SFS 1983:291

Start / Miljörätt / Lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet / SFS 1983:291

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                                          </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:291 Vattenlag; Utkom fr�n trycket den 25 maj 1983 utf�rdad den 5 maj 1983. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser 1 � Vatten skall skyddas och v�rdas som en gemensam naturtillg�ng. 2 � Denna lag �r till�mplig p� vattenf�retag och vattenanl�ggningar. I lagen finns ocks� best�mmelser om skydd f�r vattenf�rs�rjningen. I fr�ga om vissa vattenf�retag som kan ber�ra n�got annat land g�ller s�rskilda best�mmelser. 3 � Vattenf�retag �r 1. uppf�rande, �ndring, lagning och utrivning av dammar eller andra anl�ggningar i vattendrag, sj�ar och andra vattenomr�den, fyllning och p�lning i vattenomr�den, bortledande av vatten fr�n eller gr�vning, spr�ng� ning och rensning i vattenomr�den samt andra �tg�rder i vattenomr�den om �tg�rden syftar till att f�r�ndra vattnets djup eller l�ge. 2. bortledande av grundvatten och utf�rande av anl�ggningar h�rf�r, 3. tillf�rsel av vatten f�r att �ka grundvattenm�ngden samt utf�rande av anl�ggningar och �tg�rder h�rf�r, 4. �tg�rder som utf�rs f�r att avvattna mark, n�r fr�ga inte �r om avledande av avloppsvatten, f�r att s�nka eller tappa ur en sj� eller f�r att skydda mot vatten, n�r syftet med �tg�rden �r att varaktigt �ka en fastig� hets l�mplighet f�r n�got visst �ndam�l. 652 ' Prop, 1981/82: 130 och 1982/83: 26, JoU 19 82/83: 30. rskr 274. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Vattenanl�ggning �r en anl�ggning som har tillkommit genom ett vatten- SFS 1983:291 f�retag med till anl�ggningen h� rande man�veranordningar. Med v attenomr�de i f�rsta stycket 1 avses omr�de som t�cks av vatten vid h�gsta f�rutsebara vattenst�nd. 4 � I denna lag avses med 1. vattenreglering: �ndring av vattenf�ringen i ett vattendrag till f�rm�n f�r annat vattenf�retag, 2. vatten�verledning: vattenreglering genom �verf�ring av ytvatten fr�n ett vattenomr�de till ett a nnat, 3. vattent�kt: bortledande av yt- eller grundvatten f�r vattenf�rs�rjning eller bevattning, 4. markavvattning: �tg�rder enligt 3 � f�rsta stycket 4, 5. avloppsvatten: spillvatten eller annan flytande orenlighet, vatten som anv�nts f�r kylning vid driften av en fabrik eller annan inr�ttning, vatten som avleds f �r s�dan avvattning inom stadsplan eller byggnadsplan som inte sker f�r en viss eller vissa fastigheters r�kning samt vatten som avleds f�r avvattning av en begravningsplats. 2 kap. R�dighet �ver vatten m . m. 1 � F�r att f� ut f�ra ett vattenf�retag skall f�retagaren ha r�dighet �ver vattnet inom det omr�de d�r f�retaget skall utf�ras. 2 � Var och en r�der �ver det vatten som finns inom hans fastighet. R�dighet �ver en fastighets vatten kan ocks� tillkomma n�gon till f�ljd av uppl�telse av fastighets�garen eller, enligt vad som �r s�rskilt f�reskrivet, f�rv�rv tv�ngsvis. 3 � I rinnande vatten r�der vardera sidans �gare �ver en lika stor andel i vattnet, �ven om en st�rre del av vattnet rinner fram p� den enes fastighet �n p� den andres. 4 � Den som vill utf�ra 1. en vattenreglering, 2. en vattent�kt f�r allm�n vattenf�rs�rjning eller bevattning, 3. ett markavvattningsf�retag, 4. ett vattenf�retag som beh�vs f�r allm�n v�g, allm�n farled, allm�n hamn eller allm�n flottled eller 5. ett vattenf�retag som beh�vs f�r att motverka f�rorening genom avloppsvatten h�rf�r �ndam�let r�dighet som anges i 1 �. 5 � R�dighet som anges i 1 � tillkommer 1. staten, kommuner och vattenf�rbund f�r att utf�ra s�dana vattenf�� retag som �r �nskv�rda fr�n h�lsosynpunkt eller allm�n milj�v�rdssyn� punkt eller som f r�mjar fisket, 2. f�rvaltare som avses i 82 a � lagen (1919:426) om flottning i allm�n flottled f�r at t vidta de �terst�llnings�tg�rder som beh�vs efter avlysning av den allm�nna flottleden. 653 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:291 Den som �r beroende av att vattenf�rh�llandena best�r har ocks� s�dan r�dighet f�r att utf�ra rensningar f�r att bibeh�lla vattnets djup eller l�ge eller f�r att omedelbart �terst�lla ett vattendrag som har vikit fr�n sitt f�rra l�ge eller som p� n�got annat s�tt har f�r�ndrat sitt lopp, 6 � Den som �ger strand vid annans vattenomr�de har r�tt att f�r sin fastighets behov ha mindre brygga, b�thus eller n�gon annan s�dan bygg� nad vid stranden, om inte vattenomr�dets �gare genom byggnaden lider skada av n�gon betydelse. I 1 kap. 6� jordabalken finns best�mmelser om att �ven andra �n strand�gare kan ha denna r�tt. 7 � Tillh�r en fallstr�cka olika �gare, f�r en av dem tillgodog�ra sig vattenkraften i he la str�ckan, om han p� grund av �gander�tt eller annan r�ttighet som g�ller mot envar och inte �r begr�nsad till tiden r�der �ver mer �n h�lften av kraften. H�nsyn skall tas till den kraft som svarar mot andel i s�d an samf�llighet som avses i 1 kap. 3 � fastighetsbildningslagen (1970:988). F�rsta stycket g�ller �ven n�r n�gon vill i et t vattenkraftverk tillgodo� g�ra sig vattenkraft i fallstr�ckor som ing�r i olika vattendrag, om det gemensamma tillgodog�randet �r en fr�n teknisk och ekonomisk synpunkt n�dv�ndig f�ruts�ttning f�r kraftverkets tillkomst. 8 � Om det f�r att kraftf�rs�ijningen skall utvecklas planm�ssigt �r n�d� v�ndigt att ett s�dant str�mfall tas i anspr�k som tillkommer annan �n staten och som inte �r utnyttjat p� ett fr�n allm�n synpunkt �ndam�lsenligt s�tt, f�r regeringen p� ans�kan av n�gon som vill tillgodog�ra sig vatten� kraften f�rordna att str�mfallet eller s�rskild r�tt till detta f�r tas i anspr�k. Den som har f�tt tillst�nd enligt f�rsta stycket skall inom tid som rege� ringen b est�mmer och vid �ventyr att tillst�ndet f�rfaller hos vattendom� stolen ans�ka om best�mmande av ers�ttning f�r vad som tas i anspr�k enligt f�rsta stycket. R�tt att p� grund av f�rordnande enligt f�rsta stycket ta str�mfall i anspr�k f�r inte utan regeringens medgivande �verg� fr�n innehavaren till n�gon annan. Regeringen f�r besluta de villkor f�r r�ttighetens utnyttjande som be� h�vs fr�n allm�n synpunkt. 9 � Den som ut�var ett vattenf�retag eller r�der �ver en vattentillg�ng enligt 2 � �r skyldig att vid allvarlig vattenbrist, som orsakas av torka eller n�gon annan j�mf�rlig omst�ndighet, avst� det vatten som �r oundg�ngli� gen n�dv�ndigt f�r den allm�nna vattenf�rs�rjningen eller f�r n�got annat allm�nt behov. Den som avst�r vatten enligt f�rsta stycket �r ber�ttigad till sk�lig ers�ttning f�r den skada han h�rigenom lider. L�nsstyrelsen f�r vid vite f�rel�gga f�retagaren eller r�dighetshavaren att iaktta sin skyldighet enligt f�rsta stycket. L�nsstyrelsen f�r h�rvid f�rordna att beslutet skall g�lla �ven om d et �verklagas. 654 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 kap. Allm�nna f�ruts�ttningar f�r vattenf�retag SFS 1983:291 1 � Ett vattenf�retag f�r inte komma till st� nd, om det med h�nsyn till valet av plats eller p� n�got annat s�tt m�ter hinder fr�n allm�nna plane� ringssynpunkter. 2 � Byggnads- och andra anl�ggningsarbeten som utg�r vattenf�retag eller utf�rs f�r ett vattenf�retag f�r inte strida mot fastst�lld generalplan, stadsplan eller byggnadsplan. Mindre avvikelse fr�n plan utg�r dock inte hinder mot tillst�nd till f�re taget, om avvikelsen �r f�renlig med planens syfte. G�ller eljest, i andra fall �n som avses i 16 , 18 och 20 �� naturv�rds lagen (1964:822), s�rskilda best�mmelser f�r bebyggande eller annan anv�nd� ning av ett mark- eller vattenomr�de, skall vattenf�retaget utf�ras s� att syftet med best� mmelserna inte motverkas. 3 � �ven om det inte finns n�got hinder mot ett vattenf�retag enligt 1 eller 2 �, far de t inte komma till st�nd om n�gon skada eller ol�genhet av st�rre betydelse d�rigenom uppkommer f�r allm�nna intressen. Utan hinder av f�rsta stycket f�r f�retaget komma till st�n d, om rege� ringen finner att f�retaget �r av synnerlig betydelse fr�n allm�n synpunkt. 4 � Ett vattenf�retag f�r komma till st�nd endast om f�rdelarna fr�n allm�n och enskild synpunkt av f�retaget �verv�ger kostnaderna samt skadorna och ol�genheterna av det. 5 � Vid pr�vningen enligt 1 -4 �� skall h�nsyn tas till andra vattenf�retag eller s�rskilda anl�ggningar som kan antas beh�vas f�r att vattenf�retaget skall kunna ut nyttjas p� ett �ndam�lsenligt s�tt. 6 � Best�mmelserna i 1, 2 och 4 �� g�ller inte 1. vattenf�retag som vid pr�vning av en viss verksamhet enligt 136 a � byggnadslagen (1947:385) har angetts som ett villkor f�r verksamheten. 2. broar eller andra vattenf�retag f�r v�g, j�rnv�g, tunnelbana eller sp�rv�g, vars anl�ggande har pr�vats i s�rskild ordning, 3. r�rledningar i vatten, vartill koncession har meddelats enligt lagen (1978: 160) om vissa r�rledningar. 7 � Ett vattenf�retag som �r till�tligt skall utf�ras med en s�dan omfatt� ning och p� ett s�dant s�tt att �ndam�let utan osk�lig kostnad vinns med minsta intr�ng och ol�genhet f�r motst�ende allm�nna och enskilda intres� sen. Det skall, om det kan ske utan osk�lig kostnad, utf�ras s� att det inte f�rsv�rar annat vattenf�retag eller annan verksamhet som kan antas i framtiden ber�ra samma vattentillg�ng och som fr�mjar allm�nt eller en� skilt �ndam�l av vikt. Den som utf�r ett vattenf�retag �r skyldig att vidta �tg�rder som �r �gnade att f�rebygga e ller minska skador av f�retaget, om han inte d�rige� nom �samkas osk�lig kostnad. Betr�ffande �tg�rder i st�llet f�r ers�ttning i pengar g�ller 9 kap. 1 � tredje stycket. 655 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983; 291 8 � Om ans�kningar om tillst�nd till skilda vattenf�retag pr�vas samti� digt och f�retagen p� grund av att de ber�r samma vattentillg�ng eller av n�gon annan orsak inte kan utf�ras vid sidan av varandra i enlighet med ans�kningarna samt n�gon samfallighet enligt denna lag inte bildas, skall f�retagen om m�jligt j�mkas s� att de kan komma till st�nd utan v�sentligt f�rf�ng f�r n�got av dem. Om en s�dan j�mkning inte kan g�ras, skall f�retr�de ges �t det f�retag som fr�n allm�n och enskild synpunkt kan antas medf�ra st�rsta f�rdel. 9 � N�r enligt denna lag ett vattenf�retag skall utf�ras inom ramen f�r en samfallighet, skall tillses att var och en av deltagarna tillgodoses utan v�sentligt f�rf�ng f�r n�gon annan deltagare. 10 � Om det vid tillst�ndspr�vningen av ett vattenf�retag framg�r att detta kan utan v�sentlig �ndring utf�ras s� att det medf�r en betydande nytta f�r n�gon annan, skall p� beg�ran av denne villkor meddelas h�rom. S�dana villkor far dock inte meddelas om f�ruts�ttningar f�religger f�r bildande av en samfallighet enligt denna lag. Den som bereds nytta enligt f�rsta stycket skall utge sk�lig ers�ttning till tillst�ndshavaren. Om tillst�ndshavaren �samkas kostnad p� grund av villkor enligt f�rsta stycket, �r han ber�ttigad till ers�ttning enligt 9 kap. 11 � Om n�gon vill utf� ra ett vattenf�retag som kan skada fisket, �r han skyldig att utan ers�ttning vidta och f�r framtiden underh�lla beh�vliga anordningar f�r fiskens framkomst eller fiskets best�nd, sl�ppa fram vatten f�r �ndam�let samt iaktta de villkor i �vrigt som p� grund av f�retaget kan beh�vas till skydd f�r fisket i det vatten som ber�rs av vattenf�retaget eller i n�got a ngr�nsande vattenomr�de. Om nyttan av en ifr�gasatt anordning eller ett villkor inte sk�ligen kan anses motsvara den kostnad som d�rige� nom skulle �samkas f�retagaren, kan han befrias fr�n s�dan skyldighet. I 10 kap. 5 � finns best�mmelser om s�rskilda fiskeavgifter som kan best�mmas i st�llet f�r att villkor meddelas enligt f�rsta stycket. 12 � Best�mmelserna i 1-6 och 8-11 �� g�ller inte i fr�ga om utrivning enligt 14 kap. 1 och 3 ��. 4 kap. Tillst�ndsplikt 1 � F�r vattenf�retag kr�vs tillst�nd enligt denna lag. Tillst�nd beh�vs dock inte, om det endast �r fr�ga om vattent�kt f�r att f�rse en viss fastighet med vatten f�r husbehovsf�rbrukning. Inte heller beh�vs tillst�nd i fall som avses i 2 � f�rsta stycket, 3 eller 4 �. N�r det kr�vs tillst�nd till ett vattenf�retag f�r arbeten av st�rre omfatt� ning i anslutning till f�retaget inte p�b�ijas innan s�dant tillst�nd har meddelats. Den som vill utf�r a ett vattenf�retag har r�tt att beg�ra pr�vning �ven om tillst�nd inte kr�vs. I 14 kap. 5 � finns best�mmelser om skyldighet att beg�ra pr�vning 656 innan en anl�ggning f�r bortledande av grundvatten tas ur bruk. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 � Tillst�nd till ett vattenf�retag kr�vs inte, om det �r uppenbart att SFS 1983:291 varken allm�nna eller enskilda intressen skadas genom f�retagets inverkan p� vattenf�rh�llandena. I fr�ga om detaljdr�nering genom t�ckdikning kr�vs tillst�nd endast om det f�religger sannolika sk�l att allm�nna eller enskilda intressen skadas genom f�retaget. I fr�ga om markavvattning kr�vs �ven tillst�nd om det f�r f�retaget beh�vs s�rskild tv�ngsr�tt enligt 8 kap. 1 eller 2 � eller om tv� eller flera skall de lta i f� retaget och n�gon �verenskommelse inte har tr�ffats om delalt tigheten. 3 � Tillst�nd beh�vs inte f�r att utf�ra rensningar f�r att bibeh�lla vatt� nets djup eller l�ge eller f�r att omedelbart �terst�lla ett vattendrag som har vikit fr�n sitt f�rra l�ge eller som p� n�got annat s�tt har f�r�ndrat sitt lopp. Om arbetena ber�r en fastighet som tillh�r n�gon annan, skall �garen av denna alltid underr�ttas innan arbetena p�b�ijas. Om fisket kan skadas, skall anm�lan om de planerade arbetena g�ras till fisken�mnden innan arbetena p�b�ijas. 4 � Om det till f�ljd av en skada eller f�r att f�rebygga en skada �r n�dv�ndigt att tillst�ndspliktiga �ndrings- eller lagningsarbeten utf�rs utan dr�jsm�l, f�r arbetena utf�ras utan f�reg�ende tillst�nd. Ans�kan om godk�nnande av arbetena skall dock g�ras snarast m�jligt. 5 � Om ett vattenf�retag har utf�rts utan tillst�nd enligt denna eller �ldre lag, f�r f�retagaren beg�ra pr�vning av f�retagets laglighet. En ans�kan om tillst�nd att �ndra en vattenanl�ggning som har utf�rts utan tillst�nd f�r pr�vas endast om pr�vning av anl�ggningens laglighet beg�rs samtidigt. Andra stycket g�ller �ven i fr� ga om ans�kningar enligt 8 kap. 2 � a tt anv�nda n�gon annans anl�ggning. Den som g�r en s�dan ans�kan f�r �ven beg�ra pr�vning av anl�ggningens laglighet. 6 � Om ett vattenf�retag efter det denna lag ha r tr�tt i kraft har utf�rts utan tillst�nd, �r f�retagaren bevisningsskyldig i fr�ga om de f�rh�llanden som r�dde i vattn et innan f�retaget utf�rdes. 5 kap. S�rskilda best�mmelser om markavvattning Allm�nna best�mmelser I � Ans�ker n�gon om till st�nd till ett markavvattningsf�retag skall, om det beg�rs av �garen till en annan fastighet och det pr�vas l�mpligt, f�retaget utformas s� att det blir till nytta �ven f�r denna fastighet. �gare av fastigheter f�r vilka markavvattningen medf�r nytta skall delta i f�reta� get. Skyldighet att delta i annan markavvattning �n dikning f�religger dock endast om det beg�rs av �gare till fastigheter som f�r mer �n h�lften av den ber�knade nyttan av f�retaget. F�rsta stycket g�ller �ven v�gh�llare som inte �r fastighets�gare, om v�gen medf�r en av sev�rd inverkan p� markavvattningsf�retaget. 657 42-SFS 1983 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:291 2 � F�r utf�rande och drift av f�retaget utg�r deltagarna en samfallighet. Tillst�ndet till f�retaget samt anl�ggningar och r�ttigheter som h�r till f�retaget �r samf�llda f�r deltagarna. N�r en samfallighet har bildats, g�ller vad som i denna lag f�reskrivs om tillst�ndshavare eller �gare av anl�ggning samfalligheten. Inl�st mark �r samf�lld f�r de fastigheter som, n�r inl�sen sker, �gs av deltagare i samfalligheten och omfattas av markavvattningsf�retaget. 3 � Kostnaderna f�r utf�rande och drift av f�retaget f�rdelas mellan deltagarna p� grundval av andelstal som best�ms efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn fr�mst till den nytta var och en har av f�retaget. Om det med h�nsyn till olikheter i naturf�rh�llandena eller annat kan antas att ett visst omr�de skulle fa en avsev�rt mindre kostnad i f�rh�llan � de till nyttan av markavvattningen om ett annat omr�de inte hade ing�tt i f�retaget, skall f�retaget indelas i avdelningar som avgr�nsas med h�nsyn till olikheterna. Vad deltagarna har �verenskommit om kostnadsf�rdelningen skall l�g� gas till grund f�r tillst�ndsbeslutet, om borgen�rer med pantr�tt i de fastig� heter som �gs av deltagare och omfattas av markavvattningsf�retaget medger det. Om en fastighet svarar f�r gemensam inteckning, fordras dessutom de medgivanden fr�n fastighets�gare och fordringshavare som i 22 kap . 11 � jordabalken f�reskrivs f�r relaxation. Medgivande av r�tts� �gare beh�vs inte, om �verenskommelsen �r v�sentligen utan betydelse f�r dem. 4 � Best�mmelserna i 1-3 �� g�ller inte i fr�ga om markavvattning som s�ks av annan �n �gare av fastighet eller v�gh�llare. Markavvattning och avledande av avloppsvatten 5 � Om ledningar f�r ett markavvattningsf�retag med v�sentlig f�rdel kan anv�ndas f�r att avleda avloppsvatten fr�n en fastighet, skall �garen av denna fastighet delta i f�reta get om han sj�lv eller s�kanden till markav� vattningsf�retaget beg�r det. Vad som nu sag ts skall g�lla �ven vid avle� dande av avloppsvatten fr�n verksamhetsomr�det f�r en allm�n vatten- och avloppsanl�ggning. H�rvid skall vad som s�gs om fastighetens �gare i st�llet g�lla huvudmannen f�r anl�ggningen. 6 � Kostnaderna f�r utf�rande och drift av en gemensam ledning f�rde� las mellan markavvattningsintresset och avloppsintresset med h�nsyn till m�ngden och beskaffenheten av det vatten som tillf�rs ledningen samt till vad som kan anses sk�ligt med h�nsyn till intressenternas nytta av ledning� en. F�rsta stycket g�ller ocks� vid f�rdelningen av kostnaderna mellan avloppsintressenter. I fr�ga om �verenskommelser mellan intressenterna till�mpas 3 �. tredje stycket. 7 � Best�mmelserna i 5 och 6 �� om avledande av avloppsvatten fr�n fastigheter f�r till�mpas �ven i fr�ga om avledande av avloppsvatten fr�n 658 byggnader och anl�ggningar som inte h�r till n�gon fastighet, om det kan ske utan ol�genhet av betydelse f�r de �vriga deltagarna. � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 � Best�mmelserna i 5-7 �� g�ller inte avledande av avloppsvatten fr�n SFS 1983:291 enskilda fastigheter inom verksamhetsomr�det f�r en allm�n vatten- och avloppsanl�ggning. Markavvattning och v�gf�retag m.m. 9 � Skall f�r markavvattning ett vattenavlopp byggas genom en v�g eller ett avlopp genom en v�g utvidgas eller f�rdjupas och vill v�gh�llaren sj�lv utf�ra �tg�rden, har han r�tt d�rtill. Om det inte �r osk�ligt skall s�dana �tg�rder bekostas av v�gh�llaren i den m�n �t g�rden beh�vs f�r avvattning till 1,2 meters djup av �ker och �ng, som sedan v�gens tillkomst eller sedan minst tjugofem �r r�knat fr�n dagen f�r beg�ran om �tg�rden varit att h�nf�ra till n�got av dessa �goslag. V�gh�llarens kostnadsansvar g�ller inte i fr�ga om �gov�gar eller d�rmed j�mf�rliga v�gar och inte heller i fr�ga om broar och andra vattenf�retag som har utf�rts i �verensst�mmelse med tillst�nd som har meddelats enligt denna lag eller vattenlagen (1918:523). N�r kostnadsansvar inte �vilar v�gh�llaren enligt andra stycket, skall �tg�rden bekostas av den f�r vilken markavvattning sker. 10 � Om den kostnad som enligt 9 � andra stycket �vilar v�gh�llaren avsev�rt �verstiger v�rdet av den skada som uppst�r om �tg�rden inte utf�rs, f�r v�gh�llaren i st�llet f�r att bekosta �tg�rden betala ers�ttning f�r skadan. 11 � Om en v�g skall byggas eller �ndras och en mark�gare beg�r att vattenavlopp f�r framtida markavvattning skall anordnas genom v�gen, skall v�gh�llaren utf�ra �tg�rden om det kan ske utan men f�r v�gens framtida brukbarhet. I fr�ga om kostnadsansvaret f�r den f�rdyring av byggandet och driften av v�gen som �tg�rden medf�r g�ller 9 � andra och tredje styckena samt 10 � i till�mplig a delar. Beg�ran enligt f�rsta stycket skall framst�llas hos v�gh�llaren eller, i fr�ga om enskild v�g f�r vilken v�gh�llningsskyldighet �nnu inte f�religger, hos den som handl�gger v�gf�rr�ttningen. Beg�ran skall vara skriftlig och i fr�ga om me r omfattande �tg�rder vara �tf�ljd av en plan f�r markavvatt- ningen. 12 � Best�mmelserna i 9 -11 �� inn eb�r inte n�gon inskr�nkning i den r�tt som v�gh�llaren eller mark�garen kan grunda p� dom, avtal eller n�gon annan s�rskild r�ttsgrund. 13 � Best�mmelserna i 9-12 �� g�ller ocks� i fr�ga om banvallar f�r j�rnv�gar, tunnelbanor och sp�rv�gar. 6 kap. Bevattningssamf�lligheter 1 � Om flera ans�ker om tillst�nd till va ttent�kt f�r bevattning ur samma vattentillg�ng och vattnet beh�ver f�rdelas mellan dem, f�r vid meddelan� de av tillst�nd best�mmas att tillst�ndshavarna skall utg�ra en samf�llighet f�r s�dan f�rdelning (bevattningssamf�llighet). Har tillst�nd till vattent�kt f�r bevattning meddelats n�gon och s�ks 659 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:291 tillst�nd till ny vattent�kt f�r bevattning ur samma vattentillg�ng, far, om s�rskilda sk�l f�religger, vid meddelande av tillst�nd best�mmas att till- st�ndshavarna skall utg�ra en bevattningssamfallighet eller, om samfal- lighet bildas enligt f�rsta stycket, att den f�r vilken tillst�nd redan har meddelats skall ing� i samfalli gheten. Om, sedan en samfallighet har bildats, n�gon g �r en ans�kan om till� st�nd till en ny vattent�kt f�r bevattning ur samma vattentillg�ng, f�r i samband med beslut om tillst�nd till vattent�kten best�mmas att tillst�nds- havaren skall ing� i samfallighete n. 2 � Deltagarna i en bevattningssamfallighet f�rdelar tillg�ngligt vatten mellan sig, om det beh�vs p� grund av vattenbrist eller n�gon annan omst�ndighet eller om n�gon deltagare inte utnyttjar sin r�tt att ta vatten. Vid f�rdelningen skall de villkor iakttas som har best�mts av vattendom� stolen i samband med att tillst�nd gavs. 3 � Om det �r l�mpligt, f�r vattendomstolen best�mma att gemensamma anl�ggningar f�r bevattning skall inr�ttas f�r samtliga eller vissa av dem som skall ing� i samfallighet en. 4 � En gemensam anl�ggning f�r endast inr�ttas f�r s�dana deltagare i samfalligheten f�r vilka det �r av v�sentlig betydelse att ha del i anl�gg� ningen. En gemensam anl�ggning f�r inte inr�ttas, om de som skall delta i anl�ggningen mera allm�nt mots�tter sig �tg�rden och har beaktansv�rda sk�l f�r det. Vid de nna pr�vning skall fr�mst deras mening beaktas som har st�rst nytta av anl�ggningen. Andra stycket g�ller inte, om behovet av anl�ggningen �r synnerligen angel�get f�r att tillgodose motst�ende allm�nna och enskilda intressen. 5 � En gemensam anl�ggning och r�tt till utrymme �r samf�llda f�r dem som deltar i anl�ggningen. Deltagarna svarar gemensamt f�r utf�rande och drift av anl�ggningen. Mark som inl�sts f�r gemensamma anl�ggningar �r samf�lld f�r de fastigheter som, n�r inl�sen sker, �gs av deltagare i samfalligheten och omfattas av bevattningsf�retaget. 6 � En bevattningssamf�llighets f�rvaltningskostnader och kostnader f�r utf�rande och drift av gemensamma anl�ggningar f �rdelas mellan delta� garna efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn fr�mst till den m�ngd vatten som var och en f�r ta ut enligt meddelat tillst�nd. I enlighet h�rmed �s� tts andel stal f�r vaije deltagare. Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r s�rskilda andelstal best�mmas f�r en viss del av verksamheten. Om det �r l�mpligt, f�r kostnaderna f�r driften av gemensamma anl�gg� ningar f�rdelas genom avgifter som ber�knas p� grundval av den omfatt� ning i vilken vaije deltagare utnyttjar anl�ggningarna. 7 � Vad deltagarna har �verenskommit om andelstalen och grunderna 660 f�r avgiftsber�kningen skall l�ggas till grund f�r vattendomstolens dom, � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> om borgen�rer med p antr�tt i fastigheter som �gs av deltagare och omfat- SFS 1983; 291 tas av bevattningsf�retaget medger det. Om en fastighet svarar f�r gemen� sam inteckning, fordras dessutom de medgivanden fr�n fastighets�gare och fordringshavare som i 22 ka p. 11 � jordabalken f�reskrivs f�r relaxa� tion. Medgivande av r�tts�gare beh�vs inte, om �verenskommelsen �r v�sentligen utan betydelse f�r dem. 7 kap. Samf�lligheter f�r vattenreglering Vattenreglering f�r kraft�ndam�l 1 � P� yrkande av den som ans�ker om eller har f�tt tillst�nd enligt denna lag till vattenreglering f�r kraft�ndam�l skall f�rordnas att �gare av andra str�mfall som f�r nytta av regleringen skall delta i regleringsf�reta� get, om mer �n h�lften av f�retagets nytta bel�per p� de str�mfall som tillh�r den som framst�ller yrkandet och dem som f�renat sig med honom samt vaije str�mfall som yrkandet avser �r utbyggt eller kan ber�knas bli utbyggt f�r kraft�ndam�l inom den n�rmaste tiden. Om n�gon ans�ker om eller har f�tt tillst�nd enligt denna lag till vat ten� reglering f�r kraft�ndam�l, skall p� yrkande av �garen av ett annat str�m� fall som f�r nytta av regleringen f�rordnas att denne skall delta i f�retaget. 2 � Har f�rordnande enligt 1 � meddelats, utg�r samtliga deltagare i regleringsf�retaget en samf�llighet f�r utf�rande och drift av f�retaget. Tillst�ndet till f�retaget samt anl�ggningar och r�ttigheter som h�r till f�retaget �r samf�llda f�r deltagarna. N�r en samf�llighet har bildats g�ller vad som i denna lag f�reskrivs om tillst�ndshavare eller �gare av anl�ggning samf�lligheten. Inl�st mark �r samf�lld f�r de fastigheter som, n�r inl�sen sker, �gs av deltagarna i samf�lligheten och till vilka deras str�mfall h�r. 3 � Kostnaderna f�r utf�rande och drift av f�retaget f�rdelas mellan deltagarna p� grundval av andelstal som best�ms efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn fr�mst till den nytta var och en har av f�retaget. Om en vattenr eglering avser flera sj�ar eller skilda str�ckor i ett vatten� drag och det p� grund h�rav beh�vs flera dammbyggnader eller s�rskilda anl�ggningar, s kall, om s� erfordras, kostnaderna f�r vaije s�dan del av f�retaget ber�knas s�rskilt och f�rdelas enligt grunderna i f�rsta stycket. Vad deltagarna har �verenskommit om kostnadsf�rdelningen skall l�g� gas till grund f�r vattendomstolens dom, om borgen�rer med pantr�tt i de fastigheter till vilka deltagarnas str�mfall h�r medger det. Om en fastighet svarar f�r gemensam inteckning, fordras dessutom de medgivanden fr�n fastighets�gare och fordringshavare som i 22 kap. 11 � jordabalken f�re� skrivs f�r relaxation. Medgivande av r�tts�gare beh�vs inte, om �verens� kommelsen �r v�sentligen utan betydelse f�r dem. Vattenreglering f�r bevattning 4 � P� yrkande av den som ans�ker om eller har f�tt tillst�nd till vatten� reglering f�r bevattning skall f�rordnas att andra som har tillst�nd till vattent�kt f�r bevattning och som f�r stadigvarande f�rdel av regleringen genom f�rb�ttrade m�jligheter att bevattna skall delta i regleringsf�retaget, 661 � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:291 om den som framst�ller yrkandet och de som f�renat sig med honom om f�retaget pr�vas ha st�rre f�rdel av regleringsf�retaget �n de som yrkandet avser. Om n�gon ans�ker om eller har f�tt tillst�nd till vattenreglering f�r bevattning, skall p� yrkande av n�gon annan som har tillst�nd till vatten� t�kt f�r bevattning och som f�r stadigvarande f�rdel av regleringen genom f�rb�ttrade m�jligheter att bevattna f�rordnas att denne skall delta i f�reta� get. 5 � Betr�ffande vattenreglering f�r bevattning �ger 2 och 3 �� motsvaran� de till�mpning med f�ljande avvikelser. Inl�st mark �r samf�lld f�r de fastigheter som, n�r inl�sen sker, �gs av deltagare i regleringssamf�lligheten och f�r vilkas bevattning regleringen sker. Deltagarnas andelstal best�ms efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn fr�mst till den m�ngd vatten som vaije deltagare f�r ta ut enligt meddelat tillst�nd till va ttent�kt. Vid till�mpningen av 3 � tredje stycket f�rsta meningen g�ller att medgi� vande skall l�mnas av borgen�rensom har pantr�tt i fastigheter som �gs av deltagare i regleringssamf�lligheten och f�r vilkas bevattning regleringen sker. Vattenreglering p� grund av �ve renskommelse 6 � Har tillst�nd till ett vattenregleringsf�retag meddelats p� ans�kan av flera som vill till ge mensamt gagn utf�ra f�retaget, utg�r s�kandena en samf�llighet f�r utf�rande och drift av f�retaget, om annat inte har �ver- enskommits mellan dem. Om ett vattenregleringsf�retag, vartill tillst�nd l�mnats enligt f�rsta stycket, avser olika slag av �ndam�l, �r 1 och 4 �� inte till�mpliga. 7 � Betr�ffande vattenregleringsf�retag enligt 6 � g�ller i till�mpliga delar 1. i fr�ga om inl�sen 2 � tredje stycket och 5 � andra stycket, 2. i fr�ga om kostnadsf�rdelningen 3 � samt 5 � tredje och Q�rde styck� ena. 8 kap. S�rskilda tv�ngsr�tter 1 � Den som utf�r eller skall utf�ra ett vattenf�retag kan ges r�tt att utf�ra anl�ggningar eller �tg�rder p� fastigheter som tillh�r n�gon annan och ta i anspr�k mark h�rf�r n�r fr�ga �r om 1. vattenf�retag som avser tillgodog�rande av yt- eller grundvatten, 2. vattenreglering, 3. vattenf�retag som avser allm�n farled, allm�n hamn eller allm�n flottled, 4. markavvattning, 5. vattenf�retag f�r att motverka f�rorening genom avloppsvatten, 6. vattenf�retag som avses i 2 kap. 5 � f�rsta stycket. Den som utf�r eller skall utf�ra ett vattenf�retag kan ges r�tt att p� annans fastighet utf�ra anl�ggningar och �tg�rder som beh�vs f�r att 662 f�rebygga eller minska skada av f�retaget. � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Ett omr�de som tas i anspr�k enligt f�rsta stycket f�r l�sas, om det skall SFS 1983:291 ing� i en str�mfallsfastighet. Om r�tten enligt denna paragraf att med anna t �n �gander�tt ta annans mark i anspr�k upph�rt, skall vad som anbringats p� marken tillfalla mark�garen utan l�sen, om det inte bortf�rts inom ett �r fr�n upph�randet. 2 � Om det inte medf�r en v�sentlig ol�genhet f�r �garen av en vattenan� l�ggning, kan n�gon annan ges r�tt att anv�nda anl�ggningen f�r ett eget vattenf�retag eller f�r att f�rebygga eller minska skador av ett eget vatten� f�retag samt r�tt att �ndra anl�ggningen. Skall anl�ggningen � ndras, har �garen r�tt att utf�ra �ndringen och erh�lla ers�ttning f�r kostnaderna. Den som ges r�tt att anv�nda en anl�ggning skall ge anl�ggningens �gare sk�lig ers�ttning f�r r�tten att anv�nda anl�ggningen. 3 � Utf�rs rensningar eller andra �tg�rder som avses i 2 k ap. 5 � andra stycket, f�r rensningsmassoma l�ggas p� n�rmaste strand, om det inte v�llar avsev�rda ol�genheter fr�n allm�n eller enskild synpunkt. Massorna f�r annars f�ras till ett l�mpligt st�lle i n�rheten. Markens �gare skall underr�ttas innan rensningsmassoma l�ggs upp. Den som l�gger upp massorna �r skyldig att vidta �tg�rder som �r �gnade att f�rebygga eller minska skada av uppl�ggningen, om han inte d�rigenom �samkas osk�liga kostnader. 4 � F�rbud mot fiske inom ett visst omr�de far meddelas i samband med beslut om anordningar f�r att fr�mja fisket eller f�r att f�rebygga skador p� fisket. 9 kap. Ers�ttning och andelskraft Allm�nna best�mmelser 1 � Den som har f�tt tillst�nd enligt denna lag att genom inl�sen eller p� annat s�tt ta i anspr�k annans egendom eller att vidta en �tg�rd som skadar annans egendom skall utge ers�ttning f�r vad som avst�s eller skadas, om annat inte �r s�rskilt f�reskrivet. Detsamma g�ller den som l�gger upp rensningsmassor enligt 8 kap. 3 � och d�rigenom skadar annans egendom. Ers�ttning skall �ven utges f�r skada till f�ljd av f�rbud enligt 8 kap. 4 �. Om f�retag eller �tg�rder vartill tillst�nd har l�mnats enligt denna lag medf�r att s�rskild r�tt till en fastighet g�r f�rlorad eller rubbas, g�ller vad som f�reskrivs om ers�ttning d� fastigheter tas i anspr�k eller skadas. Den ers�ttningsskyldige skall, om det �r l�mpligt, �l�ggas att utf�ra �tg�rder som �r �gnade att f�rebygga eller minska skador. Ers�ttning utg�r endast f�r de skador som kvarst�r sedan �tg�rderna har utf�rts. 2 � Fastigheter eller fastighetsdelar, som lider synnerligt men av ett f�retag eller en �tg�rd vartill tillst�nd har l�mnats enligt denna lag, skall l�sas in, om �garen beg�r det. Den ers�ttningsskyldige har r�tt till i nl�sen, om detta skulle medf�ra endast en ringa h�jning av fastighets�garens ers�ttning och denne inte har 663 � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983; 291 n�got beaktansv�rt intresse av att beh�lla fastigheten eller fastighetsdelen. Kostnaderna f�r �tg�rder som avses i 1 � tredje stycket skall h�rvid r�knas in i ers�ttningen. 3 � Ers�ttning best�ms i pengar att betalas p� en g�ng. Om det finns sk�l till det, f�r ers�ttning f�r skador till f�ljd av f�retag f�r allm�n flottled fastst�llas att utg� med �rliga belopp. Om skadorna av ett s�dant f�retag inte med s�kerhet kan uppskattas p� f�rhand eller om de sannolikt inte kommer att uppst� vaije �r, f�r den skadelidande h�nvisas att framst�lla anspr�k i den ordning som f�reskrivs i lagen (1919:4 26) om flottning i allm�n flottl�d. Grunderna f�r hur ers�ttningen skall ber�knas skall dock anges om det �r m�jligt. 4 � F�r en fastighet som l�ses in i sin helhet skall, om inte annat f�ljer av vad som s�gs nedan, l�seskilling betalas som motsvarar fastighetens mark� nadsv�rde. Om en del av en fastighet l�ses eller en fastighet eller del av fastighet p� annat s�tt tas i an spr�k eller skadas, skall intr�ngsers�ttning betalas som motsvarar den minskning av fastighetens marknadsv�rde som uppkommer genom ingreppet. Ers�ttning skall betalas �ven f�r de skador som i �vrigt up pkommer f�r fastighets�garen. D� ers�ttningen best�ms, skall h�nsyn tas till �tg�rd er som avses i 1 � tredje stycket. 5 � Om det f�retag f�r vars genomf�rande en fastighet l�ses har medf�rt inverkan av n�gon betydelse p� fastighetens marknadsv�rde, skall l�se- skillingen best� mmas p� grundval av det marknadsv�rde som fastigheten skulle ha haft om s�dan inverkan inte hade f�rekommit, dock endast i den m�n det �r sk�ligt med h�nsyn till f�rh�llandena i orten eller till den allm�nna f�rekomsten �v likartad inverkan under j�mf�rliga f�rh�llanden. Om ingreppet �r s�dant att intr�ngsers�ttning skall betalas, skall vad som har sagts om ber�kningen av marknadsv�rdet till�mpas i fr�ga om v�rdet f�re ingreppet. 6 � D� l�seskillingen best�ms, skall en s�dan �kning av fastighetens marknadsv�rde av n�gon betydelse, som har �gt rum under tiden fr�n dagen tio �r f�re det talan v�cktes vid do mstol eller f�rr�ttningen p�kal� lades, r�knas �garen tillgodo endast i den m�n det blir utrett att den beror p� n�got a nnat �n f�rv�ntningar om en �ndring i markens till�tna anv�nd� ningss�tt. Om ingreppet �r s�dant att intr�ngsers�ttning skall betalas, skall vad som har sagts om ber�kningen av marknadsv�rdet till�mpas i fr�ga om v�rdet f�re ingreppet. V�rderingen skall ske med h�nsyn till fastighetens skick n�r ers�ttningsfr�gan avg�rs eller, om fastigheten dessf�rinnan har tilltr�tts eller tagits i anspr�k eller skadats, n�r detta skedde. Om en stadsplan eller en byggnadsplan, enligt vilken marken har avsetts f�r enskilt bebyggande, har fastst�llts innan talan v�cktes vid domstol eller f�rr�ttningen p�kallades, skall f�rsta stycket till�mpas endast p� den v�r� destegring som har intr�ffat efter det att planen fastst�lldes. Om inl�sen sker av en bebyggd fastighet, som innehas i huvudsakligt syfte att bereda bostad �t �garen och honom n�rst�ende, g�ller den bc- 664 gr�nsningen f�r till�mpningen av f�rsta stycket att l�seskillingen inte i � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> n�got fall f�r best�mmas till l�gre belopp �n som beh�v s f�r att anskaffa en SFS 1983:291 likv�rdig bostadsfastighet. I den m�n det blir u trett att v�rdestegringen utan att ha samb and med f�rv�ntningar om n�gon �ndri ng i ma rkens till�tna anv�ndningss�tt beror p� inverkan av vattenf�retaget, g�ller 5 �. 7 � Om f astigheten har tilltr�tts i sin helhet eller tagits i anspr�k eller skadats, skall d� ers�ttningen best�ms h�nsyn inte tas till s�dan �ndring i fastighetens v�rde som uppkommer d�refter. Detsamma g�ller d� fastighe� ten har tilltr�tts endast delvis, om inte v�rde�ndringen beror p� att den �terst�ende delens skick �ndras. Ers�ttningen skall j�mkas med h�nsyn till den h�jning i det allm�nna prisl�get som kan ha skett sedan fastigheten tilltr�ddes eller togs i anspr�k eller skadades. Om det beh�vs, skall i beslutet om ers�ttning tas in best�mmelser som �r �gnade att hindra att ers�ttningstagaren g�r en f�rlust till f�ljd av �ndringar i penningv�rdet under tiden fr�n ers�ttningsbeslutet till dess betalning sker. 8 � Har en �tg�rd vidtagits i uppenb ar avsikt att h�ja ers�ttningen, skall, om sk�l f�religger, ers�ttningen best�mmas som om �tg�rden inte hade vidtagits. Om^ f�retag eller �tg�rder vartill tillst�nd har l�mnats enligt denna lag medf�r att s�rskild r�tt till en fas tighet g�r f�rlorad eller rubbas, skall, d� en �tg�rd som avses i f� rsta stycket har vidtagits av fastighetens �gare i avsikt som anges d�r, f�rsta stycket till�mpas s� att den ers�ttningsskyldi� ge erh�ller gottg�relse genom minskning av den ers�ttning som tillkommer �garen. 9 � Ers�ttningen skall best�mmas s�rskilt f�r vaije sak�gare. L�se- skilling, intr�ngsers�ttning och annan ers�ttning skall best�mmas var f�r sig. Om ers�ttningen avser samtliga del�gares andel i en samf�llighet eller en del av denna och det f�r samfalligheten finns en k�nd styrelse eller en f�rvaltare med r�tt att uppb�ra medel som h�rr�r fr�n samf�lligheten, kan domstolen eller f�rr�ttningsmannen utan hinder av f�rsta stycket best�m� ma gemensam ers�ttning f�r del�garna i den m�n neds�ttnin g inte skall ske enligt 16 kap. 1 �. 10 � Om f�retag eller �tg�rder vartill tillst�nd har l�mnats enligt denna lag medf�r skad a p� en fastighet som tillh�r den som har f�tt tillst�ndet, skall ers�ttning f�r skadan best�mmas. Detta g�ller dock inte, om medgi� vanden har l�mnats av samtliga borgen�rer som har pantr�tt i fastigheten. Om fastigheten besv�ras av gemensamma inteckningar, fordras dessutom de medgivanden fr�n fastighets�gare och fordringshavare som i 22 k ap.. 11 � jordabalken f�reskrivs f�r relaxation. Medgivande fordras dock inte av den f�r vars r�tt domstolens eller f�rr�ttningsmannens avg�rande �r v�sentligen utan betydelse. 665 � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983: 291 Ers�ttning vid utrivning m. m. Il � Den som har fatt tillst�nd enligt 14 kap . 1 � eller har �lagts eller medgetts enligt 15 kap. 6 � att riva ut en vattenanl�ggning skall betala sk�lig ers�ttning f�r skador p� annans egendom som orsakas av best�ende �ndring i vattenf�rh�llandena. Skyldighet att betala ers�ttning f�r f�rlust av f�rm�n som orsakas av utrivningen f�religger endast om f�rm�nen har tillf�rs�krats i tillst�ndsdomen eller tillst�ndsbeslutet eller i avtal som tr�ffats i samband med vattenanl�ggningens tillkomst. Ers�ttning utg�r i s�dant fall endast f�r kostnader i anledning av f�rlusten av f�rm�nen. Om medgivande att riva ut en vattenanl�ggning har l�mnats annan �n den som �r skyldig att underh�lla anl�ggningen och skyldighet att betala ers�ttning har �lagts i samband d�rmed, f�r ers�ttningen s�kas �ter av den underh�llsskyldige. Den som har f�tt tillst�nd enligt 14 kap. 3 � f�rst a stycket att bortskaffa flottledsanl�ggning �r inte skyldig att betala ers�ttning f�r andra skador �n s�dana som uppkommer i samband med arbetena med bortskaffandet. Ers�ttning vid ompr�vning 12 � Medf�r ompr�vning enligt 15 kap. 3, 4, 9 eller 11 � f�rlust av vatten eller fallh�jd eller inskr�nkning i r�tten att reglera vattnets avrinning f�r tillst�ndshavare som omfattas av ompr�vningen utg�r ers�ttning f�r f�rlus� ten eller inskr�nkningen, om annat inte f�ljer av 14 �. Medf�r ompr�vning enligt denna lag skada f�r annan �n tillst�ndshavare som omfattas av ompr�vningen utg�r ers�ttning h�rf�r. F�r mottagare av andelskraft g�ller dock viss begr�nsning enligt 19 �. Betr�ffande ers�ttning enligt f�rsta eller andra stycket �ger 1 10�� motsvarande till�mpning. 13 � Ers�ttning enligt 12 � f�rsta stycket betalas av den som har beg�rt ompr�vningen eller, om ompr�vning enligt 15 kap. 11 � omfattar tillst�n� den till kon kurrerande vattent�kter, av vardera tillst�ndshavaren. Ers�ttning enligt 12 � andra stycket betalas, 1. om omp r�vningen sker enligt 15 kap. 3, 4 eller 8 �, av tillst�ndsha� varen, 2. om ompr�vning enligt 15 kap. 11 � omfattar tillst�nden till konkurre� rande vattent�kter, av vardera tillst�ndshavaren, 3. vid annan om pr�vning av den som har beg�rt ompr�vningen. Ers�ttning f�r minskning av andelskraft fr�n vattenkraftverk som omfat� tas av ompr�vningen betalas av den som har tillst�nd till kraftv erket. Begr�nsning i ers�ttningsr�tten 14 � Om f �rlust eller inskr�nkning som avses i 12 � f�rsta stycket f�r� anleds av ompr�vning till f�rm�n f�r det allm�nna fiskeintresset, allm�n farled, allm�n hamn, allm�n flottled eller h�lsov�rden eller, vid ompr�v� ning enligt 15 kap. 3 � eller 9 � f�rsta meningen, till f�rm�n f�r den allm�nna milj�v�rden, �r tillst�ndshavaren skyldig att utan ers�ttning t�la viss del av f�rlusten eller inskr�nkningen. 656 Den del som inte ers�tts avser den sammanlagda f�rlusten eller in- � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> skr�nkningen till f�ljd av skilda ompr�vningar som nu angetts och av SFS 1983:291 vattenf�retag som avses i 15 � och mots varar i fr�ga om 1. vattenkraftverk h�gst en femtedel och l�gst en tjugondel av produk� tionsv�rdet av den vattenkraft som enligt meddelat tillst�nd kan u ttas vid kraftverket efter avdrag f�r den del av produktionsv�rdet som �r att h�nf�ra till vattenregleringar, 2. vattenreglering f�r kraft�ndam�l h�gst en femtedel och l�gst en tju� gondel av det till regleringen h�nf�rliga produktionsv�rdet av den vatten� kraft som enligt meddelade tillst�nd kan uttas vid varje kraftverk, 3. andra vattenf�retag h�gst en femtedel och l�gst en tjugondel av v�rdet av den vattenm�ngd, fallh�jd eller magasinsvolym som omfattas av tillst�ndet till f�retaget. N�r vattendomstolen l�mnar tillst�nd till ett vatlenf�retag f�r vilket begr�nsning i ers�ttningsr�tten som nu h ar n�mnts skall g�lla, skall vatten� domstolen inom de gr�nser som anges i and ra stycket 1 -3 fastst�lla den del som inte ers�tts. D�rvid skall h�nsyn tas fr�mst till f�retagets inverkan p� vatte nst�nds- och avrinningsf�rh�llandena, den f�rdel eller ol�genhet som f�retaget v�ntas medf�ra fr�n allm�n synpunkt, graden av nytta f�r tillst�ndshavaren och mottagare av andelskraft samt l�ngden av den tid som f�reskrivs enligt 15 kap. 3 � f�rsta stycket. Om ompr�vning sker f�re den enligt 15 kap. 3 � f�rsta stycket fastst�llda tidpunkten, skall den del som inte ers�tts minskas i f�rh�lla nde till den tid som �terst�r till denna tidpunkt. 15 � Om den som har tillst�nd enligt denna lag till ett vattenf�retag �samkas f�rlust av vatten eller fallh�jd eller inskr�nkning i r�tten att reglera vattnets avrinning till f�ljd av att tillst�nd l�mnas till ett v attenf�re� tag som skall tillgodose det allm�nna fiskeintresset, allm�n farled, allm�n hamn eller allm�n flottled, h�lsov�rden eller den allm�nna milj�v�rden, �r hans r�tt till ers �ttning h�rf�r begr�nsad p� motsvarande s�tt som g�ller enligt 14 �. Vad som sagts nu g�ller �ven f�rlust av fallh�jd som inte �r utbyggd. D�rvid skall den del som inte ers�tts motsvara en tjugondel av v�rdet av vattenkraften i det ber�rda str�mfallet efter avdrag f�r vad som av detta v�rde �r att h�nf�ra till v attenregleringar. Andelskraft 16 � Den vars vattenkraft skall tillgodog�ras av annan med st�d av 2 kap. 7 � eller p� grund av �verenskommelse far delta i tillgodog�randet, om det �r av betydelse for hans verksamhet och om hans r�tt till kraft en �r grundad p� �ga nder�tt eller annan r�ttighet som g�ller mot e nvar och som inte �r beg r�nsad till ti den. Han �r d� ber�ttigad till andel i kr aftproduk� tionen (andelskraft) och skyldig att bidra till kost naderna f�r kraftanl�gg� ningens utf�rande och drift, allt i f�rh�llande till sin andel i den vatten kraft som skall tillgodog�ras vid anl�gg ningen. Motsvarande g�ller om den vars str�mfall tas i anspr�k enligt 2 kap. 8 �, om ers�ttning f�r ianspr�ktagandet inte redan har b est�mts. Skyldigheten att tillhandah�lla andelskraft �vilar str�mfallsfastigheten. R�tten till andelskraft skall vara f�renad med den fastighet till vilken vattenkraften har h�rt eller r�ttigheten har �verflyttats enligt 18 � f� rsta 667 stycket. � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:291 17 � I samband med beslut om tillhandah�llande av andelskraft skall erforderliga best�mmelser meddelas om villkoren f�r tillhandah�llandet och om kostnadsbidrag. Om f�rh�llandena �ndras, kan kraftanl�ggningens �gare eller mottagaren av andelskraft p�kalla ompr�vning av r�ttsf�rh�llandet mellan dem. D�r� vid f�r endast s�dana �ndringar beslutas som inneb�r v�sentlig f�rdel f�r n�gon av parterna utan att medf�ra betydande ol�genhet f�r motparten. Om det beslutas att r�tten till a ndelskraft skall avl�sas mot ers�ttning i pengar, g�ller de allm�nna best�mmelserna om ers�ttning i 1- I0��. 18 � P� ans�kan av �garen till en fastighet varmed r�tt till andelskraft �r f�renad f�r beslutas att r�tten till ande lskraft skall flyttas �ver till n�gon annan fastighet som tillh�r samme �gare, om detta kan ske utan skada f�r borgen�rer med pantr�tt eller andra r�tts�gare. R�tten till and elskraft f�r uppl�tas av �garen till den fastighet varmed den �r f�renad. Avtal om uppl�telse �r inte bindande l�ngre �n femtio �r fr�n det avtalet sl�ts. Uppl�telser f�r n�gons livstid g�ller dock utan begr�nsning till viss tid. 19 � Om den kraftm�ngd som utg�r s�som andelskraft minskas i fall som avses i 14 eller 15 � �r mottagaren av andelskraften skyldig att utan ers�ttning t�la denna minskning i samma m�n som innehavaren av det kraftverk varifr�n andelskraften tillhandah�lls. 10 kap. Avgifter Bygdeavgifter 1 � Om ett vattenf�retag inneb�r 1. drift av ett vattenkraftverk, 2. vattenreglering som avser �rs- eller fler�rsreglering, 3. vatten�verledning f�r n�got annat �ndam�l �n kraft�ndam�l, 4. ytvattent�kt skall den som innehar tillst�nd till f�retaget betala en �rlig bygdeavgift som best�ms av vattendomstolen att utg� efter avgiftsenheter och avgifts� klasser enligt 2 och 3 ��. Avser vattenf�retaget utvidgning av ett annat vattenf�retag eller, om utvidgning tidigare skett, flera andra vattenf�retag, vartill tillst�nd l�mnats enligt denna lag, skall gemensam avgift fastst�llas s�som f�r ett enda f�retag, varvid tidigare utg�ende avgift bortfaller. Bygdeavgift skall enligt de n�rmare best�mmelser som meddelas av regeringen anv�ndas dels f�r att f�rebygga eller minska s�dana skador av vattenf�retaget eller anl�ggningar f�r detta som inte har ersatts enligt 9 kap. och f�r att gottg�ra s�dana skador, dels f�r att tillgodose allm�nna �ndam�l betr�ffande den bygd som b er�rs av vattenf�retaget eller anl�gg� ningar f�r detta. 2 � Avgiftsenheter �r 1. f�r vattenkraftverk varje enhet installerad generatoreffekt som om� fattar tio kilowatt intill 150 procent av effekten vid medelvattenf�ring och vaije enhet om tjugo kilowatt d�rut�ver, � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> / / 2. f�r vattenregleringar varje enhet av regleringsmagasinets rymd som SFS 1983:291 omfattar 25000 kubikmeter intill 100 miljoner kubikmeter, varje ytterligare enhet om 50000 kubikmeter intill 1000 miljoner kubikmeter samt vaije enhet om 100000 kubikmeter d�rut�ver, 3. f�r vatten�verledningar och ytvattent�kter vaije kubikmeter i sekun� den av den vattenm�ngd som h�gst f�r ledas bort enligt meddelat tillst�nd. Avgift skall inte betalas f�r vattenkraftverk eller vattenregleringar, om antalet avgiftsenheter �r mindre �n femhundra. 3 � F�r vattenkraftverk och vattenregleringar �r avgiften f�r vaije avgiftsenhet, om f�retaget tillh�r klass 1: 0,5 promille av basbeloppet, klass 2; 1 promille av basbeloppet, klass 3: 1,5 promille av basbeloppet, klass 4: 2 promille av basbeloppet. F�r vatten�verledningar och vattent�kter �r avgiften f�r vaije avgiftsen� het, om f�retaget tillh�r klass 1: 5 procent av basbeloppet, Idass 2: 10 procent av basbeloppet, klass 3: 15 procent av basbeloppet, klass 4: 20 procent av basbeloppet. Med basbeloppet avses det basbelopp som har best�mts enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring f�r det �r som avgiften avser. Vid inplacering i avgiftsklass skall h�nsyn tas till de mindre eller st�rre f�r�ndringar i vatten f�rh�llandena samt de mindre eller st�rre ol�genheter eller f�rdelar f�r bygden som vattenf�retaget eller anl�ggningar f�r detta medf�r. 4 � Bygdeavgift skall utg� fr�n och med kalender�ret n�rmast efter det �r d� tillst�ndet till vattenf�retaget togs i anspr�k till och med det �r d� f�retaget l�ggs ned. Bygdeavgiften skall f�re vaije kalender�rs utg�ng betalas till l�nsstyrel� sen i det l�n d�r f�retaget huvudsakligen utf�rs. Fiskeavgifter 5 � Vattendomstolen eller f�n�ttningsmannen f�r, om det �r l�mpligare, i st�llet f�r att meddela villkor enligt 3 kap . 11 � �l�gga tillst� ndshavaren att betala en s�rskild avgift f�r fr�mjande av fisket i det vat ten som ber�rs av vattenf�re taget eller inom n�got angr�nsande vattenomr�de. Avgiften kan fastst�llas som en eng�ngsavgift eller som en �rlig avgift. Beloppet av �rlig avgift ber�knas s�, att det av vattendomstolen eller f�rr�ttningsmannen fastst�llda avgiftsbeloppet multipliceras med det tal som anger f�rh�llandet mellan basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring f�r det �r d� avgiften skall betalas och basbeloppet f�r det �r d� avgiften fastst�lldes. 6 � Om ett vattenf�retag som avses i 1 � eller anl�ggningar f�r d etta kan antas skada fisket eller kommer att orsaka en inte obetydlig �ndring i de naturliga vattenst�ndsf�rh�llandena, skall den som innehar tillst�nd till f�retaget betala en �rlig allm�n fiskeavgift f�r fr�mjande av fisket inom 669 landet. � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:291 Avgiften best�ms av vattendomstolen att utg� efter avgiftsenheter och avgiftsklasser enligt 7 och 8��. Avser vattenf�retaget utvidgning av ett annat vattenf�retag eller, om utvidgning tidigare skett, flera andra vattenf�retag, vartill tillst�nd l�mnats enligt denna lag, skall gemensam avgift fastst�llas s�som f�r ett enda f�retag, varvid tidigare utg�ende avgift bortfaller. 7 � Avgiftsenheter �r 1. f�r vattenkraftverk varje enhet installerad generatoreffekt som om� fattar tio kilowatt intill 150 procent av effekten vid medelvattenf�ring och varje enhet om tjugo kilowatt d�rut�ver, 2. f�r vattenregleringar varje enhet av regleringsmagasinets rymd som omfattar 25000 kubikmeter intill 100 miljoner kubikmeter och vaije enhet om 50000 kubikmeter d�rut�ver, 3. f�r vatten�verledningar och ytvattent�kter vaije kubikmeter i sekun� den av den vattenm�ngd som h�gst f�r ledas bort enligt meddelat tillst�nd. Avgift skall inte betalas f�r vattenkraftverk och vattenregleringar, om antalet avgiftsenheter �r mindre �n tio. 8 � F�r vattenkraftverk och vattenregleringar �r avgiften f�r vaije av� giftsenhet, om f�retaget tillh�r klass 1: 0,05 promille av ba sbeloppet, klass 2: 0,1 promille av basbeloppet, klass 3: 0,15 promille av basbeloppet, Iclass 4: 0,2 promille av basbeloppet. F�r vatten�verledningar och vattent�kter �r avgiften f�r varje avgiftsen� het, om f�retaget tillh�r klass 1: 1 procent av basbeloppet, Idass 2: 5 procent av basbeloppet, klass 3: 10 procent av basbeloppet, klass 4: 15 procent av basbeloppet. Med basbeloppet avses det basbelopp som har best�mts enligt lagen (1962; 381) om allm�n f�rs�kring f�r det �r som avgiften avser. Vid inplacering i avgiftsklass skall h�nsyn tas till den omfattning i vilken fisk och fiske f�rekommer i det vattenomr�de som ber�rs av vattenf�reta� get eller anl�ggningar f�r detta, till den utstr�ckning i vilken vattenf�rh�l� landena och fisket p�verkas av vattenf�retaget eller anl�ggningar f�r detta samt till omfattningen av de f�rpliktelser som f�retagaren har �lagts enligt 5 � eller 3 kap. 11 �. 9 � Om det �rliga beloppet av den allm�nna fiskeavgiften �r ringa, f�r f�reskrivas att avgiftsskyldigheten skall fullg�ras genom eng�ngsbetalning. F�reskrift h�rom skall meddelas om det �rliga avgiftsbeloppet skulle un� derstiga femhundra kronor. 