SFS 1982:941

Start / Förvaltningsrätt / Yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469) / SFS 1982:941

820941.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                         </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1982:941 om �ndring i tryckfrihetsf�rordningen; utkom fr�n trycket p/ den 23 november 1982 utf�rdad den 11 no vember 1982. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att 7 kap. 4 � tryckfrihetsf�rordning- skall ha nedan angivna lydelse. Till f�ljd h�rav kommer tryckfrihetsf�rordningen att ha f� ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kraft. ' Prop. 1981/82:58, KU 24. rskr221, KU 1982/83:1, rskr 1. ^ Tryckfrihetsf�rordningen omtryckt 1979:936. 2245 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982:941 1 KAP. Om tryckfrihet 1 � Med tryckfrihet f�rst�s vaije svensk medborgares r�tt att, utan n�gra av myndighet eller annat allm�nt organ i f�rv�g lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inf�r laglig domstol k unna tilltalas f�r deras inneh�ll, och att icke i annat fall kunna straffas d�rf�r, �n om detta inneh�ll strider mot tydlig lag, given att bevara allm�nt lugn, utan att �terh�lla allm�n upplysning. I �verensst�mmelse med de i f �rsta stycket angivna grunderna f�r en allm�n tryckfrihet och till s�kerst�llande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall det st� vaije svensk medborgare fritt att, med iakttagande av de best�mmelser som �ro i denna f�rordning meddelade till skydd f�r enskild r�tt och allm�n s�kerhet, i tryck t skrift yttra sina tankar och �sikter, offentligg�ra allm�nna handlingar samt meddela uppgifter och underr�ttelser i vad �mn e som helst. Det skall ock st� envar fritt att, i alla de fall d� ej annat �r i denna f�rordning f�reskrivet, meddela uppgifter och underr�ttelser i vad �mne som helst f�r offentligg�rande i tryck t skrift till f�rfattare eller annan som �r att anse som upphovsman till framst�llning i skriften, till skriftens utgivare eller, om f�r skriften finnes s�rskild redaktion, till denna eller til l f�retag f�r yrkesm�ssig f�rmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter. Vidare skall envar �ga r�tt att, om ej annat f�ljer av denna f�rordning, anskaffa uppgifter och underr�ttelser i vad �mne som helst f�r att offentlig� g�ra dem i tryckt skrift eller f�r att l�mna meddelande som avses i f�reg� ende stycke. 2 � N�gon tryckningen f�reg�ende granskning av skrift eller n�got f�r� bud mot tryckning d�rav m� ej f�rekomma. Ej heller vare till�tet f�r myndighet eller annat allm�nt organ att p� grund av skrifts inneh�ll, genom �tg�rd som icke �ger st�d i denna f�rord� ning, hindra tryckning eller utgivning av skriften eller dess spridning bland allm�nheten. 3 � F�r missbruk av tryckfriheten eller medverkan d�ri m� ej n�gon i annan ordning eller i annat fall �n denna f�rordning best�mmer kunna tilltalas eller d�mas till ansvar eller ers�ttningsskyldighet eller skriften konfiskeras eller l�ggas under beslag. 4 � Envar, vilken blivit f�rtrott att d�ma �ver missbruk av tryckfriheten eller eljest vaka �ver denna f�rordnings efterlevnad, b�r d�rvid st�dse hava i �ta nke att tryckfriheten utg�r grundval f�r ett fritt samh�llsskick, alltid f�sta sin uppm�rksamhet mera p� �mnets och tankens �n p� uttryck� ets lagstridighet, p� syftet �n p� framst�llningss�ttet, samt i tvivelsm�l hellre fria �n f�lla. Vid best�mmande av p�f�ljd, som enligt denna f�rordning �r f�renad med missbruk av tryckfriheten, skall, d� meddelad uppgift p�kallat r�t� telse, s�rskilt beaktas, huruvida s�dan p� l�mpligt s�tt bringats till allm�n- 2246 hetens k�nnedom. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 � Denna f�rordning �ger till�mpning � skrift, som framst�llts i try ck- SFS 1982:941 press. Den skall ock till�mpas � skrift, som m�ngfaldigats genom stencile- ring, fotokopiering eller liknande tekniskt f�rfarande, om 1. utgivningsbevis g�ller f�r skriften; eller 2. skriften ar f�rsedd med beteckning, som utvisar att den �r m�ngfaldi� gad, samt i anslutning d�rtill tydliga uppgifter om vem som har m�ngfaldi� gat skriften och om ort och �r f�r m�ngfaldigandet. Best�mmelse i f�rord ningen som har avseende � skrift som framst�llts i tryckpress eller � tryckning skall, n�r ej annat angives, �ga motsvarande till�mpning � annan skrift, var� f�rordningen enligt f�rsta stycket �r till� l�mplig, eller � m�ngfaldigande av s�dan skrift. Till skrift h�nf�res bild, �ven om den ej �tf�ljes av text. 6 � Tryckt skrift skall, f�r att anses s�som s�dan, vara utgiven. Skrift anses utgiven, d� den blivit utl�mnad till salu eller f�r spridning p� annat s�tt; vad nu sagt s g�lle dock icke myndighets tryckta handlingar, om de ej �ro tillg�ngliga f�r envar. 7 � Med periodisk skrift f�rst�s tidning, tidskrift eller annan s�dan tryckt skrift, som enligt utg ivningsplanen �r avsedd att under best�md titel utgi� vas med minst fyra � s�rskilda tider utkommande nummer eller h�ften �rligen, samt d�rtill h�rande l�psedlar och bilagor. Sedan utgivningsbevis f�r skriften meddelats, skall denna, till dess beviset �terkallas, anses som periodisk. 8 � Privilegier � skrifters utgivande m� icke meddelas; regeringen dock obetaget att f�rnya s�dana till allm�nna inr�ttningars underst�d redan f�rl�nta privilegier, vaije g�ng p� h�gst tjugu � r. Om den r� tt, som tillkommer upphovsman till litter�rt eller konstn�rligt verk eller framst�llare av fotografisk bild, och om f�rbud mot att �tergiva litter�rt eller konstn�rligt verk p� ett s�tt, som kr�nker den andliga odling� ens intressen, g�lle vad i lag �r s tadgat. 9 � Utan hinder av denna f�rordning g�ller vad i lag �r s tadgat 1. om f�rbud mot kommersiell annons i den m�n annonsen anv�ndes vid marknadsf�ring av alkoholhaltiga drycker eller tobaksvaror; 2. om f�rbud mot offentligg�rande i yrkesm�ssig kreditupplysningsverk� samhet av kreditupplysning, som inneb�r otillb�rligt intr�ng i enskilds personliga integritet eller som inneh�ller oriktig eller missvisande uppgift, om ers�ttningsskyldighet f�r s�dant offentligg�rande samt om r�ttelse av oriktig eller missvisande uppgift; 3. om ansvar och ers�ttningsskyldighet som avser det s�tt p� vilket uppgift eller underr�ttelse anskaffats. 2 KAP. Om allm�nna handlingars offentlighet I � Till fr�mj ande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning 2247 skall varje s vensk medborgare ha r�tt att taga del av allm�nna handlingar. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982:941 2 � R�tten att taga del av allm�nna handlingar f�r begr�nsas endast om det �r p�kallat med h�nsyn till 1. rikets s�kerhet eller dess f�rh�llande till annan stat eller mellanfolklig organisation, 2. rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik, 3. myndighets verksamhet f�r inspektion, kontroll eller annan tillsyn, 4. intresset att f�rebygga eller beivra brott, 5. det allm�nnas ekonomiska intresse, 6. skyddet f�r enskilds personliga eller ekonomiska f�rh�llanden, 7. intresset att bevara djur- eller v�xtart. Begr�nsning av r�tten att taga del av allm�nna handlingar skall angivas noga i best�mmelse i en s�rskild lag eller, om s� i visst fall befinnes l�mpligare, i annan lag vartill den s�r skilda lagen h�nvisar. Efter bemyndi� gande i s�dan best�mmelse f�r dock regeringen genom f�rordning meddela n�rmare f�reskrifter om best�mmelsens till�mplighet. Utan hinder av andra stycket f�r i best�mme lse som d�r avses riksdagen eller regeringen till�ggas befogenhet att efter omst�ndigheterna medgiva att viss handling l�mnas ut. 3 � Med handling f �rst�s framst�llning i skrift eller bild samt upptagning som kan l�sas, avlyssnas eller p� annat s�tt uppfattas endast med tekniskt hj�lpmedel. Handling �r allm�n, om den f�rvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 � �r att anse som inkommen till eller uppr�ttad hos myndighet. Upptagning som avses i f �rsta stycket anses f�rvarad hos myndighet, om upptagningen �r tillg�nglig f�r myndigheten f�r �verf�ring i s�dan form att den kan l�sas, avlyssnas eller p� annat s�tt uppfattas. Detta g�ller dock ej upptagning som ing�r i p ersonregister, om myndigheten enligt lag eller f�rordning eller s�rskilt beslut, som grundar sig p� lag, saknar befogenhet att g�ra �verf�ringen. Med personregister f�rst�s register, f�rteckning eller andra anteckningar som inneh�lla uppgift som avser enskild person och som kan h�nf�ras till denne. 4 � Brev eller annat meddelande som �r st�llt personligen till den som innehar befattning vid myndighet anses som allm�n handling, om handling� en g�ller �rende eller annan fr�ga som ankommer p� myndigheten och ej �r avsedd f�r mottagaren endast som innehavare av annan st�llning. 5 � Med myndighet likst�llas i de tta kapitel riksdagen, kyrkom�tet och beslutande kommunal f�rsamling. 6 � Handling anses inkommen till myndighet, n�r den har anl�nt till myndigheten eller kommit beh�rig befattningshavare till handa. I fr�ga om upptagning som avses i 3 � f�rsta stycket g�ller i st�llet att den anses inkommen till myndighet n�r annan har gjort den tillg�nglig f�r myndighe� ten p� s�tt som angives i 3 � andra stycket. T�vlingsskrift, anbud eller annan s�dan handling som enligt tillk�nnagi� vande skall avl�mnas i f�rseglat omslag anses ej inkommen f�re den tidpunkt som har best�mts f�r �ppnandet. �tg�rd som n�gon vidtager endast som led i teknisk bearbetning eller 2248 teknisk lagring av handling, som myndighet har tillhandah�llit, skall ej anses leda till att handling �r inkommen till den myndigheten. � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> -"L^l 7 � Handling anses uppr�ttad hos myndighet, n�r den har expedierats. SFS 1982:941 Handling som ej har expedierats anses uppr�ttad n�r det �rende till vilket den h�nf�r sig har slutbehandlats hos myndigheten eller, om handlingen ej h�nf�r sig till visst �rende, n�r den har justerats av myndigheten eller p� annat s�tt f�rdigst�llts. I st�llet f�r vad som f�reskrives i f�rsta stycket g�ller att handling anses uppr�ttad, 1. diarium, journal samt s�dant register eller annan f�rteckning som f�res fortl�pande, n�r handlingen har f�rdigst�llts f�r anteckning eller inf�ring, 2. dom och annat beslut, som enligt vad d�rom �r f�reskrivet skall avkunnas eller expedieras, samt protokoll och annan handling i vad den h�nf�r sig till s�dant beslut, n�r beslutet har avkunnats eller expedierats, 3. annat myndighets protokoll och d�rmed j�mf�rliga anteckningar, n�r handlingen har justerats av myndigheten eller p� annat s�tt f�rdigst�llts, dock ej protokoll hos riksdagens eller kyrkom�tets utskott, riksdagens eller kommuns revisorer eller statliga kommitt�er eller hos kommunal myndighet i �rend e som denna endast bereder till avg�rande. 8 � Har organ som ing�r i eller �r knutet till ett verk eller liknande myndighetsorganisation �verl�mnat handling till annat organ inom samma myndighetsorganisation eller framst�llt handling f�r s�dant �verl�mnande, skall handlingen ej anses som d�rigenom inkommen eller uppr�ttad i annat fall �n d� organen upptr�da som sj�lvst�ndiga i f�rh�llande till varandra. 9 � Hos myndighet tillkommen minnesanteckning som ej har expedierats skall ej heller efter den tidpunkt d� den enligt 7 � �r att anse som uppr�ttad anses som allm�n handling hos myndigheten, om den icke tages om hand f�r arkivering. Med minnesanteckning f�rst�s promemoria och annan upp� teckning eller upptagning som har kommit till endast f�r �rendes f�redrag� ning eller beredning, dock ej till den del den har tillf�rt �rendet sakuppgift. Utkast eller koncept till myndighets beslut eller skrivelse och annan d�rmed j�mst�lld handling som ej har expedierats anses ej som allm�n handling, s�vida den icke tages om hand f�r arkivering. 10 � Handling som f�rvaras hos myndighet endast som led i teknisk bearbetning eller teknisk lagring f�r annans r�kning anses ej som allm�n handling hos den myndigheten. 11 � Som allm�n handling anses ej 1. brev, telegram eller annan s�dan handling som har inl�mnats till eller uppr�ttats hos myndighet endast f�r befordran av meddelande, 2. meddelande eller annan handling som har inl�mnats till eller uppr�t� tats hos myndighet endast f�r offentligg�rande i periodisk skrift som ut- gives genom myndigheten, 3. tryckt skrift, ljud- eller bildupptagning eller annan handling som ing�r i bibliote k eller som fr�n enskild har tillf�rts allm�nt arkiv uteslutande f�r f�rvaring och v�rd eller forsknings- och studie�ndam�l eller privata brev, skrifter eller upptagningar som eljest ha �verl�mnats till myndighet uteslu� tande f�r �ndam�l som nu angivits, 2249 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982:941 4. upptagning av inneh�llet i handling som avses i 3, om upptagningen f�rvaras hos myndighet d�r den ursprungliga handlingen ej skulle vara att anse som allm�n. 12 � Allm�n handling som f�r l�mnas ut skall p� beg�ran genast eller s� snart det �r m�jligt p� st�l let utan avgift tillhandah�llas den, som �nskar taga del d�rav, s� att handlingen kan l�sas, avlyssnas eller p� an nat s�tt uppfattas. Handling f�r �ven skrivas av, avbildas eller tagas i anspr�k f�r ljud�verf�ring. Kan handling ej tillhandah�llas utan att s�dan del d�rav som icke f�r l�mnas ut r�jes, skall den i �vriga delar g�ras tillg�nglig f�r s�kanden i avskrift eller kopia. Myndighet �r icke skyldig att tillhandah�lla handling p� st�llet, om betydande hinder m�ter. I fr�ga om upptagning som avses i 3 � f�rsta stycket f�religger ej heller s�dan skyldighet, om s�kanden utan beaktans- v�rd ol�genhet kan taga del av upptagningen hos n�rbel�gen myndighet, 13 � Den som �nskar taga del av allm�n handling har �ven r�tt att mot fastst�lld avgift fa avskrift eller kopia av handlingen till den del den f�r l�mnas ut. Myndighet �r dock ej skyldig att l�mna ut upptagning f�r automatisk databehandling i annan form �n utskrift. Ej heller f�religger skyldighet att framst�lla kopia av karta, ritning, bild eller annan i 3 � f�rsta stycket avsedd upptagning �n som nyss har angivits, om sv�ri ghet m�ter och handlingen kan tillhandah�llas p� st�llet. Beg�ran att f� avskrift eller kopia av allm�n handling skall behandlas skyndsamt. 14 � Beg�ran att f� taga del av allm�n handling g�res hos myndighet som f�rvarar handlingen. Beg�ran pr�vas av myndighet som angives i f�rsta stycket. Om s�rskilda sk�l f�ranleda det, f�r dock i best�mmelse som avses i 2 � and ra stycket f�reskrivas att pr�vningen vid till�mpningen av best�mmelsen skall an� komma p� annan myndighet. I fr�ga om handling som �r av synnerlig betydelse f�r rikets s�kerhet kan �ven genom f�rordning f�reskrivas att endast viss myndighet f�r pr�va fr�gan om utl�mnande. I de nu n�mnda fallen skall beg�ran om utl�mnande genast h�nskjutas till beh�rig mynd ig� het. Myndighet f�r inte p� grund av att n�gon beg�r att f� taga del av allm�n handling efterforska vem han �r eller vilket syfte han har med sin beg�ra n i st�rre utstr�ckning �n som beh�vs f�r att myndigheten skall kunna pr�va om hinder f�religger mot att handlingen l�mnas ut. 15 � Om an nan �n riksdagen eller regeringen avsl�r beg�ran att f� taga del av handling eller l�mnar ut allm�n handling med f�rbeh�ll, som in� skr�nker s�kandens r�tt att yppa dess inneh�ll eller eljest f�rfoga �ver den, f�r s�kanden f�ra talan mot beslutet. Talan mot beslut av statsr�d skall f�ras hos regeringen och talan mot beslut av annan myndighet hos dom� stol. I den i 2 � omn� mnda lagen skall n�rmare angivas hur talan mot beslut som avses i f�rsta stycket skall f�ras. S�dan talan skall alltid pr�vas 2250 skyndsamt. