SFS 1997:306 Växtförädlarrättslag

Du är här: Start / Marknads- och immaterialrätt / Växtförädlarrättslag (1997:306) / SFS 1997:306 Växtförädlarrättslag
SFS 1997_306 Växtförädlarrättslag

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1997:306
Utkom från trycket
den 13 juni 1997

Växtförädlarrättslag;

utfärdad den 29 maj 1997.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs följande.

1 kap. Förvärv av växtförädlarrätt

1 § Den som i Sverige har framställt en ny växtsort eller dennes rätts-

innehavare kan få ensamrätt att utnyttja växtsorten enligt denna lag (växt-
förädlarrätt).

Den som utomlands har framställt en ny växtsort eller dennes rätts-

innehavare kan få växtförädlarrätt till växtsorten, om framställaren är svensk
medborgare eller har hemvist i Sverige.

Växtförädlarrätt kan också förvärvas av

1. den som har framställt en ny växtsort i en främmande stat som är anslu-

ten till den internationella konventionen den 2 december 1961 för skydd av
växtförädlingsprodukter eller i en stat som är medlem i en mellanstatlig
organisation som i sin tur är ansluten till denna konvention eller av en sådan
persons rättsinnehavare, eller

1

Prop. 1996/97:128, bet. 1996/97:LU20, rskr. 1996/97:245.

518

background image

SFS 1997:306

2. den som är medborgare eller har hemvist i en sådan stat och som i annat

fall än som anges under 1 har framställt en ny växtsort utomlands eller av en
sådan persons rättsinnehavare.

Första-tredje styckena gäller även den som har upptäckt och vidareut-

vecklat en ny växtsort eller dennes rättsinnehavare.

Växtförädlarrätt förvärvas genom registrering av växtsorten.

2 § Regeringen får förordna att växtförädlarrätt får förvärvas även i andra
fall än som anges i 1 §, om det är av betydande intresse för svensk folk-
försörjning eller för den svenska växtodlingen.

Regeringen får vidare föreskriva om lagens tillämpning med avseende på

andra länder under förutsättning av ömsesidighet eller om det följer av ett så-
dant avtal med en främmande stat eller mellanfolklig organisation som riks-
dagen har godkänt.

3 § Med växtsort avses i denna lag en samling växter inom en och samma
botaniskt systematiska enhet av lägsta kända nivå, om denna samling kan

1. definieras genom kännetecken som har sitt ursprung i en viss genotyp

eller kombination av genotyper,

2. skiljas från varje annan grupp av växter genom åtminstone ett av dessa

kännetecken, och

3. betraktas som en enhet när det gäller dess lämplighet att förökas i oför-

ändrat skick.

2 kap. Växtförädlarrättens omfattning

1 § Växtförädlarrätten omfattar

1. den växtsort som registrerats i enlighet med vad som föreskrivs i denna

lag,

2. samlingar av växter som inte tydligt skiljer sig från den registrerade sor-

ten,

3. växtsorter som är väsentligen avledda från den registrerade sorten, om

den registrerade sorten inte i sin tur är väsentligen avledd, och

4. växtsorter som kan framställas endast genom upprepad användning av

den registrerade sorten.

En växtsort skall anses som väsentligen avledd om den

1. till övervägande del har avletts från den ursprungliga sorten, eller från

en sort som i sig till övervägande del är avledd från den ursprungliga sorten,
och då har bibehållit de väsentliga kännetecken som är ett resultat av den ur-
sprungliga sortens genotyp eller kombination av genotyper,

2. klart kan särskiljas från den ursprungliga sorten, och
3. bortsett från de skillnader som beror på avledningsförfarandet överens-

stämmer med den ursprungliga sorten när det gäller de väsentliga känne-
tecken som är ett resultat av den ursprungliga sortens genotyp eller kombina-
tion av genotyper.

2 § Med de undantag som anges i 3 och 4 §§ innebär växtförädlarrätten att
ingen utan samtycke av innehavaren av växtförädlarrätten får utnyttja en
växtsort eller en annan samling växter som omfattas av växtförädlarrätten
genom att

519

background image

SFS 1997:306

1. producera eller reproducera förökningsmaterial,

2. bearbeta förökningsmaterial för förökningsändamål,
3. bjuda ut förökningsmaterial till försäljning,

4. sälja eller på något annat sätt tillhandahålla förökningsmaterial,
5. exportera förökningsmaterial från Sverige,
6. importera förökningsmaterial till Sverige, eller
7. lagerhålla förökningsmaterial för något av de ändamål som anges under

1-6.

