SFS 1975:244

750244.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1975:244 Lag

Utkom Mn trycket

den 3 juni 1975

om ändring i konkurslagen (1921:225);

utfärdad den 7 maj 1975.

Enligt riksdagens

beslut' föreskrives i fråga om konkurslagen

(1921:225)

delsaXX 10 a, 18 a, 28 a, 32 a, 193 och 208 §§ skall upphöra att gälla^,
dels att i 44, 56, 138, 190, 194, 194 a och 199 §§ ordet "egendoms-

avträde" skall bytas ut mot "konkurs"^

dels2Lti 1-40, 54, 55, 97, 100, 100 a, 103, 121, 133-136, 176, 185,

198, 201, 209 oc h 216 §§ samt rubrikerna till 1, 2 och 3 kap. skall ha
nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas elva nya paragrafer, 29 a, 29 b, 39 a, 39 b,

40 a, 40 b, 40 c, 121 a , 134 a, 134 b och 134 c §§, av nedan angivna
lydelse.

1 ka p.

Inledande av konkurs m.m.

1 § Gäldenär som är på obestånd skall på egen eller borgenärs

ansökan försättas i konkurs, om ej annat är föreskrivet.

Med obestånd (insolvens) avses att gäldenären icke kan rätteligen

betala sina skulder och denna oförmåga ej är endast tillfällig.

2 § Uppgift av gäldenären att han är insolvent skall godtagas, om ej

särskilda skäl föranleda annat.

3 § Om ej annat visas anses gäldenär insolvent, om han vid utmätning
inom de senaste sex månaderna före konkursansökningen befunnits

sakna tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen. Detsamma

gäller, om gäldenären förklarat sig inställa sina betalningar.

378

' Prop. 1975:6, LU 12,rskr91.

2 Senaste lydelse av

10a § 1970: 848

18a § 1934: 70

28a § 1967: 533

32a § 1944: 707

208 § 1970: 848.

3 Senaste lydelse av

44 § 1970: 848

138 § 1971: 498

194 § 1944: 707

194a § 1944: 707

199 § 1968: 625.

¬

background image

4 §'' Om ej annat visas anses gäldenär, som är eller under det senaste
året före konkursansökningen varit bokföringsskyldig, insolvent, om
han trots uppmaning av borgenär att betala klar och förfallen skuld
underlåtit att göra detta inom en vecka och borgenären söker hon^m i

konkurs inom tre veckor därefter samt skulden då alltjämt ej är betald.
Borgenärens uppmaning skall innehålla erinran om att konkursansökan
kan följa. Uppmaningen skall delges gäldenären. Delgivning enligt 12 §

delgivningslagen (1970:428) får ske endast om anledning förekommer
att gäldenären avvikit eller eljest håller sig undan.

5

Borgenär äger icke få gäldenären försatt i konk urs, om

1. borgenären har betryggande pant eller därmed jämförlig säkerhet

i gäldenären tillhörig egendom,

2. tredje man ställt betryggande säkerhet för borgenärens fordran

och konkursansökningen strider mot villkoren för säkerhetens

ställande,

3. borgenärens fordran ej är förfallen till betalning och betryggande

säkerhet erbjudes av tredje man.

Med säkerhet som ställts eller erbjudes av tredje man avses även

borgen, om borgensmannen svarar som för egen skuld.

SFS 1975; 244

6 § Konkursansökan göres skriftligen hos konkursdomaren vid den

tingsrätt, där gäldenären bör svara i tvistemål som angå gäld i

allmänhet.

Sökanden skall ange och styrka de omständigheter som betinga

konkursdomarens behörighet, om de ej äro kända.

Framgår ej av konkursansökningen vem som är behörig konkurs­

domare och efterkommer sökanden ej föreläggande att avhjälpa

bristen, skall ansökningen avvisas.

7

Har konkursansökan gjorts hos konkursdomare som icke är

behörig, skall han genast sända ansökningshandlingen till konkurs­

domare som enligt vad handlingarna visa är behörig och underrätta
sökanden. Ansökan skall anses gjord, när ansökningshandlingen kom

in till den förra konkursdomaren.

8 §'' Till gäldenärs ansökningshandling b�r i två exemplar fogas av

honom under edsförpliktelse underskriven förteckning över boets till­
gångar och skulder med uppgift om varje borgenärs namn och post­

adress samt om de böcker och andra handlingar som röra boet.

Till dödsbos eller dödsbodelägares ansökningshandling beträffande

boet skall fogas bouppteckningen efter den döde eller, om inregistre­
ring skett, uppgift om dagen därför. �r ej bouppteckning förrättad,

lämnas uppgift om varje delägares namn och'postadress.

Förutvarande 4 § upphävd genom 1971:498.

^ S enaste lydelse 1970:848'

^ Se naste lydelse 1969:805.

^ S enaste lydelse 1933:324.

379

¬

background image

SFS 1975:244

9

Borgenär, som söker gäldenären i konkurs, skall vid ansökningen

lämna uppgift om sin fordran och de omständigheter i övri gt på vilka

han grundar yrkandet. Han skall även i hu vudskrift eller avskrift bifoga

de handlingar han vill åberopa. Ansökningshandlingen och de

handlingar som fogats till denna skola ges in i två exemplar.

10 §' �r ansökningen i de hänseenden som avses i 8 eller 9 § eller

eljest så bristfällig att den ej kan prövas och efterkommer sökanden ej

föreläggande att avhjälpa bristen, skall ansökningen avvisas.

11

Har borgenärs fordran fastställts av dortistol eller har domstol

enligt lagsökningslagen (1946:808) meddelat bevis att utmätning för

fordringen får äga rum, skall denna godtagas som stöd för behörighet

att söka gäldenären i kon kurs utan hinder av att beslutet ej vunnit laga

kraft, om det ej förordnats att beslutet icke får verkställas. Detsamma

gäller, när överexekutor meddelat föreskrift om verkställighet av
skiljedom och ej annorlunda förordnats av högre myndighet eller av
domstol, där talan mot skiljedomen är anhängig.

1 andra fall än som avses i första stycket skall borgenären styrka

fordringen.

12 §" Upptages gäldenärs konkursansökan, skall konkursdomaren

genast pröva ansökningen. Om konkursdomaren med hänsyn till till­
gängliga upplysningar eller eljest finner särskilda skäl föreligga att ej
godtaga uppgiften om gäldenärens insolvens, skall målet hänskjutas till

rätten.

