SFS 1995:374 Lag om val till Europaparlamentet

Du är här: Start / Förvaltningsrätt / Vallag (2005:837) / SFS 1995:374 Lag om val till Europaparlamentet
SFS 1995_374 Lag om val till Europaparlamentet

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1995:374

Utkom från trycket
den 3 maj 1995

607

1

prop. 1994/95:154, bet. 1994/95: KU40, rskr. 1994/95:273.

Lag
om val till Europaparlamentet;

utfärdad den 20 april 1995.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller vid val år 1995 i Sverige till Europaparlamentet.

För val till Europaparlamentet är landet inte indelat i valkretsar.
Vid valet till Europaparlamentet tillämpas, om inte annat följer av

denna lag, i erforderliga delar bestämmelserna i vallagen (1972:620) om
ordinarie val till riksdagen.

Valmyndigheter

2 § Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 2 § vallagen
(1972:620) är central valmyndighet också för val enligt denna lag.

3 § Länsstyrelsen är regional valmyndighet.

4 § För genomförande av valet på lokal nivå svarar inom varje kom-
mun den valnämnd som avses i 3 kap. vallagen (1972:620).

Det som en kommun, en valnämnd och valförrättare är skyldiga att

göra enligt denna lag skall bekostas av kommunen.

Vem har rösträtt

5 § Den som har rösträtt vid val till riksdagen har rösträtt också vid val
enligt denna lag.

Rösträtt har därutöver den medborgare i någon av Europeiska unio-

nens medlemsstater (unionsmedborgare) som inte utövat sin rösträtt vid

background image

608

SFS 1995:374

de val till Europaparlamentet som ägt rum i juni 1994 och som är bosatt
här i landet och senast på valdagen fyller 18 år.

Den som enligt skattemyndighetens personband är folkbokförd här i

landet den 1 juli 1995 skall anses vara bosatt här.

6 § Närmare bestämmelser om röstlängd finns i 1 0 - 1 6 §§.

Vem är valbar

7 § Valbar till Europaparlamentet är var och en som har rösträtt enligt
denna lag. Unionsmedborgare är dock valbara under den ytterligare
förutsättningen att de enligt 19 § visar att de inte förlorat sin valbarhet i
sitt hemland vid val till Europaparlamentet.

Den är inte heller valbar som är
- ledamot av regeringen i en medlemsstat,
- ledamot av EG-kommissionen,
- domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i EG-domstolen,
- ledamot av Revisionsrätten,
- medlem av Rådgivande kommittén i Europeiska kol- och stålgemen-

skapen eller medlem av Ekonomiska och sociala kommittén i Europeiska
gemenskapen och i Europeiska atomenergigemenskapen,

- medlem av sådana kommittéer eller andra organ som har tillsatts

enligt fördragen om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenska-
pen, Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen
för att förvalta gemenskapernas medel eller för att utföra en permanent
och direkt förvaltningsuppgift,

- styrelseledamot, direktionsledamot eller anställd i Europeiska inve-

steringsbanken, eller

- tjänsteman eller annars anställd i aktiv tjänst inom Europeiska ge-

menskapernas institutioner eller till dessa knutna fackorgan.

Inte heller är den valbar som har kandiderat vid de val till Europapar-

lamentet som ägt rum i juni 1994.

När skall val hållas

8 § Val förrättas den 17 september 1995.

Valdistrikt

9 § Vid val enligt denna lag tillämpas bestämmelserna om valdistrikt i
3 kap. vallagen (1972:620). Den del av en kommun som vid val enligt
vallagen bildar ett valdistrikt utgör ett valdistrikt också vid val enligt
denna lag.

background image

20-SFS 1995

609

SFS 1995:374

Länsstyrelsen får efter samråd med valnämnden besluta om valdistrikt

som omfattar fler röstberättigade än vad som sägs i 3 kap. 3 § vallagen.

Röstlängder

10 § Frågan om vem som har rösträtt enligt 5 § avgörs på grundval av

en röstlängd som upprättats före valet.

Bestämmelserna i 4 kap. vallagen (1972:620) om allmän och särskild

röstlängd skall tillämpas i fråga om den som har rösträtt enligt 5 § första
stycket.