Om innehavaren av växtförädlarrätten inte har haft någon rimlig möjlighet

att göra sin rätt gällande med avseende på visst förökningsmaterial, får ingen
utan hans eller hennes samtycke utnyttja växtsorten genom att vidta sådana
åtgärder som anges i första stycket 1-7 med skördat material som har fram-
ställts med hjälp av detta förökningsmaterial.

3 § Växtförädlarrätten omfattar inte

1. utnyttjande som sker privat och för icke-kommersiella ändamål,

2. utnyttjande för experiment, och
3. utnyttjande för framställning av nya växtsorter.

4 § Växtförädlarrätten omfattar inte utnyttjande av växtmaterial som har
bringats i omsättning inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av
innehavaren av växtförädlarrätten eller med dennes samtycke.

Första stycket gäller inte utnyttjande som innefattar export av växtmaterial

som kan användas för förökningsändamål, om exporten sker till ett främ-
mande land där sorter av växtsläktet eller växtarten i fråga inte kan skyddas
och det exporterade materialet inte är avsett för slutlig förbrukning.

5 § Vad som sägs om undantag från ensamrätten i artikel 14 i rådets för-
ordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens
växtförädlarrätt2 och i de tillämpningsföreskrifter som har meddelats med
stöd av artikeln skall också tillämpas på en växtsort som registrerats enligt
denna lag. Vad som i artikeln och tillämpningsföreskrifterna sägs om gemen-
skapens växtförädlarrätt skall avse växtförädlarrätt enligt denna lag.

3 kap. Villkor för registrering

1 § En växtsort får registreras endast om den är

1- ny,

2. särskiljbar,
3. enhetlig med avseende på dess väsentliga kännetecken och

4. stabil.

2 § En växtsort skall anses som ny, om inte förökningsmaterial eller
skördeprodukter av sorten med samtycke från förädlaren eller dennes
rättsinnehavare har sålts eller på annat sätt avyttrats till andra i syfte att ut-
nyttja sorten

1. här i landet tidigare än ett år före dagen för registreringsansökan,

2. utomlands tidigare än sex år före dagen för registreringsansökan, när

denna gäller träd eller vin, eller

2

E G T n r L 2 2 7 , 1.9.1994, s. 1, Celex 394R2100.

520

background image

SFS 1997:306

3. utomlands tidigare än fyra år före dagen för registreringsansökan, när

denna gäller något annat växtslag än träd eller vin.

3 § En växtsort skall anses som särskiljbar, om den tydligt skiljer sig från

andra sorter som är kända vid tidpunkten för registreringsansökan.

En växtsort skall anses som känd, om material av den yrkesmässigt bjudits

ut till försäljning, sålts eller på annat sätt tillhandahållits. Växtsorten skall
också anses som känd, om den registrerats för växtförädlarrätt, tagits in i en
officiell sortlista, förekommer i en allmänt tillgänglig referenssamling, be-
skrivits i en allmänt tillgänglig skrift eller på något annat sätt kommit till all-
mänhetens kännedom.

�ven en växtsort som inte har kommit till allmänhetens kännedom skall

anses som känd, om en ansökan om ensamrätt eller om intagning i officiell
sortlista har gjorts i något land och ansökan senare bifalls.

4 § Vid bedömningen av om en växtsort är enhetlig bortses från de varia-
tioner som kan förväntas med hänsyn till särskilda förhållanden vid sortens
förökning.

5 § En växtsort skall anses som stabil, om dess väsentliga kännetecken för-
blir oförändrade efter upprepad förökning eller, när sorten har en särskild
förökningscykel, vid slutet av varje sådan cykel.

6 § Har sökanden eller någon från vilken sökanden härleder sin rätt tidi-
gare ansökt om skydd för växtsorten i någon stat som är ansluten till den
internationella konventionen den 2 december 1961 för skydd av växtför-
ädlingsprodukter och söks registrering här i landet inom tolv månader från
den dag då ansökan gjordes i den främmande staten, skall vid tillämpningen
av 2-5 §§ den här ingivna ansökan anses gjord samtidigt med ansökan i den
främmande staten, om sökanden yrkar det.

Sådan prioritet får även medges från en ansökan om skydd som har gjorts

i en annan främmande stat, om motsvarande prioritet från en svensk ansökan
om skydd för växtsort medges i den staten och om den där gällande lagstift-
ningen i huvudsak stämmer överens med konventionen. Om skydd har sökts
i flera främmande stater, räknas tolvmånadersfristen från den dag då den för-
sta ansökan om skydd gjordes.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva

i vilken ordning ett yrkande om prioritet skall framställas och vilka hand-
lingar som skall ges in till stöd för yrkandet. Om dessa föreskrifter inte
iakttas, gäller inte rätten till prioritet.