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Ang�ende r�tt att f�ra talan mot beslut av myndighet som lyder under SFS 1982:941 riksdagen �r s�rskilt f�reskrivet. 16 � Anteckning om hinder att l�mna ut allm�n handling f�r g�ras endast p� handling som omfattas av best�mmelse som avses i 2 � and ra stycket. H�rvid skall till�mplig best�mmelse angivas. 3 KAP. Om r�tt till anonymitet 1 � F�rfattare till tryc kt skrift vare ej skyldig att l�ta sitt namn eller sin pseudonym eller signatur uts�ttas � skriften. Vad nu sagts �ger motsvaran� de till�mpning bet r�ffande den som l�mnat meddelande enligt 1 kap. 1 � tredje stycket, s� ock i fr�ga om utgivare av tryckt skrift som ej �r periodisk. 2 � I m�l so m r�r tryckfrihetsbrott m� fr�ga ej v�ckas om vem som �r f�rfattare eller har l�mnat meddelande enligt 1 kap . I � tredje stycket, ej ; i!t heller om vem som �r utgivare av tryckt skrift som ej �r periodisk. Om f�r �L skrift, som ej �r periodisk, f�rfattare eller utgivare har angivits � skriften med namn eller med pseudonym eller signatur, som enligt vad allm�nt �r Ifc k�nt �syftar best�md person, eller n�gon i skriftlig f�rklaring erk�nt sig vara f�rfattaren eller utgivaren eller inf�r domstol i m�let sj� lvmant avgivit s�dant erk�nnande, m� dock fr�gan om han �r ansvarig behandlas i m�let, �i Fr�ga om vem som �r ansvarig f�r brott enligt 7 kap. 3 � m� utan hinder av f�rsta stycket handl�ggas i samma r�tteg�ng som m�l som d�r angives. 3 � Den som har tagit befattning med tillkomsten eller utgivningen av tryckt skrift eller med framst�llning som var avsedd att inf�ras i tryckt skrift och den som har varit verksam inom f�retag f�r utgivning av tryckta skrifter eller inom f�retag f�r yrkesm�ssig f�rmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter m� icke r�ja vad han d�rvid erfarit om vem som �r f�rfattare eller har l�mnat meddelande enligt i k ap. 1 � tredje stycke t eller �r utgivare av skrift som ej �r periodisk, om ej 1. denne har samtyckt d�rtill; 2. fr�ga d�rom f�r v�ckas enligt 2 � f� rsta stycket; 3. fr�ga �r om brott som angives i 7 kap. 3 � f�rsta stycket 1; 4. fr�ga �r om brott enligt 7 kap. 2 � eller 3 � f� rsta stycket 2 eller 3 och r�tten f inner det erforderligt att vid f�rh andling uppgift l �mnas, huruvida den som � r tilltalad eller sk�ligen misst�nkt f�r brottet har l�mnat medde� landet eller medverkat till framst�llningen; 5. r�tten av h�nsyn till allm�nt eller enskilt intresse finner det vara av synnerlig vikt att uppgift i saken l�mnas vid vittnesf�rh�r eller f�rh�r med part under sanningsf�rs�kran. 4 � Myndighet eller annat allm�nt organ m� ej efterforska f�rfattaren till framst�llning som inf�rts eller varit avsedd att inf�ras i tryc kt skrift, den som utgivit eller av sett att utgiva framst�llning i s�dan skrift eller den som 2251 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982:941 l�mnat meddelande enligt 1 kap. 1 � tredje stycket, i vidare m�n �n som erfordras f�r �tal eller annat ingripande mot honom som e j st�r i strid med denna f�rordning. F�r efterforskning f�rekomma, skall d�rvid beaktas den i 3 � angivna tyst nadsplikten. 5 � Uts�tter n�gon mot f�rfattarens eller, i fall som avses i 1 �, mot utgivarens eller meddelarens vilja � tryckt skrift dennes namn, pseudonym eller signatur eller �sidos�tter n�gon sin tystnadsplikt enligt 3 straffes med b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r. Lag samma vare, om � skriften s�som f�rfattare, utgivare eller meddelare utsattes namnet � eller pseudo� nymen eller signaturen f�r annan person �n den verkliga f�rfattaren, utgi� varen eller meddelaren. F�r efterforskning i strid med 4 ii f�rst a punkten domes till b�t er eller f�ngelse i h�gst ett � r. Allm�nt �tal f�r brott som avses i f�rsta stycket m� v �ckas endast om m�ls�ganden anm�lt brottet till �ta l. 6 � Med f�rfattare likst�lles i d etta kapitel annan som �r att anse som upphovsman till framst�llning som inf�rts eller �r avsedd att inf�ras i tryckt skrift. 4 KAP. Om tryckta skrifters framst�llning 1 � R�tt att sj�lv eller med bitr�de av andra genom tryckpress framst�lla tryckalster skall tillkomma vaije svensk medborgare eller svensk juridisk person. 2 � Skrift, som i riket framst�lles genom tryckpress eller som h�r m�ng� faldigas genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt f�rfaran� de och f�r vilken g�ller utgivningsbevis, skall inneh�lla tydliga uppgifter om vem som har tryckt eller eljest m�ngfaldigat skriften samt om ort och �r f�r m�ngfaldigandet, om skriften �r avsedd att utgivas i riket och ej �r att h�nf�ra till bild- eller tillf�llighetstryck. Om uts�ttande av uppgifter som avses i f�rsta stycket � skrift, som m�ngfaldigas genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt f�r� farande och f�r vilken ej g�ller utgivningsbevis, �r f�reskrivet i 1 kap. 5 � f�rsta stycket. 3 � Med bild- eller tillf�llighetstryck f�rst�s i den na f�rordning vykort och bildalbum, visitkort och notifikationer, adresskort, etiketter, blanket� ter, reklam- och emballagetryck samt annat aff�rstryck �vensom andra s�dana tryckalster, allt under f�ruts�ttning att p� grund av texten eller vad eljest framst�lles tryckfrihetsmissbruk kan anses uteslutet. 4 � Om skyldighet att bevara exemplar av tryckt skrift f�r granskning 2252 och att l�mna exemplar av skrift till bibliotek eller arkiv f�reskrives i lag . � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 � Den som framst�ller skrift och d�rvid bryter mot 2 � f�rsta stycket SFS 1982:941 d�mes till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r. 6 �' 7 �" 8 �' 9 �' 5 KAP. Om utgivning av periodisk skrift 1 � �gare till peri odisk skrift skall vara svensk medborgare eller svensk juridisk person, om ej annat f�reskrives i lag. 2 � F�r periodisk skrift skall finnas en utgivare. Utgivare skall vara svensk medborgare, om ej annat f�reskrives i lag. Han skall �ga hemvist inom riket. Ej m� den vara utgivare som �r omyndig eller i konku rstillst�nd. 3 � Utgivare f�r periodisk skrift utses av dess �gare. Uppdrag att vara utgivare skall innefatta befogenhet att �va inseende �ver skriftens utgivning och best�mma �ver dess inneh�ll s� att intet d�ri far inf�ras mot utgivarens vilja. Inskr�nkning i den befogenhet, som s�lun� da tillkommer utgivaren, vare utan verkan. 4 � D� utgivare utsetts, �ligge �garen att g�ra anm�lan d�rom hos myn� dighet som angives i lag. Anm�lan skall inneh�lla uppgift � utgivarens namn och hemvist. Vid anm�lan skall fogas bevis att utgivaren fyller f�reskrivna beh�righetsvillkor samt f�rklaring av utgivaren att han � tagit sig uppdraget att vara utgivare. 5 � Periodisk skrift m� icke utgivas, innan bevis utf�rdats att hinder enligt denna f�rordning icke m�ter f�r skriftens utgivning. Utgivningsbevis meddelas, p� ans�kan av �gare, av myndighet som avses i 4 �. I ans�kan skola uppgivas skriftens titel och utgivningsort samt utgivningsplanen f�r sluiften. Utgivningsbevis m� ej utf�rdas, innan anm�lan om utgivare enligt 4 � gjorts. F�reter skriftens titel s�dan likhet med titeln p� skrift, f�r vilken utgiv� ningsbevis tidigare utf�rdats, att f�rv�xling l�tt kan ske, m� ans�kan �vsl�s. ^ Paragrafen betecknad 4 � genom 1976:955. Paragrafen upph�vd genom 1976:955. ^ Paragrafen betecknad 5 � genom 1976:955. ^ Paragrafen betecknad 3 � genom 1976:955. 2253 � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982:941 6 � Utf�rdat utgivningsbevis m� �terkallas: 1. om �garen anm�lt att skriftens utgivning upph�rt; 2. om �gander�tten till skriften �verg�tt till n�gon som ej fyller f�re� skrivna beh�righetsvillkor; 3. om utgivare ej finnes eller utgivaren ej fyller f�reskrivna beh�righets� villkor och beh�rig utgivare ej omedelbart utses; 4. om sex m�nader f�rflutit fr�n den dag, d� utgivningsbeviset utf�r� dades, utan att skriften utkommit; 5. om den skrift, som beviset avser, icke under n�got av de tv� senast f�rflutna kalender�ren � s�rskilda tider utkommit med minst fyr a nummer eller h�ften; 6. om inom sex m�nader, sedan skriften f�rsta g�ngen utkom, visas att beviset med h�nsyn till stadgandet i 5 � sista stycket icke bort utf�rdas; eller 7. om titeln � en skrift typografiskt sett givits s�dan likhet med titeln � annan skrift, f�r vilken utgivningsbevis utf�rdats, att f�rv�xling l�tt kan ske samt r�ttelse ej omedelbart vidtages. Beslut om �terkallelse meddelas av myndighet som avses i 4 �. I �ren� den, som avses i f� rsta stycket 2-7, skola, om det kan ske, �garen och utgivaren erh�lla tillf�lle att yttra sig. 7 � Har p� grund av f�rh�llande som avses i 6 � f�rsta stycket 2, 3,5 eller 7 utgivningsbevis �terkallats, m� likv�l ej, innan tv� �r f�rflutit sedan beslutet d�rom meddelades, utan medgivande av skriftens �gare utgiv� ningsbevis utf�rdas f�r annan skrift, vars titel f�reter s�dan likhet med skriftens titel att f�rv�xling l�tt kan ske. 8 � �r utgivaren ej l�ngre beh�rig eller kommer hans uppdrag eljest att upph�ra, �ligge �g aren att genast draga f�rsorg om att ny utgivare utses samt att d�rom g�ra anm�lan hos myndighet som avses i 4 �. Ang�ende s�dan anm�lan �ge vad i 4 � �r f�reskrivet motsvarande till�mpning; vid anm�lan skall, om det kan ske, fogas bevis att den f�rre utgivaren erh�llit del av anm�lan. 9 � F�r utgivare av periodisk skrift m� finnas en eller flera st�llf�retr� dare. St�llf�retr�dare utses av utgivaren. D� st�llf�retr�dare utsetts, skall anm�lan d�rom g�ras hos myndighet som avses i 4 �. Vid anm�lan skall fogas bevis att st�llf�retr�daren fyller f�r utgivare f�reskrivna beh�righets� villkor samt f�rklaring dels av st�llf�retr�daren att han �tagit sig uppdraget och dels av �garen att han godk�nt st�llf�retr�daren. Ang�ende st�llf�retr�dare g�lle i �vrigt vad i 2 � andra stycket �r stad� gat. Kommer utgivarens uppdrag att upph�ra, vare �ven uppdraget som st�llf�retr�dare f�rfallet. 10 � Utgivaren m�, sedan anm�lan om st�llf�retr�dare blivit gjord, �ver� l�mna �t denne eller, om flera st�llf�retr�dare finnas, �t n�gon av dem att i utgivarens st�lle ut�va den befogenhet, som enligt 3 � tillkommer utgi� varen. Kan det antagas att utgivaren p� grund av sjukdom eller av annan 2254 tillf�llig orsak oavbrutet under minst en m�nad ej kommer att ut�va befo- � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> genheten som utgivare, skall ha n snarast �verl�mna denna till st�llf�retr�- SFS 1982:941 dare. Finnes ej st�llf�retr�dare eller kommer uppdraget f�r den eller dem som utsetts till st�llf�retr�dare att upph�ra, �ligge utgivaren att genast draga f�rsorg om att st�llf�retr�dare utses och att anm�lan d�rom sker p� s�tt i 9 � �r f�reskrivet. 11 � � vaije nummer eller h�fte av periodisk skrift skall utgivarens namn uts�ttas. �r befogenheten som utgivare �verl�mnad till s t�llf�retr�dare, skall � vaije nummer eller h�fte av skriften, varom �r fr�ga, angivas att st�llf�re� tr�daren intr�tt som utgivare; sker det, erfordras ej att �ven utgivarens namn uts�ttes. 12 � Utgiver �gare till period isk skrift s�dan skrift utan att utgivningsbe� vis finnes eller �garen �r beh�rig eller underl�ter �garen att p� s�tt i 8 � s�gs draga f�rsorg om att ny utgivare utses och g�ra anm�lan d�rom eller underl�ter utgivare att, i fall som avses i 10 � andra stycket, �verl�mna sitt uppdrag till st�llf�retr�dare eller utgiver n�gon periodisk skrift, f�r vars utgivning f�rbud enligt denna f�rordning meddelats eller som uppenbart utg�r forts�ttning av s�dan skrift, eller l�ter n�gon � periodisk skrift angiva sitt namn som utgivare eller st�llf�retr�dare utan att vara beh�rig, straffes med dagsb�ter; har skriften f�rklarats brottslig eller �ro omst�n� digheterna eljest synnerligen f�rsv�rande, m� d�mas till f�ngelse i h�gst ett o ar. 13 � S�som i 12 � s�gs straffes den som i a ns�kan eller anm�lan, som avses i d etta kapitel, eller i f�rk laring, som bifogats s�dan ans�kan eller anm�lan, mot b�ttre vetande l�mnat oriktig uppgift. 14 � �vertr�der utgivare vad i 11 � �r f�reskrivet, vare straffet b�ter, l�gst femtio och h�gst femhundra kronor. Vad nu sa gts g�lle ock st�llf�re� tr�dare, vilken i ntr�tt som utgivare. 6 KAP. Om tryckta skrifters spridning 1 � R�tt att sj�lv eller med bi tr�de av andra till salu h �lla, f�rs�nda eller annorledes sprida tryckta skrifter skall tillkomma vaije svensk medborgare eller svensk juridisk person. 2 � Utan hinder av denna f�rordning g�lle vad i lag �r s tadgat f�r det fall att n�gon 1. f�revisar pornografisk bild p� eller vid allm�n plats genom skyltning eller annat liknande f�rfarande p� s�tt som �r �gnat att v�cka allm�n anst�t eller utan f�reg�ende best�llning med posten s�nder eller p� annat s�tt tillst�ller n�gon s�dan bild; 2255 � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982:941 2. bland barn o ch ungdom sprider tryckt skrift, som genom sitt inneh�ll kan verka f�rr�ande eller eljest medf�ra allvarlig fara f�r de ungas sedliga fostran. Betr�ffande spridande av s�dan karta �ver Sverige eller del d�rav som inneh�ller upplysning av betydelse f�r rikets f�rsvar, eller av d�rmed j�mf�rlig ritning eller bild meddelas n�rmare best�mmelser i lag. 3 � Saknar skrift, som avses i 4 k ap. 2 � f�rsta stycket, d�r f�reskriven uppgift eller �r s�dan uppgift eller uppgift enligt 1 kap. 5 � f�rsta stycket 2 � skrift, som d�r �syftas, utspridaren veterligt, oriktig, straffes utspridaren med b� ter, l�gst femtio och h�gst femhundra kronor. F�r spridande av tryckt skrift som. utspridaren veterligt, lagts under beslag eller f�rklarats konfiskerad eller utgivits i strid mot f�rbud som enligt denna f�rordning meddelats f�r skriftens utgivning eller uppenbart utg�r forts�ttning av skrift som avses med s�dant f�rbud, vare straffet b�ter eller f�ngelse i h�gst e tt �r. 4 � F�r tryckt skrifts f�rs�ndande genom postverket eller annan allm�n trafikanstalt skola ej p� grund av skriftens inneh�ll g�lla s�rskilda in� skr�nkningar eller villkor. Vad nu sagts skall dock ej avse f�rs�ndande, som inneb�r �vertr�delse av vad i 3 � �r s tadgat. Allm�n trafikanstalt, som mottagit tryckt skrift f�r befordran, skall ej anses som skriftens utspridare. 7 KAP. Om tryckfrihetsbrott 1 � Med t ryckfrihetsbrott f�rst�s i denn a f�rordning brott, som innefat� tar otill�tet yttrande i tryckt skrift eller otill�tet offentligg�rande genom s�dan skrift. 