\
SFS 1987:1334
Utkom från trycket
den 4 januari 1988
Omtryck
Lag
om ändring i vallagen (1972:620);
utfårdad den 21 december 1987 .
Enligt riksdagens besl ut' föreskrivs i fråga om vallage n (1972:620)^
dels att i 8 kap. 1-3, 5, 6 och 11-13 §§, 10 kap. 1 -4 §§, 11 kap. 2 och
4-6 a §§, 12 kap. 1 och 5 §§, rubrikerna till 10 kap. och 12 kap. samt
rubriken närmast före 10 kap. 1 § ordet " postanstalt" i olika böjnin gsfor
mer skall bytas ut mot "postkontor" i motsvarande form,
att i 8 kap. 5, 6 och 11 §§, 10 kap. 4, 6, 10, 11, 1 4 och 15 §§, 12 kap.
1-3 och 5 §§, 13 kap . 3, 9 och 10 §§ ordet "ytterkuvert" i olika böjnings
former skall bytas ut mot "fönsterkuvert" i motsvarande form,
dels att i 4 kap. 2 och 11 §§ ordet "länsstyrelsens" skall bytas ut mot
"länsskattemyndighetens",
dels att i rubrik en till 15 kap . orden "besvär över" skall bytas ut mot
"överklagande av",
dels att 1 kap. 3 §, 2 kap. 4, 7, 8, 11 och 12 §§, 3 kap. 6 §, 4 k ap. 6, 8, 9
och 18 §§, 5 ka p. 8 och 11 §§,6 kap. 2, 4, 5 och 8-10 §§, 8 kap. 7 -9 §§,
9 kap. 6 §, 10 kap. 8 §, 11 kap. 8 §, 12 kap. 4 §, 13 kap. 4 och 5 §§, 15 kap.
4, 5, 7, 8 och 9 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny parag raf, 14 kap. 21 §, av föl jande
lydelse.
Lagen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då
denna lag träder i kr aft.
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § Denna lag gäll er vid val till riksdagen samt val av landstingsledamö
ter och kommunfullmäktige. Lag {1977:187).
2 § För val enligt denna lag finns en central valmyndighet. Regeringen
bestämmer vilken myndighet som skall vara central valmyndighet. Lag
(1974:215).
3 § Ordinarie val till riksdage n samt val i hel a riket av landstingsledamö
ter och kommunfullmäktige förrättas samma dag. Valdag är tredje sön
dagen i september.
Vid extra val til l riksdagen som beslutas av regeringen och vid o mval till
riksdagen är valdag den söndag som regeringen bestämmer. Vid extra va l
till riksdagen enligt 6 kap. 3 § regeringsformen är valdag den söndag som
riksdagens talman bestämmer efter samråd med centrala valmyndighe ten.
Vid val av landstingsledamöter eller kommunfu llmäktige som inte om
fattar hela riket är valda g den söndag som centrala valmyndigheten be
stämmer efter samråd med läns styrelsen. Lag (1987:1334).
3940
' Prop. 1987/88:21, KU 15 . rskr. 101 .
^ L agen omtryckt 1985; 203.
¬
4 § Om en ändring i d en landstingskommunala eller kommunala indel-
SFS 1987:1334
ningen skall träda i kraft den 1 januari året efter det år då val i hela riket av
landstingsledamöter och kommunfullmäktige äger rum, skall redan det
valet avse lan dstingskommunen och kommunen enligt den nya indelning
en.
(7957.-525;.
2 kap. Valkretsar och fasta vaikretsmandat
1 § För val till riksdagen är riket indelat i 28 valkretsar. Dessa är
,,,Stockholms kommun,
Stockholms län med undantag av Stockholms kommun (Stockholms läns
valkrets),
Göteborgs kommun,
Göteborgs och Bohus län med undantag av Göteborgs kommun (Bohus
läns valkrets),
Malmö, Helsingborg, Landskrona och Lunds kommuner (fyrstads-
kretsen).
Malmöhus län med undantag av fyrstadskretsen (Malmöhus läns valkrets).
Ale, Alingsås, Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Herrljunga, Lerums,
Lilla Edets, Melleruds, Trollhättans, Vårgårda, Vänersborgs och �&måls
kommuner (� lvsborgs läns norra valkrets),
Borås, Marks, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner (� lvs
borgs läns södra valkrets),
vart och ett av övriga län. Lag (1975:310).
2 § Centrala valmyndigheten fastställer antalet fasta valkretsmandat i
vaije valkrets före utgången av april vaije år då ordinarie val till riksdagen
skall hållas. Härvid tillföres valkretsen ett mandat för vaije gång som
antalet röstberättigade där är jämnt delbart med en trehundrationdel av
antalet röstberättigade i riket. De fasta valkretsmandat, som härefter åter
står, tillföres valkretsarna efter storleken av de överskott som uppkommit
vid denna fördelning. Mellan lika överskottstal avgöres företrädet genom
lottning.
Påverkas valkretsarnas omfattning av beslut om ändring i länsindelning
en eller den kommunala indelningen, vilket träder i kraft vid ingången av
året efter det då ordinarie val till riksdagen hållits, skall i fråga om val till
riksdagen indelningsändringen beaktas redan från och med beslutets dag.
3 § Vid tillämpning av 2 § beräknas antalet röstberättigade på g rundval
av stomm arna till mantalslängderna för året . Vid beräkningen anses som
röstberättigad varje sven sk medborgare som fyllt eller sena re under kalen
deråret fyller aderton år och som ej på grund av domstols förklaring är eller
efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig. Lag (1974:215).
4 § Centrala valmyndighetens beslut enligt 2 § får överklagas hos val-
pr�vningsnämnden. Lag (1987:1334).
S § För val av landstingsledamöter indelas landstingskommunen i val
kretsar. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets. Lag (1977:187).
3941
¬
\
SFS 1987:1334
6 § Valkrets skall omfatta en eller flera kommuner. Om det föranledes av
andra stycket I eller en lämpligare valkretsindelning därigenom eljest
erhålles, far dock kommun delas i två eller flera valkretsar eller del av
kommun sammanföras med annan kommun, del av annan kommun eller
delar av andra kommuner till en valkrets.
Valkrets bör utformas så att den
1. kan beräknas komma att enligt bestämmelserna i 8 § tilldelas minst
åtta fasta valkretsmandat,
2. kan omslutas av en sammanhängande gränslinje.
Delas kommun i två eller flera valkretsar för val av landstingsledamö ter
och är kommunen indelad i valkretsar för val av kommunfullmäktige, skall
iakttagas, att gräns för valkrets för val av landstingsledamöter skall sam
manfalla med gräns för valkrets för val av fullmäktige. Lag (1977:187).
1 § Indelningen i valkretsar bestäms av landstinget, sedan kommunerna
har fått tillfälle att yttra sig. Landstingets beslut får inte överklagas.
Beslut om indelning i valkretsar meddelas före utgången av oktober året
före det år då val av landstingsledamöter första gången skall äga rum enligt
den beslutade indelningen.
Beslut om indelning i valkretsar sk all för att vinna bindande kraft prövas
och fastställas av län sstyrelsen. Länsstyrelsens beslut far överklagas hos
valprövningsnämnden. Val prövningsnämndens beslut får inte överklagas.
Lag (1987:1334).
3942
8 § Mandaten i landstinget utgörs av fasta valkretsmandat och utjäm
ningsmandat. Nio tiondelar av mandaten är fasta valkretsmandat. Det
brutna tal som uppkommer vid fastställandet av antalet fasta valkretsman
dat avrundas till närmast lägre hela tal. �&terstående mandat är utjämnings
mandat.
Länsstyrelsen fastställer antalet fasta valkretsmandat i vaije valkrets
före utgången av april vaije år då val av landstingsledamöter skall äga rum.
Härvid tillförs valkretsen ett mandat för vaije gång som antalet röstberätti
gade i valkretsen är jämnt delbart med det tal som erhålls, när antalet
röstberättigade i landstingskommunen delas med antalet fasta valkrets
mandat där. De fasta valkretsmandat som härefter återstår tillförs valkret
sarna efter storleken av de överskott som har uppkommit vid denna
fördelning. Mellan lika överskottstal avgörs företrädet genom lottning.
Vid tillämpning av andra stycket skall som röstberättigad anses den som
har upptagits i gällande röstlängd.
Länsstyrelsens beslut får överklagas hos valprövningsnämnden. Val-
prövningsnämndens beslut får inte överklagas. Lag (19 87:1334).
9 § För val av kommunfullmäktige skall kommun indelas i valkretsar,
om i kommunen finnas flera än 24 00 0 röstb erättigade invånare eller för
kommunen skall utses minst 51 fullmäktige. �verstiger antalet röstberätti
gade invånare i kommun 6 00 0 får kommunen indelas i va lkretsar. Annan
kommun får indelas i v alkretsar endast om synnerliga skäl föreligger på
grund av kommunens särskilt betydande utsträckning eller liknande förhål
landen. Valbarhet är ej inskränkt inom va lkrets. Som röstberättigad anses
den som har upptagits i g ällande röstlängd.
¬
/
Vid valkretsindelning iakttages att valkretsarna
SFS 1987:1334
1. skall utformas så att vaije krets kan beräknas komma att enligt
bestämmelserna i 10 § utse minst femton kommunfullmäktige,
2. om det är möjligt, skall utformas s å att vaije krets kan omslutas med
en sammanhängande gränslinje,
3. skall utformas så att territoriell församling, om det är möjligt, lämnas
odelad och icke i något fall delas på flera än två kretsar och
4. i den mån det kan ske utan olägenhet skall utformas så att antalet
fullmäktige för hela kommunen kan beräknas bli lika förd elat på de särskil
da kretsarna. Lag (1977:187).
10 § I varje valkrets väljes en kommunfullmäktig för varje gång som
antalet röstberättigade i valkretsen är jämnt delbart med det tal som
erhålles, när antalet röstberättigade i kommunen delas med antalet full
mäktige för hela kommunen. Om det antal fullmäktige som skall utses
enligt denna reg el ej uppgår till det för kommu nen bestämda antalet, skall
för att detta antal skall kunna uppnås de valkretsar i vilka antalet röstberät
tigade mest överskjuter de tal som enligt regeln är bestämmande för
fullinäktiges antal inom valkretsarna vara berättigade att var för sig i
ordning efter överskottens storlek välja ytterligare en fullmäktig. � r över
skottstalen lika för två eller flera valkretsar, avgöres företrädet genom
lottning. Som röstberättigad anses den som har upptagits i gällande röst
längd. Lag (1977:187).
11 § Indelningen i valkretsar bestäms av kommunfullmäktige. Fullmäkti
ges beslut får inte överklagas.
Beslut om indelning i valkretsar meddelas före utgången av oktober året
före det år då val av kommunfullmäktige första gången skall äga rum enligt
den beslutade indelningen.
Beslut om indelning i valkretsar skall för att vinna bindande kraft prövas
och fastställas av länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos
valprövningsnämnden. Valprövningsnämndens beslut får inte öve rklagas.
Lag (1987:1334).
12 § Det antal fullmäktige, som varje valkrets skall utse, fastställs av
länsstyrelsen före utgången av april v aije år då val av kommu nfullmäktige
skall äga rum. Uppgår därvid i någon valkrets det antal fullmäktige, som
kretsen skall utse enligt de grunder som anges i 10 §, inte till femton, skall
antalet, med motsvarande jämkning av antalet fullmäktige i övriga kretsar,
likväl bestämmas till femton. I ett sådant fall skall valkretsindelningen
omprövas före nästa val.
Länsstyrelsens beslut får överklagas hos valprövningsnämnden. Val
prövningsnämndens beslut får inte överklagas. Lag (1987:13 34).
13 § Regeringen eller annan myndighet som beslutar om ändring i rike ts
indelning i landstingskommuner eller kommuner kan vid behov bestämma
att beslut rörande indelning i valkretsar och fördelning av mandat får
meddelas senare ä n som föreskrivs i 2, 7, 8, 11 och 12 § §, Lag (1981:525).
3943
¬
SFS 1987:1334
3 kap. Valnämnd, valdistrikt och valförrättare
1 § I vaije kommun skall finnas en valnämnd.
Valnämnd skall ha tillgång till personal i den omfattning som behövs för
att den skal l kunna fullgöra sina uppgifter. Lag (1977:187).
2 § I fråga om valnämnd tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § första
stycket, 4 §, 5 § tredje stycket, 7 och 8 §§, 9 § första stycket och 10-12 §§
kommunallagen (1977:179) på motsvarande sätt. I annan kommun än
Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 kap. 5 § första
stycket och 6 § nämnda lag på motsvarande sä tt.
Om en ändring i den kommunal a indelningen innebär att en ny kommun
bildas, skall indelningsdelegerade snarast möjligt under året innan indel
ningsändringen träder i kraft välja ledamöter och suppleanter i valnämnd
för tiden före ikraftträdandet. Lag (1986:1163).
3 § Vaije kommun är indelad i valdistrikt. � r kommun indelad i valk ret
sar för val av kommunfullmäktige, skall vaije sådan valkrets bilda ett eller
flera valdistrikt.
Valdistrikt bör omfatta 1 2 00� 1 500 röstberättigade. Endast om särskil
da skäl föranleder det, fär valdistrikt omfatta mer än 1 800 eller mindre än
300 röstberättigade.
Länsstyrelsen beslutar om kommuns indelning i valdistrikt på förslag av
fullmäktige i kommunen. Det åligger kommu n att under år närmast före år
då ordinarie val till riksdagen skall äga rum se över indelningen. Om det är
påkallat får länsstyrelsen självmant besluta om indelningen i valdistrikt
sedan fullmäktige i kommunen har be retts tillfälle att yttra sig.