Avser konkursansökan dödsbo, som ej står under förvaltning av

boutredningsman, och har ansökningen gjorts av en eller flera men

icke samtliga delägare, skall målet hänskjutas till rätten. Avträdes

dödsboets egendom till förvaltning av boutredningsman på grund av
framställning som göres senast när ansökningen prövas, förfaller

konkursansökningen.

13

Upptages borgenärs konkursansökan, skall konkursdomaren

genast förelägga gäldenären att inkomma med förklaring inom viss tid,

högst en vecka, från det han fått del av ansökningshandlingarna. Om

det behövs för att gäldenären skall få skäligt rådrum, kan dock tiden

utsträckas till högst en månad.

Ansökningshandlingarna och föreläggandet skola delges gäldenären.

Delgivning enligt 12 § delgivningslagen (1970:428) får ske endast om

anledning förekommer att gäldenären avvikit eller eljest håller sig

undan. Delgivning enligt 15 § första stycket delgivningslagen får ske

även när gäldenären vistas på känd ort utom riket, om delgivning eljest
ej kan ske här i riket och konkursdomaren med hänsyn till omständig-

380

® Senaste lydelse 1946:809.

' Senaste lydelse 1970:848.

Senaste lydelse 1946:809.

" Senaste lydelse 1970:444.

Senaste lydelse 1946:809.

¬

background image

heterna finner det icke skäligen böra krävas att delgivningen

verkställes utom riket.

Qm delgivning sker enligt 15 § delgivningslagen, skall konkurs­

domaren tillse, att gäldenärens egendom sättes under säker vård.

Kostnaden därför skall betalas av borgenären.

14 §" Medger gäldenären borgenärs konKursansökan, skall konkurs-

domaren genast pröva ansökningen. Om konkursdomaren med hänsyn

till tillgängliga upplysningar eller eljest finner särskilda skäl föreligga

mot antagande att gäldenären är insolvent, skall målet hänskjutas till

rätten,

Bestrider gäldenären ansökningen eller underlåter han att förklara

sig, hänskjutes målet till rätten.

15 §" Mål som hänskjutes till rätten skall av konkursdomaren

utsättas att förekomma inom två veckor eller, om särskilda skäl

föreligga, en månad. Parterna skola kallas till rätten och därvid erinras
om den i 16 § f öreskrivna påföljden av parts utevaro. I fall som avses i
12 § andra stycket skall även dödsbodelägare som ej biträtt

ansökningen kallas.

I fråga om delgivning av kallelse har 13 § andra stycket motsvarande

tillämpning.

16

Uteblir borgenär, som gjort konkursansökningen, när mål om

gäldenärens försättande i konkurs företages till förhandling av rätten,
skall målet avskrivas, om ej gäldenären medger ansökningen.

Gäldenärens utevaro från förhandling i mål om hans försättande i

konkurs hindrar icke att målet avgöres.

Förhandling får på parts begäran uppskjutas när särskilda

omständigheter föreligga. Uppskov får dock ej utan synnerliga skäl

me4delas mot sökandens bestridande. Endast om det oundgängligen

behövs får uppskovet göras längre än fyra veckor.

17§^ �ro flera ansökningar om gäldenärens försättande i konkurs

anhängiga samtidigt och bifalles annan ansökning än den som kom in
försf, skall det med avseende på fråga som är beroende av tiden f�r

konkursansökan anses som om konkursbeslutet grundats på den ansök­
ning som kom in först.

18 § Konkursansökan får ej återkallas sedan beslut om konkurs

meddelats. Utan hinder av att gäldenären själv ansökt om konkursen

eller medgivit borgenärs ansökan därom skall dock på gäldenärens

klagan högre rätt häva beslutet, om gäldenären visar att han är solvent.

SFS 1975:244

" Senaste lydelse 1969:805.

Senaste lydelse 1946:809.

Senaste lydelse 1934:70.

Senaste lydelse 1970:444.

381

¬

background image

SFS 1975:244

19

Meddelas beslut om konkurs skall konkursdomaren genast

utsätta första borgenärssammanträdet att hållas inför konkursdomaren
tidigast tre och senast fem veckor från dagen för konkursbeslutet.

Sammanträdet får dock hållas senare än som har sagts nu, om del är

nödvändigt med hänsyn till konkursboets omfattning och beskaffenhet.

Konkursdomaren skall även bestämma den tid, minst fyra och högst tio

veckor från dagen för konkursbeslutet, inom vilken bevakning av
fordran skall äga rum. Han skall därjämte bestämma den eller de orts­
tidningar i vilka kun görelser om konkursen skola införas.

Konkursbeslutet jämte vad konkursdomaren bestämt enligt första

stycket kungöres i Post- och Inrikes Tidningar och i ortstidning som

avses i näm nda stycke.

Gäldenären skall kallas till f örsta borgenärssammanträdet och därvid

erinras om sin skyldighet enligt 92 § att vid sammanträdet avlägga

bouppteckningsed. I fr åga om delgivning av kallelsen gäller vad som är

föreskrivet om stämning i tviste mål.

20

Sedan beslut om konkurs meddelats, får gäldenären icke råda

över egendom som hör till konkursboet. Han får ej heller åtaga sig
förbindelser som kunna göras gällande i konkursen.

21

Rättshandling mellan gäldenären och annan, som företages

senast dagen efter den då kungörelse om konkursbeslutet var införd i

Post- och Inrikes Tidningar, skall utan hinder av vad som sägs i 20 §

gälla, om det ej visas a tt den andre ägde kännedom om beslutet eller

att det förekom omständigheter som gåvo honom skälig anledning
antaga att gäldenären var försatt i konkurs. �verlåtelse av eller annat

förfogande över egendom som på grund härav skall gälla, skall likväl,

om konkursboet utan oskäligt uppehåll yrkar det, gå åter mot att boet
ersätter den andre vad han utgivit jämte nödvändig eller nyttig

kostnad.

Infriar någon förpliktelse mot gäldenären efter den tidpunkt som

angives i första stycket, skall det tillgodoräknas honom, om det av
omständigheterna framgår att han var i god tro. Företager någon

uppsägning eller annan liknande rättshandling mot gäldenären eller

företager gäldenären sådan rättshandling mot annan efter sagda

tidpunkt, skall den gälla, om det av omständigheterna framgår att den

andre vad i god tro och det är uppenbart obilligt att rättshandlingen

blir ogiltig mot konkursboet.

Om verkan av gäldenärens överlåtelse eller pantsättning av löpande

skuldebrev, aktiebrev och vissa andra jämförbara värdehandlingar

finnas särskilda bestämmelser.

22

Pågår rättegång mellan gäldenären och annan om egendom

som hör till konkursboet, får konkursboet övertaga gäldenärens talan.

