SFS 1987:1334

\

SFS 1987:1334

Utkom från trycket

den 4 januari 1988
Omtryck

Lag

om ändring i vallagen (1972:620);

utfårdad den 21 december 1987 .

Enligt riksdagens besl ut' föreskrivs i fråga om vallage n (1972:620)^

dels att i 8 kap. 1-3, 5, 6 och 11-13 §§, 10 kap. 1 -4 §§, 11 kap. 2 och

4-6 a §§, 12 kap. 1 och 5 §§, rubrikerna till 10 kap. och 12 kap. samt
rubriken närmast före 10 kap. 1 § ordet " postanstalt" i olika böjnin gsfor­
mer skall bytas ut mot "postkontor" i motsvarande form,

att i 8 kap. 5, 6 och 11 §§, 10 kap. 4, 6, 10, 11, 1 4 och 15 §§, 12 kap.

1-3 och 5 §§, 13 kap . 3, 9 och 10 §§ ordet "ytterkuvert" i olika böjnings­
former skall bytas ut mot "fönsterkuvert" i motsvarande form,

dels att i 4 kap. 2 och 11 §§ ordet "länsstyrelsens" skall bytas ut mot

"länsskattemyndighetens",

dels att i rubrik en till 15 kap . orden "besvär över" skall bytas ut mot

"överklagande av",

dels att 1 kap. 3 §, 2 kap. 4, 7, 8, 11 och 12 §§, 3 kap. 6 §, 4 k ap. 6, 8, 9

och 18 §§, 5 ka p. 8 och 11 §§,6 kap. 2, 4, 5 och 8-10 §§, 8 kap. 7 -9 §§,
9 kap. 6 §, 10 kap. 8 §, 11 kap. 8 §, 12 kap. 4 §, 13 kap. 4 och 5 §§, 15 kap.
4, 5, 7, 8 och 9 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny parag raf, 14 kap. 21 §, av föl jande

lydelse.

Lagen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då

denna lag träder i kr aft.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäll er vid val till riksdagen samt val av landstingsledamö­

ter och kommunfullmäktige. Lag {1977:187).

2 § För val enligt denna lag finns en central valmyndighet. Regeringen
bestämmer vilken myndighet som skall vara central valmyndighet. Lag
(1974:215).

3 § Ordinarie val till riksdage n samt val i hel a riket av landstingsledamö­

ter och kommunfullmäktige förrättas samma dag. Valdag är tredje sön­
dagen i september.

Vid extra val til l riksdagen som beslutas av regeringen och vid o mval till

riksdagen är valdag den söndag som regeringen bestämmer. Vid extra va l
till riksdagen enligt 6 kap. 3 § regeringsformen är valdag den söndag som
riksdagens talman bestämmer efter samråd med centrala valmyndighe ten.

Vid val av landstingsledamöter eller kommunfu llmäktige som inte om­

fattar hela riket är valda g den söndag som centrala valmyndigheten be­

stämmer efter samråd med läns styrelsen. Lag (1987:1334).

3940

' Prop. 1987/88:21, KU 15 . rskr. 101 .

^ L agen omtryckt 1985; 203.

¬

4 § Om en ändring i d en landstingskommunala eller kommunala indel-

SFS 1987:1334

ningen skall träda i kraft den 1 januari året efter det år då val i hela riket av

landstingsledamöter och kommunfullmäktige äger rum, skall redan det

valet avse lan dstingskommunen och kommunen enligt den nya indelning­

en.

(7957.-525;.

2 kap. Valkretsar och fasta vaikretsmandat
1 § För val till riksdagen är riket indelat i 28 valkretsar. Dessa är

,,,Stockholms kommun,

Stockholms län med undantag av Stockholms kommun (Stockholms läns

valkrets),

Göteborgs kommun,
Göteborgs och Bohus län med undantag av Göteborgs kommun (Bohus­

läns valkrets),

Malmö, Helsingborg, Landskrona och Lunds kommuner (fyrstads-

kretsen).

Malmöhus län med undantag av fyrstadskretsen (Malmöhus läns valkrets).

Ale, Alingsås, Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Herrljunga, Lerums,

Lilla Edets, Melleruds, Trollhättans, Vårgårda, Vänersborgs och Åmåls
kommuner (Älvsborgs läns norra valkrets),

Borås, Marks, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner (Älvs­

borgs läns södra valkrets),

vart och ett av övriga län. Lag (1975:310).

2 § Centrala valmyndigheten fastställer antalet fasta valkretsmandat i

vaije valkrets före utgången av april vaije år då ordinarie val till riksdagen

skall hållas. Härvid tillföres valkretsen ett mandat för vaije gång som

antalet röstberättigade där är jämnt delbart med en trehundrationdel av

antalet röstberättigade i riket. De fasta valkretsmandat, som härefter åter­
står, tillföres valkretsarna efter storleken av de överskott som uppkommit

vid denna fördelning. Mellan lika överskottstal avgöres företrädet genom

lottning.

Påverkas valkretsarnas omfattning av beslut om ändring i länsindelning­

en eller den kommunala indelningen, vilket träder i kraft vid ingången av

året efter det då ordinarie val till riksdagen hållits, skall i fråga om val till
riksdagen indelningsändringen beaktas redan från och med beslutets dag.

3 § Vid tillämpning av 2 § beräknas antalet röstberättigade på g rundval

av stomm arna till mantalslängderna för året . Vid beräkningen anses som
röstberättigad varje sven sk medborgare som fyllt eller sena re under kalen­
deråret fyller aderton år och som ej på grund av domstols förklaring är eller
efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig. Lag (1974:215).

4 § Centrala valmyndighetens beslut enligt 2 § får överklagas hos val-

prÖvningsnämnden. Lag (1987:1334).

S § För val av landstingsledamöter indelas landstingskommunen i val­
kretsar. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets. Lag (1977:187).

3941

¬

\

SFS 1987:1334

6 § Valkrets skall omfatta en eller flera kommuner. Om det föranledes av
andra stycket I eller en lämpligare valkretsindelning därigenom eljest
erhålles, far dock kommun delas i två eller flera valkretsar eller del av

kommun sammanföras med annan kommun, del av annan kommun eller

delar av andra kommuner till en valkrets.

Valkrets bör utformas så att den
1. kan beräknas komma att enligt bestämmelserna i 8 § tilldelas minst

åtta fasta valkretsmandat,

2. kan omslutas av en sammanhängande gränslinje.

Delas kommun i två eller flera valkretsar för val av landstingsledamö ter

och är kommunen indelad i valkretsar för val av kommunfullmäktige, skall
iakttagas, att gräns för valkrets för val av landstingsledamöter skall sam­

manfalla med gräns för valkrets för val av fullmäktige. Lag (1977:187).

1 § Indelningen i valkretsar bestäms av landstinget, sedan kommunerna

har fått tillfälle att yttra sig. Landstingets beslut får inte överklagas.

Beslut om indelning i valkretsar meddelas före utgången av oktober året

före det år då val av landstingsledamöter första gången skall äga rum enligt

den beslutade indelningen.

Beslut om indelning i valkretsar sk all för att vinna bindande kraft prövas

och fastställas av län sstyrelsen. Länsstyrelsens beslut far överklagas hos
valprövningsnämnden. Val prövningsnämndens beslut får inte överklagas.

Lag (1987:1334).

3942

8 § Mandaten i landstinget utgörs av fasta valkretsmandat och utjäm­

ningsmandat. Nio tiondelar av mandaten är fasta valkretsmandat. Det
brutna tal som uppkommer vid fastställandet av antalet fasta valkretsman­

dat avrundas till närmast lägre hela tal. Återstående mandat är utjämnings­

mandat.

Länsstyrelsen fastställer antalet fasta valkretsmandat i vaije valkrets

före utgången av april vaije år då val av landstingsledamöter skall äga rum.

Härvid tillförs valkretsen ett mandat för vaije gång som antalet röstberätti­
gade i valkretsen är jämnt delbart med det tal som erhålls, när antalet
röstberättigade i landstingskommunen delas med antalet fasta valkrets­
mandat där. De fasta valkretsmandat som härefter återstår tillförs valkret­
sarna efter storleken av de överskott som har uppkommit vid denna

fördelning. Mellan lika överskottstal avgörs företrädet genom lottning.

Vid tillämpning av andra stycket skall som röstberättigad anses den som

har upptagits i gällande röstlängd.

Länsstyrelsens beslut får överklagas hos valprövningsnämnden. Val-

prövningsnämndens beslut får inte överklagas. Lag (19 87:1334).

9 § För val av kommunfullmäktige skall kommun indelas i valkretsar,

om i kommunen finnas flera än 24 00 0 röstb erättigade invånare eller för

kommunen skall utses minst 51 fullmäktige. Överstiger antalet röstberätti­
gade invånare i kommun 6 00 0 får kommunen indelas i va lkretsar. Annan

kommun får indelas i v alkretsar endast om synnerliga skäl föreligger på

grund av kommunens särskilt betydande utsträckning eller liknande förhål­

landen. Valbarhet är ej inskränkt inom va lkrets. Som röstberättigad anses
den som har upptagits i g ällande röstlängd.

¬

/

Vid valkretsindelning iakttages att valkretsarna

SFS 1987:1334

1. skall utformas så att vaije krets kan beräknas komma att enligt

bestämmelserna i 10 § utse minst femton kommunfullmäktige,

2. om det är möjligt, skall utformas s å att vaije krets kan omslutas med

en sammanhängande gränslinje,

3. skall utformas så att territoriell församling, om det är möjligt, lämnas

odelad och icke i något fall delas på flera än två kretsar och

4. i den mån det kan ske utan olägenhet skall utformas så att antalet

fullmäktige för hela kommunen kan beräknas bli lika förd elat på de särskil­

da kretsarna. Lag (1977:187).

10 § I varje valkrets väljes en kommunfullmäktig för varje gång som
antalet röstberättigade i valkretsen är jämnt delbart med det tal som
erhålles, när antalet röstberättigade i kommunen delas med antalet full­

mäktige för hela kommunen. Om det antal fullmäktige som skall utses
enligt denna reg el ej uppgår till det för kommu nen bestämda antalet, skall

för att detta antal skall kunna uppnås de valkretsar i vilka antalet röstberät­

tigade mest överskjuter de tal som enligt regeln är bestämmande för

fullinäktiges antal inom valkretsarna vara berättigade att var för sig i

ordning efter överskottens storlek välja ytterligare en fullmäktig. Är över­

skottstalen lika för två eller flera valkretsar, avgöres företrädet genom

lottning. Som röstberättigad anses den som har upptagits i gällande röst­

längd. Lag (1977:187).

11 § Indelningen i valkretsar bestäms av kommunfullmäktige. Fullmäkti­
ges beslut får inte överklagas.

Beslut om indelning i valkretsar meddelas före utgången av oktober året

före det år då val av kommunfullmäktige första gången skall äga rum enligt
den beslutade indelningen.

Beslut om indelning i valkretsar skall för att vinna bindande kraft prövas

och fastställas av länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos

valprövningsnämnden. Valprövningsnämndens beslut får inte öve rklagas.
Lag (1987:1334).

12 § Det antal fullmäktige, som varje valkrets skall utse, fastställs av

länsstyrelsen före utgången av april v aije år då val av kommu nfullmäktige
skall äga rum. Uppgår därvid i någon valkrets det antal fullmäktige, som

kretsen skall utse enligt de grunder som anges i 10 §, inte till femton, skall

antalet, med motsvarande jämkning av antalet fullmäktige i övriga kretsar,
likväl bestämmas till femton. I ett sådant fall skall valkretsindelningen
omprövas före nästa val.

Länsstyrelsens beslut får överklagas hos valprövningsnämnden. Val­

prövningsnämndens beslut får inte överklagas. Lag (1987:13 34).

13 § Regeringen eller annan myndighet som beslutar om ändring i rike ts

indelning i landstingskommuner eller kommuner kan vid behov bestämma
att beslut rörande indelning i valkretsar och fördelning av mandat får

meddelas senare ä n som föreskrivs i 2, 7, 8, 11 och 12 § §, Lag (1981:525).

3943

¬

SFS 1987:1334

3 kap. Valnämnd, valdistrikt och valförrättare

1 § I vaije kommun skall finnas en valnämnd.

Valnämnd skall ha tillgång till personal i den omfattning som behövs för

att den skal l kunna fullgöra sina uppgifter. Lag (1977:187).

2 § I fråga om valnämnd tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § första
stycket, 4 §, 5 § tredje stycket, 7 och 8 §§, 9 § första stycket och 10-12 §§
kommunallagen (1977:179) på motsvarande sätt. I annan kommun än

Stockholms kommun tillämpas även bestämmelserna i 3 kap. 5 § första
stycket och 6 § nämnda lag på motsvarande sä tt.

Om en ändring i den kommunal a indelningen innebär att en ny kommun

bildas, skall indelningsdelegerade snarast möjligt under året innan indel­
ningsändringen träder i kraft välja ledamöter och suppleanter i valnämnd

för tiden före ikraftträdandet. Lag (1986:1163).

3 § Vaije kommun är indelad i valdistrikt. Är kommun indelad i valk ret­

sar för val av kommunfullmäktige, skall vaije sådan valkrets bilda ett eller

flera valdistrikt.

Valdistrikt bör omfatta 1 2 00—1 500 röstberättigade. Endast om särskil­

da skäl föranleder det, fär valdistrikt omfatta mer än 1 800 eller mindre än
300 röstberättigade.

