglig på de svenska fartyg i utrikes fart som

centrala valmyndigheten bestämmer. Lag (1982:146).

13 § Vid ordinarie val till riksdagen och val i hel a riket av landstingsleda­

möter och kommunfullmäktige får röstning på fartyg bölja tidigast den

femtiofemte dagen före valdagen. Vid annat val får röstning på fartyg börja

tidigast den fyrtiofemte dagen före valdagen.

Röstning på far tyg får pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas

vara centrala valmyndigheten till handa senast klockan 12 dagen före
valdagen.

Fartygets befälhavare bestämmer när och var röstning äger rum samt

underrättar dem som befinner sig ombord om tid och ställe för röstningen.

Röstmottagare på fartyg är fartygets befälhavare eller den han utser.

Lag (1982:146).

14 § I fråga om röstning på fartyg äger 8-10 §§ motsvarande tillämp­

ning. Röstmottagare på fartyg får dock lämna mottagna ytterkuvert till

svensk utlandsmyndighet som centrala valmyndigheten bestämmer för

vidarebefordran till centrala valmyndigheten.

Kan väljaren ej förete röstkort eller giltigt sve nskt pass men innehar han

sjöfartsbok eller annan giltig identitetshandling, skall röstmottagaren i
stället upprätta ett adresskort for honom med ledning av identitetshand­

lingen och de uppgifter han kan lämna. Adresskortet lägges in i ytterkuver-

tet tillsammans med valkuvert som väljaren avgivit. Lag (1978:907).

15 § 1 fråga om ytterkuvert som kommer in til l centrala valmyndigheten
från röst mottagare på fartyg äger 11 § motsv arande tillämpning.

16 § Röstmottagare på fartyg har rätt till ersättning av statsverket för

nödvändiga utgifter för uppdragets fullgörande enligt de närmare bestäm­

melser som meddelas av centrala valmyndigheten.

582

¬

il kap. Särskilda bestämmelser om röstning med valsedelsförsän-

SFS 1985:203

delse

1 § Väljare som är gift far lämna valsedel genom sin make. Sådan valse­

delsförsändelse anordnas på följande sätt.

Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. I

närvaro av ett vittne lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i ett

ytterkuvert för va lsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter tecknar

väljaren på ytte rkuvertet försäkran på heder och samvete att han förfarit

på detta sätt. Vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt underteck­

nat försäkran. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väl jarens make eller barn eller
makens barn får ej vara v ittne. Lag (1982:146).

2 § Valsedelsförsändelse från den som är gift lämnas på valdagen i vallo­

kalen för det valdistrikt där väljaren är upptagen i röstlängd. Sådan försän­

delse får lämnas också på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg
där röstning äger rum.

3 § Väljare, som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder ej

kan inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i
röstlängd eller, om han vistas utomlands, hos närmaste utlandsmyndighet

där röstning äger rum, får lämna valsedel genom bud. Bud får den vara

som är väljarens barn, barnbarn, fader, moder eller syskon eller hans

vårdare och som fyllt 18 år. Sådan valsedelsförsändelse anordnas på föl­

jande sätt.

Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. 1

närvaro av budet och ett vittne lägger han sedan in iordningställda innerku­
vert i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter

tecknar väljaren på ytte rkuvertet försäkran på heder och samvete att han

förfarit på detta sätt samt att han av anledning som anges i första stycket ej

kan inställa sig för röstning i valloka len för vald istriktet eller hos utlands­
myndigheten. Budet och vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt
undertecknat försäkran samt att något förhållande som strider mot innehål­
let ej ä r känt för dem. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn
eller makens barn får ej vara vittne. Lag (1982:146).

4 § Valsedelsförsändelse enligt 3 § lämnas i vallokalen för det valdistrikt
där väljaren är upptagen i röstl ängd. Sådan försändelse får lämnas även på

postanstalt eller hos utlandsmyndighet där röstning äger rum. Lag

(1976:99).

5 § Väljare som betjänas av lantbrevbärare får lämna valsedel genom
denne, om röstning äger rum vid den postanstalt till vilken lan tbrevbäraren
är knuten. Vid val som ej o mfattar hela riket får dock centrala valmyndig­

heten på förslag av p ostverket begränsa antalet linjer vid vilka valsedel får

lämnas genom lantbrevbärare.

Valsedelsförsändelse som avses i första stycket anordnas på följande

sätt. Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. 1

närvaro av ett vittne lägger han sedan in iordnin gställda innerkuvert i ett

ytterkuvert fö r valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter tecknar

583

¬

SFS 1985:203

väljaren på ytterkuvertet försäkran på heder och samvete att han förfarit
på detta sätt. Vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt underteck^
nat försäkran. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller
makens barn får ej vara vittne, ej heller lantbrevbäraren.

Väljaren lämnar själv valsedelsförsändelsen och sitt röstkort till lant­

brevbäraren. Väljare som ej är känd för lantbrevbäraren skall legitime ra

sig. Gör han ej det, får han icke lämna försändelsen. Lantbrevbäraren

intygar på ytterkuvertet att han mottagit försändelsen av väljaren. Lag

(1982:146).

6 § Valsedelsförsändelse enligt 5 § lämnas på postansta lt till vilken lant­
brevbäraren är knuten. Valsedelsförsändelsen får mottagas även undertid
då postanstalten ej är öppe n för allmänheten. Lag (1975:310).

6 a § Vid ordinarie val till riksdagen och val i h ela riket av landstingsleda­

möter och kommunfullmäktige får valsedelsförsändelse vara anordnad
tidigast 24 dagar före valdagen. Försändelse som lämnas på fartyg får dock
vara anordnad tidigast 55 dag ar före valdagen.

Vid annat val får valsedelsförsändelse som lämnas i vallokalen eller på

postanstalt vara anordnad tidigast 17 dagar före valdagen. Försändelse

som lämnas hos utlandsmyndighet får vara anordnad tidigast 24 dagar före

valdagen och försändelse som lämnas på fartyg tidigast 45 dagar före
valdagen.

Dagen för försändelsens anordnande anges på ytterkuvertet. Lag

(1982:146).

