SFS 1997:157 Vallag

Start / Förvaltningsrätt / Vallag (2005:837) / SFS 1997:157 Vallag

SFS 1997_157 Vallag

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                                           </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:642px;height:903px;"> <img width="642" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:157 Utkom fr�n trycket den 7 maj 1997 Vallag; utf�rdad den 17 april 1997. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs2 f�ljande. 1 kap. Allm�nna best�mmelser 1 � Denna lag g�ller f�r val till riksdagen, f�r val till landstings- och kom- munfullm�ktige samt f�r val till Europaparlamentet. Vid s�dana val r�star v�ljarna p� ett parti och har m�jlighet att avge en s�rskild personr�st. Vem har r�str�tt? 2 � R�str�tt vid val till riksdagen har svenska medborgare som fyller 18 �r senast p� valdagen och som �r bosatta i landet eller n�gon g�ng har varit folkbokf�rda h�r. Dessa best�mmelser finns i 3 kap. 2 � regeringsformen. 3 � R�str�tt vid val till landstingsfullm�ktige har den som fyller 18 �r se- nast p� valdagen och �r folkbokf�rd inom landstinget. R�str�tt vid val till kommunfullm�ktige har den som fyller 18 �r senast p� valdagen och �r folk- bokf�rd i kommunen. Medborgare i n�gon av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmed- borgare) samt medborgare i Island eller Norge som fyller 18 �r senast p� val- dagen och �r folkbokf�rda i landet har r�str�tt vid val till landstings- och kommunfullm�ktige. Andra utl�nningar som fyller 18 �r senast p� valdagen har r�str�tt vid val till landstings- och kommunfullm�ktige om de har varit folkbokf�rda i lan- det tre �r i f�ljd f�re valdagen. Best�mmelser om r�str�tt vid val till landstings- och kommunfullm�ktige finns i 4 kap. 2-4 �� kommunallagen (1991:900). 1 Prop. 1996/97:70, bet. 1996/97:KU16, rskr. 1996/97:177. 2 Jfr r�dets akt om allm�nna och direkta val av f�retr�dare till Europaparlamentet fo- gad till r�dets beslut 76/787/EKSG, EEG, Euroatom av den 20 september 1976 (EGT nr L 278, 8.10.1976, s. 5, Celex C476X 1008(01)), r�dets beslut den 1 februari 1993 om �ndring av den akt om allm�nna och direkta val av f�retr�dare i Europaparlamentet som bifogats r�dets beslut av den 20 september 1976, (EGT nr L 33, 9.2.93, s. 15, Ce- lex 393D0081), samt r�dets direktiv 93/109/EG av den 6 december 1993 om fastst�l- lande av n�rmare best�mmelser f�r r�str�tt och valbarhet vid val till Europaparlamen- tet f�r unionsmedborgare som �r bosatta i en medlemsstat d�r de inte �r medborgare (EGT nr L 329, 30.12.93, s. 34, Celex 393L0109). 205 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:642px;height:902px;"> <img width="642" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 206 SFS 1997:157 4 � Den som har r�str�tt vid val till riksdagen har r�str�tt ocks� vid val till Europaparlamentet. Unionsmedborgare som har r�str�tt enligt 3 � andra stycket och som vid val till Europaparlamentet inte r�star i n�gon annan medlemsstat inom Euro- peiska unionen, har r�str�tt vid ett s�dant val i Sverige. 5 � Fr�gor om r�str�tt enligt 2-4 �� avg�rs p� grundval av en r�stl�ngd som uppr�ttats f�re valet. N�rmare best�mmelser om r�stl�ngd finns i 7 kap. Vem �r valbar? 6 � Den som har r�str�tt vid val till riksdagen �r valbar till riksdagen. Detta regleras i 3 kap. 10 � regeringsformen. 7 � Den som p� valdagen har r�str�tt vid val till landstings- eller kommun- fullm�ktige �r valbar i ett s�dant val. Detta regleras i 4 kap. 5 och 6 �� kom- munallagen (1991:900). 8 � Valbar till Europaparlamentet �r var och en som har r�str�tt enligt 4 �. Unionsmedborgare �r dock valbara under den ytterligare f�ruts�ttningen att de enligt 5 kap. 16 � visar att de i sitt hemland inte f�rlorat sin valbarhet vid val till Europaparlamentet. Den �r inte heller valbar som �r - ledamot av regeringen i en medlemsstat, - ledamot av Europeiska Gemenskapernas kommission, - domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i Europeiska Gemen- skapernas domstol, - ledamot av Europeiska revisionsr�tten, - medlem av r�dgivande kommitt�n i Europeiska kol- och st�lgemenska- pen eller av Ekonomiska och sociala kommitt�n i Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen, - medlem av s�dana kommitt�er eller andra organ som har tillsatts enligt f�rdragen om uppr�ttandet av Europeiska kol- och st�lgemenskapen, Euro- peiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen f�r att f�r- valta gemenskapernas medel eller f�r att utf�ra en permanent och direkt f�r- valtningsuppgift, - styrelseledamot, direktionsledamot eller anst�lld i Europeiska investe- ringsbanken, eller - tj�nsteman eller annars anst�lld i aktiv tj�nst inom Europeiska gemen- skapernas institutioner eller till dessa knutna fackorgan. N�r skall val h�llas? 9 � Val skall h�llas p� en s�ndag. Ordinarie val 10 � Ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och kom- munfullm�ktige skall h�llas samma dag. Valdag skall vara den tredje s�nda- gen i september. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:641px;height:902px;"> <img width="641" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:157 Ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och kommun- fullm�ktige h�lls vart fj�rde �r. Detta regleras i 3 kap. 3 � regeringsformen och 5 kap. 5 � kommunallagen. Extra val 11 � Vid extra val till riksdagen som beslutas av regeringen best�mmer re- geringen vilken dag som skall vara valdag. Ett s�dant extra val h�lls inom tre m�nader fr�n beslutet. Efter val till riksdagen f�r regeringen inte besluta om extra val f�rr�n tre m�nader har g�tt fr�n den nyvalda riksdagens f�rsta sam- mantr�de. Inte heller f�r regeringen besluta om extra val under tid d� dess le- dam�ter, efter det att samtliga ledam�ter har entledigats, uppeh�ller sina be- fattningar till dess att en ny regering skall tilltr�da. Dessa best�mmelser finns i 3 kap. 4 � regeringsformen. Har riksdagen fyra g�nger f�rkastat riksdagens talmans f�rslag till stats- minister h�lls extra val till riksdagen. Vid ett s�dant extra val till riksdagen best�mmer riksdagens talman efter samr�d med den centrala valmyndighe- ten vilken dag som skall vara valdag. Om inte ordinarie val till riksdagen �nd� skall h�llas, h�lls extra val inom tre m�nader. Dessa best�mmelser finns i 6 kap. 3 � regeringsformen. Omval 12 � Vid omval till riksdagen skall regeringen best�mma vilken dag som skall vara valdag. Vid omval till landstings- eller kommunfullm�ktige skall den centrala val- myndigheten efter samr�d med l�nsstyrelsen best�mma vilken dag som skall vara valdag. Val till Europaparlamentet 13 � Val till Europaparlamentet skall h�llas i juni vart femte �r. N�r indelningen i landsting eller kommuner �ndras 14 � Om en �ndrad landstings- eller kommunindelning skall tr�da i kraft den 1 januari �ret efter det �r d� ordinarie val h�lls till landstings- och kom- munfullm�ktige, skall redan det valet avse landstinget och kommunen enligt den nya indelningen. Valmyndigheter 15 � Det skall finnas en central valmyndighet. Regeringen skall best�mma vilken myndighet som skall vara central valmyndighet. Ut�ver sina �vriga uppgifter enligt denna lag skall den centrala valmyn- digheten informera allm�nheten om n�r, var och hur man skall r�sta samt om vad som i �vrigt g�ller f�r valet. 16 � L�nsstyrelsen skall vara regional valmyndighet. 17 � I varje kommun skall det finnas en valn�mnd. Valn�mnden skall vara lokal valmyndighet. 207 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:157 Valn�mnden skall ha tillg�ng till personal i den omfattning som beh�vs f�r att n�mnden skall kunna utf�ra sina uppgifter. Det som en kommun, en valn�mnd och valf�rr�ttarna �r skyldiga att g�ra enligt denna lag skall be- kostas av kommunen. F�r valn�mnden g�ller det som s�gs om n�mnder i kommunallagen (1991:900). 18 � Om en �ndrad kommunal indelning inneb�r att en ny kommun bildas, skall de indelningsdelegerade v�lja ledam�ter till valn�mnden och ers�ttare f�r dessa innan �ndringen tr�der i kraft. Detta skall de g�ra snarast m�jligt under �ret f�re ikrafttr�dandet. Valpr�vningsn�mnden 19 � En valpr�vningsn�mnd utses av riksdagen. Valpr�vningsn�mnden �r sista instans f�r �verklagande av val och av s�dana beslut d�r det s�rskilt anges att beslutet f�r �verklagas till n�mnden. Valpr�vningsn�mnden best�r av en ordf�rande, som �r eller skall ha varit ordinarie domare och som inte f�r tillh�ra riksdagen. Ledam�terna i Val- pr�vningsn�mnden v�ljs efter varje ordinarie val till riksdagen, s� snart valet vunnit laga kraft, f�r tiden till dess nytt val till n�mnden �ger rum. Ordf�- rande v�ljs s�rskilt. F�r ordf�rande och ledam�terna utses ers�ttare. Dessa best�mmelser finns i 3 kap. 11 � regeringsformen. 2 kap. Valkretsar 1 � F�r val skall det finnas valkretsar. En valkrets �r ett geografiskt avgr�n- sat omr�de f�r vilket det skall v�ljas ledam�ter till den beslutande f�rsam- ling som valet g�ller. F�r val till Europaparlamentet utg�r landet en valkrets. Val till riksdagen 2 � Vid val till riksdagen �r landet indelat i 29 valkretsar. Dessa �r 1. Stockholms kommun, 2. Stockholms l�ns valkrets (Stockholms l�n med undantag av Stock- holms kommun), 3. Uppsala l�n, 4. S�dermanlands l�n, 5. �sterg�tlands l�n, 6. J�nk�pings l�n, 7. Kronobergs l�n, 8. Kalmar l�n, 9. Gotlands l�n, 10. Blekinge l�n, 11. Malm� kommun, 12. Sk�ne l�ns v�stra valkrets (Bjuvs, Esl�vs, Helsingborgs, H�gan�s, H�rby, H��rs, Landskrona och Sval�vs kommuner), 13. Sk�ne l�ns s�dra valkrets (Burl�vs, K�vlinge, Lomma, Lunds, Sj�bo, Skurups, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs, Vellinge och Ystads kommu- ner), 208 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:647px;height:905px;"> <img width="647" height="905" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:157 14. Sk�ne l�ns norra och �stra valkrets (Brom�lla, B�stads, H�ssleholms, Klippans, Kristianstads, Osby, Perstorps, Simrishamns, Tomelilla, �storps, �ngelholms, �rkelljunga och �stra G�ingekommuner), 15. Hallands l�n, 16. G�teborgs kommun, 17. Bohusl�ns valkrets (G�teborgs och Bohus l�n med undantag av G�te- borgs kommun), 18. �lvsborgs l�ns norra valkrets (Ale, Alings�s, Bengtsfors, Dals-Eds, F�rgelanda, Herrljunga, Lerums, Lilla Edets, Melleruds, Trollh�ttans, V�r- g�rda, V�nersborgs och �m�ls kommuner), 19. �lvsborgs l�ns s�dra valkrets (Bollebygds, Bor�s, Marks, Sven- ljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner), 20. Skaraborgs l�n, 21. V�rmlands l�n, 22. �rebro l�n, 23. V�stmanlands l�n, 24. Dalarnas l�n, 25. G�vleborgs l�n, 26. V�sternorrlands l�n, 27. J�mtlands l�n, 28. V�sterbottens l�n, och 29. Norrbottens l�n. Val till landstingsfullm�ktige 3 � Vid val till landstingsfullm�ktige skall landsting delas in i valkretsar. En valkrets skall omfatta en eller flera kommuner, om inte n�got annat f�l- jer av 4 � andra stycket. 4 � En valkrets b�r utformas s� att den kan ber�knas f� minst �tta fasta val- kretsmandat enligt best�mmelserna i 3 kap. 5 och 6 ��. Den b�r ha en sam- manh�ngande gr�nslinje. En del av en kommun f�r bilda en valkrets tillsammans med en annan kommun, en del av en annan kommun eller delar av andra kommuner, om valkretsen annars inte kan ber�knas f� minst �tta fasta valkretsmandat. En kommun f�r ocks� delas in i tv� eller flera valkretsar, om man p� s� s�tt kan uppn� en l�mpligare valkretsindelning. 5 � Om en kommun delas in i tv� eller flera valkretsar f�r val till lands- tingsfullm�ktige och om kommunen �r indelad i valkretsar f�r val till kom- munfullm�ktige, skall gr�nsen f�r en valkrets f�r val till landstingsfullm�k- tige sammanfalla med gr�nsen f�r en valkrets f�r val till kommunfullm�k- tige. Val till kommunfullm�ktige 6 � Vid val till kommunfullm�ktige �r kommunen valkrets, om inte n�got annat f�ljer av andra stycket. Om en kommun har fler �n 6 000 personer som har r�str�tt, f�r kommunen delas in i tv� eller flera valkretsar. Om det finns fler �n 24 000 som har r�st- 209 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:647px;height:905px;"> <img width="647" height="905" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 210 SFS 1997:157 r�tt i en kommun eller om det f�r kommunen skall utses minst 51 fullm�k- tige, skall kommunen delas in i tv� eller flera valkretsar. En kommun som har f�rre �n 6 000 personer som har r�str�tt f�r delas in i tv� eller flera val- kretsar bara om det finns synnerliga sk�l d�rf�r att kommunen str�cker sig �ver ett betydande geografiskt omr�de eller har andra geografiska f�rh�llan- den som motiverar en s�dan indelning. Antalet personer som har r�str�tt i en kommun skall ber�knas p� grundval av uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsre- gister den 1 juli det �r beslutet om valkretsindelning fattas. 7 � En valkrets skall utformas s� att den kan f� minst 15 kommunfullm�k- tige. Den b�r ha en sammanh�ngande gr�nslinje. En f�rsamling skall l�mnas odelad eller i vart fall inte delas in i fler �n tv� kretsar. Antalet fullm�ktige f�r hela kommunen skall f�rdelas s� j�mnt som m�jligt. Beslut om valkretsindelning 8 � Indelningen i valkretsar f�r val till landstingsfullm�ktige skall beslutas av fullm�ktige, sedan kommunerna har f�tt tillf�lle att yttra sig. F�r att g�lla skall beslutet vara fastst�llt av l�nsstyrelsen. 9 � Indelningen i valkretsar f�r val till kommunfullm�ktige skall beslutas av fullm�ktige. F�r att g�lla skall beslutet vara fastst�llt av l�nsstyrelsen. Tid f�r beslut om indelning i valkretsar 10 � Landstings- och kommunfullm�ktiges beslut om �ndrad indelning i valkretsar skall meddelas senast den 31 oktober �ret f�re det val�r d� den nya indelningen skall g�lla f�r f�rsta g�ngen. 11 � Regeringen eller den myndighet som beslutar om �ndring i landets in- delning i landsting eller kommuner f�r, om det beh�vs, best�mma att beslut om indelning i valkretsar f�r meddelas senare �n som s�gs i 10 �. �verklagande 12 � Landstings- och kommunfullm�ktiges beslut om indelning i valkret- sar f�r inte �verklagas. L�nsstyrelsens beslut om att fastst�lla valkretsindelning enligt 8 och 9 �� f�r �verklagas hos Valpr�vningsn�mnden. 3 kap. Valkretsmandat Mandaten i riksdagen 1 � Riksdagen best�r av 349 ledam�ter. De 349 mandaten best�r av 310 fasta valkretsmandat och 39 utj�mningsmandat. Detta regleras i 3 kap. 1 och 6 �� regeringsformen. N�rmare best�mmelser om hur fasta valkretsmandat och utj�mningsman- dat f�rdelas p� grundval av valresultatet finns i 18 och 20 kap. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:647px;height:906px;"> <img width="647" height="906" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 211 SFS 1997:157 2 � Den centrala valmyndigheten skall f�r val till riksdagen besluta hur m�nga fasta valkretsmandat som varje valkrets skall ha. Det skall g�ras p� f�ljande s�tt. Varje valkrets skall f� ett fast valkretsmandat f�r varje g�ng som antalet personer som har r�str�tt i valkretsen �r j�mnt delbart med en trehundration- del av antalet personer som har r�str�tt i hela landet. Om inte alla fasta valkretsmandat kan f�rdelas p� detta s�tt, f�r valkret- sarna de �terst�ende mandaten i tur och ordning efter de �verskott som upp- st�r vid ber�kningen. N�r �verskottstalen �r lika stora i tv� eller flera valkret- sar, skall lotten avg�ra vilken valkrets som skall f� mandatet. Antalet personer som har r�str�tt skall ber�knas p� grundval av uppgif- terna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister den 1 november �ret f�re val�ret. 3 � �ndrad l�nsindelning eller �ndrad kommunal indelning skall beaktas vid val till riksdagen redan fr�n och med den dagen �ndringen har beslutats, om beslutet kommer att p�verka antalet fasta valkretsmandat och det tr�der i kraft den 1 januari �ret efter det �r d� ordinarie val till riksdagen har h�llits. Mandaten i landstingsfullm�ktige 4 � Landstingsfullm�ktige beslutar hur m�nga mandat som fullm�ktige skall ha. Detta regleras i 5 kap. 1 � kommunallagen (1991:900). 5 � Mandaten i landstingsfullm�ktige best�r av fasta valkretsmandat och utj�mningsmandat. Nio tiondelar av mandaten �r fasta valkretsmandat. Om talet blir brutet n�r antalet fasta valkretsmandat ber�knas, skall det rundas av till n�rmast l�gre hela tal. �terst�ende mandat �r utj�mningsmandat. N�rmare best�mmelser om hur fasta valkretsmandat och utj�mningsman- dat f�rdelas p� grundval av valresultatet finns i 18 och 20 kap. 6 � L�nsstyrelsen skall besluta hur m�nga fasta valkretsmandat som varje valkrets skall ha. Det skall g�ras p� f�ljande s�tt. Antalet personer som har r�str�tt i landstinget delas med antalet fasta val- kretsmandat och d�refter delas antalet personer som har r�str�tt i varje val- krets med det tal som blir resultatet av den ber�kningen. Varje g�ng som an- talet som har r�str�tt i en valkrets �r j�mnt delbart med detta tal f�r den val- kretsen ett mandat. Om inte alla fasta valkretsmandat kan f�rdelas p� detta s�tt, f�r valkret- sarna de �terst�ende mandaten i tur och ordning efter de �verskott som upp- st�r vid ber�kningen. N�r �verskottstalen �r lika stora i tv� eller flera valkret- sar, skall lotten avg�ra vilken valkrets som skall f� mandatet. Antalet personer som har r�str�tt i landstinget skall ber�knas p� grundval av uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsre- gister den 1 november �ret f�re val�ret. Mandaten i kommunfullm�ktige 7 � Kommunfullm�ktige skall besluta hur m�nga mandat som fullm�ktige skall ha. Detta regleras i 5 kap. 1 � kommunallagen (1991:900). </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:647px;height:905px;"> <img width="647" height="905" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:157 Samtliga mandat i fullm�ktige �r fasta mandat. N�rmare best�mmelser om hur mandaten f�rdelas p� grundval av valresultatet finns i 18 och 20 kap. 8 � Om en kommun �r indelad i flera valkretsar skall l�nsstyrelsen besluta hur m�nga mandat som varje valkrets skall ha. Det skall g�ras p� f�ljande s�tt. Antalet personer som har r�str�tt i kommunen delas med antalet mandat och d�refter delas antalet personer som har r�str�tt i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den ber�kningen. Varje g�ng som antalet som har r�str�tt i en valkrets �r j�mnt delbart med detta tal f�r den valkretsen ett man- dat. Om inte alla mandat kan f�rdelas p� detta s�tt, f�r valkretsarna de �terst�- ende mandaten i tur och ordning efter de �verskott som uppst�r vid ber�k- ningen. Om �verskottstalen �r lika stora i tv� eller flera valkretsar, skall lot- ten avg�ra vilken valkrets som skall f� mandatet. Antalet personer som har r�str�tt i kommunen skall ber�knas p� grundval av uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsre- gister den 1 november �ret f�re val�ret. 9 � Om antalet mandat som en valkrets f�r enligt 8 � blir mindre �n 15, skall antalet �nd� best�mmas till 15. Antalet mandat i �vriga kretsar skall d� j�mkas i motsvarande utstr�ckning. I ett s�dant fall skall valkretsindelningen ompr�vas f�re n�sta val. N�r skall f�rdelningen mellan valkretsarna av de fasta mandaten beslutas? 10 � Den centrala valmyndighetens beslut enligt 2 � och l�nsstyrelsens be- slut enligt 6, 8 och 9 �� om antalet fasta valkretsmandat skall meddelas se- nast den 30 april det �r d� ordinarie val skall h�llas. 11 � Regeringen eller den myndighet som beslutar om �ndring i landets in- delning i landsting eller kommuner f�r, om det beh�vs, best�mma att beslut om f�rdelning av mandat f�r meddelas senare �n som s�gs i 10 �. �verklagande 12 � Hos Valpr�vningsn�mnden f�r �verklagas - den centrala valmyndighetens beslut enligt 2 � om antalet valkretsman- dat vid val till riksdagen, och - l�nsstyrelsens beslut enligt 6, 8 och 9 �� om antalet valkretsmandat f�r val till landstings- och kommunfullm�ktige. 4 kap. Valdistrikt och valforr�ttare Valdistrikt 1 � Varje kommun skall delas in i geografiskt avgr�nsade r�stningsomr�- den. Ett s�dant omr�de kallas valdistrikt. 2 � Om kommunen har fler �n en valkrets f�r val till kommunfullm�ktige, skall varje s�dan krets omfatta ett eller flera valdistrikt. 212 </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:157 3 � Ett valdistrikt b�r omfatta 1 200-1 500 personer som har r�str�tt. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r ett valdistrikt omfatta f�rre �n 300 som har r�st- r�tt. L�nsstyrelsen f�r efter samr�d med valn�mnden besluta om valdistrikt som omfattar fler �n 1 800 personer som har r�str�tt. P� f�rslag av fullm�ktige i kommunen skall l�nsstyrelsen besluta om kommunens indelning i valdistrikt. Kommunen skall se �ver indelningen �ret n�rmast f�re det �r d� ordinarie val till riksdagen skall h�llas. Om det beh�vs f�r l�nsstyrelsen sj�lvmant besluta om indelningen i valdi- strikt. Innan l�nsstyrelsen fattar ett s�dant beslut, skall fullm�ktige i kommu- nen f� tillf�lle att yttra sig. Tid f�r beslut om indelning i valdistrikt 4 � L�nsstyrelsens beslut om indelning i valdistrikt skall meddelas senast den 1 december �ret f�re det �r d� beslutet skall till�mpas f�r f�rsta g�ngen. L�nsstyrelsen skall omedelbart i ortstidning kung�ra beslut om indelning i valdistrikt. 5 � Regeringen eller den myndighet som beslutar om �ndring i landets in- delning i landsting eller kommuner f�r, om det beh�vs, best�mma att beslut om indelning i valdistrikt f�r meddelas senare �n som s�gs i 4 �. Valf�rr�ttare 6 � N�r val skall h�llas enligt denna lag skall valn�mnden utse minst fyra personer att vara valf�rr�ttare i varje valdistrikt. N�mnden skall f�rordna en av dessa att vara ordf�rande och en att vara ers�ttare f�r ordf�randen. Vid r�stningen skall minst tre av valf�rr�ttarna vara n�rvarande. En av dessa skall vara ordf�randen eller ordf�randens ers�ttare. 7 � Alla som �r valbara till ledam�ter i valn�mnden �r skyldiga att ta emot ett uppdrag som valf�rr�ttare, om de inte har ett giltigt hinder. �verklagande 8 � L�nsstyrelsens beslut enligt 3 � i �renden om indelning i valdistrikt f�r �verklagas hos Valpr�vningsn�mnden. Om en valn�mnd har beslutat att inte godta ett hinder mot att ta emot ett uppdrag som valf�rr�ttare, f�r detta beslut �verklagas hos l�nsstyrelsen. Ti- den f�r �verklagande r�knas fr�n den dag beslutet meddelades. L�nsstyrel- sens beslut f�r inte �verklagas. 5 kap. Registrering av partibeteckningar och anm�lan av kandidater Partibeteckning skyddas genom registrering och anm�lan av kandidater 1 � En partibeteckning kan skyddas vid val. F�r att f� ett s�dant skydd skall partiet registrera partibeteckningen och anm�la kandidater till valet. 2 � Skyddet f�r en registrerad partibeteckning best�r i att s�dana namn som skrivits till eller som inte avser n�gon av de kandidater som partiet an- m�lt till valet enligt 13 � skall anses obefintliga om de f�rekommer p� val- sedlar f�r partiet. 213 </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:645px;height:904px;"> <img width="645" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 214 SFS 1997:157 Best�mmelser om valsedlar med registrerad partibeteckning finns ocks� i 6 kap. 3 och 5 �� och 18 kap. 11 �. Ans�kan om registrering 3 � Ans�kan om registrering av en partibeteckning g�rs hos den centrala valmyndigheten. F�r att partiets beteckning skall registreras skall kraven i 4-7 �� vara uppfyllda. 4 � Ans�kan om registrering av en partibeteckning skall vara skriftlig. I ans�kan skall det st� f�r vilket slag av val som partiet s�ker registrering. Om ans�kan g�ller registrering f�r val till landstings- eller kommunfullm�ktige, skall partiet ocks� ange f�r vilket landsting eller vilken kommun det beg�r registrering. Med ans�kan skall f�lja f�rklaringar enligt 7 � eller ett intyg av notarius publicus att s�dana f�rklaringar har visats upp f�r honom eller henne. 5 � Ans�kan om registrering av en partibeteckning skall ha kommit in till den centrala valmyndigheten senast den sista februari det �r d� val skall h�l- las f�r att partibeteckningen skall kunna f� skydd vid valet. Om ans�kan g�l- ler ett annat val �n ordinarie val till riksdagen, ordinarie val till landstings- och kommunfullm�ktige eller val till Europaparlamentet, skall ans�kan ha kommit in inom en vecka efter det att beslutet om valdag har meddelats. Villkor f�r registrering 6 � Den centrala valmyndigheten skall registrera en partibeteckning om f�ljande villkor �r uppfyllda. 1. Partibeteckningen best�r av eller inneh�ller ord. 2. Partiet �r inte en underavdelning av en politisk sammanslutning. 3. En ans�kan om registrering f�r val till riksdagen har dokumenterat st�d av minst 1 500 personer som har r�str�tt i hela landet, om inte partiet �r re- presenterat i riksdagen. 4. En ans�kan om registrering f�r val till landstings- eller kommunfull- m�ktige har dokumenterat st�d av minst 100 respektive minst 50 personer som har r�str�tt i det landsting eller den kommun som ans�kan g�ller. 5. En ans�kan om registrering f�r val till Europaparlamentet har doku- menterat st�d av minst 1 500 personer som har r�str�tt i hela landet, om inte partiet �r representerat i parlamentet. 6. Partibeteckningen kan inte antas bli f�rv�xlad med en beteckning - som redan �r registrerad, eller - som ett parti redan ans�kt om att f� registrerad, om beteckningarna skulle komma att bli registrerade f�r samma val. 7. Partibeteckningen kan inte antas bli f�rv�xlad med en beteckning som tidigare g�llt f�r samma slag av val men som avregistrerats f�r h�gst fem �r sedan p� grund av namnbyte. I 9 � finns best�mmelser om undantag fr�n kravet i 6. 7 � De som enligt 6 � 3-5 st�der en ans�kan om registrering skall sj�lva skriva under en f�rklaring om st�det. De skall i f�rklaringen ocks� ange sitt personnummer och den kommun d�r de �r folkbokf�rda. </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 215 SFS 1997:157 F�r vilka val registreringen g�ller 8 � Om en partibeteckning registreras f�r val till riksdagen, g�ller registre- ringen ocks� f�r val till landstings- och kommunfullm�ktige i hela landet samt f�r val till Europaparlamentet. Registreras en partibeteckning f�r val till landstingsfullm�ktige, g�ller registreringen val i det landstinget och val till kommunfullm�ktige i de kommuner som ligger inom landstinget. Regist- reras en partibeteckning f�r val till kommunfullm�ktige i en kommun, g�ller registreringen val i den kommunen. Registreras en partibeteckning f�r val till Europaparlamentet, g�ller registreringen det valet. 9 � Om ett parti som har registrerat en partibeteckning g�r med p� det, kan ett annat parti f� samma beteckning registrerad - f�r val till riksdagen �ven om beteckningen redan �r registrerad f�r val till landstings- eller kommunfullm�ktige, eller - f�r val till landstingsfullm�ktige, �ven om partibeteckningen redan �r registrerad f�r val till kommunfullm�ktige inom landstinget. Detta g�ller ocks� om det f�rsta partiets ans�kan �nnu inte lett till registre- ring, n�r det andra partiet l�mnar in sin ans�kan. Ombud skall anm�las 10 � Ett parti som f�tt sin partibeteckning registrerad skall anm�la ett om- bud till den centrala valmyndigheten inom en m�nad efter det att registre- ringen av partibeteckningen har kungjorts enligt 12 �. De ombud som partierna har anm�lt �r beh�riga att l�mna medgivande en- ligt 9 �. N�r avregistreras partibeteckningar? 11 � En registrerad partibeteckning skall tas bort ur registret om 1. partiet beg�r det, 2. partiet inte har anm�lt kandidater f�r tv� ordinarie val i f�ljd till riksda- gen, landstings- eller kommunfullm�ktige eller till Europaparlamentet, eller 3. partiet inte har anm�lt ett ombud enligt 10 �. Kung�relse av registrering och avregistrering 12 � N�r en partibeteckning har registrerats eller tagits bort ur registret, skall den centrala valmyndigheten kung�ra detta i Post- och Inrikes Tid- ningar. Anm�lan av kandidater 13 � F�r att skydda sin beteckning vid val skall partier som registrerat par- tibeteckning ocks� anm�la samtliga sina kandidater. Om regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�reskriver det f�r anm�lan i st�llet g�ras hos l�nsstyrelsen. 14 � Anm�lan av kandidater skall g�ras skriftligen av partiets ombud eller av en person som ombudet utsett. Kandidaterna skall skriftligen f�rklara att </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 216 SFS 1997:157 de gett partiet tillst�nd att anm�la dem. F�rklaringen skall skickas med an- m�lan. 15 � F�r val till riksdagen skall partiet anm�la kandidater i en viss valkrets. F�r val till landstingsfullm�ktige skall partiet som kandidater anm�la perso- ner folkbokf�rda i landstinget och som kandidater f�r val till kommunfull- m�ktige personer folkbokf�rda i kommunen. F�r val till Europaparlamentet skall partiet anm�la kandidater f�r landet. F�rs�kran av unionsmedborgare som �nskar kandidera 16 � Unionsmedborgare som inte samtidigt �r svenska medborgare och som �nskar kandidera vid val till Europaparlamentet skall senast vid en tid som den centrala valmyndigheten best�mmer enligt 19 �, l�mna en f�rs�kran till den centrala valmyndigheten. I den skall de - ange sin nationalitet och sin adress i Sverige, - ange den valkrets eller omr�de i hemstaten d�r de senast var upptagna i r�stl�ngd, och - f�rs�kra att de inte kandiderar vid val till Europaparlamentet i n�gon annan stat. Till en s�dan f�rs�kran skall f�lja ett intyg av den beh�riga myndigheten i hemstaten att valbarheten inte g�tt f�rlorad d�r eller att denna diskvalifika- tionsgrund inte finns s�vitt myndigheten vet. Bristf�llig anm�lan av kandidater 17 � Om en anm�lan saknar uppgifter skall den myndighet som tagit emot anm�lan genast underr�tta den som anm�lt kandidaterna. Om det �r fr�ga om en f�rs�kran enligt 16 � skall den centrala valmyndigheten underr�tta kandi- daten sj�lv. Detsamma skall g�lla om en f�rklaring eller ett intyg som fogats till en anm�lan eller en f�rs�kran saknar uppgifter. I underr�ttelsen skall det anges n�r handlingen senast skall ha �ndrats eller kompletterats. �rendet skall slutligt pr�vas av den centrala valmyndigheten s� snart som m�jligt ef- ter denna tidpunkt. 18 � Kandidaters namn skall anses som obefintliga i anm�lan, om partiet inte kan visa att det har f�tt kandidaternas tillst�nd att anm�la dem. En kandidat som inte visar upp ett intyg enligt 16 � andra stycket f�r inte kandidera. Om en s�dan kandidats namn anm�ls till ett val skall kandidatens namn anses obefintligt. Tidpunkten f�r anm�lan av kandidater 19 � Den centrala valmyndigheten skall inf�r varje val - best�mma n�r kandidaterna senast skall anm�las, - kung�ra denna tidpunkt i Post- och Inrikes Tidningar, - underr�tta varje parti som registrerat sin partibeteckning om tidpunkten, och - best�mma n�r f�rs�kran enligt 16 � senast skall l�mnas. </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:642px;height:902px;"> <img width="642" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:157 Listor �ver partier som anm�lt kandidater 20 � Den centrala valmyndigheten skall uppr�tta listor �ver de partier som registrerat partibeteckning och anm�lt kandidater. S�dana listor skall uppr�t- tas f�r varje slag av val och f�r varje riksdagsvalkrets, varje landsting och varje kommun eller, vid val till Europaparlamentet, landet som helhet. 19 kap. 11 � finns det best�mmelser om att s�dana listor skall finnas i r�st- ningslokalerna. �verklagande 21 � Den centrala valmyndighetens beslut i �renden enligt detta kapitel f�r �verklagas hos Valpr�vningsn�mnden. 6 kap. Valsedlar Valsedlars utformning och inneh�ll 1 � Den centrala valmyndigheten skall h�lla till h�nda de valsedlar som skall anv�ndas vid val. 2 � Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. F�r val till riksda- gen skall anv�ndas gula, f�r val till landstingsfullm�ktige bl� och f�r val till kommunfullm�ktige vita valsedlar. F�r val till Europaparlamentet skall an- v�ndas vita valsedlar. Den centrala valmyndigheten f�r f�rse valsedlar med en s�rskild beteck- ning f�r att underl�tta r�kningen av dem. 3 � P� en valsedel skall det finnas en partibeteckning. En valsedel b�r dessutom inneh�lla - namn p� en eller flera kandidater, - en valkretsbeteckning som visar f�r vilken valkrets valsedeln �r avsedd, - en valbeteckning som visar f�r vilket val valsedeln g�ller, och - uppgift om det parti som valsedeln g�ller f�r har registrerat sin partibe- teckning och anm�lt kandidater enligt 5 kap. 13 �. 4 � P� valsedlar som inneh�ller kandidatnamn b�r varje kandidat identifie- ras p� ett s�dant s�tt att det klart framg�r vem som avses. Om en valsedel inneh�ller kandidatnamn skall det p� valsedeln finnas ett markerat utrymme intill varje namn d�r v�ljarna kan l�mna en s�rskild per- sonr�st genom en markering. Om en valsedel inneh�ller kandidatnamn, skall namnen f�rses med num- mer och tas upp i nummerordning under varandra. 5 � Om en v�ljare skriver till ett kandidatnamn p� en valsedel f�r ett parti som inte registrerat sin partibeteckning eller anm�lt kandidater enligt 5 kap. 13 �, skall v�ljaren anses ha l�mnat en s�rskild personr�st f�r namnet. Har flera kandidatnamn skrivits till p� en s�dan valsedel, skall v�ljaren anses ha l�mnat en personr�st f�r det f�rsta namnet. Av 18 kap. 11 � tredje stycket framg�r att strykningar av namn p� valsedel som upptar namn inte beaktas. 217 </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:642px;height:902px;"> <img width="642" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 218 SFS 1997:157 N�r n�gon inte samtyckt till att vara kandidat 6 � Den som har angetts som kandidat p� en valsedel som h�lls till h�nda vid ett val utan att ha samtyckt till det kan anm�la detta till l�nsstyrelsen. Anm�lan skall g�ras skriftligen. L�nsstyrelsen skall f�ra en f�rteckning �ver de anm�lningar som kommer in f�re valet. Hur valsedlar skall best�llas och hur de h�lls till h�nda 7 � Den centrala valmyndigheten f�rser p� best�llning varje parti med val- sedlar till det antal partiet �nskar. En best�llning fr�n ett parti som registrerat sin partibeteckning och anm�lt kandidater enligt 5 kap. 13 � levereras bara om best�llningen gjorts av en be- h�rig f�retr�dare f�r partiet, av partiets ombud eller av en person som ombu- det utsett. 8 � Staten svarar f�r kostnaden f�r valsedlar till ett antal som motsvarar tre g�nger antalet personer som har r�str�tt i valkretsen f�r ett parti som deltar i riksdagsvalet, om partiet vid detta val f�r eller vid n�got av de tv� senaste riksdagsvalen har f�tt mer �n 1 procent av r�sterna i hela landet. Detta g�ller ocks� ett parti som, utan att ha uppn�tt den angivna r�standelen, �r eller ge- nom valet blir representerat i riksdagen. 9 � Staten svarar f�r kostnaden f�r valsedlar till ett antal som motsvarar tre g�nger antalet personer som har r�str�tt i valet f�r ett parti som deltar i val till landstings- eller kommunfullm�ktige, om partiet �r eller genom valet blir representerat i fullm�ktige. 10 � Staten svarar f�r kostnaden f�r valsedlar till ett antal som motsvarar tre g�nger antalet personer som har r�str�tt i valet f�r ett parti som deltar i valet till Europaparlamentet, om partiet vid detta val f�r eller vid n�got av de tv� senaste valen till Europaparlamentet har f�tt mer �n 1 procent av r�sterna i hela landet. 11 � Vid till�mpning av 8-10 �� ber�knas antalet personer som har r�str�tt p� grundval av uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister den 1 november �ret f�re val�ret. 12 � Den centrala valmyndigheten levererar bara valsedlar som best�llaren betalar i f�rskott, om 1. valsedlarna best�lls av ett annat parti �n som s�gs i 8-10 ��, 2. valsedlarna best�lls av n�gon annan �n den som �r beh�rig f�retr�dare f�r partiet, eller 3. valsedlar best�lls till ett antal som �verstiger vad som s�gs i 8-10 ��. 13 � Om ett parti har betalat valsedlarna i f�rskott och om partiet enligt 8-10 �� f�r r�tt att vid valet f� kostnadsfria valsedlar, skall f�rskottet betalas tillbaka. �terbetalningen f�r motsvara h�gst vad staten skall svara f�r enligt 8-10 ��. </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:157 Beloppet betalas tillbaka till partiet oavsett vem som har betalat f�rskottet. 14 � Den centrala valmyndigheten f�rser p� best�llning och utan s�rskild ers�ttning valsedlarna med partibeteckning, kandidatnamn samt valkrets och valbeteckningar. N�r skall valsedlar best�llas? 15 � F�re ett val skall den centrala valmyndigheten best�mma den sista dag d� valsedlar skall ha best�llts f�r att de skall kunna levereras 45 dagar f�re valdagen. I s�rskilda fall f�r myndigheten best�mma en senare dag f�r best�llning och leverans. Om en best�llning kommer in senare �n vad den centrala valmyndigheten har best�mt, h�lls valsedlar till h�nda bara om de kan levereras f�re valdagen och utan att leveransen av tidigare gjorda best�llningar f�rsenas. 16 � Den centrala valmyndigheten har r�tt att f� hj�lp av l�nsstyrelsen i �renden enligt detta kapitel. �verklagande 17 � Den centrala valmyndighetens beslut i �renden enligt detta kapitel f�r �verklagas hos Valpr�vningsn�mnden. 7 kap. R�stl�ngder och r�stkort Vem som skall finnas i r�stl�ngd 1 � R�stl�ngderna f�r val till riksdagen skall inneh�lla uppgifter om alla svenska medborgare som fyller 18 �r senast p� valdagen och som �r eller har varit folkbokf�rda i landet. Svenska medborgare som inte har varit folkbokf�rda i landet n�gon g�ng under de senaste 10 �ren skall tas upp i en r�stl�ngd bara om de senast 30 da- gar f�re valdagen skriftligen anm�ler sig. Den som gjort en s�dan anm�lan skall tas upp i r�stl�ngd i 10 �r fr�n dagen f�r anm�lan. Avges en r�st fr�n en person som inte tagits upp i en r�stl�ngd men som i �vrigt uppfyller kraven f�r r�str�tt, skall den avgivna r�sten anses som en anm�lan enligt andra stycket. I fr�ga om anm�lan finns ocks� regler i 10 �. 