Länsstyrelsen beslutar om kommuns indelning i valdistrikt på förslag av

fullmäktige i kommunen. Det åligger kommu n att under år närmast före år

då ordinarie val till riksdagen skall äga rum se över indelningen. Om det är
påkallat får länsstyrelsen självmant besluta om indelningen i valdistrikt
sedan fullmäktige i kommunen har be retts tillfälle att yttra sig.

Beslut om indelning i valdistr ikt skall meddelas senast en månad före

ingången av det år under vilket beslutet skall träda i tillämpning. Regering­

en eller annan myndighet som beslutar om ändring i rikets indelning i

landstingskommuner eller kommuner kan dock vid behov bestämma att
beslut om indelning i valdistrikt far meddelas senare. Länssty relsen skall

omedelbart kungöra sådana beslut i ortstidning inom valdistrikten. Lag

(1982:411).

4 § När val enligt d enna lag skall f örrättas, utser valnämnden för vaije

valdistrikt minst fyra personer att på valdagen tjänstgöra som valförrättare

i dis triktet. Bland de utsedda förordnar nämnden en att vara ordförande
och en att vara ersättare för ordföranden.

Vid röstningen skall minst tre av valförrättarna, däribland ordföranden

eller hans ersättare, vara närvarande. Lag (1975:310).

5 § Var och en som är valbar till ledamot i valnämnden är skyldig att

mottaga uppdrag som valförrättare, om han ej har giltigt hinder. Lag

(1977:187).

3944

6 § Länsstyrelsens beslut i ärende om indelning i valdis trikt får överkla­
gas hos valprövningsnämnden.

Den som vill överklaga ett beslut att inte godkänna ett av honom upp­

givet hinder att ta emot ett uppdrag som avses i 5 § får göra detta hos

¬

länsstyrelsen. Tiden för överklagande räknas från den dag beslutet medde-

SFS 1987:1334

lades. Länsstyrelsens beslut far inte överklagas. Lag (1987:1334).

4 kap. Röstlängder

Allmän röstlängd

1 § Allmän röstlängd upprättas årligen för vaije valdistrikt av lokala

skattemyndigheten. Längden skall vara upprättad senast den 20 juni. Lag

(t981:525).

2 § I allmän röstlängd tas upp svensk medborgare som den 1 juni enli gt
länsskattemyndighetens personband är kyrkobokförd i valdistriktet och
som har fyllt eller före den 1 september det år röstlängden upprättas fyller
sjutton år. Om en beslutad ändring i den kommunala indelningen skall

träda i kraft vid följande årsskifte, tas i längden upp den som skall v ara
kyrkobokförd i distriktet enligt den nya indelningen.

Under de förutsättningar som i första stycket anges för svenska medbor­

gare tas i röstlängden upp även de utlänningar som enligt länsskattemyn­
dighetens personband har varit kyrkobokförda i riket den 1 november de

tre åren närmast före valåret.

Den som den 1 juni enligt länsskattemyndig hetens personband på grund

av domstolsförklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli
omyndig tas dock ej upp i längden.

För den som ej fyllt aderton år den 1 september det år röstlängden

upprättas antecknas den dag då han blir röstberättigad.

För utlänningar antecknas att rösträtt ej föreligger vid val til l riksdagen.

Lag (1987:1334).

3 § Allmän röstlängd skall vara framlagd för granskning hos lokala skat ­

temyndigheten varje vardag med undantag av lördag under tiden den 26
juni-15 juli eller, om sistnämnda dag är en lördag eller söndag, till och med

närmast följande måndag.

Länsstyrelsen får bestämma att röstlängden skall vara framlagd för

granskning även på annat ställe än hos lokala skattemyndigheten. Lag

(1981:525).

4 § Den som ans er att allmän röstlängd är felaktig i det att han oriktigt

uteslutits från rösträtt eller att annan oriktigt upptagits som röstberättigad

far senast den 15 juli skriftligen framställa anmärkning mot längden hos

länsstyrelsen. Den omständigheten att någon tagits upp i röstlängd för
annat valdistrikt än han a nser sig tillhöra utgör ej grund för anmärkning

mot längden.

Anmärkning som göres för sent upptages ej till prövning.
Har anmärkning framställts i rätt tid mot någons rösträtt enligt längden,

skall länsstyrelsen g enast underrätta denne om innehållet i anmärknings­
handlingen samt om tid och plats för prövning av anmärkningen.

3945

¬

SFS 1987:1334

5 § Anmärkning mot allmän röstlängd prövas vid offentligt sammanträde

hos länsstyrelsen den 22 juli eller, om denna dag är en lördag eller söndag,
närmast följande måndag.

Den mot vilkens rösträtt anmärkning framställts får vid anmärknings­

sammanträdet åberopa även omständighet som inträffat efter den 1 juni.

Senast dagen efter sammanträdets slut meddelar länsstyrelsen beslut

över vaije särskild anmärkning. Beslut antecknas på anmärkningsskriften.

I röstlängden införes rät telse som föranledes av beslutet.

Länsstyrelsen skriver under röstlängd mot vilken anmärkning fram­

ställts. Lokala skattemyndigheten förser de röstlängder mot vilka anmärk­

ning ej framställts inom föreskriven tid med bevis härom.

6 § Länsstyrelsens beslut över anmärkning mot allmän röstlängd far

överklagas endast i samband med överklagande av det val vid vilket
beslutet har gällt. I ett sådant ärende far endast bevis som har företetts hps
länsstyrelsen åberopas. Lag (1987:1334).

7 § Allmän röstlängd gäller från och med den 1 september det år rö st­

längden upprättas till o ch med den 31 augusti påföljande år, om ej ann at

följer av 8 eller 9 §. Lag (1974:215).

8 § Har någon icke blivit upptagen i allmän röstlängd eller har det i

längden beträffande honom antecknats att han blir röstbe rättigad viss dag
efter den 1 september det år röstlängden upprättas eller att rösträtt ej
föreligger vid val till riksdagen och har anmärkning häremot ej framställts

på sätt som föreskrives i 4 § första st ycket, skall länsstyrelsen efter ansö­

kan av honom eller av lokala skattemyndigheten besluta om rättelse i
röstlängden, om det är uppenbart att fel till hans nackdel föreligger. Sådan
ansökan skall ha gjorts hos länsstyr elsen senast den 1 september det år då

röstlängden upprättades. Ansökan som göres för sent upptages ej till

prövning.

Beslutar länsstyrelsen om rättelse i röstlängd, skall länsstyrelsen genast

underrätta lokala skattemyndigheten om beslutet. Lokala skattemyndighe­

ten skall genast rätta röstlängden i enlighet med beslutet. Innan detta skett

äger beslutet icke verkan .

Beslut varigenom ansökan om rättelse har avslagits eller avvisats far inte

överklagas. Beslut om rättelse får överklagas endast i samba nd med över­

klagande av det val vid vilket beslutet har gällt. Lag (1987:1334).

9 § Har allmän röstlängd i någ on del förklarats felaktig på grund av t alan

som har förts i samband med överklagande av ett val, skall länsstyrelsen

rätta längden i enlighet med förklaringen. Lag (1987:1334).

3946

10 § Länsstyrelsen skall senast den 20 jun i kungöra var och när allmän
röstlängd kommer att vara framlagd för granskning. I kungörelsen skall
anges även tid och sätt för framställande av anmärkning mot längden sa mt

tid och plats för prövning av anmärkning. Kungörelsen skall anslås på

kommunens anslagstavla och införas i ortstidning inom kommunen. Lag

(1981:525).

¬

Särskild röstlängd

SFS 1987:1334

11 §' Svensk medborgare som ej är bosatt i riket har rösträtt vid val till

riksdagen, om han varit kyrkobokförd här någon gång och ej på grund av 3
kap. 2 § regeringsformen är utesluten från rösträtt.

Svensk medborgare skall anses bosatt utom riket, om han enligt läns­

skattemyndighetens personband ej är kyrkobokför d här. Lag (1987:1334).

12 § Särskild röstlängd för val till riksdagen upprättas årligen för vaije

valkrets av centrala valmyndigheten. Längden skall vara upprättad senast
den 20 juni.

I särskild röstlängd upptas, efter ansökan, den som den 1 juni har

rösträtt enligt 11 §. Under år då ordinarie val till riksdagen ej äger rum tas i

längden upp, även utan ansökan, den som har tagits upp i särskild röst­

längd för det närmast föregående året, om han fortfarande har rösträtt
enligt 11 §. Även den som den 1 juni ej fyllt aderton år tas upp i den
särskilda röstlängden, om han fyllt eller före den 1 september det år

röstlängden u pprättas fyller sjutton år och det inte möter hinder i övrigt.
För den som ej fyllt aderton år den 1 septem ber det år röstlängden upprät­
tas antecknas den dag då han blir röstberättigad.

Framgår i anmärkningsä rende att någon upphört att vara röstberättigad

på grund av omständighet som inträffat efter den 1 juni, skall han ej vara

upptagen i sär skild röstlängd. Lag (1981:525).

13 § Ansökan at t bli upptagen i särskild röstlängd görs skriftligen hos

centrala valmyndigheten senast den I juni. I ansökningshandlingen skall

sökanden på heder och samvete försäkra att han är svensk medborgare.
Försäkran skall vara avgiven samm a år som röstlängden upprättas. Ansö­

kan som görs för sent eller saknar försäkran som har sagts nu tas inte upp
till prövning.

Blanketter till an sökan skall finnas tillgängliga hos centrala valmyndig­

heten sam t hos svensk beskickning och annan svensk utlandsmyndighet

som centrala valmyndigheten bestämmer. Lag (1981:525).

14 § Beslut över ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd meddelas

så snart det kan ske.

Den som skall upptagas i särskild röstlängd uppföres i röstlängden för

den valkrets där han senast varit kyrkobokförd.

Bifalles ej ansökan om att bli upptagen i särskild röstlängd, skall centrala

valmyndigheten genast underrätta sökanden om beslutet. I beslutet skall
anges tid och plats för prövning av anmärkning.

15^ § Så snart röstlängden har upprättats, sänds den till länsstyrelsen i det

län till vilket valkretsen hör. Hos länsstyrelsen skall röstlängden vara

framlagd för granskn ing vaije vardag med undantag av lördag under tiden

den 26 juni-15 juli eller, om sistnämnda dag är en lördag eller söndag, till
och med närmast följande måndag. Lag (1981:525) .

16 § Den som vill att ändring skall göras i särskild röstlängd får senast

den 15 juli skriftligen framställa anmärkning mot röstlängden hos länssty­

relsen.

3947

¬

SFS 1987:1334

Anmärkning som göres för sent upptages ej till prövning.

Har anmärkning framställts i rätt tid mot någons rösträtt enligt längden,

skall länsstyrelsen genast underrätta denne om innehållet i anmärknings­

handlingen samt om tid och plats för prövning av anmärkningen.

17 § Anmärkning mot särskild röstlängd prövas vid offentligt samman­
träde hos länsstyrelsen den 22 juli eller, om den na dag är en lördag eller
söndag, närmast följande måndag.

Den mot vilkens rösträtt anmärkning framställts får åberopa även om­

ständighet som inträffat efter den 1 juni.

Senast dagen efter sammanträdets slut meddelar länsstyrelsen beslut

över vaije särskild anmärkning. Beslut antecknas på anmärkningsskriften.

I röstlängden införes rättelse som föranledes av beslutet.

Länsstyrelsen skriver under röstlängden. Har anmärkning ej framställts

mot röstlängden inom föreskriven tid, skall röstlängden förses med bevis
härom.

18 § Länsstyrelsens beslut över anmärkning mot särskild röstlängd får

överklagas endast i samband med överklagande av det val vid vilket

beslutet har gällt. I ett sådant ärende får endast bevis som har företetts hos
länsstyrelsen åberopas.

Har röstlängden i någon del förklarats felaktig på gru nd av talan som

avses i första stycket, skall länsstyrelsen rätta längden i enlighet med

förklaringen. Lag (]987:1334).

19 § Särskild röstlängd gäller från och med den 1 september det år
röstlängden upprättas till och med den 31 augusti påföljande år, om ej
annat följer av 18 § andra stycket. Lag (1974:215).

20 § När val äger ru m, skall särskild röstlängd vara tillgän glig i valloka­
len för det valdistrikt som länsstyrelsen bestämmer. Beslut härom medde­

las senast vid anmärkningssammanträdet och antec knas på röstlängden.

21 § Länsstyrelsen skall senast d en 20 ju ni kungöra var och nä r särskild
röstlängd kommer att vara framlagd för granskning. I kungörelsen anges

även tid och sätt för framställande av anmärkning mot längden samt tid och

plats för prövn ing av anmärkning. Kungörelsen skall anslås på kommuner­

nas anslagstavlor och införas i ortstidning inom valkretsen. Lag

(1981:525).

5 kap. Registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater

1 § Parti kan eft er ansökan och på de villkor som anges i 2— 4 §§ få sin

partibeteckning registrerad hos centrala valmyndigheten samt anmäla kan­

didater i valet enlig t 8 §.

Om valsedel med registrerad partibeteckning finns bestämmelser i

6 kap. 3 § tredje stycket och 14 kap. 5 §.

3948

2 § Ansökan om registrering av partibeteckning görs skriftligen. I ansök­

ningshandlingen skall anges för vilket slag av val registrering söks och, o m

¬

ansökningen avs er registrering för val av landstingsledamöter eller kom-

SFS 1987:1334

munfullmäktige, för vilken landstingskommun eller kommun som registre­

ring begärs. Till handlingen skall fogas förklaringar enligt 3 § tredje stycket

eller intyg av notarius publicus att sådana förklaringar har visats upp för

honom.

