SFS 1974:156

Familjerätt Marknads- och immaterialrätt

Start / Marknads- och immaterialrätt / Lag (2018:1653) om företagsnamn / SFS 1974:156

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">        </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Firmalsig; SFS 1974:156 Utkom fr�n trycket utfardad den 29 mars 1974. , den 30 april 1974 Kungl. Maj:t f�rordnar f�ljande med riksdagen'. Inledande best�mmelser 1 � Firma �r den ben�mning under vilken n�ringsidkare driver sin verksamhet. Drives del av verksamheten under s�rskild ben�mning, utg�r denna bifirma. Vad i den na lag s�gs om firma g�ller �ven bifirma. Annat k�nnetecken som n�ringsidkare j�mte firma anv�nder f�r sin verksamhet ben�mnes sekund�rt k�nnetecken. Firma och sekund�rt k�nnetecken kallas gemensamt n�rings� k�nnetecken. R�tt till firma m.m. 2� N�ringsidkare f�rv�rvar ensamr�tt till firma genom registrering eller inarbetning. Ensamr�tt till sekund�rt k�nnetecken f�rv�rvas genom inarbetning. Firma registreras enligt best�mmelserna i de nna lag och vad i ann an f�rfattning kan vara s�rskilt f�reskrivet om registrering av visst slags firma. N�ringsk�nnetecken anses inarbetat, om det �r allm�nt k�nt bland dem till vilka n�ringsidkarens verksamhei riktar sig. 3 � Ensamr�tt till re gistrerad firma inneb�r att annan �n innehavaren ej f�r anv�nda ett med firman f�rv�xlingsbart n�ringsk�nnetecken inom det omr�de f�r vilket firman registrerats, om det ej visas att innehavaren icke kan lida skada d�rav. Ensamr�tt till n�ringk�nnetecken p� grund av inarbetning inneb�r att annan �n innehavaren ej f�r anv�nda ett med dennes k�nnetecken f�rv�xlingsbart n�ringsk�nnetecken inom det omr�de d�r in- arbetningen best�r. 4 � N�ringsidkare f�r utan registrering och oberoende av inarbetning anv�nda sitt sl�ktnamn som n�ringsk�nnetecken, om icke detta �r �gnat att framkalla f�rv�xling med annans skyddade n�rings- eller varuk�nnetecken. Inom omr�de d�r n�ringsidkare enligt vad i f�rsta stycket s�gs an� v�nder sitt sl�ktnamn som n�ringsk�nnetecken f�r annan ej anv�nda ett med namnet f�rv�xlingsbart n�ringsk�nnetecken. ' Prop. 1974:4, LU 6, rskr 56. 39 [ � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS ]197<j: 155 5� Inom omr�de d�r n�ringsidkare enligt �tnjuter skydd f�r n�ringsk�nnetccken f�r annan ej obeli�iigcn anv�nda n�nngsk�nne- tecken som �r f�rv�xlmgsbari med n�ringsidkarens sl�ktnamn eller sksddade varum�rke 6� K�nnetecken anses f�rv�xlingsbara endast iim de a\ser verk� samhet a\ samma eller liknande slag. .�ven i an nat fall lar dock l�rv�xiingsbarhei �beropas til! f�rman f�r 1. k�nnetecken, som �r synne...gen starkt inarbetat och k�nt inom vida kretsar a\ allm�nheten h�r i riket, om med h�nsyn h�rtill an� v�ndningen av ett annat liknande k�nnetecken skulle inneb�ra ett otillb�rligt utnyttjande av det f�rras goodwill, 2. k�nnetecken, som �r inarbetat, om med h�nsyn till verksamhetens s�rskilda art anv�ndningen a\' ett annat liknande k�nnetecken up� penbarligen skulle minska det f�rras goodwill. 7 � Vid tvist om r�tt till k�nnetecken som �r f�rv�xlingsbara har den f�retr�de som kan aberopa tidigaste r�ttsgrund, om ej annat f�ljer av 8^. 8� Har n�ringsk�nnetecken inarbetats, far r�tt d�rtill best� vid sidan av �ldre r�tt till f�rv�xlingsbart k�nnetecken, om innehavaren av den �ldre r�tten ej inom rimlig tid inskridit mot anv�ndningen av det f�rstn�mnda k�nnetecknet, I fa ll som avses i f �rsta stycket kan domstol pa yrkande av part efter vad som �r sk�ligt f�reskriva att n�got av k�nnetecknen eller bada far anv�ndas endast pa s�rskilt s�tt, s�som med tillfogande av ortsangivelse eller med annat f�rtydligande. Registrering av firma 9 � Firma registreras endast om den �r �gnad att s�rskilja inne� havarens verksamhet fr�n andras. Vid bed�mande av om firma har s�rskiljningsf�rm�ga skall