7 § Lämnas valsedelsförsändelse i vallokal, kontrollerar valförrättaren

att väljaren är upptagen som röstberättigad i röstlängde n, att han ej red an

röstat i valet, att försändelsen är i föreskrivet skick och har anordnats inom

föreskriven tid samt att ytterkuvertet är tillslutet. Därefter bryter valförrät­

taren ytterkuvertet och kontrollerar att iordningställda innerkuvert är av

föreskriven b eskaffenhet, att väljaren ställt i ordning endast ett innerku­

vert för varje val samt att inner kuvert ej är försett med obehörig märk ning.

I närvaro av den som lämnat valsedelsförsändelsen lägger därefter valför­

rättaren mottagna innerkuvert i valurnorna. I samband härm ed antecknas i
röstlängden att väljaren röstat . Lag (1975:310).

8 § Lämnas valsedelsförsändelse på postanstalt, hos utlandsmyndighet
eller på fartyg, kontrollerar röstmottagaren att försändelsen är i föreskrivet
skick och har anordnats inom föreskriven tid samt att ytterkuvertet är
tillslutet. I närvaro av den som har lämnat valsedelsförsändelsen lägger
därefter röstmottagaren in försä ndelsen i ett ytterkuvert med fönster till­
sammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast ytterkuvertets

fönster, och tillsluter ytterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen hand om

ytterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn
och den valnämnd till vilken ytterkuvertet skall sändas. På ytterku vertet

antecknas det värdepostnummer som är angivet i förteckningen.

Om den som vill lämna en valsedelsförsändelse hos utlandsmyndighet

eller på fartyg inte kan förete väljarens röstkort, skall röstmottagaren

584

upprätta ett adresskort med ledning av väljarens pass och de uppgifter om

¬

väljaren som budet kan lämna. Vid röstning på fartyg får väljarens sjöfarts-

SFS 1985:203

bok eller annan giltig identite tshandling företes i stället för pass.

�r den som vill lämna va lsedelsförsändelsen ej känd för röstmottagaren,

skall han legitimera sig. Gör han ej det, får han icke avlämna försändelsen.

Lag (1982:146).

9 § Föreligger brist eller felaktighet i någo t hänseende som valförrättaren
eller röstmottagaren skall kontrollera enligt 7 eller 8 §, skall valsedelsför­

sändelsen eller i nnerkuvertet ej mottagas. Detsamma gäller o m innerku-

vert är tomt eller om det ej klart framgår att kuvert innehåller valsedel. Har
väljaren ställt i o rdning mer än ett innerkuvert för något val, får ej något av

dessa mottagas. Innerkuvert som ej mottages skall före återlämnandet
läggas in i ett särskilt kuvert som tillslutes. Valsedelsförsändelse som
medföres av lantbrevbärare men som ej mottages skall av lantbrevbäraren
återställas till väljare n. Lag (1975:310).

12 kap. Den vidare behandlingen av röster som avgivits på postan­

stalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg

1 § Ytterkuvert, som före valdagen kommer in till valnämnden från

röstmottagare på postanstalt eller från centrala valmyndigheten, sorteras
på valdistrikt. Ytterkuverten sändes därefter till valförrättarna i valdistrik­

tet. �versändandet bör ske i såd an tid a tt ytterkuverten är valförrättarna
till han da när röstningen i vallokalen där börjar. Före översändandet skall

ytterkuverten läggas in i särskilda omslag som förseglas och förses med
anteckning om det antal ytterkuvert varje omslag innehåller.

I avbidan på att översändandet till va lförrättarna sker skall ytterkuver­

ten förvaras på betryggande sätt.

2 § Ytterkuvert som på valdagen kommer in till valn ämnden, sändes till

valförrättarna i valdistriktet, om kuverten kan beräknas vara valförrät­
tarna till handa innan röstningen i vallokalen slutar. Före översändandet
skall de åtgärder vidtagas som anges i 1 §. Kommer ytterkuvert in till
valnämnden efter valdagen eller så sent denna dag att de ej kan beräknas
komma valförrättarna till handa innan röstningen i vallokalen slutar, skall
valnämnden behålla dem och förfara med dem på sätt som anges i 13 kap.

9§.

3 § Valnämnden skall i särskilt protokoll fortlöpande anteckna de åtgär­

der som nämnden vidtager med inkomna ytterkuvert. Protokollet föres
enligt formulär som fastställes av centrala valmyndigheten.

4 § Omslag med ytterkuvert som sänts till valdistrikten förvaras där
obrutna till dess röstningen i vallokalen fö rklarats avslutad och rösträkning
enligt 13 kap . 1 § påbörjas. I protokollet antecknas antalet mottagna om­
slag och det antal ytterkuvert som omslagen enligt anteckning på dem
innehåller.

Kommer omslag med ytterkuvert valförrättarna till h anda efter det att

röstningen i valdistriktet avslutats, skall omslaget ej brytas utan återsändas

585

¬

SFS 1985:203

till valnämnden efter förrättningens slut enligt 13 kap. 7 §. Om återsändan­

det skall anteckning göras i pr otokollet.

Om förhållandena medger det, får valförrättarna under pågående röst­

ning företa åtgärder enligt 13 ka p. 3-5 §§ beträffande ytterkuvert som
kommit in till valdistriktet. Därvid skall dock iakttas att valkuvert och

innerkuvert, som efter granskning befunnits vara i behörigt skick, åter

läggs in i ytterkuvertet tillsammans med väljarens röstkort. Innerkuvert

skall dessförinnan åter läggas in i ytterkuvert för valsedelsförsändelse.

Först när röstningen har förklarats avslutad får valkuvert och innerkuvert

läggas i urna. Lag (1981:525).

5 § Den om ständigheten att det i röstlängd antecknats att väljare röstat

på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg utgör ej hinder för
honom att rösta i val lokalen. Innan han får rösta där skall det ytterkuvert
som härrör från honom tagas fram och läggas in i ett särskilt kuvert som

tillslutes och förses med an teckning om innehållet. Om vad sålunda före­
varit skall anteckning göras i protok ollet.

13 kap. Preliminär rösträkning

Preliminär rösträkning i vallokal
1 § Omedelbart efter det att röstningen i vallokal förklarats avslutad,

räknar valförrättarna preliminärt de avgivna rösterna. Har val till riksda­
gen förrättat s samtidigt med annat va l, räknas riksdagsvalet först. Rösträk­
ningen är offentlig och skall genomföras utan avbrott. Lag (1975:310).