2 � R�stl�ngderna f�r val till landstings- och kommunfullm�ktige skall inneh�lla uppgifter om - alla svenska medborgare som fyller 18 �r senast p� valdagen och som �r folkbokf�rda i landstinget respektive kommunen, - unionsmedborgare samt medborgare i Island och Norge som fyller 18 �r senast p� valdagen och som �r folkbokf�rda i landstinget respektive kommunen, och - andra utl�nningar som fyller 18 �r senast p� valdagen, som �r folkbok- f�rda i landstinget respektive kommunen och som har varit folkbokf�rda i landet tre �r i f�ljd f�re valdagen. 219 </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 220 SFS 1997:157 3 � R�stl�ngderna f�r val till Europaparlamentet skall inneh�lla uppgifter om - svenska medborgare som s�gs i 1 �, och - unionsmedborgare som fyller 18 �r senast p� valdagen, som �r folkbok- f�rda i landet och som senast 30 dagar f�re valdagen enligt 5 � skriftligen hos skattemyndigheten anm�lt sin �nskan att tas upp i r�stl�ngd. Vilka uppgifter en r�stl�ngd grundar sig p� 4 � N�r det skall h�llas val enligt denna lag skall skattemyndigheten upp- r�tta en r�stl�ngd f�r varje valdistrikt. Det �r uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister 30 dagar f�re valdagen som skall ligga till grund f�r uppgifterna i r�stl�ngderna. S�rskilt om r�stl�ngd vid val till Europaparlamentet 5 � Unionsmedborgare som vill ut�va sin r�str�tt vid val till Europaparla- mentet skall senast 30 dagar f�re valdagen skriftligen hos skattemyndigheten anm�la sin �nskan om att tas upp i r�stl�ngd. I sin anm�lan skall unionsmedborgare i en skriftlig f�rs�kran - ange sin nationalitet och sin adress i Sverige, - ange den valkrets eller det omr�de i hemstaten d�r de senast var upp- tagna i r�stl�ngd, och - f�rs�kra att de inte kommer att r�sta i en annan medlemsstat. Beslut med anledning av anm�lningar meddelas n�r r�stl�ngden uppr�ttas. Underr�ttelse om ett s�dant beslut skall s�ndas till valmyndigheten i den stat d�r v�ljaren �r medborgare. I vilken r�stl�ngd skall de som har r�str�tt finnas? 6 � Uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om avise- ringsregister skall ligga till grund f�r beslut om vilken r�stl�ngd v�ljare som anges i 1-3 �� skall finnas i. De skall tas upp i r�stl�ngden f�r det valdistrikt inom vilket de �r folkbokf�rda 30 dagar f�re valdagen. De som d� inte �r folkbokf�rda i landet skall tas upp i r�stl�ngden i det valdistrikt inom vilket de senast var folkbokf�rda. Finns det inte n�gon uppgift om folkbokf�ring s� att de kan h�nf�ras till visst valdistrikt men finns det en uppgift om i vilken kommun som de senast varit folkbokf�rda, best�mmer skattemyndigheten i vilken r�stl�ngd de skall tas upp. R�stkort 7 � F�r var och en som finns i en r�stl�ngd skall skattemyndigheten upp- r�tta ett r�stkort. F�r val som h�lls samtidigt skall det uppr�ttas ett gemen- samt r�stkort. F�r v�ljare som inte har n�gon k�nd adress skall det uppr�ttas r�stkort bara om de beg�r det. Ett r�stkort skall inneh�lla uppgift om - v�ljarens namn och nummer i r�stl�ngden, och - vilka val som v�ljaren f�r delta i. R�stkortet b�r ocks� inneh�lla annan information om valet. </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:641px;height:901px;"> <img width="641" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:157 8 � R�stkorten skall skickas ut s� snart som m�jligt, dock senast i s� god tid att de kan ber�knas vara v�ljare som �r folkbokf�rda i landet till h�nda senast 18 dagar f�re valdagen. 9 � V�ljare som har f�rlorat sitt r�stkort eller inte har f�tt n�got r�stkort skall f� ett duplettr�stkort om de beg�r det. Duplettr�stkort skall best�llas hos skattemyndigheten. De som vill ha ett duplettr�stkort skall l�mna uppgift om namn och personnummer. Anm�lan om adress 10 � En anm�lan om adress fr�n svenska medborgare som inte �r folkbok- f�rda i landet skall anses ocks� som en anm�lan om att tas upp i r�stl�ngd, om anm�lan g�rs skriftligen till en skattemyndighet. R�ttelse av uppgifter i en r�stl�ngd 11 � De som anser att r�stl�ngden inneh�ller felaktiga uppgifter om dem skall senast m�ndagen f�re valdagen skriftligen beg�ra att uppgifterna r�ttas. Detta g�ller ocks� dem som anser sig vara felaktigt uteslutna ur r�stl�ngden. Det som h�nt senare �n 30 dagar f�re valdagen f�r inte ligga till grund f�r r�ttelse enligt denna paragraf. Fr�gor om r�ttelse skall pr�vas av skattemyndigheten. 12 � F�r skattemyndigheten fr�n en myndighet i n�gon annan medlemsstat meddelande om att en person som har r�str�tt och som finns upptagen i r�st- l�ngd h�r i landet, redan avgett en r�st i val till Europaparlamentet, skall skattemyndigheten genast r�tta r�stl�ngden. 13 � N�r samtliga beslut om r�ttelser f�rts in i en r�stl�ngd skall den s� snart som m�jligt s�ndas till den kommun d�r valdistriktet ligger. �verklagande 14 � Skattemyndighetens beslut i ett �rende om r�ttelse f�r �verklagas bara i samband med att det val �verklagas f�r vilket r�stl�ngden har uppr�ttats. I ett s�dant �rende f�r bara det �beropas som har f�rekommit hos skattemyn- digheten. 8 kap. Kuvert 1 � F�r val skall det finnas - valkuvert, - ytterkuvert f�r budr�st, och - f�nsterkuvert. Kuverten h�lls till handa bara genom den centrala valmyndigheten. 2 � Valkuvert skall vara utformade p� ett s�dant s�tt att f�rgen p� den val- sedel som v�ljaren lagt i kuvertet kan ses utan att valhemligheten avsl�jas. 221 </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 222 SFS 1997:157 3 � Valkuvert och ytterkuvert f�r budr�st skall i god tid f�re valet finnas - hos valn�mnder, - p� de postkontor d�r r�stning skall anordnas, - hos den som ansvarar f�r den s�rskilda r�stmottagningen i varje kom- mun, och - hos de utlandsmyndigheter som skall anordna r�stmottagning. S�dana kuvert skall ocks� finnas hos Posten Aktiebolags lantbrevb�rare som skall ta hand om ytterkuvert f�r budr�st och hos de personer som av val- n�mnden f�tt i uppdrag att h�lla till h�nda valkuvert och ytterkuvert. F�nsterkuvert f�r r�stning p� postkontor, p� s�rskilda r�stmottagnings- st�llen inom landet och p� s�dana r�stmottagningsst�llen som inr�ttas av en utlandsmyndighet skall i god tid f�re valet finnas hos respektive r�stmotta- gare. 4 � Ett parti som vid n�got av de tv� senaste riksdagsvalen har f�tt mer �n 1 procent av r�sterna i hela landet skall vid riksdagsval, landstings- och kommunfullm�ktigval p� beg�ran f� valkuvert och ytterkuvert f�r budr�st utan kostnad. Ett parti som vid n�got av de tv� senaste valen till Europaparlamentet har f�tt mer �n 1 procent av r�sterna i hela landet skall vid s�dant val p� beg�ran f� valkuvert och ytterkuvert f�r budr�st utan kostnad. 9 kap. Allm�nt om r�stning R�stmottagning och r�stning 1 � All r�stmottagning skall vara offentlig. 2 � F�r att avge sin r�st skall v�ljarna f�r varje slag av val ta en valsedel f�r det parti de vill r�sta p�. Om de vill avge en s�rskild personr�st skall de g�ra en markering f�r den kandidat som de helst vill se vald. D�refter skall v�l- jarna sj�lva l�gga in den valsedel de valt i ett valkuvert f�r varje slag av val. V�ljare som p� grund av ett fysiskt funktionshinder inte kan g�ra i ord- ning eller l�mna sin r�st p� f�reskrivet s�tt f�r anlita n�gon som hj�lper dem vid r�stningen. R�stningslokaler 3 � R�stning kan anordnas i f�ljande r�stningslokaler: 1. vallokaler, 2. Posten Aktiebolags postkontor inom landet, 3. s�rskilda r�stmottagningsst�llen inom landet, och 4. r�stmottagningsst�llen som utlandsmyndigheter har inr�ttat. 4 � Kommunen skall se till att det finns l�mpliga lokaler som kan anv�ndas som vallokaler. 5 � P� valdagen skall v�ljarna r�sta i vallokalen i det valdistrikt d�r de finns i r�stl�ngden. V�ljare som vistas utomlands eller av n�gon annan an- ledning inte kan r�sta p� valdagen i sin vallokal kan r�sta i en annan r�st- </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:157 ningslokal som s�gs i 3 � 2-4. V�ljare f�r r�sta genom bud eller lantbrevb�rare enligt vad som anges i 14 kap. V�ljare f�r brevr�sta bara enligt lagen (1997:159) om brevr�stning i vissa fall. R�stkort vid r�stningen 6 � V�ljare som r�star i sin vallokal b�r ha med sig sitt r�stkort. F�r att f� r�sta p� ett postkontor eller ett s�rskilt r�stmottagningsst�lle inom landet m�ste v�ljare ha med sig sitt r�stkort och l�mna det till r�stmot- tagaren. Om de som vill r�sta hos en utlandsmyndighet inte har n�got r�stkort skall r�stmottagaren fylla i ett adresskort f�r dem. Valhemligheten 7 � V�ljarnas valhemlighet skall skyddas. I varje r�stningslokal skall det finnas ett l�mpligt antal avskilda platser (valsk�rmar) d�r v�ljarna utan insyn kan l�gga in sina valsedlar i valkuvert. Utrustning i r�stningslokalen 8 � F�r varje slag av val som h�lls i en vallokal skall det finnas en valurna. 9 � I varje vallokal skall finnas den r�stl�ngd som uppr�ttats f�r valdistrik- tet. 10 � I varje r�stningslokal skall det finnas ett exemplar av denna lag. 11 � I en vallokal skall det finnas listor �ver partier som registrerat partibe- teckning och anm�lt kandidater f�r valet i den valkrets som valdistriktet h�r till. P� de postkontor d�r r�stning anordnas och p� s�rskilda r�stmottag- ningsst�llen inom landet skall s�dana listor f�r valen i samtliga valkretsar finnas. Dessa listor b�r ocks� finnas hos de r�stmottagningsst�llen som en utlandsmyndighet har inr�ttat. Listor som s�gs i denna paragraf uppr�ttas p� s�tt som anges i 5 kap. 20 �. 12 � I anslutning till varje r�stningslokal skall det ordnas en l�mplig plats d�r valsedlar kan l�ggas ut. Om detta inte �r m�jligt f�r en s�dan plats i st�l- let ordnas inne i lokalen. P� denna plats skall v�ljarna f�r det val som avses ha tillg�ng till - valsedlar f�r val till riksdagen samt landstings- och kommunfullm�k- tige med parti- och valbeteckning (partimarkerade valsedlar) f�r varje parti som vid n�got av de tv� senaste riksdagsvalen har f�tt mer �n 1 procent av r�sterna i hela landet, - valsedlar f�r val till Europaparlamentet med parti- och valbeteckning (partimarkerade valsedlar) f�r varje parti som vid n�got av de tv� senaste va- len har f�tt mer �n 1 procent av r�sterna i hela landet, och - blanka valsedlar. 223 </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:642px;height:902px;"> <img width="642" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 224 SFS 1997:157 Valf�rr�ttarna och r�stmottagarna skall se till att valsedlar enligt f�rsta stycket finns utlagda. De partier som deltar i valen skall ocks� kunna l�gga ut sina valsedlar p� denna plats. P� s�rskilda r�stmottagningsst�llen inom landet och r�stmottag- ningsst�llen som inr�ttas av utlandsmyndigheter f�r partierna bara l�gga ut partimarkerade valsedlar. 13 � Vid val skall kuvert som s�gs i 8 kap. finnas i varje r�stningslokal i den m�n de kr�vs f�r r�stning i lokalen. Ordning i r�stnings lokalen 14 � I en r�stningslokal eller i ett utrymme intill lokalen f�r det inte h�llas tal. D�r f�r inte heller delas ut eller s�ttas upp tryckta eller skrivna upprop till v�ljarna. D�r f�r inte heller spelas upp s�dana upprop. 15 � Valf�rr�ttarna eller r�stmottagarna skall ansvara f�r ordningen i r�st- ningslokalen. Den som finns i r�stningslokalen eller i ett utrymme intill lo- kalen skall r�tta sig efter de regler som valf�rr�ttaren eller r�stmottagaren meddelar f�r att r�stningen skall kunna genomf�ras. Blir det s�dan oordning att den inte kan avstyras har valf�rr�ttaren eller r�stmottagaren r�tt att av- bryta r�stningen. 16 � Om r�stningen i en vallokal avbryts skall varje valurna och r�stl�ng- den f�rseglas och f�rvaras p� ett s�kert s�tt. N�r r�stningen skall forts�tta, skall valf�rr�ttaren visa dem som �r n�rvarande att f�rseglingarna inte har �ppnats. Avbryts r�stningen p� ett postkontor, p� ett s�rskilt r�stmottagningsst�lle inom landet eller hos en utlandsmyndighet skall de kuvert som tagits emot f�rvaras p� ett s�kert s�tt under avbrottet. Valf�rr�ttning och r�stmottagning skall dokumenteras 17 � Valf�rr�ttarna skall f�ra protokoll �ver valf�rr�ttningen i vallokalen. R�stmottagare p� postkontor, vid s�rskilda r�stmottagningsst�llen inom lan- det eller hos en utlandsmyndighet skall fortl�pande f�ra anteckningar �ver r�stningen. Protokoll och anteckningar skall f�ras p� blanketter som fastst�llts av den centrala valmyndigheten. 10 kap. R�stning i vallokal N�r f�r r�stning p�g� i en vallokal? 1 � En vallokal skall h�llas �ppen f�r r�stning mellan klockan 8.00 och 20.00. Om v�ljarna i distriktet �nd� f�r tillr�ckligt bra m�jligheter att r�sta, f�r den centrala valmyndigheten best�mma att vallokalen i ett visst valdi- strikt skall vara �ppen f�r r�stning under kortare tid. 2 � N�r vallokalen har �ppnats f�r r�stning, skall den av valf�rr�ttarna som �r ordf�rande visa dem som �r n�rvarande att varje valurna �r tom. Sedan f�r r�stningen b�rja. </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:642px;height:903px;"> <img width="642" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 225 SFS 1997:157 3 � V�ljare som finns i vallokalen eller p� en plats som de har anvisats in- till lokalen, n�r tiden f�r r�stning g�r ut, skall f� tillf�lle att r�sta. R�stningen skall f�rklaras avslutad, n�r tiden f�r r�stning i vallokalen har g�tt ut och de som �r n�rvarande har f�tt tillf�lle att r�sta. Hur r�stning i vallokal g�r till 4 � I vallokalen skall valf�rr�ttarna ge v�ljarna ett valkuvert f�r varje slag av val som de vill delta i och h�nvisa dem till en ledig valsk�rm. D�r skall de avge sin r�st och l�gga en valsedel f�r varje slag av val i ett valkuvert utan att vika valsedeln. N�r v�ljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de l�mna kuverten till val- f�rr�ttaren. 5 � Valf�rr�ttarna f�r beg�ra att v�ljaren uppger sitt fullst�ndiga namn och sin f�delsetid. 6 � Innan n�got valkuvert tas emot skall valf�rr�ttaren kontrollera att v�lja- ren - enligt r�stl�ngden har r�str�tt i det val som v�ljaren vill delta i, och - inte redan har r�stat i valet. Valf�rr�ttaren skall ocks� kontrollera att - v�ljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert f�r varje slag av val, - det inte finns n�gon obeh�rig m�rkning p� n�got kuvert, och - varje valkuvert uppenbart inneh�ller en valsedel. 7 � En valf�rr�ttare f�r inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de krav som st�lls i 6 �. Om en v�ljare vill l�mna fler �n ett valkuvert f�r ett och samma val, f�r valf�rr�ttaren ta emot bara ett av dessa. P� v�ljarens beg�ran skall samtliga kuvert f�r det valet l�mnas tillbaka. 8 � Uppfylls de krav som st�lls i 6 och 7 �� skall valf�rr�ttaren ta emot v�ljarens valkuvert, i v�ljarens n�rvaro l�gga det i valurnan f�r det val valse- deln g�ller och markera i r�stl�ngden att v�ljaren r�stat. N�r en r�st skall l�mnas genom bud 9 � Best�mmelser om r�stning genom bud finns i 14 kap. 10 � Innan ett ytterkuvert f�r budr�st tas emot skall valf�rr�ttaren kontrol- lera att v�ljaren - enligt r�stl�ngden har r�str�tt i ett val, - inte redan har r�stat i valet, - p� ytterkuvertet skriftligen f�rs�krat p� heder och samvete att v�ljaren sj�lv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i budets och vitt- nets n�rvaro och att v�ljaren p� grund av funktionshinder, sjukdom eller h�g �lder inte kan komma personligen f�r att r�sta i vallokalen eller.n�gon annan r�stningslokal, och - p� ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare �n 8 SFS 1997 </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:642px;height:902px;"> <img width="642" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 226 SFS 1997:157 vad som �r till�tet enligt 14 kap. 11 �. Valf�rr�ttaren skall ocks� kontrollera att - ytterkuvertet �r igenklistrat, - budet och vittnet p� ytterkuvertet skriftligen intygat att v�ljaren sj�lv har skrivit under f�rs�kran och att de inte k�nner till n�got som g�r att inne- h�llet i f�rs�kran inte �r riktigt, - budet antingen �r v�ljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn, sambos barn, fader, moder eller syskon, eller �r en person som yrkesm�ssigt eller p� ett d�rmed likartat s�tt ger v�ljaren v�rd av mera varaktigt slag eller p� ett annat s�tt brukar hj�lpa v�ljaren i personliga angel�genheter, - vittnet inte �r v�ljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos barn, - budet inte �r vittne, - budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress p� ytterkuver- tet, och - budet och vittnet har fyllt 18 �r. 11 � Uppfylls de krav som st�lls i 10 � skall valf�rr�ttaren �ppna ytterku- vertet f�r budr�st och kontrollera att - ytterkuvertet inneh�ller valkuvert, - v�ljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert f�r varje slag av val, - det inte finns n�gon obeh�rig m�rkning p� n�got kuvert, och - varje valkuvert uppenbart inneh�ller en valsedel. 12 � En valf�rr�ttare f�r inte ta emot ett ytterkuvert f�r budr�st som inte uppfyller de krav som st�lls i 10 och 11 ��. Har v�ljaren gjort i ordning mer �n ett valkuvert f�r n�got val f�r valf�r- r�ttaren inte ta emot n�got av dem. 13 � Uppfylls de krav som st�lls i 10-12 �� skall valf�rr�ttaren ta emot v�ljarens valkuvert, i budets n�rvaro l�gga det i valurnan f�r det val valse- deln g�ller och markera i r�stl�ngden att v�ljaren r�stat. 14 � Ett valkuvert som l�mnats i ett ytterkuvert f�r budr�st men som inte tas emot skall innan det l�mnas tillbaka till budet l�ggas in i ett s�rskilt ku- vert. Detta kuvert skall klistras igen. 15 � Ytterkuvert f�r budr�st som har �ppnats av valf�rr�ttare enligt 11 � skall tas om hand av valf�rr�ttarna och �verl�mnas till valn�mnden. N�mn- den skall f�rvara det under valperioden. Valskjutsar 16 � Kommunen b�r ordna valskjutsar p� valdagen f�r v�ljare som bor av- l�gset eller isolerat och f�r vilka det blir dyrt eller tar l�ng tid att ta sig till vallokalen. </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:645px;height:904px;"> <img width="645" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:157 11 kap. R�stning p� postkontor P� vilka postkontor skall r�stning anordnas? 1 � N�r val skall h�llas skall den centrala valmyndigheten efter samr�d med Posten Aktiebolag best�mma p� vilka postkontor r�stmottagning skall anordnas. Vid val till riksdagen och vid ordinarie val till landstings- eller kommunfullm�ktige skall r�stmottagning alltid anordnas p� minst ett post- kontor i varje kommun. Under vilken period f�r man postr�sta? 2 � P� de postkontor d�r r�stmottagning anordnas skall det vid ordinarie val till riksdagen, vid ordinarie val till landstings- och kommunfullm�ktige samt vid val till Europaparlamentet vara m�jligt att r�sta fr�n och med den artonde dagen f�re valdagen till och med valdagen. Vid andra val skall det vara m�jligt att r�sta p� dessa postkontor fr�n och med den tionde dagen f�re valdagen till och med valdagen. N�r skall postkontor h�lla �ppet f�r r�stning? 3 � P� ett postkontor d�r r�stmottagning anordnas f�re valdagen skall det vara m�jligt att r�sta under hela den tid d� postkontoret �r �ppet f�r allm�n- heten. P� f�rslag av Posten Aktiebolag f�r den centrala valmyndigheten f�r ett visst postkontor begr�nsa denna tid. Det skall dock alltid vara m�jligt att r�sta under minst en timme varje dag d� ett s�dant postkontor �r �ppet f�r allm�nheten. 4 � P� valdagen skall de postkontor d�r r�stmottagning anordnas vara �ppna f�r r�stning under minst en timme f�re klockan 11.00 och minst en timme efter klockan 15.00. Vid omval till landstings- och kommunfullm�ktige f�r den centrala val- myndigheten best�mma att det inte skall anordnas n�gon r�stmottagning p� postkontor p� valdagen. Vem utser r�stmottagare p� postkontor? 5 � Posten Aktiebolag skall utse r�stmottagarna p� postkontor. M�jlighet att r�sta efter utsatt tid 6 � V�ljare som finns i postkontoret eller p� en plats som de har anvisats intill kontoret, n�r tiden f�r r�stning g�r ut, skall f� tillf�lle att r�sta. Hur r�stning p� postkontor g�r till 7 � V�ljarna skall visa sitt r�stkort f�r r�stmottagaren, som skall ge dem ett valkuvert f�r varje slag av val de vill delta i och h�nvisa dem till en ledig valsk�rm. D�r skall de avge sin r�st och l�gga en valsedel f�r varje slag av val i ett valkuvert utan att vika valsedeln. 227 </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:645px;height:904px;"> <img width="645" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 228 SFS 1997:157 N�r v�ljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de l�mna kuverten och sitt r�stkort till r�stmottagaren. 8 � V�ljare som inte �r k�nda f�r r�stmottagaren skall legitimera sig. Om de inte g�r det f�r de inte r�sta. 9 � Om det h�lls flera slag av val samtidigt, skall v�ljare som r�star p� ett postkontor r�sta samtidigt i alla de val som de vill delta i. 10 � Innan n�got valkuvert tas emot skall r�stmottagaren kontrollera att v�ljaren - enligt uppgift p� r�stkortet har r�str�tt i det val som v�ljaren vill delta i, och - bara har gjort i ordning ett valkuvert f�r varje slag av val. R�stmottagaren skall ocks� kontrollera att - det inte finns n�gon obeh�rig m�rkning p� n�got kuvert, och - varje valkuvert uppenbart inneh�ller en valsedel. 11 � En r�stmottagare f�r inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de krav som st�lls i 10 �. Om en v�ljare vill l�mna fler �n ett valkuvert f�r ett och samma val, f�r r�stmottagaren ta emot bara ett av dessa. P� v�ljarens beg�ran skall samtliga kuvert f�r det valet l�mnas tillbaka. 12 � Uppfylls de krav som st�lls i 10 och 11 �� skall r�stmottagaren ta emot v�ljarens valkuvert, i v�ljarens n�rvaro l�gga in valkuverten och v�lja- rens r�stkort i ett f�nsterkuvert och klistra igen det. N�r en r�st skall l�mnas genom bud eller lantbrevb�rare 13 � Best�mmelser om r�stning genom bud eller lantbrevb�rare finns i 14 kap. 14 � Innan ett ytterkuvert f�r budr�st tas emot fr�n ett bud skall r�stmotta- garen kontrollera att v�ljaren - enligt uppgift p� r�stkortet har r�str�tt i ett val, - p� ytterkuvertet skriftligen f�rs�krat p� heder och samvete att v�ljaren sj�lv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i budets och vitt- nets n�rvaro och att v�ljaren p� grund av funktionshinder, sjukdom eller h�g �lder inte kan komma personligen f�r att r�sta i vallokalen eller n�gon annan r�stningslokal, och - p� ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare �n vad som �r till�tet enligt 14 kap. 11 �. R�stmottagaren skall ocks� kontrollera att - ytterkuvertet �r igenklistrat, - budet och vittnet p� ytterkuvertet skriftligen intygat att v�ljaren sj�lv har skrivit under f�rs�kran och att de inte k�nner till n�got som g�r att inne- h�llet i f�rs�kran inte �r riktigt, - budet antingen �r v�ljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn, sambos barn, fader, moder eller syskon, eller �r en person som yrkesm�ssigt </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:157 eller p� ett d�rmed likartat s�tt ger v�ljaren v�rd av mera varaktigt slag eller p� ett annat s�tt brukar hj�lpa v�ljaren i personliga angel�genheter, - vittnet inte �r v�ljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos barn, - budet inte �r vittne, - budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress p� ytterkuver- tet, och - budet och vittnet har fyllt 18 �r. 15 � Innan ett ytterkuvert f�r budr�st tas emot fr�n en lantbrevb�rare skall r�stmottagaren kontrollera att v�ljaren - enligt uppgift p� r�stkortet har r�str�tt i ett val, - p� ytterkuvertet skriftligen f�rs�krat p� heder och samvete att v�ljaren sj�lv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i vittnets n�rvaro, och - p� ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare �n vad som �r till�tet enligt 14 kap. 11 �. R�stmottagaren skall ocks� kontrollera att - ytterkuvertet �r igenklistrat, - vittnet p� ytterkuvertet skriftligen intygat att v�ljaren sj�lv har skrivit under f�rs�kran, - lantbrevb�raren intygat p� ytterkuvertet att v�ljaren sj�lv l�mnat ytter- kuvertet, - vittnet inte �r v�ljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos barn, - lantbrevb�raren inte �r vittne, och - vittnet har fyllt 18 �r. 16 � Ett bud eller en lantbrevb�rare som inte �r k�nd f�r r�stmottagaren skall legitimera sig. 17 � En r�stmottagare f�r inte ta emot ett ytterkuvert f�r budr�st, om inte de krav som st�lls i 14-16 �� r uppfyllda. 18 � Uppfylls de krav som st�lls i 14-16 �� skall r�stmottagaren ta emot ytterkuvertet, i budets eller lantbrevb�rarens n�rvaro l�gga in det i ett f�ns- terkuvert tillsammans med v�ljarens r�stkort och klistra igen kuvertet. 19 � Ett ytterkuvert f�r budr�st som inte tas emot av r�stmottagaren skall l�mnas tillbaka till budet eller lantbrevb�raren. Ett ytterkuvert som l�mnats genom en lantbrevb�rare men som inte tas emot av r�stmottagaren skall l�m- nas tillbaka till v�ljaren av lantbrevb�raren. Vad r�stmottagaren skall g�ra med f�nsterkuverten 20 � R�stmottagaren skall ta hand om de f�nsterkuvert som gjorts i ord- ning och p� en s�rskild f�rteckning anteckna varje v�ljares namn och den valn�mnd som varje f�nsterkuvert skall skickas till. P� f�nsterkuvertet skall r�stmottagaren anteckna det v�rdepostnummer som finns i f�rteckningen. 229 </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:157 21 � R�stmottagaren skall skicka f�nsterkuverten till valn�mnden i den kommun d�r v�ljaren finns i r�stl�ngden. Skickas kuverten med post skall de ordnas som v�rdepost. 12 kap. R�stning vid s�rskilt r�stmottagningsst�lle Var kan s�rskild r�stmottagning anordnas? 1 � Den centrala valmyndigheten f�r best�mma att s�rskild r�stmottagning skall anordnas vid sjukhus, �lderdomshem, kriminalv�rdsanstalter eller lik- nande v�rdinr�ttningar eller v�rdanstalter. 2 � Den centrala valmyndigheten f�r best�mma att s�rskild r�stmottagning skall anordnas p� annan plats �n som s�gs i 1 �. 3 � Den centrala valmyndigheten f�r uppdra �t n�gon annan att best�mma om s�rskild r�stmottagning. 4 � Den centrala valmyndigheten skall samr�da med valn�mnden innan den best�mmer var s�rskild r�stmottagning skall anordnas. Inf�r beslut en- ligt 1 � skall myndigheten samr�da ocks� med v�rdinr�ttningens eller v�rd- anstaltens ledning om var och n�r s�rskild r�stmottagning skall anordnas. In- f�r beslut enligt 2 � skall myndigheten samr�da ocks� med l�nsstyrelsen om var s�rskild r�stmottagning skall anordnas. Vad som nu sagts skall ocks� g�lla f�r den som enligt 3 � skall best�mma om s�rskild r�stmottagning. N�r f�r s�rskild r�stmottagning anordnas? 5 � S�rskild r�stmottagning vid sjukhus, �lderdomshem, kriminalv�rdsan- stalter eller liknande v�rdinr�ttningar eller v�rdanstalter f�r anordnas fr�n och med den sjunde dagen f�re valdagen till och med valdagen. S�rskild r�stmottagning enligt 2 � f�r anordnas bara p� valdagen. Ett s�- dant r�stmottagningsst�lle skall vara �ppet under minst tv� timmar. �ppet- h�llandet b�r p�g� minst en timme f�re klockan 11.00 och minst en timme efter klockan 15.00. Vem utser r�stmottagare p� ett s�rskilt r�stmottagningsst�lle? 6 � Den centrala valmyndigheten skall utse r�stmottagarna p� de s�rskilda r�stmottagningsst�llena. Myndigheten f�r uppdra �t valn�mnden eller n�gon annan att utse r�stmottagare. M�jlighet att r�sta efter utsatt tid 7 � V�ljare som finns i ett s�rskilt r�stmottagningsst�lle eller p� en plats som de har anvisats intill r�stmottagningsst�llet, n�r tiden f�r r�stning g�r ut, skall f� tillf�lle att r�sta. 230 </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:641px;height:901px;"> <img width="641" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:157 Hur s�rskild r�stmottagning g�r till 8 � V�ljarna skall visa sitt r�stkort f�r r�stmottagaren, som skall ge dem ett valkuvert f�r varje slag av val de vill delta i och h�nvisa dem till en ledig valsk�rm. D�r skall de avge sin r�st och l�gga en valsedel f�r varje val i ett valkuvert utan att vika valsedeln. N�r v�ljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de l�mna kuverten och sitt r�stkort till r�stmottagaren. 9 � V�ljare som inte �r k�nda f�r r�stmottagaren skall legitimera sig. Om de inte g�r det f�r de inte r�sta. 10 � Om det h�lls flera slag av val samtidigt, skall v�ljare som r�star p� ett s�rskilt r�stmottagningsst�lle r�sta samtidigt i alla de val som de vill delta i. 11 � Innan n�got valkuvert tas emot skall r�stmottagaren kontrollera att v�ljaren - enligt uppgift p� r�stkortet har r�str�tt i det val som v�ljaren vill delta i, och - bara har gjort i ordning ett valkuvert f�r varje slag av val. R�stmottagaren skall ocks� kontrollera att - det inte finns n�gon obeh�rig m�rkning p� n�got kuvert, och - varje valkuvert uppenbart inneh�ller en valsedel. 12 � En r�stmottagare f�r inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de krav som st�lls i 11 �. Om en v�ljare vill l�mna fler �n ett valkuvert f�r ett och samma val, f�r r�stmottagaren ta emot bara ett av dessa. P� v�ljarens beg�ran skall samtliga kuvert f�r det valet l�mnas tillbaka. 13 � Uppfylls de krav som st�lls i 11 och 12 �� skall r�stmottagaren ta emot v�ljarens valkuvert, i v�ljarens n�rvaro l�gga in valkuverten och v�lja- rens r�stkort i ett f�nsterkuvert och klistra igen det. N�r en r�st skall l�mnas genom bud 14 � Best�mmelser om r�stning genom bud finns i 14 kap. 15 � Innan ett ytterkuvert f�r budr�st tas emot skall r�stmottagaren kon- trollera att v�ljaren - enligt uppgift p� r�stkortet har r�str�tt i ett val, - p� ytterkuvertet skriftligen f�rs�krat p� heder och samvete att v�ljaren sj�lv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i budets och vitt- nets n�rvaro och att v�ljaren p� grund av funktionshinder, sjukdom eller h�g �lder inte kan komma personligen f�r att r�sta i vallokalen eller n�gon annan r�stningslokal, och - p� ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare �n vad som �r till�tet enligt 14 kap. 11 �. R�stmottagaren skall ocks� kontrollera att - ytterkuvertet �r igenklistrat, 231 </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:641px;height:902px;"> <img width="641" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 232 SFS 1997:157 - budet och vittnet p� ytterkuvertet skriftligen intygat att v�ljaren sj�lv har skrivit under f�rs�kran och att de inte k�nner till n�got som g�r att inne- h�llet i f�rs�kran inte �r riktigt, - budet antingen �r v�ljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn, sambos barn, fader, moder eller syskon, eller �r en person som yrkesm�ssigt eller p� ett d�rmed likartat s�tt ger v�ljaren v�rd av mera varaktigt slag eller p� ett annat s�tt brukar hj�lpa v�ljaren i personliga angel�genheter, - vittnet inte �r v�ljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos barn, - budet inte �r vittne, - budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress p� ytterkuver- tet, och - budet och vittnet har fyllt 18 �r. 16 � Ett bud som inte �r k�nt f�r r�stmottagaren skall legitimera sig. 17 � En r�stmottagare f�r inte ta emot ett ytterkuvert f�r budr�st, om inte de krav som st�lls i 15 och 16 �� r uppfyllda. 18 � Uppfylls de krav som st�lls i 15 och 16 �� skall r�stmottagaren ta emot ytterkuvertet, i budets n�rvaro l�gga in det i ett f�nsterkuvert tillsam- mans med v�ljarens r�stkort och klistra igen kuvertet. 19 � Ett ytterkuvert f�r budr�st som inte tas emot av r�stmottagaren skall l�mnas tillbaka till budet. Vad r�stmottagaren skall g�ra med f�nsterkuverten 20 � R�stmottagaren skall ta hand om de f�nsterkuvert som gjorts i ord- ning och p� en s�rskild f�rteckning anteckna varje v�ljares namn och den valn�mnd som varje f�nsterkuvert skall skickas till. P� f�nsterkuvertet skall r�stmottagaren anteckna det nummer som finns i f�rteckningen. 21 � R�stmottagaren skall skicka f�nsterkuverten till valn�mnden i den kommun d�r v�ljaren finns i r�stl�ngden. Skickas kuverten med post skall de ordnas som v�rdepost. 13 kap. R�stning hos utlandsmyndighet R�stning kan anordnas hos utlandsmyndigheter 1 � N�r val skall h�llas skall den centrala valmyndigheten, efter samr�d med Utrikesdepartementet, best�mma hos vilka svenska utlandsmyndigheter som r�stmottagning skall anordnas. Vid omval till riksdagen och till lands- tings- eller kommunfullm�ktige f�r den centrala valmyndigheten best�mma att r�stning inte skall anordnas hos utlandsmyndigheter. Under vilken period f�r man r�sta hos utlandsmyndigheter? 2 � Vid ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:157 kommunfullm�ktige samt val till Europaparlamentet f�r r�stmottagningen hos en utlandsmyndighet b�rja tidigast den tjugofj�rde dagen f�re valdagen. Vid andra val f�r r�stmottagningen b�rja tidigast den tjugonde dagen f�re valdagen. R�stmottagningen f�r p�g� s� l�nge att de valkuvert som myndigheten har tagit emot kan vara hos den centrala valmyndigheten senast klockan 12.00 dagen f�re valdagen. 3 � Utlandsmyndighetens chef skall best�mma n�r och var r�stmottag- ningen skall anordnas. Beslutet skall kung�ras. Vem �r r�stmottagare hos en utlandsmyndighet? 4 � Utlandsmyndighetens chef, eller den person som myndighetens chef utser, skall vara r�stmottagare. M�jlighet att r�sta efter utsatt tid 5 � V�ljare som finns i ett r�stmottagningsst�lle som anordnats av en ut- landsmyndighet eller p� en plats som de har anvisats intill r�stmottagnings- st�llet, n�r tiden f�r r�stning g�r ut, skall f� tillf�lle att r�sta. Hur r�stning hos en utlandsmyndighet g�r till 6 � R�stmottagaren skall ge v�ljarna ett valkuvert f�r varje slag av val som de vill delta i och h�nvisa dem till en ledig valsk�rm. D�r skall de avge sin r�st och l�gga en valsedel f�r varje slag av val i ett valkuvert utan att vika valsedeln. N�r v�ljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de l�mna kuverten och sitt r�stkort till r�stmottagaren. R�stmottagaren skall f�r de v�ljare som inte har n�got r�stkort med ledning av de uppgifter v�ljarna l�mnar fylla i ett s�rskilt adresskort. 7 � V�ljare som inte �r k�nda f�r r�stmottagaren skall legitimera sig. Om de inte g�r det f�r de inte r�sta. 8 � Om det h�lls flera val samtidigt, skall v�ljare som r�star p� ett r�stmot- tagningsst�lle som anordnas av en utlandsmyndighet r�sta samtidigt i alla de val som de vill delta i. 9 � Innan n�got valkuvert tas emot skall r�stmottagaren kontrollera att v�l- jaren - bara har gjort i ordning ett valkuvert f�r varje slag av val. R�stmottagaren skall ocks� kontrollera att - det inte finns n�gon obeh�rig m�rkning p� n�got kuvert, och - varje valkuvert uppenbart inneh�ller en valsedel. 10 � En r�stmottagare f�r inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de 233 </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:642px;height:903px;"> <img width="642" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 234 SFS 1997:157 krav som st�lls i 9 �. Om en v�ljare vill l�mna fler �n ett valkuvert f�r ett och samma val, f�r r�stmottagaren ta emot bara ett av dessa. P� v�ljarens beg�ran skall samtliga kuvert f�r det valet l�mnas tillbaka. 11 � Uppfylls de krav som st�lls i 9 och 10 �� skall r�stmottagaren ta emot v�ljarens valkuvert, i v�ljarens n�rvaro l�gga in valkuverten och v�ljarens r�stkort eller adresskort i ett f�nsterkuvert och klistra igen det. N�r en r�st skall l�mnas genom bud 12 � Best�mmelser om r�stning genom bud finns i 14 kap. 13 � Innan ett ytterkuvert f�r budr�st tas emot skall r�stmottagaren kon- trollera att v�ljaren - p� ytterkuvertet skriftligen f�rs�krat p� heder och samvete att v�ljaren sj�lv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i budets och vitt- nets n�rvaro och att v�ljaren p� grund av funktionshinder, sjukdom eller h�g �lder inte kan komma personligen f�r att r�sta i vallokalen eller n�gon annan r�stningslokal, och - p� ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare �n vad som �r till�tet enligt 14 kap. 11 �. R�stmottagaren skall ocks� kontrollera att - ytterkuvertet �r igenklistrat, - budet och vittnet p� ytterkuvertet skriftligen intygat att v�ljaren sj�lv har skrivit under f�rs�kran och att de inte k�nner till n�got som g�r att inne- h�llet i f�rs�kran inte �r riktigt, - budet antingen �r v�ljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn, sambos barn, fader, moder eller syskon, eller �r en person som yrkesm�ssigt eller p� ett d�rmed likartat s�tt ger v�ljaren v�rd av mera varaktigt slag eller p� ett annat s�tt brukar hj�lpa v�ljaren i personliga angel�genheter, - vittnet inte �r v�ljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos barn, - budet inte �r vittne, - budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress p� ytterkuver- tet, och - budet och vittnet har fyllt 18 �r. 14 � Ett bud som inte �r k�nt f�r r�stmottagaren skall legitimera sig. 15 � Om budet inte kan visa upp v�ljarens r�stkort, skall r�stmottagaren med ledning av giltig legitimation f�r v�ljaren och de uppgifter om v�ljaren som budet kan l�mna fylla i ett adresskort f�r v�ljaren. 16 � En r�stmottagare f�r inte ta emot ytterkuvert f�r budr�st, om inte de krav som st�lls i 13-15 �� r uppfyllda. 