Beslut om indelning i valdistr ikt skall meddelas senast en månad före
ingången av det år under vilket beslutet skall träda i tillämpning. Regering
en eller annan myndighet som beslutar om ändring i rikets indelning i
landstingskommuner eller kommuner kan dock vid behov bestämma att
beslut om indelning i valdistrikt far meddelas senare. Länssty relsen skall
omedelbart kungöra sådana beslut i ortstidning inom valdistrikten. Lag
(1982:411).
4 § När val enligt d enna lag skall f örrättas, utser valnämnden för vaije
valdistrikt minst fyra personer att på valdagen tjänstgöra som valförrättare
i dis triktet. Bland de utsedda förordnar nämnden en att vara ordförande
och en att vara ersättare för ordföranden.
Vid röstningen skall minst tre av valförrättarna, däribland ordföranden
eller hans ersättare, vara närvarande. Lag (1975:310).
5 § Var och en som är valbar till ledamot i valnämnden är skyldig att
mottaga uppdrag som valförrättare, om han ej har giltigt hinder. Lag
(1977:187).
3944
6 § Länsstyrelsens beslut i ärende om indelning i valdis trikt får överkla
gas hos valprövningsnämnden.
Den som vill överklaga ett beslut att inte godkänna ett av honom upp
givet hinder att ta emot ett uppdrag som avses i 5 § får göra detta hos
¬
länsstyrelsen. Tiden för överklagande räknas från den dag beslutet medde-
SFS 1987:1334
lades. Länsstyrelsens beslut far inte överklagas. Lag (1987:1334).
4 kap. Röstlängder
Allmän röstlängd
1 § Allmän röstlängd upprättas årligen för vaije valdistrikt av lokala
skattemyndigheten. Längden skall vara upprättad senast den 20 juni. Lag
(t981:525).
2 § I allmän röstlängd tas upp svensk medborgare som den 1 juni enli gt
länsskattemyndighetens personband är kyrkobokförd i valdistriktet och
som har fyllt eller före den 1 september det år röstlängden upprättas fyller
sjutton år. Om en beslutad ändring i den kommunala indelningen skall
träda i kraft vid följande årsskifte, tas i längden upp den som skall v ara
kyrkobokförd i distriktet enligt den nya indelningen.
Under de förutsättningar som i första stycket anges för svenska medbor
gare tas i röstlängden upp även de utlänningar som enligt länsskattemyn
dighetens personband har varit kyrkobokförda i riket den 1 november de
tre åren närmast före valåret.
Den som den 1 juni enligt länsskattemyndig hetens personband på grund
av domstolsförklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli
omyndig tas dock ej upp i längden.
För den som ej fyllt aderton år den 1 september det år röstlängden
upprättas antecknas den dag då han blir röstberättigad.
För utlänningar antecknas att rösträtt ej föreligger vid val til l riksdagen.
Lag (1987:1334).
3 § Allmän röstlängd skall vara framlagd för granskning hos lokala skat
temyndigheten varje vardag med undantag av lördag under tiden den 26
juni-15 juli eller, om sistnämnda dag är en lördag eller söndag, till och med
närmast följande måndag.
Länsstyrelsen får bestämma att röstlängden skall vara framlagd för
granskning även på annat ställe än hos lokala skattemyndigheten. Lag
(1981:525).
4 § Den som ans er att allmän röstlängd är felaktig i det att han oriktigt
uteslutits från rösträtt eller att annan oriktigt upptagits som röstberättigad
far senast den 15 juli skriftligen framställa anmärkning mot längden hos
länsstyrelsen. Den omständigheten att någon tagits upp i röstlängd för
annat valdistrikt än han a nser sig tillhöra utgör ej grund för anmärkning
mot längden.
Anmärkning som göres för sent upptages ej till prövning.
Har anmärkning framställts i rätt tid mot någons rösträtt enligt längden,
skall länsstyrelsen g enast underrätta denne om innehållet i anmärknings
handlingen samt om tid och plats för prövning av anmärkningen.
3945
¬
SFS 1987:1334
5 § Anmärkning mot allmän röstlängd prövas vid offentligt sammanträde
hos länsstyrelsen den 22 juli eller, om denna dag är en lördag eller söndag,
närmast följande måndag.
Den mot vilkens rösträtt anmärkning framställts får vid anmärknings
sammanträdet åberopa även omständighet som inträffat efter den 1 juni.
Senast dagen efter sammanträdets slut meddelar länsstyrelsen beslut
över vaije särskild anmärkning. Beslut antecknas på anmärkningsskriften.
I röstlängden införes rät telse som föranledes av beslutet.
Länsstyrelsen skriver under röstlängd mot vilken anmärkning fram
ställts. Lokala skattemyndigheten förser de röstlängder mot vilka anmärk
ning ej framställts inom föreskriven tid med bevis härom.
6 § Länsstyrelsens beslut över anmärkning mot allmän röstlängd far
överklagas endast i samband med överklagande av det val vid vilket
beslutet har gällt. I ett sådant ärende far endast bevis som har företetts hps
länsstyrelsen åberopas. Lag (1987:1334).
7 § Allmän röstlängd gäller från och med den 1 september det år rö st
längden upprättas till o ch med den 31 augusti påföljande år, om ej ann at
följer av 8 eller 9 §. Lag (1974:215).
8 § Har någon icke blivit upptagen i allmän röstlängd eller har det i
längden beträffande honom antecknats att han blir röstbe rättigad viss dag
efter den 1 september det år röstlängden upprättas eller att rösträtt ej
föreligger vid val till riksdagen och har anmärkning häremot ej framställts
på sätt som föreskrives i 4 § första st ycket, skall länsstyrelsen efter ansö
kan av honom eller av lokala skattemyndigheten besluta om rättelse i
röstlängden, om det är uppenbart att fel till hans nackdel föreligger. Sådan
ansökan skall ha gjorts hos länsstyr elsen senast den 1 september det år då
röstlängden upprättades. Ansökan som göres för sent upptages ej till
prövning.
Beslutar länsstyrelsen om rättelse i röstlängd, skall länsstyrelsen genast
underrätta lokala skattemyndigheten om beslutet. Lokala skattemyndighe
ten skall genast rätta röstlängden i enlighet med beslutet. Innan detta skett
äger beslutet icke verkan .
Beslut varigenom ansökan om rättelse har avslagits eller avvisats far inte
överklagas. Beslut om rättelse får överklagas endast i samba nd med över
klagande av det val vid vilket beslutet har gällt. Lag (1987:1334).
9 § Har allmän röstlängd i någ on del förklarats felaktig på grund av t alan
som har förts i samband med överklagande av ett val, skall länsstyrelsen
rätta längden i enlighet med förklaringen. Lag (1987:1334).
3946
10 § Länsstyrelsen skall senast den 20 jun i kungöra var och när allmän
röstlängd kommer att vara framlagd för granskning. I kungörelsen skall
anges även tid och sätt för framställande av anmärkning mot längden sa mt
tid och plats för prövning av anmärkning. Kungörelsen skall anslås på
kommunens anslagstavla och införas i ortstidning inom kommunen. Lag
(1981:525).
¬
Särskild röstlängd
SFS 1987:1334
11 §' Svensk medborgare som ej är bosatt i riket har rösträtt vid val till
riksdagen, om han varit kyrkobokförd här någon gång och ej på grund av 3
kap. 2 § regeringsformen är utesluten från rösträtt.
Svensk medborgare skall anses bosatt utom riket, om han enligt läns
skattemyndighetens personband ej är kyrkobokför d här. Lag (1987:1334).
12 § Särskild röstlängd för val till riksdagen upprättas årligen för vaije
valkrets av centrala valmyndigheten. Längden skall vara upprättad senast
den 20 juni.
I särskild röstlängd upptas, efter ansökan, den som den 1 juni har
rösträtt enligt 11 §. Under år då ordinarie val till riksdagen ej äger rum tas i
längden upp, även utan ansökan, den som har tagits upp i särskild röst
längd för det närmast föregående året, om han fortfarande har rösträtt
enligt 11 §. � ven den som den 1 juni ej fyllt aderton år tas upp i den
särskilda röstlängden, om han fyllt eller före den 1 september det år
röstlängden u pprättas fyller sjutton år och det inte möter hinder i övrigt.
För den som ej fyllt aderton år den 1 septem ber det år röstlängden upprät
tas antecknas den dag då han blir röstberättigad.
Framgår i anmärkningsä rende att någon upphört att vara röstberättigad
på grund av omständighet som inträffat efter den 1 juni, skall han ej vara
upptagen i sär skild röstlängd. Lag (1981:525).
13 § Ansökan at t bli upptagen i särskild röstlängd görs skriftligen hos
centrala valmyndigheten senast den I juni. I ansökningshandlingen skall
sökanden på heder och samvete försäkra att han är svensk medborgare.
Försäkran skall vara avgiven samm a år som röstlängden upprättas. Ansö
kan som görs för sent eller saknar försäkran som har sagts nu tas inte upp
till prövning.
Blanketter till an sökan skall finnas tillgängliga hos centrala valmyndig
heten sam t hos svensk beskickning och annan svensk utlandsmyndighet
som centrala valmyndigheten bestämmer. Lag (1981:525).
14 § Beslut över ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd meddelas
så snart det kan ske.
Den som skall upptagas i särskild röstlängd uppföres i röstlängden för
den valkrets där han senast varit kyrkobokförd.
Bifalles ej ansökan om att bli upptagen i särskild röstlängd, skall centrala
valmyndigheten genast underrätta sökanden om beslutet. I beslutet skall
anges tid och plats för prövning av anmärkning.
15^ § Så snart röstlängden har upprättats, sänds den till länsstyrelsen i det
län till vilket valkretsen hör. Hos länsstyrelsen skall röstlängden vara
framlagd för granskn ing vaije vardag med undantag av lördag under tiden
den 26 juni-15 juli eller, om sistnämnda dag är en lördag eller söndag, till
och med närmast följande måndag. Lag (1981:525) .
16 § Den som vill att ändring skall göras i särskild röstlängd får senast
den 15 juli skriftligen framställa anmärkning mot röstlängden hos länssty
relsen.
3947
¬
SFS 1987:1334
Anmärkning som göres för sent upptages ej till prövning.
Har anmärkning framställts i rätt tid mot någons rösträtt enligt längden,
skall länsstyrelsen genast underrätta denne om innehållet i anmärknings
handlingen samt om tid och plats för prövning av anmärkningen.
17 § Anmärkning mot särskild röstlängd prövas vid offentligt samman
träde hos länsstyrelsen den 22 juli eller, om den na dag är en lördag eller
söndag, närmast följande måndag.
Den mot vilkens rösträtt anmärkning framställts får åberopa även om
ständighet som inträffat efter den 1 juni.
Senast dagen efter sammanträdets slut meddelar länsstyrelsen beslut
över vaije särskild anmärkning. Beslut antecknas på anmärkningsskriften.
I röstlängden införes rättelse som föranledes av beslutet.
Länsstyrelsen skriver under röstlängden. Har anmärkning ej framställts
mot röstlängden inom föreskriven tid, skall röstlängden förses med bevis
härom.
18 § Länsstyrelsens beslut över anmärkning mot särskild röstlängd får
överklagas endast i samband med överklagande av det val vid vilket
beslutet har gällt. I ett sådant ärende får endast bevis som har företetts hos
länsstyrelsen åberopas.
Har röstlängden i någon del förklarats felaktig på gru nd av talan som
avses i första stycket, skall länsstyrelsen rätta längden i enlighet med
förklaringen. Lag (]987:1334).
19 § Särskild röstlängd gäller från och med den 1 september det år
röstlängden upprättas till och med den 31 augusti påföljande år, om ej
annat följer av 18 § andra stycket. Lag (1974:215).
20 § När val äger ru m, skall särskild röstlängd vara tillgän glig i valloka
len för det valdistrikt som länsstyrelsen bestämmer. Beslut härom medde
las senast vid anmärkningssammanträdet och antec knas på röstlängden.
21 § Länsstyrelsen skall senast d en 20 ju ni kungöra var och nä r särskild
röstlängd kommer att vara framlagd för granskning. I kungörelsen anges
även tid och sätt för framställande av anmärkning mot längden samt tid och
plats för prövn ing av anmärkning. Kungörelsen skall anslås på kommuner
nas anslagstavlor och införas i ortstidning inom valkretsen. Lag
(1981:525).
5 kap. Registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater
1 § Parti kan eft er ansökan och på de villkor som anges i 2� 4 §§ få sin
partibeteckning registrerad hos centrala valmyndigheten samt anmäla kan
didater i valet enlig t 8 §.
Om valsedel med registrerad partibeteckning finns bestämmelser i
6 kap. 3 § tredje stycket och 14 kap. 5 §.
3948
2 § Ansökan om registrering av partibeteckning görs skriftligen. I ansök
ningshandlingen skall anges för vilket slag av val registrering söks och, o m
¬
ansökningen avs er registrering för val av landstingsledamöter eller kom-
SFS 1987:1334
munfullmäktige, för vilken landstingskommun eller kommun som registre
ring begärs. Till handlingen skall fogas förklaringar enligt 3 § tredje stycket
eller intyg av notarius publicus att sådana förklaringar har visats upp för
honom.
För att partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val skall ansökan om
registrering av beteckningen ha kommit in till centrala valmyndigheten, vid
ordinarie val till riksdagen oc h val i hela riket av landstingsledamöter och
kommunfullmäktige före utgången av februari valåret och vid annat val
inom en vecka efter det att beslut om valdagen meddelades. Lag
(1985:203).