h�nsyn tagas till den tid och omfattning firman varit i bruk. Best�r firma enbart av allm�n ben�mning p� verksamhetens art eller p� d�ri utbjuden vara eller tj�nst eller utg�res den enbart av allm�nt brukat ortnamn eller annat s�dant namn, skall firman i o ch f�r sig ej anses ha s�rskiljningsf�rm�ga. Ing�r i firma s�dan beteckning som aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk f�rening eller f�rkortning d�rav, skall vid bed�mningen bortses fr�n denna. Firma som best�r enbart av bokst�ver eller siffror, vilka icke kan uppfattas som ord, registreras endast om firman �r inarbetad, 10 � Firma registreras ej I. om firman eller dess anv�ndning strider mot goda seder eller all� m�n ordning, 392 2, om i f irman utan tillst�nd intagits s�dan statlig eller internationell � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ben�mning eller f�rkortning, som enligt lag eller annan f�rfattning SFS 197<I: 156 icke obeh�rigen f�r anv�ndas som firma, eller n�got som l�tt kan f�rv�xlas d�rmed. 3. om firman i annat fall �r �gnad att vilseleda allm�nheten, 4. om firman inneh�ller n�got som �r �gnat att uppfattas som an� nans sl�ktnamn, konstn�rsnamn eller likartat namn, s�vida ej namnet uppenbarligen avser n�gon sedan l�nge avliden person, eller �r �gnat att upplatlas som ben�mning p� stiftelse, ideell f�rening eller liknande sammanslutning, 5. om firman inneh�ller n�got som �r �gnat att uppfattas som titel pa annans skyddade litter�ra eller konstn�rliga verk och titeln �r egenartad, eller om firman inneh�ller n�got som kr�nker annans upp� hovsr�tt til! sadant verk, 6. om firman �r f�rv�xlingsbar med annan n�ringsidkares sl�ktnamn eller skyddade n�rings- eller varuk�nnetecken, 7. om firman i an nat fall �r f�rv�xlingsbar med n�rings- eller varu� k�nnetecken, som vid tiden f�r ans�kningen anv�ndes av annan, samt ans�kan gjorts med vetskap h�rom och s�kanden ej anv�nt sin firma innan det andra k�nnetecknet togs i bruk. Utan hinder av f�rsta stycket 4-7 f�r registrering ske, om den vars r�tt �r i fr�ga medger det och hinder ej f�religger enligt f�rsta stycket 1-3. 11 � Firma f�r registreras p� tv� eller flera spr�k, under f�ruts�ttning att lydelserna �verensst�mmer till sitt inneh�ll. Vad i denna lag s�gs om fi rma skall �ga till�mpning p� envar av lydelserna. 12 � Registrering g�ller fr�n den dag d� ans�kan kom in till registreringsmyndigheten. �verl�telse av firma m.m. 13 � Firma f�r �verl�tas endast i samband med �verl�telse av den n�ringsverksamhet i vilken f irman anv�ndes. �verl�telse av verksamheten omfattar �ven firman, om ej annat av� talats. Detta g�ller dock ej om firman inneh�ller �verl�tarens eller, vid �verl�telse av handelsbolags verksamhet, bolagsmans sl�ktnamn. ing�r i d�d sbo firma som inneh�ller den avlidnes sl�ktnamn, f�r bo� utredningsman ej �verl�ta firman utan samtycke av d�dsbodel�garna. 14 � Firma f�r ej tagas i m�t. F�rs�ttes innehavaren i konkurs, ing�r dock r�tten till firman i konkursboet, om ej firman inneh�ller g�lden�rens eller, vid handelsbolags konkurs, bolagsmans sl�ktnamn. Firma som ej ing�r i ko nkursbo f�r likv�l anv�ndas under den tid verk� samheten forts�ttes f�r boets r�kning. 393 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 197^; 1S6 F�rbild mot anv�KdEiing av si�ringsk�nnetecEien 15 � Om n�ringsk�nnetecken eller dess anv�ndning strider mot goda seder eller allm�n ordning eller �r vilseledande, kan domstol vid vite f�rbjuda innehavaren att anv�nda k�nnetecknet. S�dant f�rbud f�r �ven meddelas, om n�gon g�r intr�ng i annans r�tt till n� ringsk�nnetecken (firmaintr�ng). Talan om f�rbud f�r f�ras av var och en som lider f�rf�ng av k�nne� tecknet eller dess anv�ndning. Talan om f�rbud enligt f�rsta stycket f�r f�ras �ven av myndighet som Konungen best�mmer och av sammanslutning av ber�rda n�ringsidkare. Talan