382

" Senastelydclsc 1970:848,

Senastelydclsc 1946:809.

" Senaste lydelse 1973:1132.

Senaste lydelse 1946:809,

¬

background image

övertager boet ej gäldenärens talan, ehuru det underrättats om

rättegången, skall egendomen anses icke tillhöra konkursboet och får

ej heller så länge konkursen pågår utmätas för fordran som kan göras

gällande i konkursen. Beträffande konkursboets skyldighet att svara för

rättegångskostnad, om det övertager gäldenärens talan, tillämpas vad

som i rättegångsbalken föreslaives om den, till vilken överlåtelse ägt

rum enligt 13 kap. 7 § samma balk.

Föres talan mot gäldenären angående fordran som kan göras

gällande i konkursen, får konkursboet inträda i rättegången jämte
gäldenären.

Det åligger gäldenären att i fall som avses i första och andra styckena

underrätta domstolen om konkursen. Domstolen skall lämna
konkursboet meddelande om rättegången.

SFS 1975:244

23 § Sedan beslut om konkurs meddelats, får egendom som hör till
konkursboet ej utmätas för fordran hos gäldenären. Om det ändå sker,
är åtgärden utan verkan.

Utan hinder av konkurs får likväl egendom vari panträtt för viss

fordran gäller utmätas för fordringen.

24

Har utmätning skett innan beslut om konkurs meddelats, skall

verkställigheten fortgå utan hinder av konkursen, om ej annat följer av

andra eller tredje stycket. Om utmätningssökanden ej hade panträtt
och den förmånsrätt som han vunnit genom utmätningen skall gå åter,

skall belopp, som enligt utsökningslagen (1877:31 s. 1) skolat utgivas

till utmätningssökanden eller annan borgenär som ej hade panträtt, i

stället redovisas till förvaltaren.

Verkställigheten skall på begäran av förvaltaren uppskjutas, om det

behövs för att borgenärers rätt skall kunna tillvaratagas eller eljest

synnerliga skäl föreligga. Begäran om uppskov får göras även av

borgenär, vars rätt kan bero därav. Om auktion är utsatt, skall konkurs­
boet betala kostnad som blir onyttig genom uppskovet.

Om utmätningssökanden ej hade panträtt och den förmånsrätt som

han vunnit genom utmätningen skall gå åter, skall även utmätningen

gå åter, om förvaltaren begär det innan egendomen blivit såld.

25 § Beslut om konkurs går i verkställighet utan hinder av att ändring
i beslutet sökes.

Vill annan än gäldenären klaga över att konkursansökan bifallits,

räknas besvärstiden från den dag då kungörelse om konkursbeslutet

var införd i Post- och Inrikes Tidningar.

26 §22 Om högre rätt upphäver beslut om konkurs, skall konkurs­
domaren genast låta kungöra den högre rättens beslut. Innan
egendomen i boet återställes till gäldenären skola konkurskostnadema
och annan skuld som boet ådragit sig uttagas ur egendomen såvitt den

förslår.

2' Senaste lydelse 1971:498.

22 Se naste lydelse 1973:1132.

383

¬

background image

SFS 1975:244

2 kap.

Egendom som ingår i konkurs och återvinning till konkursbo

27

Till konkursbo räknas, i den mån ej annat följer av 21 §, all

egendom, som tillhörde gäldenären när konkursbeslutet meddelades
eller tillfaller honom under konkursen och som är av beskaffenhet att

kunna utmätas. Till konkursbo räknas även den egendom som kan till­
föras boet genom återvinning.

Avlöning eller därmed vid utmätning jämställd arbetsinkomst som

innestår vid konkursens början och arbetsinkomst som gäldenären

därefter förvärvar får dock behållas av honom, i den mån den ej, sedan
skatteavdrag skett enligt vad därom är föreskrivet, uppenbart
överstiger vad som åtgår för hans och hans familjs försörjning samt till

fullgörande av underhållsskyldighet som i övrigt åvilar honom. Vad

som sagts om avlöning äger motsvarande tillämpning i fråga om

periodiskt utgående vederlag för utnyttjande av rätt till litterärt eller

konstnärligt verk eller annat sådant och beträffande belopp vilka utgå

som pension eller livränta. Om rättigheten till pension eller livränta är

av beskaffenhet att kunna utmätas, får dock konkursboet förfoga över
den.

Gäldenären är skyldig att underrätta förvaltaren om inkomst som

avses i andra stycket. Vill förvaltaren göra anspråk på inkomsten, skall

han därom underrätta arbetsgivare eller annan som skall utgiva
förmånen. Innan sådan underrättelse lämnats får förfallet belopp

betalas ut till gäldenären.

Tvist huruvida någon del av inkomsten skall tillkomma konkursboet,

prövas av rätten på ansökan av förvaltaren, borgenär, gäldenären eller
underhållsberättigad. Konkursdomaren skall inhämta yttrande av

rättens ombudsman och, om förvaltaren ej är sökande, av denne samt

skyndsamt utsätta tid och plats för rättens sammanträde och om detta

underrätta gäldenären, förvaltaren och rättens ombudsman samt, om
borgenär eller underhållsberättigad är sökande, denne. Rättens beslut

länder till efterrättelse, även om talan föres däremot. Beslutet skall på

ansökan ändras, om senare upplysta omständigheter eller ändrade

förhållanden föranleder det.

28 § �&tervinning till konkursbo får på begäran av boet ske i enlighet

med vad som anges i detta kapitel. Vad som har sagts nu gäller dock ej
beträffande

1. betalning av skatt eller allmän avgift som avses i 1 § lagen

(1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m., om

fordringen varit förfallen till betalning,

2. betalning av eller förmånsrätt för underhållsbidrag enligt

giftermåls- eller föräldrabalken, om bidragsbeloppet varit förfallet till

betalning och den underhållsberättigade icke gynnats på ett otillbörligt

sätt.

384

Senaste lydelse 1968:625.

. \]

¬

background image

29 §24 Med fristdag avses dagen då ansökan om gäldenärens försät­

tande i konkurs kom in. Har god man förordnats enligt ackordslagen

(1970:847) avses med fristdag i st ället dagen för ansökan härom, såvida

konkursansökan gjorts inom tre veckor från det att verkan av godmans-
förordnandet förföll eller, när förhandling om offentligt ackord följt,

ackordsfrågan avgjordes. Har dödsbo avträtts till förvaltning av

boutredningsman avses med fristdag dagen för ansökan härom, såvida
boutredningsman förordnats senare än tre månader före den dag som

eljest skulle anses som fristdag.