7 § En växtsort får inte registreras, om den redan är registrerad för gemen-
skapens växtförädlarrätt enligt rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27

juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt.

4 kap. Sortbenämning

1 § En registrerad växtsort skall ha en sortbenämning. Denna skall göra det

möjligt att skilja växtsorten från andra sorter.

521

background image

SFS 1997:306

En sortbenämning får inte godtas, om den

1. består av enbart siffror, såvida det inte är fast praxis att beteckna sorter

på det sättet,

2. uppenbarligen är ägnad att vilseleda allmänheten,
3. strider mot lag eller annan författning eller mot allmän ordning eller är

ägnad att väcka förargelse,

4. kan förväxlas med en sortbenämning som för en sort inom växtarten -

eller en näraliggande växtart införts i eller föreslagits för införande i växt-
sortregistret, ett motsvarande utländskt register eller en annan officiell sort-
lista eller som används på förökningsmaterial av en sådan sort,

5. kan förväxlas med ett varumärke, ett namn, en firma eller någon annan

beteckning för vilken någon annan än sökanden har skydd och som skulle ha
utgjort hinder mot att registrera sortbenämningen som varumärke för mate-
rial av en växtsort eller för varor av liknande slag,

6. kan förväxlas med ett sådant varumärke för material av en växtsort eller

för varor av liknande slag för vilket sökanden har skydd.

Regeringen får under förutsättning av ömsesidighet förordna att en sort-

benämning som har registrerats eller sökts registrerad i en främmande stat
skall registreras i Sverige trots första och andra styckena, om det inte finns
synnerliga skäl mot detta.

2 § Den som bjuder ut förökningsmaterial av en registrerad växtsort till
försäljning eller på något annat sätt tillhandahåller sådant material skall an-
vända den registrerade sortbenämningen. Detta gäller även sedan skydds-
tiden har gått ut eller växtförädlarrätten av någon annan anledning har upp-
hört.

En registrerad benämning på en sort eller en med denna förväxlingsbar

benämning får inte användas för en annan sort av samma eller närstående
växtart eller för material av en sådan sort så länge registreringen av benäm-
ningen består.

5 kap. Ansökningsförfarandet

1 § Registrering enligt denna lag sker i det växtsortregister som förs av
Statens växtsortnämnd.

När en växtsort registreras skall även sortens benämning registreras.

2 § En ansökan om registrering av en växtsort skall göras skriftligen hos
Växtsortnämnden.

Ansökan skall innehålla

1. en tydlig beskrivning av sorten med särskilt angivande av det eller de

kännetecken som skiljer sorten från andra sorter,

2. uppgift om sortens härstamning,
3. förslag till benämning på sorten, och
4. uppgift om förädlarens namn.
Om någon annan än förädlaren söker registrering, skall sökanden styrka

sin rätt till sorten.

Till ansökan skall fogas en av sökanden egenhändigt underskriven försäk-

ran på heder och samvete att sorten, såvitt sökanden känner till, inte före den

522

background image

SFS 1997:306

dag då ansökan görs eller enligt 3 kap. 6 § skall anses ha blivit gjord har av-
yttrats på ett sådant sätt att den enligt 3 kap. 2 § inte skall anses som ny.

I samband med ansökan skall sökanden tillhandahålla växtmaterial av sor-

ten i den mängd som behövs för att prova sorten.

Sökanden skall betala föreskriven ansökningsavgift.

3 § En ansökan får gälla registrering av endast en växtsort.

4 § Växtsortnämnden får förelägga en sökande som inte har hemvist i

Sverige att för sig ställa ett ombud som har hemvist inom Europeiska ekono-
miska samarbetsområdet och att anmäla detta hos nämnden. Ombudet skall

ha behörighet att ta emot delgivning i ärendet. Underlåter sökanden att följa
föreläggandet, får delgivning ske genom att handlingen med posten sänds till
sökanden under dennes senaste kända adress.

5 § Om sökanden inte har iakttagit vad som är föreskrivet om ansökan eller
om det finns något annat hinder för bifall till ansökan, skall sökanden före-
läggas att inom viss tid yttra sig eller vidta rättelse.

Om sökanden underlåter att inom förelagd tid ge in yttrande eller vidta

rättelse, skall ansökan avskrivas. En upplysning om detta skall tas in i före-
läggandet.

6 § Finns det något hinder för bifall till ansökan även efter det att sökanden
yttrat sig och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall ansö-
kan avslås, om det inte finns anledning att ge sökanden ett nytt föreläggande.