17 � Uppfylls de krav som st�lls i 13-15 �� skall r�stmottagaren ta emot ytterkuvertet, i budets n�rvaro l�gga in det i ett f�nsterkuvert tillsammans med v�ljarens r�stkort eller adresskort och klistra igen kuvertet. </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:157 18 � Ett ytterkuvert f�r budr�st som inte tas emot av r�stmottagaren skall l�mnas tillbaka till budet. Vad r�stmottagaren skall g�ra med f�nsterkuverten 19 � R�stmottagaren skall ta hand om de f�nsterkuvert som gjorts i ord- ning och p� en s�rskild f�rteckning anteckna varje v�ljares namn. P� f�nster- kuvertet skall r�stmottagaren anteckna det nummer som finns i f�rteck- ningen. 20 � R�stmottagaren skall skicka f�nsterkuverten och den f�rteckning som s�gs i 19 � till den centrala valmyndigheten. Skickas kuverten och f�rteck- ningen med post skall de ordnas som v�rdepost. N�r utlands r�sterna kommer till den centrala valmyndigheten 21 � Den centrala valmyndigheten skall allteftersom f�nsterkuverten kom- mer in fr�n utlandsmyndigheterna fortl�pande anteckna hur m�nga f�nster- kuvert som kommer in till myndigheten och d�refter skicka f�nsterkuverten till valn�mnden i den kommun d�r v�ljaren finns i r�stl�ngden. Skickas ku- verten med post skall de ordnas som v�rdepost. Om en v�ljare inte finns i r�stl�ngden eller om det inte �r m�jligt att ut- reda var v�ljaren finns i r�stl�ngd d�rf�r att personnummer saknas eller �r ofullst�ndigt skall den centrala valmyndigheten beh�lla f�nsterkuvertet. De f�nsterkuvert som beh�lls av myndigheten skall f�rvaras p� ett s�kert s�tt till dess valet vinner laga kraft. 14 kap. R�stning genom bud eller lantbrevb�rare F�ruts�ttningar f�r r�stning genom bud eller lantbrevb�rare 1 � V�ljare f�r l�mna sin valsedel genom bud enligt 2-6 �� eller genom Posten Aktiebolags lantbrevb�rare enligt 7-9 ��. Om en r�st l�mnas genom ett bud eller genom en lantbrevb�rare skall den l�mnas i ett ytterkuvert f�r budr�st. Budr�stning 2 � V�ljare som �r sjuka, funktionshindrade eller gamla och d�rf�r inte kan komma personligen till sin vallokal eller n�gon annan r�stningslokal f�r l�mna sin valsedel genom bud. Vem kan vara bud? 3 � Bud f�r vara v�ljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn, sam- bos barn, fader, moder eller syskon. Bud f�r ocks� den vara som yrkesm�s- sigt eller p� ett d�rmed likartat s�tt ger v�ljaren v�rd av mera varaktigt slag eller p� ett annat s�tt brukar hj�lpa v�ljaren i personliga angel�genheter. Den som anlitas som bud skall ha fyllt 18 �r. 235 </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:647px;height:905px;"> <img width="647" height="905" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 236 SFS 1997:157 Hur r�stning genom bud g�r till 4 � V�ljare som vill r�sta genom bud skall - f�r varje slag av val avge sin r�st och sj�lv l�gga en valsedel i ett valku- vert, - i budets och ett vittnes n�rvaro l�gga de valkuvert som gjorts i ordning i ett ytterkuvert f�r budr�st, - klistra igen ytterkuvertet, - f�rs�kra p� heder och samvete att de gjort i ordning valkuvert och ytter- kuvertet p� detta s�tt och att de p� grund av funktionshinder, sjukdom eller h�g �lder inte kan komma personligen f�r att r�sta i vallokalen eller annan r�stningslokal, - intyga att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare �n vad som �r till�tet enligt 11 �, och - skriva denna f�rs�kran och detta intyg p� ytterkuvertet. P� ytterkuvertet skall budet och vittnet skriftligen intyga att v�ljaren sj�lv har skrivit under f�rs�kran och att de inte k�nner till n�got som g�r att inne- h�llet i f�rs�kran inte �r riktigt. Ett vittne skall ha fyllt 18 �r. V�ljarens make eller barn eller makens barn f�r inte vara vittne. Detsamma g�ller v�ljarens sambo eller sambons barn. 5 � Budet skall skriva sitt namn, sitt personnummer och sin adress p� ytter- kuvertet. Var skall budet l�mna r�sten ? 6 � Budet skall l�mna ytterkuvertet f�r budr�st i v�ljarens vallokal. Bud- r�sten f�r ocks� l�mnas p� ett postkontor, ett s�rskilt r�stmottagningsst�lle eller ett r�stmottagningsst�lle som anordnas av en utlandsmyndighet. R�stning genom lantbrevb�rare 7 � V�ljare som betj�nas av Posten Aktiebolags lantbrevb�rare f�r l�mna sina r�ster genom lantbrevb�raren, om r�stmottagning anordnas vid det post- kontor som lantbrevb�raren h�r till. Den centrala valmyndigheten f�r vid val som inte g�ller hela landet, p� f�rslag av Posten Aktiebolag, begr�nsa antalet linjer d�r v�ljarna f�r l�mna sina r�ster genom lantbrevb�raren. En lantbrevb�rare som tar hand om ytterkuvert f�r budr�ster b�r ha med sig - partimarkerade valsedlar f�r varje parti som vid n�got av de tv� senaste riksdagsvalen har f�tt mer �n 1 procent av r�sterna i hela landet, och - blanka valsedlar. Hur r�stning genom lantbrevb�rare g�r till 8 � V�ljare som vill r�sta genom lantbrevb�rare skall - f�r varje slag av val avge sin r�st och sj�lv l�gga en valsedel i ett valku- vert, - i ett vittnes n�rvaro l�gga de valkuvert som gjorts i ordning i ett ytterku- vert f�r budr�st, </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 237 SFS 1997:157 - klistra igen ytterkuvertet, - f�rs�kra p� heder och samvete att de gjort i ordning valkuvert och ytter- kuvertet p� detta s�tt, - intyga att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare �n vad som �r till�tet enligt 11 �, och - skriva denna f�rs�kran och detta intyg p� ytterkuvertet. P� ytterkuvertet skall vittnet skriftligen intyga att v�ljaren sj�lv har skrivit under f�rs�kran. Ett vittne skall ha fyllt 18 �r. V�ljarens make eller barn eller makens barn f�r inte vara vittne. Detsamma g�ller v�ljarens sambo eller sambons barn. Inte heller lantbrevb�raren f�r vara vittne. 9 � V�ljaren skall sj�lv l�mna ytterkuvertet f�r budr�st och sitt r�stkort till lantbrevb�raren. V�ljare som inte �r k�nda f�r lantbrevb�raren skall legiti- mera sig. Om de inte g�r det f�r lantbrevb�raren inte ta hand om ytterkuver- tet f�r budr�st. Lantbrevb�raren skall p� ytterkuvertet intyga att v�ljaren sj�lv l�mnat ytterkuvertet. Var skall lantbrevb�rare l�mna r�sten? 10 � Lantbrevb�raren skall l�mna ytterkuvertet f�r budr�st till en r�stmot- tagare p� det postkontor som lantbrevb�raren h�r till. Kuvertet f�r l�mnas d�r �ven om postkontoret inte �r �ppet f�r allm�nheten. N�r f�r ytterkuvert f�r budr�st g�ras i ordning? 11 � Vid ordinarie val till riksdagen samt ordinarie val till landstings- och kommunfullm�ktige samt val till Europaparlamentet f�r en budr�st g�ras i ordning tidigast 24 dagar f�re valdagen. Vid andra val f�r en budr�st som l�mnas i vallokalen, p� ett s�rskilt r�st- mottagningsst�lle eller p� ett postkontor g�ras i ordning tidigast 10 dagar f�re valdagen. En budr�st som l�mnas hos en utlandsmyndighet vid s�dana val f�r g�ras i ordning tidigast 20 dagar f�re valdagen. 15 kap. Den fortsatta behandlingen av inkomna f�nsterkuvert Vad valn�mnden skall g�ra med inkomna f�nsterkuvert 1 � Valn�mnden skall p� valdistrikt sortera de f�nsterkuvert som f�re val- dagen kommer fr�n r�stmottagare p� postkontor, s�rskilda r�stmottagnings- st�llen eller fr�n den centrala valmyndigheten. Kuverten skall sedan l�ggas i s�rskilda omslag som skall f�rseglas. P� varje omslag skall det antecknas hur m�nga f�nsterkuvert som omslaget inneh�ller. Omslagen b�r skickas till res- pektive valdistrikt i s� god tid att f�nsterkuverten finns hos valf�rr�ttarna n�r r�stningen i vallokalen b�rjar. 2 � F�nsterkuvert som p� valdagen kommer till valn�mnden skall skickas till valf�rr�ttarna i respektive valdistrikt, om kuverten kan ber�knas vara hos valf�rr�ttarna innan tiden f�r r�stning i vallokalen g�r ut. Innan dessa f�nsterkuvert skickas till vallokalen skall de l�ggas i s�rskilda </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 238 SFS 1997:157 omslag som f�rseglas. P� varje omslag skall det antecknas hur m�nga f�ns- terkuvert som omslaget inneh�ller. 3 � Valn�mnden skall beh�lla de f�nsterkuvert som kommer till den s� sent att de ber�knas inte kunna vara hos valf�rr�ttarna innan tiden f�r r�stningen i vallokalen har g�tt ut. Dessa kuvert skall valn�mnden granska vid n�mndens sammantr�de f�r prelimin�r r�str�kning enligt 17 kap. 4 � F�nsterkuvert som finns hos valn�mnden skall f�rvaras p� ett s�kert s�tt. 5 � Valn�mnden skall f�ra protokoll d�r den fortl�pande antecknar vad n�mnden g�r med de f�nsterkuvert som kommer till n�mnden. Protokoll skall f�ras p� en blankett som fastst�llts av den centrala valmyndigheten. Vad valf�rr�ttarna skall g�ra med f�nsterkuvert som valn�mnden har skickat 6 � Valf�rr�ttarna skall ta emot omslagen med f�nsterkuvert. De skall an- teckna i valdistriktets protokoll hur m�nga omslag de tagit emot och hur m�nga f�nsterkuvert som omslagen inneh�ller enligt vad som st�r p� dem. Omslagen f�r inte �ppnas innan den granskning som s�gs i 7 � p�b�rjats. 7 � Valf�rr�ttarna skall f�rhandsgranska omslagen och f�nsterkuverten som kommit till vallokalen i den omfattning som den p�g�ende r�stningen till�ter. Vid denna f�rhandsgranskning skall valf�rr�ttarna g�ra f�ljande. 1. �ppna omslagen, r�kna f�nsterkuverten och anteckna antalet i proto- kollet. 2. Kontrollera att v�ljarna - �r upptagna i r�stl�ngd f�r valdistriktet, - inte l�mnat fler �n ett f�nsterkuvert, och - inte r�stat i vallokalen under valdagen. Valf�rr�ttaren skall ocks� kontrollera att - f�nsterkuverten inte blivit �ppnade efter att de klistrats igen. 3. �ppna de f�nsterkuvert som uppfyller kraven under 2, ta ut inneh�llet och kontrollera att - f�nsterkuvertet inneh�ller valkuvert, - v�ljaren bara gjort i ordning ett valkuvert f�r varje slag av val, - det inte finns n�gon obeh�rig m�rkning p� n�got valkuvert, och - varje valkuvert uppenbart inneh�ller en valsedel. 8 � Inneh�ller ett f�nsterkuvert som uppfyller kraven under 7 � 2 ett ytter- kuvert f�r budr�st enligt 14 kap. 2-6 �� (bud) skall valf�rr�ttaren vid den fortsatta f�rhandsgranskningen kontrollera att v�ljaren - bara gjort i ordning ett ytterkuvert f�r budr�st, - p� ytterkuvertet skriftligen f�rs�krat p� heder och samvete att v�ljaren sj�lv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i budets och vitt- nets n�rvaro och att v�ljaren p� grund av funktionshinder, sjukdom eller h�g �lder inte kan komma personligen f�r att r�sta i vallokalen eller n�gon annan r�stningslokal, och </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:641px;height:902px;"> <img width="641" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 239 SFS 1997:157 - p� ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare �n vad som �r till�tet enligt 14 kap. 11 �. Valf�rr�ttaren skall ocks� kontrollera att - ytterkuvertet �r igenklistrat, - budet och vittnet p� ytterkuvertet skriftligen intygat att v�ljaren sj�lv har skrivit under f�rs�kran och att de inte k�nner till n�got som g�r att inne- h�llet i f�rs�kran inte �r riktigt, - budet inte �r vittne, och - budet antecknat sitt namn, sitt personnummer och sin adress p� ytterku- vertet. 9 � Inneh�ller ett f�nsterkuvert som uppfyller kraven under 7 � 2 ett ytter- kuvert f�r budr�st enligt 14 kap. 7-9 �� (lantbrevb�rare) skall valf�rr�ttaren vid den fortsatta f�rhandsgranskningen kontrollera att v�ljaren - bara gjort i ordning ett ytterkuvert f�r budr�st, - p� ytterkuvertet skriftligen f�rs�krat p� heder och samvete att v�ljaren sj�lv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i vittnets n�rvaro, och - p� ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare �n vad som �r till�tet enligt 14 kap. 11 �. Valf�rr�ttaren skall ocks� kontrollera att - ytterkuvertet �r igenklistrat, - vittnet p� ytterkuvertet skriftligen intygat att v�ljaren sj�lv har skrivit under f�rs�kran, - lantbrevb�raren intygat p� ytterkuvertet att v�ljaren sj�lv l�mnat ytter- kuvertet, och - lantbrevb�raren inte �r vittne. 10 � Uppfylls de krav som st�lls i 8 och 9 �� skall valf�rr�ttaren �ppna yt- terkuvertet f�r budr�st och kontrollera att - ytterkuvertet inneh�ller valkuvert, - v�ljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert f�r varje slag av val, - det inte finns n�gon obeh�rig m�rkning p� n�got valkuvert, och - varje valkuvert uppenbart inneh�ller en valsedel. 11 � Vid granskning enligt 7-10 �� skall valf�rr�ttarna vidare - markera i r�stl�ngden de v�ljare vars valkuvert uppfyller kraven i 710 ��, - l�gga tillbaka valkuverten i sina f�nsterkuvert tillsammans med v�lja- rens r�stkort eller adresskort, och - l�gga tillbaka valkuvert som kommit i ytterkuvert f�r budr�st i sitt yt- terkuvert och l�gga tillbaka dessa kuvert i sitt f�nsterkuvert. 12 � Efter att r�stningen avslutats skall valf�rr�ttarna g�ra f�ljande med de f�nsterkuvert, ytterkuvert f�r budr�st respektive valkuvert som granskats en- ligt 7-10 ��. De skall - l�gga de valkuvert som uppfyllt kraven i 7-10 �� i valurnan f�r det val valsedeln g�ller, - l�gga de f�nsterkuvert som inte uppfyllt kraven i 7 � 2 i ett s�rskilt om- slag, </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 240 SFS 1997:157 - l�gga �ppnade f�nsterkuvert som inneh�ller ytterkuvert f�r budr�st el- ler valkuvert som inte uppfyllt kraven i 7 � 3 eller i 8-10 �� i ett s�rskilt om- slag, - anteckna valdistriktets namn och hur m�nga f�nsterkuvert omslaget inneh�ller p� varje omslag, och - f�rsegla varje omslag. 13 � Ytterkuvert f�r budr�st som valf�rr�ttarna har �ppnat enligt 10 � skall dessa ta hand om och l�mna till valn�mnden. N�mnden skall f�rvara dem under valperioden. 14 � Om ett omslag som inneh�ller f�nsterkuvert kommer fr�n valn�mn- den till valf�rr�ttarna efter att r�stningen i valdistriktet avslutats, skall om- slaget inte �ppnas utan skickas tillbaka till valn�mnden efter att den prelimi- n�ra r�str�kningen i vallokalen avslutats. Att omslaget skickats tillbaka skall antecknas i protokollet. �ngerr�stning 15 � V�ljare skall kunna r�sta i sin vallokal �ven om de r�stat i annan r�st- ningslokal (�ngerr�sta). Om en v�ljare �ngerr�star skall det antecknas i protokollet. 16 � Om en v�ljare vill �ngerr�sta skall det f�nsterkuvert som kommer fr�n v�ljaren tas fram. Om f�nsterkuvertet inte l�mnas tillbaka till v�ljaren skall det l�ggas i ett s�rskilt kuvert som klistras igen och f�rses med en an- teckning om inneh�llet. F�rst n�r f�nsterkuvertet l�mnats tillbaka eller lagts in i ett s�rskilt kuvert f�r v�ljaren l�mna sin r�st i vallokalen. Vad valf�rr�tta- ren gjort skall antecknas i protokollet. 16 kap. Prelimin�r r�str�kning i vallokal 1 � Omedelbart efter att r�stningen i vallokalen f�rklarats avslutad och samtliga valkuvert som skall l�ggas i valurnan lagts ner i den skall valf�rr�t- tarna r�kna r�sterna. Denna r�str�kning �r offentlig och skall genomf�ras utan avbrott. Resultatet av r�str�kningen �r prelimin�rt. 2 � Har riksdagsval h�llits samtidigt med annat val, skall riksdagsvalet r�k- nas f�rst. R�kningen skall f�r varje slag av val g� till p� f�ljande s�tt. 1. Valurnan skall t�mmas och valkuverten r�knas. Antalet v�ljare som en- ligt r�stl�ngden deltagit i valet skall r�knas. Antalet kuvert och antalet r�s- tande skall antecknas i protokollet. St�mmer inte uppgiften om antal valku- vert med uppgiften om antalet r�stande skall den sannolika orsaken till skill- naden antecknas i protokollet. 2. Valsedlarna skall tas ur valkuverten. Inneh�ller ett valkuvert mer �n en valsedel skall valsedlarna l�ggas tillbaka i kuvertet. 3. Om en valsedel �r blank d�rf�r att den saknar partibeteckning, har mer �n en partibeteckning eller �r m�rkt s� att den kan antas vara ogiltig enligt 18 kap. 10 �, skall valsedeln l�ggas tillbaka i sitt valkuvert. </div> <div id="page37-div" style="position:relative;width:646px;height:905px;"> <img width="646" height="905" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 241 SFS 1997:157 4. Valsedlar som lagts tillbaka i sina valkuvert enligt 2 eller 3 skall l�ggas i s�rskilda omslag. P� varje omslag skall valf�rr�ttarna anteckna hur m�nga kuvert som omslaget inneh�ller. 5. De valsedlar som valf�rr�ttarna godk�nt skall sorteras i grupper efter partibeteckning. Antalet valsedlar i varje grupp skall r�knas och antalet an- tecknas i protokollet. Valsedlarna f�r varje parti skall sedan l�ggas i s�rskilda omslag. P� varje omslag skall valf�rr�ttarna anteckna - vilket val valsedlarna g�ller, - antalet valsedlar, - f�r vilket parti valsedlarna g�ller, och - uppgift om valdistrikt. 6. Omslag enligt 4 och 5 skall f�rseglas. 3 � Protokollet skall skrivas under av ordf�randen och tv� av de n�rva- rande valf�rr�ttarna. D�rmed �r den prelimin�ra r�str�kningen i vallokalen avslutad. 4 � Omedelbart efter att den prelimin�ra r�str�kningen avslutats skall val- f�rr�ttarna till valn�mnden �verl�mna - r�stl�ngden, - protokollet, - ytterkuvert f�r budr�st som s�gs i 10 kap. 15 � och 15 kap. 13 �, och - omslag som s�gs i 2 � samt 15 kap. 12 och 14 ��. Valn�mnden skall se till att samtliga dessa handlingar kommer in till n�mnden. Om n�gon handling saknas skall den beg�ras in. 5 � Valn�mnden skall beh�lla r�stl�ngderna, ytterkuverten f�r budr�st som s�gs i 4 � och omslagen som s�gs i 15 kap. 12 och 14 ��. N�mnden skall till l�nsstyrelsen genast �verl�mna - protokollen, och - omslag som s�gs i 2 �. 17 kap. Valn�mndens sammantr�de f�r prelimin�r r�str�kning Valn�mndens f�rberedelser f�r r�str�kningen 1 � S� snart som m�jligt dock tidigast onsdagen efter valdagen skall val- n�mnden granska och r�kna de r�ster som inte r�knats i vallokalerna. Detta sammantr�de �r offentligt. Resultatet av valn�mndens r�str�kning �r preli- min�rt. Vid sammantr�det skall n�mnden granska - f�nsterkuvert som kommit in till n�mnden och beh�llits d�r, - f�nsterkuvert som valf�rr�ttarna l�mnat tillbaka till n�mnden enligt 15 kap. 14 �, - f�nsterkuvert som kommit in till n�mnden innan n�gon valurna t�mts, - f�nsterkuvert som valf�rr�ttarna enligt 15 kap. 12 � lagt in i s�rskilda omslag, och - omslagskuvert f�r brevr�st enligt lagen (1997:159) om brevr�stning i vissa fall. </div> <div id="page38-div" style="position:relative;width:646px;height:905px;"> <img width="646" height="905" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 242 SFS 1997:157 2 � F�r varje slag av val och valkrets skall det anv�ndas en valurna. 3 � Valn�mndens sammantr�de skall b�rja med att valn�mnden granskar de f�nsterkuvert som s�gs i 1 �. Vid denna granskning skall valn�mnden g�ra f�ljande. 1. �ppna omslagen, r�kna f�nsterkuverten och anteckna antalet i proto- kollet. 2. Kontrollera att v�ljarna - har r�str�tt i kommunen, - inte l�mnat fler �n ett f�nsterkuvert, och - inte r�stat i vallokalen under valdagen. Valn�mnden skall ocks� kontrollera att - f�nsterkuverten inte blivit �ppnade efter att de klistrats igen. 3. �ppna de f�nsterkuvert som uppfyller kraven under 2, ta ut inneh�llet och kontrollera att - f�nsterkuvertet inneh�ller valkuvert, - v�ljaren bara gjort i ordning ett valkuvert f�r varje slag av val, - det inte finns n�gon obeh�rig m�rkning p� n�got valkuvert, och - varje valkuvert uppenbart inneh�ller en valsedel. 4 � Inneh�ller ett f�nsterkuvert som uppfyller kraven under 3 � 2 ett ytter- kuvert f�r budr�st enligt 14 kap. 2-6 �� (bud) skall valn�mnden vid den fort- satta granskningen kontrollera att v�ljaren - bara gjort i ordning ett ytterkuvert f�r budr�st, - p� ytterkuvertet skriftligen f�rs�krat p� heder och samvete att v�ljaren sj�lv gjort i ordning valkuvert och lagt det i ytterkuvertet i budets och vitt- nets n�rvaro och att v�ljaren p� grund av funktionshinder, sjukdom eller h�g �lder inte kan komma personligen f�r att r�sta i vallokalen eller n�gon annan r�stningslokal, och - p� ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare �n vad som �r till�tet enligt 14 kap. 11 �. Valn�mnden skall ocks� kontrollera att - ytterkuvertet �r igenklistrat, - budet och vittnet p� ytterkuvertet skriftligen intygat att v�ljaren sj�lv har skrivit under f�rs�kran och att de inte k�nner till n�got som g�r att inne- h�llet i f�rs�kran inte �r riktigt, - budet inte �r vittne, och - budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress p� ytterkuver- tet. 5 � Inneh�ller ett f�nsterkuvert som uppfyller kraven under 3 � 2 ett ytter- kuvert f�r budr�st enligt 14 kap. 7-9 �� (lantbrevb�rare) skall valn�mnden vid den fortsatta granskningen kontrollera att v�ljaren - bara gjort i ordning ett ytterkuvert f�r budr�st, - p� ytterkuvertet skriftligen f�rs�krat p� heder och samvete att v�ljaren sj�lv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i vittnets n�rvaro, och - p� ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare �n vad som �r till�tet enligt 14 kap. 11 �. Valn�mnden skall ocks� kontrollera att </div> <div id="page39-div" style="position:relative;width:647px;height:906px;"> <img width="647" height="906" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:157 - ytterkuvertet �r igenklistrat, - vittnet p� ytterkuvertet skriftligen intygat att v�ljaren sj�lv har skrivit under f�rs�kran, - lantbrevb�raren intygat p� ytterkuvertet att v�ljaren sj�lv l�mnat ytter- kuvertet, och - lantbrevb�raren inte �r vittne. 6 � Uppfylls de krav som st�lls i 4 och 5 �� skall valn�mnden �ppna ytter- kuvertet f�r budr�st och kontrollera att - ytterkuvertet inneh�ller valkuvert, - v�ljaren bara gjort i ordning ett valkuvert f�r varje slag av val, - det inte finns n�gon obeh�rig m�rkning p� n�got valkuvert, och - varje valkuvert uppenbart inneh�ller en valsedel. 7 � Vid granskningen enligt 3-6 �� skall valn�mnden - l�gga de valkuvert som uppfyllt kraven i 3-6 �� i valurnan f�r det val valsedeln g�ller, - markera i r�stl�ngden f�r det val som valsedeln g�ller att v�ljaren r�s- tat, - l�gga de f�nsterkuvert som inte uppfyllt kraven i 3 � 2 i ett s�rskilt om- slag, - l�gga tillbaka ytterkuvert f�r budr�st eller valkuvert som inte uppfyllt kraven som st�lls i 3 � 3 och i 4-6 �� i sina f�nsterkuvert tillsammans med v�ljarens r�stkort eller adresskort efter att valkuvert som kommit i ytterku- vert f�r budr�st lagts i sina ytterkuvert och l�gga f�nsterkuverten i ett s�rskilt omslag, - anteckna valdistriktets namn och hur m�nga f�nsterkuvert omslaget inneh�ller p� varje omslag, och - f�rsegla varje omslag. 8 � N�r valn�mnden granskat f�nsterkuverten skall n�mnden granska om- slagskuverten f�r brevr�st enligt lagen (1997:159) om brevr�stning i vissa fall. Den prelimin�ra r�str�kningen 9 � N�r samtliga valkuvert som skall l�ggas ner i valurnan lagts ner i den skall valn�mnden r�kna r�sterna. Har riksdagsval h�llits samtidigt med annat val, skall riksdagsvalet r�knas f�rst. R�kningen skall f�r varje slag av val g� till p� f�ljande s�tt. 1. Valurnan skall t�mmas och valkuverten r�knas. Antalet v�ljare som en- ligt r�stl�ngden deltagit i valet skall r�knas. Antalet kuvert och antalet r�s- tande skall antecknas i protokollet. St�mmer inte uppgiften om antal valku- vert med uppgiften om antalet r�stande skall den sannolika orsaken till skill- naden antecknas i protokollet. 2. Valsedlarna skall tas ur valkuverten. Inneh�ller ett valkuvert mer �n en valsedel skall valsedlarna l�ggas tillbaka i kuvertet. 3. Om en valsedel �r blank d�rf�r att den saknar partibeteckning, har mer �n en partibeteckning eller �r m�rkt s� att den kan antas vara ogiltig enligt 18 kap. 10 �, skall valsedeln l�ggas tillbaka i sitt valkuvert. 243 </div> <div id="page40-div" style="position:relative;width:648px;height:907px;"> <img width="648" height="907" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 244 SFS 1997:157 4. Valsedlar som lagts tillbaka i sina valkuvert enligt 2 eller 3 skall l�ggas i s�rskilda omslag. P� varje omslag skall valn�mnden anteckna hur m�nga kuvert som omslaget inneh�ller. 5. De valsedlar som valn�mnden godk�nt skall sorteras i grupper efter partibeteckning. Antalet valsedlar i varje grupp skall r�knas och antalet an- tecknas i protokollet. Valsedlarna f�r varje parti skall sedan l�ggas i s�rskilda omslag. P� varje omslag skall valn�mnden anteckna - vilket val valsedlarna g�ller, - antalet valsedlar, - f�r vilket parti valsedlarna g�ller, och - uppgift om kommun och valdistrikt. 6. Omslag enligt 4 och 5 skall f�rseglas. 10 � Om f�nsterkuvert kommer till valn�mnden under r�str�kningen efter att n�gon valurna t�mts skall kuverten h�llas skilda fr�n �vriga kuvert. S�- dana kuvert skall l�ggas i ett eller flera s�rskilda omslag. Valn�mnden skall anteckna p� omslaget vad det inneh�ller. Omslaget skall f�rseglas. 11 � Ytterkuvert f�r budr�st som �ppnats av valn�mnden vid granskningen enligt 6 � skall tas om hand av n�mnden. N�mnden skall f�rvara dessa ytter- kuvert och ytterkuvert som s�gs i 10 kap. 15 � och 15 kap. 13 � under valpe- rioden. 12 � Valn�mnden skall f�ra protokoll �ver sin r�str�kning. Protokoll skall f�ras p� en blankett som fastst�llts av den centrala valmyndigheten. 13 � N�r sammantr�det f�r r�str�kning avslutats skall valn�mnden till l�nsstyrelsen genast �verl�mna - n�mndens protokoll, och - de omslag som n�mnden gjort i ordning. Om l�nsstyrelsen beg�r det skall n�mnden ocks� �verl�mna r�stl�ng- derna. 18 kap. Slutlig sammanr�kning och mandatf�rdelning 1 � L�nsstyrelsen skall g�ra den slutliga sammanr�kningen av valresultatet. 2 � Den centrala valmyndigheten skall p� grundval av resultatet av den slutliga sammanr�kningen f�rdela mandaten i riksdagen och Europaparla- mentet samt utse riksdagsledam�ter, f�retr�dare i Europaparlamentet och er- s�ttare. L�nsstyrelsen skall bist� den centrala valmyndigheten i den utstr�ckning som det beh�vs f�r att den skall kunna utse ledam�ter, f�retr�dare och ers�t- tare. I fr�ga om val till landstings- och kommunfullm�ktige skall l�nsstyrelsen f�rdela mandaten mellan partierna och f�r varje valkrets utse ledam�ter och ers�ttare. 3 � L�nsstyrelsen skall vid den slutliga sammanr�kningen pr�va om val- sedlarna �r giltiga enligt 9 och 10 �� och om n�got namn p� en valsedel skall </div> <div id="page41-div" style="position:relative;width:641px;height:901px;"> <img width="641" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:157 anses vara obefintligt enligt 11 � samt meddela de beslut som denna pr�v- ning kan f�ranleda. L�nsstyrelsen skall ocks� meddela de beslut som beh�vs med anledning av uppgifterna i de protokoll som f�rts �ver r�stningen. N�rmare om f�rfarandet hos l�nsstyrelsen 4 � L�nsstyrelsens sammanr�kning skall vara offentlig och skall p�b�rjas s� fort som m�jligt. Har val till riksdagen h�llits samtidigt med annat val skall valet till riksdagen r�knas f�rst. 5 � Om handlingarna fr�n valn�mnden �r ofullst�ndiga eller bristf�lliga p� n�got annat s�tt skall l�nsstyrelsen beg�ra att de kompletteras. Om det be- h�vs skall l�nsstyrelsen ocks� beg�ra uppgift om varf�r handlingarna �r i bristf�lligt skick. 6 � L�nsstyrelsen skall kung�ra tid och plats f�r sammanr�kningen. I kun- g�relsen skall l�nsstyrelsen ange i vilken ordning som de olika valen kom- mer att r�knas. Kung�relsen skall ansl�s p� kommunernas anslagstavlor och senast dagen f�re det att sammanr�kningen b�rjar inf�ras i en ortstidning inom l�net. 7 � Den slutliga sammanr�kningen skall genomf�ras utan dr�jsm�l. Om sammanr�kningen avbryts skall valsedlar och �vriga valhandlingar f�rvaras p� ett s�kert s�tt. Innan sammanr�kningen b�rjar igen skall l�nsstyrelsen kontrollera att det inte gjorts n�got obeh�rigt med valhandlingarna. 8 � L�nsstyrelsen skall f�ra protokoll �ver den slutliga sammanr�kningen. Formul�r f�r protokoll skall vara fastst�llt av den centrala valmyndigheten. Ogiltighets grunder 9 � Har valsedlarna som v�ljarna l�mnat inte f�rvarats p� ett s�kert s�tt skall de f�rklaras ogiltiga, om det kan antas att det gjorts n�got obeh�rigt med dem. 10 � En valsedel �r ogiltig om den 1. saknar partibeteckning eller har mer �n en partibeteckning, eller 2. har k�nnetecken som uppenbart gjorts med avsikt. Finns det mer �n en valsedel i ett valkuvert �r dessa ogiltiga. Om kuvertet inneh�ller flera valsedlar och alla har samma partibeteckning skall dock en valsedel r�knas som giltig. Skiljer sig valsedlarna i ett s�dant fall �t i fr�ga om kandidatnamn eller de s�rskilda personr�sterna, skall namnen p� sed- larna anses obefintliga. Obefintliga namn 11 � Ett namn p� en valsedel skall anses obefintligt om 1. kandidaten inte �r valbar eller det inte framg�r klart vem som avses, 2. namnet skrivits till p� en valsedel som g�ller f�r ett parti som registre- rat partibeteckning och anm�lt kandidater enligt 5 kap. 13 �, eller 245 </div> <div id="page42-div" style="position:relative;width:642px;height:903px;"> <img width="642" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 246 SFS 1997:157 3. namnet inte �r anm�lt och finns p� valsedel f�r ett parti som registrerat partibeteckning och anm�lt kandidater enligt 5 kap. 13 �. Namnen p� en valsedel skall vidare anses obefintliga om 1. valsedeln upptar namn men inte �r f�rsedd med ett markerat utrymme f�r personr�stning, 2. det l�mnats mer �n en s�rskild personr�st eller det inte framg�r vem personr�sten avser, 3. markering f�r den s�rskilda personr�sten kan antas ha gjorts maski- nellt, eller 4. ordningen mellan namnen inte framg�r klart. Namn skall inte anses obefintliga p� grund av att de strukits fr�n en valse- del som upptar namn. Valets avslutning Riksdagsvalet och val till Europaparlamentet 12 � N�r l�nsstyrelsen har f�rdigst�llt sammanr�kningen s� att ledam�ter eller f�retr�dare och ers�ttare kan utses skall den slutliga sammanr�kningen avslutas genom att protokollet l�ggs fram f�r granskning. 13 � Valsedlarna skall l�ggas in i s�rskilda omslag, de godk�nda f�r sig och de ogiltiga f�r sig. De ogiltiga valsedlarna och valsedlar d�r det f�re- kommer strykningar, till�gg och s�rskild personr�st skall f�rvaras under val- perioden. �vriga valsedlar skall f�rvaras till dess att valet har vunnit laga kraft. Omslagen med valsedlar f�r �ppnas om - det skall g�ras en ny eller en fortsatt sammanr�kning, eller - det annars beh�vs f�r valmyndigheternas utv�rdering av valet. 14 � N�r den centrala valmyndigheten har f�rdelat mandaten mellan parti- erna och utsett ledam�ter eller f�retr�dare och ers�ttare skall valresultatet tillk�nnages genom att det kung�rs i Post- och Inrikes Tidningar. D�rmed �r valet avslutat. Det skall ocks� kung�ras i Post- och Inrikes Tidningar, n�r nya ledam�ter och ers�ttare utsetts enligt 58-60 �� eller nya f�retr�dare och ers�ttare ut- setts enligt 67-69 ��. Val till landstings- och kommunfullm�ktige 15 � N�r l�nsstyrelsen har f�rdelat mandaten mellan partierna och utsett ledam�ter och ers�ttare skall valresultatet kung�ras genom att protokollet l�ggs fram f�r granskning. D�rmed �r valet avslutat. Detsamma skall g�lla n�r nya ledam�ter och ers�ttare utsetts enligt 61-66 ��. 16 � Valsedlarna skall l�ggas in i s�rskilda omslag, de godk�nda f�r sig och de ogiltiga f�r sig. De ogiltiga valsedlarna och valsedlar d�r det f�re- kommer strykningar, till�gg och s�rskild personr�st skall f�rvaras under val- perioden. �vriga valsedlar skall f�rvaras till dess att valet har vunnit laga kraft. </div> <div id="page43-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:157 Omslagen med valsedlar f�r �ppnas om - det skall g�ras en ny eller en fortsatt sammanr�kning, eller - det annars beh�vs f�r valmyndigheternas utv�rdering av valet. 17 � Om mindre �n h�lften av det best�mda antalet ledam�ter har blivit ut- sett vid valet, skall l�nsstyrelsen anm�la detta till Valpr�vningsn�mnden. Hur f�rdelningen av mandaten mellan partierna g�rs Riksdagsvalet 18 � Den centrala valmyndigheten skall f�rdela mandaten i riksdagen p� grundval av l�nsstyrelsernas sammanr�kning s� som den slutligen regist- rerats i det s�rskilda formul�ret enligt 8 � och med till�mpning av 3 kap. 7-8 �� regeringsformen. Bara partier som har f�tt minst 4 procent av r�sterna i hela landet f�r delta i f�rdelningen av mandaten. Ett parti som har f�tt f�rre r�ster skall dock delta i f�rdelningen av fasta valkretsmandat i en valkrets, d�r partiet har f�tt minst 12 procent av r�sterna. 19 � De fasta valkretsmandaten skall enligt 3 kap. 8 � f�rsta stycket reger- ingsformen f�r varje valkrets f�rdelas proportionellt mellan de partier som f�r delta i f�rdelningen. F�rdelningen g�rs genom att j�mf�relsetal ber�knas f�r partierna med utg�ngspunkt i valresultatet i valkretsen. Det parti som vid varje ber�kning f�r det st�rsta j�mf�relsetalet tilldelas ett mandat. Vid ber�kningen skall den j�mkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 � till�mpas. 20 � F�r att avg�ra hur m�nga mandat som ett parti enligt 3 kap. 8 � andra stycket regeringsformen skall ha sammanlagt i riksdagen f�r att vara propor- tionellt representerat i hela landet skall den j�mkade uddatalsmetoden till�m- pas p� hela landet som en valkrets. Varje parti skall tilldelas s� m�nga utj�m- ningsmandat som beh�vs f�r att partiet skall f� en representation som svarar mot dess andel av samtliga r�ster i landet. Vid ber�kningen skall den j�mkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 � till�mpas. 21 � Om ett parti vid f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten har f�tt fler mandat �n vad som beh�vs f�r att det skall vara proportionellt represen- terat i riksdagen skall man vid f�rdelningen av utj�mningsmandaten bortse fr�n partiet och de mandat det har f�tt. Detsamma g�ller f�r ett parti och de mandat partiet f�tt, om det f�tt mindre �n 4 procent av r�sterna i landet. F�rdelningen av utj�mningsmandat p� valkretsar skall g�ras enligt 20 kap. 2 �. 22 � Om ett parti i n�gon valkrets f�tt fler mandat �n vad som motsvarar antalet namn p� partiets valsedlar, skall �verskjutande mandat med till�mp- ning av 20 kap. 2 � flyttas till en annan valkrets d�r partiet deltar i f�rdel- ningen av fasta valkretsmandat. Kan mandatet inte tills�ttas p� detta s�tt skall det vara obesatt under valperioden. 247 </div> <div id="page44-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 248 SFS 1997:157 23 � Om det blir lika stora tal f�r flera partier eller valkretsar vid ber�k- ningarna enligt 19-22 ��, skall lotten avg�ra vilket parti eller vilken valkrets som skall f� mandatet. Val till landstingsfullm�ktige 24 � Mandaten i landstingsfullm�ktige skall f�rdelas mellan partier. Bara partier som har f�tt minst 3 procent av r�sterna i hela landstinget f�r delta i f�rdelningen av mandaten. 25 � De fasta valkretsmandaten i landstingsfullm�ktige skall f�r varje val- krets f�rdelas proportionellt mellan partierna p� grundval av valresultatet i valkretsen. F�rdelningen g�rs genom att j�mf�relsetal ber�knas f�r parti- erna. Det parti som vid varje ber�kning f�r det st�rsta j�mf�relsetalet skall tilldelas ett mandat. Vid ber�kningen skall den j�mkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 � till�mpas. 26 � Utj�mningsmandaten skall f�rdelas mellan partierna s� att f�rdel- ningen av alla mandat i landstingsfullm�ktige blir proportionell mot partier- nas r�stetal i hela landstinget. F�r att avg�ra hur m�nga mandat i landstings- fullm�ktige ett parti skall ha sammanlagt f�r att vara proportionellt represen- terat i landstinget skall den j�mkade uddatalsmetoden till�mpas p� hela landstinget som en valkrets. Varje parti skall tilldelas s� m�nga utj�mnings- mandat som beh�vs f�r att partiet skall f� en representation som svarar mot dess andel av samtliga r�ster i landstinget. Vid ber�kningen skall den j�mkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 � till�mpas. 27 � Om ett parti vid f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten har f�tt fler mandat �n vad som beh�vs f�r att det skall vara proportionellt represen- terat enligt 26 �, skall man vid f�rdelningen av utj�mningsmandaten bortse fr�n partiet och de mandat det har f�tt. F�rdelningen av utj�mningsmandat p� valkretsar skall g�ras enligt 20 kap. 2 �. 28 � Om ett parti i n�gon valkrets har f�tt fler mandat �n vad som motsva- rar antalet namn p� partiets valsedlar, skall �verskjutande mandat med till- l�mpning av 20 kap. 2 � flyttas till en annan valkrets. Kan mandatet inte till- s�ttas p� detta s�tt skall det vara obesatt under valperioden. 29 � Om det blir lika stora tal f�r flera partier eller valkretsar vid ber�k- ningarna enligt 25-28 ��, skall lotten avg�ra vilket parti eller vilken valkrets som skall f� mandatet. Val till kommunfullm�ktige 30 � Mandaten i kommunfullm�ktige skall f�r varje valkrets f�rdelas pro- portionellt mellan partierna p� grundval av valresultatet i valkretsen. F�rdel- ningen g�rs genom att j�mf�relsetal ber�knas f�r partierna. Det parti som </div> <div id="page45-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 249 SFS 1997:157 vid varje ber�kning f�r det st�rsta j�mf�relsetalet skall tilldelas ett mandat. Vid ber�kningen skall den j�mkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 � till�mpas. 31 � Om ett parti har f�tt fler mandat �n vad som motsvarar antalet namn p� partiets valsedlar, skall ett �verskjutande mandat vara obesatt under val- perioden. Om kommunen �r indelad i valkretsar, skall dock mandatet med till�mpning av 20 kap. 2 � flyttas till en annan valkrets. 32 � Om det blir lika stora tal f�r flera partier eller valkretsar vid ber�k- ningarna enligt 30 och 31 ��, skall lotten avg�ra vilket parti eller vilken val- krets som skall f� mandatet. Val till Europaparlamentet 33 � Den centrala valmyndigheten skall f�rdela mandaten mellan partierna p� grundval av l�nsstyrelsernas sammanr�kning s� som den slutligen regist- rerats i det s�rskilda formul�ret enligt 8 �. 