2 � S�som tryckfrihetsbrott skall icke anses tillk�nnagivande i annons eller annat s�dant meddelande, om ej av meddelandets inneh�ll omedelbart framg�r att ansvar f�r s�dant brott kan ifr�gakomma. �r i f�rening med omst�ndighet, som icke omedelbart framg�r av meddelandets inneh�ll, meddelandet straffbart, g�lle vad d�rom �r stadgat. Vad nu sagts �ge motsvarande till�mpning i fr�ga om meddelande genom chiffer eller p� annat s�tt, som �r hemligt f�r allm�nheten. 3 � Om n�gon l�m nar meddelande, som avses i 1 kap. 1 � tredje stycket, eller, utan att svara enligt 8 kap., medverkar till framst�llning, som �r avsedd att inf�ras i tryckt skrift, s�som f�rfattare eller annan upphovsman eller s�som utgivare och d�rigenom g�r sig skyldig till 1. h�gf�rr�deri, uppror, landsf�rr�deri, landssvek, spioneri, grovt spioneri, grov obeh�rig befattning med hemlig uppgift eller f�rs�k, f�rbe� redelse eller st�mpling till s�dant brott; 2. oriktigt utl�mnande av allm�n handling som ej �r tillg�ngli g f�r envar eller tillhandah�llande av s�dan handling i strid med myndighets f�rbeh�ll 2256 vid dess utl�mnande, n�r g�rningen �r upps�tlig; eller � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3. upps�tligt �sidos�ttande av tystnadsplikt i de fall som angivas i s�r- SFS 1982:941 skild lag, g�ller om ansvar f�r s�dant brott vad i lag �r stadgat. Om n�gon anskaffar uppgift eller underr�ttelse i s�dant syfte som avses i 1 kap. 1 � fj�rde stycket och d�rigenom g�r sig skyldig till brott som angives i f �revarande paragrafs f�rsta stycke 1, g �ller om ansvar h�rf�r vad i lag �r stadgat. 4 � Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet med en allm�n tryckfri� het skall s�som otill�tet yttrande i tryckt skrift anses s�dan enligt lag straffbar framst�llning som innefattar: 1. h�gf�rr�deri, f�r�vat med upps�t att riket eller del d�rav skall med v�ldsamma eller eljest lagstridiga medel eller med utl�ndskt bist�nd l�ggas under fr�mmande makt eller bringas i beroende av s�dan makt eller att del av riket skall s�l unda l�sryckas eller att �tg�rd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller h�gsta domarmakten skall med utl�ndskt bi� st�nd framtvingas eller hindras, s�framt g�rningen inneb�r fara f�r upps� tets f�rverkligande; f�rs�k, f�rberedelse eller st�mpling till s�dant h�gf�rr�deri; 2. krigsanstiftan, s�framt fara f�r att riket skall invecklas i krig eller andra fientligheter framkallas med utl�ndskt bist�nd; 3. uppror, f�r�vat med upps�t att statsskicket skall med vapenmakt eller eljest med v�ldsamma medel omst�rtas eller att �tg�rd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller h�gsta domarmakten skall s�lunda framtvingas eller hindras, s�framt g�rningen inneb�r fara f�r upps�tets f�rverkligande; f�rs�k, f�rberedelse eller st�mpling till s�dant uppror; 4. landsf�rr�deri eller landssvek, i vad d�r igenom, d� riket �r i krig eller eljest i lag meddelade best�mmelser om s�dant brott �ga till�mpning, n�gon f�rleder krigsfolk h�rande till r ikets eller med rik et f�rbunden stats krigsmakt eller andra som �ro verksamma f�r f�rsvaret av riket till myte ri, trol�shet eller modl�shet eller genom osann framst�llning sprider misstr�s� tan bland allm�nhete n eller beg�r annan dylik f�rr�disk g�rning som �r till men f�r f�rsvaret eller f�r folkf�rs�ijningen eller, om riket �r helt eller delvis ockuperat av fr�mmande makt utan att milit�rt motst�nd f�rekom� mer, f�r motst�nds verksamheten; f�rs�k, f�rberedelse eller st�mpling till s�dant landsf�rr�deri eller landssvek; 5. landsskadlig v�rdsl�shet, i vad d�rigenom n�gon av oaktsamhet beg�r g�rning som avses under 4; 6. uppvigling, v arigenom n�gon s �ker f�rleda till brottslig g�rning, svi� kande av medborgerlig skyldighet eller oh�rsamhet mot myndighet; 7. ryktesspridning till fara f�r rikets s�kerhet, varigenom, d� riket �r i krig eller eljest i lag med delade best�mmelser om s�dant brott �ga till�mp� ning, n�gon sprider falskt rykte eller annat osant p�st�ende, som �r �gnat att framkalla fara f�r rikets s�kerhet, eller till fr�m mande makt framf�r eller l�ter framkomma s�dant rykte eller p�st�ende; 8. hot mot eller missaktning f�r folkgrupp eller annan s�dan grupp av personer med anspelning p� ras, hudf�rg, nationellt eller etniskt ursprung eller med viss trosbek�nnelse; 2257 I42-SFS 1982 � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982:941 9. f�rtal, varigenom n�gon utpekar annan s�som brottslig eller klander� v�rd i sitt levnadss�tt eller eljest l�mnar uppgift som �r �gnad att uts�tta denne f�r andras missaktning, dock ej om det med h�nsyn till omst�ndig� heterna var f�rsvarligt att l�mna uppgift i saken och han visar att uppgiften var sann eller att han hade sk�lig grund f�r den; 10. f�rtal av avliden, om g�rning som avses under 9 �r s�rande f�r de efterlevande eller eljest kan anses kr�nka den frid, som b�r tillkomma den avlidne; 11. f�rol�mpning, varigenom n�gon sm�dar annan genom kr�nkande tillm�le eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot ho� nom; eller 12. bampomografibrott, varigenom n�gon skildrar barn i pornografisk bild med upps�t att bilden sprides, om inte g�rningen med h�nsyn till omst�ndigheterna �r f�rsvarlig. 5 � S�som otill�tet offentligg�rande i tryckt skrift skall anses s�dan enligt lag straffbar g�rning som innefattar: 1. offentligg�rande av uppgifter r�rande f�rh�llanden, vilkas r�jande skulle enligt lag innefatta brott mot rikets s�kerhet; 2. upps�tligt offentligg�rande av allm�n handling som ej �r tillg�nglig f�r envar; 3. r�jande av uppgift, varigenom den som enligt 8 kap. svarar f�r skrif� ten upps�tligen �sidos�tter tystnadsplikt som avses i den i 3 � f�rsta stycket 3 angivna s�rskilda lagen. 6 � Vad i lag � r stadgat ang�ende p�f�ljd f�r brott, som avses i 4 och 5 ��, g�lle ock d� brottet �r att anse som tryckfrihetsbrott. Ang�ende enskilt anspr�k p� grund av tryckfrihetsbrott stadgas i 11 kap. F�lles den tilltalade f�r brott, som avses i 4 � 9, 10 eller 11, m� o ck, d� fr�ga �r om periodisk skrift, p� yrkande f�rordnas att domen skall inf�ras i skriften. 7 � Tryckt skrift, som innefattar tryckfrihetsbrott, m� konfiskeras. Konfiskering av tryckt skrift inneb�r att alla f�r spridning avsedda exemplar av skriften skola f�rst�ras samt att med for mar, stenar, stereo� typer, pl�tar och andra dylika, uteslutande f�r tryckningen av skriften anv�ndbara materialier skall s� f�rfaras att missbruk d�rmed ej kan ske. 8 � I samband med konfiskering av periodisk skrift m�, d� fr�ga �r om otill�tet yttrande, som avses i 4 � 1 -4, eller s�dant enligt 5 � 1 otill�tet offentligg�rande som innefattar spioneri eller grov obeh�rig befattning med hemlig uppgift, meddelas f�rbud att utgiva skriften under viss, av r�tten best�md tid, h�gst sex m�nader fr�n det domen i tryckfrih etsm�let vinner laga kraft. F�rbud som nu sagts m� dock meddelas allenast d� riket befinner sig i krig. Ang�ende konfiskering av periodisk skrift, som sprides i strid mot utgiv� ningsf�rbud eller uppenbart utg�r forts�ttning av skrift som avses med s�dant f�rbud, g�lle vad i allm�nhet �r stadgat om f�rverkande av f�rem�l p� grund av brott. 2258 � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 KAP. SFS 1982:941 Ansvarighetsregler Om ansvaret f�r periodisk skrift 1 � F�r tryckfrihetsbrott genom periodisk skrift svare den som var an� m�ld som u tgivare, d� skriften utgavs. Var st�llf�retr�dare anm�ld och har han intr�tt som utgivare, svare st�llf�retr�daren. 2 � Fanns ej utgivningsbevis, d� skriften utgavs, eller var utgivare, som enligt 1 � f� rsta stycket har att svara, ej l�ngre beh�rig eller hade hans uppdrag eljest upph�rt, svare skriftens �gare. �gare vare ock ansvarig, om utgivaren var utsedd f�r skens skull eller denne eljest, d� skriften utgavs, uppenbart icke innehade den befogenhet, som enligt 5 kap. 3 � skall tillkomma honom. Var st�llf�retr�dare, vilken intr�tt som utgivare, ej l�ngre beh�rig, d� skriften utgavs, eller hade hans uppdrag eljest upph�rt eller f�rel�g betr�f� fande st�llf�retr�daren f�rh�llande, som i andra stycket s�gs, svare utgi� varen. 3 � Kan det ej visas vem som var �gare, d� skriften utgavs, svare i �garens st�lle den som tryckt skriften. 4 � Sprider n�gon periodisk skrift, var� uppgift om vem som tryckt skriften saknas eller, utspridaren veterligt, �r oriktig, och kan det ej utr�nas vem som tryckt skriften, svare i st�lle t f�r den som tryckt skriften utspridaren. Om ansvaret f�r tryckt skrift, som ej �r periodisk 5 � F�r tryckfrihetsbrott genom tryckt skrift, som ej �r periodisk, svare skriftens f�rfattare, om han p� s�tt i 3 kap. 2 � s�gs uppgivits vara f�rfatta� re till skriften. F�rfattaren vare dock ej ansvarig, om skriften utgivits utan hans samtycke eller hans namn, pseudonym eller signatur utsatts d�r� mot hans vilja. 6 � �r f�rfattare ej enligt 5 � ansvarig f�r skrift, vilken inneh�ller eller �r avsedd att inneh�lla bidrag av flera f�rfattare, och har p� s�tt i 3 kap . 2 � s�gs s�rskild utgivare f�r skriften uppgivits, svare utgivaren. F�r annan skrift �n i f�r sta stycket avses svare utgivaren, allenast om f�rfattaren var avliden, d� skriften utgavs. Utgivaren vare ej ansvarig, om hans namn, pseudonym eller signatur utsatts � skriften mot hans vilja. Med utgivare av tryckt skrift, som ej �r periodisk, f�rst�s den som, utan att vara skriftens f�rfattare, tillhandah�llit den f�r tryckning och utgivning. 7 � �r varken f�rfattare eller utgivare enligt 5 eller 6 � ansvarig eller var han vid skriftens utgivning avliden, svare f�rl�ggaren. Med f�rl�ggare till tryckt skrift, som ej �r periodisk, f�rst�s den som 2259 omh�nderhaft tryckning och utgivning av annans skrift. ;'r'i v- � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982; 94-1 8 � Fanns ej f�rl�ggare eller kan det ej visas vem han �r, svare i f�rl�gga� rens st�lle den som tryckt skriften. 9 � 1 fr�ga om ansvar f�r utspridare av tryckt skrift, som ej �r periodisk, �ge vad i 4 � stadgals motsvarande till�mpning. Gemensamma best�mmelser 10 � Hade den som enligt 2. 5, 6 eller 7 S skulle ha att svara vid skriftens utgivning ej k�nt hemvist inom riket och kan ej heller i m�let ut r�nas, var han h�r i riket uppeh�ller sig, skall ansvaret �verg� � den som eft er honom har att svara, dock ej � utgivare av tryckt skrift, som ej �r periodisk, i annat fall �n som av ses i 6 � f�rsta sty cket eller � utspridare. Lag samma vare, om betr�ffande den som enligt 1,2,5,6 eller 7 � skulle ha att svara f�rel�g omst�ndighet, vilken enligt lag utesluter straffbarhet, samt den efter honom ansvarige �gt eller bort �ga k�nnedom om omst�n� digheten. 11 � Till omst�ndighet, som enligt detta kapitel skulle medf�ra att annan �n den tilltalade hade att svara, m� h�nsyn tagas allenast om den �beropas f�re huvudf�rhandlingen. 12 � Vid bed�mande av fr�ga om ansvar f�r den som enligt detta kapitel har att svara f�r tryckt skrift skall s� anses som om vad skriften inneh�ller inf�rts d�ri med hans vetskap och vilja. 9 KAF. Om tillsyn och �tal 1 � Justitiekanslern skall vaka �ver att de gr�nser f�r tryckfriheten som angivas i denna f�rordning ej �verskridas. 2 � Justitiekanslern �r ensam �klagare i m�l om tr yckfrihetsbrott. Ej m� annan �n justitiekanslern inleda f�runders�kning r�rande tryckfrihets� brott. Endast justitiekanslern och r�tten �ga besluta om tv�ngsmedel med anledning av misstanke om s�dant brott, om ej annat �r f�reskrivet i denna f�rordning. Regeringen �ger hos justitiekanslern anm�la skrift till �tal f�r tryckfri� hetsbrott. I lag m� f�reskrivas att allm�nt �tal f�r tryckfrihetsbrott m� v�ckas endast efter regeringens medgivande. Justitiekanslern �r tillika ensam �klagare i annat tryckfrihetsm�l �n m�l om tryckfrihetsbrott samt i m�l so m eljest avser brott mot be st�mmelse i denna f�rordning; om befogenhet f�r riksdagens ombudsman att vara �klagare i m�l som nu ang ivits g�ller dock vad i lag �r stad gat. 3 � Allm�nt �tal f�r tryckfrihetsbrott skall v�ckas, i fr�ga om periodisk skrift f�r vilken vid utgivningen g�llde utgivningsbevis inom sex m�nader 2260 och i fr�ga om a nnan skrift inom ett �r fr�n det skriften utgavs, vid p�f �ljd � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> att skriften eljest �r fr�n s�dant �tal fri. Utan hinder av vad nu s agts m� SFS 1982: dock, sedan allm�nt �tal inom n�mnda tid blivit v�ckt, nytt �tal v�ckas mot annan, som �r f�r brottet ansvarig. Vad i lag �r stadgat om tid, inom vilken brott skall beivras f�r att p�f�ljd f�r brott ej skall anses bortfallen, g�lle �ven i fr�ga om try ckfrihetsbrott. 4 � Ang�ende m�ls�gandes r�tt att angiva tryclcfrihetsbrott eller tala d�r� g�lle i vad lag �r stadgat. 5 � Finnes ej n�gon, som enligt 8 kap. �r f�r brottet ansvarig, eller kan ej st�mning h�r i riket delgivas honom, m� �klagaren eller m�ls�ganden i st�llet f�r att v�cka �tal g�ra ans�kan om skriftens konfiskering. 10 KAP. Om s�rskilda tv�ngsmedel 1 � F�rekommer anledning att tryckt skrift p� grund av tryckfrihetsbrott kan konfiskeras, m� i avbidan p� beslut d�rom skriften l�ggas under beslag. I avbidan p� r�ttens beslut m� ock, i fall som avses i 7 kap. 8 �, meddelas utgivningsf�rbud f�r periodisk skrift. 2 � Innan �tal f�r tryckfrihetsbrott v�ckts eller ans�kan hos r�tten gjorts om skriftens ko nfiskering, m�, om brottet h�r under allm�nt �tal, f�rord� nande enligt 1 � om beslag och utgivningsf�rbud meddelas av justitiekans- lem. I lag m� f�reskrivas att �ven allm�n �klagare �ger f�rordna om beslag inom sitt verksamhetsomr�de. 3 � D� allm�n �klagare f�rordnat om beslag, skall anm�lan d�rom skynd� samt g�ras hos justitiekanslem. Denne har att genast pr�va huruvida beslaget skall �ga best�nd. 4 � D� justitiekanslem f�rordnat om beslag eller fastst�llt beslag varom allm�n �klagare f�rordnat, skall �tal vara v�ckt eller ans�kan om konfis� kering av skriften gjord inom tv� veckor, sedan justitiekanslem meddelade beslutet. Sker det ej, vare beslaget samt, om utgivningsf�rbud �r d�rmed f�renat, �ven f�rbudet f�rfallet. 5 � Sedan �tal f�r tryckfrihetsbrott v�ckts eller ans�kan hos r�tten gjorts Om skriftens kon fiskering, �ge r�tten f�rordna om beslag och utgivnings� f�rbud samt h�va beslag eller f�rbud, som tidigare meddelats. D� m�let avg�res, pr�ve r�tten, om meddelat f�rordnande fortfarande skall best�. Avvisas m�let p� den grund att r�tten icke �r beh�rig eller skiljer r�tten eljest m�let fr�n sig utan att pr�vning av skriftens brottslighet �gt rum och finnes anledning antaga att talan om skriftens konfiskering kommer att f�ras i anna t m�l, �ge r�tten best�mma att f�rordnandet skall best� under viss, av r�tten utsatt tid, V�ckes ej talan inom denna tid, vare f�rordnandet f�rfallet. 2261 � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982:941 6 � F�rordnande om beslag skall inneh�lla uppgift � det eller de stycken i skriften, som f�ranlett beslaget, och g�lle endast band, del, nummer eller h�fte, vari samma stycken f�rekomma. 