SFS 2005:837 Vallag

Start / Förvaltningsrätt / Vallag (2005:837) / SFS 2005:837 Vallag

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Vallag; utf�rdad den 24 november 2005. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs f�ljande. AVDELNING I. ALLM�NNA BEST�MMELSER 1 kap. Inledande best�mmelser 1 � I denna lag finns best�mmelser om genomf�rande av val till riksdagen, landstings- och kommunfullm�ktige samt Europaparlamentet. Vissa grundl�ggande best�mmelser om val finns i regeringsformen och kommunallagen (1991:900). Inneh�llet i denna lag �r uppdelat enligt f�ljande. AVDELNING I. ALLM�NNA BEST�MMELSER 1 kap. Inledande best�mmelser 2 kap. Partier och kandidater 3 kap. Valmyndigheter m.m. 4 kap. Valkretsar och valdistrikt m.m. 5 kap. R�stl�ngder och r�stkort 6 kap. Valsedlar och kuvert AVDELNING II. GENOMF�RANDE AV VAL 7 kap. Allm�nna best�mmelser om r�stning 8 kap. Allm�nna best�mmelser om r�stmottagning 9 kap. R�stmottagning i vallokal 10 kap. R�stmottagning i r�stningslokal AVDELNING III. R�KNING AV R�STER 11 kap. Prelimin�r r�str�kning i vallokal 12 kap. Valn�mndens r�str�kning 13 kap. Slutlig r�str�kning AVDELNING IV. F�RDELNING AV MANDAT 14 kap. F�rdelning av mandat AVDELNING V. AVSLUTANDE BEST�MMELSER 15 kap. �verklagande 1 Prop. 2004/05:163, bet. 2005/06:KU9, rskr. 2005/06:33. SFS 2005:837 Utkom fr�n trycket den 2 december 2005 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2005:837 N�r val skall h�llas 2 � Val skall alltid h�llas p� en s�ndag. 3 � Ordinarie val till riksdagen samt ordinarie val till landstings- och kom- munfullm�ktige skall h�llas samma dag. Valdag skall vara den tredje s�nda- gen i september. Val till Europaparlamentet skall h�llas i juni vart femte �r. Vid omval till riksdagen best�mmer regeringen vilken dag som skall vara valdag. Vid omval till landstings- eller kommunfullm�ktige best�mmer den centrala valmyndigheten, efter samr�d med l�nsstyrelsen, vilken dag som skall vara valdag. Vid extra val enligt 3 kap. 4 � regeringsformen best�mmer regeringen vil- ken dag som skall vara valdag. Vid extra val enligt 6 kap. 3 � regeringsformen best�mmer riksdagens tal- man, efter samr�d med den centrala valmyndigheten, vilken dag som skall vara valdag. S�rskilda best�mmelser om val till Europaparlamentet 2 4 � Den som har r�str�tt vid val till riksdagen har r�str�tt ocks� vid val till Europaparlamentet. Medborgare i n�gon av Europeiska unionens medlemsstater (unions- medborgare) som har r�str�tt vid val till landstings- och kommunfullm�ktige och som vid val till Europaparlamentet inte r�star i n�gon annan medlems- stat i Europeiska unionen, har r�str�tt vid ett s�dant val i Sverige. 5 � Valbar till Europaparlamentet �r var och en som har r�str�tt enligt 4 �. Unionsmedborgare �r dock valbara endast under den ytterligare f�ruts�tt- ningen att de enligt 2 kap. 11 � visar att de i sitt hemland inte f�rlorat sin valbarhet vid val till Europaparlamentet. 6 � Ett uppdrag som ledamot av Europaparlamentet �r inte f�renligt med att vara 1. ledamot av ett nationellt parlament, 2. ledamot av regeringen i en medlemsstat, 3. ledamot av Europeiska gemenskapernas kommission, 4. domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i Europeiska gemen- skapernas domstol eller f�rstainstansr�tt, 5. ledamot av Europeiska centralbankens direktion, 6. ledamot av Europeiska revisionsr�tten, 7. EU-ombudsman, 8. medlem av Ekonomiska och sociala kommitt�n i Europeiska gemen- skapen och Europeiska atomenergigemenskapen, 9. medlem av s�dana kommitt�er eller andra organ som har tillsatts enligt f�rdragen om uppr�ttandet av Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen f�r att f�rvalta gemenskapernas medel eller f�r att utf�ra en permanent och direkt f�rvaltningsuppgift, 2 Jfr EGT L 278, 8.10.1976, s. 5 (Celex 41976X1008(01)), EGT L 329, 30.12.1993, s. 34 (Celex 31993L0109) och EGT L 283, 21.10.2002, s. 1 (Celex 32002D0772). </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2005:837 10. styrelseledamot, direktionsledamot eller anst�lld i Europeiska investe- ringsbanken, eller 11. tj�nsteman eller annan anst�lld i aktiv tj�nst inom Europeiska gemen- skapernas institutioner eller i organ som �r knutna till dem eller i Europeiska centralbanken. 2 kap. Partier och kandidater Registrering av partibeteckning 1 � Ett parti som vill registrera sin beteckning skall skriftligen anm�la detta hos den centrala valmyndigheten. Om anm�lan g�rs senast den sista fe- bruari det �r val skall h�llas, g�ller registreringen fr�n och med det valet. Om det �r fr�ga om ett annat slag av val �n ordinarie val till riksdagen, ordinarie val till landstings- och kommunfullm�ktige eller val till Europa- parlamentet, skall en anm�lan i st�llet g�ras senast en vecka efter det att be- slutet om valdag har meddelats f�r att registreringen skall g�lla fr�n och med det valet. 2 � Av en anm�lan skall det framg� vilket slag av val den g�ller. Om den avser val till landstings- eller kommunfullm�ktige, skall det framg� vilket landsting eller vilken kommun den g�ller. Tillsammans med en anm�lan skall partiet l�mna f�rklaringar enligt 4 � eller ett intyg om att s�dana f�rklaringar har visats upp f�r notarius publicus. 3 � En partibeteckning skall registreras om f�ljande villkor �r uppfyllda: 1. Partibeteckningen skall best� av eller inneh�lla ord. 2. Om ett parti inte redan �r representerat i den beslutande f�rsamling som anm�lan g�ller, skall denna ha ett dokumenterat st�d av minst a) f�r val till riksdagen: 1 500 personer som har r�str�tt i hela landet, b) f�r val till landstings- eller kommunfullm�ktige: 100 respektive 50 per- soner som har r�str�tt i det landsting eller den kommun som anm�lan g�ller, c) f�r val till Europaparlamentet: 1 500 personer som har r�str�tt i hela landet. 3. Partibeteckningen skall inte kunna antas bli f�rv�xlad med en beteck- ning som redan a) �r registrerad, eller b) har anm�lts f�r registrering, om beteckningarna skulle komma att bli registrerade f�r samma val. 4. Partibeteckningen skall inte kunna antas bli f�rv�xlad med en beteck- ning som tidigare g�llt f�r samma slag av val men som avregistrerats f�r h�gst fem �r sedan p� grund av namnbyte. 4 � De som enligt 3 � 2 st�der en anm�lan om registrering skall egenh�n- digt underteckna en f�rklaring om st�det. Av f�rklaringen skall deras namn och personnummer framg� samt var de �r folkbokf�rda. 5 � Om en partibeteckning registreras f�r val till riksdagen, g�ller registre- ringen ocks� f�r val till landstings- och kommunfullm�ktige i hela landet samt f�r val till Europaparlamentet. Om registreringen avser val till lands- </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2005:837 tingsfullm�ktige, g�ller den val i det landstinget och val till kommunfull- m�ktige i de kommuner som ligger inom landstinget. I �vriga fall g�ller re- gistreringen endast f�r det val som anm�lan avser. 6 � Om ett parti som har registrerat en partibeteckning medger det, kan ett annat parti f� samma beteckning registrerad 1. f�r val till riksdagen �ven om beteckningen redan �r registrerad f�r val till landstings- eller kommunfullm�ktige, eller 2. f�r val till landstingsfullm�ktige, �ven om partibeteckningen redan �r registrerad f�r val till kommunfullm�ktige inom landstinget. Detta g�ller ocks� om det f�rsta partiets ans�kan �nnu inte lett till regi- strering, n�r det andra partiet l�mnar in sin ans�kan. 7 � En registrerad partibeteckning skall avregistreras om partiet 1. beg�r det, eller 2. inte har anm�lt kandidater f�r tv� ordinarie val i f�ljd till riksdagen, till landstings- eller kommunfullm�ktige eller till Europaparlamentet. 8 � N�r en partibeteckning har registrerats eller avregistrerats, skall den centrala valmyndigheten kung�ra detta i Post- och Inrikes Tidningar. Anm�lan av kandidater 9 � Ett parti som vill anm�la samtliga sina kandidater f�r ett visst val skall skriftligen g�ra detta hos den centrala valmyndigheten eller, i den utstr�ck- ning som regeringen best�mmer, l�nsstyrelsen. Tillsammans med anm�lan skall partiet l�mna en egenh�ndigt underteck- nad f�rklaring fr�n varje kandidat att han eller hon samtycker till anm�lan. 10 � En anm�lan av kandidater skall avse 1. f�r val till riksdagen: en viss valkrets, 2. f�r val till kommun- eller landstingsfullm�ktige: kommunen eller landstinget, 3. f�r val till Europaparlamentet: hela landet. 11 � Unionsmedborgare som inte �r svenska medborgare och som �nskar kandidera vid val till Europaparlamentet skall i en egenh�ndigt underteck- nad f�rs�kran till den centrala valmyndigheten 1. ange sin nationalitet och sin adress i Sverige, 2. ange den valkrets eller det omr�de i hemstaten d�r de senast var upp- tagna i r�stl�ngd, och 3. f�rklara att de inte kandiderar vid val till Europaparlamentet i n�gon annan stat. Tillsammans med en s�dan f�rs�kran skall unionsmedborgaren l�mna ett intyg av den beh�riga myndigheten i hemstaten att valbarheten inte g�tt f�r- lorad d�r eller att denna diskvalifikationsgrund inte finns s�vitt myndigheten vet. En underr�ttelse om att en unionsmedborgare har f�rklarat att han eller hon vill kandidera vid val till Europaparlamentet skall s�ndas till valmyndig- heten i den stat d�r personen �r medborgare. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2005:837 12 � En anm�lan av kandidater skall inte beaktas, om partiet inte kan visa att det har f�tt kandidaternas samtycke till att anm�la dem. En kandidat som inte visar upp ett intyg enligt 11 � andra stycket f�r inte kandidera. Om en s�dan kandidat anm�ls till ett val, skall anm�lan inte beaktas. 13 � Den centrala valmyndigheten skall inf�r varje val 1. besluta n�r kandidaterna senast skall anm�las och kung�ra detta beslut i Post- och Inrikes Tidningar, 2. underr�tta varje parti som registrerat sin partibeteckning om tidpunk- ten, och 3. best�mma n�r f�rs�kran enligt 11 � senast skall l�mnas. 3 kap. Valmyndigheter m.m. Valmyndigheter 1 � Det skall finnas en central valmyndighet som har det �vergripande an- svaret f�r fr�gor om val. 2 � L�nsstyrelsen �r regional valmyndighet med ansvar i l�net f�r fr�gor om val. 3 � I varje kommun skall det finnas en valn�mnd, som �r lokal valmyndig- het med ansvar i kommunen f�r fr�gor om val. Att kommunerna skall se till att det finns en vallokal f�r varje valdistrikt framg�r av 4 kap. 20 �. I val som g�ller hela landet ansvarar varje kommun ocks� f�r att det i kommunen finns r�stningslokaler som i fr�ga om �ppeth�llande, tillg�nglig- het och lokalisering ger v�ljarna goda m�jligheter att r�sta. Om en kommun anser att det av s�rskilda sk�l finns behov av att som r�st- ningslokal anv�nda en lokal som inte uppfyller kravet p� tillg�nglighet, skall saken underst�llas l�nsstyrelsen. Kommunen skall ange varf�r n�gon annan lokal inte kan anv�ndas i st�llet och vilka �tg�rder som kommunen avser att vidta f�r att komma till r�tta med bristen inf�r senare val. L�nsstyrelsen be- slutar d�refter om kommunen f�r anv�nda lokalen i fr�ga f�r det aktuella valet. R�stmottagare 4 � P� varje r�stmottagningsst�lle skall det finnas s� m�nga r�stmottagare som beh�vs f�r att r�stmottagningen skall kunna genomf�ras. F�r varje valdistrikt skall det utses minst fyra r�stmottagare, varav en ord- f�rande och en ers�ttare f�r ordf�randen. Vid r�stmottagningen skall minst tre av r�stmottagarna vara n�rvarande i vallokalen. En av dessa skall vara ordf�randen eller ordf�randens ers�ttare. 5 � R�stmottagare f�rordnas av valn�mnden. R�stmottagare hos en ut- landsmyndighet f�rordnas dock av myndighetens chef. Om valn�mnden har beslutat att r�stmottagning skall �ga rum p� ett sjukhus, en kriminalv�rds- </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2005:837 anstalt, ett h�kte eller n�gon liknande inr�ttning, f�r n�mnden �verl�ta �t den som �r chef f�r inr�ttningen att f�rordna r�stmottagare d�r. Alla som �r valbara till ledam�ter i valn�mnden �r skyldiga att ta emot ett uppdrag som r�stmottagare i ett valdistrikt, om de inte har ett giltigt hinder. Lantbrevb�rare 6 � Posten AB skall bitr�da vid val genom att de lantbrevb�rare som �r an- st�llda av bolaget skall vara bud enligt best�mmelserna i 7 kap. Vid val som inte g�ller hela landet f�r den centrala valmyndigheten be- gr�nsa Posten AB:s skyldighet enligt f�rsta stycket. 4 kap. Valkretsar och valdistrikt m.m. Valkretsar 1 � F�r val till riksdagen, landstingsfullm�ktige och kommunfullm�ktige skall det finnas geografiskt avgr�nsade omr�den f�r vilka det skall v�ljas le- dam�ter till den beslutande f�rsamling valet g�ller (valkretsar). F�r val till Europaparlamentet utg�r landet en enda valkrets. Om inte annat anges skall vid till�mpningen av detta kapitel antalet r�st- ber�ttigade vid ett val ber�knas p� grundval av uppgifterna i folkbokf�rings- databasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokf�ringsverksamhet den 1 mars val�ret. Val till riksdagen 2 � Vid val till riksdagen �r landet indelat i f�ljande valkretsar: 1. Stockholms kommun, 2. Stockholms l�ns valkrets (Stockholms l�n med undantag av Stock- holms kommun), 3. Uppsala l�n, 4. S�dermanlands l�n, 5. �sterg�tlands l�n, 6. J�nk�pings l�n, 7. Kronobergs l�n, 8. Kalmar l�n, 9. Gotlands l�n, 10. Blekinge l�n, 11. Malm� kommun, 12. Sk�ne l�ns v�stra valkrets (Bjuvs, Esl�vs, Helsingborgs, H�gan�s, H�rby, H��rs, Landskrona och Sval�vs kommuner), 13. Sk�ne l�ns s�dra valkrets (Burl�vs, K�vlinge, Lomma, Lunds, Sj�bo, Skurups, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs, Vellinge och Ystads kommu- ner), 14. Sk�ne l�ns norra och �stra valkrets (Brom�lla, B�stads, H�ssleholms, Klippans, Kristianstads, Osby, Perstorps, Simrishamns, Tomelilla, �storps, �ngelholms, �rkelljunga och �stra G�inge kommuner), 15. Hallands l�n, 16. G�teborgs kommun, </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2005:837 17. V�stra G�talands l�ns v�stra valkrets (H�rryda, Kung�lvs, Lysekils, Munkedals, M�lndals, Orusts, Partille, Soten�s, Stenungsunds, Str�mstads, Tanums, Tj�rns, Uddevalla och �cker� kommuner), 18. V�stra G�talands l�ns norra valkrets (Ale, Alings�s, Bengtsfors, Dals- Eds, F�rgelanda, Herrljunga, Lerums, Lilla Edets, Melleruds, Trollh�ttans, V�rg�rda, V�nersborgs och �m�ls kommuner), 19. V�stra G�talands l�ns s�dra valkrets (Bollebygds, Bor�s, Marks, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner), 20. V�stra G�talands l�ns �stra valkrets (Essunga, Falk�pings, Gr�storps, Gullsp�ngs, G�tene, Hjo, Karlsborgs, Lidk�pings, Mariestads, Skara, Sk�vde, Tibro, Tidaholms, T�reboda och Vara kommuner), 21. V�rmlands l�n, 22. �rebro l�n, 23. V�stmanlands l�n, 24. Dalarnas l�n, 25. G�vleborgs l�n, 26. V�sternorrlands l�n, 27. J�mtlands l�n, 28. V�sterbottens l�n, och 29. Norrbottens l�n. 3 � Den centrala valmyndigheten skall senast den 30 april det �r d� ordina- rie val skall h�llas besluta hur m�nga fasta valkretsmandat som varje val- krets skall ha. Det skall g�ras p� f�ljande s�tt. Varje valkrets skall f� ett fast valkretsmandat f�r varje g�ng som antalet personer som har r�str�tt i valkretsen �r j�mnt delbart med en trehundra- tiondel av antalet personer som har r�str�tt i hela landet. Om inte alla fasta valkretsmandat kan f�rdelas p� detta s�tt, f�r valkret- sarna de �terst�ende mandaten i tur och ordning efter de �verskott som upp- st�r vid ber�kningen. Om �verskottstalen �r lika stora i tv� eller flera val- kretsar, skall lotten avg�ra vilken valkrets som skall f� mandatet. 4 � �ndrad l�nsindelning eller �ndrad kommunal indelning skall beaktas vid val till riksdagen redan fr�n och med den dagen �ndringen har beslutats, om beslutet kommer att p�verka antalet fasta valkretsmandat och det tr�der i kraft den 1 januari �ret efter det �r d� ordinarie val till riksdagen har h�llits. Val till landstingsfullm�ktige 5 � Vid val till landstingsfullm�ktige skall landsting delas in i valkretsar. En valkrets skall omfatta en eller flera kommuner, om inte n�got annat f�ljer av 6 � andra stycket. 6 � En valkrets b�r utformas s� att den kan ber�knas f� minst �tta fasta val- kretsmandat. Den b�r ha en sammanh�ngande gr�nslinje. En del av en kommun f�r bilda en valkrets tillsammans med en annan kommun, en del av en annan kommun eller delar av andra kommuner, om valkretsen annars inte kan ber�knas f� minst �tta fasta valkretsmandat. En kommun f�r ocks� delas in i tv� eller flera valkretsar, om man p� s� s�tt kan uppn� en l�mpligare valkretsindelning. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2005:837 7 � Om en kommun delas in i tv� eller flera valkretsar f�r val till lands- tingsfullm�ktige och om kommunen �r indelad i valkretsar f�r val till kom- munfullm�ktige, skall gr�nsen f�r en valkrets f�r val till landstingsfullm�k- tige sammanfalla med gr�nsen f�r en valkrets f�r val till kommunfullm�k- tige. 8 � Indelningen i valkretsar skall, sedan kommunerna inom landstinget har f�tt tillf�lle att yttra sig, beslutas av landstingsfullm�ktige senast den 31 oktober �ret f�re det val�r d� den nya indelningen skall g�lla f�r f�rsta g�ngen. F�r att g�lla skall beslutet vara fastst�llt av l�nsstyrelsen. Regeringen eller den myndighet som beslutar om �ndring i landets indel- ning i landsting eller kommuner f�r, om det beh�vs, best�mma att beslut om indelning i valkretsar f�r meddelas senare �n den dag som anges i f�rsta stycket. 9 � Mandaten i landstingsfullm�ktige best�r av fasta valkretsmandat och utj�mningsmandat. Nio tiondelar av mandaten �r fasta valkretsmandat. Om talet blir brutet n�r antalet fasta valkretsmandat ber�knas, skall det rundas av till n�rmaste l�gre hela tal. �terst�ende mandat �r utj�mningsmandat. 10 � L�nsstyrelsen skall senast den 30 april det �r d� ordinarie val skall h�llas besluta hur m�nga fasta valkretsmandat som varje valkrets skall ha. Det skall g�ras p� f�ljande s�tt. Antalet personer som har r�str�tt i landstinget delas med antalet fasta val- kretsmandat och d�refter delas antalet personer som har r�str�tt i varje val- krets med det tal som blir resultatet av den ber�kningen. Varje g�ng som an- talet som har r�str�tt i en valkrets �r j�mnt delbart med detta tal f�r den val- kretsen ett mandat. Om inte alla fasta valkretsmandat kan f�rdelas p� detta s�tt, f�r valkret- sarna de �terst�ende mandaten i tur och ordning efter de �verskott som upp- st�r vid ber�kningen. N�r �verskottstalen �r lika stora i tv� eller flera val- kretsar, skall lotten avg�ra vilken valkrets som skall f� mandatet. Regeringen eller den myndighet som beslutar om �ndring i landets indel- ning i landsting eller kommuner f�r, om det beh�vs, best�mma att beslut om f�rdelning av mandat f�r meddelas senare �n den dag som anges i f�rsta stycket. Val till kommunfullm�ktige 11 � Vid val till kommunfullm�ktige �r kommunen en enda valkrets, om inte n�got annat f�ljer av 12 �. 12 � Om en kommun har fler �n 6 000 personer som har r�str�tt, f�r kom- munen delas in i tv� eller flera valkretsar. Om det finns fler �n 24 000 som har r�str�tt i en kommun eller om det f�r kommunen skall utses minst 51 fullm�ktige, skall kommunen delas in i tv� eller flera valkretsar. En kommun som har f�rre �n 6 000 personer som har r�str�tt f�r delas in i tv� eller flera valkretsar endast om det finns synnerliga sk�l f�r det. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2005:837 Antalet r�stber�ttigade skall ber�knas p� grundval av uppgifterna i folk- bokf�ringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av person- uppgifter i Skatteverkets folkbokf�ringsverksamhet den 1 mars det �r beslu- tet om valkretsindelning fattas. En valkrets skall utformas s� att den f�r minst 15 kommunfullm�ktige. Den skall ha en sammanh�ngande gr�nslinje, om det inte finns s�rskilda sk�l f�r n�got annat. Antalet fullm�ktige f�r hela kommunen skall f�rdelas s� j�mnt som m�jligt. 13 � Indelningen i valkretsar skall beslutas av kommunfullm�ktige senast den 31 oktober �ret f�re det val�r d� den nya indelningen skall g�lla f�r f�rsta g�ngen. F�r att g�lla skall beslutet vara fastst�llt av l�nsstyrelsen. Regeringen eller den myndighet som beslutar om �ndring i landets indel- ning i landsting eller kommuner f�r, om det beh�vs, best�mma att beslut om indelning i valkretsar f�r meddelas senare �n som s�gs i f�rsta stycket. 14 � Samtliga mandat i kommunfullm�ktige �r fasta mandat. Om en kommun �r indelad i flera valkretsar, skall l�nsstyrelsen senast den 30 april det �r d� ordinarie val skall h�llas besluta hur m�nga mandat som varje valkrets skall ha. Det skall g�ras p� f�ljande s�tt. Antalet personer som har r�str�tt i kommunen delas med antalet mandat och d�refter delas antalet personer som har r�str�tt i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den ber�kningen. Varje g�ng som antalet som har r�str�tt i en valkrets �r j�mnt delbart med detta tal f�r den valkretsen ett mandat. Om inte alla mandat kan f�rdelas p� detta s�tt, f�r valkretsarna de �ter- st�ende mandaten i tur och ordning efter de �verskott som uppst�r vid ber�k- ningen. Om �verskottstalen �r lika stora i tv� eller flera valkretsar, skall lot- ten avg�ra vilken valkrets som skall f� mandatet. Regeringen eller den myndighet som beslutar om �ndring i landets indel- ning i landsting eller kommuner f�r, om det beh�vs, best�mma att beslut om f�rdelning av mandat f�r meddelas senare �n som s�gs i andra stycket. 15 � Om antalet mandat som en valkrets f�r enligt 14 � blir mindre �n 15, skall antalet �nd� best�mmas till 15. Antalet mandat i �vriga kretsar skall d� j�mkas i motsvarande utstr�ckning. I ett s�dant fall skall valkretsindelningen ompr�vas f�re n�sta val. Valdistrikt Indelning 16 � Varje kommun skall delas in i geografiska r�stningsomr�den (val- distrikt). Om det inte finns s�rskilda sk�l f�r n�got annat, skall f�r varje fastighet samtliga r�stber�ttigade h�nf�ras till samma valdistrikt. Om kommunen har fler �n en valkrets f�r val till kommunfullm�ktige, skall varje s�dan krets omfatta ett eller flera valdistrikt. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2005:837 17 � Ett valdistrikt skall omfatta mellan 1 000 och 2 000 r�stber�ttigade. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r ett valdistrikt omfatta f�rre �n 1 000 eller fler �n 2 000 r�stber�ttigade. Ett valdistrikt f�r omfatta f�rre �n 300 r�stber�tti- gade endast om det finns synnerliga sk�l. P� f�rslag av kommunfullm�ktige skall l�nsstyrelsen besluta om kommu- nens indelning i valdistrikt. Kommunen skall se �ver indelningen �ret n�r- mast f�re det �r d� ordinarie val till riksdagen skall h�llas. Om det beh�vs f�r l�nsstyrelsen sj�lvmant besluta om indelningen i val- distrikt. Innan l�nsstyrelsen fattar ett s�dant beslut, skall kommunfullm�k- tige f� tillf�lle att yttra sig. 18 � L�nsstyrelsens beslut om indelning i valdistrikt skall meddelas senast den 1 december �ret f�re det �r d� beslutet skall till�mpas f�rsta g�ngen. Om det beh�vs med h�nsyn till �ndringar i fastighetsindelningen, f�r beslut om mindre �ndringar i indelningen i valdistrikt meddelas �ven efter denna tid- punkt. 19 � Regeringen eller den myndighet som beslutar om �ndring i landets in- delning i landsting eller kommuner f�r, om det beh�vs, best�mma att beslut om indelning i valdistrikt f�r meddelas senare �n den dag som anges i 18 �. Vallokaler 20 � Varje kommun skall se till att det finns l�mpliga lokaler som kan an- v�ndas som vallokaler och som i fr�ga om lokalisering, tillg�nglighet och �ppeth�llande ger v�ljarna goda m�jligheter att r�sta. F�r varje valdistrikt skall det finnas en vallokal. Om en kommun anser att det av s�rskilda sk�l finns behov av att anv�nda en vallokal som inte uppfyller kravet p� tillg�nglighet, skall det f�rfarande som anges i 3 kap. 3 � sista stycket till�mpas. 21 � En vallokal skall vara �ppen f�r r�stning 1. vid val till Europaparlamentet: mellan klockan 8.00 och 21.00, 2. vid �vriga val: mellan klockan 8.00 och 20.00. Om v�ljarna i ett valdistrikt �nd� har tillr�ckligt goda m�jligheter att r�sta, f�r kommunen best�mma att de �ppettider som s�gs i f�rsta stycket skall begr�nsas f�r en viss vallokal. En vallokal m�ste dock alltid vara �ppen 1. vid val till Europaparlamentet: minst mellan klockan 9.00 och 13.00 samt mellan klockan 17.00 och 21.00, 2. vid �vriga val: minst mellan klockan 9.00 och 13.00 samt mellan klockan 17.00 och 20.00. Om kommunen avser att begr�nsa �ppeth�llandet i en vallokal, skall kom- munen samr�da med l�nsstyrelsen innan den beslutar i saken. Kommunen skall ange varf�r den gjort bed�mningen att v�ljarna f�r tillr�ckligt goda m�jligheter att r�sta trots begr�nsningen. Kung�rande av beslut 22 � Den centrala valmyndighetens beslut enligt 3 � skall omedelbart kun- g�ras i Post- och Inrikes Tidningar. </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2005:837 L�nsstyrelsens beslut enligt 8, 10, 13, 14 och 17 �� skall omedelbart kun- g�ras i ortstidning samt i Post- och Inrikes Tidningar. 5 kap. R�stl�ngder och r�stkort R�stl�ngder 1 � Vid val skall den centrala valmyndigheten f�r varje valdistrikt uppr�tta en f�rteckning �ver dem som �r r�stber�ttigade i valet (r�stl�ngd). R�stl�ngderna skall grundas p� de uppgifter som 30 dagar f�re valdagen finns i folkbokf�ringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokf�ringsverksamhet och i fastighets- registret enligt lagen (2000:224) om fastighetsregister. 2 � Svenska medborgare som inte l�ngre �r folkbokf�rda h�r i landet skall tas upp i r�stl�ngd under tio �r fr�n den dag folkbokf�ringen upph�rde. D�r- efter skall de, f�r tio �r i s�nder, tas med i r�stl�ngden endast om de skriftli- gen hos Skatteverket har anm�lt sin adress. Om den centrala valmyndigheten vid val till riksdagen eller Europaparla- mentet senast dagen f�re valdagen tar emot en r�st fr�n en svensk medbor- gare som inte l�ngre �r folkbokf�rd h�r i landet och som inte �r upptagen i r�stl�ngd, skall myndigheten l�gga till v�ljaren i r�stl�ngden. R�sten skall alltid anses som en anm�lan enligt f�rsta stycket, �ven om den tagits emot senare �n dagen f�re valdagen. 3 � Vid val till Europaparlamentet skall unionsmedborgare som inte �r svenska medborgare tas upp i r�stl�ngd endast om de fyller 18 �r senast p� valdagen, �r folkbokf�rda h�r i landet och senast 30 dagar f�re valdagen skriftligen hos l�nsstyrelsen 1. anm�ler att de vill bli upptagna i r�stl�ngden, 2. anger sin nationalitet och adress i Sverige, 3. anger den valkrets eller det omr�de i hemstaten d�r de senast var upp- tagna i r�stl�ngd, och 4. f�rs�krar att de inte kommer att r�sta i en annan medlemsstat. Underr�ttelse om att n�gon har tagits upp i r�stl�ngd enligt denna paragraf skall s�ndas till valmyndigheten i den stat d�r v�ljaren �r medborgare. V�ljare som har tagits upp i r�stl�ngd enligt denna paragraf kvarst�r d�r till dess de stryks fr�n den p� egen beg�ran eller villkoren f�r r�str�tt inte l�ngre �r uppfyllda. 4 � V�ljare skall tas upp i r�stl�ngden f�r det valdistrikt inom vilket de �r folkbokf�rda enligt vad som s�gs i 1 � andra stycket. De som inte �r folkbokf�rda p� n�gon fastighet eller inte �r folkbokf�rda h�r i landet skall tas upp i r�stl�ngden f�r det valdistrikt inom vilket de se- nast var folkbokf�rda. Finns det inte n�gon uppgift om folkbokf�ring s� att de kan h�nf�ras till ett visst valdistrikt men finns det en uppgift om i vilken kommun som de senast varit folkbokf�rda, best�mmer l�nsstyrelsen i vilken r�stl�ngd de skall tas upp. </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2005:837 5 � Om den centrala valmyndigheten av en myndighet i n�gon annan med- lemsstat underr�ttas om att en person som vid val till Europaparlamentet �r upptagen i r�stl�ngd h�r i landet ocks� �r upptagen i r�stl�ngd i ett annat land eller redan har r�stat i valet, skall den centrala valmyndigheten genast stryka personen fr�n r�stl�ngden. 6 � De som anser att r�stl�ngden inneh�ller felaktiga uppgifter om dem skall senast tolv dagar f�re valdagen skriftligen beg�ra att uppgifterna r�ttas. Detta g�ller ocks� dem som anser sig vara felaktigt uteslutna ur r�stl�ngden. Det som h�nt senare �n 30 dagar f�re valdagen f�r inte ligga till grund f�r r�ttelse enligt denna paragraf. Fr�gor om r�ttelse pr�vas av l�nsstyrelsen, antingen efter framst�llning enligt f�rsta stycket eller p� eget initiativ. 7 � N�r samtliga r�ttelser och �ndringar f�rts in i en r�stl�ngd, skall den s� snart som m�jligt s�ndas till valn�mnden i den kommun d�r valdistriktet lig- ger. Om en r�ttelse eller �ndring inte har hunnit f�ras in i r�stl�ngden innan den s�nts till valn�mnden, f�r den centrala valmyndigheten eller l�nsstyrel- sen uppdra �t n�mnden att se till att det g�rs. R�stkort 8 � F�r var och en som finns i en r�stl�ngd skall den centrala valmyndig- heten uppr�tta ett r�stkort. F�r val som h�lls samtidigt skall det uppr�ttas ett gemensamt r�stkort. F�r v�ljare som inte har n�gon k�nd adress skall det uppr�ttas r�stkort bara om de beg�r det. Ett r�stkort skall inneh�lla uppgift om 1. v�ljarens namn och nummer i r�stl�ngden, 2. vilka val som v�ljaren f�r delta i, och 3. v�ljarens vallokal och dess �ppettider. 9 � R�stkorten skall skickas ut i s� god tid att de kan ber�knas vara v�ljare som �r folkbokf�rda h�r i landet till handa senast 18 dagar f�re valdagen. 10 � V�ljare som har behov av det kan f� dubblettr�stkort. Dubblettr�stkort tillhandah�lls av den centrala valmyndigheten, l�nssty- relsen, en utlandsmyndighet eller kommunen. Den som vill ha ett dubblett- r�stkort skall l�mna uppgift om sitt namn och personnummer. 