2 § Har flera val förrättats samtidigt, sker den preliminära rösträkningen

gemensamt för alla valen såvitt gäller åtgärder som avses i 3 �5 §§.

3 § Rösträkningen inledes med att från valnämnden inkomna omslag

med ytterkuvert brytes. Ytterkuverten räknas och antalet antecknas i

protokollet. Därefter granskas ytterkuverten. Därvid kontrolleras att

1. ytterkuvert icke blivit öppn at efter tillslutandet,

2. samma väljare icke avgivit mer än ett ytterkuvert,

3. väljaren är röstberättigad i vald istriktet,
4. väljaren icke röstat i vallokalen under valdagen.

I fa ll då de nämnda kraven är uppfyllda, förfares med ytterkuvert på sätt

som föreskrives i 4 §. I annat fall lägges ytterkuvert åt sidan. Lag

(1985:203).

586

4 § När kontroll enligt 3 § skett, öppnas de ytterkuvert som ej lagts åt
sidan och inneliggande röstkort, adresskort, valkuvert och valsedelsför­
sändelser tages ut.

Valkuverten granskas. Därvid kontrolleras att kuvert är av föreskriven

beskaffenhet och ej försett med obehö rig märkning. Godkända valkuvert

lägges i u rnorna. I samban d därmed antecknas vid väljarens namn i röst­

längden att han ut övat sin rösträtt.

Valsedelsförsändelserna granskas. Därvid kontrolleras att försändelsen

är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven tid samt att

ytterkuvertet är tillslutet. Därefter brytes ytterkuvertet. Innerkuverten

¬

, tgranskas. Därvid kontrolleras att de är av föreskriven beskaffenhet, att

SFS 1985:203

^ V äljaren ställt i ordning endast ett innerkuvert för varje val och att innerku-

* vert ej är försett med obehörig märkning. Godkända innerkuvert lägges i

urnorna. I sam band därmed antecknas vid väljarens namn i röstlängden att

han utövat sin r östrätt. Lag (1975:310).

5 § Föreligger brist eller felaktighet i något hä nseende som valförrättaren

skall kontrollera enligt 4 §, skall bristfälligt kuvert tillsammans med välja­

rens röstkort eller adresskort åter läggas in i ytterkuvertet. Detsamma

gäller om innerkuvert är tomt eller om det ej klart framgår att kuvert
innehåller valsedel. Innerkuvert skall dessförinnan åter läggas in i ytterku-

vert för valsedelsförsändelse. Ytterkuverten lägges åt sidan.

Ytterkuvert som lagts åt sidan enligt första stycket eller enligt 3 § andra

stycket läggs därefter in i särskilda om slag. Lag (1985:203).

6 § Sedan de i 3-5 §§ föreskrivna åtgärderna vidtagits, förfares för vaije

val för sig på följande sätt.

1. Val- och i nnerkuvert tages ut ur urnan och räknas. Antalet personer

som enligt röstlängd deltagit i valet räknas. Antalet kuvert och röstande
antecknas i protoko llet. �verensstämmer de framräknade siffrorna ej med

varandra, anges i protoko llet den sannolika orsaken till skillnaden.

2. Valsedlarna tages ut u r kuverten. Innehåller kuvert mer än en valse­

del, lägges valsedlarna tillbaka i k uvertet.

3. Kan det antagas att valsedel är ogiltig enligt 14 ka p. 4 § lägges valse­

deln tillbaka i kuv ertet.

4. Valsedlar som lagts tillbaka i sina kuvert enligt punkterna 2 och 3

läggs därefter in i särskil da omslag, som tillsluts. Varje omslag förses med
anteckning om det antal kuvert som omslaget innehåller.

5. �vriga val sedlar ordnas i grup per efter partibeteckning. Antalet val­

sedlar inom vaije grupp räknas och antalet antecknas i protokollet. Valsed­

larna lägges därefter partivis in i särski lda omslag. På omslagen antecknas
vilket partis v alsedlar omslaget innehåller och valsedlarnas antal.

6. De särskilda omslagen förses med uppgift om valdistriktet och förseg­

las. Lag (1985:203).

1 § Protokollet underskrives av ordföranden och två av de närvarande

valförrättarna. Därmed är förrättningen avslutad.

Omedelbart därefter sänds röstlängd, protokoll oc h de särskilda kuvert

och omslag som avses i 3 , 5 och 6 §§ till valnämnden. Sker insändandet
med posten, skall försändelsen anordnas som värdepost. Lag (1982:411).

8 § Det åligger valnämnden att se till att samtliga handlingar som avses i
7 § kommi t in till nämnden och att, om så ej är fallet, infordra det som
fattas.

Valnämnden behåller röstlängderna och vidarebefordrar omgående öv­

rigt material till länsstyrelsen. Sker översändandet med posten skall för­
sändelsen anordnas som värdepost.

Preliminär rösträkning hos valnämnden
9 § Vid offentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske, dock

587

¬

SFS 1985:203

tidigast onsdagen efter valdagen, granskar valnämnden de ytterkuvert som
kommit in till n ämnden och behållits där samt kuvertens innehåll. Därvid

äger 3-5 §§ m otsvarande tillämpning. På samma sätt granskar nämnden

de ytterkuvert som valförrättarna har lagt åt sidan enligt 3 och 5 §§.
Godkända val- och innerkuvert läggs i u rnor. För varje val och valkrets
används en urna. I samband med att kuvert läggs i urnan antecknas vid

väljarens namn i röstlängd en att han utövat sin rösträtt.

Avgivna röster räknas. Därvid äger 6 § motsva rande tillämpning. Lag

(1982:411).

10 § Kommer ytterkuvert in efter förrättningens böljan, lägges det utan
vidare åtgärd åt sidan. Kuvert som lagts åt sidan lägges därefter in i ett
eller flera särskilda omslag som förseglas och förses med anteckning om
innehållet. Lag (1978:907).

11 § �ver förrättning som avses i 9 § föres protokoll enligt formulär som
fastställes av centrala valmyndigheten. När förrättningen slutförts, sänder

valnämnden omgående röstlängder, protokoll samt iordingställda kuvert
och omslag till län sstyrelsen. Sker översändandet med posten, skall för­
sändelsen anordnas som värdepost.

