SFS 1971:392

710392.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1971:392 Växtförädlarrättslag;

Utkom från trycket

given Stockholms slott den 27 maj 1971.

den 23 juni 1971

I

v i GUSTAF ADOLF, med Guds nåde, Sveriges, Götes

och Vendes Konung, göra veterligt; att Vi, med riks-
dagenS funnit gott förordna som följer.

Allmänna bestämmelser

1 § Denna lag äger tillämpning på växtsort, tillhörande växtsläkte eller

växtart som Konungen bestämmer.

2 § Förädlare, som här i riket framställt en växtsort, eller hans rätts­
innehavare kan genom registrering få ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja

sorten enligt denna lag (växtförädlarrätt).

Förädlare som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige eller

sådan förädlares rättsinnehavare kan förvärva växtförädlarrätt även till

sort som framställts utomlands.

Konungen kan, i den mån det är nödvändigt för uppfyllande av Sve­

riges förpliktelser enligt överenskommelse med främmande stat och i

övrigt under förutsättning av ömsesidighet eller om det är av betydande
allmänt intresse, förordna att växtförädlarrätt får förvärvas även för
sort som framställts i främmande stat av annan än den som är svensk
medborgare eller har hemvist i Sverige.

3 § Växtsort registreras endast om den

1. genom minst ett viktigt kännetecken tydligt skiljer sig från annan

sort som blivit känd före dagen för registreringsansökningen,

2. är tillräckligt likformig (homogen) med hänsyn tagen till de sär­

drag, som dess sexuella eller vegetativa förökning betingar,

3. efter förökning utförd i enlighet med den av förädlaren anvisade

förökningsmetoden är beständig (stabil) med avseende på sina väsentliga
kännetecken.

Växtsort anses som känd, om material därav yrkesmässigt utbjudits

till försäljning eller eljest tillhandahållits eller om den intagits i eller an­

mälts till officiell sortlista, förekommer i all mänt tillgänglig referenssam ­

ling eller noggrant beskrivits i allmänt tillgänglig skrift eller om den el­

jest kommit till allmänhetens kännedom.

864

1 Prop. 1971: 40, LU 12, rskr 1 51.

¬

background image

Registrering får ej ske, om växtmaterial av sorten med samtycke av

SFS 1971:392

förädlaren eller hans rättsinnehavare yrkesmässigt förts i handeln här i
riket före dagen för registreringsansökningen eller utom riket mer än

fyra år före nämnda dag,

4 § Växtförädlarrätt innebär att, med de undantag som anges nedan,
annan än innehavaren av växtförädlarrätten (sortinnehavaren) icke får
utan dennes lov utnyttja växtsorten yrkesmässigt genom att

1. framställa eller till riket införa växtmaterial av sorten i syfte att

materialet skall utbjudas till försäljning för förökningsändamål eller el­

jest tillhandahållas för sådant ändamål,

2. utbjuda till försäljning eller eljest tillhandahålla växtmaterial av

sorten för förökningsändamål,

3. i fall, då upprepad användning av växtmaterial av sorten är nöd­

vändig för framställning av växtmaterial av annan sort, använda växt­
material av sorten för sådan framställning och i syfte att det framställda
materialet skall utbjudas till försäljning för förökningsändamål eller el­

jest tillhandahållas för sådant ändamål.

I fråga om prydnadsväxter innebär växtförädlarrätten därjämte att

annan än sortinnehavaren icke får utan dennes lov använda plantor eller
delar av plantor som förökningsmaterial för yrkesmässig framställning
av snittblommor eller annat material för prydnadsändamål.

5 § Konungen kan förordna, att ansökan om registrering av växtsort,
vilken tidigare angivits i ansökan om skydd utom riket, skall vid tillämp­
ning av 3 § första stycket 1 och tredje stycket anses gjord samtidigt med

ansökningen utom riket, om sökanden yrkar det.

I förordnande skall anges de närmare villkor under vilka sådan priori­

tet får åtnjutas.

Registreringsansökan och dess handläggning

6 § Registrering enligt denna lag sker i växtsortregistret, som föres av

statens växtsortnämnd.

Vid registrering av växtsort skall även sortens benämning registreras.

7 § Ansökan om registrering av växtsort göres skriftligen hos växtsort-
nämnden.

Ansökningen skall innehålla tydlig beskrivning av sorten med särskilt

angivande av det eller de kännetecken som skiljer sorten från andra sor­

ter samt förslag till benämning på sorten. I ansökningen skall förädlarens

namn anges. Sökes registrering av annan än förädlaren, skall sökanden

styrka sin rätt till sorten.