6 kap. Valsedlar och kuvert Valsedlar 1 � Vid val anv�nds f�ljande slag av valsedlar: 1. valsedlar med parti- och valbeteckning, 2. valsedlar med parti- och valbeteckning samt uppgifter om kandidater, 3. valsedlar med enbart valbeteckning. </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2005:837 2 � Valsedlar som anges i 1 � 1 och 2 f�r f�rutom den information som framg�r d�r inneh�lla 1. uppgift om f�r vilken valkrets valsedeln �r avsedd, 2. uppgift om huruvida det parti som valsedeln g�ller f�r har registrerat sin partibeteckning och anm�lt kandidater. Valsedlar f�r ocks� inneh�lla information som beh�vs f�r valadministra- tiva �ndam�l. 3 � Kandidatnamn skall vara uppf�rda i nummerordning. Varje kandidat skall identifieras s� att det framg�r vem som avses. Valsedlarna skall dess- utom vara utformade s� att v�ljarna kan l�mna en s�rskild personr�st. 4 � Valsedlar skall ha storleken A 6 (105 �148 millimeter). De skall vara av papper som har samma kvalitet f�r samtliga valsedlar. Alla valsedlar som avser ett visst val skall ha samma f�rg. Kuvert 5 � Vid val anv�nds f�ljande slag av kuvert: 1. valkuvert, 2. ytterkuvert f�r budr�st, 3. ytterkuvert f�r brevr�st, 4. omslagskuvert f�r brevr�st, 5. f�nsterkuvert. Tillhandah�llande av valsedlar och kuvert 6 � Alla valsedlar och kuvert som anv�nds vid val skall tillhandah�llas av den centrala valmyndigheten. 7 � Valsedlar som �r avsedda att l�ggas ut p� r�stmottagningsst�llen enligt 8 kap. 2 � f�rsta stycket 2 och 3 tillhandah�lls endast f�r de partier som be- g�r det. Beg�ran skall g�ras senast den dag som den centrala valmyndighe- ten best�mmer, betr�ffande parti som avses i 8 kap. 2 � f�rsta stycket 2 b hos l�nsstyrelsen och i �vrigt hos den centrala valmyndigheten. 8 � F�ljande partier som st�ller upp i ett val har r�tt till valsedlar p� statens bekostnad: 1. vid val till riksdagen: parti som vid valet f�r eller vid n�got av de tv� se- naste riksdagsvalen har f�tt mer �n 1 procent av r�sterna i hela landet eller som �nd� �r eller genom valet blir representerat i riksdagen, 2. vid val till landstings- eller kommunfullm�ktige: parti som �r eller ge- nom valet blir representerat i fullm�ktige, 3. vid val till Europaparlamentet: parti som vid valet f�r eller vid n�got av de tv� senaste valen till Europaparlamentet har f�tt mer �n 1 procent av r�s- terna i hela landet. I samtliga fall avser r�tten till fria valsedlar ett antal som motsvarar h�gst tre g�nger antalet r�stber�ttigade i 1. vid val till riksdagen: valkretsen, 2. vid �vriga val: valet. </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2005:837 Vid till�mpningen av andra stycket ber�knas antalet r�stber�ttigade p� grundval av uppgifterna i folkbokf�ringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokf�ringsverksam- het den 1 mars val�ret. 9 � Valsedlar levereras endast om de betalas i f�rskott. F�r ett parti som redan f�re valet har r�tt till valsedlar p� statens bekostnad, kr�vs f�rskotts- betalning dock endast i den utstr�ckning best�llningen g�ller fler valsedlar �n vad som anges i 8 � andra stycket. Ett parti som f�rst efter valet har r�tt till fria valsedlar, skall f� tillbaka er- lagt f�rskott f�r s�dana valsedlar. Detta g�ller oavsett vem som har betalat beloppet. 10 � Partier som har r�tt till fria valsedlar enligt 8 � har ocks� r�tt att i rim- lig utstr�ckning p� statens bekostnad f� valkuvert, ytterkuvert f�r budr�st samt ytterkuvert och omslagskuvert f�r brevr�st. AVDELNING II. GENOMF�RANDE AV VAL 7 kap. Allm�nna best�mmelser om r�stning P� vilka s�tt man kan r�sta 1 � R�stning �ger rum p� r�stmottagningsst�llen. V�ljare r�star i f�rsta hand i sin vallokal p� valdagen. De kan ocks� f�re eller under valdagen r�sta i r�stningslokaler som kommunerna eller utlandsmyndigheterna har inr�ttat. V�ljare f�r dessutom i vissa fall r�sta genom bud eller brev. Den centrala valmyndigheten best�mmer, efter samr�d med Regerings- kansliet (Utrikesdepartementet), hos vilka svenska utlandsmyndigheter det skall finnas r�stningslokaler. Hur man g�r i ordning en r�st 2 � F�r att g�ra i ordning en r�st skall v�ljarna f�r varje slag av val de vill delta i 1. ta en valsedel, 2. l�gga in valsedeln i ett valkuvert utan att vika den, och 3. f�rsluta valkuvertet. V�ljare som vill l�mna en s�rskild personr�st skall p� valsedeln markera detta i det s�rskilda utrymme f�r personr�st som finns vid den kandidat som de helst vill se vald. Om en v�ljare skriver till en kandidat p� en valsedel f�r ett parti som inte registrerat sin partibeteckning eller anm�lt kandidater enligt 2 kap., skall v�ljaren anses ha l�mnat en personr�st f�r den kandidaten. Har flera kandi- dater skrivits till p� en s�dan valsedel, skall v�ljaren anses ha l�mnat en per- sonr�st f�r den f�rsta kandidaten. Valsedlar och valkuvert f�r inte f�rses med obeh�riga m�rkningar. </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2005:837 Hur man r�star p� ett r�stmottagningsst�lle 3 � V�ljare skall g�ra i ordning sina r�ster bakom en valsk�rm och d�refter l�mna valkuverten till r�stmottagarna. V�ljare som p� grund av funktionshinder eller liknande inte sj�lva kan g�ra i ordning sina r�ster, skall p� beg�ran f� hj�lp med detta av r�stmotta- garna i den utstr�ckning som beh�vs. Budr�stning 4 � V�ljare som p� grund av sjukdom, funktionshinder eller �lder inte sj�lva kan ta sig till ett r�stmottagningsst�lle f�r l�mna sina valsedlar d�r ge- nom bud. Dessutom f�r f�ljande v�ljare budr�sta: 1. v�ljare som betj�nas av Posten AB:s lantbrevb�rare, i den utstr�ckning som f�ljer av 3 kap. 6 �, 2. v�ljare som �r intagna i h�kte, 3. v�ljare som �r intagna i kriminalv�rdsanstalt och av s�kerhetssk�l inte kan r�sta i samma r�stningslokal som andra intagna p� anstalten. Budr�ster skall l�mnas i ytterkuvert f�r budr�st. Vem som f�r vara bud 5 � F�ljande personer f�r vara bud: 1. v�ljarens make eller sambo samt v�ljarens, makens eller sambons barn, barnbarn, f�r�ldrar eller syskon, 2. de som yrkesm�ssigt eller p� liknande s�tt ger v�ljaren v�rd eller som annars brukar hj�lpa v�ljaren i personliga angel�genheter, 3. de som s�rskilt har f�rordnats av kommunen att vara bud, 4. av Posten AB anst�llda lantbrevb�rare, 5. anst�llda vid ett h�kte eller en kriminalv�rdsanstalt. Ett bud skall ha fyllt 18 �r. N�r budr�ster f�r g�ras i ordning 6 � Vid ordinarie val till riksdagen och till landstings- och kommunfull- m�ktige samt val till Europaparlamentet f�r en budr�st g�ras i ordning tidi- gast 24 dagar f�re valdagen. Vid andra val f�r en budr�st g�ras i ordning tidigast 10 dagar f�re val- dagen. En budr�st som l�mnas hos en utlandsmyndighet f�r i dessa fall dock g�ras i ordning tidigast 20 dagar f�re valdagen. Hur budr�ster g�rs i ordning 7 � V�ljare som vill r�sta genom bud skall 1. i n�rvaro av budet och ett vittne l�gga de valkuvert som gjorts i ordning i ett ytterkuvert f�r budr�st, 2. klistra igen ytterkuvertet, 3. p� kuvertet </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 2005:837 a) intyga att de gjort i ordning valkuvert och ytterkuvertet p� detta s�tt och att valkuvert inte har gjorts i ordning tidigare �n vad som �r till�tet; v�ljare som avses i 4 � f�rsta stycket skall dessutom p� ytterkuvertet intyga att de uppfyller kraven f�r att f� budr�sta, b) ange sitt namn och sitt personnummer. P� ytterkuvertet skall vittnet och budet ange sina 1. namn, 2. personnummer, 3. adresser, och intyga att v�ljaren sj�lv har gjort det som s�gs i f�rsta och andra styckena samt att de inte k�nner till n�got som g�r att de uppgifter som v�l- jaren har l�mnat inte �r riktiga. Vidare skall det antecknas vilken av de i 5 � f�rsta stycket angivna kategorierna som �r till�mplig p� budet. Ett vittne skall ha fyllt 18 �r. 8 � I st�llet f�r vad som s�gs i 7 � f�rsta och andra styckena g�ller att bud som �r lantbrevb�rare inte beh�ver vara n�rvarande n�r v�ljaren g�r i ord- ning ett ytterkuvert f�r budr�st. Ett s�dant bud skall p� ytterkuvertet i st�llet f�r personnummer och adress ange sitt tj�nstg�ringsnummer samt intyga att kuvertet har tagits emot fr�n v�ljaren sj�lv. I st�llet f�r vad som s�gs i 7 � andra stycket g�ller att ett bud som �r an- st�lld vid ett h�kte eller en kriminalv�rdsanstalt i st�llet f�r personnummer och adress f�r ange sitt tj�nstg�ringsnummer. Den som inte har n�got personnummer eller tj�nstg�ringsnummer skall i st�llet ange n�gon motsvarande identifikationsuppgift. 9 � V�ljare som inte �r k�nda f�r budet skall legitimera sig eller p� annat s�tt styrka sin identitet. Om de inte g�r det, f�r budet inte ta emot budr�sten. 10 � V�ljarna skall l�mna sitt r�stkort till budet tillsammans med ytter- kuvertet. Detta beh�vs dock inte om kuvertet skall l�mnas i en vallokal. Brevr�stning Vem som f�r brevr�sta 11 � V�ljare som vistas utomlands eller ombord p� ett fartyg i utrikes fart f�r r�sta genom brev. N�r brevr�ster f�r g�ras i ordning 12 � Brevr�ster f�r g�ras i ordning tidigast 45 dagar f�re valdagen. Vid andra val �n ordinarie val till riksdagen och till landstings- och kom- munfullm�ktige samt val till Europaparlamentet f�r brevr�ster dock g�ras i ordning f�rst sedan det har beslutats vilken dag valet skall h�llas. Hur brevr�ster g�rs i ordning 13 � V�ljare som vill brevr�sta skall 1. i n�rvaro av tv� vittnen l�gga de valkuvert som gjorts i ordning i ett ytterkuvert f�r brevr�st, </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 2005:837 2. klistra igen ytterkuvertet, 3. p� kuvertet a) intyga att de gjort i ordning valkuvert och ytterkuvertet p� detta s�tt, att valkuvert inte har gjorts i ordning tidigare �n vad som �r till�tet samt att det skett utomlands respektive ombord p� ett fartyg i utrikes fart, b) ange sitt namn och sitt personnummer. P� ytterkuvertet skall vittnena ange sina 1. namn, 2. personnummer eller motsvarande identifikationsuppgifter, 3. adresser, och intyga att v�ljaren sj�lv har gjort det som s�gs i f�rsta stycket samt att de inte k�nner till n�got som g�r att de uppgifter som v�ljaren har l�mnat inte �r riktiga. Ett vittne skall ha fyllt 18 �r. Hur brevr�ster skickas 14 � N�r ytterkuvertet gjorts i ordning skall v�ljarna 1. l�gga kuvertet i ett omslagskuvert f�r brevr�st, 2. l�gga i antingen r�stkort eller f�rtryckt adresskort eller om v�ljaren inte har tillg�ng till n�gotdera, ett adresskort som v�ljaren sj�lv skrivit person- nummer och namn p�, 3. klistra igen detta kuvert, 4. fr�n utlandet eller ett fartyg i utrikes fart skicka kuvertet till den cen- trala valmyndigheten. Den fortsatta hanteringen av brevr�ster 15 � N�r den centrala valmyndigheten har tagit emot omslagskuvert f�r brevr�st skall dessa l�mnas till valn�mnden i de kommuner d�r v�ljarna �r upptagna i r�stl�ngden. Om en v�ljare inte �r och inte heller skall bli upptagen i r�stl�ngden eller om det inte �r m�jligt att utreda i vilken r�stl�ngd v�ljaren �r upptagen d�r- f�r att personnummer saknas eller �r ofullst�ndigt skall den centrala valmyn- digheten beh�lla omslagskuvertet. De kuvert som beh�lls av myndigheten skall f�rvaras p� ett s�kert s�tt till dess valet f�tt laga kraft. Kuverten med inneh�ll skall d�refter f�rst�ras utan att valhemligheten �ventyras. Den centrala valmyndigheten skall f�ra anteckningar om det som g�rs en- ligt denna paragraf. 8 kap. Allm�nna best�mmelser om r�stmottagning R�stmottagning p� r�stmottagningsst�llen Utrustning 1 � P� ett r�stmottagningsst�lle skall det finnas ett l�mpligt antal avskilda platser (valsk�rmar) d�r v�ljarna kan r�sta utan insyn. </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 2005:837 2 � I anslutning till ett r�stmottagningsst�lle skall det ordnas en l�mplig plats d�r valsedlar kan l�ggas ut. Om detta inte �r m�jligt f�r en s�dan plats i st�llet ordnas inne i lokalen. P� denna plats skall v�ljarna ha tillg�ng till 1. valsedlar med enbart valbeteckning, 2. valsedlar med parti- och valbeteckning a) f�r val till riksdagen samt landstings- och kommunfullm�ktige f�r varje parti som vid n�got av de tv� senaste riksdagsvalen har f�tt mer �n 1 procent av r�sterna i hela landet, b) f�r val till landstings- och kommunfullm�ktige f�r varje parti som re- dan �r representerat d�r och som inte uppfyller kraven i a ovan, n�r det g�ller r�stmottagningsst�llen inom det landsting eller den kommun d�r partiet �r representerat, 3. valsedlar med parti- och valbeteckning f�r val till Europaparlamentet f�r varje parti som vid n�got av de tv� senaste valen till Europaparlamentet har f�tt mer �n 1 procent av r�sterna i hela landet eller valsedlar med parti- och valbeteckning samt uppgifter om kandidater om ett s�dant parti deltar med endast en valsedel. De partier som deltar i valen skall ocks� kunna l�gga ut sina valsedlar p� denna plats. Vad som s�gs i f�rsta stycket 2 och 3 g�ller endast under f�ruts�ttning att partiet har gjort en beg�ran enligt 6 kap. 7 �. Ordning m.m. 3 � P� ett r�stmottagningsst�lle eller i ett utrymme intill detta f�r det inte f�rekomma propaganda eller annat som syftar till att p�verka eller hindra v�ljarna i deras val. 4 � R�stmottagarna ansvarar f�r ordningen p� r�stmottagningsst�llet. Den som finns i lokalen eller i ett utrymme intill denna skall r�tta sig efter de an- visningar som r�stmottagarna ger f�r att r�stmottagningen skall kunna ge- nomf�ras. Blir det s�dan oordning att den inte kan avstyras f�r r�stmottag- ningen tillf�lligt avbrytas. 5 � V�ljare som finns p� ett r�stmottagningsst�lle eller p� en plats som de har anvisats till intill detta n�r tiden f�r r�stmottagning g�r ut, skall f� till- f�lle att r�sta innan r�stmottagningen avslutas. Mottagning av r�ster som v�ljarna l�mnar 6 � V�ljare som inte �r k�nda f�r r�stmottagarna skall legitimera sig eller p� annat s�tt styrka sin identitet. 7 � R�stmottagarna f�r inte ta emot valkuvert som inte uppfyller kraven p� hur s�dana kuvert skall ha gjorts i ordning eller om v�ljaren inte kan styrka sin identitet. Om en v�ljare vill l�mna fler �n ett valkuvert f�r ett och samma val, f�r bara ett av dessa tas emot. </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 SFS 2005:837 Mottagning av r�ster som l�mnas av bud 8 � Bud som inte �r k�nda f�r r�stmottagarna skall legitimera sig eller p� annat s�tt styrka sin identitet. 9 � R�stmottagarna f�r inte ta emot ytterkuvert fr�n ett bud om kuvertet inte uppfyller kraven p� hur s�dana kuvert skall ha gjorts i ordning eller om budet inte kan styrka sin identitet. 10 � Ytterkuvert som avses i 9 � skall tas om hand av r�stmottagarna och �verl�mnas till valn�mnden. N�mnden skall f�rvara kuverten under val- perioden. Mottagning av r�ster som har skickats i f�nsterkuvert och av brevr�ster 11 � N�r valn�mnden tar emot f�nsterkuvert och omslagskuvert f�r brev- r�st skall kuverten sorteras p� valdistrikt. Kuverten skall sedan l�ggas i s�r- skilda omslag som f�rseglas. Omslagen skall l�mnas till vallokalen i respek- tive valdistrikt, om kuverten kan antas vara d�r innan tiden f�r r�stmottag- ning har g�tt ut. 12 � Valn�mnden skall beh�lla de f�nsterkuvert och omslagskuvert f�r brevr�st som inte l�mnas till valdistrikt enligt 11 �. Dessa kuvert skall val- n�mnden granska vid sitt sammantr�de f�r prelimin�r r�str�kning enligt 12 kap. 13 � Valn�mnden skall f�ra anteckningar om det som g�rs enligt 11 och 12 ��. 9 kap. R�stmottagning i vallokal 1 � Ut�ver de allm�nna best�mmelser om r�stning och r�stmottagning som finns i 7 och 8 kap. till�mpas best�mmelserna i detta kapitel vid r�st- mottagning i vallokal. Om best�mmelser i detta kapitel avviker fr�n dem i 7 och 8 kap., g�ller i st�llet best�mmelserna i detta kapitel. Utrustning i vallokal 2 � I varje vallokal skall det finnas 1. en valurna f�r varje val, 2. r�stl�ngden f�r valdistriktet. Hur r�stmottagningen g�r till 3 � N�r vallokalen har �ppnat skall den av r�stmottagarna som �r ord- f�rande visa de n�rvarande att varje valurna �r tom. Sedan f�r r�stmottag- ningen b�rja. </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 SFS 2005:837 4 � �r en vallokal inte tillg�nglig f�r funktionshindrade v�ljare, f�r r�st- mottagarna ta emot deras valkuvert utanf�r vallokalen, om det kan ske under betryggande former. 5 � Om kraven p� hur ytterkuvert f�r budr�st skall ha gjorts i ordning �r uppfyllda, skall r�stmottagarna, sedan budets identitet har kontrollerats, �ppna ytterkuvertet och kontrollera att detta inneh�ller valkuvert. 6 � Innan valkuvert tas emot skall r�stmottagarna kontrollera 1. att kraven p� hur s�dana kuvert skall ha gjorts i ordning �r uppfyllda, och 2. att v�ljarna enligt r�stl�ngden a) har r�str�tt i de val som valsedlarna g�ller, och b) inte redan har r�stat. 7 � Om det inte finns n�gra hinder mot att ta emot valkuvert, skall r�stmot- tagarna, i v�ljarens eller budets n�rvaro, l�gga kuverten i valurnan f�r de val valsedlarna g�ller och markera detta i r�stl�ngden. Valkuvert som har tagits emot med st�d av 4 � l�ggs i valurnan utan att v�ljaren �r n�rvarande. I r�stl�ngden skall det anges hur v�ljarens eller budets identitet har kon- trollerats. 8 � Valkuvert som l�mnats i ett ytterkuvert f�r budr�st men som inte tas emot skall l�ggas tillbaka i sitt ytterkuvert. D�refter skall f�rfaras p� det s�tt som anges i 8 kap. 10 � . Hantering av f�nsterkuvert och omslagskuvert f�r brevr�st 9 � N�r r�stmottagarna har f�tt omslag med f�nsterkuvert och omslags- kuvert f�r brevr�st, skall de granska omslagen och kuverten i den omfatt- ning som den p�g�ende r�stmottagningen till�ter. Vid denna granskning skall r�stmottagarna 1. �ppna omslagen och r�kna kuverten, 2. kontrollera att kuverten inte blivit �ppnade sedan de klistrats igen, 3. kontrollera att omslagskuvert f�r brevr�st uppfyller kraven p� hur s�- dana kuvert skall ha gjorts i ordning och, om s� �r fallet, �ppna kuverten, 4. kontrollera att v�ljarna a) �r upptagna i r�stl�ngden f�r valdistriktet, b) inte l�mnat fler �n ett f�nsterkuvert eller ytterkuvert f�r brevr�st, och c) inte r�stat i vallokalen under valdagen, 5. kontrollera att ytterkuvert f�r brevr�st uppfyller kraven p� hur s�dana kuvert skall ha gjorts i ordning, och 6. �ppna de f�nsterkuvert och ytterkuvert f�r brevr�st som uppfyller kra- ven under 2, 4 och 5 och kontrollera att kuverten inneh�ller ytterkuvert f�r budr�st eller valkuvert och att kuverten uppfyller kraven p� hur s�dana ku- vert skall ha gjorts i ordning. 10 � Om ett f�nsterkuvert inneh�ller ett ytterkuvert f�r budr�st, skall r�st- mottagarna kontrollera att ytterkuvertet uppfyller kraven p� hur s�dana ku- vert skall ha gjorts i ordning. Om s� �r fallet skall r�stmottagarna �ppna </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 21 SFS 2005:837 ytterkuvertet och kontrollera att det inneh�ller valkuvert och att kraven p� hur s�dana kuvert skall ha gjorts i ordning �r uppfyllda. 11 � R�stmottagarna skall 1. markera i r�stl�ngden de v�ljare vars kuvert uppfyller kraven i 9 och 10 ��, 2. l�gga tillbaka valkuvert som har kommit i f�nsterkuvert i sina f�nster- kuvert tillsammans med v�ljarnas r�stkort eller adresskort, 3. l�gga tillbaka valkuvert som kommit i ytterkuvert f�r budr�st i sina ytterkuvert och l�gga tillbaka dessa kuvert i sina f�nsterkuvert tillsammans med v�ljarnas r�stkort eller adresskort, och 4. l�gga tillbaka valkuvert som kommit i ytterkuvert f�r brevr�st i sina ytterkuvert och l�gga tillbaka dessa kuvert i sina omslagskuvert tillsammans med v�ljarnas r�stkort eller adresskort. 12 � N�r r�stmottagningen avslutats skall r�stmottagarna g�ra f�ljande med de kuvert som granskats enligt 9 och 10 ��. De skall 1. l�gga de valkuvert som uppfyllt kraven i 9 och 10 �� i valurnan f�r det val valsedeln g�ller, 2. l�gga �ppnade f�nsterkuvert eller omslagskuvert f�r brevr�st som inne- h�ller ytterkuvert f�r budr�st, ytterkuvert f�r brevr�st eller valkuvert som inte uppfyllt kraven i 9 och 10 �� i s�rskilda omslag, 3. l�gga de f�nsterkuvert och omslagskuvert f�r brevr�st som inte uppfyllt kraven i 9 � i s�rskilda omslag, och 4. f�rsegla varje omslag. 13 � Om ett omslag som inneh�ller f�nsterkuvert eller omslagskuvert f�r brevr�st kommer fr�n valn�mnden efter att r�stmottagningen i valdistriktet avslutats, skall omslaget inte �ppnas utan skickas tillbaka till valn�mnden. �ngerr�stning 14 � V�ljare f�r r�sta personligen i sin vallokal �ven om de redan har r�s- tat i en r�stningslokal eller brevr�stat (�ngerr�stning). Om den tidigare r�s- ten finns i vallokalen, f�r v�ljaren �ngerr�sta f�rst sedan han eller hon har f�tt tillbaka r�sten av r�stmottagarna. S�kerhet m.m. 15 � Om r�stmottagningen avbryts skall varje valurna och r�stl�ngden f�r- seglas och f�rvaras p� ett s�kert s�tt. N�r r�stmottagningen skall forts�tta, skall r�stmottagarna f�rst visa dem som �r n�rvarande att f�rseglingarna inte har �ppnats. 16 � Det skall f�ras protokoll �ver r�stmottagningen i en vallokal. 17 � Ytterkuvert f�r budr�st som inneh�llit valkuvert som har tagits emot och lagts i valurnan skall �verl�mnas till valn�mnden. N�mnden skall f�r- vara kuverten under valperioden. </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 22 SFS 2005:837 10 kap. R�stmottagning i r�stningslokal 1 � Ut�ver de allm�nna best�mmelser om r�stning och r�stmottagning som finns i 7 och 8 kap. till�mpas best�mmelserna i detta kapitel vid r�st- mottagning i r�stningslokaler. Om best�mmelser i detta kapitel avviker fr�n dem i 7 och 8 kap., g�ller i st�llet best�mmelserna i detta kapitel. N�r r�stmottagning f�r ske 2 � Vid ordinarie val till riksdagen och till landstings- och kommunfull- m�ktige samt vid val till Europaparlamentet f�r r�stmottagningen p�b�rjas 1. i r�stningslokaler som en kommun har anordnat: tidigast den artonde dagen f�re valdagen, 2. hos en utlandsmyndighet: tidigast den tjugofj�rde dagen f�re valdagen. Vid andra val f�r r�stmottagningen p�b�rjas 1. i r�stningslokaler som en kommun har anordnat: tidigast den tionde da- gen f�re valdagen, 2. hos en utlandsmyndighet: tidigast den tjugonde dagen f�re valdagen. R�stmottagningen f�r p�g� 1. i r�stningslokaler som en kommun har anordnat: till och med valdagen, 2. hos en utlandsmyndighet: s� l�nge att de f�nsterkuvert som har gjorts i ordning kan antas vara hos den centrala valmyndigheten senast dagen f�re valdagen. Hur r�stmottagning g�r till 3 � V�ljare eller bud skall till r�stmottagarna l�mna v�ljarens r�stkort. Detta beh�vs dock inte 1. om den information som r�stkortet inneh�ller �nd� �r tillg�nglig f�r r�stmottagarna, eller 2. om r�stmottagningen sker hos en utlandsmyndighet. 4 � I de anteckningar som f�rs enligt 7 � skall det anges hur v�ljarens eller budets identitet har kontrollerats. De valkuvert och ytterkuvert f�r budr�st som r�stmottagarna tar emot skall, i v�ljarens eller budets n�rvaro, l�ggas i f�nsterkuvert tillsammans med v�ljarens r�stkort eller, om r�stmottagningen sker hos en utlands- myndighet, ett adresskort. F�nsterkuvertet skall d�refter klistras igen. 5 � De f�nsterkuvert som har gjorts i ordning i r�stningslokaler som en kommun har inr�ttat skall skickas till valn�mnden i de kommuner d�r v�l- jarna �r upptagna i r�stl�ngden eller l�mnas direkt till r�stmottagarna i val- distriktet, om kuverten kan ber�knas vara dem till handa innan tiden f�r r�st- mottagning i vallokalen g�r ut. De f�nsterkuvert som har gjorts i ordning hos en utlandsmyndighet skall skickas till den centrala valmyndigheten. 6 � Betr�ffande de f�nsterkuvert som kommer in till den centrala val- myndigheten skall f�rfaras p� det s�tt som anges i 7 kap. 15 �. </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 SFS 2005:837 S�kerhet m.m. 7 � Det skall fortl�pande f�ras anteckningar �ver r�stmottagningen i en r�stningslokal. Om r�stmottagningen avbryts skall anteckningarna och de kuvert som ta- gits emot f�rvaras p� ett s�kert s�tt under avbrottet. AVDELNING III. R�KNING AV R�STER 11 kap. Prelimin�r r�str�kning i vallokal 1 � Omedelbart efter att r�stmottagningen i vallokalen avslutats och samt- liga valkuvert som skall l�ggas i valurnan lagts ner i den skall r�stmotta- garna ta ur kuverten och r�kna r�sterna. R�str�kningen �r offentlig och skall genomf�ras utan avbrott. Resultatet av r�str�kningen �r prelimin�rt. 2 � Om det har h�llits val till riksdagen samtidigt med annat val, skall riks- dagsvalet r�knas f�rst. R�kningen skall f�r varje slag av val g� till p� f�l- jande s�tt: 1. Valurnan skall t�mmas och valkuverten r�knas. Antalet v�ljare som en- ligt r�stl�ngden deltagit i valet skall r�knas. 2. Valsedlarna skall tas ur valkuverten. Inneh�ller ett valkuvert fler �n en valsedel skall valsedlarna inte godk�nnas utan l�ggas tillbaka i kuvertet. 3. En valsedel som kan antas vara ogiltig enligt 13 kap. 7 � f�rsta stycket 1 skall inte godk�nnas. 4. En valsedel som kan antas vara ogiltig enligt n�gon annan av de i 13 kap. 7 � angivna grunderna, skall inte godk�nnas utan l�ggas tillbaka i sitt valkuvert. 5. Valsedlar och valkuvert som avses i 24 skall l�ggas i s�rskilda om- slag. 6. De valsedlar som godk�nts skall sorteras i grupper efter partibeteck- ning. Antalet valsedlar i varje grupp skall r�knas. Valsedlarna f�r varje parti skall sedan l�ggas i s�rskilda omslag. 7. Omslag enligt 5 och 6 skall f�rseglas. Resultatet av r�str�kningen skall antecknas i det protokoll som anges i 9 kap. 16 �. 3 � Omedelbart efter att den prelimin�ra r�str�kningen avslutats skall r�st- mottagarna till valn�mnden �verl�mna 1. r�stl�ngden, 2. protokollet, 3. ytterkuvert f�r budr�st som avses i 8 kap. 10 � och 9 kap. 17 �, och 4. omslag som avses i 2 � samt 9 kap. 12 och 13 ��. 4 � Valn�mnden skall beh�lla r�stl�ngderna, ytterkuverten f�r budr�st som avses i 3 � och omslagen som avses i 9 kap. 12 och 13 ��. N�mnden skall till l�nsstyrelsen genast �verl�mna 1. protokoll, och 2. omslag som avses i 2 �. </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 24 SFS 2005:837 N�r ett valkuvert f�r �ppnas 5 � Ett avgivet valkuvert f�r �ppnas endast sedan det har tagits ur en val- urna f�r r�str�kning enligt best�mmelserna i detta kapitel eller i 12 kap. 12 kap. Valn�mndens r�str�kning Valn�mndens f�rberedelser f�r r�str�kningen 1 � P� onsdagen efter valdagen skall valn�mnden sammantr�da f�r att granska och r�kna de r�ster som inte r�knats i vallokalerna. Sammantr�det �r offentligt. Resultatet av n�mndens r�str�kning �r prelimin�rt. Vid sammantr�det skall n�mnden granska 1. f�nsterkuvert och omslagskuvert f�r brevr�st som till och med val- dagen kommit in till n�mnden och beh�llits d�r, 2. f�nsterkuvert och omslagskuvert f�r brevr�st som r�stmottagarna l�m- nat tillbaka till n�mnden enligt 9 kap. 13 �, 3. f�nsterkuvert och omslagskuvert f�r brevr�st som kommit in till n�mn- den innan n�gon av de valurnor som s�gs i 2 � har t�mts, och 4. f�nsterkuvert och omslagskuvert f�r brevr�st som r�stmottagarna en- ligt 9 kap. 12 � lagt in i s�rskilda omslag. Granskningen g�r i till�mpliga delar till p� samma s�tt som enligt 9 kap. 912 ��. 2 � F�r varje slag av val skall det anv�ndas en valurna f�r var och en av de valkretsar som kommunen �r indelad i vid val till kommunfullm�ktige. Den prelimin�ra r�str�kningen 3 � N�r samtliga valkuvert som skall l�ggas ner i valurnan lagts ner i den, skall valn�mnden ta ur kuverten och r�kna r�sterna. Detta g�rs p� samma s�tt som enligt 11 kap. 2 �. 4 � Om f�nsterkuvert kommer till valn�mnden under r�str�kningen efter att n�gon valurna t�mts, skall kuverten h�llas skilda fr�n �vriga kuvert. S�- dana kuvert skall l�ggas i ett eller flera s�rskilda omslag, som f�rseglas. 5 � Ytterkuvert f�r budr�st som inneh�llit valkuvert som vid granskningen enligt 1 � har lagts i valurnan skall tas om hand av n�mnden. N�mnden skall f�rvara dessa ytterkuvert och ytterkuvert som avses i 9 kap. 17 � under val- perioden. 6 � Valn�mnden skall f�ra protokoll �ver sin r�str�kning. 7 � N�r sammantr�det f�r r�str�kning avslutats, skall valn�mnden till l�ns- styrelsen genast �verl�mna 1. n�mndens protokoll, och 2. de omslag som n�mnden gjort i ordning. Om l�nsstyrelsen beg�r det skall n�mnden ocks� �verl�mna r�stl�ng- derna. </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 25 SFS 2005:837 13 kap. Slutlig r�str�kning 1 � L�nsstyrelsen skall g�ra den slutliga r�str�kningen. F�rr�ttningen �r offentlig och skall g�ras utan dr�jsm�l. Om det har h�llits val till riksdagen samtidigt med annat val, skall valet till riksdagen r�knas f�rst. 2 � L�nsstyrelsen skall vid f�rr�ttningen pr�va om valsedlarna �r giltiga enligt 6 och 7 �� och om n�got namn p� en valsedel skall anses vara obefint- ligt enligt 8 � samt meddela de beslut som denna pr�vning kan f�ranleda. L�nsstyrelsen skall ocks� meddela de beslut som beh�vs med anledning av uppgifterna i de protokoll som avses i 9 kap. 16 �. N�rmare om f�rr�ttningen 3 � Om handlingarna fr�n valn�mnden �r ofullst�ndiga eller bristf�lliga p� n�got annat s�tt, skall l�nsstyrelsen beg�ra att de kompletteras. Om det be- h�vs skall l�nsstyrelsen ocks� beg�ra uppgift om varf�r handlingarna �r i bristf�lligt skick. 