7 § Om någon inför Växtsortnämnden påstår sig ha bättre rätt till växt-
sorten än sökanden och är saken oviss, kan nämnden förelägga honom eller
henne att väcka talan vid allmän domstol inom viss tid vid påföljd att på-
ståendet annars lämnas utan avseende vid ansökans fortsatta prövning.

Om en tvist om bättre rätt är inledd vid domstol, kan registreringsansökan

förklaras vilande i väntan på att målet slutligt avgörs.

8 § Om någon inför Växtsortnämnden visar att han eller hon har bättre rätt
till växtsorten än sökanden, skall nämnden på yrkande överföra ansökan på
honom eller henne. Den som får ansökan överförd på sig skall betala ny an-
sökningsavgift.

Om överföring yrkas, får ansökan inte avskrivas, avslås eller bifallas för-

rän yrkandet slutligt har prövats.

9 § Om ansökan är fullständig och det inte finns något hinder för registre-
ring, skall Växtsortnämnden kungöra ansökan för att bereda allmänheten till-
fälle att framställa invändningar mot ansökan.

Invändningar skall göras skriftligen hos Växtsortnämnden inom den tid

som nämnden bestämmer.

10 § Växtsortnämnden skall se till att material av växtsorten provas, om

inte detta av särskilda skäl är onödigt. Sökanden skall betala föreskriven av-
gift för utförd provning.

523

background image

SFS 1997:306

11 § Sedan tiden för att framställa invändning mot ansökan har gått ut och

provning med material av växtsorten har slutförts skall ansökan tas upp till
fortsatt prövning. Vid denna prövning är 4-8 §§ tillämpliga.

Sökanden skall ges tillfälle att yttra sig över framställda invändningar och

utförd provning.

12 § Om en ansökan om registrering av en växtsort bifalls och beslutet vin-

ner laga kraft, skall sorten tas in i växtsortregistret och registreringen kungö-
ras.

Avskrivs eller avslås en ansökan som har kungjorts enligt 9 §, skall beslu-

tet kungöras sedan det vunnit laga kraft.

6 kap. Giltighetstid, årsavgifter och efterkontroll

1 § Växtförädlarrätten gäller från den dag då ansökan om registrering bi-

fölls och kan upprätthållas under 25 år räknat från och med den 1 januari året
efter det då beslutet om registrering vann laga kraft. I fråga om potatis, träd
och vin kan dock växtförädlarrätten upprätthållas under 30 år räknat från
samma tidpunkt.

2 § För växtförädlarrätten skall det för varje kalenderår betalas en före-
skriven årsavgift. Denna skall betalas från och med året efter det då ansökan
om registrering bifölls.

�&rsavgiften skall betalas senast första dagen på det kalenderår avgiften

avser. Senaste dag för att betala årsavgift för ett år som har börjat innan växt-
sorten har registrerats eller inom två månader därefter infaller dock först två
månader efter dagen för registreringen. �&rsavgiften får inte betalas innan re-
gistrering har skett och inte heller tidigare än sex månader före det kalen-
derår som avgiften avser.

�&rsavgiften får, med den förhöjning som är föreskriven, betalas inom sex

månader efter förfallodagen.

3 § För att kontrollera att en registrerad växtsort är stabil får Statens växt-
sortnämnd förelägga innehavaren av växtförädlarrätten att tillhandahålla
nämnden förökningsmaterial av sorten samt nödvändiga handlingar och upp-
lysningar.

7 kap. Licens

1 § Har innehavaren av en växtförädlarrätt medgett någon annan rätt att ut-
nyttja en registrerad växtsort (licens), får denne överlåta sin rätt vidare en-

dast om innehavaren har medgett det.

Ingår licensen i en rörelse, får licensen dock överlåtas i samband med

överlåtelse av rörelsen eller en del av den, om inte något annat har avtalats.
Om licensen överlåts på ett sådant sätt, fortsätter ändå överlåtaren att svara
för att licensavtalet fullgörs.

2 § Har växtförädlarrätten övergått på någon annan eller har licens upplå-
tits eller överlåtits, skall på begäran och mot föreskriven avgift anteckning

524

background image

SFS 1997:306

om detta göras i växtsortregistret. Om det visas att en licens som har anteck-
nats i registret upphört att gälla, skall också detta antecknas.

Första stycket gäller även i fråga om tvångslicenser.
I ett mål eller ärende om växtförädlarrätt anses den som innehavare av

växtförädlarrätten som senast har blivit införd i växtsortregistret i denna
egenskap.

3 § Förses inte marknaden med förökningsmaterial av en registrerad växt-
sort på skäliga villkor och i den omfattning som är motiverad med hänsyn till
allmänt intresse och finns det inte någon godtagbar anledning till underlåten-
heten, kan den som här i landet vill utnyttja en registrerad växtsort få tvångs-
licens till detta. En tvångslicens innefattar även rätt att av innehavaren av växt-
förädlarrätten få förökningsmaterial av sorten i den omfattning som är skälig.