om utd�mande av vite f�res av den som ans�kt om f�rbudet eller, om detta meddelats enligt f�rsta stycket, av myndighet som Konungen best�mmer. H�vande av registrering 16 � Har firma registrerats i strid mot denna lag eller mot vad i annan f�rfattning �r f�reskrivet om firma och f�religger alltj�mt hinder mot registrering, kan domstol h�va registreringen, om ej r�tten till firman �nd� skall best� enligt 8 �, Registrering f�r �ven h�vas, 1. om innehavaren upph�rt att vara n�ringsidkare, 2. om firman f�rlorat sin s�rskiljningsf�rm�ga, 3. om firman blivit stridande mot goda seder eller allm�n ordning, 4. om firman blivit vilseledande, 5. om firman ej varit i bruk under de senaste fem �ren och inne� havaren icke visar sk�l f�r sin underl�tenhet att anv�nda firman. Talan om h�vande av registrering f�r f�ras av var och en som lider f�rf�ng av registreringen. Talan som ej grundas p� 10 � f�rsta stycket 4-7 f�r f�ras �ven av myndighet som Konungen best�mmer och av sammanslutning av ber�rda n�ringsidkare. 17 � Sedan dom om h�vande av registrering vunnit laga kraft, skall firman avf�ras ur registret. 1 domen kan dock f�rordnas, att firman f�r st� kvar i registret under viss tid so m sk�ligen beh�vs f�r att antaga ny firma och ans�ka om dess registrering. Ansvar och ers�ttningsskytdSghet m.m. 18 � Den som upps�tligen g�r firmaintr�ng domes till b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m �nader. Avser intr�nget firma som �r skyddad enbart p� grund av registre� ring, skall icke d�mas till straff f�r det intr�ng som skett f�re 394 registreringsdagen. � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Den som �vertr�tt vitesf�rbud som meddelats enligt 15 � andra SFS 1974:156 stycket f�r ej d�mas till straff f�r intr�ng som omfattas av f�rbudet. Allm�nt �tal f�r brott som avses i f�rsta stycket f�r v�ckas endast om m�ls�gande anger brottet till � tal och �tal av s�rskilda sk�l �r p�kallat fr�n allm�n synpunkt. 19 � Den som upps�tligen eller av oaktsamhet g�r firmaintr�ng skall ers�tta den skada som intr�nget medf�rt. F�religger endast ringa oaktsamhet, kan ers�ttningen j�mkas. Avser intr�nget firma som �r skyddad enbart p� grund av registre� ring, skall ers�ttning f�r det intr�ng som skett f�re registreringsdagen utg� endast om intr�nget gjorts upps�tligen. R�tt till ers�ttning f�r skada preskriberas, om talan ej v�ckes inom fem �r fr�n det skadan uppkom. R�tten till ers�ttning med anledning av intr�ng i firma som �r skyddad enbart p� grund av registrering preskriberas dock icke i n�got fall tidigare �n ett �r fr�n registreringsdagen. 20 � Vid �vertr�delse av vitesf�rbud som meddelats enligt 15 � f�rsta stycket kan domstol efter vad som �r sk�ligt f�rordna att n�ringsk�nne� tecken. som i strid mot f�rbudet anbragts p� skylt, vara, f�rpackning, reklamtryck, aff�rshandling eller dylikt, skall utpl�nas eller �ndras s� att det ej l�ngre strider mot goda seder eller allm�n ordning eller �r vilseledande. Kan s�dan �tg�rd ej ske utan att egendom p� vilken k�nnetecknet anbragts f�rst�res eller �ndras p� visst s �tt, f�r f�rordnas d�rom. Vid �vertr�delse av vitesf�rbud som meddelats enligt 15 � andra stycket eller annars vid firmaintr�ng kan domstol p� yrkande av den som lidit intr�nget efter vad som �r sk�ligt till f �rebyggande av fortsatt intr�ng besluta om �tg�rd som anges i f� rsta stycket eller f�rordna, att egendomen skall mot l�sen utl�mnas till den som lidit intr�nget. Om vitesf�rbud �vertr�tts eller om brott enligt 18 � sk�ligen kan antagas f�religga, f�r egendo^m som avses i f�rsta eller andra stycket tagas i beslag i avbidan p� f�rordnande som s�gs d�r. D�rvid g�ller i till�mpliga delar f�reskrifterna om beslag i brottm�l. 21 � F�r intr�ng i f irma som �r skyddad enbart p� grund av registre� ring f�r ej d�mas till s traff, ers�ttning eller s�kerhets�tg�rd enligt 18- 20 � sedan registreringen h�vts genom dom som vunnit laga kraft. 