7 � F�rordnande om beslag skall av polismyndighet genast verkst�llas. Ang�ende f�rbud mot spridande av tryckt skrift, som lagts under beslag, �r stadgat i 6 kap. 3 �. 8 � Verkst�llande av beslag � tryckt skrift skall uteslutande omfatta de f�r spridning avsedda exemplaren av skriften. Bevis om tryckt skrifts tagande i beslag skall utan avgift tillst�llas s�v�l den, hos vilken beslaget verkst�lles, som den som tryckt skriften. Beviset skall inneh�lla uppgift � det eller de stycken i skriften, vilka f�ranlett beslaget. 9 � D� f�rordnande om beslag blivit h�vt eller f�rfallit, skall verkst�l� lighet av beslaget genast g� �ter. 10 �' 11 � �r riket i krig eller krigsfara och antr�ffas vid avdelning av f�rsvars� makten tryckt skrift, som uppenbart innefattar s�dan enligt 7 kap. 4 � straffbar uppvigling att krigsman d�rigenom kan f�rledas �sidos�tta sin tj�nsteplikt, m� skriften efter beslut av befattningshavare, som enligt la g har bestraffningsr�tt �ver personal vid av delningen, i avFidan p� f�rord� nande om beslag tagas i f�rvar. �r fara i dr�jsm�l, m� �ven utan s�dant beslut som avses i f�rsta stycket �tg�rd som d�r s�gs vidtagas av annan befattningshavare enligt best�mmel� ser som meddelas i lag . Anm�lan d�rom skall dock skyndsamt g�ras hos befattningshavare som avses i f�rs ta stycket. Denne har att genast pr�va om skriften skall kvarbliva i f�rvar. 12 � D� enligt 11 � beslut meddelats ang�ende tryckt skrifts tagande i f�rvar, skall anm�lan d�rom, s� snart ske kan, g�ras hos justitiekanslem. Denne har att genast pr�va, huruvida skriften skall l�ggas under beslag. 13 � Ang�ende beslag � periodisk skrift, som sprides i strid mot utgiv� ningsf�rbud eller uppenbart utg�r forts�ttning av skrift som avses med s�dant f�rbud, g�lle vad i allm �nhet �r stadgat om beslag � f�rem�l, som m� f�rklaras f�rverkat. 14 � Exemplar av tryckt skrift, vilket sk�ligen kan antagas �ga betydelse f�r utredning i tryckfrihetsm�l, m� tagas i beslag. D�rvid g�ller vad i 2 och 3 ��, 5 � f�r sta stycket, 6 �, 7 � f�rsta stycket samt 9 � �r stadgat. I �vrigt skall i till�mpliga dela r g�lla vad i allm�nhet �r f�reskrivet om beslag. 2262 ' Paragrafen upph�vd, se 1971 : 29. � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982:941 Om ensJdit anspr�k 1 � Enskilt anspr�k i anledning av mis sbruk av tryckfriheten m� grundas allenast d�r� att den skrift, som anspr�ket avser, innefattar tryckfrihets� brott. S�dant anspr�k m�, om ej annat nedan stadgas, icke g�ras g�llande mot annan �n den som enligt 8 kap. svarar f�r brottet. Har p� grund av omst�ndighet, som avses i 8 kap. 10 �, ansvaret �verg�tt � honom, m� anspr�ket g�ras g�llande �ven mot den som f�re honom haft att svara, om och i den omfattning s� dant anspr�k eljest enligt lag m� g�ras g�llande. Vad i 8 kap. 12 � � r stadgat i fr�ga om ansvar g�lle ock betr�ffande enskilt anspr�k. Om enskilt anspr�k p� grund av brott enligt 7 kap. 2 eller 3 � g�ller vad i lag �r stadgat. 2 � F�r enskilt anspr�k, som m� g�ras g�llande mot utgivare av perio� disk skrift eller st�llf�retr�dare f�r denne, svare ock skriftens �gare. I fr�ga om annan tryckt skrift svare f�r anspr�k, som m� g�ras g�llande mot f�rfattaren eller utgivaren, �ven skriftens f�rl�ggare. 3 � Har n�gon som laga st�llf�retr�dare f�r juridisk person eller som f�rmyndare eller god man att svara f�r enskilt anspr�k p� grund av tryck� frihetsbrott, m� anspr�ket g�ras g�llande �ven mot den juridiska personen eller mot den, f�r vilken f�rmyndaren eller gode mannen f�rordnats, om och i den omfattning s�dan t anspr�k eljest enligt lag m� g�ras g�llande. 4 � Skall n�gon enligt detta kapitel j�mte annan svara f�r enskilt an� spr�k, svare de en f�r b�da och b�da f�r en. Om b est�mmande av ansva� righeten mellan des sa inb�rdes g�lle vad eljest �r stadgat. 5 � Enskilt anspr�k i an ledning av tryckfrihetsbrott m� g�ras g�llande utan hinder av att fr�ga om ansvar f�r brottet f�rfallit eller talan d�rom eljest ej kan f�ras. 12 KAP. Om r�t�eg�ngen i tryckfrihetsm�l i � Tryckfrihetsm�l upptagas av tingsr�tt inom vars domkrets l�nsstyrel� se har sitt s�te. F�rekommer anledning att �ven annan tingsr�tt inom l�net skall �ga upptaga tryckfrihetsm�l, �ger regeringen f�rordna d�rom. Till tryckfrihetsm�l h�nf�ras m�l ang�ende ansvar eller enskilt anspr�k p� grund av tryckfrihetsbrott s� ock ans�kningsm�l, som avses i 9 kap. 5 �. Till t ryckfrihetsm�l h�nf�ras �ven m�l a ng�ende ansvar eller enskilt an� spr�k p� grund av brott enligt 7 kap. 3 �. �r fr�ga om brott enligt sist� n�mnda paragrafs andra stycke och har den som anskaffat uppgiften eller underr�ttelsen ej offentliggjort denna i tryck t skrift eller meddelat den till 2263 � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982:941 annan f�r s�dant offentligg�rande, skall dock m�let handl�ggas som tryck� frihetsm�l endast om det �r uppenbart att anskaffandet skett f�r offentlig� g�rande i tryckt skrift. 2 � I tryc kfrihetsm�l, vari talan f�res om a nsvar, skall fr�gan, huruvida brott f�religger, pr�vas av en jury om nio me dlemmar, s�framt ej partema � �mse sidor f�rklara sig vilja utan s�dan pr�vning h�nskjuta m�let till r�ttens avg�rande. Fr�gan, huruvida den tilltalade enligt 8 kap. �r ansvarig f�r skrift, pr�vas dock alltid enbart av r�tten. D� j ury pr�var, huruvida brott f�religger, skall s� anses vara fallet, om minst sex jurym�n �ro ense d�rom. Finner juryn att brott icke f�religger, skall den tilltalade frik�nnas. Har juryn funnit brott f�religga, skall �ven r�tten pr�va fr�gan h�rom. �r r�tten av annan mening �n juryn, �ger r�tten frik�nna den tilltalade eller h�nf�ra brottet under mildare straffbest�mmelse �n den som juryn till�mpat. H�gre r�tt, dit talan mot tingsr�ttens dom fullf�ljts, �ge ej i vidare m�n �n tingsr�tten fr�ng� juryns bed�mning. 3 � F�r vaije l�n skola utses jurym�n, f�rdelade i tv� grupper med sexton jurym�n i f�r sta gruppen och �tta jurym�n i andra gruppen. Jury� m�nnen i andr a gruppen skola vara eller hava varit n�mndem�n vid allm�n underr�tt. 4 � Jurym�nnen utses genom val f�r en tid av fyra kalender�r. Valet skall f�rr�ttas av landstinget i l�net eller, d� inom l�net finnes kommun som ej tillh�r landstingskommun, av landstinget och kommunfull� m�ktige i f�rstn�mnda kommun. I Gotlands l�n f�rr�ttas valet av kommun� fullm�ktige i Gotlands kommun. Skola enligt vad nu sagts jurym�nnen v�ljas av mer �n en valmyndighet, f�rdelar l�nsstyrelsen antalet jurym�n inom vardera gruppen mellan valmyndigheterna med ledning av folkm�ng� den. D� juryman skall v�ljas, ankomme p� tingsr�tten att g�ra anm�lan d�rom till den som har att f�ranstalta om valet. 5 � Till jurym�n skola utses myndiga svenska medborgare, som �ro bosatta inom l�net. De b�ra vara k�nda f�r omd�mesgillhet, sj�lvst�ndig� het och r�ttr�dighet. Bland jurym�nnen b�r skilda samh�llsgrupper och meningsriktningar samt olika delar av l�net vara f�retr�dda. 6 � Juryman, som fyllt sextio �r, �ge avs�ga sig uppdraget. Vill juryman eljest avg�, pr�ve tingsr�tten, om giltigt hinder f�religger f�r honom att ut�va uppdraget. Upph�r juryman att vara valbar, vare uppdraget f�rfal� let. 7 � Avg�r juryman eller upph�r han att vara valbar, skall inom den grupp av jurym�n, som den avg�ngne tillh�rde, valmyndigheten utse annan i hans st�lle f�r �terstoden av valperioden. Valet m� i landstingets st�lle f�retagas av dess f�rvaltningsutskott; dock g�lle s�dant val allenast f�r tiden intill land stingets n�stkommande m�te. 2264 � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 � Klagan �ver val av juryman skall f�ras hos tingsr�tten. Ehuru klagan "I5ES-1,08-2^941 ej f�res, pr�ve r�tten den valdes beh�righet. Betr�ffande fullf�ljd av talan mot tingsr�tts beslut i fr�ga, som avses i f�rsta stycket, g�lle vad i lag �r stadgat om fullf�ljd av talan mot underr�tts beslut i r�tteg�ng . Mot hovr�tts beslut m� talan ej f�ras. F�res klagan, l�nde valet dock till efteit�ttelse, om ej r�tten f�rordnar annat. 9 � De som �ro utsedda till jurym�n skola uppf�ras � en jurymannalista. I denna skall vaije grupp upptagas s�rskilt. 10 � D� m�l vari jury skall deltaga f�rekommer, skall r�tten f�redraga jurymannalistan samt till behandling upptaga fr�gan, huruvida j�v f�relig� ger mot n�gon som finnes upptagen � listan. Ang�ende j�v mot juryman g�lle vad i lag �r stadgat om domare. D�refter skall juryn bildas av de oj�viga jurym�nnen s�lunda att vardera parten �ger utesluta tre jurym�n inom den f�rsta gruppen och en inom den andra samt r�tten genom lottning bland de �vriga uttager s� m�nga till suppleanter att sex kvarst� i den f�rsta gruppen och tre i den a ndra. 11 � �ro � ena sidan flera parter och vill e ndast n�gon av dem begagna sin uteslutningsr�tt, g�lle den uteslutning han f�retager �ven f�r de �vriga. Vilja medparter utesluta olika jurym�n och kunna de ej enas, f�retage r�tten uteslutningen genom lottning. 12 � Ej m� n�gon utan laga f�rfall undandraga sig att tj�nstg�ra i jury. Kan p� grund av j�v eller laga f�rfall f�r juryman n�digt antal ledam�ter i n�gon grupp ej erh�llas, n�mne r�tten f�r vaije juryman som erfordras tre till jurym�n inom gruppen beh�riga personer. Av de s�lunda n�mnda �ge vardera parten utesluta en. Ej m� till juryman n�mnas n�gon som f�rut i samma m�l utesluti ts. 13 � F�rekomma samtidigt flera m�l, vari jury skall deltaga, m� r�tten, efter parternas h�rande, f�rordna att samma jury skall tj�nstg�ra i alla m�len. Skall jury utses gemensamt f�r flera m�l, �ge vad i 11 � �r stadg at om uteslutning av juryman i m�l, vari � ena sidan �ro flera parter, motsva� rande till�mpning. 14 � F�res i m�l om ansvar j�mv�l talan om enskilt anspr�k mot annan �n den tilltalade, skola de �tg�rder av svarandepart, som avses i 2 � f�rst a stycket, 10 � andra stycket och 12 � andra stycket, ankomma p� den tilltalade. D� talan utan samband med �tal f�res om tryckt skrifts konfiskering eller om enskilt anspr�k g�lle om r�tteg�ngen i s�dant m�l vad i 2 och 10 -13 �� �r f�reskrivet; har fr�gan huruvida brott f�religger tidigare pr�vats i tryck� frihetsm�l avseende ansvar f�r brott, skall dock pr�vning av samma fr�ga ej �nyo �ga rum. I ans�kningsm�l skall den uteslutning av jurym�n, som eljest ankommer p� parterna, f�retagas av r�tten genom lottning. 2265 � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982:941 15 � N�rmare best�mmelser om r�tteg�ngen i tryckfrihetsm� l meddelas i lag. �ro inom samma l�n flera tingsr�tter, vilka �ga upptaga tryclcfrihetsm�l, skola de uppgifter, som avses i 4, 6, 8 och 9 ��, fullg�ras av den tingsr�tt regeringen best�mmer. 13 KAP. Om utrikes tryckta skrifter 1 � Skrift, som tryckts utom riket, skall anses h�r utgiven d� den p� s�tt i 1 kap. 6 � s�g s blivit utl�mnad f�r spridning inom riket. 2 � �r periodisk skrift, som tryckes utom riket, huvudsakligen avsedd f�r spridning inom riket, g�lle i till�mpliga delar vad i 5 kap. �r stadgat; vad d�r s�gs om �gares beh�righet skall icke �ga till�mpning. F�r utgivning h�r i riket av annan utom riket tryckt periodisk skrift erfordras ej utgivningsbevis. Finnes s�dant bevis, skall i fr�ga om skriften till�mpas vad i f�rsta stycket s�gs. 3 � Vad i denna f�rordning �r stadgat om ansvarighet f�r den som tryckt skrift skall i fr�g a om skrift, som tryckts utom riket, avse den som l�tit utl�mna skriften f�r spridning inom riket eller, om det ej kan visas vem han �r eller han ej, d� skriften h�r utgavs, �gde hemvist inom riket, den som enligt 6 kap. �r att anse som utspridare. 4 � Om skyldighet att f�r granskning bevara exemplar av skrift, som tryckts utom riket, och att l�mna exemplar av s�dan skrift till bibliotek eller arkiv f�reskrives i lag. 5 � Best�mmelserna i 1 kap. 1 � tredje och fj�rde styckena ang�ende meddelande och anskaffande av uppgifter och underr�ttelser f�r offentlig� g�rande i tr yckt skrift skall g�lla �ven meddelande f�r offentligg�rande i skrift, som tryckes utom riket, samt anskaffande f�r s�dant meddelande, om ej 1. meddelandet eller anskaffandet innefattar brott mot rikets s�kerhet; 2. meddelandet innefattar utl�mnande eller tillhandah�llande som avses i 7 kap. 3 � f�rsta stycket 2; 3. meddelandet utg�r upps�tligt �sidos�ttande av tystnadsplikt. �r meddelandet eller anskaffandet straffbart i angiv et h�nseende, g�ller vad d�rom �r stadgat. M�l ang�ende ansvar eller enskilt anspr�k p� grund av brott som nu sagts skall handl�ggas som tryckfrihetsm�l, n�r ej 12 kap. I � a ndra stycket tredje punkten har motsvarande till�mpning. I fr�ga om r�tt till anonymitet f�r meddelaren g�ller vad i 3 kap. �r stadgat; best�m� melsen i 3 � 3 skall dock omfatta �ven annat brott mot rikets s�kerhet �n som d�r avses. I �vrigt skall i fr�ga om skr ift, som tryckts utom riket och h�r utgivcs, i till�mpliga delar g�lla vad i 1 kap., 3 kap., 6 kap., 7 kap., 8 kap. 1, 2, 5 -7 2266 och 10-12 �� samt 9-12 kap. �r f�reskrivet. � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ID;l5 14 KAP. SFS 1982:941 Allm�nna best�mmelser 1 � Vad i la g �r stadgat om resning i m�l i allm�nhet g�ll e, utan hinder av att jury pr�vat huruvida brott f�religger, �ven dom i try ckfrihetsm�l. Beviljas resning i m�l, vari jury pr�vat huruvida brott f�religger, och grundas resningen p� omst�ndighet som kan antagas hava inverkat p� jurypr�vningen, f�rordne h�gsta domstolen att m�let skall �nyo upptagas inf�r jury av den r�tt som f�rst d�mt i m� let; dock �ge h�gsta domstolen, d� resning beviljas till den tilltalades f�rm�n och saken finnes uppenbar, omedelbart �ndra domen. 2 � D� p� grund av h�gre r�tts beslut tryckfrihetsm�l, vari jury deltagit, skall �nyo upptagas inf�r jury av den r�tt som f�rst d�mt i m�let, g�lle om juryns tills�ttande vad i 12 kap. 1014 �� r stadgat. 3 � Tryckfrihetsm�l och annat m�l om brott mot best�mmelserna i denna f�rordning skola alltid skyndsamt behandlas. 4 �� 5 � I allt varom best�mmelse ej meddelats i denna f�rordning eller i s�rskild lag, som utf�rdas med st�d d�rav, g�lle vad i lag elle r f�rfattning eljest �r stadgat. Utl�nning vare, s�vitt ej annat f�ljer av denna f�rordning eller annan lag, likst�lld med sv ensk medborgare. 1. Denna lag'� tr�der i kraft den 1 januari 1978. 2. De nya best�mmelserna �ger ej till�mpning p� skrift, som m�ngfaldi� gats genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt f�rfarande och som utgivits f� re ikrafttr�dandet. 3. �ldre best�mmelser g�ller f�rfarande i fr�ga om r�tteg�ngen i m�l som f�re ikrafttr�dandet har anh�ngiggjorts vid domstol. 4 . 5 . 6 . . Denna lag" tr�der i kraft den 1 janu ari 1983. Vad som f�reskrivs om kyrkom�tet i 2 kap. 5 � i dess nya lydelse skall g�lla ocks� i fr�ga om tidigare allm�nt ky rkom�te. " Paragrafen upph�vd genom 1976:955. ^ Par agrafen upph�vd, se 1974: 155. 1976:955. " 1982:938. 2267 XV � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1982:941 Denna lag'' tr�der i kraft den 1 januari 1983. Denna lag'^ tr�der i kraft den 1 januari 1983. P� regeringens v�gnar OLOF PALME OVE RAINER (Justitiedepartementet) 1982:939. " 1982:941. � </div> </div>