4 � L�nsstyrelsen skall kung�ra tid och plats f�r f�rr�ttningen. I kung�rel- sen skall l�nsstyrelsen ange i vilken ordning som de olika valen skall r�knas. Kung�relsen skall ansl�s p� kommunernas anslagstavlor och senast dagen f�re det att f�rr�ttningen b�rjar inf�ras i en ortstidning inom l�net. 5 � L�nsstyrelsen skall f�ra protokoll �ver f�rr�ttningen. Ogiltighetsgrunder 6 � Har valsedlar som v�ljarna l�mnat inte f�rvarats p� ett s�kert s�tt, skall de f�rklaras ogiltiga, om det kan antas att det gjorts n�got obeh�rigt med dem. 7 � En valsedel �r ogiltig om den 1. saknar partibeteckning, 2. har mer �n en partibeteckning, eller 3. har k�nnetecken som uppenbart gjorts med avsikt. Finns det fler �n en valsedel i ett valkuvert �r dessa ogiltiga. Om kuvertet inneh�ller flera valsedlar och alla har samma partibeteckning, skall dock en valsedel r�knas som giltig. Skiljer sig valsedlarna i ett s�dant fall �t i fr�ga om kandidatnamn eller de s�rskilda personr�sterna, skall namnen p� valsed- larna anses obefintliga. Obefintliga kandidatnamn 8 � Ett kandidatnamn p� en valsedel skall anses obefintligt om 1. kandidaten inte �r valbar eller det inte framg�r klart vem som avses, 2. kandidaten skrivits till p� en valsedel som g�ller f�r ett parti som regi- strerat partibeteckning och anm�lt kandidater enligt 2 kap., eller 3. kandidaten inte �r anm�ld och finns p� valsedel f�r ett parti som regi- strerat partibeteckning och anm�lt kandidater enligt 2 kap. </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 26 SFS 2005:837 Kandidatnamnen p� en valsedel skall vidare anses obefintliga om 1. valsedeln upptar kandidater men inte �r f�rsedd med ett markerat ut- rymme f�r personr�stning, 2. det l�mnats mer �n en s�rskild personr�st eller det inte framg�r vem personr�sten avser, 3. markering f�r den s�rskilda personr�sten kan antas ha gjorts maskinellt, eller 4. ordningen mellan kandidaterna inte framg�r klart. Kandidatnamn skall inte anses obefintliga p� grund av att de strukits fr�n en valsedel som upptar kandidater. I 7 kap. 2 � tredje stycket finns s�rskilda best�mmelser f�r det fall en v�ljare skriver till kandidater p� en valsedel f�r ett parti som inte registrerat sin partibeteckning eller anm�lt kandidater en- ligt 2 kap. F�rr�ttningens avslutning 9 � N�r f�rr�ttningen har avslutats skall l�nsstyrelsen underr�tta den cen- trala valmyndigheten om resultatet av r�str�kningen n�r det g�ller val till riksdagen och Europaparlamentet. L�nsstyrelsen och den centrala valmyn- digheten utser d�refter ledam�ter och ers�ttare enligt best�mmelserna i 14 kap. 10 � Valsedlarna skall l�ggas in i s�rskilda omslag, som f�rvaras under valperioden. Omslag med valsedlar f�r �ppnas endast om 1. det skall g�ras en ny eller en fortsatt r�str�kning, eller 2. det annars beh�vs f�r valmyndigheternas utv�rdering av valet. AVDELNING IV. F�RDELNING AV MANDAT 14 kap. F�rdelning av mandat 1 � Den centrala valmyndigheten skall p� grundval av resultatet av den slutliga r�str�kningen f�rdela mandaten i riksdagen och Europaparlamentet samt fastst�lla vilka kandidater som har valts till ledam�ter och ers�ttare. I fr�ga om val till landstings- och kommunfullm�ktige skall l�nsstyrelsen f�rdela mandaten mellan partierna och f�r varje valkrets fastst�lla vilka kan- didater som har valts till ledam�ter och ers�ttare. 2 � Om det vid en ber�kning enligt detta kapitel blir lika stora tal, skall lot- ten avg�ra vilket parti, vilken kandidat eller valkrets som skall f� mandatet. F�rdelning av mandat mellan partier Riksdagsvalet 3 � De fasta valkretsmandaten skall f�r varje valkrets f�rdelas proportio- nellt mellan partier som f�r delta i f�rdelningen. F�rdelningen g�rs genom att j�mf�relsetal ber�knas f�r partierna med utg�ngspunkt i valresultatet i valkretsen. Det parti som vid varje ber�kning f�r det st�rsta j�mf�relsetalet tilldelas ett mandat. </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 27 SFS 2005:837 Ber�kningen skall g�ras med till�mpning av den j�mkade uddatalsmeto- den. Denna inneb�r att s� l�nge ett parti �nnu inte tilldelats n�got mandat be- r�knas j�mf�relsetalet genom att partiets r�stetal i valkretsen delas med 1,4. N�r ett parti har f�tt ett mandat ber�knas nytt j�mf�relsetal genom att par- tiets r�stetal delas med 3. D�refter forts�tter man p� samma s�tt att dela par- tiets r�stetal med n�rmast h�gre udda tal f�r varje tilldelat nytt mandat. 4 � F�r att avg�ra hur m�nga mandat som ett parti skall ha sammanlagt i riksdagen f�r att vara proportionellt representerat i hela landet skall den j�m- kade uddatalsmetoden till�mpas p� hela landet som en valkrets. Varje parti skall tilldelas s� m�nga utj�mningsmandat som beh�vs f�r att partiet skall f� en representation som svarar mot dess andel av samtliga giltiga r�ster i lan- det. 5 � Om ett parti vid f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten har f�tt fler mandat �n vad som beh�vs f�r att det skall vara proportionellt representerat i riksdagen, skall man vid f�rdelningen av utj�mningsmandaten bortse fr�n partiet och de mandat det har f�tt. Detsamma g�ller f�r ett parti och de man- dat partiet f�tt, om det f�tt mindre �n 4 procent av r�sterna i landet. Av de utj�mningsmandat som ett parti har f�tt tillf�rs det f�rsta den val- krets d�r partiet efter f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten har st�rre j�mf�relsetal �n i �vriga valkretsar. �terst�ende mandat tillf�rs ett efter ett den valkrets d�r partiet f�r varje g�ng har st�rst j�mf�relsetal vid en fortsatt till�mpning av den j�mkade uddatalsmetoden p� partiets r�stetal i valkret- sarna. I en valkrets d�r partiet inte har f�tt n�got fast valkretsmandat skall dock j�mf�relsetalet vid tilldelningen av det f�rsta mandatet vara lika med partiets r�stetal. �vriga val 6 � Mandaten i kommunfullm�ktige skall f�rdelas mellan partier som f�tt r�ster i kommunen. Mandaten i landstingsfullm�ktige skall f�rdelas mellan partier som f�tt minst 3 procent av r�sterna i landstinget. Mandaten i Europaparlamentsvalet skall f�rdelas mellan partier som f�tt minst 4 procent av r�sterna i landet. 7 � De fasta mandaten skall f�r varje val och valkrets f�rdelas proportio- nellt mellan partierna p� grundval av valresultatet i valkretsen. F�rdelningen g�rs p� samma s�tt som f�r riksdagsvalet. 8 � F�r att avg�ra hur m�nga mandat som ett parti skall ha sammanlagt i landstingsfullm�ktige f�r att vara proportionellt representerat i hela lands- tinget skall den j�mkade uddatalsmetoden till�mpas p� hela landstinget som en valkrets. Vid f�rdelningen till�mpas motsvarande ber�kningsgrunder som vid f�rdelning av utj�mningsmandat i riksdagsvalet. </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 28 SFS 2005:837 Hur ledam�ter utses Riksdagsvalet 9 � I f�rsta hand skall ordningen mellan kandidaterna best�mmas p� grundval av storleken p� varje kandidats personliga r�stetal. Personligt r�s- tetal skall fastst�llas bara f�r en kandidat som f�tt s�rskilda personr�ster som motsvarar minst 8 procent av partiets r�stetal i valkretsen. Ett personligt r�stetal fastst�lls p� grundval av de s�rskilda personr�ster som avgivits f�r kandidaten. Valsedlar p� vilka det l�mnats s�rskilda person- r�ster ordnas gruppvis efter partibeteckning. D�refter r�knas antalet person- r�ster f�r varje kandidat i gruppen. En kandidats personliga r�stetal �r lika med antalet personr�ster som har l�mnats f�r kandidaten under samma parti- beteckning. Den kandidat som har st�rst personligt r�stetal tar f�rsta plats i ordningen, den som har n�st st�rst tar andra plats och s� vidare enligt samma grund. 10 � Kan inte ett tillr�ckligt stort antal ledam�ter utses p� grundval av ett personligt r�stetal, skall ordningsf�ljden mellan �terst�ende kandidater be- st�mmas genom att j�mf�relsetal ber�knas enligt f�ljande. Vid f�rsta utr�kningen g�ller en valsedel f�r den kandidat som st�r f�rst p� sedeln varvid bortses fr�n kandidater som redan tagit plats. Valsedlar med samma f�rsta kandidat bildar en grupp. Varje grupps r�stetal r�knas fram. R�stetalet �r lika med det antal valsedlar som ing�r i gruppen. Samma tal �r ocks� j�mf�relsetal f�r den kandidat som st�r f�rst p� gruppens valsed- lar. Den kandidat vars j�mf�relsetal �r st�rst f�r den f�rsta platsen i ord- ningen. Vid varje f�ljande utr�kning g�ller en valsedel f�r den kandidat som st�r f�rst p� sedeln, men man bortser fr�n kandidater som redan f�tt plats i ord- ningen. Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid n�rmast f�reg�ende utr�k- ning g�llde f�r den kandidat som fick plats i ordningen, uppl�ses och ordnas i nya grupper, s� att valsedlar som vid den p�g�ende utr�kningen g�ller f�r en och samma kandidat bildar en grupp. �vriga befintliga grupper beh�lls d�remot of�r�ndrade. F�r varje nybildad grupp r�knas r�stetalet fram. R�s- tetalet �r lika med det antal valsedlar som ing�r i gruppen. F�r samtliga kan- didater som deltar i utr�kningen ber�knas r�stetal och j�mf�relsetal. R�stetalet f�r en kandidat �r lika med r�stetalet f�r den grupp eller det sammanlagda r�stetalet f�r de grupper vilkas valsedlar g�ller f�r kandidaten. J�mf�relsetalet f�r en kandidat �r lika med kandidatens r�stetal, om inte den grupp av valsedlar som g�ller f�r kandidaten deltagit i bes�ttandet av en f�rut utdelad plats. Om detta �r fallet, f�r man kandidatens j�mf�relsetal ge- nom att kandidatens r�stetal delas med det tal som motsvarar den del grup- pen tagit i bes�ttandet av plats eller platser som utdelats (gruppens platstal), �kat med 1, eller, om flera grupper av valsedlar som g�ller f�r kandidaten deltagit i bes�ttandet av f�rut utdelad plats, med dessa gruppers samman- lagda platstal, �kat med 1. Platstalet f�r en grupp ber�knas genom att grup- pens r�stetal delas med det st�rsta j�mf�relsetalet vid utr�kningen n�rmast f�re gruppens bildande. F�r kandidat som redan stod f�rst p� n�gon valsedel ber�knas nytt platstal endast f�r nytillkomna valsedlar. Br�ktal som upp- kommer vid delning ber�knas med 2 decimaler. Den sista decimalsiffran f�r inte h�jas. </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 29 SFS 2005:837 Den kandidat vars j�mf�relsetal �r st�rst f�r n�sta plats i ordningen. Dubbelvalsavveckling vid riksdagsval 11 � Kandidater som har f�tt mandat i fler �n en valkrets eller f�r mer �n ett parti skall tilltr�da det mandat f�r vilket deras personliga r�stetal �r st�rst i f�rh�llande till antalet r�ster f�r partiet. Har kandidaterna inte tagit plats i ordningen p� grundval av sina personliga r�stetal, skall de tilltr�da det man- dat f�r vilket deras j�mf�relsetal �r st�rst. Det mandat som kandidaten inte tilltr�der skall tillfalla den som skulle komma f�rst i ordningen enligt f�ljande. I f�rsta hand ordnas kandidaterna p� grundval av ber�kningen av deras personliga r�stetal enligt vad som s�gs i 9 � andra stycket. Kan inte tillr�ckligt m�nga kandidater ordnas enligt andra stycket, skall de ordnas p� grundval av de valsedlar som g�llde f�r den kandidat som ur- sprungligen fick plats i ordningen enligt 9 och 10 ��. Vid denna utr�kning g�ller varje valsedel som hel r�st. R�stv�rdet skall tillgodor�knas den kandi- dat som st�r fr�mst p� sedeln av dem som inte redan f�tt plats i ordningen. Den som f�r h�gsta r�stetalet f�r plats i den s�rskilda ordningen. Leder f�rsta stycket till att tv� eller flera mandat inte tilltr�ds, skall dessa tills�ttas ett i taget efter storleken p� de personliga r�stetalen i f�rh�llande till antalet r�ster f�r partiet. Kan inte samtliga mandat tilltr�das h�rigenom tills�tts de efter j�mf�relsetalen enligt 10 �. �verskjutande mandat i riksdagsval 12 � Om ett parti i n�gon valkrets f�tt fler mandat �n vad som motsvarar antalet kandidater p� partiets valsedlar, skall �verskjutande mandat med till- l�mpning av ber�kningen i 5 � andra stycket flyttas till en annan valkrets d�r partiet deltar i f�rdelningen av fasta valkretsmandat. Ledam�ter i �vriga val 13 � Ledam�ter i �vriga val fastst�lls enligt vad som till�mpas betr�ffande riksdagsvalet. Personligt r�stetal skall fastst�llas bara f�r kandidater som f�tt s�rskilda personr�ster motsvarande minst 5 procent av det antal r�ster som partiet f�tt i valkretsen, dock minst 1. vid val till landstingsfullm�ktige: 100 r�ster, 2. vid val till kommunfullm�ktige: 50 r�ster. Hur ers�ttare utses Riksdagsvalet 14 � F�r varje ledamot utses lika m�nga ers�ttare som ledamotens parti f�tt mandat i valkretsen. Det skall dock alltid utses minst tre ers�ttare f�r varje ledamot. N�r ers�ttare utses skall man bortse fr�n den som valts till ledamot. Ers�ttare utses genom en s�rskild ordning mellan kandidaterna p� partiets valsedlar. Ordningen ber�knas enligt 11 � andra och tredje stycket. </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 30 SFS 2005:837 Finns det �nd� inte n�gon som kan utses till ers�ttare skall f�ljande g�lla. Den kandidat inom valkretsen som st�r i tur att f� n�sta mandat f�r partiet ut- ses till ers�ttare. Saknas en s�dan kandidat p� partiets valsedlar, skall med till�mpning av 5 � andra stycket en annan valkrets best�mmas, d�r partiet deltar i f�rdelningen av fasta mandat, fr�n vilken ers�ttaren skall utses. Till ers�ttare utses den som d�r st�r n�rmast i tur att f� mandat f�r partiet. F�r varje ledamot f�r det bara finnas en ers�ttare enligt detta stycke. Kan ers�t- tare inte utses p� det s�ttet, utses inte n�gon ers�ttare. Ers�ttare i �vriga val 15 � Ers�ttare i landstingsfullm�ktige och Europaparlamentet utses p� motsvarande s�tt som f�r riksdagsvalet. 16 � Ers�ttare i kommunfullm�ktige utses i f�rsta hand p� grundval av ordningen mellan kandidaterna som framkommer vid ber�kningen av deras personliga r�stetal enligt 9 �. I andra hand utses ers�ttare genom en ber�kning inom det parti f�r vilket han eller hon har blivit vald. Vid varje ber�kning tas h�nsyn bara till de val- sedlar som upptar ledamotens namn och som d�rf�r g�llde f�r detta namn, n�r det fick plats i ordningen. Varje valsedel g�ller som en hel r�st. R�st- v�rdet skall tillgodor�knas det namn som st�r fr�mst p� sedeln av dem som inte blivit utsedda till ledamot. Den som f�r h�gsta r�stetalet �r utsedd till er- s�ttare f�r den ledamot som ber�kningen avser. Om det antal ers�ttare som har utsetts �r mindre �n det antal som kom- munfullm�ktige har best�mt enligt 5 kap. 4 � andra stycket kommunallagen (1991:900) och samma ers�ttare har utsetts f�r tre eller flera ledam�ter, utses ytterligare en ers�ttare f�r var och en av dessa ledam�ter. D� skall �ven namnet p� en kandidat som genom valet blivit utsedd till ers�ttare f�r den le- damot som ber�kningen avser anses som obefintligt. I �vrigt g�rs p� det s�tt som anges i f�rsta och andra stycket. Om antalet ers�ttare fortfarande �r mindre �n det antal som kommunfull- m�ktige har best�mt enligt 5 kap. 4 � andra stycket kommunallagen och samma ers�ttare har utsetts f�r fem eller flera ledam�ter, utses ytterligare en ers�ttare f�r var och en av dessa ledam�ter. D�refter g�rs p� motsvarande s�tt successivt ytterligare ber�kningar f�r de ledam�ter vilkas ers�ttare har utsetts f�r sju eller flera ledam�ter, nio eller flera ledam�ter, och s� vidare, s� l�nge antalet ers�ttare �r mindre �n det an- tal som kommunfullm�ktige har best�mt. Om andelen ers�ttare av de platser som ett parti f�tt utg�r ett brutet tal, skall detta avrundas till n�rmast h�gre hela tal. 17 � Om det f�r ett parti inte kommer att utses minst tv� ers�ttare i kom- munfullm�ktige, skall f�ljande g�lla. Om det sedan ers�ttare utsetts enligt 16 � visar sig att det f�r ledamot eller ledam�ter i ett parti utsetts bara en ers�ttare, skall ytterligare en ber�kning g�ras till dess minst tv� ers�ttare utsetts. Kan n�gon ers�ttare f�r en viss ledamot inte utses p� det s�ttet, utses ingen ers�ttare f�r den ledamoten. </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 31 SFS 2005:837 N�r ledam�ter och ers�ttare avg�r under valperioden Riksdagsvalet 18 � Om en ledamot i riksdagen avg�r under valperioden, skall den cen- trala valmyndigheten p� anm�lan av riksdagens talman utse en ny ledamot. Till ny ledamot skall utses den som st�r i tur att intr�da enligt ordningen mellan ers�ttarna enligt 14 �. 19 � Om en ny ledamot tidigare varit ers�ttare enligt 14 � tredje stycket f�r den avg�ngna ledamoten skall en ny ers�ttare utses enligt 14 �. Har manda- tet flyttats fr�n en valkrets till en annan, skall det anses ha tilldelats den sist- n�mnda valkretsen vid valet. Ers�ttare f�r en annan ledamot som utsetts i st�llet f�r en ledamot som av- g�tt �r de �vriga kandidater som skulle ha varit ers�ttare f�r den avg�ngna ledamoten. 20 � Den centrala valmyndigheten skall p� anm�lan av riksdagens talman med till�mpning av 14 � om m�jligt utse tv� nya ers�ttare, om 1. antalet ers�ttare f�r en riksdagsledamot har minskat till h�lften eller mindre �n h�lften av det antal som utsetts vid valet d�rf�r att ers�ttare har ut- setts till ordinarie ledam�ter eller har avg�tt av n�gon annan orsak, eller 2. antalet ers�ttare inte �r tillr�ckligt stort f�r att ers�ttare skall kunna in- tr�da i en ledamots st�lle. �vriga val 21 � Om en ledamot i landstingsfullm�ktige, kommunfullm�ktige eller Europaparlamentet avg�r under valperioden, skall respektive valmyndighet efter anm�lan utse en ny ledamot. Ny ledamot skall utses enligt vad som till- l�mpas f�r riksdagsvalet enligt 18 och 19 ��. 22 � Om en ers�ttare i landstingsfullm�ktige har utsetts till ordinarie leda- mot eller avg�tt som ers�ttare av n�gon annan orsak, skall l�nsstyrelsen p� anm�lan av fullm�ktiges ordf�rande g�ra nya ber�kningar och utse ytterli- gare en ers�ttare f�r varje ledamot som ber�rs. Ers�ttare f�r en annan ledamot som utsetts i st�llet f�r en ledamot som av- g�tt �r de �vriga kandidater som skulle ha varit ers�ttare f�r den avg�ngna ledamoten. Vid ber�kningen skall samma ber�kning som vid utseende av ers�ttare till�mpas. Kan n�gon ers�ttare inte utses enligt f�rsta stycket, utses ingen er- s�ttare. 23 � Om en ers�ttare i kommunfullm�ktige har utsetts till ordinarie leda- mot eller avg�tt som ers�ttare av n�gon annan orsak, skall l�nsstyrelsen p� anm�lan av fullm�ktiges ordf�rande g�ra nya utr�kningar och fastst�lla yt- terligare en ers�ttare f�r varje ledamot som ber�rs. I de fall antalet ers�ttare ocks� efter det att ers�ttare avg�tt uppg�r till minst det antal som fullm�ktige best�mt, skall en ny ers�ttare utses bara om ledamoten i annat fall skulle komma att sakna ers�ttare som utsetts f�r henne eller honom. 2 SFS 2005:837873 </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 32 SFS 2005:837 Ers�ttare f�r en annan ledamot som utsetts i st�llet f�r en ledamot som av- g�tt �r de �vriga kandidater som skulle ha varit ers�ttare f�r den avg�ngna ledamoten. Vid utr�kningen skall 18 och 19 �� till�mpas. Kan n�gon ers�ttare inte ut- ses enligt f�rsta stycket, utses ingen ers�ttare. 24 � Den centrala valmyndigheten skall p� anm�lan av Europaparlamentet med till�mpning av reglerna om utseende av ers�ttare om m�jligt utse tv� nya ers�ttare, om antalet ers�ttare f�r en ledamot har minskat till h�lften eller mindre �n h�lften av det antal som utsetts vid valet d�rf�r att ers�ttare har utsetts till ledamot eller har avg�tt av n�gon annan orsak. Valets avslutning Riksdagsvalet och valet till Europaparlamentet 25 � N�r den centrala valmyndigheten har f�rdelat mandaten mellan parti- erna och utsett ledam�ter och ers�ttare, skall valresultatet tillk�nnages ge- nom att det kung�rs i Post- och Inrikes Tidningar. D�rmed �r valet avslutat. Det skall ocks� kung�ras i Post- och Inrikes Tidningar, n�r nya ledam�ter och ers�ttare utsetts enligt 1820 och 24 ��. Valet till landstings- och kommunfullm�ktige 26 � N�r l�nsstyrelsen har f�rdelat mandaten mellan partierna och utsett ledam�ter och ers�ttare skall valresultatet kung�ras genom att protokollet l�ggs fram f�r granskning. D�rmed �r valet avslutat. Detsamma skall g�lla n�r nya ledam�ter och ers�ttare utsetts enligt 21 23 ��. 27 � Om f�rre �n halva antalet ledam�ter utsetts i landstings- eller kom- munfullm�ktige, skall Valpr�vningsn�mnden upph�va valet och besluta om omval av samtliga ledam�ter och ers�ttare. Utf�rdande och granskning av bevis f�r den som blivit utsedd 28 � F�r den som blivit utsedd till ledamot av riksdagen, landstings- fullm�ktige, kommunfullm�ktige eller Europaparlamentet eller till ers�ttare skall respektive valmyndighet genast utf�rda bevis om detta. I beviset skall den valmyndigheten ange 1. namnet p� den som blivit utsedd, och 2. den tid, det parti och den valkrets som ledamoten eller ers�ttaren blivit utsedd f�r. Ett bevis f�r ers�ttare skall dessutom i f�rkommande fall inneh�lla uppgift om den eller de ledam�ter som han eller hon utsetts till ers�ttare f�r och ord- ningen mellan ers�ttarna, om flera ers�ttare utsetts f�r samma ledamot. 29 � Som bevis g�ller utdrag ur protokoll eller annan handling fr�n ber�k- ning vid vilken ledamoten eller ers�ttaren blivit utsedd. Beviset skall skickas till den som blivit utsedd. Vid riksdagsval skall beviset �ven skickas till Val- </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 33 SFS 2005:837 pr�vningsn�mnden och riksdagens talman. Bevis som avser ledamot i Euro- paparlamentet skall dessutom skickas till parlamentet. Bevis som avser landstings- och kommunfullm�ktige skall skickas till respektive fullm�ktige. 30 � Valpr�vningsn�mnden skall granska bevis f�r riksdagsledam�ter eller ledam�ter i Europaparlamentet och ers�ttare f�r att pr�va om dessa bli- vit utf�rdade i enlighet med 28 �. Granskningen skall efter riksdagsval vara avslutad senast dagen innan den riksdag som valet g�llt samlas till riksm�te. �vriga bevis som kommer in till Valpr�vningsn�mnden skall granskas s� snart det kan ske. Ber�ttelse om granskningen skall genast �verl�mnas till riksdagens talman. G�ller valet ledam�ter i Europaparlamentet, skall ber�t- telse om granskningen dessutom skickas till parlamentet. 31 � Valpr�vningsn�mnden f�r uppdra �t ordf�randen eller ers�ttaren f�r ordf�randen att p� n�mndens v�gnar granska bevis f�r en riksdagsledamot eller ledamot i Europaparlamentet och ers�ttare f�r s�dana ledam�ter som utses under l�pande valperiod med anledning av att en ledamot avg�tt eller ers�ttare utsetts enligt 1820 och 24 ��. AVDELNING V. AVSLUTANDE BEST�MMELSER 15 kap. �verklagande 1 � Beslut eller andra �tg�rder enligt denna lag f�r �verklagas endast i den utstr�ckning som anges i detta kapitel. �verklagande hos l�nsstyrelsen 2 � Ett beslut av en valn�mnd att inte godta ett hinder mot att ta emot ett uppdrag som r�stmottagare f�r �verklagas hos l�nsstyrelsen. Tiden f�r �ver- klagande r�knas fr�n den dag beslutet meddelades. L�nsstyrelsens beslut enligt denna paragraf f�r inte �verklagas. �verklagande hos Valpr�vningsn�mnden 3 � Hos Valpr�vningsn�mnden f�r �verklagas 1. f�ljande beslut av l�nsstyrelsen: a) beslut enligt 4 kap. 8 och 13 �� om fastst�llande av valkretsindelning f�r val till landstings- och kommunfullm�ktige, b) beslut enligt 4 kap. 10 och 14 �� om antalet valkretsmandat f�r val till landstings- och kommunfullm�ktige, c) beslut enligt 4 kap. 17 � om indelning i valdistrikt, 2. l�nsstyrelsens eller den centrala valmyndighetens beslut om r�ttelse i en r�stl�ngd, 3. f�ljande beslut av den centrala valmyndigheten eller, i f�rekommande fall, l�nsstyrelsen: a) beslut enligt 4 kap. 3 � om antalet valkretsmandat vid val till riksdagen, b) beslut i ett �rende enligt 2 kap. om registrering av partibeteckning, c) beslut i ett �rende enligt 2 kap. om anm�lan av kandidater eller 6 kap. om valsedlar, </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 34 SFS 2005:837 4. l�nsstyrelsens eller den centrala valmyndighetens beslut att fastst�lla utg�ngen av ett val eller av en s�dan sammanr�kning f�r att f�rordna efter- tr�dare eller ers�ttare som s�gs i 14 kap. 1824 ��. 4 � Ett beslut som avses i 3 � 4 f�r �verklagas av 1. den som enligt r�stl�ngden haft r�str�tt vid valet, och 2. ett parti som deltagit i valet. Beslutet f�r ocks� �verklagas av en kandidat som inte har varit upptagen i den aktuella r�stl�ngden, n�r det g�ller fr�gan om f�rordnande av honom eller henne som ledamot, eftertr�dare eller ers�ttare. Hur �verklagandet g�rs 5 � Ett �verklagande ges in till den myndighet som har meddelat det �ver- klagade beslutet (beslutsmyndigheten). 6 � Ett �verklagande skall ha kommit in till beslutsmyndigheten 1. i ett �rende som avses i 3 � 1 samt 3 a och b: senast inom tre veckor fr�n den dag det �verklagade beslutet kungjordes eller, om beslutet inte har kungjorts, inom tre veckor fr�n den dag klaganden fick del av beslutet, 2. i ett �rende som avses i 3 � 2: senast onsdagen f�re valdagen, 3. i ett �rende som avses i 3 � 3 c: senast inom tre veckor fr�n den dag kla- ganden fick del av beslutet, 4. i ett �rende som avses i 3 � 4: tidigast dagen efter valdagen och senast inom tio dagar efter det att valet avslutades eller, om �verklagandet g�ller beslut om att f�rordna nya ledam�ter eller ers�ttare enligt 14 kap. 1824 ��, inom tio dagar efter det att sammanr�kningen avslutades. Det �r Valpr�vningsn�mnden som avg�r om �verklagandet har kommit in i r�tt tid. 7 � Om ett �verklagande kommit in till Valpr�vningsn�mnden inom �ver- klagandetiden, skall det tas upp till pr�vning �ven om skrivelsen med �ver- klagandet inte kommit till beslutsmyndigheten i tid. Pr�vningen av �verklagande av val 8 � I de �renden som avses i 3 � 4 skall beslutsmyndigheten snarast m�j- ligt efter att tiden f�r �verklagande g�tt ut p� en g�ng kung�ra samtliga �ver- klaganden och l�mna dessa till Valpr�vningsn�mnden. Kung�relsen skall inf�ras 1. i Post- och Inrikes Tidningar om �verklagandet g�ller riksdagen eller Europaparlamentet, 2. i ortstidning inom landstinget respektive kommunen om �verklagandet g�ller landstings- eller kommunfullm�ktige. I kung�relsen skall en viss kort tid anges inom vilken den som vill yttra sig �ver �verklagandena skall ha gjort det till Valpr�vningsn�mnden. 9 � Beslutsmyndigheten skall skyndsamt till Valpr�vningsn�mnden yttra sig �ver �verklagandena. Best�mmelserna i 27 och 28 �� f�rvaltningslagen (1986:223) om ompr�vning av beslut skall inte till�mpas. </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 35 SFS 2005:837 10 � Ett beslut genom vilket n�gon har f�rordnats till ledamot i landstings- eller kommunfullm�ktige eller till ers�ttare g�ller �ven om beslutet har �ver- klagats. Om n�gon annan f�rordnats till ledamot eller ers�ttare med anled- ning av �verklagandet, g�ller det beslutet s� snart det val eller den samman- r�kning har avslutats som ledamoten eller ers�ttaren blivit f�rordnad genom. Ledam�ter i Europaparlamentet tilltr�der sitt uppdrag d� de f�rordnats och deras beh�righet pr�vats av Europaparlamentet. Best�mmelserna om inhibition i 29 � f�rvaltningslagen (1986:223) g�ller inte beslut som s�gs i denna paragraf. 11 � N�r Valpr�vningsn�mnden pr�var ett �verklagande, skall n�mndens samtliga ledam�ter vara n�rvarande. Om �verklagandet avser ett beslut ge- nom vilket utg�ngen av ett ordinarie val till riksdagen eller ett ordinarie val till landstings- eller kommunfullm�ktige har fastst�llts, skall n�mnden ha samma sammans�ttning som den hade vid tiden f�r dessa val. Om �verkla- gandet avser ett beslut genom vilket utg�ngen av ett annat val fastst�llts, f�r n�mnden ha den sammans�ttning den hade vid tiden f�r det valet. 12 � Myndigheter och andra som har hj�lpt till vid valet skall l�mna Val- pr�vningsn�mnden de upplysningar och yttranden som n�mnden beg�r. Om Valpr�vningsn�mnden finner att n�gon beh�ver h�ras som vittne vid domstol, kan n�mnden f�rordna att vittnesf�rh�r skall h�llas vid tingsr�tt. Vid bevisupptagning enligt andra stycket g�ller 35 kap. 10 och 11 �� r�tt- teg�ngsbalken. Ers�ttning till vittnen skall betalas av allm�nna medel. Kost- naden f�r detta skall stanna p� staten. 13 � Valpr�vningsn�mnden skall upph�va ett val i den omfattning som det beh�vs och f�rordna om omval i den ber�rda valkretsen 1. om det vid f�rberedande och genomf�rande av valet som en myndighet svarar f�r f�rekommit avvikelse fr�n f�reskriven ordning, eller 2. om n�gon hindrat r�stningen, f�rvanskat l�mnade r�ster eller otillb�rli- gen verkat vid valet p� n�got annat s�tt. Kan r�ttelse �stadkommas genom f�rnyad sammanr�kning eller n�gon an- nan s�dan mindre ingripande �tg�rd, skall n�mnden i st�llet uppdra �t be- slutsmyndigheten att vidta en s�dan r�ttelse. R�ttelse enligt f�rsta eller andra stycket skall ske bara om det med fog kan antas att vad som f�rekommit har inverkat p� valutg�ngen. Ett omval till riksdagen eller landstingsfullm�ktige avser endast det antal fasta mandat och utj�mningsmandat som tilldelades den ber�rda valkretsen vid det upph�vda valet. 14 � Om det vid en sammanr�kning som avses i 14 kap. 1824 �� har f�- rekommit avvikelse fr�n f�reskriven ordning och det inte �r osannolikt att avvikelsen har inverkat p� utg�ngen av sammanr�kningen, skall Valpr�v- ningsn�mnden upph�va sammanr�kningen och uppdra �t beslutsmyndig- heten att vidta den r�ttelse som beh�vs. 15 � Om ett visst beslut inte f�r �verklagas eller om det skall �verklagas i s�rskild ordning, f�r en omst�ndighet som avses med beslutet inte �beropas vid pr�vning enligt 13 eller 14 �. </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 36 SFS 2005:837 Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00 Elanders Gotab, Stockholm 2005 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2006, d� vallagen (1997:157) skall upph�ra att g�lla. 2. Partibeteckningar som har registrerats enligt den upph�vda lagen skall anses registrerade enligt den nya lagen. 3. Beslut om indelning i valkretsar och valdistrikt som har fattats enligt den upph�vda lagen skall anses fattade enligt den nya lagen. P� regeringens v�gnar G�RAN PERSSON BOSSE RINGHOLM (Justitiedepartementet) </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Vallag;