22 � F�res talan om intr�ng i registrerad firma och g�r den mot vilken ta lan f�res g�llande att registreringen b�r h�vas, skall domstolen p� hans yrkande f�rklara m�let vilande i avbidan p� att fr�gan om registreringens h�vande slutligt pr�vas. �r talan h�rom icke v�ckt, skall domstolen i samband med vilandef�rklaringen f�rel�gga honom viss tid inom vilken s�dan talan skall v�ckas. 23 � Talan om fastst�llelse, huruvida r�tt till n�ringsk�nnetecken best�r eller icke best�r eller om visst f�rfarande utg�r intr�ng i s�d an r�tt eller ej, f�r av domstol upptagas till pr �vning, s�vida ovisshet r�der � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1^4:156 om f�rh�llandet och denna medf�r f�rf�ng f�r k�randen. Grundas r�tt till firma enbart p� registrering och g�res vid fast- st�llelsetalan g�llande att registreringen b�r h�vas, �ger 22 � mot� svarande till�mpning. 24 � Finnes ej enligt r�tteg�ngsbalken beh�rig domstol f�r talan om f�rbud mot anv�ndning av n�ringsk�nnetecken, om h�vande av firmaregistrering, om firmaintr�ng eller om fastst�llelse enligt 23 �, v�ckes talan vid Stockholms tingsr�tt. 25 � Dom eller slutligt beslut i m�l om f�rbud mot anv�ndning av firma, om h�vande av firmaregistrering, om firmaintr�ng eller om fastst�llelse enligt 23 � skall genom domstolens f�rsorg i avskrift s�ndas till patent- och registreringsverket samt till annan ber�rd registrerings� myndighet. Firmateckning m.m. 26 � Firmateckning sker genom tydlig angivelse av den fullst�ndiga firman och underskrift med namn av firmatecknare. Vid teckning av bifirma anges �ven firman f�r hela verksamheten. Under likvidation eller konkurs skall firma tecknas med till�gg som anger det �ndrade f�rh�llandet. Om firmateckning g�ller i �vri gt vad i andr a f�rfattningar �r s�rskilt f�reskrivet f�r olika slag av firma. 27 � Sveriges riksbank. Svenska skeppshypotekskassan, Sveriges allm�nna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, rikets landshypoteksf�reningar och stadshypoteksf�reningar samt annan inr�ttning eller sammanslutning f�r vilken Konungen fastst�llt firma har ensamr�tt till d enna som om firman blivit registrerad enligt denna lag. Ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�ramelser 1. Denna lag tr�der i kraf t den 1 juli 1974. 2. Ans�kan om registrering som gjorts f�re ikrafttr�dandet avg�res enligt �ldre lag, om ej s�kanden beg�r att den nya lagen till�mpas. 3. Den nya lagen �ger till�mpning �ven p� firma som registrerats enligt �ldre lag. I fr�ga om s�dan firma g�ller dock punkterna 4 och 6 nedan. 4. Registrering som skett f�re ikrafttr�dandet f�r h�vas enligt 16 � f�rsta stycket endast om f�rbud mot firmans anv�ndning kunnat med� delas enligt �ldre lag. 5. Ensamr�tt som grundas p� att n�ringsk�nnetecken tagits i bruk f�re den nya lagens ikrafttr�dande upph�r vid utg�ngen av juni 1976, 396 om k�nnetecknet ej registrerats eller blivit inarbetat dessf�rinnan. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Detta g�ller dock ej firma som best�r av innehavarens sl�ktnamn eller SFS 1974; 156 firma f�r f�rs�kringsbolag som avses i 349 � d lagen (1948:433) om f�rs�kringsr�relse. 6. Betr�ffande r�tt till ers�ttning f�r firmaintr�ng som har skett f�re den nya lagens ikrafttr�dande g�ller, f�rutom best�mmelserna i f�rordningen (1862:10 s. 1) o m tio�rig preskription och om kallelse � ok�nda borgen�rer, att r�tten �r f�rlorad, om talan ej v�ckes f�re utg�ngen av juni 1979 elle r vid den senare tidpunkt som kan f�lja av 19 � tredje stycket andra punkten nya lagen. 7. Best�mmelserna i 21 � nya lagen �ger motsvarande till�mpning i fr�ga om intr�ng som har skett f�re ikrafttr�dandet. CARL GUSTAF CARL LIDBOM (Justitiedepartementet) � </div> </div>