Lag

SFS 1982:941

om �ndring i tryckfrihetsf�rordningen;

utkom fr�n trycket

den 23 november 1982

utf�rdad den 11 no vember 1982.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att 7 kap. 4 � tryckfrihetsf�rordning-

skall ha nedan angivna lydelse.

Till f�ljd h�rav kommer tryckfrihetsf�rordningen att ha f� ljande lydelse

fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kraft.

' Prop. 1981/82:58, KU 24. rskr221, KU 1982/83:1, rskr 1.

^ Tryckfrihetsf�rordningen omtryckt 1979:936.

2245

�

SFS 1982:941

1 KAP.

Om tryckfrihet

1 � Med tryckfrihet f�rst�s vaije svensk medborgares r�tt att, utan n�gra
av myndighet eller annat allm�nt organ i f�rv�g lagda hinder, utgiva
skrifter, att sedermera endast inf�r laglig domstol k unna tilltalas f�r deras

inneh�ll, och att icke i annat fall kunna straffas d�rf�r, �n om detta inneh�ll
strider mot tydlig lag, given att bevara allm�nt lugn, utan att �terh�lla

allm�n upplysning.

I �verensst�mmelse med de i f �rsta stycket angivna grunderna f�r en

allm�n tryckfrihet och till s�kerst�llande av ett fritt meningsutbyte och en
allsidig upplysning skall det st� vaije svensk medborgare fritt att, med

iakttagande av de best�mmelser som �ro i denna f�rordning meddelade till
skydd f�r enskild r�tt och allm�n s�kerhet, i tryck t skrift yttra sina tankar

och �sikter, offentligg�ra allm�nna handlingar samt meddela uppgifter och
underr�ttelser i vad �mn e som helst.

Det skall ock st� envar fritt att, i alla de fall d� ej annat �r i denna

f�rordning f�reskrivet, meddela uppgifter och underr�ttelser i vad �mne
som helst f�r offentligg�rande i tryck t skrift till f�rfattare eller annan som

�r att anse som upphovsman till framst�llning i skriften, till skriftens

utgivare eller, om f�r skriften finnes s�rskild redaktion, till denna eller til l

f�retag f�r yrkesm�ssig f�rmedling av nyheter eller andra meddelanden till

periodiska skrifter.

Vidare skall envar �ga r�tt att, om ej annat f�ljer av denna f�rordning,

anskaffa uppgifter och underr�ttelser i vad �mne som helst f�r att offentlig�
g�ra dem i tryckt skrift eller f�r att l�mna meddelande som avses i f�reg�
ende stycke.

2 � N�gon tryckningen f�reg�ende granskning av skrift eller n�got f�r�

bud mot tryckning d�rav m� ej f�rekomma.

Ej heller vare till�tet f�r myndighet eller annat allm�nt organ att p�

grund av skrifts inneh�ll, genom �tg�rd som icke �ger st�d i denna f�rord�

ning, hindra tryckning eller utgivning av skriften eller dess spridning bland

allm�nheten.

3 � F�r missbruk av tryckfriheten eller medverkan d�ri m� ej n�gon i
annan ordning eller i annat fall �n denna f�rordning best�mmer kunna

tilltalas eller d�mas till ansvar eller ers�ttningsskyldighet eller skriften
konfiskeras eller l�ggas under beslag.

4 � Envar, vilken blivit f�rtrott att d�ma �ver missbruk av tryckfriheten

eller eljest vaka �ver denna f�rordnings efterlevnad, b�r d�rvid st�dse

hava i �ta nke att tryckfriheten utg�r grundval f�r ett fritt samh�llsskick,

alltid f�sta sin uppm�rksamhet mera p� �mnets och tankens �n p� uttryck�
ets lagstridighet, p� syftet �n p� framst�llningss�ttet, samt i tvivelsm�l

hellre fria �n f�lla.

Vid best�mmande av p�f�ljd, som enligt denna f�rordning �r f�renad

med missbruk av tryckfriheten, skall, d� meddelad uppgift p�kallat r�t�

telse, s�rskilt beaktas, huruvida s�dan p� l�mpligt s�tt bringats till allm�n-

2246

hetens k�nnedom.

�

5 � Denna f�rordning �ger till�mpning � skrift, som framst�llts i try ck-

SFS 1982:941

press. Den skall ock till�mpas � skrift, som m�ngfaldigats genom stencile-

ring, fotokopiering eller liknande tekniskt f�rfarande, om

1. utgivningsbevis g�ller f�r skriften; eller

2. skriften ar f�rsedd med beteckning, som utvisar att den �r m�ngfaldi�

gad, samt i anslutning d�rtill tydliga uppgifter om vem som har m�ngfaldi�
gat skriften och om ort och �r f�r m�ngfaldigandet.

Best�mmelse i f�rord ningen som har avseende � skrift som framst�llts i

tryckpress eller � tryckning skall, n�r ej annat angives, �ga motsvarande
till�mpning � annan skrift, var� f�rordningen enligt f�rsta stycket �r till�
l�mplig, eller � m�ngfaldigande av s�dan skrift.

Till skrift h�nf�res bild, �ven om den ej �tf�ljes av text.

6 � Tryckt skrift skall, f�r att anses s�som s�dan, vara utgiven. Skrift
anses utgiven, d� den blivit utl�mnad till salu eller f�r spridning p� annat
s�tt; vad nu sagt s g�lle dock icke myndighets tryckta handlingar, om de ej
�ro tillg�ngliga f�r envar.

7 � Med periodisk skrift f�rst�s tidning, tidskrift eller annan s�dan tryckt

skrift, som enligt utg ivningsplanen �r avsedd att under best�md titel utgi�

vas med minst fyra � s�rskilda tider utkommande nummer eller h�ften

�rligen, samt d�rtill h�rande l�psedlar och bilagor. Sedan utgivningsbevis

f�r skriften meddelats, skall denna, till dess beviset �terkallas, anses som

periodisk.

8 � Privilegier � skrifters utgivande m� icke meddelas; regeringen dock

obetaget att f�rnya s�dana till allm�nna inr�ttningars underst�d redan

f�rl�nta privilegier, vaije g�ng p� h�gst tjugu � r.

Om den r� tt, som tillkommer upphovsman till litter�rt eller konstn�rligt

verk eller framst�llare av fotografisk bild, och om f�rbud mot att �tergiva

litter�rt eller konstn�rligt verk p� ett s�tt, som kr�nker den andliga odling�

ens intressen, g�lle vad i lag �r s tadgat.

9 � Utan hinder av denna f�rordning g�ller vad i lag �r s tadgat

1. om f�rbud mot kommersiell annons i den m�n annonsen anv�ndes vid

marknadsf�ring av alkoholhaltiga drycker eller tobaksvaror;

2. om f�rbud mot offentligg�rande i yrkesm�ssig kreditupplysningsverk�

samhet av kreditupplysning, som inneb�r otillb�rligt intr�ng i enskilds

personliga integritet eller som inneh�ller oriktig eller missvisande uppgift,

om ers�ttningsskyldighet f�r s�dant offentligg�rande samt om r�ttelse av

oriktig eller missvisande uppgift;

3. om ansvar och ers�ttningsskyldighet som avser det s�tt p� vilket

uppgift eller underr�ttelse anskaffats.

2 KAP.

Om allm�nna handlingars offentlighet

I � Till fr�mj ande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning

2247

skall varje s vensk medborgare ha r�tt att taga del av allm�nna handlingar.

�

SFS 1982:941

2 � R�tten att taga del av allm�nna handlingar f�r begr�nsas endast om

det �r p�kallat med h�nsyn till

1. rikets s�kerhet eller dess f�rh�llande till annan stat eller mellanfolklig

organisation,

2. rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik,

3. myndighets verksamhet f�r inspektion, kontroll eller annan tillsyn,
4. intresset att f�rebygga eller beivra brott,

5. det allm�nnas ekonomiska intresse,
6. skyddet f�r enskilds personliga eller ekonomiska f�rh�llanden,
7. intresset att bevara djur- eller v�xtart.

Begr�nsning av r�tten att taga del av allm�nna handlingar skall angivas

noga i best�mmelse i en s�rskild lag eller, om s� i visst fall befinnes

l�mpligare, i annan lag vartill den s�r skilda lagen h�nvisar. Efter bemyndi�

gande i s�dan best�mmelse f�r dock regeringen genom f�rordning meddela

n�rmare f�reskrifter om best�mmelsens till�mplighet.

Utan hinder av andra stycket f�r i best�mme lse som d�r avses riksdagen

eller regeringen till�ggas befogenhet att efter omst�ndigheterna medgiva
att viss handling l�mnas ut.

3 � Med handling f �rst�s framst�llning i skrift eller bild samt upptagning

som kan l�sas, avlyssnas eller p� annat s�tt uppfattas endast med tekniskt
hj�lpmedel. Handling �r allm�n, om den f�rvaras hos myndighet och enligt

6 eller 7 � �r att anse som inkommen till eller uppr�ttad hos myndighet.

Upptagning som avses i f �rsta stycket anses f�rvarad hos myndighet,

om upptagningen �r tillg�nglig f�r myndigheten f�r �verf�ring i s�dan form

att den kan l�sas, avlyssnas eller p� annat s�tt uppfattas. Detta g�ller dock
ej upptagning som ing�r i p ersonregister, om myndigheten enligt lag eller
f�rordning eller s�rskilt beslut, som grundar sig p� lag, saknar befogenhet

att g�ra �verf�ringen. Med personregister f�rst�s register, f�rteckning

eller andra anteckningar som inneh�lla uppgift som avser enskild person
och som kan h�nf�ras till denne.

4 � Brev eller annat meddelande som �r st�llt personligen till den som
innehar befattning vid myndighet anses som allm�n handling, om handling�
en g�ller �rende eller annan fr�ga som ankommer p� myndigheten och ej �r
avsedd f�r mottagaren endast som innehavare av annan st�llning.

5 � Med myndighet likst�llas i de tta kapitel riksdagen, kyrkom�tet och

beslutande kommunal f�rsamling.

6 � Handling anses inkommen till myndighet, n�r den har anl�nt till

myndigheten eller kommit beh�rig befattningshavare till handa. I fr�ga om

upptagning som avses i 3 � f�rsta stycket g�ller i st�llet att den anses
inkommen till myndighet n�r annan har gjort den tillg�nglig f�r myndighe�
ten p� s�tt som angives i 3 � andra stycket.

T�vlingsskrift, anbud eller annan s�dan handling som enligt tillk�nnagi�

vande skall avl�mnas i f�rseglat omslag anses ej inkommen f�re den

tidpunkt som har best�mts f�r �ppnandet.

�tg�rd som n�gon vidtager endast som led i teknisk bearbetning eller

2248

teknisk lagring av handling, som myndighet har tillhandah�llit, skall ej
anses leda till att handling �r inkommen till den myndigheten.

�

-"L^l

7 � Handling anses uppr�ttad hos myndighet, n�r den har expedierats.

SFS 1982:941

Handling som ej har expedierats anses uppr�ttad n�r det �rende till vilket

den h�nf�r sig har slutbehandlats hos myndigheten eller, om handlingen ej

h�nf�r sig till visst �rende, n�r den har justerats av myndigheten eller p�

annat s�tt f�rdigst�llts.

I st�llet f�r vad som f�reskrives i f�rsta stycket g�ller att handling anses

uppr�ttad,

1. diarium, journal samt s�dant register eller annan f�rteckning som

f�res fortl�pande, n�r handlingen har f�rdigst�llts f�r anteckning eller

inf�ring,

2. dom och annat beslut, som enligt vad d�rom �r f�reskrivet skall

avkunnas eller expedieras, samt protokoll och annan handling i vad den

h�nf�r sig till s�dant beslut, n�r beslutet har avkunnats eller expedierats,

3. annat myndighets protokoll och d�rmed j�mf�rliga anteckningar, n�r

handlingen har justerats av myndigheten eller p� annat s�tt f�rdigst�llts,

dock ej protokoll hos riksdagens eller kyrkom�tets utskott, riksdagens
eller kommuns revisorer eller statliga kommitt�er eller hos kommunal

myndighet i �rend e som denna endast bereder till avg�rande.

8 � Har organ som ing�r i eller �r knutet till ett verk eller liknande

myndighetsorganisation �verl�mnat handling till annat organ inom samma
myndighetsorganisation eller framst�llt handling f�r s�dant �verl�mnande,

skall handlingen ej anses som d�rigenom inkommen eller uppr�ttad i annat
fall �n d� organen upptr�da som sj�lvst�ndiga i f�rh�llande till varandra.

9 � Hos myndighet tillkommen minnesanteckning som ej har expedierats
skall ej heller efter den tidpunkt d� den enligt 7 � �r att anse som uppr�ttad
anses som allm�n handling hos myndigheten, om den icke tages om hand
f�r arkivering. Med minnesanteckning f�rst�s promemoria och annan upp�

teckning eller upptagning som har kommit till endast f�r �rendes f�redrag�

ning eller beredning, dock ej till den del den har tillf�rt �rendet sakuppgift.

Utkast eller koncept till myndighets beslut eller skrivelse och annan

d�rmed j�mst�lld handling som ej har expedierats anses ej som allm�n

handling, s�vida den icke tages om hand f�r arkivering.

10 � Handling som f�rvaras hos myndighet endast som led i teknisk

bearbetning eller teknisk lagring f�r annans r�kning anses ej som allm�n
handling hos den myndigheten.

11 � Som allm�n handling anses ej

1. brev, telegram eller annan s�dan handling som har inl�mnats till eller

uppr�ttats hos myndighet endast f�r befordran av meddelande,

2. meddelande eller annan handling som har inl�mnats till eller uppr�t�

tats hos myndighet endast f�r offentligg�rande i periodisk skrift som ut-

gives genom myndigheten,

3. tryckt skrift, ljud- eller bildupptagning eller annan handling som ing�r

i bibliote k eller som fr�n enskild har tillf�rts allm�nt arkiv uteslutande f�r

f�rvaring och v�rd eller forsknings- och studie�ndam�l eller privata brev,

skrifter eller upptagningar som eljest ha �verl�mnats till myndighet uteslu�

tande f�r �ndam�l som nu angivits,

2249

�

SFS 1982:941

4. upptagning av inneh�llet i handling som avses i 3, om upptagningen

f�rvaras hos myndighet d�r den ursprungliga handlingen ej skulle vara att
anse som allm�n.

12 � Allm�n handling som f�r l�mnas ut skall p� beg�ran genast eller s�
snart det �r m�jligt p� st�l let utan avgift tillhandah�llas den, som �nskar
taga del d�rav, s� att handlingen kan l�sas, avlyssnas eller p� an nat s�tt

uppfattas. Handling f�r �ven skrivas av, avbildas eller tagas i anspr�k f�r

ljud�verf�ring. Kan handling ej tillhandah�llas utan att s�dan del d�rav
som icke f�r l�mnas ut r�jes, skall den i �vriga delar g�ras tillg�nglig f�r
s�kanden i avskrift eller kopia.

Myndighet �r icke skyldig att tillhandah�lla handling p� st�llet, om

betydande hinder m�ter. I fr�ga om upptagning som avses i 3 � f�rsta

stycket f�religger ej heller s�dan skyldighet, om s�kanden utan beaktans-

v�rd ol�genhet kan taga del av upptagningen hos n�rbel�gen myndighet,

13 � Den som �nskar taga del av allm�n handling har �ven r�tt att mot
fastst�lld avgift fa avskrift eller kopia av handlingen till den del den f�r

l�mnas ut. Myndighet �r dock ej skyldig att l�mna ut upptagning f�r

automatisk databehandling i annan form �n utskrift. Ej heller f�religger
skyldighet att framst�lla kopia av karta, ritning, bild eller annan i 3 � f�rsta

stycket avsedd upptagning �n som nyss har angivits, om sv�ri ghet m�ter
och handlingen kan tillhandah�llas p� st�llet.

Beg�ran att f� avskrift eller kopia av allm�n handling skall behandlas

skyndsamt.

14 � Beg�ran att f� taga del av allm�n handling g�res hos myndighet som
f�rvarar handlingen.

Beg�ran pr�vas av myndighet som angives i f�rsta stycket. Om s�rskilda

sk�l f�ranleda det, f�r dock i best�mmelse som avses i 2 � and ra stycket
f�reskrivas att pr�vningen vid till�mpningen av best�mmelsen skall an�
komma p� annan myndighet. I fr�ga om handling som �r av synnerlig

betydelse f�r rikets s�kerhet kan �ven genom f�rordning f�reskrivas att

endast viss myndighet f�r pr�va fr�gan om utl�mnande. I de nu n�mnda
fallen skall beg�ran om utl�mnande genast h�nskjutas till beh�rig mynd ig�

het.

Myndighet f�r inte p� grund av att n�gon beg�r att f� taga del av allm�n

handling efterforska vem han �r eller vilket syfte han har med sin beg�ra n i

st�rre utstr�ckning �n som beh�vs f�r att myndigheten skall kunna pr�va
om hinder f�religger mot att handlingen l�mnas ut.

15 � Om an nan �n riksdagen eller regeringen avsl�r beg�ran att f� taga
del av handling eller l�mnar ut allm�n handling med f�rbeh�ll, som in�

skr�nker s�kandens r�tt att yppa dess inneh�ll eller eljest f�rfoga �ver den,
f�r s�kanden f�ra talan mot beslutet. Talan mot beslut av statsr�d skall
f�ras hos regeringen och talan mot beslut av annan myndighet hos dom�
stol.

I den i 2 � omn� mnda lagen skall n�rmare angivas hur talan mot beslut

som avses i f�rsta stycket skall f�ras. S�dan talan skall alltid pr�vas

2250

skyndsamt.

�

Ang�ende r�tt att f�ra talan mot beslut av myndighet som lyder under

SFS 1982:941

riksdagen �r s�rskilt f�reskrivet.

16 � Anteckning om hinder att l�mna ut allm�n handling f�r g�ras endast

p� handling som omfattas av best�mmelse som avses i 2 � and ra stycket.

H�rvid skall till�mplig best�mmelse angivas.

3 KAP.

Om r�tt till anonymitet

1 � F�rfattare till tryc kt skrift vare ej skyldig att l�ta sitt namn eller sin

pseudonym eller signatur uts�ttas � skriften. Vad nu sagts �ger motsvaran�

de till�mpning bet r�ffande den som l�mnat meddelande enligt 1 kap. 1 �

tredje stycket, s� ock i fr�ga om utgivare av tryckt skrift som ej �r
periodisk.