För att partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val skall ansökan om

registrering av beteckningen ha kommit in till centrala valmyndigheten, vid
ordinarie val till riksdagen oc h val i hela riket av landstingsledamöter och

kommunfullmäktige före utgången av februari valåret och vid annat val

inom en vecka efter det att beslut om valdagen meddelades. Lag

(1985:203).

3 § Partibeteckning får registreras, om

1. partibeteckningen består av eller innehåller ord,

2. partiet icke utgör underavdelning av politisk sammanslutning,
3. ansökan biträ ds, vid registrering för val till riksdagen av minst 1 500

röstberättigade medlemmar i hela riket och vid registrering för val av

landstingsledamöter och för val av kommunfullmäktige av minst 100 re­
spektive minst 50 röstberättigade medlemmar i den landstingskommun
eller kommun för vilken registrering sö ks,

4. partibeteckningen kan antas ej leda till förväxling med beteckning som

redan är registrerad eller som, med anledning av tidigare gjord ansökan,
kan komma att registreras med giltighet för det valet eller för annat val för
vilket den nya registreringen enligt 4 § första stycket kommer att gälla,

5. partibeteckningen kan antas ej leda till förväxling med beteckning som

för högs t fem år sedan har avförts ur registret efter namnbyte och vars

registrering hade sådan giltighet som avses i punkt 4.

I fråga om parti som är representerat i riksdagen gäller inte första

stycket 3.

De medlemmar som enligt första stycket 3 biträder en ansökan skall

lämna egenhändigt undertecknade förklaringar om detta och därvid uppge

personnummer och kyrkobokföringsort. Lag (1981:525).

4 § Registreras partibeteckning för val till riksdagen, gäller registrering­
en äve n för val av landstingsledamöter och kommunfullmäktige i hela
riket. Registreras partibeteckning för val av landstingsledamöter, gäller
registreringen val i den landstingskommun som anges i registreringsbeslut

samt val av kommunfullmäktige i de kommuner som är belägna inom
landstingskommunen. Registreras partibeteckning för val av kommunfull­

mäktige, gäller registreringen val i den kommun som anges i registrerings­

beslutet.

Avser ansökan registrering för val till riksdagen och är partibeteckning­

en redan registrerad eller är ansökan om dess registrering redan gjord för

annat val, får registrering beviljas utan hinder av 3 § första stycket 4, om
det parti för vilket registrering sålunda har skett eller sökts har lämnat sitt

medgivande. D etsamma gäller om ansökan avser registrering för val av
landstingsledamöter och partibeteckningen redan är registrerad eller ansö­
kan om dess registrering tidigare är gjord fö r val av kommunfullmäktige
inom landstingskommunen. Behörig att lämna medgivande är det ombud

som partiet har anmält enligt 5 §. Lag (1981:525).

3949

¬

SFS 1987:1334

5 § För parti som fått sin partibeteckning registrerad skall finnas ombud.
Ombud skall anmälas till centrala valmyndigheten inom en månad efter det
att registreringen av beteckningen kungjorts enligt 7 §.

6 § Registrerad partibeteckning skall avföras ur registret, om

1. partiet begär det,
2. partiet ej vid två på varandra följande ordinarie val till riksdagen e ller

val i hela riket av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige anmält
kandidater enligt 8 § eller

3. partiet underlåter att anmäla ombud enligt 5 §. Lag (1977: 187).

7 § När partibeteckning registrerats eller avförts ur registret, skall cen­

trala valmyndigheten kungöra d etta i Post- och Inrikes Tidningar.

8 § För att registrerad partibeteckning skall åtn juta skydd vid val skall

partiet som kandidater anmäla

för val till riksdagen i viss valkrets minst fyra och högst femton perso­

ner,

för val av landstingsledamöter minst fyra och högst trettio personer i

landstingskommunen och

för val av kommunfullmäktige minst fyra och högst tjugo personer i

kommunen.

Centrala valmyndigheten bestämmer inför vaije val när anmälan av

kandidater senast skall göras. Kungörelse härom skall föras in i Post- o ch
Inrikes Tidningar. Underrättelse om beslutet skall vidare tillställas vaije
registrerat parti.

Anmälan av kandidater skall göras hos centrala valmyndigheten eller, i

den mån regeringen eller myndighet som bestäms av regeringen föreskri­
ver det, länsstyrelsen. Anmälan skall göras skriftligen av partiets omb ud
eller av person som ombudet utsett. Till anmälningshandlingen skall fogas

skriftlig förklaring från vaije kandidat att han givit partiet tillstånd att

anmäla honom. Lag (1987:1334).

9 § Finner den myndighet hos vilken anmälan görs anledning till anmärk­

ning mot anmälningshandlingen eller handling som åtföljer denna, skall

myndigheten genast underrätta den som gjort anmälan. Därvid skall an ges
tid för ändring och komplettering av anmälningshandlingen. Därefter sk all
centrala valmyndigheten så snart som möjligt slutligt pröva ärendet.

Har det ej visats att anmäld kandidat givit partiet tillstånd att anmäla

honom, skall hans namn på anmälningshandlingen anses obefintligt. Lag

(1978:907).

10 § Centrala valmyndigheten upprättar för vaije slag av val och för

vaije riksdagsvalkrets, landstingskommun och kommun listor över de
kandidater som partierna anmält. Listorna skall sändas till postverket.

Skall röstning äga rum hos utlandsmyndighet eller på farty g, skall listorna
om möjligt sändas även till myndigheten och fartygets befälhavare. Listor­

na för varje riksdagsvalkrets, landstingskommun och kommun skall så

snart som möjligt tillställas länsstyrelsen.

3950

¬

il § Centrala valmyndighetens beslut i ärenden som avses i detta kapitel

SFS 1987; 1334

faf Överklagas hos valprövningsnämnden. Lag (1987:1334).

6 kap. Valsedlar
1 § Till valsedlar skall användas särskilda blanketter som tillhandahålles
av centrala valmyndigheten.

2 § Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För val till
riksdagen skall användas gula, för val av landstingsledamöter blå och för

val av kommunfullmäktige vita valsedlar.

På valsedel skall finnas partibeteckning. Valsedel bör dessutom innehål­

la

1. namn på en eller flera kandidater,

2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkretsbe­

teckning) samt

3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning).

Vaije kandidat skall anges på sådant sätt att det klart framgår vem som

avses. Därför bör någon form av identifieringsuppgift sättas ut vid kandi­

datens namn. Lag (1987:1334).

3 § Om valsedel upptager mer än ett kandidatnamn, skall namnen uppta­
gas i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen

mellan dem.

Namnen gäller själva valet samt, i den mån de ej därvid tages i anspråk,

val a v ersättare för riksdagsledamöter och val av suppleanter för lands­

tingsledamöter och kommunfullmäktige.

Upptager valsedel med registrerad partibeteckning namn på kandidater,

skall valsedeln, om partiet enligt 5 kap. 8 § anmält kandidater för va let,
som fö rsta namn upptaga namnet på kandidat som tagits upp på listan över

kandidater pa rtiet anmält. Lag (1977:187).

4 § Efter beställning av ett parti, som är representerat i den församling
valet gäller eller, i fråga om val till riksdag en, vid något av de två senaste
valen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet, tillhandahåller
centrala valmyndigheten partiet blanketter till valsedlar till det antal partiet
önskar.

Göres beställning av annat parti än som anges i första styc ket eller av

annan än den som är behörig företrädare för parti et tillhandahåller centrala
valmyndigheten blanketter till valsedlar endast om beställaren betalar
blanketterna i förskott. Lag (1987:1334).

5 § I fråga om ett parti, som deltar i riksdagsval och som vid något av de

två senaste riksdagsvalen har fått eller vid det förestående valet far mer än

en procent av rösterna i hela landet, svarar staten för kostnaden för

blanketter till valsedlar till ett antal som motsvarar fyra gånger antalet
röstberättigade i valkretsen. Detta gäller ä ven ett parti som utan att ha
uppnått den angivna röstandelen är eller genom det förestående valet blir
representerat i riksdagen.

^951

¬

SFS 1987:1334

I fråga om parti, som deltager i val av landstingsledamöter eller kom­

munfullmäktige och som är eller genom det förestående valet blir represen­

terat i den församling valet gäller, svarar statsverket för kostnaden för
blanketter till valsedlar till ett antal som motsvarar fyra gånger antalet
röstberättigade i valet.

Vid tillämpning av första och andra styckena beräknas antalet röstberät­

tigade på grundval av stommarna till mantalslängdema för året. Lag

(1987:1334).

3952

6 § Har blanketter till valsedlar betalats i förskott och har valsedlarna

använts för parti som enligt 5 § är berättigat att få valsedelsblankette r
kostnadsfritt vid valet, skall förskottet återbetalas i den mån antalet val­

sedlar som partiet far kostnad sfritt därigenom ej ko mmer att överstiga, i

fråga om val till riksdagen fyra gånger antalet röstberättigade i valkretsen

och i fråga om annat val fyra gånger antalet röstberättigade vid valet.

Antalet röstberättigade beräknas på gru ndval av stommarna till mantals­

längdema för å ret. Belopp som återbetalas tillställs partiet oavse tt vem

som har erlagt förskottet. Lag (1985:203).

7 § Om beställaren begär det, förser centrala valmyndigheten utan sär­

skild ersättning valsedelsblankettema med partibeteckning, kandidatnamn
samt valkrets- och valbeteckningar.

Centrala valmyndigheten far förse valsedelsblanketter och valsedlar

med särskild siffer- eller bokstavsbeteckning (listtypbeteckning).

8 § När val skal l förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten den sista
dag då beställning av valsedlar skal l ha gjorts för att leverans skall kunna

ske 45 dagar före valdagen. För särskilda fa ll far bestämmas senare dag fö r

beställning och, om det behövs, även senare dag för leverans. Kommer en
beställning in senare än centrala valmyndigheten har bestämt, fullgörs

leverans endast under förutsättning att denna kan ske före valdagen och
utan att leveransen av tidigare gjorda beställningar försenas. Lag

(1987:1334).

9 § I lokal där röstning äger rum skall väljarna för vaije val ha tillgång till

1. valsedlar som försetts med parti- och valbeteckning för vaije parti

som vid något av d e två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent

av rösterna i hela landet (partimarkerade valsedlar) samt

2. blanketter till valsedlar.
Lantbrevbärare som mottager valsedelsförsändelser bör medföra parti-

markerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första stycket.

Partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första stycket

tillhandahålles genom centrala valmyndighetens försorg. Lag (1987:1334).

10 § Centrala valmyndighetens beslut i ärenden som avses i detta kapite l
överklagas hos valprövningsnämnden.

Centrala v almyndigheten har rätt att erhålla biträde av länsstyrelse i

ärende som avses i detta k apitel. Lag (1987:1334).

/

¬

? kap. Röstkort m. m.

SFS 1987:1334

i' § • Vid val skall, i den mån centrala valmyndigheten ej förordnar annat,

för var och en som enligt gällande röstlängd är röstberättigad vid valet

upprättas röstkort med uppgifter om den röstberättigade. Röstkortet skall

dessutom innehålla uppgifter om valet till ledning för den röstberättigade.

För röstberättigad som ej har känd adress upprättas röstkort endast om

han begär det.

2 § Röstkort upprättas för den som är upptagen i allmän röstlängd av
lokala skattemyndigheten och för den som är upptagen i särskild röstlängd
av länsstyrelsen.

Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsledamö­

ter och kommunfullmäktige skall rös tkorten sändas till de rö stberättigade

senast 30 dagar före valdagen. Vid annat val skall rös tkorten sändas till de

röstberättigade senast 20 dagar före valdagen.

För val som äger rum samtidigt upprättas gemensamt röstkort. Lag

(1982:146).

3 § Har röstberättigad förlorat sitt röstkort eller har röstkortet ej kommit

honom till handa, är han berättigad att efter framställning få ett duplettröst-
kort.

Framställning om duplettröstkort göres hos den myndighet som enligt 2

§ har att upprätta röstkortet. Duplettröstkort får ej lämnas ut senare än
dagen före valdagen. Vid framställningen skall sökanden uppge

1. sitt fullständiga namn och personnummer samt
2. sitt hemvist i den ort där han är uppförd i allmän röstlängd eller, om

han är uppförd i särskild röstlängd, hemvistet i den ort i riket där han

senast var kyrkobokförd.

Första och andra styckena äger motsvarande tillämpning, om den röst­

berättigade önskar få röstkort innan röstkorten blivit översända till de
röstberättigade. Röstkort far dock icke utlämnas innan den röstlängd som

skall gälla vid valet kommit till stånd enligt 4 kap. 5 eller 17 §.

4 § Centrala valmyndigheten bör på lämpligt sätt sprida kännedom bland

allmänheten om tid och sätt för röstning och om de bestämmelser i övrigt
som gäller för valet.

8 kap. Allmänna bestä mmelser om röstningen

1 § Röstning sker på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där väljaren

är up ptagen i röstlängd. Röstberättigad, som på grund av vistelse utom
riket eller på annan ort inom riket eller av annat skäl finner sig vara

förhindrad att r östa på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där han är
upptagen i röstlängd, får rösta på postkontor inom riket, hos svensk

utlandsmyndighet eller på svenskt fartyg i utrikes fart.

Om fle ra val äger rum samtidigt, skall väljare som röstar på po stkontor,

hos utlandsmyndighet eller på farty g vid et t och samma tillfälle utöva sin
rösträtt i samtli ga val som han vill deltaga i. Lag (1987:13 34).

3953

¬

SFS 1987:1334

2 § Väljaren skall själv lämna sin valsedel till val förrättaren eller,, oni
röstningen sker på postkontor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg, till

röstmottagaren där.