14 kap. Slutlig sammanräkning och mandatfördelning

Allmänna bestämmelser

1 § Den slutliga sammanräkningen verkställes av länsstyrelsen vid of ­

fentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske. Länsstyrelsen skall

kungöra tid och plats för sammanräkningen. I kung örelsen anges i vilken

ordning som de olika valen kommer att räknas, om hinder ej möter.

Kungörelsen skall anslås på kommunernas anslagstavlor samt senast da­

gen före sammanräkningens början införas i ortstid ning inom länet.

Före sammanräkningens början skall länsstyrelsen ha tillsett att de

handlingar som behövs för sammanräkningen har kommit in från val­
nämnden i d en kommun sammanräkningen avser. �r inkomna handlingar

ofullständiga eller ej i behörigt skick, skall länsstyrelsen infordra det som

fattas eller, om det behövs, inhämta uppgift om anledningen till att hand ­

lingarna är ofullständiga eller ej i behörig t skick. Lag (1977:712).

2 § Vid den slutliga samm anräkningen prövar länsstyrelsen valsedlarnas

giltighet och me ddelar de beslut som denna prövning och de vid röstningen
förda protokollen föranleder.

Har avgivna valsedlar ej förvarats på föreskrivet sätt, skall de förklaras

ogiltiga, om det ej kan antagas att obehörig åtgärd ej vidtagits med dem.

�ver förrättning hos länsstyrelsen föres protokoll enligt formulär som

fastställes av centrala valmyndigheten.

3 § 1 fråga om riksdagsval bestämmer länsstyrelsen ordningen mellan

kandidatnamnen på partiernas valsedlar i valkretsen i den utsträckning

som behövs för utseende av riksdagsledamöter och ersättare för dem.

588

I fråga om landstings- och kommunfullmäktigval fördela r länsstyrelsen

¬

mandaten mellan partierna. Länsstyrelsen fastställer även för varje val-

SFS 1985:203

.'kféts vilka personer som skall erhålla mandaten som ledamöter samt utser

suppleanter för landstingsledamöter och kommunfullmäktige.

Förrättningen skall genomför as utan dröjsmål. Vid avbrott i förrättning­

en skall valsedlarna och övriga valhandlingar läggas i säkert förvar. Innan

förrättningen återupptages, skall länsstyrelsen se till att obehörig åtgärd ej

vidtagits med valhandlingarna. Lag (1982:411).

4 § Valsedel är ogiltig, om den

1. saknar partibeteckning eller upptager mer än en partibeteckning, eller

2. är försedd med kännetecken som uppenbarligen blivit anbragt på

valsedeln med avsik t.

Finns i ett valkuvert mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Innehål­

ler valkuvertet två eller tre valsedlar och bär alla samma partibeteckning,

skall dock en valsedel räknas som giltig. Uppvisar i sådant fall valsedlarna

olikheter i fråga om kandidatnamn, skall namnen på sedlarna anses obe­

fintliga. Lag (1975:310).

5 § Utöver vad som gäller enligt 4 § andra stycket skall namn på valsedel

anses obefintligt,

1. om kandidaten ej är valbar eller det ej framgår klart vem so m avses,

2. om ordningen mellan namnet och annat namn ej framgår klart eller
3. om valsedeln gäller registrerat parti, för vilket anmälts kandidater

enligt 5 kap. 8 §, och valsedeln ej som första namn upptager namnet på

någon av de anmälda kandidaterna.

Vid bedömning enligt första stycket 3 av vilket namn som är det första

skall namn ej anses obefintligt därför att kandidaten har avlidit eller visat
sig ej vara valbar. Lag (1975:310).

Riksdagsvalet

6 § Ordningen mellan kandidatnamnen inom varje parti fastställes ge­

nom särskilda uträkningar. Vid varje uträkning gäller valsedel endast för

ett namn.

Vid den första uträkningen gäller valsedel för det namn som står först på

sedeln. Valsedlar med samma första namn bildar en grupp. Varje grupps

röstetal räknas fr am. Röstetalet är lika med det antal valsedlar som ingår i

gruppen. Samma tal är också jämförelsetal för det namn som står först på
gruppens valsedlar. Det namn vars jämförelsetal är störst får den första

platsen i ordninge n.

Vid varje följand e uträkning gäller valsedel för det namn som står först

på sedeln, varvid bortses från namn som redan fått plats i ordni ngen. Den

eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående uträkning gällde
för det namn som fick plats i ordningen, upplöses och ordnas i nya
grupper, så att valsedlar som vid den pågående uträkningen gäller för ett
och samma namn bildar en grupp. �vriga befintliga grupper behålles
däremot oförändrade. För varje nybildad grupp räknas röstetalet fram.
Röstetalet är lika med det antal valsedlar som ingår i gruppen. För samtliga
namn, som deltager i uträkn ingen, beräknas röstetal och jämförelsetal.

Röstetalet för ett namn är lika med röstetalet för den grupp eller det

sammanlagda r östetalet för de grupper vilkas valsedlar gäller för namnet.

589

¬

SFS 1985:203

Jämförelsetalet för ett namn är lika med d ess röstetal, om ick e grupp av

valsedlar som gäller för namnet deltagit i besättandet av förut utdelad
plats. Om detta är fallet, erhålles namnets jämförelsetal genom att dess

röstetal delas med det tal som motsvarar den del gruppen tagit i besättan­

det av plats eller platser som utdelats (gruppens platstal), ökat med 1, eller,
om flera grupper av valsedlar, som gäller för namnet, deltagit i besättandet
av förut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda platstal, ökat med

1. Platstalet för en grupp beräknas sålunda att gruppens röstetal delas med

det största jämförelsetalet vid u träkningen närmast före gruppens bildan­
de. Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas med två decimaler.

Den sista decimalsiffran får ej höjas.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, får nästa plats i ordningen.

Mellan lika tal av göres företrädet genom lottning.

7 § För varje namn som erhållit plats i ordninge n enligt 6 § bestämmer

länsstyrelsen i erforderlig utsträckning genom särskilda sammanräkningar
inom det parti som namnet tillhör särskild ordning mellan namnen på

partiets valsedlar för utseende av ersättare.