2 � I m�l so m r�r tryckfrihetsbrott m� fr�ga ej v�ckas om vem som �r
f�rfattare eller har l�mnat meddelande enligt 1 kap . I � tredje stycket, ej

; i!t

heller om vem som �r utgivare av tryckt skrift som ej �r periodisk. Om f�r

�L

skrift, som ej �r periodisk, f�rfattare eller utgivare har angivits � skriften

med namn eller med pseudonym eller signatur, som enligt vad allm�nt �r

Ifc

k�nt �syftar best�md person, eller n�gon i skriftlig f�rklaring erk�nt sig
vara f�rfattaren eller utgivaren eller inf�r domstol i m�let sj� lvmant avgivit

s�dant erk�nnande, m� dock fr�gan om han �r ansvarig behandlas i m�let,

�i

Fr�ga om vem som �r ansvarig f�r brott enligt 7 kap. 3 � m� utan hinder

av f�rsta stycket handl�ggas i samma r�tteg�ng som m�l som d�r angives.

3 � Den som har tagit befattning med tillkomsten eller utgivningen av

tryckt skrift eller med framst�llning som var avsedd att inf�ras i tryckt
skrift och den som har varit verksam inom f�retag f�r utgivning av tryckta
skrifter eller inom f�retag f�r yrkesm�ssig f�rmedling av nyheter eller
andra meddelanden till periodiska skrifter m� icke r�ja vad han d�rvid

erfarit om vem som �r f�rfattare eller har l�mnat meddelande enligt i k ap.

1 � tredje stycke t eller �r utgivare av skrift som ej �r periodisk, om ej

1. denne har samtyckt d�rtill;

2. fr�ga d�rom f�r v�ckas enligt 2 � f� rsta stycket;
3. fr�ga �r om brott som angives i 7 kap. 3 � f�rsta stycket 1;
4. fr�ga �r om brott enligt 7 kap. 2 � eller 3 � f� rsta stycket 2 eller 3 och

r�tten f inner det erforderligt att vid f�rh andling uppgift l �mnas, huruvida

den som � r tilltalad eller sk�ligen misst�nkt f�r brottet har l�mnat medde�

landet eller medverkat till framst�llningen;

5. r�tten av h�nsyn till allm�nt eller enskilt intresse finner det vara av

synnerlig vikt att uppgift i saken l�mnas vid vittnesf�rh�r eller f�rh�r med

part under sanningsf�rs�kran.

4 � Myndighet eller annat allm�nt organ m� ej efterforska f�rfattaren till
framst�llning som inf�rts eller varit avsedd att inf�ras i tryc kt skrift, den
som utgivit eller av sett att utgiva framst�llning i s�dan skrift eller den som

2251

�

SFS 1982:941

l�mnat meddelande enligt 1 kap. 1 � tredje stycket, i vidare m�n �n som

erfordras f�r �tal eller annat ingripande mot honom som e j st�r i strid med

denna f�rordning. F�r efterforskning f�rekomma, skall d�rvid beaktas den

i 3 � angivna tyst nadsplikten.

5 � Uts�tter n�gon mot f�rfattarens eller, i fall som avses i 1 �, mot

utgivarens eller meddelarens vilja � tryckt skrift dennes namn, pseudonym

eller signatur eller �sidos�tter n�gon sin tystnadsplikt enligt 3

straffes

med b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r. Lag samma vare, om � skriften

s�som f�rfattare, utgivare eller meddelare utsattes namnet � eller pseudo�

nymen eller signaturen f�r annan person �n den verkliga f�rfattaren, utgi�
varen eller meddelaren.

F�r efterforskning i strid med 4 ii f�rst a punkten domes till b�t er eller

f�ngelse i h�gst ett � r.

Allm�nt �tal f�r brott som avses i f�rsta stycket m� v �ckas endast om

m�ls�ganden anm�lt brottet till �ta l.

6 � Med f�rfattare likst�lles i d etta kapitel annan som �r att anse som

upphovsman till framst�llning som inf�rts eller �r avsedd att inf�ras i
tryckt skrift.

4 KAP.

Om tryckta skrifters framst�llning

1 � R�tt att sj�lv eller med bitr�de av andra genom tryckpress framst�lla

tryckalster skall tillkomma vaije svensk medborgare eller svensk juridisk

person.

2 � Skrift, som i riket framst�lles genom tryckpress eller som h�r m�ng�

faldigas genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt f�rfaran�
de och f�r vilken g�ller utgivningsbevis, skall inneh�lla tydliga uppgifter
om vem som har tryckt eller eljest m�ngfaldigat skriften samt om ort och �r
f�r m�ngfaldigandet, om skriften �r avsedd att utgivas i riket och ej �r att

h�nf�ra till bild- eller tillf�llighetstryck.

Om uts�ttande av uppgifter som avses i f�rsta stycket � skrift, som

m�ngfaldigas genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt f�r�

farande och f�r vilken ej g�ller utgivningsbevis, �r f�reskrivet i 1 kap. 5 �

f�rsta stycket.

3 � Med bild- eller tillf�llighetstryck f�rst�s i den na f�rordning vykort

och bildalbum, visitkort och notifikationer, adresskort, etiketter, blanket�

ter, reklam- och emballagetryck samt annat aff�rstryck �vensom andra
s�dana tryckalster, allt under f�ruts�ttning att p� grund av texten eller vad
eljest framst�lles tryckfrihetsmissbruk kan anses uteslutet.

4 � Om skyldighet att bevara exemplar av tryckt skrift f�r granskning

2252

och att l�mna exemplar av skrift till bibliotek eller arkiv f�reskrives i lag .

�

5 � Den som framst�ller skrift och d�rvid bryter mot 2 � f�rsta stycket

SFS 1982:941

d�mes till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r.

6 �'

7 �"

8 �'

9 �'

5 KAP.

Om utgivning av periodisk skrift

1 � �gare till peri odisk skrift skall vara svensk medborgare eller svensk

juridisk person, om ej annat f�reskrives i lag.

2 � F�r periodisk skrift skall finnas en utgivare.

Utgivare skall vara svensk medborgare, om ej annat f�reskrives i lag.

Han skall �ga hemvist inom riket. Ej m� den vara utgivare som �r omyndig

eller i konku rstillst�nd.

3 � Utgivare f�r periodisk skrift utses av dess �gare.

Uppdrag att vara utgivare skall innefatta befogenhet att �va inseende

�ver skriftens utgivning och best�mma �ver dess inneh�ll s� att intet d�ri

far inf�ras mot utgivarens vilja. Inskr�nkning i den befogenhet, som s�lun�

da tillkommer utgivaren, vare utan verkan.

4 � D� utgivare utsetts, �ligge �garen att g�ra anm�lan d�rom hos myn�
dighet som angives i lag. Anm�lan skall inneh�lla uppgift � utgivarens
namn och hemvist. Vid anm�lan skall fogas bevis att utgivaren fyller

f�reskrivna beh�righetsvillkor samt f�rklaring av utgivaren att han � tagit
sig uppdraget att vara utgivare.

5 � Periodisk skrift m� icke utgivas, innan bevis utf�rdats att hinder
enligt denna f�rordning icke m�ter f�r skriftens utgivning. Utgivningsbevis

meddelas, p� ans�kan av �gare, av myndighet som avses i 4 �. I ans�kan
skola uppgivas skriftens titel och utgivningsort samt utgivningsplanen f�r

sluiften.

Utgivningsbevis m� ej utf�rdas, innan anm�lan om utgivare enligt 4 �

gjorts.

F�reter skriftens titel s�dan likhet med titeln p� skrift, f�r vilken utgiv�

ningsbevis tidigare utf�rdats, att f�rv�xling l�tt kan ske, m� ans�kan

�vsl�s.

^ Paragrafen betecknad 4 � genom 1976:955.

Paragrafen upph�vd genom 1976:955.

^ Paragrafen betecknad 5 � genom 1976:955.

^ Paragrafen betecknad 3 � genom 1976:955.

2253

�

SFS 1982:941

6 � Utf�rdat utgivningsbevis m� �terkallas:

1. om �garen anm�lt att skriftens utgivning upph�rt;

2. om �gander�tten till skriften �verg�tt till n�gon som ej fyller f�re�

skrivna beh�righetsvillkor;

3. om utgivare ej finnes eller utgivaren ej fyller f�reskrivna beh�righets�

villkor och beh�rig utgivare ej omedelbart utses;

4. om sex m�nader f�rflutit fr�n den dag, d� utgivningsbeviset utf�r�

dades, utan att skriften utkommit;

5. om den skrift, som beviset avser, icke under n�got av de tv� senast

f�rflutna kalender�ren � s�rskilda tider utkommit med minst fyr a nummer
eller h�ften;

6. om inom sex m�nader, sedan skriften f�rsta g�ngen utkom, visas att

beviset med h�nsyn till stadgandet i 5 � sista stycket icke bort utf�rdas;

eller

7. om titeln � en skrift typografiskt sett givits s�dan likhet med titeln �

annan skrift, f�r vilken utgivningsbevis utf�rdats, att f�rv�xling l�tt kan
ske samt r�ttelse ej omedelbart vidtages.

Beslut om �terkallelse meddelas av myndighet som avses i 4 �. I �ren�

den, som avses i f� rsta stycket 2-7, skola, om det kan ske, �garen och

utgivaren erh�lla tillf�lle att yttra sig.

7 � Har p� grund av f�rh�llande som avses i 6 � f�rsta stycket 2, 3,5 eller

7 utgivningsbevis �terkallats, m� likv�l ej, innan tv� �r f�rflutit sedan

beslutet d�rom meddelades, utan medgivande av skriftens �gare utgiv�
ningsbevis utf�rdas f�r annan skrift, vars titel f�reter s�dan likhet med

skriftens titel att f�rv�xling l�tt kan ske.

8 � �r utgivaren ej l�ngre beh�rig eller kommer hans uppdrag eljest att

upph�ra, �ligge �g aren att genast draga f�rsorg om att ny utgivare utses

samt att d�rom g�ra anm�lan hos myndighet som avses i 4 �. Ang�ende
s�dan anm�lan �ge vad i 4 � �r f�reskrivet motsvarande till�mpning; vid

anm�lan skall, om det kan ske, fogas bevis att den f�rre utgivaren erh�llit
del av anm�lan.

9 � F�r utgivare av periodisk skrift m� finnas en eller flera st�llf�retr�
dare. St�llf�retr�dare utses av utgivaren. D� st�llf�retr�dare utsetts, skall
anm�lan d�rom g�ras hos myndighet som avses i 4 �. Vid anm�lan skall

fogas bevis att st�llf�retr�daren fyller f�r utgivare f�reskrivna beh�righets�

villkor samt f�rklaring dels av st�llf�retr�daren att han �tagit sig uppdraget

och dels av �garen att han godk�nt st�llf�retr�daren.

Ang�ende st�llf�retr�dare g�lle i �vrigt vad i 2 � andra stycket �r stad�

gat. Kommer utgivarens uppdrag att upph�ra, vare �ven uppdraget som
st�llf�retr�dare f�rfallet.

10 � Utgivaren m�, sedan anm�lan om st�llf�retr�dare blivit gjord, �ver�
l�mna �t denne eller, om flera st�llf�retr�dare finnas, �t n�gon av dem att i

utgivarens st�lle ut�va den befogenhet, som enligt 3 � tillkommer utgi�

varen.

Kan det antagas att utgivaren p� grund av sjukdom eller av annan

2254

tillf�llig orsak oavbrutet under minst en m�nad ej kommer att ut�va befo-

�

genheten som utgivare, skall ha n snarast �verl�mna denna till st�llf�retr�-

SFS 1982:941

dare. Finnes ej st�llf�retr�dare eller kommer uppdraget f�r den eller dem
som utsetts till st�llf�retr�dare att upph�ra, �ligge utgivaren att genast
draga f�rsorg om att st�llf�retr�dare utses och att anm�lan d�rom sker p�
s�tt i 9 � �r f�reskrivet.

11 � � vaije nummer eller h�fte av periodisk skrift skall utgivarens namn

uts�ttas.

�r befogenheten som utgivare �verl�mnad till s t�llf�retr�dare, skall �

vaije nummer eller h�fte av skriften, varom �r fr�ga, angivas att st�llf�re�
tr�daren intr�tt som utgivare; sker det, erfordras ej att �ven utgivarens
namn uts�ttes.

12 � Utgiver �gare till period isk skrift s�dan skrift utan att utgivningsbe�

vis finnes eller �garen �r beh�rig

eller underl�ter �garen att p� s�tt i 8 � s�gs draga f�rsorg om att ny

utgivare utses och g�ra anm�lan d�rom

eller underl�ter utgivare att, i fall som avses i 10 � andra stycket,

�verl�mna sitt uppdrag till st�llf�retr�dare

eller utgiver n�gon periodisk skrift, f�r vars utgivning f�rbud enligt

denna f�rordning meddelats eller som uppenbart utg�r forts�ttning av

s�dan skrift,

eller l�ter n�gon � periodisk skrift angiva sitt namn som utgivare eller

st�llf�retr�dare utan att vara beh�rig,

straffes med dagsb�ter; har skriften f�rklarats brottslig eller �ro omst�n�

digheterna eljest synnerligen f�rsv�rande, m� d�mas till f�ngelse i h�gst ett

ar.

13 � S�som i 12 � s�gs straffes den som i a ns�kan eller anm�lan, som
avses i d etta kapitel, eller i f�rk laring, som bifogats s�dan ans�kan eller
anm�lan, mot b�ttre vetande l�mnat oriktig uppgift.

14 � �vertr�der utgivare vad i 11 � �r f�reskrivet, vare straffet b�ter,

l�gst femtio och h�gst femhundra kronor. Vad nu sa gts g�lle ock st�llf�re�
tr�dare, vilken i ntr�tt som utgivare.

6 KAP.

Om tryckta skrifters spridning

1 � R�tt att sj�lv eller med bi tr�de av andra till salu h �lla, f�rs�nda eller

annorledes sprida tryckta skrifter skall tillkomma vaije svensk medborgare
eller svensk juridisk person.

2 � Utan hinder av denna f�rordning g�lle vad i lag �r s tadgat f�r det fall
att n�gon

1. f�revisar pornografisk bild p� eller vid allm�n plats genom skyltning

eller annat liknande f�rfarande p� s�tt som �r �gnat att v�cka allm�n anst�t
eller utan f�reg�ende best�llning med posten s�nder eller p� annat s�tt

tillst�ller n�gon s�dan bild;

2255

�

SFS 1982:941

2. bland barn o ch ungdom sprider tryckt skrift, som genom sitt inneh�ll

kan verka f�rr�ande eller eljest medf�ra allvarlig fara f�r de ungas sedliga

fostran.

Betr�ffande spridande av s�dan karta �ver Sverige eller del d�rav som

inneh�ller upplysning av betydelse f�r rikets f�rsvar, eller av d�rmed

j�mf�rlig ritning eller bild meddelas n�rmare best�mmelser i lag.

3 � Saknar skrift, som avses i 4 k ap. 2 � f�rsta stycket, d�r f�reskriven

uppgift eller �r s�dan uppgift eller uppgift enligt 1 kap. 5 � f�rsta stycket 2 �

skrift, som d�r �syftas, utspridaren veterligt, oriktig, straffes utspridaren
med b� ter, l�gst femtio och h�gst femhundra kronor.

F�r spridande av tryckt skrift som. utspridaren veterligt, lagts under

beslag eller f�rklarats konfiskerad eller utgivits i strid mot f�rbud som

enligt denna f�rordning meddelats f�r skriftens utgivning eller uppenbart

utg�r forts�ttning av skrift som avses med s�dant f�rbud, vare straffet
b�ter eller f�ngelse i h�gst e tt �r.

4 � F�r tryckt skrifts f�rs�ndande genom postverket eller annan allm�n
trafikanstalt skola ej p� grund av skriftens inneh�ll g�lla s�rskilda in�
skr�nkningar eller villkor. Vad nu sagts skall dock ej avse f�rs�ndande,

som inneb�r �vertr�delse av vad i 3 � �r s tadgat.

Allm�n trafikanstalt, som mottagit tryckt skrift f�r befordran, skall ej

anses som skriftens utspridare.

7 KAP.

Om tryckfrihetsbrott

1 � Med t ryckfrihetsbrott f�rst�s i denn a f�rordning brott, som innefat�

tar otill�tet yttrande i tryckt skrift eller otill�tet offentligg�rande genom

s�dan skrift.

2 � S�som tryckfrihetsbrott skall icke anses tillk�nnagivande i annons
eller annat s�dant meddelande, om ej av meddelandets inneh�ll omedelbart

framg�r att ansvar f�r s�dant brott kan ifr�gakomma. �r i f�rening med
omst�ndighet, som icke omedelbart framg�r av meddelandets inneh�ll,

meddelandet straffbart, g�lle vad d�rom �r stadgat. Vad nu sagts �ge
motsvarande till�mpning i fr�ga om meddelande genom chiffer eller p�

annat s�tt, som �r hemligt f�r allm�nheten.

3 � Om n�gon l�m nar meddelande, som avses i 1 kap. 1 � tredje stycket,

eller, utan att svara enligt 8 kap., medverkar till framst�llning, som �r
avsedd att inf�ras i tryckt skrift, s�som f�rfattare eller annan upphovsman
eller s�som utgivare och d�rigenom g�r sig skyldig till

1. h�gf�rr�deri, uppror, landsf�rr�deri, landssvek, spioneri, grovt

spioneri, grov obeh�rig befattning med hemlig uppgift eller f�rs�k, f�rbe�

redelse eller st�mpling till s�dant brott;

2. oriktigt utl�mnande av allm�n handling som ej �r tillg�ngli g f�r envar

eller tillhandah�llande av s�dan handling i strid med myndighets f�rbeh�ll

2256

vid dess utl�mnande, n�r g�rningen �r upps�tlig; eller

�

3. upps�tligt �sidos�ttande av tystnadsplikt i de fall som angivas i s�r-

SFS 1982:941

skild lag,

g�ller om ansvar f�r s�dant brott vad i lag �r stadgat.
Om n�gon anskaffar uppgift eller underr�ttelse i s�dant syfte som avses i

1 kap. 1 � fj�rde stycket och d�rigenom g�r sig skyldig till brott som
angives i f �revarande paragrafs f�rsta stycke 1, g �ller om ansvar h�rf�r
vad i lag �r stadgat.