Om avlämnande av valsedel genom bud (röstning med valsedelsförsän­

delse) föreskrives i 1 1 kap. Lag (1987:1334).

3 § Väljare bör vid röstning i vallokal medföra sitt rös tkort.

Röstning på postkontor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg får icke

ske utan att röstkortet avlämnas. Väljare som vill rösta hos utlandsmyndig­

het eller på fartyg får dock i stället för att avlämna röstkort förete giltigt

svenskt pass. Vidare får väljare som innehar sjöfartsbok eller an nan giltig

identitetshandling rösta på fartyg utan att röstkort avlämnas. I fall då

väljaren ej avlämnar röstkort skall röstmottagaren upprätta ett adresskort

för honom. Lag (1987:1334).

4 § Vid röstning i vallokal lägger väljaren för vaije val in sin valsedel i ett

valkuvert och lämnar kuverten till valförrättaren. Mottagna valkuvert sam­
las upp i valurna. En valurna anvä ndes för vart och ett av de samtidiga val
som förrättas i vallokalen.

5 § Vid röstning på postkontor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg
lägger väljaren för vaije val in sin valsedel i ett valkuvert och lämnar

kuverten till röstmottagaren. Denne lägger in mottagna kuvert tillsammans
med väljarens röstko rt eller adresskort i e tt fönsterkuvert som tillslutes.

Lag (1987:1334).

6 § Har röstning skett på postkontor, sänder röstmottagaren iordning­

ställda fönsterkuvert till vederbörande valnämnd. Har röstning skett hos

utlandsmyndighet eller på fartyg, sänder röstmottagaren iordningställda

fönsterkuvert till centrala valmyndigheten. Lag (1987:1334).

1 § Vid röstning med valsedelsförsändelse lägger väljaren för vaije val in

sin valsedel i ett innerkuvert. Iordningställda kuvert läggs därefter in i ett

ytterkuvert för valsedelsförsändelse som tillsluts. Detta lämnas genom bud

till valförrättaren eller röstmottagaren.

Avlämnas valsedelsförsändelse i vallokal, öppnar valförrättaren ytter-

kuvertet och lägger de innerkuvert som väljaren iordningställt i valurna.

Avlämnas valsedelsförsändelse på ett postkontor, hos en utlandsmyn­

dighet eller på ett fartyg, lägger röstmottagaren in försändelsen tillsam­
mans med väljarens röstkort i ett fönsterkuvert. I de fall som avses i 11

kap. 8 § andra stycket läggs adresskortet i fönsterkuvertet i stället för
röstkortet. Fönsterkuvertet behandlas därefter som anges i 6 §. Lag

(1987:1334).

8

Kuvert tillhandahålles endast genom centra la valmyndighetens för­

sorg.

3954

Ändringen innebär att tredje stycket upphävs.

/

¬

Valkuvert och innerkuvert för valsedelsförsändelse skall vara så beskaf-

gpg 1987:1334

fade att färgen på inneliggande valsedel kan iakttagas utan att valhemlighe­

ten röjes. Lag (1987:1334).

9 § Valkuvert tillställs valnämnder och röstmottagare. Fönsterkuvert
som avses i 5 § tillställs röstmottagare.

Valkuvert far lämnas ut endast i samband med röstning. Inner- och

ytterkuvert för valsedelsförsändelse skall i god tid för e valet finnas till­
gängliga

1. hos valnämnden och hos de personer åt vilka nämnden har uppdragit

att gå väljarna till handa i sådant h änseende,

2. på postkontor samt hos lantbrevbärare som tar emot valsedelsförsän­

delser,

3. hos utlandsmyndigheter och på fartyg där röstning skall äga rum.

Inner- och yt terkuvert för valsedelsförsändelse skall dessutom på begä­

ran kostnadsfritt tillhandahållas par ti som är representerat i riksdagen. Lag

(1987:1334).

10 § Röstning äger rum inför öppna dörrar. I lokal där röstning äger rum

skall finnas ett lämpligt antal avskilda platser där väljaren utan insyn kan

lägga in sina valsedlar i va lkuvert.

Befinner sig någon, när tiden för röstningen går ut, i röstningslokalen

eller på anvisad plats intill denna men har han ej hunnit rösta, skall han ges

tillfälle till det.

11 § Den som uppehåller sig i röstningslokalen eller utrymme därintill är

skyldig att rätta sig efter de föreskrifter som valförrättare eller röstmotta­
gare meddelar för att trygga röstningens genomförande. Uppstår oordning
som ej kan avstyras, har valförrättaren eller röstmottagaren rätt att avbry­
ta röstningen.

Avbrytes röstning i vallokal, skall valurna och röstlängd förseglas samt

förvaras på betryggande sätt. När röstningen återupptages, skall valförrät­

taren visa de närvarande att förseglingarna är obrutna. Avbrytes röstning
på postkontor, hos utl andsmyndighet eller på fartyg, skall mottagna föns­
terkuvert under avbrottet förvaras på betryggande sätt.

Tal får ej hål las i röstningslokal eller i anslutande utrymme. Ej heller får

tryckta eller skrivna upprop sättas upp eller delas ut till väljarna på så dan

plats. Lag (1987:1334).

12 § I lokal där röstning äger rum skall ett exemplar av denna lag finnas

tillgängligt.

I vall okal skall finnas anslagna de listor som centrala valmyndigheten

upprättat öve- de kandidater som partierna anmält för valen i den valkrets

till vilken valdistriktet hör. På postkontor där röst ning äger rum skall listor

finnas tillgängliga för samtliga valkretsar. Listor för samtliga valkretsar bör

finnas tillgängliga även hos utlandsmyndighet och på fartyg där röstning
äger rum. Lag (1987:1334).

13 § Protokoll skall föras över valförrättning i vallokal enligt formulär

som fastställes av centrala valmyndigheten.

3^55

¬

SFS 1987:1334

På postkontor, hos utlandsmyndighet och på fartyg skall fortlöpande

anteckningar föras över röstningen. Lag (1987:1334).

14 § Väljare, som på grund av kroppsligt fel icke kan avge sin röst i
föreskriven ordning, får vid röstningen anlita biträde som han uts ett.

15 § Åtgärd eller anordning som det enligt denna lag åligger kommun,

valnämnd eller valförrättare att vidtaga eller ombesörja bekostas av kom­
munen.

3956

9 kap. Särskilda bestämmelser om röstning i vallokal

1 § Vallokal skall hållas öppen för röstning mellan klockan 8 och 20.

Centrala valmyndigheten får bestämma att vallokalen i visst valdistrikt

skall vara öppen för röstning kortare tid än nu sagts, om det kan antagas att

väljarna likväl har tillfredsstä llande möjligheter att utöva sin rösträtt. Lag

(1978:907).

2 § När vallokalen har ö ppnats för röstning, visar valförrättaren de när­

varande att varje valurna är tom. Härefter får röstningen böija.

3 § Röstningen går till på följande sätt.

När väljaren kommer in i vallokalen, får han ett valkuvert för vart och

ett av valen. Han uppsöker därefter en av de avskilda platserna och lägger
där för vaije val in si n valsedel i ett valkuvert. Valsedel får ej vikas.

Väljaren lämnar iordningställda valkuvert till valförrättaren. Om denne

begär det, skall väljaren uppge sitt fullständiga namn, sin födelsetid och sitt
hemvist inom valdistriktet eller, om han är upptagen i särskild röstlängd,
hemvistet i den ort i riket dä r han senast var kyrkobokförd. Valförrättaren
kontrollerar att väljaren är upptagen som röstberättigad i röstlängden, att
han ej redan röstat i valet, att han ställt i ordning endast ett valkuvert för
vaije val och att kuvert ej är försett med obehörig märkning. Valförrätt a­

ren lägger därefter i väljarens närvaro valkuverten i valurnorna. I samband
härmed antecknas i röstlängden att väljaren röstat.

4 § Är valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning, får det ej

mottagas. Detsamma gäller om det ej klart framgår att kuvert innehåller
valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något val, får endast

ett av dessa mottagas. Om väljaren begär det , skall samtliga kuvert för det

valet återlämnas till honom.

5 § När vallokalen stängts för röstning och de som är närvarande fått

tillfälle att lämna sina val sedlar, förklaras röstningen avslutad.

6 § Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslu tning till

vallokalen eller i denna skall anordnas lämplig plats där de partier som

deltar i valen kan lägga ut sina valsedlar. Valförrättaren skall se till att

väljarna där har tillgå ng till blanketter för valsedlar och partimarkerade
valsedlar för vaije parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har

fått mer än en procent av rösterna i he la landet. Lag (1987:1334).

¬

^ Kommunen bör på valdagen ordna med valskjutsar för de väljare

SFS 1987:1334

bor avlägset eller isolerat och som en dast med avsevärd kostnad eller

tidsspillan kan infinna sig i vallokalen.

' -jnii '

L' •

10 kap. Särskilda bestämmelser om röstning på postkontor, hos

utlandsmyndighet och på fartyg Lag (1987:1334).

^Röstning på postkontor Lag (1987:1334).

1 § Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsleda­

möter och kommunfullmäktige far röstning ske på vaije postkontor inom
riket från och med den tjugoflärde dagen före valdagen till och med
valdagen. Vid annat val får röstning på postkontor ske från och med den

;sjuttonde dagen före valdagen till och med valdagen.

Att röstning på postkontor kan begräns as i vissa fall framgår av 2 §. Lag

(1987:1334).

2 § Röstning på postkontor äger rum under tid då postkontoret är öppet

för allmänheten. På förslag av postverket får centrala valmyndigheten

begränsa den tid då röstning får ske på postkontor före valdagen. Röstning

skall dock alltid kunna äga rum under minst en timme vaije dag då post­

kontoret är öppet för allmänheten. På valdagen skall postkontor vara öppet

för röstmottagning minst en timme före klockan 11 och minst en timme
efter klockan 15. Vid sådana val av landstingsledamöter och kommunfull­

mäktige som ej o mfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten be­

stämma att röstmottagning ej skall anordnas på valdagen.

Finns det särskilda skäl, får centrala valmyndigheten på förslag av

ipostverket bestämma att röstmottagning skall anordnas endast på vissa

•postkontor. Vid val til l riksdagen och vid såd ana val av landstingsledamö-

iter eller kommunfu llmäktige som omfattar hela riket skall röstning dock

alltid kunna äga rum på minst ett postkontor i varje kommun.

Inrättas med anledning av valet postkontor vid sjukhus, ålderdomshem,

kriminalvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger
röstning där rum på tid som postverket bestämmer efter samråd med
valnämnden och med vårdinr ättningens eller vårdanstaltens ledning, dock
tidigast sjunde dagen före valdagen. Postverket skall samråda med val­
nämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning om hur

föstningen skall genomföras. På begäran av postverket skall valnämnden

utse erforderligt antal personer att biträda röstmottagare på postkontoret.

Inrättas med anledning av valet annat postkontor, skall postkontoret

vara öppe t för röstmottagning på valdagen, under tid som postverket

.bestämmer efter samråd med valnämnden i de n kommun där postkontoret

inrättas. Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minst en timme

före klockan 11 och minst e n timme efter klockan 15. Lag (1987:1334).

3.§ Röstmottagare på postkontor är den som postverket utser. Lag

(1987:1334).

41, Röstning på postkontor går till på följande sätt.
Vii^är väljaren visat upp sitt röstkort för röstmottagaren, får han av denne

3957

¬

SFS 1987:1334

ett valkuvert för vart och ett av valen. Han uppsöker därefter en av de
avskilda platserna och lägger dä r för varje val in sin valsedel i e tt val­

kuvert. Valsedel får ej vikas.

Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren. Denne

kontrollerar att väljaren ställt i ordning end ast ett valkuvert för vaije val

och att kuvert ej är försett med obehörig märkning. Därefter lägger röst­

mottagaren i väljarens närvaro in mottagna valkuvert i et t fönsterkuvert
tillsammans med väljarens rö stkort, vilket placeras närmast fönsterkuver­

tets fönster, och tillsluter fönsterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen

hand om föns terkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning välja­

rens namn och den valnämnd till vilken fön sterkuvertet skall sändas. På

fönsterkuvertet antecknas det värdepostnummer som är angivet i förteck­

ningen.

Väljare som ej är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Gör han ej

det, Hr han icke rösta. Lag (1987:1334).

5 § Är valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning, får det ej

mottagas. Detsamma gäller om det ej klart framgår att kuvert innehåller

valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något val, får endast
ett av dessa mottagas. Om väljaren begär det , skall samtliga kuvert för det

valet återlämnas till honom.

5 a §

I elle r i anslutning till lokal där poströstning äger rum skall ano rd­

nas lämpl ig plats där valsedlar kan läggas ut av partier vars valsed lar ej

tillhandahålls enligt 6 kap. 9 §. Endast partimarkerade valsedlar får läggas

ut. Lag (1985:203).

6 § Röstmottagare skall sända mottagna fönsterkuvert till valnäm nden i

den kommun där väljaren är upptagen i allmän röstlängd eller, om väljaren
är upptagen i särskild röstlängd, till valnämnden i den kommun inom
vilken den vallokal är belägen dä r den särskilda röstlängden enligt 4 kap.

20 § ska ll finnas tillgänglig . Försändelsen skall anordnas som värdepost.

Lag (1987:1334).

Röstning hos utlandsmyndighet

7 § När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten efter
samråd med ut rikesdepartementet hos vilka svenska utlandsmyndigheter

röstning skall äga rum. Vid va l som ej omfattar hela riket får dock centrala
valmyndigheten bestämma att röstning hos svensk utlandsmyndighet ej
skall äga rum.