11 § Unionsmedborgare som vill utöva sin rösträtt enligt 5 § andra
stycket skall senast den 1 juli 1995 skriftligen hos skattemyndigheten
anmäla sin önskan att tas upp i allmän röstlängd för val till Europapar-

lamentet.

I sin anmälan skall unionsmedborgare i en skriftlig försäkran
- ange sin nationalitet och sin adress i Sverige,
- ange den valkrets eller det område i hemstaten där de senast var

upptagna i röstlängd,

- försäkra att de inte utövat rösträtt vid de val till Europaparlamentet

som ägde rum i juni 1994.

Blanketter för anmälan skall finnas tillgängliga hos skattemyndigheten.
Beslut med anledning av anmälan skall meddelas så snart som möjligt.

Underrättelse om sådant beslut skall sändas till valmyndigheten i den
stat där väljaren är medborgare.

Rättelser av uppgifter i röstlängd

12 § I fråga om allmän och särskild röstlängd gäller bestämmelserna i
vallagen (1972:620) om rättelse och om överklagande av ett sådant

beslut.

13 § Unionsmedborgare som anser att röstlängden innehåller felaktiga

uppgifter om dem skall senast den 25 augusti 1995 skriftligen begära att
uppgifterna rättas. Detta gäller också dem som anser sig vara felaktigt
uteslutna ur röstlängden. Omständigheter som inträffat senare än den

1 juli 1995 får inte ligga till grund för rättelse.

Frågor om rättelse skall prövas av skattemyndigheten.
Centrala valmyndigheten bör informera allmänheten om hur man kan

begära rättelse av röstlängden.

14 § När samtliga beslut om rättelser förts in i röstlängden skall den så

snart som möjligt sändas till den kommun där valdistriktet ligger.

background image

610

SFS 1995:374

15 § Får skattemyndigheten från en myndighet i någon annan medlems-

stat meddelande om att en röstberättigad som finns upptagen i röstlängd
här i landet röstat vid valen till Europaparlamentet i juni 1994 skall
myndigheten genast rätta allmän röstlängd.

�verklagande

16 § Skattemyndighetens beslut i ett ärende om rättelse får överklagas

bara i samband med att det val överklagas för vilket röstlängden har
upprättats. I ett sådant ärende får bara de bevis åberopas som har visats
upp för skattemyndigheten.

Skydd för partibeteckning

17 § En partibeteckning som är skyddad vid val till riksdagen enligt be-

stämmelserna i vallagen (1972:620) är skyddad också vid val enligt
denna lag.

En partibeteckning kan också registreras för val som skall hållas enligt

denna lag. Då gäller bestämmelserna i 5 kap. vallagen om registrering
av partibeteckning vid val till riksdagen.

Ansökan om registrering skall göras senast den 22 maj 1995 för att

partibeteckningen skall vara skyddad vid val enligt denna lag.

18 § Kandidater skall anmälas till centrala valmyndigheten senast den

dag myndigheten bestämmer. Då gäller bestämmelserna i 5 kap. vallagen
(1972:620) om ordinarie val till riksdagen.

Försäkran av unionsmedborgare som önskar kandidera

19 § Unionsmedborgare som inte samtidigt är svenska medborgare och

som önskar kandidera vid valet till Europaparlamentet den 17 september

1995 skall senast den 18 augusti 1995 lämna en försäkran till centrala

valmyndigheten. I den skall de

- ange sin nationalitet och sin adress i Sverige,
- ange den valkrets eller det område i hemstaten där kandidaten senast

var upptagen i röstlängd, och

- försäkra att de inte kandiderat vid de val till Europaparlamentet som

ägde rum i juni 1994.

Till en sådan försäkran skall fogas ett intyg av den behöriga myndig-

heten i hemstaten att valbarheten inte har gått förlorad där eller att den-
na diskvalifikationsgrund inte finns såvitt myndigheten vet.

background image

611

SFS 1995:374

Valsedlar och valkuvert

20 § Vid val till Europaparlamentet skall användas valsedlar och valku-
vert som hålls till handa av centrala valmyndigheten.

21 § Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För valet skall
användas vita valsedlar.