4 � Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet med en allm�n tryckfri�

het skall s�som otill�tet yttrande i tryckt skrift anses s�dan enligt lag

straffbar framst�llning som innefattar:

1. h�gf�rr�deri, f�r�vat med upps�t att riket eller del d�rav skall med

v�ldsamma eller eljest lagstridiga medel eller med utl�ndskt bist�nd l�ggas
under fr�mmande makt eller bringas i beroende av s�dan makt eller att del

av riket skall s�l unda l�sryckas eller att �tg�rd eller beslut av statschefen,

regeringen, riksdagen eller h�gsta domarmakten skall med utl�ndskt bi�
st�nd framtvingas eller hindras, s�framt g�rningen inneb�r fara f�r upps�
tets f�rverkligande;

f�rs�k, f�rberedelse eller st�mpling till s�dant h�gf�rr�deri;
2. krigsanstiftan, s�framt fara f�r att riket skall invecklas i krig eller

andra fientligheter framkallas med utl�ndskt bist�nd;

3. uppror, f�r�vat med upps�t att statsskicket skall med vapenmakt

eller eljest med v�ldsamma medel omst�rtas eller att �tg�rd eller beslut av

statschefen, regeringen, riksdagen eller h�gsta domarmakten skall s�lunda

framtvingas eller hindras, s�framt g�rningen inneb�r fara f�r upps�tets
f�rverkligande;

f�rs�k, f�rberedelse eller st�mpling till s�dant uppror;

4. landsf�rr�deri eller landssvek, i vad d�r igenom, d� riket �r i krig eller

eljest i lag meddelade best�mmelser om s�dant brott �ga till�mpning,

n�gon f�rleder krigsfolk h�rande till r ikets eller med rik et f�rbunden stats

krigsmakt eller andra som �ro verksamma f�r f�rsvaret av riket till myte ri,

trol�shet eller modl�shet eller genom osann framst�llning sprider misstr�s�
tan bland allm�nhete n eller beg�r annan dylik f�rr�disk g�rning som �r till
men f�r f�rsvaret eller f�r folkf�rs�ijningen eller, om riket �r helt eller
delvis ockuperat av fr�mmande makt utan att milit�rt motst�nd f�rekom�
mer, f�r motst�nds verksamheten;

f�rs�k, f�rberedelse eller st�mpling till s�dant landsf�rr�deri eller

landssvek;

5. landsskadlig v�rdsl�shet, i vad d�rigenom n�gon av oaktsamhet beg�r

g�rning som avses under 4;

6. uppvigling, v arigenom n�gon s �ker f�rleda till brottslig g�rning, svi�

kande av medborgerlig skyldighet eller oh�rsamhet mot myndighet;

7. ryktesspridning till fara f�r rikets s�kerhet, varigenom, d� riket �r i

krig eller eljest i lag med delade best�mmelser om s�dant brott �ga till�mp�

ning, n�gon sprider falskt rykte eller annat osant p�st�ende, som �r �gnat

att framkalla fara f�r rikets s�kerhet, eller till fr�m mande makt framf�r

eller l�ter framkomma s�dant rykte eller p�st�ende;

8. hot mot eller missaktning f�r folkgrupp eller annan s�dan grupp av

personer med anspelning p� ras, hudf�rg, nationellt eller etniskt ursprung

eller med viss trosbek�nnelse;

2257

I42-SFS 1982

�

SFS 1982:941

9. f�rtal, varigenom n�gon utpekar annan s�som brottslig eller klander�

v�rd i sitt levnadss�tt eller eljest l�mnar uppgift som �r �gnad att uts�tta

denne f�r andras missaktning, dock ej om det med h�nsyn till omst�ndig�

heterna var f�rsvarligt att l�mna uppgift i saken och han visar att uppgiften

var sann eller att han hade sk�lig grund f�r den;

10. f�rtal av avliden, om g�rning som avses under 9 �r s�rande f�r de

efterlevande eller eljest kan anses kr�nka den frid, som b�r tillkomma den
avlidne;

11. f�rol�mpning, varigenom n�gon sm�dar annan genom kr�nkande

tillm�le eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot ho�

nom; eller

12. bampomografibrott, varigenom n�gon skildrar barn i pornografisk

bild med upps�t att bilden sprides, om inte g�rningen med h�nsyn till
omst�ndigheterna �r f�rsvarlig.

5 � S�som otill�tet offentligg�rande i tryckt skrift skall anses s�dan

enligt lag straffbar g�rning som innefattar:

1. offentligg�rande av uppgifter r�rande f�rh�llanden, vilkas r�jande

skulle enligt lag innefatta brott mot rikets s�kerhet;

2. upps�tligt offentligg�rande av allm�n handling som ej �r tillg�nglig f�r

envar;

3. r�jande av uppgift, varigenom den som enligt 8 kap. svarar f�r skrif�

ten upps�tligen �sidos�tter tystnadsplikt som avses i den i 3 � f�rsta
stycket 3 angivna s�rskilda lagen.

6 � Vad i lag � r stadgat ang�ende p�f�ljd f�r brott, som avses i 4 och
5 ��, g�lle ock d� brottet �r att anse som tryckfrihetsbrott.

Ang�ende enskilt anspr�k p� grund av tryckfrihetsbrott stadgas i 11 kap.

F�lles den tilltalade f�r brott, som avses i 4 � 9, 10 eller 11, m� o ck, d�

fr�ga �r om periodisk skrift, p� yrkande f�rordnas att domen skall inf�ras i
skriften.

7 � Tryckt skrift, som innefattar tryckfrihetsbrott, m� konfiskeras.

Konfiskering av tryckt skrift inneb�r att alla f�r spridning avsedda

exemplar av skriften skola f�rst�ras samt att med for mar, stenar, stereo�

typer, pl�tar och andra dylika, uteslutande f�r tryckningen av skriften

anv�ndbara materialier skall s� f�rfaras att missbruk d�rmed ej kan ske.

8 � I samband med konfiskering av periodisk skrift m�, d� fr�ga �r om

otill�tet yttrande, som avses i 4 � 1 -4, eller s�dant enligt 5 � 1 otill�tet

offentligg�rande som innefattar spioneri eller grov obeh�rig befattning

med hemlig uppgift, meddelas f�rbud att utgiva skriften under viss, av
r�tten best�md tid, h�gst sex m�nader fr�n det domen i tryckfrih etsm�let
vinner laga kraft. F�rbud som nu sagts m� dock meddelas allenast d� riket
befinner sig i krig.

Ang�ende konfiskering av periodisk skrift, som sprides i strid mot utgiv�

ningsf�rbud eller uppenbart utg�r forts�ttning av skrift som avses med

s�dant f�rbud, g�lle vad i allm�nhet �r stadgat om f�rverkande av f�rem�l

p� grund av brott.

2258

�

8 KAP.

SFS 1982:941

Ansvarighetsregler

Om ansvaret f�r periodisk skrift

1 � F�r tryckfrihetsbrott genom periodisk skrift svare den som var an�

m�ld som u tgivare, d� skriften utgavs.

Var st�llf�retr�dare anm�ld och har han intr�tt som utgivare, svare

st�llf�retr�daren.

2 � Fanns ej utgivningsbevis, d� skriften utgavs, eller var utgivare, som
enligt 1 � f� rsta stycket har att svara, ej l�ngre beh�rig eller hade hans

uppdrag eljest upph�rt, svare skriftens �gare.

�gare vare ock ansvarig, om utgivaren var utsedd f�r skens skull eller

denne eljest, d� skriften utgavs, uppenbart icke innehade den befogenhet,
som enligt 5 kap. 3 � skall tillkomma honom.

Var st�llf�retr�dare, vilken intr�tt som utgivare, ej l�ngre beh�rig, d�

skriften utgavs, eller hade hans uppdrag eljest upph�rt eller f�rel�g betr�f�

fande st�llf�retr�daren f�rh�llande, som i andra stycket s�gs, svare utgi�

varen.

3 � Kan det ej visas vem som var �gare, d� skriften utgavs, svare i

�garens st�lle den som tryckt skriften.

4 � Sprider n�gon periodisk skrift, var� uppgift om vem som tryckt
skriften saknas eller, utspridaren veterligt, �r oriktig, och kan det ej

utr�nas vem som tryckt skriften, svare i st�lle t f�r den som tryckt skriften
utspridaren.

Om ansvaret f�r tryckt skrift, som ej �r periodisk

5 � F�r tryckfrihetsbrott genom tryckt skrift, som ej �r periodisk, svare
skriftens f�rfattare, om han p� s�tt i 3 kap. 2 � s�gs uppgivits vara f�rfatta�

re till skriften. F�rfattaren vare dock ej ansvarig, om skriften utgivits utan
hans samtycke eller hans namn, pseudonym eller signatur utsatts d�r� mot
hans vilja.

6 � �r f�rfattare ej enligt 5 � ansvarig f�r skrift, vilken inneh�ller eller �r
avsedd att inneh�lla bidrag av flera f�rfattare, och har p� s�tt i 3 kap . 2 �
s�gs s�rskild utgivare f�r skriften uppgivits, svare utgivaren.

F�r annan skrift �n i f�r sta stycket avses svare utgivaren, allenast om

f�rfattaren var avliden, d� skriften utgavs.

Utgivaren vare ej ansvarig, om hans namn, pseudonym eller signatur

utsatts � skriften mot hans vilja.

Med utgivare av tryckt skrift, som ej �r periodisk, f�rst�s den som, utan

att vara skriftens f�rfattare, tillhandah�llit den f�r tryckning och utgivning.

7 � �r varken f�rfattare eller utgivare enligt 5 eller 6 � ansvarig eller var

han vid skriftens utgivning avliden, svare f�rl�ggaren.

Med f�rl�ggare till tryckt skrift, som ej �r periodisk, f�rst�s den som

2259

omh�nderhaft tryckning och utgivning av annans skrift.

;'r'i v-

�

SFS 1982; 94-1

8 � Fanns ej f�rl�ggare eller kan det ej visas vem han �r, svare i f�rl�gga�

rens st�lle den som tryckt skriften.

9 � 1 fr�ga om ansvar f�r utspridare av tryckt skrift, som ej �r periodisk,

�ge vad i 4 � stadgals motsvarande till�mpning.

Gemensamma best�mmelser

10 � Hade den som enligt 2. 5, 6 eller 7 S skulle ha att svara vid skriftens

utgivning ej k�nt hemvist inom riket och kan ej heller i m�let ut r�nas, var
han h�r i riket uppeh�ller sig, skall ansvaret �verg� � den som eft er honom

har att svara, dock ej � utgivare av tryckt skrift, som ej �r periodisk, i annat

fall �n som av ses i 6 � f�rsta sty cket eller � utspridare.

Lag samma vare, om betr�ffande den som enligt 1,2,5,6 eller 7 � skulle

ha att svara f�rel�g omst�ndighet, vilken enligt lag utesluter straffbarhet,

samt den efter honom ansvarige �gt eller bort �ga k�nnedom om omst�n�

digheten.

11 � Till omst�ndighet, som enligt detta kapitel skulle medf�ra att annan
�n den tilltalade hade att svara, m� h�nsyn tagas allenast om den �beropas

f�re huvudf�rhandlingen.

12 � Vid bed�mande av fr�ga om ansvar f�r den som enligt detta kapitel

har att svara f�r tryckt skrift skall s� anses som om vad skriften inneh�ller
inf�rts d�ri med hans vetskap och vilja.

9 KAF.

Om tillsyn och �tal

1 � Justitiekanslern skall vaka �ver att de gr�nser f�r tryckfriheten som

angivas i denna f�rordning ej �verskridas.

2 � Justitiekanslern �r ensam �klagare i m�l om tr yckfrihetsbrott. Ej m�
annan �n justitiekanslern inleda f�runders�kning r�rande tryckfrihets�

brott. Endast justitiekanslern och r�tten �ga besluta om tv�ngsmedel med

anledning av misstanke om s�dant brott, om ej annat �r f�reskrivet i denna
f�rordning.

Regeringen �ger hos justitiekanslern anm�la skrift till �tal f�r tryckfri�

hetsbrott. I lag m� f�reskrivas att allm�nt �tal f�r tryckfrihetsbrott m�
v�ckas endast efter regeringens medgivande.

Justitiekanslern �r tillika ensam �klagare i annat tryckfrihetsm�l �n m�l

om tryckfrihetsbrott samt i m�l so m eljest avser brott mot be st�mmelse i

denna f�rordning; om befogenhet f�r riksdagens ombudsman att vara
�klagare i m�l som nu ang ivits g�ller dock vad i lag �r stad gat.

3 � Allm�nt �tal f�r tryckfrihetsbrott skall v�ckas, i fr�ga om periodisk
skrift f�r vilken vid utgivningen g�llde utgivningsbevis inom sex m�nader

2260

och i fr�ga om a nnan skrift inom ett �r fr�n det skriften utgavs, vid p�f �ljd

�

att skriften eljest �r fr�n s�dant �tal fri. Utan hinder av vad nu s agts m�

SFS 1982:

dock, sedan allm�nt �tal inom n�mnda tid blivit v�ckt, nytt �tal v�ckas mot
annan, som �r f�r brottet ansvarig.

Vad i lag �r stadgat om tid, inom vilken brott skall beivras f�r att p�f�ljd

f�r brott ej skall anses bortfallen, g�lle �ven i fr�ga om try ckfrihetsbrott.

4 � Ang�ende m�ls�gandes r�tt att angiva tryclcfrihetsbrott eller tala d�r�

g�lle i vad lag �r stadgat.

5 � Finnes ej n�gon, som enligt 8 kap. �r f�r brottet ansvarig, eller kan ej
st�mning h�r i riket delgivas honom, m� �klagaren eller m�ls�ganden i

st�llet f�r att v�cka �tal g�ra ans�kan om skriftens konfiskering.

10 KAP.

Om s�rskilda tv�ngsmedel

1 � F�rekommer anledning att tryckt skrift p� grund av tryckfrihetsbrott

kan konfiskeras, m� i avbidan p� beslut d�rom skriften l�ggas under

beslag.

I avbidan p� r�ttens beslut m� ock, i fall som avses i 7 kap. 8 �, meddelas

utgivningsf�rbud f�r periodisk skrift.

2 � Innan �tal f�r tryckfrihetsbrott v�ckts eller ans�kan hos r�tten gjorts
om skriftens ko nfiskering, m�, om brottet h�r under allm�nt �tal, f�rord�
nande enligt 1 � om beslag och utgivningsf�rbud meddelas av justitiekans-

lem. I lag m� f�reskrivas att �ven allm�n �klagare �ger f�rordna om beslag

inom sitt verksamhetsomr�de.

3 � D� allm�n �klagare f�rordnat om beslag, skall anm�lan d�rom skynd�
samt g�ras hos justitiekanslem. Denne har att genast pr�va huruvida

beslaget skall �ga best�nd.

4 � D� justitiekanslem f�rordnat om beslag eller fastst�llt beslag varom

allm�n �klagare f�rordnat, skall �tal vara v�ckt eller ans�kan om konfis�

kering av skriften gjord inom tv� veckor, sedan justitiekanslem meddelade
beslutet. Sker det ej, vare beslaget samt, om utgivningsf�rbud �r d�rmed

f�renat, �ven f�rbudet f�rfallet.

5 � Sedan �tal f�r tryckfrihetsbrott v�ckts eller ans�kan hos r�tten gjorts

Om skriftens kon fiskering, �ge r�tten f�rordna om beslag och utgivnings�
f�rbud samt h�va beslag eller f�rbud, som tidigare meddelats.

D� m�let avg�res, pr�ve r�tten, om meddelat f�rordnande fortfarande

skall best�. Avvisas m�let p� den grund att r�tten icke �r beh�rig eller
skiljer r�tten eljest m�let fr�n sig utan att pr�vning av skriftens brottslighet
�gt rum och finnes anledning antaga att talan om skriftens konfiskering
kommer att f�ras i anna t m�l, �ge r�tten best�mma att f�rordnandet skall
best� under viss, av r�tten utsatt tid, V�ckes ej talan inom denna tid, vare

f�rordnandet f�rfallet.

2261

�

SFS 1982:941

6 � F�rordnande om beslag skall inneh�lla uppgift � det eller de stycken i
skriften, som f�ranlett beslaget, och g�lle endast band, del, nummer eller
h�fte, vari samma stycken f�rekomma.

7 � F�rordnande om beslag skall av polismyndighet genast verkst�llas.

Ang�ende f�rbud mot spridande av tryckt skrift, som lagts under beslag,

�r stadgat i 6 kap. 3 �.

8 � Verkst�llande av beslag � tryckt skrift skall uteslutande omfatta de
f�r spridning avsedda exemplaren av skriften.

Bevis om tryckt skrifts tagande i beslag skall utan avgift tillst�llas s�v�l

den, hos vilken beslaget verkst�lles, som den som tryckt skriften. Beviset
skall inneh�lla uppgift � det eller de stycken i skriften, vilka f�ranlett
beslaget.

9 � D� f�rordnande om beslag blivit h�vt eller f�rfallit, skall verkst�l�
lighet av beslaget genast g� �ter.

10 �'

11 � �r riket i krig eller krigsfara och antr�ffas vid avdelning av f�rsvars�

makten tryckt skrift, som uppenbart innefattar s�dan enligt 7 kap. 4 �

straffbar uppvigling att krigsman d�rigenom kan f�rledas �sidos�tta sin
tj�nsteplikt, m� skriften efter beslut av befattningshavare, som enligt la g
har bestraffningsr�tt �ver personal vid av delningen, i avFidan p� f�rord�
nande om beslag tagas i f�rvar.