SFS 1975:244

29 a § Som närstående till gäldenären anses den som är gift med eller
är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till gäldenären
eller är besvågrad med honom i rätt upp- eller nedstigande led eller så
att den ene är gift med den andres syskon samt den som eljest står

gäldenären personligen särskilt nära.

Som närstående till näringsidkare eller juridisk person anses vidare

1. den som har en på andelsrätt eller därmed jämförligt ekonomiskt

intresse grundad, väsentlig gemenskap med näringsidkaren eller den

juridiska personen,

2. den som ej ensam men jämte honom närstående har sådan

gemenskap med näringsidkaren eller den juridiska personen som sägs

under 1,

3. den som genom en ledande ställning har ett bestämmande

inflytande över verksamhet som näringsidkaren eller den juridiska

personen bedriver,

4. den som är närstående till någon som enligt 1�3 är närstående.

29 b §

sökts.

Avhändelse av fast egendom anses ej ha ägt rum förrän lagfart

30 § Rättshandling, varigenom på otillbörligt sätt viss borgenär

gynnats framför andra eller gäldenärens egendom undandragits borge­

närerna eller hans skulder ökats, går åter, om gäldenären var eller

genom sitt förfarande blev insolvent samt den andre kände till eller

bort känna till gäldenärens insolvens och de omständigheter som

gjorde rättshandlingen otillbörlig.

�gde rättshandlingen rum mer än fem år före fristdagen, går den

åter endast om den företagits gentemot gäldenären närstående.

31

Gåva går åter, om den fullbordats senare än sex månader före

fristdagen. Gåva som fullbordats dessförinnan men senare än ett år

eller, när den skett till gäldenären närstående, två år före fristdagen går
åter, om det icke visas att gäldenären varken var eller genom gåvan

blev insolvent.

Första stycket gäller även köp, byte eller annat avtal, om med

hänsyn till missförhållandet mellan utfästelserna på ömse sidor är

uppenbart, att avtalet delvis har egenskap av gåva.

24 S enaste lydelse 1973:1132.

2' Senaste lydelse 1971:498.

25-SFS 1975

385

- ⬢. c

¬

background image

SFS 1975:244

Understöd och sedvanliga gåvor som ej stodo i missförhållande till

gäldenärens ekonomiska förhållanden äro undantagna från återvinning

enligt denna paragraf.

32 § Bodelning mellan gäldenären och hans make eller dennes

dödsbo, vid vilken gäldenären eftergivit sin rätt i avsevärd mån eller
låtit egendom frångå sig mot att fordran mot honom utlagts på hans
lott, går i m otsvarande mån åter, om bodelningshandlingen kommit in

till rätten senare än två år före fristdagen och det icke visas att

gäldenären efter bodelningen hade Icvar utmätpingsbar egendom som

uppenbart motsvarade hans skulder.

33 §" Betalning av lön, arvode eller pension till gäldenären

närstående, som skett senare än sex månader före fristdagen och som
uppenbart översteg vad som kunde anses skäligt med hänsyn till gjord

arbetsinsats, verksamhetens lönsamhet och omständigheterna i övrigt,
går åter till belopp motsvarande överskottet. Har betalningen skett

dessförinnan men senare än två år före fristdagen, går den åter i

motsvarande mån, om det icke visas att gäldenären varken var eller

genom betalningen blev insolvent.

34 §27 överföring av medel till pensionsstiftelse, som skett senare än

sex månader före fristdagen och som medfört att stiftelsen fått över­
skott på kapitalet, går åter till belopp motsvarande överskottet. Har
överföringen skett dessförinnan men senare än ett år eller, när åtgär­

den väsentligen gynnat gäldenären eller honom närstående, två år före

fristdagen, går den åter i motsvarande mån, om det icke visas at t gäl­

denären varken var eller genom åtgärden blev insolvent,

överföring till pensionsstiftelse i annat fall än som sägs i första styc­

ket går åter, om överföringen skett senare än tre månader före frist­

dagen. Har överföringen väsentligen gynnat gäldenären eller honom
närstående, går den också åter, om åtgärden skett dessförinnan men

senare än två år före fristdagen och det icke visas att gäldenären var­
ken var eller genom åtgärden blev insolvent.

�verföring av medel till^ personalstiftelse går åter, om överföringen

skett senare än sex månader före fristdagen. Har överföringen skett
dessförinnan men senare än ett år eller, när åtgärden väsentligen
gynnat gäldenären eller honom närstående, två år före fristdagen, går
den åter, om det icke visas att gäldenären varken var eller genom
åtgärden blev insolvent.

Om rätt att i särskilda fall återkräva försäkringspremier m.m. finnas

bestämmelser i 117 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal.

35

Betalning av skuld, som skett senare än tre månader före

fristdagen och som gjorts med annat än sedvanliga betalningsmedel, i

förtid eller med belopp som avsevärt försämrat gäldenärens

386

2'* Senastclydelse 1971:1039.

" Senaste lydelse 1944:707.

28 Senaste lydelse 1970:848.

¬

background image

ekonomiska ställning, går åter, om den ej med hänsyn till omständig­
heterna ändå kan anses som ordinär. Har betalningen skett till
närstående dessförinnan men senare än två år före fristdagen, går den

åter, om det icke visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden

blev insolvent.

Vad som i första stycket sägs om återvinning av betalning äger

motsvarande tillämpning när kvittning skett, om borgenären enligt
121 § ej varit berättigad att kvitta i konkursen.

SFS 1975:244

36 § Betalning för växel eller check går i fall som avses i 35 § åter

endast i d en mån den som mottog betalningen kunnat vägra att göra
det utan att förlora växel- eller checkrätt mot annan hos vilken han

kunde erhålla täckning.

�r återvinning av betalning utesluten till följd av vad i förs ta stycket

sägs, är den som, om betalning uteblivit, skolat bära den slutliga

förlusten skyldig att utge ersättning under samma förutsättningar som

gällt för återvinning, om betalningen skett till honom som borgenär.

37 §2' Säkerhet som gäldenären överlämnat senare än tre månader

före fristdagfen går åter, om den ej var betingad vid skuldens tillkomst
eller ej överlämnats utan dröjsmål efter skuldens tillkomst. Har

säkerheten överlämnats till gäldenären närstående dessförinnan men
senare än två år före fristdagen, går den åter under angivna förutsätt­

ningar, om det icke visas att gäldenären varken var eller genom
åtgärden blev insolvent.

Med överlämnande av säkerhet jämställes annan åtgärd av

gäldenären eller borgenären som är avsedd att trygga borgenärens rätt.