4 § En tvångslicens får inte meddelas någon annan än den som kan antas
ha förutsättningar att utnyttja växtsorten på ett godtagbart sätt och i överens-
stämmelse med licensen.

En tvångslicens utgör inte något hinder för innehavaren av växtföräd-

larrätten att själv utnyttja sorten eller att upplåta licens. En tvångslicens kan
övergå till någon annan endast tillsammans med en rörelse där den utnyttjas
eller var avsedd att utnyttjas.

5 § En tvångslicens meddelas av allmän domstol, som även bestämmer i vil-
ken omfattning växtsorten får utnyttjas samt fastställer ersättningen och öv-
riga villkor för licensen. När väsentligt ändrade förhållanden motiverar det,
kan domstolen på yrkande upphäva licensen eller fastställa nya villkor för den.

8 kap. Växtförädlarrättens upphörande m.m.

1 § Betalas inte årsavgift enligt vad som föreskrivs i 6 kap. 2 §, är växtför-

ädlarrätten förfallen från och med den 1 januari det år för vilket avgift inte
betalats. Statens växtsortnämnd skall då också avregistrera växtsorten.

2 § Om innehavaren av växtförädlarrätten skriftligen hos Växtsortnämn-
den avstår från växtförädlarrätten, skall nämnden avregistrera växtsorten.

Om växtförädlarrätten är utmätt, belagd med kvarstad eller tagen i anspråk

genom betalningssäkring eller om en tvist om överföring av registreringen
pågår, får sorten inte avregistreras på begäran av innehavaren av växtför-
ädlarrätten så länge utmätningen, kvarstaden eller betalningssäkringen består
eller tvisten inte blivit slutligt avgjord.

3 § Allmän domstol skall på talan om det häva registreringen av en växt-
sort, om

1. växtsorten på ansökningsdagen eller, om innehavaren av växtförädlar-

rätten åtnjutit prioritet, på den dag från vilken prioritet har getts inte upp-
fyllde kravet på nyhet i 3 kap. 2 § eller kravet på särskiljbarhet i 3 kap. 3 §,

2. växtsorten vid den tidpunkt som anges under 1 inte uppfyllde kravet på

enhetlighet i 3 kap. 4 § eller kravet på stabilitet i 3 kap. 5 §, såvida sorten har
registrerats huvudsakligen på grundval av upplysningar som sökanden till-
handahållit,

525

background image

SFS 1997:306

3. växtsorten har registrerats i strid med 3 kap. 7 §, eller
4. växtsorten har registrerats för någon som inte var berättigad till det och

talan inte har väckts om överföring av registreringen.

En registrering får inte hävas på den grunden att den som fått registre-

ringen har haft rätt till bara en viss andel i växtförädlarrätten.

4 § Har en växtsort registrerats för någon annan än den som är berättigad
till det enligt 1 kap. 1 §, skall domstolen på talan av den berättigade överföra
registreringen på honom eller henne. Talan skall väckas inom den tid som
anges i 5 §.

5 § Talan enligt 3 § första stycket 4 som grundas på att en växtsort har re-
gistrerats för någon annan än den som är berättigad till det får föras endast av
den som påstår sig vara berättigad till sorten. Talan skall väckas inom ett år
efter det att käranden fått kännedom om registreringen och de övriga om-
ständigheter på vilka talan grundas. Om innehavaren av växtförädlarrätten
var i god tro när sorten registrerades eller när växtförädlarrätten övergick på
honom eller henne, får talan inte väckas senare än tre år efter registreringen.

I övriga fall får talan enligt 3 § föras av var och en som förorsakas någon

nackdel av registreringen och, om det är motiverat från allmän synpunkt, av
den myndighet som regeringen bestämmer.

6 § Växtsortnämnden skall avregistrera en växtsort, om

1. sorten inte längre uppfyller kraven i 3 kap. på enhetlighet och stabilitet,

eller

2. innehavaren av växtförädlarrätten inte har följt ett föreläggande enligt 6

kap. 3 § och underlåtenheten utgör hinder för tillförlitlig efterkontroll.

7 § Om en sortbenämning har registrerats i strid med denna lag och om
skälet mot registrering kvarstår, skall Växtsortnämnden registrera en ny be-
nämning för växtsorten. Detsamma gäller om en registrerad sortbenämning
uppenbarligen blivit ägnad att vilseleda allmänheten eller blivit stridande
mot allmän ordning eller ägnad att väcka förargelse.