Firmalsig;

SFS 1974:156

Utkom fr�n trycket

utfardad den 29 mars 1974.

den 30 april 1974

Kungl. Maj:t f�rordnar f�ljande med riksdagen'.

Inledande best�mmelser

1 � Firma �r den ben�mning under vilken n�ringsidkare driver sin

verksamhet. Drives del av verksamheten under s�rskild ben�mning,

utg�r denna bifirma. Vad i den na lag s�gs om firma g�ller �ven bifirma.

Annat k�nnetecken som n�ringsidkare j�mte firma anv�nder f�r sin

verksamhet ben�mnes sekund�rt k�nnetecken.

Firma och sekund�rt k�nnetecken kallas gemensamt n�rings�

k�nnetecken.

R�tt till firma m.m.

2� N�ringsidkare f�rv�rvar ensamr�tt till firma genom registrering

eller inarbetning. Ensamr�tt till sekund�rt k�nnetecken f�rv�rvas

genom inarbetning.

Firma registreras enligt best�mmelserna i de nna lag och vad i ann an

f�rfattning kan vara s�rskilt f�reskrivet om registrering av visst slags
firma.

N�ringsk�nnetecken anses inarbetat, om det �r allm�nt k�nt bland

dem till vilka n�ringsidkarens verksamhei riktar sig.

3 � Ensamr�tt till re gistrerad firma inneb�r att annan �n innehavaren
ej f�r anv�nda ett med firman f�rv�xlingsbart n�ringsk�nnetecken

inom det omr�de f�r vilket firman registrerats, om det ej visas att
innehavaren icke kan lida skada d�rav.

Ensamr�tt till n�ringk�nnetecken p� grund av inarbetning inneb�r

att annan �n innehavaren ej f�r anv�nda ett med dennes k�nnetecken

f�rv�xlingsbart n�ringsk�nnetecken inom det omr�de d�r in-

arbetningen best�r.

4 � N�ringsidkare f�r utan registrering och oberoende av inarbetning
anv�nda sitt sl�ktnamn som n�ringsk�nnetecken, om icke detta �r
�gnat att framkalla f�rv�xling med annans skyddade n�rings- eller

varuk�nnetecken.

Inom omr�de d�r n�ringsidkare enligt vad i f�rsta stycket s�gs an�

v�nder sitt sl�ktnamn som n�ringsk�nnetecken f�r annan ej anv�nda
ett med namnet f�rv�xlingsbart n�ringsk�nnetecken.

' Prop. 1974:4, LU 6, rskr 56.

39 [

�

SFS ]197<j: 155

5� Inom omr�de d�r n�ringsidkare enligt

�tnjuter skydd f�r

n�ringsk�nnetccken f�r annan ej obeli�iigcn anv�nda n�nngsk�nne-
tecken som �r f�rv�xlmgsbari med n�ringsidkarens sl�ktnamn eller

sksddade varum�rke

6� K�nnetecken anses f�rv�xlingsbara endast iim de a\ser verk�
samhet a\ samma eller liknande slag.

.�ven i an nat fall lar dock l�rv�xiingsbarhei �beropas til! f�rman f�r

1. k�nnetecken, som �r synne...gen starkt inarbetat och k�nt inom

vida kretsar a\ allm�nheten h�r i riket, om med h�nsyn h�rtill an�
v�ndningen av ett annat liknande k�nnetecken skulle inneb�ra ett

otillb�rligt utnyttjande av det f�rras goodwill,

2. k�nnetecken, som �r inarbetat, om med h�nsyn till verksamhetens

s�rskilda art anv�ndningen a\' ett annat liknande k�nnetecken up�

penbarligen skulle minska det f�rras goodwill.

7 � Vid tvist om r�tt till k�nnetecken som �r f�rv�xlingsbara har den

f�retr�de som kan aberopa tidigaste r�ttsgrund, om ej annat f�ljer av

8^.

8� Har n�ringsk�nnetecken inarbetats, far r�tt d�rtill best� vid sidan

av �ldre r�tt till f�rv�xlingsbart k�nnetecken, om innehavaren av den
�ldre r�tten ej inom rimlig tid inskridit mot anv�ndningen av det

f�rstn�mnda k�nnetecknet,

I fa ll som avses i f �rsta stycket kan domstol pa yrkande av part efter

vad som �r sk�ligt f�reskriva att n�got av k�nnetecknen eller bada far

anv�ndas endast pa s�rskilt s�tt, s�som med tillfogande av ortsangivelse

eller med annat f�rtydligande.

Registrering av firma

9 � Firma registreras endast om den �r �gnad att s�rskilja inne�

havarens verksamhet fr�n andras.

Vid bed�mande av om firma har s�rskiljningsf�rm�ga skall h�nsyn

tagas till den tid och omfattning firman varit i bruk. Best�r firma

enbart av allm�n ben�mning p� verksamhetens art eller p� d�ri

utbjuden vara eller tj�nst eller utg�res den enbart av allm�nt brukat

ortnamn eller annat s�dant namn, skall firman i o ch f�r sig ej anses ha
s�rskiljningsf�rm�ga. Ing�r i firma s�dan beteckning som aktiebolag,

handelsbolag eller ekonomisk f�rening eller f�rkortning d�rav, skall

vid bed�mningen bortses fr�n denna.