10 � �rlig fiskeavgift enligt 6 � skall utg� fr�n och med kalender�ret n�rmast efter det �r d� arbeten eller andra �tg�rder som inverkar p� vattenf�rh�llandena p�b�rjades eller d� beslut om lagligf�rklaring medde� lades till och med det �r d� f�retaget l�ggs ned. �rlig fiskeavgift enligt 5 eller 6 � skall f�re varje kalender�rs utg�ng 670 betalas till fiskeristyrelsen. � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> / Eng�ngsavgift skall betalas till fiskeris tyrelsen senast vid den tidpunkt som anges n�r avgiften best�ms. SFS 1983:291 II kap. S�rskilda best�mmelser om st�rre vattenf�retag m. m. Regeringens pr�vningsr�tt 1 � Regeringen skall pr�va till�tligheten av f�ljande slag av vattenf�re� tag, n�mligen 1. vattenkraftverk som �r avsedda f�r en installerad generatoreffekt av minst 20000 kilowatt, 2. vattenregleringar med en st�rre vattenst�ndsskillnad mellan d�m- nings- och s�nkningsgr�nsema �n tv� meter under �ret eller en meter under ve ckan samt regleringar med mindre vattenst�ndsskillnad �n som har angetts nu, om d�rigenom skall utnyttjas ett vattenmagasin av minst 100 miljoner kubikmeter under �ret eller tio miljoner kubikmeter under veckan, 3. vatten�verledningar eller andra vattenbortledningar fr�n vattendrag eller sj� ar med en normal oreglerad l�gvattenf�ring av minst en kubik� meter i sekun den i bort ledningspunkten respektive utloppet, om den vat- tenf�ring som skall tas i a nspr�k �verstiger en femtedel av den normala oreglerade l�gvattenf�ringen och det inte �r uppenbart att bortledningen kan ske utan ol�genhet av betydelse f�r allm�nna intressen, 4. andra vattenkraftverk och andra vattenregleringar eller vatten�ver� ledningar f�r vattenkraft�ndam�l, om a) f�retaget avser n�gon av f�ljande �lvar, n�mligen Torne �lv, Kalix �lv, Pite �lv och V indel�lven, b) f�retaget avser n�gon av de �lvar eller �lvstr�ckor som anges i f�ljande uppst�llning �lv Str�cka Klar�lven str�ckan mellan K�rrbackstrand och Edeb�ck Dal�lven V�sterdal�lven uppstr�ms Hummelforsen och ned� str�ms Skifsforsen, �sterdal�lven uppstr�ms Tr�ngslet samt str�ckan mellan N�s och Hedesundafj�rdama str�ckan mellan Hede och Svegsj�n (H�ijedalsljusnan) och str�ckan mellan Laforsen och Arbr�sj�ama (Mel- lanljusnan) uppstr�ms Storsj�n �re�lven, Ammer�n ovan �verammer, Stor�n- Damm�n samt H�rkan uppstr�ms Hotagen Lejar�lven, Stor�n uppstr�ms Kiumpvattnet, L�ngse- le�nR�rstr�ms�lven, Sax�n, Ransar�n uppstr�ms Ransaren samt Vojm�n uppstr�ms Vojmsj�n Ljusnan Ljungan Indals�lven �ngerman�lven Vapst�lven Mo�lven L�gde �lv �re �lv Ume�lven Bure �lv T�rna�n och Giijes�n, Jukt�n uppstr�ms Fjosokken samt T�maforsen mellan Laisan och G�utan 671 � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:291 Skellefte�lven k�llfl�dena uppstr�ms S�dvajaure respektive Rebnis- jaure Byske �lv Lule �lv Stora Lule �lv uppstr�ms Akkajaure, Lilla Lule �lv uppstr�ms Skalka och Tjaktjajaure samt P�rl�lven R�ne �lv R�r�n-Livas �lv, 5. grundvattent�kter f�r tillgodog�rande av en st�rre vattenm�ngd �n 10000 kubikmeter om dygnet, 6. andra vattenregleringar, vatten�verledningar och vattenbortledning- ar �n som har angetts f�rut, om f�retaget avser n�gon av sj�arna V�nern, V�ttern, M�laren, Hj�lmaren, Storsj�n i J�mtland eller Siljan och f�retaget kan inverka m�rkbart p� vattenst�ndet i eller vattenav rinningen ur sj�n, 2 � Ans�ks om �ndring eller utvidgning av ett vattenf�retag, g�ller I � endast den �ndring eller utvidgning som avses med ans�kningen. 3 � Om ett annat vattenf�retag �n ett s�dant som anges i 1 och 2 �� r av betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet, f�r regeringen f�rbe� h�lla sig pr�vningen av f�retagets till�tlighet. Besked om f�rbeh �llet skall l�mnas till vat tendomstolen eller f�rr�ttningsmannen innan dom eller be� slut har meddelats om f�retagets till�tlighet. 4 � Till�tligheten av ett vattenf�retag kan �ven komma under regering� ens pr�vning enligt 12 kap. 29 � eller 13 kap . 42 �. 5 � I samband med pr�vningen av ett f�retag som avses i 1-4 �� f�r regeringen �ven f�rbeh�lla sig pr�vningen av till�tligheten av ett annat vattenf�retag, om ans�kningen avser tillst�nd till b�da f�retagen och dessa h�nger samman med va randra eller fr�ga enligt 3 kap. 8 � har uppkommit om j�mkning eller f�retr�de mellan dem. Betr�ffande ett s�dant f�rbeh�ll g�ller 3 � andra meningen. 6 � Om regeringen finner att ett f�retag f�r komma till st�nd, kan rege� ringen best�mma s�rskilda villkor f�r att tillgodose allm�nna intressen. F�rberedelse av st�rre vattenf�retag 7 � Innan tillst�nd s�ks till ett vattenf�retag som �r av s�dan omfattning eller beskaffenhet att dess till�tlighet skall eller kan antas komma att pr�vas av regeringen enligt 1-3 ��, skall f�rberedande �tg�rder ha vidta� gits enligt 8-11 ��. 8 � I god tid innan n�rmare unders�kningar f�r f�retaget p�b�ijas skall f�retagaren underr�tta kammarkollegiet, statens naturv�rdsverk, statens planverk och riksantikvarie�mbetet och statens historiska museer samt de l�nsstyrelser och kommuner som ber�rs av f�retaget. Samtidigt skall sj�� fartsverket och fiskeristyrelsen underr�ttas, om deras verksamhet ber�rs. Lantbruksstyrelsen skall underr�ttas, om renn�ringen eller jordbruksmark av st�rre omfattning ber�rs. F�retagaren skall d�refter p� beg�ran eller n�r anledning annars f�religger l�mna dessa myndigheter och kommuner upp- 672 lysningar om f�retaget. � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 � N�r f�ruts�ttningarna f�r f�retaget i sto rt har klarlagts, skall f�reta- SF� 1903:291 garen i s amr�d med l�nsstyrelsen i det l�n d�r f�retaget i huvu dsak skall utf�ras bereda ber�rda kommuner samt myndigheter och sammanslutning� ar som f�retaget ang�r tillf�lle att framst�lla �nskem�l om f�retagets n�r� mare omfattning och utformning. 10 � Om f�retaget kan medf�ra skada p� fiske av n�gon betydelse, f�r fiskeristyrelsen f�rordna om den utredning som beh�vs. Om f�retaget kan medf�ra v�sentlig skada p� renn�ringen eller jordbruket, f�r lantbrukssty� relsen f�rordna om beh�vlig utredning. Riksantikvarie�mbetet och statens historiska museer f�r f�rordna om beh�vlig kulturhistorisk inventering. Statens naturv�rdsverk f�r f�rordna om den utredning som beh�vs an� g�ende f�retagets utf�rande fr�n allm�nna naturv�rdssynpunkter. Innan f�rordnande meddelas skall samr�d ske med vattendomstolen. F�retagaren skall betala kostnaderna f�r utredningarna, om det inte �r obilligt. 11 � I god tid innan an s�kan om tillst�nd till f�retaget ges in skall f�reta� garen medverka till att information om f�retagets planl�ggning l�mnas till ortsbefolkningen vid sammankomst, genom ortspressen eller p� n�got annat l�mpligt s� tt. Sammankomst skall ordnas, om l�nsstyrelsen i n�got l�n som ber�rs av f�retaget p�kallar det. F�retagaren skall p� l�mpligt s�tt bereda enskilda personer tillf�lle att framst�lla �nskem�l om �tg�rder f�r att f�rebygga eller minska skador genom f�retaget. 12 Itap. Pr�vningen av markavvattningsf�retag Allm�nna best�mmelser 1 � Pr�vningen av markavvattningsf�retag sker vid f�rr�ttning. L�nssty� relsen f�rordnar en f�rr�ttningsman att handl�gga f�rr�ttningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar s�rskilda best�mmelser om beh�righet att vara f�rr�ttningsman. 2 � Tv� gode m�n skall delta i f�rr�ttningen n�r f�rr�ttningsmannen finner att det beh�vs eller n�r sak�gare beg�r det och det inte medf�r osk�ligt dr�jsm�l. Ett beslut att gode m�n skall medverka rubbar inte vad som redan har beslutats eller verkst�llts under f�rr�ttningen. Medverkar gode m�n, �ger best�mmelserna om f�rr�ttningsman mot� svarande till�mpning p� honom och gode m�nnen, om inte annat framg�r. 3 � Gode m�n utses bland dem som �r valda till n�mndem�n i fastighets� domstol eller till gode m�n vid fastighetsbildningsf�rr�ttningar i orten. ^ � Om gode m�n skall medverka, skall f�rr�ttningsmannen kalla dem till f�rr�ttningen. Till tj�nstg�ring b�r f�retr�desvis kallas gode m�n med beh�vlig ortsk�nnedom och sakkunskap. Om en god man p� grund av j�v �r hindrad att tj�nstg�ra eller om han 673 43-SFS 1983 � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:291 uteblir fr�n ett sammantr�de och annan god man inte utan dr�jsm�l kan infinna sig, f�r f�rr�ttningsmannen till tj�nstg�ring som god man kalla n�gon som �r valbar till befattning som anges i 3 �. 5 � Best�mmelsen i 4 kap. 12 S r�tteg�ngsbalken om hinder f�r n�r� st�ende att samtidigt tj�nstg�ra som domare g�ller ocks� betr�ffande f�r� r�ttningsm�n och gode m�n. 6 � Mot f�rr�ttningsm�n och gode m�n g�ller samma j�v som mot doma � re. 7 � Om en sak�gare vill anf�ra j�v mot f�r r�ttningsman eller god man. skall han framst�lla inv�ndning d�rom f�rsta g�ngen han f�r talan i �rendet sedan han fick k�nnedom om att f�rr�ttningsmannen eller gode mannen tj�nstg�r och att j�vsanledning f�religger. Om han underl�ter det, �r hans r�tt att anf�ra j�v f�rfallen. Sedan fr�ga om j�v mot f�rr�ttningsman eller god man uppkommit, f�r han endast vidta s�dana �tg�rder som inte utan synnerlig ol�genhet kan uppskjutas och som inte inneb�r ett avg�rande av en f�r f�rr�ttningen betydelsefull fr�ga. S�dana �tg�rder f�r vidtas av f�rr�ttningsmannen, �ven om han har f�rklarats j�vig. Att f�rr�ttningsman eller god man f�rklaras j�vig p�verkar inte giltighe� ten av beslut eller �tg�rder som har tillkommit innan fr�gan om j�v upp� kom. 8 � F�rr�ttningsmannen f�r anlita bitr�de av sakkunniga f�r att utreda fr�gor som kr�ver s�rskild fackkunskap. Den som st�r i ett s�d ant f�rh�l� lande till saken eller till n�gon sak�gare att hans tillf�rlitlighet kan anses f�rringad f�r inte anlitas som sakkunnig. F�rr�ttningens inledande 9 � Ans�kan om f�rr�ttning g�rs hos l�nsstyrelsen av n�gon som vill utf�ra eller delta i ett markavvattningsf�retag. Om det vid en fastighetsreglering beslutas att en fr�ga om markavvati- ning skall pr�vas enligt denna lag, anm�ls detta av fastighetsbildningsmyn� digheten till l�nsstyrelsen. �garna av de fastigheter som ing�r i fastig hets� regleringen anses d� som s�kande. 10 � Ans�kningen om f�rr�ttning skall vara skriftlig och inneh�lla upp� gifter om 1. de fastigheter, byggnader eller anl�ggningar for vilka s�kand en f�r talan, 2. f�retagets beskaffenhet, 3. de mark- och vattenomr�den som ber�rs av f�retaget, 4. f�r s�kanden k�nda sak�gare. Om en ans�kan inte uppfyller f�reskrifterna i f�rsta stycket eller om den i �vrig t �r ofullst�ndig, far l�nsstyrelsen f�rel�gga s �kanden att avhj�lpa bristen. Om bristen inte avhj�lps f�r l�nsstyrelsen avvisa ans�kningen. Detta skall framg� av f�rel�ggandet. 674 F�rsta stycket g�ller �ven i fr�ga om anm�lningar som avse s i 9 � andr a stycket. � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 � L�nsstyrelsen f�r best�mma att s�kanden skall st�lla s�kerhet f�r SFS 1983:291 f�rr�ttningskostnaderna innan en f�rr�ttningsman f�rordnas. Handl�ggningen 12 � F�rr�ttningsmannen skall utreda f�ruts�ttningarna f�r f�retaget. Om hinder in te f�religger mot f�retaget, skall han till ledning f�r f�rr�tt� ningen ut arbeta en allm�n plan f�r detta och utf�ra de utredningar som beh�vs f�r f�retagets genomf�rande. F�rr�ttningsmannen b�r d�rvid samr�da med s�kanden och �vriga sak� �gare samt de myndigheter som ber�rs av f�retaget. 13 � F�rr�ttningsmannen skall utreda vilka som i egenskap av fastighets� �gare eller p� annan grund �r sak�gare. Om det r�der tvist om en fastighet som ber�rs av f�retaget, har den av de tvistande som innehar fastigheten med �gander�ttsanspr�k r�tt att f�retr� da fastigheten under f�rr�ttningen till dess den lagligen vinns fr�n honom. Om en fastighet har �verg�tt till ny �gare under f�rr�ttningen, f�r denne inte rubba vad den f�rre �garen har medgivit eller godk�nt. 14 � F�rr�ttningsmannen skall utf�rda kung�relse om f�retaget. I kung�� relsen skall l�mnas en kortfattad redog�relse f�r f�retaget och p� l�mpligt s�tt anges d e fastigheter som kan ber�ras. I kung�relsen skall sak�garna kallas till sammantr�de. Kung�relsen skall senast Qorton dagar f�re sammantr�det inf�ras i orts� tidning. I god tid f�re sammantr�det skall utskrift av kung�relsen s�ndas till k�nda sak�gare, ber�rda kommuner, statliga myndigheter vars verk� samhet kan ber�ras av f�retaget samt, om allm�nna intressen kan ber�ras, till kammarkollegiet. Om f�retaget ber�r fast egendom som �r samf�lld f�r flera fastigheter, beh�ver n�gon utskrift av kung�relsen inte s�ndas till de s�rskilda del�gar� na i samfalligheten. Finns en k�nd styrelse f�r samf�lligheten, skall en utskrift av kung�relsen s�ndas till styrelsen. 15 � Om f�retaget �r av mindre omfattning och uppenbarligen ber�r endast en vi ss eller vissa sak�gare, �r kung�relse inte erforderlig. Under� r�ttelse om f�retaget och om sammantr�de skall i s� fall delges sak�garna. Underr�ttelser skall s�ndas till kommuner och myndigheter i den utstr�ck� ning som anges i 14 � and ra stycket. I fr�ga om delgivning g�ller allm�nna best�mmelser samt 16 och 17 ��. 16 � Om �garen av en fastighet, byggnad eller anl�ggning eller en st�ll� f�retr�dare f�r denne stadigvarande vistas utom riket och delgivning inte kan ske h�r i riket med k�nt ombud, f�r handlingen l�mnas till den som f�rvaltar eller brukar fastigheten, byggnaden eller anl�ggningen. Den till vilken handlingen har l�mnats �r skyldig att snarast s�nda handlingen vidare till den s�kte, om det kan ske. Han skall erinras d�rom, n�r handlingen l�mnas till hon om. �r den s�ktes uppeh�llsort k�nd, skall f�rr�ttningsmannen d�rj�mte med posten s�nda honom meddelande om delgivningen. Delgivningen a nses ha skett, n�r handlingen har l�mnats enligt f�rsta 675 stycket. � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:291 17 � Vad som �r f�reskrivet om delgivning med del�gare i samf�llig het g�ller �ven vid delgivning med del�gare i fastighet, som innehas under sam�gander�tt av flera �n tio, och med inn ehavare av servitut som g�ller till f�rm�n f�r flera �n tio fastigheter med skilda � gare. 18 � Om det beh�vs skall f�rr�ttningsmannen f�rordna en l�mplig per� son, hos vilken de handlingar som h�r till f�rr�ttningen skall h�llas til lg�ng� liga (aktf�rvarare). Flera aktf�rvarare f�r f�rordnas om det �r l�mpligt. Aktf�rvararens namn och platsen d�r f�rr�ttningshandlingarna h�lls till� g�ngliga skall anges i den kung�relse som avses i 14 S eller i underr�ttels e enligt 15 �. 19 � �gare av fastigheter som ber�rs av f�retaget skall till f�rr�ttnings� mannen uppge innehavare av servitut, nyttjander�tt eller r�tt till elektrisk kraft som har uppl�tits i fastig heten. Underl�ts detta utan giltigt sk�l och uppst�r p� grund h�rav skada f�r s�dana sak�gare, skall fastighets�garen ers�tta skadan. Fastighets�garna skall erinras om inneh�llet i den na para� graf i den kung�relse som avses i 14 �, i und err�ttelse enligt 15 S ell er p� annat l�mpligt s�tt. 20 � Kammarkollegiet skall, om det beh�vs, f�ra talan vid f�rr�ttningen f�r att tillvarata allm�nna intressen. Kommun f�r f�ra talan vid f�rr�ttningen f�r att tillvarata allm�nna intressen inom kommunen. 21 � Om ett nytt sammantr�de m�ste h�llas, skall f�rr�ttningsmannen kalla alla k�nda sak�gare till det ta. N�gon kallelse beh�vs dock inte, om det kan antas att sak�garna �nd� infinner sig. Om tid och plats f�r samman� tr�det har tillk�nnagivits vid ett f� reg�ende sammantr�de, beh�ver inte de sak�gare kallas som i f�re skriven ordning har kallats till det f�reg�ende sammantr�det. Om s� rskilda kallelser beh�vs skall de delges sak�garna i god tid f�re sammantr�det. F�rr�ttningsmannen f�r dock vid sammantr �de best�mma om en s�rskild ordning f�r kallelser till f�ljande sammantr�den. 1 fr�ga om delgivning g�ller 16 och 17 ��. 22 � Om en sak�gare inte i f�reskr iven ordning har kallats till ett sam� mantr�de, skall ett nytt sammantr�de h�llas om inte sak�garen �nd� har infunnit sig eller medger att f�rr�ttningen f�r slutf�ras. Utan hinder av f�rsta stycket f�r s�dana f�rr�ttnings�tg�rder vidtas som inte i n�gon n�mnv�rd m�n inverkar p� sak�garens r�tt. 23 � Om f�rr�ttningsmannen och gode m�nnen har olika mening, g�ller vad tv� av dem anser. Om v ar och en har sin mening, g�ller f�rr�ttnings� mannens mening, s�vida det inte �r fr�ga om pengar eller n�got annat som utg�r m�ngd. I s� fall g�ller den mening som avser den n�st st�rsta m�ngden. I vaije beslut skall anges de sk�l p� vilka avg�randet grundas, om inte en motivering av beslutet kan an ses �verfl�dig. Om beslutet f�r �verklagas, 676 skall det dessutom inneh�lla en besv�rsh�nvisning. � </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Beslut som meddelas vid sammantr�de skall l�sas upp f�r de n�rvaran- SFS 1983:291 de. Om det i annan ordning meddelas ett beslut om inst�llande av f�rr�tt� ningen eller, utan samband med tillst�ndsbeslut, ett beslut som f�r �verkla� gas s�rskilt, skall sak�gare och andra som har besv�rsr�tt underr�ttas om beslutets inneh�ll utan dr�jsm�l. S�dana underr�ttelser l�mnas genom skriftligt meddelande eller i s�dan s�rskild ord ning f�r kallelser som kan ha beslutats enligt 21 � andra stycket andra meningen. 24 � Om det beh�vs med anledning av f�rr�ttningen, har f�rr�ttnings� mannen och gode m�nnen samt deras bitr�den r�tt att g� in i byggnader, betr�da �gor, g�ra m�tningar och markunders�kningar samt f�reta d�rmed sammanh�ngande eller j�mf�rliga �tg�rder. I tr�dg�rdar eller liknande planteringar f�r tr�d inte skadas eller f�llas utan �garens samtycke. �ven i �vrigt skall skad or undvikas, om det �r m�jligt. R�tt att betr�da annans �gor tillkommer ocks� den som f�r talan vid f�rr�ttningen. F�r skador som har uppkommit genom �tg�rder enligt f�rsta eller andra stycket utg�r ers�ttning. Yrkande om ers�ttning skall framst�llas innan f�rr�ttningen avslutas eller inst�lls. Polismyndigheten skall l�mna det bitr�de som beh�vs f�r att befogenhe� terna enligt f�rsta stycket skall kunna ut�vas. 25 � Om s�kanden vill �terkalla sin ans�kan hos f�rr�ttningsmannen, skall han g�ra det skriftligen eller ocks� muntligen vid e tt sammantr�de. Om ingen sak�gare har f�rt talan vid f�rr�ttningen n�r �terkallelsen g�rs, skall f�rr�ttningen genast inst�llas. I annat fall skall sak�g are som har f�rt talan vid f�rr �ttningen och som sj�lva kunnat ans�ka om denna underr�t� tas om �ter kallelsen. Om n�gon s�dan sak�gare inte inom f�reskriven tid beg�r att f�rr�ttningen skall forts�ttas, skall den inst�llas. Sak�gare p� vars beg�ran f�rr�ttningen forts�tts anses d�refter som s�kande till f�rr�ttningen. Sedan tillst�ndsbeslut har meddelats far ans�kningen inte �terkallas hos f�rr�ttningsmannen. I st�llet skall �terkallelse ske hos vattendomstolen p� det s�tt och inom den tid som enligt 38 � g�ller f�r �verklagande av tillst�ndsbeslutet. H�rvid g�ller f�rsta och andra styckena i till�mpliga delar. 26 � En f�rr�ttning som har inletts efter anm�lan av fastighetsbildnings� myndigheten skall inst�llas, om fastighetsregleringsf�rr�ttningen inst�lls. F�rr�ttningen skall dock forts�ttas, om sak�gare som har f�rt talan vid f�rr�ttningen och som har kunnat ans�ka om denna beg�r det. Underr�ttas sak�garna om reg leringsf�rr�ttningens inst�llande vid samm antr�de, skall beg�ran framst�llas vid sammantr�det. I annat fall skall beg�ran framst�l� las inom den tid som f� rr�ttningsmannen f�reskriver. 27 � Om det f�religger h inder mot f�retaget, skall f�rr�ttningsmannen s� snart som m�jligt avbry ta f�rr�ttningen och besluta om dess inst�llande. 28 � Fr�gor om till�mpningen av 3 kap. 8 � i fr�ga om m arkavvattnings- f�retag som p r�vas vid olika f�rr�ttningar skall efter anm�lan till l�n ssty- 677 � </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:291 relsen pr�vas vid en s�rskild f�rr�ttning av f�rr�ttningsman som l�nssty� relsen utser. I fr�ga om en s�dan f�rr�ttning g�ller best�mmelserna i detta kapitel i till�mpliga del ar. Fr�gor om till�mpningen av 3 kap. 8 � i fr�ga om markavvattningsf�re� tag som pr�vas vid f�rr�ttning och vattenf�retag som efter ans�kan pr�vas av vattendomstolen skall avg�ras av vattendomstolen i ans�kningsm�let. 29 � Om f�rr�ttningsmannen finner att hinder mot det s�kta f�retaget m�ter enligt 3 kap. 3 � f�rsta stycket men att det f�religger s�dana omst�n� digheter som avses i andra stycket i n�mnda paragraf eller om fr�gan om f�retagets till�tlighet enligt 11 kap . 3 � skall avg�ras av regeringen, skall f�rr�ttningsmannen efter sammantr�de med sak�garna med eget yttrande �verl�mna fr�gan till regeringens avg�rande. 30 � Vid f�rr�ttningen skall protokoll f�ras. Protokollet samt �vriga handlingar som ges in eller uppr�ttas vid f�rr�ttningen skall sammanf�ras till en akt. Tillst�ndsbeslut m.m. 31 � Om det inte f�religger n�got hinder mot f�retaget, skall f�rr�ttnings� mannen meddela tillst�ndsbeslut. Tillst�ndsbeslutet skall i beh�vlig utstr�ckning inneh�lla best�mmelser om 1. f�retagets �ndam�l, l�ge, omfattning och tekniska utformning, 2. vilka som skall delta i f�retaget och vaije deltagares andelstal i fr�ga om kostnaderna f�r utf�rande och drift av f�retaget, 3. de omr�den som far tas i anspr�k och de s�rskilda tv�ngsr�tter i �vrigt som medges f�r f�retaget, 4. utf�rande och underh�ll av f�retaget, 5. tillsyn, besiktning och kontroll, 6. skyldighet att betala ers�ttning eller att utf�ra skadef�rebyggande �tg�rder samt hur betalningen skall ske, 7. villkor i �vrigt f�r att tillgodose allm�n och enskild r�tt, 8. f�rr�ttningskostnadema och hur de skall f�rdelas, 9. tid inom vilken anspr�k i anledning av of�rutsedda skador f�r fram� st�llas, 10. tid efter vars utg�ng ompr�vning enligt 15 kap. 3 och 14 �� eller 15 � andra stycket f�r ske. Avser tillst�ndet arbeten f�r f�retaget, skall i tillst�ndsbeslutet anges den tid inom vilken ar betena skall vara utf�rda (arbetstid). 32 � Om �verenskommelse om ers�ttning har tr�ffats, f�r ers�ttning inte best�mmas annorlunda �n som har avtalats. Detta g�ller �ven �verens� kommelser om att gottg�relse skall utg� p� ann at s�tt �n i pengar eller om att skadef�rebyggande �tg�rder skall utf�ras. Om det beh�vs f�r till�mpningen av 16 kap. 14 � tredje stycket, skall f�rr�ttningsmannen uppskatta det v�rde som en ber�rd fastighet har utan s�rskild r�ttighet som minskar fastighetens v�rde. 678 � </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 33 � Innan ett beslut meddelas om inl�sen av en fastighetsdel skall i den SFS 1983:291 ordning som g�ller f�r fastighetsbildning en karta med beskrivning ha uppr�ttats �ver omr�det och dess gr�nser ha utm�rkts . 34 � Tillst�ndsbeslut skall meddelas vid sammantr�de eller p� tid och plats som f�rr�ttningsmannen har givit till k�n na f�r sak�gare och andra som har besv�rsr�tt. Ett s�dant tillk�nnagivande skall l�mnas vid samman� tr�de eller genom skriftliga meddelanden eller i s�dan s�rskild ordning som kan ha beslut ats enligt 21 � andra s tycket andra meningen. 35 � Om ett beslut av f�rr�ttningsmannen till f�ljd av skrivfel, felr�kning eller n�got liknande misstag inneh�ller en uppenbar oriktighet, skall f�r� r�ttningsmannen besluta om r�ttelse. Detsamma g�ller kartor, ritningar och andra handlingar till vilka f�rr�ttn ingsbeslutet h�nvisar. Innan r�ttelsen g�rs, skall den som ber�rs av �tg�rden f� tillf�lle att yttra sig. R�ttelsen skall med angivande av dagen f�r �tg�rden antecknas p� huvudskriften och, om m�jligt, p� �vriga exemplar av den handling som r�ttas. Den som beslutet r�r skall omedelbart underr�ttas om �tg�rden och om m�jligheten att �verklaga beslutet. 36 � F�rr�ttningsmannen f�r inte som tolk anlita den som st�r i s�d ant f�rh�llande till saken eller till sa k�gare att hans tillf�rlitlighet kan anses f�rringad. En tolk har r�tt att av allm�nna medel f� sk�ligt arvode samt ers�ttning f�r kostnader och tidsspillan. Detta g�ller inte den som anlitas i tj�nsten. �verklagande till vattendomstolen 37 � F�rr�ttningsmannens beslut �verklagas s�rskilt, om f�rr�ttnings- mannen har 1. ogillat j�v enligt 7 �, 2. beslutat ang�ende ers�ttning till sakkunnig eller tolk, 3. beslutat ang�ende ers�ttning enligt 24 � tredje stycket, 4. beslutat ang�ende r�ttelse enligt 35 �. �verklagande enligt f�rsta stycket sker genom besv�r som skall ges in till vattendomstolen inom tv� veckor fr�n den dag d� beslutet meddelades. Ett beslut att godta en inv�ndning om j�v f�r inte �verklagas. Den som men ar att f�rr�ttningen on�digt uppeh�lls genom ett beslut av f�rr�ttningsmannen far �verklaga beslutet genom besv�r hos vattendom� stolen. Denna besv�rsr�tt �r inte inskr�nkt till n�gon viss ti d. 38 � I and ra fall � n som avses i 37 � �verklagas beslut av f�rr�ttnings- mannen genom besv�r som skall ges in till vattendomstolen inom fyra veckor fr�n den dag d� tillst�ndsbeslutet meddelades eller f�rr�ttningen inst�lldes. 679 � </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:291 O hap. Pr�vningen av vattenm�l Allm�nna best�mmelser 1 � F�rsta domstol i vattenm�l kallas vattendomstol. De tingsr�tter som regeringen best�mmer skall vara vattendomstolar. �verr�tt i vattenm� l (vatten�verdomstol) �r Svea hovr�tt. Som sista domstol i vattenm�l d�mer h�gsta domstolen. 2 � Om domstolar i vattenm�l och r�tteg�ngen i s�dana m�l liksom i fr�ga om handl�ggningen av �renden vid s�dana domstolar g�ller vad som �r f�reslcrivet om allm�n domstol, i den m�n inte annat f�ljer av denna lag eller annan f�rfattning. Vattendomstol 3 � Vattendomstolen best�r av en ordf�rande, en teknisk ledamot samt tv� n�mndem�n. Ytterligare en teknisk ledamot far efter ordf�randens best�mmande ing� i domstolen. Ordf�randen skall vara lagfaren domare i tingsr�tten. Tekniska ledam�ter skall ha teknisk utbildning och erfarenhet av vatten� fr�gors behandling. N�mndem�n skall vara n�mndem�n i fastighetsdomstol inom vatten� domstolens domsomr�de. ^ � Vattendomstolen �r vid handl�ggningen av m�l domf�r med endast ordf�randen i samma utstr�ckning som en tingsr�tt �r domf�r med en lagfaren domare, om inte annat f�ljer av denna lag. Innan ordf�randen fattar beslut b�r han r�dg�ra med en teknisk leda� mot, om fr�gans beskaffenhet p�kallar det. 5 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer utser ordf�rande i vattendomstol samt utn�mner eller f�rordnar teknisk ledamot i vatten domstol. 6 � N�mndem�nnen tj�nstg�r efter kallelse av vattendomstolen. Till tj�nstg�ring b�r f�retr�desvis kallas n�mndem�n fr�n den del av vatten� domstolens domsomr�de till vilken m�let n�rmast har anknytning. 7 � Regeringen best�mmer vattendomstolamas domsomr�den. Gr�nser� na mellan vattendomstolamas domsomr�den skall f�lja vattendelare mel� lan olika vattensystem. 8 � Vattenm�l pr�vas av den vattendomstol inom va rs omr�de det vat� tenf�retag eller den �tg�rd som det �r fr�ga om i huvudsak skall utf�ras eller har utf�rts. Fr�gor om vattendomstolarnas inb�rdes beh�righet f�r. utom i fall som avses i 10 kap . 20 � andra stycket r�tteg�ngsbalken, inte tas upp av h�gre r�tt. 9 � Vattendomstolen f�r f�r sina sammantr�den f�rfoga �ver beh�vliga 680 lokaler i domstolsbyggnader eller andra allm�nna byggnader, om inte � </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> lokalerna �r upptagna f�r sitt huvudsakliga �ndam�l eller utg�rs av guds- SFS 1983; 291 tj�nstlokal. Uppkommer s�rskilda kostnader skall de ers�ttas. 10 � Om det vid �verl�ggningar i vattendomstolen f�rekommer skilj� aktiga meningar, g�ller r�tteg�ngsbalkens best�mmelser om omr�stning i domstol med endast lagfarna ledam�ter. Vid omr�stningen skall f�rst ordf�randen s�ga sin mening, d�refter de tekniska ledam�terna och sist n�mndem�nnen. Vatten�verdomstolen 11 � F�r fullg�rande av Svea hovr�tts uppgifter som vatten�verdomstol skall det, f�rutom lagfarna ledam�ter, finnas vattenr�ttsr�d. Dessa skall ha teknisk utbildning och erfarenhet av vattenfr�gors behandling. Tj�nst som vattenr�ttsr�d tills�tts av regeringen. Vatten�verdomstolen �r domf�r med fyra ledam�ter, av vilka minst tre skall vara lagfarna. Fler �n fem ledam�ter far inte delta. Vattenm�l 12 � Vattenm�len utg�rs av ans�kningsm�l, st�mningsm�l och f�rr�tt� ningsm�l. 13 � Ans�kningsm�l �r m�l om 1. best�mmande enligt 2 kap. 8 � andra stycket av ers�ttning f�r r�tten att ta i anspr�k ett str�mfall, 2. tillst�nd enligt 4 kap. 1 � till utf�rande av andra vattenf�retag �n markavvattningsf�retag, 3. godk�nnande enligt 4 kap. 4 � av ett utf�rt �ndrings- eller lagningsar� bete som inte avser ett markavvattningsf�retag, 4. pr�vning enligt 4 kap. 5 � av lagligheten av ett utf�rt vattenf�retag som inte �r ett markavvattningsf�retag, 5. inr�ttande enligt 6 kap. 3 � av en gemensam anl�ggning f�r bevatt� ning, sedan en samf�llighet enligt 6 kap. har bildats, 6. �verflyttning enligt 9 kap. 18 � f�r sta stycket av r�tten till an dels� kraft, 7. tillst�nd enligt 14 kap . 1 � till utrivning av en vattenanl�ggning eller pr�vning enligt 14 kap. 5 � under vilka villkor en anl�ggning f�r bortle� dande av grundvatten far tas ur bruk, 8. tillst�nd enligt 14 k ap. 3 � f�rsta stycket att bortskaffa flottledsan- l�ggningar eller r�tt att, utan samband med bortskaffning, �verta flottleds- anl�ggningar enligt fj�rde stycket n�mnda paragraf, 9. f�rl�ngning enligt 15 kap. 2 � andra stycket av arbetstiden, 10. ompr�vning enligt 15 kap. 3, 4, 8, 9, 11 och 12 ��, 11. f�rverkande enligt 15 kap. 5 �, 12. ompr�vning, utan samband med p�g�ende ans�kningsm�l eller f�r� r�ttning, enligt 15 kap. 15 � f�rsta stycket eller ompr�vning enligt 15 kap. 15 � andra stycket, 13. fa stst�llelse enligt 15 kap. 16 � av en �v erenskommelse. Ber�r ett ans�kningsm�l uteslutande en viss eller vissa sak�gare och kan m�let avg�ras med bindande verkan endast mot dessa, f�r vattendomsto� len, om s�kanden medger det, f�rordna att m�let skall behandlas enligt vad 681 som g�ller f�r st�mningsm�l. � </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:291 14 � St�mningsm�l �r talan om 1. utrivning eller �ndring av en vattenanl�ggning, n�r talan grundas p� att anl�ggningen inte har tillkommit i laga ordning eller inte �r av laga beskaffenhet, 2. ers�ttning f�r skada eller intr�ng genom en s�dan anl�ggning som avses i 1, 3. ers�ttning f�r skada genom utrivning av en vattenanl�ggning, om utrivningen har skett utan tillst�nd men s�dant tillst�nd skulle ha beh�vts, eller ers�ttning, utan samband med p�g�ende ans�kningsm�l, enligt 14 kap. 5 � andra stycket, 4. ers�ttning enligt 2 kap. 9 � andra stycket, 5. deltagande, utan samband med p�g�ende ans�kningsm�l, i en vatten� reglering enligt 7 kap. 1 eller 4 �, 6. s�rskild tv�ngsr�tt, utan samband med p�g�ende f�rr�ttning eller ans�kningsm�l, enligt 8 kap., 7. ompr�vning enligt 9 kap. 17 � andra stycket, 8. meddelande av best�mmelser enligt 15 kap. 19 �, 9. ers�ttning enligt 16 kap. 19 �, 10. ers�ttning eller annat p� grund av att en vattenanl�ggning inte under� h�lls i enlighet med 17 kap. 1 �, 11. ers�ttning f�r skada p� grund av att ett vattenf�retag inte drivs i enlighet med villkoren i en tillst�ndsdom eller ett tillst�ndsbeslut eller i enlighet med vad som f�reskrivs i 17 kap. 2 �, 12. ers�ttning enligt 17 kap. 3 � eller 19 kap. 7 � , 13. ers�ttning, utan samband med p�g�ende ans�kningsm�l, enligt 20 kap. 10 �, 14. f�rdelning av vatten enligt 22 kap. 7 �. 15 � F�rr�ttningsm�l �r besv�r �ver beslut vid f�rr�ttningar enligt denna lag. 16 � Talan som inte faller under 13 eller 14 � men som r�r et t �mne som behandlas i denna lag far tas upp av vattendomstolen, om inv�ndning inte g�rs mot domstolens beh�righet inom den tid som anges i 34 kap. 2 � r�tteg�ngsbalken eller vattendomstolen finner att talan har avsev�rd bety� delse f�r vattenf�rh�llandena. Om talan tas upp, r�knas m�let som vatten� m�l. Vattendomstolen f�r dock inte ta upp talan om ansvar f�r brott. Om det enligt denna lag g�ller en s�rskild ordning f�r behandlingen av en viss fr�ga, g�ller f�reskrifterna h�rom. 17 � Om det �r l�mpligt, f�r vattendomstolen pr�va yrkanden som har samband med vattenm�let men som r�r r�ttsf�rh�llanden som inte skall bed�mas enligt denna lag. Vattendomstolen f�r dock inte pr�va fr�gor om �gander�tt till fastigheter eller om fastighetsindelningen. 18 � Om en vattendomstol har pr�vat ett m�l som r�r ett �mne som behandlas i denna lag, f�r fr�gan huruvida m�let �r s�dant att det skall tas upp av n�gon annan domstol �n vattendomstol eller av n�gon annan myndighet �n domstol pr�vas i h�gre r�tt endast om 682 1. fr�gan fullf�ljs dit eller v�cks d�r av en part som �r ber�ttigad till det, eller � </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2. vattendomstolen har pr�vat en fr�ga om �gander�tt till en fastighet SFS 1983; 291 eller om fastighetsindelningen, eller 3. vattendomstolen har pr�vat en fr�ga f�r vars behandling en s�rskild ordning har f�reskrivits i denna lag, eller 4. vattendomstolen har pr�vat en fr�ga om ansvar f�r brott. F�rfarandet vid vattendomstolarna i ans�kningsm�l 19 � En ans�kan varigenom ett ans�kningsm�l anh�ngigg�rs skall vara skriftlig och, om inte annat f�ljer av 20 �, inneh�lla 1. de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som beh�vs f�r att bed�ma f�retagets beskaffenhet, omfattning och verkningar, 2. uppgifter som beh�vs f�r att bed�ma om hinder m�ter mot f�retaget fr�n allm�nna planeringssynpunkter samt uppgifter om m�jlig alternativ lokalisering av f�retaget och om andra vattenf�retag eller s�rskilda anl�gg� ningar som kan antas beh�vas f�r ett �ndam�lsenligt utnyttjande av det s�kta f�retaget, 3. s� fullst�ndiga uppgifter som m�jligt om vilka fa stigheter som ber�rs av f�retaget samt namn och adress p� �garna och ber�rda innehavare av s�rskild r�tt till fastigheterna, 4. uppgifter huruvida s�rskilda best�mmelser med st�d av lag har med� delats r�rande anv�ndningen av de mark- och vattenomr�den som ber�rs av f�retaget, 5. uppgifter om de ers�ttningsbelopp som s�kanden erbjuder till v aije sak�gare, om det inte p� grund av f�retagets omfattning b�r anst� med s�dana uppgifter. Ans�kningen r�rande ett f�retag, vars till�tlighet kan antas komma under regeringens pr�vning, skall inneh�lla uppgifter om de �tg�rder som s�kanden har vidtagit enligt 11 kap. 711 �� samt om vad som huvudsakli� gen har f�rekommit med anledning av dessa �tg�rder. Om f�retaget avser utf�rande av ett vattenkraftverk, skall ans�kningen inneh�lla uppgift om det omr�de som enligt s�kanden b�r utg�ra str�m� fallsfastighet. 20 � En ans�kan enligt 13 � f�rsta stycket 1 skall inneh�lla ritningar j�mte beskrivning av str�mfallets l�ge och beskaffenhet, uppgift om er� bjudna ers�ttningsbelopp samt �vriga upplysningar som beh�vs f�r att bed�ma ers�ttningsfr�gan. Till en ans�kan enligt 13 � f�rsta stycket 6 skall fogas dels ett gravations- bevis r�rande den fastighet varifr�n r�tten till andelskraft skall flyttas �ver, dels �verenskommelser som har tr�ffats med borgen�rer med pantr�tt i fastigheten och andra r�tts�gare. 21 � Ans�kningshandlingarna skall i m�l so m avses i 13 � f�rsta stycket 2-5 och 7-12 ges in i � tta exemplar och i �vriga m�l i tre exemplar. Om det beh�vs, far vattendomstolen f�reskriva att ytterligare exemplar skall ges in. Har handlingarna inte getts in i ett tillr�ckligt antal exemplar eller anser vattendomstolen att de �r ofullst�ndiga, skall s�kanden f�rel�ggas att avhj�lpa bristen. Om s�kanden inte fullg�r sin skyldighet att ge in ytterliga� re exemplar, far handlingarna m�ngfaldigas p� s�k andens bekostnad. Om 683 � </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:291 s�kanden inte fullg�r sin skyldighet att p� annat s�tt komplettera ans�k� ningen, f�r ans�kningen avvisas. 22 � Upptas ans�kningen, skall vattendomstolen utf�rda kung�relse om f�retaget. I kung �relsen skall l�mnas en kortfattad redog�relse f�r ans�k� ningen och p� l�mpligt s�tt anges de fastigheter som kan ber�ras. Dessut� om skall erinras om inneh�llet i 29 och 40 �� och anges si sta tidpunkt f�r erinringar enligt 29 �. Vattendomstolen skall f�rordna en eller flera l�mpliga personer att f�r� vara ett exemplar av handlingarna i m�let (aktf�rvarare). Namn och adress p� aktf�rvarare skall anges i kung�rels en. I kung�relsen skal l vidare tillk�nnages att kallelser och andra meddelan� den i m�let till par terna skall, om de inte s�rskilt tillst�lls part, inf�ras i en viss eller vissa ortstidningar samt h�llas tillg�ngliga hos aktf �rvararen. Kung�relsen skall snarast inf�ras i Post- och Inrikes Tidningar och i ortstidning. En utskrift av kung�relsen skall vidare s�ndas till varje sak� �gare som har angetts i ans�kningen eller som p� annat s�tt �r k�nd f�r domstolen. Om ans�kningen ber�r fast egendom som �r samf�lld f�r flera fastighe� ter, beh�ver n�gon utskrift av kung�relsen inte s�ndas till de s�rskilda del�garna i samfalligheten. Finns en k�nd styrelse f�r samf�lligheten, skall en utskrift av kung�relsen s�ndas till styrelsen. 23 � Ett exemplar av ans�kningshandlingarna och av kung�relsen skall s�ndas till kammarkollegiet och fiskeristyrelsen. Om det kan antas att det allm�nna fiskeintresset eller n�got annat allm�nt intresse inte ber�rs av f�retaget, beh�ver ans�kningshandlingarna dock inte �vers�ndas. Kung�relsen skall �ven s�ndas till ber �rda kommuner samt till l�nssty� relsen och till andra statliga myndigheter vars verksamhet kan ber�ras av ans�kningen. TA � Utskrift av kung�relsen skall delges 1. styrelsen eller n�gon annan som f�rvaltar en av ans�kningen ber�rd kanal- eller slussanl�ggning eller annan allm�n f arled eller en hamn eller flottled som �r allm�n, 2. styrelsen f�r ett av ans�kningen ber�rt vattenf�rbund samt styrelsen eller annan som f�rvaltar en ber�rd samf�llighet enligt denna lag eller motsvarande �ldre best�mmelser, 3. �garen av en anl�ggning f�r tillgodog�rande av vattenkraft, om med ans�kningen avses ianspr�ktagande av den tillgodogjorda kraften, 4. �garen av den str�mfallsfastighet fr�n vilken andelskraft tillhanda� h�lls, n�r fr�ga �r om en ans�kan enligt 13 � f�rsta styck et 6. 5. innehavaren av det tillst�nd som avses med en ans�kan enligt 13 � f�rsta stycket 10 eller 11. 25 � Kammarkollegiet skall, om det beh�vs, f�ra talan i m�let f�r att tillvarata allm�nna intressen. Kommun f�r f�ra talan f�r att tillvarata allm�nna intressen inom kom� munen. 684 Fiskeristyrelsen skall, om handlingar �vers�nts till styrelsen enligt 23 �, � </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> yttra sig om vattenf�retagets inverkan p� det allm�nna fiskeintresset samt SFS 1983; 291 f�resl� de best�mmelser som beh�vs till s kydd f�r fisket. Om styrelsen finner att yttrande inte kan avges utan unders�kning p� platsen, skall styrelsen anm�la detta till vattendomstolen, som f�rordnar om sakkunnig� utredning enligt 32 �. 26 � �gare av fastigheter som ber�rs av ans�kningen skall till vatten� domstolen uppge innehavare av servitut, nyttjander�tt eller r�tt till elek� trisk kraft so m har uppl�tits i fastighe ten. Underl�ts detta utan giltigt sk�l och uppst�r p� grund h�rav skada f�r s�dana sak�gare, skall fastighets� �garen ers�tta skadan. Fastighets�garna skall erinras om inneh�llet i denna paragraf i den kung� relse som avses i 22 � eller p� a nnat l�mpligt s�tt. 27 � Har en sak�gare uppgetts eller p� annat s�tt blivit k�nd f�r vatten� domstolen f�rst efter det att kung�relsen har utf�rdats och har han inte f�rt talan i m�let, skall han p� l�mpligt s�tt beredas tillf�lle att yttra sig. Handl�ggningen av m�let f�r dock inte uppeh�llas. 28 � Om det r�der tvist om en fastighet som ber�rs av det i m�let avsedda f�retaget eller av en avsedd �tg�rd, har den av de tvistande som innehar fastigheten med �gander�ttsanspr�k r�tt att f�retr�da fastigheten i m�let, till dess den lagligen vinns fr�n honom. En ny � gare f�r inte rubba vare sig �verenskommelser som den f�rre �garen har ing�tt eller andra �tg�rder som har vidtagits i m�let och som �r bindande f�r den f�rre �garen. Om den f�rre �garen har erh�llit meddelan� den och kallelser i m�let, beh�vs inte n�gra nya meddelanden till eller kallelser p� den nye �garen. 29 � Erinringar mot ans�kningen skall g�ras i skriftlig inlaga som i tre exemplar ges in till vattendomstolen inom den tid som domstolen har best�mt. Tiden skall vara minst trettio dagar fr�n det att kung�randet skedde. Vattendomstolen �r inte skyldig att f�sta avseende vid erinrin gar som g�rs f�r sent. Ett exemplar av vaije erinringsskrift skall s�ndas till s�kanden. 30 � Den fortsatta f�rberedelsen av m�let �r skriftlig eller muntlig. Vattendomstolen skall under f�rberedelsen verka f�r att utredningen i m�let f�r den inriktning och omfattning som �r l�mplig med h�nsyn till m�lets beskaffenhet. D�rvid skall domstolen s�vitt m�jligt se till att n�gon on�dig utredning inte g�rs i m�let. 31 � Vattendomstolen best�mmer vad en muntlig f�rberedelse skall avse och vilka parter som skall inst�lla sig vid den na. Parterna skall kallas till f�rberedelsen. Kallelsen skall delges parterna eller kung�ras i ortstid ning. Parter kan f�rel�ggas vid vite att komma tillst�des eller infinna sig person� ligen. Vid den muntliga f�rberedelsen f�r tredskodom inte meddelas. Parterna f�r � beropa skrifter som de har gett in. En redog�relse b�r l�mnas f�r skrifternas inneh�ll. 685 � </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983; 291 32 � Om det f�r bed�mning av m�let beh�vs n�gon s�rskild teknisk utredning eller vidlyftigare v�rdering, kan vattendomstolen f�rordna en eller flera sakkunniga att efter f�rberedande unders�kning avge utl�tande i m�let. S�dan unders�kning skall verkst�llas snarast m�jligt. Om det beh�vs med h�nsyn till m�lets beskaffenhet eller �ndam�let med unders�kningen, skall domstolen p� ett l�mpligt s�tt underr�tta parterna om tiden f�r denna. 33 � Om det �r l�mpligt, far vattendomstolen uppdra �t en eller flera ledam�ter av vattendomstolen att verkst�lla unders�kning p� platsen. Partema skall p� l�mpligt s�tt underr�ttas om tiden f�r en s�dan unders�k� ning. Vid unders�kningen skall protokoll f�ras. 34 � P� beg�ran av s�kanden f�r vattendomstolen utan huvudf�rhand� ling besluta att �tg�rder f�r vidtas f�r att f�rebygga eller minska skador eller ol�genheter, innan fr�gan om s�dana �tg�rder slutligen avg�rs. Som villkor g�ller att s�kanden hos l�nsstyrelsen st�ller s�kerhet f�r den ers�tt� ning som han kan bli skyldig att betala p� grund av �tg�rderna. Beslutet g�ller omedelbart, men det kan �ndras n�r f�rh�llandena f�ran� leder det. 35 � Framg�r det av ett utl�tande enligt 32 � eller p� annat s�tt att det s�kta vattenf�retaget ber�r fastigheter som inte har angivits i kung�relsen enligt 22 �, skall vattendomstolen med till�mpning av 22 � be reda �gare och innehavare av s�rskilda r�ttigheter till s�dana fastigheter tillf�lle att yttra sig. Om det �r l�mpligare, far vattendomstolen kalla sak�garna till huvudf�r� handlingen i m�let. Kallelserna skall senast �tta dagar f�re huvudf�rhand� lingen delges sak�garna i den ordning som g�ller f�r delgivning av st�mning i tvistem�l. 36 � N�r m�let �r klart f�r huvudf�rhandling, skall vattendomstolen best�mma tid och plats f�r denna. Platsen best�ms med h�nsyn fr�mst till att minsta m�jliga kostnader uppst�r. Besked om tid och plats f�r huvudf�rhandlingen skall i god tid l�mnas parterna i den ordning som har best�mts f�r kallelser till d em. Om anled� ning till de t f�religger, skall i kallelsen l�mnas uppgift om de fr�gor som avses behandlas vid huvudf�rhandlingen. Om n�gon part b�r infinna sig personligen vid huvudf�rhandlingen, skall vattendomstolen f�rel�gga honom detta vid vite. F�rel�ggandet skall delges. Huvudf�rhandling f�r h�llas, �ven om part uteblir fr�n denna. Tredsko- dom f�r dock inte meddelas, 37 � Om vattendomstolen finner att ett m�l kan utredas utan f�rberedel� se, f�r domstolen i kung�relse omedelbart kalla parterna till huvudf�rhand� ling i m�let. D�rvid g�ller 22-28 och 32-36�� i till�mpliga delar. Huvud� f�rhandlingen f�r h�llas tidigast tre veckor efter det att kung�randet sked� de. 686 � </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 38 � I m�let skall syn h�llas, om det inte �r obeh�vligt. SFS 1983:291 39 � Ett beslut varigenom en n�mndeman har f�rklarats j�vig rubbar inte beslut eller �tg�rder av vattendomstolen, som har tillkommit innan J�vsin� v�ndningen gjordes och varom �vriga ledam�ter har varit ense. 40 � Yrkanden om ers�ttning till f�ljd av det vattenf�retag eller den �tg�rd som a vses med ans�kningen samt erinringar i anledning av utl�tan� de enligt 32 � skall framst�llas skriftligen eller muntligen senast vid huvud� f�rhandlingen. Vattendomstolen f�r avvisa senare framst�llda yrkanden och erin ringar, om de inte har f�ranletts av iakttagelser vid syn eller av andra omst�ndigheter som har f�rekommit under huvudf�rhandlingen. 41 � Vid huvudf�rhandlingens b�ljan b�r ordf�randen eller n�gon annan ledamot kort redog�ra f�r ans�kningen och de yrkanden som har fram� st�llts i m�let. F�r utredning av fr�gor av teknisk beskaffenhet f�r parterna �beropa ingivna skrifter. En redog�relse skall l�mnas f�r skrifternas inne� h�ll. Vid en uppskjuten huvudf�rhandling skall m�let � terupptas i de t skick vari det f�rel�g vid den tidigare handl�ggningens slut. Har de ledam�ter som vi d det senare sammantr�det tj�nstg�r i domstole n inte deltagit i den tidigare handl�ggningen, skall dock m�let f�retas till ny h uvudf�rhandling. I den m�n det i s�dant fall kan antas vara utan betydelse eller skulle medf�ra osk�lig kostna d eller synnerlig ol�genhet, beh�ver bevis som har tagits upp vid tidigare handl�ggning inte tas upp p� nytt. 42 � Om vattendomstolen finner att hinder mot det s�kta f�retaget m�ter enligt 3 kap . 3 � f�rsta stycket men att det f�religger s�dana omst�ndighe� ter som avses i andra s tycket n�mnda paragraf, skall vattendomstolen med eget yttrande �verl�mna fr�gan till regeringens avg�rande. Detsamma g�ller, om fr�gan om f�reta gets till�tlighet enligt 11 kap. 1 -3 eller 5 � skall avg�ras av rege ringen. 43 � Vattendomstolens dom skall grundas p� vad som har f�rekommit vid syn och annan f�rhandling inf�r vattendomstolen samt vad handlingar� na inneh�ller. Domen skall meddelas s� snart det kan ske med h�nsyn till m�lets beskaffenhet och omst�ndigheterna i �vrigt. Om inte synnerliga sk�l f�re� ligger, skall domen meddelas inom tv� m�nader efter det huvudf�rhand� lingen avslutades. Skyldigheten enligt 17 kap. 9� sjunde stycket r�tteg�ngsbalken att un� derr�tta p arterna om inneh�llet i domen skall anses vara fullgjord genom att ett exemplar av domen h�lls tillg�ngligt hos den eller de aktf�rvarare som har f�rordnats. 44 � N�r p� yrkande av n�gon part den ers�ttning som tillkommer ho� nom anses b�ra s�ttas h�gre �n vad s�kanden har f�reslagit, f�r vattendomstolen �ven betr�ffande andra parter vidta s�dana j�mkningar i ers�ttningsbeloppen som kan beh�vas f�r att uppn� likformighet i upp� skattningen. Ers�ttningen f�r inte s�ttas l�gre �n vad s�kanden har erbjudit 687 � </div> <div id="page37-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983; 291 i m�let. Om s�rskild uppg�relse har tr�ffats mellan partema, f�r ers�ttning dock inte best�mmas annorlunda �n som har avtalats. 45 � Om det beh�vs f�r till�mpningen av 16 kap. 14 � tredje stycket, skall vattendomstolen uppskatta det v�rde som en ber�rd fastighet har utan s�rskild r�ttighet som minskar fastighetens v�rde. 46 � Innan vattendomstolen meddelar en dom om inl�sen av en fastig� hetsdel eller om ers�ttning f�r str�mfall som skall avst�s enligt 2 kap. 8 � och utg�r fastighetsdel, skall en karta med beslcrivning ha uppr�ttats �ver omr�det samt dess gr�nser ha utm�rkts i den ordning som g�ller f�r fastighetsbildning. Innan vattendomstolen meddelar en dom om tillst�nd till ett vattenkraft� verk, skall domstolen se till att det finns en l�mplig fastighet, som �gs av s�kanden och med vilken r�tten till tillgodog�randet av vattenkraften f�r framtiden skall vara f�renad (str�mfallsfastighet). 47 � En dom som inneb�r att tillst�nd l�mnas till vattenf�retag eller andra �tg�rder enligt denna lag skall i f�rekommande fall inneh�lla best�m� melser om 1. f�retagets �ndam�l, l�ge, omfattning och tekniska utformning, 2. de omr�den som f�r tas i anspr�k f�r f�retaget och de s�rskilda tv�ngsr�tter i �vrigt som medges s�kanden, 3. tillsyn, besiktning och kontroll, 4. str�mfallsfastighet, 5. vilka som skall delta i en vattenreglerings- eller bevattningssamfal- lighet samt varje deltagares andelstal i fr�ga om kostnaderna f�r f�retaget, 6. skyldighet att betala ers�ttning eller att utf�ra skadef�rebyggande �tg�rder samt hur betalningen skall ske, 7. villkor betr�ffande tillhandah�llande av andelskraft och om kostnads� bidrag h�rf�r, 8. skyldighet att betala avgifter, 9. villkor i �vrigt f�r att tillgodose allm�nna och enskilda intressen, 10. tid inom vilken anspr�k i anledning av of�rutsedda skador far fram� st�llas, 11. tid e fter vars utg�ng ompr�vning enligt 15 kap. 3� eller 15 � andra stycket f�r ske, 12. den f�rlust av vatten eller annat som tillst�ndshavare enligt 9 kap. 14 och 15 �� r skyldig att underkasta sig utan ers�ttning, 13. r�tteg�ngskostnader. Avser tillst�ndet arbeten f�r f�retaget, skall i domen anges den tid inom vilken arbetena skall vara utf�rda (arbetstid). 48 � P� yrkande av s�kanden f�r vattendomstolen i s�rskild dom avg�ra fr�gan om f�retagets till�tlighet. Om domstolen funnit att f�retaget �r till�tligt och om f�retagets snara genomf�rande �r angel�get, f�r domstolen i s�rskild dom meddela tillst�n d till de arbeten som beh�ver utf�ras. Meddelas s�rskild dom, far vattendomstolen f�rordna att m�let i �vrig t 538 skall vila till dess domen vunnit laga kr aft. � </div> <div id="page38-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 49 � N�r verkningarna av ett vattenf�retag inte kan i ett visst h�nseende SFS 1983:291 f�rutses med tillr�cklig s�kerhet, f�r vattendomstolen vid meddelande av tillst�nd till f� retaget skjuta upp fr�gan om ers�ttning eller andra villkor i det h�nseendet till dess beh�vlig erfarenhet har vunnits av f�retagets inverkan. I samband med uppskovsbeslutet skall vattendomstolen, s�vitt ang�r skada eller f�rlust som kan antas bli mera k�nnbar, meddela provisoriska best�mmelser om ers�ttning eller skadef�rebyggande �tg�rder. Den uppskjutna fr�gan skall avg�ras s� snart det kan ske. Ers�ttningen f�r d�rvid inte best�mmas till l�gre belopp �n vad som har best�mts provisoriskt. D� m�let har uppskjutits i viss del, skall vattendomstolen som villkor f�r att tillst�ndet till f�retaget skall f� tas i anspr�k f�reskriva att s�kanden hos l�nsstyrelsen st�ller s�kerhet f�r den slutliga ers�ttningen samt f�r den ers�ttning som best�mts provisoriskt och som inte skall betalas innan tillst�ndet tas i anspr�k. Best�mmelserna i p reskriptionslagen (1981:130) g�ller in te ers�ttnings� anspr�k som omfattas av ett uppskovsbeslut. 50 � N�r det finns sk�l till det, f�r vattendomstolen f�rordna att tillst�n� det till ett vattenf�retag eller till en annan �tg�rd enligt denna lag f�r tas i anspr�k �ven om domen d�rom inte har vunnit laga kraft. Som villkor skall f�reskrivas att s�kanden hos l�nsstyrelsen st�ller s�kerhet f�r den ers�tt� ning som kan komma a tt utg�, om domstolens dom �ndras. Om s �kanden, sedan tillst�nd till ett vattenf�retag eller till en annan �tg�rd enligt denna lag har meddelats, �l�ggs skyldighet att f�rebygga eller minska skador eller att betala ers�ttning, f�r vattendomstolen f�rordna att domen skall g� i verkst� llighet som om den hade vunnit laga kraft. �verklagas en dom som avses med ett f�rordnande enligt f�rsta eller andra stycket, f�r vatten�verdomstolen undanr�ja f�rordnandet, innan talan mot domen i �vrigt p r�vas. F�rfarandet vid va ttendomstolarna i st�mningsm�l 51 � Talan i st�mningsm�l v�cks genom st�mning. 52 � F�rberedelsen �r skriftlig eller muntlig. Kallelser och andra meddelanden till parterna skall delges. 53 � Vattendomstolen f�r avg�ra m�let utan huvudf�rhandling, om par� terna inte har beg�rt n�gon s�dan och deras inst�llelse inte beh�vs f�r utredningen i m�let. Om m�let avg�rs utan huvudf�rhandling i annat fall �n som avses i 42 ka p. 18 � r�tteg�ngsbalken, skall vattendomstolen ha den sammans�ttning som anges i 3 � f�rsta stycket i detta kapitel. Har domstolen beslutat att m�let skall avg�ras utan huvudf�rhandling och �r det inte uppenbart att parterna redan har slutf�rt sin talan, skall de fa tillf�lle till detta. Betr�ffande f�rel�gganden f�r parterna att inst�lla sig vid muntlig f�rbe� redelse eller vid huvudf�rhandling och om parts utevaro fr�n ett s�dant sammantr�de g�ller r�tteg�ngsbalkens best�mmelser r�rande en sak, varom f�rlikning inte �r till�ten. 689 44-SFS 1983 � </div> <div id="page39-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:291 54 � I fr�ga om f�rfarandet i st�mningsm�l g�ller i �vrigt best�mmelserna om ans�kningsm�l i 31 � andra stycket, 32 och 33��, 36� f�rsta stycket, 38, 39 och 41 ��, 43 � f�rsta och andra styckena samt 46 � f�rsta stycket. I m�l enligt 14 � 6 g�ller ocks� 45 och 50� �. Om det i ett s�dant m�l �r fr�ga om arbete f�r att f�rebygga eller minska skador eller ol�genheter till f�ljd av ett f�retag enligt denna lag, g�ller �ven 34�. 