3 § Partibeteckning får registreras, om
1. partibeteckningen består av eller innehåller ord,
2. partiet icke utgör underavdelning av politisk sammanslutning,
3. ansökan biträ ds, vid registrering för val till riksdagen av minst 1 500
röstberättigade medlemmar i hela riket och vid registrering för val av
landstingsledamöter och för val av kommunfullmäktige av minst 100 re
spektive minst 50 röstberättigade medlemmar i den landstingskommun
eller kommun för vilken registrering sö ks,
4. partibeteckningen kan antas ej leda till förväxling med beteckning som
redan är registrerad eller som, med anledning av tidigare gjord ansökan,
kan komma att registreras med giltighet för det valet eller för annat val för
vilket den nya registreringen enligt 4 § första stycket kommer att gälla,
5. partibeteckningen kan antas ej leda till förväxling med beteckning som
för högs t fem år sedan har avförts ur registret efter namnbyte och vars
registrering hade sådan giltighet som avses i punkt 4.
I fråga om parti som är representerat i riksdagen gäller inte första
stycket 3.
De medlemmar som enligt första stycket 3 biträder en ansökan skall
lämna egenhändigt undertecknade förklaringar om detta och därvid uppge
personnummer och kyrkobokföringsort. Lag (1981:525).
4 § Registreras partibeteckning för val till riksdagen, gäller registrering
en äve n för val av landstingsledamöter och kommunfullmäktige i hela
riket. Registreras partibeteckning för val av landstingsledamöter, gäller
registreringen val i den landstingskommun som anges i registreringsbeslut
samt val av kommunfullmäktige i de kommuner som är belägna inom
landstingskommunen. Registreras partibeteckning för val av kommunfull
mäktige, gäller registreringen val i den kommun som anges i registrerings
beslutet.
Avser ansökan registrering för val till riksdagen och är partibeteckning
en redan registrerad eller är ansökan om dess registrering redan gjord för
annat val, får registrering beviljas utan hinder av 3 § första stycket 4, om
det parti för vilket registrering sålunda har skett eller sökts har lämnat sitt
medgivande. D etsamma gäller om ansökan avser registrering för val av
landstingsledamöter och partibeteckningen redan är registrerad eller ansö
kan om dess registrering tidigare är gjord fö r val av kommunfullmäktige
inom landstingskommunen. Behörig att lämna medgivande är det ombud
som partiet har anmält enligt 5 §. Lag (1981:525).
3949
¬
SFS 1987:1334
5 § För parti som fått sin partibeteckning registrerad skall finnas ombud.
Ombud skall anmälas till centrala valmyndigheten inom en månad efter det
att registreringen av beteckningen kungjorts enligt 7 §.
6 § Registrerad partibeteckning skall avföras ur registret, om
1. partiet begär det,
2. partiet ej vid två på varandra följande ordinarie val till riksdagen e ller
val i hela riket av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige anmält
kandidater enligt 8 § eller
3. partiet underlåter att anmäla ombud enligt 5 §. Lag (1977: 187).
7 § När partibeteckning registrerats eller avförts ur registret, skall cen
trala valmyndigheten kungöra d etta i Post- och Inrikes Tidningar.
8 § För att registrerad partibeteckning skall åtn juta skydd vid val skall
partiet som kandidater anmäla
för val till riksdagen i viss valkrets minst fyra och högst femton perso
ner,
för val av landstingsledamöter minst fyra och högst trettio personer i
landstingskommunen och
för val av kommunfullmäktige minst fyra och högst tjugo personer i
kommunen.
Centrala valmyndigheten bestämmer inför vaije val när anmälan av
kandidater senast skall göras. Kungörelse härom skall föras in i Post- o ch
Inrikes Tidningar. Underrättelse om beslutet skall vidare tillställas vaije
registrerat parti.
Anmälan av kandidater skall göras hos centrala valmyndigheten eller, i
den mån regeringen eller myndighet som bestäms av regeringen föreskri
ver det, länsstyrelsen. Anmälan skall göras skriftligen av partiets omb ud
eller av person som ombudet utsett. Till anmälningshandlingen skall fogas
skriftlig förklaring från vaije kandidat att han givit partiet tillstånd att
anmäla honom. Lag (1987:1334).
9 § Finner den myndighet hos vilken anmälan görs anledning till anmärk
ning mot anmälningshandlingen eller handling som åtföljer denna, skall
myndigheten genast underrätta den som gjort anmälan. Därvid skall an ges
tid för ändring och komplettering av anmälningshandlingen. Därefter sk all
centrala valmyndigheten så snart som möjligt slutligt pröva ärendet.
Har det ej visats att anmäld kandidat givit partiet tillstånd att anmäla
honom, skall hans namn på anmälningshandlingen anses obefintligt. Lag
(1978:907).
10 § Centrala valmyndigheten upprättar för vaije slag av val och för
vaije riksdagsvalkrets, landstingskommun och kommun listor över de
kandidater som partierna anmält. Listorna skall sändas till postverket.
Skall röstning äga rum hos utlandsmyndighet eller på farty g, skall listorna
om möjligt sändas även till myndigheten och fartygets befälhavare. Listor
na för varje riksdagsvalkrets, landstingskommun och kommun skall så
snart som möjligt tillställas länsstyrelsen.
3950
¬
il § Centrala valmyndighetens beslut i ärenden som avses i detta kapitel
SFS 1987; 1334
faf �verklagas hos valprövningsnämnden. Lag (1987:1334).
6 kap. Valsedlar
1 § Till valsedlar skall användas särskilda blanketter som tillhandahålles
av centrala valmyndigheten.
2 § Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För val till
riksdagen skall användas gula, för val av landstingsledamöter blå och för
val av kommunfullmäktige vita valsedlar.
På valsedel skall finnas partibeteckning. Valsedel bör dessutom innehål
la
1. namn på en eller flera kandidater,
2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkretsbe
teckning) samt
3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning).
Vaije kandidat skall anges på sådant sätt att det klart framgår vem som
avses. Därför bör någon form av identifieringsuppgift sättas ut vid kandi
datens namn. Lag (1987:1334).
3 § Om valsedel upptager mer än ett kandidatnamn, skall namnen uppta
gas i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen
mellan dem.
Namnen gäller själva valet samt, i den mån de ej därvid tages i anspråk,
val a v ersättare för riksdagsledamöter och val av suppleanter för lands
tingsledamöter och kommunfullmäktige.
Upptager valsedel med registrerad partibeteckning namn på kandidater,
skall valsedeln, om partiet enligt 5 kap. 8 § anmält kandidater för va let,
som fö rsta namn upptaga namnet på kandidat som tagits upp på listan över
kandidater pa rtiet anmält. Lag (1977:187).
4 § Efter beställning av ett parti, som är representerat i den församling
valet gäller eller, i fråga om val till riksdag en, vid något av de två senaste
valen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet, tillhandahåller
centrala valmyndigheten partiet blanketter till valsedlar till det antal partiet
önskar.
Göres beställning av annat parti än som anges i första styc ket eller av
annan än den som är behörig företrädare för parti et tillhandahåller centrala
valmyndigheten blanketter till valsedlar endast om beställaren betalar
blanketterna i förskott. Lag (1987:1334).
5 § I fråga om ett parti, som deltar i riksdagsval och som vid något av de
två senaste riksdagsvalen har fått eller vid det förestående valet far mer än
en procent av rösterna i hela landet, svarar staten för kostnaden för
blanketter till valsedlar till ett antal som motsvarar fyra gånger antalet
röstberättigade i valkretsen. Detta gäller ä ven ett parti som utan att ha
uppnått den angivna röstandelen är eller genom det förestående valet blir
representerat i riksdagen.
^951
¬
SFS 1987:1334
I fråga om parti, som deltager i val av landstingsledamöter eller kom
munfullmäktige och som är eller genom det förestående valet blir represen
terat i den församling valet gäller, svarar statsverket för kostnaden för
blanketter till valsedlar till ett antal som motsvarar fyra gånger antalet
röstberättigade i valet.
Vid tillämpning av första och andra styckena beräknas antalet röstberät
tigade på grundval av stommarna till mantalslängdema för året. Lag
(1987:1334).
3952
6 § Har blanketter till valsedlar betalats i förskott och har valsedlarna
använts för parti som enligt 5 § är berättigat att få valsedelsblankette r
kostnadsfritt vid valet, skall förskottet återbetalas i den mån antalet val
sedlar som partiet far kostnad sfritt därigenom ej ko mmer att överstiga, i
fråga om val till riksdagen fyra gånger antalet röstberättigade i valkretsen
och i fråga om annat val fyra gånger antalet röstberättigade vid valet.
Antalet röstberättigade beräknas på gru ndval av stommarna till mantals
längdema för å ret. Belopp som återbetalas tillställs partiet oavse tt vem
som har erlagt förskottet. Lag (1985:203).
7 § Om beställaren begär det, förser centrala valmyndigheten utan sär
skild ersättning valsedelsblankettema med partibeteckning, kandidatnamn
samt valkrets- och valbeteckningar.
Centrala valmyndigheten far förse valsedelsblanketter och valsedlar
med särskild siffer- eller bokstavsbeteckning (listtypbeteckning).
8 § När val skal l förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten den sista
dag då beställning av valsedlar skal l ha gjorts för att leverans skall kunna
ske 45 dagar före valdagen. För särskilda fa ll far bestämmas senare dag fö r
beställning och, om det behövs, även senare dag för leverans. Kommer en
beställning in senare än centrala valmyndigheten har bestämt, fullgörs
leverans endast under förutsättning att denna kan ske före valdagen och
utan att leveransen av tidigare gjorda beställningar försenas. Lag
(1987:1334).
9 § I lokal där röstning äger rum skall väljarna för vaije val ha tillgång till
1. valsedlar som försetts med parti- och valbeteckning för vaije parti
som vid något av d e två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent
av rösterna i hela landet (partimarkerade valsedlar) samt
2. blanketter till valsedlar.
Lantbrevbärare som mottager valsedelsförsändelser bör medföra parti-
markerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första stycket.
Partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första stycket
tillhandahålles genom centrala valmyndighetens försorg. Lag (1987:1334).
10 § Centrala valmyndighetens beslut i ärenden som avses i detta kapite l
överklagas hos valprövningsnämnden.
Centrala v almyndigheten har rätt att erhålla biträde av länsstyrelse i
ärende som avses i detta k apitel. Lag (1987:1334).
/
¬
? kap. Röstkort m. m.
SFS 1987:1334
i' § ⬢ Vid val skall, i den mån centrala valmyndigheten ej förordnar annat,
för var och en som enligt gällande röstlängd är röstberättigad vid valet
upprättas röstkort med uppgifter om den röstberättigade. Röstkortet skall
dessutom innehålla uppgifter om valet till ledning för den röstberättigade.
För röstberättigad som ej har känd adress upprättas röstkort endast om
han begär det.
2 § Röstkort upprättas för den som är upptagen i allmän röstlängd av
lokala skattemyndigheten och för den som är upptagen i särskild röstlängd
av länsstyrelsen.
Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsledamö
ter och kommunfullmäktige skall rös tkorten sändas till de rö stberättigade
senast 30 dagar före valdagen. Vid annat val skall rös tkorten sändas till de
röstberättigade senast 20 dagar före valdagen.
För val som äger rum samtidigt upprättas gemensamt röstkort. Lag
(1982:146).
3 § Har röstberättigad förlorat sitt röstkort eller har röstkortet ej kommit
honom till handa, är han berättigad att efter framställning få ett duplettröst-
kort.
Framställning om duplettröstkort göres hos den myndighet som enligt 2
§ har att upprätta röstkortet. Duplettröstkort får ej lämnas ut senare än
dagen före valdagen. Vid framställningen skall sökanden uppge
1. sitt fullständiga namn och personnummer samt
2. sitt hemvist i den ort där han är uppförd i allmän röstlängd eller, om
han är uppförd i särskild röstlängd, hemvistet i den ort i riket där han
senast var kyrkobokförd.
Första och andra styckena äger motsvarande tillämpning, om den röst
berättigade önskar få röstkort innan röstkorten blivit översända till de
röstberättigade. Röstkort far dock icke utlämnas innan den röstlängd som
skall gälla vid valet kommit till stånd enligt 4 kap. 5 eller 17 §.
4 § Centrala valmyndigheten bör på lämpligt sätt sprida kännedom bland
allmänheten om tid och sätt för röstning och om de bestämmelser i övrigt
som gäller för valet.
8 kap. Allmänna bestä mmelser om röstningen
1 § Röstning sker på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där väljaren
är up ptagen i röstlängd. Röstberättigad, som på grund av vistelse utom
riket eller på annan ort inom riket eller av annat skäl finner sig vara
förhindrad att r östa på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där han är
upptagen i röstlängd, får rösta på postkontor inom riket, hos svensk
utlandsmyndighet eller på svenskt fartyg i utrikes fart.
Om fle ra val äger rum samtidigt, skall väljare som röstar på po stkontor,
hos utlandsmyndighet eller på farty g vid et t och samma tillfälle utöva sin
rösträtt i samtli ga val som han vill deltaga i. Lag (1987:13 34).
3953
¬
SFS 1987:1334
2 § Väljaren skall själv lämna sin valsedel till val förrättaren eller,, oni
röstningen sker på postkontor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg, till
röstmottagaren där.
Om avlämnande av valsedel genom bud (röstning med valsedelsförsän
delse) föreskrives i 1 1 kap. Lag (1987:1334).