34 � Bara partier som f�tt minst 4 procent av r�sterna i hela landet f�r delta i f�rdelningen av mandaten. 35 � Mandaten skall f�rdelas proportionellt mellan de partier som f�r delta i f�rdelningen. F�rdelningen g�rs genom att j�mf�relsetal ber�knas f�r parti- erna med utg�ngspunkt i valresultatet i hela landet. Det parti som vid varje ber�kning f�r det st�rsta j�mf�relsetalet tilldelas ett mandat. Vid ber�kningen skall den j�mkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 � till�mpas. 36 � Om det blir lika stora tal f�r flera partier vid ber�kningarna enligt 34 och 35 ��, skall lotten avg�ra vilket parti som skall f� mandatet. Hur ledam�terna och f�retr�darna utses Riksdagsvalet 37 � F�r varje mandat som ett parti har f�tt i riksdagen skall en ledamot ut- ses. Dessa best�mmelser finns i 3 kap. 9 � regeringsformen. Den centrala valmyndigheten skall utse ledam�terna p� grundval av l�ns- styrelsens sammanr�kning s� som den slutligen registrerats i det s�rskilda formul�ret enligt 8 �. 38 � I f�rsta hand skall ordningen mellan kandidaterna best�mmas p� grundval av storleken p� varje kandidats personliga r�stetal enligt 20 kap. 3 �. Personligt r�stetal skall fastst�llas bara f�r en kandidat som f�tt s�r- skilda personr�ster till ett antal av minst 8 procent av partiets r�stetal i val- kretsen. F�r flera kandidater lika stora personliga r�stetal skall lotten avg�ra vem som skall ha f�retr�de. </div> <div id="page46-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:157 39 � Kan inte ett tillr�ckligt stort antal ledam�ter utses enligt 38 �, skall ordningsf�ljden mellan kandidatnamnen inom varje parti best�mmas genom att ett j�mf�relsetal ber�knas f�r dem med till�mpning av heltalsmetoden en- ligt 20 kap. 4 �. F�r flera kandidater lika stora j�mf�relsetal skall lotten avg�ra vem som skall ha f�retr�de. Dubbelvalsavveckling vid riksdagsvalet 40 � Kandidater som har f�tt mandat i fler �n en valkrets eller f�r mer �n ett parti skall tilltr�da det mandat f�r vilket deras personliga r�stetal �r st�rst i f�rh�llande till antalet r�ster f�r partiet. Har kandidaterna inte tagit plats i ordningen p� grundval av sina personliga r�stetal, skall de tilltr�da det man- dat f�r vilket deras j�mf�relsetal �r st�rst. Det mandat som kandidaten inte tilltr�der skall tillfalla den som skulle komma f�rst i ordningen enligt 52 �. Vid denna ber�kning skall man bortse fr�n den som redan valts till ledamot. Leder f�rsta stycket till att tv� eller flera mandat inte tilltr�ds, skall dessa tills�ttas ett i taget efter storleken p� de personliga r�stetalen i f�rh�llande till antalet r�ster f�r partiet. Kan inte samtliga mandat tilltr�das h�rigenom tills�tts de efter j�mf�relsetalen enligt 39 �. Val till landstingsfullm�ktige 41 � F�r varje mandat som ett parti har f�tt i landstingsfullm�ktige skall l�nsstyrelsen utse en ledamot p� grundval av ordningen mellan kandidaterna. I f�rsta hand skall ordningen mellan kandidaterna best�mmas p� grundval av storleken p� varje kandidats personliga r�stetal enligt 20 kap. 3 �. Person- ligt r�stetal skall fastst�llas bara f�r en kandidat som f�tt s�rskilda person- r�ster till ett antal av minst 5 procent av partiets r�stetal i valkretsen, dock l�gst 100 r�ster. F�r flera kandidater lika stora personliga r�stetal skall lotten avg�ra vem som skall ha f�retr�de. 42 � Kan inte ett tillr�ckligt stort antal ledam�ter utses enligt 41 �, skall l�nsstyrelsen best�mma ordningsf�ljden mellan kandidatnamnen inom varje parti genom att ber�kna ett j�mf�relsetal f�r dem med till�mpning av heltals- metoden enligt 20 kap. 4 �. F�r flera kandidater lika stora j�mf�relsetal skall lotten avg�ra vem som skall ha f�retr�de. Dubbelvalsavveckling vid val till landstingsfullm�ktige 43 � Kandidater som har f�tt mandat i fler �n en valkrets eller f�r mer �n ett parti skall tilltr�da det mandat f�r vilket deras personliga r�stetal �r st�rst i f�rh�llande till antalet r�ster f�r partiet. Har kandidaterna inte tagit plats i ordningen p� grundval av sina personliga r�stetal, skall de tilltr�da det man- dat f�r vilket deras j�mf�relsetal �r st�rst. Det mandat som kandidaten inte tilltr�der skall tillfalla den som skulle 250 </div> <div id="page47-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:157 komma f�rst i ordningen enligt 54 �. Vid denna ber�kning skall man bortse fr�n den som redan valts till ledamot. Leder f�rsta stycket till att tv� eller flera mandat inte tilltr�ds, skall dessa tills�ttas ett i taget efter storleken p� de personliga r�stetalen i f�rh�llande till antalet r�ster f�r partiet. Kan inte samtliga mandat tilltr�das h�rigenom tills�tts de efter j�mf�relsetalen enligt 42 �. Val till kommunfullm�ktige 44 � F�r varje mandat som ett parti har f�tt i kommunfullm�ktige skall l�nsstyrelsen utse en ledamot p� grundval av ordningen mellan kandidaterna. I f�rsta hand skall ordningen mellan kandidaterna best�mmas p� grundval av storleken p� varje kandidats personliga r�stetal enligt 20 kap. 3 �. Person- ligt r�stetal skall fastst�llas bara f�r en kandidat som f�tt s�rskilda person- r�ster till ett antal av minst 5 procent av partiets r�stetal i valkretsen, dock l�gst 50 r�ster. F�r flera kandidater lika stora personliga r�stetal skall lotten avg�ra vem som skall ha f�retr�de. 45 � Kan inte ett tillr�ckligt stort antal ledam�ter utses enligt 44 �, skall l�nsstyrelsen best�mma ordningsf�ljden mellan kandidatnamnen inom varje parti genom att ber�kna ett j�mf�relsetal f�r dem med till�mpning av heltals- metoden enligt 20 kap. 4 �. F�r flera kandidater lika stora j�mf�relsetal skall lotten avg�ra vem som skall ha f�retr�de. Dubbelvalsavveckling vid val till kommunfullm�ktige 46 � Kandidater som har f�tt mandat i fler �n en valkrets eller f�r mer �n ett parti skall tilltr�da det mandat f�r vilket deras personliga r�stetal �r st�rst i f�rh�llande till antalet r�ster f�r partiet. Har kandidaterna inte tagit plats i ordningen p� grundval av sina personliga r�stetal, skall de tilltr�da det man- dat f�r vilket deras j�mf�relsetal �r st�rst. Det mandat som kandidaten inte tilltr�der skall tillfalla den som skulle komma f�rst i ordningen enligt 20 kap. 5 �. Vid denna ber�kning skall man bortse fr�n den som redan valts till ledamot. Leder f�rsta stycket till att tv� eller flera mandat inte tilltr�ds, skall dessa tills�ttas ett i taget efter storleken p� de personliga r�stetalen i f�rh�llande till antalet r�ster f�r partiet. Kan inte samtliga mandat tilltr�das h�rigenom tills�tts de efter j�mf�relsetalen enligt 45 �. Val till Europaparlamentet 47 � F�r varje mandat som ett parti har f�tt i Europaparlamentet skall en f�retr�dare utses. Den centrala valmyndigheten skall utse f�retr�darna p� grundval av l�ns- styrelsens sammanr�kning s� som den slutligen registrerats i det s�rskilda formul�ret enligt 8 �. 251 </div> <div id="page48-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 252 SFS 1997:157 48 � I f�rsta hand skall ordningen mellan kandidaterna best�mmas p� grundval av storleken p� varje kandidats personliga r�stetal enligt 20 kap.3 �. Personligt r�stetal fastst�lls bara f�r en kandidat som f�tt s�r- skilda personr�ster till ett antal av minst 5 procent av partiets r�stetal i lan- det. F�r flera kandidater lika stora personliga r�stetal skall lotten avg�ra vem som skall ha f�retr�de. 49 � Kan inte ett tillr�ckligt stort antal f�retr�dare utses enligt 48 �, skall ordningsf�ljden mellan kandidatnamnen inom varje parti best�mmas genom att ett j�mf�relsetal ber�knas f�r dem med till�mpning av heltalsmetoden en- ligt 20 kap. 4 �. F�r flera kandidater lika stora j�mf�relsetal skall lotten avg�ra vem som skall ha f�retr�de. Dubbelvalsavveckling vid val till Europaparlamentet 50 � Kandidater som har f�tt mandat f�r mer �n ett parti skall tilltr�da det mandat f�r vilket deras personliga r�stetal �r st�rst i f�rh�llande till antalet r�ster f�r partiet. Har kandidaterna inte tagit plats i ordningen p� grundval av sina personliga r�stetal, skall de tilltr�da det mandat f�r vilket deras j�mf�- relsetal �r st�rst. Det mandat som kandidaten inte tilltr�der skall tillfalla den som skulle komma f�rst i ordningen enligt 57 �. Vid denna ber�kning skall man bortse fr�n den som redan valts till ledamot. Leder f�rsta stycket till att tv� eller flera mandat inte tilltr�ds, skall dessa tills�ttas ett i taget efter storleken p� de personliga r�stetalen i f�rh�llande till antalet r�ster f�r partiet. Kan inte samtliga mandat tilltr�das h�rigenom tills�tts de efter j�mf�relsetalen enligt 49�. Hur ers�ttarna utses Riksdagsvalet 51 � Den centrala valmyndigheten skall utse ers�ttare f�r ledam�terna i riksdagen p� grundval av ordningen enligt 52 �. F�r varje ledamot utses lika m�nga ers�ttare som ledamotens parti f�tt mandat i valkretsen. Det skall dock alltid utses minst tre ers�ttare f�r varje ledamot. N�r ers�ttare utses skall man bortse fr�n den som valts till ledamot. Finns det inte n�gon som enligt f�rsta stycket kan utses till ers�ttare skall reglerna i 20 kap. 6 � till�mpas. F�r varje ledamot f�r det bara finnas en er- s�ttare enligt detta stycke. Kan ers�ttare inte utses p� det s�ttet utses inte n�- gon ers�ttare. 52 � Om det beh�vs skall den centrala valmyndigheten f�r att utse ers�t- tare f�r de kandidater som ordnats enligt 38 och 39 �� best�mma en s�rskild ordning mellan kandidaterna p� partiets valsedlar. Detta skall g�ras enligt 20 kap. 5 �. F�r flera kandidater lika stora r�stetal skall lotten avg�ra vem som skall ha f�retr�de. </div> <div id="page49-div" style="position:relative;width:641px;height:901px;"> <img width="641" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:157 Val till landstingsfullm�ktige 53 � L�nsstyrelsen skall utse ers�ttare f�r ledam�terna i landstingsfull- m�ktige p� grundval av ordningen enligt 54 �. F�r varje ledamot skall l�ns- styrelsen utse lika m�nga ers�ttare som ledamotens parti f�tt mandat i val- kretsen. Det skall dock alltid utses minst tre ers�ttare f�r varje ledamot. N�r ers�ttare utses skall man bortse fr�n den som valts till ledamot. Kan inte ers�ttare utses p� det s�ttet utses inte n�gon ers�ttare. 54 � Om det beh�vs skall l�nsstyrelsen f�r att utse ers�ttare f�r de kandi- dater som ordnats enligt 41 och 42 �� best�mma en s�rskild ordning mellan kandidaterna p� partiets valsedlar. Detta skall g�ras enligt 20 kap. 5 �. F�r flera kandidater lika stora r�stetal skall lotten avg�ra vem som skall ha f�retr�de. Val till kommunfullm�ktige 55 � Kommunfullm�ktige best�mmer hur m�nga ers�ttare som skall finnas f�r ledam�terna i fullm�ktige. Antalet utg�r en viss andel, dock h�gst h�lften av det antal platser som varje parti f�r i kommunen. Dessa best�mmelser finns i 5 kap. 4 � andra stycket kommunallagen (1991:900). L�nsstyrelsen skall utse ers�ttare till det antal och p� det s�tt som s�gs i 20 kap. 7 �. Om andelen ers�ttare av de platser som ett parti f�tt utg�r ett brutet tal skall detta avrundas till n�rmast h�gre hela tal. F�r partier som har f�tt ett eller tv� mandat i fullm�ktige skall �ven 20 kap. 8 � till�mpas om det annars inte kommer att utses tv� ers�ttare. Kan n�gon ers�ttare f�r en viss le- damot inte utses p� det s�ttet, utses ingen ers�ttare f�r den ledamoten. Val till Europaparlamentet 56 � Den centrala valmyndigheten skall utse ers�ttare f�r f�retr�darna i Europaparlamentet p� grundval av ordningen enligt 57 �. F�r varje f�retr�- dare utses lika m�nga ers�ttare som f�retr�darens parti f�tt mandat i valet. Det skall dock alltid utses minst tre ers�ttare f�r varje f�retr�dare. N�r ers�t- tare utses skall man bortse fr�n den som valts till f�retr�dare. Finns det inte n�gon som enligt f�rsta stycket kan utses till ers�ttare skall reglerna i 20 kap. 6 � till�mpas. F�r varje f�retr�dare f�r det bara finnas en ers�ttare enligt detta stycke. Kan ers�ttare inte utses p� det s�ttet utses inte n�gon ers�ttare. 57 � Om det beh�vs skall den centrala valmyndigheten f�r att utse ers�t- tare f�r de kandidater som ordnats enligt 48-50 �� best�mma en s�rskild ordning mellan kandidaterna p� partiets valsedlar. Detta skall g�ras enligt 20 kap. 5 �. F�r flera kandidater lika stora r�stetal skall lotten avg�ra vem som skall ha f�retr�de. 253 </div> <div id="page50-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 254 SFS 1997:157 N�r ledam�ter, f�retr�dare och ers�ttare avg�r under valperioden Riksdagsvalet 58 � Avg�r en ledamot i riksdagen under valperioden skall den centrala valmyndigheten p� anm�lan av riksdagens talman utse en ny ledamot. Till ny ledamot skall utses den som st�r i tur att intr�da enligt ordningen mellan er- s�ttarna enligt 52 �. Kan n�gon ny ledamot inte utses skall mandatet vara obesatt under �terstoden av valperioden. 59 � Om en ny ledamot tidigare varit ers�ttare enligt 51 � andra stycket f�r den avg�ngna ledamoten skall en ny ers�ttare utses enligt 51 �. Har mandatet flyttats fr�n en valkrets till en annan, skall det anses att mandatet vid valet tilldelats den sistn�mnda valkretsen. Ers�ttare f�r en annan ledamot som utsetts i st�llet f�r en ledamot som av- g�tt �r de �vriga kandidater som skulle ha varit ers�ttare f�r den avg�ngna ledamoten. 60 � Den centrala valmyndigheten skall p� anm�lan av riksdagens talman med till�mpning av 51 � om m�jligt utse tv� nya ers�ttare, om - antalet ers�ttare f�r en riksdagsledamot har minskat till h�lften eller mindre �n h�lften av det antal som utsetts vid valet d�rf�r att ers�ttare har ut- setts till ordinarie ledam�ter eller har avg�tt av n�gon annan orsak, eller - antalet ers�ttare inte �r tillr�ckligt stort f�r att ers�ttare skall kunna in- tr�da i en ledamots st�lle enligt f�reskrifterna i regeringsformen och riks- dagsordningen. Val till landstingsfullm�ktige 61 � Avg�r en ledamot i landstingsfullm�ktige under valperioden skall l�nsstyrelsen p� anm�lan av fullm�ktiges ordf�rande utse en ny ledamot. Till ny ledamot skall utses den som st�r i tur att intr�da enligt ordningen mellan ers�ttarna enligt 54 �. 62 � Finns det inte n�gon som kan utses till ledamot enligt 61 � skall l�ns- styrelsen g�ra en ny sammanr�kning och utse en ny ledamot. Vid sammanr�kningen skall 20 kap. 6 � till�mpas. Kan n�gon ny ledamot inte utses skall mandatet vara obesatt under �terstoden av valperioden. 63 � Om en ers�ttare har utsetts till ordinarie ledamot eller avg�tt som er- s�ttare av n�gon annan orsak skall l�nsstyrelsen p� anm�lan av fullm�ktiges ordf�rande g�ra nya sammanr�kningar och utse ytterligare en ers�ttare f�r varje ledamot som ber�rs. Ers�ttare f�r en annan ledamot som utsetts i st�llet f�r en ledamot som av- g�tt �r de �vriga kandidater som skulle ha varit ers�ttare f�r den avg�ngna ledamoten. Vid sammanr�kningen skall 54 � till�mpas. Kan n�gon ers�ttare inte utses enligt f�rsta stycket utses ingen ers�ttare. </div> <div id="page51-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 255 SFS 1997:157 Val till kommunfullm�ktige 64 � Avg�r en ledamot i kommunfullm�ktige under valperioden skall l�ns- styrelsen p� anm�lan av fullm�ktiges ordf�rande utse en ny ledamot. Till ny ledamot skall utses den som st�r i tur att intr�da enligt ordningen mellan er- s�ttarna enligt 55 �. 65 � Finns det inte n�gon som kan utses till ledamot enligt 64 � skall l�ns- styrelsen g�ra en ny sammanr�kning och utse en ny ledamot. Vid sammanr�kningen skall 20 kap. 6 � till�mpas. Kan n�gon ny ledamot inte utses skall mandatet vara obesatt under �terstoden av valperioden. 66 � Om en ers�ttare har utsetts till ordinarie ledamot eller avg�tt som er- s�ttare av n�gon annan orsak, skall l�nsstyrelsen p� anm�lan av fullm�ktiges ordf�rande g�ra nya sammanr�kningar och utse ytterligare en ers�ttare f�r varje ledamot som ber�rs. I de fall antalet ers�ttare ocks� efter det att ers�t- tare avg�tt uppg�r till minst det antal som fullm�ktige best�mt skall en ny er- s�ttare utses bara om ledamoten i annat fall skulle komma att sakna ers�ttare som utsetts f�r henne eller honom. Ers�ttare f�r en annan ledamot som utsetts i st�llet f�r en ledamot som av- g�tt �r de �vriga kandidater som skulle ha varit ers�ttare f�r den avg�ngna ledamoten. Vid sammanr�kningen skall 55 � till�mpas. Kan n�gon ers�ttare inte utses enligt f�rsta stycket utses ingen ers�ttare. Val till Europaparlamentet 67 � Avg�r en f�retr�dare i Europaparlamentet under valperioden skall den centrala valmyndigheten p� anm�lan fr�n Europaparlamentet utse en ny f�- retr�dare. Till ny f�retr�dare skall utses den som st�r i tur att intr�da enligt ordningen mellan ers�ttarna enligt 57 �. Kan n�gon ny f�retr�dare inte utses skall mandatet vara obesatt under �terstoden av valperioden. 68 � Om en ny f�retr�dare tidigare varit ers�ttare enligt 56 � andra stycket f�r den avg�ngna f�retr�daren skall en ny ers�ttare utses enligt 56 �. Ers�ttare f�r en annan f�retr�dare som utsetts i st�llet f�r en f�retr�dare som avg�tt �r de �vriga kandidater som skulle ha varit ers�ttare f�r den av- g�ngna f�retr�daren. 69 � Den centrala valmyndigheten skall p� anm�lan av Europaparlamentet med till�mpning av 56 � om m�jligt utse tv� nya ers�ttare, om antalet ers�t- tare f�r en f�retr�dare har minskat till h�lften eller mindre �n h�lften av det antal som utsetts vid valet d�rf�r att ers�ttare har utsetts till f�retr�dare eller har avg�tt av annan orsak. Ledighet f�r f�retr�dare i Europaparlamentet 70 � En f�retr�dare i Europaparlamentet har r�tt att fullg�ra sitt uppdrag trots tj�nsteuppgifter eller andra f�rpliktelser som f�retr�daren �r skyldig att fullg�ra. </div> <div id="page52-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 256 SFS 1997:157 19 kap. �verklagande av val och utf�rdande av bevis om vem som valts �verklagande 1 � Den centrala valmyndighetens eller l�nsstyrelsens beslut att fastst�lla utg�ngen av ett val eller av en s�dan sammanr�kning f�r att utse eftertr�dare eller ers�ttare som s�gs i 18 kap. 58-69 �� f�r �verklagas hos Valpr�vnings- n�mnden enligt best�mmelserna i detta kapitel. Vem f�r �verklaga? 2 � Ett beslut f�r �verklagas av - den som enligt r�stl�ngden har r�str�tt vid valet, - den som enligt beslut av skattemyndigheten i ett �rende om r�ttelse av r�stl�ngd enligt 7 kap. 11 � var utesluten fr�n r�str�tt, - den som efter anm�lan enligt 7 kap. 1 eller 10 � inte tagits upp i r�st- l�ngden, och - ett parti som har deltagit i valet. Hur man �verklagar 3 � Den som vill �verklaga ett beslut enligt 1 � skall ge in skrivelsen med �verklagandet till den myndighet som meddelat beslutet (beslutsmyndighet). Den skall ha kommit dit tidigast dagen efter valdagen och senast inom tio dagar efter det att valet avslutades. G�ller �verklagandet beslut om att utse nya ledam�ter eller f�retr�dare el- ler ers�ttare enligt 18 kap. 58-69 �� skall skrivelsen med �verklagandet ha kommit till beslutsmyndigheten inom tio dagar efter det att sammanr�k- ningen avslutades. 4 � Om skrivelsen med �verklagandet kommit in till Valpr�vningsn�mn- den inom �verklagandetiden, skall �verklagandet tas upp till pr�vning �ven om inte skrivelsen kommit till beslutsmyndigheten i tid. 5 � Det �r Valpr�vningsn�mnden som skall avg�ra om en skrivelse med ett �verklagande har kommit i r�tt tid. Klagandens r�tt att f� del av uppgifter 6 � Den som vill �verklaga har r�tt att hos den myndighet som meddelat beslutet genast f� utdrag ur protokoll eller annan handling �ver sammanr�k- ningen. Kung�rande 7 � Snarast m�jligt efter att tiden f�r �verklagande g�tt ut skall besluts- myndigheten p� en g�ng kung�ra samtliga �verklaganden och skicka skri- velserna till Valpr�vningsn�mnden. Om ett �verklagande g�ller riksdagen el- ler Europaparlamentet, skall kung�relsen inf�ras i Post- och Inrikes Tid- ningar. Om ett �verklagande g�ller landstings- eller kommunfullm�ktige, </div> <div id="page53-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 257 SFS 1997:157 skall kung�relsen inf�ras i en ortstidning inom landstinget respektive kom- munen. 8 � I en kung�relse enligt 7 � skall en viss kort tid anges inom vilken f�r- klaring �ver �verklagandena skall ha kommit in till Valpr�vningsn�mnden. Beslutsmyndighetens yttrande 9 � Beslutsmyndigheten skall skyndsamt till Valpr�vningsn�mnden ge in yttrande �ver �verklagandena. Best�mmelserna i 27 och 28 �� f�rvaltnings- lagen (1986:223) om ompr�vning av beslut skall inte till�mpas. �vriga best�mmelser om �verklagande 10 � Ett beslut genom vilket n�gon har utsetts till ledamot av riksdagen el- ler till ers�ttare g�ller �ven om beslutet �verklagats. �ndras valet intr�der en ny ledamot eller ers�ttare p� sin plats s� snart valet har kungjorts. Dessa be- st�mmelser finns i 3 kap. 11 � f�rsta stycket regeringsformen. Ett beslut genom vilket n�gon har utsetts till ledamot i landstings- eller kommunfullm�ktige eller till ers�ttare g�ller �ven om beslutet har �verkla- gats. Om n�gon annan utses till ledamot eller ers�ttare med anledning av �verklagandet g�ller det beslutet s� snart det val eller den sammanr�kning har avslutats genom vilken ledamoten eller ers�ttaren blivit utsedd. F�retr�dare i Europaparlamentet tilltr�der sitt uppdrag d� de utsetts och deras beh�righet pr�vats av Europaparlamentet. Best�mmelserna om inhibition i 29 � f�rvaltningslagen (1986:223) g�ller inte beslut som s�gs i denna paragraf. Bevis 11 � F�r den som blivit utsedd till ledamot av riksdagen eller f�retr�dare i Europaparlamentet eller till ers�ttare skall den centrala valmyndigheten ge- nast utf�rda bevis om detta. I beviset skall den centrala valmyndigheten ange - namnet p� den som blivit utsedd, och - den tid, det parti och den valkrets som ledamoten eller ers�ttaren blivit utsedd f�r. Ett bevis f�r ers�ttare skall dessutom inneh�lla uppgift om den eller de le- dam�ter eller f�retr�dare som han eller hon utsetts till ers�ttare f�r och ord- ningen mellan ers�ttarna, om flera ers�ttare utsetts f�r samma ledamot eller f�retr�dare. 12 � Som bevis g�ller utdrag ur protokoll eller annan handling fr�n sam- manr�kning vid vilken ledamoten eller f�retr�daren eller ers�ttaren blivit ut- sedd. Beviset skall skickas till den som blivit utsedd samt Valpr�vnings- n�mnden och riksdagens talman. Bevis som avser f�retr�dare skall dessutom skickas till Europaparlamentet. 13 � F�r den som blivit utsedd till ledamot av landstings- eller kommun- fullm�ktige eller till ers�ttare skall l�nsstyrelsen genast utf�rda bevis om detta. 9 SFS 1997 </div> <div id="page54-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 258 SFS 1997:157 I beviset skall l�nsstyrelsen ange - namnet p� den som blivit utsedd, och - den tid, det parti och, i f�rekommande fall, den valkrets som ledamoten eller ers�ttaren blivit utsedd f�r. 14 � Som bevis g�ller utdrag ur protokoll eller annan handling fr�n sam- manr�kning vid vilken ledamoten eller ers�ttaren blivit utsedd. Beviset skall skickas till den som blivit utsedd samt landstings- respektive kommunfull- m�ktige. Partier skall underr�ttas om vissa beslut 15 � Beslutsmyndigheten skall om m�jligt underr�tta ett parti som ber�rs av ett beslut genom vilket en sammanr�kning enligt 18 kap. 58-69 �� fast- st�llts. Beslutsmyndigheten f�r avg�ra p� vilket s�tt partiet skall underr�ttas. Valpr�vningsn�mndens pr�vning 16 � N�r Valpr�vningsn�mnden pr�var ett �verklagande av ett beslut ge- nom vilket utg�ngen av ett ordinarie val till riksdagen eller ett ordinarie val till landstings- eller kommunfullm�ktige har fastst�llts, skall n�mnden ha samma sammans�ttning som den hade vid tiden f�r dessa val. N�r n�mnden pr�var ett �verklagande av ett beslut genom vilket utg�ngen av ett annat val fastst�llts, f�r n�mnden ha den sammans�ttning den hade vid tiden f�r det valet. N�r n�mnden avg�r ett �rende enligt denna lag skall n�mndens samtliga ledam�ter vara n�rvarande. Undantag fr�n denna best�mmelse finns i 23 �. 17 � Om Valpr�vningsn�mnden i ett �rende enligt 1 � finner att n�gon be- h�ver h�ras som vittne vid domstol, kan n�mnden f�rordna att vittnesf�rh�r skall h�llas vid tingsr�tt. I fr�ga om bevisupptagning enligt f�rsta stycket g�ller 35 kap. 10 och 11 �� r�tteg�ngsbalken. Ers�ttning till vittnen skall betalas av allm�nna medel. Kostnaden f�r detta skall stanna p� staten. Statliga och kommunala myndigheter, Posten Aktiebolag och n�gon an- nan som anordnat s�rskild r�stmottagning skall l�mna Valpr�vningsn�mn- den de upplysningar och yttranden som den beg�r. 18 � Valpr�vningsn�mnden skall vid pr�vningen av ett �verklagande upp- h�va ett val i den omfattning som det beh�vs och f�rordna om omval i den ber�rda valkretsen om 1. det vid f�rberedande och genomf�rande av valet som en myndighet svarar f�r f�rekommit avvikelse fr�n f�reskriven ordning, 2. n�gon hindrat r�stningen, 3. f�rvanskat avgivna r�ster, eller 4. otillb�rligen verkat vid valet p� n�got annat s�tt. Ett omval skall dock f�rordnas bara om det med fog kan antas att vad som f�rekommit har inverkat p� valutg�ngen. Kan r�ttelse �stadkommas genom f�rnyad sammanr�kning eller n�gon an- nan s�dan mindre ingripande �tg�rd, skall n�mnden i st�llet uppdra �t be- slutsmyndigheten att vidta en s�dan r�ttelse. </div> <div id="page55-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:157 19 � Har det vid en sammanr�kning som s�gs i 18 kap. 58-69 �� f�rekom- mit avvikelse fr�n f�reskriven ordning och �r det inte osannolikt att avvikel- sen har inverkat p� utg�ngen av sammanr�kningen, skall Valpr�vningsn�mn- den vid pr�vning av ett �verklagande upph�va sammanr�kningen och uppdra �t beslutsmyndigheten att vidta den r�ttelse som beh�vs. 20 � Om ett visst beslut enligt lag inte f�r �verklagas eller om det skall �verklagas i s�rskild ordning, f�r en omst�ndighet som avses med beslutet inte �beropas vid ett �verklagande som avses i 18 eller 19 �. Best�mmelser om talan i samband med ett �verklagande av val mot en skattemyndighets beslut om r�ttelse av en r�stl�ngd finns i 7 kap. 14 �. 21 � Om en l�nsstyrelse har gjort en anm�lan enligt 18 kap. 17 � att f�r f� ledam�ter utsetts i landstings- eller kommunfullm�ktige, skall Valpr�vnings- n�mnden upph�va valet och besluta om omval av samtliga ledam�ter och er- s�ttare. Valpr�vningsn�mndens granskning av bevis 22 � Valpr�vningsn�mnden skall granska bevis f�r riksdagsledam�ter eller f�retr�dare i Europaparlamentet och ers�ttare f�r att pr�va om beviset blivit utf�rdat i enlighet med 11 �. Granskningen skall efter riksdagsval vara avslu- tad senast dagen innan den riksdag som valet g�llt samlas till riksm�te. �v- riga bevis som kommer in till Valpr�vningsn�mnden skall granskas s� snart det kan ske. Ber�ttelse om granskningen skall genast �verl�mnas till riksda- gens talman. G�ller valet f�retr�dare skall ber�ttelse om granskningen dess- utom skickas till Europaparlamentet. 23 � N�mnden f�r uppdra �t ordf�randen eller ers�ttaren f�r ordf�randen att p� n�mndens v�gnar i �renden av enklare art granska bevis f�r en riks- dagsledamot eller en f�retr�dare och ers�ttare f�r en riksdagsledamot eller en f�retr�dare som utses under l�pande valperiod med anledning av att en riksdagsledamot eller en f�retr�dare avg�tt eller ers�ttare utsetts enligt 18 kap. 58, 60, 67 och 69 ��. 20 kap. Ber�kningsgrunder Den j�mkade uddatalsmetoden 1 � J�mf�relsetal enligt 18 kap. 19, 20, 25, 26, 30 och 35 �� skall ber�knas p� f�ljande s�tt. S� l�nge partiet �nnu inte tilldelats n�got mandat ber�knas j�mf�relsetalet genom att partiets r�stetal i valkretsen delas med 1,4. D�refter ber�knas j�m- f�relsetalet genom att partiets r�stetal delas med det tal som �r 1 h�gre �n det dubbla antalet av de mandat som redan har tilldelats partiet i valkretsen. F�rdelningen av utj�mningsmandat och �verskjutande mandat 2 � F�rdelning av utj�mningsmandat enligt 18 kap. 21 � andra stycket och 27 � andra stycket samt f�rdelning av �verskjutande mandat enligt 18 kap. 22, 28 och 31 �� skall g�ras p� f�ljande s�tt. 259 </div> <div id="page56-div" style="position:relative;width:642px;height:902px;"> <img width="642" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 260 SFS 1997:157 Av de utj�mningsmandat eller �verskjutande mandat som ett parti har f�tt tillf�rs det f�rsta den valkrets d�r partiet efter f�rdelningen av de fasta val- kretsmandaten har st�rre j�mf�relsetal �n i �vriga valkretsar. �terst�ende mandat tillf�rs ett efter ett den valkrets d�r partiet f�r varje g�ng har st�rst j�mf�relsetal vid en fortsatt till�mpning av den j�mkade uddatalsmetoden enligt 1 � p� partiets r�stetal i valkretsarna. I en valkrets d�r partiet inte har f�tt n�got fast valkretsmandat skall dock j�mf�relsetalet vid tilldelningen av det f�rsta mandatet vara lika med partiets r�stetal. Personligt r�stetal 3 � Ordningen mellan kandidatnamnen enligt 18 kap. 38 � f�rsta stycket, 41 � andra stycket, 44 � andra stycket och 48 � skall fastst�llas p� f�ljande s�tt. Ett personligt r�stetal fastst�lls p� grundval av de s�rskilda personr�ster som avgivits f�r kandidaten. Valsedlar p� vilka det l�mnats s�rskilda person- r�ster ordnas gruppvis efter partibeteckning. D�refter r�knas antalet person- r�ster f�r varje namn i gruppen. F�r namn som f�tt personr�ster motsvarande det antal som anges i de n�mnda lagrummen fastst�lls ett personligt r�stetal. Ett namns personliga r�stetal �r lika med antalet personr�ster som har l�m- nats f�r namnet under samma partibeteckning. Det namn som har st�rst per- sonligt r�stetal tar f�rsta plats i ordningen, det som har n�st st�rst tar andra plats och s� vidare enligt samma grund. Heltalsmetoden 4 � Ordningen mellan kandidatnamnen enligt 18 kap. 39, 42, 45 och 49 �� inom varje parti skall fastst�llas med till�mpning av heltalsmetoden genom s�rskilda utr�kningar p� f�ljande s�tt. Vid varje utr�kning g�ller en valsedel bara f�r ett namn. Vid utr�kningen g�ller en valsedel f�r det namn som st�r f�rst p� sedeln varvid bortses fr�n namn som redan utsetts. Valsedlar med samma f�rsta namn bildar en grupp. Varje grupps r�stetal r�knas fram. R�stetalet �r lika med det antal valsedlar som ing�r i gruppen. Samma tal �r ocks� j�mf�relse- tal f�r det namn som st�r f�rst p� gruppens valsedlar. Det namn vars j�mf�- relsetal �r st�rst f�r den f�rsta platsen i den ordningen. Vid varje f�ljande utr�kning g�ller en valsedel f�r det namn som st�r f�rst p� sedeln, varvid bortses fr�n namn som redan f�tt plats i ordningen. Den el- ler de grupper, vilkas valsedlar vid n�rmast f�reg�ende utr�kning g�llde f�r det namn som fick plats i ordningen, uppl�ses och ordnas i nya grupper, s� att valsedlar som vid den p�g�ende utr�kningen g�ller f�r ett och samma namn bildar en grupp. �vriga befintliga grupper beh�lls d�remot of�r�nd- rade. F�r varje nybildad grupp r�knas r�stetalet fram. R�stetalet �r lika med det antal valsedlar som ing�r i gruppen. F�r samtliga namn som deltar i ut- r�kningen ber�knas r�stetal och j�mf�relsetal. R�stetalet f�r ett namn �r lika med r�stetalet f�r den grupp eller det sam- manlagda r�stetalet f�r de grupper vilkas valsedlar g�ller f�r namnet. J�mf�- relsetalet f�r ett namn �r lika med dess r�stetal, om inte den grupp av valsed- lar som g�ller f�r namnet deltagit i bes�ttandet av en f�rut utdelad plats. Om detta �r fallet, f�r man namnets j�mf�relsetal genom att dess r�stetal delas </div> <div id="page57-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1997:157 med det tal som motsvarar den del gruppen tagit i bes�ttandet av plats eller platser som utdelats (gruppens platstal), �kat med 1, eller, om flera grupper av valsedlar som g�ller f�r namnet deltagit i bes�ttandet av f�rut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda platstal, �kat med 1. Platstalet f�r en grupp ber�knas genom att gruppens r�stetal delas med det st�rsta j�mf�- relsetalet vid utr�kningen n�rmast f�re gruppens bildande. Br�ktal som upp- kommer vid delning ber�knas med 2 decimaler. Den sista decimalsiffran f�r inte h�jas. Det namn vars j�mf�relsetal �r st�rst f�r n�sta plats i ordningen. S�rskild ordning f�r att utse ers�ttare och f�r avveckling av dubbelvalda 5 � Den s�rskilda ers�ttarordningen enligt 18 kap. 52, 54 och 57 �� samt dubbelvalsavveckling enligt 18 kap. 46 � skall g�ras p� f�ljande s�tt. I f�rsta hand ordnas namnen p� grundval av ber�kningen av deras person- liga r�stetal enligt vad som s�gs i 3 �. Kan inte tillr�ckligt m�nga namn ordnas enligt andra stycket skall de ord- nas p� grundval av de valsedlar som g�llde f�r namnet, n�r det fick plats i ordningen enligt 3 och 4 ��. Vid denna utr�kning g�ller varje valsedel som hel r�st. Med iakttagande av att namnet p� den som redan f�tt plats i den s�r- skilda ordningen anses som obefintligt, skall r�stv�rdet tillgodor�knas det namn som st�r fr�mst p� sedeln. Den som f�r h�gsta r�stetalet f�r plats i den s�rskilda ordningen. S�rskilda regler f�r vissa fall av utseende av ers�ttare och eftertr�dare 6 � Om ers�ttare skall utses enligt 18 kap. 51 � andra stycket eller 56 � an- dra stycket samt om en ny ledamot skall utses enligt 62 eller 65 � skall f�l- jande g�lla. Den kandidat inom valkretsen som st�r i tur att f� n�sta mandat f�r partiet utses till ers�ttare eller ny ledamot. Saknas en s�dan kandidat p� partiets val- sedlar, skall den centrala valmyndigheten med till�mpning av 2 � best�mma en annan valkrets, d�r partiet deltar i f�rdelningen av fasta valkretsmandat, fr�n vilken ers�ttaren eller ledamoten skall utses. Till ers�ttare utses den som d�r st�r n�rmast i tur att f� mandat f�r partiet. Ers�ttare f�r kommunfullm�ktige 7 � Ers�ttare enligt 18 kap. 55 � utses p� f�ljande s�tt. I f�rsta hand utses ers�ttare p� grundval av ordningen mellan kandidaterna som framkommer vid ber�kningen av deras personliga r�stetal enligt 3 �. I andra hand utses ers�ttare genom en sammanr�kning inom det parti f�r vilket han eller hon har blivit vald. Vid varje sammanr�kning tas h�nsyn bara till de valsedlar som upptar ledamotens namn och som p� grund h�rav g�llde f�r detta namn, n�r det fick plats i ordningen. Varje valsedel g�ller som en hel r�st. Med iakttagande av att namnet p� en kandidat som genom valet bli- vit utsedd till ledamot skall anses som obefintligt tillgodor�knas r�stv�rdet det namn som st�r fr�mst p� sedeln. Den som f�r h�gsta r�stetalet �r utsedd till ers�ttare f�r den ledamot som sammanr�kningen avser. F�r flera kandida- ter lika r�stetal skall lotten avg�ra vem som skall ha f�retr�de. 261 </div> <div id="page58-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 262 SFS 1997:157 Om det antal ers�ttare som har utsetts �r mindre �n det antal som kom- munfullm�ktige har best�mt enligt 5 kap. 4 � andra stycket kommunallagen (1991:900) och samma ers�ttare har utsetts f�r tre eller flera ledam�ter, utses ytterligare en ers�ttare f�r var och en av dessa ledam�ter. D�rvid skall �ven namnet p� en kandidat som genom valet blivit utsedd till ers�ttare f�r den le- damot som sammanr�kningen avser anses som obefintligt. I �vrigt g�rs p� s�tt som anges i andra och tredje stycket. Om antalet ers�ttare fortfarande �r mindre �n det antal som kommunfull- m�ktige har best�mt enligt 5 kap. 4 � andra stycket kommunallagen och samma ers�ttare har utsetts f�r fem eller flera ledam�ter, utses ytterligare en sammanr�kning ers�ttare f�r var och en av dessa ledam�ter. D�refter g�rs p� motsvarande s�tt successivt ytterligare sammanr�kningar f�r de ledam�ter vilkas ers�ttare har utsetts f�r sju eller flera ledam�ter, nio eller flera ledam�ter, och s� vidare, s� l�nge antalet ers�ttare �r mindre �n det antal som kommunfullm�ktige har best�mt. 8 � Om det sedan ers�ttare utsetts enligt 7 � visar sig att det f�r ledamot el- ler ledam�ter i ett parti som har f�tt ett eller tv� mandat utsetts bara en ers�t- tare skall ytterligare en sammanr�kning g�ras. I det fall partiet har f�tt tv� mandat skall sammanr�kningen i f�rsta hand g�ras f�r den ledamot som har st�rst personligt r�stetal i f�rh�llande till antalet r�ster f�r partiet i valkretsen och d�refter f�r den som har st�rst j�mf�relsetal. Ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�mmelser 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juni 1997, d� vallagen (1972:620) och la- gen (1995:374) om val till Europaparlamentet skall upph�ra att g�lla. Dessa lagar skall dock till�mpas vid utseende av eftertr�dare till ledamot och f�re- tr�dare samt vid utseende av eftertr�dare till ers�ttare som ersatt ledamot el- ler f�retr�dare som avg�tt under den valperiod som l�per n�r den nya lagen tr�der i kraft. 2. Partibeteckningar som registrerats enligt vallagen (1972:620) skall an- ses som registrerade enligt denna lag. 3. Uppgifter om adress som finns i s�rskild r�stl�ngd f�r vid ikrafttr�dan- det av denna lag registreras i ett lokalt folkbokf�ringsregister enligt lagen (1990:1536) om folkbokf�ringsregister. Skattemyndigheten skall upplysa de registrerade om �tg�rden. 4. Vid val till riksdagen, r�dgivande folkomr�stning i hela landet och vid folkomr�stning i grundlagsfr�ga som �ger rum f�re �r 2002 samt vid val till Europaparlamentet �r 1999 skall vid till�mpning av 7 kap. 1 � denna lag g�lla att de som inte varit folkbokf�rda i landet n�gon g�ng efter den 1 juli 1991, bara tas upp i r�stl�ngd om de anm�ler att de vill finnas i den. 5. Ans�kan om att tas upp i s�rskild r�stl�ngd som inkommer efter den 1 januari 1997 skall anses som anm�lan enligt 7 kap. 1 � denna lag. P� regeringens v�gnar G�RAN PERSSON LAILA FREIVALDS (Justitiedepartementet) </div> </div>