Vid ansökningshandlingen skall fogas en av sökanden egenhändigt

underskriven försäkran på heder och samvete att sorten, såvitt sökanden

har sig bekant, icke före den dag då ansökningen göres eller enligt 5 §

skall anses gjord blivit känd på sätt som enligt 3 § tredje stycket hindrar

registrering.

865

55�SFS 1971

¬

background image

SFS 1971:392

I samband med ansökningen skall sökanden tillhandahålla en för

provning av sorten behövlig mängd växtmaterial därav.

Sökanden skall erlägga fastställd ansökningsavgift.

8 § Sortbenämning skall göra det möjligt att skilja växtsorten från

andra sorter.

Sortbenämning får icke godtagas om den
1. består av enbart siffror,

2. uppenbarligen är ägnad att vilseleda allmänheten,
3. strider mot lag eller annan författning eller mot allmän ordning el­

ler om den är ägnad att väcka förargelse,

4. kan förväxlas med sortbenämning som för sort av samma eller när­

stående växtart införts eller föreslagits för införande i växtsortregistret
eller annan officiell sortlista eller som användes på förökningsmaterial
av sådan sort,

5. kan förväxlas med varumärke, namn, firma eller annan beteckning

för vilken annan än sökanden åtnjuter skydd och som skulle ha utgjort
hinder mot att registrera sortbenämningen som varumärke, för material
av växtsort eller för varor av liknande slag,

6. kan förväxlas med sådant varumärke för material av växtsort eller

för varor av liknande slag, för vilket sökanden åtnjuter skydd.

Konungen kan under förutsättning av ömsesidighet förordna, att sort­

benämning som registrerats eller sökts registrerad i främmande stat skall
utan hinder av första och andra styckena registreras i Sverige, om icke

synnerliga skäl är däremot.

9 § I samma ansökan får icke sökas registrering av två eller flera växt­

sorter.

10 § Sökande, som icke har hemvist i Sverige, skall ha ett här bosatt

f

ombud, som äger företräda honom i allt som rör ansökningen.

!. '

I

11 § Har sökanden ej iakttagit vad som är föreskrivet om ansökan el-

, :

ler föreligger annat hinder för bifall till ansökningen, skall sökanden fö-

i

reläggas att inom viss tid yttra sig eller vidtaga rättelse.

; '

Underlåter sökanden att inom förelagd tid inkomma med yttrande el-

^ ;

ler vidtaga åtgärd för att avhjälpa anmärkt brist, avskrives ansökningen.
Erinran härom skall tagas in i föreläggandet.

'

12 § Föreligger hinder för bifall till ansökningen även efter det yttran­

de avgivits och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall

)'

ansökningen avslås, om ej anledning förekommer att ge sökanden nytt

i

föreläggande.

13 § Påstår någon inför växtsortnämnden att han äger bättre rätt till

växtsorten än sökanden och är saken tveksam, kan nämnden förelägga

honom att väcka talan vid domstol inom viss tid vid påföljd att hans
påstående annars lämnas utan avseende vid ansö kningens fortsatta pröv­
ning.

�r tvist om bättre rätt till so rten anhängig vid domstol, kan registre­

ringsansökningen förklaras vilande i avbidan på att målet slutligt avgö-

866

res.

i.

¬

background image

14 § Visar någon inför växtsortnämnden att han äger bättre rätt till

gFS 1971: 392

växtsorten än sökanden, skall nämnden överföra ansökningen på ho­
nom, om han yrkar det. Den som får en ansökan överförd på sig skall

erlägga ny ansökningsavgift.

Om överföring yrkas, får ansökningen ej avskrivas, avslås eller bifal­

las, förrän yrkandet slutligt prövats.

15 § �r ansökningshandlingarna fullständiga och föreligger icke hin­

der för registrering, skall växtsortnämnden kungöra ansökningen för att

bereda allmänheten tillfälle att inkomma med invändning mot ansök­

ningen.

Invändning göres skriftligen hos växtsortnämnden inom tid som

nämnden bestämmer.

16 § Växtsortnämnden skall föranstalta om prov med material av växt­

sorten, om ej detta av särskilda skäl anses onödigt. För proven skall er­

läggas fastställd avgift.

17 § Sedan tid för framställande av invändning mot ansökningen ut­

gått oeh prov med material av växtsorten slutförts, tages ansökningen
upp till f ortsatt prövning. Vid denna prövning äger 11�14 §§ tillämp­

ning.