55 � Om svaranden f�r att bem�ta k�rom�let g�r en ans�kan hos vatten� domstolen enligt 13 � f�rsta stycket 3 eller 4 eller om �ndrade best�mmel� ser om vattentappning enligt 13 � f�rsta stycket 10, handl�ggs m�let i dess helhet som ett ans�kningsm�l, om inte m�let med st�d av 13 � andra stycket �nd� behandlas som ett st�mningsm�l. Har vattendomstolen i st�mningsm�l eller enligt handr�ckningslagen (1981:847) eller l�nsstyrelsen enligt 21 kap. 3� denna lag beslutat om borttagande eller �ndring av en vattenanl�ggning och g�rs en ans�kan som avses i f�rsta stycket, f�r vattendomstolen i ans�kningsm�let best�mma att beslutet inte f�r verkst�llas innan m�let har blivit slutligt avgjort eller vattendomstolen f�rordnar annat. S�kanden skall st�lla s�kerhet f�r kost� nader och skador. F�rfarandet vid vattendomstolarna i f�rr�ttningsm�l 56 � Har f�rr�ttningsmannens beslut inte �verklagats p� f�reskrivet s�tt eller inom r�tt tid, skall klagom�len omedelbart avvisas av vattendomsto� len. Har besv�rsinlagan f�re besv�rstidens utg�ng inkommit till f�rr�tt� ningsmannen, skall den omst�ndigheten att inlagan f�rst efter utg�ngen av n�mnda tid inkommit till domsto len inte f�ranleda att talan avvisas. 57 � Vid besv�rsinlag an skall fogas tv� avskrifter av inlagan och d�rtill h�rande handlingar. Beh�ver domstolen f�r delgivning eller d�rmed j�m� f�rliga �tg�rder ytterligare avskrifter, �r klaganden skyldig att tillhandah�l� la dem. �r avskrifter inte tillg�ngliga n�r d e beh�vs, f�r domstolen ombe� s�rja dem p� klagandens bekostnad. 58 � Upptas besv�ren av vattendomstolen, skall domstolen s�nda ett exemplar av besv�rshandlingarna till den eller de aktf�rvarare som har f�rordnats vid f�rr�ttningen samt utf�rda kung�relse om besv�ren. I kung�relsen skall uppges att ett exemplar av handlingarna i m�let h�lls tillg�ngl igt hos aktf�rva- raren eller aktf�rvararna, att kallelser och andra meddelanden i m �let till parterna skall, om de inte s�rskilt tillst�lls dem, inf�ras i en viss eller vissa ortstidningar samt h�llas tillg�ngliga hos aktf�rvararen eller aktf�rvararna, att skriftlig f�rklaring �ver besv�ren skall ha inkommit till vattendomsto� len inom den tid, minst trettio dagar fr�n det att kung�randet skedde, som vattendomstolen best�mt. Om det �r l�mpligt, skall vattendomstolen i kung�relsen kalla till huvu d� f�rhandling i m �let. 59 � Kung�relsen skall snarast inf�ras i ortstidning. Om f�retaget �r av 690 mindre omfattning och ber�r endast en viss eller vissa sak�gare, f�r kung�- � </div> <div id="page40-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> relsen ers�ttas av ett meddelande till varje sak�gare med samma inneh�ll SFS 1983:291 som kung�relsen skulle ha haft. Meddelandet skall delges. En utskrift av kung�relsen eller meddelandet skall tillst�llas den eller de aktf�rvarare som har f�rordnats. Om besv�r som har anf�rts av en enskild sak�gare ber�r allm�nna intressen, skall utskrifter av kung�relsen eller meddelandet s�ndas till de myndigheter som anges i 23 �. Dessutom skall ett exemplar av besv�rs� handlingarna s�ndas till kammarkollegiet och, om det allm�nna Fiskeintres� set ber�rs, till fiskeristyrelsen. Om talan f�rs mot en �gare av en fastighet eller en innehavare av en s�rskild r�tt ighet till en fastighet och fastigheten inte har angivits i n�gon kung�relse under f�rr�ttningen, skall besv�ren och en utskrift av kung�rel� sen eller meddelandet om dessa delges �garen eller r�ttighetshavaren. 60 � F�r behandling av r�tteg�ngsfr�gor eller n�gon del av saken som f�r avg�ras s�rskilt f�r huvudf�rhandling uts�ttas, fast�n m�lets beredande i �vrigt inte har avslutats. 61 � Vattendomstolen f�r avg�ra m�let utan huvudf�rhandling, om hu� vudf�rhandling kan antas sakna betydelse f�r pr�vningen och ingen part har beg�rt en s�dan f�rhandling eller om domstolen finner det uppenbart att talan �r ogrundad. Vattendomstolen �r d�rvid domf�r utan n�mnde� m�nnen. F�r pr�vning som inte avser sj�lva saken fordras inte huvudf�rhandling. Har domstolen beslutat att m�let skall avg�ras utan huvudf�rhandling och �r det inte uppenbart att parterna redan har slutf�rt sin talan, skall de fa tillf�lle till detta. 62 � Vattendomstolens avg�rande av saken sker genom dom. Annat avg�rande av domstolen tr�ffas genom beslut. 63 � Om en �ndring i f�rr�ttningsmannens beslut l�mpligen b�r g� ras av f�rr�ttningsmannen, f�r domstolen visa f�rr�ttningen �ter till denne. Dom� stolen far meddela best�mmelser till ledning f�r hur �ndringen skall ske. 64 � I fr�ga om f�rfarandet i f�rr�ttningsm�l g�ller i �vrigt best�mmelser� na om ans�kningsm�l i 30-33, 36, 38, 39, 41-43 och 45��, 46� f�rsta stycket samt 47-50 ��. R�tteg�ngen i vatten�verdomstolen 65 � Vattendomstolens domar eller beslut f�r, om inte annat �r f�reskri� vet, �verklagas hos vatten�verdomstolen. I st�lle t f�r de tider som f�re� skrivs i 50 kap. 1 oc h 2�� samt 52 kap. 1� r�tteg�ngsbalken g�ller f�r vadeanm�lan och anslutningsvad tv� veckor, f�r anf�rande av besv�r tre veckor samt f�r fullf�ljd av vad fyr a veckor. 66 � Om vattendomstolen i samband med en dom, som innefattar till� st�nd till ett vattenf�retag, inte har meddelat f�rordnande enligt 50 � f�rsta stycket, g�ller betr�ffande �verklagande i denna del 49 kap. 5� andra stycket r�tteg�ngsbalken. 691 � </div> <div id="page41-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:291 67 � Vattendomstolens beslut i �verklaga de fr�gor som avses i 12 kap, 37 � f�rsta stycket 1 och 3 samt fj�rde stycket f�r inte �verklagas. Vattendomstolens beslut i fr�gor som avses i 34 � �verklagas s�rskilt genom besv�r. Beslut i fr�ga som avses i 55 � andra stycket f�r �verklagas endast i s amband med �verklagande av dom eller slutligt beslut i ans�k� ningsm�let. 68 � Har i e tt ans�kningsm�l, vari kung�relse enligt 22 � har utf�rdats, s�kanden �verklagat vattendomstolens dom eller beslut, f�r vatten�ver- domstolen i st�llet f�r att f�rordna om delgivning med motparterna besluta att ett exemplar av vade- eller besv�rsinlagan med d�rvid fogade handling� ar skall �vers�ndas till den eller de aktf�rvarare som har f�rordnats av vattendomstolen samt utf�rda kung�relse om �verklagandet. I kung�relsen skall uppges att ett exemplar av handlingarna i m�let h�lls tillg�ngligt hos aktf�rva- raren eller aktf�rvararna, att kallelser och andra meddelanden i m�let til l parterna skall, om de inte s�rskilt tillst�lls n�gon part, inf�ras i en viss eller vissa ortstidningar samt h�llas tillg�ngliga hos aktf�rvararen eller aktf�rvararna, att skriftligt genm�la eller skriftlig f�rklaring skall ha inkommit till vat- ten�verdomstolen inom den tid, minst tre veckor fr�n det att kung�randet skedde, som vatten�verdomstolen best�mt. Kung�relsen skall inf�ras i den eller de ortstidningar som vattendomsto� len har best�mt f�r meddelanden i m�let. F�rsta-tredje styckena g�ller ocks� i f�rr�t tningsm�l, vari kung�relse enligt 58 � har utf�rdats, oavsett om s�kanden eller n�gon annan har klagat. D� f�reskrifterna i denna paragraf har iakttagits, skall delgivning anses ha skett. 69 � Vadem�l f�r avg�ras av vatten�verdomstolen utan huvudf�rhand� ling, om den skulle sakna betydelse f�r pr�vningen. Om parterna p� �mse sidor har beg�rt huvudf�rhandling, skall den �ga rum, om den inte uppen� barligen skulle va ra utan betydelse. Vid huvudf�rhandling f�r utredningen l�ggas fram genom vatten�ver- domstolens f�rsorg i den omfattning som domstolen best�mmer. Om vatten�verdomstolen i ett �verklagat ans�knings- eller f�rr�ttnings� m�l finner att vite eller annan p�f�ljd f�r utevaro b�r f�rel�ggas n�gon part, f�r f�rel�ggandet inte tillk�nnages parten genom kung�relse som avses i 68 � utan det skall delges parten. 70 � Om det �r l�mpligt, f�r vatten�verdomstolen uppdra �t en eller flera ledam�ter av domstolen att verkst�lla unders�kning p� platsen. Parterna skall p� l�mpligt s�tt underr�ttas om tiden f�r unders�kningen. Vid denna skall protokoll f�ras. En utredning som ett vattenr�ttsr�d har verkst�llt betr�ffande en fr�ga av teknisk beskaffenhet f�r inte l�ggas till grund f�r vat ten�verdomstolens dom eller beslut utan att parterna har beretts tillf�lle att yttra sig �ver utredningen. Detta g�ller dock inte, om utredningen i e ndast ov�sentlig 692 m�n avviker fr�n vad som har framkommit tidigare i m�let, � </div> <div id="page42-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 71 � I fr�ga om r�tteg�ngen i vatten�verdomstolen g�ller i �vrigt 32, 42, SFS 1983; 291 43 och 45-50 ��. R�tteg�ngen i h�gsta domstolen 72 � Vatten�verdomstolens domar eller beslut f�r, om inte annat �r f�reskrivet, �verklagas hos h�gsta domstolen. I fr�ga om r�tteg�ngen i h�gsta domstolen g�ller best�mmelserna om r�tteg�ngen i vat ten�verdomstolen i 68, 69 och 71 ��. 14 kap. S�rskilda best�mmelser om utrivning m. m. 1 � G�rs ans�kan om tillst�nd att riva ut en vattenanl�ggning i y tvatten, skall tillst�nd till utrivningen l�mnas, om inte f�rordnande meddelas enligt 2�. 2 � I st�llet f�r att l�mna tillst�nd att riva ut en vattenanl�ggning i ytvatten f�r vattendomstolen p� beg�ran av �garen av en fastighet som skulle skadas av utrivningen f�rordna att skyldigheten att underh�lla an� l�ggningen o ch att fullg�ra vad som i �vr igt �ligger anl�ggningens �gare skall f�r framtiden, till dess n�got annat best�ms, �verg� p� fastighets� �garen. Till skydd f�r allm�nna intressen kan efter �tagande s�dant f�rordnande ocks� meddelas f�r staten, en kommun eller ett vattenf�rbund. F�rordnande far inte meddelas, om det kan antas att fastighets�garen inte kan fullg�ra skyldigheterna eller om det med h�nsyn till s�kanden eller till allm�nna intressen kan anses mera angel�get att anl�ggningen rivs ut. Om �garen v�llas skada av att anl�ggningen bibeh�lls, skall den som �vertar ansvaret f�r anl�ggningen utge sk�lig ers�ttning f�r skadan. 3 � Anl�ggningar f�r en allm�n flottled som �r avlyst f�r bortskaffas efter tillst�nd av vattendomstolen. S�dant tillst�nd f�r ges till 1. staten, en kommun eller ett vattenf�rbund, 2. f�rvaltare som avses i 82 a� lagen (1919:426) om flottning i allm�n flottled samt 3. den som kan lida men av att anl�ggningarna bibeh�lls. Den som f�r tillst�nd att bortskaffa en anl�ggning f�r fritt f�rfoga �ver denna. Om det �r uppenbart att varken allm�nna eller enskilda intressen skadas av anl�ggningarnas bortskaffande, beh�vs inte n�got tillst�nd av vatten� domstolen. Om en f�rvaltare har utsetts enligt 82 a � lagen om flottning i allm�n flottled, fordras dennes medgivande till �tg�rden. Vill en fastighets�gare, vars fastighet skulle skadas av att en anl�ggning i flottleden bortskaffas, �verta anl�ggningen kan vattendomstolen f�rordna h�rom. Ett s�dant f�rordnande kan meddelas ocks� f�r den som vill anv�nda anl�ggningen f�r ett vattenf�retag eller f�r staten, en kommun eller ett vattenf�rbund till skydd f�r allm�nna intressen. 4 � Om en f astighet, vars �gare �vertagit underh�llsskyldighet enligt 2� f�rsta stycket eller en anl�ggning enligt 3 � fj�rde stycket f�rsta meningen. 693 � </div> <div id="page43-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:291 �verg�r till ny �gare, svarar denne f�r de skyldigheter som f�ljer av �vertagandet. �vertagandet skall antecknas i fastigh etsboken. 5 � Om fara f�r allm�nna eller enskilda intressen kan uppkomma genom att en anl�ggning f�r bortledande av grundvatten helt eller delvis tas ur bruk, skall anl�ggningens �gare inh�mta vattendomstolens besked p� vilka villkor det f�r ske. Medf�r en �tg�rd som avses i f�rsta stycket skada p� annans egendom genom best�ende �ndring i vattenf�rh�llandena, skall sk�lig ers�ttning h�rf�r utg�. 15 kap. Tillst�nds giltighet, ompr�vning m.m. Verkan av domar i ans�kningsm�l 1 � Om en dom som har meddelats i ett ans�kningsm�l enligt 13 kap. 13 � f�rsta stycket avser tillst�nd till ett vattenf�retag eller till n�gon annan �tg�rd enligt denna lag och domen har vunnit laga kraft, g�ller tillst�ndet mot alla, s�vitt avser fr�gor som enligt d enna lag �r att bed�ma i s�dant m�l. A vser tillst�ndet utf�randet av en anl�ggning, innefattar det r�tt att bibeh�lla anl�ggningen. Med st�d av 2 kap. 9 � eller best�mmelser i detta kapitel kan dock ett tillst�nd begr�nsas eller f�renas med �ndrade eller nya villkor eller f�rklaras f�rverkat. Med tillst�nd avs es i detta kapitel �ven godk�nnande av arbeten enligt 4 kap. 4 � och lagligf�rklaring enligt 4 kap. 5 �. 2 � Tillst�ndet f�rfaller, om tillst�ndshavaren inte iakttar de best�mmel� ser om arbetstid som har meddelats i tillst�ndsdomen. Om tillst�ndshavaren visar att han har giltigt sk�l f�r dr�jsm�let eller att synnerliga ol�genheter skulle uppst� om tillst�ndet f�rfaller, kan vatten� domstolen f�rl�nga tiden med h�gst tio �r. Ans�kan om f�rl�ngning ska ll g�ras innan den f�reskrivna tiden har g�tt ut. 3 � F�r att tillgodose allm�nna intressen f�r vattendomstolen f�reta om� pr�vning av villkoren f�r ett tillst�nd och d�rvid f�reskriva �ndrade eller nya villkor. Ompr�vningen f�r inte ske f�rr�n efter utg�ngen av en tid som domstolen best�mmer vid meddelandet av tillst�ndet, minst tio �r och h�gst trettio �r fr�n det tillst�ndsdomen vinner laga kraft. Ompr�vning f�r att tillgodose s�dana allm�nna intressen som ber�rs av v�sentliga �ndring� ar i vattenf �rh�llandena f�r dock ske redan f�re utg�ngen av den best�mda tiden. Vattendomstolen skall i ompr�v ningsdomen best�mma n�r de �ndrade eller nya villkoren skall b�ija till�mpas. N�r ompr�vning sker efter utg�ng� en av den vid meddelandet av tillst�ndet best�mda tiden, skall ocks� best�mmas efter vilken tid, minst tio och h�gst trettio �r, f�rnyad ompr�v� ning f�r ske. 4 � Om det visar sig att anordningar som har vidtagits eller villkor som har meddelats till skydd f�r fisket enligt 3 kap. 11 � eller 10 kap. 5 � �r 694 mindre �ndam�lsenliga, f�r vattendomstolen meddela �ndrade best�mmel� ser. � </div> <div id="page44-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 � Om tillst�ndshavaren �sidos�tter ett villkor i en tillst�ndsdom och SFS 1983:291 avvikelsen �r betydande, f�r vattendomstolen f�rklara tillst�ndet f�rver� kat. Avser tillst�ndet verksamheten vid en vattenanl�ggning, far vatten� domstolen ocks� f�rklara r�tten att bibeh�lla vattenanl�ggningen f�rver� kad. Har underh�llet av en vattenanl�ggning allvarligt f �rsummats, far vat� tendomstolen f�rklara r�tten att bibeh�lla anl�ggningen f�rverkad. Om e tt tillst�nd att inverka p� vattenf�rh�llandena inte har utnyttjats under en l�ngre tid och det kan antas att tillst�ndet inte heller kommer att utnyttjas, f�r vattendomstolen f�rklara tillst�ndet f�rverkat. D�rvid flr vattendomstolen ocks� f�rklara r�tten att bibeh�lla den vattenanl�ggning varmed inverkan p� vattenf�rh�llandena sker f�rverkad. 6 � I samband med ett f�rverkandebeslut enligt 5 � som avser en vatten� anl�ggning skall vattendomstolen �l�gga den som �r ansvarig f�r underh�l� let av anl�ggningen att riva ut den och att vidta de �tg�rder som beh�vs f�r att f�rebygga eller minska skador genom utrivningen. I st�lle t f�r �l�ggande enligt f�rsta stycket f�r vattendomstolen medge n�gon annan vars r�tt �r beroende av utrivningen eller, till skydd f�r allm�nna intressen, staten, en kommun eller ett vattenf�rbund att riva ut anl�ggningen p� den underh�llsskyldiges bekostnad. Domstolen f�r ocks�, under de f�ruts�ttningar som anges i 14 kap. 2 �, medge att anl�ggningen bibeh�lls och att underh�llsskyldigheten �verg�r p� en fastighets�gare eller p� st aten, en kommun eller ett vattenf�rbund. D�rvid �ger 14 kap. 2 � fj�rde stycket och 4 � motsvarande till�mpning. 7 � Ans�kan om pr�vning som avses i 3 -5 �� g�rs av kammarkollegiet. 8 � Efter ans�kan av tillst�ndshavaren f�r vattendomstolen upph�va el� ler �ndra andra best�mmelser i en tillst�ndsdom �n som avser storleken av ers�ttnings belopp. 9 � Vattendomstolen kan fastst�lla �ndrade eller nya best�mmelser om inneh�llande och tappning av vatten efter ans�kan av annan �n tillst�nds� havaren, om han vill utnyttja vattenkraften i sitt str�mfall b�ttre, eller efter ans�kan av en kommun eller ett vattenf�rbund som vill tillgodose den allm�nna milj�v�rden eller h�lsov�rden eller fr�mja fisket. Till f�rm�n f�r allm�nna farleder, allm�nna hamnar, allm�nna flottleder, bevattnings- och markavvattningssamfalligheter samt avloppsf�retag kan s�dana best�m� melser fastst�llas p� ans�kan av huvudmannen. 10 � I fr�gor som avses i 3, 4, 8 och 9 �� g�ller, om inte annat �r s�rskilt f�reskrivet, i till�mpliga delar vad som stadgas om utf �rande av vattenf�� retag. Vid ompr�vning enligt 3 eller 4 � f�r s�dana villkor inte f�reskrivas som medf�r att �ndam�let med f�retaget inte kan tillgodoses eller a tt f�ruts�tt� ningarna f�r detta rubbas avsev�rt. Villkoren f�r inte heller f�r tillst�nds� havaren, mottagare av andelskraft eller andra som har inr�ttat sig e fter f�retaget medf�ra kostnader som st�r i missf�rh�llande till de f�rdelar fr�n allm�n synpunkt som kan vinnas. H�nsyn skall vid ompr�vningen tas till 695 � </div> <div id="page45-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:291 vad tillst�ndshavaren enligt tidigare ompr�vningsdomar har f�tt underkas� ta sig till f�rm�n f�r allm�nna intressen. Om regeringen i samband med pr�vningen av ett vattenf�retag har f�reskrivit att ett visst villkor skall g�lla f�r ett tillst�nd, f�r vattendomsto� len vid ompr�vningen inte avvika v�sentligt fr�n villkoret utan att regering� en har medgivit det. 11 � Ett tillst�nd till vattent�kt f�r ompr�vas av vattendomstolen efter ans�kan av den som driver en annan vattent�kt som �r beroende av samma vattentillg�ng eller av den som s�ker tillst�nd till en s�dan vattent�kt. D�rvid �ger vad som i 3 kap. 8 � f�reskrivs om j�mkning av f�retagen eller f�retr�de �t det ena f�retaget motsvarande till�mpning. 12 � P� ans�kan av kammarkollegiet eller den avgiftsskyldige f�r vatten� domstolen f�reskriva den �ndring av en bygdeavgift eller en allm�n fis� keavgift som kan beh�vas med h�nsyn till erfarenheterna av f�retagets verkningar eller till be st�ende hinder att utnyttja f�retaget i den avsedda omfattningen. Fr�gan om �ndring av en s�dan avgift f�r �ven tas upp till pr�vning i samband med en ompr�vning enligt 3, 4, 8, 9 eller II �. 13 � En ompr�vningsdom har samma verkan som en tillst�ndsdom. Verkan av beslut efter f�rr�ttning 14 � Sedan ett tillst�ndsbeslut eller annat beslut av f�rr�ttningsmannen har vunnit laga kraft, f�r det verkst�llas. I fr�ga om tillst�nd till markavva ttningsf�retag och ompr�vning �ger I - 10 och 13 �� motsvarande till�mpning. Ompr�vning enligt 3, 4, 8 och 9 �� skall dock ske vid en ny f�rr�ttning. L�nsstyrelsen f�rordnar om s�dan f�rr�ttning efter ans�kan. �ndrade f�rh�llanden i samf�lligheter 15 � Om en dom eller ett beslut enligt 3-6, 8,9, 11 eller 14 � inverkar p� fr�gan om en samf�llighets fortsatta best�nd, kretsen av deltagare eller kostnadsf�rdelningen mellan dem, f�r meddelas de �ndrade best�mmelser som beh�vs. Intr�der, sedan en samf�llighet har bildats enligt denna lag, i andra fall �n som avses i f�r sta stycket �ndrade f�rh�llanden som i inte ringa m�n inverkar p� fr�gan om s�ttet f�r f�retagets utf�rande, kretsen av deltagare eller kostnadsf�rdelningen mellan d em, f�r fr�gan p� ans�kan av en del� tagare ompr�vas av vattendomstolen eller, s�vitt avser en markavvatt- ningssamf�llighet, vid en ny f�rr�ttning. �ven utan att s�dana f�rh�llanden har intr�tt, f�r en ompr�vning �ga rum, om n�gon vill ansluta sig som deltagare eller i det tidigare avg�randet har f�reskrivits att fr�gan f�r ompr�vas efter en viss tid och denna tid har g�tt u t. Vid ompr�vningen g�ller best�mmelserna om utf�rande av vattenf�retag i till�mplig a delar. Den som intr�der som deltagare i en best�en de samf�llighet skall �l�ggas att i sk�lig utstr �ckning ers�tta de �vriga deltagarna deras kostnader som 696 nedlagts i gemensamma anl�ggningar. Vad som sagts nu g�ller ocks� n�r andelstalet h�js f�r en deltagare som ing�r i en samf�llighet. � </div> <div id="page46-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 � En �verenskommelse om att n�gon skall intr�da i eller uttr�d a ur en SFS 1983? 291 samfallighet enligt denna lag, att en deltagares andelstal skall �ndras eller att samf�lligheten skall upph�ra har samma verkan som en tillst�ndsdom eller ett tillst�ndsbeslut, om �verenskommelsen p� ans�kan av en deltaga� re godk�nns av vattendomstolen eller, om �verenskommelsen tr�ffas un- ^ der en f�rr�ttning, av f�rr�ttningsmannen. Ett s�dant godk�nnande f�r inte l�mnas om det �r uppenbart att �verenskommelsen strider mot denna lag. Of�rutsedda skador 17 � Om ett vattenf�retag eller en vattenanl�ggning, som har utf�rts i enlighet med e tt tillst�nd enligt denna lag, medf�r skador som inte f�rut� s�gs av vattendomstolen eller f�rr�ttningsmannen n�r tillst�ndet medde� lades, f�r den skadelidande framst�lla anspr�k p� ers�ttning enligt 9 kap. 1-10 ��. Om fr�ga �r om betydande skador f�r enskild eller f�r n�got allm�nt intresse, f�r beg�ras s�dana �ndringar p� f� retagarens bekostnad av vat� tenf�retaget eller vattenanl�ggningen som, utan att medf�ra skador f�r tredje man eller v�sentliga ol�genheter f�r tillst�ndshavaren, �r �gnade att f�rebygga eller minska framtida skador. I fr�ga om allm�nna intresse n f�rs talan av kamm arkollegiet eller kommunen. Anspr�k p� grund av of�rutsedda skador skall f�r att f� tas upp till pr�vning a nm�las till vattendomstolen inom fem �r eller den l�ngre tid, h�gst tjugo �r, som kan ha best�mts i samband med tillst�ndet. Tiden r�knas fr�n utg�ngen av den av domstolen eller f�rr�ttningsmannen be� st�mda arbetstiden. Best�mmelserna i p reskriptionslagen (1981:130) g�ller in te anspr�k en� ligt denna paragraf. 18 � Anm�lan som avses i 17 � skall vara skriftlig och ges in till vatten� domstolen i tre exemplar. Ett exemplar skall delges tillst�ndshavaren. Anspr�ket pr�vas f�re eller efter utg�ngen av den tid som g�ller f�r anm�lan. Betr�ffande f�rfarandet g�ller vad som stadgas om f�rfarandet i st�mningsm�l. D �ij�mte till�mpas 13 kap . 45 � och 50 � andr a och tredje styckena. Fastst�llande av best�mmelser om vattentappning och vattent�kter 19 � Saknas best�mmelser om inneh�llande eller tappning av vatten be� tr�ffande ett vattenf�retag eller best�mmelser om nyttjandet av en vatten� t�kt eller �r meddelade best�mmelser ofullst�ndiga, f�r vattendomstolen p� talan av den som lider skada genom de r�dande f�rh�llandena fastst�lla s�dana best�mmelser som �r �gnade att f�r framtiden f�rebygga eller minska skador. Best�mmelserna f�r inte �ndra vad som lagligen kan g�lla och inte heller skada tredje mans r�tt. 16 kap. Betalning av ers�ttning, tilltr�de m. m. 1 � L�seskilling och intr�ngsers�ttning enligt 9 kap. som skall utg� p� en g�ng betalas genom neds�ttning hos l�nsstyrelsen i det l�n d�r fastigheten �r bel�gen. Om ers�ttningen avser fastigheter i olika l�n, skall neds�ttningen ske hos 697 den l�nsstyrelse som domstolen eller f�rr�ttningsmannen best�mmer. � </div> <div id="page47-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:291 2 � Neds�ttning enligt 1 � skall inte ske, om fastigheten inte svarar f�r n�gon beviljad eller s�kt inteckning eller om de borgen�rer som har pant� r�tt i fastigheten har medgivit att ers�ttningen betalas ut till den ers�tt- ningsber�ttigade. Om fastigheten besv�ras av gemensam inteckning, g�ller vad som har sagts nu endast om det dessutom f�religger s�dana medgivan� den fr�n fastighets�gare och fordringshavare som i 22 kap. 11 � jordabal� ken f�reskrivs f�r relaxation. Medgivande beh�vs dock inte av den f�r vars r�tt domstolens eller f�rr�ttningsmannens avg�rande �r v�sentligen utan betydelse. 3 � I beslut om l�seskilling eller intr�ngsers�ttning skall anges i vad m�n neds�ttning skall ske. 4 � Ers�ttning som inte skall neds�ttas betalas till den ers�ttningsbe- r�ttigade. Om ers�ttningen avser mark som skall l�sas, �ligger det den ers�ttningsskyldige att hos l�nsstyrelsen i det l�n d�r fastigheten �r bel�gen anm�la och d�rvid styrka att ers�ttningen har betalats. Om ers�ttningen avser fastigheter i olika l�n , skall anm�lan g�ras hos den l�nsstyrelse som domstolen eller f�rr�ttningsmannen best�mmer. 5 � Best�mmelserna i 1 -4 �� g�ller �ven pr ovisorisk ers�ttning som har best�mts med st�d av 13 kap. 49 � andra stycket. 6 � Vid neds�ttn ing eller anrn�lan skall den ers�ttningsskyldige till l�ns� styrelsen ge in domen eller beslutet samt lagakraftbevis och vid neds�tt� ning d essutom gravationsbevis f�r fastigheten. Om det inte sker, skall l�nsstyrelsen anskaffa handlingarna p� den ers�ttningsskyldiges bekost� nad. 7 � Ers�ttning f�r mark som l�ses skall betalas och anm�lan enligt 4 � skall ske inom sex m�nader fr�n det att s�v�l tillst�ndsfr�gan som ers�tt� ningsfr�gan har avgjorts slutligt. Ers�ttning som inte avser mark som l�ses och som har fastst�llts att utg� p� en g�ng skall betalas inom tv� �r fr�n samma tid. Om den ers�ttningsskyldige inte iakttar vad som har sagts nu, f�rlorar han den r�tt som han har f�rv�rvat gentemot den ers�ttningsber�t- tigade. Tidsfristerna f�r f�rkortas eller f�rl�ngas n�r parterna �r ense om det eller om det finns s�rskilda sk�l f�r det. 8 � Inl�sen av mark �r fullbordad n�r den ers�ttningsskyldige har full� gjort vad som �ligger honom enligt 1 eller 4 �. 9 � Den ers�ttningsskyldige f�r genast tilltr�da egendomen n�r inl�sen �r fullbordad enligt 8 �. Om f�rutom l�seskilling eller intr�ngsers�ttning an� nan ers�ttning har best�mts till f�ljd av av st�endet, f�r dock tilltr�de inte ske f�rr�n �ven denna ers�ttning har betalats. Tillst�nd att p� annat s�tt �n genom inl�sen ta n�gon annans egendom i anspr�k eller att vidta �tg�rder som medf�r skada f�r n�gon annan far utnyttjas n�r den ers�ttningsskyldige har betalat den ers�ttning som har 698 best�mts. � </div> <div id="page48-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Om det �r p�kallat med h�nsyn till den ers�ttningsber�ttigades f�rh�ilan- SFS 1983:291 den, skall best�mmas sk�ligt uppskov med till tr�det eller med utf�randet av �tg�rden. 10 � Om en del av en fastighet inl�ses, sker �ndringen i fastighetsindel� ningen n�r inl�sen �r fullbordad enligt 8 �. S�dana s�rskilda r�ttigheter till en fastighet som har tillkommit genom frivilliga uppl� telser upph�r n�r inl�sen av fastigheten eller av s�dan del d�rav som ber�rs av r�ttigheten �r fullbordad enligt 8 �, om inte domstolen eller f�rr�ttningsmannen har f�rordnat att r�ttigheten skall best�. Ett s� dant f�rordnande f�r meddelas endast om det uppenbarligen �r utan bety� delse f�r den r�tt som tillkommer borgen�rer med pantr�tt i fastighete n. Andra s�rskilda r�ttigheter till fastigheten �n som anges i andra stycket best�r efter inl�sen, om inte n�got annat har f�rordnats av domstolen eller f�rr�ttningsmannen. Genom inl�sen upph�r den l�sta egendomens ansvar f�r fordran. Detta g�ller dock inte fordran som har f�rm�nsr�tt enligt 6 � 1 f�rm�nsr�ttsla gen (1970:979). 11 � Om ers�ttningen till f�ljd av ett vattenf�retag eller annan �tg�rd har best�mts slutligt f�rst efter det att tillst�ndet har tagits i anspr�k, skall den del av ers�ttningen som �verstiger vad som fastst�llts tidigare betalas och anm�lan enligt 4 � g�ra s inom en m�nad fr �n det ers�ttningen best�mdes slutligt. Detsamma g�ller ers�ttning som har best�mts i samband med godk�nnandet av ett vattenf�retag som redan har utf�rts. Om de n slutligt fastst�llda ers�ttningen inte �verstiger den ers�ttning som tidigare har fastst�llts och neds�ttnings- eller anm�lningsskyldighet annars skulle ha f�relegat, skall den ers�ttningsskyldige anm�la ers�tt� ningsbeslutet hos l�nsstyrelsen sedan detta har vunnit laga k raft. 12 � P� s�dan ers�ttning som avses i .11 � f�rsta stycket utg�r r�nta enligt 5 � r�ntelagen (1975:6 35) fr�n den dag marken tilltr�ddes eller vattenf�re� taget eller �tg�rden utf�rdes, om inte n�got annat f�ljer av andra stycket. Om betalningen inte sker i r�tt tid, utg�r r�nta enligt 6 � r�ntelagen f�r tiden efter det dr�jsm�let intr�dde. Inl�sen fullbordas utan hinder av att r�nta inte betalas. P� ers�ttning som avser of�rutsedd skada utg�r r�nta enligt 6 � r� ntela� gen fr�n den dag ers�ttningsanspr�ket framst�lldes vid vattendomstolen. Om den ers�ttningsskyldige f�rsummar att betala s�dan ers�ttning enligt 11 � f�rsta stycket som skall betalas genom neds�ttning, skall l�nsstyrel� sen p� beg�ran av den som �r ber�ttigad till ers�tt ningen eller del d �rav s�ka verkst�llighet av den dom eller det beslut, varigenom ers�ttningen best�mts. 13 � Medel som har satts ned eller tagits ut skall l�nsstyrelsen utan dr�jsm�l s�tta in i bank mot r �nta. 14 � Nedsatta eller uttagna medel j�mte upplupen r�nta skall l�nsstyrel� sen betala ut till den som har r�tt till medlen. Vid utbetalningen av medel som har satts ned enligt beslut av domstolen 699 � </div> <div id="page49-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:291 eller f�rr�ttningsmannen skall best�mmelserna om f�rdelning av k�peskil� ling f�r fast egendom som har s�lts p� exekutiv auktion till�mpas med de avvikelser som anges i tr edje stycket. Om r�tt f �r innehavare av pantbrev att avst� fr�n sin r�tt till betalning och om verkan d�rav finns s�rskilda best�mmelser. Om fa stigheten �r besv�rad av en inteckning och dessutom av en s�r� skild r�ttighet som minskar fastighetens v�rde och har s�mre r�tt �n inteckningen, skall den borgen�r som har pantr�tt p� grundval av inteck� ningen f� betalning som om fastigheten inte besv�rades av r�ttigheten, i den m�n det beh�vs f�r att han skall fa full betalning f�r sin fordran. Ers�ttningen f�r r�ttigheten skall minskas i mot svarande m�n. 15 � Sammantr�de f�r f�rdelningen skall h�llas s� snart det kan ske. Kallelser till sammantr�det skall minst tv� veckor i f�rv�g s�ndas till fastighets�garen, andra sak�gare och k�nda innehavare av pantr�tt. De skall i kallelsen uppmanas att anm�la sina anspr�k senast vid sammantr� det. Om det finns s�rskilda sk�l f�r det, skall en kung�relse om samman� tr�det minst tv� veckor i f�rv�g ocks� f�ras in i Post- och Inr ikes Tidning� ar. 16 � N�r inl�sen av mark �r fullbordad, skall det antecknas i fastighets� boken. 17 � Om de t r�der tvist om b�ttre r�tt till ers� ttning, skall ers�ttningen neds�ttas hos l�nsstyrelsen, �ven om neds�ttning inte beh�vs enligt 1 �. Best�mmelserna i 13-15 �� skall till�mpas i fr�ga om s�dan ers�t tning. 18 � Ers�ttningsbelopp som har betalats f�r inte till n�gon del �terkr� vas. Vad som sagts nu g�ller inte, om det tillst�nd som f�ranlett beslutet om ers�ttning upph�vs p� talan av den ers�ttningsber�ttigade. 19 � Om en b orgen�r som har pantr�tt i en fastighet g�r f�rlust p� grund av att ers�ttning inte har best�mts eller har blivit f�r l�g och ers�ttningens belopp p� grund av �verenskommelse mellan den ers�ttningsskyldige och sak�garen eller av n�gon an nan anledning inte har pr�vats av domstolen eller f�rr�ttningsmannen, �r borgen�ren ber�ttigad till ers�ttnin g av den ers�ttningsskyldige mot avskrivning p� fordringshandlingen. R�tt till er� s�ttning f�religger ocks� f�r f�rlust till f�ljd av att �verenskommelse har tr�ffats om ers�ttning i a nnat �n pengar eller om att skadef�rebyggande �tg�rder skall utf�ras. 20 � Vad i de tta kapitel s�gs om fastighet g�ller i till�mpli ga delar ocks� tomtr�tt. 17 kap. Underh�ll m. m. 1 � Den som �ger en vattenanl�ggning �r skyldig att underh�lla den s� att det inte uppkommer skada f�r allm�nna eller enskilda intressen genom �ndringar i vattenf�rh�llandena. Om vattcnanl�ggningcn med st�d av cn 700 s�rskild r�ttighet utf�rts p� annans mark och �gander�tten till anl�ggning- � </div> <div id="page50-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ..p en � verg�tt till mark�garen till f�ljd av att r�ttigheten upph�rt, kvarst�r SFS 1983:291 dock underh�llsskyldigheten f�r den som var r�ttighetshavare. Den som enligt 8 kap. 2 � har medgivits r�tt att anv�nda n�gon annans vattenanl�ggning �r j�mte �garen skyldig att underh�lla anl�ggningen, om inte vattendomstolen best�mt n�got annat. I 14 kap . 2 � och 15 ka p. 6 � finns best�mmelser om �verflyttning av underh�llsskyldigheten. 2 � Vattenf�retag som inverkar p� vattenf�rh�llandena skall drivas s� att de inte i on�dan skadar allm�nna eller enskilda intressen. 3 � Den som �r skyldig att underh�lla en vattenanl�ggning har r�tt att nyttja annans mark f�r arbeten eller �tg�rder som beh�vs f�r att under� h�llsskyldigheten skall kunna fullg�ras. Den underh�llsskyldige skall beta� la ers�ttning f�r skada och intr�ng. 18 kap. Tillsyn och besiktning Tillsyn 1 � Tillsyn �ver vattenf�retag och vattenanl�ggningar ut�vas av l�nssty� relsen. Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r i en tillst�ndsdom eller ett tillst�ndsbe� slut f�r ordnas att n�gon annan myndighet �n l�nsstyrelsen skall, j�mte l�nsstyrelsen, ut�va tillsyn i viss t h�nseende. 2 � F�retagaren �r skyldig att p� beg�ran av tillsynsmyndighet l�mna de upplysningar om vattenf�retaget eller vattenanl�ggningen som beh�vs f�r tillsynen. L�nsstyrelsen f�r f�rel�gga f�retagaren att utf�ra de unders�kningar som beh�vs f�r tillsynen. Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r l�nsstyrelsen h�rvid f�reskriva att en unders�kning skall utf�ras av n�gon annan �n f�retagaren och utse n�gon att utf�ra unders�kningen. I beslut om f�rel�ggande enligt andra stycket f�r l�nsstyrelsen uts�tta vite. Besiktning 3 � I tillst�ndsdom och tillst�ndsbeslut f�r f�reskrivas att en vattenan� l�ggning skall besiktas, sedan f�retaget har utf�rts. Besiktningsman f�rordnas av l�nsstyrelsen efter anm�lan av f�retaga� ren. 4 � Efter ans�kan av �garen till en v attenanl�ggning eller av n�gon vars r�tt ber�rs av anl�ggningen kan l�nsstyrelsen f�rordna en besiktningsman f�r att utreda om anl�ggningen har tillkommit i laga ordning eller �r av laga beskaffenhet. 5 � Besiktningsmannen skall f�ra protokoll �ver vad som har f�rekom� mit vid besiktning enligt 3 eller 4 �. Protokollet skall inges till l�nsstyrelsen och, s�v itt avser besiktning enligt 4 �, i av skrift tillhandah�llas den som 701 � </div> <div id="page51-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:291 har ans�kt om besiktningen. Om besiktningsman nen finner att avvikelser har gjorts fr�n vad som har f�reskrivits i tillst�nd sdomen eller tillst�nds� beslutet, skall han ange om avvikelserna enligt hans uppfattning kan skada allm�nna eller enskilda intressen. Rcitl till tilltr�de m.m. 6 � F�r att ut�va tillsyn enligt denna lag har tillsynsmyndighet r�tt att f� tilltr�de till vatte nanl�ggningar samt att utf�ra unders�kningar inom omr� den som ber�rs av vattenf�retaget. Samma r�tt tillkommer dem som skall utf�ra unders�kningar som avses i 2 � andra stycket andra meningen samt besiktningsm�n. Polismyndigheten skall l�mna det bitr�de som beh�vs f�r att tillsynen eller besiktningen skall kunna verkst�llas. 7 � Den som �r beroende av hur ett vattenf�retag drivs, allm�n �klagare och tj�nsteman vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har r�tt att f� tilltr�de till platser f�r vattenst�ndsm�tare, vattenm�tare eller observationsr�r samt att ta del av anteckningar som f�retagaren har �lagts att f�ra r�rande vattenst�nd, vattnets avrinning eller tillgodogjorda vatten� m�ngder. Tillf�lle skall beredas statlig fiskeritj�nsteman och av fiskeristyrelsen f�rordnad tillsynsman att ut�va tillsyn �ver att villkor till skydd f�r fisket fullg�rs. Tystnadsplikt 8 � De som har deltagit i tillsyn eller besiktning eller har utf�rt s�dana unders�kningar som avses i 2 � andra stycket andra meningen f�r inte obeh�rigen r�ja eller utnyttja vad de d�rvid har erfarit om aff�rs- eller driftf�rh�llanden eller f�rh�llanden av betydelse f�r landets f�rsvar. I det allm�nnas verksamhet till�mpas i st�llet best�mmelserna i sekre� tesslagen (1980:100). 19 kap. Skydd f�r vattenf�rs�rjningen m. m. Allm�nna best�mmelser 1 � Om en yt- eller grundvattentillg�ng utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas f�r vattent�kt, �r alla som vill bedriva s�dan verksamhet eller utf�ra s�dana �tg�rder i va tten eller p� land som kan skada vattentillg�ng� en skyldiga att vidta de anordningar, t�la de begr�nsningar av verksamhe� ten och iaktta de f�rsiktighetsm�tt i �vrigt som sk�ligen kan fordras f�r att f�rebygga eller avhj�lpa skadan. Den som ut�var verksamhet eller utf�r �tg�rd i enlighet med vad som har f�reskrivits i tillst�nd enligt denna lag, milj�skyddslagen (1969:387) eller 18 � n aturv�rdslagen (1964:822) anses ha fullgjort vad som �ligger honom enligt f�rsta stycket. L�nsstyrelsen f�r vid vite f�rel�gga den som v ill bedriva s�dan verksam� het eller utf�ra s�dana �tg�rder som avses i f�rsta stycket att iaktta vad 702 som g�ller enligt n�mnda stycke. � </div> <div id="page52-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 � Till skydd f�r en yt- eller grundvattentillg�ng som utnyttjas eller kan SFS 1983:291 antas komma att utnyttjas f�r vattent�kt f�r l�nsstyrelsen besluta om e tt beh�vligt skyddsomr�de (vattenskyddsomr�de). L�nsstyrelsen skall f�reskriva de inskr�nkningar i r�tten att f�rfoga �ver fastigheter inom vattenskyddsomr�det som beh�vs f�r att tillgodose syftet med omr�det. Om det beh�vs, f�r l�nsstyrelsen f�reskriva att skyltar eller st�ngsel skall s�ttas upp och att annans mark f�r tas i anspr� k h�rf�r. F�reskrifter som medf�r att p�g�ende markanv�ndning avsev�rt f�rsv� ras eller att annans mark tas i anspr�k f�r endast meddelas p� ans�kan av kommun eller den i vars intresse vattenskyddsomr�det fastst�lls. 3 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med� dela s�dana f�reskrifter om vad allm�nheten skall iaktta inom ett vatten� skyddsomr�de som beh�vs f�r att tillgodose syftet med omr�det. 4 � Innan l�nsstyrelsen fattar beslut enligt 2 � skall l�nsstyrelsen utf�rda en kung�relse med f�rel�ggande f�r sak�garna att, om de vill framst�lla erinringar mot �tg�rden, g�ra detta hos l�nsstyrelsen inom viss tid fr�n kung�randet. Tiden far inte s�ttas kortare �n en m�nad. Kung�relsen, som skall inneh�lla uppgift om f�rslag till vattenskyddsomr�de och skyddsf�re� skrifter, skall inf�ras i ortstidning. En utskrift av kung�relsen skall vidare s�ndas till k�nda sak�gare. Om be slutet ber�r fast egendom som �r samf�lld f�r flera fastigheter, beh�ver n�gon utskrift av kung�relsen inte s�ndas till de s�rskilda del�gar� na i samf�lligheten. Finns en k�nd styrelse f�r samf�lligheten, skall en utskrift av kung�relsen s�ndas till styrelsen. Om beslutet uppenbarligen ber�r endast viss eller vissa sak�gare, f�r, i st�llet f�r att kung�rande sker, f�rel�ggandet delges med sak�garna. Om fr�gan om vattenskyddsomr�de har upptagits efter ans�kan, skall kostnaderna f�r kung�randet betalas av s�kanden. 5 � N�r vattenskyddsomr�de fastst�llts och n�r f�reskrifter enligt 2 eller 3 � meddelats, �ndrats eller upph�vts, skall beslutet snarast m�jligt kun� g�ras p� det s�tt som �r f�reskrivet betr�ffande f�rfattningar i allm� nhet. Kung�relse om beslutet skall ocks� inf�ras i ortstidning. S�kande och sak�gare a nses ha f�tt del av beslutet den dag kung�relsen var inf�rd i ortstidning. Om beslutet ha r meddelats efter ans�kan, skall s�kanden betala kostna� derna f�r kung�randet. 6 � Om en kommunal myndighet har meddelat beslut med st�d av f�re� skrift som har utf�rdats enligt 2 � andra stycket f�rsta meningen, f�r besv�r �ver beslutet anf�ras hos l�nsstyrelsen. Beslut enligt 1-3 �� eller enligt f�rsta stycket g�ller omedelbart, om inte annat f�rordnas. Ers�ttning 7 � Fastighets�gare och innehavare av s�rskild r�tt till fastighet har r�tt till ers�ttning, om f�reskrifter enligt 2 � andra stycket som meddelats efter ans�kan medf�r att p�g�ende markanv�ndning avsev�rt f�rsv�ras eller att 703 mark tas i ans pr�k. � </div> <div id="page53-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:291 Om en f�reskrift enligt 2 � andra stycket f�rsta meningen inneb�r f�rbud att vidta vissa �tg�rder utan s�rskilt tillst�nd, f�r ers�ttning p� grund av den f�reskriften utg� endast om s�dant tillst�nd har v�grats eller f�renats med s�rskilda villkor. Ers�ttningen skall betalas av den som har beg�rt f�reskrifterna hos l�nsstyrelsen. Om synnerligt men uppkommer vid anv�ndningen av fastigheten, skall fastigheten l�sas av den ers�ttningsskyldige om �garen beg�r det. 8 � Den som vill g�ra anspr�k p� ers�ttning eller beg�ra inl�sen skall v�cka talan mot den ers�ttningsskyldige hos vattendomstolen inom ett �r fr�n den dag d� det beslut som anspr�ket grundas p� vann laga kraft. G�r han inte detta f�rlorar han sin r�tt. 9 � I fr�ga om ers�ttning och inl�sen enligt detta kapitel g�ller i �vrigt 9 och 16 kap. 20 kap. Kostnadsbest�mmelser R�tteg�ngskostnader vid domstol m. m. 1 � I ans�kningsm�l, utom s�dana som anges i a ndra stycket, och i m�l som avses i 13 kap. 13 � andra st ycket skall s�kanden svara f�r sina egna och motparternas kostnader vid vattendomstolen. I ans�kningsm�l som innefattar bildande av samf�llighet f�r bevattning eller vattenreglering svarar s�kanden inte f�r kostnader i vattendo mstolen som uppkommit f�r deltagare i samfalligheten. I m�l so m g�ller ompr�vning eller f�rverkande enligt 15 kap. 3 -6 eller 12 � skall kammarkollegiet och tillst�ndshavaren svara f�r sina kostnader vid vattendomstolen. I m�l enligt 15 kap. 3 � skall kammarkollegiet dessut� om svara f�r kostnader vid vattendomstolen som uppkommer f�r andra motparter �n tillst�ndshavaren. I m�l som g�ller ompr�vning enligt 15 kap. 15 � andra stycket av fr�ga om kretsen av deltagare eller kostnadsf�rdel� ningen eller enligt 16 � skal l vaije part svara f�r sina kostnader. I s�dana �verklagade ans�kningsm�l som avses i f�rs ta stycket f�rsta meningen skall s�kanden svara f�r sina egna kostnader i h�gre r�tt och f�r de kostnader som d�r har uppkommit f�r motparterna genom att s�kanden har klagat. 2 � Best�mmelserna i 1 � g�ller inte, om annat f�ljer av 18 kap. 6 eller 8 � r�tteg�ngsbalken. Betr�ffande s�rskilda fr�gor i ans�kningsm�l f�r efter vad som finnes sk�ligt f�rordnas att vardera parten skall svara f�r sina kostnader eller att part som f�rlorar skall ers�tta annan part hans kostnader. 3 � Om talan om ers�ttning eller inl�sen p� grund av ett f�rordnande om vattenskyddsomr�de ogillas men k� randen har haft sk�lig anledning att f� sin talan pr�vad av vattendomstolen, f�r vattendomstolen f�rordna att svaranden skall ers�tta k�randen dennes r�tteg�ngskostnader eller att var� dera parten skall svara f�r sina kostnader vid vattendomstolen. 704 � </div> <div id="page54-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 � Om det �r sk�ligt, f�r vattendomstolen i f�rr�ttningsm�l f�rordna att SFS 1983:291 en part som f�rlorar m�let skall ers�tta motparters kostnader vid va tten� domstolen. 5 � I ans�kningsm�l f�r s�kanden �l�ggas att betala ers�ttning f�r mot� parters r�tteg�ngskostnader �ven om deras talan inte har blivit pr�vad slutligt vid domstolen. Ers�ttningen skall �ven innefatta r�nta efter sex procent fr�n dagen f�r beslutet till dess betalning sker. 6 � Vid vattendomstolen �r i ans�kningsm�l s�kanden skyldig att ers�tta domstolen dess kostnader f�r 1. kung�relser 2. aktf�rvarare 3. sakkunniga som tillkallats av domstolen 4. lokaler f�r sammantr�den. Vad i f� rsta stycket s�gs om s�kanden g�ller i f�rr�t tningsm�l klagan� den, om kostnaden har orsakats av hans besv�r, och i st�mningsm�l k�randen. I h�gre r�tt g�ller vad i f�rsta och andra styckena s�gs om s�kande, klagande eller k�rande den som fullf�ljt talan. P� anmodan av domstolen skall f�rskott p� ers�ttningen betalas. Fr�gan vem som slutligt skall st� f�r kostnaden avg�rs i enlighet med vad som g�ller f�r r�t teg�ngskostnaderna i vattenm�let. F�rr�ttningskostnader m.m. 7 � Annan sak�gare �n deltagare har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r sina kostnader vid f�rr�ttning. P� ers�ttningen skall utg� r�nta efter sex procent fr�n dagen f�r beslutet till dess betalning sker. F�rr�ttningsm�n och gode m�n har r�tt till ers�ttning enligt best�mmel� ser som meddelas av regeringen. Ers�ttning till sakkunniga enligt 12 kap. 8 � best�ms av f�rr�ttningsman� nen. 8 � Till f�rr�ttningskostnader h�nf�rs 1. ers�ttning till f�rr�ttningsm�n, gode m�n och s akkunniga, 2. kung�relsekostnader, ers�ttning till aktf�rvarare och andra kostnader som �r n�dv�ndiga f�r f�rr�ttningen, 3. ers�ttning f�r kostnader som avses i 7 � f�rsta s tycket, 4. ers�ttning f�r skador som avses i 12 kap. 24 �, 5. kostnad f�r f�rr�ttning som avses i 12 kap. 28 � f�rsta stycket. Om tillst�ndsbeslut meddelas, skall f�rr�ttningskostnaderna f�rdelas mellan deltagarna i m arkavvattningsf�retaget efter vad som � r sk�ligt. Inst�lls f�rr�ttningen, skall s�kanden betala de kostnader som har upp� kommit, om inte s�rskilda omst�ndigheter f�ranleder att betalningsskyl� digheten f�rdelas mellan samtliga sak�gare eller vissa av dem. Om den Inst�llda f�rr�ttningen har inletts p� grund av ett beslut vid en fastighets� reglering, skall dock kostnaderna anses som f�rr�ttningskostnader vid fastighetsregleringen. Om kammarkollegiet beg�r ompr�vning av ett markavvattningsf�retag, skall staten svara f�r f�rr�ttningskostnaderna. 705 45-SFS 1983 � </div> <div id="page55-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:291 S�som s�kande anses �ven den som har f�renat sig med s�kanden om f�retaget samt den p� vilkens beg�ran f�retaget har givits en st�rre omfatt� ning �n vad s�kanden har beg�rt. 9 � S�kanden �r skyldig att p� anmodan av f�rr�ttningsmannen betala f�rskott p� f�rr�ttningskostnader. �vriga kostnader 10 � I �renden hos regeringen om ianspr�ktagande av str�mfall enligt 2 kap. 8 � skall s�kanden svara f�r samtliga kostnader. I �renden hos l�nsstyrelsen om f�rdelning av ers�ttning skall den ers�tt� ningsskyldige svara f�r samtliga kostnader. F�rsta och andra styckena g�ller inte om annat f�ljer vid en motsvaran� de till�mpning av 18 kap . 6 eller 8 � r�tteg�ngsbalken. Fr�gor om ers�ttning enligt denna paragraf pr�vas av vattendomstolen. 11 � F�retagaren skall med b elopp som l�nsstyrelsen best�mmer betala kostnaderna f�r 1. tillsyn som avses i 18 kap. 1 � andra stycket, 2. unders�kningar som avses i 18 kap. 2 � andr a stycket andra mening� en, 3. besiktning enligt 18 kap. 3 �. 12 � Den som har ans�kt om besiktning enligt 18 ka p. 4 � skall betala kostnaderna f�r besiktningen med belopp som l�nsstyrelsen best�mmer. Om besiktningsmannen beg�r det, �r den som har gjort ans�kan �ven skyldig att betala f�rskott p� kostnaderna f�r besiktningen. 13 � L�nsstyrelsens beslut enligt 11 och 12 �� f�r verkst�llas. 21 kap. Ansvar, handr�ckning m. m. 1 � Till b�ter eller f�ngelse i h�gst tv� �r d�m s den som upps�tligen eller av oaktsamhet 1. bryter mot 4 k ap. 1 � f�rsta eller andra stycket eller 4 kap. 4 � andra meningen, 2. bryter mot villkor eller f�reskrifter som har meddelats i samband med tillst�nd till et t vattenf�retag enligt denna eller �ldre lag eller i samband med godk�nnande av arbeten enligt 4 kap. 4 �, lagligf�rklaring enligt 4 kap. 5 � eller pr�vning enligt 14 kap. 5 � f�rsta stycket eller motsvarande �ldre best�mmelser eller i samb and med pr�vning enligt 15 kap., 3. �sidos�tter skyldigheten att underh�lla en vattenanl�ggning eller bryter mot 17 kap. 2 S, 4. underl�ter att fullg�ra vad som �ligger honom enligt 18 kap. 2 � f�rsta stycket, 5. bryter mot f�reskrifter som har meddelats enligt 19 kap. 2 eller 3 �. 1 ringa fall d�ms inte till ansvar. Till ansvar enligt f�rsta stycket d�ms inte om a nsvar f�r g�rningen kan 706 �d�mas enligt brottsbalken. � </div> <div id="page56-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> I lagen (1950:596) om r�tt till fiske finns best�mmelser om straff och SFS 1983:291 andra p�f�ljder f�r den som �vertr�der fiskef�rbud som har meddelats enligt denna eller �ldre lag. 2 � Till b�ter d�ms den som upps�tligen eller av oaktsamhet underl�ter att fullg�ra vad som �ligger honom enligt 4 kap . 3 � tredje stycket. 3 � Om n�gon har beg�tt en g�rning som avses i 1 � f� rsta stycket 1-3 eller 5, f�r l�nsstyrelsen vid vite f�rel�gga honom att vidta r�ttelse. S�dant f�rel�ggande f�r ocks� meddelas om n�gon inte har iakttagit vad som g�ller enligt 19 kap. 1 � f�rs ta stycket. Om tillst�ndet till e tt vattenf�retag har f�rfallit enligt 15 kap. 2 �, f�r l�nsstyrelsen vid vite f�rel�gga tillst�ndshavaren att riva ut en med st�d av tillst�ndet uppf�rd vattenanl�ggning som kan skada allm�nna eller enskilda intressen. 4 � I fall som avses i 3 � f�r vattendomstolen meddela handr�ckning. I fr�ga om s�dan handr�ckning finns best�mmelser i 17 � handr �ckningsla� gen (1981:847). Utslag i s�da nt m�l �verklagas hos vatten�verdomstolen. Om allm�nna i ntressen ber�rs, g�rs ans�kan om handr�ckning av l�ns� styrelsen. 22 kap. Slutbest�mmelser 1 � Lagens best�mmelser om fastighet g�ller ocks� gruvor utom i fall som avses i 5 kap. 2 � tr edje stycket. 2 � Ett vattenf�retag skall anses ber�ra en viss fastighet 1. n�r ett yrkande framst�lls om skyldighet f�r fastighetens �gare att delta i f�retaget, 2. n�r fastigheten eller dess vatten tas i anspr�k f�r f�retaget eller f�r en anl�ggning i samband med f�retaget, 3. n�r f�retaget kan medf�ra skador p� mark eller vatten som tillh�r fastigheten, p� byggnader eller anl�ggningar som finns p� fastigheten eller p� fastighetens anv�ndningss�tt. 3 � Om s�kerhet som skall st�llas enligt denna lag inte har godk�nts av den till vars f�rm�n den st�lls, skall s�kerheten pr�vas av l�nsstyrelsen. Borgen f�r godk�nnas av l�nsstyrelsen endast om borgensmannen sva� rar som f�r egen skuld och, om flera har tecknat borgen, de svarar solida� riskt. Staten, kommuner, landstingskommuner och kommunalf�rbund beh�� ver inte st�lla s�kerhet. 4 � Om n�gon so m f�rberedelse f�r ett vattenf�retag vill unders�ka en fastighet, f�r l�nsstyrelsen f�reskriva att tilltr�de till fastigheten skall l�m� nas under en viss tid. L�nsstyrelsen f�r �ven meddela f�rbud vid vite att flytta eller skada vattenm�rken, observationsr�r eller n�got annat som beh�vs f�r unders�kningen. Unders�kningen skall utf�ras s� att minsta skada och intr�ng v�llas. 1 707 � </div> <div id="page57-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:291 tr�dg�rdar och liknande planteringar f�r tr�d inte skadas eller f�llas utan �garens samtycke eller medgivande av l�nsstyrelsen. F�r skador och intr�ng som har uppkommit genom en unders�kning enligt f�rsta stycket utg�r ers�ttning. Talan om ers�ttning skall v�ckas vid den fastighetsdomstol inom vars omr�de fastigheten �r bel�gen. L�nsstyrelsen kan fordra att den som skall utf�ra unders�kningen st�ller s�kerhet f�r framtida ers�ttningsanspr�k innan arbetet p�b�ijas. L�nsstyrelsen f�r f�rordna att ett beslut enligt f�rsta stycket f�rsta meningen f�r verkst�llas �ven om beslutet �verklagas, om s�kerhet st�lls enligt Q�rde stycket. 5 � P� beg�ran av n�gon som vill utf�ra et t vattenf�retag men som �nnu inte har ans�kt om tillst�nd f�r vattendomstolen f�rordna en sakkunnig att p� f�retagarens bekostnad g�ra n�dv�ndiga unders�kningar. Om under� s�kningarna avser f�retagets inverkan p� det allm�nna fiskeintresset, skall som sakkunnig f�rordnas den som fiskeristyrelsen f�resl�r. 6 � L�nsstyrelsens beslut enligt denna lag f�r �verklagas hos kammarr�t� ten genom besv�r, om beslutet avser 1. f�rordnande av f�rr�ttningsman enligt 12 kap., 2. f�rordnande om unders�kningar som avses i 18 kap. 2 � andra stycket eller av besiktningsman enligt 18 kap. 3 eller 4 �, 3. kostnader som anges i 20 kap. 11 eller 12 �, 4. pr�vning av s�kerhet enligt 3 � detta kapitel, 5. f�rel�ggande enligt 2 kap. 9 � tredje stycket, 19 kap. 1 � tredje stycket, 21 kap. 3 � eller f�rbud enligt detta kapitels 4 � f�rsta stycket. I �vrigt f�r l�nsstyrelsens beslut enligt denna lag och beslut av annan myndighet �n regeringen enligt 19 kap. 3 � �verklagas hos regeringen genom besv�r. 7 � �r flera fastigheter f�r husbehovsf�rbrukning beroende av samma grundvattentillg�ng, skall vattnet f�rdelas mellan dem efter vad som �r sk�ligt, om fastighetemas behov inte kan t�ckas helt. H�rvid skall iakttas att fastighet inte f�r ber�vas vatten, vartill den med h�nsyn till l�ge och naturlig beskaffenhet, �ldre bebyggelse eller andra omst�ndigheter b�r anses ha f�retr�de. F�rdelning som har �gt rum med st�d av f�rsta stycket f�r j�mkas, om �ndrade f�rh�llanden har intr�tt. 8 � Vattendomstolarna skall i den utstr�ckning regeringen f�rordnar f�ra f�rteckning �yer vattenf�retag inom domsomr�det (vattenbok). Om ikrafttr�dande: av denna lag f�reskrivs i s�rskild lag. P� regeringens v�gnar OLOF PALME OVE RAINER 708 (Justitiedepartementet) � </div> </div>