3 § Väljare bör vid röstning i vallokal medföra sitt rös tkort.
Röstning på postkontor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg får icke
ske utan att röstkortet avlämnas. Väljare som vill rösta hos utlandsmyndig
het eller på fartyg får dock i stället för att avlämna röstkort förete giltigt
svenskt pass. Vidare får väljare som innehar sjöfartsbok eller an nan giltig
identitetshandling rösta på fartyg utan att röstkort avlämnas. I fall då
väljaren ej avlämnar röstkort skall röstmottagaren upprätta ett adresskort
för honom. Lag (1987:1334).
4 § Vid röstning i vallokal lägger väljaren för vaije val in sin valsedel i ett
valkuvert och lämnar kuverten till valförrättaren. Mottagna valkuvert sam
las upp i valurna. En valurna anvä ndes för vart och ett av de samtidiga val
som förrättas i vallokalen.
5 § Vid röstning på postkontor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg
lägger väljaren för vaije val in sin valsedel i ett valkuvert och lämnar
kuverten till röstmottagaren. Denne lägger in mottagna kuvert tillsammans
med väljarens röstko rt eller adresskort i e tt fönsterkuvert som tillslutes.
Lag (1987:1334).
6 § Har röstning skett på postkontor, sänder röstmottagaren iordning
ställda fönsterkuvert till vederbörande valnämnd. Har röstning skett hos
utlandsmyndighet eller på fartyg, sänder röstmottagaren iordningställda
fönsterkuvert till centrala valmyndigheten. Lag (1987:1334).
1 § Vid röstning med valsedelsförsändelse lägger väljaren för vaije val in
sin valsedel i ett innerkuvert. Iordningställda kuvert läggs därefter in i ett
ytterkuvert för valsedelsförsändelse som tillsluts. Detta lämnas genom bud
till valförrättaren eller röstmottagaren.
Avlämnas valsedelsförsändelse i vallokal, öppnar valförrättaren ytter-
kuvertet och lägger de innerkuvert som väljaren iordningställt i valurna.
Avlämnas valsedelsförsändelse på ett postkontor, hos en utlandsmyn
dighet eller på ett fartyg, lägger röstmottagaren in försändelsen tillsam
mans med väljarens röstkort i ett fönsterkuvert. I de fall som avses i 11
kap. 8 § andra stycket läggs adresskortet i fönsterkuvertet i stället för
röstkortet. Fönsterkuvertet behandlas därefter som anges i 6 §. Lag
(1987:1334).
8
Kuvert tillhandahålles endast genom centra la valmyndighetens för
sorg.
3954
� ndringen innebär att tredje stycket upphävs.
/
¬
Valkuvert och innerkuvert för valsedelsförsändelse skall vara så beskaf-
gpg 1987:1334
fade att färgen på inneliggande valsedel kan iakttagas utan att valhemlighe
ten röjes. Lag (1987:1334).
9 § Valkuvert tillställs valnämnder och röstmottagare. Fönsterkuvert
som avses i 5 § tillställs röstmottagare.
Valkuvert far lämnas ut endast i samband med röstning. Inner- och
ytterkuvert för valsedelsförsändelse skall i god tid för e valet finnas till
gängliga
1. hos valnämnden och hos de personer åt vilka nämnden har uppdragit
att gå väljarna till handa i sådant h änseende,
2. på postkontor samt hos lantbrevbärare som tar emot valsedelsförsän
delser,
3. hos utlandsmyndigheter och på fartyg där röstning skall äga rum.
Inner- och yt terkuvert för valsedelsförsändelse skall dessutom på begä
ran kostnadsfritt tillhandahållas par ti som är representerat i riksdagen. Lag
(1987:1334).
10 § Röstning äger rum inför öppna dörrar. I lokal där röstning äger rum
skall finnas ett lämpligt antal avskilda platser där väljaren utan insyn kan
lägga in sina valsedlar i va lkuvert.
Befinner sig någon, när tiden för röstningen går ut, i röstningslokalen
eller på anvisad plats intill denna men har han ej hunnit rösta, skall han ges
tillfälle till det.
11 § Den som uppehåller sig i röstningslokalen eller utrymme därintill är
skyldig att rätta sig efter de föreskrifter som valförrättare eller röstmotta
gare meddelar för att trygga röstningens genomförande. Uppstår oordning
som ej kan avstyras, har valförrättaren eller röstmottagaren rätt att avbry
ta röstningen.
Avbrytes röstning i vallokal, skall valurna och röstlängd förseglas samt
förvaras på betryggande sätt. När röstningen återupptages, skall valförrät
taren visa de närvarande att förseglingarna är obrutna. Avbrytes röstning
på postkontor, hos utl andsmyndighet eller på fartyg, skall mottagna föns
terkuvert under avbrottet förvaras på betryggande sätt.
Tal får ej hål las i röstningslokal eller i anslutande utrymme. Ej heller får
tryckta eller skrivna upprop sättas upp eller delas ut till väljarna på så dan
plats. Lag (1987:1334).
12 § I lokal där röstning äger rum skall ett exemplar av denna lag finnas
tillgängligt.
I vall okal skall finnas anslagna de listor som centrala valmyndigheten
upprättat öve- de kandidater som partierna anmält för valen i den valkrets
till vilken valdistriktet hör. På postkontor där röst ning äger rum skall listor
finnas tillgängliga för samtliga valkretsar. Listor för samtliga valkretsar bör
finnas tillgängliga även hos utlandsmyndighet och på fartyg där röstning
äger rum. Lag (1987:1334).
13 § Protokoll skall föras över valförrättning i vallokal enligt formulär
som fastställes av centrala valmyndigheten.
3^55
¬
SFS 1987:1334
På postkontor, hos utlandsmyndighet och på fartyg skall fortlöpande
anteckningar föras över röstningen. Lag (1987:1334).
14 § Väljare, som på grund av kroppsligt fel icke kan avge sin röst i
föreskriven ordning, får vid röstningen anlita biträde som han uts ett.
15 § �&tgärd eller anordning som det enligt denna lag åligger kommun,
valnämnd eller valförrättare att vidtaga eller ombesörja bekostas av kom
munen.
3956
9 kap. Särskilda bestämmelser om röstning i vallokal
1 § Vallokal skall hållas öppen för röstning mellan klockan 8 och 20.
Centrala valmyndigheten får bestämma att vallokalen i visst valdistrikt
skall vara öppen för röstning kortare tid än nu sagts, om det kan antagas att
väljarna likväl har tillfredsstä llande möjligheter att utöva sin rösträtt. Lag
(1978:907).
2 § När vallokalen har ö ppnats för röstning, visar valförrättaren de när
varande att varje valurna är tom. Härefter får röstningen böija.
3 § Röstningen går till på följande sätt.
När väljaren kommer in i vallokalen, får han ett valkuvert för vart och
ett av valen. Han uppsöker därefter en av de avskilda platserna och lägger
där för vaije val in si n valsedel i ett valkuvert. Valsedel får ej vikas.
Väljaren lämnar iordningställda valkuvert till valförrättaren. Om denne
begär det, skall väljaren uppge sitt fullständiga namn, sin födelsetid och sitt
hemvist inom valdistriktet eller, om han är upptagen i särskild röstlängd,
hemvistet i den ort i riket dä r han senast var kyrkobokförd. Valförrättaren
kontrollerar att väljaren är upptagen som röstberättigad i röstlängden, att
han ej redan röstat i valet, att han ställt i ordning endast ett valkuvert för
vaije val och att kuvert ej är försett med obehörig märkning. Valförrätt a
ren lägger därefter i väljarens närvaro valkuverten i valurnorna. I samband
härmed antecknas i röstlängden att väljaren röstat.
4 § � r valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning, får det ej
mottagas. Detsamma gäller om det ej klart framgår att kuvert innehåller
valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något val, får endast
ett av dessa mottagas. Om väljaren begär det , skall samtliga kuvert för det
valet återlämnas till honom.
5 § När vallokalen stängts för röstning och de som är närvarande fått
tillfälle att lämna sina val sedlar, förklaras röstningen avslutad.
6 § Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslu tning till
vallokalen eller i denna skall anordnas lämplig plats där de partier som
deltar i valen kan lägga ut sina valsedlar. Valförrättaren skall se till att
väljarna där har tillgå ng till blanketter för valsedlar och partimarkerade
valsedlar för vaije parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har
fått mer än en procent av rösterna i he la landet. Lag (1987:1334).
¬
^ Kommunen bör på valdagen ordna med valskjutsar för de väljare
SFS 1987:1334
bor avlägset eller isolerat och som en dast med avsevärd kostnad eller
tidsspillan kan infinna sig i vallokalen.
' -jnii '
L' ⬢
10 kap. Särskilda bestämmelser om röstning på postkontor, hos
utlandsmyndighet och på fartyg Lag (1987:1334).
^Röstning på postkontor Lag (1987:1334).
1 § Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsleda
möter och kommunfullmäktige far röstning ske på vaije postkontor inom
riket från och med den tjugoflärde dagen före valdagen till och med
valdagen. Vid annat val får röstning på postkontor ske från och med den
;sjuttonde dagen före valdagen till och med valdagen.
Att röstning på postkontor kan begräns as i vissa fall framgår av 2 §. Lag
(1987:1334).
2 § Röstning på postkontor äger rum under tid då postkontoret är öppet
för allmänheten. På förslag av postverket får centrala valmyndigheten
begränsa den tid då röstning får ske på postkontor före valdagen. Röstning
skall dock alltid kunna äga rum under minst en timme vaije dag då post
kontoret är öppet för allmänheten. På valdagen skall postkontor vara öppet
för röstmottagning minst en timme före klockan 11 och minst en timme
efter klockan 15. Vid sådana val av landstingsledamöter och kommunfull
mäktige som ej o mfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten be
stämma att röstmottagning ej skall anordnas på valdagen.
Finns det särskilda skäl, får centrala valmyndigheten på förslag av
ipostverket bestämma att röstmottagning skall anordnas endast på vissa
⬢postkontor. Vid val til l riksdagen och vid såd ana val av landstingsledamö-
iter eller kommunfu llmäktige som omfattar hela riket skall röstning dock
alltid kunna äga rum på minst ett postkontor i varje kommun.
Inrättas med anledning av valet postkontor vid sjukhus, ålderdomshem,
kriminalvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger
röstning där rum på tid som postverket bestämmer efter samråd med
valnämnden och med vårdinr ättningens eller vårdanstaltens ledning, dock
tidigast sjunde dagen före valdagen. Postverket skall samråda med val
nämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning om hur
föstningen skall genomföras. På begäran av postverket skall valnämnden
utse erforderligt antal personer att biträda röstmottagare på postkontoret.
Inrättas med anledning av valet annat postkontor, skall postkontoret
vara öppe t för röstmottagning på valdagen, under tid som postverket
.bestämmer efter samråd med valnämnden i de n kommun där postkontoret
inrättas. Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minst en timme
före klockan 11 och minst e n timme efter klockan 15. Lag (1987:1334).
3.§ Röstmottagare på postkontor är den som postverket utser. Lag
(1987:1334).
41, Röstning på postkontor går till på följande sätt.
Vii^är väljaren visat upp sitt röstkort för röstmottagaren, får han av denne
3957
¬
SFS 1987:1334
ett valkuvert för vart och ett av valen. Han uppsöker därefter en av de
avskilda platserna och lägger dä r för varje val in sin valsedel i e tt val
kuvert. Valsedel får ej vikas.
Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren. Denne
kontrollerar att väljaren ställt i ordning end ast ett valkuvert för vaije val
och att kuvert ej är försett med obehörig märkning. Därefter lägger röst
mottagaren i väljarens närvaro in mottagna valkuvert i et t fönsterkuvert
tillsammans med väljarens rö stkort, vilket placeras närmast fönsterkuver
tets fönster, och tillsluter fönsterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen
hand om föns terkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning välja
rens namn och den valnämnd till vilken fön sterkuvertet skall sändas. På
fönsterkuvertet antecknas det värdepostnummer som är angivet i förteck
ningen.
Väljare som ej är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Gör han ej
det, Hr han icke rösta. Lag (1987:1334).
5 § � r valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning, får det ej
mottagas. Detsamma gäller om det ej klart framgår att kuvert innehåller
valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något val, får endast
ett av dessa mottagas. Om väljaren begär det , skall samtliga kuvert för det
valet återlämnas till honom.
5 a §
I elle r i anslutning till lokal där poströstning äger rum skall ano rd
nas lämpl ig plats där valsedlar kan läggas ut av partier vars valsed lar ej
tillhandahålls enligt 6 kap. 9 §. Endast partimarkerade valsedlar får läggas
ut. Lag (1985:203).
6 § Röstmottagare skall sända mottagna fönsterkuvert till valnäm nden i
den kommun där väljaren är upptagen i allmän röstlängd eller, om väljaren
är upptagen i särskild röstlängd, till valnämnden i den kommun inom
vilken den vallokal är belägen dä r den särskilda röstlängden enligt 4 kap.
20 § ska ll finnas tillgänglig . Försändelsen skall anordnas som värdepost.
Lag (1987:1334).
Röstning hos utlandsmyndighet
7 § När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten efter
samråd med ut rikesdepartementet hos vilka svenska utlandsmyndigheter
röstning skall äga rum. Vid va l som ej omfattar hela riket får dock centrala
valmyndigheten bestämma att röstning hos svensk utlandsmyndighet ej
skall äga rum.
Röstning hos utlandsmyndighet får böija tidigast den tjugoQärde dagen
före valdagen och pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara
centrala valmyndigheten till handa senast klockan 12 dagen före valdagen.