Sökanden skall beredas tillfälle att yttra sig över gjord invändning och

utfört prov.

18 § Talan mot slutligt beslut av växtsortnämnden i ärende angående

ansökan om registrering av växtsort får föras av sökanden, om beslutet
gått honom emot. Mot beslut, varigenom ansökan bifallits trots att in­
vändning framställts i behörig ordning, får talan föras av den som gjort
invändningen. �&terkallar invändaren sin talan, får denna likväl prövas,
om särskilda skäl föreligger.

Mot beslut, varigenom yrkande om överföring enligt 14 § bifallits, får

talan föras av sökanden. Den som framställt yrkande om överföring får

föra talan mot beslut varigenom yrkandet avslagits.

19 § Talan enligt 18 § föres hos lantbruksstyrelsen genom besvär inom

två månader från beslutets dag. Den som vill anföra besvär skall inom

samma tid erlägga fastställd besvärsavgift vid påföljd att besvären an­
nars ej upptages till prövning.

Mot beslut av lantbruksstyrelsen får talan föras av sökanden, om be­

slutet gått honom emot. Talan föres hos Konungen genom besvär inom

två månader från beslutets dag.

20 § Bifalles ansökan om registrering av växtsort och vinner beslutet

härom laga kraft, skall sorten tagas in i växtsortregistret och registrering­
en kungöras.

Beslut att avskriva eller avslå ansökan som kungjorts enligt 15 § skall

kungöras, sedan beslutet vunnit laga kraft.

867

¬

background image

SFS 1971: 392

Växtförädlarrättens giltighetstid

'y

⬢ i

1.

21 § Växtförädlarrätt gäller från den dag, då ansökningen om registre­
ring bifölls, och kan upprätthållas under femton eller, såvitt gäller vin,

fruktträd och deras grundstammar, skogsträd och prydnadsträd, aderton

år räknat från ingången av året efter det, då beslutet om registrering

vann laga kraft.

Användande av sortbenäm ning

22 § Den som yrkesmässigt utbjuder till försäljning eller eljest tillhan­

dahåller förökningsmaterial av växtsort, för vilken registrering skett,

skall därvid använda den för sorten registrerade benämningen även se­

dan skyddstiden för sorten utgått eller växtförädlarrätten eljest upphört.

Registrerad benämning på sort eller en med denna förväxlingsbar be­

nämning får ej användas för annan sort av samma eller närstående
växtart eller för material av sådan sort, så länge registreringen av benäm­

ningen består.

�&rsavgifter

23 § För växtförädlarrätt skall f�r varje kalenderår räknat från och

med året efter det, då ansökan om registrering bifallits, erläggas fast­

ställd årsavgift, om annat icke bestämts med stöd av 49 §.

�&rsavgift förfaller till betalning första dagen av det kalenderår den

avser. �&rsavgift för år, som börjat innan växtsorten registrerats eller in­
om två månader därefter, förfaller dock först två månader efter dagen

för registreringen. �&rsavgift får ej erläggas innan registrering skett och

ej heller tidigare än sex månader före det kalenderår avgiften avser.

�&rsavgift får, med den förhöjning som är fastställd, erläggas inom sex

månader efter förfallodagen.

Efterkontroll

24 § För kontroll av beständigheten hos registrerad växtsort kan växt-

sortnämnden förelägga sortinnehavaren att tillhandahålla nämnden för­

ökningsmaterial av sorten samt erforderliga handlingar och upplysningar.

Licens, överlåtelse m. m.

25 § Har sortinnehavaren medgivit annan rätt att yrkesmässigt utnytt­

ja registrerad växtsort (licens), får denne överlåta sin rätt vidare endast

om avtal träffats därom.

Ingår licensen i en rörelse får den dock överlåtas i samband med över­

låtelse av rörelsen eller del därav, om ej annat avtalats. I sådant fall sva-

868

rar överlåtaren alltjämt för att licensavtalet fullgöres.

V/-

¬

background image

'26' § Har växtförädlarrätt övergått på annan eller har licens upplåtits

SFS 1971:392

eller överlåtits, skall på begäran och mot fastställd avgift anteckning där­
om göras i växtsortregistret. Visas att licens som antecknats i registret

upphört att gälla, skall anteckningen avföras.

Första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om tvångslicens.
I mål eller ärende om växtförädlarrätt anses den som sortinnehavare,

vilken senast blivit införd i växtsortregistret i denna egenskap.