SFS 1983:291 Vattenlag;

Utkom fr�n trycket

den 25 maj 1983

utf�rdad den 5 maj 1983.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser

1 � Vatten skall skyddas och v�rdas som en gemensam naturtillg�ng.

2 � Denna lag �r till�mplig p� vattenf�retag och vattenanl�ggningar. I
lagen finns ocks� best�mmelser om skydd f�r vattenf�rs�rjningen.

I fr�ga om vissa vattenf�retag som kan ber�ra n�got annat land g�ller

s�rskilda best�mmelser.

3 � Vattenf�retag �r

1. uppf�rande, �ndring, lagning och utrivning av dammar eller andra

anl�ggningar i vattendrag, sj�ar och andra vattenomr�den, fyllning och

p�lning i vattenomr�den, bortledande av vatten fr�n eller gr�vning, spr�ng�
ning och rensning i vattenomr�den samt andra �tg�rder i vattenomr�den

om �tg�rden syftar till att f�r�ndra vattnets djup eller l�ge.

2. bortledande av grundvatten och utf�rande av anl�ggningar h�rf�r,
3. tillf�rsel av vatten f�r att �ka grundvattenm�ngden samt utf�rande av

anl�ggningar och �tg�rder h�rf�r,

4. �tg�rder som utf�rs f�r att avvattna mark, n�r fr�ga inte �r om

avledande av avloppsvatten, f�r att s�nka eller tappa ur en sj� eller f�r att
skydda mot vatten, n�r syftet med �tg�rden �r att varaktigt �ka en fastig�

hets l�mplighet f�r n�got visst �ndam�l.

652

' Prop, 1981/82: 130 och 1982/83: 26, JoU 19 82/83: 30. rskr 274.

�

Vattenanl�ggning �r en anl�ggning som har tillkommit genom ett vatten-

SFS 1983:291

f�retag med till anl�ggningen h� rande man�veranordningar.

Med v attenomr�de i f�rsta stycket 1 avses omr�de som t�cks av vatten

vid h�gsta f�rutsebara vattenst�nd.

4 � I denna lag avses med

1. vattenreglering: �ndring av vattenf�ringen i ett vattendrag till f�rm�n

f�r annat vattenf�retag,

2. vatten�verledning: vattenreglering genom �verf�ring av ytvatten fr�n

ett vattenomr�de till ett a nnat,

3. vattent�kt: bortledande av yt- eller grundvatten f�r vattenf�rs�rjning

eller bevattning,

4. markavvattning: �tg�rder enligt 3 � f�rsta stycket 4,
5. avloppsvatten: spillvatten eller annan flytande orenlighet, vatten som

anv�nts f�r kylning vid driften av en fabrik eller annan inr�ttning, vatten
som avleds f �r s�dan avvattning inom stadsplan eller byggnadsplan som
inte sker f�r en viss eller vissa fastigheters r�kning samt vatten som avleds
f�r avvattning av en begravningsplats.