Utlandsmyndighetens chef bestämmer när och var röstning äger rum hos
myndigheten samt kungör tid och ställe för röstningen.
Röstmottagare hos utlandsmyndighet är myndighetens chef eller den
han utser.
3958
7 a § Kuvert och sådana partimarkerade valsedlar och valsedelsblankct-
ter som avses i 6 kap. 9 § första stycket samt övrig materiel som behövs för
¬
ing skall finnas tillgänglig hos de svenska utlandsmyndigheter som
SFS 1987:1334
a valmyndigheten bestämmer efter samråd med utrikesdep artemen-
{1982:146).
. M'
i .
'g § Röstning hos utlandsmyndighet går till på följande sätt.
,c,När väljaren visat upp sitt röstkort eller giltigt svenskt pass för röstmot
tagaren, får han av denne ett valkuvert för vart och ett av valen. Han
uppsöker därefter en av de avskilda platserna och lägger där för vaije val in
sin valsedel i ett valkuvert. Valsedel får ej vikas.
Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren. Kan välja
ren inte förete röstkort skall röstmottagaren med ledning av väljarens pass
och de uppgifter denne kan lämna upprätta ett adresskort. Röstmottagaren
kontrollerar att väljaren ställt i ordning endast ett valkuvert för vaije val
och att kuvertet inte är försett med någon obehörig märkning. Därefter
lägger röstmottagaren i väljarens närvaro in mottagna valkuvert i et t föns
terkuvert tillsammans med väljarens röstkort eller adresskort, vilket place
ras närmast det ku vertets fönster, och tillsluter fönsterkuvertet. Röstmot
tagaren tar slutligen hand om fönsterkuvertet samt antecknar väljarens
namn på en särskild förtec kning. På fönsterkuvertet antecknas det värde
postnummer som är angivet i förteckningen.
Väljare som ej är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Gör han ej
det, far han icke rösta. Lag (1987:1334).
9 § � r valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning, får det ej
mottagas. Detsamma gäller om det ej klart framgår att kuvert innehåller
valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något val, får endast
ett av dessa mottagas. Om väljaren beg är det, skall samtliga kuvert för det
valet återlämnas till honom.
l
⬢'
10 § Röstmottagare skall sända mottagna fönsterkuvert och den i 8 §
omnämnda förteckningen till centrala valmyndigheten. Sändes kuvert med
posten, skall försändelsen anordnas som värdepost. Lag (1987:1334).
11 § Centrala va lmyndigheten förtecknar fortlöpande de fönsterkuvert
som kommer in från utlandsmyndighet. Myndigheten sänder därefter mot
tagna fönsterkuvert till va lnämnden i den kommun där väljaren är uppta
gen i allmän röstlängd elle r, om väljaren är upptagen i särskild röstlängd,
till valnämnden i den kommun, inom vilken den vallokal är belägen där den
särskilda röstlängden enligt 4 kap. 20 § skall finnas tillgänglig. Försändel
sen skall anordnas som värdepost. Lag (1987:1334).
ej'
Röstning på fartyg
12 § När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten på vilka
svenska fartyg i utrikes fart som röstning skall äga rum. Vid val som ej
Omfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten bestämma att röst-
liiOgpå svenskt fartyg i utr ikes fart ej skall äga rum.
⬢ ^Rätt att rösta på fartyg där röstning anordnas har den som tillhör farty
gets besättning eller annan personal på fartyget eller är passagerare där.
ia.
3959
¬
SFS 1987:1334
12 a § Kuvert och sådana partimarkerade valsedlar och valsedelsblan
ketter som avses i 6 kap. 9 § förs ta stycket samt övrig materiel som behövs f
för röstning skall finnas tillgänglig på de svenska fartyg i utrikes fart so ftl
centrala valmyndigheten bestämmer. Lag {1982:146).
Cl
13 § Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsleda
möter och kommunfullmäktige får röstning på fartyg böija tidigast den
femtiofemte dagen före valdagen. Vid annat val får röstning på fartyg böija
tidigast den fyrtiofemte dagen före valdagen.
Röstning på fartyg får pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas
vara centrala valmyndigheten till handa senast klockan 12 dagen före
valdagen.
Fartygets befälhavare bestämmer när och var röstning äger rum samt
underrättar dem som befinner sig ombord om tid och ställe för röstningen.
Röstmottagare på fartyg är fartygets befälhavare eller den han utser.
Lag (1982:146).
14 § I fråga om röstning på fartyg äger 8-10 §§ motsvarande tillämp
ning. Röstmottagare på fartyg får dock lämna mottagna fönsterkuvert till
svensk utlandsmyndighet som centrala valmyndigheten bestämmer för
vidarebefordran till centrala valmyndigheten.
Kan väljaren ej förete röstkort eller giltigt svenskt pass men innehar
han sjöfartsbok eller annan giltig identitetshandling, skall röstmottaga
ren i stället upprätta ett adresskort för honom med ledning av identi
tetshandlingen och de uppgifter han kan lämna. Adresskortet lägges in i
fönsterkuvertet tillsammans med valkuvert som väljaren avgivit. Lag
(1987:1334).
15 § I fråga om fönsterkuvert som kommer in till centrala valmyndighe
ten från röstmottagare på fartyg äger 11 § motsvarande tillämpning. Lag
(1987:1334).
16 § Röstmottagare på fartyg har rätt till ersättni ng av statsverket för
nödvändiga utgifter för uppdragets fullgörande enligt de närmare bestäm
melser som meddelas av centrala valmyndigheten.
11 kap. Särskilda bestämmelser om röstning med valsedelsförsän
delse
1 § Väljare som är gift får lämna valsedel genom sin make. Sådan vals e
delsförsändelse anordnas på följande sätt.
Väljaren lägger för vaije val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. I
närvaro av ett vittne lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i ett
ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter tecknar
väljaren på ytterkuver tet försäkran på heder och samvete att han förfarit
på detta sätt. Vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt underteck
nat försäkran. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väyare ns make eller barn eller
makens barn får ej vara vittn e. Lag (1982:146).
3960
¬
'2;|' Valsedelsförsändelse från den som är gift lämnas på valdagen i vallo-
SFS 1987:1334
liälen f ör det valdistrikt där v äljaren är upptagen i röstlängd. Sådan försä n
delse få r lämnas också på postkontor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg
där röstning äger rum. Lag (1987:1334).
3 § Väljare, som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder ej
kair inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i
röstlängd eller, om han v istas utomlands, hos närmaste utlandsmyndighet
där röstning äger rum, får lämna valsedel genom bud. Bud får den vara
som är väljarens barn, barnbarn, fader, moder eller syskon eller hans
vårdare och som fyllt 18 år. Sådan valsedelsförsändelse anordnas på föl
jande sätt.
Väljaren lägger för vaije val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. I
närvaro av budet o ch ett vittne lägger han sedan in iordningställda inner
kuvert i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Däref
ter tecknar väljaren på ytte rkuvertet försäkran på heder och samvete att
han förfarit på detta sätt samt att han av anledning som anges i första
stycket ej kan inställa sig för röstning i vallokalen för valdistriktet eller hos
utlandsmyndigheten. Budet och vittnet intygar skriftligen att väljaren
egenhändigt undertecknat försäkran samt att något förhållande som stride r
mot innehållet ej är känt för dem. Vittne skall ha fyllt 1 8 år. Väljarens make
eller barn eller makens barn får ej vara vittne. Lag (1982:146).
4 § Valsedelsförsändelse enligt 3 § läm nas i vallokalen för det valdistrikt
där väljaren är upptagen i röstlängd. Sådan försändelse får lämnas även på
postkontor eller hos utlandsmyndighet där röstning äger rum. Lag
(1987:1334).
5 § Väljare som betjänas av lantbrevbärare får lämna valsedel genom
denne, om röstning äger rum vid det postkontor till vilket lantbrevbäraren
är knuten. Vid val som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndig
heten på förslag av postverket begränsa antalet linjer vid vilka valsedel får
lämnas genom lantbrevbärare.
Valsedelsförsändelse som avses i f örsta stycket anordnas på följande
sätt. Väljaren lägger för vaije val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. I
närvaro av ett vittne lägger han sedan in iordningställda in nerkuvert i ett
ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter tecknar
väljaren på y tterkuvertet försäkran på heder och samvete att han förfarit
på detta sätt. Vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt underteck
nat försäkran. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller
makens barn får ej vara vittne, ej heller lantbrevbäraren.
Väljaren lämnar själv valsedelsförsändelsen och sitt röstkort till lant
brevbäraren. Väljare som ej är känd för lantbrevbäraren skall legitimera
sig. Gör han ej det, får han icke lämna försändelsen. Lantbrevbäraren
ititygar på y tterkuvertet att han mottagit försändelsen av väljaren. Lag
(1987:1334).
6 § Valsedelsförsändelse enligt 5 § lämnas på postkontor till vilket lant
brevbäraren är knuten. Valsedelsförsändelsen får mottagas även under tid
då postkontoret ej är öppet för allmänheten. Lag (1987:1334).
3961
¬
SFS 1987:1334
6 a § Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsleda
möter och kommunfullmäktige far valsedelsförsändelse vara anordnad
tidigast 24 dagar före valdagen. Försändelse som lämnas på fartyg får dock
vara anordnad tidigast 55 dagar före valdagen.
Vid annat val får valsedelsförsändelse som lämnas i vallokalen eller på
postkontor vara anordnad tidigast 17 dagar före valdagen. Försändelse
som lämnas hos utlandsmyndighet fär vara anordnad tidigast 24 dagar före
valdagen och försändelse som lämnas på fartyg tidigast 45 dagar före
valdagen.
Dagen för försändelsens anordnande anges på ytterkuvertet. Lag
(1987:1334).
7 § Lämnas valsedelsförsändelse i vallokal, kontrollerar valförrät taren
att väljaren är upptagen som röstberättig ad i röstlängden, att han ej red an
röstat i valet, att försändelsen är i föreskrivet skick och har anordnats inom
föreskriven tid samt att ytter kuvertet är tillslutet. Därefter bryter valförrät
taren ytterkuvertet och kontrollerar att iordningställda innerkuvert är av
föreskriven beskaffenhet, att väljaren ställt i ordning endast ett inner
kuvert för vaije val samt att innerkuvert ej är försett med obehörig mä rk
ning. I närvaro av den som lämnat valse delsförsändelsen lägger dä refter
valförrättaren mottagna innerkuvert i valurnorna. I samband härmed an
tecknas i röstlängden att väljaren röstat. Lag (1975:310),
8 § Lämnas en valsedelsförsändelse på ett postkontor, hos en utlands
myndighet eller på ett fartyg, kontrollerar röstmottagaren att försändelsen
är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven tid samt att
ytterkuvertet är tillslutet. I närvaro av den som har lämnat valsedelsför
sändelsen lägger därefter röstmottagaren in försändelsen i ett fönster
kuvert tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast det
kuvertets fönster, och tillsluter fönsterkuvertet. Röstmottagaren tar slutli
gen hand om fönsterkuvertet samt antecknar väljarens namn på en särskild
förteckning. Röstmottagare på postkontor skall där anteckna även den
valnämnd till vilken fönsterkuvertet skall sändas. På fönsterkuvertet an
tecknas det värdepostnummer som är angivet i förteckningen.
Om den som vill lämna en valsedelsförsändelse hos utlandsmyndighet
eller på fartyg inte kan förete väljarens röstkort, skall röstmottagaren
upprätta ett adresskort med ledning av väljarens pass och de uppgifter om
väljaren som budet kan lämna. Vid röstning på fartyg får väljarens sjöfarts
bok eller annan giltig identitetshandling företes i stället för pass.
� r den som vill lämna valsedelsförsändelsen ej känd för röstmottagaren,
skall han legitimera sig. Gör han ej det, får han icke avlämna försändelsen.
Lag (1987:1334).
3962
9 § Föreligger brist eller felaktighet i något hänseende som valförrättaren
eller röstmottagaren skall kontrollera enligt 7 eller 8 §, skall valsedelsför^
sändelsen eller innerkuvertet ej mottagas. Detsamma gäller om inner
kuvert är tomt eller om de t ej klart framgår att kuvert innehåller valsedel.
Har väljaren ställt i ordning mer än ett innerkuvert för något val, får ej
något av dessa mottagas. Innerkuvert som ej mottages skall före återläm
nandet läggas in i et t särskilt kuvert som tillslutes. Valsedelsförsändelse
¬
^om medföres av lantbrevbärare men som ej mottages skall av lantbrevbä-
SFS 1987:1334
far^n återställas till väljaren. Lag (}975:310).
12 kap. Den vidare behandlingen av röster som avgivits på postkon
tor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg Lag (1987:1334).
1 § Fönsterkuvert, som före valdagen kommer in till valnämnden från
röstmottagare på postkontor eller från centrala valmyndigheten, sorteras
på valdistrikt. Fö nsterkuverten sändes därefter till v alförrättarna i valdi
striktet. �versändandet bör ske i sådan tid att fönsterkuverten är valförrät
tarna till handa när röstningen i vallokalen där böljar. Före översändandet
skall fönsterkuverten läggas in i särskilda omslag som förseglas och förses
med anteckning om det antal fönsterkuvert vaije omslag innehåller.
I avbid an på att översändandet till valförrättarna sker skall fönster
kuverten förva ras på betryggande sätt. Lag (1987:1334).