Innehavaren av växtförädlarrätten skall i fall som avses i första stycket ges

tillfälle att föreslå en ny benämning.

En registrerad benämning på en sort för vilken skyddstiden gått ut eller

växtförädlarrätten på annat sätt upphört får på begäran av innehavaren av
växtförädlarrätten eller då det annars finns anledning till det efter prövning
av Växtsortnämnden avregistreras, om benämningen inte längre används.

8 § I artikel 92.2 i rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994
om gemenskapens växtförädlarrätt finns särskilda bestämmelser som gäller
då en växtsort registrerats för gemenskapens växtförädlarrätt efter det att
sorten registrerats enligt denna lag.

9 kap. Ansvar och ersättningsskyldighet m.m.

1 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet gör intrång i en växtför-
ädlarrätt döms till böter eller fängelse i högst två år. Den som har överträtt ett

526

background image

SFS 1997:306

vitesförbud enligt 2 § får inte dömas till ansvar för intrång som omfattas av
förbudet.

För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms till ansvar

enligt 23 kap. brottsbalken.

�&kla garen får väcka åtal för brott som avses i första eller andra stycket en-

dast om målsäganden anger brottet till åtal och åtal av särskilda skäl är moti-
verat från allmän synpunkt.

2 § På yrkande av innehavaren av växtförädlarrätten eller den som på
grund av licens har rätt att utnyttja växtsorten får allmän domstol vid vite
förbjuda den som gör intrång i växtförädlarrätten att fortsätta intrånget.

3 § Om käranden visar sannolika skäl för att intrång i växtförädlarrätten
förekommer och om det skäligen kan befaras att svaranden genom att fort-
sätta intrånget förringar värdet av ensamrätten till växtsorten, får domstolen
meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet slutligt avgjorts eller något
annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas skall svaranden ha fått

tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada.

Ett förbud enligt första stycket får meddelas endast om käranden ställer

säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Kan kä-

randen inte ställa sådan säkerhet, får domstolen befria käranden från detta. I
fråga om slaget av säkerhet gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten
skall prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden.

När målet avgörs skall domstolen pröva om förbud som har meddelats en-

ligt första stycket fortfarande skall bestå.

4 § I fråga om överklagande av beslut enligt 3 § samt i fråga om hand-
läggningen i högre domstol gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken om
överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.

5 § Talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet. I
samband med en sådan talan får talan föras om nytt vitesförbud.

6 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör intrång i en växt-
förädlarrätt skall betala skälig ersättning för utnyttjandet av växtsorten samt
ersättning för den ytterligare skada som intrånget har medfört. När ersätt-
ningens storlek bestäms skall hänsyn tas även till det intresse som innehava-

ren av växtförädlarrätten har av att intrång inte görs och till övriga omstän-
digheter av annan än rent ekonomisk betydelse.

Den som gör intrång i en växtförädlarrätt utan uppsåt eller oaktsamhet

skall betala ersättning för utnyttjandet av sorten, om och i den utsträckning
det är skäligt.

Talan om ersättning får endast avse skada under de fem senaste åren innan

talan väcktes. Om talan inte förs inom den tid som nu har sagts, är rätten till
ersättning förlorad.

7 § På yrkande av den som har lidit intrång i en växtförädlarrätt får dom-
stolen efter vad som är skäligt till förebyggande av fortsatt intrång besluta att
sådant växtmaterial som intrånget gäller skall lämnas ut mot lösen till den
som har lidit intrånget eller förstöras samt att ett föremål vars användande

527

background image

SFS 1997:306

skulle innebära intrång skall på visst sätt ändras eller förstöras. Vad som nu
har sagts gäller inte mot den som i god tro har förvärvat materialet eller sär-
skild rätt till det och som inte själv har gjort intrång i växtförädlarrätten.

8 § Egendom som avses i 7 § får tas i beslag, om det skäligen kan antas att
ett brott enligt 1 § har begåtts. I fråga om ett sådant beslag tillämpas reglerna
om beslag i brottmål i allmänhet.

Trots vad som sägs i första stycket kan domstolen på yrkande besluta att

innehavare av material som avses där skall få förfoga över materialet mot
skälig ersättning och på skäliga villkor i övrigt.

Bestämmelserna i 7 § och i första och andra styckena tillämpas också i

fråga om försök och förberedelse enligt 1 § andra stycket.

9 § Utnyttjar någon en växtsort som avses med en ansökan om registre-
ring, skall vad som sägs om intrång i växtförädlarrätt tillämpas, om ansökan
leder till registrering. För ett sådant utnyttjande får dock inte dömas till an-
svar. Ersättning för skada på grund av utnyttjande som sker innan ansökan
har kungjorts enligt 5 kap. 9 § får bestämmas endast enligt 6 § andra stycket.