Röstning hos utlandsmyndighet får böija tidigast den tjugoQärde dagen

före valdagen och pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara
centrala valmyndigheten till handa senast klockan 12 dagen före valdagen.

Utlandsmyndighetens chef bestämmer när och var röstning äger rum hos

myndigheten samt kungör tid och ställe för röstningen.

Röstmottagare hos utlandsmyndighet är myndighetens chef eller den

han utser.

3958

7 a § Kuvert och sådana partimarkerade valsedlar och valsedelsblankct-

ter som avses i 6 kap. 9 § första stycket samt övrig materiel som behövs för

¬

ing skall finnas tillgänglig hos de svenska utlandsmyndigheter som

SFS 1987:1334

a valmyndigheten bestämmer efter samråd med utrikesdep artemen-

{1982:146).

. M'

i .

'g § Röstning hos utlandsmyndighet går till på följande sätt.

,c,När väljaren visat upp sitt röstkort eller giltigt svenskt pass för röstmot­

tagaren, får han av denne ett valkuvert för vart och ett av valen. Han
uppsöker därefter en av de avskilda platserna och lägger där för vaije val in
sin valsedel i ett valkuvert. Valsedel får ej vikas.

Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren. Kan välja­

ren inte förete röstkort skall röstmottagaren med ledning av väljarens pass
och de uppgifter denne kan lämna upprätta ett adresskort. Röstmottagaren
kontrollerar att väljaren ställt i ordning endast ett valkuvert för vaije val
och att kuvertet inte är försett med någon obehörig märkning. Därefter
lägger röstmottagaren i väljarens närvaro in mottagna valkuvert i et t föns­

terkuvert tillsammans med väljarens röstkort eller adresskort, vilket place­

ras närmast det ku vertets fönster, och tillsluter fönsterkuvertet. Röstmot­
tagaren tar slutligen hand om fönsterkuvertet samt antecknar väljarens
namn på en särskild förtec kning. På fönsterkuvertet antecknas det värde­
postnummer som är angivet i förteckningen.

Väljare som ej är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Gör han ej

det, far han icke rösta. Lag (1987:1334).

9 § Är valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning, får det ej

mottagas. Detsamma gäller om det ej klart framgår att kuvert innehåller
valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något val, får endast
ett av dessa mottagas. Om väljaren beg är det, skall samtliga kuvert för det
valet återlämnas till honom.

l

•'

10 § Röstmottagare skall sända mottagna fönsterkuvert och den i 8 §

omnämnda förteckningen till centrala valmyndigheten. Sändes kuvert med

posten, skall försändelsen anordnas som värdepost. Lag (1987:1334).

11 § Centrala va lmyndigheten förtecknar fortlöpande de fönsterkuvert

som kommer in från utlandsmyndighet. Myndigheten sänder därefter mot­

tagna fönsterkuvert till va lnämnden i den kommun där väljaren är uppta­

gen i allmän röstlängd elle r, om väljaren är upptagen i särskild röstlängd,

till valnämnden i den kommun, inom vilken den vallokal är belägen där den

särskilda röstlängden enligt 4 kap. 20 § skall finnas tillgänglig. Försändel­
sen skall anordnas som värdepost. Lag (1987:1334).

ej'

Röstning på fartyg
12 § När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten på vilka
svenska fartyg i utrikes fart som röstning skall äga rum. Vid val som ej

Omfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten bestämma att röst-

liiOgpå svenskt fartyg i utr ikes fart ej skall äga rum.

• ^Rätt att rösta på fartyg där röstning anordnas har den som tillhör farty­

gets besättning eller annan personal på fartyget eller är passagerare där.

ia.

3959

¬

SFS 1987:1334

12 a § Kuvert och sådana partimarkerade valsedlar och valsedelsblan­
ketter som avses i 6 kap. 9 § förs ta stycket samt övrig materiel som behövs f

för röstning skall finnas tillgänglig på de svenska fartyg i utrikes fart so ftl

centrala valmyndigheten bestämmer. Lag {1982:146).

Cl

13 § Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsleda­

möter och kommunfullmäktige får röstning på fartyg böija tidigast den

femtiofemte dagen före valdagen. Vid annat val får röstning på fartyg böija

tidigast den fyrtiofemte dagen före valdagen.

Röstning på fartyg får pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas

vara centrala valmyndigheten till handa senast klockan 12 dagen före
valdagen.

Fartygets befälhavare bestämmer när och var röstning äger rum samt

underrättar dem som befinner sig ombord om tid och ställe för röstningen.

Röstmottagare på fartyg är fartygets befälhavare eller den han utser.

Lag (1982:146).

14 § I fråga om röstning på fartyg äger 8-10 §§ motsvarande tillämp­

ning. Röstmottagare på fartyg får dock lämna mottagna fönsterkuvert till

svensk utlandsmyndighet som centrala valmyndigheten bestämmer för

vidarebefordran till centrala valmyndigheten.

Kan väljaren ej förete röstkort eller giltigt svenskt pass men innehar

han sjöfartsbok eller annan giltig identitetshandling, skall röstmottaga­
ren i stället upprätta ett adresskort för honom med ledning av identi­

tetshandlingen och de uppgifter han kan lämna. Adresskortet lägges in i

fönsterkuvertet tillsammans med valkuvert som väljaren avgivit. Lag

(1987:1334).

15 § I fråga om fönsterkuvert som kommer in till centrala valmyndighe­

ten från röstmottagare på fartyg äger 11 § motsvarande tillämpning. Lag

(1987:1334).

16 § Röstmottagare på fartyg har rätt till ersättni ng av statsverket för

nödvändiga utgifter för uppdragets fullgörande enligt de närmare bestäm­

melser som meddelas av centrala valmyndigheten.

11 kap. Särskilda bestämmelser om röstning med valsedelsförsän­

delse

1 § Väljare som är gift får lämna valsedel genom sin make. Sådan vals e­

delsförsändelse anordnas på följande sätt.

Väljaren lägger för vaije val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. I

närvaro av ett vittne lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i ett

ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter tecknar

väljaren på ytterkuver tet försäkran på heder och samvete att han förfarit

på detta sätt. Vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt underteck­

nat försäkran. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väyare ns make eller barn eller

makens barn får ej vara vittn e. Lag (1982:146).

3960

¬

'2;|' Valsedelsförsändelse från den som är gift lämnas på valdagen i vallo-

SFS 1987:1334

liälen f ör det valdistrikt där v äljaren är upptagen i röstlängd. Sådan försä n­

delse få r lämnas också på postkontor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg

där röstning äger rum. Lag (1987:1334).

3 § Väljare, som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder ej

kair inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i
röstlängd eller, om han v istas utomlands, hos närmaste utlandsmyndighet
där röstning äger rum, får lämna valsedel genom bud. Bud får den vara
som är väljarens barn, barnbarn, fader, moder eller syskon eller hans

vårdare och som fyllt 18 år. Sådan valsedelsförsändelse anordnas på föl­

jande sätt.

Väljaren lägger för vaije val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. I

närvaro av budet o ch ett vittne lägger han sedan in iordningställda inner­
kuvert i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Däref­
ter tecknar väljaren på ytte rkuvertet försäkran på heder och samvete att
han förfarit på detta sätt samt att han av anledning som anges i första

stycket ej kan inställa sig för röstning i vallokalen för valdistriktet eller hos

utlandsmyndigheten. Budet och vittnet intygar skriftligen att väljaren

egenhändigt undertecknat försäkran samt att något förhållande som stride r
mot innehållet ej är känt för dem. Vittne skall ha fyllt 1 8 år. Väljarens make
eller barn eller makens barn får ej vara vittne. Lag (1982:146).

4 § Valsedelsförsändelse enligt 3 § läm nas i vallokalen för det valdistrikt
där väljaren är upptagen i röstlängd. Sådan försändelse får lämnas även på

postkontor eller hos utlandsmyndighet där röstning äger rum. Lag

(1987:1334).

5 § Väljare som betjänas av lantbrevbärare får lämna valsedel genom
denne, om röstning äger rum vid det postkontor till vilket lantbrevbäraren
är knuten. Vid val som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndig­

heten på förslag av postverket begränsa antalet linjer vid vilka valsedel får
lämnas genom lantbrevbärare.

Valsedelsförsändelse som avses i f örsta stycket anordnas på följande

sätt. Väljaren lägger för vaije val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. I

närvaro av ett vittne lägger han sedan in iordningställda in nerkuvert i ett
ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter tecknar
väljaren på y tterkuvertet försäkran på heder och samvete att han förfarit
på detta sätt. Vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt underteck­
nat försäkran. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller
makens barn får ej vara vittne, ej heller lantbrevbäraren.

Väljaren lämnar själv valsedelsförsändelsen och sitt röstkort till lant­

brevbäraren. Väljare som ej är känd för lantbrevbäraren skall legitimera

sig. Gör han ej det, får han icke lämna försändelsen. Lantbrevbäraren

ititygar på y tterkuvertet att han mottagit försändelsen av väljaren. Lag

(1987:1334).

6 § Valsedelsförsändelse enligt 5 § lämnas på postkontor till vilket lant­

brevbäraren är knuten. Valsedelsförsändelsen får mottagas även under tid

då postkontoret ej är öppet för allmänheten. Lag (1987:1334).

3961

¬

SFS 1987:1334

6 a § Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsleda­

möter och kommunfullmäktige far valsedelsförsändelse vara anordnad
tidigast 24 dagar före valdagen. Försändelse som lämnas på fartyg får dock
vara anordnad tidigast 55 dagar före valdagen.

Vid annat val får valsedelsförsändelse som lämnas i vallokalen eller på

postkontor vara anordnad tidigast 17 dagar före valdagen. Försändelse

som lämnas hos utlandsmyndighet fär vara anordnad tidigast 24 dagar före

valdagen och försändelse som lämnas på fartyg tidigast 45 dagar före
valdagen.

Dagen för försändelsens anordnande anges på ytterkuvertet. Lag

(1987:1334).

7 § Lämnas valsedelsförsändelse i vallokal, kontrollerar valförrät taren

att väljaren är upptagen som röstberättig ad i röstlängden, att han ej red an
röstat i valet, att försändelsen är i föreskrivet skick och har anordnats inom

föreskriven tid samt att ytter kuvertet är tillslutet. Därefter bryter valförrät­

taren ytterkuvertet och kontrollerar att iordningställda innerkuvert är av

föreskriven beskaffenhet, att väljaren ställt i ordning endast ett inner­

kuvert för vaije val samt att innerkuvert ej är försett med obehörig mä rk­
ning. I närvaro av den som lämnat valse delsförsändelsen lägger dä refter
valförrättaren mottagna innerkuvert i valurnorna. I samband härmed an ­

tecknas i röstlängden att väljaren röstat. Lag (1975:310),

8 § Lämnas en valsedelsförsändelse på ett postkontor, hos en utlands­

myndighet eller på ett fartyg, kontrollerar röstmottagaren att försändelsen

är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven tid samt att
ytterkuvertet är tillslutet. I närvaro av den som har lämnat valsedelsför­
sändelsen lägger därefter röstmottagaren in försändelsen i ett fönster­
kuvert tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast det
kuvertets fönster, och tillsluter fönsterkuvertet. Röstmottagaren tar slutli­

gen hand om fönsterkuvertet samt antecknar väljarens namn på en särskild

förteckning. Röstmottagare på postkontor skall där anteckna även den

valnämnd till vilken fönsterkuvertet skall sändas. På fönsterkuvertet an­

tecknas det värdepostnummer som är angivet i förteckningen.

Om den som vill lämna en valsedelsförsändelse hos utlandsmyndighet

eller på fartyg inte kan förete väljarens röstkort, skall röstmottagaren
upprätta ett adresskort med ledning av väljarens pass och de uppgifter om

väljaren som budet kan lämna. Vid röstning på fartyg får väljarens sjöfarts­
bok eller annan giltig identitetshandling företes i stället för pass.

Är den som vill lämna valsedelsförsändelsen ej känd för röstmottagaren,

skall han legitimera sig. Gör han ej det, får han icke avlämna försändelsen.
Lag (1987:1334).

3962

9 § Föreligger brist eller felaktighet i något hänseende som valförrättaren

eller röstmottagaren skall kontrollera enligt 7 eller 8 §, skall valsedelsför^
sändelsen eller innerkuvertet ej mottagas. Detsamma gäller om inner­

kuvert är tomt eller om de t ej klart framgår att kuvert innehåller valsedel.
Har väljaren ställt i ordning mer än ett innerkuvert för något val, får ej
något av dessa mottagas. Innerkuvert som ej mottages skall före återläm­
nandet läggas in i et t särskilt kuvert som tillslutes. Valsedelsförsändelse

¬

^om medföres av lantbrevbärare men som ej mottages skall av lantbrevbä-

SFS 1987:1334

far^n återställas till väljaren. Lag (}975:310).

12 kap. Den vidare behandlingen av röster som avgivits på postkon­
tor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg Lag (1987:1334).
1 § Fönsterkuvert, som före valdagen kommer in till valnämnden från

röstmottagare på postkontor eller från centrala valmyndigheten, sorteras
på valdistrikt. Fö nsterkuverten sändes därefter till v alförrättarna i valdi­
striktet. Översändandet bör ske i sådan tid att fönsterkuverten är valförrät­
tarna till handa när röstningen i vallokalen där böljar. Före översändandet

skall fönsterkuverten läggas in i särskilda omslag som förseglas och förses
med anteckning om det antal fönsterkuvert vaije omslag innehåller.

I avbid an på att översändandet till valförrättarna sker skall fönster­

kuverten förva ras på betryggande sätt. Lag (1987:1334).