utf�rdad den 24 november 2005.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs f�ljande.

AVDELNING I. ALLM�NNA BEST�MMELSER

1 kap. Inledande best�mmelser

1 �

I denna lag finns best�mmelser om genomf�rande av val till riksdagen,

landstings- och kommunfullm�ktige samt Europaparlamentet.

Vissa grundl�ggande best�mmelser om val finns i regeringsformen och

kommunallagen (1991:900).

Inneh�llet i denna lag �r uppdelat enligt f�ljande.

AVDELNING I. ALLM�NNA BEST�MMELSER

1 kap. Inledande best�mmelser
2 kap. Partier och kandidater
3 kap. Valmyndigheter m.m.
4 kap. Valkretsar och valdistrikt m.m.
5 kap. R�stl�ngder och r�stkort
6 kap. Valsedlar och kuvert

AVDELNING II. GENOMF�RANDE AV VAL

7 kap. Allm�nna best�mmelser om r�stning
8 kap. Allm�nna best�mmelser om r�stmottagning
9 kap. R�stmottagning i vallokal
10 kap. R�stmottagning i r�stningslokal

AVDELNING III. R�KNING AV R�STER

11 kap. Prelimin�r r�str�kning i vallokal
12 kap. Valn�mndens r�str�kning
13 kap. Slutlig r�str�kning

AVDELNING IV. F�RDELNING AV MANDAT

14 kap. F�rdelning av mandat

AVDELNING V. AVSLUTANDE BEST�MMELSER

15 kap. �verklagande

1 Prop. 2004/05:163, bet. 2005/06:KU9, rskr. 2005/06:33.

SFS 2005:837

Utkom fr�n trycket
den 2 december 2005

SFS 2005:837

N�r val skall h�llas

2 �

Val skall alltid h�llas p� en s�ndag.