27 § Förses icke marknaden med förökningsmaterial av registrerad

växtsort på skäliga villkor och i den omfattning som är påkallad med

hänsyn till folkhushållet eller eljest från allmän synpunkt, kan den som

vill här i riket yrkesmässigt utnyttja sorten få tvångslicens därtill, om

godtagbar anledning till underlåtenheten saknas. Tvångslicens innefattar

även rätt att av sortinnehavaren få förökningsmaterial av sorten i den
omfattning som är skälig.

28 § Tvångslicens får icke meddelas annan än den som kan antagas
ha förutsättningar att utnyttja växtsorten på godtagbart sätt och i över­

ensstämmelse med licensen.

Tvångslicens utgör icke hinder för sortinnehavaren att siälv utnyttja

sorten eller att upplåta licens. Tvångslicens kan övergå till annan endast

tillsammans med rörelse vari den utnyttjas eller utnyttjandet avsetts sko­

la ske.

29 § Tvångslicens meddelas av rätten, som även bestämmer i vilken

omfattning växtsorten får utnyttjas samt fastställer vederlaget och öv­
riga villkor för licensen. När väsentligt ändrade förhållanden påkallar
det, kan rätten på yrkande upphäva licensen eller fastställa nya villkor

för denna.

Växtförädlarrättens upphörande m. m.

30 § Erlägges ej årsavgift enligt 23 §, är växtförädlarrätten förfallen

från och med ingången av det år för vilket avgift icke erlagts.

31 § Har växtsort registrerats i strid mot 1 eller 2 § eller mot 3 § första
stycket 1 eller tredje stycket och föreligger alltjämt hindret, skall rätten

på talan därom häva registreringen. Registreringen får dock icke hävas
på den grund att den som fått registreringen varit berättigad till endast
viss andel i växtförädlarrätten.

Talan som grundas på att växtsort registrerats för annan än den som

är berättigad därtill enligt 2 § får föras endast av den som påstår sig vara

berättigad till sorten. Talan skall väckas inom ett år efter det att käran­

den fått kännedom om registreringen och de övriga omständigheter på

vilka talan grundas. Var sortinnehavaren i god tro när sorten registrera­

des eller när växtförädlarrätten övergick på honom, får talan icke väckas
senare än tre år efter registreringen.

I övriga fall får talan föras av var och en som lider förfång av regi­

streringen och, om det är påkallat från allmän synpunkt, av myndighet
som Konungen bestämmer.

869

¬

background image

it.

⬢r) ⬢

SFS 1971: 392

32 § Har växtsort registrerats för annan än den som är berättigad där­

till enligt 2 §, skall rätten på talan av den berättigade överföra registre­
ringen på honom. Talan skall väckas inom tid som anges i 31 § andra

stycket.

33 § Har sortinnehavaren ej efterkommit föreläggande av växtsort-

nämnden enligt 24 § och utgör underlåtenheten hinder för tillförlitlig ef-

terkontroll av växtsorten, skall nämnden avföra sorten ur registret.

Finnes registrerad växtsort icke ha bibehållit det eller de känneteckeh

som vid registreringen skilde sorten från andra sorter, skall växtsort-

nämnden avföra sorten ur registret.

34 § Om sortinnehavaren skriftligen hos växtsortnämnden avstår från

växtförädlarrätten, skall nämnden avföra växtsorten ur registret.

�r växtförädlarrätt utmätt eller är tvist om överföring av registrering

anhängig, får sorten icke på begäran av sortinnehavaren avföras ur
registret så länge utmätningen består eller tvisten icke blivit slutUgt av­
gjord.

35 § Har sortbenämning registrerats i strid mot denna lag och förelig­

ger alltjämt skälet mot registrering, skall växtsortnämnden registrera ny

benämning för växtsorten. Detsamma gäller om registrerad sortbenäm­
ning uppenbarligen blivit ägnad att vilseleda allmänheten eller blivit stri­

dande mot allmän ordning eller ägnad att väcka förargelse.

Sortinnehavare skall i fall som avses i första stycket beredas tillfälle

att föreslå ny benämning.

Registrerad benämning på sort, för vilken skyddstiden utgått eller

växtförädlarrätten eljest upphört, får på sortinnehavarens begäran eller

då anledning därtill eljest föreligger efter prövning av växtsortnämnden

avföras ur växtsortregistret, om benämningen icke längre användes.

Ansvar och ersättnings skyldighet m. m.