2 § Fönsterkuvert som på valdagen kommer in till valnämnden, sändes
till valförrättarna i valdistri ktet, om kuverten kan beräknas vara valförr ät­
tarna till handa innan röstningen i vallokalen slutar. Före översändandet

skall de åtg ärder vidtagas som anges i 1 §. Kommer fönsterkuvert in till

valnämnden efter valdagen eller så sent de nna dag att de ej kan beräknas

komma valförrättarna till handa innan röstningen i vallokalen slutar, skall
valnämnden behålla dem och förfara med de m på sätt som anges i 13 kap.
9 §. Lag (1987:1334).

3 § Valnämnden skall i särskilt protokoll fortlöpande anteckna de åtgä r­

der som nämnden vidtager med inkomna fönsterkuvert. Protokollet föres
enligt formulär som fastställes av centrala valmyndigheten. Lag

(1987:1334).

4 § Omslag med fö nsterkuvert som sänts till valdi strikten förvaras där
obrutna till dess röstningen i vallokalen förklarats avslutad och rösträkning
enligt 13 kap. 1 § påböijas. I protokollet antecknas antalet mottagna om­
slag och det antal fönsterkuvert som omslagen enligt anteckning på dem

innehåller.

Kommer omslag med fönsterkuvert valförrättarna till handa efter det att

röstningen i valdistriktet avslutats, skall omslaget inte brytas utan återsän­
das till valnämnden efter förrättningens slut enligt 13 kap. 7 §. En anteck­

ning om återsändandet skall göras i protokollet.

Om förh ållandena medger det, får valförrättarna under pågående röst­

ning före ta åtgärder enligt 13 ka p. 3-5 §§ beträffande fönster- och ytter-
kuvert för valsedelsförsändelse vilka kommit in till valdistriktet. Därvid

skall dock iakttas att valkuvert och innerkuvert, som efter granskning

beiunnits vara i behörigt s kick, åter läggs in i fönsterkuvertet tillsammans

med väljarens röstkort. Innerkuvertet skall dessförinnan åter läggas in i ett

ytterkuvert för valsedelsförsändelse. Först när röstningen har förklarats

avslutad får valkuvert och innerkuvert läggas i urna. Lag (1987:1334).

3963

¬

SFS 1987:1334

5 § Den omständigheten att det i röstlä ngd a ntecknats att väljare rös tät

på postkontor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg utgör ej hinder för

honom att rösta i vallokalen. Innan han far rösta där skall det fönsterkuvert

som härrör från honom tagas fram och lägga s in i ett särskilt kuvert som

tillslutes och förses med anteckning om innehållet. Om vad sålunda fö revar

rit skall anteckning göras i protokollet. Lag (1987:1334).

13 kap. Preliminär rösträkning
Preliminär rösträkning i vallokal
1 § Omedelbart efter det att röstningen i vallokal förklarats avslutad,
räknar valförrättarna preliminärt de avgivna rösterna. Har val till riksda­
gen förrät tats samtidigt med annat val, räknas riksdagsvalet först. Rösträk­

ningen är offentlig och skall genomföras utan avbrott. Lag (1975:310).

2 § Har flera val förrättats samtidigt, sker den preliminära rösträkningen

gemensamt för alla valen såvitt gäller åtgärder som av ses i 3-5 §§.

3 § Rösträkningen inledes med att från valnämnden inkomna omslag

med fönsterkuvert bry tes. Fönsterkuverten räknas och antalet antecknas i
protokollet. Därefter granskas fönsterkuverten. Därvid kontrolleras att

1. fönsterkuvert icke blivit öppnat efter tillslutandet,
2. samma väljare icke avgivit mer än ett fönsterkuvert,
3. väljaren är röstberättigad i valdistriktet,
4. väljaren icke röstat i vallokal en under valdagen.

I fall då de nämnda kra ven är uppf yllda, förfares med fönsterkuvert på

sätt som föreskrives i 4 §. I annat fall lägg es fönsterkuvert åt sidan. Lag

(1987:1334).

3964

4 § När kontroll enligt 3 § sket t, öppnas de fönsterkuvert som inte lagts
åt sidan och inneliggande röstkort, adresskort, valkuvert och valsede lsför­
sändelser tas ut.

Valkuverten gr anskas. Därvid kontrolleras att vaije kuvert är av före­

skriven beskaffenhet och inte försett med obehörig märkning samt att
väljaren har ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val. Godkända
valkuvert läggs i urnorna. I samband därmed anteckna s vid väljarens namn
i röstlängden att han utövat sin rösträtt.

Valsedelsförsändelserna granskas. Därvid kontrolleras att försändelsen

är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven tid samt att

ytterkuvertet är tillslutet. Därefter brytes ytterkuvertet. Innerkuverten

granskas. Därvid kontrolleras att de är av föreskriven bes kaffenhet, att
väljaren ställt i ordning endast e tt innerkuvert för varje val och att inner-

kuvert ej är förset t med obehörig märkning. Godkända innerkuvert lägges i
urnorna. I samband därmed antecknas vid väljaren s namn i röstlängden att

han utövat sin rösträtt. Lag (1987:1334).

5 § Föreligger brist eller felaktighet i n ågot hänseende som valförrättaren

skall kontrollera enligt 4 §, skall det bristfälliga kuvertet tillsammans med

väljarens röstkort eller adresskort åter läggas in i fönsterkuvertet. Detsam-

¬

iTia g äller om innerkuvertet är tomt eller om det inte klart framgår att

SFS 1987:1334

kitvertet innehåller valsedel. Innerkuvertet skall dessförinnan åter läggas
in"! ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse. Fönsterkuverten läggs åt
sidan.

Fönsterkuvert som har lagts åt sidan e nligt första stycket eller enligt 3 §

andra stycket läggs därefter in i särskilda omslag. Lag (1987:1334).

f ** •

6 § Sedan de i 3-5 §§ föreskrivna åtgärderna vidtagits, förfares för varje
val för sig på följande sätt.

1. Val- och innerkuvert tages ut ur urnan och räknas. Antalet personer

som enligt röstlängd deltagit i valet räknas. Antalet kuvert och röstande
antecknas i protokollet. Överensstämmer de framräknade siffrorna ej med

varandra, anges i protokollet den sannolika orsaken till skillnaden.

2. Valsedlarna tages ut ur kuverten. Innehåller kuvert mer än en valse­

del, lägges valsedlarna tillbaka i ku vertet.

3. Kan det antagas att valsedel är ogiltig enligt 14 kap. 4 § lägges

valsedeln tillbaka i kuvertet.

4.'Valsedlar som lagts tillbaka i sina kuvert enligt punkterna 2 och 3

läggs därefter in i särskilda omslag, som ti llsluts. Vaije omslag förses med
anteckning om det antal kuvert som omslaget innehå ller.

5. Övriga valsedlar ordnas i grupper efter partibeteckning. Antalet val­

sedlar inom vaije grupp räknas och antalet antecknas i protokollet. Valsed-

lama lägges därefter partivis in i särskilda omslag. På omslagen antecknas

vilket partis valsedlar omslaget innehåller och valsedlarnas antal.

6. De särskilda omslagen förses med uppgift om valdistrik tet och förseg­

las. Lag (1985:203).

1 § Protokollet underskrives av ordföranden och två av de närvarande

valförrättama. Därmed är förrättningen avslutad.

Omedelbart därefter sänds röstlängd, protokoll och de särskilda kuvert

och omslag som avses i 3 , 5 och 6 §§ till valnämnden. Sker insändandet

med posten, sk all försändelsen anordnas som värdepost. Lag (1982:411).

8 § Det åligger valnämnden att se till att samtliga handlingar som avses i
7 § kommit in till nämnden och att, om så ej är fallet, infordra det som

fattas.

'Valnämnden behåller röstlängderna och vidarebefordrar omgående öv­

rigt material till län sstyrelsen. Sker översändandet med posten skall för­

sändelsen anordnas som värdepost.

' « «.

Preliminär rösträkning hos valnämnden

9 § Vid offentlig förrättn ing som påböijas så snart det kan ske, dock

tidigast onsdagen e fter valdagen, granskar valnämnden de fönsterkuvert

som kom mit in till nämnden och behållits där samt kuvertens innehåll.

Därvid äger 3-5 §§ motsvarande tillämpning. På samma sätt granskar
nämnden de fönsterkuvert som valförrättama har lagt åt sidan enligt 3 och

5 §§. Godkända val- och innerkuvert läggs i urnor. För vaije val och
valkrets används en u rna. I samband med att kuvert läggs i urnan anteck­

nas vid väljarens namn i röstlängden att han utövat sin rösträtt.

' Avgivna röst er räknas. Därvid äger 6 § motsvarande tillämpning. Lag

3965

{1987:1334).

¬

yj-U

f-

SFS 1987:1334

10 § Kommer fönsterkuvert in efter förrättningens böljan, lägges det

utan vidare åtgärd åt sidan. Kuvert som lagts åt sidan lägges därefter in i
ett eller flera särskilda omslag som förseglas och förses med anteckning om
innehållet. Lag (1987:1334).

11 § Över förrättning som avses i 9 § föres protokoll enligt formulär som
fastställes av centrala vEilmyndigheten. När förrättningen slutf örts, sänder

valnämnden omgående röstlängder, protokoll samt iordingställda kuvert i

och omslag till länss tyrelsen. Sker översändandet med p osten, skall för­
sändelsen anordnas som värdepost.

3966

14 kap. Slutlig sammanräkning och mandatfördelning
Allmänna bestämmelser

1 § Den slutliga sam manräkningen verkställes av länsstyrelsen vid of­

fentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske. Länsstyrelsen skall

kungöra tid och plats för sammanräkningen. I kungörelsen anges i vilken

ordning som de olika valen kommer att räknas, om hinder ej möter.

Kungörelsen skall anslås på kommunemas anslagstavlor samt senast da­

gen före sammanräkningens början införas i ortstidning inom länet.

Före sammanräkningens början skall länsstyrelsen ha tillsett att de

handlingar som behövs för sammanräkningen har kommit in från valnämn­
den i den kom mun sammanräkningen avser. Är inkomna handlingar ofull­

ständiga eller ej i behörigt skick, skall länsstyrelsen infordra det som fattas

eller, om det behövs, inhämta uppgift om anledningen till att hand lingarna
är ofullständiga eller ej i behörigt sk ick. Lag (1977:712).

2 § Vid den slutliga sammanräkningen prövar länsstyrelsen valsedlarnas
giltighet och meddelar de beslut som denna prövning och de vid röstningen
förda protokollen föranleder.

Har avgivna valsedlar ej förvarats på föreskrivet sätt, skall de förklaras

ogiltiga, om det ej kan antagas att obehörig åtgärd ej vidtagits med dem.

Över förrättning hos länsstyrelsen föres protokoll enligt formulär som

fastställes av centrala valmyndigheten.

3 § I fråga om riksdagsval bestämmer länsstyrelsen ordningen mellan

kandidatnamnen på partiernas valsedlar i valkretsen i den utsträckning

som behövs för utseende av riksdagsledamöter och ersättare för dem.

I fråga om landstings- och kommunfullmäktigval fördelar länsstyrelsen

mandaten mellan p artierna. Länsstyrelsen fastställer även för vaije val­
krets vilka personer som skall erhålla mandaten som ledamöter samt utser

suppleanter för landstingsledamöter och kommunfullmäktige.

Förrättningen skall genomföras utan dröjsmål. Vid avbrott i förrättning­

en skall valsedlar na och övriga valhandlingar läggas i säkert förvar. Innan

förrättningen återupptages, skall länsstyrelsen se till att obehör ig åtgärd ej

vidtagits med valhandl ingarna. Lag (1982:411).

4 § Valsedel är ogiltig, om den

I. saknar partibeteckning eller upptager mer än en partibeteckning, eller

¬

fät* försedd med kännetecken som uppenbarligen blivit anbragt på

SFS 1987:1334

.Valsedeln med avsikt,

.nfijbns i ett valkuvert mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Innehål­

ler valkuvertet två eller tre valsedlar och bär alla samma partibeteckning,

skall dock en valsedel räknas som giltig. Uppvisar i sådant fall valsedlarna

ölikheter i fråga om kandidatnamn, skall namne n på sedlama anses obe­

fintliga. Lag {1975:310).

5 § Utöver vad som gäller enligt 4 § andra stycket skall namn på valsedel
anses obefintligt,

1, om kandidaten ej är valbar eller det ej framgår klart vem som avses,
2, om ordningen mellan namnet och a nnat namn ej framgår klart eller
3, om valsedeln gäller registrerat parti, för vilket anmälts kandidater

enligt 5 kap. 8 §, och valsedeln ej som första namn upptager namnet på

någon av de anmälda kandidaterna.

Vid bedömning enligt första stycket 3 av vilket namn som är det första

skall namn ej anses obefintligt därför att kandidat en har avlidit eller visat

sig ej vara valbar. Lag (1975:310).

Riksdagsvalet
6 § Ordningen mellan kandidatnamnen inom vaije parti fastställes ge­
nom särskilda uträkningar. Vid vai je uträkning gäller valsedel endast för
ett namn.

Vid den första uträkningen gäller valsedel för det namn som står först på

sedeln. Valsedlar med samma första namn bildar en grupp. Vaije grupps

rostetal räknas fram. Röstetalet är lika med de t antal valsedlar som ingår i
gmppen. Samma tal är o ckså jämförelsetal för det namn som står först på
gmppens val sedlar. Det namn vars jämförelsetal är störst får den första
platsen i ordningen.