På valsedlarna skall det finnas minst en rad där väljarna kan skriva till

namn, och en ruta intill varje rad där väljarna genom markering kan
avge en personröst för ett av dessa namn. På valsedlar som upptar namn

på en eller flera kandidater skall det dessutom framför varje namn finnas
en ruta där väljarna genom markering kan avge en personröst för det

namnet.

I övrigt gäller om valsedlar bestämmelserna i 6 kap. 2 § andra stycket

punkterna 1 och 3 och tredje stycket vallagen (1972:620).

22 § Om en valsedel innehåller mer än ett kandidatnamn, skall namnen
tas upp i en följd under varandra och förses med nummer som visar ord-
ningen mellan dem.

Namnen gäller själva valet samt, i den mån de inte därvid tas i an-

språk, val av ersättare för företrädare.

Innehåller en valsedel med registrerad partibeteckning flera namn på

kandidater, skall valsedeln, om partiet enligt 18 § anmält kandidater för
valet, som första och andra namn ta upp namn på kandidater som finns

på listan över kandidater partiet anmält. Innehåller en valsedel i fall som
nu sagts endast ett namn skall detta vara ett namn som finns på listan
över anmälda kandidater.

23 § Vallagens (1972:620) bestämmelser om beställning, kostnader, för-
skottsbetalning m.m. i fråga om valsedlar och valkuvert skall gälla också
vid val enligt denna lag. Vad som där gäller för parti skall gälla också
för partier som deltar i val till Europaparlamentet.

Utöver vad som anges i 6 kap. 7 § vallagen skall centrala valmyndig-

heten också förse valsedelsblanketterna med sådana rader och rutor som
anges i 21 § andra stycket.

24 § I lokaler där röstning äger rum enligt denna lag skall väljarna ha
tillgång till

1. valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdags-

valen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet; valsedlarna
skall vara försedda med

- parti- och valbeteckning,
- minst en rad där väljaren kan skriva till namn, och
- en ruta intill varje rad där väljarna genom markering kan avge en

personröst för ett av dessa namn, och

2. blanketter till valsedlar som försetts med
- minst en rad där väljaren kan skriva namn, och

background image

612

SFS 1995:374

- en ruta intill varje rad där väljarna genom markering kan avge en

personröst för ett av dessa namn.

Lantbrevbärare som tar emot valsedelsförsändelser bör medföra sådana

valsedlar.

Valsedlarna hålls till handa genom centrala valmyndigheten.

Röstkort

25 § Om den centrala valmyndigheten inte bestämmer annat, skall för
var och en som enligt gällande röstlängd är röstberättigad vid valet upp-
rättas ett röstkort med uppgifter om den röstberättigade. Röstkortet skall
dessutom innehålla uppgifter om valet till ledning för den röstberättiga-
de. I fråga om röstkort tillämpas i övrigt 7 kap. 1 § andra stycket, 2 §
första och tredje styckena samt 3 § första - tredje styckena vallagen
(1972:620).

Röstkorten skall sändas till de röstberättigade senast 30 dagar före val-

dagen.

Allmänt om röstning

26 § Röstning sker på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där väl-

jaren är upptagen i röstlängd. Röstberättigade som på grund av vistelse

utomlands eller på annan ort inom landet eller av andra skäl inte kan
rösta på tid och plats som nu sagts, får rösta på Posten Aktiebolags post-
kontor inom landet, hos en svensk utlandsmyndighet eller på ett svenskt
fartyg i utrikes fart.

I fråga om röstningen och om den vidare behandlingen av röster som

har lämnats på ett postkontor, hos en utlandsmyndighet eller på ett far-
tyg tillämpas i övrigt bestämmelserna om ordinarie val till riksdagen i 8

- 12 kap. vallagen (1972:620).

I den lokal där val äger rum skall ett exemplar av denna lag och av

vallagen finnas tillgängliga.

27 § Länsstyrelsen får efter samråd med valnämnden besluta att röst-
ning på valdagen får ske också på andra röstmottagningsställen i valdi-
striktet än som anges i 8 kap. 1 § vallagen (1972:620) varvid det från
bestämmelserna i 2, 3, 5 och 6 §§ i samma kapitel får göras de avvikel-
ser som behövs för detta. Med anledning av röstmottagning på sådana
röstmottagningsställen får nödvändiga avvikelser också göras vid till-
lämpningen av 10-13 och 15 §§ i samma kapitel samt 9 kap. 1-3 och
5 § § .