Ersättare utses på g rundval av de valsedlar som gällde för namn et, när

det erhöll plats i ordningen enligt 6 §. Vid denna uträkning gäller varje

valsedel so m hel röst. Med iakttagande av att namn på den som redan få tt

plats i den särskilda ordningen anses som obefintligt skall röstvärdet tillg o­

doräknas det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta rösteta­
let erhåller plats i den särskilda ordni ngen. Mellan lika tal avgöres företrä­
det genom lottning. Lag (1975:1105).

8 § Sedan de i 6 och 7 §§ föreskrivna åtgärderna vidtagits, lägges valsed­

larna in i särskilda omslag, de godkända för sig och de ogiltiga för sig.
Omslagen förseglas. Valsedlarna förvaras till utgången av den tid för

vilken valet gäller.

Förrättningen avslutas genom att protokollet läses upp. Protokollet sän­

des genast til l centrala va lmyndigheten. Lag (1978:907).

9 § Centrala valmyndigheten fördelar mandaten i riksdagen på grundval
av protokollen från länsstyrelserna och med tillämpning av 3 kap. 6-8 §§

regeringsformen.

Vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten enligt 3 kap. 8 § första

stycket regeringsformen tilldelas mandaten ett efter annat det parti som för

varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas,

så länge partiet ännu ej tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal i

valkretsen delas med 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet genom att par­

tiets röstetal delas med det tal som är 1 högre än dubbla antalet mandat

som redan tilldelats partiet i valkre tsen.

Vid bestämmandet av det sammanlagda antal mandat i riksdagen som

parti skall ha enligt 3 ka p. 8 § andra stycket regeringsformen för att bli
proportionellt representerat tillämpas fördelningsregeln i andra stycket på
hela riket som en valkrets. Varje parti tilldelas så många utjämning smandat

som behöv s för att detta antal skall uppnås.

Av de utjämningsmandat som parti erhållit tillföres det första den val-

590

krets där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten uppvisar

¬

fslorre jämförelsetal än i övr iga valkretsar. �&terstående utjämningsmandat

SFS 1985:203

;trHföres e tt efter annat den valkrets där partiet för varje gång uppvisar

' störst jäm förelsetal vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln i andra

stycket på parti ets röstetal i v alkretsarna.

Har parti i någon valkrets erhållit flera mandat än antalet på partiets

valsedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandat, med motsvarande
tillämpning av fjärde stycket, till annan valkrets där partiet deltager i

fördelningen av fasta valkretsmandat. Kan mandat ej besättas genom

tillämpning av detta förfarande, skall det vara obesatt under den tid för
vilken valet gäller.

Mellan lika tal a vgöres företrädet genom lottning. Lag (1974:215).

10 § Centrala valmyndigheten fastställer på grundval av protokollen från
länsstyrelserna vilka personer som skall erhålla mandaten som ledamöter.

Har länsstyrelsen ej bestämt ordning mellan så många namn som behövs

för att de mandat som ett parti erhållit i valkretsen skall kunna besättas

med ledamöter, skall länsstyrelsen på anmodan av centrala valmyndighe-'

ten vid ny förrättning bestämma ytterligare namn i ordningen. Sådan

förrättning skall kungöras enligt 1 §.

Har kandidat fått plats i ordning i mer än en valkrets eller för mer än ett

parti och skulle han till följd därav erhålla mandat i mer än en val krets eller

för mer än ett parti, skall han tillträda det mandat för vilket hans jämförel­

setal är störst. Mandat som kandidat ej tillträder tillfaller den som står
främst i den för kandidatens namn enligt 7 § bestämda särskilda ordningen.

Därvid bortses från namn på den som redan valts till ledamot. Har till följd

av denna paragraf tv å eller flera mandat ej ti llträtts, tillsätts de ett och ett
allt efter storleken på jämförelsetalen för namnen enligt 6 §. Lag

(1975:1105).

11 § Sedan mandaten besatts med ledamöter, utser centrala valmyndig­

heten på grundval av den enligt 7 § bestämda ordningen mellan kandidat­
namnen för varje ledamot lika många ersättare som ledamotens parti fått
mandat i valkretsen. Minst tre ersättare skall dock alltid utses för varje
ledamot. Vid utseende av ersättare skall bortses från namn på den som
valts till ledamot.

Finns ej någon som enligt första stycket kan utses till ersättare, skall den

kandidat inom valkretsen, som enligt 6 § står i tu r att erhålla mandat för
partiet, utses till ersättare för ledamoten. Finns ej någon sådan kandidat på
partiets valsedlar, skall centrala valmyndigheten med tillämpning av 9 §

femte stycket bestämma annan valkrets, från vilken ersättaren skall utses,
och där till ersätta re utse den som står närmast i tur att erhålla mandat för

partiet. För ledamot får finnas endast en ersättare enligt detta stycke.
Finns ej någon som s ålunda kan utses till ersättare, skall därvid bero.

Om det b ehövs, skall länsstyrelsen på anmodan av centrala valmyndig­

heten vid ny förrättning fastställa ordning enligt 6 och 7 §§ mellan namnen

på partis valsedlar. Sådan förrättning skall kungöras enligt 1 §. Lag

(1974:215).

12 § När mandaten fördelats mellan partierna och besatts med ledamöter

samt ersättare utsetts, tillkännager centrala valmyndigheten valets utgång

591

¬

SFS 1985:203

genom kungörelse i Post- och In rikes Tidningar. Därmed är valet avslutat.

De handlingar som rör valet lägges i säkert fö rvar och bevaras till utgången
av den tid valet gäller.

13 § Har ledamot avgått före utgången av den tid för vilken han blivit

vald, utser centrala valmyndigheten på anmälan av riksdagens talman till

ny ledamot i den avgångnes ställe den ersättare som enligt den mellan

ersättarna bestämda ordningen står i tur att inträda. Kan mandatet ej

besättas med ersättare, skall det vara obesatt under återstoden av valperio­
den.