När säkerheten förutsätter inskrivning, skall dröjsmål som sägs i

första stycket anses föreligga, om ansökan gjorts senare än på den

inskrivningsdag som inträffar näst efter två veckor från skuldens

tillkomst.

38 § Förmånsrätt eller betalning som borgenär vunnit genom

utmätning går åter, om egendomen tagits i mät senare än tre månader
före fristdagen. Har utmätningen skett till förmån för gäldenären när­

stående, går förmånsrätten eller betalningen också åter, om
egendomen tagits i mät dessförinnan men senare än två år före
fristdagen och det icke visas att gäldenären varken var eller genom
åtgärden blev insolvent.

39

Vid återvinning skall egendom som gäldenären utgivit

återbäras till konkursboet.

Den som lämnat gäldenären vederlag för egendom som sägs i fö rsta

stycket äger återfå vad han utgivit. Detta gäller dock ej vederlag som

icke kommit boet till godo, om den som lämnade vederlaget hade eller

borde ha haft kännedom om att gäldenärens avsikt var att undanhålla
borgenärerna detsamma.

Senaste lydelse 1946:809.

Senaste lydelse 1946:809.

387

¬

background image

SFS 1975:244

Finnes egendom som enligt första eller andra stycket skall återbäras

ej i behåll, skall ersättning för dess värde utgå. �r återbäring av viss
egendom förenad med särskild olägenhet för den förpliktade, kan del

medges honom att utge ersättning i egendomens ställe.

39 a § Den som är skyldig att återbära egendom skall även utge den

avkastning som belöper på tiden efter delgivning av stämning i mål et.

Den som skall återbära egendom vid återvinning enligt 30 § kan dock

förklaras skyldig att utge den avkastning han uppburit sedan han

mottog egendomen.

Den som nedlagt nödvändig eller nyttig kostnad på egendom som

återbäres har rätt till ersättning därför, om ej särskilda skäl föreligga
däremot.

�&tervinnes säkerhet som grundas på inteckning, skall intecknings­

handlingen återställas eller, om den behövs som bevis för fordringen,

tillhandahållas för utbyte eller dödning av inteckningen. Kan det ej

ske, skall ersättning utgå.

39 b § Har tredje man ställt egendom som säkerhet för förpliktelse av
gäldenären och, sedan gäldenären fullgjort förpliktelsen, återfått

säkerheten, är den som återställt säkerheten ej skyldig att vid åter­

vinning återbära mer än som överstiger säkerhetens värde, om han ej

kan återfå denna och ej heller, när han återställde säkerheten, kände

till eller bort känna till gäldenärens insolvens.

Tredje man är skyldig att till borgenären eller, om konkursboet

begär det, direkt till konkursboet ånyo utge säkerheten eller ersätta

dess värde under samma förutsättningar som skolat gälla för åter­

vinning av fullgörelsen, om den i stället skett till honom.

Första och andra styckena äga motsvarande tillämpning, när tredje

man ingått borgen för gäldenärens förpliktelse och gäldenären fullgjort
förpliktelsen.

40 § Skyldighet för annan än konkursbo att enligt 39, 39 a eller 39 b §

utge egendom eller ersättning, återställa eller tillhandahålla

inteckningshandling eller ånyo ställa säkerhet eller borgen kan jämkas,

om synnerliga skäl föreligga.

388

40 a § Har egendom, som enligt vad förut är sagt kan återvinnas,
överlåtits till annan, har konkursboet samma rätt till återvinning mot
denne, om han kände till eller bort känna till de omständigheter som

grunda denna rätt.

40 b § �&tervinning påkallas av förvaltaren genom väckande av talan

vid allmän domstol, genom anmärkning mot bevakning eller genom

invändning mot annat yrkande som framställes mot konkursboet. Om
förvaltaren icke vill påk alla återvinning och ej heller ingår förlikning i

saken, får borgenär som bevakat fordran i konkursen påkalla

återvinning genom väckande av talan vid allmän domstol. För återgång

av förmånsrätt som vunnits genom utmätning är särskild åtgärd ej

behövlig.

¬

background image

Talan vid allmän domstol väckes inom ett år från fristdagen. Dock

får talan väckas inom tre månader från det att anledning därtill blev
känd för konkursboet. Har gäldenären avhänt sig fast egendom eller är
fråga om återgång av bodelning, kan talan även väckas inom tre

månader från den dag då lagfart söktes eller bodelningshandlingen

ingavs till rätten.

Borgenär som för talan svarar för rättegångskostnaden men har rätt

att få ersättning därför av boet, i den mån kostnaden täckes av vad som

kommit boet till godo genom rättegången.

SFS 1975:244

40 c § Den som med anledning av återvinning får fordran i kon kursen
är, även om han ej bevakar fordringen, berättigad att vid återbäring till

boet avräkna vad som bort tillkomma honom såsom utdelning, om
bevakning hade skett i rätt tid, och i övrigt vid senare utdelning utfå

vad som skolat belöpa på fordringen, om den hade bevakats.

3 kap.

Förvaltning av egendom som ingår i konkurs

54 § Den enligt 43 § utsedde förvaltaren skall så snart ske kan ej

mindre omhändertaga gäldenärens bo med de böcker och andra hand­

lingar, som röra boet, samt, där gäldenären är eller under det senaste

året före konkursansökningen varit bokföringsskyldig, i hans handels­

böcker å lämpligt ställe göra anteckning om dagen för omhänder­
tagandet, än även förrätta uppteckning av tillgångar och skulder i boet

med uppgift å varje borgenärs namn, boningsort och postadress, så ock

å nämnda böcker och handlingar. Där så befinnes nödigt, må
förvaltaren för bouppteckningsförrättningen anlita sakkunnigt biträde.

I bouppteckningen skola tillgångarna upptagas till de värden, som de

efter noggrann uppskattning prövas äga. Vid bouppteckningsför­

rättningen skall gäldenären vara tillstädes och under edsförpliktelse
redligen uppgiva boet. Har av gäldenären under edsförpliktelse
underskriven bouppteckning förut ingivits till konkursdomaren och

finner förvaltaren densamma tillförlitlig, vare upprättande av ny

bouppteckning ej av nöden.

Då bouppteckning upprättas av förvaltaren, skall ett exemplar därav

tillställas konkursdomaren inom en vecka från det beslutet om konkurs

meddelades. Möter i något fall hinder härför, åligge förvaltaren att

inom nämnda tid tillställa konkursdomaren förteckning å

borgenärerna, upptagande varje borgenärs namn, boningsort och
postadress samt att därefter så snart ske kan inkomma med boupp­
teckningen. Godkänner förvaltaren till konkursdomaren förut ingiven
bouppteckning, göre anmälan därom inom tid, som nyss sagts.