Firma som best�r enbart av bokst�ver eller siffror, vilka icke kan

uppfattas som ord, registreras endast om firman �r inarbetad,

10 � Firma registreras ej

I. om firman eller dess anv�ndning strider mot goda seder eller all�

m�n ordning,

392

2, om i f irman utan tillst�nd intagits s�dan statlig eller internationell

�

ben�mning eller f�rkortning, som enligt lag eller annan f�rfattning

SFS 197<I: 156

icke obeh�rigen f�r anv�ndas som firma, eller n�got som l�tt kan

f�rv�xlas d�rmed.

3. om firman i annat fall �r �gnad att vilseleda allm�nheten,
4. om firman inneh�ller n�got som �r �gnat att uppfattas som an�

nans sl�ktnamn, konstn�rsnamn eller likartat namn, s�vida ej namnet

uppenbarligen avser n�gon sedan l�nge avliden person, eller �r �gnat

att upplatlas som ben�mning p� stiftelse, ideell f�rening eller liknande
sammanslutning,

5. om firman inneh�ller n�got som �r �gnat att uppfattas som titel

pa annans skyddade litter�ra eller konstn�rliga verk och titeln �r

egenartad, eller om firman inneh�ller n�got som kr�nker annans upp�

hovsr�tt til! sadant verk,

6. om firman �r f�rv�xlingsbar med annan n�ringsidkares sl�ktnamn

eller skyddade n�rings- eller varuk�nnetecken,

7. om firman i an nat fall �r f�rv�xlingsbar med n�rings- eller varu�

k�nnetecken, som vid tiden f�r ans�kningen anv�ndes av annan, samt

ans�kan gjorts med vetskap h�rom och s�kanden ej anv�nt sin firma

innan det andra k�nnetecknet togs i bruk.

Utan hinder av f�rsta stycket 4-7 f�r registrering ske, om den vars

r�tt �r i fr�ga medger det och hinder ej f�religger enligt f�rsta stycket

1-3.

11 � Firma f�r registreras p� tv� eller flera spr�k, under f�ruts�ttning

att lydelserna �verensst�mmer till sitt inneh�ll. Vad i denna lag s�gs

om fi rma skall �ga till�mpning p� envar av lydelserna.

12 � Registrering g�ller fr�n den dag d� ans�kan kom in till

registreringsmyndigheten.

�verl�telse av firma m.m.

13 � Firma f�r �verl�tas endast i samband med �verl�telse av den

n�ringsverksamhet i vilken f irman anv�ndes.

�verl�telse av verksamheten omfattar �ven firman, om ej annat av�

talats. Detta g�ller dock ej om firman inneh�ller �verl�tarens eller, vid

�verl�telse av handelsbolags verksamhet, bolagsmans sl�ktnamn.

ing�r i d�d sbo firma som inneh�ller den avlidnes sl�ktnamn, f�r bo�

utredningsman ej �verl�ta firman utan samtycke av d�dsbodel�garna.

14 � Firma f�r ej tagas i m�t. F�rs�ttes innehavaren i konkurs, ing�r

dock r�tten till firman i konkursboet, om ej firman inneh�ller
g�lden�rens eller, vid handelsbolags konkurs, bolagsmans sl�ktnamn.

Firma som ej ing�r i ko nkursbo f�r likv�l anv�ndas under den tid verk�

samheten forts�ttes f�r boets r�kning.

393

�

SFS 197^; 1S6

F�rbild mot anv�KdEiing av si�ringsk�nnetecEien

15 � Om n�ringsk�nnetecken eller dess anv�ndning strider mot goda

seder eller allm�n ordning eller �r vilseledande, kan domstol vid vite

f�rbjuda innehavaren att anv�nda k�nnetecknet.

S�dant f�rbud f�r �ven meddelas, om n�gon g�r intr�ng i annans

r�tt till n� ringsk�nnetecken (firmaintr�ng).

Talan om f�rbud f�r f�ras av var och en som lider f�rf�ng av k�nne�

tecknet eller dess anv�ndning. Talan om f�rbud enligt f�rsta stycket f�r
f�ras �ven av myndighet som Konungen best�mmer och av

sammanslutning av ber�rda n�ringsidkare.

Talan om utd�mande av vite f�res av den som ans�kt om f�rbudet

eller, om detta meddelats enligt f�rsta stycket, av myndighet som

Konungen best�mmer.

H�vande av registrering

16 � Har firma registrerats i strid mot denna lag eller mot vad i annan

f�rfattning �r f�reskrivet om firma och f�religger alltj�mt hinder mot
registrering, kan domstol h�va registreringen, om ej r�tten till firman

�nd� skall best� enligt 8 �,

Registrering f�r �ven h�vas,

1. om innehavaren upph�rt att vara n�ringsidkare,
2. om firman f�rlorat sin s�rskiljningsf�rm�ga,
3. om firman blivit stridande mot goda seder eller allm�n ordning,

4. om firman blivit vilseledande,
5. om firman ej varit i bruk under de senaste fem �ren och inne�

havaren icke visar sk�l f�r sin underl�tenhet att anv�nda firman.