Har till ny ledamot utsetts den som enligt 11 § andra stycket varit utsedd

till ersättare för den avgångne ledamoten, utses ersättare för honom enligt

11 §. Har mandatet flyttats från en valkrets till en annan, skall därvid anses
som om mandatet vid valet tilldelats sistnämnda valkrets. Ersättare för
annan ledamot, som trätt i stället för avgången ledamot, är de övriga

personer som skulle ha varit ersättare för den avgångne ledamoten. Lag

(1974:215).

14 § På anmälan av riksdagens talman utser centrala valmyndigheten

med tillämpning av 11 § om möjlig t två nya ersättare, om

1. antalet ersättare för en riksdagsledamot har gått ner till hälften eller

därunder av det vid valet u tsedda antalet genom att ersättare har utsetts till
ordinarie ledamot eller har avgått av annan orsak, eller

2. antalet ersättare inte är tillräckligt för att ersättare skall kunna inträ da

i le damots ställe enligt föreskrifterna i regeringsformen och riksdagsord­
ningen. Lag (1979:1101).

14 a § Centrala valmyndigheten utfärdar kungöre lse i Post- och Inrikes

Tidningar om utgången av förrättning som avses i 13 eller 14 §. Förrätt­

ningen är därmed av slutad. Lag (1974:215).

Landstings- och kommunfullmäktigvalen
15 § Ordningen mellan kandidatnamnen inom varje parti fastställes ge ­

nom särskilda uträkningar. Vid varje uträkning gäller valsedel endast för
ett namn. Vid fastställande av ordningen mellan namnen förfares i enlighet

med 6 § andr a-femte styckena. Lag (1975:474).

15 a §

Mandaten i lan dstinget fördelas mellan partier. Endast parti som

har fat t minst tre procent av rösterna i hela landstingskommunen är berätti­

gat att deltaga i fördelningen av mandaten i landstinget. Lag (1977:187).

15 b § De fasta valkretsmandaten i landstinget fördelas för varje valkrets

proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen.
Härvid tilldelas mandaten, ett efter annat, det parti som för varje gång
uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas, så länge

partiet ännu ej tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal i valkret­

sen delas med 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet genom att partiets

röstetal delas med det tal som är 1 högre än det dubbla antalet av de
mandat som redan tilldelats partiet i v alkretsen.

592

Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, att fördelningen av

¬

alla mandat i landstinget blir proportionell mot partiernas röstetal i hela

SFS 1985:203

landstingskommunen. Vid be stämmandet av det sammanlagda antal man­
dat i landstinget som parti skall ha för att bli pro portionellt representerat
tillämpas fördelningsregeln i fö rsta stycket på hela landstingskommunen
som en valkrets. Varje parti tilldelas så många utjämningsmandat som
behövs för att detta antal skall uppnås.

Har parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten erhållit flera

mandat än som motsvarar den proportionella representationen i landsting­

et för partiet enligt andra stycket, bortses vid fördelningen av utjämnings­

mandaten från partiet och de fasta valkretsmandat det har erhållit.

Av de utjämningsmandat som parti erhållit tillföres det första den val­

krets där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten uppvisar

större jämförelsetal än i övriga valkretsar. �&terstående utjämningsmandat

tillföres ett efter annat den valkrets där partiet för vaije gång uppvisar
störst jämförelsetal vid f ortsatt tillämpning av fördelningsregeln i första
stycket på partiets röstetal i valkretsarna.

Har parti i någon valkrets erhållit flera mandat än antalet på partiets

valsedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandat, med motsvarande
tillämpning av fjärde stycket, till annan valkrets. Kan mandat ej besättas

genom tillämpning av detta förfarande, skall det vara obesatt under den tid
för vilken valet gäller.

Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning. Lag

(1975:474).

15 c § För va ije mandat som ett parti har erhållit i landstinget utses en

landstingsledamot. Den första platsen som tilldelats parti besattes med den

kandidat som står främst i den enligt 15 § b estämda ordningen mellan
namnen, den andra med den kandidat som därefter står närmast i ordning­

en och så vidare efter samma grund. Lag (1977:187).

15 d § Mandaten i kommunfullmäktige fördelas för vaije valkrets propor­

tionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i va lkretsen. Härvid
tilldelas ma ndaten, ett efter annat, det parti som för varje gång u ppvisar

det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas, så länge partiet ännu
ej tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal i valkretsen delas

med 1,4. Därefter erhålls jämförelsetalet genom att partiets röstetal delas

med det tal som är 1 högre än det dubbla antalet av de mandat som redan

har tilldelats partiet i valk retsen.

För vaije mandat som ett parti har erhållit i kommunfullmäktige utses en

fullmäktig. Det första mandatet som har tilldelats ett parti besätts med den

kandidat som står främst i den ordning som har fastställts enligt 15 §, det

andra med den kandidat som därefter står närmast i ordningen och så

vidare efter samma grund.

Har ett parti erhållit flera mandat än vad som motsvarar antalet namn på

partiets valsedlar, skall överskjutande mandat vara obesatt under den tid

för vilken valet gäller. �r kommunen indelad i valkretsar, skall dock
överskjutande mandat flyttas till annan valkrets med tillämpning av 15 b §
fjärde stycket. Kan mandatet inte besättas genom detta förfarande, skall
det vara o besatt under den tid för vilken valet gäller.

Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning. Lag

593

(1982:411).

¬

SFS 1985:203

16 § Har en kandidat vid landstings-eller kotnmunfullmäktigval fått plats

i ordning i mer än en valkrets eller för mer än ett parti och skulle han till

följd där av erhålla mandat i mer än en valkrets eller för mer än ett,parti,
skall han tillträda det mandat, för vilket han s jämförelsetal är störst.

På grundval av de valsedlar som gällde för kandidatens namn när detta

erhöll plats i o rdningen fastställes vid ny sammanräkning vem som skall
erhålla mandat som kandidaten ej tillträder. Vid denna uträkning gäller

vaije valsedel som hel röst. Med iakttagande av att namn på kandidat som
redan tillträtt mandat för partiet anses som obefintligt skall röstvärdet

tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta

röstetal erhåller mandatet. Mellan lika tal avgöres företrädet genom lott-
ning.

Har till följd av denna paragraf två eller flera mandat ej tillträtts, tillsätts

de ett och ett allt efter storleken på jämförelsetalen för namnen enligt 6 §.