2 kap. R�dighet �ver vatten m . m.
1 � F�r att f� ut f�ra ett vattenf�retag skall f�retagaren ha r�dighet �ver

vattnet inom det omr�de d�r f�retaget skall utf�ras.

2 � Var och en r�der �ver det vatten som finns inom hans fastighet.

R�dighet �ver en fastighets vatten kan ocks� tillkomma n�gon till f�ljd av
uppl�telse av fastighets�garen eller, enligt vad som �r s�rskilt f�reskrivet,

f�rv�rv tv�ngsvis.

3 � I rinnande vatten r�der vardera sidans �gare �ver en lika stor andel i

vattnet, �ven om en st�rre del av vattnet rinner fram p� den enes fastighet

�n p� den andres.

4 � Den som vill utf�ra

1. en vattenreglering,
2. en vattent�kt f�r allm�n vattenf�rs�rjning eller bevattning,
3. ett markavvattningsf�retag,
4. ett vattenf�retag som beh�vs f�r allm�n v�g, allm�n farled, allm�n

hamn eller allm�n flottled eller

5. ett vattenf�retag som beh�vs f�r att motverka f�rorening genom

avloppsvatten
h�rf�r �ndam�let r�dighet som anges i 1 �.

5 � R�dighet som anges i 1 � tillkommer

1. staten, kommuner och vattenf�rbund f�r att utf�ra s�dana vattenf��

retag som �r �nskv�rda fr�n h�lsosynpunkt eller allm�n milj�v�rdssyn�
punkt eller som f r�mjar fisket,

2. f�rvaltare som avses i 82 a � lagen (1919:426) om flottning i allm�n

flottled f�r at t vidta de �terst�llnings�tg�rder som beh�vs efter avlysning
av den allm�nna flottleden.

653

�

SFS 1983:291

Den som �r beroende av att vattenf�rh�llandena best�r har ocks� s�dan

r�dighet f�r att utf�ra rensningar f�r att bibeh�lla vattnets djup eller l�ge

eller f�r att omedelbart �terst�lla ett vattendrag som har vikit fr�n sitt f�rra
l�ge eller som p� n�got annat s�tt har f�r�ndrat sitt lopp,

6 � Den som �ger strand vid annans vattenomr�de har r�tt att f�r sin
fastighets behov ha mindre brygga, b�thus eller n�gon annan s�dan bygg�

nad vid stranden, om inte vattenomr�dets �gare genom byggnaden lider

skada av n�gon betydelse.

I 1 kap. 6� jordabalken finns best�mmelser om att �ven andra �n

strand�gare kan ha denna r�tt.

7 � Tillh�r en fallstr�cka olika �gare, f�r en av dem tillgodog�ra sig

vattenkraften i he la str�ckan, om han p� grund av �gander�tt eller annan
r�ttighet som g�ller mot envar och inte �r begr�nsad till tiden r�der �ver

mer �n h�lften av kraften. H�nsyn skall tas till den kraft som svarar mot

andel i s�d an samf�llighet som avses i 1 kap. 3 � fastighetsbildningslagen

(1970:988).

F�rsta stycket g�ller �ven n�r n�gon vill i et t vattenkraftverk tillgodo�

g�ra sig vattenkraft i fallstr�ckor som ing�r i olika vattendrag, om det
gemensamma tillgodog�randet �r en fr�n teknisk och ekonomisk synpunkt

n�dv�ndig f�ruts�ttning f�r kraftverkets tillkomst.

8 � Om det f�r att kraftf�rs�ijningen skall utvecklas planm�ssigt �r n�d�

v�ndigt att ett s�dant str�mfall tas i anspr�k som tillkommer annan �n

staten och som inte �r utnyttjat p� ett fr�n allm�n synpunkt �ndam�lsenligt
s�tt, f�r regeringen p� ans�kan av n�gon som vill tillgodog�ra sig vatten�

kraften f�rordna att str�mfallet eller s�rskild r�tt till detta f�r tas i anspr�k.

Den som har f�tt tillst�nd enligt f�rsta stycket skall inom tid som rege�

ringen b est�mmer och vid �ventyr att tillst�ndet f�rfaller hos vattendom�

stolen ans�ka om best�mmande av ers�ttning f�r vad som tas i anspr�k
enligt f�rsta stycket.

R�tt att p� grund av f�rordnande enligt f�rsta stycket ta str�mfall i

anspr�k f�r inte utan regeringens medgivande �verg� fr�n innehavaren till

n�gon annan.

Regeringen f�r besluta de villkor f�r r�ttighetens utnyttjande som be�

h�vs fr�n allm�n synpunkt.

9 � Den som ut�var ett vattenf�retag eller r�der �ver en vattentillg�ng
enligt 2 � �r skyldig att vid allvarlig vattenbrist, som orsakas av torka eller

n�gon annan j�mf�rlig omst�ndighet, avst� det vatten som �r oundg�ngli�

gen n�dv�ndigt f�r den allm�nna vattenf�rs�rjningen eller f�r n�got annat
allm�nt behov.

Den som avst�r vatten enligt f�rsta stycket �r ber�ttigad till sk�lig

ers�ttning f�r den skada han h�rigenom lider.

L�nsstyrelsen f�r vid vite f�rel�gga f�retagaren eller r�dighetshavaren

att iaktta sin skyldighet enligt f�rsta stycket. L�nsstyrelsen f�r h�rvid
f�rordna att beslutet skall g�lla �ven om d et �verklagas.

654

�

3 kap. Allm�nna f�ruts�ttningar f�r vattenf�retag

SFS 1983:291

1 � Ett vattenf�retag f�r inte komma till st� nd, om det med h�nsyn till

valet av plats eller p� n�got annat s�tt m�ter hinder fr�n allm�nna plane�
ringssynpunkter.

2 � Byggnads- och andra anl�ggningsarbeten som utg�r vattenf�retag
eller utf�rs f�r ett vattenf�retag f�r inte strida mot fastst�lld generalplan,
stadsplan eller byggnadsplan. Mindre avvikelse fr�n plan utg�r dock inte

hinder mot tillst�nd till f�re taget, om avvikelsen �r f�renlig med planens

syfte.

G�ller eljest, i andra fall �n som avses i 16 , 18 och 20 �� naturv�rds lagen

(1964:822), s�rskilda best�mmelser f�r bebyggande eller annan anv�nd�

ning av ett mark- eller vattenomr�de, skall vattenf�retaget utf�ras s� att

syftet med best� mmelserna inte motverkas.

3 � �ven om det inte finns n�got hinder mot ett vattenf�retag enligt 1
eller 2 �, far de t inte komma till st�nd om n�gon skada eller ol�genhet av

st�rre betydelse d�rigenom uppkommer f�r allm�nna intressen.

Utan hinder av f�rsta stycket f�r f�retaget komma till st�n d, om rege�

ringen finner att f�retaget �r av synnerlig betydelse fr�n allm�n synpunkt.

4 � Ett vattenf�retag f�r komma till st�nd endast om f�rdelarna fr�n
allm�n och enskild synpunkt av f�retaget �verv�ger kostnaderna samt
skadorna och ol�genheterna av det.

5 � Vid pr�vningen enligt 1 -4 �� skall h�nsyn tas till andra vattenf�retag

eller s�rskilda anl�ggningar som kan antas beh�vas f�r att vattenf�retaget
skall kunna ut nyttjas p� ett �ndam�lsenligt s�tt.

6 � Best�mmelserna i 1, 2 och 4 �� g�ller inte

1. vattenf�retag som vid pr�vning av en viss verksamhet enligt 136 a �

byggnadslagen (1947:385) har angetts som ett villkor f�r verksamheten.

2. broar eller andra vattenf�retag f�r v�g, j�rnv�g, tunnelbana eller

sp�rv�g, vars anl�ggande har pr�vats i s�rskild ordning,

3. r�rledningar i vatten, vartill koncession har meddelats enligt lagen

(1978: 160) om vissa r�rledningar.

7 � Ett vattenf�retag som �r till�tligt skall utf�ras med en s�dan omfatt�

ning och p� ett s�dant s�tt att �ndam�let utan osk�lig kostnad vinns med
minsta intr�ng och ol�genhet f�r motst�ende allm�nna och enskilda intres�

sen. Det skall, om det kan ske utan osk�lig kostnad, utf�ras s� att det inte
f�rsv�rar annat vattenf�retag eller annan verksamhet som kan antas i
framtiden ber�ra samma vattentillg�ng och som fr�mjar allm�nt eller en�
skilt �ndam�l av vikt.

Den som utf�r ett vattenf�retag �r skyldig att vidta �tg�rder som �r

�gnade att f�rebygga e ller minska skador av f�retaget, om han inte d�rige�

nom �samkas osk�lig kostnad. Betr�ffande �tg�rder i st�llet f�r ers�ttning i

pengar g�ller 9 kap. 1 � tredje stycket.

655

�

SFS 1983; 291

8 � Om ans�kningar om tillst�nd till skilda vattenf�retag pr�vas samti�

digt och f�retagen p� grund av att de ber�r samma vattentillg�ng eller av

n�gon annan orsak inte kan utf�ras vid sidan av varandra i enlighet med

ans�kningarna samt n�gon samfallighet enligt denna lag inte bildas, skall
f�retagen om m�jligt j�mkas s� att de kan komma till st�nd utan v�sentligt
f�rf�ng f�r n�got av dem. Om en s�dan j�mkning inte kan g�ras, skall
f�retr�de ges �t det f�retag som fr�n allm�n och enskild synpunkt kan
antas medf�ra st�rsta f�rdel.

9 � N�r enligt denna lag ett vattenf�retag skall utf�ras inom ramen f�r en
samfallighet, skall tillses att var och en av deltagarna tillgodoses utan

v�sentligt f�rf�ng f�r n�gon annan deltagare.

10 � Om det vid tillst�ndspr�vningen av ett vattenf�retag framg�r att
detta kan utan v�sentlig �ndring utf�ras s� att det medf�r en betydande

nytta f�r n�gon annan, skall p� beg�ran av denne villkor meddelas h�rom.

S�dana villkor far dock inte meddelas om f�ruts�ttningar f�religger f�r

bildande av en samfallighet enligt denna lag.

Den som bereds nytta enligt f�rsta stycket skall utge sk�lig ers�ttning till

tillst�ndshavaren.

Om tillst�ndshavaren �samkas kostnad p� grund av villkor enligt f�rsta

stycket, �r han ber�ttigad till ers�ttning enligt 9 kap.

11 � Om n�gon vill utf� ra ett vattenf�retag som kan skada fisket, �r han

skyldig att utan ers�ttning vidta och f�r framtiden underh�lla beh�vliga
anordningar f�r fiskens framkomst eller fiskets best�nd, sl�ppa fram vatten
f�r �ndam�let samt iaktta de villkor i �vrigt som p� grund av f�retaget kan

beh�vas till skydd f�r fisket i det vatten som ber�rs av vattenf�retaget eller
i n�got a ngr�nsande vattenomr�de. Om nyttan av en ifr�gasatt anordning

eller ett villkor inte sk�ligen kan anses motsvara den kostnad som d�rige�

nom skulle �samkas f�retagaren, kan han befrias fr�n s�dan skyldighet.

I 10 kap. 5 � finns best�mmelser om s�rskilda fiskeavgifter som kan

best�mmas i st�llet f�r att villkor meddelas enligt f�rsta stycket.

12 � Best�mmelserna i 1-6 och 8-11 �� g�ller inte i fr�ga om utrivning
enligt 14 kap. 1 och 3 ��.

4 kap. Tillst�ndsplikt

1 � F�r vattenf�retag kr�vs tillst�nd enligt denna lag. Tillst�nd beh�vs

dock inte, om det endast �r fr�ga om vattent�kt f�r att f�rse en viss

fastighet med vatten f�r husbehovsf�rbrukning. Inte heller beh�vs tillst�nd

i fall som avses i 2 � f�rsta stycket, 3 eller 4 �.

N�r det kr�vs tillst�nd till ett vattenf�retag f�r arbeten av st�rre omfatt�

ning i anslutning till f�retaget inte p�b�ijas innan s�dant tillst�nd har
meddelats.

Den som vill utf�r a ett vattenf�retag har r�tt att beg�ra pr�vning �ven

om tillst�nd inte kr�vs.

I 14 kap. 5 � finns best�mmelser om skyldighet att beg�ra pr�vning

656

innan en anl�ggning f�r bortledande av grundvatten tas ur bruk.

�

2 � Tillst�nd till ett vattenf�retag kr�vs inte, om det �r uppenbart att

SFS 1983:291

varken allm�nna eller enskilda intressen skadas genom f�retagets inverkan
p� vattenf�rh�llandena. I fr�ga om detaljdr�nering genom t�ckdikning
kr�vs tillst�nd endast om det f�religger sannolika sk�l att allm�nna eller

enskilda intressen skadas genom f�retaget.

I fr�ga om markavvattning kr�vs �ven tillst�nd om det f�r f�retaget

beh�vs s�rskild tv�ngsr�tt enligt 8 kap. 1 eller 2 � eller om tv� eller flera

skall de lta i f� retaget och n�gon �verenskommelse inte har tr�ffats om
delalt tigheten.

3 � Tillst�nd beh�vs inte f�r att utf�ra rensningar f�r att bibeh�lla vatt�

nets djup eller l�ge eller f�r att omedelbart �terst�lla ett vattendrag som har
vikit fr�n sitt f�rra l�ge eller som p� n�got annat s�tt har f�r�ndrat sitt lopp.

Om arbetena ber�r en fastighet som tillh�r n�gon annan, skall �garen av

denna alltid underr�ttas innan arbetena p�b�ijas.

Om fisket kan skadas, skall anm�lan om de planerade arbetena g�ras till

fisken�mnden innan arbetena p�b�ijas.

4 � Om det till f�ljd av en skada eller f�r att f�rebygga en skada �r

n�dv�ndigt att tillst�ndspliktiga �ndrings- eller lagningsarbeten utf�rs utan

dr�jsm�l, f�r arbetena utf�ras utan f�reg�ende tillst�nd. Ans�kan om
godk�nnande av arbetena skall dock g�ras snarast m�jligt.

5 � Om ett vattenf�retag har utf�rts utan tillst�nd enligt denna eller �ldre

lag, f�r f�retagaren beg�ra pr�vning av f�retagets laglighet.

En ans�kan om tillst�nd att �ndra en vattenanl�ggning som har utf�rts

utan tillst�nd f�r pr�vas endast om pr�vning av anl�ggningens laglighet

beg�rs samtidigt.

Andra stycket g�ller �ven i fr� ga om ans�kningar enligt 8 kap. 2 � a tt

anv�nda n�gon annans anl�ggning. Den som g�r en s�dan ans�kan f�r �ven

beg�ra pr�vning av anl�ggningens laglighet.

6 � Om ett vattenf�retag efter det denna lag ha r tr�tt i kraft har utf�rts

utan tillst�nd, �r f�retagaren bevisningsskyldig i fr�ga om de f�rh�llanden

som r�dde i vattn et innan f�retaget utf�rdes.

5 kap. S�rskilda best�mmelser om markavvattning

Allm�nna best�mmelser
I � Ans�ker n�gon om till st�nd till ett markavvattningsf�retag skall, om

det beg�rs av �garen till en annan fastighet och det pr�vas l�mpligt,
f�retaget utformas s� att det blir till nytta �ven f�r denna fastighet. �gare
av fastigheter f�r vilka markavvattningen medf�r nytta skall delta i f�reta�
get. Skyldighet att delta i annan markavvattning �n dikning f�religger dock
endast om det beg�rs av �gare till fastigheter som f�r mer �n h�lften av den

ber�knade nyttan av f�retaget.

F�rsta stycket g�ller �ven v�gh�llare som inte �r fastighets�gare, om

v�gen medf�r en av sev�rd inverkan p� markavvattningsf�retaget.

657

42-SFS 1983

�

SFS 1983:291

2 � F�r utf�rande och drift av f�retaget utg�r deltagarna en samfallighet.

Tillst�ndet till f�retaget samt anl�ggningar och r�ttigheter som h�r till
f�retaget �r samf�llda f�r deltagarna.

N�r en samfallighet har bildats, g�ller vad som i denna lag f�reskrivs om

tillst�ndshavare eller �gare av anl�ggning samfalligheten.

Inl�st mark �r samf�lld f�r de fastigheter som, n�r inl�sen sker, �gs av

deltagare i samfalligheten och omfattas av markavvattningsf�retaget.

3 � Kostnaderna f�r utf�rande och drift av f�retaget f�rdelas mellan

deltagarna p� grundval av andelstal som best�ms efter vad som �r sk�ligt

med h�nsyn fr�mst till den nytta var och en har av f�retaget.

Om det med h�nsyn till olikheter i naturf�rh�llandena eller annat kan

antas att ett visst omr�de skulle fa en avsev�rt mindre kostnad i f�rh�llan �

de till nyttan av markavvattningen om ett annat omr�de inte hade ing�tt i
f�retaget, skall f�retaget indelas i avdelningar som avgr�nsas med h�nsyn

till olikheterna.

Vad deltagarna har �verenskommit om kostnadsf�rdelningen skall l�g�

gas till grund f�r tillst�ndsbeslutet, om borgen�rer med pantr�tt i de fastig�

heter som �gs av deltagare och omfattas av markavvattningsf�retaget
medger det. Om en fastighet svarar f�r gemensam inteckning, fordras

dessutom de medgivanden fr�n fastighets�gare och fordringshavare som i
22 kap . 11 � jordabalken f�reskrivs f�r relaxation. Medgivande av r�tts�
�gare beh�vs inte, om �verenskommelsen �r v�sentligen utan betydelse
f�r dem.

4 � Best�mmelserna i 1-3 �� g�ller inte i fr�ga om markavvattning som

s�ks av annan �n �gare av fastighet eller v�gh�llare.

Markavvattning och avledande av avloppsvatten

5 � Om ledningar f�r ett markavvattningsf�retag med v�sentlig f�rdel

kan anv�ndas f�r att avleda avloppsvatten fr�n en fastighet, skall �garen av

denna fastighet delta i f�reta get om han sj�lv eller s�kanden till markav�

vattningsf�retaget beg�r det. Vad som nu sag ts skall g�lla �ven vid avle�

dande av avloppsvatten fr�n verksamhetsomr�det f�r en allm�n vatten-

och avloppsanl�ggning. H�rvid skall vad som s�gs om fastighetens �gare i
st�llet g�lla huvudmannen f�r anl�ggningen.

6 � Kostnaderna f�r utf�rande och drift av en gemensam ledning f�rde�
las mellan markavvattningsintresset och avloppsintresset med h�nsyn till

m�ngden och beskaffenheten av det vatten som tillf�rs ledningen samt till
vad som kan anses sk�ligt med h�nsyn till intressenternas nytta av ledning�

en.

F�rsta stycket g�ller ocks� vid f�rdelningen av kostnaderna mellan

avloppsintressenter.

I fr�ga om �verenskommelser mellan intressenterna till�mpas 3 �. tredje

stycket.

7 � Best�mmelserna i 5 och 6 �� om avledande av avloppsvatten fr�n

fastigheter f�r till�mpas �ven i fr�ga om avledande av avloppsvatten fr�n

658

byggnader och anl�ggningar som inte h�r till n�gon fastighet, om det kan

ske utan ol�genhet av betydelse f�r de �vriga deltagarna.

�

8 � Best�mmelserna i 5-7 �� g�ller inte avledande av avloppsvatten fr�n

SFS 1983:291

enskilda fastigheter inom verksamhetsomr�det f�r en allm�n vatten- och
avloppsanl�ggning.

Markavvattning och v�gf�retag m.m.

9 � Skall f�r markavvattning ett vattenavlopp byggas genom en v�g eller
ett avlopp genom en v�g utvidgas eller f�rdjupas och vill v�gh�llaren sj�lv

utf�ra �tg�rden, har han r�tt d�rtill.

Om det inte �r osk�ligt skall s�dana �tg�rder bekostas av v�gh�llaren i

den m�n �t g�rden beh�vs f�r avvattning till 1,2 meters djup av �ker och
�ng, som sedan v�gens tillkomst eller sedan minst tjugofem �r r�knat fr�n

dagen f�r beg�ran om �tg�rden varit att h�nf�ra till n�got av dessa �goslag.

V�gh�llarens kostnadsansvar g�ller inte i fr�ga om �gov�gar eller d�rmed
j�mf�rliga v�gar och inte heller i fr�ga om broar och andra vattenf�retag
som har utf�rts i �verensst�mmelse med tillst�nd som har meddelats enligt
denna lag eller vattenlagen (1918:523).

N�r kostnadsansvar inte �vilar v�gh�llaren enligt andra stycket, skall

�tg�rden bekostas av den f�r vilken markavvattning sker.

10 � Om den kostnad som enligt 9 � andra stycket �vilar v�gh�llaren
avsev�rt �verstiger v�rdet av den skada som uppst�r om �tg�rden inte

utf�rs, f�r v�gh�llaren i st�llet f�r att bekosta �tg�rden betala ers�ttning f�r

skadan.

11 � Om en v�g skall byggas eller �ndras och en mark�gare beg�r att

vattenavlopp f�r framtida markavvattning skall anordnas genom v�gen,

skall v�gh�llaren utf�ra �tg�rden om det kan ske utan men f�r v�gens
framtida brukbarhet. I fr�ga om kostnadsansvaret f�r den f�rdyring av

byggandet och driften av v�gen som �tg�rden medf�r g�ller 9 � andra och

tredje styckena samt 10 � i till�mplig a delar.

Beg�ran enligt f�rsta stycket skall framst�llas hos v�gh�llaren eller, i

fr�ga om enskild v�g f�r vilken v�gh�llningsskyldighet �nnu inte f�religger,

hos den som handl�gger v�gf�rr�ttningen. Beg�ran skall vara skriftlig och i

fr�ga om me r omfattande �tg�rder vara �tf�ljd av en plan f�r markavvatt-

ningen.

12 � Best�mmelserna i 9 -11 �� inn eb�r inte n�gon inskr�nkning i den

r�tt som v�gh�llaren eller mark�garen kan grunda p� dom, avtal eller
n�gon annan s�rskild r�ttsgrund.

13 � Best�mmelserna i 9-12 �� g�ller ocks� i fr�ga om banvallar f�r

j�rnv�gar, tunnelbanor och sp�rv�gar.

6 kap. Bevattningssamf�lligheter
1 � Om flera ans�ker om tillst�nd till va ttent�kt f�r bevattning ur samma

vattentillg�ng och vattnet beh�ver f�rdelas mellan dem, f�r vid meddelan�

de av tillst�nd best�mmas att tillst�ndshavarna skall utg�ra en samf�llighet
f�r s�dan f�rdelning (bevattningssamf�llighet).

Har tillst�nd till vattent�kt f�r bevattning meddelats n�gon och s�ks

659

�

SFS 1983:291

tillst�nd till ny vattent�kt f�r bevattning ur samma vattentillg�ng, far, om

s�rskilda sk�l f�religger, vid meddelande av tillst�nd best�mmas att till-
st�ndshavarna skall utg�ra en bevattningssamfallighet eller, om samfal-
lighet bildas enligt f�rsta stycket, att den f�r vilken tillst�nd redan har
meddelats skall ing� i samfalli gheten.

Om, sedan en samfallighet har bildats, n�gon g �r en ans�kan om till�

st�nd till en ny vattent�kt f�r bevattning ur samma vattentillg�ng, f�r i
samband med beslut om tillst�nd till vattent�kten best�mmas att tillst�nds-

havaren skall ing� i samfallighete n.

2 � Deltagarna i en bevattningssamfallighet f�rdelar tillg�ngligt vatten

mellan sig, om det beh�vs p� grund av vattenbrist eller n�gon annan

omst�ndighet eller om n�gon deltagare inte utnyttjar sin r�tt att ta vatten.

Vid f�rdelningen skall de villkor iakttas som har best�mts av vattendom�

stolen i samband med att tillst�nd gavs.

3 � Om det �r l�mpligt, f�r vattendomstolen best�mma att gemensamma
anl�ggningar f�r bevattning skall inr�ttas f�r samtliga eller vissa av dem
som skall ing� i samfallighet en.

4 � En gemensam anl�ggning f�r endast inr�ttas f�r s�dana deltagare i
samfalligheten f�r vilka det �r av v�sentlig betydelse att ha del i anl�gg�
ningen.

En gemensam anl�ggning f�r inte inr�ttas, om de som skall delta i

anl�ggningen mera allm�nt mots�tter sig �tg�rden och har beaktansv�rda
sk�l f�r det. Vid de nna pr�vning skall fr�mst deras mening beaktas som

har st�rst nytta av anl�ggningen.

Andra stycket g�ller inte, om behovet av anl�ggningen �r synnerligen

angel�get f�r att tillgodose motst�ende allm�nna och enskilda intressen.

5 � En gemensam anl�ggning och r�tt till utrymme �r samf�llda f�r dem

som deltar i anl�ggningen. Deltagarna svarar gemensamt f�r utf�rande och

drift av anl�ggningen.

Mark som inl�sts f�r gemensamma anl�ggningar �r samf�lld f�r de

fastigheter som, n�r inl�sen sker, �gs av deltagare i samfalligheten och
omfattas av bevattningsf�retaget.

6 � En bevattningssamf�llighets f�rvaltningskostnader och kostnader f�r

utf�rande och drift av gemensamma anl�ggningar f �rdelas mellan delta�

garna efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn fr�mst till den m�ngd vatten
som var och en f�r ta ut enligt meddelat tillst�nd. I enlighet h�rmed �s� tts
andel stal f�r vaije deltagare.

Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r s�rskilda andelstal best�mmas f�r en

viss del av verksamheten.

Om det �r l�mpligt, f�r kostnaderna f�r driften av gemensamma anl�gg�

ningar f�rdelas genom avgifter som ber�knas p� grundval av den omfatt�

ning i vilken vaije deltagare utnyttjar anl�ggningarna.

7 � Vad deltagarna har �verenskommit om andelstalen och grunderna

660 f�r

avgiftsber�kningen skall l�ggas till grund f�r vattendomstolens dom,

�

om borgen�rer med p antr�tt i fastigheter som �gs av deltagare och omfat-

SFS 1983; 291

tas av bevattningsf�retaget medger det. Om en fastighet svarar f�r gemen�
sam inteckning, fordras dessutom de medgivanden fr�n fastighets�gare
och fordringshavare som i 22 ka p. 11 � jordabalken f�reskrivs f�r relaxa�

tion. Medgivande av r�tts�gare beh�vs inte, om �verenskommelsen �r
v�sentligen utan betydelse f�r dem.

7 kap. Samf�lligheter f�r vattenreglering
Vattenreglering f�r kraft�ndam�l

1 � P� yrkande av den som ans�ker om eller har f�tt tillst�nd enligt

denna lag till vattenreglering f�r kraft�ndam�l skall f�rordnas att �gare av

andra str�mfall som f�r nytta av regleringen skall delta i regleringsf�reta�
get, om mer �n h�lften av f�retagets nytta bel�per p� de str�mfall som

tillh�r den som framst�ller yrkandet och dem som f�renat sig med honom

samt vaije str�mfall som yrkandet avser �r utbyggt eller kan ber�knas bli

utbyggt f�r kraft�ndam�l inom den n�rmaste tiden.

Om n�gon ans�ker om eller har f�tt tillst�nd enligt denna lag till vat ten�

reglering f�r kraft�ndam�l, skall p� yrkande av �garen av ett annat str�m�

fall som f�r nytta av regleringen f�rordnas att denne skall delta i f�retaget.

2 � Har f�rordnande enligt 1 � meddelats, utg�r samtliga deltagare i
regleringsf�retaget en samf�llighet f�r utf�rande och drift av f�retaget.

Tillst�ndet till f�retaget samt anl�ggningar och r�ttigheter som h�r till
f�retaget �r samf�llda f�r deltagarna.

N�r en samf�llighet har bildats g�ller vad som i denna lag f�reskrivs om

tillst�ndshavare eller �gare av anl�ggning samf�lligheten.

Inl�st mark �r samf�lld f�r de fastigheter som, n�r inl�sen sker, �gs av

deltagarna i samf�lligheten och till vilka deras str�mfall h�r.

3 � Kostnaderna f�r utf�rande och drift av f�retaget f�rdelas mellan

deltagarna p� grundval av andelstal som best�ms efter vad som �r sk�ligt

med h�nsyn fr�mst till den nytta var och en har av f�retaget.

Om en vattenr eglering avser flera sj�ar eller skilda str�ckor i ett vatten�

drag och det p� grund h�rav beh�vs flera dammbyggnader eller s�rskilda
anl�ggningar, s kall, om s� erfordras, kostnaderna f�r vaije s�dan del av

f�retaget ber�knas s�rskilt och f�rdelas enligt grunderna i f�rsta stycket.

Vad deltagarna har �verenskommit om kostnadsf�rdelningen skall l�g�

gas till grund f�r vattendomstolens dom, om borgen�rer med pantr�tt i de
fastigheter till vilka deltagarnas str�mfall h�r medger det. Om en fastighet
svarar f�r gemensam inteckning, fordras dessutom de medgivanden fr�n
fastighets�gare och fordringshavare som i 22 kap. 11 � jordabalken f�re�
skrivs f�r relaxation. Medgivande av r�tts�gare beh�vs inte, om �verens�

kommelsen �r v�sentligen utan betydelse f�r dem.

Vattenreglering f�r bevattning

4 � P� yrkande av den som ans�ker om eller har f�tt tillst�nd till vatten�

reglering f�r bevattning skall f�rordnas att andra som har tillst�nd till
vattent�kt f�r bevattning och som f�r stadigvarande f�rdel av regleringen

genom f�rb�ttrade m�jligheter att bevattna skall delta i regleringsf�retaget,

661

�

SFS 1983:291

om den som framst�ller yrkandet och de som f�renat sig med honom om
f�retaget pr�vas ha st�rre f�rdel av regleringsf�retaget �n de som yrkandet
avser.

Om n�gon ans�ker om eller har f�tt tillst�nd till vattenreglering f�r

bevattning, skall p� yrkande av n�gon annan som har tillst�nd till vatten�

t�kt f�r bevattning och som f�r stadigvarande f�rdel av regleringen genom

f�rb�ttrade m�jligheter att bevattna f�rordnas att denne skall delta i f�reta�
get.

5 � Betr�ffande vattenreglering f�r bevattning �ger 2 och 3 �� motsvaran�
de till�mpning med f�ljande avvikelser.

Inl�st mark �r samf�lld f�r de fastigheter som, n�r inl�sen sker, �gs av

deltagare i regleringssamf�lligheten och f�r vilkas bevattning regleringen
sker.

Deltagarnas andelstal best�ms efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn

fr�mst till den m�ngd vatten som vaije deltagare f�r ta ut enligt meddelat

tillst�nd till va ttent�kt.

Vid till�mpningen av 3 � tredje stycket f�rsta meningen g�ller att medgi�

vande skall l�mnas av borgen�rensom har pantr�tt i fastigheter som �gs av

deltagare i regleringssamf�lligheten och f�r vilkas bevattning regleringen
sker.

Vattenreglering p� grund av �ve renskommelse

6 � Har tillst�nd till ett vattenregleringsf�retag meddelats p� ans�kan av
flera som vill till ge mensamt gagn utf�ra f�retaget, utg�r s�kandena en

samf�llighet f�r utf�rande och drift av f�retaget, om annat inte har �ver-
enskommits mellan dem.

Om ett vattenregleringsf�retag, vartill tillst�nd l�mnats enligt f�rsta

stycket, avser olika slag av �ndam�l, �r 1 och 4 �� inte till�mpliga.

7 � Betr�ffande vattenregleringsf�retag enligt 6 � g�ller i till�mpliga delar

1. i fr�ga om inl�sen 2 � tredje stycket och 5 � andra stycket,
2. i fr�ga om kostnadsf�rdelningen 3 � samt 5 � tredje och Q�rde styck�

ena.

8 kap. S�rskilda tv�ngsr�tter
1 � Den som utf�r eller skall utf�ra ett vattenf�retag kan ges r�tt att

utf�ra anl�ggningar eller �tg�rder p� fastigheter som tillh�r n�gon annan

och ta i anspr�k mark h�rf�r n�r fr�ga �r om

1. vattenf�retag som avser tillgodog�rande av yt- eller grundvatten,
2. vattenreglering,
3. vattenf�retag som avser allm�n farled, allm�n hamn eller allm�n

flottled,

4. markavvattning,

5. vattenf�retag f�r att motverka f�rorening genom avloppsvatten,

6. vattenf�retag som avses i 2 kap. 5 � f�rsta stycket.

Den som utf�r eller skall utf�ra ett vattenf�retag kan ges r�tt att p�

annans fastighet utf�ra anl�ggningar och �tg�rder som beh�vs f�r att

662

f�rebygga eller minska skada av f�retaget.

�

Ett omr�de som tas i anspr�k enligt f�rsta stycket f�r l�sas, om det skall

SFS 1983:291

ing� i en str�mfallsfastighet.

Om r�tten enligt denna paragraf att med anna t �n �gander�tt ta annans

mark i anspr�k upph�rt, skall vad som anbringats p� marken tillfalla
mark�garen utan l�sen, om det inte bortf�rts inom ett �r fr�n upph�randet.

2 � Om det inte medf�r en v�sentlig ol�genhet f�r �garen av en vattenan�
l�ggning, kan n�gon annan ges r�tt att anv�nda anl�ggningen f�r ett eget

vattenf�retag eller f�r att f�rebygga eller minska skador av ett eget vatten�

f�retag samt r�tt att �ndra anl�ggningen. Skall anl�ggningen � ndras, har
�garen r�tt att utf�ra �ndringen och erh�lla ers�ttning f�r kostnaderna.

Den som ges r�tt att anv�nda en anl�ggning skall ge anl�ggningens �gare

sk�lig ers�ttning f�r r�tten att anv�nda anl�ggningen.

3 � Utf�rs rensningar eller andra �tg�rder som avses i 2 k ap. 5 � andra
stycket, f�r rensningsmassoma l�ggas p� n�rmaste strand, om det inte

v�llar avsev�rda ol�genheter fr�n allm�n eller enskild synpunkt. Massorna

f�r annars f�ras till ett l�mpligt st�lle i n�rheten.

Markens �gare skall underr�ttas innan rensningsmassoma l�ggs upp.

Den som l�gger upp massorna �r skyldig att vidta �tg�rder som �r �gnade

att f�rebygga eller minska skada av uppl�ggningen, om han inte d�rigenom
�samkas osk�liga kostnader.

4 � F�rbud mot fiske inom ett visst omr�de far meddelas i samband med

beslut om anordningar f�r att fr�mja fisket eller f�r att f�rebygga skador p�

fisket.

9 kap. Ers�ttning och andelskraft

Allm�nna best�mmelser

1 � Den som har f�tt tillst�nd enligt denna lag att genom inl�sen eller p�

annat s�tt ta i anspr�k annans egendom eller att vidta en �tg�rd som skadar
annans egendom skall utge ers�ttning f�r vad som avst�s eller skadas, om
annat inte �r s�rskilt f�reskrivet. Detsamma g�ller den som l�gger upp

rensningsmassor enligt 8 kap. 3 � och d�rigenom skadar annans egendom.
Ers�ttning skall �ven utges f�r skada till f�ljd av f�rbud enligt 8 kap. 4 �.

Om f�retag eller �tg�rder vartill tillst�nd har l�mnats enligt denna lag

medf�r att s�rskild r�tt till en fastighet g�r f�rlorad eller rubbas, g�ller vad

som f�reskrivs om ers�ttning d� fastigheter tas i anspr�k eller skadas.

Den ers�ttningsskyldige skall, om det �r l�mpligt, �l�ggas att utf�ra

�tg�rder som �r �gnade att f�rebygga eller minska skador. Ers�ttning utg�r
endast f�r de skador som kvarst�r sedan �tg�rderna har utf�rts.

2 � Fastigheter eller fastighetsdelar, som lider synnerligt men av ett
f�retag eller en �tg�rd vartill tillst�nd har l�mnats enligt denna lag, skall
l�sas in, om �garen beg�r det.

Den ers�ttningsskyldige har r�tt till i nl�sen, om detta skulle medf�ra

endast en ringa h�jning av fastighets�garens ers�ttning och denne inte har

663

�

SFS 1983; 291

n�got beaktansv�rt intresse av att beh�lla fastigheten eller fastighetsdelen.
Kostnaderna f�r �tg�rder som avses i 1 � tredje stycket skall h�rvid r�knas

in i ers�ttningen.

3 � Ers�ttning best�ms i pengar att betalas p� en g�ng.

Om det finns sk�l till det, f�r ers�ttning f�r skador till f�ljd av f�retag f�r

allm�n flottled fastst�llas att utg� med �rliga belopp. Om skadorna av ett
s�dant f�retag inte med s�kerhet kan uppskattas p� f�rhand eller om de
sannolikt inte kommer att uppst� vaije �r, f�r den skadelidande h�nvisas
att framst�lla anspr�k i den ordning som f�reskrivs i lagen (1919:4 26) om

flottning i allm�n flottl�d. Grunderna f�r hur ers�ttningen skall ber�knas
skall dock anges om det �r m�jligt.

4 � F�r en fastighet som l�ses in i sin helhet skall, om inte annat f�ljer av

vad som s�gs nedan, l�seskilling betalas som motsvarar fastighetens mark�
nadsv�rde. Om en del av en fastighet l�ses eller en fastighet eller del av

fastighet p� annat s�tt tas i an spr�k eller skadas, skall intr�ngsers�ttning

betalas som motsvarar den minskning av fastighetens marknadsv�rde som
uppkommer genom ingreppet. Ers�ttning skall betalas �ven f�r de skador

som i �vrigt up pkommer f�r fastighets�garen.

D� ers�ttningen best�ms, skall h�nsyn tas till �tg�rd er som avses i 1 �

tredje stycket.

5 � Om det f�retag f�r vars genomf�rande en fastighet l�ses har medf�rt

inverkan av n�gon betydelse p� fastighetens marknadsv�rde, skall l�se-
skillingen best� mmas p� grundval av det marknadsv�rde som fastigheten
skulle ha haft om s�dan inverkan inte hade f�rekommit, dock endast i den

m�n det �r sk�ligt med h�nsyn till f�rh�llandena i orten eller till den

allm�nna f�rekomsten �v likartad inverkan under j�mf�rliga f�rh�llanden.
Om ingreppet �r s�dant att intr�ngsers�ttning skall betalas, skall vad som

har sagts om ber�kningen av marknadsv�rdet till�mpas i fr�ga om v�rdet

f�re ingreppet.

6 � D� l�seskillingen best�ms, skall en s�dan �kning av fastighetens

marknadsv�rde av n�gon betydelse, som har �gt rum under tiden fr�n

dagen tio �r f�re det talan v�cktes vid do mstol eller f�rr�ttningen p�kal�

lades, r�knas �garen tillgodo endast i den m�n det blir utrett att den beror

p� n�got a nnat �n f�rv�ntningar om en �ndring i markens till�tna anv�nd�
ningss�tt. Om ingreppet �r s�dant att intr�ngsers�ttning skall betalas, skall
vad som har sagts om ber�kningen av marknadsv�rdet till�mpas i fr�ga om
v�rdet f�re ingreppet. V�rderingen skall ske med h�nsyn till fastighetens

skick n�r ers�ttningsfr�gan avg�rs eller, om fastigheten dessf�rinnan har

tilltr�tts eller tagits i anspr�k eller skadats, n�r detta skedde.

Om en stadsplan eller en byggnadsplan, enligt vilken marken har avsetts

f�r enskilt bebyggande, har fastst�llts innan talan v�cktes vid domstol eller
f�rr�ttningen p�kallades, skall f�rsta stycket till�mpas endast p� den v�r�

destegring som har intr�ffat efter det att planen fastst�lldes.

Om inl�sen sker av en bebyggd fastighet, som innehas i huvudsakligt

syfte att bereda bostad �t �garen och honom n�rst�ende, g�ller den bc-

664

gr�nsningen f�r till�mpningen av f�rsta stycket att l�seskillingen inte i

�

n�got fall f�r best�mmas till l�gre belopp �n som beh�v s f�r att anskaffa en

SFS 1983:291

likv�rdig bostadsfastighet.

I den m�n det blir u trett att v�rdestegringen utan att ha samb and med

f�rv�ntningar om n�gon �ndri ng i ma rkens till�tna anv�ndningss�tt beror

p� inverkan av vattenf�retaget, g�ller 5 �.

7 � Om f astigheten har tilltr�tts i sin helhet eller tagits i anspr�k eller
skadats, skall d� ers�ttningen best�ms h�nsyn inte tas till s�dan �ndring i

fastighetens v�rde som uppkommer d�refter. Detsamma g�ller d� fastighe�

ten har tilltr�tts endast delvis, om inte v�rde�ndringen beror p� att den

�terst�ende delens skick �ndras.

Ers�ttningen skall j�mkas med h�nsyn till den h�jning i det allm�nna

prisl�get som kan ha skett sedan fastigheten tilltr�ddes eller togs i anspr�k

eller skadades.

Om det beh�vs, skall i beslutet om ers�ttning tas in best�mmelser som �r

�gnade att hindra att ers�ttningstagaren g�r en f�rlust till f�ljd av �ndringar
i penningv�rdet under tiden fr�n ers�ttningsbeslutet till dess betalning

sker.

8 � Har en �tg�rd vidtagits i uppenb ar avsikt att h�ja ers�ttningen, skall,

om sk�l f�religger, ers�ttningen best�mmas som om �tg�rden inte hade

vidtagits.

Om^ f�retag eller �tg�rder vartill tillst�nd har l�mnats enligt denna lag

medf�r att s�rskild r�tt till en fas tighet g�r f�rlorad eller rubbas, skall, d�

en �tg�rd som avses i f� rsta stycket har vidtagits av fastighetens �gare i

avsikt som anges d�r, f�rsta stycket till�mpas s� att den ers�ttningsskyldi�
ge erh�ller gottg�relse genom minskning av den ers�ttning som tillkommer
�garen.

9 � Ers�ttningen skall best�mmas s�rskilt f�r vaije sak�gare. L�se-
skilling, intr�ngsers�ttning och annan ers�ttning skall best�mmas var f�r

sig.

Om ers�ttningen avser samtliga del�gares andel i en samf�llighet eller en

del av denna och det f�r samfalligheten finns en k�nd styrelse eller en
f�rvaltare med r�tt att uppb�ra medel som h�rr�r fr�n samf�lligheten, kan
domstolen eller f�rr�ttningsmannen utan hinder av f�rsta stycket best�m�

ma gemensam ers�ttning f�r del�garna i den m�n neds�ttnin g inte skall ske

enligt 16 kap. 1 �.

10 � Om f�retag eller �tg�rder vartill tillst�nd har l�mnats enligt denna
lag medf�r skad a p� en fastighet som tillh�r den som har f�tt tillst�ndet,

skall ers�ttning f�r skadan best�mmas. Detta g�ller dock inte, om medgi�

vanden har l�mnats av samtliga borgen�rer som har pantr�tt i fastigheten.

Om fastigheten besv�ras av gemensamma inteckningar, fordras dessutom
de medgivanden fr�n fastighets�gare och fordringshavare som i 22 k ap..

11 � jordabalken f�reskrivs f�r relaxation. Medgivande fordras dock inte
av den f�r vars r�tt domstolens eller f�rr�ttningsmannens avg�rande �r

v�sentligen utan betydelse.

665

�

SFS 1983: 291

Ers�ttning vid utrivning m. m.

Il � Den som har fatt tillst�nd enligt 14 kap . 1 � eller har �lagts eller

medgetts enligt 15 kap. 6 � att riva ut en vattenanl�ggning skall betala

sk�lig ers�ttning f�r skador p� annans egendom som orsakas av best�ende
�ndring i vattenf�rh�llandena. Skyldighet att betala ers�ttning f�r f�rlust
av f�rm�n som orsakas av utrivningen f�religger endast om f�rm�nen har
tillf�rs�krats i tillst�ndsdomen eller tillst�ndsbeslutet eller i avtal som
tr�ffats i samband med vattenanl�ggningens tillkomst. Ers�ttning utg�r i

s�dant fall endast f�r kostnader i anledning av f�rlusten av f�rm�nen.

Om medgivande att riva ut en vattenanl�ggning har l�mnats annan �n

den som �r skyldig att underh�lla anl�ggningen och skyldighet att betala
ers�ttning har �lagts i samband d�rmed, f�r ers�ttningen s�kas �ter av den

underh�llsskyldige.

Den som har f�tt tillst�nd enligt 14 kap. 3 � f�rst a stycket att bortskaffa

flottledsanl�ggning �r inte skyldig att betala ers�ttning f�r andra skador �n

s�dana som uppkommer i samband med arbetena med bortskaffandet.

Ers�ttning vid ompr�vning

12 � Medf�r ompr�vning enligt 15 kap. 3, 4, 9 eller 11 � f�rlust av vatten
eller fallh�jd eller inskr�nkning i r�tten att reglera vattnets avrinning f�r

tillst�ndshavare som omfattas av ompr�vningen utg�r ers�ttning f�r f�rlus�

ten eller inskr�nkningen, om annat inte f�ljer av 14 �.

Medf�r ompr�vning enligt denna lag skada f�r annan �n tillst�ndshavare

som omfattas av ompr�vningen utg�r ers�ttning h�rf�r. F�r mottagare av
andelskraft g�ller dock viss begr�nsning enligt 19 �.

Betr�ffande ers�ttning enligt f�rsta eller andra stycket �ger 1 10��

motsvarande till�mpning.

13 � Ers�ttning enligt 12 � f�rsta stycket betalas av den som har beg�rt
ompr�vningen eller, om ompr�vning enligt 15 kap. 11 � omfattar tillst�n�
den till kon kurrerande vattent�kter, av vardera tillst�ndshavaren.

Ers�ttning enligt 12 � andra stycket betalas,

1. om omp r�vningen sker enligt 15 kap. 3, 4 eller 8 �, av tillst�ndsha�

varen,

2. om ompr�vning enligt 15 kap. 11 � omfattar tillst�nden till konkurre�

rande vattent�kter, av vardera tillst�ndshavaren,

3. vid annan om pr�vning av den som har beg�rt ompr�vningen.
Ers�ttning f�r minskning av andelskraft fr�n vattenkraftverk som omfat�

tas av ompr�vningen betalas av den som har tillst�nd till kraftv erket.

Begr�nsning i ers�ttningsr�tten

14 � Om f �rlust eller inskr�nkning som avses i 12 � f�rsta stycket f�r�
anleds av ompr�vning till f�rm�n f�r det allm�nna fiskeintresset, allm�n

farled, allm�n hamn, allm�n flottled eller h�lsov�rden eller, vid ompr�v�

ning enligt 15 kap. 3 � eller 9 � f�rsta meningen, till f�rm�n f�r den

allm�nna milj�v�rden, �r tillst�ndshavaren skyldig att utan ers�ttning t�la

viss del av f�rlusten eller inskr�nkningen.