36 § Gör någon intrång i växtförädlarrätt och sker det uppsåtligen,

dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.

Allmänt åtal för brott som avses i första stycket får väckas endast om

målsägande anger brottet tUl åtal och åtal av särskilda skäl är påkallat

från allmän synpunkt.

37 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör intrång i växtföräd­

larrätt skall utge skälig ersättning för utnyttjandet av växtsorten samt
ersättning för den ytterligare skada som intrånget medfört. Föreligger
endast ringa oaktsamhet, kan ersättningen jämkas.

Gör någon intrång i växtförädlarrätt utan uppsåt eller oaktsamhet,

skall han utge ersättning för utnyttjandet av sorten, om och i den mån

det är skäligt.

Talan om ersättning för intrång i växtförädlarrätt skall väckas inom

fem år från det skadan uppkom vid påföljd att rätten till ersättning an-

870

nars är förlorad.

¬

background image

38 § På yrkande av den som lidit intrång i växtförädlarrätt kan rätten

SFS 1971: 392

dfter vad som är skäligt till förebyggande av fortsatt intrång förordna,

att växtmaterial med avseende å vilket intrång föreligger skall mot lösen
utlämnas till den som lidit intrånget eller ock förstöras. Detta gäller icke
mot den som i god tro förvärvat materialet eller särskild rätt till detta
och ej själv gjort intrång i växtförädlarrätten.

Material som avses i första stycket får tagas i beslag, om brott som

anges i 36 § skäligen kan antagas föreligga. Vad som är föreskrivet om

beslag i brottmål i allmänhet äger därvid tillämpning.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket kan rätten på yrkande

förordna, att innehavare av material som avses där skall äga förfoga

över materialet mot skäligt vederlag och på skäliga villkor i övrigt.

39 § Utnyttjar någon yrkesmässigt växtsort, som avses med ansökan

om registrering, äger vad som sägs om intrång i växtförädlarrätt motsva­
rande tillämpning, om ansökningen leder till r egistrering. Till ansvar får
dock icke dömas, och ersättning för skada på grund av utnyttjande som

sker innan ansökningen kungjorts enligt 15 § får bestämmas endast en­
ligt 37 § andra stycket.

Bestämmelsen i 37 § tredje stycket äger icke tillämpning, om ersätt­

ningstalan väckes senast ett år efter det växtförädlarrätten registrerades.

40 § Har registrering av växtsort hävts genom dom som vunnit laga

kraft, får icke dömas till straff, ersättning eller säkerhetsåtgärd enligt

36�39 §§.

Föres talan om intrång i växtförädlarrätt och gör den mot vilken talan

föres gällande att registreringen bör hävas, skall rätten på hans yrkande
förklara målet vilande i avbidan på att frågan om registreringens hävan­

de slutligt prövas. �r talan härom icke väckt, skall rätten i samband
med vila ndeförklaringen förelägga honom viss tid inom vilken sådan ta­

lan skall väckas.

41 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 22 § dömes

till böter. Han skall även ersätta uppkommen skada. Föreligger endast

ringa oaktsamhet, skall ej dömas till ansvar. Ersättningen kan i sådant

fall jämkas.

Räftegångsb estämmelser

42 § Sortinnehavare eller den som på grund av licens får utnyttja växt­

sort kan föra talan om fastställelse, huruvida han på grund av registre­

ringen åtnjuter skydd mot annan, ifall ovisshet råder om förhållandet
och denna länder honom till förfång.

Under samma villkor kan den som driver eller avser att driva verk­

samhet föra talan mot sortinnehavare om fastställelse, huruvida hinder
föreligger mot verksamheten på grund av registreringen.

Göres i mål som avses i första stycket gällande att registreringen bör

hävas, äger 40 § andra stycket motsvarande tillämpning.

871

¬

background image

SFS 1971:392

43 § Den som vill väcka talan om hävande av registrering av växtsort,

om överföring av registrering eller om meddelande av tvångslicens skall
anmäla detta till växtsortnämnden samt underrätta var och en som enligt
växtsortregistret innehar licens att utnyttja sorten. Vill licenstagare väcka
talan om intrång i växtförädlarrätten eller om fastställelse enligt 42 §
första stycket, skall han underrätta sortinnehavaren därom.

Underrättelseskyldighet enligt första stycket anses fullgjord, när un­

derrättelse i betald rekommenderad försändelse sänts under den adress

,

som antecknats i växtsortregistret.

i

Visas icke, när talan väckes, att anmälan eller underrättelse skett en-

'!

ligt första stycket, skall käranden ges t id därtill. Försitter han denna tid,
får hans talan icke tagas upp till prövning.