Trots 6 § tredje stycket är rätten till ersättning inte förlorad, om talan

väcks senast ett år efter det att växtförädlarrätten registrerades.

10 § Om registreringen av en växtsort har hävts genom en dom som har

vunnit laga kraft, får domstolen inte döma till påföljd eller besluta om någon
annan åtgärd enligt 1-9 §§.

Förs talan om intrång i en växtförädlarrätt och gör den mot vilken talan

förs gällande att registreringen bör hävas, skall domstolen på dennes yrkande
förklara målet vilande i avvaktan på att frågan om hävning av registreringen
slutligt prövas. Om talan om detta inte har väckts, skall domstolen i samband
med vilandeförklaringen förelägga den mot vilken talan om intrång förs viss
tid inom vilken talan om hävning skall väckas.

11 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 4 kap. 2 § döms

till böter och skall ersätta den skada som uppkommer. Om oaktsamheten är
ringa, döms inte till ansvar. I sådana fall kan ersättningen jämkas.

10 kap. Rättegångsbestämmelser

1 § Innehavaren av en växtförädlarrätt eller den som på grund av licens har

rätt att utnyttja en växtsort får föra talan om att det skall fastställas om regi-
streringen ger skydd mot någon annan. En förutsättning för detta är att oviss-
het råder om förhållandet och att detta är till nackdel för innehavaren av
växtförädlarrätten eller licenstagaren.

Under samma villkor får den som bedriver eller avser att bedriva verksam-

het föra talan mot en innehavare av en växtförädlarrätt om att det skall fast-
ställas om det finns hinder för verksamheten på grund av registreringen.

Om det i ett mål som avses i första stycket görs gällande att registreringen

bör hävas, skall 9 kap. 10 § andra stycket tillämpas.

2 § Den som vill väcka talan om hävning av registreringen av en växtsort,
om överföring av en registrering eller om meddelande av tvångslicens skall

528

background image

SFS 1997:306

anmäla detta till Statens växtsortnämnd samt underrätta var och en som en-
ligt växtsortregistret innehar licens att utnyttja sorten. Om en licenstagare
vill väcka talan om intrång i växtförädlarrätten eller om fastställelse enligt

1 § första stycket, skall licenstagaren underrätta innehavaren av växtför-

ädlarrätten om detta.

Underrättelseskyldigheten skall anses fullgjord när en underrättelse i re-

kommenderad försändelse har sänts under den adress som antecknats i
växtsortregistret.

Om det inte visas när talan väcks att anmälan eller underrättelse har gjorts,

skall käranden ges tid till detta. Försitter käranden denna tid, får talan inte
tas upp till prövning.

3 § Om det enligt rättegångsbalken inte finns någon behörig domstol för en
talan om bättre rätt till en växtsort, om hävning av registreringen av en växt-
sort, om överföring av sådan registrering, om tvångslicens eller om faststäl-
lelse enligt 1 §, skall talan väckas vid Stockholms tingsrätt.

4 § Domstolen skall sända en kopia av en dom eller ett slutligt beslut i mål
enligt denna lag till Växtsortnämnden.

5 § Växtsortnämndens slutliga beslut får överklagas av den som beslutet
angår, om det har gått honom eller henne emot.

Ett beslut genom vilket ansökan om registrering bifalls får dock överkla-

gas endast av den som i behörig ordning har framställt en invändning mot
ansökan. �&terkallar invändaren sitt överklagande, får detta ändå prövas, om
det finns särskilda skäl.

Ett beslut genom vilket ett yrkande om överföring enligt 5 kap. 8 § har bi-

fallits får överklagas av sökanden. Den som har framställt yrkande om över-
föring får överklaga ett beslut genom vilket yrkandet avslagits.

6 § Ett beslut av Växtsortnämnden överklagas till Patentbesvärsrätten
inom två månader från beslutets dag.

Ett slutligt beslut av Patentbesvärsrätten överklagas till Regeringsrätten

inom två månader från beslutets dag. Därvid tillämpas 35-37 §§ förvalt-
ningsprocesslagen (1971:291) om överklagande av kammarrättens beslut.
Patentbesvärsrättens beslut skall innehålla uppgift om att det krävs särskilt

tillstånd för prövning av överklagande till Regeringsrätten och om de grun-
der på vilka ett sådant tillstånd meddelas.