Talan om h�vande av registrering f�r f�ras av var och en som lider

f�rf�ng av registreringen. Talan som ej grundas p� 10 � f�rsta stycket

4-7 f�r f�ras �ven av myndighet som Konungen best�mmer och av

sammanslutning av ber�rda n�ringsidkare.

17 � Sedan dom om h�vande av registrering vunnit laga kraft, skall

firman avf�ras ur registret. 1 domen kan dock f�rordnas, att firman f�r

st� kvar i registret under viss tid so m sk�ligen beh�vs f�r att antaga ny

firma och ans�ka om dess registrering.

Ansvar och ers�ttningsskytdSghet m.m.

18 � Den som upps�tligen g�r firmaintr�ng domes till b�ter eller

f�ngelse i h�gst sex m �nader.

Avser intr�nget firma som �r skyddad enbart p� grund av registre�

ring, skall icke d�mas till straff f�r det intr�ng som skett f�re

394

registreringsdagen.

�

Den som �vertr�tt vitesf�rbud som meddelats enligt 15 � andra

SFS 1974:156

stycket f�r ej d�mas till straff f�r intr�ng som omfattas av f�rbudet.

Allm�nt �tal f�r brott som avses i f�rsta stycket f�r v�ckas endast om

m�ls�gande anger brottet till � tal och �tal av s�rskilda sk�l �r p�kallat
fr�n allm�n synpunkt.

19 � Den som upps�tligen eller av oaktsamhet g�r firmaintr�ng skall
ers�tta den skada som intr�nget medf�rt. F�religger endast ringa
oaktsamhet, kan ers�ttningen j�mkas.

Avser intr�nget firma som �r skyddad enbart p� grund av registre�

ring, skall ers�ttning f�r det intr�ng som skett f�re registreringsdagen
utg� endast om intr�nget gjorts upps�tligen.

R�tt till ers�ttning f�r skada preskriberas, om talan ej v�ckes inom

fem �r fr�n det skadan uppkom. R�tten till ers�ttning med anledning

av intr�ng i firma som �r skyddad enbart p� grund av registrering

preskriberas dock icke i n�got fall tidigare �n ett �r fr�n
registreringsdagen.

20 � Vid �vertr�delse av vitesf�rbud som meddelats enligt 15 � f�rsta

stycket kan domstol efter vad som �r sk�ligt f�rordna att n�ringsk�nne�

tecken. som i strid mot f�rbudet anbragts p� skylt, vara, f�rpackning,
reklamtryck, aff�rshandling eller dylikt, skall utpl�nas eller �ndras s�

att det ej l�ngre strider mot goda seder eller allm�n ordning eller �r

vilseledande. Kan s�dan �tg�rd ej ske utan att egendom p� vilken

k�nnetecknet anbragts f�rst�res eller �ndras p� visst s �tt, f�r f�rordnas

d�rom.

Vid �vertr�delse av vitesf�rbud som meddelats enligt 15 � andra

stycket eller annars vid firmaintr�ng kan domstol p� yrkande av den
som lidit intr�nget efter vad som �r sk�ligt till f �rebyggande av fortsatt

intr�ng besluta om �tg�rd som anges i f� rsta stycket eller f�rordna, att

egendomen skall mot l�sen utl�mnas till den som lidit intr�nget.

Om vitesf�rbud �vertr�tts eller om brott enligt 18 � sk�ligen kan

antagas f�religga, f�r egendo^m som avses i f�rsta eller andra stycket

tagas i beslag i avbidan p� f�rordnande som s�gs d�r. D�rvid g�ller i

till�mpliga delar f�reskrifterna om beslag i brottm�l.

21 � F�r intr�ng i f irma som �r skyddad enbart p� grund av registre�

ring f�r ej d�mas till s traff, ers�ttning eller s�kerhets�tg�rd enligt

18- 20 � sedan registreringen h�vts genom dom som vunnit laga kraft.

22 � F�res talan om intr�ng i registrerad firma och g�r den mot

vilken ta lan f�res g�llande att registreringen b�r h�vas, skall domstolen

p� hans yrkande f�rklara m�let vilande i avbidan p� att fr�gan om
registreringens h�vande slutligt pr�vas. �r talan h�rom icke v�ckt, skall

domstolen i samband med vilandef�rklaringen f�rel�gga honom viss

tid inom vilken s�dan talan skall v�ckas.