SFS 1997:157
Utkom fr�n trycket
den 7 maj 1997

Vallag;

utf�rdad den 17 april 1997.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs2 f�ljande.

1 kap. Allm�nna best�mmelser

1 � Denna lag g�ller f�r val till riksdagen, f�r val till landstings- och kom-

munfullm�ktige samt f�r val till Europaparlamentet.

Vid s�dana val r�star v�ljarna p� ett parti och har m�jlighet att avge en

s�rskild personr�st.

Vem har r�str�tt?

2 � R�str�tt vid val till riksdagen har svenska medborgare som fyller 18 �r
senast p� valdagen och som �r bosatta i landet eller n�gon g�ng har varit
folkbokf�rda h�r. Dessa best�mmelser finns i 3 kap. 2 � regeringsformen.

3 � R�str�tt vid val till landstingsfullm�ktige har den som fyller 18 �r se-
nast p� valdagen och �r folkbokf�rd inom landstinget. R�str�tt vid val till
kommunfullm�ktige har den som fyller 18 �r senast p� valdagen och �r folk-
bokf�rd i kommunen.

Medborgare i n�gon av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmed-

borgare) samt medborgare i Island eller Norge som fyller 18 �r senast p� val-
dagen och �r folkbokf�rda i landet har r�str�tt vid val till landstings- och
kommunfullm�ktige.

Andra utl�nningar som fyller 18 �r senast p� valdagen har r�str�tt vid val

till landstings- och kommunfullm�ktige om de har varit folkbokf�rda i lan-
det tre �r i f�ljd f�re valdagen.

Best�mmelser om r�str�tt vid val till landstings- och kommunfullm�ktige

finns i 4 kap. 2-4 �� kommunallagen (1991:900).

Prop. 1996/97:70, bet. 1996/97:KU16, rskr. 1996/97:177.

Jfr r�dets akt om allm�nna och direkta val av f�retr�dare till Europaparlamentet fo-

gad till r�dets beslut 76/787/EKSG, EEG, Euroatom av den 20 september 1976 (EGT
nr L 278, 8.10.1976, s. 5, Celex C476X 1008(01)), r�dets beslut den 1 februari 1993
om �ndring av den akt om allm�nna och direkta val av f�retr�dare i Europaparlamentet
som bifogats r�dets beslut av den 20 september 1976, (EGT nr L 33, 9.2.93, s. 15, Ce-
lex 393D0081), samt r�dets direktiv 93/109/EG av den 6 december 1993 om fastst�l-
lande av n�rmare best�mmelser f�r r�str�tt och valbarhet vid val till Europaparlamen-
tet f�r unionsmedborgare som �r bosatta i en medlemsstat d�r de inte �r medborgare
(EGT nr L 329, 30.12.93, s. 34, Celex 393L0109).

205

206

SFS 1997:157

4 � Den som har r�str�tt vid val till riksdagen har r�str�tt ocks� vid val till
Europaparlamentet.

Unionsmedborgare som har r�str�tt enligt 3 � andra stycket och som vid

val till Europaparlamentet inte r�star i n�gon annan medlemsstat inom Euro-
peiska unionen, har r�str�tt vid ett s�dant val i Sverige.

5 � Fr�gor om r�str�tt enligt 2-4 �� avg�rs p� grundval av en r�stl�ngd
som uppr�ttats f�re valet. N�rmare best�mmelser om r�stl�ngd finns i 7 kap.

Vem �r valbar?

6 � Den som har r�str�tt vid val till riksdagen �r valbar till riksdagen. Detta
regleras i 3 kap. 10 � regeringsformen.

7 � Den som p� valdagen har r�str�tt vid val till landstings- eller kommun-
fullm�ktige �r valbar i ett s�dant val. Detta regleras i 4 kap. 5 och 6 �� kom-
munallagen (1991:900).

8 � Valbar till Europaparlamentet �r var och en som har r�str�tt enligt 4 �.
Unionsmedborgare �r dock valbara under den ytterligare f�ruts�ttningen att
de enligt 5 kap. 16 � visar att de i sitt hemland inte f�rlorat sin valbarhet vid
val till Europaparlamentet.

Den �r inte heller valbar som �r

- ledamot av regeringen i en medlemsstat,
- ledamot av Europeiska Gemenskapernas kommission,
- domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i Europeiska Gemen-

skapernas domstol,

- ledamot av Europeiska revisionsr�tten,
- medlem av r�dgivande kommitt�n i Europeiska kol- och st�lgemenska-

pen eller av Ekonomiska och sociala kommitt�n i Europeiska gemenskapen
och Europeiska atomenergigemenskapen,

- medlem av s�dana kommitt�er eller andra organ som har tillsatts enligt

f�rdragen om uppr�ttandet av Europeiska kol- och st�lgemenskapen, Euro-
peiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen f�r att f�r-
valta gemenskapernas medel eller f�r att utf�ra en permanent och direkt f�r-
valtningsuppgift,

- styrelseledamot, direktionsledamot eller anst�lld i Europeiska investe-

ringsbanken, eller

- tj�nsteman eller annars anst�lld i aktiv tj�nst inom Europeiska gemen-

skapernas institutioner eller till dessa knutna fackorgan.

N�r skall val h�llas?

9 � Val skall h�llas p� en s�ndag.

Ordinarie val

10 � Ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och kom-

munfullm�ktige skall h�llas samma dag. Valdag skall vara den tredje s�nda-
gen i september.

SFS 1997:157

Ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och kommun-

fullm�ktige h�lls vart fj�rde �r. Detta regleras i 3 kap. 3 � regeringsformen
och 5 kap. 5 � kommunallagen.

Extra val

11 � Vid extra val till riksdagen som beslutas av regeringen best�mmer re-

geringen vilken dag som skall vara valdag. Ett s�dant extra val h�lls inom tre
m�nader fr�n beslutet. Efter val till riksdagen f�r regeringen inte besluta om
extra val f�rr�n tre m�nader har g�tt fr�n den nyvalda riksdagens f�rsta sam-
mantr�de. Inte heller f�r regeringen besluta om extra val under tid d� dess le-
dam�ter, efter det att samtliga ledam�ter har entledigats, uppeh�ller sina be-
fattningar till dess att en ny regering skall tilltr�da. Dessa best�mmelser finns
i 3 kap. 4 � regeringsformen.

Har riksdagen fyra g�nger f�rkastat riksdagens talmans f�rslag till stats-

minister h�lls extra val till riksdagen. Vid ett s�dant extra val till riksdagen
best�mmer riksdagens talman efter samr�d med den centrala valmyndighe-
ten vilken dag som skall vara valdag. Om inte ordinarie val till riksdagen
�nd� skall h�llas, h�lls extra val inom tre m�nader. Dessa best�mmelser finns
i 6 kap. 3 � regeringsformen.

Omval

12 � Vid omval till riksdagen skall regeringen best�mma vilken dag som
skall vara valdag.

Vid omval till landstings- eller kommunfullm�ktige skall den centrala val-

myndigheten efter samr�d med l�nsstyrelsen best�mma vilken dag som skall
vara valdag.

Val till Europaparlamentet

13 � Val till Europaparlamentet skall h�llas i juni vart femte �r.

N�r indelningen i landsting eller kommuner �ndras

14 � Om en �ndrad landstings- eller kommunindelning skall tr�da i kraft

den 1 januari �ret efter det �r d� ordinarie val h�lls till landstings- och kom-
munfullm�ktige, skall redan det valet avse landstinget och kommunen enligt
den nya indelningen.

Valmyndigheter

15 � Det skall finnas en central valmyndighet. Regeringen skall best�mma

vilken myndighet som skall vara central valmyndighet.

Ut�ver sina �vriga uppgifter enligt denna lag skall den centrala valmyn-

digheten informera allm�nheten om n�r, var och hur man skall r�sta samt om
vad som i �vrigt g�ller f�r valet.

16 � L�nsstyrelsen skall vara regional valmyndighet.

17 � I varje kommun skall det finnas en valn�mnd. Valn�mnden skall vara

lokal valmyndighet.

207

SFS 1997:157

Valn�mnden skall ha tillg�ng till personal i den omfattning som beh�vs

f�r att n�mnden skall kunna utf�ra sina uppgifter. Det som en kommun, en
valn�mnd och valf�rr�ttarna �r skyldiga att g�ra enligt denna lag skall be-
kostas av kommunen.

F�r valn�mnden g�ller det som s�gs om n�mnder i kommunallagen

(1991:900).

18 � Om en �ndrad kommunal indelning inneb�r att en ny kommun bildas,
skall de indelningsdelegerade v�lja ledam�ter till valn�mnden och ers�ttare

f�r dessa innan �ndringen tr�der i kraft. Detta skall de g�ra snarast m�jligt
under �ret f�re ikrafttr�dandet.

Valpr�vningsn�mnden

19 � En valpr�vningsn�mnd utses av riksdagen. Valpr�vningsn�mnden �r
sista instans f�r �verklagande av val och av s�dana beslut d�r det s�rskilt

anges att beslutet f�r �verklagas till n�mnden.

Valpr�vningsn�mnden best�r av en ordf�rande, som �r eller skall ha varit

ordinarie domare och som inte f�r tillh�ra riksdagen. Ledam�terna i Val-
pr�vningsn�mnden v�ljs efter varje ordinarie val till riksdagen, s� snart valet
vunnit laga kraft, f�r tiden till dess nytt val till n�mnden �ger rum. Ordf�-
rande v�ljs s�rskilt. F�r ordf�rande och ledam�terna utses ers�ttare.

Dessa best�mmelser finns i 3 kap. 11 � regeringsformen.

2 kap. Valkretsar

1 � F�r val skall det finnas valkretsar. En valkrets �r ett geografiskt avgr�n-
sat omr�de f�r vilket det skall v�ljas ledam�ter till den beslutande f�rsam-

ling som valet g�ller.

F�r val till Europaparlamentet utg�r landet en valkrets.

Val till riksdagen

2 � Vid val till riksdagen �r landet indelat i 29 valkretsar. Dessa �r

1. Stockholms kommun,

2. Stockholms l�ns valkrets (Stockholms l�n med undantag av Stock-

holms kommun),

3. Uppsala l�n,

4. S�dermanlands l�n,
5. �sterg�tlands l�n,
6. J�nk�pings l�n,
7. Kronobergs l�n,

8. Kalmar l�n,
9. Gotlands l�n,

10. Blekinge l�n,
11. Malm� kommun,
12. Sk�ne l�ns v�stra valkrets (Bjuvs, Esl�vs, Helsingborgs, H�gan�s,

H�rby, H��rs, Landskrona och Sval�vs kommuner),

13. Sk�ne l�ns s�dra valkrets (Burl�vs, K�vlinge, Lomma, Lunds, Sj�bo,

Skurups, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs, Vellinge och Ystads kommu-
ner),

208

SFS 1997:157

14. Sk�ne l�ns norra och �stra valkrets (Brom�lla, B�stads, H�ssleholms,

Klippans, Kristianstads, Osby, Perstorps, Simrishamns, Tomelilla, �storps,
�ngelholms, �rkelljunga och �stra G�ingekommuner),

15. Hallands l�n,
16. G�teborgs kommun,
17. Bohusl�ns valkrets (G�teborgs och Bohus l�n med undantag av G�te-

borgs kommun),

18. �lvsborgs l�ns norra valkrets (Ale, Alings�s, Bengtsfors, Dals-Eds,

F�rgelanda, Herrljunga, Lerums, Lilla Edets, Melleruds, Trollh�ttans, V�r-
g�rda, V�nersborgs och �m�ls kommuner),

19. �lvsborgs l�ns s�dra valkrets (Bollebygds, Bor�s, Marks, Sven-

ljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner),

20. Skaraborgs l�n,
21. V�rmlands l�n,
22. �rebro l�n,
23. V�stmanlands l�n,
24. Dalarnas l�n,
25. G�vleborgs l�n,
26. V�sternorrlands l�n,
27. J�mtlands l�n,
28. V�sterbottens l�n, och
29. Norrbottens l�n.

Val till landstingsfullm�ktige

3 � Vid val till landstingsfullm�ktige skall landsting delas in i valkretsar.

En valkrets skall omfatta en eller flera kommuner, om inte n�got annat f�l-

jer av 4 � andra stycket.

4 � En valkrets b�r utformas s� att den kan ber�knas f� minst �tta fasta val-
kretsmandat enligt best�mmelserna i 3 kap. 5 och 6 ��. Den b�r ha en sam-
manh�ngande gr�nslinje.

En del av en kommun f�r bilda en valkrets tillsammans med en annan

kommun, en del av en annan kommun eller delar av andra kommuner, om
valkretsen annars inte kan ber�knas f� minst �tta fasta valkretsmandat. En
kommun f�r ocks� delas in i tv� eller flera valkretsar, om man p� s� s�tt kan
uppn� en l�mpligare valkretsindelning.

5 � Om en kommun delas in i tv� eller flera valkretsar f�r val till lands-
tingsfullm�ktige och om kommunen �r indelad i valkretsar f�r val till kom-
munfullm�ktige, skall gr�nsen f�r en valkrets f�r val till landstingsfullm�k-
tige sammanfalla med gr�nsen f�r en valkrets f�r val till kommunfullm�k-
tige.

Val till kommunfullm�ktige

6 � Vid val till kommunfullm�ktige �r kommunen valkrets, om inte n�got
annat f�ljer av andra stycket.

Om en kommun har fler �n 6 000 personer som har r�str�tt, f�r kommunen

delas in i tv� eller flera valkretsar. Om det finns fler �n 24 000 som har r�st-

209

210

SFS 1997:157

r�tt i en kommun eller om det f�r kommunen skall utses minst 51 fullm�k-
tige, skall kommunen delas in i tv� eller flera valkretsar. En kommun som
har f�rre �n 6 000 personer som har r�str�tt f�r delas in i tv� eller flera val-
kretsar bara om det finns synnerliga sk�l d�rf�r att kommunen str�cker sig
�ver ett betydande geografiskt omr�de eller har andra geografiska f�rh�llan-
den som motiverar en s�dan indelning.

Antalet personer som har r�str�tt i en kommun skall ber�knas p� grundval

av uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsre-
gister den 1 juli det �r beslutet om valkretsindelning fattas.

7 � En valkrets skall utformas s� att den kan f� minst 15 kommunfullm�k-
tige. Den b�r ha en sammanh�ngande gr�nslinje. En f�rsamling skall l�mnas
odelad eller i vart fall inte delas in i fler �n tv� kretsar. Antalet fullm�ktige
f�r hela kommunen skall f�rdelas s� j�mnt som m�jligt.

Beslut om valkretsindelning

8 � Indelningen i valkretsar f�r val till landstingsfullm�ktige skall beslutas
av fullm�ktige, sedan kommunerna har f�tt tillf�lle att yttra sig. F�r att g�lla
skall beslutet vara fastst�llt av l�nsstyrelsen.

9 � Indelningen i valkretsar f�r val till kommunfullm�ktige skall beslutas
av fullm�ktige. F�r att g�lla skall beslutet vara fastst�llt av l�nsstyrelsen.

Tid f�r beslut om indelning i valkretsar

10 � Landstings- och kommunfullm�ktiges beslut om �ndrad indelning i
valkretsar skall meddelas senast den 31 oktober �ret f�re det val�r d� den nya

indelningen skall g�lla f�r f�rsta g�ngen.

11 � Regeringen eller den myndighet som beslutar om �ndring i landets in-

delning i landsting eller kommuner f�r, om det beh�vs, best�mma att beslut
om indelning i valkretsar f�r meddelas senare �n som s�gs i 10 �.

�verklagande

12 � Landstings- och kommunfullm�ktiges beslut om indelning i valkret-
sar f�r inte �verklagas.

L�nsstyrelsens beslut om att fastst�lla valkretsindelning enligt 8 och 9 ��

f�r �verklagas hos Valpr�vningsn�mnden.

3 kap. Valkretsmandat

Mandaten i riksdagen

1 � Riksdagen best�r av 349 ledam�ter. De 349 mandaten best�r av 310

fasta valkretsmandat och 39 utj�mningsmandat. Detta regleras i 3 kap. 1 och
6 �� regeringsformen.

N�rmare best�mmelser om hur fasta valkretsmandat och utj�mningsman-

dat f�rdelas p� grundval av valresultatet finns i 18 och 20 kap.

211

SFS 1997:157

2 � Den centrala valmyndigheten skall f�r val till riksdagen besluta hur
m�nga fasta valkretsmandat som varje valkrets skall ha. Det skall g�ras p�
f�ljande s�tt.

Varje valkrets skall f� ett fast valkretsmandat f�r varje g�ng som antalet

personer som har r�str�tt i valkretsen �r j�mnt delbart med en trehundration-
del av antalet personer som har r�str�tt i hela landet.

Om inte alla fasta valkretsmandat kan f�rdelas p� detta s�tt, f�r valkret-

sarna de �terst�ende mandaten i tur och ordning efter de �verskott som upp-
st�r vid ber�kningen. N�r �verskottstalen �r lika stora i tv� eller flera valkret-
sar, skall lotten avg�ra vilken valkrets som skall f� mandatet.

Antalet personer som har r�str�tt skall ber�knas p� grundval av uppgif-

terna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister den

1 november �ret f�re val�ret.

3 � �ndrad l�nsindelning eller �ndrad kommunal indelning skall beaktas
vid val till riksdagen redan fr�n och med den dagen �ndringen har beslutats,
om beslutet kommer att p�verka antalet fasta valkretsmandat och det tr�der i
kraft den 1 januari �ret efter det �r d� ordinarie val till riksdagen har h�llits.

Mandaten i landstingsfullm�ktige

4 � Landstingsfullm�ktige beslutar hur m�nga mandat som fullm�ktige
skall ha. Detta regleras i 5 kap. 1 � kommunallagen (1991:900).

5 � Mandaten i landstingsfullm�ktige best�r av fasta valkretsmandat och
utj�mningsmandat.

Nio tiondelar av mandaten �r fasta valkretsmandat. Om talet blir brutet n�r

antalet fasta valkretsmandat ber�knas, skall det rundas av till n�rmast l�gre
hela tal. �terst�ende mandat �r utj�mningsmandat.

N�rmare best�mmelser om hur fasta valkretsmandat och utj�mningsman-

dat f�rdelas p� grundval av valresultatet finns i 18 och 20 kap.

6 � L�nsstyrelsen skall besluta hur m�nga fasta valkretsmandat som varje
valkrets skall ha. Det skall g�ras p� f�ljande s�tt.

Antalet personer som har r�str�tt i landstinget delas med antalet fasta val-

kretsmandat och d�refter delas antalet personer som har r�str�tt i varje val-
krets med det tal som blir resultatet av den ber�kningen. Varje g�ng som an-
talet som har r�str�tt i en valkrets �r j�mnt delbart med detta tal f�r den val-
kretsen ett mandat.

Om inte alla fasta valkretsmandat kan f�rdelas p� detta s�tt, f�r valkret-

Antalet personer som har r�str�tt i landstinget skall ber�knas p� grundval

av uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsre-
gister den 1 november �ret f�re val�ret.

Mandaten i kommunfullm�ktige

7 � Kommunfullm�ktige skall besluta hur m�nga mandat som fullm�ktige
skall ha. Detta regleras i 5 kap. 1 � kommunallagen (1991:900).

SFS 1997:157

Samtliga mandat i fullm�ktige �r fasta mandat. N�rmare best�mmelser om

hur mandaten f�rdelas p� grundval av valresultatet finns i 18 och 20 kap.

8 � Om en kommun �r indelad i flera valkretsar skall l�nsstyrelsen besluta
hur m�nga mandat som varje valkrets skall ha. Det skall g�ras p� f�ljande
s�tt.

Antalet personer som har r�str�tt i kommunen delas med antalet mandat

och d�refter delas antalet personer som har r�str�tt i varje valkrets med det
tal som blir resultatet av den ber�kningen. Varje g�ng som antalet som har
r�str�tt i en valkrets �r j�mnt delbart med detta tal f�r den valkretsen ett man-
dat.

Om inte alla mandat kan f�rdelas p� detta s�tt, f�r valkretsarna de �terst�-

ende mandaten i tur och ordning efter de �verskott som uppst�r vid ber�k-
ningen. Om �verskottstalen �r lika stora i tv� eller flera valkretsar, skall lot-
ten avg�ra vilken valkrets som skall f� mandatet.

Antalet personer som har r�str�tt i kommunen skall ber�knas p� grundval

av uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsre-
gister den 1 november �ret f�re val�ret.

9 � Om antalet mandat som en valkrets f�r enligt 8 � blir mindre �n 15,
skall antalet �nd� best�mmas till 15. Antalet mandat i �vriga kretsar skall d�

j�mkas i motsvarande utstr�ckning. I ett s�dant fall skall valkretsindelningen

ompr�vas f�re n�sta val.

N�r skall f�rdelningen mellan valkretsarna av de fasta mandaten beslutas?

10 � Den centrala valmyndighetens beslut enligt 2 � och l�nsstyrelsens be-
slut enligt 6, 8 och 9 �� om antalet fasta valkretsmandat skall meddelas se-
nast den 30 april det �r d� ordinarie val skall h�llas.

11 � Regeringen eller den myndighet som beslutar om �ndring i landets in-

delning i landsting eller kommuner f�r, om det beh�vs, best�mma att beslut
om f�rdelning av mandat f�r meddelas senare �n som s�gs i 10 �.

�verklagande

12 � Hos Valpr�vningsn�mnden f�r �verklagas

- den centrala valmyndighetens beslut enligt 2 � om antalet valkretsman-

dat vid val till riksdagen, och

- l�nsstyrelsens beslut enligt 6, 8 och 9 �� om antalet valkretsmandat f�r

val till landstings- och kommunfullm�ktige.

4 kap. Valdistrikt och valforr�ttare

Valdistrikt

1 � Varje kommun skall delas in i geografiskt avgr�nsade r�stningsomr�-

den. Ett s�dant omr�de kallas valdistrikt.

2 � Om kommunen har fler �n en valkrets f�r val till kommunfullm�ktige,
skall varje s�dan krets omfatta ett eller flera valdistrikt.

212

SFS 1997:157

3 � Ett valdistrikt b�r omfatta 1 200-1 500 personer som har r�str�tt. Om
det finns s�rskilda sk�l, f�r ett valdistrikt omfatta f�rre �n 300 som har r�st-
r�tt. L�nsstyrelsen f�r efter samr�d med valn�mnden besluta om valdistrikt

som omfattar fler �n 1 800 personer som har r�str�tt.

P� f�rslag av fullm�ktige i kommunen skall l�nsstyrelsen besluta om

kommunens indelning i valdistrikt. Kommunen skall se �ver indelningen
�ret n�rmast f�re det �r d� ordinarie val till riksdagen skall h�llas.

Om det beh�vs f�r l�nsstyrelsen sj�lvmant besluta om indelningen i valdi-

strikt. Innan l�nsstyrelsen fattar ett s�dant beslut, skall fullm�ktige i kommu-
nen f� tillf�lle att yttra sig.

Tid f�r beslut om indelning i valdistrikt

4 � L�nsstyrelsens beslut om indelning i valdistrikt skall meddelas senast
den 1 december �ret f�re det �r d� beslutet skall till�mpas f�r f�rsta g�ngen.

L�nsstyrelsen skall omedelbart i ortstidning kung�ra beslut om indelning i

valdistrikt.

5 � Regeringen eller den myndighet som beslutar om �ndring i landets in-
delning i landsting eller kommuner f�r, om det beh�vs, best�mma att beslut
om indelning i valdistrikt f�r meddelas senare �n som s�gs i 4 �.

Valf�rr�ttare

6 � N�r val skall h�llas enligt denna lag skall valn�mnden utse minst fyra
personer att vara valf�rr�ttare i varje valdistrikt. N�mnden skall f�rordna en
av dessa att vara ordf�rande och en att vara ers�ttare f�r ordf�randen.

Vid r�stningen skall minst tre av valf�rr�ttarna vara n�rvarande. En av

dessa skall vara ordf�randen eller ordf�randens ers�ttare.

7 � Alla som �r valbara till ledam�ter i valn�mnden �r skyldiga att ta emot
ett uppdrag som valf�rr�ttare, om de inte har ett giltigt hinder.

�verklagande

8 � L�nsstyrelsens beslut enligt 3 � i �renden om indelning i valdistrikt f�r
�verklagas hos Valpr�vningsn�mnden.

Om en valn�mnd har beslutat att inte godta ett hinder mot att ta emot ett

uppdrag som valf�rr�ttare, f�r detta beslut �verklagas hos l�nsstyrelsen. Ti-
den f�r �verklagande r�knas fr�n den dag beslutet meddelades. L�nsstyrel-
sens beslut f�r inte �verklagas.

5 kap. Registrering av partibeteckningar och anm�lan av kandidater

Partibeteckning skyddas genom registrering och anm�lan av kandidater

1 � En partibeteckning kan skyddas vid val. F�r att f� ett s�dant skydd
skall partiet registrera partibeteckningen och anm�la kandidater till valet.

2 � Skyddet f�r en registrerad partibeteckning best�r i att s�dana namn
som skrivits till eller som inte avser n�gon av de kandidater som partiet an-
m�lt till valet enligt 13 � skall anses obefintliga om de f�rekommer p� val-
sedlar f�r partiet.

213

214

SFS 1997:157

Best�mmelser om valsedlar med registrerad partibeteckning finns ocks� i

6 kap. 3 och 5 �� och 18 kap. 11 �.

Ans�kan om registrering

3 � Ans�kan om registrering av en partibeteckning g�rs hos den centrala
valmyndigheten. F�r att partiets beteckning skall registreras skall kraven i
4-7 �� vara uppfyllda.

4 � Ans�kan om registrering av en partibeteckning skall vara skriftlig. I
ans�kan skall det st� f�r vilket slag av val som partiet s�ker registrering. Om
ans�kan g�ller registrering f�r val till landstings- eller kommunfullm�ktige,
skall partiet ocks� ange f�r vilket landsting eller vilken kommun det beg�r
registrering. Med ans�kan skall f�lja f�rklaringar enligt 7 � eller ett intyg av
notarius publicus att s�dana f�rklaringar har visats upp f�r honom eller
henne.

5 � Ans�kan om registrering av en partibeteckning skall ha kommit in till
den centrala valmyndigheten senast den sista februari det �r d� val skall h�l-
las f�r att partibeteckningen skall kunna f� skydd vid valet. Om ans�kan g�l-
ler ett annat val �n ordinarie val till riksdagen, ordinarie val till landstings-
och kommunfullm�ktige eller val till Europaparlamentet, skall ans�kan ha
kommit in inom en vecka efter det att beslutet om valdag har meddelats.

Villkor f�r registrering

6 � Den centrala valmyndigheten skall registrera en partibeteckning om
f�ljande villkor �r uppfyllda.

1. Partibeteckningen best�r av eller inneh�ller ord.

2. Partiet �r inte en underavdelning av en politisk sammanslutning.
3. En ans�kan om registrering f�r val till riksdagen har dokumenterat st�d

av minst 1 500 personer som har r�str�tt i hela landet, om inte partiet �r re-

presenterat i riksdagen.

4. En ans�kan om registrering f�r val till landstings- eller kommunfull-

m�ktige har dokumenterat st�d av minst 100 respektive minst 50 personer
som har r�str�tt i det landsting eller den kommun som ans�kan g�ller.

5. En ans�kan om registrering f�r val till Europaparlamentet har doku-

menterat st�d av minst 1 500 personer som har r�str�tt i hela landet, om inte
partiet �r representerat i parlamentet.

6. Partibeteckningen kan inte antas bli f�rv�xlad med en beteckning
- som redan �r registrerad, eller
- som ett parti redan ans�kt om att f� registrerad, om beteckningarna

skulle komma att bli registrerade f�r samma val.

7. Partibeteckningen kan inte antas bli f�rv�xlad med en beteckning som

tidigare g�llt f�r samma slag av val men som avregistrerats f�r h�gst fem �r

sedan p� grund av namnbyte.

I 9 � finns best�mmelser om undantag fr�n kravet i 6.

7 � De som enligt 6 � 3-5 st�der en ans�kan om registrering skall sj�lva
skriva under en f�rklaring om st�det. De skall i f�rklaringen ocks� ange sitt
personnummer och den kommun d�r de �r folkbokf�rda.

215

SFS 1997:157

F�r vilka val registreringen g�ller

8 � Om en partibeteckning registreras f�r val till riksdagen, g�ller registre-
ringen ocks� f�r val till landstings- och kommunfullm�ktige i hela landet
samt f�r val till Europaparlamentet. Registreras en partibeteckning f�r val
till landstingsfullm�ktige, g�ller registreringen val i det landstinget och val
till kommunfullm�ktige i de kommuner som ligger inom landstinget. Regist-
reras en partibeteckning f�r val till kommunfullm�ktige i en kommun, g�ller
registreringen val i den kommunen. Registreras en partibeteckning f�r val till
Europaparlamentet, g�ller registreringen det valet.

9 � Om ett parti som har registrerat en partibeteckning g�r med p� det, kan
ett annat parti f� samma beteckning registrerad

- f�r val till riksdagen �ven om beteckningen redan �r registrerad f�r val

till landstings- eller kommunfullm�ktige, eller

- f�r val till landstingsfullm�ktige, �ven om partibeteckningen redan �r

registrerad f�r val till kommunfullm�ktige inom landstinget.

Detta g�ller ocks� om det f�rsta partiets ans�kan �nnu inte lett till registre-

ring, n�r det andra partiet l�mnar in sin ans�kan.

Ombud skall anm�las

10 � Ett parti som f�tt sin partibeteckning registrerad skall anm�la ett om-

bud till den centrala valmyndigheten inom en m�nad efter det att registre-
ringen av partibeteckningen har kungjorts enligt 12 �.

De ombud som partierna har anm�lt �r beh�riga att l�mna medgivande en-

ligt 9 �.

N�r avregistreras partibeteckningar?

11 � En registrerad partibeteckning skall tas bort ur registret om

1. partiet beg�r det,

2. partiet inte har anm�lt kandidater f�r tv� ordinarie val i f�ljd till riksda-

gen, landstings- eller kommunfullm�ktige eller till Europaparlamentet, eller

3. partiet inte har anm�lt ett ombud enligt 10 �.

Kung�relse av registrering och avregistrering

12 � N�r en partibeteckning har registrerats eller tagits bort ur registret,
skall den centrala valmyndigheten kung�ra detta i Post- och Inrikes Tid-

ningar.

Anm�lan av kandidater

13 � F�r att skydda sin beteckning vid val skall partier som registrerat par-

tibeteckning ocks� anm�la samtliga sina kandidater. Om regeringen eller den
myndighet som regeringen best�mmer f�reskriver det f�r anm�lan i st�llet
g�ras hos l�nsstyrelsen.

14 � Anm�lan av kandidater skall g�ras skriftligen av partiets ombud eller
av en person som ombudet utsett. Kandidaterna skall skriftligen f�rklara att

216

SFS 1997:157

de gett partiet tillst�nd att anm�la dem. F�rklaringen skall skickas med an-
m�lan.

15 � F�r val till riksdagen skall partiet anm�la kandidater i en viss valkrets.

F�r val till landstingsfullm�ktige skall partiet som kandidater anm�la perso-
ner folkbokf�rda i landstinget och som kandidater f�r val till kommunfull-
m�ktige personer folkbokf�rda i kommunen. F�r val till Europaparlamentet
skall partiet anm�la kandidater f�r landet.

F�rs�kran av unionsmedborgare som �nskar kandidera

16 � Unionsmedborgare som inte samtidigt �r svenska medborgare och
som �nskar kandidera vid val till Europaparlamentet skall senast vid en tid
som den centrala valmyndigheten best�mmer enligt 19 �, l�mna en f�rs�kran

till den centrala valmyndigheten. I den skall de

- ange sin nationalitet och sin adress i Sverige,
- ange den valkrets eller omr�de i hemstaten d�r de senast var upptagna i

r�stl�ngd, och

- f�rs�kra att de inte kandiderar vid val till Europaparlamentet i n�gon

annan stat.

Till en s�dan f�rs�kran skall f�lja ett intyg av den beh�riga myndigheten i

hemstaten att valbarheten inte g�tt f�rlorad d�r eller att denna diskvalifika-
tionsgrund inte finns s�vitt myndigheten vet.

Bristf�llig anm�lan av kandidater

17 � Om en anm�lan saknar uppgifter skall den myndighet som tagit emot
anm�lan genast underr�tta den som anm�lt kandidaterna. Om det �r fr�ga om

en f�rs�kran enligt 16 � skall den centrala valmyndigheten underr�tta kandi-
daten sj�lv. Detsamma skall g�lla om en f�rklaring eller ett intyg som fogats
till en anm�lan eller en f�rs�kran saknar uppgifter. I underr�ttelsen skall det
anges n�r handlingen senast skall ha �ndrats eller kompletterats. �rendet
skall slutligt pr�vas av den centrala valmyndigheten s� snart som m�jligt ef-
ter denna tidpunkt.

18 � Kandidaters namn skall anses som obefintliga i anm�lan, om partiet

inte kan visa att det har f�tt kandidaternas tillst�nd att anm�la dem.

En kandidat som inte visar upp ett intyg enligt 16 � andra stycket f�r inte

kandidera. Om en s�dan kandidats namn anm�ls till ett val skall kandidatens
namn anses obefintligt.

Tidpunkten f�r anm�lan av kandidater

19 � Den centrala valmyndigheten skall inf�r varje val

- best�mma n�r kandidaterna senast skall anm�las,
- kung�ra denna tidpunkt i Post- och Inrikes Tidningar,
- underr�tta varje parti som registrerat sin partibeteckning om tidpunkten,

och

- best�mma n�r f�rs�kran enligt 16 � senast skall l�mnas.

SFS 1997:157

Listor �ver partier som anm�lt kandidater

20 � Den centrala valmyndigheten skall uppr�tta listor �ver de partier som
registrerat partibeteckning och anm�lt kandidater. S�dana listor skall uppr�t-
tas f�r varje slag av val och f�r varje riksdagsvalkrets, varje landsting och
varje kommun eller, vid val till Europaparlamentet, landet som helhet.

19 kap. 11 � finns det best�mmelser om att s�dana listor skall finnas i r�st-

ningslokalerna.

�verklagande

21 � Den centrala valmyndighetens beslut i �renden enligt detta kapitel f�r
�verklagas hos Valpr�vningsn�mnden.

6 kap. Valsedlar

Valsedlars utformning och inneh�ll

1 � Den centrala valmyndigheten skall h�lla till h�nda de valsedlar som

skall anv�ndas vid val.

2 � Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. F�r val till riksda-
gen skall anv�ndas gula, f�r val till landstingsfullm�ktige bl� och f�r val till
kommunfullm�ktige vita valsedlar. F�r val till Europaparlamentet skall an-
v�ndas vita valsedlar.

Den centrala valmyndigheten f�r f�rse valsedlar med en s�rskild beteck-

ning f�r att underl�tta r�kningen av dem.

3 � P� en valsedel skall det finnas en partibeteckning. En valsedel b�r
dessutom inneh�lla

- namn p� en eller flera kandidater,
- en valkretsbeteckning som visar f�r vilken valkrets valsedeln �r avsedd,
- en valbeteckning som visar f�r vilket val valsedeln g�ller, och
- uppgift om det parti som valsedeln g�ller f�r har registrerat sin partibe-

teckning och anm�lt kandidater enligt 5 kap. 13 �.

4 � P� valsedlar som inneh�ller kandidatnamn b�r varje kandidat identifie-
ras p� ett s�dant s�tt att det klart framg�r vem som avses.

Om en valsedel inneh�ller kandidatnamn skall det p� valsedeln finnas ett

markerat utrymme intill varje namn d�r v�ljarna kan l�mna en s�rskild per-
sonr�st genom en markering.

Om en valsedel inneh�ller kandidatnamn, skall namnen f�rses med num-

mer och tas upp i nummerordning under varandra.

5 � Om en v�ljare skriver till ett kandidatnamn p� en valsedel f�r ett parti
som inte registrerat sin partibeteckning eller anm�lt kandidater enligt 5 kap.

13 �, skall v�ljaren anses ha l�mnat en s�rskild personr�st f�r namnet. Har

flera kandidatnamn skrivits till p� en s�dan valsedel, skall v�ljaren anses ha
l�mnat en personr�st f�r det f�rsta namnet.

Av 18 kap. 11 � tredje stycket framg�r att strykningar av namn p� valsedel

som upptar namn inte beaktas.

217

218

SFS 1997:157

N�r n�gon inte samtyckt till att vara kandidat

6 � Den som har angetts som kandidat p� en valsedel som h�lls till h�nda
vid ett val utan att ha samtyckt till det kan anm�la detta till l�nsstyrelsen.
Anm�lan skall g�ras skriftligen.

L�nsstyrelsen skall f�ra en f�rteckning �ver de anm�lningar som kommer

in f�re valet.

Hur valsedlar skall best�llas och hur de h�lls till h�nda

7 � Den centrala valmyndigheten f�rser p� best�llning varje parti med val-
sedlar till det antal partiet �nskar.

En best�llning fr�n ett parti som registrerat sin partibeteckning och anm�lt

kandidater enligt 5 kap. 13 � levereras bara om best�llningen gjorts av en be-
h�rig f�retr�dare f�r partiet, av partiets ombud eller av en person som ombu-
det utsett.

8 � Staten svarar f�r kostnaden f�r valsedlar till ett antal som motsvarar tre
g�nger antalet personer som har r�str�tt i valkretsen f�r ett parti som deltar i
riksdagsvalet, om partiet vid detta val f�r eller vid n�got av de tv� senaste
riksdagsvalen har f�tt mer �n 1 procent av r�sterna i hela landet. Detta g�ller
ocks� ett parti som, utan att ha uppn�tt den angivna r�standelen, �r eller ge-
nom valet blir representerat i riksdagen.

9 � Staten svarar f�r kostnaden f�r valsedlar till ett antal som motsvarar tre
g�nger antalet personer som har r�str�tt i valet f�r ett parti som deltar i val
till landstings- eller kommunfullm�ktige, om partiet �r eller genom valet blir
representerat i fullm�ktige.

10 � Staten svarar f�r kostnaden f�r valsedlar till ett antal som motsvarar

tre g�nger antalet personer som har r�str�tt i valet f�r ett parti som deltar i
valet till Europaparlamentet, om partiet vid detta val f�r eller vid n�got av de
tv� senaste valen till Europaparlamentet har f�tt mer �n 1 procent av r�sterna
i hela landet.

11 � Vid till�mpning av 8-10 �� ber�knas antalet personer som har r�str�tt

p� grundval av uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om

aviseringsregister den 1 november �ret f�re val�ret.

12 � Den centrala valmyndigheten levererar bara valsedlar som best�llaren

betalar i f�rskott, om

1. valsedlarna best�lls av ett annat parti �n som s�gs i 8-10 ��,

2. valsedlarna best�lls av n�gon annan �n den som �r beh�rig f�retr�dare

f�r partiet, eller

3. valsedlar best�lls till ett antal som �verstiger vad som s�gs i 8-10 ��.

13 � Om ett parti har betalat valsedlarna i f�rskott och om partiet enligt
8-10 �� f�r r�tt att vid valet f� kostnadsfria valsedlar, skall f�rskottet betalas

tillbaka. �terbetalningen f�r motsvara h�gst vad staten skall svara f�r enligt
8-10 ��.

SFS 1997:157

Beloppet betalas tillbaka till partiet oavsett vem som har betalat f�rskottet.

14 � Den centrala valmyndigheten f�rser p� best�llning och utan s�rskild

ers�ttning valsedlarna med partibeteckning, kandidatnamn samt valkrets och
valbeteckningar.

N�r skall valsedlar best�llas?

15 � F�re ett val skall den centrala valmyndigheten best�mma den sista

dag d� valsedlar skall ha best�llts f�r att de skall kunna levereras 45 dagar
f�re valdagen. I s�rskilda fall f�r myndigheten best�mma en senare dag f�r
best�llning och leverans.

Om en best�llning kommer in senare �n vad den centrala valmyndigheten

har best�mt, h�lls valsedlar till h�nda bara om de kan levereras f�re valdagen
och utan att leveransen av tidigare gjorda best�llningar f�rsenas.

16 � Den centrala valmyndigheten har r�tt att f� hj�lp av l�nsstyrelsen i
�renden enligt detta kapitel.

�verklagande

17 � Den centrala valmyndighetens beslut i �renden enligt detta kapitel f�r

�verklagas hos Valpr�vningsn�mnden.

7 kap. R�stl�ngder och r�stkort

Vem som skall finnas i r�stl�ngd

1 � R�stl�ngderna f�r val till riksdagen skall inneh�lla uppgifter om alla
svenska medborgare som fyller 18 �r senast p� valdagen och som �r eller har
varit folkbokf�rda i landet.

Svenska medborgare som inte har varit folkbokf�rda i landet n�gon g�ng

under de senaste 10 �ren skall tas upp i en r�stl�ngd bara om de senast 30 da-
gar f�re valdagen skriftligen anm�ler sig. Den som gjort en s�dan anm�lan
skall tas upp i r�stl�ngd i 10 �r fr�n dagen f�r anm�lan.

Avges en r�st fr�n en person som inte tagits upp i en r�stl�ngd men som i

�vrigt uppfyller kraven f�r r�str�tt, skall den avgivna r�sten anses som en
anm�lan enligt andra stycket. I fr�ga om anm�lan finns ocks� regler i 10 �.