2 § Fönsterkuvert som på valdagen kommer in till valnämnden, sändes
till valförrättarna i valdistri ktet, om kuverten kan beräknas vara valförr ät
tarna till handa innan röstningen i vallokalen slutar. Före översändandet
skall de åtg ärder vidtagas som anges i 1 §. Kommer fönsterkuvert in till
valnämnden efter valdagen eller så sent de nna dag att de ej kan beräknas
komma valförrättarna till handa innan röstningen i vallokalen slutar, skall
valnämnden behålla dem och förfara med de m på sätt som anges i 13 kap.
9 §. Lag (1987:1334).
3 § Valnämnden skall i särskilt protokoll fortlöpande anteckna de åtgä r
der som nämnden vidtager med inkomna fönsterkuvert. Protokollet föres
enligt formulär som fastställes av centrala valmyndigheten. Lag
(1987:1334).
4 § Omslag med fö nsterkuvert som sänts till valdi strikten förvaras där
obrutna till dess röstningen i vallokalen förklarats avslutad och rösträkning
enligt 13 kap. 1 § påböijas. I protokollet antecknas antalet mottagna om
slag och det antal fönsterkuvert som omslagen enligt anteckning på dem
innehåller.
Kommer omslag med fönsterkuvert valförrättarna till handa efter det att
röstningen i valdistriktet avslutats, skall omslaget inte brytas utan återsän
das till valnämnden efter förrättningens slut enligt 13 kap. 7 §. En anteck
ning om återsändandet skall göras i protokollet.
Om förh ållandena medger det, får valförrättarna under pågående röst
ning före ta åtgärder enligt 13 ka p. 3-5 §§ beträffande fönster- och ytter-
kuvert för valsedelsförsändelse vilka kommit in till valdistriktet. Därvid
skall dock iakttas att valkuvert och innerkuvert, som efter granskning
beiunnits vara i behörigt s kick, åter läggs in i fönsterkuvertet tillsammans
med väljarens röstkort. Innerkuvertet skall dessförinnan åter läggas in i ett
ytterkuvert för valsedelsförsändelse. Först när röstningen har förklarats
avslutad får valkuvert och innerkuvert läggas i urna. Lag (1987:1334).
3963
¬
SFS 1987:1334
5 § Den omständigheten att det i röstlä ngd a ntecknats att väljare rös tät
på postkontor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg utgör ej hinder för
honom att rösta i vallokalen. Innan han far rösta där skall det fönsterkuvert
som härrör från honom tagas fram och lägga s in i ett särskilt kuvert som
tillslutes och förses med anteckning om innehållet. Om vad sålunda fö revar
rit skall anteckning göras i protokollet. Lag (1987:1334).
13 kap. Preliminär rösträkning
Preliminär rösträkning i vallokal
1 § Omedelbart efter det att röstningen i vallokal förklarats avslutad,
räknar valförrättarna preliminärt de avgivna rösterna. Har val till riksda
gen förrät tats samtidigt med annat val, räknas riksdagsvalet först. Rösträk
ningen är offentlig och skall genomföras utan avbrott. Lag (1975:310).
2 § Har flera val förrättats samtidigt, sker den preliminära rösträkningen
gemensamt för alla valen såvitt gäller åtgärder som av ses i 3-5 §§.
3 § Rösträkningen inledes med att från valnämnden inkomna omslag
med fönsterkuvert bry tes. Fönsterkuverten räknas och antalet antecknas i
protokollet. Därefter granskas fönsterkuverten. Därvid kontrolleras att
1. fönsterkuvert icke blivit öppnat efter tillslutandet,
2. samma väljare icke avgivit mer än ett fönsterkuvert,
3. väljaren är röstberättigad i valdistriktet,
4. väljaren icke röstat i vallokal en under valdagen.
I fall då de nämnda kra ven är uppf yllda, förfares med fönsterkuvert på
sätt som föreskrives i 4 §. I annat fall lägg es fönsterkuvert åt sidan. Lag
(1987:1334).
3964
4 § När kontroll enligt 3 § sket t, öppnas de fönsterkuvert som inte lagts
åt sidan och inneliggande röstkort, adresskort, valkuvert och valsede lsför
sändelser tas ut.
Valkuverten gr anskas. Därvid kontrolleras att vaije kuvert är av före
skriven beskaffenhet och inte försett med obehörig märkning samt att
väljaren har ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val. Godkända
valkuvert läggs i urnorna. I samband därmed anteckna s vid väljarens namn
i röstlängden att han utövat sin rösträtt.
Valsedelsförsändelserna granskas. Därvid kontrolleras att försändelsen
är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven tid samt att
ytterkuvertet är tillslutet. Därefter brytes ytterkuvertet. Innerkuverten
granskas. Därvid kontrolleras att de är av föreskriven bes kaffenhet, att
väljaren ställt i ordning endast e tt innerkuvert för varje val och att inner-
kuvert ej är förset t med obehörig märkning. Godkända innerkuvert lägges i
urnorna. I samband därmed antecknas vid väljaren s namn i röstlängden att
han utövat sin rösträtt. Lag (1987:1334).
5 § Föreligger brist eller felaktighet i n ågot hänseende som valförrättaren
skall kontrollera enligt 4 §, skall det bristfälliga kuvertet tillsammans med
väljarens röstkort eller adresskort åter läggas in i fönsterkuvertet. Detsam-
¬
iTia g äller om innerkuvertet är tomt eller om det inte klart framgår att
SFS 1987:1334
kitvertet innehåller valsedel. Innerkuvertet skall dessförinnan åter läggas
in"! ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse. Fönsterkuverten läggs åt
sidan.
Fönsterkuvert som har lagts åt sidan e nligt första stycket eller enligt 3 §
andra stycket läggs därefter in i särskilda omslag. Lag (1987:1334).
f ** ⬢
6 § Sedan de i 3-5 §§ föreskrivna åtgärderna vidtagits, förfares för varje
val för sig på följande sätt.
1. Val- och innerkuvert tages ut ur urnan och räknas. Antalet personer
som enligt röstlängd deltagit i valet räknas. Antalet kuvert och röstande
antecknas i protokollet. �verensstämmer de framräknade siffrorna ej med
varandra, anges i protokollet den sannolika orsaken till skillnaden.
2. Valsedlarna tages ut ur kuverten. Innehåller kuvert mer än en valse
del, lägges valsedlarna tillbaka i ku vertet.
3. Kan det antagas att valsedel är ogiltig enligt 14 kap. 4 § lägges
valsedeln tillbaka i kuvertet.
4.'Valsedlar som lagts tillbaka i sina kuvert enligt punkterna 2 och 3
läggs därefter in i särskilda omslag, som ti llsluts. Vaije omslag förses med
anteckning om det antal kuvert som omslaget innehå ller.
5. �vriga valsedlar ordnas i grupper efter partibeteckning. Antalet val
sedlar inom vaije grupp räknas och antalet antecknas i protokollet. Valsed-
lama lägges därefter partivis in i särskilda omslag. På omslagen antecknas
vilket partis valsedlar omslaget innehåller och valsedlarnas antal.
6. De särskilda omslagen förses med uppgift om valdistrik tet och förseg
las. Lag (1985:203).
1 § Protokollet underskrives av ordföranden och två av de närvarande
valförrättama. Därmed är förrättningen avslutad.
Omedelbart därefter sänds röstlängd, protokoll och de särskilda kuvert
och omslag som avses i 3 , 5 och 6 §§ till valnämnden. Sker insändandet
med posten, sk all försändelsen anordnas som värdepost. Lag (1982:411).
8 § Det åligger valnämnden att se till att samtliga handlingar som avses i
7 § kommit in till nämnden och att, om så ej är fallet, infordra det som
fattas.
'Valnämnden behåller röstlängderna och vidarebefordrar omgående öv
rigt material till län sstyrelsen. Sker översändandet med posten skall för
sändelsen anordnas som värdepost.
' « «.
Preliminär rösträkning hos valnämnden
9 § Vid offentlig förrättn ing som påböijas så snart det kan ske, dock
tidigast onsdagen e fter valdagen, granskar valnämnden de fönsterkuvert
som kom mit in till nämnden och behållits där samt kuvertens innehåll.
Därvid äger 3-5 §§ motsvarande tillämpning. På samma sätt granskar
nämnden de fönsterkuvert som valförrättama har lagt åt sidan enligt 3 och
5 §§. Godkända val- och innerkuvert läggs i urnor. För vaije val och
valkrets används en u rna. I samband med att kuvert läggs i urnan anteck
nas vid väljarens namn i röstlängden att han utövat sin rösträtt.
' Avgivna röst er räknas. Därvid äger 6 § motsvarande tillämpning. Lag
3965
{1987:1334).
¬
yj-U
f-
SFS 1987:1334
10 § Kommer fönsterkuvert in efter förrättningens böljan, lägges det
utan vidare åtgärd åt sidan. Kuvert som lagts åt sidan lägges därefter in i
ett eller flera särskilda omslag som förseglas och förses med anteckning om
innehållet. Lag (1987:1334).
11 § �ver förrättning som avses i 9 § föres protokoll enligt formulär som
fastställes av centrala vEilmyndigheten. När förrättningen slutf örts, sänder
valnämnden omgående röstlängder, protokoll samt iordingställda kuvert i
och omslag till länss tyrelsen. Sker översändandet med p osten, skall för
sändelsen anordnas som värdepost.
3966
14 kap. Slutlig sammanräkning och mandatfördelning
Allmänna bestämmelser
1 § Den slutliga sam manräkningen verkställes av länsstyrelsen vid of
fentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske. Länsstyrelsen skall
kungöra tid och plats för sammanräkningen. I kungörelsen anges i vilken
ordning som de olika valen kommer att räknas, om hinder ej möter.
Kungörelsen skall anslås på kommunemas anslagstavlor samt senast da
gen före sammanräkningens början införas i ortstidning inom länet.
Före sammanräkningens början skall länsstyrelsen ha tillsett att de
handlingar som behövs för sammanräkningen har kommit in från valnämn
den i den kom mun sammanräkningen avser. � r inkomna handlingar ofull
ständiga eller ej i behörigt skick, skall länsstyrelsen infordra det som fattas
eller, om det behövs, inhämta uppgift om anledningen till att hand lingarna
är ofullständiga eller ej i behörigt sk ick. Lag (1977:712).
2 § Vid den slutliga sammanräkningen prövar länsstyrelsen valsedlarnas
giltighet och meddelar de beslut som denna prövning och de vid röstningen
förda protokollen föranleder.
Har avgivna valsedlar ej förvarats på föreskrivet sätt, skall de förklaras
ogiltiga, om det ej kan antagas att obehörig åtgärd ej vidtagits med dem.
�ver förrättning hos länsstyrelsen föres protokoll enligt formulär som
fastställes av centrala valmyndigheten.
3 § I fråga om riksdagsval bestämmer länsstyrelsen ordningen mellan
kandidatnamnen på partiernas valsedlar i valkretsen i den utsträckning
som behövs för utseende av riksdagsledamöter och ersättare för dem.
I fråga om landstings- och kommunfullmäktigval fördelar länsstyrelsen
mandaten mellan p artierna. Länsstyrelsen fastställer även för vaije val
krets vilka personer som skall erhålla mandaten som ledamöter samt utser
suppleanter för landstingsledamöter och kommunfullmäktige.
Förrättningen skall genomföras utan dröjsmål. Vid avbrott i förrättning
en skall valsedlar na och övriga valhandlingar läggas i säkert förvar. Innan
förrättningen återupptages, skall länsstyrelsen se till att obehör ig åtgärd ej
vidtagits med valhandl ingarna. Lag (1982:411).
4 § Valsedel är ogiltig, om den
I. saknar partibeteckning eller upptager mer än en partibeteckning, eller
¬
fät* försedd med kännetecken som uppenbarligen blivit anbragt på
SFS 1987:1334
.Valsedeln med avsikt,
.nfijbns i ett valkuvert mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Innehål
ler valkuvertet två eller tre valsedlar och bär alla samma partibeteckning,
skall dock en valsedel räknas som giltig. Uppvisar i sådant fall valsedlarna
ölikheter i fråga om kandidatnamn, skall namne n på sedlama anses obe
fintliga. Lag {1975:310).
5 § Utöver vad som gäller enligt 4 § andra stycket skall namn på valsedel
anses obefintligt,
1, om kandidaten ej är valbar eller det ej framgår klart vem som avses,
2, om ordningen mellan namnet och a nnat namn ej framgår klart eller
3, om valsedeln gäller registrerat parti, för vilket anmälts kandidater
enligt 5 kap. 8 §, och valsedeln ej som första namn upptager namnet på
någon av de anmälda kandidaterna.
Vid bedömning enligt första stycket 3 av vilket namn som är det första
skall namn ej anses obefintligt därför att kandidat en har avlidit eller visat
sig ej vara valbar. Lag (1975:310).
Riksdagsvalet
6 § Ordningen mellan kandidatnamnen inom vaije parti fastställes ge
nom särskilda uträkningar. Vid vai je uträkning gäller valsedel endast för
ett namn.
Vid den första uträkningen gäller valsedel för det namn som står först på
sedeln. Valsedlar med samma första namn bildar en grupp. Vaije grupps
rostetal räknas fram. Röstetalet är lika med de t antal valsedlar som ingår i
gmppen. Samma tal är o ckså jämförelsetal för det namn som står först på
gmppens val sedlar. Det namn vars jämförelsetal är störst får den första
platsen i ordningen.
' Vid vaije följande uträkning gäller valsedel för det namn som står först
på sedeln, varvid bo rtses från namn som red an fått plats i ordningen. Den
eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående uträkning gällde
för det namn som fick plats i ordningen, upplöses och ordnas i nya
grupper, så att valsedlar som vid den pågående uträkningen gäller för ett
och samma namn bildar en grupp. �vriga befintliga grupper behålles
däremot oförän drade. För varje nybildad grupp räknas röstetalet fram.