55 § Förvaltaren skall under rättens ombudsmans inseende så snart

ske kan upprätta skriftlig berättelse om 'boets tillstånd, så ock om

orsakerna till gäldenärens obestånd, så vitt de kunnat utrönas. I

berättelsen skall upptagas en översikt över tillgångar och gäld av olika

slag ävensom särskilt anmärkas, huruvida skälig anledning förefinnes

389

¬

background image

SFS 1975:244

- *» ><

till antagande, att gäldenären gjort sig skyldig till br ottsligt förhållande
mot sina borgenärer. Förefinnes anledning till antagande, som nyss

sagts, skall grunden därför angivas. Om gäldenären är eller under det
senaste året före konkursansökningen varit bokföringsskyldig, varde i

berättelsen tillika anmärkt, vilka handelsböcker han hållit och huru de
blivit förda; och skall i sådant fall vid berättelsen fogas den av

gäldenären senast uppgjorda balansräkningen. Berättelsen skall under­

skrivas av förvaltaren.

Avskrift av berättelsen med den balansräkning, som må vara därvid

fogad, skall av förvaltaren utan dröjsmål tillställas konkursdomaren

ävensom hållas tillgänglig för borgenärer, som vilja taga del av
densamma; och äge varje borgenär, som det begär, att mot ersättning

för kostnaden få avskrift av berättelsen sig tillsänd.

97

Gäldenär äger av konkursboet få ut egendom som enligt 65 §

utsökningslagen undantages från utmätning.

1 stället för 65 § 1 mom . 7 utsökningslagen skall dock gälla att, om

annan utväg till försörjning saknas, nödigt underhåll får utgå av

konkursboet till gäldenären och hans familj eller annan underhålls-
berättigad under en månad från den dag, då beslutet om konkurs

meddelades, eller, om synnerliga skäl äro, under längre tid.

1 dödsbos konkurs tillkommer förmån som avses i första stycket den

dödes efterlevande familj. I st ället för andra stycket gäller 18 kap. 5 §
andra stycket ärvdabalken.

100

I konkurs får endast fordran som uppkommit innan konkurs­

beslutet meddelades göras gällande, om ej annat följer av 21 § eller

annan bestämmelse.

Fordran må i konkurs göras gällande, ändå att den är beroende av

villkor eller ej förfallen till betalning.

Pensionsfordran må icke göras gällande till den del den gäldas av

pensionsstiftelse.

100 a

Den som enligt 29 a § skall anses som närstående till

gäldenären får i konkurs icke göra gällande fordran på lön, arvode eller

pension i vidare mån än som kan anses skäligt med hänsyn till gjord

arbetsinsats, verksamhetens lönsamhet och omständigheterna i övrigt
och i intet fall för längre tid tillbaka än ett år innan konkurs­

ansökningen gjordes.

390

103

Efter bevakningstidens utgång bestämme konkursdomaren

utan dröjsmål efter samråd med rättens ombudsman och förvaltaren ej

mindre viss tid, inom vilken anmärkningar må framställas mot de

bevalcade fordringarna, och ställe, varest de till ombudsmannen

�verlämnade bevakningshandlingarna skola hållas tillgängliga för
granskning, än även tid och ställe för det borgenärssammanträde, som

Senaste lydelse 1968:625.

Senaste lydelse 1967:533.

" Senaste lydelse 1944:707.

^ Senaste lydelse 1957:97.

¬

background image

enligt 108 § skall hållas inför ombudsmannen, därest anmärkningar

framställas.

Anmärkningstiden skall bestämmas till minst två, högst fyra veckor

från bevakningstidens utgång; dock må konkursdomaren, där det
prövas oundgängligen nödigt, fastställa längre anmärkningstid än nu

sagts. Det i 108 § o mförmälda sammanträde må icke hållas tidigare än

två eller senare än fyra veckor från utgången av anmärkningstiden.

Konkursdomaren bestämme ock viss dag inom fjorton dagar från

nyssnämnda sammanträde, å vilken, därest förlikning ej träffas, målet

angående de tvistiga fordringarna skall vid rätten förekomma. Där det i

särskilt fall befinnes nödvändigt, må målet utsättas till senare tidpunkt.

De avgöranden som avses i fö rsta och tredje styckena få träffas före

utgången av bevakningstiden, om det lämpligen kan ske.

SFS 1975:244

121

Fordran hos gäldenären som får göras gällande i konkursen

kan av borgenären användas till kvittning mot fordran som gäldenären
hade mot honom när konkursbeslutet meddelades. Detta gäller dock

ej, om kvittning var utesluten utom konkurs på grund av fordringarnas

beskaffenhet.

�r fordran beroende av sådant villkor att borgenären icke äg er utfå

fordringsbeloppet om ej viss omständighet inträffar, skall borgenären
fullgöra sin förpliktelse, oaktat han annars ägt kvitta. Om han, innan

kungörelse om slututdelning utfärdas, visar att villkoret uppfyllts, äger

han emellertid återfå motsvarande belopp, i de n mån det ej överstiger
vad han har att fordra. Finnes anledning antaga att villkoret kommer
att uppfyllas senare, skall för borgenären beräknat belopp avsättas vid

slututdelningsförslagets upprättande.

Fordran mot gäldenären som förvärvats genom överlåtelse från

tredje man senare än tre månader före den i 29 § angivna fristdagen får

ej användas till kvittning mot fordran som gäldenären hade när borge­

nären förvärvade sin fordran. Detsamma gäller, om fordran mot

gäldenären förvärvats tidigare genom sådant fång och borgenären då

hade skälig anledning antaga att gäldenären var insolvent.

Borgenär, som satt sig i sku ld till gäldenären under sådana omstän­

digheter att det är att jämställa med betalning med annat än sedvanliga

betalningsmedel, får ej kvitta, i de n mån sådan betalning hade kunnat
bliva föremål för återvinning.

121 a § Fordran på ersättning vilken tillkommer borgensman eller

annan med anledning av förpliktelse som han infriat (regressfordran)
anses vid tillämpning av 121 § ha förvärvats när hans förpliktelse
grundades.

För rätt att kvitta kräves ej, att fordringen bevakas i k onkursen. När

kvittning ej får ske, äger borgenären likväl på sin skuld avräkna vad

som bort tillkomma honom som utdelning i konkursen, om hans

fordran hade bevakats i rätt tid.

�verlåter boet fordran så att borgenär därigenom förlorar rätt till

kvittning, skall boet gottgöra borgenären därför.

Senaste lydelse 1970:848.