28 § Centrala valmyndigheten får efter samråd med länsstyrelsen, val-
nämnden och Posten Aktiebolag besluta att en valnämnd skall ansvara

background image

för den röstmottagning som sägs i 10 kap. 2 § andra stycket vallagen
(1972:620).

Rösträkning, sammanräkning och mandatfördelning

Preliminär rösträkning

29 § Rösterna räknas preliminärt i vallokalen och hos valnämnden. Där-
vid tillämpas bestämmelserna i 13 kap. vallagen (1972:620).

Slutlig sammanräkning

30 § Varje länsstyrelse skall göra en sammanräkning av valresultatet i
sitt län. Resultatet av sammanräkningarna skall ligga till grund för cen-
trala valmyndighetens slutliga sammanräkning för hela landet, fördelning

av mandaten mellan partierna och utseende av ledamöter och ersättare.

Vid rösträkningen tillämpas 14 kap. 1 och 2 §§, 3 § tredje stycket, 4,

5 och 8 §§ vallagen (1972:620). Med anmälda kandidater avses då såda-
na kandidater som anmälts enligt 18 §.

31 § Utöver vad som följer av 14 kap. 4 § andra stycket vallagen
(1972:620) gäller följande.

Namnen på valsedlar skall anses obefintliga, om ett valkuvert innehål-

ler flera valsedlar som alla bär samma partibeteckning men är olika med
avseende på personrösterna.

Namnen på en valsedel skall vidare anses obefintliga

1. om valsedeln inte är utformad för röstning på person enligt vad som

anges i 21 § andra stycket,

2. om det finns fler än en personmarkering på valsedeln eller det inte

klart framgår vilken kandidat som personmarkeringen avser, eller

3. om personmarkeringen kan antas vara gjord maskinellt.

Hur fördelningen av mandaten mellan partierna görs

32 § Mandaten fördelas proportionellt mellan partierna på grundval av

valresultatet i hela landet. Vid mandatfördelningen används uddatalsme-
toden med första divisorn jämkad till 1,4.

33 § Endast partier som har fått minst fyra procent av rösterna i hela
landet får delta i fördelningen av mandaten.

34 § För varje mandat som ett parti har erhållit utses en företrädare
samt ersättare för företrädaren.

613

SFS 1995:374

background image

Hur företrädare utses

35 § Ordningen mellan kandidatnamnen inom varje parti fastställs ge-
nom särskilda uträkningar. Vid varje uträkning gäller en valsedel endast
för ett namn.

Valsedlar på vilka avgivits personröster ordnas gruppvis efter partibe-

teckning. Därefter räknas antalet personröster för varje namn i gruppen.
Personliga röstetal fastställs endast för kandidater som fått personröster
till ett antal som motsvarar minst fem procent av partiets röstetal. Ett
namns personliga röstetal är lika med det antal personröster som har
lämnats för namnet under en och samma partibeteckning. Ordningsfölj-
den mellan namnen bestäms på grundval av varje namns personliga

röstetal. Det namn som har det största personliga röstetalet tar första
plats i ordningen, det som har det näst största personliga röstetalet tar
andra plats i ordningen och så vidare enligt samma grund. Har flera
namn lika stora personliga röstetal avgörs företrädet genom lottning.

Får man inte fram tillräckligt många kandidatnamn när valsedlarna

ordnas enligt andra stycket, skall ordningsföljden bestämmas enligt 14
kap. 6 § andra - femte styckena vallagen (1972:620).

Vid de uträkningar som görs sedan kandidatnamn ordnats enligt andra

stycket skall samtliga valsedlar med namn delta, varvid bortses från de
namn som tagit plats enligt andra stycket.

36 § Har en kandidat fått plats i ordningen för mer än ett parti och
skulle kandidaten därför få mandat för mer än ett parti, skall kandidaten
tillträda det mandat, för vilket hans eller hennes personliga röstetal enligt
35 § andra stycket är störst i förhållande till antalet avgivna röster för
partiet.