' Vid vaije följande uträkning gäller valsedel för det namn som står först

på sedeln, varvid bo rtses från namn som red an fått plats i ordningen. Den

eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående uträkning gällde

för det namn som fick plats i ordningen, upplöses och ordnas i nya

grupper, så att valsedlar som vid den pågående uträkningen gäller för ett
och samma namn bildar en grupp. Övriga befintliga grupper behålles
däremot oförän drade. För varje nybildad grupp räknas röstetalet fram.

Röstetalet är lika med det antal valsedlar som ingår i gruppen. För samtliga
nämn, som deltager i uträkningen, beräknas röstetal och jämförelsetal.

' Röstetalet för ett namn är lika med röstetalet för den grupp eller det

Sammanlagda röstetalet för de grupper vilkas valsedlar gäller för namnet.

Jämförelsetalet för ett namn ä r lika med dess röstetal, om ick e grupp av

Välsedlar som gäller för namnet deltagit i besättandet av förut utdelad
iplats. Om det ta är fallet, erhålles namnets jämförelsetal genom a tt dess

Iföstetal delas med det tal som m otsvarar den del gruppen tagit i besättan-
^äet av plats eller platser som utdelats (gruppens platstal), ökat med 1, eller,

öm flera grupper av valsedlar, som gäller för namnet, deltagit i besättandet

'avförut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda platstal, ökat med

Platstalet för en grupp beräknas sålunda att gruppens röstetal delas med

det största jämförelsetalet vid uträkningen närmast före gruppens bildan-

3967

¬

SFS 1987; 1334

de. Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas med två decimaler.
Den sista decimalsiffran får ej höjas.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, får nästa plats i ordningen.

Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning.

7 § För vaije namn som erhållit plats i ordningen enligt 6 § bestämrher

länsstyrelsen i erforderlig utsträckning genom särskilda sammanräkningar
inom det parti som namnet tillhör särskild ordning mellan namnen på
partiets valsedlar för utseende av ersättare.

Ersättare utses på grundval av de valsedlar som gällde för namnet, när

det erhöll plats i ordningen enligt 6 §. Vid denna uträkning gäller vaije
valsedel som hel röst. Med iakttagande av att namn på den som redan få tt

plats i den särskilda ordningen anses som obefintligt skall röstvärdet tillgo­

doräknas det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta rösteta­
let erhåller plats i den särskilda ordningen. Mellan lika tal avgöres företrä­
det genom lottning. Lag (1975:1105).

8 § Sedan de i 6 och 7 §§ föreskrivna åtgärderna vidtagits, lägges valsed-

lama in i särskilda omslag, de godkända för sig och de ogiltiga för sig.
Omslagen förseglas. Valsedlarna förvaras till utgången av den tid för

vilken valet gäller.

Förrättningen avslutas genom att protokollet läses upp. Protokollet sän­

des genast till centrala valmyndigheten. Lag (1978:907).

9 § Centrala valmyndigheten fördelar mandaten i riksdagen på grundval

av protokollen från län sstyrelserna och med tillämpning av 3 kap. 6-8 §§

regeringsformen.

Vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten enligt 3 kap. 8 § första

stycket regeringsformen tilldelas mandaten ett efter annat det parti som för
vaije gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas,
så länge partiet ännu ej tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal i
valkretsen delas med 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet genom att parti­

ets röstetal delas med det tal som är 1 högre än dubbla antalet mandat som
redan tilldelats partiet i valkr etsen.

Vid bestämmandet av det sammanlagda anta l mandat i riksdagen som

parti skall ha enligt 3 kap. 8 § andra stycket regeringsformen för att bli
proportionellt representerat tillämpas fördelningsregeln i andra stycket på j
hela riket som en valkrets. Vaije parti tilldelas så många utjämningsmandat

som behövs för att detta antal skall uppnås.

Av de utjämningsmandat som parti erhållit tillföres det första den val­

krets där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten uppvisar

större jämförelsetal än i övriga val kretsar. Återstående utjämningsmandat

tillföres ett efter annat den valkrets där partiet för vaije gång uppvis ar
störst jämförelsetal vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln i andra
stycket på partiets röstetal i val kretsarna.

Har parti i någon valkrets erhållit flera mandat än antalet på partiets

valsedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandat, med motsvarande
tillämpning av fjärde stycket, till annan valkrets där partiet deltager i

fördelningen av fasta valkretsmandat. Kan mandat ej besättas genom

3968

¬

ing av detta förfarande, skall det vara obesatt under den tid f ör

SFS 1987; 1334

Pvlikert valet gäller.

'! W Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning. Lag (1974:215).

»t-- -1'

lO- §' iCentrala valmyndigheten fastställer på grundval av protokollen från

länsstyrelserna vilka personer som skall erhålla mandaten som ledamöter.

t'-iHar länsstyrelsen ej bestämt ordning mellan så många namn som behövs

för'att de mandat som ett parti erhållit i valkretsen skall kunna besättas

med ledamöter, skall länsstyrelsen på anmodan av centrala valmyndighe­
ten vid ny förrättning bestämma ytterligare namn i ordningen. Sådan

förrättning skall kungöras enligt 1 §.

Har kandidat fått plats i ordning i m er än en valkrets eller för mer än ett

parti och skulle han till följd därav erhålla mandat i mer än en valkrets eller
för mer än ett parti, skall han tillträda det mandat för vilket hans jämförel­
setal är störst. Mandat som kandidat ej tillträder tillfaller den som står
främst i den för kandidatens namn enligt 7 § bestämda särskilda ordningen.

Därvid bortses från namn på den som redan valts till ledamot. Har till följd

av denna pa ragraf två eller flera mandat ej til lträtts, tillsätts de ett och ett

allt efter storleken på jämförelsetalen för namnen enligt 6 §. Lag

(1975:1105).

11 § Sedan mandaten besatts med ledamöter, utser centrala valmyndig­

heten på grundval av d en enligt 7 § bestämda ordningen mellan kandidat-
namnen för varje leda mot lika många ersättare som ledamotens parti fatt
mandat i valkretsen. Minst tre ersättare skall dock alltid utses för varje
ledamot. Vid utseende av ersättare skall bortses från namn på den som

valts till ledamot.

Finns ej någon som enligt första stycket kan utses till ersättare, skall den

kandidat inom valkretsen, som enligt 6 § står i tu r att erhålla mandat för
partiet, utses till ersättare för ledamoten. Finns ej någon sådan kandidat på
partiets valsedlar, skall centrala valmyndigheten med tillämpning av 9 §

femte stycket bestämma annan valkrets, från vilken ersättaren skall utses,

och där till ersättare utse den som står närmast i tur att erhålla mandat för
partiet. För ledamot får finnas endast en ersättare enligt detta stycke.
Finns ej någon som sålunda kan utses till ersättare, skall därvid bero.

EfOm det behövs, skall länsstyrelsen på anmodan av centrala valmyndig­

heten vid ny förrättning fastställa ordning enligt 6 och 7 §§ mellan namnen

på'ipartis valsedlar. Sådan förrättning skall kungöras enligt 1 §. Lag

(1974:215).

]

-xi)

\ "1 2 § När mandaten fördelats mellan partierna och besatts med ledamöter

; samt ersättare utsetts, tillkännager centrala valmyndigheten valets utgång

;;L|eiTom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Därmed är valet avslutat.
• IJehan dlingar som rör valet lägges i säkert förvar och bevaras till utgången

Widen tid valet gäller.

, ,13 § Har ledamot avgått före utgången av den tid för vilken han blivit

-;^äld, utser centrala valmyndigheten på anmälan av riksdagens talman till

;ti)Oledamot i den avgångnes ställe den ersättare som enligt den mellan

ersättarna bestämda ordningen står i tur att inträda. Kan mandatet ej

3969

>I25-SFS 1987

¬

SFS 1987:1334

besättas med ersättare, skall det vara obesatt under återstoden av valperio­

den.

Har till ny ledamot utsetts den som enligt 11 § andra stycket varit utsedd

till ersättare för den avgångne ledamoten, utses ersättare för honom enligt

11 §. Har mandatet flyttats från en valkrets till en annan, skall därvid anses

som om mandatet vid valet tilldelats sistnämnda va lkrets. Ersättare för

annan ledamot, som trätt i stället för avgången l edamot, är de övriga

personer som skulle ha varit ersättare för den avgångne ledamoten. Lag

(1974:215).

14 § På anmälan av riksdagens talman utser centrala valmyndigheten

med tillämpning av 11 § om möjligt två nya ersättare, om

1. antalet ersättare för en riksdagsledamot har gått ner till hälften eller

därunder av det vid valet utsedda antalet genom att ersättare har utsetts till
ordinarie ledamot eller har avgått av annan orsak, eller

2. antalet ersättare inte är tillräckligt för att ersättare skall kunna inträda

i ledamots ställe enligt föreskrifterna i regeringsformen och riksdagsord­
ningen. Lag (1979:1101).

14 a § Centrala valm yndigheten utfärdar kungörelse i Post- och Inrikes

Tidningar om utgången av förrättning s om avses i 13 eller 14 §. Förrätt­

ningen är därmed avslutad. Lag (1974:215).

Landstings- och kommunfullmäktigvalen

15 § Ordningen mellan kandidatnamnen inom vaije parti fastställes ge ­
nom särskilda uträkningar. Vid vaije uträkning gälle r valsedel endast för s
ett namn. Vid fastställande av ordningen mellan namnen förfares i enlighet G

med 6 § andra—femte styckena. Lag (1975:474).

15 a §

Mandaten i landstinget fördelas mellan partier. Endast parti som

har få tt minst tre procent av rösterna i hela landstingskommunen är berätti­
gat att deltaga i fördelningen av mandaten i landstinget. Lag (197 7:187).

15 b § De fasta valkretsmandaten i landstinget fördelas för vaije valkrets

proportionellt mellan p artierna på grundval av valresultatet i valkretsen.
Härvid tilldelas mandaten, ett efter annat, det parti som för vaije gång
uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas, så länge

partiet ännu ej tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal i valkret­

sen delas med 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet genom att partiets

röstetal delas med det tal som är 1 högre än det dubbla antalet av de
mandat som redan tilldelats partiet i valk retsen.

Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, att fördelningen av

alla mandat i landstinget blir proportionell mot partiernas röstetal i hela

landstingskommunen. Vid bestämmandet av det sammanlagda antal man­
dat i landstinget som parti skal! ha för att bli proportionellt representerat
tillämpas fördelningsregeln i fö rsta stycket på hela landstingsko mmunen
som en valkrets. Varje parti tilldelas så många utjämningsmandat som

behövs för att detta antal skall uppnås.

Har parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten erhållit flera

3^-70

mandat än som motsvarar den proportionella representationen i landsting-

¬

étför partiet enligt andra stycket, bortses vid fördelningen av utjämnings-

SFS 1987:1334

mandaten från partiet och de fasta valkretsmandat det har erhållit.

-AV de utjämningsmandat som parti erhållit tillföres det första den val­

krets där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten uppvisar
större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående utjämningsmandat
tillföres ett efter annat den valkrets där partiet för varje gång uppvisar
störst jämförelsetal vid f ortsatt tillämpning av fördelningsregeln i f örsta

stycket på partiets röstetal i valkretsarna.

Har parti i någon valkrets erhållit flera mandat än antalet på partiets

valsedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandat, med motsvarande
tillämpning av iQärde stycket, till annan valkrets. Kan mandat ej besättas
genom tillämpning av detta förfarande, skall det vara obesatt under den tid

för vilken valet gäller.

Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning. Lag

(1975:474).

15 c § För va ije mandat som ett parti har erhållit i landstinget u tses en

landstingsledamot. Den första platsen som tilldelats parti besättes med den

kandidat som står främst i den enligt 15 § bestämda ordningen mellan
namnen, den andra med den kandidat som därefter står närmast i ordning ­
en och så vidare efter samma grund. Lag (1977:187).

15 d § Mandaten i kommunfullmäktige fördelas för vaije valkrets propor­

tionellt mellan p artierna på grundval av valresultatet i valkrets en. Härvid
tilldelas mandaten, ett efter annat, det parti som för vaije gång uppvisar
det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas, så länge partiet ännu

ej tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal i valkretsen delas

med 1,4. Därefter erhålls jämförelsetalet genom att partiets röstetal delas
med det tal som är 1 högre än d et dubbla antalet av de mandat som redan
har tilldelats partiet i valkretsen.

För vaije mandat som ett parti har erhållit i kommunfullmäktige utses en

fullmäktig. Det första mandatet som har tilldelats ett parti besätts med den

kandidat som står frä mst i den ordning som har fastställts enligt 15 §, det

andra med den kandidat som därefter står närmast i ordningen och så
vidare efter samma grund.

Har ett parti erhållit flera mandat än vad som motsvarar antalet namn på

partiets valsedlar, skall ö verskjutande mandat vara obesatt under den tid

för vilken valet gäller. Är kommunen indelad i valkretsar, skall dock

överskjutande mandat flyttas till annan valkrets med tillämpning av 15 b §
fjärde stycket. Kan mandatet inte besättas genom d etta förfarande, skall
det vara obesatt under den tid för vilken valet gäller.

Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning. Lag

(1982:411).

16 § Har en kandidat vid landstings- eller kommunfullmäktigval fått plats

i ordning i mer än en valkrets eller för mer än ett parti och skulle han till

följd därav erhålla mandat i mer än en valkrets eller för mer än ett parti,

skall han tillträda det mandat, för vilket hans jämförelsetal är störst.

På grundval av de valsedlar som gällde för kandidatens namn när detta

erhöll plats i ordningen fastställes vid ny sammanräkning vem som skall

3971

¬

SFS 1987:1334

erhålla mandat som kandidaten ej tillträder. Vid denna uträkning gäller

vaije valsedel som hel röst. Med iakttagande av att namn på kandidat som
redan tillträtt mandat för partiet anses som obefintligt skall röstvärdet

tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta
röstetal erhåller mandatet. Mellan lika tal avgöres företrädet genom lott-
ning.