2 � R�stl�ngderna f�r val till landstings- och kommunfullm�ktige skall
inneh�lla uppgifter om

- alla svenska medborgare som fyller 18 �r senast p� valdagen och som �r

folkbokf�rda i landstinget respektive kommunen,

- unionsmedborgare samt medborgare i Island och Norge som fyller

18 �r senast p� valdagen och som �r folkbokf�rda i landstinget respektive

kommunen, och

- andra utl�nningar som fyller 18 �r senast p� valdagen, som �r folkbok-

f�rda i landstinget respektive kommunen och som har varit folkbokf�rda i
landet tre �r i f�ljd f�re valdagen.

219

220

SFS 1997:157

3 � R�stl�ngderna f�r val till Europaparlamentet skall inneh�lla uppgifter
om

- svenska medborgare som s�gs i 1 �, och
- unionsmedborgare som fyller 18 �r senast p� valdagen, som �r folkbok-

f�rda i landet och som senast 30 dagar f�re valdagen enligt 5 � skriftligen
hos skattemyndigheten anm�lt sin �nskan att tas upp i r�stl�ngd.

Vilka uppgifter en r�stl�ngd grundar sig p�

4 � N�r det skall h�llas val enligt denna lag skall skattemyndigheten upp-
r�tta en r�stl�ngd f�r varje valdistrikt. Det �r uppgifterna i aviseringsregistret
enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister 30 dagar f�re valdagen som
skall ligga till grund f�r uppgifterna i r�stl�ngderna.

S�rskilt om r�stl�ngd vid val till Europaparlamentet

5 � Unionsmedborgare som vill ut�va sin r�str�tt vid val till Europaparla-
mentet skall senast 30 dagar f�re valdagen skriftligen hos skattemyndigheten
anm�la sin �nskan om att tas upp i r�stl�ngd.

I sin anm�lan skall unionsmedborgare i en skriftlig f�rs�kran
- ange sin nationalitet och sin adress i Sverige,
- ange den valkrets eller det omr�de i hemstaten d�r de senast var upp-

tagna i r�stl�ngd, och

- f�rs�kra att de inte kommer att r�sta i en annan medlemsstat.
Beslut med anledning av anm�lningar meddelas n�r r�stl�ngden uppr�ttas.

Underr�ttelse om ett s�dant beslut skall s�ndas till valmyndigheten i den stat
d�r v�ljaren �r medborgare.

I vilken r�stl�ngd skall de som har r�str�tt finnas?

6 � Uppgifterna i aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om avise-
ringsregister skall ligga till grund f�r beslut om vilken r�stl�ngd v�ljare som
anges i 1-3 �� skall finnas i. De skall tas upp i r�stl�ngden f�r det valdistrikt
inom vilket de �r folkbokf�rda 30 dagar f�re valdagen. De som d� inte �r
folkbokf�rda i landet skall tas upp i r�stl�ngden i det valdistrikt inom vilket
de senast var folkbokf�rda. Finns det inte n�gon uppgift om folkbokf�ring s�
att de kan h�nf�ras till visst valdistrikt men finns det en uppgift om i vilken
kommun som de senast varit folkbokf�rda, best�mmer skattemyndigheten i
vilken r�stl�ngd de skall tas upp.

R�stkort

7 � F�r var och en som finns i en r�stl�ngd skall skattemyndigheten upp-
r�tta ett r�stkort. F�r val som h�lls samtidigt skall det uppr�ttas ett gemen-
samt r�stkort. F�r v�ljare som inte har n�gon k�nd adress skall det uppr�ttas
r�stkort bara om de beg�r det.

Ett r�stkort skall inneh�lla uppgift om
- v�ljarens namn och nummer i r�stl�ngden, och
- vilka val som v�ljaren f�r delta i.
R�stkortet b�r ocks� inneh�lla annan information om valet.

SFS 1997:157

8 � R�stkorten skall skickas ut s� snart som m�jligt, dock senast i s� god
tid att de kan ber�knas vara v�ljare som �r folkbokf�rda i landet till h�nda
senast 18 dagar f�re valdagen.

9 � V�ljare som har f�rlorat sitt r�stkort eller inte har f�tt n�got r�stkort
skall f� ett duplettr�stkort om de beg�r det.

Duplettr�stkort skall best�llas hos skattemyndigheten. De som vill ha ett

duplettr�stkort skall l�mna uppgift om namn och personnummer.

Anm�lan om adress

10 � En anm�lan om adress fr�n svenska medborgare som inte �r folkbok-
f�rda i landet skall anses ocks� som en anm�lan om att tas upp i r�stl�ngd,
om anm�lan g�rs skriftligen till en skattemyndighet.

R�ttelse av uppgifter i en r�stl�ngd

11 � De som anser att r�stl�ngden inneh�ller felaktiga uppgifter om dem
skall senast m�ndagen f�re valdagen skriftligen beg�ra att uppgifterna r�ttas.

Detta g�ller ocks� dem som anser sig vara felaktigt uteslutna ur r�stl�ngden.
Det som h�nt senare �n 30 dagar f�re valdagen f�r inte ligga till grund f�r
r�ttelse enligt denna paragraf.

Fr�gor om r�ttelse skall pr�vas av skattemyndigheten.

12 � F�r skattemyndigheten fr�n en myndighet i n�gon annan medlemsstat

meddelande om att en person som har r�str�tt och som finns upptagen i r�st-
l�ngd h�r i landet, redan avgett en r�st i val till Europaparlamentet, skall
skattemyndigheten genast r�tta r�stl�ngden.

13 � N�r samtliga beslut om r�ttelser f�rts in i en r�stl�ngd skall den s�
snart som m�jligt s�ndas till den kommun d�r valdistriktet ligger.

�verklagande

14 � Skattemyndighetens beslut i ett �rende om r�ttelse f�r �verklagas bara

i samband med att det val �verklagas f�r vilket r�stl�ngden har uppr�ttats. I
ett s�dant �rende f�r bara det �beropas som har f�rekommit hos skattemyn-
digheten.

8 kap. Kuvert

1 � F�r val skall det finnas

- valkuvert,
- ytterkuvert f�r budr�st, och
- f�nsterkuvert.

Kuverten h�lls till handa bara genom den centrala valmyndigheten.

2 � Valkuvert skall vara utformade p� ett s�dant s�tt att f�rgen p� den val-
sedel som v�ljaren lagt i kuvertet kan ses utan att valhemligheten avsl�jas.

221

222

SFS 1997:157

3 � Valkuvert och ytterkuvert f�r budr�st skall i god tid f�re valet finnas

- hos valn�mnder,
- p� de postkontor d�r r�stning skall anordnas,
- hos den som ansvarar f�r den s�rskilda r�stmottagningen i varje kom-

mun, och

- hos de utlandsmyndigheter som skall anordna r�stmottagning.

S�dana kuvert skall ocks� finnas hos Posten Aktiebolags lantbrevb�rare

som skall ta hand om ytterkuvert f�r budr�st och hos de personer som av val-
n�mnden f�tt i uppdrag att h�lla till h�nda valkuvert och ytterkuvert.

F�nsterkuvert f�r r�stning p� postkontor, p� s�rskilda r�stmottagnings-

st�llen inom landet och p� s�dana r�stmottagningsst�llen som inr�ttas av en
utlandsmyndighet skall i god tid f�re valet finnas hos respektive r�stmotta-
gare.

4 � Ett parti som vid n�got av de tv� senaste riksdagsvalen har f�tt mer �n

1 procent av r�sterna i hela landet skall vid riksdagsval, landstings- och

kommunfullm�ktigval p� beg�ran f� valkuvert och ytterkuvert f�r budr�st
utan kostnad.

Ett parti som vid n�got av de tv� senaste valen till Europaparlamentet har

f�tt mer �n 1 procent av r�sterna i hela landet skall vid s�dant val p� beg�ran
f� valkuvert och ytterkuvert f�r budr�st utan kostnad.

9 kap. Allm�nt om r�stning

R�stmottagning och r�stning

1 � All r�stmottagning skall vara offentlig.

2 � F�r att avge sin r�st skall v�ljarna f�r varje slag av val ta en valsedel f�r
det parti de vill r�sta p�. Om de vill avge en s�rskild personr�st skall de g�ra
en markering f�r den kandidat som de helst vill se vald. D�refter skall v�l-

jarna sj�lva l�gga in den valsedel de valt i ett valkuvert f�r varje slag av val.

V�ljare som p� grund av ett fysiskt funktionshinder inte kan g�ra i ord-

ning eller l�mna sin r�st p� f�reskrivet s�tt f�r anlita n�gon som hj�lper dem
vid r�stningen.

R�stningslokaler

3 � R�stning kan anordnas i f�ljande r�stningslokaler:

1. vallokaler,

2. Posten Aktiebolags postkontor inom landet,
3. s�rskilda r�stmottagningsst�llen inom landet, och
4. r�stmottagningsst�llen som utlandsmyndigheter har inr�ttat.

4 � Kommunen skall se till att det finns l�mpliga lokaler som kan anv�ndas
som vallokaler.

5 � P� valdagen skall v�ljarna r�sta i vallokalen i det valdistrikt d�r de
finns i r�stl�ngden. V�ljare som vistas utomlands eller av n�gon annan an-
ledning inte kan r�sta p� valdagen i sin vallokal kan r�sta i en annan r�st-

SFS 1997:157

ningslokal som s�gs i 3 � 2-4.

V�ljare f�r r�sta genom bud eller lantbrevb�rare enligt vad som anges i

14 kap.

V�ljare f�r brevr�sta bara enligt lagen (1997:159) om brevr�stning i vissa

fall.

R�stkort vid r�stningen

6 � V�ljare som r�star i sin vallokal b�r ha med sig sitt r�stkort.

F�r att f� r�sta p� ett postkontor eller ett s�rskilt r�stmottagningsst�lle

inom landet m�ste v�ljare ha med sig sitt r�stkort och l�mna det till r�stmot-
tagaren.

Om de som vill r�sta hos en utlandsmyndighet inte har n�got r�stkort skall

r�stmottagaren fylla i ett adresskort f�r dem.

Valhemligheten

7 � V�ljarnas valhemlighet skall skyddas. I varje r�stningslokal skall det
finnas ett l�mpligt antal avskilda platser (valsk�rmar) d�r v�ljarna utan insyn
kan l�gga in sina valsedlar i valkuvert.

Utrustning i r�stningslokalen

8 � F�r varje slag av val som h�lls i en vallokal skall det finnas en valurna.

9 � I varje vallokal skall finnas den r�stl�ngd som uppr�ttats f�r valdistrik-
tet.

10 � I varje r�stningslokal skall det finnas ett exemplar av denna lag.

11 � I en vallokal skall det finnas listor �ver partier som registrerat partibe-

teckning och anm�lt kandidater f�r valet i den valkrets som valdistriktet h�r
till. P� de postkontor d�r r�stning anordnas och p� s�rskilda r�stmottag-
ningsst�llen inom landet skall s�dana listor f�r valen i samtliga valkretsar
finnas. Dessa listor b�r ocks� finnas hos de r�stmottagningsst�llen som en
utlandsmyndighet har inr�ttat.

Listor som s�gs i denna paragraf uppr�ttas p� s�tt som anges i 5 kap. 20 �.

12 � I anslutning till varje r�stningslokal skall det ordnas en l�mplig plats

d�r valsedlar kan l�ggas ut. Om detta inte �r m�jligt f�r en s�dan plats i st�l-
let ordnas inne i lokalen. P� denna plats skall v�ljarna f�r det val som avses
ha tillg�ng till

- valsedlar f�r val till riksdagen samt landstings- och kommunfullm�k-

tige med parti- och valbeteckning (partimarkerade valsedlar) f�r varje parti
som vid n�got av de tv� senaste riksdagsvalen har f�tt mer �n 1 procent av
r�sterna i hela landet,

- valsedlar f�r val till Europaparlamentet med parti- och valbeteckning

(partimarkerade valsedlar) f�r varje parti som vid n�got av de tv� senaste va-
len har f�tt mer �n 1 procent av r�sterna i hela landet, och

- blanka valsedlar.

223

224

SFS 1997:157

Valf�rr�ttarna och r�stmottagarna skall se till att valsedlar enligt f�rsta

stycket finns utlagda.

De partier som deltar i valen skall ocks� kunna l�gga ut sina valsedlar p�

denna plats. P� s�rskilda r�stmottagningsst�llen inom landet och r�stmottag-
ningsst�llen som inr�ttas av utlandsmyndigheter f�r partierna bara l�gga ut
partimarkerade valsedlar.

13 � Vid val skall kuvert som s�gs i 8 kap. finnas i varje r�stningslokal i

den m�n de kr�vs f�r r�stning i lokalen.

Ordning i r�stnings lokalen

14 � I en r�stningslokal eller i ett utrymme intill lokalen f�r det inte h�llas

tal. D�r f�r inte heller delas ut eller s�ttas upp tryckta eller skrivna upprop till
v�ljarna. D�r f�r inte heller spelas upp s�dana upprop.

15 � Valf�rr�ttarna eller r�stmottagarna skall ansvara f�r ordningen i r�st-

ningslokalen. Den som finns i r�stningslokalen eller i ett utrymme intill lo-
kalen skall r�tta sig efter de regler som valf�rr�ttaren eller r�stmottagaren
meddelar f�r att r�stningen skall kunna genomf�ras. Blir det s�dan oordning
att den inte kan avstyras har valf�rr�ttaren eller r�stmottagaren r�tt att av-
bryta r�stningen.

16 � Om r�stningen i en vallokal avbryts skall varje valurna och r�stl�ng-

den f�rseglas och f�rvaras p� ett s�kert s�tt. N�r r�stningen skall forts�tta,
skall valf�rr�ttaren visa dem som �r n�rvarande att f�rseglingarna inte har
�ppnats.

Avbryts r�stningen p� ett postkontor, p� ett s�rskilt r�stmottagningsst�lle

inom landet eller hos en utlandsmyndighet skall de kuvert som tagits emot
f�rvaras p� ett s�kert s�tt under avbrottet.

Valf�rr�ttning och r�stmottagning skall dokumenteras

17 � Valf�rr�ttarna skall f�ra protokoll �ver valf�rr�ttningen i vallokalen.

R�stmottagare p� postkontor, vid s�rskilda r�stmottagningsst�llen inom lan-
det eller hos en utlandsmyndighet skall fortl�pande f�ra anteckningar �ver
r�stningen.

Protokoll och anteckningar skall f�ras p� blanketter som fastst�llts av den

centrala valmyndigheten.

10 kap. R�stning i vallokal

N�r f�r r�stning p�g� i en vallokal?

1 � En vallokal skall h�llas �ppen f�r r�stning mellan klockan 8.00 och
20.00. Om v�ljarna i distriktet �nd� f�r tillr�ckligt bra m�jligheter att r�sta,
f�r den centrala valmyndigheten best�mma att vallokalen i ett visst valdi-
strikt skall vara �ppen f�r r�stning under kortare tid.

2 � N�r vallokalen har �ppnats f�r r�stning, skall den av valf�rr�ttarna som
�r ordf�rande visa dem som �r n�rvarande att varje valurna �r tom. Sedan f�r
r�stningen b�rja.

225

SFS 1997:157

3 � V�ljare som finns i vallokalen eller p� en plats som de har anvisats in-
till lokalen, n�r tiden f�r r�stning g�r ut, skall f� tillf�lle att r�sta.

R�stningen skall f�rklaras avslutad, n�r tiden f�r r�stning i vallokalen har

g�tt ut och de som �r n�rvarande har f�tt tillf�lle att r�sta.

Hur r�stning i vallokal g�r till

4 � I vallokalen skall valf�rr�ttarna ge v�ljarna ett valkuvert f�r varje slag

av val som de vill delta i och h�nvisa dem till en ledig valsk�rm. D�r skall de
avge sin r�st och l�gga en valsedel f�r varje slag av val i ett valkuvert utan att
vika valsedeln.

N�r v�ljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de l�mna kuverten till val-

f�rr�ttaren.

5 � Valf�rr�ttarna f�r beg�ra att v�ljaren uppger sitt fullst�ndiga namn och
sin f�delsetid.

6 � Innan n�got valkuvert tas emot skall valf�rr�ttaren kontrollera att v�lja-
ren

- enligt r�stl�ngden har r�str�tt i det val som v�ljaren vill delta i, och
- inte redan har r�stat i valet.
Valf�rr�ttaren skall ocks� kontrollera att
- v�ljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert f�r varje slag av val,
- det inte finns n�gon obeh�rig m�rkning p� n�got kuvert, och
- varje valkuvert uppenbart inneh�ller en valsedel.

7 � En valf�rr�ttare f�r inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de krav

som st�lls i 6 �.

Om en v�ljare vill l�mna fler �n ett valkuvert f�r ett och samma val, f�r

valf�rr�ttaren ta emot bara ett av dessa. P� v�ljarens beg�ran skall samtliga
kuvert f�r det valet l�mnas tillbaka.

8 � Uppfylls de krav som st�lls i 6 och 7 �� skall valf�rr�ttaren ta emot
v�ljarens valkuvert, i v�ljarens n�rvaro l�gga det i valurnan f�r det val valse-
deln g�ller och markera i r�stl�ngden att v�ljaren r�stat.

N�r en r�st skall l�mnas genom bud

9 � Best�mmelser om r�stning genom bud finns i 14 kap.

10 � Innan ett ytterkuvert f�r budr�st tas emot skall valf�rr�ttaren kontrol-

lera att v�ljaren

- enligt r�stl�ngden har r�str�tt i ett val,
- inte redan har r�stat i valet,
- p� ytterkuvertet skriftligen f�rs�krat p� heder och samvete att v�ljaren

sj�lv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i budets och vitt-
nets n�rvaro och att v�ljaren p� grund av funktionshinder, sjukdom eller h�g
�lder inte kan komma personligen f�r att r�sta i vallokalen eller.n�gon annan

r�stningslokal, och

- p� ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare �n

SFS

1997

226

SFS 1997:157

vad som �r till�tet enligt 14 kap. 11 �.

Valf�rr�ttaren skall ocks� kontrollera att
- ytterkuvertet �r igenklistrat,
- budet och vittnet p� ytterkuvertet skriftligen intygat att v�ljaren sj�lv

har skrivit under f�rs�kran och att de inte k�nner till n�got som g�r att inne-
h�llet i f�rs�kran inte �r riktigt,

- budet antingen �r v�ljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn,

sambos barn, fader, moder eller syskon, eller �r en person som yrkesm�ssigt
eller p� ett d�rmed likartat s�tt ger v�ljaren v�rd av mera varaktigt slag eller
p� ett annat s�tt brukar hj�lpa v�ljaren i personliga angel�genheter,

- vittnet inte �r v�ljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos

barn,

- budet inte �r vittne,
- budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress p� ytterkuver-

tet, och

- budet och vittnet har fyllt 18 �r.

11 � Uppfylls de krav som st�lls i 10 � skall valf�rr�ttaren �ppna ytterku-
vertet f�r budr�st och kontrollera att

- ytterkuvertet inneh�ller valkuvert,
- v�ljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert f�r varje slag av val,
- det inte finns n�gon obeh�rig m�rkning p� n�got kuvert, och
- varje valkuvert uppenbart inneh�ller en valsedel.

12 � En valf�rr�ttare f�r inte ta emot ett ytterkuvert f�r budr�st som inte

uppfyller de krav som st�lls i 10 och 11 ��.

Har v�ljaren gjort i ordning mer �n ett valkuvert f�r n�got val f�r valf�r-

r�ttaren inte ta emot n�got av dem.

13 � Uppfylls de krav som st�lls i 10-12 �� skall valf�rr�ttaren ta emot

v�ljarens valkuvert, i budets n�rvaro l�gga det i valurnan f�r det val valse-
deln g�ller och markera i r�stl�ngden att v�ljaren r�stat.

14 � Ett valkuvert som l�mnats i ett ytterkuvert f�r budr�st men som inte

tas emot skall innan det l�mnas tillbaka till budet l�ggas in i ett s�rskilt ku-
vert. Detta kuvert skall klistras igen.

15 � Ytterkuvert f�r budr�st som har �ppnats av valf�rr�ttare enligt 11 �

skall tas om hand av valf�rr�ttarna och �verl�mnas till valn�mnden. N�mn-
den skall f�rvara det under valperioden.

Valskjutsar

16 � Kommunen b�r ordna valskjutsar p� valdagen f�r v�ljare som bor av-

l�gset eller isolerat och f�r vilka det blir dyrt eller tar l�ng tid att ta sig till
vallokalen.

SFS 1997:157

11 kap. R�stning p� postkontor

P� vilka postkontor skall r�stning anordnas?

1 � N�r val skall h�llas skall den centrala valmyndigheten efter samr�d

med Posten Aktiebolag best�mma p� vilka postkontor r�stmottagning skall
anordnas. Vid val till riksdagen och vid ordinarie val till landstings- eller
kommunfullm�ktige skall r�stmottagning alltid anordnas p� minst ett post-
kontor i varje kommun.

Under vilken period f�r man postr�sta?

2 � P� de postkontor d�r r�stmottagning anordnas skall det vid ordinarie
val till riksdagen, vid ordinarie val till landstings- och kommunfullm�ktige
samt vid val till Europaparlamentet vara m�jligt att r�sta fr�n och med den
artonde dagen f�re valdagen till och med valdagen. Vid andra val skall det
vara m�jligt att r�sta p� dessa postkontor fr�n och med den tionde dagen f�re
valdagen till och med valdagen.

N�r skall postkontor h�lla �ppet f�r r�stning?

3 � P� ett postkontor d�r r�stmottagning anordnas f�re valdagen skall det
vara m�jligt att r�sta under hela den tid d� postkontoret �r �ppet f�r allm�n-
heten.

P� f�rslag av Posten Aktiebolag f�r den centrala valmyndigheten f�r ett

visst postkontor begr�nsa denna tid. Det skall dock alltid vara m�jligt att
r�sta under minst en timme varje dag d� ett s�dant postkontor �r �ppet f�r
allm�nheten.

4 � P� valdagen skall de postkontor d�r r�stmottagning anordnas vara
�ppna f�r r�stning under minst en timme f�re klockan 11.00 och minst en
timme efter klockan 15.00.

Vid omval till landstings- och kommunfullm�ktige f�r den centrala val-

myndigheten best�mma att det inte skall anordnas n�gon r�stmottagning p�
postkontor p� valdagen.

Vem utser r�stmottagare p� postkontor?

5 � Posten Aktiebolag skall utse r�stmottagarna p� postkontor.

M�jlighet att r�sta efter utsatt tid

6 � V�ljare som finns i postkontoret eller p� en plats som de har anvisats
intill kontoret, n�r tiden f�r r�stning g�r ut, skall f� tillf�lle att r�sta.

Hur r�stning p� postkontor g�r till

7 � V�ljarna skall visa sitt r�stkort f�r r�stmottagaren, som skall ge dem
ett valkuvert f�r varje slag av val de vill delta i och h�nvisa dem till en ledig
valsk�rm. D�r skall de avge sin r�st och l�gga en valsedel f�r varje slag av
val i ett valkuvert utan att vika valsedeln.

227

228

SFS 1997:157

N�r v�ljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de l�mna kuverten och sitt

r�stkort till r�stmottagaren.

8 � V�ljare som inte �r k�nda f�r r�stmottagaren skall legitimera sig. Om
de inte g�r det f�r de inte r�sta.

9 � Om det h�lls flera slag av val samtidigt, skall v�ljare som r�star p� ett
postkontor r�sta samtidigt i alla de val som de vill delta i.

10 � Innan n�got valkuvert tas emot skall r�stmottagaren kontrollera att

v�ljaren

- enligt uppgift p� r�stkortet har r�str�tt i det val som v�ljaren vill delta i,

och

- bara har gjort i ordning ett valkuvert f�r varje slag av val.
R�stmottagaren skall ocks� kontrollera att
- det inte finns n�gon obeh�rig m�rkning p� n�got kuvert, och
- varje valkuvert uppenbart inneh�ller en valsedel.

11 � En r�stmottagare f�r inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de

krav som st�lls i 10 �.

Om en v�ljare vill l�mna fler �n ett valkuvert f�r ett och samma val, f�r

r�stmottagaren ta emot bara ett av dessa. P� v�ljarens beg�ran skall samtliga
kuvert f�r det valet l�mnas tillbaka.

12 � Uppfylls de krav som st�lls i 10 och 11 �� skall r�stmottagaren ta

emot v�ljarens valkuvert, i v�ljarens n�rvaro l�gga in valkuverten och v�lja-
rens r�stkort i ett f�nsterkuvert och klistra igen det.

N�r en r�st skall l�mnas genom bud eller lantbrevb�rare

13 � Best�mmelser om r�stning genom bud eller lantbrevb�rare finns i

14 kap.

14 � Innan ett ytterkuvert f�r budr�st tas emot fr�n ett bud skall r�stmotta-

garen kontrollera att v�ljaren

- enligt uppgift p� r�stkortet har r�str�tt i ett val,
- p� ytterkuvertet skriftligen f�rs�krat p� heder och samvete att v�ljaren

- p� ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare �n

vad som �r till�tet enligt 14 kap. 11 �.

R�stmottagaren skall ocks� kontrollera att

- ytterkuvertet �r igenklistrat,

- budet och vittnet p� ytterkuvertet skriftligen intygat att v�ljaren sj�lv

har skrivit under f�rs�kran och att de inte k�nner till n�got som g�r att inne-
h�llet i f�rs�kran inte �r riktigt,

- budet antingen �r v�ljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn,

sambos barn, fader, moder eller syskon, eller �r en person som yrkesm�ssigt

SFS 1997:157

eller p� ett d�rmed likartat s�tt ger v�ljaren v�rd av mera varaktigt slag eller
p� ett annat s�tt brukar hj�lpa v�ljaren i personliga angel�genheter,

- vittnet inte �r v�ljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos

barn,

- budet inte �r vittne,
- budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress p� ytterkuver-

tet, och

- budet och vittnet har fyllt 18 �r.

15 � Innan ett ytterkuvert f�r budr�st tas emot fr�n en lantbrevb�rare skall

r�stmottagaren kontrollera att v�ljaren

- enligt uppgift p� r�stkortet har r�str�tt i ett val,
- p� ytterkuvertet skriftligen f�rs�krat p� heder och samvete att v�ljaren

sj�lv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i vittnets n�rvaro,
och

- p� ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare �n

vad som �r till�tet enligt 14 kap. 11 �.

R�stmottagaren skall ocks� kontrollera att
- ytterkuvertet �r igenklistrat,
- vittnet p� ytterkuvertet skriftligen intygat att v�ljaren sj�lv har skrivit

under f�rs�kran,

- lantbrevb�raren intygat p� ytterkuvertet att v�ljaren sj�lv l�mnat ytter-

kuvertet,

- vittnet inte �r v�ljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos

barn,

- lantbrevb�raren inte �r vittne, och
- vittnet har fyllt 18 �r.

16 � Ett bud eller en lantbrevb�rare som inte �r k�nd f�r r�stmottagaren
skall legitimera sig.

17 � En r�stmottagare f�r inte ta emot ett ytterkuvert f�r budr�st, om inte

de krav som st�lls i 14-16 �� r uppfyllda.

18 � Uppfylls de krav som st�lls i 14-16 �� skall r�stmottagaren ta emot

ytterkuvertet, i budets eller lantbrevb�rarens n�rvaro l�gga in det i ett f�ns-
terkuvert tillsammans med v�ljarens r�stkort och klistra igen kuvertet.

19 � Ett ytterkuvert f�r budr�st som inte tas emot av r�stmottagaren skall

l�mnas tillbaka till budet eller lantbrevb�raren. Ett ytterkuvert som l�mnats
genom en lantbrevb�rare men som inte tas emot av r�stmottagaren skall l�m-
nas tillbaka till v�ljaren av lantbrevb�raren.

Vad r�stmottagaren skall g�ra med f�nsterkuverten

20 � R�stmottagaren skall ta hand om de f�nsterkuvert som gjorts i ord-
ning och p� en s�rskild f�rteckning anteckna varje v�ljares namn och den
valn�mnd som varje f�nsterkuvert skall skickas till. P� f�nsterkuvertet skall
r�stmottagaren anteckna det v�rdepostnummer som finns i f�rteckningen.

229

SFS 1997:157

21 � R�stmottagaren skall skicka f�nsterkuverten till valn�mnden i den
kommun d�r v�ljaren finns i r�stl�ngden. Skickas kuverten med post skall de
ordnas som v�rdepost.

12 kap. R�stning vid s�rskilt r�stmottagningsst�lle

Var kan s�rskild r�stmottagning anordnas?

1 � Den centrala valmyndigheten f�r best�mma att s�rskild r�stmottagning
skall anordnas vid sjukhus, �lderdomshem, kriminalv�rdsanstalter eller lik-

nande v�rdinr�ttningar eller v�rdanstalter.

2 � Den centrala valmyndigheten f�r best�mma att s�rskild r�stmottagning
skall anordnas p� annan plats �n som s�gs i 1 �.

3 � Den centrala valmyndigheten f�r uppdra �t n�gon annan att best�mma
om s�rskild r�stmottagning.

4 � Den centrala valmyndigheten skall samr�da med valn�mnden innan
den best�mmer var s�rskild r�stmottagning skall anordnas. Inf�r beslut en-
ligt 1 � skall myndigheten samr�da ocks� med v�rdinr�ttningens eller v�rd-

anstaltens ledning om var och n�r s�rskild r�stmottagning skall anordnas. In-
f�r beslut enligt 2 � skall myndigheten samr�da ocks� med l�nsstyrelsen om
var s�rskild r�stmottagning skall anordnas. Vad som nu sagts skall ocks�
g�lla f�r den som enligt 3 � skall best�mma om s�rskild r�stmottagning.

N�r f�r s�rskild r�stmottagning anordnas?

5 � S�rskild r�stmottagning vid sjukhus, �lderdomshem, kriminalv�rdsan-
stalter eller liknande v�rdinr�ttningar eller v�rdanstalter f�r anordnas fr�n
och med den sjunde dagen f�re valdagen till och med valdagen.

S�rskild r�stmottagning enligt 2 � f�r anordnas bara p� valdagen. Ett s�-

dant r�stmottagningsst�lle skall vara �ppet under minst tv� timmar. �ppet-
h�llandet b�r p�g� minst en timme f�re klockan 11.00 och minst en timme
efter klockan 15.00.

Vem utser r�stmottagare p� ett s�rskilt r�stmottagningsst�lle?

6 � Den centrala valmyndigheten skall utse r�stmottagarna p� de s�rskilda
r�stmottagningsst�llena. Myndigheten f�r uppdra �t valn�mnden eller n�gon
annan att utse r�stmottagare.

M�jlighet att r�sta efter utsatt tid

7 � V�ljare som finns i ett s�rskilt r�stmottagningsst�lle eller p� en plats
som de har anvisats intill r�stmottagningsst�llet, n�r tiden f�r r�stning g�r ut,
skall f� tillf�lle att r�sta.

230

SFS 1997:157

Hur s�rskild r�stmottagning g�r till

8 � V�ljarna skall visa sitt r�stkort f�r r�stmottagaren, som skall ge dem
ett valkuvert f�r varje slag av val de vill delta i och h�nvisa dem till en ledig
valsk�rm. D�r skall de avge sin r�st och l�gga en valsedel f�r varje val i ett
valkuvert utan att vika valsedeln.

N�r v�ljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de l�mna kuverten och sitt

r�stkort till r�stmottagaren.

9 � V�ljare som inte �r k�nda f�r r�stmottagaren skall legitimera sig. Om
de inte g�r det f�r de inte r�sta.

10 � Om det h�lls flera slag av val samtidigt, skall v�ljare som r�star p� ett
s�rskilt r�stmottagningsst�lle r�sta samtidigt i alla de val som de vill delta i.

11 � Innan n�got valkuvert tas emot skall r�stmottagaren kontrollera att

v�ljaren

- enligt uppgift p� r�stkortet har r�str�tt i det val som v�ljaren vill delta i,

och

- bara har gjort i ordning ett valkuvert f�r varje slag av val.

R�stmottagaren skall ocks� kontrollera att
- det inte finns n�gon obeh�rig m�rkning p� n�got kuvert, och

- varje valkuvert uppenbart inneh�ller en valsedel.

12 � En r�stmottagare f�r inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de

krav som st�lls i 11 �.

Om en v�ljare vill l�mna fler �n ett valkuvert f�r ett och samma val, f�r

r�stmottagaren ta emot bara ett av dessa. P� v�ljarens beg�ran skall samtliga
kuvert f�r det valet l�mnas tillbaka.

13 � Uppfylls de krav som st�lls i 11 och 12 �� skall r�stmottagaren ta

emot v�ljarens valkuvert, i v�ljarens n�rvaro l�gga in valkuverten och v�lja-
rens r�stkort i ett f�nsterkuvert och klistra igen det.

N�r en r�st skall l�mnas genom bud

14 � Best�mmelser om r�stning genom bud finns i 14 kap.

15 � Innan ett ytterkuvert f�r budr�st tas emot skall r�stmottagaren kon-

trollera att v�ljaren

- enligt uppgift p� r�stkortet har r�str�tt i ett val,
- p� ytterkuvertet skriftligen f�rs�krat p� heder och samvete att v�ljaren

- p� ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare �n

vad som �r till�tet enligt 14 kap. 11 �.

R�stmottagaren skall ocks� kontrollera att
- ytterkuvertet �r igenklistrat,

231

232

SFS 1997:157

- budet och vittnet p� ytterkuvertet skriftligen intygat att v�ljaren sj�lv

har skrivit under f�rs�kran och att de inte k�nner till n�got som g�r att inne-
h�llet i f�rs�kran inte �r riktigt,

- budet antingen �r v�ljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn,

sambos barn, fader, moder eller syskon, eller �r en person som yrkesm�ssigt
eller p� ett d�rmed likartat s�tt ger v�ljaren v�rd av mera varaktigt slag eller

p� ett annat s�tt brukar hj�lpa v�ljaren i personliga angel�genheter,

- vittnet inte �r v�ljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos

barn,

- budet inte �r vittne,
- budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress p� ytterkuver-

tet, och

- budet och vittnet har fyllt 18 �r.

16 � Ett bud som inte �r k�nt f�r r�stmottagaren skall legitimera sig.

17 � En r�stmottagare f�r inte ta emot ett ytterkuvert f�r budr�st, om inte

de krav som st�lls i 15 och 16 �� r uppfyllda.

18 � Uppfylls de krav som st�lls i 15 och 16 �� skall r�stmottagaren ta

emot ytterkuvertet, i budets n�rvaro l�gga in det i ett f�nsterkuvert tillsam-
mans med v�ljarens r�stkort och klistra igen kuvertet.

19 � Ett ytterkuvert f�r budr�st som inte tas emot av r�stmottagaren skall

l�mnas tillbaka till budet.

Vad r�stmottagaren skall g�ra med f�nsterkuverten

21 � R�stmottagaren skall skicka f�nsterkuverten till valn�mnden i den
kommun d�r v�ljaren finns i r�stl�ngden. Skickas kuverten med post skall de
ordnas som v�rdepost.

13 kap. R�stning hos utlandsmyndighet

R�stning kan anordnas hos utlandsmyndigheter

1 � N�r val skall h�llas skall den centrala valmyndigheten, efter samr�d

med Utrikesdepartementet, best�mma hos vilka svenska utlandsmyndigheter
som r�stmottagning skall anordnas. Vid omval till riksdagen och till lands-
tings- eller kommunfullm�ktige f�r den centrala valmyndigheten best�mma
att r�stning inte skall anordnas hos utlandsmyndigheter.

Under vilken period f�r man r�sta hos utlandsmyndigheter?

2 � Vid ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och

SFS 1997:157

kommunfullm�ktige samt val till Europaparlamentet f�r r�stmottagningen
hos en utlandsmyndighet b�rja tidigast den tjugofj�rde dagen f�re valdagen.
Vid andra val f�r r�stmottagningen b�rja tidigast den tjugonde dagen f�re
valdagen.

R�stmottagningen f�r p�g� s� l�nge att de valkuvert som myndigheten har

tagit emot kan vara hos den centrala valmyndigheten senast klockan 12.00
dagen f�re valdagen.

3 � Utlandsmyndighetens chef skall best�mma n�r och var r�stmottag-
ningen skall anordnas. Beslutet skall kung�ras.

Vem �r r�stmottagare hos en utlandsmyndighet?

4 � Utlandsmyndighetens chef, eller den person som myndighetens chef
utser, skall vara r�stmottagare.

M�jlighet att r�sta efter utsatt tid

5 � V�ljare som finns i ett r�stmottagningsst�lle som anordnats av en ut-
landsmyndighet eller p� en plats som de har anvisats intill r�stmottagnings-
st�llet, n�r tiden f�r r�stning g�r ut, skall f� tillf�lle att r�sta.

Hur r�stning hos en utlandsmyndighet g�r till

6 � R�stmottagaren skall ge v�ljarna ett valkuvert f�r varje slag av val som
de vill delta i och h�nvisa dem till en ledig valsk�rm. D�r skall de avge sin
r�st och l�gga en valsedel f�r varje slag av val i ett valkuvert utan att vika
valsedeln.

N�r v�ljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de l�mna kuverten och sitt

r�stkort till r�stmottagaren. R�stmottagaren skall f�r de v�ljare som inte har
n�got r�stkort med ledning av de uppgifter v�ljarna l�mnar fylla i ett s�rskilt
adresskort.

7 � V�ljare som inte �r k�nda f�r r�stmottagaren skall legitimera sig. Om
de inte g�r det f�r de inte r�sta.

8 � Om det h�lls flera val samtidigt, skall v�ljare som r�star p� ett r�stmot-
tagningsst�lle som anordnas av en utlandsmyndighet r�sta samtidigt i alla de
val som de vill delta i.

9 � Innan n�got valkuvert tas emot skall r�stmottagaren kontrollera att v�l-

jaren

10 � En r�stmottagare f�r inte ta emot ett valkuvert som inte uppfyller de

233

234

SFS 1997:157

krav som st�lls i 9 �.

Om en v�ljare vill l�mna fler �n ett valkuvert f�r ett och samma val, f�r

r�stmottagaren ta emot bara ett av dessa. P� v�ljarens beg�ran skall samtliga
kuvert f�r det valet l�mnas tillbaka.

11 � Uppfylls de krav som st�lls i 9 och 10 �� skall r�stmottagaren ta emot
v�ljarens valkuvert, i v�ljarens n�rvaro l�gga in valkuverten och v�ljarens

r�stkort eller adresskort i ett f�nsterkuvert och klistra igen det.

N�r en r�st skall l�mnas genom bud

12 � Best�mmelser om r�stning genom bud finns i 14 kap.

13 � Innan ett ytterkuvert f�r budr�st tas emot skall r�stmottagaren kon-

trollera att v�ljaren

- p� ytterkuvertet skriftligen f�rs�krat p� heder och samvete att v�ljaren

- p� ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare �n

vad som �r till�tet enligt 14 kap. 11 �.

R�stmottagaren skall ocks� kontrollera att
- ytterkuvertet �r igenklistrat,
- budet och vittnet p� ytterkuvertet skriftligen intygat att v�ljaren sj�lv

har skrivit under f�rs�kran och att de inte k�nner till n�got som g�r att inne-
h�llet i f�rs�kran inte �r riktigt,

- budet antingen �r v�ljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn,

sambos barn, fader, moder eller syskon, eller �r en person som yrkesm�ssigt
eller p� ett d�rmed likartat s�tt ger v�ljaren v�rd av mera varaktigt slag eller

p� ett annat s�tt brukar hj�lpa v�ljaren i personliga angel�genheter,

- vittnet inte �r v�ljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos

barn,

- budet inte �r vittne,
- budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress p� ytterkuver-

tet, och

- budet och vittnet har fyllt 18 �r.

14 � Ett bud som inte �r k�nt f�r r�stmottagaren skall legitimera sig.

15 � Om budet inte kan visa upp v�ljarens r�stkort, skall r�stmottagaren

med ledning av giltig legitimation f�r v�ljaren och de uppgifter om v�ljaren
som budet kan l�mna fylla i ett adresskort f�r v�ljaren.

16 � En r�stmottagare f�r inte ta emot ytterkuvert f�r budr�st, om inte de

krav som st�lls i 13-15 �� r uppfyllda.

17 � Uppfylls de krav som st�lls i 13-15 �� skall r�stmottagaren ta emot

ytterkuvertet, i budets n�rvaro l�gga in det i ett f�nsterkuvert tillsammans
med v�ljarens r�stkort eller adresskort och klistra igen kuvertet.

SFS 1997:157

18 � Ett ytterkuvert f�r budr�st som inte tas emot av r�stmottagaren skall

l�mnas tillbaka till budet.

Vad r�stmottagaren skall g�ra med f�nsterkuverten

19 � R�stmottagaren skall ta hand om de f�nsterkuvert som gjorts i ord-

ning och p� en s�rskild f�rteckning anteckna varje v�ljares namn. P� f�nster-
kuvertet skall r�stmottagaren anteckna det nummer som finns i f�rteck-
ningen.

20 � R�stmottagaren skall skicka f�nsterkuverten och den f�rteckning som
s�gs i 19 � till den centrala valmyndigheten. Skickas kuverten och f�rteck-
ningen med post skall de ordnas som v�rdepost.

N�r utlands r�sterna kommer till den centrala valmyndigheten

21 � Den centrala valmyndigheten skall allteftersom f�nsterkuverten kom-
mer in fr�n utlandsmyndigheterna fortl�pande anteckna hur m�nga f�nster-
kuvert som kommer in till myndigheten och d�refter skicka f�nsterkuverten
till valn�mnden i den kommun d�r v�ljaren finns i r�stl�ngden. Skickas ku-
verten med post skall de ordnas som v�rdepost.