656

Den del som inte ers�tts avser den sammanlagda f�rlusten eller in-

�

skr�nkningen till f�ljd av skilda ompr�vningar som nu angetts och av

SFS 1983:291

vattenf�retag som avses i 15 � och mots varar i fr�ga om

1. vattenkraftverk h�gst en femtedel och l�gst en tjugondel av produk�

tionsv�rdet av den vattenkraft som enligt meddelat tillst�nd kan u ttas vid

kraftverket efter avdrag f�r den del av produktionsv�rdet som �r att

h�nf�ra till vattenregleringar,

2. vattenreglering f�r kraft�ndam�l h�gst en femtedel och l�gst en tju�

gondel av det till regleringen h�nf�rliga produktionsv�rdet av den vatten�

kraft som enligt meddelade tillst�nd kan uttas vid varje kraftverk,

3. andra vattenf�retag h�gst en femtedel och l�gst en tjugondel av

v�rdet av den vattenm�ngd, fallh�jd eller magasinsvolym som omfattas av
tillst�ndet till f�retaget.

N�r vattendomstolen l�mnar tillst�nd till ett vatlenf�retag f�r vilket

begr�nsning i ers�ttningsr�tten som nu h ar n�mnts skall g�lla, skall vatten�

domstolen inom de gr�nser som anges i and ra stycket 1 -3 fastst�lla den
del som inte ers�tts. D�rvid skall h�nsyn tas fr�mst till f�retagets inverkan

p� vatte nst�nds- och avrinningsf�rh�llandena, den f�rdel eller ol�genhet

som f�retaget v�ntas medf�ra fr�n allm�n synpunkt, graden av nytta f�r

tillst�ndshavaren och mottagare av andelskraft samt l�ngden av den tid
som f�reskrivs enligt 15 kap. 3 � f�rsta stycket.

Om ompr�vning sker f�re den enligt 15 kap. 3 � f�rsta stycket fastst�llda

tidpunkten, skall den del som inte ers�tts minskas i f�rh�lla nde till den tid
som �terst�r till denna tidpunkt.

15 � Om den som har tillst�nd enligt denna lag till ett vattenf�retag
�samkas f�rlust av vatten eller fallh�jd eller inskr�nkning i r�tten att

reglera vattnets avrinning till f�ljd av att tillst�nd l�mnas till ett v attenf�re�
tag som skall tillgodose det allm�nna fiskeintresset, allm�n farled, allm�n
hamn eller allm�n flottled, h�lsov�rden eller den allm�nna milj�v�rden, �r

hans r�tt till ers �ttning h�rf�r begr�nsad p� motsvarande s�tt som g�ller

enligt 14 �.

Vad som sagts nu g�ller �ven f�rlust av fallh�jd som inte �r utbyggd.

D�rvid skall den del som inte ers�tts motsvara en tjugondel av v�rdet av
vattenkraften i det ber�rda str�mfallet efter avdrag f�r vad som av detta
v�rde �r att h�nf�ra till v attenregleringar.

Andelskraft

16 � Den vars vattenkraft skall tillgodog�ras av annan med st�d av 2

kap. 7 � eller p� grund av �verenskommelse far delta i tillgodog�randet, om
det �r av betydelse for hans verksamhet och om hans r�tt till kraft en �r

grundad p� �ga nder�tt eller annan r�ttighet som g�ller mot e nvar och som

inte �r beg r�nsad till ti den. Han �r d� ber�ttigad till andel i kr aftproduk�
tionen (andelskraft) och skyldig att bidra till kost naderna f�r kraftanl�gg�

ningens utf�rande och drift, allt i f�rh�llande till sin andel i den vatten kraft

som skall tillgodog�ras vid anl�gg ningen. Motsvarande g�ller om den vars
str�mfall tas i anspr�k enligt 2 kap. 8 �, om ers�ttning f�r ianspr�ktagandet
inte redan har b est�mts.

Skyldigheten att tillhandah�lla andelskraft �vilar str�mfallsfastigheten.

R�tten till andelskraft skall vara f�renad med den fastighet till vilken

vattenkraften har h�rt eller r�ttigheten har �verflyttats enligt 18 � f� rsta

667

stycket.

�

SFS 1983:291

17 � I samband med beslut om tillhandah�llande av andelskraft skall
erforderliga best�mmelser meddelas om villkoren f�r tillhandah�llandet
och om kostnadsbidrag.

Om f�rh�llandena �ndras, kan kraftanl�ggningens �gare eller mottagaren

av andelskraft p�kalla ompr�vning av r�ttsf�rh�llandet mellan dem. D�r�

vid f�r endast s�dana �ndringar beslutas som inneb�r v�sentlig f�rdel f�r
n�gon av parterna utan att medf�ra betydande ol�genhet f�r motparten.

Om det beslutas att r�tten till a ndelskraft skall avl�sas mot ers�ttning i

pengar, g�ller de allm�nna best�mmelserna om ers�ttning i 1- I0��.

18 � P� ans�kan av �garen till en fastighet varmed r�tt till andelskraft �r
f�renad f�r beslutas att r�tten till ande lskraft skall flyttas �ver till n�gon
annan fastighet som tillh�r samme �gare, om detta kan ske utan skada f�r

borgen�rer med pantr�tt eller andra r�tts�gare.

R�tten till and elskraft f�r uppl�tas av �garen till den fastighet varmed

den �r f�renad. Avtal om uppl�telse �r inte bindande l�ngre �n femtio �r

fr�n det avtalet sl�ts. Uppl�telser f�r n�gons livstid g�ller dock utan

begr�nsning till viss tid.

19 � Om den kraftm�ngd som utg�r s�som andelskraft minskas i fall som
avses i 14 eller 15 � �r mottagaren av andelskraften skyldig att utan
ers�ttning t�la denna minskning i samma m�n som innehavaren av det

kraftverk varifr�n andelskraften tillhandah�lls.

10 kap. Avgifter

Bygdeavgifter

1 � Om ett vattenf�retag inneb�r

1. drift av ett vattenkraftverk,
2. vattenreglering som avser �rs- eller fler�rsreglering,
3. vatten�verledning f�r n�got annat �ndam�l �n kraft�ndam�l,
4. ytvattent�kt

skall den som innehar tillst�nd till f�retaget betala en �rlig bygdeavgift som

best�ms av vattendomstolen att utg� efter avgiftsenheter och avgifts�
klasser enligt 2 och 3 ��.

Avser vattenf�retaget utvidgning av ett annat vattenf�retag eller, om

utvidgning tidigare skett, flera andra vattenf�retag, vartill tillst�nd l�mnats

enligt denna lag, skall gemensam avgift fastst�llas s�som f�r ett enda
f�retag, varvid tidigare utg�ende avgift bortfaller.

Bygdeavgift skall enligt de n�rmare best�mmelser som meddelas av

regeringen anv�ndas dels f�r att f�rebygga eller minska s�dana skador av
vattenf�retaget eller anl�ggningar f�r detta som inte har ersatts enligt 9
kap. och f�r att gottg�ra s�dana skador, dels f�r att tillgodose allm�nna

�ndam�l betr�ffande den bygd som b er�rs av vattenf�retaget eller anl�gg�

ningar f�r detta.

2 � Avgiftsenheter �r

1. f�r vattenkraftverk varje enhet installerad generatoreffekt som om�

fattar tio kilowatt intill 150 procent av effekten vid medelvattenf�ring och

vaije enhet om tjugo kilowatt d�rut�ver,

�

2. f�r vattenregleringar varje enhet av regleringsmagasinets rymd som

SFS 1983:291

omfattar 25000 kubikmeter intill 100 miljoner kubikmeter, varje ytterligare
enhet om 50000 kubikmeter intill 1000 miljoner kubikmeter samt vaije
enhet om 100000 kubikmeter d�rut�ver,

3. f�r vatten�verledningar och ytvattent�kter vaije kubikmeter i sekun�

den av den vattenm�ngd som h�gst f�r ledas bort enligt meddelat tillst�nd.

Avgift skall inte betalas f�r vattenkraftverk eller vattenregleringar, om

antalet avgiftsenheter �r mindre �n femhundra.

3 � F�r vattenkraftverk och vattenregleringar �r avgiften f�r vaije

avgiftsenhet, om f�retaget tillh�r

klass 1: 0,5 promille av basbeloppet,
klass 2; 1 promille av basbeloppet,
klass 3: 1,5 promille av basbeloppet,
klass 4: 2 promille av basbeloppet.

F�r vatten�verledningar och vattent�kter �r avgiften f�r vaije avgiftsen�

het, om f�retaget tillh�r
klass 1: 5 procent av basbeloppet,
Idass 2: 10 procent av basbeloppet,
klass 3: 15 procent av basbeloppet,
klass 4: 20 procent av basbeloppet.

Med basbeloppet avses det basbelopp som har best�mts enligt lagen

(1962:381) om allm�n f�rs�kring f�r det �r som avgiften avser.

Vid inplacering i avgiftsklass skall h�nsyn tas till de mindre eller st�rre

f�r�ndringar i vatten f�rh�llandena samt de mindre eller st�rre ol�genheter

eller f�rdelar f�r bygden som vattenf�retaget eller anl�ggningar f�r detta

medf�r.

4 � Bygdeavgift skall utg� fr�n och med kalender�ret n�rmast efter det �r
d� tillst�ndet till vattenf�retaget togs i anspr�k till och med det �r d�
f�retaget l�ggs ned.

Bygdeavgiften skall f�re vaije kalender�rs utg�ng betalas till l�nsstyrel�

sen i det l�n d�r f�retaget huvudsakligen utf�rs.

Fiskeavgifter

5 � Vattendomstolen eller f�n�ttningsmannen f�r, om det �r l�mpligare,

i st�llet f�r att meddela villkor enligt 3 kap . 11 � �l�gga tillst� ndshavaren
att betala en s�rskild avgift f�r fr�mjande av fisket i det vat ten som ber�rs
av vattenf�re taget eller inom n�got angr�nsande vattenomr�de. Avgiften

kan fastst�llas som en eng�ngsavgift eller som en �rlig avgift.

Beloppet av �rlig avgift ber�knas s�, att det av vattendomstolen eller

f�rr�ttningsmannen fastst�llda avgiftsbeloppet multipliceras med det tal

som anger f�rh�llandet mellan basbeloppet enligt lagen (1962:381) om
allm�n f�rs�kring f�r det �r d� avgiften skall betalas och basbeloppet f�r
det �r d� avgiften fastst�lldes.

6 � Om ett vattenf�retag som avses i 1 � eller anl�ggningar f�r d etta kan
antas skada fisket eller kommer att orsaka en inte obetydlig �ndring i de

naturliga vattenst�ndsf�rh�llandena, skall den som innehar tillst�nd till

f�retaget betala en �rlig allm�n fiskeavgift f�r fr�mjande av fisket inom

669

landet.

�

SFS 1983:291

Avgiften best�ms av vattendomstolen att utg� efter avgiftsenheter och

avgiftsklasser enligt 7 och 8��.

Avser vattenf�retaget utvidgning av ett annat vattenf�retag eller, om

utvidgning tidigare skett, flera andra vattenf�retag, vartill tillst�nd l�mnats

enligt denna lag, skall gemensam avgift fastst�llas s�som f�r ett enda

f�retag, varvid tidigare utg�ende avgift bortfaller.

7 � Avgiftsenheter �r

1. f�r vattenkraftverk varje enhet installerad generatoreffekt som om�

fattar tio kilowatt intill 150 procent av effekten vid medelvattenf�ring och

varje enhet om tjugo kilowatt d�rut�ver,

2. f�r vattenregleringar varje enhet av regleringsmagasinets rymd som

omfattar 25000 kubikmeter intill 100 miljoner kubikmeter och vaije enhet
om 50000 kubikmeter d�rut�ver,

3. f�r vatten�verledningar och ytvattent�kter vaije kubikmeter i sekun�

den av den vattenm�ngd som h�gst f�r ledas bort enligt meddelat tillst�nd.

Avgift skall inte betalas f�r vattenkraftverk och vattenregleringar, om

antalet avgiftsenheter �r mindre �n tio.

8 � F�r vattenkraftverk och vattenregleringar �r avgiften f�r vaije av�

giftsenhet, om f�retaget tillh�r

klass 1: 0,05 promille av ba sbeloppet,
klass 2: 0,1 promille av basbeloppet,
klass 3: 0,15 promille av basbeloppet,
Iclass 4: 0,2 promille av basbeloppet.

F�r vatten�verledningar och vattent�kter �r avgiften f�r varje avgiftsen�

het, om f�retaget tillh�r

klass 1: 1 procent av basbeloppet,
Idass 2: 5 procent av basbeloppet,
klass 3: 10 procent av basbeloppet,
klass 4: 15 procent av basbeloppet.

Med basbeloppet avses det basbelopp som har best�mts enligt lagen

(1962; 381) om allm�n f�rs�kring f�r det �r som avgiften avser.

Vid inplacering i avgiftsklass skall h�nsyn tas till den omfattning i vilken

fisk och fiske f�rekommer i det vattenomr�de som ber�rs av vattenf�reta�

get eller anl�ggningar f�r detta, till den utstr�ckning i vilken vattenf�rh�l�

landena och fisket p�verkas av vattenf�retaget eller anl�ggningar f�r detta

samt till omfattningen av de f�rpliktelser som f�retagaren har �lagts enligt
5 � eller 3 kap. 11 �.

9 � Om det �rliga beloppet av den allm�nna fiskeavgiften �r ringa, f�r
f�reskrivas att avgiftsskyldigheten skall fullg�ras genom eng�ngsbetalning.

F�reskrift h�rom skall meddelas om det �rliga avgiftsbeloppet skulle un�

derstiga femhundra kronor.

10 � �rlig fiskeavgift enligt 6 � skall utg� fr�n och med kalender�ret

n�rmast efter det �r d� arbeten eller andra �tg�rder som inverkar p�
vattenf�rh�llandena p�b�rjades eller d� beslut om lagligf�rklaring medde�
lades till och med det �r d� f�retaget l�ggs ned.

�rlig fiskeavgift enligt 5 eller 6 � skall f�re varje kalender�rs utg�ng

670

betalas till fiskeristyrelsen.

�

Eng�ngsavgift skall betalas till fiskeris tyrelsen senast vid den tidpunkt

som anges n�r avgiften best�ms.

SFS 1983:291

II kap. S�rskilda best�mmelser om st�rre vattenf�retag m. m.
Regeringens pr�vningsr�tt

1 � Regeringen skall pr�va till�tligheten av f�ljande slag av vattenf�re�

tag, n�mligen

1. vattenkraftverk som �r avsedda f�r en installerad generatoreffekt av

minst 20000 kilowatt,

2. vattenregleringar med en st�rre vattenst�ndsskillnad mellan d�m-

nings- och s�nkningsgr�nsema �n tv� meter under �ret eller en meter

under ve ckan samt regleringar med mindre vattenst�ndsskillnad �n som
har angetts nu, om d�rigenom skall utnyttjas ett vattenmagasin av minst

100 miljoner kubikmeter under �ret eller tio miljoner kubikmeter under

veckan,

3. vatten�verledningar eller andra vattenbortledningar fr�n vattendrag

eller sj� ar med en normal oreglerad l�gvattenf�ring av minst en kubik�

meter i sekun den i bort ledningspunkten respektive utloppet, om den vat-
tenf�ring som skall tas i a nspr�k �verstiger en femtedel av den normala

oreglerade l�gvattenf�ringen och det inte �r uppenbart att bortledningen

kan ske utan ol�genhet av betydelse f�r allm�nna intressen,

4. andra vattenkraftverk och andra vattenregleringar eller vatten�ver�

ledningar f�r vattenkraft�ndam�l, om

a) f�retaget avser n�gon av f�ljande �lvar, n�mligen Torne �lv, Kalix

�lv, Pite �lv och V indel�lven,

b) f�retaget avser n�gon av de �lvar eller �lvstr�ckor som anges i

f�ljande uppst�llning

�lv

Str�cka

Klar�lven

str�ckan mellan K�rrbackstrand och Edeb�ck

Dal�lven

V�sterdal�lven uppstr�ms Hummelforsen och ned�

str�ms Skifsforsen, �sterdal�lven uppstr�ms Tr�ngslet
samt str�ckan mellan N�s och Hedesundafj�rdama

str�ckan mellan Hede och Svegsj�n (H�ijedalsljusnan)
och str�ckan mellan Laforsen och Arbr�sj�ama (Mel-

lanljusnan)
uppstr�ms Storsj�n

�re�lven, Ammer�n ovan �verammer, Stor�n-
Damm�n samt H�rkan uppstr�ms Hotagen
Lejar�lven, Stor�n uppstr�ms Kiumpvattnet, L�ngse-

le�nR�rstr�ms�lven, Sax�n, Ransar�n uppstr�ms

Ransaren samt Vojm�n uppstr�ms Vojmsj�n

Ljusnan

Ljungan
Indals�lven

�ngerman�lven

Vapst�lven
Mo�lven
L�gde �lv
�re �lv

Ume�lven

Bure �lv

T�rna�n och Giijes�n, Jukt�n uppstr�ms Fjosokken

samt T�maforsen mellan Laisan och G�utan

671

�

SFS 1983:291

Skellefte�lven

k�llfl�dena uppstr�ms S�dvajaure respektive Rebnis-

jaure

Byske �lv
Lule �lv

Stora Lule �lv uppstr�ms Akkajaure, Lilla Lule �lv

uppstr�ms Skalka och Tjaktjajaure samt P�rl�lven

R�ne �lv

R�r�n-Livas �lv,

5. grundvattent�kter f�r tillgodog�rande av en st�rre vattenm�ngd �n

10000 kubikmeter om dygnet,

6. andra vattenregleringar, vatten�verledningar och vattenbortledning-

ar �n som har angetts f�rut, om f�retaget avser n�gon av sj�arna V�nern,

V�ttern, M�laren, Hj�lmaren, Storsj�n i J�mtland eller Siljan och f�retaget

kan inverka m�rkbart p� vattenst�ndet i eller vattenav rinningen ur sj�n,

2 � Ans�ks om �ndring eller utvidgning av ett vattenf�retag, g�ller I �
endast den �ndring eller utvidgning som avses med ans�kningen.

3 � Om ett annat vattenf�retag �n ett s�dant som anges i 1 och 2 �� r av

betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet, f�r regeringen f�rbe�
h�lla sig pr�vningen av f�retagets till�tlighet. Besked om f�rbeh �llet skall
l�mnas till vat tendomstolen eller f�rr�ttningsmannen innan dom eller be�

slut har meddelats om f�retagets till�tlighet.

4 � Till�tligheten av ett vattenf�retag kan �ven komma under regering�
ens pr�vning enligt 12 kap. 29 � eller 13 kap . 42 �.

5 � I samband med pr�vningen av ett f�retag som avses i 1-4 �� f�r

regeringen �ven f�rbeh�lla sig pr�vningen av till�tligheten av ett annat
vattenf�retag, om ans�kningen avser tillst�nd till b�da f�retagen och dessa
h�nger samman med va randra eller fr�ga enligt 3 kap. 8 � har uppkommit

om j�mkning eller f�retr�de mellan dem. Betr�ffande ett s�dant f�rbeh�ll
g�ller 3 � andra meningen.

6 � Om regeringen finner att ett f�retag f�r komma till st�nd, kan rege�

ringen best�mma s�rskilda villkor f�r att tillgodose allm�nna intressen.

F�rberedelse av st�rre vattenf�retag

7 � Innan tillst�nd s�ks till ett vattenf�retag som �r av s�dan omfattning
eller beskaffenhet att dess till�tlighet skall eller kan antas komma att

pr�vas av regeringen enligt 1-3 ��, skall f�rberedande �tg�rder ha vidta�

gits enligt 8-11 ��.

8 � I god tid innan n�rmare unders�kningar f�r f�retaget p�b�ijas skall

f�retagaren underr�tta kammarkollegiet, statens naturv�rdsverk, statens

planverk och riksantikvarie�mbetet och statens historiska museer samt de

l�nsstyrelser och kommuner som ber�rs av f�retaget. Samtidigt skall sj��

fartsverket och fiskeristyrelsen underr�ttas, om deras verksamhet ber�rs.

Lantbruksstyrelsen skall underr�ttas, om renn�ringen eller jordbruksmark

av st�rre omfattning ber�rs. F�retagaren skall d�refter p� beg�ran eller n�r

anledning annars f�religger l�mna dessa myndigheter och kommuner upp-

672

lysningar om f�retaget.

�

9 � N�r f�ruts�ttningarna f�r f�retaget i sto rt har klarlagts, skall f�reta-

SF� 1903:291

garen i s amr�d med l�nsstyrelsen i det l�n d�r f�retaget i huvu dsak skall

utf�ras bereda ber�rda kommuner samt myndigheter och sammanslutning�
ar som f�retaget ang�r tillf�lle att framst�lla �nskem�l om f�retagets n�r�

mare omfattning och utformning.

10 � Om f�retaget kan medf�ra skada p� fiske av n�gon betydelse, f�r

fiskeristyrelsen f�rordna om den utredning som beh�vs. Om f�retaget kan

medf�ra v�sentlig skada p� renn�ringen eller jordbruket, f�r lantbrukssty�
relsen f�rordna om beh�vlig utredning. Riksantikvarie�mbetet och statens
historiska museer f�r f�rordna om beh�vlig kulturhistorisk inventering.

Statens naturv�rdsverk f�r f�rordna om den utredning som beh�vs an�

g�ende f�retagets utf�rande fr�n allm�nna naturv�rdssynpunkter.

Innan f�rordnande meddelas skall samr�d ske med vattendomstolen.
F�retagaren skall betala kostnaderna f�r utredningarna, om det inte �r

obilligt.

11 � I god tid innan an s�kan om tillst�nd till f�retaget ges in skall f�reta�
garen medverka till att information om f�retagets planl�ggning l�mnas till
ortsbefolkningen vid sammankomst, genom ortspressen eller p� n�got

annat l�mpligt s� tt. Sammankomst skall ordnas, om l�nsstyrelsen i n�got
l�n som ber�rs av f�retaget p�kallar det.

F�retagaren skall p� l�mpligt s�tt bereda enskilda personer tillf�lle att

framst�lla �nskem�l om �tg�rder f�r att f�rebygga eller minska skador
genom f�retaget.

12 Itap. Pr�vningen av markavvattningsf�retag

Allm�nna best�mmelser

1 � Pr�vningen av markavvattningsf�retag sker vid f�rr�ttning. L�nssty�

relsen f�rordnar en f�rr�ttningsman att handl�gga f�rr�ttningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

s�rskilda best�mmelser om beh�righet att vara f�rr�ttningsman.

2 � Tv� gode m�n skall delta i f�rr�ttningen n�r f�rr�ttningsmannen

finner att det beh�vs eller n�r sak�gare beg�r det och det inte medf�r

osk�ligt dr�jsm�l.

Ett beslut att gode m�n skall medverka rubbar inte vad som redan har

beslutats eller verkst�llts under f�rr�ttningen.

Medverkar gode m�n, �ger best�mmelserna om f�rr�ttningsman mot�

svarande till�mpning p� honom och gode m�nnen, om inte annat framg�r.

3 � Gode m�n utses bland dem som �r valda till n�mndem�n i fastighets�
domstol eller till gode m�n vid fastighetsbildningsf�rr�ttningar i orten.

^ � Om gode m�n skall medverka, skall f�rr�ttningsmannen kalla dem till
f�rr�ttningen. Till tj�nstg�ring b�r f�retr�desvis kallas gode m�n med

beh�vlig ortsk�nnedom och sakkunskap.

Om en god man p� grund av j�v �r hindrad att tj�nstg�ra eller om han

673

43-SFS 1983

�

SFS 1983:291

uteblir fr�n ett sammantr�de och annan god man inte utan dr�jsm�l kan

infinna sig, f�r f�rr�ttningsmannen till tj�nstg�ring som god man kalla
n�gon som �r valbar till befattning som anges i 3 �.

5 � Best�mmelsen i 4 kap. 12 S r�tteg�ngsbalken om hinder f�r n�r�
st�ende att samtidigt tj�nstg�ra som domare g�ller ocks� betr�ffande f�r�

r�ttningsm�n och gode m�n.

6 � Mot f�rr�ttningsm�n och gode m�n g�ller samma j�v som mot doma �

re.

7 � Om en sak�gare vill anf�ra j�v mot f�r r�ttningsman eller god man.
skall han framst�lla inv�ndning d�rom f�rsta g�ngen han f�r talan i �rendet
sedan han fick k�nnedom om att f�rr�ttningsmannen eller gode mannen

tj�nstg�r och att j�vsanledning f�religger. Om han underl�ter det, �r hans

r�tt att anf�ra j�v f�rfallen.

Sedan fr�ga om j�v mot f�rr�ttningsman eller god man uppkommit, f�r

han endast vidta s�dana �tg�rder som inte utan synnerlig ol�genhet kan

uppskjutas och som inte inneb�r ett avg�rande av en f�r f�rr�ttningen

betydelsefull fr�ga. S�dana �tg�rder f�r vidtas av f�rr�ttningsmannen,

�ven om han har f�rklarats j�vig.

Att f�rr�ttningsman eller god man f�rklaras j�vig p�verkar inte giltighe�

ten av beslut eller �tg�rder som har tillkommit innan fr�gan om j�v upp�
kom.

8 � F�rr�ttningsmannen f�r anlita bitr�de av sakkunniga f�r att utreda

fr�gor som kr�ver s�rskild fackkunskap. Den som st�r i ett s�d ant f�rh�l�

lande till saken eller till n�gon sak�gare att hans tillf�rlitlighet kan anses

f�rringad f�r inte anlitas som sakkunnig.

F�rr�ttningens inledande

9 � Ans�kan om f�rr�ttning g�rs hos l�nsstyrelsen av n�gon som vill

utf�ra eller delta i ett markavvattningsf�retag.

Om det vid en fastighetsreglering beslutas att en fr�ga om markavvati-

ning skall pr�vas enligt denna lag, anm�ls detta av fastighetsbildningsmyn�

digheten till l�nsstyrelsen. �garna av de fastigheter som ing�r i fastig hets�

regleringen anses d� som s�kande.

10 � Ans�kningen om f�rr�ttning skall vara skriftlig och inneh�lla upp�

gifter om

1. de fastigheter, byggnader eller anl�ggningar for vilka s�kand en f�r

talan,

2. f�retagets beskaffenhet,
3. de mark- och vattenomr�den som ber�rs av f�retaget,

4. f�r s�kanden k�nda sak�gare.

Om en ans�kan inte uppfyller f�reskrifterna i f�rsta stycket eller om den

i �vrig t �r ofullst�ndig, far l�nsstyrelsen f�rel�gga s �kanden att avhj�lpa

bristen. Om bristen inte avhj�lps f�r l�nsstyrelsen avvisa ans�kningen.
Detta skall framg� av f�rel�ggandet.

674

F�rsta stycket g�ller �ven i fr�ga om anm�lningar som avse s i 9 � andr a

stycket.

�

11 � L�nsstyrelsen f�r best�mma att s�kanden skall st�lla s�kerhet f�r

SFS 1983:291

f�rr�ttningskostnaderna innan en f�rr�ttningsman f�rordnas.

Handl�ggningen

12 � F�rr�ttningsmannen skall utreda f�ruts�ttningarna f�r f�retaget.

Om hinder in te f�religger mot f�retaget, skall han till ledning f�r f�rr�tt�

ningen ut arbeta en allm�n plan f�r detta och utf�ra de utredningar som
beh�vs f�r f�retagets genomf�rande.

F�rr�ttningsmannen b�r d�rvid samr�da med s�kanden och �vriga sak�

�gare samt de myndigheter som ber�rs av f�retaget.

13 � F�rr�ttningsmannen skall utreda vilka som i egenskap av fastighets�

�gare eller p� annan grund �r sak�gare.

Om det r�der tvist om en fastighet som ber�rs av f�retaget, har den av de

tvistande som innehar fastigheten med �gander�ttsanspr�k r�tt att f�retr�
da fastigheten under f�rr�ttningen till dess den lagligen vinns fr�n honom.

Om en fastighet har �verg�tt till ny �gare under f�rr�ttningen, f�r denne

inte rubba vad den f�rre �garen har medgivit eller godk�nt.

14 � F�rr�ttningsmannen skall utf�rda kung�relse om f�retaget. I kung��

relsen skall l�mnas en kortfattad redog�relse f�r f�retaget och p� l�mpligt
s�tt anges d e fastigheter som kan ber�ras. I kung�relsen skall sak�garna
kallas till sammantr�de.

Kung�relsen skall senast Qorton dagar f�re sammantr�det inf�ras i orts�

tidning. I god tid f�re sammantr�det skall utskrift av kung�relsen s�ndas
till k�nda sak�gare, ber�rda kommuner, statliga myndigheter vars verk�
samhet kan ber�ras av f�retaget samt, om allm�nna intressen kan ber�ras,

till kammarkollegiet.

Om f�retaget ber�r fast egendom som �r samf�lld f�r flera fastigheter,

beh�ver n�gon utskrift av kung�relsen inte s�ndas till de s�rskilda del�gar�

na i samfalligheten. Finns en k�nd styrelse f�r samf�lligheten, skall en
utskrift av kung�relsen s�ndas till styrelsen.

15 � Om f�retaget �r av mindre omfattning och uppenbarligen ber�r

endast en vi ss eller vissa sak�gare, �r kung�relse inte erforderlig. Under�

r�ttelse om f�retaget och om sammantr�de skall i s� fall delges sak�garna.

Underr�ttelser skall s�ndas till kommuner och myndigheter i den utstr�ck�
ning som anges i 14 � and ra stycket.

I fr�ga om delgivning g�ller allm�nna best�mmelser samt 16 och 17 ��.

16 � Om �garen av en fastighet, byggnad eller anl�ggning eller en st�ll�
f�retr�dare f�r denne stadigvarande vistas utom riket och delgivning inte

kan ske h�r i riket med k�nt ombud, f�r handlingen l�mnas till den som

f�rvaltar eller brukar fastigheten, byggnaden eller anl�ggningen.

Den till vilken handlingen har l�mnats �r skyldig att snarast s�nda

handlingen vidare till den s�kte, om det kan ske. Han skall erinras d�rom,
n�r handlingen l�mnas till hon om. �r den s�ktes uppeh�llsort k�nd, skall

f�rr�ttningsmannen d�rj�mte med posten s�nda honom meddelande om
delgivningen.

Delgivningen a nses ha skett, n�r handlingen har l�mnats enligt f�rsta

675

stycket.

�

SFS 1983:291

17 � Vad som �r f�reskrivet om delgivning med del�gare i samf�llig het
g�ller �ven vid delgivning med del�gare i fastighet, som innehas under
sam�gander�tt av flera �n tio, och med inn ehavare av servitut som g�ller

till f�rm�n f�r flera �n tio fastigheter med skilda � gare.

18 � Om det beh�vs skall f�rr�ttningsmannen f�rordna en l�mplig per�
son, hos vilken de handlingar som h�r till f�rr�ttningen skall h�llas til lg�ng�
liga (aktf�rvarare). Flera aktf�rvarare f�r f�rordnas om det �r l�mpligt.

Aktf�rvararens namn och platsen d�r f�rr�ttningshandlingarna h�lls till�

g�ngliga skall anges i den kung�relse som avses i 14 S eller i underr�ttels e
enligt 15 �.

19 � �gare av fastigheter som ber�rs av f�retaget skall till f�rr�ttnings�

mannen uppge innehavare av servitut, nyttjander�tt eller r�tt till elektrisk
kraft som har uppl�tits i fastig heten. Underl�ts detta utan giltigt sk�l och
uppst�r p� grund h�rav skada f�r s�dana sak�gare, skall fastighets�garen

ers�tta skadan. Fastighets�garna skall erinras om inneh�llet i den na para�
graf i den kung�relse som avses i 14 �, i und err�ttelse enligt 15 S ell er p�

annat l�mpligt s�tt.

20 � Kammarkollegiet skall, om det beh�vs, f�ra talan vid f�rr�ttningen

f�r att tillvarata allm�nna intressen.

Kommun f�r f�ra talan vid f�rr�ttningen f�r att tillvarata allm�nna

intressen inom kommunen.

21 � Om ett nytt sammantr�de m�ste h�llas, skall f�rr�ttningsmannen
kalla alla k�nda sak�gare till det ta. N�gon kallelse beh�vs dock inte, om
det kan antas att sak�garna �nd� infinner sig. Om tid och plats f�r samman�
tr�det har tillk�nnagivits vid ett f� reg�ende sammantr�de, beh�ver inte de
sak�gare kallas som i f�re skriven ordning har kallats till det f�reg�ende

sammantr�det.

Om s� rskilda kallelser beh�vs skall de delges sak�garna i god tid f�re

sammantr�det. F�rr�ttningsmannen f�r dock vid sammantr �de best�mma

om en s�rskild ordning f�r kallelser till f�ljande sammantr�den. 1 fr�ga om
delgivning g�ller 16 och 17 ��.

22 � Om en sak�gare inte i f�reskr iven ordning har kallats till ett sam�

mantr�de, skall ett nytt sammantr�de h�llas om inte sak�garen �nd� har

infunnit sig eller medger att f�rr�ttningen f�r slutf�ras.

Utan hinder av f�rsta stycket f�r s�dana f�rr�ttnings�tg�rder vidtas som

inte i n�gon n�mnv�rd m�n inverkar p� sak�garens r�tt.

23 � Om f�rr�ttningsmannen och gode m�nnen har olika mening, g�ller

vad tv� av dem anser. Om v ar och en har sin mening, g�ller f�rr�ttnings�
mannens mening, s�vida det inte �r fr�ga om pengar eller n�got annat som
utg�r m�ngd. I s� fall g�ller den mening som avser den n�st st�rsta
m�ngden.

I vaije beslut skall anges de sk�l p� vilka avg�randet grundas, om inte en

motivering av beslutet kan an ses �verfl�dig. Om beslutet f�r �verklagas,

676

skall det dessutom inneh�lla en besv�rsh�nvisning.

�

Beslut som meddelas vid sammantr�de skall l�sas upp f�r de n�rvaran-

SFS 1983:291

de. Om det i annan ordning meddelas ett beslut om inst�llande av f�rr�tt�

ningen eller, utan samband med tillst�ndsbeslut, ett beslut som f�r �verkla�

gas s�rskilt, skall sak�gare och andra som har besv�rsr�tt underr�ttas om

beslutets inneh�ll utan dr�jsm�l. S�dana underr�ttelser l�mnas genom

skriftligt meddelande eller i s�dan s�rskild ord ning f�r kallelser som kan ha

beslutats enligt 21 � andra stycket andra meningen.

24 � Om det beh�vs med anledning av f�rr�ttningen, har f�rr�ttnings�

mannen och gode m�nnen samt deras bitr�den r�tt att g� in i byggnader,

betr�da �gor, g�ra m�tningar och markunders�kningar samt f�reta d�rmed
sammanh�ngande eller j�mf�rliga �tg�rder. I tr�dg�rdar eller liknande

planteringar f�r tr�d inte skadas eller f�llas utan �garens samtycke. �ven i

�vrigt skall skad or undvikas, om det �r m�jligt.

R�tt att betr�da annans �gor tillkommer ocks� den som f�r talan vid

f�rr�ttningen.

F�r skador som har uppkommit genom �tg�rder enligt f�rsta eller andra

stycket utg�r ers�ttning. Yrkande om ers�ttning skall framst�llas innan
f�rr�ttningen avslutas eller inst�lls.

Polismyndigheten skall l�mna det bitr�de som beh�vs f�r att befogenhe�

terna enligt f�rsta stycket skall kunna ut�vas.

25 � Om s�kanden vill �terkalla sin ans�kan hos f�rr�ttningsmannen,
skall han g�ra det skriftligen eller ocks� muntligen vid e tt sammantr�de.
Om ingen sak�gare har f�rt talan vid f�rr�ttningen n�r �terkallelsen g�rs,
skall f�rr�ttningen genast inst�llas. I annat fall skall sak�g are som har f�rt

talan vid f�rr �ttningen och som sj�lva kunnat ans�ka om denna underr�t�
tas om �ter kallelsen. Om n�gon s�dan sak�gare inte inom f�reskriven tid
beg�r att f�rr�ttningen skall forts�ttas, skall den inst�llas.

Sak�gare p� vars beg�ran f�rr�ttningen forts�tts anses d�refter som

s�kande till f�rr�ttningen.

Sedan tillst�ndsbeslut har meddelats far ans�kningen inte �terkallas hos

f�rr�ttningsmannen. I st�llet skall �terkallelse ske hos vattendomstolen p�

det s�tt och inom den tid som enligt 38 � g�ller f�r �verklagande av

tillst�ndsbeslutet. H�rvid g�ller f�rsta och andra styckena i till�mpliga

delar.

26 � En f�rr�ttning som har inletts efter anm�lan av fastighetsbildnings�

myndigheten skall inst�llas, om fastighetsregleringsf�rr�ttningen inst�lls.
F�rr�ttningen skall dock forts�ttas, om sak�gare som har f�rt talan vid

f�rr�ttningen och som har kunnat ans�ka om denna beg�r det. Underr�ttas
sak�garna om reg leringsf�rr�ttningens inst�llande vid samm antr�de, skall

beg�ran framst�llas vid sammantr�det. I annat fall skall beg�ran framst�l�
las inom den tid som f� rr�ttningsmannen f�reskriver.

27 � Om det f�religger h inder mot f�retaget, skall f�rr�ttningsmannen s�

snart som m�jligt avbry ta f�rr�ttningen och besluta om dess inst�llande.

28 � Fr�gor om till�mpningen av 3 kap. 8 � i fr�ga om m arkavvattnings-

f�retag som p r�vas vid olika f�rr�ttningar skall efter anm�lan till l�n ssty-

677

�

SFS 1983:291

relsen pr�vas vid en s�rskild f�rr�ttning av f�rr�ttningsman som l�nssty�
relsen utser. I fr�ga om en s�dan f�rr�ttning g�ller best�mmelserna i detta
kapitel i till�mpliga del ar.

Fr�gor om till�mpningen av 3 kap. 8 � i fr�ga om markavvattningsf�re�

tag som pr�vas vid f�rr�ttning och vattenf�retag som efter ans�kan pr�vas

av vattendomstolen skall avg�ras av vattendomstolen i ans�kningsm�let.

29 � Om f�rr�ttningsmannen finner att hinder mot det s�kta f�retaget

m�ter enligt 3 kap. 3 � f�rsta stycket men att det f�religger s�dana omst�n�

digheter som avses i andra stycket i n�mnda paragraf eller om fr�gan om

f�retagets till�tlighet enligt 11 kap . 3 � skall avg�ras av regeringen, skall
f�rr�ttningsmannen efter sammantr�de med sak�garna med eget yttrande

�verl�mna fr�gan till regeringens avg�rande.

30 � Vid f�rr�ttningen skall protokoll f�ras. Protokollet samt �vriga

handlingar som ges in eller uppr�ttas vid f�rr�ttningen skall sammanf�ras
till en akt.

Tillst�ndsbeslut m.m.

31 � Om det inte f�religger n�got hinder mot f�retaget, skall f�rr�ttnings�

mannen meddela tillst�ndsbeslut.

Tillst�ndsbeslutet skall i beh�vlig utstr�ckning inneh�lla best�mmelser

1. f�retagets �ndam�l, l�ge, omfattning och tekniska utformning,

2. vilka som skall delta i f�retaget och vaije deltagares andelstal i fr�ga

om kostnaderna f�r utf�rande och drift av f�retaget,

3. de omr�den som far tas i anspr�k och de s�rskilda tv�ngsr�tter i

�vrigt som medges f�r f�retaget,

4. utf�rande och underh�ll av f�retaget,

5. tillsyn, besiktning och kontroll,
6. skyldighet att betala ers�ttning eller att utf�ra skadef�rebyggande

�tg�rder samt hur betalningen skall ske,

7. villkor i �vrigt f�r att tillgodose allm�n och enskild r�tt,

8. f�rr�ttningskostnadema och hur de skall f�rdelas,
9. tid inom vilken anspr�k i anledning av of�rutsedda skador f�r fram�

st�llas,

10. tid efter vars utg�ng ompr�vning enligt 15 kap. 3 och 14 �� eller 15 �

andra stycket f�r ske.

Avser tillst�ndet arbeten f�r f�retaget, skall i tillst�ndsbeslutet anges

den tid inom vilken ar betena skall vara utf�rda (arbetstid).

32 � Om �verenskommelse om ers�ttning har tr�ffats, f�r ers�ttning inte

best�mmas annorlunda �n som har avtalats. Detta g�ller �ven �verens�
kommelser om att gottg�relse skall utg� p� ann at s�tt �n i pengar eller om

att skadef�rebyggande �tg�rder skall utf�ras.

Om det beh�vs f�r till�mpningen av 16 kap. 14 � tredje stycket, skall

f�rr�ttningsmannen uppskatta det v�rde som en ber�rd fastighet har utan
s�rskild r�ttighet som minskar fastighetens v�rde.

678

�

33 � Innan ett beslut meddelas om inl�sen av en fastighetsdel skall i den

SFS 1983:291

ordning som g�ller f�r fastighetsbildning en karta med beskrivning ha

uppr�ttats �ver omr�det och dess gr�nser ha utm�rkts .

34 � Tillst�ndsbeslut skall meddelas vid sammantr�de eller p� tid och

plats som f�rr�ttningsmannen har givit till k�n na f�r sak�gare och andra

som har besv�rsr�tt. Ett s�dant tillk�nnagivande skall l�mnas vid samman�

tr�de eller genom skriftliga meddelanden eller i s�dan s�rskild ordning som
kan ha beslut ats enligt 21 � andra s tycket andra meningen.

35 � Om ett beslut av f�rr�ttningsmannen till f�ljd av skrivfel, felr�kning
eller n�got liknande misstag inneh�ller en uppenbar oriktighet, skall f�r�

r�ttningsmannen besluta om r�ttelse. Detsamma g�ller kartor, ritningar

och andra handlingar till vilka f�rr�ttn ingsbeslutet h�nvisar.

Innan r�ttelsen g�rs, skall den som ber�rs av �tg�rden f� tillf�lle att yttra

sig.

R�ttelsen skall med angivande av dagen f�r �tg�rden antecknas p�

huvudskriften och, om m�jligt, p� �vriga exemplar av den handling som
r�ttas. Den som beslutet r�r skall omedelbart underr�ttas om �tg�rden och

om m�jligheten att �verklaga beslutet.

36 � F�rr�ttningsmannen f�r inte som tolk anlita den som st�r i s�d ant
f�rh�llande till saken eller till sa k�gare att hans tillf�rlitlighet kan anses
f�rringad.

En tolk har r�tt att av allm�nna medel f� sk�ligt arvode samt ers�ttning

f�r kostnader och tidsspillan. Detta g�ller inte den som anlitas i tj�nsten.

�verklagande till vattendomstolen
37 � F�rr�ttningsmannens beslut �verklagas s�rskilt, om f�rr�ttnings-

mannen har

1. ogillat j�v enligt 7 �,

2. beslutat ang�ende ers�ttning till sakkunnig eller tolk,

3. beslutat ang�ende ers�ttning enligt 24 � tredje stycket,

4. beslutat ang�ende r�ttelse enligt 35 �.

�verklagande enligt f�rsta stycket sker genom besv�r som skall ges in

till vattendomstolen inom tv� veckor fr�n den dag d� beslutet meddelades.

Ett beslut att godta en inv�ndning om j�v f�r inte �verklagas.
Den som men ar att f�rr�ttningen on�digt uppeh�lls genom ett beslut av

f�rr�ttningsmannen far �verklaga beslutet genom besv�r hos vattendom�
stolen. Denna besv�rsr�tt �r inte inskr�nkt till n�gon viss ti d.

38 � I and ra fall � n som avses i 37 � �verklagas beslut av f�rr�ttnings-

mannen genom besv�r som skall ges in till vattendomstolen inom fyra

veckor fr�n den dag d� tillst�ndsbeslutet meddelades eller f�rr�ttningen

inst�lldes.

679

�

SFS 1983:291

O hap. Pr�vningen av vattenm�l

Allm�nna best�mmelser

1 � F�rsta domstol i vattenm�l kallas vattendomstol. De tingsr�tter som

regeringen best�mmer skall vara vattendomstolar.

�verr�tt i vattenm� l (vatten�verdomstol) �r Svea hovr�tt.

Som sista domstol i vattenm�l d�mer h�gsta domstolen.

2 � Om domstolar i vattenm�l och r�tteg�ngen i s�dana m�l liksom i

fr�ga om handl�ggningen av �renden vid s�dana domstolar g�ller vad som

�r f�reslcrivet om allm�n domstol, i den m�n inte annat f�ljer av denna lag
eller annan f�rfattning.

Vattendomstol

3 � Vattendomstolen best�r av en ordf�rande, en teknisk ledamot samt

tv� n�mndem�n. Ytterligare en teknisk ledamot far efter ordf�randens
best�mmande ing� i domstolen.

Ordf�randen skall vara lagfaren domare i tingsr�tten.
Tekniska ledam�ter skall ha teknisk utbildning och erfarenhet av vatten�

fr�gors behandling.

N�mndem�n skall vara n�mndem�n i fastighetsdomstol inom vatten�

domstolens domsomr�de.

^ � Vattendomstolen �r vid handl�ggningen av m�l domf�r med endast
ordf�randen i samma utstr�ckning som en tingsr�tt �r domf�r med en

lagfaren domare, om inte annat f�ljer av denna lag.

Innan ordf�randen fattar beslut b�r han r�dg�ra med en teknisk leda�

mot, om fr�gans beskaffenhet p�kallar det.

5 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer utser
ordf�rande i vattendomstol samt utn�mner eller f�rordnar teknisk ledamot

i vatten domstol.

6 � N�mndem�nnen tj�nstg�r efter kallelse av vattendomstolen. Till
tj�nstg�ring b�r f�retr�desvis kallas n�mndem�n fr�n den del av vatten�

domstolens domsomr�de till vilken m�let n�rmast har anknytning.

7 � Regeringen best�mmer vattendomstolamas domsomr�den. Gr�nser�

na mellan vattendomstolamas domsomr�den skall f�lja vattendelare mel�
lan olika vattensystem.

8 � Vattenm�l pr�vas av den vattendomstol inom va rs omr�de det vat�

tenf�retag eller den �tg�rd som det �r fr�ga om i huvudsak skall utf�ras

eller har utf�rts.

Fr�gor om vattendomstolarnas inb�rdes beh�righet f�r. utom i fall som

avses i 10 kap . 20 � andra stycket r�tteg�ngsbalken, inte tas upp av h�gre

r�tt.

9 � Vattendomstolen f�r f�r sina sammantr�den f�rfoga �ver beh�vliga

680

lokaler i domstolsbyggnader eller andra allm�nna byggnader, om inte

�

lokalerna �r upptagna f�r sitt huvudsakliga �ndam�l eller utg�rs av guds-

SFS 1983; 291

tj�nstlokal. Uppkommer s�rskilda kostnader skall de ers�ttas.

10 � Om det vid �verl�ggningar i vattendomstolen f�rekommer skilj�
aktiga meningar, g�ller r�tteg�ngsbalkens best�mmelser om omr�stning i
domstol med endast lagfarna ledam�ter. Vid omr�stningen skall f�rst
ordf�randen s�ga sin mening, d�refter de tekniska ledam�terna och sist

n�mndem�nnen.

Vatten�verdomstolen

11 � F�r fullg�rande av Svea hovr�tts uppgifter som vatten�verdomstol
skall det, f�rutom lagfarna ledam�ter, finnas vattenr�ttsr�d. Dessa skall ha

teknisk utbildning och erfarenhet av vattenfr�gors behandling. Tj�nst som

vattenr�ttsr�d tills�tts av regeringen.

Vatten�verdomstolen �r domf�r med fyra ledam�ter, av vilka minst tre

skall vara lagfarna. Fler �n fem ledam�ter far inte delta.