Lag {1982:411}.

17 § När mandaten i landsting och kommunfullmäktige fördelats mellan

partier och besatts med ledamöter, skall länsstyrelsen utse suppleanter för

landstingsledamöter och kommunfullmäktige. Lag (1982:411).

18 § För landstingsledamöter utses suppleanter på följande sätt.

För vaije landstingsledamot göres inom det parti, för vilket han blivit

vald, lika många nya sammanräkningar, dock minst tre, som partiet erhållit

platser. Vid varje sammanräkning äger 16 § a ndra stycket motsvarande
tillämpning.

Kan föreskrivet antal suppleanter icke utses enligt andra s tycket, skall

därvid bero. Lag (1977:187).

19 § För kommunfullmäktige utses suppleanter på följande sätt.

För varje ledamot görs en sammanräkning inom det parti, för vilket han

har blivit vald. Vid varje sammanräkning t as hänsyn endast till de valsedlar

som upptar ledamotens namn och som på grund härav gällde för detta

namn, när det fick plats i ordn ing. Varje valsedel gäller som hel röst. Med

iakttagande av att namn på kandidat som har blivit genom valet utsedd till
ledamot skall anses som obefintligt tillgodoräknas röstvärdet det namn
som står främst på sedeln. Den som får högsta röstetalet är utsedd till

suppleant för den ledamot som sammanräkningen avser. Mellan lika tal

avgörs företrädet genom lottning.

Om det antal suppleanter som har utsetts enligt andra stycket är mindre

än det antal som kommunfullmäktige har bestämt enligt 2 kap. 2 § kommu­

nallagen (1977:179) och samma suppleant har utsetts för tre eller flera

ledamöter, görs ytterligare en sammanräkning för var och en av dessa
ledamöter. Därvid skall även namn på kandidat som har blivit genom valet
utsedd till supp leant för den ledamot som sammanräkningen avser anses
som obefintligt. I övrigt för fars på sätt som anges i andra st ycket.

Om antalet suppleanter fortfarande är mindre än det antal som kommun­

fullmäktige har bestämt enligt 2 kap. 2 § kommunallagen och samma supp­

leant har utsetts för fem eller flera ledamöter, görs ytterligare en samman­

räkning för var och en av dessa ledamöter.

5^4

Därefter görs på motsvarande sätt successivt ytterligare sammanräk-

¬

liingar för de ledamöter vilkas suppleanter har utsetts för sju eller flera

SFS 1985:203

ledamöter, nio eller flera ledamöter, och så vidare, så länge antalet supp­
leanter är mindre än det antal som kommunfullmäktige har bestämt enligt
2 kap. 2 § kommun allagen.

Kan någon suppleant för en viss ledamot inte utses enligt andra-femte

styckena, utses ingen suppleant för den ledamoten. Lag (1982:411).

20 § När länsstyrelsen företagit de åtgärder som föreskrives i 15, 15 b -
15 d, 16, 18 och 19 §§, lägges valsedlarna in i särskilda omslag, de god­
kända för sig och de ogiltiga för sig. Omslagen förseglas. Valsedlarna
förvaras till utgången av den tid valet gäller.

Valets utgång kungöres genom uppläsning av protokollet. Därmed är

valet avslutat. Lag (1978:907).

21 § upphävd genom lag (1982:411).

22 § Har en ledamot av landsting eller kommunfullmäktige avgått före

utgången av den tid för vilken han blivit vald, skall länsstyrelsen på

anmälan av landstingets respektive kommunfullmäktiges ordförande till
ordinarie ledamot inkalla den suppleant som enligt den mellan suppleanter­

na bestämda ordningen står i tu r att inträda.

Finns ej någon som enligt första stycket kan inkallas till ordinarie leda­

mot, skall länsstyrelsen vid offentlig förrättning genom ny sammanräkning
inom det parti för vilket den avgångne blivit vald utse efterträdare för

honom. Vid den nya sammanräkningen tillämpas 15 b, 15 c och 16-18 §§
när det gäller efterträdare för landstingsledamot och 15 d, 16, 17 och 19 §§
när det gäller efterträdare för fullmäktig.

Finns ej någon som kan utses till efterträdare för landstingsledamot eller

fullmäktig, utses ingen efterträdare. Lag (1982:411)

23 § Har en suppleant för landstingsledamot eller för fullmäktig inträtt
som ordina rie ledamot eller avgått som suppleant av annan orsak, skall
länsstyrelsen på anmälan av landstingets respektive kommunfullmäktiges

ordförande vid offentlig förrättning utse ytterligare en suppleant för varje

berörd ledamot. Ytterligare suppleant för fullmäktig skall dock utses en­

dast om antalet suppleanter är mindre än det antal som fullmäktige har

bestämt. Vid den nya sammanräkningen tillämpas 18 § när det gäller

suppleanter för landstingsledamot och 19 § när det gäller suppleanter för
fullmäktig.

Finns ej någon som kan utses till suppleant för landstingsledamot eller

kommunfullmäktig, skall därvid bero. Lag (1985:203).

24 § Med uppläsning av protokollet är förrättning som avses i 22 oc h

23 §§ avslutad. Efter sammanräkningen skall valsedlarna åter läggas in i
omslag på sätt som föreskrives i 20 §.

595

¬

SFS 1985:203

15 kap. Bevis, besvär över val och förrättning, m. m. Lag (1974:215).

1 § För den som blivit utsedd till ledamot av riksdagen eller till ersättare

utfärdar centrala valmyndigheten genast bevis därom. I beviset anges
namnet på den som blivit utsedd samt tid, parti och valkrets som han blivit
utsedd för. Bevis för ersättare skall dessutom innehålla uppgift om den

eller de ledamöter som han utsetts till ersättare för och, om flera ersättare

utsetts för samma ledamot, ordningen mellan ersättarna.

Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från för rättning

vid vilken ledamoten eller ersättaren blivit utsedd. Bevis skall tillställas
den som blivit utsedd samt va lprövningsnämnden och riksdagens talman.

Lag (1974:215).

2 § För den som blivit utsedd till ledamot av landsting eller kom munfull­

mäktige eller till s uppleant utfärdar länsstyrelsen genast bevis därom. I
beviset anges namnet på den som blivit utsedd samt tid. parti och, i

förekommande fall, valkrets för vilken han blivit vald.