Om en v�ljare inte finns i r�stl�ngden eller om det inte �r m�jligt att ut-

reda var v�ljaren finns i r�stl�ngd d�rf�r att personnummer saknas eller �r
ofullst�ndigt skall den centrala valmyndigheten beh�lla f�nsterkuvertet. De
f�nsterkuvert som beh�lls av myndigheten skall f�rvaras p� ett s�kert s�tt till

dess valet vinner laga kraft.

14 kap. R�stning genom bud eller lantbrevb�rare

F�ruts�ttningar f�r r�stning genom bud eller lantbrevb�rare

1 � V�ljare f�r l�mna sin valsedel genom bud enligt 2-6 �� eller genom

Posten Aktiebolags lantbrevb�rare enligt 7-9 ��. Om en r�st l�mnas genom
ett bud eller genom en lantbrevb�rare skall den l�mnas i ett ytterkuvert f�r
budr�st.

Budr�stning

2 � V�ljare som �r sjuka, funktionshindrade eller gamla och d�rf�r inte kan
komma personligen till sin vallokal eller n�gon annan r�stningslokal f�r
l�mna sin valsedel genom bud.

Vem kan vara bud?

3 � Bud f�r vara v�ljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn, sam-
bos barn, fader, moder eller syskon. Bud f�r ocks� den vara som yrkesm�s-

sigt eller p� ett d�rmed likartat s�tt ger v�ljaren v�rd av mera varaktigt slag

eller p� ett annat s�tt brukar hj�lpa v�ljaren i personliga angel�genheter.

Den som anlitas som bud skall ha fyllt 18 �r.

235

236

SFS 1997:157

Hur r�stning genom bud g�r till

4 � V�ljare som vill r�sta genom bud skall

- f�r varje slag av val avge sin r�st och sj�lv l�gga en valsedel i ett valku-

vert,

- i budets och ett vittnes n�rvaro l�gga de valkuvert som gjorts i ordning i

ett ytterkuvert f�r budr�st,

- klistra igen ytterkuvertet,
- f�rs�kra p� heder och samvete att de gjort i ordning valkuvert och ytter-

kuvertet p� detta s�tt och att de p� grund av funktionshinder, sjukdom eller
h�g �lder inte kan komma personligen f�r att r�sta i vallokalen eller annan
r�stningslokal,

- intyga att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare �n vad som �r till�tet

enligt 11 �, och

- skriva denna f�rs�kran och detta intyg p� ytterkuvertet.
P� ytterkuvertet skall budet och vittnet skriftligen intyga att v�ljaren sj�lv

har skrivit under f�rs�kran och att de inte k�nner till n�got som g�r att inne-
h�llet i f�rs�kran inte �r riktigt.

Ett vittne skall ha fyllt 18 �r. V�ljarens make eller barn eller makens barn

f�r inte vara vittne. Detsamma g�ller v�ljarens sambo eller sambons barn.

5 � Budet skall skriva sitt namn, sitt personnummer och sin adress p� ytter-
kuvertet.

Var skall budet l�mna r�sten ?

6 � Budet skall l�mna ytterkuvertet f�r budr�st i v�ljarens vallokal. Bud-
r�sten f�r ocks� l�mnas p� ett postkontor, ett s�rskilt r�stmottagningsst�lle
eller ett r�stmottagningsst�lle som anordnas av en utlandsmyndighet.

R�stning genom lantbrevb�rare

7 � V�ljare som betj�nas av Posten Aktiebolags lantbrevb�rare f�r l�mna
sina r�ster genom lantbrevb�raren, om r�stmottagning anordnas vid det post-
kontor som lantbrevb�raren h�r till. Den centrala valmyndigheten f�r vid val
som inte g�ller hela landet, p� f�rslag av Posten Aktiebolag, begr�nsa antalet
linjer d�r v�ljarna f�r l�mna sina r�ster genom lantbrevb�raren.

En lantbrevb�rare som tar hand om ytterkuvert f�r budr�ster b�r ha med

sig

- partimarkerade valsedlar f�r varje parti som vid n�got av de tv� senaste

riksdagsvalen har f�tt mer �n 1 procent av r�sterna i hela landet, och

- blanka valsedlar.

Hur r�stning genom lantbrevb�rare g�r till

8 � V�ljare som vill r�sta genom lantbrevb�rare skall

- f�r varje slag av val avge sin r�st och sj�lv l�gga en valsedel i ett valku-

vert,

- i ett vittnes n�rvaro l�gga de valkuvert som gjorts i ordning i ett ytterku-

vert f�r budr�st,

237

SFS 1997:157

- klistra igen ytterkuvertet,
- f�rs�kra p� heder och samvete att de gjort i ordning valkuvert och ytter-

kuvertet p� detta s�tt,

- intyga att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare �n vad som �r till�tet

enligt 11 �, och

- skriva denna f�rs�kran och detta intyg p� ytterkuvertet.
P� ytterkuvertet skall vittnet skriftligen intyga att v�ljaren sj�lv har skrivit

under f�rs�kran.

Ett vittne skall ha fyllt 18 �r. V�ljarens make eller barn eller makens barn

f�r inte vara vittne. Detsamma g�ller v�ljarens sambo eller sambons barn.
Inte heller lantbrevb�raren f�r vara vittne.

9 � V�ljaren skall sj�lv l�mna ytterkuvertet f�r budr�st och sitt r�stkort till
lantbrevb�raren. V�ljare som inte �r k�nda f�r lantbrevb�raren skall legiti-
mera sig. Om de inte g�r det f�r lantbrevb�raren inte ta hand om ytterkuver-
tet f�r budr�st. Lantbrevb�raren skall p� ytterkuvertet intyga att v�ljaren
sj�lv l�mnat ytterkuvertet.

Var skall lantbrevb�rare l�mna r�sten?

10 � Lantbrevb�raren skall l�mna ytterkuvertet f�r budr�st till en r�stmot-

tagare p� det postkontor som lantbrevb�raren h�r till. Kuvertet f�r l�mnas
d�r �ven om postkontoret inte �r �ppet f�r allm�nheten.

N�r f�r ytterkuvert f�r budr�st g�ras i ordning?

11 � Vid ordinarie val till riksdagen samt ordinarie val till landstings- och

kommunfullm�ktige samt val till Europaparlamentet f�r en budr�st g�ras i
ordning tidigast 24 dagar f�re valdagen.

Vid andra val f�r en budr�st som l�mnas i vallokalen, p� ett s�rskilt r�st-

mottagningsst�lle eller p� ett postkontor g�ras i ordning tidigast 10 dagar
f�re valdagen. En budr�st som l�mnas hos en utlandsmyndighet vid s�dana
val f�r g�ras i ordning tidigast 20 dagar f�re valdagen.

15 kap. Den fortsatta behandlingen av inkomna f�nsterkuvert

Vad valn�mnden skall g�ra med inkomna f�nsterkuvert

1 � Valn�mnden skall p� valdistrikt sortera de f�nsterkuvert som f�re val-

dagen kommer fr�n r�stmottagare p� postkontor, s�rskilda r�stmottagnings-
st�llen eller fr�n den centrala valmyndigheten. Kuverten skall sedan l�ggas i
s�rskilda omslag som skall f�rseglas. P� varje omslag skall det antecknas hur
m�nga f�nsterkuvert som omslaget inneh�ller. Omslagen b�r skickas till res-
pektive valdistrikt i s� god tid att f�nsterkuverten finns hos valf�rr�ttarna n�r
r�stningen i vallokalen b�rjar.

2 � F�nsterkuvert som p� valdagen kommer till valn�mnden skall skickas
till valf�rr�ttarna i respektive valdistrikt, om kuverten kan ber�knas vara hos
valf�rr�ttarna innan tiden f�r r�stning i vallokalen g�r ut.

Innan dessa f�nsterkuvert skickas till vallokalen skall de l�ggas i s�rskilda

238

SFS 1997:157

omslag som f�rseglas. P� varje omslag skall det antecknas hur m�nga f�ns-
terkuvert som omslaget inneh�ller.

3 � Valn�mnden skall beh�lla de f�nsterkuvert som kommer till den s� sent
att de ber�knas inte kunna vara hos valf�rr�ttarna innan tiden f�r r�stningen i
vallokalen har g�tt ut. Dessa kuvert skall valn�mnden granska vid n�mndens
sammantr�de f�r prelimin�r r�str�kning enligt 17 kap.

4 � F�nsterkuvert som finns hos valn�mnden skall f�rvaras p� ett s�kert
s�tt.

5 � Valn�mnden skall f�ra protokoll d�r den fortl�pande antecknar vad
n�mnden g�r med de f�nsterkuvert som kommer till n�mnden. Protokoll
skall f�ras p� en blankett som fastst�llts av den centrala valmyndigheten.

Vad valf�rr�ttarna skall g�ra med f�nsterkuvert som valn�mnden har

skickat

6 � Valf�rr�ttarna skall ta emot omslagen med f�nsterkuvert. De skall an-
teckna i valdistriktets protokoll hur m�nga omslag de tagit emot och hur
m�nga f�nsterkuvert som omslagen inneh�ller enligt vad som st�r p� dem.
Omslagen f�r inte �ppnas innan den granskning som s�gs i 7 � p�b�rjats.

7 � Valf�rr�ttarna skall f�rhandsgranska omslagen och f�nsterkuverten
som kommit till vallokalen i den omfattning som den p�g�ende r�stningen
till�ter. Vid denna f�rhandsgranskning skall valf�rr�ttarna g�ra f�ljande.

1. �ppna omslagen, r�kna f�nsterkuverten och anteckna antalet i proto-

kollet.

2. Kontrollera att v�ljarna

- �r upptagna i r�stl�ngd f�r valdistriktet,
- inte l�mnat fler �n ett f�nsterkuvert, och
- inte r�stat i vallokalen under valdagen.

Valf�rr�ttaren skall ocks� kontrollera att

- f�nsterkuverten inte blivit �ppnade efter att de klistrats igen.

3. �ppna de f�nsterkuvert som uppfyller kraven under 2, ta ut inneh�llet

och kontrollera att

- f�nsterkuvertet inneh�ller valkuvert,
- v�ljaren bara gjort i ordning ett valkuvert f�r varje slag av val,
- det inte finns n�gon obeh�rig m�rkning p� n�got valkuvert, och
- varje valkuvert uppenbart inneh�ller en valsedel.

8 � Inneh�ller ett f�nsterkuvert som uppfyller kraven under 7 � 2 ett ytter-
kuvert f�r budr�st enligt 14 kap. 2-6 �� (bud) skall valf�rr�ttaren vid den
fortsatta f�rhandsgranskningen kontrollera att v�ljaren

- bara gjort i ordning ett ytterkuvert f�r budr�st,
- p� ytterkuvertet skriftligen f�rs�krat p� heder och samvete att v�ljaren

r�stningslokal, och

239

SFS 1997:157

- p� ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare �n

vad som �r till�tet enligt 14 kap. 11 �.

Valf�rr�ttaren skall ocks� kontrollera att
- ytterkuvertet �r igenklistrat,

- budet och vittnet p� ytterkuvertet skriftligen intygat att v�ljaren sj�lv

har skrivit under f�rs�kran och att de inte k�nner till n�got som g�r att inne-
h�llet i f�rs�kran inte �r riktigt,

- budet inte �r vittne, och
- budet antecknat sitt namn, sitt personnummer och sin adress p� ytterku-

vertet.

9 � Inneh�ller ett f�nsterkuvert som uppfyller kraven under 7 � 2 ett ytter-
kuvert f�r budr�st enligt 14 kap. 7-9 �� (lantbrevb�rare) skall valf�rr�ttaren
vid den fortsatta f�rhandsgranskningen kontrollera att v�ljaren

- bara gjort i ordning ett ytterkuvert f�r budr�st,
- p� ytterkuvertet skriftligen f�rs�krat p� heder och samvete att v�ljaren

sj�lv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i vittnets n�rvaro,

och

- p� ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare �n

vad som �r till�tet enligt 14 kap. 11 �.

Valf�rr�ttaren skall ocks� kontrollera att
- ytterkuvertet �r igenklistrat,
- vittnet p� ytterkuvertet skriftligen intygat att v�ljaren sj�lv har skrivit

under f�rs�kran,

- lantbrevb�raren intygat p� ytterkuvertet att v�ljaren sj�lv l�mnat ytter-

kuvertet, och

- lantbrevb�raren inte �r vittne.

10 � Uppfylls de krav som st�lls i 8 och 9 �� skall valf�rr�ttaren �ppna yt-
terkuvertet f�r budr�st och kontrollera att

- ytterkuvertet inneh�ller valkuvert,
- v�ljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert f�r varje slag av val,
- det inte finns n�gon obeh�rig m�rkning p� n�got valkuvert, och
- varje valkuvert uppenbart inneh�ller en valsedel.

11 � Vid granskning enligt 7-10 �� skall valf�rr�ttarna vidare

- markera i r�stl�ngden de v�ljare vars valkuvert uppfyller kraven i

710 ��,

- l�gga tillbaka valkuverten i sina f�nsterkuvert tillsammans med v�lja-

rens r�stkort eller adresskort, och

- l�gga tillbaka valkuvert som kommit i ytterkuvert f�r budr�st i sitt yt-

terkuvert och l�gga tillbaka dessa kuvert i sitt f�nsterkuvert.

12 � Efter att r�stningen avslutats skall valf�rr�ttarna g�ra f�ljande med de

f�nsterkuvert, ytterkuvert f�r budr�st respektive valkuvert som granskats en-
ligt 7-10 ��. De skall

- l�gga de valkuvert som uppfyllt kraven i 7-10 �� i valurnan f�r det val

valsedeln g�ller,

- l�gga de f�nsterkuvert som inte uppfyllt kraven i 7 � 2 i ett s�rskilt om-

slag,

240

SFS 1997:157

- l�gga �ppnade f�nsterkuvert som inneh�ller ytterkuvert f�r budr�st el-

ler valkuvert som inte uppfyllt kraven i 7 � 3 eller i 8-10 �� i ett s�rskilt om-
slag,

- anteckna valdistriktets namn och hur m�nga f�nsterkuvert omslaget

inneh�ller p� varje omslag, och

- f�rsegla varje omslag.

13 � Ytterkuvert f�r budr�st som valf�rr�ttarna har �ppnat enligt 10 � skall

dessa ta hand om och l�mna till valn�mnden. N�mnden skall f�rvara dem
under valperioden.

14 � Om ett omslag som inneh�ller f�nsterkuvert kommer fr�n valn�mn-

den till valf�rr�ttarna efter att r�stningen i valdistriktet avslutats, skall om-
slaget inte �ppnas utan skickas tillbaka till valn�mnden efter att den prelimi-
n�ra r�str�kningen i vallokalen avslutats. Att omslaget skickats tillbaka skall
antecknas i protokollet.

�ngerr�stning

15 � V�ljare skall kunna r�sta i sin vallokal �ven om de r�stat i annan r�st-
ningslokal (�ngerr�sta).

Om en v�ljare �ngerr�star skall det antecknas i protokollet.

16 � Om en v�ljare vill �ngerr�sta skall det f�nsterkuvert som kommer

fr�n v�ljaren tas fram. Om f�nsterkuvertet inte l�mnas tillbaka till v�ljaren
skall det l�ggas i ett s�rskilt kuvert som klistras igen och f�rses med en an-
teckning om inneh�llet. F�rst n�r f�nsterkuvertet l�mnats tillbaka eller lagts
in i ett s�rskilt kuvert f�r v�ljaren l�mna sin r�st i vallokalen. Vad valf�rr�tta-
ren gjort skall antecknas i protokollet.

16 kap. Prelimin�r r�str�kning i vallokal

1 � Omedelbart efter att r�stningen i vallokalen f�rklarats avslutad och

samtliga valkuvert som skall l�ggas i valurnan lagts ner i den skall valf�rr�t-
tarna r�kna r�sterna. Denna r�str�kning �r offentlig och skall genomf�ras
utan avbrott. Resultatet av r�str�kningen �r prelimin�rt.

2 � Har riksdagsval h�llits samtidigt med annat val, skall riksdagsvalet r�k-
nas f�rst. R�kningen skall f�r varje slag av val g� till p� f�ljande s�tt.

1. Valurnan skall t�mmas och valkuverten r�knas. Antalet v�ljare som en-

ligt r�stl�ngden deltagit i valet skall r�knas. Antalet kuvert och antalet r�s-
tande skall antecknas i protokollet. St�mmer inte uppgiften om antal valku-
vert med uppgiften om antalet r�stande skall den sannolika orsaken till skill-
naden antecknas i protokollet.

2. Valsedlarna skall tas ur valkuverten. Inneh�ller ett valkuvert mer �n en

valsedel skall valsedlarna l�ggas tillbaka i kuvertet.

3. Om en valsedel �r blank d�rf�r att den saknar partibeteckning, har mer

�n en partibeteckning eller �r m�rkt s� att den kan antas vara ogiltig enligt

18 kap. 10 �, skall valsedeln l�ggas tillbaka i sitt valkuvert.

241

SFS 1997:157

4. Valsedlar som lagts tillbaka i sina valkuvert enligt 2 eller 3 skall l�ggas

i s�rskilda omslag. P� varje omslag skall valf�rr�ttarna anteckna hur m�nga
kuvert som omslaget inneh�ller.

5. De valsedlar som valf�rr�ttarna godk�nt skall sorteras i grupper efter

partibeteckning. Antalet valsedlar i varje grupp skall r�knas och antalet an-
tecknas i protokollet. Valsedlarna f�r varje parti skall sedan l�ggas i s�rskilda
omslag. P� varje omslag skall valf�rr�ttarna anteckna

- vilket val valsedlarna g�ller,
- antalet valsedlar,
- f�r vilket parti valsedlarna g�ller, och
- uppgift om valdistrikt.
6. Omslag enligt 4 och 5 skall f�rseglas.

3 � Protokollet skall skrivas under av ordf�randen och tv� av de n�rva-
rande valf�rr�ttarna. D�rmed �r den prelimin�ra r�str�kningen i vallokalen
avslutad.

4 � Omedelbart efter att den prelimin�ra r�str�kningen avslutats skall val-
f�rr�ttarna till valn�mnden �verl�mna

- r�stl�ngden,
- protokollet,
- ytterkuvert f�r budr�st som s�gs i 10 kap. 15 � och 15 kap. 13 �, och
- omslag som s�gs i 2 � samt 15 kap. 12 och 14 ��.
Valn�mnden skall se till att samtliga dessa handlingar kommer in till

n�mnden. Om n�gon handling saknas skall den beg�ras in.

5 � Valn�mnden skall beh�lla r�stl�ngderna, ytterkuverten f�r budr�st som
s�gs i 4 � och omslagen som s�gs i 15 kap. 12 och 14 ��. N�mnden skall till
l�nsstyrelsen genast �verl�mna

- protokollen, och
- omslag som s�gs i 2 �.

17 kap. Valn�mndens sammantr�de f�r prelimin�r r�str�kning

Valn�mndens f�rberedelser f�r r�str�kningen

1 � S� snart som m�jligt dock tidigast onsdagen efter valdagen skall val-

n�mnden granska och r�kna de r�ster som inte r�knats i vallokalerna. Detta
sammantr�de �r offentligt. Resultatet av valn�mndens r�str�kning �r preli-

min�rt.

Vid sammantr�det skall n�mnden granska
- f�nsterkuvert som kommit in till n�mnden och beh�llits d�r,
- f�nsterkuvert som valf�rr�ttarna l�mnat tillbaka till n�mnden enligt

15 kap. 14 �,

- f�nsterkuvert som kommit in till n�mnden innan n�gon valurna t�mts,
- f�nsterkuvert som valf�rr�ttarna enligt 15 kap. 12 � lagt in i s�rskilda

omslag, och

- omslagskuvert f�r brevr�st enligt lagen (1997:159) om brevr�stning i

vissa fall.

242

SFS 1997:157

2 � F�r varje slag av val och valkrets skall det anv�ndas en valurna.

3 � Valn�mndens sammantr�de skall b�rja med att valn�mnden granskar
de f�nsterkuvert som s�gs i 1 �. Vid denna granskning skall valn�mnden
g�ra f�ljande.

1. �ppna omslagen, r�kna f�nsterkuverten och anteckna antalet i proto-

kollet.

2. Kontrollera att v�ljarna

- har r�str�tt i kommunen,
- inte l�mnat fler �n ett f�nsterkuvert, och
- inte r�stat i vallokalen under valdagen.
Valn�mnden skall ocks� kontrollera att

- f�nsterkuverten inte blivit �ppnade efter att de klistrats igen.

3. �ppna de f�nsterkuvert som uppfyller kraven under 2, ta ut inneh�llet

och kontrollera att

4 � Inneh�ller ett f�nsterkuvert som uppfyller kraven under 3 � 2 ett ytter-
kuvert f�r budr�st enligt 14 kap. 2-6 �� (bud) skall valn�mnden vid den fort-
satta granskningen kontrollera att v�ljaren

- bara gjort i ordning ett ytterkuvert f�r budr�st,
- p� ytterkuvertet skriftligen f�rs�krat p� heder och samvete att v�ljaren

sj�lv gjort i ordning valkuvert och lagt det i ytterkuvertet i budets och vitt-
nets n�rvaro och att v�ljaren p� grund av funktionshinder, sjukdom eller h�g
�lder inte kan komma personligen f�r att r�sta i vallokalen eller n�gon annan
r�stningslokal, och

- p� ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare �n

vad som �r till�tet enligt 14 kap. 11 �.

Valn�mnden skall ocks� kontrollera att
- ytterkuvertet �r igenklistrat,
- budet och vittnet p� ytterkuvertet skriftligen intygat att v�ljaren sj�lv

har skrivit under f�rs�kran och att de inte k�nner till n�got som g�r att inne-
h�llet i f�rs�kran inte �r riktigt,

- budet inte �r vittne, och
- budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress p� ytterkuver-

tet.

5 � Inneh�ller ett f�nsterkuvert som uppfyller kraven under 3 � 2 ett ytter-
kuvert f�r budr�st enligt 14 kap. 7-9 �� (lantbrevb�rare) skall valn�mnden

vid den fortsatta granskningen kontrollera att v�ljaren

- bara gjort i ordning ett ytterkuvert f�r budr�st,
- p� ytterkuvertet skriftligen f�rs�krat p� heder och samvete att v�ljaren

sj�lv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i vittnets n�rvaro,
och

- p� ytterkuvertet intygat att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare �n

vad som �r till�tet enligt 14 kap. 11 �.

Valn�mnden skall ocks� kontrollera att

SFS 1997:157

- ytterkuvertet �r igenklistrat,
- vittnet p� ytterkuvertet skriftligen intygat att v�ljaren sj�lv har skrivit

under f�rs�kran,

- lantbrevb�raren intygat p� ytterkuvertet att v�ljaren sj�lv l�mnat ytter-

kuvertet, och

- lantbrevb�raren inte �r vittne.

6 � Uppfylls de krav som st�lls i 4 och 5 �� skall valn�mnden �ppna ytter-
kuvertet f�r budr�st och kontrollera att

- ytterkuvertet inneh�ller valkuvert,
- v�ljaren bara gjort i ordning ett valkuvert f�r varje slag av val,
- det inte finns n�gon obeh�rig m�rkning p� n�got valkuvert, och
- varje valkuvert uppenbart inneh�ller en valsedel.

7 � Vid granskningen enligt 3-6 �� skall valn�mnden

- l�gga de valkuvert som uppfyllt kraven i 3-6 �� i valurnan f�r det val

valsedeln g�ller,

- markera i r�stl�ngden f�r det val som valsedeln g�ller att v�ljaren r�s-

tat,

- l�gga de f�nsterkuvert som inte uppfyllt kraven i 3 � 2 i ett s�rskilt om-

slag,

- l�gga tillbaka ytterkuvert f�r budr�st eller valkuvert som inte uppfyllt

kraven som st�lls i 3 � 3 och i 4-6 �� i sina f�nsterkuvert tillsammans med
v�ljarens r�stkort eller adresskort efter att valkuvert som kommit i ytterku-
vert f�r budr�st lagts i sina ytterkuvert och l�gga f�nsterkuverten i ett s�rskilt
omslag,

- anteckna valdistriktets namn och hur m�nga f�nsterkuvert omslaget

inneh�ller p� varje omslag, och

- f�rsegla varje omslag.

8 � N�r valn�mnden granskat f�nsterkuverten skall n�mnden granska om-
slagskuverten f�r brevr�st enligt lagen (1997:159) om brevr�stning i vissa
fall.

Den prelimin�ra r�str�kningen

9 � N�r samtliga valkuvert som skall l�ggas ner i valurnan lagts ner i den
skall valn�mnden r�kna r�sterna. Har riksdagsval h�llits samtidigt med annat
val, skall riksdagsvalet r�knas f�rst. R�kningen skall f�r varje slag av val g�
till p� f�ljande s�tt.

1. Valurnan skall t�mmas och valkuverten r�knas. Antalet v�ljare som en-

2. Valsedlarna skall tas ur valkuverten. Inneh�ller ett valkuvert mer �n en

valsedel skall valsedlarna l�ggas tillbaka i kuvertet.

3. Om en valsedel �r blank d�rf�r att den saknar partibeteckning, har mer

�n en partibeteckning eller �r m�rkt s� att den kan antas vara ogiltig enligt

18 kap. 10 �, skall valsedeln l�ggas tillbaka i sitt valkuvert.

243

244

SFS 1997:157

4. Valsedlar som lagts tillbaka i sina valkuvert enligt 2 eller 3 skall l�ggas

i s�rskilda omslag. P� varje omslag skall valn�mnden anteckna hur m�nga
kuvert som omslaget inneh�ller.

5. De valsedlar som valn�mnden godk�nt skall sorteras i grupper efter

- vilket val valsedlarna g�ller,
- antalet valsedlar,
- f�r vilket parti valsedlarna g�ller, och
- uppgift om kommun och valdistrikt.
6. Omslag enligt 4 och 5 skall f�rseglas.

10 � Om f�nsterkuvert kommer till valn�mnden under r�str�kningen efter
att n�gon valurna t�mts skall kuverten h�llas skilda fr�n �vriga kuvert. S�-
dana kuvert skall l�ggas i ett eller flera s�rskilda omslag. Valn�mnden skall
anteckna p� omslaget vad det inneh�ller. Omslaget skall f�rseglas.

11 � Ytterkuvert f�r budr�st som �ppnats av valn�mnden vid granskningen

enligt 6 � skall tas om hand av n�mnden. N�mnden skall f�rvara dessa ytter-
kuvert och ytterkuvert som s�gs i 10 kap. 15 � och 15 kap. 13 � under valpe-
rioden.

12 � Valn�mnden skall f�ra protokoll �ver sin r�str�kning. Protokoll skall

f�ras p� en blankett som fastst�llts av den centrala valmyndigheten.

13 � N�r sammantr�det f�r r�str�kning avslutats skall valn�mnden till

l�nsstyrelsen genast �verl�mna

- n�mndens protokoll, och
- de omslag som n�mnden gjort i ordning.
Om l�nsstyrelsen beg�r det skall n�mnden ocks� �verl�mna r�stl�ng-

derna.

18 kap. Slutlig sammanr�kning och mandatf�rdelning

1 � L�nsstyrelsen skall g�ra den slutliga sammanr�kningen av valresultatet.

2 � Den centrala valmyndigheten skall p� grundval av resultatet av den
slutliga sammanr�kningen f�rdela mandaten i riksdagen och Europaparla-
mentet samt utse riksdagsledam�ter, f�retr�dare i Europaparlamentet och er-
s�ttare.

L�nsstyrelsen skall bist� den centrala valmyndigheten i den utstr�ckning

som det beh�vs f�r att den skall kunna utse ledam�ter, f�retr�dare och ers�t-
tare.

I fr�ga om val till landstings- och kommunfullm�ktige skall l�nsstyrelsen

f�rdela mandaten mellan partierna och f�r varje valkrets utse ledam�ter och
ers�ttare.

3 � L�nsstyrelsen skall vid den slutliga sammanr�kningen pr�va om val-
sedlarna �r giltiga enligt 9 och 10 �� och om n�got namn p� en valsedel skall

SFS 1997:157

anses vara obefintligt enligt 11 � samt meddela de beslut som denna pr�v-
ning kan f�ranleda. L�nsstyrelsen skall ocks� meddela de beslut som beh�vs
med anledning av uppgifterna i de protokoll som f�rts �ver r�stningen.

N�rmare om f�rfarandet hos l�nsstyrelsen

4 � L�nsstyrelsens sammanr�kning skall vara offentlig och skall p�b�rjas
s� fort som m�jligt. Har val till riksdagen h�llits samtidigt med annat val

skall valet till riksdagen r�knas f�rst.

5 � Om handlingarna fr�n valn�mnden �r ofullst�ndiga eller bristf�lliga p�
n�got annat s�tt skall l�nsstyrelsen beg�ra att de kompletteras. Om det be-
h�vs skall l�nsstyrelsen ocks� beg�ra uppgift om varf�r handlingarna �r i
bristf�lligt skick.

6 � L�nsstyrelsen skall kung�ra tid och plats f�r sammanr�kningen. I kun-
g�relsen skall l�nsstyrelsen ange i vilken ordning som de olika valen kom-
mer att r�knas. Kung�relsen skall ansl�s p� kommunernas anslagstavlor och
senast dagen f�re det att sammanr�kningen b�rjar inf�ras i en ortstidning
inom l�net.

7 � Den slutliga sammanr�kningen skall genomf�ras utan dr�jsm�l. Om
sammanr�kningen avbryts skall valsedlar och �vriga valhandlingar f�rvaras
p� ett s�kert s�tt. Innan sammanr�kningen b�rjar igen skall l�nsstyrelsen
kontrollera att det inte gjorts n�got obeh�rigt med valhandlingarna.

8 � L�nsstyrelsen skall f�ra protokoll �ver den slutliga sammanr�kningen.
Formul�r f�r protokoll skall vara fastst�llt av den centrala valmyndigheten.

Ogiltighets grunder

9 � Har valsedlarna som v�ljarna l�mnat inte f�rvarats p� ett s�kert s�tt
skall de f�rklaras ogiltiga, om det kan antas att det gjorts n�got obeh�rigt
med dem.

10 � En valsedel �r ogiltig om den

1. saknar partibeteckning eller har mer �n en partibeteckning, eller

2. har k�nnetecken som uppenbart gjorts med avsikt.
Finns det mer �n en valsedel i ett valkuvert �r dessa ogiltiga. Om kuvertet

inneh�ller flera valsedlar och alla har samma partibeteckning skall dock en
valsedel r�knas som giltig. Skiljer sig valsedlarna i ett s�dant fall �t i fr�ga
om kandidatnamn eller de s�rskilda personr�sterna, skall namnen p� sed-
larna anses obefintliga.

Obefintliga namn

11 � Ett namn p� en valsedel skall anses obefintligt om

1. kandidaten inte �r valbar eller det inte framg�r klart vem som avses,

2. namnet skrivits till p� en valsedel som g�ller f�r ett parti som registre-

rat partibeteckning och anm�lt kandidater enligt 5 kap. 13 �, eller

245

246

SFS 1997:157

3. namnet inte �r anm�lt och finns p� valsedel f�r ett parti som registrerat

partibeteckning och anm�lt kandidater enligt 5 kap. 13 �.

Namnen p� en valsedel skall vidare anses obefintliga om

1. valsedeln upptar namn men inte �r f�rsedd med ett markerat utrymme

f�r personr�stning,

2. det l�mnats mer �n en s�rskild personr�st eller det inte framg�r vem

personr�sten avser,

3. markering f�r den s�rskilda personr�sten kan antas ha gjorts maski-

nellt, eller

4. ordningen mellan namnen inte framg�r klart.
Namn skall inte anses obefintliga p� grund av att de strukits fr�n en valse-

del som upptar namn.

Valets avslutning

Riksdagsvalet och val till Europaparlamentet

12 � N�r l�nsstyrelsen har f�rdigst�llt sammanr�kningen s� att ledam�ter

eller f�retr�dare och ers�ttare kan utses skall den slutliga sammanr�kningen
avslutas genom att protokollet l�ggs fram f�r granskning.

13 � Valsedlarna skall l�ggas in i s�rskilda omslag, de godk�nda f�r sig

och de ogiltiga f�r sig. De ogiltiga valsedlarna och valsedlar d�r det f�re-
kommer strykningar, till�gg och s�rskild personr�st skall f�rvaras under val-
perioden. �vriga valsedlar skall f�rvaras till dess att valet har vunnit laga
kraft.

Omslagen med valsedlar f�r �ppnas om
- det skall g�ras en ny eller en fortsatt sammanr�kning, eller
- det annars beh�vs f�r valmyndigheternas utv�rdering av valet.

14 � N�r den centrala valmyndigheten har f�rdelat mandaten mellan parti-

erna och utsett ledam�ter eller f�retr�dare och ers�ttare skall valresultatet
tillk�nnages genom att det kung�rs i Post- och Inrikes Tidningar. D�rmed �r
valet avslutat.

Det skall ocks� kung�ras i Post- och Inrikes Tidningar, n�r nya ledam�ter

och ers�ttare utsetts enligt 58-60 �� eller nya f�retr�dare och ers�ttare ut-
setts enligt 67-69 ��.

Val till landstings- och kommunfullm�ktige

15 � N�r l�nsstyrelsen har f�rdelat mandaten mellan partierna och utsett
ledam�ter och ers�ttare skall valresultatet kung�ras genom att protokollet
l�ggs fram f�r granskning. D�rmed �r valet avslutat.

Detsamma skall g�lla n�r nya ledam�ter och ers�ttare utsetts enligt

61-66 ��.

16 � Valsedlarna skall l�ggas in i s�rskilda omslag, de godk�nda f�r sig

SFS 1997:157

Omslagen med valsedlar f�r �ppnas om
- det skall g�ras en ny eller en fortsatt sammanr�kning, eller

- det annars beh�vs f�r valmyndigheternas utv�rdering av valet.

17 � Om mindre �n h�lften av det best�mda antalet ledam�ter har blivit ut-
sett vid valet, skall l�nsstyrelsen anm�la detta till Valpr�vningsn�mnden.

Hur f�rdelningen av mandaten mellan partierna g�rs

Riksdagsvalet

18 � Den centrala valmyndigheten skall f�rdela mandaten i riksdagen p�
grundval av l�nsstyrelsernas sammanr�kning s� som den slutligen regist-

rerats i det s�rskilda formul�ret enligt 8 � och med till�mpning av 3 kap.
7-8 �� regeringsformen.

Bara partier som har f�tt minst 4 procent av r�sterna i hela landet f�r delta

i f�rdelningen av mandaten. Ett parti som har f�tt f�rre r�ster skall dock
delta i f�rdelningen av fasta valkretsmandat i en valkrets, d�r partiet har f�tt
minst 12 procent av r�sterna.

19 � De fasta valkretsmandaten skall enligt 3 kap. 8 � f�rsta stycket reger-

ingsformen f�r varje valkrets f�rdelas proportionellt mellan de partier som
f�r delta i f�rdelningen. F�rdelningen g�rs genom att j�mf�relsetal ber�knas
f�r partierna med utg�ngspunkt i valresultatet i valkretsen. Det parti som vid
varje ber�kning f�r det st�rsta j�mf�relsetalet tilldelas ett mandat.

Vid ber�kningen skall den j�mkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 �

till�mpas.

20 � F�r att avg�ra hur m�nga mandat som ett parti enligt 3 kap. 8 � andra

stycket regeringsformen skall ha sammanlagt i riksdagen f�r att vara propor-
tionellt representerat i hela landet skall den j�mkade uddatalsmetoden till�m-
pas p� hela landet som en valkrets. Varje parti skall tilldelas s� m�nga utj�m-
ningsmandat som beh�vs f�r att partiet skall f� en representation som svarar
mot dess andel av samtliga r�ster i landet.

Vid ber�kningen skall den j�mkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 �

till�mpas.

21 � Om ett parti vid f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten har f�tt
fler mandat �n vad som beh�vs f�r att det skall vara proportionellt represen-
terat i riksdagen skall man vid f�rdelningen av utj�mningsmandaten bortse
fr�n partiet och de mandat det har f�tt. Detsamma g�ller f�r ett parti och de
mandat partiet f�tt, om det f�tt mindre �n 4 procent av r�sterna i landet.

F�rdelningen av utj�mningsmandat p� valkretsar skall g�ras enligt

20 kap. 2 �.

22 � Om ett parti i n�gon valkrets f�tt fler mandat �n vad som motsvarar
antalet namn p� partiets valsedlar, skall �verskjutande mandat med till�mp-
ning av 20 kap. 2 � flyttas till en annan valkrets d�r partiet deltar i f�rdel-
ningen av fasta valkretsmandat. Kan mandatet inte tills�ttas p� detta s�tt
skall det vara obesatt under valperioden.

247

248

SFS 1997:157

23 � Om det blir lika stora tal f�r flera partier eller valkretsar vid ber�k-
ningarna enligt 19-22 ��, skall lotten avg�ra vilket parti eller vilken valkrets
som skall f� mandatet.

Val till landstingsfullm�ktige

24 � Mandaten i landstingsfullm�ktige skall f�rdelas mellan partier. Bara
partier som har f�tt minst 3 procent av r�sterna i hela landstinget f�r delta i
f�rdelningen av mandaten.

25 � De fasta valkretsmandaten i landstingsfullm�ktige skall f�r varje val-
krets f�rdelas proportionellt mellan partierna p� grundval av valresultatet i
valkretsen. F�rdelningen g�rs genom att j�mf�relsetal ber�knas f�r parti-
erna. Det parti som vid varje ber�kning f�r det st�rsta j�mf�relsetalet skall
tilldelas ett mandat.

Vid ber�kningen skall den j�mkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 �

till�mpas.

26 � Utj�mningsmandaten skall f�rdelas mellan partierna s� att f�rdel-
ningen av alla mandat i landstingsfullm�ktige blir proportionell mot partier-
nas r�stetal i hela landstinget. F�r att avg�ra hur m�nga mandat i landstings-
fullm�ktige ett parti skall ha sammanlagt f�r att vara proportionellt represen-
terat i landstinget skall den j�mkade uddatalsmetoden till�mpas p� hela
landstinget som en valkrets. Varje parti skall tilldelas s� m�nga utj�mnings-
mandat som beh�vs f�r att partiet skall f� en representation som svarar mot
dess andel av samtliga r�ster i landstinget.

Vid ber�kningen skall den j�mkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 �

till�mpas.

27 � Om ett parti vid f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten har f�tt
fler mandat �n vad som beh�vs f�r att det skall vara proportionellt represen-
terat enligt 26 �, skall man vid f�rdelningen av utj�mningsmandaten bortse
fr�n partiet och de mandat det har f�tt.

F�rdelningen av utj�mningsmandat p� valkretsar skall g�ras enligt

20 kap. 2 �.

28 � Om ett parti i n�gon valkrets har f�tt fler mandat �n vad som motsva-
rar antalet namn p� partiets valsedlar, skall �verskjutande mandat med till-
l�mpning av 20 kap. 2 � flyttas till en annan valkrets. Kan mandatet inte till-
s�ttas p� detta s�tt skall det vara obesatt under valperioden.

29 � Om det blir lika stora tal f�r flera partier eller valkretsar vid ber�k-
ningarna enligt 25-28 ��, skall lotten avg�ra vilket parti eller vilken valkrets
som skall f� mandatet.

Val till kommunfullm�ktige

30 � Mandaten i kommunfullm�ktige skall f�r varje valkrets f�rdelas pro-
portionellt mellan partierna p� grundval av valresultatet i valkretsen. F�rdel-
ningen g�rs genom att j�mf�relsetal ber�knas f�r partierna. Det parti som

249

SFS 1997:157

vid varje ber�kning f�r det st�rsta j�mf�relsetalet skall tilldelas ett mandat.

Vid ber�kningen skall den j�mkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 �

till�mpas.

31 � Om ett parti har f�tt fler mandat �n vad som motsvarar antalet namn
p� partiets valsedlar, skall ett �verskjutande mandat vara obesatt under val-
perioden. Om kommunen �r indelad i valkretsar, skall dock mandatet med
till�mpning av 20 kap. 2 � flyttas till en annan valkrets.

32 � Om det blir lika stora tal f�r flera partier eller valkretsar vid ber�k-
ningarna enligt 30 och 31 ��, skall lotten avg�ra vilket parti eller vilken val-
krets som skall f� mandatet.

Val till Europaparlamentet

33 � Den centrala valmyndigheten skall f�rdela mandaten mellan partierna
p� grundval av l�nsstyrelsernas sammanr�kning s� som den slutligen regist-
rerats i det s�rskilda formul�ret enligt 8 �.

34 � Bara partier som f�tt minst 4 procent av r�sterna i hela landet f�r delta
i f�rdelningen av mandaten.

35 � Mandaten skall f�rdelas proportionellt mellan de partier som f�r delta
i f�rdelningen. F�rdelningen g�rs genom att j�mf�relsetal ber�knas f�r parti-
erna med utg�ngspunkt i valresultatet i hela landet. Det parti som vid varje
ber�kning f�r det st�rsta j�mf�relsetalet tilldelas ett mandat.

Vid ber�kningen skall den j�mkade uddatalsmetoden enligt 20 kap. 1 �

till�mpas.

36 � Om det blir lika stora tal f�r flera partier vid ber�kningarna enligt 34
och 35 ��, skall lotten avg�ra vilket parti som skall f� mandatet.

Hur ledam�terna och f�retr�darna utses

Riksdagsvalet

37 � F�r varje mandat som ett parti har f�tt i riksdagen skall en ledamot ut-
ses. Dessa best�mmelser finns i 3 kap. 9 � regeringsformen.

Den centrala valmyndigheten skall utse ledam�terna p� grundval av l�ns-

styrelsens sammanr�kning s� som den slutligen registrerats i det s�rskilda
formul�ret enligt 8 �.

38 � I f�rsta hand skall ordningen mellan kandidaterna best�mmas p�
grundval av storleken p� varje kandidats personliga r�stetal enligt 20 kap.