44 § Finnes ej enligt rättegångsbalken behörig domstol för talan om

j

bättre rätt till växtsort, om hävande av registrering av sort eller om över­

föring av sådan registrering om tvångslicens eller om fastställelse enligt

42 § väckes talan vid Stockholms tingsrätt.

'f

f''

45 § Avskrift av dom eller slutligt beslut i mål som avses i 13, 29, 31,

' '

32, 36�39 eller 42 § sändes till växtsortnämnden.

Särskilda bestämmelser

46 § Sortinnehavare som icke har hemvist i Sverige skall ha ett här

bosatt ombud med behörighet att för honom taga emot delgivning av

stämning, kallelser och andra handlingar i mål och ärenden om växtför-
ädlarrätt med undantag av stämning i brottmål och av föreläggande för
part av infinna sig personligen inför domstol. Ombud skall anmälas till

växtsortregistret och antecknas i detta .

Har sortinnehavare ej anmält ombud enligt första stycket, kan delgiv­

ning i stället ske genom att den handling som skall delges sändes till ho­

nom med posten i betalt brev under hans i växtsortregistret antecknade
adress. �r fullständig adress ej antecknad i registret, kan delgivning ske

genom att handlingen anslås i växtsortnämndens lokal. Om delgivning-
en skall kungörelse införas i allmänna tidningarna. Delgivningen anses

ha skett när vad nu sagts blivit fullgjort.

47 § Konungen kan under förutsättning av ömsesidighet förordna, att
10 eller 46 § icke skall gälla i f råga om sådan sökande eller sortinneha­

vare som har hemvist i viss frä mmande stat eller har ett i den staten bo­

satt ombud som anmälts hos växtsortnämnden och äger sådan behörig­
het som avses i nämnda paragrafer.

48 § Talan mot annat slutligt beslut av växtsortnämnden enligt denna

lag än som avses i 18 § föres hos lantbruksstyrelsen genom besvär inom
två månader från beslutets dag. Den som vill anföra besvär skall inom

samma tid erlägga fastställd besvärsavgift vid påföljd att besvären an­

nars ej upptages till prövning.

Talan mot lantbruksstyrelsens beslut föres hos Konungen genom be-

872

svär inom två månader från beslutets dag.

¬

background image

49 § Avgifter enligt denna lag fastställes av Konungen eller, såvitt gäl-

SFS 1971: 392

ler avgifter för prov enligt 16 §, av myndighet som Konungen bestäm­

mer. Vid fastställande av årsavgifter kan Konungen förordna att ett eller

flera av de första åren skall vara avgiftsfria.

50 § Konungen kan förordna att undersökning av växtsort för vilken

registrering sökes får äga rum hos myndighet i annan stat eller hos inter­
nationell institution samt att den som söker registrering för sort, för vil­

ken h an tidigare sökt registrering i annan stat, skall vara skyldig att re­

dovisa vad myndighet i den staten delgivit honom rörande prövningen
av villkoren för registrering.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971.

Ansökan om registrering av växtsort, som tagits in i rikssortlistan un­

der tiden den 1 juli 1968�den 30 juni 1971, skall vid tillämpning av 3 §

första stycket 1 och tredje stycket anses gjord samtidigt med intagning­

en i rikssortlistan, om ansökan om registrering göres inom sex månader

efter denna lags ikraftträdande.

Det alla som vederbör hava sig hörsamligen att efterrätta. Till ytter­

mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med Vårt
kungl. sigill bekräfta låtit.

Stockholms slott den 27 maj 1971.

GUSTAF ADOLF

LENNART GEIJER

(L. S.)

(Justitiedepartementet)

¬

Viktiga lagar inom markands- och immaterialrätten
JP Infonets tjänster inom marknad och immaterialrätt

JP Infonets tjänster inom marknad och immaterialrätt

Kommer du i kontakt med upphovs- och marknadsrättsliga frågor i ditt arbete? JP Infonet förser dagligen ett stort antal kunder med det juridiska underlag de behöver för att kunna fatta rättssäkra beslut. Oavsett om du har behov av juridiskt grundmaterial, fördjupande analyser eller nyhetsbevakning kring patentlagen, varumärkeslagen, marknadsföringslagen eller liknande, så har vi tjänsterna som passar för dig. Se allt inom marknad och immaterialrätt.