Har till följd av denna paragraf två eller flera mandat ej tillträtts, tillsätts

de ett och ett allt efter storleken på jämförelsetalen för namnen enligt 6 §,

Lag (1982:411).

17 § När mandaten i landsting och ko mmunfullmäktige fördelats mellan

partier och besatts med ledamöter, skall länsstyrelsen utse suppleanter för

landstingsledamöter och kommunfullmäktige. Lag (1982:411).

18 § För landstingsledamöter utses suppleanter på följande sätt.

För vaije landstingsledamot göres inom det parti, för vilket han blivi t

vald, lika många nya sammanräkningar, dock minst tre, som partiet erhållit
platser. Vid vaije sammanräkning äger 16 § andra stycket motsvarande
tillämpning.

Kan föreskrivet antal suppleanter icke utses enligt andra stycket, skall

därvid bero. Lag (1977:187).

19 § För kommunfullmäktige utses suppleanter på följande sätt.

För varje ledamot görs en sammanräkning inom det parti, för vilket han

har blivit vald. Vid vaije sammanräkning tas hänsyn endast till de valsedlar
som upptar ledamotens namn och som på grund härav gällde för detta
namn, när det fick plats i ordning. Vaije valsedel gäller som hel röst. Med

iakttagande av att namn på kandidat som har blivit genom valet utsedd ti ll
ledamot skall anses som obefintligt tillgodoräknas röstvärdet det namn
som står främst på sedeln. Den som far högsta röstetalet är utsedd till
suppleant för den ledamot som sammanräkningen avser. Mellan lika tal

avgörs företrädet genom lottning.

Om det antal suppleanter som har utsetts enligt andra stycket är mindre

än det antal som kommunfullmäktige har bestämt enligt 2 kap. 2 § kommu­

nallagen (1977:179) och samma suppleant har utsetts för tre eller flera

ledamöter, görs ytterligare en sammanräkning för var och en av dessa
ledamöter. Därvid skall även namn på kandidat som har blivit g enom valet

utsedd till suppleant för den ledamot som sammanräkningen avser anses

som obefintligt. I övrigt förfars på sätt som anges i andra stycket.

Om antalet suppleanter fortfarande är mindre än det antal som kommun­

fullmäktige har bestämt enligt 2 kap. 2 § kommunallagen och samma

suppleant har utsetts för fem eller flera ledamöter, görs ytterligare en
sammanräkning för var och en av dessa ledamöter.

Därefter görs på motsvarande sätt successivt ytterligare sammanräk­

ningar för de ledamöter vilkas supp leanter har utsetts för sju eller flera

ledamöter, nio eller flera ledamöter, och så vidare, så länge antalet sup­

pleanter är mindre än det antal som kommunfullmäktige har bestämt enligt

2 kap. 2 § kommunallagen.

Kan någon suppleant för en vis s ledamot inte utses enligt andra-femtc

styckena, utses ingen suppleant för den ledamoten. Lag (1982:411).

¬

20 § När länsstyrelsen företagit de åtgärder som föreskrives i 15, 15 b -

SFS 1987:1334

15 d, 16, 18 och 19 §§, lägges valsedlarna in i särskilda omslag, de godkän­
da för sig och de ogiltiga för sig. Omslagen förseglas. Valsedlarna förvaras
till utgången av den tid valet gä ller.

Valets utgång kungöres genom uppläsning av protokollet. Därmed är

valet avslutat. Lag (1978:907).

21 § Om mindre än hälften av det bestämda antalet landstingsledamöter
eller kommunf ullmäktige har blivit utsedda vid valet, skall länsstyrelsen
anmäla detta till valprövningsnämnden. Lag (1987:1334).

22 § Har en ledamot av landsting eller kommunfullmäktige avgått före
utgången av den tid för vilken han blivit vald, skall länsstyrelsen på

anmälan av landstingets respektive kommunfullmäktiges ordförande till
ordinarie ledamot inkalla den suppleant som enligt den mellan suppleanter­

na bestämda ordningen står i tur att inträda.

Finns ej någon som enligt fö rsta stycket kan inkallas till ordinar ie leda­

mot, skall länsstyrelsen vid offentlig förrättning genom ny sammanräkning
inom det parti för vilket den avgångne blivit vald utse efterträdare för
honom. Vid den n ya sammanräkningen tillämpas 15 b, 15 c och 1 6-18 §§
när det gäller efterträdare för landstingsledamot och 15 d, 16, 17 och 19 §§
när det gäller efterträdare för fullmäktig.

Finns ej någon som kan utses till efterträdare för landstingsledamot eller

fullmäktig, utses ingen efterträdare. Lag (1982:411).

23 § Har en suppleant för landstingsledamot eller för fullmäktig intr ätt
som ordinarie ledamot eller avgått som suppleant av annan orsak, skall
länsstyrelsen på anmäla n av landstingets respektive kommunfullmäktiges
ordförande vid offentlig förrättning utse ytterligare en suppleant för varje
berörd ledamot. Ytterligare suppleant för fullmäktig skall dock utses en­

dast om an talet suppleanter är mindre än det antal som fullmäktige har

bestämt. Vid den nya sammanräkningen tillämpas 18 § när det gäller

suppleanter för landstingsledamot och 19 § när det gäller suppleanter för
fullmäktig.

Finns ej någon som kan utses till suppleant för landstingsledamot eller

kommunfullmäktig, skall därvid ber o. Lag (1985:203).

24 § Med uppläsning av protokollet är förrättning som avses i 22 och
23 §§ avslutad. E fter sammanräkningen skall valsedlarna åter läggas in i
omslag på sätt som föreskrives i 20 §.

15 kap. Bevis, Överklagande av val och förrättning, m. m.

Lag (1987:1334).

1 § För den som blivit utsedd till ledamot av riksdagen eller till ersättare

utfärdar centrala valmyndigheten genast bevis därom. I beviset anges
namnet på den som blivit utsedd samt tid, parti och valkrets som han blivit
utsedd för. Bevis för ersättare skall dessutom innehålla uppgift om den
eller de ledamöter som han utsetts till ersättare för och, om flera ersättare

39-73

utsetts för samma ledamot, ordningen mellan ersättarna.

¬

SFS 1987:1334

Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från för rättning

vid vilken ledamoten eller ersättaren blivit utsedd. Bevis skall tillställas
den som blivit utsedd samt valprövningsnämnden och riksdagens talman.
Lag {1974:215).

2 § För den som blivit utsedd till ledamot av landsting eller kommunfull­
mäktige eller till su ppleant utfärdar länsstyrelsen genast bevis därom. I
beviset anges namnet på den som blivit utsedd samt tid, parti och, i

förekommande fall, valkrets för vilken han blivit vald.

Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från fö rrättning

vid vilken ledamoten eller suppleanten blivit utsedd. Bevis skall tillställas
den som blivit utsedd samt landstinget respektive kommunen. Lag

(1974:215).

3 § Valprövningsnämnden skal! granska bevis för riksdagsledam ot och

ersättare och därvid pröva om beviset blivit utfärdat i enlighet med 1 § .
Granskningen skall vara avslutad senast dagen innan den riksdag till vilken

valet skett samlas till riksmöte eller, i fråga om bevis som kommer in till
valprövningsnämnden medan riksmöte pågår, så snart det kan ske. Berät­

telse om granskningen skall ofördröjligen överlämnas till riksdagens tal­

man. Lag (1974:215).

4 §"* Beslut, varigenom cent rala valmyndigheten eller länsstyrelsen har

fastställt utgången av val eller av sådan förrättning som avs es i 14 kap. 13,

14, 22 eller 23 §, får överklagas hos valprövningsnämnden.

Ett beslut far överklagas av den som enligt röstlängd va r röstberättigad

vid valet samt av den som enligt beslut av länsstyrelsen över anmärkning

mot röstlängden var utesluten från rösträtt. Det får också överklagas av ett
parti som har deltagit i valet.

Skrivelsen med överklagandet skall ges in till beslutsmyndigheten och

vara myndigheten till handa inom tio dagar ef ter det att valet eller förrätt­
ningen avslutades. Har skrivelsen kommit in till valprövningsnämnden

före överklagandetidens utgång, skall den omständigheten att inlagan kom­

mit in till beslutsmyndigheten först därefter dock inte föranleda att över­
klagandet inte tas upp till prövning. Valprövningsnämnden prövar om

skrivelsen har kommit in i rätt tid.

Snarast möjligt efter överklagandetidens utgång skall beslutsm yndighe­

ten samtidigt kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna till

valprövningsnämnden. Om ett överklagande avser riksdagen, införs kun­

görelsen i Post- och Inrikes Tidningar. Om ett överklagande avser lands­

ting eller kommunfullmäktige, införs kungörelse n i ortstidning ino m lands­
tingskommunen respekti ve kommunen. I kungörelsen anges viss kort tid
inom vilken förklaring över överklagandena skall ha kommit in till valpröv­

ningsnämnden. Beslutsmyndigheten skall dessuto m skyndsamt inkomma

till valprövningsnämnden med yttra nde över överklagandena. Bestämmel­
serna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslut
skall inte tillämpas.

c

ij

3974

Senaste lydelse 1986:1163.

¬

> överklagande av beslut, varigenom utgången av val i hela riket av

SFS 1987:1334

lattdstingsledamöter eller kommunfullmäktige har fastställts, prövas av
valprövningsnämnden i den sammansättning denna hade vid tiden för

valet. Lag (1987:1334).

5 § Den som vill överklaga har rä tt att hos beslutsmyndigheten genast få

Utdrag ur protokoll eller annan handling över förrättningen. Lag

(1987:1334).

6 § Finner valprövningsnämnden i ärende enligt 4 § behövligt att någon

höres som vittne vid domstol, kan nämnden förordna att vittnesförhör

skall äga rum vid allmän und errätt.

I fråga om bevisupptagning enligt första stycket gäller 35 kap. 10 och

11 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar. Ersättning till vittne utgår av
allmänna medel. Kostnaden härför skall stanna på statsverket.

Statliga och kommunala myndigheter skall lämna valprövningsnämnden

de upplysningar och yttranden som den begär. Lag (1982:411).

7 § Har i den verksamhet för förberedande och genomförande av val, för

vilken en myndighet s varar, förekommit avvikelse från föreskriven ord­
ning ell er har någon hindrat röstningen, förvanskat avgivna röster eller
otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt, skall valprövningsnämn­
den, om det med fog kan a ntas att vad som förekommit har inverkat på

valutgången, vid prövning av ett överklagande upphäva valet i den omfatt­
ning som behövs och förordna om omval i valkrets. Kan rättelse åstad­
kommas genom förnyad sammanräkning eller annan sådan mindre ingri­

pande åtgärd, skall nämnden dock i stället för att förordna om omval
uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta sådan rättelse.

Har vid förrättning som avses i 14 kap. 13, 14, 22 eller 23 § förekommit

avvikelse från föreskriven ordning och är det inte osannolikt att avvikelsen

har inverkat på utgången av förrättningen, skall valprövningsnämnden vid
prövning av ett överklagande upphäva förrättningen och uppdra åt besluts­
myndigheten att vidta den rättelse som behövs.

Om en länsstyrelse har gjort anmälan enligt 14 kap. 21 §, skall valpröv­

ningsnämnden upp häva valet och besluta om omval beträffande samtliga

ledamöter och suppleanter i landstinget eller kommunfullmäktige.

Om enligt någon bestämmelse i lag ett visst beslut inte far överklagas

eller om det skall överklagas i s ärskild ordning, får en omständighet som
avses med beslutet inte åberopas vid e tt överklagande som avses i denna

paragraf.

14 kap. 6 §, 8 § tredje stycket och 18 § första stycket finns bestämmelser

om talan i samband med ett överklagande av val mot en länsstyrelses
beslut över anmärkning mot röstlängd eller om rättelse av allmän röst­
längd, Lag (1987:1334).

8

Ett beslut varigenom någon har utset ts till ledamot av landsting eller

kommunfullmäktige eller till suppleant gäller även om beslutet har överkla-

Scnastc lydelse 1986; 1163.

3975

¬

\

•t i •

5

SFS 1987:1334

gats. Utses med anledning av överklagandet någon annan till ledamot eller
suppleant, gäller det beslutet så snart det val eller den förrättnin g varige­

nom han blivit utsedd har avslutats.

I 3 kap. 11 § regeringsforme n finns bestämmelser om vad som sker när

ett beslut, genom vilket någon har utsetts till ledamot av riksdagen eller till
ersättare, har överklagats.

Bestämmelserna om inhibition i 29 § förvaltningslagen (1986; 223) gäller

inte beslut som sägs i denna parag raf. Lag (1987:1334).

9 § När valprövningsnämnden avgör ärende enligt denna lag skall nämn­

dens samtliga ledamöter vara närvarande.

Nämnden får uppdra åt ordföranden eller ersättaren för denne att på

nämndens vägnar i ärenden av enklare beskaffenhet granska bevis för
riksdagsledamot och ersättare för riksdagsledamot som utses under löpan­

de valperiod med anledning av att riksdagsledamot avgått eller ersättare
utsetts enligt 14 kap. 14 § denna lag.

Mot valprövningsnämndens beslut enligt denna lag får talan ej föras.

Lag (1987:1334).

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1988.

På regeringens vägnar

BENGT GÖRANSSON

Göran Regner
(Justitiedepartementet)

0

0

:(

:(di

r

•ar.
f
E

la'

t!i

C,

v%'r>

¬