Har kandidaten inte tagit plats i ordningen på grundval av personligt

röstetal skall kandidaten tillträda det mandat, för vilket hans eller hennes
personliga jämförelsetal enligt 35 § tredje stycket är störst i förhållande
till antalet avgivna röster för partiet.

Har kandidaten fått plats i ordningen i kraft av personligt röstetal skall

det mandat som kandidaten inte tillträder besättas på grundval av de

sinsemellan likadana valsedlar, på vilka kandidaten fått flest personröster

jämte övriga valsedlar som tar upp samma namnordning. Den som har

det största personliga röstetalet enligt 35 § andra stycket får mandatet.
Vid lika tal avgörs företrädet genom lottning. Kan mandatet inte besättas
genom detta förfarande tillämpas fjärde stycket.

Har kandidaten fått plats i ordningen genom sitt jämförelsetal enligt 35

§ tredje stycket fastställs vid ny sammanräkning vem som skall få det

mandat som kandidaten inte tillträder på grundval av de valsedlar som
gällde för kandidatens namn när namnet fick plats i ordningen. Vid

614

SFS 1995:374

background image

615

SFS 1995:374

denna uträkning gäller varje valsedel som hel röst. Röstvärdet skall
tillgodoräknas det namn som står främst på valsedeln och därvid skall
iakttas att namnet på en kandidat som redan tillträtt mandat för partiet
skall anses som obefintligt. Den som får det högsta röstetalet får man-
datet. Mellan lika tal avgörs företrädet genom lottning.

Om till följd av denna paragraf två eller flera mandat inte har tillträtts,

tillsätts de ett och ett allt efter storleken på de personliga röstetalen
enligt 35 § andra stycket i förhållande till antalet avgivna röster för
partiet. Kan inte samtliga mandat tillträdas genom detta tillsätts de ett
och ett allt efter storleken på jämförelsetalen för namnen enligt 35 §
tredje stycket.

Hur ersättare utses

37 § När en ersättare skall utses för en företrädare som fått plats i ord-
ningen enligt 35 § andra stycket på grundval av personligt röstetal ord-
nas de valsedlar på vilka det lämnats personröster för namnet i särskilda
grupper. Grupperna bestäms med utgångspunkt i namnordningen på
valsedlarna så att sinsemellan likadana valsedlar bildar en särskild
grupp. Valsedlarna i den största av dessa grupper bildar en grupp till-
sammans med övriga valsedlar som tar upp samma namnordning. Ersät-
tarna utses på grundval av valsedlarna i denna grupp efter storleken på
sina personliga röstetal under förutsättning att röstetalen uppgår till
minst fem procent av partiets röstetal.

Det namn som har det största personliga röstetalet är utsedd till ersät-

tare för den företrädare som sammanräkningen avser. Vid lika tal avgörs
företrädet genom lottning. Kan inte ersättare utses genom detta förfaran-
de tillämpas tredje stycket.

När en ersättare skall utses för en företrädare som fått plats i ord-

ningen på grundval av jämförelsetalet enligt 35 § tredje stycket görs för
varje företrädare en sammanräkning inom det parti, för vilket företräda-
ren har blivit vald. Vid varje sammanräkning tas hänsyn endast till de
valsedlar som upptar företrädarens namn och som på grund av detta
gällde för detta namn, när det fick plats i ordningen. Varje valsedel
gäller som hel röst. Röstvärdet skall tillgodoräknas det namn som står
främst på sedeln och därvid skall det iakttas att namnet på en kandidat
som utsetts till företrädare skall anses som obefintligt. Den som får
högsta röstetalet är utsedd till ersättare för den företrädare som samman-
räkningen avser. Mellan lika tal avgörs företrädet genom lottning.

Om det antal ersättare som har utsetts enligt första - tredje styckena är

mindre än det antal som med tillämpning av 14 kap. 11 § första stycket
vallagen (1972:620) skall utses, tillämpas 14 kap. 11 § andra stycket
vallagen.

background image

SFS 1995:374

Kungörelse av valutgången

38 § När mandaten fördelats mellan partierna och besatts med företrä-
dare samt ersättare utsetts, tillkännager centrala valmyndigheten valets
utgång genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Därmed är valet
avslutat.