3 �

Ordinarie val till riksdagen samt ordinarie val till landstings- och kom-

munfullm�ktige skall h�llas samma dag. Valdag skall vara den tredje s�nda-
gen i september. Val till Europaparlamentet skall h�llas i juni vart femte �r.

Vid omval till riksdagen best�mmer regeringen vilken dag som skall vara

valdag. Vid omval till landstings- eller kommunfullm�ktige best�mmer den
centrala valmyndigheten, efter samr�d med l�nsstyrelsen, vilken dag som
skall vara valdag.

Vid extra val enligt 3 kap. 4 � regeringsformen best�mmer regeringen vil-

ken dag som skall vara valdag.

Vid extra val enligt 6 kap. 3 � regeringsformen best�mmer riksdagens tal-

man, efter samr�d med den centrala valmyndigheten, vilken dag som skall
vara valdag.

S�rskilda best�mmelser om val till Europaparlamentet

4 �

Den som har r�str�tt vid val till riksdagen har r�str�tt ocks� vid val till

Europaparlamentet.

Medborgare i n�gon av Europeiska unionens medlemsstater (unions-

medborgare) som har r�str�tt vid val till landstings- och kommunfullm�ktige
och som vid val till Europaparlamentet inte r�star i n�gon annan medlems-
stat i Europeiska unionen, har r�str�tt vid ett s�dant val i Sverige.

5 �

Valbar till Europaparlamentet �r var och en som har r�str�tt enligt 4 �.

Unionsmedborgare �r dock valbara endast under den ytterligare f�ruts�tt-
ningen att de enligt 2 kap. 11 � visar att de i sitt hemland inte f�rlorat sin
valbarhet vid val till Europaparlamentet.

6 �

Ett uppdrag som ledamot av Europaparlamentet �r inte f�renligt med

att vara

1. ledamot av ett nationellt parlament,
2. ledamot av regeringen i en medlemsstat,
3. ledamot av Europeiska gemenskapernas kommission,
4. domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i Europeiska gemen-

skapernas domstol eller f�rstainstansr�tt,

5. ledamot av Europeiska centralbankens direktion,
6. ledamot av Europeiska revisionsr�tten,
7. EU-ombudsman,
8. medlem av Ekonomiska och sociala kommitt�n i Europeiska gemen-

skapen och Europeiska atomenergigemenskapen,

9. medlem av s�dana kommitt�er eller andra organ som har tillsatts enligt

f�rdragen om uppr�ttandet av Europeiska gemenskapen och Europeiska
atomenergigemenskapen f�r att f�rvalta gemenskapernas medel eller f�r att
utf�ra en permanent och direkt f�rvaltningsuppgift,

2 Jfr EGT L 278, 8.10.1976, s. 5 (Celex 41976X1008(01)), EGT L 329, 30.12.1993,
s. 34 (Celex 31993L0109) och EGT L 283, 21.10.2002, s. 1 (Celex 32002D0772).

SFS 2005:837

10. styrelseledamot, direktionsledamot eller anst�lld i Europeiska investe-

ringsbanken, eller

11. tj�nsteman eller annan anst�lld i aktiv tj�nst inom Europeiska gemen-

skapernas institutioner eller i organ som �r knutna till dem eller i Europeiska
centralbanken.

2 kap. Partier och kandidater

Registrering av partibeteckning

1 �

Ett parti som vill registrera sin beteckning skall skriftligen anm�la

detta hos den centrala valmyndigheten. Om anm�lan g�rs senast den sista fe-
bruari det �r val skall h�llas, g�ller registreringen fr�n och med det valet.

Om det �r fr�ga om ett annat slag av val �n ordinarie val till riksdagen,

ordinarie val till landstings- och kommunfullm�ktige eller val till Europa-
parlamentet, skall en anm�lan i st�llet g�ras senast en vecka efter det att be-
slutet om valdag har meddelats f�r att registreringen skall g�lla fr�n och med
det valet.

2 �

Av en anm�lan skall det framg� vilket slag av val den g�ller. Om den

avser val till landstings- eller kommunfullm�ktige, skall det framg� vilket
landsting eller vilken kommun den g�ller.

Tillsammans med en anm�lan skall partiet l�mna f�rklaringar enligt 4 �

eller ett intyg om att s�dana f�rklaringar har visats upp f�r notarius publicus.

3 �

En partibeteckning skall registreras om f�ljande villkor �r uppfyllda:

1. Partibeteckningen skall best� av eller inneh�lla ord.
2. Om ett parti inte redan �r representerat i den beslutande f�rsamling som

anm�lan g�ller, skall denna ha ett dokumenterat st�d av minst

a) f�r val till riksdagen: 1 500 personer som har r�str�tt i hela landet,
b) f�r val till landstings- eller kommunfullm�ktige: 100 respektive 50 per-

soner som har r�str�tt i det landsting eller den kommun som anm�lan g�ller,

c) f�r val till Europaparlamentet: 1 500 personer som har r�str�tt i hela

landet.

3. Partibeteckningen skall inte kunna antas bli f�rv�xlad med en beteck-

ning som redan

a) �r registrerad, eller
b) har anm�lts f�r registrering, om beteckningarna skulle komma att bli

registrerade f�r samma val.

4. Partibeteckningen skall inte kunna antas bli f�rv�xlad med en beteck-

ning som tidigare g�llt f�r samma slag av val men som avregistrerats f�r
h�gst fem �r sedan p� grund av namnbyte.

4 �

De som enligt 3 � 2 st�der en anm�lan om registrering skall egenh�n-

digt underteckna en f�rklaring om st�det. Av f�rklaringen skall deras namn
och personnummer framg� samt var de �r folkbokf�rda.

5 �

Om en partibeteckning registreras f�r val till riksdagen, g�ller registre-

ringen ocks� f�r val till landstings- och kommunfullm�ktige i hela landet
samt f�r val till Europaparlamentet. Om registreringen avser val till lands-

SFS 2005:837

tingsfullm�ktige, g�ller den val i det landstinget och val till kommunfull-
m�ktige i de kommuner som ligger inom landstinget. I �vriga fall g�ller re-
gistreringen endast f�r det val som anm�lan avser.

6 �

Om ett parti som har registrerat en partibeteckning medger det, kan ett

annat parti f� samma beteckning registrerad

1. f�r val till riksdagen �ven om beteckningen redan �r registrerad f�r val

till landstings- eller kommunfullm�ktige, eller

2. f�r val till landstingsfullm�ktige, �ven om partibeteckningen redan �r

registrerad f�r val till kommunfullm�ktige inom landstinget.

Detta g�ller ocks� om det f�rsta partiets ans�kan �nnu inte lett till regi-

strering, n�r det andra partiet l�mnar in sin ans�kan.

7 �

En registrerad partibeteckning skall avregistreras om partiet

1. beg�r det, eller
2. inte har anm�lt kandidater f�r tv� ordinarie val i f�ljd till riksdagen, till

landstings- eller kommunfullm�ktige eller till Europaparlamentet.

8 �

N�r en partibeteckning har registrerats eller avregistrerats, skall den

centrala valmyndigheten kung�ra detta i Post- och Inrikes Tidningar.

Anm�lan av kandidater

9 �

Ett parti som vill anm�la samtliga sina kandidater f�r ett visst val skall

skriftligen g�ra detta hos den centrala valmyndigheten eller, i den utstr�ck-
ning som regeringen best�mmer, l�nsstyrelsen.

Tillsammans med anm�lan skall partiet l�mna en egenh�ndigt underteck-

nad f�rklaring fr�n varje kandidat att han eller hon samtycker till anm�lan.

10 �

En anm�lan av kandidater skall avse

1. f�r val till riksdagen: en viss valkrets,
2. f�r val till kommun- eller landstingsfullm�ktige: kommunen eller

landstinget,

3. f�r val till Europaparlamentet: hela landet.

11 �

Unionsmedborgare som inte �r svenska medborgare och som �nskar

kandidera vid val till Europaparlamentet skall i en egenh�ndigt underteck-
nad f�rs�kran till den centrala valmyndigheten

1. ange sin nationalitet och sin adress i Sverige,
2. ange den valkrets eller det omr�de i hemstaten d�r de senast var upp-

tagna i r�stl�ngd, och

3. f�rklara att de inte kandiderar vid val till Europaparlamentet i n�gon

annan stat.

Tillsammans med en s�dan f�rs�kran skall unionsmedborgaren l�mna ett

intyg av den beh�riga myndigheten i hemstaten att valbarheten inte g�tt f�r-
lorad d�r eller att denna diskvalifikationsgrund inte finns s�vitt myndigheten
vet. En underr�ttelse om att en unionsmedborgare har f�rklarat att han eller
hon vill kandidera vid val till Europaparlamentet skall s�ndas till valmyndig-
heten i den stat d�r personen �r medborgare.

SFS 2005:837

12 �

En anm�lan av kandidater skall inte beaktas, om partiet inte kan visa

att det har f�tt kandidaternas samtycke till att anm�la dem. En kandidat som
inte visar upp ett intyg enligt 11 � andra stycket f�r inte kandidera. Om en
s�dan kandidat anm�ls till ett val, skall anm�lan inte beaktas.

13 �

Den centrala valmyndigheten skall inf�r varje val

1. besluta n�r kandidaterna senast skall anm�las och kung�ra detta beslut i

Post- och Inrikes Tidningar,

2. underr�tta varje parti som registrerat sin partibeteckning om tidpunk-

ten, och

3. best�mma n�r f�rs�kran enligt 11 � senast skall l�mnas.

3 kap. Valmyndigheter m.m.

Valmyndigheter

1 �

Det skall finnas en central valmyndighet som har det �vergripande an-

svaret f�r fr�gor om val.

2 �

L�nsstyrelsen �r regional valmyndighet med ansvar i l�net f�r fr�gor

om val.

3 �

I varje kommun skall det finnas en valn�mnd, som �r lokal valmyndig-

het med ansvar i kommunen f�r fr�gor om val.

Att kommunerna skall se till att det finns en vallokal f�r varje valdistrikt

framg�r av 4 kap. 20 �.

I val som g�ller hela landet ansvarar varje kommun ocks� f�r att det i

kommunen finns r�stningslokaler som i fr�ga om �ppeth�llande, tillg�nglig-
het och lokalisering ger v�ljarna goda m�jligheter att r�sta.

Om en kommun anser att det av s�rskilda sk�l finns behov av att som r�st-

ningslokal anv�nda en lokal som inte uppfyller kravet p� tillg�nglighet, skall
saken underst�llas l�nsstyrelsen. Kommunen skall ange varf�r n�gon annan
lokal inte kan anv�ndas i st�llet och vilka �tg�rder som kommunen avser att
vidta f�r att komma till r�tta med bristen inf�r senare val. L�nsstyrelsen be-
slutar d�refter om kommunen f�r anv�nda lokalen i fr�ga f�r det aktuella
valet.

R�stmottagare

4 �

P� varje r�stmottagningsst�lle skall det finnas s� m�nga r�stmottagare

som beh�vs f�r att r�stmottagningen skall kunna genomf�ras.

F�r varje valdistrikt skall det utses minst fyra r�stmottagare, varav en ord-

f�rande och en ers�ttare f�r ordf�randen. Vid r�stmottagningen skall minst
tre av r�stmottagarna vara n�rvarande i vallokalen. En av dessa skall vara
ordf�randen eller ordf�randens ers�ttare.

5 �

R�stmottagare f�rordnas av valn�mnden. R�stmottagare hos en ut-

landsmyndighet f�rordnas dock av myndighetens chef. Om valn�mnden har
beslutat att r�stmottagning skall �ga rum p� ett sjukhus, en kriminalv�rds-

SFS 2005:837

anstalt, ett h�kte eller n�gon liknande inr�ttning, f�r n�mnden �verl�ta �t den
som �r chef f�r inr�ttningen att f�rordna r�stmottagare d�r.

Alla som �r valbara till ledam�ter i valn�mnden �r skyldiga att ta emot ett

uppdrag som r�stmottagare i ett valdistrikt, om de inte har ett giltigt hinder.

Lantbrevb�rare

6 �

Posten AB skall bitr�da vid val genom att de lantbrevb�rare som �r an-

st�llda av bolaget skall vara bud enligt best�mmelserna i 7 kap.

Vid val som inte g�ller hela landet f�r den centrala valmyndigheten be-

gr�nsa Posten AB:s skyldighet enligt f�rsta stycket.

4 kap. Valkretsar och valdistrikt m.m.

Valkretsar

1 �

F�r val till riksdagen, landstingsfullm�ktige och kommunfullm�ktige

skall det finnas geografiskt avgr�nsade omr�den f�r vilka det skall v�ljas le-
dam�ter till den beslutande f�rsamling valet g�ller (valkretsar). F�r val till
Europaparlamentet utg�r landet en enda valkrets.

Om inte annat anges skall vid till�mpningen av detta kapitel antalet r�st-

ber�ttigade vid ett val ber�knas p� grundval av uppgifterna i folkbokf�rings-
databasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i
Skatteverkets folkbokf�ringsverksamhet den 1 mars val�ret.

Val till riksdagen

2 �

Vid val till riksdagen �r landet indelat i f�ljande valkretsar:

1. Stockholms kommun,
2. Stockholms l�ns valkrets (Stockholms l�n med undantag av Stock-

holms kommun),

3. Uppsala l�n,
4. S�dermanlands l�n,
5. �sterg�tlands l�n,
6. J�nk�pings l�n,
7. Kronobergs l�n,
8. Kalmar l�n,
9. Gotlands l�n,
10. Blekinge l�n,
11. Malm� kommun,
12. Sk�ne l�ns v�stra valkrets (Bjuvs, Esl�vs, Helsingborgs, H�gan�s,

H�rby, H��rs, Landskrona och Sval�vs kommuner),

13. Sk�ne l�ns s�dra valkrets (Burl�vs, K�vlinge, Lomma, Lunds, Sj�bo,

Skurups, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs, Vellinge och Ystads kommu-
ner),

14. Sk�ne l�ns norra och �stra valkrets (Brom�lla, B�stads, H�ssleholms,

Klippans, Kristianstads, Osby, Perstorps, Simrishamns, Tomelilla, �storps,
�ngelholms, �rkelljunga och �stra G�inge kommuner),

15. Hallands l�n,
16. G�teborgs kommun,

SFS 2005:837

17. V�stra G�talands l�ns v�stra valkrets (H�rryda, Kung�lvs, Lysekils,

Munkedals, M�lndals, Orusts, Partille, Soten�s, Stenungsunds, Str�mstads,
Tanums, Tj�rns, Uddevalla och �cker� kommuner),

18. V�stra G�talands l�ns norra valkrets (Ale, Alings�s, Bengtsfors, Dals-

Eds, F�rgelanda, Herrljunga, Lerums, Lilla Edets, Melleruds, Trollh�ttans,
V�rg�rda, V�nersborgs och �m�ls kommuner),

19. V�stra G�talands l�ns s�dra valkrets (Bollebygds, Bor�s, Marks,

Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner),

20. V�stra G�talands l�ns �stra valkrets (Essunga, Falk�pings, Gr�storps,

Gullsp�ngs, G�tene, Hjo, Karlsborgs, Lidk�pings, Mariestads, Skara,
Sk�vde, Tibro, Tidaholms, T�reboda och Vara kommuner),

21. V�rmlands l�n,
22. �rebro l�n,
23. V�stmanlands l�n,
24. Dalarnas l�n,
25. G�vleborgs l�n,
26. V�sternorrlands l�n,
27. J�mtlands l�n,
28. V�sterbottens l�n, och
29. Norrbottens l�n.

3 �

Den centrala valmyndigheten skall senast den 30 april det �r d� ordina-

rie val skall h�llas besluta hur m�nga fasta valkretsmandat som varje val-
krets skall ha. Det skall g�ras p� f�ljande s�tt.

Varje valkrets skall f� ett fast valkretsmandat f�r varje g�ng som antalet

personer som har r�str�tt i valkretsen �r j�mnt delbart med en trehundra-
tiondel av antalet personer som har r�str�tt i hela landet.

Om inte alla fasta valkretsmandat kan f�rdelas p� detta s�tt, f�r valkret-

sarna de �terst�ende mandaten i tur och ordning efter de �verskott som upp-
st�r vid ber�kningen. Om �verskottstalen �r lika stora i tv� eller flera val-
kretsar, skall lotten avg�ra vilken valkrets som skall f� mandatet.

4 �

�ndrad l�nsindelning eller �ndrad kommunal indelning skall beaktas

vid val till riksdagen redan fr�n och med den dagen �ndringen har beslutats,
om beslutet kommer att p�verka antalet fasta valkretsmandat och det tr�der i
kraft den 1 januari �ret efter det �r d� ordinarie val till riksdagen har h�llits.

Val till landstingsfullm�ktige

5 �

Vid val till landstingsfullm�ktige skall landsting delas in i valkretsar.

En valkrets skall omfatta en eller flera kommuner, om inte n�got annat

f�ljer av 6 � andra stycket.

6 �

En valkrets b�r utformas s� att den kan ber�knas f� minst �tta fasta val-

kretsmandat. Den b�r ha en sammanh�ngande gr�nslinje.

En del av en kommun f�r bilda en valkrets tillsammans med en annan

kommun, en del av en annan kommun eller delar av andra kommuner, om
valkretsen annars inte kan ber�knas f� minst �tta fasta valkretsmandat. En
kommun f�r ocks� delas in i tv� eller flera valkretsar, om man p� s� s�tt kan
uppn� en l�mpligare valkretsindelning.

SFS 2005:837

7 �

Om en kommun delas in i tv� eller flera valkretsar f�r val till lands-

tingsfullm�ktige och om kommunen �r indelad i valkretsar f�r val till kom-
munfullm�ktige, skall gr�nsen f�r en valkrets f�r val till landstingsfullm�k-
tige sammanfalla med gr�nsen f�r en valkrets f�r val till kommunfullm�k-
tige.

8 �

Indelningen i valkretsar skall, sedan kommunerna inom landstinget har

f�tt tillf�lle att yttra sig, beslutas av landstingsfullm�ktige senast den
31 oktober �ret f�re det val�r d� den nya indelningen skall g�lla f�r f�rsta
g�ngen. F�r att g�lla skall beslutet vara fastst�llt av l�nsstyrelsen.

Regeringen eller den myndighet som beslutar om �ndring i landets indel-

ning i landsting eller kommuner f�r, om det beh�vs, best�mma att beslut om
indelning i valkretsar f�r meddelas senare �n den dag som anges i f�rsta
stycket.

9 �

Mandaten i landstingsfullm�ktige best�r av fasta valkretsmandat och

utj�mningsmandat.

Nio tiondelar av mandaten �r fasta valkretsmandat. Om talet blir brutet

n�r antalet fasta valkretsmandat ber�knas, skall det rundas av till n�rmaste
l�gre hela tal. �terst�ende mandat �r utj�mningsmandat.

10 �

L�nsstyrelsen skall senast den 30 april det �r d� ordinarie val skall

h�llas besluta hur m�nga fasta valkretsmandat som varje valkrets skall ha.
Det skall g�ras p� f�ljande s�tt.

Antalet personer som har r�str�tt i landstinget delas med antalet fasta val-

kretsmandat och d�refter delas antalet personer som har r�str�tt i varje val-
krets med det tal som blir resultatet av den ber�kningen. Varje g�ng som an-
talet som har r�str�tt i en valkrets �r j�mnt delbart med detta tal f�r den val-
kretsen ett mandat.

Om inte alla fasta valkretsmandat kan f�rdelas p� detta s�tt, f�r valkret-

sarna de �terst�ende mandaten i tur och ordning efter de �verskott som upp-
st�r vid ber�kningen. N�r �verskottstalen �r lika stora i tv� eller flera val-
kretsar, skall lotten avg�ra vilken valkrets som skall f� mandatet.

Regeringen eller den myndighet som beslutar om �ndring i landets indel-

ning i landsting eller kommuner f�r, om det beh�vs, best�mma att beslut om
f�rdelning av mandat f�r meddelas senare �n den dag som anges i f�rsta
stycket.

Val till kommunfullm�ktige

11 �

Vid val till kommunfullm�ktige �r kommunen en enda valkrets, om

inte n�got annat f�ljer av 12 �.

12 �

Om en kommun har fler �n 6 000 personer som har r�str�tt, f�r kom-

munen delas in i tv� eller flera valkretsar. Om det finns fler �n 24 000 som
har r�str�tt i en kommun eller om det f�r kommunen skall utses minst 51
fullm�ktige, skall kommunen delas in i tv� eller flera valkretsar. En kommun
som har f�rre �n 6 000 personer som har r�str�tt f�r delas in i tv� eller flera
valkretsar endast om det finns synnerliga sk�l f�r det.

SFS 2005:837

Antalet r�stber�ttigade skall ber�knas p� grundval av uppgifterna i folk-

bokf�ringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av person-
uppgifter i Skatteverkets folkbokf�ringsverksamhet den 1 mars det �r beslu-
tet om valkretsindelning fattas.

En valkrets skall utformas s� att den f�r minst 15 kommunfullm�ktige.

Den skall ha en sammanh�ngande gr�nslinje, om det inte finns s�rskilda sk�l
f�r n�got annat. Antalet fullm�ktige f�r hela kommunen skall f�rdelas s�
j�mnt som m�jligt.

13 �

Indelningen i valkretsar skall beslutas av kommunfullm�ktige senast

den 31 oktober �ret f�re det val�r d� den nya indelningen skall g�lla f�r
f�rsta g�ngen. F�r att g�lla skall beslutet vara fastst�llt av l�nsstyrelsen.

Regeringen eller den myndighet som beslutar om �ndring i landets indel-

ning i landsting eller kommuner f�r, om det beh�vs, best�mma att beslut om
indelning i valkretsar f�r meddelas senare �n som s�gs i f�rsta stycket.

14 �

Samtliga mandat i kommunfullm�ktige �r fasta mandat.

Om en kommun �r indelad i flera valkretsar, skall l�nsstyrelsen senast den

30 april det �r d� ordinarie val skall h�llas besluta hur m�nga mandat som
varje valkrets skall ha. Det skall g�ras p� f�ljande s�tt.

Antalet personer som har r�str�tt i kommunen delas med antalet mandat

och d�refter delas antalet personer som har r�str�tt i varje valkrets med det
tal som blir resultatet av den ber�kningen. Varje g�ng som antalet som har
r�str�tt i en valkrets �r j�mnt delbart med detta tal f�r den valkretsen ett
mandat.

Om inte alla mandat kan f�rdelas p� detta s�tt, f�r valkretsarna de �ter-

st�ende mandaten i tur och ordning efter de �verskott som uppst�r vid ber�k-
ningen. Om �verskottstalen �r lika stora i tv� eller flera valkretsar, skall lot-
ten avg�ra vilken valkrets som skall f� mandatet.

Regeringen eller den myndighet som beslutar om �ndring i landets indel-

ning i landsting eller kommuner f�r, om det beh�vs, best�mma att beslut om
f�rdelning av mandat f�r meddelas senare �n som s�gs i andra stycket.

15 �

Om antalet mandat som en valkrets f�r enligt 14 � blir mindre �n 15,

skall antalet �nd� best�mmas till 15. Antalet mandat i �vriga kretsar skall d�
j�mkas i motsvarande utstr�ckning. I ett s�dant fall skall valkretsindelningen
ompr�vas f�re n�sta val.

Valdistrikt

Indelning

16 �

Varje kommun skall delas in i geografiska r�stningsomr�den (val-

distrikt).

Om det inte finns s�rskilda sk�l f�r n�got annat, skall f�r varje fastighet

samtliga r�stber�ttigade h�nf�ras till samma valdistrikt.

Om kommunen har fler �n en valkrets f�r val till kommunfullm�ktige,

skall varje s�dan krets omfatta ett eller flera valdistrikt.

SFS 2005:837

17 �

Ett valdistrikt skall omfatta mellan 1 000 och 2 000 r�stber�ttigade.

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r ett valdistrikt omfatta f�rre �n 1 000 eller fler
�n 2 000 r�stber�ttigade. Ett valdistrikt f�r omfatta f�rre �n 300 r�stber�tti-
gade endast om det finns synnerliga sk�l.

P� f�rslag av kommunfullm�ktige skall l�nsstyrelsen besluta om kommu-

nens indelning i valdistrikt. Kommunen skall se �ver indelningen �ret n�r-
mast f�re det �r d� ordinarie val till riksdagen skall h�llas.

Om det beh�vs f�r l�nsstyrelsen sj�lvmant besluta om indelningen i val-

distrikt. Innan l�nsstyrelsen fattar ett s�dant beslut, skall kommunfullm�k-
tige f� tillf�lle att yttra sig.

18 �

L�nsstyrelsens beslut om indelning i valdistrikt skall meddelas senast

den 1 december �ret f�re det �r d� beslutet skall till�mpas f�rsta g�ngen. Om
det beh�vs med h�nsyn till �ndringar i fastighetsindelningen, f�r beslut om
mindre �ndringar i indelningen i valdistrikt meddelas �ven efter denna tid-
punkt.

19 �

Regeringen eller den myndighet som beslutar om �ndring i landets in-

delning i landsting eller kommuner f�r, om det beh�vs, best�mma att beslut
om indelning i valdistrikt f�r meddelas senare �n den dag som anges i 18 �.

Vallokaler

20 �

Varje kommun skall se till att det finns l�mpliga lokaler som kan an-

v�ndas som vallokaler och som i fr�ga om lokalisering, tillg�nglighet och
�ppeth�llande ger v�ljarna goda m�jligheter att r�sta.

F�r varje valdistrikt skall det finnas en vallokal.
Om en kommun anser att det av s�rskilda sk�l finns behov av att anv�nda

en vallokal som inte uppfyller kravet p� tillg�nglighet, skall det f�rfarande
som anges i 3 kap. 3 � sista stycket till�mpas.