11 kap. Särskilda bestämmelser

1 § En innehavare av en växtförädlarrätt som inte har hemvist i Sverige
skall ha ett ombud som är bosatt här i landet. Ombudet skall ha behörighet
att för innehavaren av växtförädlarrätten ta emot delgivning av stämning,

kallelser och andra handlingar i mål och ärenden om växtförädlarrätt med
undantag av stämning i brottmål och av föreläggande för part att infinna sig
personligen inför domstol. Ombudet skall anmälas till växtsortregistret och
antecknas där.

Om innehavaren av växtförädlarrätten inte har anmält något ombud enligt

första stycket, kan delgivning i stället ske genom att den handling som skall

529

background image

SFS 1997:306

530

delges sänds till honom eller henne under den i växtsortregistret antecknade
adressen. Om någon fullständig adress inte är antecknad i registret, kan
delgivning ske genom att handlingen hålls tillgänglig hos Statens växtsort-
nämnd och genom att ett meddelande om detta och om handlingens huvud-
sakliga innehåll kungörs i en publikation som regeringen bestämmer.

Delgivningen anses ha skett när det som nu har sagts har blivit fullgjort.

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-
dela föreskrifter om storleken på avgifter enligt denna lag.

3 § Regeringen får föreskriva att växtsorter som det söks registrering för
får genomgå provning hos en myndighet i någon annan stat eller hos en in-
ternationell institution. Regeringen får vidare föreskriva att personer som sö-
ker registrering för en sort för vilken de tidigare sökt registrering i någon an-
nan stat skall vara skyldiga att redovisa vad myndigheten i den staten delgett
dem om prövningen av villkoren för registrering.

12 kap. EG-växtförädlarrätt

1 § Den som ger in en ansökan om gemenskapens växtförädlarrätt till Sta-

tens växtsortnämnd för vidare befordran enligt artikel 49.2 i rådets förord-
ning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt
skall betala en avgift med det belopp som regeringen bestämmer.

2 § Vid intrång i en gemenskapens växtförädlarrätt tillämpas bestäm-
melserna i 9 kap. 1 § om ansvar för intrång i en växtförädlarrätt.

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Genom lagen

upphävs växtförädlarrättslagen (1971:392).

2. Denna lag skall tillämpas även på växtsorter som är registrerade vid tid-

punkten för ikraftträdandet eller som registreras på grund av ansökningar

som har gjorts innan dess, om inte annat följer av vad som föreskrivs nedan.

3. En registreringsansökan som har kungjorts före ikraftträdandet skall be-

handlas och avgöras enligt äldre bestämmelser.

4. De nya bestämmelserna tillämpas inte när det gäller åtgärder som har

vidtagits eller rättigheter som har förvärvats före ikraftträdandet.

5. 2 kap. 4 § andra stycket i den nya lagen gäller inte växtmaterial som har

bringats i omsättning enligt 4 § tredje stycket i den äldre lagen.

6. Frågan om hävande av registrering av en växtsort som har registrerats

enligt äldre bestämmelser skall bedömas enligt de äldre bestämmelserna.

7. Om någon före ikraftträdandet har börjat utnyttja växtmaterial på ett

sätt som inte fordrade samtycke av innehavaren av växtförädlarrätten enligt
äldre bestämmelser men som fordrar sådant samtycke enligt denna lag, får
han eller hon trots de nya bestämmelserna i nödvändig och sedvanlig ut-
sträckning fortsätta den planerade verksamheten, dock längst till fem år efter
ikraftträdandet. Sådan rätt har under motsvarande förutsättningar även den
som har vidtagit väsentliga åtgärder för att utnyttja växtsorten.

8. Om ansökan om registrering avser en växtsort på vilken äldre bestäm-

melser inte var tillämpliga och ansökan görs inom ett år efter denna lags

background image

SFS 1997:306

ikraftträdande, skall tidsfristen i 3 kap. 2 § 1 vara fyra år i stället för ett år.

9. I fråga om beslut av Växtsortnämnden som har meddelats före ikraft-

trädandet skall äldre bestämmelser om överklagande tillämpas.

På regeringens vägnar

G�RAN PERSSON

THAGE G PETERSON
(Justitiedepartementet)

531

Viktiga lagar inom markands- och immaterialrätten
JP Infonets tjänster inom marknad och immaterialrätt

JP Infonets tjänster inom marknad och immaterialrätt

Kommer du i kontakt med upphovs- och marknadsrättsliga frågor i ditt arbete? JP Infonet förser dagligen ett stort antal kunder med det juridiska underlag de behöver för att kunna fatta rättssäkra beslut. Oavsett om du har behov av juridiskt grundmaterial, fördjupande analyser eller nyhetsbevakning kring patentlagen, varumärkeslagen, marknadsföringslagen eller liknande, så har vi tjänsterna som passar för dig. Se allt inom marknad och immaterialrätt.