Vattenm�l

12 � Vattenm�len utg�rs av ans�kningsm�l, st�mningsm�l och f�rr�tt�

ningsm�l.

13 � Ans�kningsm�l �r m�l om

1. best�mmande enligt 2 kap. 8 � andra stycket av ers�ttning f�r r�tten

att ta i anspr�k ett str�mfall,

2. tillst�nd enligt 4 kap. 1 � till utf�rande av andra vattenf�retag �n

markavvattningsf�retag,

3. godk�nnande enligt 4 kap. 4 � av ett utf�rt �ndrings- eller lagningsar�

bete som inte avser ett markavvattningsf�retag,

4. pr�vning enligt 4 kap. 5 � av lagligheten av ett utf�rt vattenf�retag

som inte �r ett markavvattningsf�retag,

5. inr�ttande enligt 6 kap. 3 � av en gemensam anl�ggning f�r bevatt�

ning, sedan en samf�llighet enligt 6 kap. har bildats,

6. �verflyttning enligt 9 kap. 18 � f�r sta stycket av r�tten till an dels�

kraft,

7. tillst�nd enligt 14 kap . 1 � till utrivning av en vattenanl�ggning eller

pr�vning enligt 14 kap. 5 � under vilka villkor en anl�ggning f�r bortle�

dande av grundvatten far tas ur bruk,

8. tillst�nd enligt 14 k ap. 3 � f�rsta stycket att bortskaffa flottledsan-

l�ggningar eller r�tt att, utan samband med bortskaffning, �verta flottleds-

anl�ggningar enligt fj�rde stycket n�mnda paragraf,

9. f�rl�ngning enligt 15 kap. 2 � andra stycket av arbetstiden,
10. ompr�vning enligt 15 kap. 3, 4, 8, 9, 11 och 12 ��,

11. f�rverkande enligt 15 kap. 5 �,
12. ompr�vning, utan samband med p�g�ende ans�kningsm�l eller f�r�

r�ttning, enligt 15 kap. 15 � f�rsta stycket eller ompr�vning enligt 15 kap.
15 � andra stycket,

13. fa stst�llelse enligt 15 kap. 16 � av en �v erenskommelse.
Ber�r ett ans�kningsm�l uteslutande en viss eller vissa sak�gare och kan

m�let avg�ras med bindande verkan endast mot dessa, f�r vattendomsto�

len, om s�kanden medger det, f�rordna att m�let skall behandlas enligt vad

681

som g�ller f�r st�mningsm�l.

�

SFS 1983:291

14 � St�mningsm�l �r talan om

1. utrivning eller �ndring av en vattenanl�ggning, n�r talan grundas p�

att anl�ggningen inte har tillkommit i laga ordning eller inte �r av laga

beskaffenhet,

2. ers�ttning f�r skada eller intr�ng genom en s�dan anl�ggning som

avses i 1,

3. ers�ttning f�r skada genom utrivning av en vattenanl�ggning, om

utrivningen har skett utan tillst�nd men s�dant tillst�nd skulle ha beh�vts,

eller ers�ttning, utan samband med p�g�ende ans�kningsm�l, enligt 14

kap. 5 � andra stycket,

4. ers�ttning enligt 2 kap. 9 � andra stycket,

5. deltagande, utan samband med p�g�ende ans�kningsm�l, i en vatten�

reglering enligt 7 kap. 1 eller 4 �,

6. s�rskild tv�ngsr�tt, utan samband med p�g�ende f�rr�ttning eller

ans�kningsm�l, enligt 8 kap.,

7. ompr�vning enligt 9 kap. 17 � andra stycket,
8. meddelande av best�mmelser enligt 15 kap. 19 �,
9. ers�ttning enligt 16 kap. 19 �,

10. ers�ttning eller annat p� grund av att en vattenanl�ggning inte under�

h�lls i enlighet med 17 kap. 1 �,

11. ers�ttning f�r skada p� grund av att ett vattenf�retag inte drivs i

enlighet med villkoren i en tillst�ndsdom eller ett tillst�ndsbeslut eller i
enlighet med vad som f�reskrivs i 17 kap. 2 �,

12. ers�ttning enligt 17 kap. 3 � eller 19 kap. 7 � ,
13. ers�ttning, utan samband med p�g�ende ans�kningsm�l, enligt 20

kap. 10 �,

14. f�rdelning av vatten enligt 22 kap. 7 �.

15 � F�rr�ttningsm�l �r besv�r �ver beslut vid f�rr�ttningar enligt denna

lag.

16 � Talan som inte faller under 13 eller 14 � men som r�r et t �mne som

behandlas i denna lag far tas upp av vattendomstolen, om inv�ndning inte

g�rs mot domstolens beh�righet inom den tid som anges i 34 kap. 2 �

r�tteg�ngsbalken eller vattendomstolen finner att talan har avsev�rd bety�

delse f�r vattenf�rh�llandena. Om talan tas upp, r�knas m�let som vatten�

m�l. Vattendomstolen f�r dock inte ta upp talan om ansvar f�r brott.

Om det enligt denna lag g�ller en s�rskild ordning f�r behandlingen av en

viss fr�ga, g�ller f�reskrifterna h�rom.

17 � Om det �r l�mpligt, f�r vattendomstolen pr�va yrkanden som har
samband med vattenm�let men som r�r r�ttsf�rh�llanden som inte skall

bed�mas enligt denna lag. Vattendomstolen f�r dock inte pr�va fr�gor om

�gander�tt till fastigheter eller om fastighetsindelningen.

18 � Om en vattendomstol har pr�vat ett m�l som r�r ett �mne som

behandlas i denna lag, f�r fr�gan huruvida m�let �r s�dant att det skall tas

upp av n�gon annan domstol �n vattendomstol eller av n�gon annan

myndighet �n domstol pr�vas i h�gre r�tt endast om

682

1. fr�gan fullf�ljs dit eller v�cks d�r av en part som �r ber�ttigad till det,

eller

�

2. vattendomstolen har pr�vat en fr�ga om �gander�tt till en fastighet

SFS 1983; 291

eller om fastighetsindelningen, eller

3. vattendomstolen har pr�vat en fr�ga f�r vars behandling en s�rskild

ordning har f�reskrivits i denna lag, eller

4. vattendomstolen har pr�vat en fr�ga om ansvar f�r brott.

F�rfarandet vid vattendomstolarna i ans�kningsm�l

19 � En ans�kan varigenom ett ans�kningsm�l anh�ngigg�rs skall vara

skriftlig och, om inte annat f�ljer av 20 �, inneh�lla

1. de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som beh�vs f�r att

bed�ma f�retagets beskaffenhet, omfattning och verkningar,

2. uppgifter som beh�vs f�r att bed�ma om hinder m�ter mot f�retaget

fr�n allm�nna planeringssynpunkter samt uppgifter om m�jlig alternativ

lokalisering av f�retaget och om andra vattenf�retag eller s�rskilda anl�gg�

ningar som kan antas beh�vas f�r ett �ndam�lsenligt utnyttjande av det

s�kta f�retaget,

3. s� fullst�ndiga uppgifter som m�jligt om vilka fa stigheter som ber�rs

av f�retaget samt namn och adress p� �garna och ber�rda innehavare av
s�rskild r�tt till fastigheterna,

4. uppgifter huruvida s�rskilda best�mmelser med st�d av lag har med�

delats r�rande anv�ndningen av de mark- och vattenomr�den som ber�rs
av f�retaget,

5. uppgifter om de ers�ttningsbelopp som s�kanden erbjuder till v aije

sak�gare, om det inte p� grund av f�retagets omfattning b�r anst� med
s�dana uppgifter.

Ans�kningen r�rande ett f�retag, vars till�tlighet kan antas komma

under regeringens pr�vning, skall inneh�lla uppgifter om de �tg�rder som
s�kanden har vidtagit enligt 11 kap. 711 �� samt om vad som huvudsakli�
gen har f�rekommit med anledning av dessa �tg�rder.

Om f�retaget avser utf�rande av ett vattenkraftverk, skall ans�kningen

inneh�lla uppgift om det omr�de som enligt s�kanden b�r utg�ra str�m�
fallsfastighet.

20 � En ans�kan enligt 13 � f�rsta stycket 1 skall inneh�lla ritningar

j�mte beskrivning av str�mfallets l�ge och beskaffenhet, uppgift om er�

bjudna ers�ttningsbelopp samt �vriga upplysningar som beh�vs f�r att
bed�ma ers�ttningsfr�gan.

Till en ans�kan enligt 13 � f�rsta stycket 6 skall fogas dels ett gravations-

bevis r�rande den fastighet varifr�n r�tten till andelskraft skall flyttas �ver,

dels �verenskommelser som har tr�ffats med borgen�rer med pantr�tt i
fastigheten och andra r�tts�gare.

21 � Ans�kningshandlingarna skall i m�l so m avses i 13 � f�rsta stycket
2-5 och 7-12 ges in i � tta exemplar och i �vriga m�l i tre exemplar. Om
det beh�vs, far vattendomstolen f�reskriva att ytterligare exemplar skall
ges in.

Har handlingarna inte getts in i ett tillr�ckligt antal exemplar eller anser

vattendomstolen att de �r ofullst�ndiga, skall s�kanden f�rel�ggas att

avhj�lpa bristen. Om s�kanden inte fullg�r sin skyldighet att ge in ytterliga�

re exemplar, far handlingarna m�ngfaldigas p� s�k andens bekostnad. Om

683

�

SFS 1983:291

s�kanden inte fullg�r sin skyldighet att p� annat s�tt komplettera ans�k�

ningen, f�r ans�kningen avvisas.

22 � Upptas ans�kningen, skall vattendomstolen utf�rda kung�relse om
f�retaget. I kung �relsen skall l�mnas en kortfattad redog�relse f�r ans�k�
ningen och p� l�mpligt s�tt anges de fastigheter som kan ber�ras. Dessut�

om skall erinras om inneh�llet i 29 och 40 �� och anges si sta tidpunkt f�r
erinringar enligt 29 �.

Vattendomstolen skall f�rordna en eller flera l�mpliga personer att f�r�

vara ett exemplar av handlingarna i m�let (aktf�rvarare). Namn och adress

p� aktf�rvarare skall anges i kung�rels en.

I kung�relsen skal l vidare tillk�nnages att kallelser och andra meddelan�

den i m�let till par terna skall, om de inte s�rskilt tillst�lls part, inf�ras i en

viss eller vissa ortstidningar samt h�llas tillg�ngliga hos aktf �rvararen.

Kung�relsen skall snarast inf�ras i Post- och Inrikes Tidningar och i

ortstidning. En utskrift av kung�relsen skall vidare s�ndas till varje sak�

�gare som har angetts i ans�kningen eller som p� annat s�tt �r k�nd f�r

domstolen.

Om ans�kningen ber�r fast egendom som �r samf�lld f�r flera fastighe�

ter, beh�ver n�gon utskrift av kung�relsen inte s�ndas till de s�rskilda
del�garna i samfalligheten. Finns en k�nd styrelse f�r samf�lligheten, skall
en utskrift av kung�relsen s�ndas till styrelsen.

23 � Ett exemplar av ans�kningshandlingarna och av kung�relsen skall
s�ndas till kammarkollegiet och fiskeristyrelsen. Om det kan antas att det
allm�nna fiskeintresset eller n�got annat allm�nt intresse inte ber�rs av

f�retaget, beh�ver ans�kningshandlingarna dock inte �vers�ndas.

Kung�relsen skall �ven s�ndas till ber �rda kommuner samt till l�nssty�

relsen och till andra statliga myndigheter vars verksamhet kan ber�ras av

ans�kningen.

TA � Utskrift av kung�relsen skall delges

1. styrelsen eller n�gon annan som f�rvaltar en av ans�kningen ber�rd

kanal- eller slussanl�ggning eller annan allm�n f arled eller en hamn eller

flottled som �r allm�n,

2. styrelsen f�r ett av ans�kningen ber�rt vattenf�rbund samt styrelsen

eller annan som f�rvaltar en ber�rd samf�llighet enligt denna lag eller

motsvarande �ldre best�mmelser,

3. �garen av en anl�ggning f�r tillgodog�rande av vattenkraft, om med

ans�kningen avses ianspr�ktagande av den tillgodogjorda kraften,

4. �garen av den str�mfallsfastighet fr�n vilken andelskraft tillhanda�

h�lls, n�r fr�ga �r om en ans�kan enligt 13 � f�rsta styck et 6.

5. innehavaren av det tillst�nd som avses med en ans�kan enligt 13 �

f�rsta stycket 10 eller 11.

25 � Kammarkollegiet skall, om det beh�vs, f�ra talan i m�let f�r att
tillvarata allm�nna intressen.

Kommun f�r f�ra talan f�r att tillvarata allm�nna intressen inom kom�

munen.

684

Fiskeristyrelsen skall, om handlingar �vers�nts till styrelsen enligt 23 �,

�

yttra sig om vattenf�retagets inverkan p� det allm�nna fiskeintresset samt

SFS 1983; 291

f�resl� de best�mmelser som beh�vs till s kydd f�r fisket. Om styrelsen
finner att yttrande inte kan avges utan unders�kning p� platsen, skall
styrelsen anm�la detta till vattendomstolen, som f�rordnar om sakkunnig�

utredning enligt 32 �.

26 � �gare av fastigheter som ber�rs av ans�kningen skall till vatten�
domstolen uppge innehavare av servitut, nyttjander�tt eller r�tt till elek�

trisk kraft so m har uppl�tits i fastighe ten. Underl�ts detta utan giltigt sk�l

och uppst�r p� grund h�rav skada f�r s�dana sak�gare, skall fastighets�

�garen ers�tta skadan. Fastighets�garna skall erinras om inneh�llet i denna

paragraf i den kung� relse som avses i 22 � eller p� a nnat l�mpligt s�tt.

27 � Har en sak�gare uppgetts eller p� annat s�tt blivit k�nd f�r vatten�
domstolen f�rst efter det att kung�relsen har utf�rdats och har han inte f�rt

talan i m�let, skall han p� l�mpligt s�tt beredas tillf�lle att yttra sig.

Handl�ggningen av m�let f�r dock inte uppeh�llas.

28 � Om det r�der tvist om en fastighet som ber�rs av det i m�let
avsedda f�retaget eller av en avsedd �tg�rd, har den av de tvistande som
innehar fastigheten med �gander�ttsanspr�k r�tt att f�retr�da fastigheten i

m�let, till dess den lagligen vinns fr�n honom.

En ny � gare f�r inte rubba vare sig �verenskommelser som den f�rre

�garen har ing�tt eller andra �tg�rder som har vidtagits i m�let och som �r

bindande f�r den f�rre �garen. Om den f�rre �garen har erh�llit meddelan�
den och kallelser i m�let, beh�vs inte n�gra nya meddelanden till eller

kallelser p� den nye �garen.

29 � Erinringar mot ans�kningen skall g�ras i skriftlig inlaga som i tre
exemplar ges in till vattendomstolen inom den tid som domstolen har

best�mt. Tiden skall vara minst trettio dagar fr�n det att kung�randet

skedde. Vattendomstolen �r inte skyldig att f�sta avseende vid erinrin gar
som g�rs f�r sent. Ett exemplar av vaije erinringsskrift skall s�ndas till
s�kanden.

30 � Den fortsatta f�rberedelsen av m�let �r skriftlig eller muntlig.

Vattendomstolen skall under f�rberedelsen verka f�r att utredningen i

m�let f�r den inriktning och omfattning som �r l�mplig med h�nsyn till
m�lets beskaffenhet. D�rvid skall domstolen s�vitt m�jligt se till att n�gon

on�dig utredning inte g�rs i m�let.

31 � Vattendomstolen best�mmer vad en muntlig f�rberedelse skall avse
och vilka parter som skall inst�lla sig vid den na. Parterna skall kallas till
f�rberedelsen. Kallelsen skall delges parterna eller kung�ras i ortstid ning.

Parter kan f�rel�ggas vid vite att komma tillst�des eller infinna sig person�
ligen.

Vid den muntliga f�rberedelsen f�r tredskodom inte meddelas. Parterna

f�r � beropa skrifter som de har gett in. En redog�relse b�r l�mnas f�r
skrifternas inneh�ll.

685

�

SFS 1983; 291

32 � Om det f�r bed�mning av m�let beh�vs n�gon s�rskild teknisk

utredning eller vidlyftigare v�rdering, kan vattendomstolen f�rordna en

eller flera sakkunniga att efter f�rberedande unders�kning avge utl�tande i

m�let.

S�dan unders�kning skall verkst�llas snarast m�jligt. Om det beh�vs

med h�nsyn till m�lets beskaffenhet eller �ndam�let med unders�kningen,
skall domstolen p� ett l�mpligt s�tt underr�tta parterna om tiden f�r denna.

33 � Om det �r l�mpligt, far vattendomstolen uppdra �t en eller flera
ledam�ter av vattendomstolen att verkst�lla unders�kning p� platsen.

Partema skall p� l�mpligt s�tt underr�ttas om tiden f�r en s�dan unders�k�
ning. Vid unders�kningen skall protokoll f�ras.

34 � P� beg�ran av s�kanden f�r vattendomstolen utan huvudf�rhand�

ling besluta att �tg�rder f�r vidtas f�r att f�rebygga eller minska skador
eller ol�genheter, innan fr�gan om s�dana �tg�rder slutligen avg�rs. Som

villkor g�ller att s�kanden hos l�nsstyrelsen st�ller s�kerhet f�r den ers�tt�

ning som han kan bli skyldig att betala p� grund av �tg�rderna.

Beslutet g�ller omedelbart, men det kan �ndras n�r f�rh�llandena f�ran�

leder det.

35 � Framg�r det av ett utl�tande enligt 32 � eller p� annat s�tt att det
s�kta vattenf�retaget ber�r fastigheter som inte har angivits i kung�relsen
enligt 22 �, skall vattendomstolen med till�mpning av 22 � be reda �gare

och innehavare av s�rskilda r�ttigheter till s�dana fastigheter tillf�lle att

yttra sig.

Om det �r l�mpligare, far vattendomstolen kalla sak�garna till huvudf�r�

handlingen i m�let. Kallelserna skall senast �tta dagar f�re huvudf�rhand�
lingen delges sak�garna i den ordning som g�ller f�r delgivning av st�mning
i tvistem�l.

36 � N�r m�let �r klart f�r huvudf�rhandling, skall vattendomstolen

best�mma tid och plats f�r denna. Platsen best�ms med h�nsyn fr�mst till

att minsta m�jliga kostnader uppst�r.

Besked om tid och plats f�r huvudf�rhandlingen skall i god tid l�mnas

parterna i den ordning som har best�mts f�r kallelser till d em. Om anled�
ning till de t f�religger, skall i kallelsen l�mnas uppgift om de fr�gor som

avses behandlas vid huvudf�rhandlingen.

Om n�gon part b�r infinna sig personligen vid huvudf�rhandlingen, skall

vattendomstolen f�rel�gga honom detta vid vite. F�rel�ggandet skall

delges.

Huvudf�rhandling f�r h�llas, �ven om part uteblir fr�n denna. Tredsko-

dom f�r dock inte meddelas,

37 � Om vattendomstolen finner att ett m�l kan utredas utan f�rberedel�
se, f�r domstolen i kung�relse omedelbart kalla parterna till huvudf�rhand�

ling i m�let. D�rvid g�ller 22-28 och 32-36�� i till�mpliga delar. Huvud�

f�rhandlingen f�r h�llas tidigast tre veckor efter det att kung�randet sked�

de.

686

�

38 � I m�let skall syn h�llas, om det inte �r obeh�vligt.

SFS 1983:291

39 � Ett beslut varigenom en n�mndeman har f�rklarats j�vig rubbar inte

beslut eller �tg�rder av vattendomstolen, som har tillkommit innan J�vsin�
v�ndningen gjordes och varom �vriga ledam�ter har varit ense.

40 � Yrkanden om ers�ttning till f�ljd av det vattenf�retag eller den
�tg�rd som a vses med ans�kningen samt erinringar i anledning av utl�tan�
de enligt 32 � skall framst�llas skriftligen eller muntligen senast vid huvud�
f�rhandlingen. Vattendomstolen f�r avvisa senare framst�llda yrkanden
och erin ringar, om de inte har f�ranletts av iakttagelser vid syn eller av
andra omst�ndigheter som har f�rekommit under huvudf�rhandlingen.

41 � Vid huvudf�rhandlingens b�ljan b�r ordf�randen eller n�gon annan
ledamot kort redog�ra f�r ans�kningen och de yrkanden som har fram�

st�llts i m�let. F�r utredning av fr�gor av teknisk beskaffenhet f�r parterna
�beropa ingivna skrifter. En redog�relse skall l�mnas f�r skrifternas inne�

h�ll.

Vid en uppskjuten huvudf�rhandling skall m�let � terupptas i de t skick

vari det f�rel�g vid den tidigare handl�ggningens slut. Har de ledam�ter

som vi d det senare sammantr�det tj�nstg�r i domstole n inte deltagit i den

tidigare handl�ggningen, skall dock m�let f�retas till ny h uvudf�rhandling.
I den m�n det i s�dant fall kan antas vara utan betydelse eller skulle

medf�ra osk�lig kostna d eller synnerlig ol�genhet, beh�ver bevis som har
tagits upp vid tidigare handl�ggning inte tas upp p� nytt.

42 � Om vattendomstolen finner att hinder mot det s�kta f�retaget m�ter
enligt 3 kap . 3 � f�rsta stycket men att det f�religger s�dana omst�ndighe�
ter som avses i andra s tycket n�mnda paragraf, skall vattendomstolen med
eget yttrande �verl�mna fr�gan till regeringens avg�rande. Detsamma
g�ller, om fr�gan om f�reta gets till�tlighet enligt 11 kap. 1 -3 eller 5 � skall
avg�ras av rege ringen.

43 � Vattendomstolens dom skall grundas p� vad som har f�rekommit

vid syn och annan f�rhandling inf�r vattendomstolen samt vad handlingar�
na inneh�ller.

Domen skall meddelas s� snart det kan ske med h�nsyn till m�lets

beskaffenhet och omst�ndigheterna i �vrigt. Om inte synnerliga sk�l f�re�
ligger, skall domen meddelas inom tv� m�nader efter det huvudf�rhand�
lingen avslutades.

Skyldigheten enligt 17 kap. 9� sjunde stycket r�tteg�ngsbalken att un�

derr�tta p arterna om inneh�llet i domen skall anses vara fullgjord genom
att ett exemplar av domen h�lls tillg�ngligt hos den eller de aktf�rvarare
som har f�rordnats.

44 � N�r p� yrkande av n�gon part den ers�ttning som tillkommer ho�

nom anses b�ra s�ttas h�gre �n vad s�kanden har f�reslagit, f�r
vattendomstolen �ven betr�ffande andra parter vidta s�dana j�mkningar i

ers�ttningsbeloppen som kan beh�vas f�r att uppn� likformighet i upp�
skattningen. Ers�ttningen f�r inte s�ttas l�gre �n vad s�kanden har erbjudit

687

�

SFS 1983; 291

i m�let. Om s�rskild uppg�relse har tr�ffats mellan partema, f�r ers�ttning
dock inte best�mmas annorlunda �n som har avtalats.

45 � Om det beh�vs f�r till�mpningen av 16 kap. 14 � tredje stycket, skall

vattendomstolen uppskatta det v�rde som en ber�rd fastighet har utan

s�rskild r�ttighet som minskar fastighetens v�rde.

46 � Innan vattendomstolen meddelar en dom om inl�sen av en fastig�

hetsdel eller om ers�ttning f�r str�mfall som skall avst�s enligt 2 kap. 8 �

och utg�r fastighetsdel, skall en karta med beslcrivning ha uppr�ttats �ver

omr�det samt dess gr�nser ha utm�rkts i den ordning som g�ller f�r
fastighetsbildning.

Innan vattendomstolen meddelar en dom om tillst�nd till ett vattenkraft�

verk, skall domstolen se till att det finns en l�mplig fastighet, som �gs av

s�kanden och med vilken r�tten till tillgodog�randet av vattenkraften f�r

framtiden skall vara f�renad (str�mfallsfastighet).

47 � En dom som inneb�r att tillst�nd l�mnas till vattenf�retag eller
andra �tg�rder enligt denna lag skall i f�rekommande fall inneh�lla best�m�

melser om

1. f�retagets �ndam�l, l�ge, omfattning och tekniska utformning,
2. de omr�den som f�r tas i anspr�k f�r f�retaget och de s�rskilda

tv�ngsr�tter i �vrigt som medges s�kanden,

3. tillsyn, besiktning och kontroll,
4. str�mfallsfastighet,

5. vilka som skall delta i en vattenreglerings- eller bevattningssamfal-

lighet samt varje deltagares andelstal i fr�ga om kostnaderna f�r f�retaget,

6. skyldighet att betala ers�ttning eller att utf�ra skadef�rebyggande

�tg�rder samt hur betalningen skall ske,

7. villkor betr�ffande tillhandah�llande av andelskraft och om kostnads�

bidrag h�rf�r,

8. skyldighet att betala avgifter,
9. villkor i �vrigt f�r att tillgodose allm�nna och enskilda intressen,

10. tid inom vilken anspr�k i anledning av of�rutsedda skador far fram�

st�llas,

11. tid e fter vars utg�ng ompr�vning enligt 15 kap. 3� eller 15 � andra

stycket f�r ske,

12. den f�rlust av vatten eller annat som tillst�ndshavare enligt 9 kap. 14

och 15 �� r skyldig att underkasta sig utan ers�ttning,

13. r�tteg�ngskostnader.
Avser tillst�ndet arbeten f�r f�retaget, skall i domen anges den tid inom

vilken arbetena skall vara utf�rda (arbetstid).

48 � P� yrkande av s�kanden f�r vattendomstolen i s�rskild dom avg�ra
fr�gan om f�retagets till�tlighet.

Om domstolen funnit att f�retaget �r till�tligt och om f�retagets snara

genomf�rande �r angel�get, f�r domstolen i s�rskild dom meddela tillst�n d

till de arbeten som beh�ver utf�ras.

Meddelas s�rskild dom, far vattendomstolen f�rordna att m�let i �vrig t

538

skall vila till dess domen vunnit laga kr aft.

�

49 � N�r verkningarna av ett vattenf�retag inte kan i ett visst h�nseende

SFS 1983:291

f�rutses med tillr�cklig s�kerhet, f�r vattendomstolen vid meddelande av

tillst�nd till f� retaget skjuta upp fr�gan om ers�ttning eller andra villkor i
det h�nseendet till dess beh�vlig erfarenhet har vunnits av f�retagets

inverkan.

I samband med uppskovsbeslutet skall vattendomstolen, s�vitt ang�r

skada eller f�rlust som kan antas bli mera k�nnbar, meddela provisoriska

best�mmelser om ers�ttning eller skadef�rebyggande �tg�rder.

Den uppskjutna fr�gan skall avg�ras s� snart det kan ske. Ers�ttningen

f�r d�rvid inte best�mmas till l�gre belopp �n vad som har best�mts

provisoriskt.

D� m�let har uppskjutits i viss del, skall vattendomstolen som villkor f�r

att tillst�ndet till f�retaget skall f� tas i anspr�k f�reskriva att s�kanden hos

l�nsstyrelsen st�ller s�kerhet f�r den slutliga ers�ttningen samt f�r den
ers�ttning som best�mts provisoriskt och som inte skall betalas innan
tillst�ndet tas i anspr�k.

Best�mmelserna i p reskriptionslagen (1981:130) g�ller in te ers�ttnings�

anspr�k som omfattas av ett uppskovsbeslut.

50 � N�r det finns sk�l till det, f�r vattendomstolen f�rordna att tillst�n�
det till ett vattenf�retag eller till en annan �tg�rd enligt denna lag f�r tas i

anspr�k �ven om domen d�rom inte har vunnit laga kraft. Som villkor skall
f�reskrivas att s�kanden hos l�nsstyrelsen st�ller s�kerhet f�r den ers�tt�

ning som kan komma a tt utg�, om domstolens dom �ndras.

Om s �kanden, sedan tillst�nd till ett vattenf�retag eller till en annan

�tg�rd enligt denna lag har meddelats, �l�ggs skyldighet att f�rebygga eller

minska skador eller att betala ers�ttning, f�r vattendomstolen f�rordna att

domen skall g� i verkst� llighet som om den hade vunnit laga kraft.

�verklagas en dom som avses med ett f�rordnande enligt f�rsta eller

andra stycket, f�r vatten�verdomstolen undanr�ja f�rordnandet, innan

talan mot domen i �vrigt p r�vas.

F�rfarandet vid va ttendomstolarna i st�mningsm�l

51 � Talan i st�mningsm�l v�cks genom st�mning.

52 � F�rberedelsen �r skriftlig eller muntlig.

Kallelser och andra meddelanden till parterna skall delges.

53 � Vattendomstolen f�r avg�ra m�let utan huvudf�rhandling, om par�

terna inte har beg�rt n�gon s�dan och deras inst�llelse inte beh�vs f�r
utredningen i m�let. Om m�let avg�rs utan huvudf�rhandling i annat fall �n
som avses i 42 ka p. 18 � r�tteg�ngsbalken, skall vattendomstolen ha den
sammans�ttning som anges i 3 � f�rsta stycket i detta kapitel.

Har domstolen beslutat att m�let skall avg�ras utan huvudf�rhandling

och �r det inte uppenbart att parterna redan har slutf�rt sin talan, skall de
fa tillf�lle till detta.

Betr�ffande f�rel�gganden f�r parterna att inst�lla sig vid muntlig f�rbe�

redelse eller vid huvudf�rhandling och om parts utevaro fr�n ett s�dant

sammantr�de g�ller r�tteg�ngsbalkens best�mmelser r�rande en sak,

varom f�rlikning inte �r till�ten.

689

44-SFS 1983

�

SFS 1983:291

54 � I fr�ga om f�rfarandet i st�mningsm�l g�ller i �vrigt best�mmelserna
om ans�kningsm�l i 31 � andra stycket, 32 och 33��, 36� f�rsta stycket,

38, 39 och 41 ��, 43 � f�rsta och andra styckena samt 46 � f�rsta stycket.

I m�l enligt 14 � 6 g�ller ocks� 45 och 50� �. Om det i ett s�dant m�l �r

fr�ga om arbete f�r att f�rebygga eller minska skador eller ol�genheter till
f�ljd av ett f�retag enligt denna lag, g�ller �ven 34�.

55 � Om svaranden f�r att bem�ta k�rom�let g�r en ans�kan hos vatten�
domstolen enligt 13 � f�rsta stycket 3 eller 4 eller om �ndrade best�mmel�
ser om vattentappning enligt 13 � f�rsta stycket 10, handl�ggs m�let i dess

helhet som ett ans�kningsm�l, om inte m�let med st�d av 13 � andra
stycket �nd� behandlas som ett st�mningsm�l.

Har vattendomstolen i st�mningsm�l eller enligt handr�ckningslagen

(1981:847) eller l�nsstyrelsen enligt 21 kap. 3� denna lag beslutat om

borttagande eller �ndring av en vattenanl�ggning och g�rs en ans�kan som
avses i f�rsta stycket, f�r vattendomstolen i ans�kningsm�let best�mma att

beslutet inte f�r verkst�llas innan m�let har blivit slutligt avgjort eller
vattendomstolen f�rordnar annat. S�kanden skall st�lla s�kerhet f�r kost�

nader och skador.

F�rfarandet vid vattendomstolarna i f�rr�ttningsm�l

56 � Har f�rr�ttningsmannens beslut inte �verklagats p� f�reskrivet s�tt
eller inom r�tt tid, skall klagom�len omedelbart avvisas av vattendomsto�

len. Har besv�rsinlagan f�re besv�rstidens utg�ng inkommit till f�rr�tt�

ningsmannen, skall den omst�ndigheten att inlagan f�rst efter utg�ngen av
n�mnda tid inkommit till domsto len inte f�ranleda att talan avvisas.

57 � Vid besv�rsinlag an skall fogas tv� avskrifter av inlagan och d�rtill

h�rande handlingar. Beh�ver domstolen f�r delgivning eller d�rmed j�m�

f�rliga �tg�rder ytterligare avskrifter, �r klaganden skyldig att tillhandah�l�
la dem. �r avskrifter inte tillg�ngliga n�r d e beh�vs, f�r domstolen ombe�
s�rja dem p� klagandens bekostnad.

58 � Upptas besv�ren av vattendomstolen, skall domstolen s�nda ett

exemplar av besv�rshandlingarna till den eller de aktf�rvarare som har
f�rordnats vid f�rr�ttningen samt utf�rda kung�relse om besv�ren.

I kung�relsen skall uppges

att ett exemplar av handlingarna i m�let h�lls tillg�ngl igt hos aktf�rva-

raren eller aktf�rvararna,

att kallelser och andra meddelanden i m �let till parterna skall, om de inte

s�rskilt tillst�lls dem, inf�ras i en viss eller vissa ortstidningar samt h�llas

tillg�ngliga hos aktf�rvararen eller aktf�rvararna,

att skriftlig f�rklaring �ver besv�ren skall ha inkommit till vattendomsto�

len inom den tid, minst trettio dagar fr�n det att kung�randet skedde, som

vattendomstolen best�mt.

Om det �r l�mpligt, skall vattendomstolen i kung�relsen kalla till huvu d�

f�rhandling i m �let.

59 � Kung�relsen skall snarast inf�ras i ortstidning. Om f�retaget �r av

690

mindre omfattning och ber�r endast en viss eller vissa sak�gare, f�r kung�-

�

relsen ers�ttas av ett meddelande till varje sak�gare med samma inneh�ll

SFS 1983:291

som kung�relsen skulle ha haft. Meddelandet skall delges.

En utskrift av kung�relsen eller meddelandet skall tillst�llas den eller de

aktf�rvarare som har f�rordnats.

Om besv�r som har anf�rts av en enskild sak�gare ber�r allm�nna

intressen, skall utskrifter av kung�relsen eller meddelandet s�ndas till de
myndigheter som anges i 23 �. Dessutom skall ett exemplar av besv�rs�
handlingarna s�ndas till kammarkollegiet och, om det allm�nna Fiskeintres�
set ber�rs, till fiskeristyrelsen.

Om talan f�rs mot en �gare av en fastighet eller en innehavare av en

s�rskild r�tt ighet till en fastighet och fastigheten inte har angivits i n�gon

kung�relse under f�rr�ttningen, skall besv�ren och en utskrift av kung�rel�

sen eller meddelandet om dessa delges �garen eller r�ttighetshavaren.

60 � F�r behandling av r�tteg�ngsfr�gor eller n�gon del av saken som f�r
avg�ras s�rskilt f�r huvudf�rhandling uts�ttas, fast�n m�lets beredande i
�vrigt inte har avslutats.

61 � Vattendomstolen f�r avg�ra m�let utan huvudf�rhandling, om hu�

vudf�rhandling kan antas sakna betydelse f�r pr�vningen och ingen part

har beg�rt en s�dan f�rhandling eller om domstolen finner det uppenbart

att talan �r ogrundad. Vattendomstolen �r d�rvid domf�r utan n�mnde�

m�nnen.

F�r pr�vning som inte avser sj�lva saken fordras inte huvudf�rhandling.
Har domstolen beslutat att m�let skall avg�ras utan huvudf�rhandling

och �r det inte uppenbart att parterna redan har slutf�rt sin talan, skall de
fa tillf�lle till detta.

62 � Vattendomstolens avg�rande av saken sker genom dom. Annat
avg�rande av domstolen tr�ffas genom beslut.

63 � Om en �ndring i f�rr�ttningsmannens beslut l�mpligen b�r g� ras av

f�rr�ttningsmannen, f�r domstolen visa f�rr�ttningen �ter till denne. Dom�
stolen far meddela best�mmelser till ledning f�r hur �ndringen skall ske.

64 � I fr�ga om f�rfarandet i f�rr�ttningsm�l g�ller i �vrigt best�mmelser�

na om ans�kningsm�l i 30-33, 36, 38, 39, 41-43 och 45��, 46� f�rsta

stycket samt 47-50 ��.

R�tteg�ngen i vatten�verdomstolen

65 � Vattendomstolens domar eller beslut f�r, om inte annat �r f�reskri�

vet, �verklagas hos vatten�verdomstolen. I st�lle t f�r de tider som f�re�

skrivs i 50 kap. 1 oc h 2�� samt 52 kap. 1� r�tteg�ngsbalken g�ller f�r

vadeanm�lan och anslutningsvad tv� veckor, f�r anf�rande av besv�r tre
veckor samt f�r fullf�ljd av vad fyr a veckor.

66 � Om vattendomstolen i samband med en dom, som innefattar till�
st�nd till ett vattenf�retag, inte har meddelat f�rordnande enligt 50 � f�rsta
stycket, g�ller betr�ffande �verklagande i denna del 49 kap. 5� andra
stycket r�tteg�ngsbalken.

691

�

SFS 1983:291

67 � Vattendomstolens beslut i �verklaga de fr�gor som avses i 12 kap,

37 � f�rsta stycket 1 och 3 samt fj�rde stycket f�r inte �verklagas.

Vattendomstolens beslut i fr�gor som avses i 34 � �verklagas s�rskilt

genom besv�r. Beslut i fr�ga som avses i 55 � andra stycket f�r �verklagas
endast i s amband med �verklagande av dom eller slutligt beslut i ans�k�

ningsm�let.

68 � Har i e tt ans�kningsm�l, vari kung�relse enligt 22 � har utf�rdats,
s�kanden �verklagat vattendomstolens dom eller beslut, f�r vatten�ver-
domstolen i st�llet f�r att f�rordna om delgivning med motparterna besluta
att ett exemplar av vade- eller besv�rsinlagan med d�rvid fogade handling�

ar skall �vers�ndas till den eller de aktf�rvarare som har f�rordnats av

vattendomstolen samt utf�rda kung�relse om �verklagandet.

I kung�relsen skall uppges

att ett exemplar av handlingarna i m�let h�lls tillg�ngligt hos aktf�rva-

raren eller aktf�rvararna,

att kallelser och andra meddelanden i m�let til l parterna skall, om de inte

s�rskilt tillst�lls n�gon part, inf�ras i en viss eller vissa ortstidningar samt

h�llas tillg�ngliga hos aktf�rvararen eller aktf�rvararna,

att skriftligt genm�la eller skriftlig f�rklaring skall ha inkommit till vat-

ten�verdomstolen inom den tid, minst tre veckor fr�n det att kung�randet
skedde, som vatten�verdomstolen best�mt.

Kung�relsen skall inf�ras i den eller de ortstidningar som vattendomsto�

len har best�mt f�r meddelanden i m�let.

F�rsta-tredje styckena g�ller ocks� i f�rr�t tningsm�l, vari kung�relse

enligt 58 � har utf�rdats, oavsett om s�kanden eller n�gon annan har

klagat.

D� f�reskrifterna i denna paragraf har iakttagits, skall delgivning anses

ha skett.

69 � Vadem�l f�r avg�ras av vatten�verdomstolen utan huvudf�rhand�
ling, om den skulle sakna betydelse f�r pr�vningen. Om parterna p� �mse
sidor har beg�rt huvudf�rhandling, skall den �ga rum, om den inte uppen�
barligen skulle va ra utan betydelse.

Vid huvudf�rhandling f�r utredningen l�ggas fram genom vatten�ver-

domstolens f�rsorg i den omfattning som domstolen best�mmer.

Om vatten�verdomstolen i ett �verklagat ans�knings- eller f�rr�ttnings�

m�l finner att vite eller annan p�f�ljd f�r utevaro b�r f�rel�ggas n�gon
part, f�r f�rel�ggandet inte tillk�nnages parten genom kung�relse som

avses i 68 � utan det skall delges parten.

70 � Om det �r l�mpligt, f�r vatten�verdomstolen uppdra �t en eller flera

ledam�ter av domstolen att verkst�lla unders�kning p� platsen. Parterna
skall p� l�mpligt s�tt underr�ttas om tiden f�r unders�kningen. Vid denna
skall protokoll f�ras.

En utredning som ett vattenr�ttsr�d har verkst�llt betr�ffande en fr�ga

av teknisk beskaffenhet f�r inte l�ggas till grund f�r vat ten�verdomstolens
dom eller beslut utan att parterna har beretts tillf�lle att yttra sig �ver

utredningen. Detta g�ller dock inte, om utredningen i e ndast ov�sentlig

692

m�n avviker fr�n vad som har framkommit tidigare i m�let,

�

71 � I fr�ga om r�tteg�ngen i vatten�verdomstolen g�ller i �vrigt 32, 42,

SFS 1983; 291

43 och 45-50 ��.

R�tteg�ngen i h�gsta domstolen

72 � Vatten�verdomstolens domar eller beslut f�r, om inte annat �r

f�reskrivet, �verklagas hos h�gsta domstolen.

I fr�ga om r�tteg�ngen i h�gsta domstolen g�ller best�mmelserna om

r�tteg�ngen i vat ten�verdomstolen i 68, 69 och 71 ��.

14 kap. S�rskilda best�mmelser om utrivning m. m.

1 � G�rs ans�kan om tillst�nd att riva ut en vattenanl�ggning i y tvatten,

skall tillst�nd till utrivningen l�mnas, om inte f�rordnande meddelas enligt

2�.

2 � I st�llet f�r att l�mna tillst�nd att riva ut en vattenanl�ggning i
ytvatten f�r vattendomstolen p� beg�ran av �garen av en fastighet som

skulle skadas av utrivningen f�rordna att skyldigheten att underh�lla an�
l�ggningen o ch att fullg�ra vad som i �vr igt �ligger anl�ggningens �gare
skall f�r framtiden, till dess n�got annat best�ms, �verg� p� fastighets�
�garen.

Till skydd f�r allm�nna intressen kan efter �tagande s�dant f�rordnande

ocks� meddelas f�r staten, en kommun eller ett vattenf�rbund.

F�rordnande far inte meddelas, om det kan antas att fastighets�garen

inte kan fullg�ra skyldigheterna eller om det med h�nsyn till s�kanden eller

till allm�nna intressen kan anses mera angel�get att anl�ggningen rivs ut.

Om �garen v�llas skada av att anl�ggningen bibeh�lls, skall den som

�vertar ansvaret f�r anl�ggningen utge sk�lig ers�ttning f�r skadan.

3 � Anl�ggningar f�r en allm�n flottled som �r avlyst f�r bortskaffas efter

tillst�nd av vattendomstolen. S�dant tillst�nd f�r ges till

1. staten, en kommun eller ett vattenf�rbund,
2. f�rvaltare som avses i 82 a� lagen (1919:426) om flottning i allm�n

flottled samt

3. den som kan lida men av att anl�ggningarna bibeh�lls.
Den som f�r tillst�nd att bortskaffa en anl�ggning f�r fritt f�rfoga �ver

denna.

Om det �r uppenbart att varken allm�nna eller enskilda intressen skadas

av anl�ggningarnas bortskaffande, beh�vs inte n�got tillst�nd av vatten�
domstolen. Om en f�rvaltare har utsetts enligt 82 a � lagen om flottning i
allm�n flottled, fordras dennes medgivande till �tg�rden.

Vill en fastighets�gare, vars fastighet skulle skadas av att en anl�ggning i

flottleden bortskaffas, �verta anl�ggningen kan vattendomstolen f�rordna

h�rom. Ett s�dant f�rordnande kan meddelas ocks� f�r den som vill

anv�nda anl�ggningen f�r ett vattenf�retag eller f�r staten, en kommun
eller ett vattenf�rbund till skydd f�r allm�nna intressen.

4 � Om en f astighet, vars �gare �vertagit underh�llsskyldighet enligt 2�

f�rsta stycket eller en anl�ggning enligt 3 � fj�rde stycket f�rsta meningen.

693

�

SFS 1983:291

�verg�r till ny �gare, svarar denne f�r de skyldigheter som f�ljer av

�vertagandet.

�vertagandet skall antecknas i fastigh etsboken.

5 � Om fara f�r allm�nna eller enskilda intressen kan uppkomma genom

att en anl�ggning f�r bortledande av grundvatten helt eller delvis tas ur

bruk, skall anl�ggningens �gare inh�mta vattendomstolens besked p� vilka
villkor det f�r ske.

Medf�r en �tg�rd som avses i f�rsta stycket skada p� annans egendom

genom best�ende �ndring i vattenf�rh�llandena, skall sk�lig ers�ttning

h�rf�r utg�.

15 kap. Tillst�nds giltighet, ompr�vning m.m.

Verkan av domar i ans�kningsm�l
1 � Om en dom som har meddelats i ett ans�kningsm�l enligt 13 kap. 13 �

f�rsta stycket avser tillst�nd till ett vattenf�retag eller till n�gon annan

�tg�rd enligt denna lag och domen har vunnit laga kraft, g�ller tillst�ndet

mot alla, s�vitt avser fr�gor som enligt d enna lag �r att bed�ma i s�dant

m�l. A vser tillst�ndet utf�randet av en anl�ggning, innefattar det r�tt att
bibeh�lla anl�ggningen. Med st�d av 2 kap. 9 � eller best�mmelser i detta
kapitel kan dock ett tillst�nd begr�nsas eller f�renas med �ndrade eller nya
villkor eller f�rklaras f�rverkat.

Med tillst�nd avs es i detta kapitel �ven godk�nnande av arbeten enligt 4

kap. 4 � och lagligf�rklaring enligt 4 kap. 5 �.

2 � Tillst�ndet f�rfaller, om tillst�ndshavaren inte iakttar de best�mmel�
ser om arbetstid som har meddelats i tillst�ndsdomen.

Om tillst�ndshavaren visar att han har giltigt sk�l f�r dr�jsm�let eller att

synnerliga ol�genheter skulle uppst� om tillst�ndet f�rfaller, kan vatten�
domstolen f�rl�nga tiden med h�gst tio �r. Ans�kan om f�rl�ngning ska ll

g�ras innan den f�reskrivna tiden har g�tt ut.

3 � F�r att tillgodose allm�nna intressen f�r vattendomstolen f�reta om�

pr�vning av villkoren f�r ett tillst�nd och d�rvid f�reskriva �ndrade eller
nya villkor. Ompr�vningen f�r inte ske f�rr�n efter utg�ngen av en tid som

domstolen best�mmer vid meddelandet av tillst�ndet, minst tio �r och

h�gst trettio �r fr�n det tillst�ndsdomen vinner laga kraft. Ompr�vning f�r

att tillgodose s�dana allm�nna intressen som ber�rs av v�sentliga �ndring�
ar i vattenf �rh�llandena f�r dock ske redan f�re utg�ngen av den best�mda

tiden.

Vattendomstolen skall i ompr�v ningsdomen best�mma n�r de �ndrade

eller nya villkoren skall b�ija till�mpas. N�r ompr�vning sker efter utg�ng�
en av den vid meddelandet av tillst�ndet best�mda tiden, skall ocks�

best�mmas efter vilken tid, minst tio och h�gst trettio �r, f�rnyad ompr�v�

ning f�r ske.

4 � Om det visar sig att anordningar som har vidtagits eller villkor som

har meddelats till skydd f�r fisket enligt 3 kap. 11 � eller 10 kap. 5 � �r

694

mindre �ndam�lsenliga, f�r vattendomstolen meddela �ndrade best�mmel�
ser.

�

5 � Om tillst�ndshavaren �sidos�tter ett villkor i en tillst�ndsdom och

SFS 1983:291

avvikelsen �r betydande, f�r vattendomstolen f�rklara tillst�ndet f�rver�

kat. Avser tillst�ndet verksamheten vid en vattenanl�ggning, far vatten�

domstolen ocks� f�rklara r�tten att bibeh�lla vattenanl�ggningen f�rver�

kad.