Som bevis gäller utdrag ur protokoll el ler annan handling från för rättning

vid vilken ledamoten eller suppleanten blivit utsedd. Bevis skall tillställas
den som blivit utsedd samt landstinget respektive kommunen. Lag
(1974:215).

3 § Valprövningsnämnden skall granska bevis för riksdagsledamot och
ersättare och därvid pröva o m beviset blivit utfärdat i enlighet med 1 § .

Granskningen skall vara avslutad senast dagen innan d en riksdag till vilken

valet skett samlas till riksmöte eller, i fråga om bevis som kommer in till
valprövningsnämnden medan riksmöte pågår, så sn art det kan ske. Berät­

telse om granskningen skall ofördröjligen öve rlämnas till riksdagens tal­

man. Lag (1974:215).

4 § Talan mot beslut, varigenom ce ntrala valmyndigheten eller länssty­
relsen fastställt utgången av val eller av sådan förrättning som avses i

14 kap. 13 , 14, 22 eller 23 § föres hos valprövningsnämnden genom besvär.

Talan far föras av den som enligt röstlängd var röstberättigad vid vale t

samt av den som enligt beslut av länsstyrelsen över anmärkning mot

röstlängden var utesluten från rösträtt. Talan får också föras av ett parti

som har deltagit i valet.

Besvärshandlingen skall ges in till beslutsmyndigheten och vara myndig­

heten till handa inom tio dagar efter det att valet eller förrättningen avsluta­

des. Har besvärshandlingen kommit in till valprövningsnämnden före be­
svärstidens utgång, skall den omständigheten att inlagan kommit in till

beslutsmyndigheten först därefter dock ej föranleda att besvären lämnas
utan prövning.

Snarast möjligt efter besvärstidens utgång skall beslutsmyndigheten

samtidigt kungöra samtliga besvä r som anförts och sända besvärshandling­

arna till valprövning snämnden. Avser besvären riksdagen, införes kungö­

relsen i Post- och Inrikes Tidningar. Avser besvären landsting eller kom­
munfullmäktige, införes kungörelsen i ortstidn ing inom landstingskommu­

nen resp ektive kommunen. I kungörelsen anges viss kort tid inom vilke n

596

förklaring över besvären skall ha kommit in till valprövningsnämnden.

¬

Beslutsmyndigheten skall därjämte skyndsamt inkomma till valprövnings-

SFS 1985:203

nämnden med yttr ande över besvären.

Besvär över beslut, varigenom har fastställts utgången av val i hela riket

av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige, prövas av valprövnings-

nämnden i den sammansättning denna hade vid tiden för valet. Lag

(1982:411).

5 § Den som vill anföra besvär har rätt att hos beslutsmyndigheten

genast erhålla utdrag ur protokoll eller annan handling över förrättningen.

Lag (1974:215).

6 § Finner valprövningsnämnden i ären de enligt 4 § behövligt att någon

höres som vittne vid domstol, kan nämnden förordna att vittnesförhör

skall äga rum vid allmän u nderrätt.

I fråga om bevisupptagning enligt första stycket gäller 35 kap. 10 och

11 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar. Ersättning till vittne utgår av

allmänna medel. Kostnaden härför skall stanna på statsverket.

Statliga och kommunala myndigheter skall lämna valprövningsnämnden

de upplysningar och yttranden som den begär. Lag (1982:411)

7 § Har i den verksamhet för förberedande och genomförande av val, för

vilken myndighet svarar, förekommit avvikelse från föreskriven ordning
eller har någon hindrat röstningen, förvanskat avgivna röster eller otillbör-
ligen verkat vid valet på något annat sätt, skall valprövningsnämnden, om

det med fog kan an tas att vad som förekommit har inverkat på valutgång­
en, vid prövning av besvär över valet upphäva detta i den omfattning som

behövs och förordna om omval i valkrets. Kan rättelse åstadkommas

genom förnyad sammanräkning eller annan sådan mindre ingripande åt­

gärd, skall nämnden dock i s tället för att förordna om omval uppdra åt

beslutsmyndigheten att vidta sådan rättelse.

Har vid förrä ttning som avses i 14 k ap. 13, 14, 22 eller 23 § förekommit

avvikelse från föreskriven ordning och är det ej osannolikt att avvikelsen

har inverkat på utgången av förrättningen, skall valprövningsnämnden vid
prövning av besvär över förrättningen upphäva denna och uppdraga åt
beslutsmyndigheten att vidtaga erforderlig rättelse.

Om enligt bestämmelse i lag talan mot visst beslut icke får föras eller

skall föras i särskild ordning, får omständighet som avses med be slutet ej
åberopas vid bes vär som avses i denna paragraf.

Om talan i samband med besvär över val mot länsstyrelses beslut över

anmärkning mot röstlängd eller om rättelse av allmän röstlängd föreskrives
i 4 kap, 6 §, 8 § tredje s tycket och 18 § första stycket. Lag (1982:411).

8 § Beslut varigenom någon har utsetts till ledamot av landsting eller

kommunfullmäktige eller till suppleant länder till efterrättelse utan hinder

av att besvär anförts över beslutet. Utses med anledning av besvären
annan till ledamot eller suppleant, länder beslutet härom till efterrättelse så

snart det val eller den förrättning varigenom han blivit uts edd har avslu­
tats.

Angående verka n av att besvär anförts över beslut genom vilket någon

utsetts till le damot av riksdagen eller till ersättare finns bestämmelser i

597

3 kap. 11 § regeringsform en.

¬

SFS 1985:203

Bestämmelserna i 13 § förvaltningslagen (1971:290) gäller icke beslut

som sägs i denna paragraf. Lag (1974:215).

9 § När valprövningsnämnden avgör ärende enligt denna lag skall nämn­
dens samtliga ledamöter vara närvarande.

Mot valprövningsnämndens beslut enligt denna lag får talan ej föras.

Lag (1974:215).

Denna lag träder i kraft tv å veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift

på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling .

På regeringens vägnar

STEN WICKBOM

Göran Regner
(Justitiedepartementet)

tOi

(5

ifi

c3
c'i!

¬