Röstetalet är lika med det antal valsedlar som ingår i gruppen. För samtliga
nämn, som deltager i uträkningen, beräknas röstetal och jämförelsetal.
' Röstetalet för ett namn är lika med röstetalet för den grupp eller det
Sammanlagda röstetalet för de grupper vilkas valsedlar gäller för namnet.
Jämförelsetalet för ett namn ä r lika med dess röstetal, om ick e grupp av
Välsedlar som gäller för namnet deltagit i besättandet av förut utdelad
iplats. Om det ta är fallet, erhålles namnets jämförelsetal genom a tt dess
Iföstetal delas med det tal som m otsvarar den del gruppen tagit i besättan-
^äet av plats eller platser som utdelats (gruppens platstal), ökat med 1, eller,
öm flera grupper av valsedlar, som gäller för namnet, deltagit i besättandet
'avförut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda platstal, ökat med
Platstalet för en grupp beräknas sålunda att gruppens röstetal delas med
det största jämförelsetalet vid uträkningen närmast före gruppens bildan-
3967
¬
SFS 1987; 1334
de. Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas med två decimaler.
Den sista decimalsiffran får ej höjas.
Det namn, vars jämförelsetal är störst, får nästa plats i ordningen.
Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning.
7 § För vaije namn som erhållit plats i ordningen enligt 6 § bestämrher
länsstyrelsen i erforderlig utsträckning genom särskilda sammanräkningar
inom det parti som namnet tillhör särskild ordning mellan namnen på
partiets valsedlar för utseende av ersättare.
Ersättare utses på grundval av de valsedlar som gällde för namnet, när
det erhöll plats i ordningen enligt 6 §. Vid denna uträkning gäller vaije
valsedel som hel röst. Med iakttagande av att namn på den som redan få tt
plats i den särskilda ordningen anses som obefintligt skall röstvärdet tillgo
doräknas det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta rösteta
let erhåller plats i den särskilda ordningen. Mellan lika tal avgöres företrä
det genom lottning. Lag (1975:1105).
8 § Sedan de i 6 och 7 §§ föreskrivna åtgärderna vidtagits, lägges valsed-
lama in i särskilda omslag, de godkända för sig och de ogiltiga för sig.
Omslagen förseglas. Valsedlarna förvaras till utgången av den tid för
vilken valet gäller.
Förrättningen avslutas genom att protokollet läses upp. Protokollet sän
des genast till centrala valmyndigheten. Lag (1978:907).
9 § Centrala valmyndigheten fördelar mandaten i riksdagen på grundval
av protokollen från län sstyrelserna och med tillämpning av 3 kap. 6-8 §§
regeringsformen.
Vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten enligt 3 kap. 8 § första
stycket regeringsformen tilldelas mandaten ett efter annat det parti som för
vaije gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas,
så länge partiet ännu ej tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal i
valkretsen delas med 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet genom att parti
ets röstetal delas med det tal som är 1 högre än dubbla antalet mandat som
redan tilldelats partiet i valkr etsen.
Vid bestämmandet av det sammanlagda anta l mandat i riksdagen som
parti skall ha enligt 3 kap. 8 § andra stycket regeringsformen för att bli
proportionellt representerat tillämpas fördelningsregeln i andra stycket på j
hela riket som en valkrets. Vaije parti tilldelas så många utjämningsmandat
som behövs för att detta antal skall uppnås.
Av de utjämningsmandat som parti erhållit tillföres det första den val
krets där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten uppvisar
större jämförelsetal än i övriga val kretsar. �&terstående utjämningsmandat
tillföres ett efter annat den valkrets där partiet för vaije gång uppvis ar
störst jämförelsetal vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln i andra
stycket på partiets röstetal i val kretsarna.
Har parti i någon valkrets erhållit flera mandat än antalet på partiets
valsedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandat, med motsvarande
tillämpning av fjärde stycket, till annan valkrets där partiet deltager i
fördelningen av fasta valkretsmandat. Kan mandat ej besättas genom
3968
¬
ing av detta förfarande, skall det vara obesatt under den tid f ör
SFS 1987; 1334
Pvlikert valet gäller.
'! W Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning. Lag (1974:215).
»t-- -1'
lO- §' iCentrala valmyndigheten fastställer på grundval av protokollen från
länsstyrelserna vilka personer som skall erhålla mandaten som ledamöter.
t'-iHar länsstyrelsen ej bestämt ordning mellan så många namn som behövs
för'att de mandat som ett parti erhållit i valkretsen skall kunna besättas
med ledamöter, skall länsstyrelsen på anmodan av centrala valmyndighe
ten vid ny förrättning bestämma ytterligare namn i ordningen. Sådan
förrättning skall kungöras enligt 1 §.
Har kandidat fått plats i ordning i m er än en valkrets eller för mer än ett
parti och skulle han till följd därav erhålla mandat i mer än en valkrets eller
för mer än ett parti, skall han tillträda det mandat för vilket hans jämförel
setal är störst. Mandat som kandidat ej tillträder tillfaller den som står
främst i den för kandidatens namn enligt 7 § bestämda särskilda ordningen.
Därvid bortses från namn på den som redan valts till ledamot. Har till följd
av denna pa ragraf två eller flera mandat ej til lträtts, tillsätts de ett och ett
allt efter storleken på jämförelsetalen för namnen enligt 6 §. Lag
(1975:1105).
11 § Sedan mandaten besatts med ledamöter, utser centrala valmyndig
heten på grundval av d en enligt 7 § bestämda ordningen mellan kandidat-
namnen för varje leda mot lika många ersättare som ledamotens parti fatt
mandat i valkretsen. Minst tre ersättare skall dock alltid utses för varje
ledamot. Vid utseende av ersättare skall bortses från namn på den som
valts till ledamot.
Finns ej någon som enligt första stycket kan utses till ersättare, skall den
kandidat inom valkretsen, som enligt 6 § står i tu r att erhålla mandat för
partiet, utses till ersättare för ledamoten. Finns ej någon sådan kandidat på
partiets valsedlar, skall centrala valmyndigheten med tillämpning av 9 §
femte stycket bestämma annan valkrets, från vilken ersättaren skall utses,
och där till ersättare utse den som står närmast i tur att erhålla mandat för
partiet. För ledamot får finnas endast en ersättare enligt detta stycke.
Finns ej någon som sålunda kan utses till ersättare, skall därvid bero.
EfOm det behövs, skall länsstyrelsen på anmodan av centrala valmyndig
heten vid ny förrättning fastställa ordning enligt 6 och 7 §§ mellan namnen
på'ipartis valsedlar. Sådan förrättning skall kungöras enligt 1 §. Lag
(1974:215).
]
-xi)
\ "1 2 § När mandaten fördelats mellan partierna och besatts med ledamöter
; samt ersättare utsetts, tillkännager centrala valmyndigheten valets utgång
;;L|eiTom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Därmed är valet avslutat.
⬢ IJehan dlingar som rör valet lägges i säkert förvar och bevaras till utgången
Widen tid valet gäller.
, ,13 § Har ledamot avgått före utgången av den tid för vilken han blivit
-;^äld, utser centrala valmyndigheten på anmälan av riksdagens talman till
;ti)Oledamot i den avgångnes ställe den ersättare som enligt den mellan
ersättarna bestämda ordningen står i tur att inträda. Kan mandatet ej
3969
>I25-SFS 1987
¬
SFS 1987:1334
besättas med ersättare, skall det vara obesatt under återstoden av valperio
den.
Har till ny ledamot utsetts den som enligt 11 § andra stycket varit utsedd
till ersättare för den avgångne ledamoten, utses ersättare för honom enligt
11 §. Har mandatet flyttats från en valkrets till en annan, skall därvid anses
som om mandatet vid valet tilldelats sistnämnda va lkrets. Ersättare för
annan ledamot, som trätt i stället för avgången l edamot, är de övriga
personer som skulle ha varit ersättare för den avgångne ledamoten. Lag
(1974:215).
14 § På anmälan av riksdagens talman utser centrala valmyndigheten
med tillämpning av 11 § om möjligt två nya ersättare, om
1. antalet ersättare för en riksdagsledamot har gått ner till hälften eller
därunder av det vid valet utsedda antalet genom att ersättare har utsetts till
ordinarie ledamot eller har avgått av annan orsak, eller
2. antalet ersättare inte är tillräckligt för att ersättare skall kunna inträda
i ledamots ställe enligt föreskrifterna i regeringsformen och riksdagsord
ningen. Lag (1979:1101).
14 a § Centrala valm yndigheten utfärdar kungörelse i Post- och Inrikes
Tidningar om utgången av förrättning s om avses i 13 eller 14 §. Förrätt
ningen är därmed avslutad. Lag (1974:215).
Landstings- och kommunfullmäktigvalen
15 § Ordningen mellan kandidatnamnen inom vaije parti fastställes ge
nom särskilda uträkningar. Vid vaije uträkning gälle r valsedel endast för s
ett namn. Vid fastställande av ordningen mellan namnen förfares i enlighet G
med 6 § andra� femte styckena. Lag (1975:474).
15 a §
Mandaten i landstinget fördelas mellan partier. Endast parti som
har få tt minst tre procent av rösterna i hela landstingskommunen är berätti
gat att deltaga i fördelningen av mandaten i landstinget. Lag (197 7:187).
15 b § De fasta valkretsmandaten i landstinget fördelas för vaije valkrets
proportionellt mellan p artierna på grundval av valresultatet i valkretsen.
Härvid tilldelas mandaten, ett efter annat, det parti som för vaije gång
uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas, så länge
partiet ännu ej tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal i valkret
sen delas med 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet genom att partiets
röstetal delas med det tal som är 1 högre än det dubbla antalet av de
mandat som redan tilldelats partiet i valk retsen.
Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, att fördelningen av
alla mandat i landstinget blir proportionell mot partiernas röstetal i hela
landstingskommunen. Vid bestämmandet av det sammanlagda antal man
dat i landstinget som parti skal! ha för att bli proportionellt representerat
tillämpas fördelningsregeln i fö rsta stycket på hela landstingsko mmunen
som en valkrets. Varje parti tilldelas så många utjämningsmandat som
behövs för att detta antal skall uppnås.
Har parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten erhållit flera
3^-70
mandat än som motsvarar den proportionella representationen i landsting-
¬
étför partiet enligt andra stycket, bortses vid fördelningen av utjämnings-
SFS 1987:1334
mandaten från partiet och de fasta valkretsmandat det har erhållit.
-AV de utjämningsmandat som parti erhållit tillföres det första den val
krets där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten uppvisar
större jämförelsetal än i övriga valkretsar. �&terstående utjämningsmandat
tillföres ett efter annat den valkrets där partiet för varje gång uppvisar
störst jämförelsetal vid f ortsatt tillämpning av fördelningsregeln i f örsta
stycket på partiets röstetal i valkretsarna.
Har parti i någon valkrets erhållit flera mandat än antalet på partiets
valsedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandat, med motsvarande
tillämpning av iQärde stycket, till annan valkrets. Kan mandat ej besättas
genom tillämpning av detta förfarande, skall det vara obesatt under den tid
för vilken valet gäller.
Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning. Lag
(1975:474).
15 c § För va ije mandat som ett parti har erhållit i landstinget u tses en
landstingsledamot. Den första platsen som tilldelats parti besättes med den
kandidat som står främst i den enligt 15 § bestämda ordningen mellan
namnen, den andra med den kandidat som därefter står närmast i ordning
en och så vidare efter samma grund. Lag (1977:187).
15 d § Mandaten i kommunfullmäktige fördelas för vaije valkrets propor
tionellt mellan p artierna på grundval av valresultatet i valkrets en. Härvid
tilldelas mandaten, ett efter annat, det parti som för vaije gång uppvisar
det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas, så länge partiet ännu
ej tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal i valkretsen delas
med 1,4. Därefter erhålls jämförelsetalet genom att partiets röstetal delas
med det tal som är 1 högre än d et dubbla antalet av de mandat som redan
har tilldelats partiet i valkretsen.
För vaije mandat som ett parti har erhållit i kommunfullmäktige utses en
fullmäktig. Det första mandatet som har tilldelats ett parti besätts med den
kandidat som står frä mst i den ordning som har fastställts enligt 15 §, det
andra med den kandidat som därefter står närmast i ordningen och så
vidare efter samma grund.
Har ett parti erhållit flera mandat än vad som motsvarar antalet namn på
partiets valsedlar, skall ö verskjutande mandat vara obesatt under den tid
för vilken valet gäller. � r kommunen indelad i valkretsar, skall dock
överskjutande mandat flyttas till annan valkrets med tillämpning av 15 b §
fjärde stycket. Kan mandatet inte besättas genom d etta förfarande, skall
det vara obesatt under den tid för vilken valet gäller.
Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning. Lag
(1982:411).
16 § Har en kandidat vid landstings- eller kommunfullmäktigval fått plats
i ordning i mer än en valkrets eller för mer än ett parti och skulle han till
följd därav erhålla mandat i mer än en valkrets eller för mer än ett parti,
skall han tillträda det mandat, för vilket hans jämförelsetal är störst.
På grundval av de valsedlar som gällde för kandidatens namn när detta
erhöll plats i ordningen fastställes vid ny sammanräkning vem som skall
3971
¬
SFS 1987:1334
erhålla mandat som kandidaten ej tillträder. Vid denna uträkning gäller
vaije valsedel som hel röst. Med iakttagande av att namn på kandidat som
redan tillträtt mandat för partiet anses som obefintligt skall röstvärdet
tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta
röstetal erhåller mandatet. Mellan lika tal avgöres företrädet genom lott-
ning.