�r fara i dr�jsm�l, m� �ven utan s�dant beslut som avses i f�rsta stycket

�tg�rd som d�r s�gs vidtagas av annan befattningshavare enligt best�mmel�
ser som meddelas i lag . Anm�lan d�rom skall dock skyndsamt g�ras hos

befattningshavare som avses i f�rs ta stycket. Denne har att genast pr�va

om skriften skall kvarbliva i f�rvar.

12 � D� enligt 11 � beslut meddelats ang�ende tryckt skrifts tagande i
f�rvar, skall anm�lan d�rom, s� snart ske kan, g�ras hos justitiekanslem.

Denne har att genast pr�va, huruvida skriften skall l�ggas under beslag.

13 � Ang�ende beslag � periodisk skrift, som sprides i strid mot utgiv�

ningsf�rbud eller uppenbart utg�r forts�ttning av skrift som avses med

s�dant f�rbud, g�lle vad i allm �nhet �r stadgat om beslag � f�rem�l, som

m� f�rklaras f�rverkat.

14 � Exemplar av tryckt skrift, vilket sk�ligen kan antagas �ga betydelse
f�r utredning i tryckfrihetsm�l, m� tagas i beslag. D�rvid g�ller vad i 2 och
3 ��, 5 � f�r sta stycket, 6 �, 7 � f�rsta stycket samt 9 � �r stadgat. I �vrigt
skall i till�mpliga dela r g�lla vad i allm�nhet �r f�reskrivet om beslag.

2262

' Paragrafen upph�vd, se 1971 : 29.

�

SFS 1982:941

Om ensJdit anspr�k

1 � Enskilt anspr�k i anledning av mis sbruk av tryckfriheten m� grundas

allenast d�r� att den skrift, som anspr�ket avser, innefattar tryckfrihets�

brott. S�dant anspr�k m�, om ej annat nedan stadgas, icke g�ras g�llande
mot annan �n den som enligt 8 kap. svarar f�r brottet. Har p� grund av
omst�ndighet, som avses i 8 kap. 10 �, ansvaret �verg�tt � honom, m�

anspr�ket g�ras g�llande �ven mot den som f�re honom haft att svara, om
och i den omfattning s� dant anspr�k eljest enligt lag m� g�ras g�llande.

Vad i 8 kap. 12 � � r stadgat i fr�ga om ansvar g�lle ock betr�ffande

enskilt anspr�k.

Om enskilt anspr�k p� grund av brott enligt 7 kap. 2 eller 3 � g�ller vad i

lag �r stadgat.

2 � F�r enskilt anspr�k, som m� g�ras g�llande mot utgivare av perio�
disk skrift eller st�llf�retr�dare f�r denne, svare ock skriftens �gare. I fr�ga
om annan tryckt skrift svare f�r anspr�k, som m� g�ras g�llande mot
f�rfattaren eller utgivaren, �ven skriftens f�rl�ggare.

3 � Har n�gon som laga st�llf�retr�dare f�r juridisk person eller som
f�rmyndare eller god man att svara f�r enskilt anspr�k p� grund av tryck�
frihetsbrott, m� anspr�ket g�ras g�llande �ven mot den juridiska personen
eller mot den, f�r vilken f�rmyndaren eller gode mannen f�rordnats, om

och i den omfattning s�dan t anspr�k eljest enligt lag m� g�ras g�llande.

4 � Skall n�gon enligt detta kapitel j�mte annan svara f�r enskilt an�
spr�k, svare de en f�r b�da och b�da f�r en. Om b est�mmande av ansva�
righeten mellan des sa inb�rdes g�lle vad eljest �r stadgat.

5 � Enskilt anspr�k i an ledning av tryckfrihetsbrott m� g�ras g�llande

utan hinder av att fr�ga om ansvar f�r brottet f�rfallit eller talan d�rom

eljest ej kan f�ras.

12 KAP.

Om r�t�eg�ngen i tryckfrihetsm�l

i � Tryckfrihetsm�l upptagas av tingsr�tt inom vars domkrets l�nsstyrel�

se har sitt s�te. F�rekommer anledning att �ven annan tingsr�tt inom l�net
skall �ga upptaga tryckfrihetsm�l, �ger regeringen f�rordna d�rom.

Till tryckfrihetsm�l h�nf�ras m�l ang�ende ansvar eller enskilt anspr�k

p� grund av tryckfrihetsbrott s� ock ans�kningsm�l, som avses i 9 kap. 5 �.

Till t ryckfrihetsm�l h�nf�ras �ven m�l a ng�ende ansvar eller enskilt an�
spr�k p� grund av brott enligt 7 kap. 3 �. �r fr�ga om brott enligt sist�

n�mnda paragrafs andra stycke och har den som anskaffat uppgiften eller

underr�ttelsen ej offentliggjort denna i tryck t skrift eller meddelat den till

2263

�

SFS 1982:941

annan f�r s�dant offentligg�rande, skall dock m�let handl�ggas som tryck�
frihetsm�l endast om det �r uppenbart att anskaffandet skett f�r offentlig�

g�rande i tryckt skrift.

2 � I tryc kfrihetsm�l, vari talan f�res om a nsvar, skall fr�gan, huruvida

brott f�religger, pr�vas av en jury om nio me dlemmar, s�framt ej partema

� �mse sidor f�rklara sig vilja utan s�dan pr�vning h�nskjuta m�let till

r�ttens avg�rande. Fr�gan, huruvida den tilltalade enligt 8 kap. �r ansvarig

f�r skrift, pr�vas dock alltid enbart av r�tten. D� j ury pr�var, huruvida

brott f�religger, skall s� anses vara fallet, om minst sex jurym�n �ro ense

d�rom.

Finner juryn att brott icke f�religger, skall den tilltalade frik�nnas. Har

juryn funnit brott f�religga, skall �ven r�tten pr�va fr�gan h�rom. �r r�tten
av annan mening �n juryn, �ger r�tten frik�nna den tilltalade eller h�nf�ra

brottet under mildare straffbest�mmelse �n den som juryn till�mpat. H�gre

r�tt, dit talan mot tingsr�ttens dom fullf�ljts, �ge ej i vidare m�n �n

tingsr�tten fr�ng� juryns bed�mning.

3 � F�r vaije l�n skola utses jurym�n, f�rdelade i tv� grupper med
sexton jurym�n i f�r sta gruppen och �tta jurym�n i andra gruppen. Jury�

m�nnen i andr a gruppen skola vara eller hava varit n�mndem�n vid allm�n

underr�tt.

4 � Jurym�nnen utses genom val f�r en tid av fyra kalender�r.

Valet skall f�rr�ttas av landstinget i l�net eller, d� inom l�net finnes

kommun som ej tillh�r landstingskommun, av landstinget och kommunfull�
m�ktige i f�rstn�mnda kommun. I Gotlands l�n f�rr�ttas valet av kommun�

fullm�ktige i Gotlands kommun. Skola enligt vad nu sagts jurym�nnen

v�ljas av mer �n en valmyndighet, f�rdelar l�nsstyrelsen antalet jurym�n

inom vardera gruppen mellan valmyndigheterna med ledning av folkm�ng�

den.

D� juryman skall v�ljas, ankomme p� tingsr�tten att g�ra anm�lan

d�rom till den som har att f�ranstalta om valet.

5 � Till jurym�n skola utses myndiga svenska medborgare, som �ro

bosatta inom l�net. De b�ra vara k�nda f�r omd�mesgillhet, sj�lvst�ndig�
het och r�ttr�dighet. Bland jurym�nnen b�r skilda samh�llsgrupper och
meningsriktningar samt olika delar av l�net vara f�retr�dda.

6 � Juryman, som fyllt sextio �r, �ge avs�ga sig uppdraget. Vill juryman
eljest avg�, pr�ve tingsr�tten, om giltigt hinder f�religger f�r honom att

ut�va uppdraget. Upph�r juryman att vara valbar, vare uppdraget f�rfal�

let.

7 � Avg�r juryman eller upph�r han att vara valbar, skall inom den grupp
av jurym�n, som den avg�ngne tillh�rde, valmyndigheten utse annan i

hans st�lle f�r �terstoden av valperioden. Valet m� i landstingets st�lle

f�retagas av dess f�rvaltningsutskott; dock g�lle s�dant val allenast f�r

tiden intill land stingets n�stkommande m�te.

2264

�

8 � Klagan �ver val av juryman skall f�ras hos tingsr�tten. Ehuru klagan

"I5ES-1,08-2^941

ej f�res, pr�ve r�tten den valdes beh�righet.

Betr�ffande fullf�ljd av talan mot tingsr�tts beslut i fr�ga, som avses i

f�rsta stycket, g�lle vad i lag �r stadgat om fullf�ljd av talan mot underr�tts

beslut i r�tteg�ng . Mot hovr�tts beslut m� talan ej f�ras.

F�res klagan, l�nde valet dock till efteit�ttelse, om ej r�tten f�rordnar

annat.

9 � De som �ro utsedda till jurym�n skola uppf�ras � en jurymannalista.

I denna skall vaije grupp upptagas s�rskilt.

10 � D� m�l vari jury skall deltaga f�rekommer, skall r�tten f�redraga

jurymannalistan samt till behandling upptaga fr�gan, huruvida j�v f�relig�
ger mot n�gon som finnes upptagen � listan. Ang�ende j�v mot juryman
g�lle vad i lag �r stadgat om domare.

D�refter skall juryn bildas av de oj�viga jurym�nnen s�lunda att vardera

parten �ger utesluta tre jurym�n inom den f�rsta gruppen och en inom den

andra samt r�tten genom lottning bland de �vriga uttager s� m�nga till
suppleanter att sex kvarst� i den f�rsta gruppen och tre i den a ndra.

11 � �ro � ena sidan flera parter och vill e ndast n�gon av dem begagna

sin uteslutningsr�tt, g�lle den uteslutning han f�retager �ven f�r de �vriga.

Vilja medparter utesluta olika jurym�n och kunna de ej enas, f�retage
r�tten uteslutningen genom lottning.

12 � Ej m� n�gon utan laga f�rfall undandraga sig att tj�nstg�ra i jury.

Kan p� grund av j�v eller laga f�rfall f�r juryman n�digt antal ledam�ter i

n�gon grupp ej erh�llas, n�mne r�tten f�r vaije juryman som erfordras tre
till jurym�n inom gruppen beh�riga personer. Av de s�lunda n�mnda �ge
vardera parten utesluta en. Ej m� till juryman n�mnas n�gon som f�rut i

samma m�l utesluti ts.

13 � F�rekomma samtidigt flera m�l, vari jury skall deltaga, m� r�tten,
efter parternas h�rande, f�rordna att samma jury skall tj�nstg�ra i alla

m�len. Skall jury utses gemensamt f�r flera m�l, �ge vad i 11 � �r stadg at

om uteslutning av juryman i m�l, vari � ena sidan �ro flera parter, motsva�

rande till�mpning.

14 � F�res i m�l om ansvar j�mv�l talan om enskilt anspr�k mot annan

�n den tilltalade, skola de �tg�rder av svarandepart, som avses i 2 � f�rst a

stycket, 10 � andra stycket och 12 � andra stycket, ankomma p� den
tilltalade.

D� talan utan samband med �tal f�res om tryckt skrifts konfiskering eller

om enskilt anspr�k g�lle om r�tteg�ngen i s�dant m�l vad i 2 och 10 -13 ��
�r f�reskrivet; har fr�gan huruvida brott f�religger tidigare pr�vats i tryck�
frihetsm�l avseende ansvar f�r brott, skall dock pr�vning av samma fr�ga
ej �nyo �ga rum. I ans�kningsm�l skall den uteslutning av jurym�n, som

eljest ankommer p� parterna, f�retagas av r�tten genom lottning.

2265

�

SFS 1982:941

15 � N�rmare best�mmelser om r�tteg�ngen i tryckfrihetsm� l meddelas i

lag.

�ro inom samma l�n flera tingsr�tter, vilka �ga upptaga tryclcfrihetsm�l,

skola de uppgifter, som avses i 4, 6, 8 och 9 ��, fullg�ras av den tingsr�tt

regeringen best�mmer.

13 KAP.

Om utrikes tryckta skrifter

1 � Skrift, som tryckts utom riket, skall anses h�r utgiven d� den p� s�tt i

1 kap. 6 � s�g s blivit utl�mnad f�r spridning inom riket.

2 � �r periodisk skrift, som tryckes utom riket, huvudsakligen avsedd

f�r spridning inom riket, g�lle i till�mpliga delar vad i 5 kap. �r stadgat; vad

d�r s�gs om �gares beh�righet skall icke �ga till�mpning.

F�r utgivning h�r i riket av annan utom riket tryckt periodisk skrift

erfordras ej utgivningsbevis. Finnes s�dant bevis, skall i fr�ga om skriften
till�mpas vad i f�rsta stycket s�gs.

3 � Vad i denna f�rordning �r stadgat om ansvarighet f�r den som tryckt
skrift skall i fr�g a om skrift, som tryckts utom riket, avse den som l�tit
utl�mna skriften f�r spridning inom riket eller, om det ej kan visas vem han

�r eller han ej, d� skriften h�r utgavs, �gde hemvist inom riket, den som
enligt 6 kap. �r att anse som utspridare.

4 � Om skyldighet att f�r granskning bevara exemplar av skrift, som
tryckts utom riket, och att l�mna exemplar av s�dan skrift till bibliotek

eller arkiv f�reskrives i lag.

5 � Best�mmelserna i 1 kap. 1 � tredje och fj�rde styckena ang�ende

meddelande och anskaffande av uppgifter och underr�ttelser f�r offentlig�

g�rande i tr yckt skrift skall g�lla �ven meddelande f�r offentligg�rande i
skrift, som tryckes utom riket, samt anskaffande f�r s�dant meddelande,

om ej

1. meddelandet eller anskaffandet innefattar brott mot rikets s�kerhet;

2. meddelandet innefattar utl�mnande eller tillhandah�llande som avses i

7 kap. 3 � f�rsta stycket 2;

3. meddelandet utg�r upps�tligt �sidos�ttande av tystnadsplikt.

�r meddelandet eller anskaffandet straffbart i angiv et h�nseende, g�ller

vad d�rom �r stadgat. M�l ang�ende ansvar eller enskilt anspr�k p� grund

av brott som nu sagts skall handl�ggas som tryckfrihetsm�l, n�r ej 12 kap.

I � a ndra stycket tredje punkten har motsvarande till�mpning. I fr�ga om

r�tt till anonymitet f�r meddelaren g�ller vad i 3 kap. �r stadgat; best�m�

melsen i 3 � 3 skall dock omfatta �ven annat brott mot rikets s�kerhet �n

som d�r avses.

I �vrigt skall i fr�ga om skr ift, som tryckts utom riket och h�r utgivcs, i

till�mpliga delar g�lla vad i 1 kap., 3 kap., 6 kap., 7 kap., 8 kap. 1, 2, 5 -7

2266

och 10-12 �� samt 9-12 kap. �r f�reskrivet.

�

ID;l5

14 KAP.

SFS 1982:941

Allm�nna best�mmelser

1 � Vad i la g �r stadgat om resning i m�l i allm�nhet g�ll e, utan hinder av

att jury pr�vat huruvida brott f�religger, �ven dom i try ckfrihetsm�l.

Beviljas resning i m�l, vari jury pr�vat huruvida brott f�religger, och

grundas resningen p� omst�ndighet som kan antagas hava inverkat p�
jurypr�vningen, f�rordne h�gsta domstolen att m�let skall �nyo upptagas

inf�r jury av den r�tt som f�rst d�mt i m� let; dock �ge h�gsta domstolen,
d� resning beviljas till den tilltalades f�rm�n och saken finnes uppenbar,
omedelbart �ndra domen.

2 � D� p� grund av h�gre r�tts beslut tryckfrihetsm�l, vari jury deltagit,

skall �nyo upptagas inf�r jury av den r�tt som f�rst d�mt i m�let, g�lle om
juryns tills�ttande vad i 12 kap. 1014 �� r stadgat.

3 � Tryckfrihetsm�l och annat m�l om brott mot best�mmelserna i denna
f�rordning skola alltid skyndsamt behandlas.

4 ��

5 � I allt varom best�mmelse ej meddelats i denna f�rordning eller i
s�rskild lag, som utf�rdas med st�d d�rav, g�lle vad i lag elle r f�rfattning
eljest �r stadgat.

Utl�nning vare, s�vitt ej annat f�ljer av denna f�rordning eller annan lag,

likst�lld med sv ensk medborgare.

1. Denna lag'� tr�der i kraft den 1 januari 1978.
2. De nya best�mmelserna �ger ej till�mpning p� skrift, som m�ngfaldi�

gats genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt f�rfarande
och som utgivits f� re ikrafttr�dandet.

3. �ldre best�mmelser g�ller f�rfarande i fr�ga om r�tteg�ngen i m�l som

f�re ikrafttr�dandet har anh�ngiggjorts vid domstol.

4 .

5 .
6 .

Denna lag" tr�der i kraft den 1 janu ari 1983. Vad som f�reskrivs om

kyrkom�tet i 2 kap. 5 � i dess nya lydelse skall g�lla ocks� i fr�ga om
tidigare allm�nt ky rkom�te.

" Paragrafen upph�vd genom 1976:955.

^ Par agrafen upph�vd, se 1974: 155.

1976:955.

" 1982:938.

2267

�

SFS 1982:941

Denna lag'' tr�der i kraft den 1 januari 1983.

Denna lag'^ tr�der i kraft den 1 januari 1983.

P� regeringens v�gnar

OLOF PALME

OVE RAINER

(Justitiedepartementet)

1982:939.

" 1982:941.

�

;

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslag (2017:900)
Kommunallag (2017:725)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1982:941

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se