Ersättare för företrädare som har avgått

39 § Har en företrädare avgått före utgången av den tid för vilken han
eller hon har blivit vald, utser centrala valmyndigheten efter underrättel-

se från Europaparlamentet till ny företrädare i den avgångnes ställe den
ersättare som enligt den mellan ersättarna bestämda ordningen står i tur
att inträda. Därvid skall 14 kap. 13 § andra stycket vallagen (1972:620)
tillämpas.

Centrala valmyndigheten skall om möjligt utse två nya ersättare, om

antalet ersättare för en företrädare har gått ner till hälften eller därunder
av det vid valet utsedda antalet genom att ersättare har utsetts till före-
trädare eller har avgått av annan orsak.

Centrala valmyndigheten utfärdar kungörelse i Post- och Inrikes Tid-

ningar om utgången av förrättning som avses i första och andra stycket.

Förrättningen är därmed avslutad.

Bevis, överklagande av val och förrättning, m.m.

Bevis

40 § För den som blivit utsedd till företrädare i Europaparlamentet eller
till ersättare utfärdar centrala valmyndigheten genast ett bevis om detta.
I beviset anges namnet på den som blivit utsedd samt tid och parti som
han eller hon blivit utsedd för. Bevis för ersättare skall dessutom inne-
hålla uppgift om den eller de företrädare som ersättaren utsetts till ersät-
tare för och, om flera ersättare utsetts för samma företrädare, ordningen
mellan ersättarna.

Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från för-

rättning vid vilken företrädaren eller ersättaren blivit utsedd. Bevis skall
tillställas den som blivit utsedd och Europaparlamentet samt Valpröv-
ningsnämnden och riksdagens talman.

41 § Valprövningsnämnden skall granska bevis för företrädare och
ersättare och därvid pröva, om beviset blivit utfärdat i enlighet med
40 §. Granskningen skall avslutas så snart som möjligt. Berättelse om

granskningen skall ofördröj ligen överlämnas till Europaparlamentet och
till riksdagens talman.

616

background image

617

SFS 1995:374

42 § Företrädare tillträder sitt uppdrag då deras behörighet prövats av
Europaparlamentet.

�verklagande

43 § Centrala valmyndighetens beslut som fastställt utgången av val får
�verklagas hos Valprövningsnämnden. På ett sådant överklagande till-
lämpas de bestämmelser i 15 kap. 4 § tredje och fjärde styckena valla-
gen (1972:620) som avser riksdagen samt 5, 6 och 9 §§ samma kapitel.

Beslut får överklagas av den som enligt röstlängd var röstberättigad

vid valet samt av den som enligt beslut som sägs i 4 kap. 4 och 16 §§
vallagen var utesluten från rösträtt, men också av ett parti som deltagit i
valet.

44 § Har i den verksamhet för förberedande och genomförande av
valet, för vilken en myndighet svarar, förekommit avvikelse från före-
skriven ordning eller har någon hindrat valet, förvanskat avgivna röster
eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt, skall Valpröv-
ningsnämnden, om det med fog kan antas att vad som har förekommit
har inverkat på utgången av valet, vid prövning av ett överklagande av
valet upphäva detta och förordna om nytt val eller, om rättelse kan
åstadkommas genom förnyad rösträkning, uppdra åt centrala valmyndig-
heten att vidta sådan rättelse.

Om ett visst beslut enligt bestämmelse i lag inte får överklagas eller

om det skall överklagas i särskild ordning, får en omständighet som
avses med beslutet inte åberopas vid ett överklagande som avses i denna
paragraf.

�vriga bestämmelser

45 § Centrala valmyndigheten bör på lämpligt sätt sprida kännedom
bland allmänheten om tid och sätt för valet och om de bestämmelser i
övrigt som gäller för valet.

46 § Närmare föreskrifter om genomförande av val enligt denna lag
meddelas av regeringen eller, om regeringen bestämmer det, centrala
valmyndigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1995.

background image

618

SFS 1995:374

På regeringens vägnar

INGVAR CARLSSON

LAILA FREIVALDS
(Justitiedepartementet)

Viktiga lagar inom förvaltningsrätt

Viktiga lagar inom förvaltningsrätt

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.