21 �

En vallokal skall vara �ppen f�r r�stning

1. vid val till Europaparlamentet: mellan klockan 8.00 och 21.00,
2. vid �vriga val: mellan klockan 8.00 och 20.00.
Om v�ljarna i ett valdistrikt �nd� har tillr�ckligt goda m�jligheter att

r�sta, f�r kommunen best�mma att de �ppettider som s�gs i f�rsta stycket
skall begr�nsas f�r en viss vallokal. En vallokal m�ste dock alltid vara �ppen

1. vid val till Europaparlamentet: minst mellan klockan 9.00 och 13.00

samt mellan klockan 17.00 och 21.00,

2. vid �vriga val: minst mellan klockan 9.00 och 13.00 samt mellan

klockan 17.00 och 20.00.

Om kommunen avser att begr�nsa �ppeth�llandet i en vallokal, skall kom-

munen samr�da med l�nsstyrelsen innan den beslutar i saken. Kommunen
skall ange varf�r den gjort bed�mningen att v�ljarna f�r tillr�ckligt goda
m�jligheter att r�sta trots begr�nsningen.

Kung�rande av beslut

22 �

Den centrala valmyndighetens beslut enligt 3 � skall omedelbart kun-

g�ras i Post- och Inrikes Tidningar.

SFS 2005:837

L�nsstyrelsens beslut enligt 8, 10, 13, 14 och 17 �� skall omedelbart kun-

g�ras i ortstidning samt i Post- och Inrikes Tidningar.

5 kap. R�stl�ngder och r�stkort

R�stl�ngder

1 �

Vid val skall den centrala valmyndigheten f�r varje valdistrikt uppr�tta

en f�rteckning �ver dem som �r r�stber�ttigade i valet (r�stl�ngd).

R�stl�ngderna skall grundas p� de uppgifter som 30 dagar f�re valdagen

finns i folkbokf�ringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av
personuppgifter i Skatteverkets folkbokf�ringsverksamhet och i fastighets-
registret enligt lagen (2000:224) om fastighetsregister.

2 �

Svenska medborgare som inte l�ngre �r folkbokf�rda h�r i landet skall

tas upp i r�stl�ngd under tio �r fr�n den dag folkbokf�ringen upph�rde. D�r-
efter skall de, f�r tio �r i s�nder, tas med i r�stl�ngden endast om de skriftli-
gen hos Skatteverket har anm�lt sin adress.

Om den centrala valmyndigheten vid val till riksdagen eller Europaparla-

mentet senast dagen f�re valdagen tar emot en r�st fr�n en svensk medbor-
gare som inte l�ngre �r folkbokf�rd h�r i landet och som inte �r upptagen i
r�stl�ngd, skall myndigheten l�gga till v�ljaren i r�stl�ngden. R�sten skall
alltid anses som en anm�lan enligt f�rsta stycket, �ven om den tagits emot
senare �n dagen f�re valdagen.

3 �

Vid val till Europaparlamentet skall unionsmedborgare som inte �r

svenska medborgare tas upp i r�stl�ngd endast om de fyller 18 �r senast p�
valdagen, �r folkbokf�rda h�r i landet och senast 30 dagar f�re valdagen
skriftligen hos l�nsstyrelsen

1. anm�ler att de vill bli upptagna i r�stl�ngden,
2. anger sin nationalitet och adress i Sverige,
3. anger den valkrets eller det omr�de i hemstaten d�r de senast var upp-

tagna i r�stl�ngd, och

4. f�rs�krar att de inte kommer att r�sta i en annan medlemsstat.
Underr�ttelse om att n�gon har tagits upp i r�stl�ngd enligt denna paragraf

skall s�ndas till valmyndigheten i den stat d�r v�ljaren �r medborgare.

V�ljare som har tagits upp i r�stl�ngd enligt denna paragraf kvarst�r d�r

till dess de stryks fr�n den p� egen beg�ran eller villkoren f�r r�str�tt inte
l�ngre �r uppfyllda.

4 �

V�ljare skall tas upp i r�stl�ngden f�r det valdistrikt inom vilket de �r

folkbokf�rda enligt vad som s�gs i 1 � andra stycket.

De som inte �r folkbokf�rda p� n�gon fastighet eller inte �r folkbokf�rda

h�r i landet skall tas upp i r�stl�ngden f�r det valdistrikt inom vilket de se-
nast var folkbokf�rda. Finns det inte n�gon uppgift om folkbokf�ring s� att
de kan h�nf�ras till ett visst valdistrikt men finns det en uppgift om i vilken
kommun som de senast varit folkbokf�rda, best�mmer l�nsstyrelsen i vilken
r�stl�ngd de skall tas upp.

SFS 2005:837

5 �

Om den centrala valmyndigheten av en myndighet i n�gon annan med-

lemsstat underr�ttas om att en person som vid val till Europaparlamentet �r
upptagen i r�stl�ngd h�r i landet ocks� �r upptagen i r�stl�ngd i ett annat
land eller redan har r�stat i valet, skall den centrala valmyndigheten genast
stryka personen fr�n r�stl�ngden.

6 �

De som anser att r�stl�ngden inneh�ller felaktiga uppgifter om dem

skall senast tolv dagar f�re valdagen skriftligen beg�ra att uppgifterna r�ttas.
Detta g�ller ocks� dem som anser sig vara felaktigt uteslutna ur r�stl�ngden.
Det som h�nt senare �n 30 dagar f�re valdagen f�r inte ligga till grund f�r
r�ttelse enligt denna paragraf.

Fr�gor om r�ttelse pr�vas av l�nsstyrelsen, antingen efter framst�llning

enligt f�rsta stycket eller p� eget initiativ.

7 �

N�r samtliga r�ttelser och �ndringar f�rts in i en r�stl�ngd, skall den s�

snart som m�jligt s�ndas till valn�mnden i den kommun d�r valdistriktet lig-
ger.

Om en r�ttelse eller �ndring inte har hunnit f�ras in i r�stl�ngden innan

den s�nts till valn�mnden, f�r den centrala valmyndigheten eller l�nsstyrel-
sen uppdra �t n�mnden att se till att det g�rs.

R�stkort

8 �

F�r var och en som finns i en r�stl�ngd skall den centrala valmyndig-

heten uppr�tta ett r�stkort. F�r val som h�lls samtidigt skall det uppr�ttas ett
gemensamt r�stkort. F�r v�ljare som inte har n�gon k�nd adress skall det
uppr�ttas r�stkort bara om de beg�r det.

Ett r�stkort skall inneh�lla uppgift om
1. v�ljarens namn och nummer i r�stl�ngden,
2. vilka val som v�ljaren f�r delta i, och
3. v�ljarens vallokal och dess �ppettider.

9 �

R�stkorten skall skickas ut i s� god tid att de kan ber�knas vara v�ljare

som �r folkbokf�rda h�r i landet till handa senast 18 dagar f�re valdagen.

10 �

V�ljare som har behov av det kan f� dubblettr�stkort.

Dubblettr�stkort tillhandah�lls av den centrala valmyndigheten, l�nssty-

relsen, en utlandsmyndighet eller kommunen. Den som vill ha ett dubblett-
r�stkort skall l�mna uppgift om sitt namn och personnummer.

6 kap. Valsedlar och kuvert

Valsedlar

1 �

Vid val anv�nds f�ljande slag av valsedlar:

1. valsedlar med parti- och valbeteckning,
2. valsedlar med parti- och valbeteckning samt uppgifter om kandidater,
3. valsedlar med enbart valbeteckning.

SFS 2005:837

2 �

Valsedlar som anges i 1 � 1 och 2 f�r f�rutom den information som

framg�r d�r inneh�lla

1. uppgift om f�r vilken valkrets valsedeln �r avsedd,
2. uppgift om huruvida det parti som valsedeln g�ller f�r har registrerat

sin partibeteckning och anm�lt kandidater.

Valsedlar f�r ocks� inneh�lla information som beh�vs f�r valadministra-

tiva �ndam�l.

3 �

Kandidatnamn skall vara uppf�rda i nummerordning. Varje kandidat

skall identifieras s� att det framg�r vem som avses. Valsedlarna skall dess-
utom vara utformade s� att v�ljarna kan l�mna en s�rskild personr�st.

4 �

Valsedlar skall ha storleken A 6 (105

�148 millimeter). De skall vara

av papper som har samma kvalitet f�r samtliga valsedlar. Alla valsedlar som
avser ett visst val skall ha samma f�rg.

Kuvert

5 �

Vid val anv�nds f�ljande slag av kuvert:

1. valkuvert,
2. ytterkuvert f�r budr�st,
3. ytterkuvert f�r brevr�st,
4. omslagskuvert f�r brevr�st,
5. f�nsterkuvert.

Tillhandah�llande av valsedlar och kuvert

6 �

Alla valsedlar och kuvert som anv�nds vid val skall tillhandah�llas av

den centrala valmyndigheten.

7 �

Valsedlar som �r avsedda att l�ggas ut p� r�stmottagningsst�llen enligt

8 kap. 2 � f�rsta stycket 2 och 3 tillhandah�lls endast f�r de partier som be-
g�r det. Beg�ran skall g�ras senast den dag som den centrala valmyndighe-
ten best�mmer, betr�ffande parti som avses i 8 kap. 2 � f�rsta stycket 2 b hos
l�nsstyrelsen och i �vrigt hos den centrala valmyndigheten.

8 �

F�ljande partier som st�ller upp i ett val har r�tt till valsedlar p� statens

bekostnad:

1. vid val till riksdagen: parti som vid valet f�r eller vid n�got av de tv� se-

naste riksdagsvalen har f�tt mer �n 1 procent av r�sterna i hela landet eller
som �nd� �r eller genom valet blir representerat i riksdagen,

2. vid val till landstings- eller kommunfullm�ktige: parti som �r eller ge-

nom valet blir representerat i fullm�ktige,

3. vid val till Europaparlamentet: parti som vid valet f�r eller vid n�got av

de tv� senaste valen till Europaparlamentet har f�tt mer �n 1 procent av r�s-
terna i hela landet.

I samtliga fall avser r�tten till fria valsedlar ett antal som motsvarar h�gst

tre g�nger antalet r�stber�ttigade i

1. vid val till riksdagen: valkretsen,
2. vid �vriga val: valet.

SFS 2005:837

Vid till�mpningen av andra stycket ber�knas antalet r�stber�ttigade p�

grundval av uppgifterna i folkbokf�ringsdatabasen enligt lagen (2001:182)
om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokf�ringsverksam-
het den 1 mars val�ret.

9 �

Valsedlar levereras endast om de betalas i f�rskott. F�r ett parti som

redan f�re valet har r�tt till valsedlar p� statens bekostnad, kr�vs f�rskotts-
betalning dock endast i den utstr�ckning best�llningen g�ller fler valsedlar
�n vad som anges i 8 � andra stycket.

Ett parti som f�rst efter valet har r�tt till fria valsedlar, skall f� tillbaka er-

lagt f�rskott f�r s�dana valsedlar. Detta g�ller oavsett vem som har betalat
beloppet.

10 �

Partier som har r�tt till fria valsedlar enligt 8 � har ocks� r�tt att i rim-

lig utstr�ckning p� statens bekostnad f� valkuvert, ytterkuvert f�r budr�st
samt ytterkuvert och omslagskuvert f�r brevr�st.

AVDELNING II. GENOMF�RANDE AV VAL

7 kap. Allm�nna best�mmelser om r�stning

P� vilka s�tt man kan r�sta

1 �

R�stning �ger rum p� r�stmottagningsst�llen. V�ljare r�star i f�rsta

hand i sin vallokal p� valdagen. De kan ocks� f�re eller under valdagen r�sta
i r�stningslokaler som kommunerna eller utlandsmyndigheterna har inr�ttat.
V�ljare f�r dessutom i vissa fall r�sta genom bud eller brev.

Den centrala valmyndigheten best�mmer, efter samr�d med Regerings-

kansliet (Utrikesdepartementet), hos vilka svenska utlandsmyndigheter det
skall finnas r�stningslokaler.

Hur man g�r i ordning en r�st

2 �

F�r att g�ra i ordning en r�st skall v�ljarna f�r varje slag av val de vill

delta i

1. ta en valsedel,
2. l�gga in valsedeln i ett valkuvert utan att vika den, och
3. f�rsluta valkuvertet.
V�ljare som vill l�mna en s�rskild personr�st skall p� valsedeln markera

detta i det s�rskilda utrymme f�r personr�st som finns vid den kandidat som
de helst vill se vald.

Om en v�ljare skriver till en kandidat p� en valsedel f�r ett parti som inte

registrerat sin partibeteckning eller anm�lt kandidater enligt 2 kap., skall
v�ljaren anses ha l�mnat en personr�st f�r den kandidaten. Har flera kandi-
dater skrivits till p� en s�dan valsedel, skall v�ljaren anses ha l�mnat en per-
sonr�st f�r den f�rsta kandidaten.

Valsedlar och valkuvert f�r inte f�rses med obeh�riga m�rkningar.

SFS 2005:837

Hur man r�star p� ett r�stmottagningsst�lle

3 �

V�ljare skall g�ra i ordning sina r�ster bakom en valsk�rm och d�refter

l�mna valkuverten till r�stmottagarna.

V�ljare som p� grund av funktionshinder eller liknande inte sj�lva kan

g�ra i ordning sina r�ster, skall p� beg�ran f� hj�lp med detta av r�stmotta-
garna i den utstr�ckning som beh�vs.

Budr�stning

4 �

V�ljare som p� grund av sjukdom, funktionshinder eller �lder inte

sj�lva kan ta sig till ett r�stmottagningsst�lle f�r l�mna sina valsedlar d�r ge-
nom bud.

Dessutom f�r f�ljande v�ljare budr�sta:
1. v�ljare som betj�nas av Posten AB:s lantbrevb�rare, i den utstr�ckning

som f�ljer av 3 kap. 6 �,

2. v�ljare som �r intagna i h�kte,
3. v�ljare som �r intagna i kriminalv�rdsanstalt och av s�kerhetssk�l inte

kan r�sta i samma r�stningslokal som andra intagna p� anstalten.

Budr�ster skall l�mnas i ytterkuvert f�r budr�st.

Vem som f�r vara bud

5 �

F�ljande personer f�r vara bud:

1. v�ljarens make eller sambo samt v�ljarens, makens eller sambons barn,

barnbarn, f�r�ldrar eller syskon,

2. de som yrkesm�ssigt eller p� liknande s�tt ger v�ljaren v�rd eller som

annars brukar hj�lpa v�ljaren i personliga angel�genheter,

3. de som s�rskilt har f�rordnats av kommunen att vara bud,
4. av Posten AB anst�llda lantbrevb�rare,
5. anst�llda vid ett h�kte eller en kriminalv�rdsanstalt.
Ett bud skall ha fyllt 18 �r.

N�r budr�ster f�r g�ras i ordning

6 �

Vid ordinarie val till riksdagen och till landstings- och kommunfull-

m�ktige samt val till Europaparlamentet f�r en budr�st g�ras i ordning tidi-
gast 24 dagar f�re valdagen.

Vid andra val f�r en budr�st g�ras i ordning tidigast 10 dagar f�re val-

dagen. En budr�st som l�mnas hos en utlandsmyndighet f�r i dessa fall dock
g�ras i ordning tidigast 20 dagar f�re valdagen.

Hur budr�ster g�rs i ordning

7 �

V�ljare som vill r�sta genom bud skall

1. i n�rvaro av budet och ett vittne l�gga de valkuvert som gjorts i ordning

i ett ytterkuvert f�r budr�st,

2. klistra igen ytterkuvertet,
3. p� kuvertet

SFS 2005:837

a) intyga att de gjort i ordning valkuvert och ytterkuvertet p� detta s�tt och

att valkuvert inte har gjorts i ordning tidigare �n vad som �r till�tet; v�ljare
som avses i 4 � f�rsta stycket skall dessutom p� ytterkuvertet intyga att de
uppfyller kraven f�r att f� budr�sta,

b) ange sitt namn och sitt personnummer.
P� ytterkuvertet skall vittnet och budet ange sina
1. namn,
2. personnummer,
3. adresser,
och intyga att v�ljaren sj�lv har gjort det som s�gs i f�rsta och andra

styckena samt att de inte k�nner till n�got som g�r att de uppgifter som v�l-
jaren har l�mnat inte �r riktiga. Vidare skall det antecknas vilken av de i 5 �
f�rsta stycket angivna kategorierna som �r till�mplig p� budet.

Ett vittne skall ha fyllt 18 �r.

8 �

I st�llet f�r vad som s�gs i 7 � f�rsta och andra styckena g�ller att bud

som �r lantbrevb�rare inte beh�ver vara n�rvarande n�r v�ljaren g�r i ord-
ning ett ytterkuvert f�r budr�st. Ett s�dant bud skall p� ytterkuvertet i st�llet
f�r personnummer och adress ange sitt tj�nstg�ringsnummer samt intyga att
kuvertet har tagits emot fr�n v�ljaren sj�lv.

I st�llet f�r vad som s�gs i 7 � andra stycket g�ller att ett bud som �r an-

st�lld vid ett h�kte eller en kriminalv�rdsanstalt i st�llet f�r personnummer
och adress f�r ange sitt tj�nstg�ringsnummer.

Den som inte har n�got personnummer eller tj�nstg�ringsnummer skall i

st�llet ange n�gon motsvarande identifikationsuppgift.

9 �

V�ljare som inte �r k�nda f�r budet skall legitimera sig eller p� annat

s�tt styrka sin identitet. Om de inte g�r det, f�r budet inte ta emot budr�sten.

10 �

V�ljarna skall l�mna sitt r�stkort till budet tillsammans med ytter-

kuvertet. Detta beh�vs dock inte om kuvertet skall l�mnas i en vallokal.

Brevr�stning

Vem som f�r brevr�sta

11 �

V�ljare som vistas utomlands eller ombord p� ett fartyg i utrikes fart

f�r r�sta genom brev.

N�r brevr�ster f�r g�ras i ordning

12 �

Brevr�ster f�r g�ras i ordning tidigast 45 dagar f�re valdagen.

Vid andra val �n ordinarie val till riksdagen och till landstings- och kom-

munfullm�ktige samt val till Europaparlamentet f�r brevr�ster dock g�ras i
ordning f�rst sedan det har beslutats vilken dag valet skall h�llas.

Hur brevr�ster g�rs i ordning

13 �

V�ljare som vill brevr�sta skall

1. i n�rvaro av tv� vittnen l�gga de valkuvert som gjorts i ordning i ett

ytterkuvert f�r brevr�st,

SFS 2005:837

2. klistra igen ytterkuvertet,
3. p� kuvertet
a) intyga att de gjort i ordning valkuvert och ytterkuvertet p� detta s�tt, att

valkuvert inte har gjorts i ordning tidigare �n vad som �r till�tet samt att det
skett utomlands respektive ombord p� ett fartyg i utrikes fart,

b) ange sitt namn och sitt personnummer.
P� ytterkuvertet skall vittnena ange sina
1. namn,
2. personnummer eller motsvarande identifikationsuppgifter,
3. adresser,
och intyga att v�ljaren sj�lv har gjort det som s�gs i f�rsta stycket samt att

de inte k�nner till n�got som g�r att de uppgifter som v�ljaren har l�mnat
inte �r riktiga.

Ett vittne skall ha fyllt 18 �r.

Hur brevr�ster skickas

14 �

N�r ytterkuvertet gjorts i ordning skall v�ljarna

1. l�gga kuvertet i ett omslagskuvert f�r brevr�st,
2. l�gga i antingen r�stkort eller f�rtryckt adresskort eller om v�ljaren inte

har tillg�ng till n�gotdera, ett adresskort som v�ljaren sj�lv skrivit person-
nummer och namn p�,

3. klistra igen detta kuvert,
4. fr�n utlandet eller ett fartyg i utrikes fart skicka kuvertet till den cen-

trala valmyndigheten.

Den fortsatta hanteringen av brevr�ster

15 �

N�r den centrala valmyndigheten har tagit emot omslagskuvert f�r

brevr�st skall dessa l�mnas till valn�mnden i de kommuner d�r v�ljarna �r
upptagna i r�stl�ngden.

Om en v�ljare inte �r och inte heller skall bli upptagen i r�stl�ngden eller

om det inte �r m�jligt att utreda i vilken r�stl�ngd v�ljaren �r upptagen d�r-
f�r att personnummer saknas eller �r ofullst�ndigt skall den centrala valmyn-
digheten beh�lla omslagskuvertet. De kuvert som beh�lls av myndigheten
skall f�rvaras p� ett s�kert s�tt till dess valet f�tt laga kraft. Kuverten med
inneh�ll skall d�refter f�rst�ras utan att valhemligheten �ventyras.

Den centrala valmyndigheten skall f�ra anteckningar om det som g�rs en-

ligt denna paragraf.

8 kap. Allm�nna best�mmelser om r�stmottagning

R�stmottagning p� r�stmottagningsst�llen

Utrustning

1 �

P� ett r�stmottagningsst�lle skall det finnas ett l�mpligt antal avskilda

platser (valsk�rmar) d�r v�ljarna kan r�sta utan insyn.

SFS 2005:837

2 �

I anslutning till ett r�stmottagningsst�lle skall det ordnas en l�mplig

plats d�r valsedlar kan l�ggas ut. Om detta inte �r m�jligt f�r en s�dan plats i
st�llet ordnas inne i lokalen. P� denna plats skall v�ljarna ha tillg�ng till

1. valsedlar med enbart valbeteckning,
2. valsedlar med parti- och valbeteckning
a) f�r val till riksdagen samt landstings- och kommunfullm�ktige f�r varje

parti som vid n�got av de tv� senaste riksdagsvalen har f�tt mer �n 1 procent
av r�sterna i hela landet,

b) f�r val till landstings- och kommunfullm�ktige f�r varje parti som re-

dan �r representerat d�r och som inte uppfyller kraven i a ovan, n�r det g�ller
r�stmottagningsst�llen inom det landsting eller den kommun d�r partiet �r
representerat,

3. valsedlar med parti- och valbeteckning f�r val till Europaparlamentet

f�r varje parti som vid n�got av de tv� senaste valen till Europaparlamentet
har f�tt mer �n 1 procent av r�sterna i hela landet eller valsedlar med parti-
och valbeteckning samt uppgifter om kandidater om ett s�dant parti deltar
med endast en valsedel.

De partier som deltar i valen skall ocks� kunna l�gga ut sina valsedlar p�

denna plats.

Vad som s�gs i f�rsta stycket 2 och 3 g�ller endast under f�ruts�ttning att

partiet har gjort en beg�ran enligt 6 kap. 7 �.

Ordning m.m.

3 �

P� ett r�stmottagningsst�lle eller i ett utrymme intill detta f�r det inte

f�rekomma propaganda eller annat som syftar till att p�verka eller hindra
v�ljarna i deras val.

4 �

R�stmottagarna ansvarar f�r ordningen p� r�stmottagningsst�llet. Den

som finns i lokalen eller i ett utrymme intill denna skall r�tta sig efter de an-
visningar som r�stmottagarna ger f�r att r�stmottagningen skall kunna ge-
nomf�ras. Blir det s�dan oordning att den inte kan avstyras f�r r�stmottag-
ningen tillf�lligt avbrytas.

5 �

V�ljare som finns p� ett r�stmottagningsst�lle eller p� en plats som de

har anvisats till intill detta n�r tiden f�r r�stmottagning g�r ut, skall f� till-
f�lle att r�sta innan r�stmottagningen avslutas.

Mottagning av r�ster som v�ljarna l�mnar

6 �

V�ljare som inte �r k�nda f�r r�stmottagarna skall legitimera sig eller

p� annat s�tt styrka sin identitet.

7 �

R�stmottagarna f�r inte ta emot valkuvert som inte uppfyller kraven p�

hur s�dana kuvert skall ha gjorts i ordning eller om v�ljaren inte kan styrka
sin identitet.

Om en v�ljare vill l�mna fler �n ett valkuvert f�r ett och samma val, f�r

bara ett av dessa tas emot.

SFS 2005:837

Mottagning av r�ster som l�mnas av bud

8 �

Bud som inte �r k�nda f�r r�stmottagarna skall legitimera sig eller p�

annat s�tt styrka sin identitet.

9 �

R�stmottagarna f�r inte ta emot ytterkuvert fr�n ett bud om kuvertet

inte uppfyller kraven p� hur s�dana kuvert skall ha gjorts i ordning eller om
budet inte kan styrka sin identitet.

10 �

Ytterkuvert som avses i 9 � skall tas om hand av r�stmottagarna och

�verl�mnas till valn�mnden. N�mnden skall f�rvara kuverten under val-
perioden.

Mottagning av r�ster som har skickats i f�nsterkuvert och av
brevr�ster

11 �

N�r valn�mnden tar emot f�nsterkuvert och omslagskuvert f�r brev-

r�st skall kuverten sorteras p� valdistrikt. Kuverten skall sedan l�ggas i s�r-
skilda omslag som f�rseglas. Omslagen skall l�mnas till vallokalen i respek-
tive valdistrikt, om kuverten kan antas vara d�r innan tiden f�r r�stmottag-
ning har g�tt ut.

12 �

Valn�mnden skall beh�lla de f�nsterkuvert och omslagskuvert f�r

brevr�st som inte l�mnas till valdistrikt enligt 11 �. Dessa kuvert skall val-
n�mnden granska vid sitt sammantr�de f�r prelimin�r r�str�kning enligt
12 kap.

13 �

Valn�mnden skall f�ra anteckningar om det som g�rs enligt 11 och

12 ��.

9 kap. R�stmottagning i vallokal

1 �

Ut�ver de allm�nna best�mmelser om r�stning och r�stmottagning

som finns i 7 och 8 kap. till�mpas best�mmelserna i detta kapitel vid r�st-
mottagning i vallokal. Om best�mmelser i detta kapitel avviker fr�n dem i 7
och 8 kap., g�ller i st�llet best�mmelserna i detta kapitel.