391

¬

background image

SFS 1975:244

133 § Ha flera utfäst eller eljest ådragit sig solidariskt betalnings­

ansvar och är skulden delvis betald, skall utdelning för borgenärens
återstående fordran i sådan gäldenärs konkurs beräknas på fordringens

belopp utan avdrag för avbetalning som medgäldenär gjort, om

avbetalningen skett genom ackord, konkurs eller annan fördelning av
insolvent medgäldenärs bo eller om den skett senare än, tre månader
före den i 29 § an givna fristdagen. Detsamma gäller vid avbetalning i

annat fall av medgäldenär, i den mån avbetalningen medfört rätt för
denne att söka tillbaka beloppet av konkursgäldenären (regressrätt).

Har konkursgäldenären infriat medgäldenärs regressfordran och äger

återvinning därav ej rum, skall dock avdrag ske.

Om utdelningen överstiger borgenärens fordran, fördelas

överskottet enligt vad som följer av gäldenäremas inbördes

ansvarighet för fordringen.

Hur utdelning för fordran hos handelsbolag beräknas i bolagsmans

konkurs är föreskrivet i 19 § lagen (1895:64) om handelsbolag och

enkla bolag.

134 § När avbetalning skett på fordran för vilken flera äro solidariskt
ansvariga och utdelning till borgenären enligt 133 § skall beräknas på

högre belopp än den kvarstående fordringen, skall utdelning beräknas

gemensamt för borgenären och medgäldenär som har regressfordran.

Borgenären har företräde till betalning framför medgäldenären. Ha
flera medgäldenärer rätt till betalning av det som återstår sedan

borgenären fått sitt, fördelas överskottet mellan dem enligt den grund

som anges i 133 § tredje stycket.

Första stycket gäller i tillämpliga delar även när medgäldenär gör

gällande regressfordran med anledning av vad han framdeles kan

komma att betala utöver vad som bör belöpa på honom.

134 a § Om borgenär lyfter utdelning i fall då konkursgäldenären
ställt säkerhet i sin egendom för regressfordran som solidariskt

ansvarig medgäldenär kan få mot honom, minskas medgäldenärens rätt

att begagna säkerheten med utdelningens belopp, i den mån

utdelningen beräknats på belopp som svarar mot säkerhetens värde.

Första stycket har motsvarande tillämpning, när konkursgäldenären

har fordran hos medgäldenären som denne kunnat använda till
kvittning.

392

134 b § Om solidariskt ansvarig medgäldenär betalt skulden senare än

tre månader före den i 29 § angivna fristdagen, skall utdelning för
regressfordran, som han därigenom fått, beräknas på samma belopp

som skolat tillämpas i fråga om utdelning till borgenären, om skulden
ej betalts. Har annan solidariskt ansvarig medgäldenär regressfordran

med anledning av tidigare avbetalning, skall dock utdelningen fördelas
mellan medgäldenärerna enligt den grund som anges i 133 § tredje

stycket.

134 c § Om solidariskt ansvarig gäldenär försatts i konkurs som ej
avslutats innan medgäldenär försättes i konkurs, har den förres

¬

background image

""Cl

konkursbo rätt till andel i öve rskott enligt 133 § tredje stycket även om
regressfordringen ej bevakats i m edgäldenärens konkurs.

135 § Vad ovan har sagts med avseende på solidariskt betalnings­

ansvar har motsvarande tillämpning i fall dä r borgenären fått pant eller
annan säkerhet i tre dje mans egendom.

136 § �r fordran beroende av sådant villkor, att borgenären icke äger

utbekomma fordringsbeloppet, så vida ej viss o mständighet inträffar,

skall utdelning för fordringen beräknas i utdelningsförslag, som ej

avser slututdelning i konkursen. Då slututdelning företages, skal! sådan

fordran ej komma i betraktande, om det saknas anledning antaga att
villkoret kommer att uppfyllas. Om fordringen enligt vad nu sagts icke

kommer i betraktande, skall vad vid tidigare utdelning beräknats för
fordringen gå till fördelning emellan andra borgenärer.

176

Kallelse till borgenärssammanträde skall utfärdas av rättens

ombudsman, där det ej enligt vad för särskilda fall är stadgat åligger

konkursdomaren.

Sådan kallelse skall innehålla uppgift å tid och ställe för samman­

trädet ävensom å de ärenden, som därvid skola förekomma.

Kallelsen skall minst tio dagar före sammanträdet införas en gång i

allmänna tidningarna och den eller de ortstidningar, som bestämts för
offentliggörande av kungörelser om konkursen; dock må för visst fall

bestämmas kortare tid, så framt särskilda omständigheter påkalla

sådant.

Om borgenärssammanträdes utlysande skola förvaltaren och

gäldenären samt, där konkursdomaren utfärdar kallelsen, rättens
ombudsman särskilt underrättas.

SFS 1975:244

185 §3' Finner konkursdomaren, då beslut om konkurs meddelas,

anledning till antagande, att gäldenärens bo icke förslår till bestridahde
av konkurskostnaderna, och ställes ej genast säkerhet för sagda

kostnader, skall vad förut i denna lag är stadgat om vidtagande av

åtgärder då konkurs uppstått icke äga tillämpning, utan gälle vad här

nedan föreskrives:

1) Konkursdomaren skall om konkursen genast utfärda kungörelse

med uppgift om dagen, då konkursansökningen ingivits; och varde i
kungörelsen dessutom anmärkt, att anledning finnes till sådant an­
tagande, som ovan sagts. Kungörelsen skall ofördröjligen anslås i
rättens kansli samt genast eller nästa postdag avsändas för att en gång

införas i allmänna tidningarna ävensom en eller två tidningar inom
orten; varjämte konkursdomaren har att om konkursen genast

underrätta allmänna åklagaren i or ten samt, om gäldenären är ämbets-

eller tjänsteman, hans närmaste förman.

2) Konkursdomaren skall, där det prövas erforderligt, förordna en

god man att taga vård om gäldenärens bo. Har icke till konkurs-

�ndringen innebär att femte stycket upphävs.

3'' Senaste lydelse 1970:743.

393

¬

background image

\

SFS 1975:244

domaren ingivits av gäldenären under edsförpliktelse underskriven

förteckning över hans tillgångar och skulder med uppgift om dels varje
borgenärs namn och postadress, dels i vad mån skuld avser lön eller
pension och dels de böcker och andra handlingar, som röra boet, skall

god man alltid förordnas. Det åligger i sådant fall gode mannen att
ofördröjligen upprätta och till konkursdomaren inkomma med

förteckning, som nyss sagts. Vid bouppteckningsförrättningen skall

gäldenären vara tillstädes och under edsförpliktelse redligen uppgiva

boet.