Har underh�llet av en vattenanl�ggning allvarligt f �rsummats, far vat�

tendomstolen f�rklara r�tten att bibeh�lla anl�ggningen f�rverkad.

Om e tt tillst�nd att inverka p� vattenf�rh�llandena inte har utnyttjats

under en l�ngre tid och det kan antas att tillst�ndet inte heller kommer att

utnyttjas, f�r vattendomstolen f�rklara tillst�ndet f�rverkat. D�rvid flr
vattendomstolen ocks� f�rklara r�tten att bibeh�lla den vattenanl�ggning
varmed inverkan p� vattenf�rh�llandena sker f�rverkad.

6 � I samband med ett f�rverkandebeslut enligt 5 � som avser en vatten�
anl�ggning skall vattendomstolen �l�gga den som �r ansvarig f�r underh�l�

let av anl�ggningen att riva ut den och att vidta de �tg�rder som beh�vs f�r
att f�rebygga eller minska skador genom utrivningen.

I st�lle t f�r �l�ggande enligt f�rsta stycket f�r vattendomstolen medge

n�gon annan vars r�tt �r beroende av utrivningen eller, till skydd f�r

allm�nna intressen, staten, en kommun eller ett vattenf�rbund att riva ut
anl�ggningen p� den underh�llsskyldiges bekostnad. Domstolen f�r ocks�,
under de f�ruts�ttningar som anges i 14 kap. 2 �, medge att anl�ggningen

bibeh�lls och att underh�llsskyldigheten �verg�r p� en fastighets�gare eller
p� st aten, en kommun eller ett vattenf�rbund. D�rvid �ger 14 kap. 2 �

fj�rde stycket och 4 � motsvarande till�mpning.

7 � Ans�kan om pr�vning som avses i 3 -5 �� g�rs av kammarkollegiet.

8 � Efter ans�kan av tillst�ndshavaren f�r vattendomstolen upph�va el�
ler �ndra andra best�mmelser i en tillst�ndsdom �n som avser storleken av

ers�ttnings belopp.

9 � Vattendomstolen kan fastst�lla �ndrade eller nya best�mmelser om
inneh�llande och tappning av vatten efter ans�kan av annan �n tillst�nds�

havaren, om han vill utnyttja vattenkraften i sitt str�mfall b�ttre, eller efter

ans�kan av en kommun eller ett vattenf�rbund som vill tillgodose den
allm�nna milj�v�rden eller h�lsov�rden eller fr�mja fisket. Till f�rm�n f�r
allm�nna farleder, allm�nna hamnar, allm�nna flottleder, bevattnings- och

markavvattningssamfalligheter samt avloppsf�retag kan s�dana best�m�

melser fastst�llas p� ans�kan av huvudmannen.

10 � I fr�gor som avses i 3, 4, 8 och 9 �� g�ller, om inte annat �r s�rskilt
f�reskrivet, i till�mpliga delar vad som stadgas om utf �rande av vattenf��

retag.

Vid ompr�vning enligt 3 eller 4 � f�r s�dana villkor inte f�reskrivas som

medf�r att �ndam�let med f�retaget inte kan tillgodoses eller a tt f�ruts�tt�
ningarna f�r detta rubbas avsev�rt. Villkoren f�r inte heller f�r tillst�nds�
havaren, mottagare av andelskraft eller andra som har inr�ttat sig e fter

f�retaget medf�ra kostnader som st�r i missf�rh�llande till de f�rdelar fr�n

allm�n synpunkt som kan vinnas. H�nsyn skall vid ompr�vningen tas till

695

�

SFS 1983:291

vad tillst�ndshavaren enligt tidigare ompr�vningsdomar har f�tt underkas�

ta sig till f�rm�n f�r allm�nna intressen.

Om regeringen i samband med pr�vningen av ett vattenf�retag har

f�reskrivit att ett visst villkor skall g�lla f�r ett tillst�nd, f�r vattendomsto�

len vid ompr�vningen inte avvika v�sentligt fr�n villkoret utan att regering�

en har medgivit det.

11 � Ett tillst�nd till vattent�kt f�r ompr�vas av vattendomstolen efter
ans�kan av den som driver en annan vattent�kt som �r beroende av samma

vattentillg�ng eller av den som s�ker tillst�nd till en s�dan vattent�kt.
D�rvid �ger vad som i 3 kap. 8 � f�reskrivs om j�mkning av f�retagen eller
f�retr�de �t det ena f�retaget motsvarande till�mpning.

12 � P� ans�kan av kammarkollegiet eller den avgiftsskyldige f�r vatten�
domstolen f�reskriva den �ndring av en bygdeavgift eller en allm�n fis�

keavgift som kan beh�vas med h�nsyn till erfarenheterna av f�retagets
verkningar eller till be st�ende hinder att utnyttja f�retaget i den avsedda

omfattningen.

Fr�gan om �ndring av en s�dan avgift f�r �ven tas upp till pr�vning i

samband med en ompr�vning enligt 3, 4, 8, 9 eller II �.

13 � En ompr�vningsdom har samma verkan som en tillst�ndsdom.

Verkan av beslut efter f�rr�ttning

14 � Sedan ett tillst�ndsbeslut eller annat beslut av f�rr�ttningsmannen

har vunnit laga kraft, f�r det verkst�llas.

I fr�ga om tillst�nd till markavva ttningsf�retag och ompr�vning �ger I -

10 och 13 �� motsvarande till�mpning. Ompr�vning enligt 3, 4, 8 och 9 ��
skall dock ske vid en ny f�rr�ttning. L�nsstyrelsen f�rordnar om s�dan

f�rr�ttning efter ans�kan.

�ndrade f�rh�llanden i samf�lligheter

15 � Om en dom eller ett beslut enligt 3-6, 8,9, 11 eller 14 � inverkar p�
fr�gan om en samf�llighets fortsatta best�nd, kretsen av deltagare eller

kostnadsf�rdelningen mellan dem, f�r meddelas de �ndrade best�mmelser

som beh�vs.

Intr�der, sedan en samf�llighet har bildats enligt denna lag, i andra fall

�n som avses i f�r sta stycket �ndrade f�rh�llanden som i inte ringa m�n

inverkar p� fr�gan om s�ttet f�r f�retagets utf�rande, kretsen av deltagare
eller kostnadsf�rdelningen mellan d em, f�r fr�gan p� ans�kan av en del�
tagare ompr�vas av vattendomstolen eller, s�vitt avser en markavvatt-

ningssamf�llighet, vid en ny f�rr�ttning. �ven utan att s�dana f�rh�llanden
har intr�tt, f�r en ompr�vning �ga rum, om n�gon vill ansluta sig som

deltagare eller i det tidigare avg�randet har f�reskrivits att fr�gan f�r
ompr�vas efter en viss tid och denna tid har g�tt u t.

Vid ompr�vningen g�ller best�mmelserna om utf�rande av vattenf�retag

i till�mplig a delar.

Den som intr�der som deltagare i en best�en de samf�llighet skall �l�ggas

att i sk�lig utstr �ckning ers�tta de �vriga deltagarna deras kostnader som

696

nedlagts i gemensamma anl�ggningar. Vad som sagts nu g�ller ocks� n�r

andelstalet h�js f�r en deltagare som ing�r i en samf�llighet.

�

16 � En �verenskommelse om att n�gon skall intr�da i eller uttr�d a ur en

SFS 1983? 291

samfallighet enligt denna lag, att en deltagares andelstal skall �ndras eller
att samf�lligheten skall upph�ra har samma verkan som en tillst�ndsdom
eller ett tillst�ndsbeslut, om �verenskommelsen p� ans�kan av en deltaga�

re godk�nns av vattendomstolen eller, om �verenskommelsen tr�ffas un- ^

der en f�rr�ttning, av f�rr�ttningsmannen. Ett s�dant godk�nnande f�r inte

l�mnas om det �r uppenbart att �verenskommelsen strider mot denna lag.

Of�rutsedda skador
17 � Om ett vattenf�retag eller en vattenanl�ggning, som har utf�rts i
enlighet med e tt tillst�nd enligt denna lag, medf�r skador som inte f�rut�
s�gs av vattendomstolen eller f�rr�ttningsmannen n�r tillst�ndet medde�
lades, f�r den skadelidande framst�lla anspr�k p� ers�ttning enligt 9 kap.
1-10 ��.

Om fr�ga �r om betydande skador f�r enskild eller f�r n�got allm�nt

intresse, f�r beg�ras s�dana �ndringar p� f� retagarens bekostnad av vat�

tenf�retaget eller vattenanl�ggningen som, utan att medf�ra skador f�r
tredje man eller v�sentliga ol�genheter f�r tillst�ndshavaren, �r �gnade att

f�rebygga eller minska framtida skador. I fr�ga om allm�nna intresse n f�rs

talan av kamm arkollegiet eller kommunen.

Anspr�k p� grund av of�rutsedda skador skall f�r att f� tas upp till

pr�vning a nm�las till vattendomstolen inom fem �r eller den l�ngre tid,
h�gst tjugo �r, som kan ha best�mts i samband med tillst�ndet. Tiden
r�knas fr�n utg�ngen av den av domstolen eller f�rr�ttningsmannen be�

st�mda arbetstiden.

Best�mmelserna i p reskriptionslagen (1981:130) g�ller in te anspr�k en�

ligt denna paragraf.

18 � Anm�lan som avses i 17 � skall vara skriftlig och ges in till vatten�

domstolen i tre exemplar. Ett exemplar skall delges tillst�ndshavaren.

Anspr�ket pr�vas f�re eller efter utg�ngen av den tid som g�ller f�r

anm�lan. Betr�ffande f�rfarandet g�ller vad som stadgas om f�rfarandet i
st�mningsm�l. D �ij�mte till�mpas 13 kap . 45 � och 50 � andr a och tredje
styckena.

Fastst�llande av best�mmelser om vattentappning och vattent�kter

19 � Saknas best�mmelser om inneh�llande eller tappning av vatten be�

tr�ffande ett vattenf�retag eller best�mmelser om nyttjandet av en vatten�
t�kt eller �r meddelade best�mmelser ofullst�ndiga, f�r vattendomstolen

p� talan av den som lider skada genom de r�dande f�rh�llandena fastst�lla

s�dana best�mmelser som �r �gnade att f�r framtiden f�rebygga eller

minska skador. Best�mmelserna f�r inte �ndra vad som lagligen kan g�lla

och inte heller skada tredje mans r�tt.

16 kap. Betalning av ers�ttning, tilltr�de m. m.

1 � L�seskilling och intr�ngsers�ttning enligt 9 kap. som skall utg� p� en

g�ng betalas genom neds�ttning hos l�nsstyrelsen i det l�n d�r fastigheten
�r bel�gen.

Om ers�ttningen avser fastigheter i olika l�n, skall neds�ttningen ske hos

697

den l�nsstyrelse som domstolen eller f�rr�ttningsmannen best�mmer.

�

SFS 1983:291

2 � Neds�ttning enligt 1 � skall inte ske, om fastigheten inte svarar f�r

n�gon beviljad eller s�kt inteckning eller om de borgen�rer som har pant�
r�tt i fastigheten har medgivit att ers�ttningen betalas ut till den ers�tt-
ningsber�ttigade. Om fastigheten besv�ras av gemensam inteckning, g�ller

vad som har sagts nu endast om det dessutom f�religger s�dana medgivan�

den fr�n fastighets�gare och fordringshavare som i 22 kap. 11 � jordabal�

ken f�reskrivs f�r relaxation. Medgivande beh�vs dock inte av den f�r
vars r�tt domstolens eller f�rr�ttningsmannens avg�rande �r v�sentligen

utan betydelse.

3 � I beslut om l�seskilling eller intr�ngsers�ttning skall anges i vad m�n

neds�ttning skall ske.

4 � Ers�ttning som inte skall neds�ttas betalas till den ers�ttningsbe-

r�ttigade. Om ers�ttningen avser mark som skall l�sas, �ligger det den

ers�ttningsskyldige att hos l�nsstyrelsen i det l�n d�r fastigheten �r bel�gen
anm�la och d�rvid styrka att ers�ttningen har betalats. Om ers�ttningen

avser fastigheter i olika l�n , skall anm�lan g�ras hos den l�nsstyrelse som
domstolen eller f�rr�ttningsmannen best�mmer.

5 � Best�mmelserna i 1 -4 �� g�ller �ven pr ovisorisk ers�ttning som har

best�mts med st�d av 13 kap. 49 � andra stycket.

6 � Vid neds�ttn ing eller anrn�lan skall den ers�ttningsskyldige till l�ns�
styrelsen ge in domen eller beslutet samt lagakraftbevis och vid neds�tt�

ning d essutom gravationsbevis f�r fastigheten. Om det inte sker, skall

l�nsstyrelsen anskaffa handlingarna p� den ers�ttningsskyldiges bekost�
nad.

7 � Ers�ttning f�r mark som l�ses skall betalas och anm�lan enligt 4 �

skall ske inom sex m�nader fr�n det att s�v�l tillst�ndsfr�gan som ers�tt�

ningsfr�gan har avgjorts slutligt. Ers�ttning som inte avser mark som l�ses

och som har fastst�llts att utg� p� en g�ng skall betalas inom tv� �r fr�n
samma tid. Om den ers�ttningsskyldige inte iakttar vad som har sagts nu,
f�rlorar han den r�tt som han har f�rv�rvat gentemot den ers�ttningsber�t-

tigade.

Tidsfristerna f�r f�rkortas eller f�rl�ngas n�r parterna �r ense om det

eller om det finns s�rskilda sk�l f�r det.

8 � Inl�sen av mark �r fullbordad n�r den ers�ttningsskyldige har full�
gjort vad som �ligger honom enligt 1 eller 4 �.

9 � Den ers�ttningsskyldige f�r genast tilltr�da egendomen n�r inl�sen �r
fullbordad enligt 8 �. Om f�rutom l�seskilling eller intr�ngsers�ttning an�

nan ers�ttning har best�mts till f�ljd av av st�endet, f�r dock tilltr�de inte

ske f�rr�n �ven denna ers�ttning har betalats.

Tillst�nd att p� annat s�tt �n genom inl�sen ta n�gon annans egendom i

anspr�k eller att vidta �tg�rder som medf�r skada f�r n�gon annan far

utnyttjas n�r den ers�ttningsskyldige har betalat den ers�ttning som har

698

best�mts.

�

Om det �r p�kallat med h�nsyn till den ers�ttningsber�ttigades f�rh�ilan-

SFS 1983:291

den, skall best�mmas sk�ligt uppskov med till tr�det eller med utf�randet
av �tg�rden.

10 � Om en del av en fastighet inl�ses, sker �ndringen i fastighetsindel�

ningen n�r inl�sen �r fullbordad enligt 8 �.

S�dana s�rskilda r�ttigheter till en fastighet som har tillkommit genom

frivilliga uppl� telser upph�r n�r inl�sen av fastigheten eller av s�dan del
d�rav som ber�rs av r�ttigheten �r fullbordad enligt 8 �, om inte domstolen
eller f�rr�ttningsmannen har f�rordnat att r�ttigheten skall best�. Ett s�
dant f�rordnande f�r meddelas endast om det uppenbarligen �r utan bety�

delse f�r den r�tt som tillkommer borgen�rer med pantr�tt i fastighete n.

Andra s�rskilda r�ttigheter till fastigheten �n som anges i andra stycket

best�r efter inl�sen, om inte n�got annat har f�rordnats av domstolen eller

f�rr�ttningsmannen.

Genom inl�sen upph�r den l�sta egendomens ansvar f�r fordran. Detta

g�ller dock inte fordran som har f�rm�nsr�tt enligt 6 � 1 f�rm�nsr�ttsla gen
(1970:979).

11 � Om ers�ttningen till f�ljd av ett vattenf�retag eller annan �tg�rd har

best�mts slutligt f�rst efter det att tillst�ndet har tagits i anspr�k, skall den

del av ers�ttningen som �verstiger vad som fastst�llts tidigare betalas och
anm�lan enligt 4 � g�ra s inom en m�nad fr �n det ers�ttningen best�mdes

slutligt. Detsamma g�ller ers�ttning som har best�mts i samband med
godk�nnandet av ett vattenf�retag som redan har utf�rts.

Om de n slutligt fastst�llda ers�ttningen inte �verstiger den ers�ttning

som tidigare har fastst�llts och neds�ttnings- eller anm�lningsskyldighet
annars skulle ha f�relegat, skall den ers�ttningsskyldige anm�la ers�tt�

ningsbeslutet hos l�nsstyrelsen sedan detta har vunnit laga k raft.

12 � P� s�dan ers�ttning som avses i .11 � f�rsta stycket utg�r r�nta enligt

5 � r�ntelagen (1975:6 35) fr�n den dag marken tilltr�ddes eller vattenf�re�

taget eller �tg�rden utf�rdes, om inte n�got annat f�ljer av andra stycket.
Om betalningen inte sker i r�tt tid, utg�r r�nta enligt 6 � r�ntelagen f�r
tiden efter det dr�jsm�let intr�dde. Inl�sen fullbordas utan hinder av att

r�nta inte betalas.

P� ers�ttning som avser of�rutsedd skada utg�r r�nta enligt 6 � r� ntela�

gen fr�n den dag ers�ttningsanspr�ket framst�lldes vid vattendomstolen.

Om den ers�ttningsskyldige f�rsummar att betala s�dan ers�ttning enligt

11 � f�rsta stycket som skall betalas genom neds�ttning, skall l�nsstyrel�

sen p� beg�ran av den som �r ber�ttigad till ers�tt ningen eller del d �rav
s�ka verkst�llighet av den dom eller det beslut, varigenom ers�ttningen

best�mts.

13 � Medel som har satts ned eller tagits ut skall l�nsstyrelsen utan

dr�jsm�l s�tta in i bank mot r �nta.

14 � Nedsatta eller uttagna medel j�mte upplupen r�nta skall l�nsstyrel�
sen betala ut till den som har r�tt till medlen.

Vid utbetalningen av medel som har satts ned enligt beslut av domstolen

699

�

SFS 1983:291

eller f�rr�ttningsmannen skall best�mmelserna om f�rdelning av k�peskil�

ling f�r fast egendom som har s�lts p� exekutiv auktion till�mpas med de

avvikelser som anges i tr edje stycket. Om r�tt f �r innehavare av pantbrev

att avst� fr�n sin r�tt till betalning och om verkan d�rav finns s�rskilda

best�mmelser.

Om fa stigheten �r besv�rad av en inteckning och dessutom av en s�r�

skild r�ttighet som minskar fastighetens v�rde och har s�mre r�tt �n

inteckningen, skall den borgen�r som har pantr�tt p� grundval av inteck�
ningen f� betalning som om fastigheten inte besv�rades av r�ttigheten, i

den m�n det beh�vs f�r att han skall fa full betalning f�r sin fordran.

Ers�ttningen f�r r�ttigheten skall minskas i mot svarande m�n.

15 � Sammantr�de f�r f�rdelningen skall h�llas s� snart det kan ske.

Kallelser till sammantr�det skall minst tv� veckor i f�rv�g s�ndas till

fastighets�garen, andra sak�gare och k�nda innehavare av pantr�tt. De

skall i kallelsen uppmanas att anm�la sina anspr�k senast vid sammantr�
det. Om det finns s�rskilda sk�l f�r det, skall en kung�relse om samman�

tr�det minst tv� veckor i f�rv�g ocks� f�ras in i Post- och Inr ikes Tidning�

ar.

16 � N�r inl�sen av mark �r fullbordad, skall det antecknas i fastighets�

boken.

17 � Om de t r�der tvist om b�ttre r�tt till ers� ttning, skall ers�ttningen

neds�ttas hos l�nsstyrelsen, �ven om neds�ttning inte beh�vs enligt 1 �.
Best�mmelserna i 13-15 �� skall till�mpas i fr�ga om s�dan ers�t tning.

18 � Ers�ttningsbelopp som har betalats f�r inte till n�gon del �terkr�

vas. Vad som sagts nu g�ller inte, om det tillst�nd som f�ranlett beslutet

om ers�ttning upph�vs p� talan av den ers�ttningsber�ttigade.

19 � Om en b orgen�r som har pantr�tt i en fastighet g�r f�rlust p� grund
av att ers�ttning inte har best�mts eller har blivit f�r l�g och ers�ttningens

belopp p� grund av �verenskommelse mellan den ers�ttningsskyldige och

sak�garen eller av n�gon an nan anledning inte har pr�vats av domstolen

eller f�rr�ttningsmannen, �r borgen�ren ber�ttigad till ers�ttnin g av den
ers�ttningsskyldige mot avskrivning p� fordringshandlingen. R�tt till er�
s�ttning f�religger ocks� f�r f�rlust till f�ljd av att �verenskommelse har

tr�ffats om ers�ttning i a nnat �n pengar eller om att skadef�rebyggande
�tg�rder skall utf�ras.

20 � Vad i de tta kapitel s�gs om fastighet g�ller i till�mpli ga delar ocks�

tomtr�tt.

17 kap. Underh�ll m. m.

1 � Den som �ger en vattenanl�ggning �r skyldig att underh�lla den s� att
det inte uppkommer skada f�r allm�nna eller enskilda intressen genom

�ndringar i vattenf�rh�llandena. Om vattcnanl�ggningcn med st�d av cn

700

s�rskild r�ttighet utf�rts p� annans mark och �gander�tten till anl�ggning-

�

..p

en � verg�tt till mark�garen till f�ljd av att r�ttigheten upph�rt, kvarst�r

SFS 1983:291

dock underh�llsskyldigheten f�r den som var r�ttighetshavare.

Den som enligt 8 kap. 2 � har medgivits r�tt att anv�nda n�gon annans

vattenanl�ggning �r j�mte �garen skyldig att underh�lla anl�ggningen, om
inte vattendomstolen best�mt n�got annat.

I 14 kap . 2 � och 15 ka p. 6 � finns best�mmelser om �verflyttning av

underh�llsskyldigheten.

2 � Vattenf�retag som inverkar p� vattenf�rh�llandena skall drivas s� att
de inte i on�dan skadar allm�nna eller enskilda intressen.

3 � Den som �r skyldig att underh�lla en vattenanl�ggning har r�tt att

nyttja annans mark f�r arbeten eller �tg�rder som beh�vs f�r att under�
h�llsskyldigheten skall kunna fullg�ras. Den underh�llsskyldige skall beta�

la ers�ttning f�r skada och intr�ng.

18 kap. Tillsyn och besiktning

Tillsyn

1 � Tillsyn �ver vattenf�retag och vattenanl�ggningar ut�vas av l�nssty�

relsen.

Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r i en tillst�ndsdom eller ett tillst�ndsbe�

slut f�r ordnas att n�gon annan myndighet �n l�nsstyrelsen skall, j�mte
l�nsstyrelsen, ut�va tillsyn i viss t h�nseende.

2 � F�retagaren �r skyldig att p� beg�ran av tillsynsmyndighet l�mna de
upplysningar om vattenf�retaget eller vattenanl�ggningen som beh�vs f�r

tillsynen.

L�nsstyrelsen f�r f�rel�gga f�retagaren att utf�ra de unders�kningar

som beh�vs f�r tillsynen. Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r l�nsstyrelsen

h�rvid f�reskriva att en unders�kning skall utf�ras av n�gon annan �n

f�retagaren och utse n�gon att utf�ra unders�kningen.

I beslut om f�rel�ggande enligt andra stycket f�r l�nsstyrelsen uts�tta

vite.

Besiktning

3 � I tillst�ndsdom och tillst�ndsbeslut f�r f�reskrivas att en vattenan�
l�ggning skall besiktas, sedan f�retaget har utf�rts.

Besiktningsman f�rordnas av l�nsstyrelsen efter anm�lan av f�retaga�

ren.

4 � Efter ans�kan av �garen till en v attenanl�ggning eller av n�gon vars

r�tt ber�rs av anl�ggningen kan l�nsstyrelsen f�rordna en besiktningsman

f�r att utreda om anl�ggningen har tillkommit i laga ordning eller �r av laga

beskaffenhet.

5 � Besiktningsmannen skall f�ra protokoll �ver vad som har f�rekom�

mit vid besiktning enligt 3 eller 4 �. Protokollet skall inges till l�nsstyrelsen
och, s�v itt avser besiktning enligt 4 �, i av skrift tillhandah�llas den som

701

�

SFS 1983:291

har ans�kt om besiktningen. Om besiktningsman nen finner att avvikelser

har gjorts fr�n vad som har f�reskrivits i tillst�nd sdomen eller tillst�nds�

beslutet, skall han ange om avvikelserna enligt hans uppfattning kan skada

allm�nna eller enskilda intressen.

Rcitl till tilltr�de m.m.

6 � F�r att ut�va tillsyn enligt denna lag har tillsynsmyndighet r�tt att f�

tilltr�de till vatte nanl�ggningar samt att utf�ra unders�kningar inom omr�
den som ber�rs av vattenf�retaget. Samma r�tt tillkommer dem som skall

utf�ra unders�kningar som avses i 2 � andra stycket andra meningen samt

besiktningsm�n.

Polismyndigheten skall l�mna det bitr�de som beh�vs f�r att tillsynen

eller besiktningen skall kunna verkst�llas.

7 � Den som �r beroende av hur ett vattenf�retag drivs, allm�n �klagare
och tj�nsteman vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har

r�tt att f� tilltr�de till platser f�r vattenst�ndsm�tare, vattenm�tare eller

observationsr�r samt att ta del av anteckningar som f�retagaren har �lagts
att f�ra r�rande vattenst�nd, vattnets avrinning eller tillgodogjorda vatten�

m�ngder.

Tillf�lle skall beredas statlig fiskeritj�nsteman och av fiskeristyrelsen

f�rordnad tillsynsman att ut�va tillsyn �ver att villkor till skydd f�r fisket
fullg�rs.

Tystnadsplikt

8 � De som har deltagit i tillsyn eller besiktning eller har utf�rt s�dana

unders�kningar som avses i 2 � andra stycket andra meningen f�r inte

obeh�rigen r�ja eller utnyttja vad de d�rvid har erfarit om aff�rs- eller
driftf�rh�llanden eller f�rh�llanden av betydelse f�r landets f�rsvar.

I det allm�nnas verksamhet till�mpas i st�llet best�mmelserna i sekre�

tesslagen (1980:100).

19 kap. Skydd f�r vattenf�rs�rjningen m. m.

Allm�nna best�mmelser

1 � Om en yt- eller grundvattentillg�ng utnyttjas eller kan antas komma
att utnyttjas f�r vattent�kt, �r alla som vill bedriva s�dan verksamhet eller

utf�ra s�dana �tg�rder i va tten eller p� land som kan skada vattentillg�ng�

en skyldiga att vidta de anordningar, t�la de begr�nsningar av verksamhe�

ten och iaktta de f�rsiktighetsm�tt i �vrigt som sk�ligen kan fordras f�r att

f�rebygga eller avhj�lpa skadan.

Den som ut�var verksamhet eller utf�r �tg�rd i enlighet med vad som

har f�reskrivits i tillst�nd enligt denna lag, milj�skyddslagen (1969:387)

eller 18 � n aturv�rdslagen (1964:822) anses ha fullgjort vad som �ligger

honom enligt f�rsta stycket.

L�nsstyrelsen f�r vid vite f�rel�gga den som v ill bedriva s�dan verksam�

het eller utf�ra s�dana �tg�rder som avses i f�rsta stycket att iaktta vad

702

som g�ller enligt n�mnda stycke.

�

2 � Till skydd f�r en yt- eller grundvattentillg�ng som utnyttjas eller kan

SFS 1983:291

antas komma att utnyttjas f�r vattent�kt f�r l�nsstyrelsen besluta om e tt

beh�vligt skyddsomr�de (vattenskyddsomr�de).

L�nsstyrelsen skall f�reskriva de inskr�nkningar i r�tten att f�rfoga �ver

fastigheter inom vattenskyddsomr�det som beh�vs f�r att tillgodose syftet

med omr�det. Om det beh�vs, f�r l�nsstyrelsen f�reskriva att skyltar eller

st�ngsel skall s�ttas upp och att annans mark f�r tas i anspr� k h�rf�r.

F�reskrifter som medf�r att p�g�ende markanv�ndning avsev�rt f�rsv�

ras eller att annans mark tas i anspr�k f�r endast meddelas p� ans�kan av

kommun eller den i vars intresse vattenskyddsomr�det fastst�lls.

3 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med�
dela s�dana f�reskrifter om vad allm�nheten skall iaktta inom ett vatten�
skyddsomr�de som beh�vs f�r att tillgodose syftet med omr�det.

4 � Innan l�nsstyrelsen fattar beslut enligt 2 � skall l�nsstyrelsen utf�rda

en kung�relse med f�rel�ggande f�r sak�garna att, om de vill framst�lla
erinringar mot �tg�rden, g�ra detta hos l�nsstyrelsen inom viss tid fr�n
kung�randet. Tiden far inte s�ttas kortare �n en m�nad. Kung�relsen, som

skall inneh�lla uppgift om f�rslag till vattenskyddsomr�de och skyddsf�re�
skrifter, skall inf�ras i ortstidning. En utskrift av kung�relsen skall vidare
s�ndas till k�nda sak�gare.

Om be slutet ber�r fast egendom som �r samf�lld f�r flera fastigheter,

beh�ver n�gon utskrift av kung�relsen inte s�ndas till de s�rskilda del�gar�

na i samf�lligheten. Finns en k�nd styrelse f�r samf�lligheten, skall en
utskrift av kung�relsen s�ndas till styrelsen.

Om beslutet uppenbarligen ber�r endast viss eller vissa sak�gare, f�r, i

st�llet f�r att kung�rande sker, f�rel�ggandet delges med sak�garna.

Om fr�gan om vattenskyddsomr�de har upptagits efter ans�kan, skall

kostnaderna f�r kung�randet betalas av s�kanden.

5 � N�r vattenskyddsomr�de fastst�llts och n�r f�reskrifter enligt 2 eller

3 � meddelats, �ndrats eller upph�vts, skall beslutet snarast m�jligt kun�
g�ras p� det s�tt som �r f�reskrivet betr�ffande f�rfattningar i allm� nhet.

Kung�relse om beslutet skall ocks� inf�ras i ortstidning. S�kande och

sak�gare a nses ha f�tt del av beslutet den dag kung�relsen var inf�rd i

ortstidning.

Om beslutet ha r meddelats efter ans�kan, skall s�kanden betala kostna�

derna f�r kung�randet.

6 � Om en kommunal myndighet har meddelat beslut med st�d av f�re�
skrift som har utf�rdats enligt 2 � andra stycket f�rsta meningen, f�r

besv�r �ver beslutet anf�ras hos l�nsstyrelsen.

Beslut enligt 1-3 �� eller enligt f�rsta stycket g�ller omedelbart, om inte

annat f�rordnas.

Ers�ttning

7 � Fastighets�gare och innehavare av s�rskild r�tt till fastighet har r�tt

till ers�ttning, om f�reskrifter enligt 2 � andra stycket som meddelats efter

ans�kan medf�r att p�g�ende markanv�ndning avsev�rt f�rsv�ras eller att

703

mark tas i ans pr�k.

�

SFS 1983:291

Om en f�reskrift enligt 2 � andra stycket f�rsta meningen inneb�r f�rbud

att vidta vissa �tg�rder utan s�rskilt tillst�nd, f�r ers�ttning p� grund av
den f�reskriften utg� endast om s�dant tillst�nd har v�grats eller f�renats

med s�rskilda villkor.

Ers�ttningen skall betalas av den som har beg�rt f�reskrifterna hos

l�nsstyrelsen.

Om synnerligt men uppkommer vid anv�ndningen av fastigheten, skall

fastigheten l�sas av den ers�ttningsskyldige om �garen beg�r det.

8 � Den som vill g�ra anspr�k p� ers�ttning eller beg�ra inl�sen skall

v�cka talan mot den ers�ttningsskyldige hos vattendomstolen inom ett �r

fr�n den dag d� det beslut som anspr�ket grundas p� vann laga kraft. G�r

han inte detta f�rlorar han sin r�tt.

9 � I fr�ga om ers�ttning och inl�sen enligt detta kapitel g�ller i �vrigt 9
och 16 kap.

20 kap. Kostnadsbest�mmelser

R�tteg�ngskostnader vid domstol m. m.

1 � I ans�kningsm�l, utom s�dana som anges i a ndra stycket, och i m�l

som avses i 13 kap. 13 � andra st ycket skall s�kanden svara f�r sina egna
och motparternas kostnader vid vattendomstolen. I ans�kningsm�l som
innefattar bildande av samf�llighet f�r bevattning eller vattenreglering
svarar s�kanden inte f�r kostnader i vattendo mstolen som uppkommit f�r
deltagare i samfalligheten.

I m�l so m g�ller ompr�vning eller f�rverkande enligt 15 kap. 3 -6 eller

12 � skall kammarkollegiet och tillst�ndshavaren svara f�r sina kostnader
vid vattendomstolen. I m�l enligt 15 kap. 3 � skall kammarkollegiet dessut�

om svara f�r kostnader vid vattendomstolen som uppkommer f�r andra

motparter �n tillst�ndshavaren. I m�l som g�ller ompr�vning enligt 15 kap.

15 � andra stycket av fr�ga om kretsen av deltagare eller kostnadsf�rdel�

ningen eller enligt 16 � skal l vaije part svara f�r sina kostnader.

I s�dana �verklagade ans�kningsm�l som avses i f�rs ta stycket f�rsta

meningen skall s�kanden svara f�r sina egna kostnader i h�gre r�tt och f�r

de kostnader som d�r har uppkommit f�r motparterna genom att s�kanden

har klagat.

2 � Best�mmelserna i 1 � g�ller inte, om annat f�ljer av 18 kap. 6 eller 8 �

r�tteg�ngsbalken.

Betr�ffande s�rskilda fr�gor i ans�kningsm�l f�r efter vad som finnes

sk�ligt f�rordnas att vardera parten skall svara f�r sina kostnader eller att

part som f�rlorar skall ers�tta annan part hans kostnader.

3 � Om talan om ers�ttning eller inl�sen p� grund av ett f�rordnande om

vattenskyddsomr�de ogillas men k� randen har haft sk�lig anledning att f�

sin talan pr�vad av vattendomstolen, f�r vattendomstolen f�rordna att
svaranden skall ers�tta k�randen dennes r�tteg�ngskostnader eller att var�
dera parten skall svara f�r sina kostnader vid vattendomstolen.

704

�

4 � Om det �r sk�ligt, f�r vattendomstolen i f�rr�ttningsm�l f�rordna att

SFS 1983:291

en part som f�rlorar m�let skall ers�tta motparters kostnader vid va tten�
domstolen.

5 � I ans�kningsm�l f�r s�kanden �l�ggas att betala ers�ttning f�r mot�

parters r�tteg�ngskostnader �ven om deras talan inte har blivit pr�vad

slutligt vid domstolen. Ers�ttningen skall �ven innefatta r�nta efter sex

procent fr�n dagen f�r beslutet till dess betalning sker.

6 � Vid vattendomstolen �r i ans�kningsm�l s�kanden skyldig att ers�tta
domstolen dess kostnader f�r

1. kung�relser
2. aktf�rvarare

3. sakkunniga som tillkallats av domstolen

4. lokaler f�r sammantr�den.

Vad i f� rsta stycket s�gs om s�kanden g�ller i f�rr�t tningsm�l klagan�

den, om kostnaden har orsakats av hans besv�r, och i st�mningsm�l

k�randen.

I h�gre r�tt g�ller vad i f�rsta och andra styckena s�gs om s�kande,

klagande eller k�rande den som fullf�ljt talan.

P� anmodan av domstolen skall f�rskott p� ers�ttningen betalas.

Fr�gan vem som slutligt skall st� f�r kostnaden avg�rs i enlighet med

vad som g�ller f�r r�t teg�ngskostnaderna i vattenm�let.

F�rr�ttningskostnader m.m.

7 � Annan sak�gare �n deltagare har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r sina

kostnader vid f�rr�ttning. P� ers�ttningen skall utg� r�nta efter sex procent

fr�n dagen f�r beslutet till dess betalning sker.

F�rr�ttningsm�n och gode m�n har r�tt till ers�ttning enligt best�mmel�

ser som meddelas av regeringen.

Ers�ttning till sakkunniga enligt 12 kap. 8 � best�ms av f�rr�ttningsman�

nen.

8 � Till f�rr�ttningskostnader h�nf�rs

1. ers�ttning till f�rr�ttningsm�n, gode m�n och s akkunniga,
2. kung�relsekostnader, ers�ttning till aktf�rvarare och andra kostnader

som �r n�dv�ndiga f�r f�rr�ttningen,

3. ers�ttning f�r kostnader som avses i 7 � f�rsta s tycket,

4. ers�ttning f�r skador som avses i 12 kap. 24 �,
5. kostnad f�r f�rr�ttning som avses i 12 kap. 28 � f�rsta stycket.
Om tillst�ndsbeslut meddelas, skall f�rr�ttningskostnaderna f�rdelas

mellan deltagarna i m arkavvattningsf�retaget efter vad som � r sk�ligt.

Inst�lls f�rr�ttningen, skall s�kanden betala de kostnader som har upp�

kommit, om inte s�rskilda omst�ndigheter f�ranleder att betalningsskyl�

digheten f�rdelas mellan samtliga sak�gare eller vissa av dem. Om den
Inst�llda f�rr�ttningen har inletts p� grund av ett beslut vid en fastighets�

reglering, skall dock kostnaderna anses som f�rr�ttningskostnader vid

fastighetsregleringen.

Om kammarkollegiet beg�r ompr�vning av ett markavvattningsf�retag,

skall staten svara f�r f�rr�ttningskostnaderna.

705

45-SFS 1983

�

SFS 1983:291

S�som s�kande anses �ven den som har f�renat sig med s�kanden om

f�retaget samt den p� vilkens beg�ran f�retaget har givits en st�rre omfatt�

ning �n vad s�kanden har beg�rt.

9 � S�kanden �r skyldig att p� anmodan av f�rr�ttningsmannen betala
f�rskott p� f�rr�ttningskostnader.

�vriga kostnader
10 � I �renden hos regeringen om ianspr�ktagande av str�mfall enligt 2

kap. 8 � skall s�kanden svara f�r samtliga kostnader.

I �renden hos l�nsstyrelsen om f�rdelning av ers�ttning skall den ers�tt�

ningsskyldige svara f�r samtliga kostnader.

F�rsta och andra styckena g�ller inte om annat f�ljer vid en motsvaran�

de till�mpning av 18 kap . 6 eller 8 � r�tteg�ngsbalken.

Fr�gor om ers�ttning enligt denna paragraf pr�vas av vattendomstolen.

11 � F�retagaren skall med b elopp som l�nsstyrelsen best�mmer betala

kostnaderna f�r

1. tillsyn som avses i 18 kap. 1 � andra stycket,
2. unders�kningar som avses i 18 kap. 2 � andr a stycket andra mening�

en,

3. besiktning enligt 18 kap. 3 �.

12 � Den som har ans�kt om besiktning enligt 18 ka p. 4 � skall betala

kostnaderna f�r besiktningen med belopp som l�nsstyrelsen best�mmer.

Om besiktningsmannen beg�r det, �r den som har gjort ans�kan �ven
skyldig att betala f�rskott p� kostnaderna f�r besiktningen.

13 � L�nsstyrelsens beslut enligt 11 och 12 �� f�r verkst�llas.

21 kap. Ansvar, handr�ckning m. m.

1 � Till b�ter eller f�ngelse i h�gst tv� �r d�m s den som upps�tligen eller
av oaktsamhet

1. bryter mot 4 k ap. 1 � f�rsta eller andra stycket eller 4 kap. 4 � andra

meningen,

2. bryter mot villkor eller f�reskrifter som har meddelats i samband med

tillst�nd till et t vattenf�retag enligt denna eller �ldre lag eller i samband
med godk�nnande av arbeten enligt 4 kap. 4 �, lagligf�rklaring enligt 4 kap.

5 � eller pr�vning enligt 14 kap. 5 � f�rsta stycket eller motsvarande �ldre

best�mmelser eller i samb and med pr�vning enligt 15 kap.,

3. �sidos�tter skyldigheten att underh�lla en vattenanl�ggning eller

bryter mot 17 kap. 2 S,

4. underl�ter att fullg�ra vad som �ligger honom enligt 18 kap. 2 � f�rsta

stycket,

5. bryter mot f�reskrifter som har meddelats enligt 19 kap. 2 eller 3 �.
1 ringa fall d�ms inte till ansvar.

Till ansvar enligt f�rsta stycket d�ms inte om a nsvar f�r g�rningen kan

706

�d�mas enligt brottsbalken.

�

I lagen (1950:596) om r�tt till fiske finns best�mmelser om straff och

SFS 1983:291

andra p�f�ljder f�r den som �vertr�der fiskef�rbud som har meddelats
enligt denna eller �ldre lag.

2 � Till b�ter d�ms den som upps�tligen eller av oaktsamhet underl�ter
att fullg�ra vad som �ligger honom enligt 4 kap . 3 � tredje stycket.

3 � Om n�gon har beg�tt en g�rning som avses i 1 � f� rsta stycket 1-3
eller 5, f�r l�nsstyrelsen vid vite f�rel�gga honom att vidta r�ttelse. S�dant
f�rel�ggande f�r ocks� meddelas om n�gon inte har iakttagit vad som g�ller

enligt 19 kap. 1 � f�rs ta stycket.

Om tillst�ndet till e tt vattenf�retag har f�rfallit enligt 15 kap. 2 �, f�r

l�nsstyrelsen vid vite f�rel�gga tillst�ndshavaren att riva ut en med st�d av
tillst�ndet uppf�rd vattenanl�ggning som kan skada allm�nna eller enskilda
intressen.

4 � I fall som avses i 3 � f�r vattendomstolen meddela handr�ckning. I
fr�ga om s�dan handr�ckning finns best�mmelser i 17 � handr �ckningsla�
gen (1981:847). Utslag i s�da nt m�l �verklagas hos vatten�verdomstolen.

Om allm�nna i ntressen ber�rs, g�rs ans�kan om handr�ckning av l�ns�

styrelsen.

22 kap. Slutbest�mmelser

1 � Lagens best�mmelser om fastighet g�ller ocks� gruvor utom i fall

som avses i 5 kap. 2 � tr edje stycket.

2 � Ett vattenf�retag skall anses ber�ra en viss fastighet

1. n�r ett yrkande framst�lls om skyldighet f�r fastighetens �gare att

delta i f�retaget,

2. n�r fastigheten eller dess vatten tas i anspr�k f�r f�retaget eller f�r en

anl�ggning i samband med f�retaget,

3. n�r f�retaget kan medf�ra skador p� mark eller vatten som tillh�r

fastigheten, p� byggnader eller anl�ggningar som finns p� fastigheten eller

p� fastighetens anv�ndningss�tt.

3 � Om s�kerhet som skall st�llas enligt denna lag inte har godk�nts av

den till vars f�rm�n den st�lls, skall s�kerheten pr�vas av l�nsstyrelsen.

Borgen f�r godk�nnas av l�nsstyrelsen endast om borgensmannen sva�

rar som f�r egen skuld och, om flera har tecknat borgen, de svarar solida�
riskt.

Staten, kommuner, landstingskommuner och kommunalf�rbund beh��

ver inte st�lla s�kerhet.

4 � Om n�gon so m f�rberedelse f�r ett vattenf�retag vill unders�ka en
fastighet, f�r l�nsstyrelsen f�reskriva att tilltr�de till fastigheten skall l�m�

nas under en viss tid. L�nsstyrelsen f�r �ven meddela f�rbud vid vite att

flytta eller skada vattenm�rken, observationsr�r eller n�got annat som

beh�vs f�r unders�kningen.

Unders�kningen skall utf�ras s� att minsta skada och intr�ng v�llas. 1

707

�

SFS 1983:291

tr�dg�rdar och liknande planteringar f�r tr�d inte skadas eller f�llas utan

�garens samtycke eller medgivande av l�nsstyrelsen.

F�r skador och intr�ng som har uppkommit genom en unders�kning

enligt f�rsta stycket utg�r ers�ttning. Talan om ers�ttning skall v�ckas vid
den fastighetsdomstol inom vars omr�de fastigheten �r bel�gen.

L�nsstyrelsen kan fordra att den som skall utf�ra unders�kningen st�ller

s�kerhet f�r framtida ers�ttningsanspr�k innan arbetet p�b�ijas.

L�nsstyrelsen f�r f�rordna att ett beslut enligt f�rsta stycket f�rsta

meningen f�r verkst�llas �ven om beslutet �verklagas, om s�kerhet st�lls

enligt Q�rde stycket.

5 � P� beg�ran av n�gon som vill utf�ra et t vattenf�retag men som �nnu

inte har ans�kt om tillst�nd f�r vattendomstolen f�rordna en sakkunnig att
p� f�retagarens bekostnad g�ra n�dv�ndiga unders�kningar. Om under�
s�kningarna avser f�retagets inverkan p� det allm�nna fiskeintresset, skall
som sakkunnig f�rordnas den som fiskeristyrelsen f�resl�r.

6 � L�nsstyrelsens beslut enligt denna lag f�r �verklagas hos kammarr�t�

ten genom besv�r, om beslutet avser

1. f�rordnande av f�rr�ttningsman enligt 12 kap.,
2. f�rordnande om unders�kningar som avses i 18 kap. 2 � andra

stycket eller av besiktningsman enligt 18 kap. 3 eller 4 �,

3. kostnader som anges i 20 kap. 11 eller 12 �,
4. pr�vning av s�kerhet enligt 3 � detta kapitel,
5. f�rel�ggande enligt 2 kap. 9 � tredje stycket, 19 kap. 1 � tredje

stycket, 21 kap. 3 � eller f�rbud enligt detta kapitels 4 � f�rsta stycket.

I �vrigt f�r l�nsstyrelsens beslut enligt denna lag och beslut av annan

myndighet �n regeringen enligt 19 kap. 3 � �verklagas hos regeringen

genom besv�r.

7 � �r flera fastigheter f�r husbehovsf�rbrukning beroende av samma
grundvattentillg�ng, skall vattnet f�rdelas mellan dem efter vad som �r

sk�ligt, om fastighetemas behov inte kan t�ckas helt. H�rvid skall iakttas

att fastighet inte f�r ber�vas vatten, vartill den med h�nsyn till l�ge och

naturlig beskaffenhet, �ldre bebyggelse eller andra omst�ndigheter b�r

anses ha f�retr�de.

F�rdelning som har �gt rum med st�d av f�rsta stycket f�r j�mkas, om

�ndrade f�rh�llanden har intr�tt.

8 � Vattendomstolarna skall i den utstr�ckning regeringen f�rordnar f�ra

f�rteckning �yer vattenf�retag inom domsomr�det (vattenbok).

Om ikrafttr�dande: av denna lag f�reskrivs i s�rskild lag.

P� regeringens v�gnar

OLOF PALME

OVE RAINER

708

(Justitiedepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom miljörätten

Miljöbalk (1998:808)

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Jobbar du med miljörättsliga frågor? JP Infonets tjänster ger dig en komplett bevakning av miljörätten. Oavsett om du jobbar med frågor om små enskilda avlopp eller tillståndsfrågor som rör gigantiska miljöfarliga verksamheter hittar du all information du behöver hos oss. Se allt inom miljörätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1983:291

Viktiga lagar inom miljörätten

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Om Lagboken.se