Utrustning i vallokal

2 �

I varje vallokal skall det finnas

1. en valurna f�r varje val,
2. r�stl�ngden f�r valdistriktet.

Hur r�stmottagningen g�r till

3 �

N�r vallokalen har �ppnat skall den av r�stmottagarna som �r ord-

f�rande visa de n�rvarande att varje valurna �r tom. Sedan f�r r�stmottag-
ningen b�rja.

SFS 2005:837

4 �

�r en vallokal inte tillg�nglig f�r funktionshindrade v�ljare, f�r r�st-

mottagarna ta emot deras valkuvert utanf�r vallokalen, om det kan ske under
betryggande former.

5 �

Om kraven p� hur ytterkuvert f�r budr�st skall ha gjorts i ordning �r

uppfyllda, skall r�stmottagarna, sedan budets identitet har kontrollerats,
�ppna ytterkuvertet och kontrollera att detta inneh�ller valkuvert.

6 �

Innan valkuvert tas emot skall r�stmottagarna kontrollera

1. att kraven p� hur s�dana kuvert skall ha gjorts i ordning �r uppfyllda,

och

2. att v�ljarna enligt r�stl�ngden
a) har r�str�tt i de val som valsedlarna g�ller, och
b) inte redan har r�stat.

7 �

Om det inte finns n�gra hinder mot att ta emot valkuvert, skall r�stmot-

tagarna, i v�ljarens eller budets n�rvaro, l�gga kuverten i valurnan f�r de val
valsedlarna g�ller och markera detta i r�stl�ngden. Valkuvert som har tagits
emot med st�d av 4 � l�ggs i valurnan utan att v�ljaren �r n�rvarande.

I r�stl�ngden skall det anges hur v�ljarens eller budets identitet har kon-

trollerats.

8 �

Valkuvert som l�mnats i ett ytterkuvert f�r budr�st men som inte tas

emot skall l�ggas tillbaka i sitt ytterkuvert. D�refter skall f�rfaras p� det s�tt
som anges i 8 kap. 10 � .

Hantering av f�nsterkuvert och omslagskuvert f�r brevr�st

9 �

N�r r�stmottagarna har f�tt omslag med f�nsterkuvert och omslags-

kuvert f�r brevr�st, skall de granska omslagen och kuverten i den omfatt-
ning som den p�g�ende r�stmottagningen till�ter. Vid denna granskning
skall r�stmottagarna

1. �ppna omslagen och r�kna kuverten,
2. kontrollera att kuverten inte blivit �ppnade sedan de klistrats igen,
3. kontrollera att omslagskuvert f�r brevr�st uppfyller kraven p� hur s�-

dana kuvert skall ha gjorts i ordning och, om s� �r fallet, �ppna kuverten,

4. kontrollera att v�ljarna
a) �r upptagna i r�stl�ngden f�r valdistriktet,
b) inte l�mnat fler �n ett f�nsterkuvert eller ytterkuvert f�r brevr�st, och
c) inte r�stat i vallokalen under valdagen,
5. kontrollera att ytterkuvert f�r brevr�st uppfyller kraven p� hur s�dana

kuvert skall ha gjorts i ordning, och

6. �ppna de f�nsterkuvert och ytterkuvert f�r brevr�st som uppfyller kra-

ven under 2, 4 och 5 och kontrollera att kuverten inneh�ller ytterkuvert f�r
budr�st eller valkuvert och att kuverten uppfyller kraven p� hur s�dana ku-
vert skall ha gjorts i ordning.

10 �

Om ett f�nsterkuvert inneh�ller ett ytterkuvert f�r budr�st, skall r�st-

mottagarna kontrollera att ytterkuvertet uppfyller kraven p� hur s�dana ku-
vert skall ha gjorts i ordning. Om s� �r fallet skall r�stmottagarna �ppna

SFS 2005:837

ytterkuvertet och kontrollera att det inneh�ller valkuvert och att kraven p�
hur s�dana kuvert skall ha gjorts i ordning �r uppfyllda.

11 �

R�stmottagarna skall

1. markera i r�stl�ngden de v�ljare vars kuvert uppfyller kraven i 9 och

10 ��,

2. l�gga tillbaka valkuvert som har kommit i f�nsterkuvert i sina f�nster-

kuvert tillsammans med v�ljarnas r�stkort eller adresskort,

3. l�gga tillbaka valkuvert som kommit i ytterkuvert f�r budr�st i sina

ytterkuvert och l�gga tillbaka dessa kuvert i sina f�nsterkuvert tillsammans
med v�ljarnas r�stkort eller adresskort, och

4. l�gga tillbaka valkuvert som kommit i ytterkuvert f�r brevr�st i sina

ytterkuvert och l�gga tillbaka dessa kuvert i sina omslagskuvert tillsammans
med v�ljarnas r�stkort eller adresskort.

12 �

N�r r�stmottagningen avslutats skall r�stmottagarna g�ra f�ljande

med de kuvert som granskats enligt 9 och 10 ��. De skall

1. l�gga de valkuvert som uppfyllt kraven i 9 och 10 �� i valurnan f�r det

val valsedeln g�ller,

2. l�gga �ppnade f�nsterkuvert eller omslagskuvert f�r brevr�st som inne-

h�ller ytterkuvert f�r budr�st, ytterkuvert f�r brevr�st eller valkuvert som
inte uppfyllt kraven i 9 och 10 �� i s�rskilda omslag,

3. l�gga de f�nsterkuvert och omslagskuvert f�r brevr�st som inte uppfyllt

kraven i 9 � i s�rskilda omslag, och

4. f�rsegla varje omslag.

13 �

Om ett omslag som inneh�ller f�nsterkuvert eller omslagskuvert f�r

brevr�st kommer fr�n valn�mnden efter att r�stmottagningen i valdistriktet
avslutats, skall omslaget inte �ppnas utan skickas tillbaka till valn�mnden.

�ngerr�stning

14 �

V�ljare f�r r�sta personligen i sin vallokal �ven om de redan har r�s-

tat i en r�stningslokal eller brevr�stat (�ngerr�stning). Om den tidigare r�s-
ten finns i vallokalen, f�r v�ljaren �ngerr�sta f�rst sedan han eller hon har
f�tt tillbaka r�sten av r�stmottagarna.

S�kerhet m.m.

15 �

Om r�stmottagningen avbryts skall varje valurna och r�stl�ngden f�r-

seglas och f�rvaras p� ett s�kert s�tt. N�r r�stmottagningen skall forts�tta,
skall r�stmottagarna f�rst visa dem som �r n�rvarande att f�rseglingarna inte
har �ppnats.

16 �

Det skall f�ras protokoll �ver r�stmottagningen i en vallokal.

17 �

Ytterkuvert f�r budr�st som inneh�llit valkuvert som har tagits emot

och lagts i valurnan skall �verl�mnas till valn�mnden. N�mnden skall f�r-
vara kuverten under valperioden.

SFS 2005:837

10 kap. R�stmottagning i r�stningslokal

1 �

Ut�ver de allm�nna best�mmelser om r�stning och r�stmottagning

som finns i 7 och 8 kap. till�mpas best�mmelserna i detta kapitel vid r�st-
mottagning i r�stningslokaler. Om best�mmelser i detta kapitel avviker fr�n
dem i 7 och 8 kap., g�ller i st�llet best�mmelserna i detta kapitel.

N�r r�stmottagning f�r ske

2 �

Vid ordinarie val till riksdagen och till landstings- och kommunfull-

m�ktige samt vid val till Europaparlamentet f�r r�stmottagningen p�b�rjas

1. i r�stningslokaler som en kommun har anordnat: tidigast den artonde

dagen f�re valdagen,

2. hos en utlandsmyndighet: tidigast den tjugofj�rde dagen f�re valdagen.
Vid andra val f�r r�stmottagningen p�b�rjas
1. i r�stningslokaler som en kommun har anordnat: tidigast den tionde da-

gen f�re valdagen,

2. hos en utlandsmyndighet: tidigast den tjugonde dagen f�re valdagen.
R�stmottagningen f�r p�g�
1. i r�stningslokaler som en kommun har anordnat: till och med valdagen,
2. hos en utlandsmyndighet: s� l�nge att de f�nsterkuvert som har gjorts i

ordning kan antas vara hos den centrala valmyndigheten senast dagen f�re
valdagen.

Hur r�stmottagning g�r till

3 �

V�ljare eller bud skall till r�stmottagarna l�mna v�ljarens r�stkort.

Detta beh�vs dock inte

1. om den information som r�stkortet inneh�ller �nd� �r tillg�nglig f�r

r�stmottagarna, eller

2. om r�stmottagningen sker hos en utlandsmyndighet.

4 �

I de anteckningar som f�rs enligt 7 � skall det anges hur v�ljarens eller

budets identitet har kontrollerats.

De valkuvert och ytterkuvert f�r budr�st som r�stmottagarna tar emot

skall, i v�ljarens eller budets n�rvaro, l�ggas i f�nsterkuvert tillsammans
med v�ljarens r�stkort eller, om r�stmottagningen sker hos en utlands-
myndighet, ett adresskort. F�nsterkuvertet skall d�refter klistras igen.

5 �

De f�nsterkuvert som har gjorts i ordning i r�stningslokaler som en

kommun har inr�ttat skall skickas till valn�mnden i de kommuner d�r v�l-
jarna �r upptagna i r�stl�ngden eller l�mnas direkt till r�stmottagarna i val-
distriktet, om kuverten kan ber�knas vara dem till handa innan tiden f�r r�st-
mottagning i vallokalen g�r ut.

De f�nsterkuvert som har gjorts i ordning hos en utlandsmyndighet skall

skickas till den centrala valmyndigheten.

6 �

Betr�ffande de f�nsterkuvert som kommer in till den centrala val-

myndigheten skall f�rfaras p� det s�tt som anges i 7 kap. 15 �.

SFS 2005:837

S�kerhet m.m.

7 �

Det skall fortl�pande f�ras anteckningar �ver r�stmottagningen i en

r�stningslokal.

Om r�stmottagningen avbryts skall anteckningarna och de kuvert som ta-

gits emot f�rvaras p� ett s�kert s�tt under avbrottet.

AVDELNING III. R�KNING AV R�STER

11 kap. Prelimin�r r�str�kning i vallokal

1 �

Omedelbart efter att r�stmottagningen i vallokalen avslutats och samt-

liga valkuvert som skall l�ggas i valurnan lagts ner i den skall r�stmotta-
garna ta ur kuverten och r�kna r�sterna.

R�str�kningen �r offentlig och skall genomf�ras utan avbrott. Resultatet

av r�str�kningen �r prelimin�rt.

2 �

Om det har h�llits val till riksdagen samtidigt med annat val, skall riks-

dagsvalet r�knas f�rst. R�kningen skall f�r varje slag av val g� till p� f�l-
jande s�tt:

1. Valurnan skall t�mmas och valkuverten r�knas. Antalet v�ljare som en-

ligt r�stl�ngden deltagit i valet skall r�knas.

2. Valsedlarna skall tas ur valkuverten. Inneh�ller ett valkuvert fler �n en

valsedel skall valsedlarna inte godk�nnas utan l�ggas tillbaka i kuvertet.

3. En valsedel som kan antas vara ogiltig enligt 13 kap. 7 � f�rsta stycket

1 skall inte godk�nnas.

4. En valsedel som kan antas vara ogiltig enligt n�gon annan av de i

13 kap. 7 � angivna grunderna, skall inte godk�nnas utan l�ggas tillbaka i
sitt valkuvert.

5. Valsedlar och valkuvert som avses i 24 skall l�ggas i s�rskilda om-

slag.

6. De valsedlar som godk�nts skall sorteras i grupper efter partibeteck-

ning. Antalet valsedlar i varje grupp skall r�knas. Valsedlarna f�r varje parti
skall sedan l�ggas i s�rskilda omslag.

7. Omslag enligt 5 och 6 skall f�rseglas.
Resultatet av r�str�kningen skall antecknas i det protokoll som anges i

9 kap. 16 �.

3 �

Omedelbart efter att den prelimin�ra r�str�kningen avslutats skall r�st-

mottagarna till valn�mnden �verl�mna

1. r�stl�ngden,
2. protokollet,
3. ytterkuvert f�r budr�st som avses i 8 kap. 10 � och 9 kap. 17 �, och
4. omslag som avses i 2 � samt 9 kap. 12 och 13 ��.

4 �

Valn�mnden skall beh�lla r�stl�ngderna, ytterkuverten f�r budr�st

som avses i 3 � och omslagen som avses i 9 kap. 12 och 13 ��. N�mnden
skall till l�nsstyrelsen genast �verl�mna

1. protokoll, och
2. omslag som avses i 2 �.

SFS 2005:837

N�r ett valkuvert f�r �ppnas

5 �

Ett avgivet valkuvert f�r �ppnas endast sedan det har tagits ur en val-

urna f�r r�str�kning enligt best�mmelserna i detta kapitel eller i 12 kap.

12 kap. Valn�mndens r�str�kning

Valn�mndens f�rberedelser f�r r�str�kningen

1 �

P� onsdagen efter valdagen skall valn�mnden sammantr�da f�r att

granska och r�kna de r�ster som inte r�knats i vallokalerna. Sammantr�det �r
offentligt. Resultatet av n�mndens r�str�kning �r prelimin�rt.

Vid sammantr�det skall n�mnden granska
1. f�nsterkuvert och omslagskuvert f�r brevr�st som till och med val-

dagen kommit in till n�mnden och beh�llits d�r,

2. f�nsterkuvert och omslagskuvert f�r brevr�st som r�stmottagarna l�m-

nat tillbaka till n�mnden enligt 9 kap. 13 �,

3. f�nsterkuvert och omslagskuvert f�r brevr�st som kommit in till n�mn-

den innan n�gon av de valurnor som s�gs i 2 � har t�mts, och

4. f�nsterkuvert och omslagskuvert f�r brevr�st som r�stmottagarna en-

ligt 9 kap. 12 � lagt in i s�rskilda omslag.

Granskningen g�r i till�mpliga delar till p� samma s�tt som enligt 9 kap.

912 ��.

2 �

F�r varje slag av val skall det anv�ndas en valurna f�r var och en av de

valkretsar som kommunen �r indelad i vid val till kommunfullm�ktige.

Den prelimin�ra r�str�kningen

3 �

N�r samtliga valkuvert som skall l�ggas ner i valurnan lagts ner i den,

skall valn�mnden ta ur kuverten och r�kna r�sterna. Detta g�rs p� samma
s�tt som enligt 11 kap. 2 �.

4 �

Om f�nsterkuvert kommer till valn�mnden under r�str�kningen efter

att n�gon valurna t�mts, skall kuverten h�llas skilda fr�n �vriga kuvert. S�-
dana kuvert skall l�ggas i ett eller flera s�rskilda omslag, som f�rseglas.

5 �

Ytterkuvert f�r budr�st som inneh�llit valkuvert som vid granskningen

enligt 1 � har lagts i valurnan skall tas om hand av n�mnden. N�mnden skall
f�rvara dessa ytterkuvert och ytterkuvert som avses i 9 kap. 17 � under val-
perioden.

6 �

Valn�mnden skall f�ra protokoll �ver sin r�str�kning.

7 �

N�r sammantr�det f�r r�str�kning avslutats, skall valn�mnden till l�ns-

styrelsen genast �verl�mna

1. n�mndens protokoll, och
2. de omslag som n�mnden gjort i ordning.
Om l�nsstyrelsen beg�r det skall n�mnden ocks� �verl�mna r�stl�ng-

derna.

SFS 2005:837

13 kap. Slutlig r�str�kning

1 �

L�nsstyrelsen skall g�ra den slutliga r�str�kningen. F�rr�ttningen �r

offentlig och skall g�ras utan dr�jsm�l. Om det har h�llits val till riksdagen
samtidigt med annat val, skall valet till riksdagen r�knas f�rst.

2 �

L�nsstyrelsen skall vid f�rr�ttningen pr�va om valsedlarna �r giltiga

enligt 6 och 7 �� och om n�got namn p� en valsedel skall anses vara obefint-
ligt enligt 8 � samt meddela de beslut som denna pr�vning kan f�ranleda.
L�nsstyrelsen skall ocks� meddela de beslut som beh�vs med anledning av
uppgifterna i de protokoll som avses i 9 kap. 16 �.

N�rmare om f�rr�ttningen

3 �

Om handlingarna fr�n valn�mnden �r ofullst�ndiga eller bristf�lliga p�

n�got annat s�tt, skall l�nsstyrelsen beg�ra att de kompletteras. Om det be-
h�vs skall l�nsstyrelsen ocks� beg�ra uppgift om varf�r handlingarna �r i
bristf�lligt skick.

4 �

L�nsstyrelsen skall kung�ra tid och plats f�r f�rr�ttningen. I kung�rel-

sen skall l�nsstyrelsen ange i vilken ordning som de olika valen skall r�knas.
Kung�relsen skall ansl�s p� kommunernas anslagstavlor och senast dagen
f�re det att f�rr�ttningen b�rjar inf�ras i en ortstidning inom l�net.

5 �

L�nsstyrelsen skall f�ra protokoll �ver f�rr�ttningen.

Ogiltighetsgrunder

6 �

Har valsedlar som v�ljarna l�mnat inte f�rvarats p� ett s�kert s�tt, skall

de f�rklaras ogiltiga, om det kan antas att det gjorts n�got obeh�rigt med
dem.

7 �

En valsedel �r ogiltig om den

1. saknar partibeteckning,
2. har mer �n en partibeteckning, eller
3. har k�nnetecken som uppenbart gjorts med avsikt.
Finns det fler �n en valsedel i ett valkuvert �r dessa ogiltiga. Om kuvertet

inneh�ller flera valsedlar och alla har samma partibeteckning, skall dock en
valsedel r�knas som giltig. Skiljer sig valsedlarna i ett s�dant fall �t i fr�ga
om kandidatnamn eller de s�rskilda personr�sterna, skall namnen p� valsed-
larna anses obefintliga.

Obefintliga kandidatnamn

8 �

Ett kandidatnamn p� en valsedel skall anses obefintligt om

1. kandidaten inte �r valbar eller det inte framg�r klart vem som avses,
2. kandidaten skrivits till p� en valsedel som g�ller f�r ett parti som regi-

strerat partibeteckning och anm�lt kandidater enligt 2 kap., eller

3. kandidaten inte �r anm�ld och finns p� valsedel f�r ett parti som regi-

strerat partibeteckning och anm�lt kandidater enligt 2 kap.

SFS 2005:837

Kandidatnamnen p� en valsedel skall vidare anses obefintliga om
1. valsedeln upptar kandidater men inte �r f�rsedd med ett markerat ut-

rymme f�r personr�stning,

2. det l�mnats mer �n en s�rskild personr�st eller det inte framg�r vem

personr�sten avser,

3. markering f�r den s�rskilda personr�sten kan antas ha gjorts maskinellt,

eller

4. ordningen mellan kandidaterna inte framg�r klart.
Kandidatnamn skall inte anses obefintliga p� grund av att de strukits fr�n

en valsedel som upptar kandidater. I 7 kap. 2 � tredje stycket finns s�rskilda
best�mmelser f�r det fall en v�ljare skriver till kandidater p� en valsedel f�r
ett parti som inte registrerat sin partibeteckning eller anm�lt kandidater en-
ligt 2 kap.

F�rr�ttningens avslutning

9 �

N�r f�rr�ttningen har avslutats skall l�nsstyrelsen underr�tta den cen-

trala valmyndigheten om resultatet av r�str�kningen n�r det g�ller val till
riksdagen och Europaparlamentet. L�nsstyrelsen och den centrala valmyn-
digheten utser d�refter ledam�ter och ers�ttare enligt best�mmelserna i
14 kap.

10 �

Valsedlarna skall l�ggas in i s�rskilda omslag, som f�rvaras under

valperioden.

Omslag med valsedlar f�r �ppnas endast om
1. det skall g�ras en ny eller en fortsatt r�str�kning, eller
2. det annars beh�vs f�r valmyndigheternas utv�rdering av valet.

AVDELNING IV. F�RDELNING AV MANDAT

14 kap. F�rdelning av mandat

1 �

Den centrala valmyndigheten skall p� grundval av resultatet av den

slutliga r�str�kningen f�rdela mandaten i riksdagen och Europaparlamentet
samt fastst�lla vilka kandidater som har valts till ledam�ter och ers�ttare.

I fr�ga om val till landstings- och kommunfullm�ktige skall l�nsstyrelsen

f�rdela mandaten mellan partierna och f�r varje valkrets fastst�lla vilka kan-
didater som har valts till ledam�ter och ers�ttare.

2 �

Om det vid en ber�kning enligt detta kapitel blir lika stora tal, skall lot-

ten avg�ra vilket parti, vilken kandidat eller valkrets som skall f� mandatet.

F�rdelning av mandat mellan partier

Riksdagsvalet

3 �

De fasta valkretsmandaten skall f�r varje valkrets f�rdelas proportio-

nellt mellan partier som f�r delta i f�rdelningen. F�rdelningen g�rs genom
att j�mf�relsetal ber�knas f�r partierna med utg�ngspunkt i valresultatet i
valkretsen. Det parti som vid varje ber�kning f�r det st�rsta j�mf�relsetalet
tilldelas ett mandat.

SFS 2005:837

Ber�kningen skall g�ras med till�mpning av den j�mkade uddatalsmeto-

den. Denna inneb�r att s� l�nge ett parti �nnu inte tilldelats n�got mandat be-
r�knas j�mf�relsetalet genom att partiets r�stetal i valkretsen delas med 1,4.
N�r ett parti har f�tt ett mandat ber�knas nytt j�mf�relsetal genom att par-
tiets r�stetal delas med 3. D�refter forts�tter man p� samma s�tt att dela par-
tiets r�stetal med n�rmast h�gre udda tal f�r varje tilldelat nytt mandat.

4 �

F�r att avg�ra hur m�nga mandat som ett parti skall ha sammanlagt i

riksdagen f�r att vara proportionellt representerat i hela landet skall den j�m-
kade uddatalsmetoden till�mpas p� hela landet som en valkrets. Varje parti
skall tilldelas s� m�nga utj�mningsmandat som beh�vs f�r att partiet skall f�
en representation som svarar mot dess andel av samtliga giltiga r�ster i lan-
det.

5 �

Om ett parti vid f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten har f�tt fler

mandat �n vad som beh�vs f�r att det skall vara proportionellt representerat i
riksdagen, skall man vid f�rdelningen av utj�mningsmandaten bortse fr�n
partiet och de mandat det har f�tt. Detsamma g�ller f�r ett parti och de man-
dat partiet f�tt, om det f�tt mindre �n 4 procent av r�sterna i landet.

Av de utj�mningsmandat som ett parti har f�tt tillf�rs det f�rsta den val-

krets d�r partiet efter f�rdelningen av de fasta valkretsmandaten har st�rre
j�mf�relsetal �n i �vriga valkretsar. �terst�ende mandat tillf�rs ett efter ett
den valkrets d�r partiet f�r varje g�ng har st�rst j�mf�relsetal vid en fortsatt
till�mpning av den j�mkade uddatalsmetoden p� partiets r�stetal i valkret-
sarna. I en valkrets d�r partiet inte har f�tt n�got fast valkretsmandat skall
dock j�mf�relsetalet vid tilldelningen av det f�rsta mandatet vara lika med
partiets r�stetal.

�vriga val

6 �

Mandaten i kommunfullm�ktige skall f�rdelas mellan partier som f�tt

r�ster i kommunen.

Mandaten i landstingsfullm�ktige skall f�rdelas mellan partier som f�tt

minst 3 procent av r�sterna i landstinget.

Mandaten i Europaparlamentsvalet skall f�rdelas mellan partier som f�tt

minst 4 procent av r�sterna i landet.

7 �

De fasta mandaten skall f�r varje val och valkrets f�rdelas proportio-

nellt mellan partierna p� grundval av valresultatet i valkretsen. F�rdelningen
g�rs p� samma s�tt som f�r riksdagsvalet.

8 �

F�r att avg�ra hur m�nga mandat som ett parti skall ha sammanlagt i

landstingsfullm�ktige f�r att vara proportionellt representerat i hela lands-
tinget skall den j�mkade uddatalsmetoden till�mpas p� hela landstinget som
en valkrets. Vid f�rdelningen till�mpas motsvarande ber�kningsgrunder som
vid f�rdelning av utj�mningsmandat i riksdagsvalet.

SFS 2005:837

Hur ledam�ter utses

Riksdagsvalet

9 �

I f�rsta hand skall ordningen mellan kandidaterna best�mmas p�

grundval av storleken p� varje kandidats personliga r�stetal. Personligt r�s-
tetal skall fastst�llas bara f�r en kandidat som f�tt s�rskilda personr�ster som
motsvarar minst 8 procent av partiets r�stetal i valkretsen.

Ett personligt r�stetal fastst�lls p� grundval av de s�rskilda personr�ster

som avgivits f�r kandidaten. Valsedlar p� vilka det l�mnats s�rskilda person-
r�ster ordnas gruppvis efter partibeteckning. D�refter r�knas antalet person-
r�ster f�r varje kandidat i gruppen. En kandidats personliga r�stetal �r lika
med antalet personr�ster som har l�mnats f�r kandidaten under samma parti-
beteckning. Den kandidat som har st�rst personligt r�stetal tar f�rsta plats i
ordningen, den som har n�st st�rst tar andra plats och s� vidare enligt samma
grund.

10 �

Kan inte ett tillr�ckligt stort antal ledam�ter utses p� grundval av ett

personligt r�stetal, skall ordningsf�ljden mellan �terst�ende kandidater be-
st�mmas genom att j�mf�relsetal ber�knas enligt f�ljande.

Vid f�rsta utr�kningen g�ller en valsedel f�r den kandidat som st�r f�rst

p� sedeln varvid bortses fr�n kandidater som redan tagit plats. Valsedlar
med samma f�rsta kandidat bildar en grupp. Varje grupps r�stetal r�knas
fram. R�stetalet �r lika med det antal valsedlar som ing�r i gruppen. Samma
tal �r ocks� j�mf�relsetal f�r den kandidat som st�r f�rst p� gruppens valsed-
lar. Den kandidat vars j�mf�relsetal �r st�rst f�r den f�rsta platsen i ord-
ningen.

