SVENSK F�RFATTNINGSSAMLING
1970 ⬢ Nr 412� 419
Utkom från trycket den 9 juli 1970
Nr 412
Lag
om otillljörlig marknadsförings
given Stockholms slott den 29 juni 1970.
V i GUSTAF ADOLF, med Guds nåde, Sveriges, Götes och
Vendes Konung, göra veterligt: att Vi, med riksdagen^, funnit
gott förordna som följ er.
1§
Företager näringsidkare vid marknadsföring av vara eller tjänst reklam
åtgärd eller annan handling, som genom att strida mot god affärssed eller
på annat sätt är otillbörlig mot konsumenter eller näringsidkare, kan mark
nadsrådet meddela honom förhud att fortsätta därmed eller att företaga
annan liknande handling. Förhud skall förenas med vite, om ej detta av sär
skilda skäl är obehövligt.
Förbud kan meddelas även anställd hos näringsidkare och annan som
handlar på näringsidkares vägnar samt var och en som i övrigt väsentligt
bidragit till handlingen.
2§
Näringsidkare som vid marknadsföring av vara eller tjänst uppsåtligen
använder vilseledande framställning, vilken avser hans egen eller annans
näringsverksamhet och är ägnad att påverka efterfrågan på varan eller
tjänsten, domes till böter eller fängelse i högst ett år.
Första stycket äger motsvarande tillämpning på anställd hos näringsidka
re och annan som handlar på näringsidkares vägnar.
3 §
Näringsidkare som erbjuder konsument att mot märke eller annat bevis,
vilket utlämnas vid försäljning av vara eller tjänst, erhålla annat än pengar
dömes till böter eller fängelse i högst ett år. Detta gäller dock ej om beviset
ger rätt endast till översyn, reparation eller liknande med avseende på det
sålda.
4§
Näringsidkare som i annat fall än som avses i 3 § till konsument bjuder
ut två eller flera varor för ett gemensamt pris eller erbjuder konsument
att vid köp av vara förvärva även annan vara utan ersättning eller mot sär
skilt lågt pris dömes, om varorna uppenbart saknar naturligt samband och
förfarandet försvårar för konsumenten att bedöma erbjudandets värde, till
böter eller fängelse i högst ett år. Vad som sägs här om vara gäller även
tjänst.
1 Prop. 1970: 57, 3LU 45, rskr 260.
73� 7000M. Svensk författningssamling 1970
c* \ . - . L.,
¬
974
1970 ⬢ Nr 412
5§
Den som överträtt vitesförbud dömes ej till ansvar enligt denna lag för
gärning som omfattas av förbudet.
I ringa fall dömes ej till straff för gärning som avses i 2, 3 eller 4 §.
6§
Fråga om förbud enligt 1 § upptages efter ansökan. Sådan ansökan göres
av konsumentombudsmannen. Beslutar denne för visst fall att ej göra an
sökan, får ansökan göras av näringsidkare som beröres av handlingen eller
av sammanslutning av näringsidkare, konsumenter eller löntagare.
7§
Beslut i fråga om förbud enligt denna lag utgör ej hinder att samma
fråga prövas på nytt, när ändrade förhållanden eller annat särskilt skäl
föranleder det.
8§
Om särsldlda skäl föranleder det, kan förbud meddelas även för tiden till
dess slutligt beslut föreligger.
9§
Fråga om förbud enligt 1 § får i fall som ej är av större vikt prövas av
konsumentombudsmannen genom förbudsföreläggande.
Förbudsföreläggande innebär att den som antages ha företagit handling,
som avses i 1 §, till godkännade omedelbart eller inom viss tid förelägges
förbud ^nd vite att fortsätta därmed eller företaga annan liknande handling.
Har föreläggande godkänts, gäller det som förbud som meddelats av mark
nadsrådet enligt 1 §. Godkännande som sker sedan den i föreläggandet ut
satta tiden har gått till ända är dock utan verkan.
Närmare bestämmelser om förbudsföreläggande meddelas av Konungen.
10 §
Talan om utdömande av vite föres vid allmän domstol av åklagare. Sådan
talan får väckas endast efter anmälan av konsumentombudsmannen eller
av annan som hos marlmadsrådet ansökt om förbudet.
Allmänt åtal för brott mot denna lag får väckas endast efter anmälan
eller medgivande av konsumentombudsmannen.
11 §
Vid överträdelse av vitesförbud eller av föreskrift i 2� 4 §§ kan domstol
efter vad som är skäligt förordna, att vilseledande framställning som finns
på vara, förpackning, reklamtryck, affärshandling eller dylikt skall utplå
nas eller ändras så att den icke längre är vilseledande. Kan detta syfte ej
uppnås på annat sätt, kan domstolen förordna att egendomen skall förstöras.
Egendom som avses i första stycket får tagas i beslag i avvaktan på för
ordnande som sägs där. Därvid gäller i tillämpliga delar föreskrifterna om
beslag i brottmål.
Första och andra styckena äger motsvarande tillämpning på erbjudan
de som avses i 3 §.
12 §
Den som bryter mot förbud eller gör sig skyldig till brott mot denna lag
skall ersätta skada som därigenom uppkommer för konkurrerande närings
idkare.
Rätt till ersättning för skada är förlorad, om talan ej väckes inom fem åf
frän det skadan uppkom.
¬
1970 ⬢ Nr 412 och 413
975
13 §
Konungen kan med avseende på främmande stat förordna att följande
bestämmelser skall gälla.
Beträffande vara som är försedd med oriktig eller vilseledande ursprungs
beteckning, genom vilken varan direkt eller indirekt anges vara frambragt
eller tillverkad i den främmande staten eller på någon inom denna belägen
ort, får domstol föreslcriva åtgärd enligt 11 § även i andra fall än som avses
där. Detta gäller dock ej om beteckningen enligt handelsbruk endast tjänar
att utmärka varans art eller om den åtföljes av uppgift som tydligt anger att
varan ej frambragts eller tillverkats i den angivna staten eller på den an
givna orten.
Ansökan om åtgärd enligt andra stycket får göras av åklagare eller, om
denne beslutat att ej göra ansökan, av någon som driver rörelse med vara av
samma slag som den vara ansökningen avser.
Denna lag träder i lu-aft den 1 januari 1971.
Det alla som vederbör hava sig hörsamligen att efterrätta. Till yttermera
visso hava Vi detta med egen hand underslu-ivit och med Vårt kungl. sigill
bekräfta låtit.
Stockholms slott den 29 juni 1970.
GUSTAF ADOLF
(L.S.)
(Justitiedepartementet)
LENNART GEIJER
¬