23 � Talan om fastst�llelse, huruvida r�tt till n�ringsk�nnetecken

best�r eller icke best�r eller om visst f�rfarande utg�r intr�ng i s�d an
r�tt eller ej, f�r av domstol upptagas till pr �vning, s�vida ovisshet r�der

�

SFS 1^4:156

om f�rh�llandet och denna medf�r f�rf�ng f�r k�randen.

Grundas r�tt till firma enbart p� registrering och g�res vid fast-

st�llelsetalan g�llande att registreringen b�r h�vas, �ger 22 � mot�

svarande till�mpning.

24 � Finnes ej enligt r�tteg�ngsbalken beh�rig domstol f�r talan om
f�rbud mot anv�ndning av n�ringsk�nnetecken, om h�vande av
firmaregistrering, om firmaintr�ng eller om fastst�llelse enligt 23 �,
v�ckes talan vid Stockholms tingsr�tt.

25 � Dom eller slutligt beslut i m�l om f�rbud mot anv�ndning av
firma, om h�vande av firmaregistrering, om firmaintr�ng eller om
fastst�llelse enligt 23 � skall genom domstolens f�rsorg i avskrift s�ndas

till patent- och registreringsverket samt till annan ber�rd registrerings�

myndighet.

Firmateckning m.m.

26 � Firmateckning sker genom tydlig angivelse av den fullst�ndiga

firman och underskrift med namn av firmatecknare. Vid teckning av

bifirma anges �ven firman f�r hela verksamheten.

Under likvidation eller konkurs skall firma tecknas med till�gg som

anger det �ndrade f�rh�llandet.

Om firmateckning g�ller i �vri gt vad i andr a f�rfattningar �r s�rskilt

f�reskrivet f�r olika slag av firma.

27 � Sveriges riksbank. Svenska skeppshypotekskassan, Sveriges
allm�nna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

rikets landshypoteksf�reningar och stadshypoteksf�reningar samt

annan inr�ttning eller sammanslutning f�r vilken Konungen fastst�llt

firma har ensamr�tt till d enna som om firman blivit registrerad enligt

denna lag.

Ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�ramelser

1. Denna lag tr�der i kraf t den 1 juli 1974.

2. Ans�kan om registrering som gjorts f�re ikrafttr�dandet avg�res

enligt �ldre lag, om ej s�kanden beg�r att den nya lagen till�mpas.

3. Den nya lagen �ger till�mpning �ven p� firma som registrerats

enligt �ldre lag. I fr�ga om s�dan firma g�ller dock punkterna 4 och 6

nedan.

4. Registrering som skett f�re ikrafttr�dandet f�r h�vas enligt 16 �

f�rsta stycket endast om f�rbud mot firmans anv�ndning kunnat med�

delas enligt �ldre lag.

5. Ensamr�tt som grundas p� att n�ringsk�nnetecken tagits i bruk

f�re den nya lagens ikrafttr�dande upph�r vid utg�ngen av juni 1976,

396

om k�nnetecknet ej registrerats eller blivit inarbetat dessf�rinnan.

�

Detta g�ller dock ej firma som best�r av innehavarens sl�ktnamn eller

SFS 1974; 156

firma f�r f�rs�kringsbolag som avses i 349 � d lagen (1948:433) om
f�rs�kringsr�relse.

6. Betr�ffande r�tt till ers�ttning f�r firmaintr�ng som har skett f�re

den nya lagens ikrafttr�dande g�ller, f�rutom best�mmelserna i

f�rordningen (1862:10 s. 1) o m tio�rig preskription och om kallelse �

ok�nda borgen�rer, att r�tten �r f�rlorad, om talan ej v�ckes f�re

utg�ngen av juni 1979 elle r vid den senare tidpunkt som kan f�lja av
19 � tredje stycket andra punkten nya lagen.

7. Best�mmelserna i 21 � nya lagen �ger motsvarande till�mpning i

fr�ga om intr�ng som har skett f�re ikrafttr�dandet.

CARL GUSTAF

CARL LIDBOM

(Justitiedepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom markands- och immaterialrätten

Konkurrenslag (2008:579)
Marknadsföringslag (2008:486)
Mönsterskyddslag (1970:485)
Patentlag (1967:837)
Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
Varumärkeslag (2010:1877)

JP Infonets tjänster inom marknad och immaterialrätt

Kommer du i kontakt med upphovs- och marknadsrättsliga frågor i ditt arbete? JP Infonet förser dagligen ett stort antal kunder med det juridiska underlag de behöver för att kunna fatta rättssäkra beslut. Oavsett om du har behov av juridiskt grundmaterial, fördjupande analyser eller nyhetsbevakning kring patentlagen, varumärkeslagen, marknadsföringslagen eller liknande, så har vi tjänsterna som passar för dig. Se allt inom marknad och immaterialrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1974:156

Viktiga lagar inom markands- och immaterialrätten

JP Infonets tjänster inom marknad och immaterialrätt

Om Lagboken.se