Har till följd av denna paragraf två eller flera mandat ej tillträtts, tillsätts
de ett och ett allt efter storleken på jämförelsetalen för namnen enligt 6 §,
Lag (1982:411).
17 § När mandaten i landsting och ko mmunfullmäktige fördelats mellan
partier och besatts med ledamöter, skall länsstyrelsen utse suppleanter för
landstingsledamöter och kommunfullmäktige. Lag (1982:411).
18 § För landstingsledamöter utses suppleanter på följande sätt.
För vaije landstingsledamot göres inom det parti, för vilket han blivi t
vald, lika många nya sammanräkningar, dock minst tre, som partiet erhållit
platser. Vid vaije sammanräkning äger 16 § andra stycket motsvarande
tillämpning.
Kan föreskrivet antal suppleanter icke utses enligt andra stycket, skall
därvid bero. Lag (1977:187).
19 § För kommunfullmäktige utses suppleanter på följande sätt.
För varje ledamot görs en sammanräkning inom det parti, för vilket han
har blivit vald. Vid vaije sammanräkning tas hänsyn endast till de valsedlar
som upptar ledamotens namn och som på grund härav gällde för detta
namn, när det fick plats i ordning. Vaije valsedel gäller som hel röst. Med
iakttagande av att namn på kandidat som har blivit genom valet utsedd ti ll
ledamot skall anses som obefintligt tillgodoräknas röstvärdet det namn
som står främst på sedeln. Den som far högsta röstetalet är utsedd till
suppleant för den ledamot som sammanräkningen avser. Mellan lika tal
avgörs företrädet genom lottning.
Om det antal suppleanter som har utsetts enligt andra stycket är mindre
än det antal som kommunfullmäktige har bestämt enligt 2 kap. 2 § kommu
nallagen (1977:179) och samma suppleant har utsetts för tre eller flera
ledamöter, görs ytterligare en sammanräkning för var och en av dessa
ledamöter. Därvid skall även namn på kandidat som har blivit g enom valet
utsedd till suppleant för den ledamot som sammanräkningen avser anses
som obefintligt. I övrigt förfars på sätt som anges i andra stycket.
Om antalet suppleanter fortfarande är mindre än det antal som kommun
fullmäktige har bestämt enligt 2 kap. 2 § kommunallagen och samma
suppleant har utsetts för fem eller flera ledamöter, görs ytterligare en
sammanräkning för var och en av dessa ledamöter.
Därefter görs på motsvarande sätt successivt ytterligare sammanräk
ningar för de ledamöter vilkas supp leanter har utsetts för sju eller flera
ledamöter, nio eller flera ledamöter, och så vidare, så länge antalet sup
pleanter är mindre än det antal som kommunfullmäktige har bestämt enligt
2 kap. 2 § kommunallagen.
Kan någon suppleant för en vis s ledamot inte utses enligt andra-femtc
styckena, utses ingen suppleant för den ledamoten. Lag (1982:411).
¬
20 § När länsstyrelsen företagit de åtgärder som föreskrives i 15, 15 b -
SFS 1987:1334
15 d, 16, 18 och 19 §§, lägges valsedlarna in i särskilda omslag, de godkän
da för sig och de ogiltiga för sig. Omslagen förseglas. Valsedlarna förvaras
till utgången av den tid valet gä ller.
Valets utgång kungöres genom uppläsning av protokollet. Därmed är
valet avslutat. Lag (1978:907).
21 § Om mindre än hälften av det bestämda antalet landstingsledamöter
eller kommunf ullmäktige har blivit utsedda vid valet, skall länsstyrelsen
anmäla detta till valprövningsnämnden. Lag (1987:1334).
22 § Har en ledamot av landsting eller kommunfullmäktige avgått före
utgången av den tid för vilken han blivit vald, skall länsstyrelsen på
anmälan av landstingets respektive kommunfullmäktiges ordförande till
ordinarie ledamot inkalla den suppleant som enligt den mellan suppleanter
na bestämda ordningen står i tur att inträda.
Finns ej någon som enligt fö rsta stycket kan inkallas till ordinar ie leda
mot, skall länsstyrelsen vid offentlig förrättning genom ny sammanräkning
inom det parti för vilket den avgångne blivit vald utse efterträdare för
honom. Vid den n ya sammanräkningen tillämpas 15 b, 15 c och 1 6-18 §§
när det gäller efterträdare för landstingsledamot och 15 d, 16, 17 och 19 §§
när det gäller efterträdare för fullmäktig.
Finns ej någon som kan utses till efterträdare för landstingsledamot eller
fullmäktig, utses ingen efterträdare. Lag (1982:411).
23 § Har en suppleant för landstingsledamot eller för fullmäktig intr ätt
som ordinarie ledamot eller avgått som suppleant av annan orsak, skall
länsstyrelsen på anmäla n av landstingets respektive kommunfullmäktiges
ordförande vid offentlig förrättning utse ytterligare en suppleant för varje
berörd ledamot. Ytterligare suppleant för fullmäktig skall dock utses en
dast om an talet suppleanter är mindre än det antal som fullmäktige har
bestämt. Vid den nya sammanräkningen tillämpas 18 § när det gäller
suppleanter för landstingsledamot och 19 § när det gäller suppleanter för
fullmäktig.
Finns ej någon som kan utses till suppleant för landstingsledamot eller
kommunfullmäktig, skall därvid ber o. Lag (1985:203).
24 § Med uppläsning av protokollet är förrättning som avses i 22 och
23 §§ avslutad. E fter sammanräkningen skall valsedlarna åter läggas in i
omslag på sätt som föreskrives i 20 §.
15 kap. Bevis, �verklagande av val och förrättning, m. m.
Lag (1987:1334).
1 § För den som blivit utsedd till ledamot av riksdagen eller till ersättare
utfärdar centrala valmyndigheten genast bevis därom. I beviset anges
namnet på den som blivit utsedd samt tid, parti och valkrets som han blivit
utsedd för. Bevis för ersättare skall dessutom innehålla uppgift om den
eller de ledamöter som han utsetts till ersättare för och, om flera ersättare
39-73
utsetts för samma ledamot, ordningen mellan ersättarna.
¬
SFS 1987:1334
Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från för rättning
vid vilken ledamoten eller ersättaren blivit utsedd. Bevis skall tillställas
den som blivit utsedd samt valprövningsnämnden och riksdagens talman.
Lag {1974:215).
2 § För den som blivit utsedd till ledamot av landsting eller kommunfull
mäktige eller till su ppleant utfärdar länsstyrelsen genast bevis därom. I
beviset anges namnet på den som blivit utsedd samt tid, parti och, i
förekommande fall, valkrets för vilken han blivit vald.
Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från fö rrättning
vid vilken ledamoten eller suppleanten blivit utsedd. Bevis skall tillställas
den som blivit utsedd samt landstinget respektive kommunen. Lag
(1974:215).
3 § Valprövningsnämnden skal! granska bevis för riksdagsledam ot och
ersättare och därvid pröva om beviset blivit utfärdat i enlighet med 1 § .
Granskningen skall vara avslutad senast dagen innan den riksdag till vilken
valet skett samlas till riksmöte eller, i fråga om bevis som kommer in till
valprövningsnämnden medan riksmöte pågår, så snart det kan ske. Berät
telse om granskningen skall ofördröjligen överlämnas till riksdagens tal
man. Lag (1974:215).
4 §"* Beslut, varigenom cent rala valmyndigheten eller länsstyrelsen har
fastställt utgången av val eller av sådan förrättning som avs es i 14 kap. 13,
14, 22 eller 23 §, får överklagas hos valprövningsnämnden.
Ett beslut far överklagas av den som enligt röstlängd va r röstberättigad
vid valet samt av den som enligt beslut av länsstyrelsen över anmärkning
mot röstlängden var utesluten från rösträtt. Det får också överklagas av ett
parti som har deltagit i valet.
Skrivelsen med överklagandet skall ges in till beslutsmyndigheten och
vara myndigheten till handa inom tio dagar ef ter det att valet eller förrätt
ningen avslutades. Har skrivelsen kommit in till valprövningsnämnden
före överklagandetidens utgång, skall den omständigheten att inlagan kom
mit in till beslutsmyndigheten först därefter dock inte föranleda att över
klagandet inte tas upp till prövning. Valprövningsnämnden prövar om
skrivelsen har kommit in i rätt tid.
Snarast möjligt efter överklagandetidens utgång skall beslutsm yndighe
ten samtidigt kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna till
valprövningsnämnden. Om ett överklagande avser riksdagen, införs kun
görelsen i Post- och Inrikes Tidningar. Om ett överklagande avser lands
ting eller kommunfullmäktige, införs kungörelse n i ortstidning ino m lands
tingskommunen respekti ve kommunen. I kungörelsen anges viss kort tid
inom vilken förklaring över överklagandena skall ha kommit in till valpröv
ningsnämnden. Beslutsmyndigheten skall dessuto m skyndsamt inkomma
till valprövningsnämnden med yttra nde över överklagandena. Bestämmel
serna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslut
skall inte tillämpas.
c
ij
3974
Senaste lydelse 1986:1163.
¬
> överklagande av beslut, varigenom utgången av val i hela riket av
SFS 1987:1334
lattdstingsledamöter eller kommunfullmäktige har fastställts, prövas av
valprövningsnämnden i den sammansättning denna hade vid tiden för
valet. Lag (1987:1334).
5 § Den som vill överklaga har rä tt att hos beslutsmyndigheten genast få
Utdrag ur protokoll eller annan handling över förrättningen. Lag
(1987:1334).
6 § Finner valprövningsnämnden i ärende enligt 4 § behövligt att någon
höres som vittne vid domstol, kan nämnden förordna att vittnesförhör
skall äga rum vid allmän und errätt.
I fråga om bevisupptagning enligt första stycket gäller 35 kap. 10 och
11 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar. Ersättning till vittne utgår av
allmänna medel. Kostnaden härför skall stanna på statsverket.
Statliga och kommunala myndigheter skall lämna valprövningsnämnden
de upplysningar och yttranden som den begär. Lag (1982:411).
7 § Har i den verksamhet för förberedande och genomförande av val, för
vilken en myndighet s varar, förekommit avvikelse från föreskriven ord
ning ell er har någon hindrat röstningen, förvanskat avgivna röster eller
otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt, skall valprövningsnämn
den, om det med fog kan a ntas att vad som förekommit har inverkat på
valutgången, vid prövning av ett överklagande upphäva valet i den omfatt
ning som behövs och förordna om omval i valkrets. Kan rättelse åstad
kommas genom förnyad sammanräkning eller annan sådan mindre ingri
pande åtgärd, skall nämnden dock i stället för att förordna om omval
uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta sådan rättelse.
Har vid förrättning som avses i 14 kap. 13, 14, 22 eller 23 § förekommit
avvikelse från föreskriven ordning och är det inte osannolikt att avvikelsen
har inverkat på utgången av förrättningen, skall valprövningsnämnden vid
prövning av ett överklagande upphäva förrättningen och uppdra åt besluts
myndigheten att vidta den rättelse som behövs.
Om en länsstyrelse har gjort anmälan enligt 14 kap. 21 §, skall valpröv
ningsnämnden upp häva valet och besluta om omval beträffande samtliga
ledamöter och suppleanter i landstinget eller kommunfullmäktige.
Om enligt någon bestämmelse i lag ett visst beslut inte far överklagas
eller om det skall överklagas i s ärskild ordning, får en omständighet som
avses med beslutet inte åberopas vid e tt överklagande som avses i denna
paragraf.
14 kap. 6 §, 8 § tredje stycket och 18 § första stycket finns bestämmelser
om talan i samband med ett överklagande av val mot en länsstyrelses
beslut över anmärkning mot röstlängd eller om rättelse av allmän röst
längd, Lag (1987:1334).
8
Ett beslut varigenom någon har utset ts till ledamot av landsting eller
kommunfullmäktige eller till suppleant gäller även om beslutet har överkla-
Scnastc lydelse 1986; 1163.
3975
¬
\
⬢t i ⬢
5
SFS 1987:1334
gats. Utses med anledning av överklagandet någon annan till ledamot eller
suppleant, gäller det beslutet så snart det val eller den förrättnin g varige
nom han blivit utsedd har avslutats.
I 3 kap. 11 § regeringsforme n finns bestämmelser om vad som sker när
ett beslut, genom vilket någon har utsetts till ledamot av riksdagen eller till
ersättare, har överklagats.
Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986; 223) gäller
inte beslut som sägs i denna parag raf. Lag (1987:1334).
9 § När valprövningsnämnden avgör ärende enligt denna lag skall nämn
dens samtliga ledamöter vara närvarande.
Nämnden får uppdra åt ordföranden eller ersättaren för denne att på
nämndens vägnar i ärenden av enklare beskaffenhet granska bevis för
riksdagsledamot och ersättare för riksdagsledamot som utses under löpan
de valperiod med anledning av att riksdagsledamot avgått eller ersättare
utsetts enligt 14 kap. 14 § denna lag.
Mot valprövningsnämndens beslut enligt denna lag får talan ej föras.
Lag (1987:1334).
Denna lag träder i kraft den 1 februari 1988.
På regeringens vägnar
BENGT G�RANSSON
Göran Regner
(Justitiedepartementet)
0
0
:(
:(di
r
⬢ar.
f
E
la'
t!i
C,
v%'r>
¬