3) Framgår ej av bouppteckningen, att tillgång finnes till bestri­

dande av konkurskostnaderna, kalle konkursdomaren genast
gäldenären att inställa sig för att fästa bouppteckningens riktighet med
sådan ed, som i 91 § sägs. Edgången må ej utsättas att äga rum tidigare
än en vecka efter det beslutet om konkurs meddelades. Har konkursan­
sökningen gjorts av borgenär, varde underrättelse om tiden för
edgången med p osten översänd till ho nom.

Edgångsyrkande, varom stadgas i 93 §, må jämväl i fall, varom nu är

fråga, av borgenär framställas.

Vad 4 kap. i övrigt föreskriver i avseend e å edgång likasom ock vad i

samma kapitel stadgas om påföljd för gäldenär av tredska att vid

bouppteckningsförrättning vara tillstädes och uppgiva boet skall i fall,

som här avses, äga motsvarande tillämpning.

4) Varder ej genom tillägg vid bouppteckningens beedigande eller

eljest ådagalagt, att tillgång finnes till bestridande av konkurs­

kostnaderna, och ställes ej heller säkerhet för sagda kostnader,
meddele konkursdomaren beslut om avskrivning av konkursen. Innan

gäldenären beedigat bouppteckningen eller annan fullgjort edgång,
som må hava förelagts honom, må konkursen ej avskrivas, där ej

hinder föreligger för edgångs fullgörande inom skälig tid och

konkursdomaren finner anledning saknas till antagande, att genom
edgången tillgång till kostnadernas bestridande skulle yppas.

5) Finnes boet förslå till konkurskostnadernas bestridande eller

ställes säkerhet för desamma, skall konkursdomaren iakttaga vad som

omförmäles i 19 §, därvid likväl de tider, som enligt sagda paragraf
skola räknas från det beslutet om konkurs meddelades, i st ället skola

räknas från dagen för utfärdandet av kungörelse enligt paragrafen.
Med konkursen skall jämväl i övrigt så förhållas som i allmänhet är
beträffande konkurser föreskrivet; dock att, där bouppteckningsed

redan avlagts, det ej åligger gäldenären eller annan, som gått eden, att

ånyo fullgöra sådan edgång.

198

Har konkurs i an nat fall än som avses i 26 § upphört utan att

till boet hörande fast egendom eller här i riket registrerat skepp eller

andel i sådant skepp gått till försäljning, ankomme på fastighetens eller
skeppets eller skeppsandelens ägare att därom göra anmälan hos den

myndighet, hos vilken anteckning om konkursen eller anmälan om

densamma ägt rum; skolande, när förhållandet styrkes, anteckning
därom göras i fas tighetsboken eller i skeppsregistret.

394

Senaste lydelse 1973:1132.

¬

background image

Vad i första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning

beträffande luftfartyg, som blivit infört i luftfa rtygsregistret, samt lott i

och intecknade reservdelar till sådant fartyg.

201 § Om det, sedan konkursbeslut meddelats, finnes föreligga

synnerliga skäl att konkursen handlägges på annan ort, kan konkurs­

domaren efter samråd med konkursdomaren på den andra orten

bestämma att konkursen skall handläggas av denne.

209 § Konkursdomaren äge, ändå att han är jävig, meddela de beslut
eller vidtaga de åtgärder, som omförmälas i 6 § tredje stycket, 7 och

10§§, 12 § andra stycket samt 13, 15, 19 och 201 §§; finner kon­
kursdomaren, då konkurs uppstått, anledning till antagande, att

gäldenärens bo icke förslår till bestridande av konkurskostnaderna, äge

han ock, utan hinder av jäv, vidtaga de åtgärder, som för sådant fall
föreskrivas i 185 § under 1) och 2). �r konkursdomaren av jäv hindrad

att utse konkursförvaltare enligt 43 §, skall han uppdraga åt lämplig

person att taga vård om boet intill dess förvaltare varder av ojävig

domare utsedd.

SFS 1975:24-4

216 §3' Varder konkursansökning, som gjorts av borgenär, ej bifallen
och befinnes borgenären hava, då han ingav ansökningen, saknat skälig
anledning till antagande, att gäldenären var på obestånd, vare

borgenären pliktig att, om gäldenären det yrkar, ersätta den skada, som

skäligen må anses hava tillskyndats gäldenären genom ansökningen

och dess handläggning.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.
2. Har ansökan om gäldenärs försättande i konkurs gjorts före

ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser. De nya bestämmelserna i
21, 22, 2 7-40 c, 97, 100, 100 a, 121-121 a och 133-136 §§ skall dock

tillämpas, om konkursbeslutet meddelats efter ikraftträdandet.

3. I fråga om rättshandling eller åtgärd som ägt rum före lagens

ikraftträdande får 28�38 §§ i sin äldre lydelse åberopas, om det
medför frihet från återvinning.

I fråga om fordran på lön eller arvode som avser tiden före lagens

ikraftträdande får 100 a § i sin äldre lydelse åberopas, om det medför

att fordringen kan göras gällande i konkursen.

I fråga om rätt till kvittning under konkurs får 121 § i sin äldre

lydelse åberopas, om borgenären ägt kvitta enligt den bestämmelsen

och fordringarna stod mot varandra vid lagens ikraftträdande.

Har fordran, för vilken flera är solidariskt betalningsansvariga, helt

eller delvis betalts före ikraftträdandet, skall i fråga om verkan av

betalningen äldre bestämmelser gälla i stället för de nya reglerna i 133,
134 b och 135 §§.

Bestämmelserna i 134 a § skall ej tillämpas, om säkerhet ställts före

ikraftträdandet eller fordringarna stod mot varandra vid ikraft­

trädandet.

Senaste lydelse 1971:498.

395

¬

background image

SFS 1975:244

Vad som sägs i 198 § om registrerat skepp, andel i sådant skepp och

skeppsregister skall intill den dag regeringen bestämmer avsö fartyg
som blivit infört i fartygsregistret, lott i sådant fartyg sanät inteck^

ningsbok för fartyg.

il ji

4. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift

som ersatts genom bestämmelse i denn a lag, tillämpas i stäl let den nya

bestämmelsen.

'.111

jMl,

'i �~

:;r

V: i!, i l

⬢! II

På regeringens vägnar

LENNART GEIJER

Trygve Hellners
(Justitiedepartementet)

¬

Viktiga lagar inom insolvensrätten
JP Infonets insolvensrättsliga tjänster

JP Infonets insolvensrättsliga tjänster

Arbetar du med insolvensrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom insolvensrätt.