3 �. Personligt r�stetal skall fastst�llas bara f�r en kandidat som f�tt s�r-
skilda personr�ster till ett antal av minst 8 procent av partiets r�stetal i val-
kretsen.

F�r flera kandidater lika stora personliga r�stetal skall lotten avg�ra vem

som skall ha f�retr�de.

SFS 1997:157

39 � Kan inte ett tillr�ckligt stort antal ledam�ter utses enligt 38 �, skall
ordningsf�ljden mellan kandidatnamnen inom varje parti best�mmas genom
att ett j�mf�relsetal ber�knas f�r dem med till�mpning av heltalsmetoden en-
ligt 20 kap. 4 �.

F�r flera kandidater lika stora j�mf�relsetal skall lotten avg�ra vem som

skall ha f�retr�de.

Dubbelvalsavveckling vid riksdagsvalet

40 � Kandidater som har f�tt mandat i fler �n en valkrets eller f�r mer �n
ett parti skall tilltr�da det mandat f�r vilket deras personliga r�stetal �r st�rst
i f�rh�llande till antalet r�ster f�r partiet. Har kandidaterna inte tagit plats i
ordningen p� grundval av sina personliga r�stetal, skall de tilltr�da det man-
dat f�r vilket deras j�mf�relsetal �r st�rst.

Det mandat som kandidaten inte tilltr�der skall tillfalla den som skulle

komma f�rst i ordningen enligt 52 �. Vid denna ber�kning skall man bortse
fr�n den som redan valts till ledamot.

Leder f�rsta stycket till att tv� eller flera mandat inte tilltr�ds, skall dessa

tills�ttas ett i taget efter storleken p� de personliga r�stetalen i f�rh�llande
till antalet r�ster f�r partiet. Kan inte samtliga mandat tilltr�das h�rigenom
tills�tts de efter j�mf�relsetalen enligt 39 �.

Val till landstingsfullm�ktige

41 � F�r varje mandat som ett parti har f�tt i landstingsfullm�ktige skall
l�nsstyrelsen utse en ledamot p� grundval av ordningen mellan kandidaterna.

I f�rsta hand skall ordningen mellan kandidaterna best�mmas p� grundval

av storleken p� varje kandidats personliga r�stetal enligt 20 kap. 3 �. Person-
ligt r�stetal skall fastst�llas bara f�r en kandidat som f�tt s�rskilda person-
r�ster till ett antal av minst 5 procent av partiets r�stetal i valkretsen, dock
l�gst 100 r�ster.

F�r flera kandidater lika stora personliga r�stetal skall lotten avg�ra vem

som skall ha f�retr�de.

42 � Kan inte ett tillr�ckligt stort antal ledam�ter utses enligt 41 �, skall
l�nsstyrelsen best�mma ordningsf�ljden mellan kandidatnamnen inom varje
parti genom att ber�kna ett j�mf�relsetal f�r dem med till�mpning av heltals-
metoden enligt 20 kap. 4 �.

F�r flera kandidater lika stora j�mf�relsetal skall lotten avg�ra vem som

skall ha f�retr�de.

Dubbelvalsavveckling vid val till landstingsfullm�ktige

43 � Kandidater som har f�tt mandat i fler �n en valkrets eller f�r mer �n
ett parti skall tilltr�da det mandat f�r vilket deras personliga r�stetal �r st�rst
i f�rh�llande till antalet r�ster f�r partiet. Har kandidaterna inte tagit plats i
ordningen p� grundval av sina personliga r�stetal, skall de tilltr�da det man-
dat f�r vilket deras j�mf�relsetal �r st�rst.

Det mandat som kandidaten inte tilltr�der skall tillfalla den som skulle

250

SFS 1997:157

komma f�rst i ordningen enligt 54 �. Vid denna ber�kning skall man bortse
fr�n den som redan valts till ledamot.

Leder f�rsta stycket till att tv� eller flera mandat inte tilltr�ds, skall dessa

Val till kommunfullm�ktige

44 � F�r varje mandat som ett parti har f�tt i kommunfullm�ktige skall
l�nsstyrelsen utse en ledamot p� grundval av ordningen mellan kandidaterna.

I f�rsta hand skall ordningen mellan kandidaterna best�mmas p� grundval

av storleken p� varje kandidats personliga r�stetal enligt 20 kap. 3 �. Person-
ligt r�stetal skall fastst�llas bara f�r en kandidat som f�tt s�rskilda person-

r�ster till ett antal av minst 5 procent av partiets r�stetal i valkretsen, dock
l�gst 50 r�ster.

F�r flera kandidater lika stora personliga r�stetal skall lotten avg�ra vem

som skall ha f�retr�de.

45 � Kan inte ett tillr�ckligt stort antal ledam�ter utses enligt 44 �, skall
l�nsstyrelsen best�mma ordningsf�ljden mellan kandidatnamnen inom varje
parti genom att ber�kna ett j�mf�relsetal f�r dem med till�mpning av heltals-
metoden enligt 20 kap. 4 �.

F�r flera kandidater lika stora j�mf�relsetal skall lotten avg�ra vem som

skall ha f�retr�de.

Dubbelvalsavveckling vid val till kommunfullm�ktige

46 � Kandidater som har f�tt mandat i fler �n en valkrets eller f�r mer �n
ett parti skall tilltr�da det mandat f�r vilket deras personliga r�stetal �r st�rst
i f�rh�llande till antalet r�ster f�r partiet. Har kandidaterna inte tagit plats i
ordningen p� grundval av sina personliga r�stetal, skall de tilltr�da det man-
dat f�r vilket deras j�mf�relsetal �r st�rst.

Det mandat som kandidaten inte tilltr�der skall tillfalla den som skulle

komma f�rst i ordningen enligt 20 kap. 5 �. Vid denna ber�kning skall man
bortse fr�n den som redan valts till ledamot.

Leder f�rsta stycket till att tv� eller flera mandat inte tilltr�ds, skall dessa

Val till Europaparlamentet

47 � F�r varje mandat som ett parti har f�tt i Europaparlamentet skall en
f�retr�dare utses.

Den centrala valmyndigheten skall utse f�retr�darna p� grundval av l�ns-

styrelsens sammanr�kning s� som den slutligen registrerats i det s�rskilda
formul�ret enligt 8 �.

251

252

SFS 1997:157

48 � I f�rsta hand skall ordningen mellan kandidaterna best�mmas p�
grundval av storleken p� varje kandidats personliga r�stetal enligt
20 kap.3 �. Personligt r�stetal fastst�lls bara f�r en kandidat som f�tt s�r-
skilda personr�ster till ett antal av minst 5 procent av partiets r�stetal i lan-
det.

F�r flera kandidater lika stora personliga r�stetal skall lotten avg�ra vem

som skall ha f�retr�de.

49 � Kan inte ett tillr�ckligt stort antal f�retr�dare utses enligt 48 �, skall
ordningsf�ljden mellan kandidatnamnen inom varje parti best�mmas genom
att ett j�mf�relsetal ber�knas f�r dem med till�mpning av heltalsmetoden en-
ligt 20 kap. 4 �.

F�r flera kandidater lika stora j�mf�relsetal skall lotten avg�ra vem som

skall ha f�retr�de.

Dubbelvalsavveckling vid val till Europaparlamentet

50 � Kandidater som har f�tt mandat f�r mer �n ett parti skall tilltr�da det
mandat f�r vilket deras personliga r�stetal �r st�rst i f�rh�llande till antalet
r�ster f�r partiet. Har kandidaterna inte tagit plats i ordningen p� grundval av
sina personliga r�stetal, skall de tilltr�da det mandat f�r vilket deras j�mf�-
relsetal �r st�rst.

Det mandat som kandidaten inte tilltr�der skall tillfalla den som skulle

komma f�rst i ordningen enligt 57 �. Vid denna ber�kning skall man bortse
fr�n den som redan valts till ledamot.

Leder f�rsta stycket till att tv� eller flera mandat inte tilltr�ds, skall dessa

Hur ers�ttarna utses

Riksdagsvalet

51 � Den centrala valmyndigheten skall utse ers�ttare f�r ledam�terna i
riksdagen p� grundval av ordningen enligt 52 �. F�r varje ledamot utses lika
m�nga ers�ttare som ledamotens parti f�tt mandat i valkretsen. Det skall
dock alltid utses minst tre ers�ttare f�r varje ledamot. N�r ers�ttare utses
skall man bortse fr�n den som valts till ledamot.

Finns det inte n�gon som enligt f�rsta stycket kan utses till ers�ttare skall

reglerna i 20 kap. 6 � till�mpas. F�r varje ledamot f�r det bara finnas en er-

s�ttare enligt detta stycke. Kan ers�ttare inte utses p� det s�ttet utses inte n�-
gon ers�ttare.

52 � Om det beh�vs skall den centrala valmyndigheten f�r att utse ers�t-
tare f�r de kandidater som ordnats enligt 38 och 39 �� best�mma en s�rskild
ordning mellan kandidaterna p� partiets valsedlar. Detta skall g�ras enligt
20 kap. 5 �.

F�r flera kandidater lika stora r�stetal skall lotten avg�ra vem som skall ha

f�retr�de.

SFS 1997:157

Val till landstingsfullm�ktige

53 � L�nsstyrelsen skall utse ers�ttare f�r ledam�terna i landstingsfull-
m�ktige p� grundval av ordningen enligt 54 �. F�r varje ledamot skall l�ns-
styrelsen utse lika m�nga ers�ttare som ledamotens parti f�tt mandat i val-
kretsen. Det skall dock alltid utses minst tre ers�ttare f�r varje ledamot. N�r
ers�ttare utses skall man bortse fr�n den som valts till ledamot.

Kan inte ers�ttare utses p� det s�ttet utses inte n�gon ers�ttare.

54 � Om det beh�vs skall l�nsstyrelsen f�r att utse ers�ttare f�r de kandi-
dater som ordnats enligt 41 och 42 �� best�mma en s�rskild ordning mellan
kandidaterna p� partiets valsedlar. Detta skall g�ras enligt 20 kap. 5 �.

F�r flera kandidater lika stora r�stetal skall lotten avg�ra vem som skall ha

f�retr�de.

Val till kommunfullm�ktige

55 � Kommunfullm�ktige best�mmer hur m�nga ers�ttare som skall finnas
f�r ledam�terna i fullm�ktige. Antalet utg�r en viss andel, dock h�gst h�lften
av det antal platser som varje parti f�r i kommunen. Dessa best�mmelser
finns i 5 kap. 4 � andra stycket kommunallagen (1991:900).

L�nsstyrelsen skall utse ers�ttare till det antal och p� det s�tt som s�gs i

20 kap. 7 �. Om andelen ers�ttare av de platser som ett parti f�tt utg�r ett

brutet tal skall detta avrundas till n�rmast h�gre hela tal. F�r partier som har
f�tt ett eller tv� mandat i fullm�ktige skall �ven 20 kap. 8 � till�mpas om det

annars inte kommer att utses tv� ers�ttare. Kan n�gon ers�ttare f�r en viss le-
damot inte utses p� det s�ttet, utses ingen ers�ttare f�r den ledamoten.

Val till Europaparlamentet

56 � Den centrala valmyndigheten skall utse ers�ttare f�r f�retr�darna i
Europaparlamentet p� grundval av ordningen enligt 57 �. F�r varje f�retr�-
dare utses lika m�nga ers�ttare som f�retr�darens parti f�tt mandat i valet.
Det skall dock alltid utses minst tre ers�ttare f�r varje f�retr�dare. N�r ers�t-
tare utses skall man bortse fr�n den som valts till f�retr�dare.

Finns det inte n�gon som enligt f�rsta stycket kan utses till ers�ttare skall

reglerna i 20 kap. 6 � till�mpas. F�r varje f�retr�dare f�r det bara finnas en
ers�ttare enligt detta stycke. Kan ers�ttare inte utses p� det s�ttet utses inte
n�gon ers�ttare.

57 � Om det beh�vs skall den centrala valmyndigheten f�r att utse ers�t-
tare f�r de kandidater som ordnats enligt 48-50 �� best�mma en s�rskild
ordning mellan kandidaterna p� partiets valsedlar. Detta skall g�ras enligt

20 kap. 5 �.

F�r flera kandidater lika stora r�stetal skall lotten avg�ra vem som skall ha

f�retr�de.

253

254

SFS 1997:157

N�r ledam�ter, f�retr�dare och ers�ttare avg�r under valperioden

Riksdagsvalet

58 � Avg�r en ledamot i riksdagen under valperioden skall den centrala
valmyndigheten p� anm�lan av riksdagens talman utse en ny ledamot. Till ny
ledamot skall utses den som st�r i tur att intr�da enligt ordningen mellan er-
s�ttarna enligt 52 �. Kan n�gon ny ledamot inte utses skall mandatet vara
obesatt under �terstoden av valperioden.

59 � Om en ny ledamot tidigare varit ers�ttare enligt 51 � andra stycket f�r
den avg�ngna ledamoten skall en ny ers�ttare utses enligt 51 �. Har mandatet
flyttats fr�n en valkrets till en annan, skall det anses att mandatet vid valet
tilldelats den sistn�mnda valkretsen.

Ers�ttare f�r en annan ledamot som utsetts i st�llet f�r en ledamot som av-

g�tt �r de �vriga kandidater som skulle ha varit ers�ttare f�r den avg�ngna
ledamoten.

60 � Den centrala valmyndigheten skall p� anm�lan av riksdagens talman
med till�mpning av 51 � om m�jligt utse tv� nya ers�ttare, om

- antalet ers�ttare f�r en riksdagsledamot har minskat till h�lften eller

mindre �n h�lften av det antal som utsetts vid valet d�rf�r att ers�ttare har ut-

setts till ordinarie ledam�ter eller har avg�tt av n�gon annan orsak, eller

- antalet ers�ttare inte �r tillr�ckligt stort f�r att ers�ttare skall kunna in-

tr�da i en ledamots st�lle enligt f�reskrifterna i regeringsformen och riks-
dagsordningen.

Val till landstingsfullm�ktige

61 � Avg�r en ledamot i landstingsfullm�ktige under valperioden skall
l�nsstyrelsen p� anm�lan av fullm�ktiges ordf�rande utse en ny ledamot. Till
ny ledamot skall utses den som st�r i tur att intr�da enligt ordningen mellan
ers�ttarna enligt 54 �.

62 � Finns det inte n�gon som kan utses till ledamot enligt 61 � skall l�ns-
styrelsen g�ra en ny sammanr�kning och utse en ny ledamot.

Vid sammanr�kningen skall 20 kap. 6 � till�mpas. Kan n�gon ny ledamot

inte utses skall mandatet vara obesatt under �terstoden av valperioden.

63 � Om en ers�ttare har utsetts till ordinarie ledamot eller avg�tt som er-
s�ttare av n�gon annan orsak skall l�nsstyrelsen p� anm�lan av fullm�ktiges
ordf�rande g�ra nya sammanr�kningar och utse ytterligare en ers�ttare f�r
varje ledamot som ber�rs.

Ers�ttare f�r en annan ledamot som utsetts i st�llet f�r en ledamot som av-

g�tt �r de �vriga kandidater som skulle ha varit ers�ttare f�r den avg�ngna
ledamoten.

Vid sammanr�kningen skall 54 � till�mpas. Kan n�gon ers�ttare inte utses

enligt f�rsta stycket utses ingen ers�ttare.

255

SFS 1997:157

Val till kommunfullm�ktige

64 � Avg�r en ledamot i kommunfullm�ktige under valperioden skall l�ns-
styrelsen p� anm�lan av fullm�ktiges ordf�rande utse en ny ledamot. Till ny
ledamot skall utses den som st�r i tur att intr�da enligt ordningen mellan er-
s�ttarna enligt 55 �.

65 � Finns det inte n�gon som kan utses till ledamot enligt 64 � skall l�ns-
styrelsen g�ra en ny sammanr�kning och utse en ny ledamot.

Vid sammanr�kningen skall 20 kap. 6 � till�mpas. Kan n�gon ny ledamot

inte utses skall mandatet vara obesatt under �terstoden av valperioden.

66 � Om en ers�ttare har utsetts till ordinarie ledamot eller avg�tt som er-
s�ttare av n�gon annan orsak, skall l�nsstyrelsen p� anm�lan av fullm�ktiges
ordf�rande g�ra nya sammanr�kningar och utse ytterligare en ers�ttare f�r
varje ledamot som ber�rs. I de fall antalet ers�ttare ocks� efter det att ers�t-
tare avg�tt uppg�r till minst det antal som fullm�ktige best�mt skall en ny er-
s�ttare utses bara om ledamoten i annat fall skulle komma att sakna ers�ttare
som utsetts f�r henne eller honom.

Ers�ttare f�r en annan ledamot som utsetts i st�llet f�r en ledamot som av-

g�tt �r de �vriga kandidater som skulle ha varit ers�ttare f�r den avg�ngna
ledamoten.

Vid sammanr�kningen skall 55 � till�mpas. Kan n�gon ers�ttare inte utses

enligt f�rsta stycket utses ingen ers�ttare.

Val till Europaparlamentet

67 � Avg�r en f�retr�dare i Europaparlamentet under valperioden skall den
centrala valmyndigheten p� anm�lan fr�n Europaparlamentet utse en ny f�-
retr�dare. Till ny f�retr�dare skall utses den som st�r i tur att intr�da enligt
ordningen mellan ers�ttarna enligt 57 �. Kan n�gon ny f�retr�dare inte utses
skall mandatet vara obesatt under �terstoden av valperioden.

68 � Om en ny f�retr�dare tidigare varit ers�ttare enligt 56 � andra stycket
f�r den avg�ngna f�retr�daren skall en ny ers�ttare utses enligt 56 �.

Ers�ttare f�r en annan f�retr�dare som utsetts i st�llet f�r en f�retr�dare

som avg�tt �r de �vriga kandidater som skulle ha varit ers�ttare f�r den av-

g�ngna f�retr�daren.

69 � Den centrala valmyndigheten skall p� anm�lan av Europaparlamentet
med till�mpning av 56 � om m�jligt utse tv� nya ers�ttare, om antalet ers�t-
tare f�r en f�retr�dare har minskat till h�lften eller mindre �n h�lften av det

antal som utsetts vid valet d�rf�r att ers�ttare har utsetts till f�retr�dare eller
har avg�tt av annan orsak.

Ledighet f�r f�retr�dare i Europaparlamentet

70 � En f�retr�dare i Europaparlamentet har r�tt att fullg�ra sitt uppdrag
trots tj�nsteuppgifter eller andra f�rpliktelser som f�retr�daren �r skyldig att

fullg�ra.

256

SFS 1997:157

19 kap. �verklagande av val och utf�rdande av bevis om vem som valts

�verklagande

1 � Den centrala valmyndighetens eller l�nsstyrelsens beslut att fastst�lla

utg�ngen av ett val eller av en s�dan sammanr�kning f�r att utse eftertr�dare
eller ers�ttare som s�gs i 18 kap. 58-69 �� f�r �verklagas hos Valpr�vnings-
n�mnden enligt best�mmelserna i detta kapitel.

Vem f�r �verklaga?

2 � Ett beslut f�r �verklagas av

- den som enligt r�stl�ngden har r�str�tt vid valet,
- den som enligt beslut av skattemyndigheten i ett �rende om r�ttelse av

r�stl�ngd enligt 7 kap. 11 � var utesluten fr�n r�str�tt,

- den som efter anm�lan enligt 7 kap. 1 eller 10 � inte tagits upp i r�st-

l�ngden, och

- ett parti som har deltagit i valet.

Hur man �verklagar

3 � Den som vill �verklaga ett beslut enligt 1 � skall ge in skrivelsen med
�verklagandet till den myndighet som meddelat beslutet (beslutsmyndighet).
Den skall ha kommit dit tidigast dagen efter valdagen och senast inom tio
dagar efter det att valet avslutades.

G�ller �verklagandet beslut om att utse nya ledam�ter eller f�retr�dare el-

ler ers�ttare enligt 18 kap. 58-69 �� skall skrivelsen med �verklagandet ha
kommit till beslutsmyndigheten inom tio dagar efter det att sammanr�k-
ningen avslutades.

4 � Om skrivelsen med �verklagandet kommit in till Valpr�vningsn�mn-
den inom �verklagandetiden, skall �verklagandet tas upp till pr�vning �ven
om inte skrivelsen kommit till beslutsmyndigheten i tid.

5 � Det �r Valpr�vningsn�mnden som skall avg�ra om en skrivelse med ett
�verklagande har kommit i r�tt tid.

Klagandens r�tt att f� del av uppgifter

6 � Den som vill �verklaga har r�tt att hos den myndighet som meddelat
beslutet genast f� utdrag ur protokoll eller annan handling �ver sammanr�k-
ningen.

Kung�rande

7 � Snarast m�jligt efter att tiden f�r �verklagande g�tt ut skall besluts-
myndigheten p� en g�ng kung�ra samtliga �verklaganden och skicka skri-
velserna till Valpr�vningsn�mnden. Om ett �verklagande g�ller riksdagen el-
ler Europaparlamentet, skall kung�relsen inf�ras i Post- och Inrikes Tid-
ningar. Om ett �verklagande g�ller landstings- eller kommunfullm�ktige,

257

SFS 1997:157

skall kung�relsen inf�ras i en ortstidning inom landstinget respektive kom-
munen.

8 � I en kung�relse enligt 7 � skall en viss kort tid anges inom vilken f�r-
klaring �ver �verklagandena skall ha kommit in till Valpr�vningsn�mnden.

Beslutsmyndighetens yttrande

9 � Beslutsmyndigheten skall skyndsamt till Valpr�vningsn�mnden ge in
yttrande �ver �verklagandena. Best�mmelserna i 27 och 28 �� f�rvaltnings-
lagen (1986:223) om ompr�vning av beslut skall inte till�mpas.

�vriga best�mmelser om �verklagande

10 � Ett beslut genom vilket n�gon har utsetts till ledamot av riksdagen el-
ler till ers�ttare g�ller �ven om beslutet �verklagats. �ndras valet intr�der en
ny ledamot eller ers�ttare p� sin plats s� snart valet har kungjorts. Dessa be-
st�mmelser finns i 3 kap. 11 � f�rsta stycket regeringsformen.

Ett beslut genom vilket n�gon har utsetts till ledamot i landstings- eller

kommunfullm�ktige eller till ers�ttare g�ller �ven om beslutet har �verkla-
gats. Om n�gon annan utses till ledamot eller ers�ttare med anledning av
�verklagandet g�ller det beslutet s� snart det val eller den sammanr�kning
har avslutats genom vilken ledamoten eller ers�ttaren blivit utsedd.

F�retr�dare i Europaparlamentet tilltr�der sitt uppdrag d� de utsetts och

deras beh�righet pr�vats av Europaparlamentet.

Best�mmelserna om inhibition i 29 � f�rvaltningslagen (1986:223) g�ller

inte beslut som s�gs i denna paragraf.

Bevis

11 � F�r den som blivit utsedd till ledamot av riksdagen eller f�retr�dare i

Europaparlamentet eller till ers�ttare skall den centrala valmyndigheten ge-
nast utf�rda bevis om detta. I beviset skall den centrala valmyndigheten ange

- namnet p� den som blivit utsedd, och
- den tid, det parti och den valkrets som ledamoten eller ers�ttaren blivit

utsedd f�r.

Ett bevis f�r ers�ttare skall dessutom inneh�lla uppgift om den eller de le-

dam�ter eller f�retr�dare som han eller hon utsetts till ers�ttare f�r och ord-
ningen mellan ers�ttarna, om flera ers�ttare utsetts f�r samma ledamot eller
f�retr�dare.

12 � Som bevis g�ller utdrag ur protokoll eller annan handling fr�n sam-

manr�kning vid vilken ledamoten eller f�retr�daren eller ers�ttaren blivit ut-
sedd. Beviset skall skickas till den som blivit utsedd samt Valpr�vnings-
n�mnden och riksdagens talman. Bevis som avser f�retr�dare skall dessutom

skickas till Europaparlamentet.

13 � F�r den som blivit utsedd till ledamot av landstings- eller kommun-

fullm�ktige eller till ers�ttare skall l�nsstyrelsen genast utf�rda bevis om
detta.

SFS

1997

258

SFS 1997:157

I beviset skall l�nsstyrelsen ange
- namnet p� den som blivit utsedd, och
- den tid, det parti och, i f�rekommande fall, den valkrets som ledamoten

eller ers�ttaren blivit utsedd f�r.

14 � Som bevis g�ller utdrag ur protokoll eller annan handling fr�n sam-

manr�kning vid vilken ledamoten eller ers�ttaren blivit utsedd. Beviset skall
skickas till den som blivit utsedd samt landstings- respektive kommunfull-
m�ktige.

Partier skall underr�ttas om vissa beslut

15 � Beslutsmyndigheten skall om m�jligt underr�tta ett parti som ber�rs
av ett beslut genom vilket en sammanr�kning enligt 18 kap. 58-69 �� fast-
st�llts. Beslutsmyndigheten f�r avg�ra p� vilket s�tt partiet skall underr�ttas.

Valpr�vningsn�mndens pr�vning

16 � N�r Valpr�vningsn�mnden pr�var ett �verklagande av ett beslut ge-
nom vilket utg�ngen av ett ordinarie val till riksdagen eller ett ordinarie val

till landstings- eller kommunfullm�ktige har fastst�llts, skall n�mnden ha

samma sammans�ttning som den hade vid tiden f�r dessa val. N�r n�mnden

pr�var ett �verklagande av ett beslut genom vilket utg�ngen av ett annat val
fastst�llts, f�r n�mnden ha den sammans�ttning den hade vid tiden f�r det
valet.

N�r n�mnden avg�r ett �rende enligt denna lag skall n�mndens samtliga

ledam�ter vara n�rvarande. Undantag fr�n denna best�mmelse finns i 23 �.

17 � Om Valpr�vningsn�mnden i ett �rende enligt 1 � finner att n�gon be-

h�ver h�ras som vittne vid domstol, kan n�mnden f�rordna att vittnesf�rh�r

skall h�llas vid tingsr�tt.

I fr�ga om bevisupptagning enligt f�rsta stycket g�ller 35 kap. 10 och

11 �� r�tteg�ngsbalken. Ers�ttning till vittnen skall betalas av allm�nna

medel. Kostnaden f�r detta skall stanna p� staten.

Statliga och kommunala myndigheter, Posten Aktiebolag och n�gon an-

nan som anordnat s�rskild r�stmottagning skall l�mna Valpr�vningsn�mn-
den de upplysningar och yttranden som den beg�r.

18 � Valpr�vningsn�mnden skall vid pr�vningen av ett �verklagande upp-

h�va ett val i den omfattning som det beh�vs och f�rordna om omval i den
ber�rda valkretsen om

1. det vid f�rberedande och genomf�rande av valet som en myndighet

svarar f�r f�rekommit avvikelse fr�n f�reskriven ordning,

2. n�gon hindrat r�stningen,
3. f�rvanskat avgivna r�ster, eller

4. otillb�rligen verkat vid valet p� n�got annat s�tt.
Ett omval skall dock f�rordnas bara om det med fog kan antas att vad som

f�rekommit har inverkat p� valutg�ngen.

Kan r�ttelse �stadkommas genom f�rnyad sammanr�kning eller n�gon an-

nan s�dan mindre ingripande �tg�rd, skall n�mnden i st�llet uppdra �t be-
slutsmyndigheten att vidta en s�dan r�ttelse.

SFS 1997:157

19 � Har det vid en sammanr�kning som s�gs i 18 kap. 58-69 �� f�rekom-

mit avvikelse fr�n f�reskriven ordning och �r det inte osannolikt att avvikel-
sen har inverkat p� utg�ngen av sammanr�kningen, skall Valpr�vningsn�mn-
den vid pr�vning av ett �verklagande upph�va sammanr�kningen och uppdra
�t beslutsmyndigheten att vidta den r�ttelse som beh�vs.

20 � Om ett visst beslut enligt lag inte f�r �verklagas eller om det skall
�verklagas i s�rskild ordning, f�r en omst�ndighet som avses med beslutet
inte �beropas vid ett �verklagande som avses i 18 eller 19 �.

Best�mmelser om talan i samband med ett �verklagande av val mot en

skattemyndighets beslut om r�ttelse av en r�stl�ngd finns i 7 kap. 14 �.

21 � Om en l�nsstyrelse har gjort en anm�lan enligt 18 kap. 17 � att f�r f�
ledam�ter utsetts i landstings- eller kommunfullm�ktige, skall Valpr�vnings-
n�mnden upph�va valet och besluta om omval av samtliga ledam�ter och er-
s�ttare.

Valpr�vningsn�mndens granskning av bevis

22 � Valpr�vningsn�mnden skall granska bevis f�r riksdagsledam�ter eller
f�retr�dare i Europaparlamentet och ers�ttare f�r att pr�va om beviset blivit
utf�rdat i enlighet med 11 �. Granskningen skall efter riksdagsval vara avslu-
tad senast dagen innan den riksdag som valet g�llt samlas till riksm�te. �v-
riga bevis som kommer in till Valpr�vningsn�mnden skall granskas s� snart
det kan ske. Ber�ttelse om granskningen skall genast �verl�mnas till riksda-
gens talman. G�ller valet f�retr�dare skall ber�ttelse om granskningen dess-
utom skickas till Europaparlamentet.

23 � N�mnden f�r uppdra �t ordf�randen eller ers�ttaren f�r ordf�randen
att p� n�mndens v�gnar i �renden av enklare art granska bevis f�r en riks-

dagsledamot eller en f�retr�dare och ers�ttare f�r en riksdagsledamot eller
en f�retr�dare som utses under l�pande valperiod med anledning av att en
riksdagsledamot eller en f�retr�dare avg�tt eller ers�ttare utsetts enligt

18 kap. 58, 60, 67 och 69 ��.

20 kap. Ber�kningsgrunder

Den j�mkade uddatalsmetoden

1 � J�mf�relsetal enligt 18 kap. 19, 20, 25, 26, 30 och 35 �� skall ber�knas

p� f�ljande s�tt.

S� l�nge partiet �nnu inte tilldelats n�got mandat ber�knas j�mf�relsetalet

genom att partiets r�stetal i valkretsen delas med 1,4. D�refter ber�knas j�m-
f�relsetalet genom att partiets r�stetal delas med det tal som �r 1 h�gre �n
det dubbla antalet av de mandat som redan har tilldelats partiet i valkretsen.

F�rdelningen av utj�mningsmandat och �verskjutande mandat

2 � F�rdelning av utj�mningsmandat enligt 18 kap. 21 � andra stycket och
27 � andra stycket samt f�rdelning av �verskjutande mandat enligt 18 kap.
22, 28 och 31 �� skall g�ras p� f�ljande s�tt.

259

260

SFS 1997:157

Av de utj�mningsmandat eller �verskjutande mandat som ett parti har f�tt

tillf�rs det f�rsta den valkrets d�r partiet efter f�rdelningen av de fasta val-
kretsmandaten har st�rre j�mf�relsetal �n i �vriga valkretsar. �terst�ende
mandat tillf�rs ett efter ett den valkrets d�r partiet f�r varje g�ng har st�rst

j�mf�relsetal vid en fortsatt till�mpning av den j�mkade uddatalsmetoden

enligt 1 � p� partiets r�stetal i valkretsarna. I en valkrets d�r partiet inte har
f�tt n�got fast valkretsmandat skall dock j�mf�relsetalet vid tilldelningen av
det f�rsta mandatet vara lika med partiets r�stetal.

Personligt r�stetal

3 � Ordningen mellan kandidatnamnen enligt 18 kap. 38 � f�rsta stycket,
41 � andra stycket, 44 � andra stycket och 48 � skall fastst�llas p� f�ljande
s�tt.

Ett personligt r�stetal fastst�lls p� grundval av de s�rskilda personr�ster

som avgivits f�r kandidaten. Valsedlar p� vilka det l�mnats s�rskilda person-

r�ster ordnas gruppvis efter partibeteckning. D�refter r�knas antalet person-
r�ster f�r varje namn i gruppen. F�r namn som f�tt personr�ster motsvarande
det antal som anges i de n�mnda lagrummen fastst�lls ett personligt r�stetal.
Ett namns personliga r�stetal �r lika med antalet personr�ster som har l�m-
nats f�r namnet under samma partibeteckning. Det namn som har st�rst per-

sonligt r�stetal tar f�rsta plats i ordningen, det som har n�st st�rst tar andra

plats och s� vidare enligt samma grund.

Heltalsmetoden

4 � Ordningen mellan kandidatnamnen enligt 18 kap. 39, 42, 45 och 49 ��
inom varje parti skall fastst�llas med till�mpning av heltalsmetoden genom
s�rskilda utr�kningar p� f�ljande s�tt.

Vid varje utr�kning g�ller en valsedel bara f�r ett namn.
Vid utr�kningen g�ller en valsedel f�r det namn som st�r f�rst p� sedeln

varvid bortses fr�n namn som redan utsetts. Valsedlar med samma f�rsta
namn bildar en grupp. Varje grupps r�stetal r�knas fram. R�stetalet �r lika
med det antal valsedlar som ing�r i gruppen. Samma tal �r ocks� j�mf�relse-
tal f�r det namn som st�r f�rst p� gruppens valsedlar. Det namn vars j�mf�-
relsetal �r st�rst f�r den f�rsta platsen i den ordningen.

Vid varje f�ljande utr�kning g�ller en valsedel f�r det namn som st�r f�rst

p� sedeln, varvid bortses fr�n namn som redan f�tt plats i ordningen. Den el-
ler de grupper, vilkas valsedlar vid n�rmast f�reg�ende utr�kning g�llde f�r
det namn som fick plats i ordningen, uppl�ses och ordnas i nya grupper, s�
att valsedlar som vid den p�g�ende utr�kningen g�ller f�r ett och samma
namn bildar en grupp. �vriga befintliga grupper beh�lls d�remot of�r�nd-
rade. F�r varje nybildad grupp r�knas r�stetalet fram. R�stetalet �r lika med
det antal valsedlar som ing�r i gruppen. F�r samtliga namn som deltar i ut-
r�kningen ber�knas r�stetal och j�mf�relsetal.

R�stetalet f�r ett namn �r lika med r�stetalet f�r den grupp eller det sam-

manlagda r�stetalet f�r de grupper vilkas valsedlar g�ller f�r namnet. J�mf�-
relsetalet f�r ett namn �r lika med dess r�stetal, om inte den grupp av valsed-
lar som g�ller f�r namnet deltagit i bes�ttandet av en f�rut utdelad plats. Om
detta �r fallet, f�r man namnets j�mf�relsetal genom att dess r�stetal delas

SFS 1997:157

med det tal som motsvarar den del gruppen tagit i bes�ttandet av plats eller
platser som utdelats (gruppens platstal), �kat med 1, eller, om flera grupper
av valsedlar som g�ller f�r namnet deltagit i bes�ttandet av f�rut utdelad
plats, med dessa gruppers sammanlagda platstal, �kat med 1. Platstalet f�r
en grupp ber�knas genom att gruppens r�stetal delas med det st�rsta j�mf�-
relsetalet vid utr�kningen n�rmast f�re gruppens bildande. Br�ktal som upp-
kommer vid delning ber�knas med 2 decimaler. Den sista decimalsiffran f�r
inte h�jas.

Det namn vars j�mf�relsetal �r st�rst f�r n�sta plats i ordningen.

S�rskild ordning f�r att utse ers�ttare och f�r avveckling av dubbelvalda

5 � Den s�rskilda ers�ttarordningen enligt 18 kap. 52, 54 och 57 �� samt
dubbelvalsavveckling enligt 18 kap. 46 � skall g�ras p� f�ljande s�tt.

I f�rsta hand ordnas namnen p� grundval av ber�kningen av deras person-

liga r�stetal enligt vad som s�gs i 3 �.

Kan inte tillr�ckligt m�nga namn ordnas enligt andra stycket skall de ord-

nas p� grundval av de valsedlar som g�llde f�r namnet, n�r det fick plats i
ordningen enligt 3 och 4 ��. Vid denna utr�kning g�ller varje valsedel som
hel r�st. Med iakttagande av att namnet p� den som redan f�tt plats i den s�r-
skilda ordningen anses som obefintligt, skall r�stv�rdet tillgodor�knas det
namn som st�r fr�mst p� sedeln. Den som f�r h�gsta r�stetalet f�r plats i den
s�rskilda ordningen.

S�rskilda regler f�r vissa fall av utseende av ers�ttare och eftertr�dare

6 � Om ers�ttare skall utses enligt 18 kap. 51 � andra stycket eller 56 � an-
dra stycket samt om en ny ledamot skall utses enligt 62 eller 65 � skall f�l-

jande g�lla.

Den kandidat inom valkretsen som st�r i tur att f� n�sta mandat f�r partiet

utses till ers�ttare eller ny ledamot. Saknas en s�dan kandidat p� partiets val-
sedlar, skall den centrala valmyndigheten med till�mpning av 2 � best�mma
en annan valkrets, d�r partiet deltar i f�rdelningen av fasta valkretsmandat,
fr�n vilken ers�ttaren eller ledamoten skall utses. Till ers�ttare utses den som
d�r st�r n�rmast i tur att f� mandat f�r partiet.

Ers�ttare f�r kommunfullm�ktige

7 � Ers�ttare enligt 18 kap. 55 � utses p� f�ljande s�tt.

I f�rsta hand utses ers�ttare p� grundval av ordningen mellan kandidaterna

som framkommer vid ber�kningen av deras personliga r�stetal enligt 3 �.

I andra hand utses ers�ttare genom en sammanr�kning inom det parti f�r

vilket han eller hon har blivit vald. Vid varje sammanr�kning tas h�nsyn bara
till de valsedlar som upptar ledamotens namn och som p� grund h�rav g�llde
f�r detta namn, n�r det fick plats i ordningen. Varje valsedel g�ller som en
hel r�st. Med iakttagande av att namnet p� en kandidat som genom valet bli-
vit utsedd till ledamot skall anses som obefintligt tillgodor�knas r�stv�rdet
det namn som st�r fr�mst p� sedeln. Den som f�r h�gsta r�stetalet �r utsedd
till ers�ttare f�r den ledamot som sammanr�kningen avser. F�r flera kandida-
ter lika r�stetal skall lotten avg�ra vem som skall ha f�retr�de.

261

262

SFS 1997:157

Om det antal ers�ttare som har utsetts �r mindre �n det antal som kom-

munfullm�ktige har best�mt enligt 5 kap. 4 � andra stycket kommunallagen
(1991:900) och samma ers�ttare har utsetts f�r tre eller flera ledam�ter, utses
ytterligare en ers�ttare f�r var och en av dessa ledam�ter. D�rvid skall �ven
namnet p� en kandidat som genom valet blivit utsedd till ers�ttare f�r den le-
damot som sammanr�kningen avser anses som obefintligt. I �vrigt g�rs p�
s�tt som anges i andra och tredje stycket.

Om antalet ers�ttare fortfarande �r mindre �n det antal som kommunfull-

m�ktige har best�mt enligt 5 kap. 4 � andra stycket kommunallagen och
samma ers�ttare har utsetts f�r fem eller flera ledam�ter, utses ytterligare en
sammanr�kning ers�ttare f�r var och en av dessa ledam�ter.

D�refter g�rs p� motsvarande s�tt successivt ytterligare sammanr�kningar

f�r de ledam�ter vilkas ers�ttare har utsetts f�r sju eller flera ledam�ter, nio
eller flera ledam�ter, och s� vidare, s� l�nge antalet ers�ttare �r mindre �n det
antal som kommunfullm�ktige har best�mt.

8 � Om det sedan ers�ttare utsetts enligt 7 � visar sig att det f�r ledamot el-
ler ledam�ter i ett parti som har f�tt ett eller tv� mandat utsetts bara en ers�t-
tare skall ytterligare en sammanr�kning g�ras. I det fall partiet har f�tt tv�
mandat skall sammanr�kningen i f�rsta hand g�ras f�r den ledamot som har
st�rst personligt r�stetal i f�rh�llande till antalet r�ster f�r partiet i valkretsen
och d�refter f�r den som har st�rst j�mf�relsetal.

Ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�mmelser

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juni 1997, d� vallagen (1972:620) och la-

gen (1995:374) om val till Europaparlamentet skall upph�ra att g�lla. Dessa
lagar skall dock till�mpas vid utseende av eftertr�dare till ledamot och f�re-
tr�dare samt vid utseende av eftertr�dare till ers�ttare som ersatt ledamot el-
ler f�retr�dare som avg�tt under den valperiod som l�per n�r den nya lagen
tr�der i kraft.

2. Partibeteckningar som registrerats enligt vallagen (1972:620) skall an-

ses som registrerade enligt denna lag.

3. Uppgifter om adress som finns i s�rskild r�stl�ngd f�r vid ikrafttr�dan-

det av denna lag registreras i ett lokalt folkbokf�ringsregister enligt lagen
(1990:1536) om folkbokf�ringsregister. Skattemyndigheten skall upplysa de
registrerade om �tg�rden.

4. Vid val till riksdagen, r�dgivande folkomr�stning i hela landet och vid

folkomr�stning i grundlagsfr�ga som �ger rum f�re �r 2002 samt vid val till
Europaparlamentet �r 1999 skall vid till�mpning av 7 kap. 1 � denna lag
g�lla att de som inte varit folkbokf�rda i landet n�gon g�ng efter den 1 juli

1991, bara tas upp i r�stl�ngd om de anm�ler att de vill finnas i den.

5. Ans�kan om att tas upp i s�rskild r�stl�ngd som inkommer efter den

1 januari 1997 skall anses som anm�lan enligt 7 kap. 1 � denna lag.

P� regeringens v�gnar

G�RAN PERSSON

LAILA FREIVALDS
(Justitiedepartementet)

;

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslag (2017:900)
Kommunallag (2017:725)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1997:157 Vallag

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se