Vid varje f�ljande utr�kning g�ller en valsedel f�r den kandidat som st�r

f�rst p� sedeln, men man bortser fr�n kandidater som redan f�tt plats i ord-
ningen. Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid n�rmast f�reg�ende utr�k-
ning g�llde f�r den kandidat som fick plats i ordningen, uppl�ses och ordnas
i nya grupper, s� att valsedlar som vid den p�g�ende utr�kningen g�ller f�r
en och samma kandidat bildar en grupp. �vriga befintliga grupper beh�lls
d�remot of�r�ndrade. F�r varje nybildad grupp r�knas r�stetalet fram. R�s-
tetalet �r lika med det antal valsedlar som ing�r i gruppen. F�r samtliga kan-
didater som deltar i utr�kningen ber�knas r�stetal och j�mf�relsetal.

R�stetalet f�r en kandidat �r lika med r�stetalet f�r den grupp eller det

sammanlagda r�stetalet f�r de grupper vilkas valsedlar g�ller f�r kandidaten.
J�mf�relsetalet f�r en kandidat �r lika med kandidatens r�stetal, om inte den
grupp av valsedlar som g�ller f�r kandidaten deltagit i bes�ttandet av en
f�rut utdelad plats. Om detta �r fallet, f�r man kandidatens j�mf�relsetal ge-
nom att kandidatens r�stetal delas med det tal som motsvarar den del grup-
pen tagit i bes�ttandet av plats eller platser som utdelats (gruppens platstal),
�kat med 1, eller, om flera grupper av valsedlar som g�ller f�r kandidaten
deltagit i bes�ttandet av f�rut utdelad plats, med dessa gruppers samman-
lagda platstal, �kat med 1. Platstalet f�r en grupp ber�knas genom att grup-
pens r�stetal delas med det st�rsta j�mf�relsetalet vid utr�kningen n�rmast
f�re gruppens bildande. F�r kandidat som redan stod f�rst p� n�gon valsedel
ber�knas nytt platstal endast f�r nytillkomna valsedlar. Br�ktal som upp-
kommer vid delning ber�knas med 2 decimaler. Den sista decimalsiffran f�r
inte h�jas.

SFS 2005:837

Den kandidat vars j�mf�relsetal �r st�rst f�r n�sta plats i ordningen.

Dubbelvalsavveckling vid riksdagsval

11 �

Kandidater som har f�tt mandat i fler �n en valkrets eller f�r mer �n

ett parti skall tilltr�da det mandat f�r vilket deras personliga r�stetal �r st�rst
i f�rh�llande till antalet r�ster f�r partiet. Har kandidaterna inte tagit plats i
ordningen p� grundval av sina personliga r�stetal, skall de tilltr�da det man-
dat f�r vilket deras j�mf�relsetal �r st�rst.

Det mandat som kandidaten inte tilltr�der skall tillfalla den som skulle

komma f�rst i ordningen enligt f�ljande. I f�rsta hand ordnas kandidaterna
p� grundval av ber�kningen av deras personliga r�stetal enligt vad som s�gs
i 9 � andra stycket.

Kan inte tillr�ckligt m�nga kandidater ordnas enligt andra stycket, skall de

ordnas p� grundval av de valsedlar som g�llde f�r den kandidat som ur-
sprungligen fick plats i ordningen enligt 9 och 10 ��. Vid denna utr�kning
g�ller varje valsedel som hel r�st. R�stv�rdet skall tillgodor�knas den kandi-
dat som st�r fr�mst p� sedeln av dem som inte redan f�tt plats i ordningen.
Den som f�r h�gsta r�stetalet f�r plats i den s�rskilda ordningen.

Leder f�rsta stycket till att tv� eller flera mandat inte tilltr�ds, skall dessa

tills�ttas ett i taget efter storleken p� de personliga r�stetalen i f�rh�llande
till antalet r�ster f�r partiet. Kan inte samtliga mandat tilltr�das h�rigenom
tills�tts de efter j�mf�relsetalen enligt 10 �.

�verskjutande mandat i riksdagsval

12 �

Om ett parti i n�gon valkrets f�tt fler mandat �n vad som motsvarar

antalet kandidater p� partiets valsedlar, skall �verskjutande mandat med till-
l�mpning av ber�kningen i 5 � andra stycket flyttas till en annan valkrets d�r
partiet deltar i f�rdelningen av fasta valkretsmandat.

Ledam�ter i �vriga val

13 �

Ledam�ter i �vriga val fastst�lls enligt vad som till�mpas betr�ffande

riksdagsvalet.

Personligt r�stetal skall fastst�llas bara f�r kandidater som f�tt s�rskilda

personr�ster motsvarande minst 5 procent av det antal r�ster som partiet f�tt
i valkretsen, dock minst

1. vid val till landstingsfullm�ktige: 100 r�ster,
2. vid val till kommunfullm�ktige: 50 r�ster.

Hur ers�ttare utses

Riksdagsvalet

14 �

F�r varje ledamot utses lika m�nga ers�ttare som ledamotens parti f�tt

mandat i valkretsen. Det skall dock alltid utses minst tre ers�ttare f�r varje
ledamot. N�r ers�ttare utses skall man bortse fr�n den som valts till ledamot.

Ers�ttare utses genom en s�rskild ordning mellan kandidaterna p� partiets

valsedlar. Ordningen ber�knas enligt 11 � andra och tredje stycket.

SFS 2005:837

Finns det �nd� inte n�gon som kan utses till ers�ttare skall f�ljande g�lla.

Den kandidat inom valkretsen som st�r i tur att f� n�sta mandat f�r partiet ut-
ses till ers�ttare. Saknas en s�dan kandidat p� partiets valsedlar, skall med
till�mpning av 5 � andra stycket en annan valkrets best�mmas, d�r partiet
deltar i f�rdelningen av fasta mandat, fr�n vilken ers�ttaren skall utses. Till
ers�ttare utses den som d�r st�r n�rmast i tur att f� mandat f�r partiet. F�r
varje ledamot f�r det bara finnas en ers�ttare enligt detta stycke. Kan ers�t-
tare inte utses p� det s�ttet, utses inte n�gon ers�ttare.

Ers�ttare i �vriga val

15 �

Ers�ttare i landstingsfullm�ktige och Europaparlamentet utses p�

motsvarande s�tt som f�r riksdagsvalet.

16 �

Ers�ttare i kommunfullm�ktige utses i f�rsta hand p� grundval av

ordningen mellan kandidaterna som framkommer vid ber�kningen av deras
personliga r�stetal enligt 9 �.

I andra hand utses ers�ttare genom en ber�kning inom det parti f�r vilket

han eller hon har blivit vald. Vid varje ber�kning tas h�nsyn bara till de val-
sedlar som upptar ledamotens namn och som d�rf�r g�llde f�r detta namn,
n�r det fick plats i ordningen. Varje valsedel g�ller som en hel r�st. R�st-
v�rdet skall tillgodor�knas det namn som st�r fr�mst p� sedeln av dem som
inte blivit utsedda till ledamot. Den som f�r h�gsta r�stetalet �r utsedd till er-
s�ttare f�r den ledamot som ber�kningen avser.

Om det antal ers�ttare som har utsetts �r mindre �n det antal som kom-

munfullm�ktige har best�mt enligt 5 kap. 4 � andra stycket kommunallagen
(1991:900) och samma ers�ttare har utsetts f�r tre eller flera ledam�ter, utses
ytterligare en ers�ttare f�r var och en av dessa ledam�ter. D� skall �ven
namnet p� en kandidat som genom valet blivit utsedd till ers�ttare f�r den le-
damot som ber�kningen avser anses som obefintligt. I �vrigt g�rs p� det s�tt
som anges i f�rsta och andra stycket.

Om antalet ers�ttare fortfarande �r mindre �n det antal som kommunfull-

m�ktige har best�mt enligt 5 kap. 4 � andra stycket kommunallagen och
samma ers�ttare har utsetts f�r fem eller flera ledam�ter, utses ytterligare en
ers�ttare f�r var och en av dessa ledam�ter.

D�refter g�rs p� motsvarande s�tt successivt ytterligare ber�kningar f�r

de ledam�ter vilkas ers�ttare har utsetts f�r sju eller flera ledam�ter, nio eller
flera ledam�ter, och s� vidare, s� l�nge antalet ers�ttare �r mindre �n det an-
tal som kommunfullm�ktige har best�mt.

Om andelen ers�ttare av de platser som ett parti f�tt utg�r ett brutet tal,

skall detta avrundas till n�rmast h�gre hela tal.

17 �

Om det f�r ett parti inte kommer att utses minst tv� ers�ttare i kom-

munfullm�ktige, skall f�ljande g�lla.

Om det sedan ers�ttare utsetts enligt 16 � visar sig att det f�r ledamot eller

ledam�ter i ett parti utsetts bara en ers�ttare, skall ytterligare en ber�kning
g�ras till dess minst tv� ers�ttare utsetts.

Kan n�gon ers�ttare f�r en viss ledamot inte utses p� det s�ttet, utses

ingen ers�ttare f�r den ledamoten.

SFS 2005:837

N�r ledam�ter och ers�ttare avg�r under valperioden

Riksdagsvalet

18 �

Om en ledamot i riksdagen avg�r under valperioden, skall den cen-

trala valmyndigheten p� anm�lan av riksdagens talman utse en ny ledamot.
Till ny ledamot skall utses den som st�r i tur att intr�da enligt ordningen
mellan ers�ttarna enligt 14 �.

19 �

Om en ny ledamot tidigare varit ers�ttare enligt 14 � tredje stycket f�r

den avg�ngna ledamoten skall en ny ers�ttare utses enligt 14 �. Har manda-
tet flyttats fr�n en valkrets till en annan, skall det anses ha tilldelats den sist-
n�mnda valkretsen vid valet.

Ers�ttare f�r en annan ledamot som utsetts i st�llet f�r en ledamot som av-

g�tt �r de �vriga kandidater som skulle ha varit ers�ttare f�r den avg�ngna
ledamoten.

20 �

Den centrala valmyndigheten skall p� anm�lan av riksdagens talman

med till�mpning av 14 � om m�jligt utse tv� nya ers�ttare, om

1. antalet ers�ttare f�r en riksdagsledamot har minskat till h�lften eller

mindre �n h�lften av det antal som utsetts vid valet d�rf�r att ers�ttare har ut-
setts till ordinarie ledam�ter eller har avg�tt av n�gon annan orsak, eller

2. antalet ers�ttare inte �r tillr�ckligt stort f�r att ers�ttare skall kunna in-

tr�da i en ledamots st�lle.

�vriga val

21 �

Om en ledamot i landstingsfullm�ktige, kommunfullm�ktige eller

Europaparlamentet avg�r under valperioden, skall respektive valmyndighet
efter anm�lan utse en ny ledamot. Ny ledamot skall utses enligt vad som till-
l�mpas f�r riksdagsvalet enligt 18 och 19 ��.

22 �

Om en ers�ttare i landstingsfullm�ktige har utsetts till ordinarie leda-

mot eller avg�tt som ers�ttare av n�gon annan orsak, skall l�nsstyrelsen p�
anm�lan av fullm�ktiges ordf�rande g�ra nya ber�kningar och utse ytterli-
gare en ers�ttare f�r varje ledamot som ber�rs.

Ers�ttare f�r en annan ledamot som utsetts i st�llet f�r en ledamot som av-

g�tt �r de �vriga kandidater som skulle ha varit ers�ttare f�r den avg�ngna
ledamoten.

Vid ber�kningen skall samma ber�kning som vid utseende av ers�ttare

till�mpas. Kan n�gon ers�ttare inte utses enligt f�rsta stycket, utses ingen er-
s�ttare.

23 �

Om en ers�ttare i kommunfullm�ktige har utsetts till ordinarie leda-

mot eller avg�tt som ers�ttare av n�gon annan orsak, skall l�nsstyrelsen p�
anm�lan av fullm�ktiges ordf�rande g�ra nya utr�kningar och fastst�lla yt-
terligare en ers�ttare f�r varje ledamot som ber�rs. I de fall antalet ers�ttare
ocks� efter det att ers�ttare avg�tt uppg�r till minst det antal som fullm�ktige
best�mt, skall en ny ers�ttare utses bara om ledamoten i annat fall skulle
komma att sakna ers�ttare som utsetts f�r henne eller honom.

2 SFS 2005:837873

SFS 2005:837

Ers�ttare f�r en annan ledamot som utsetts i st�llet f�r en ledamot som av-

g�tt �r de �vriga kandidater som skulle ha varit ers�ttare f�r den avg�ngna
ledamoten.

Vid utr�kningen skall 18 och 19 �� till�mpas. Kan n�gon ers�ttare inte ut-

ses enligt f�rsta stycket, utses ingen ers�ttare.

24 �

Den centrala valmyndigheten skall p� anm�lan av Europaparlamentet

med till�mpning av reglerna om utseende av ers�ttare om m�jligt utse tv�
nya ers�ttare, om antalet ers�ttare f�r en ledamot har minskat till h�lften
eller mindre �n h�lften av det antal som utsetts vid valet d�rf�r att ers�ttare
har utsetts till ledamot eller har avg�tt av n�gon annan orsak.

Valets avslutning

Riksdagsvalet och valet till Europaparlamentet

25 �

N�r den centrala valmyndigheten har f�rdelat mandaten mellan parti-

erna och utsett ledam�ter och ers�ttare, skall valresultatet tillk�nnages ge-
nom att det kung�rs i Post- och Inrikes Tidningar. D�rmed �r valet avslutat.

Det skall ocks� kung�ras i Post- och Inrikes Tidningar, n�r nya ledam�ter

och ers�ttare utsetts enligt 1820 och 24 ��.

Valet till landstings- och kommunfullm�ktige

26 �

N�r l�nsstyrelsen har f�rdelat mandaten mellan partierna och utsett

ledam�ter och ers�ttare skall valresultatet kung�ras genom att protokollet
l�ggs fram f�r granskning. D�rmed �r valet avslutat.

Detsamma skall g�lla n�r nya ledam�ter och ers�ttare utsetts enligt 21

23 ��.

27 �

Om f�rre �n halva antalet ledam�ter utsetts i landstings- eller kom-

munfullm�ktige, skall Valpr�vningsn�mnden upph�va valet och besluta om
omval av samtliga ledam�ter och ers�ttare.

Utf�rdande och granskning av bevis f�r den som blivit utsedd

28 �

F�r den som blivit utsedd till ledamot av riksdagen, landstings-

fullm�ktige, kommunfullm�ktige eller Europaparlamentet eller till ers�ttare
skall respektive valmyndighet genast utf�rda bevis om detta. I beviset skall
den valmyndigheten ange

1. namnet p� den som blivit utsedd, och
2. den tid, det parti och den valkrets som ledamoten eller ers�ttaren blivit

utsedd f�r.

Ett bevis f�r ers�ttare skall dessutom i f�rkommande fall inneh�lla uppgift

om den eller de ledam�ter som han eller hon utsetts till ers�ttare f�r och ord-
ningen mellan ers�ttarna, om flera ers�ttare utsetts f�r samma ledamot.

29 �

Som bevis g�ller utdrag ur protokoll eller annan handling fr�n ber�k-

ning vid vilken ledamoten eller ers�ttaren blivit utsedd. Beviset skall skickas
till den som blivit utsedd. Vid riksdagsval skall beviset �ven skickas till Val-

SFS 2005:837

pr�vningsn�mnden och riksdagens talman. Bevis som avser ledamot i Euro-
paparlamentet skall dessutom skickas till parlamentet. Bevis som avser
landstings- och kommunfullm�ktige skall skickas till respektive fullm�ktige.

30 �

Valpr�vningsn�mnden skall granska bevis f�r riksdagsledam�ter

eller ledam�ter i Europaparlamentet och ers�ttare f�r att pr�va om dessa bli-
vit utf�rdade i enlighet med 28 �. Granskningen skall efter riksdagsval vara
avslutad senast dagen innan den riksdag som valet g�llt samlas till riksm�te.
�vriga bevis som kommer in till Valpr�vningsn�mnden skall granskas s�
snart det kan ske. Ber�ttelse om granskningen skall genast �verl�mnas till
riksdagens talman. G�ller valet ledam�ter i Europaparlamentet, skall ber�t-
telse om granskningen dessutom skickas till parlamentet.

31 �

Valpr�vningsn�mnden f�r uppdra �t ordf�randen eller ers�ttaren f�r

ordf�randen att p� n�mndens v�gnar granska bevis f�r en riksdagsledamot
eller ledamot i Europaparlamentet och ers�ttare f�r s�dana ledam�ter som
utses under l�pande valperiod med anledning av att en ledamot avg�tt eller
ers�ttare utsetts enligt 1820 och 24 ��.

AVDELNING V. AVSLUTANDE BEST�MMELSER

15 kap. �verklagande

1 �

Beslut eller andra �tg�rder enligt denna lag f�r �verklagas endast i den

utstr�ckning som anges i detta kapitel.

�verklagande hos l�nsstyrelsen

2 �

Ett beslut av en valn�mnd att inte godta ett hinder mot att ta emot ett

uppdrag som r�stmottagare f�r �verklagas hos l�nsstyrelsen. Tiden f�r �ver-
klagande r�knas fr�n den dag beslutet meddelades.

L�nsstyrelsens beslut enligt denna paragraf f�r inte �verklagas.

�verklagande hos Valpr�vningsn�mnden

3 �

Hos Valpr�vningsn�mnden f�r �verklagas

1. f�ljande beslut av l�nsstyrelsen:
a) beslut enligt 4 kap. 8 och 13 �� om fastst�llande av valkretsindelning

f�r val till landstings- och kommunfullm�ktige,

b) beslut enligt 4 kap. 10 och 14 �� om antalet valkretsmandat f�r val till

landstings- och kommunfullm�ktige,

c) beslut enligt 4 kap. 17 � om indelning i valdistrikt,
2. l�nsstyrelsens eller den centrala valmyndighetens beslut om r�ttelse i

en r�stl�ngd,

3. f�ljande beslut av den centrala valmyndigheten eller, i f�rekommande

fall, l�nsstyrelsen:

a) beslut enligt 4 kap. 3 � om antalet valkretsmandat vid val till riksdagen,
b) beslut i ett �rende enligt 2 kap. om registrering av partibeteckning,
c) beslut i ett �rende enligt 2 kap. om anm�lan av kandidater eller 6 kap.

om valsedlar,

SFS 2005:837

4. l�nsstyrelsens eller den centrala valmyndighetens beslut att fastst�lla

utg�ngen av ett val eller av en s�dan sammanr�kning f�r att f�rordna efter-
tr�dare eller ers�ttare som s�gs i 14 kap. 1824 ��.

4 �

Ett beslut som avses i 3 � 4 f�r �verklagas av

1. den som enligt r�stl�ngden haft r�str�tt vid valet, och
2. ett parti som deltagit i valet.
Beslutet f�r ocks� �verklagas av en kandidat som inte har varit upptagen i

den aktuella r�stl�ngden, n�r det g�ller fr�gan om f�rordnande av honom
eller henne som ledamot, eftertr�dare eller ers�ttare.

Hur �verklagandet g�rs

5 �

Ett �verklagande ges in till den myndighet som har meddelat det �ver-

klagade beslutet (beslutsmyndigheten).

6 �

Ett �verklagande skall ha kommit in till beslutsmyndigheten

1. i ett �rende som avses i 3 � 1 samt 3 a och b: senast inom tre veckor

fr�n den dag det �verklagade beslutet kungjordes eller, om beslutet inte har
kungjorts, inom tre veckor fr�n den dag klaganden fick del av beslutet,

2. i ett �rende som avses i 3 � 2: senast onsdagen f�re valdagen,
3. i ett �rende som avses i 3 � 3 c: senast inom tre veckor fr�n den dag kla-

ganden fick del av beslutet,

4. i ett �rende som avses i 3 � 4: tidigast dagen efter valdagen och senast

inom tio dagar efter det att valet avslutades eller, om �verklagandet g�ller
beslut om att f�rordna nya ledam�ter eller ers�ttare enligt 14 kap. 1824 ��,
inom tio dagar efter det att sammanr�kningen avslutades.

Det �r Valpr�vningsn�mnden som avg�r om �verklagandet har kommit in

i r�tt tid.

7 �

Om ett �verklagande kommit in till Valpr�vningsn�mnden inom �ver-

klagandetiden, skall det tas upp till pr�vning �ven om skrivelsen med �ver-
klagandet inte kommit till beslutsmyndigheten i tid.

Pr�vningen av �verklagande av val

8 �

I de �renden som avses i 3 � 4 skall beslutsmyndigheten snarast m�j-

ligt efter att tiden f�r �verklagande g�tt ut p� en g�ng kung�ra samtliga �ver-
klaganden och l�mna dessa till Valpr�vningsn�mnden.

Kung�relsen skall inf�ras
1. i Post- och Inrikes Tidningar om �verklagandet g�ller riksdagen eller

Europaparlamentet,

2. i ortstidning inom landstinget respektive kommunen om �verklagandet

g�ller landstings- eller kommunfullm�ktige.

I kung�relsen skall en viss kort tid anges inom vilken den som vill yttra

sig �ver �verklagandena skall ha gjort det till Valpr�vningsn�mnden.

9 �

Beslutsmyndigheten skall skyndsamt till Valpr�vningsn�mnden yttra

sig �ver �verklagandena. Best�mmelserna i 27 och 28 �� f�rvaltningslagen
(1986:223) om ompr�vning av beslut skall inte till�mpas.

SFS 2005:837

10 �

Ett beslut genom vilket n�gon har f�rordnats till ledamot i landstings-

eller kommunfullm�ktige eller till ers�ttare g�ller �ven om beslutet har �ver-
klagats. Om n�gon annan f�rordnats till ledamot eller ers�ttare med anled-
ning av �verklagandet, g�ller det beslutet s� snart det val eller den samman-
r�kning har avslutats som ledamoten eller ers�ttaren blivit f�rordnad genom.

Ledam�ter i Europaparlamentet tilltr�der sitt uppdrag d� de f�rordnats

och deras beh�righet pr�vats av Europaparlamentet.

Best�mmelserna om inhibition i 29 � f�rvaltningslagen (1986:223) g�ller

inte beslut som s�gs i denna paragraf.

11 �

N�r Valpr�vningsn�mnden pr�var ett �verklagande, skall n�mndens

samtliga ledam�ter vara n�rvarande. Om �verklagandet avser ett beslut ge-
nom vilket utg�ngen av ett ordinarie val till riksdagen eller ett ordinarie val
till landstings- eller kommunfullm�ktige har fastst�llts, skall n�mnden ha
samma sammans�ttning som den hade vid tiden f�r dessa val. Om �verkla-
gandet avser ett beslut genom vilket utg�ngen av ett annat val fastst�llts, f�r
n�mnden ha den sammans�ttning den hade vid tiden f�r det valet.

12 �

Myndigheter och andra som har hj�lpt till vid valet skall l�mna Val-

pr�vningsn�mnden de upplysningar och yttranden som n�mnden beg�r.

Om Valpr�vningsn�mnden finner att n�gon beh�ver h�ras som vittne vid

domstol, kan n�mnden f�rordna att vittnesf�rh�r skall h�llas vid tingsr�tt.

Vid bevisupptagning enligt andra stycket g�ller 35 kap. 10 och 11 �� r�tt-

teg�ngsbalken. Ers�ttning till vittnen skall betalas av allm�nna medel. Kost-
naden f�r detta skall stanna p� staten.

13 �

Valpr�vningsn�mnden skall upph�va ett val i den omfattning som det

beh�vs och f�rordna om omval i den ber�rda valkretsen

1. om det vid f�rberedande och genomf�rande av valet som en myndighet

svarar f�r f�rekommit avvikelse fr�n f�reskriven ordning, eller

2. om n�gon hindrat r�stningen, f�rvanskat l�mnade r�ster eller otillb�rli-

gen verkat vid valet p� n�got annat s�tt.

Kan r�ttelse �stadkommas genom f�rnyad sammanr�kning eller n�gon an-

nan s�dan mindre ingripande �tg�rd, skall n�mnden i st�llet uppdra �t be-
slutsmyndigheten att vidta en s�dan r�ttelse.

R�ttelse enligt f�rsta eller andra stycket skall ske bara om det med fog kan

antas att vad som f�rekommit har inverkat p� valutg�ngen.

Ett omval till riksdagen eller landstingsfullm�ktige avser endast det antal

fasta mandat och utj�mningsmandat som tilldelades den ber�rda valkretsen
vid det upph�vda valet.

14 �

Om det vid en sammanr�kning som avses i 14 kap. 1824 �� har f�-

rekommit avvikelse fr�n f�reskriven ordning och det inte �r osannolikt att
avvikelsen har inverkat p� utg�ngen av sammanr�kningen, skall Valpr�v-
ningsn�mnden upph�va sammanr�kningen och uppdra �t beslutsmyndig-
heten att vidta den r�ttelse som beh�vs.

15 �

Om ett visst beslut inte f�r �verklagas eller om det skall �verklagas i

s�rskild ordning, f�r en omst�ndighet som avses med beslutet inte �beropas
vid pr�vning enligt 13 eller 14 �.

SFS 2005:837

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2005

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2006, d� vallagen (1997:157)

skall upph�ra att g�lla.

2. Partibeteckningar som har registrerats enligt den upph�vda lagen skall

anses registrerade enligt den nya lagen.

3. Beslut om indelning i valkretsar och valdistrikt som har fattats enligt

den upph�vda lagen skall anses fattade enligt den nya lagen.

P� regeringens v�gnar

G�RAN PERSSON

BOSSE RINGHOLM
(Justitiedepartementet)

;

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslag (2017:900)
Kommunallag (2017:725)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2005:837 Vallag

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se