SFS 1981:1323

Start / Miljörätt / Miljöbalk (1998:808) / SFS 1981:1323

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">         </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1981:1323 om �ndring i lagen (1971:289) om allm�nna utkom fr�n trycket f�rvaltningsdomstolar; den 29 december 1981 utf�rdad den 1 7 december 1981. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att 14, 18 och 20 �� lagen (1971:289) om a llm�nna f�rval tningsdomstolai^ skall ha nedan angivna lydelse. Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och me d den dag d� denna lag tr�der i kraft. 1 � Regeringsr�tten �r, i enlighet med vad i regeringsformen s�gs, h�gsta allm�nna f�rvaltningsdomstol. Den har sitt s�te i Stockholm. Kammarr�tterna �r allm�nna f�rvaltningsdomstolar n�rmast under rege� ringsr�tten. Kammarr�tterna �r kammarr�tten i Stockholm, kammarr�tten i G�te� borg, kammarr�tten i Sundsvall och kammarr�tten i J �nk�ping. L�nsr�tterna och mellankommunala skatter�tten �r allm�nna f�rvalt� ningsdomstolar n�rmast under kammarr�tterna. I vaije l�n finns en l�ns� r�tt. Mellankommunala skatter�tten har sitt s�te i Stockholm. Regeringsr�tten 2 � Regeringsr�tten pr�var 1. besv�r �ver kammarr�tts beslut enligt f�rvaltningsprocesslagen (1971:291), 2. besv�r �ver annat beslut i f�rvaltnin gs�rende som enligt lag eller av ' Prop. 1981/82:39. JuU 1981/82:22, rskr 1981/82:108. Lagen omtryckt 1979:165. 2531 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:1323 riksdagen beslutad f�rfattning eller enligt instruktion f�r kammarr�tterna anf�res hos domstolen. Om regeringsr�ttens beh�righet att pr�va ans�kningar om resning och �terst�llande av f�rsutten tid finns best�mmelser i 11 kap. 11 � regerin gs� formen. 3 � Regeringsr�tten best�r av aderton regeringsr�d eller det h�gre antal som av s�rskilda sk�l finnes erforderligt. Minst tv� tredjedelar av antalet regeringsr�d skall vara lagfarna. Regeringsr�den f�r icke inneha eller ut�va annat �mbete. Regeringsr�d utn�mnes av regeringen. Regeringen f�rordnar ett av rege� ringsr�den att vara domstolens ordf�rande. Om regeringsr�ds tj�nstg�ring i lagr �det �r s�rskilt f�reskrivet. 4 � Regeringsr�tten �r delad i tv� eller flera avdelningar. Avdelningarna �r lika beh�riga att upptaga m�l som regeringsr�tten handl�gger. Regeringsr�ttens ordf�rande �r ordf�rande p� en avdelning. Ordf�rande p� annan avdelning �r det regeringsr�d som regeringen f�rordnar. 4 a � P� avdelning d�mer fem regeringsr�d. Avdelningen �r dock domf�r med fyra regeringsr�d, om tre av dessa �r ense om slutet. Vid pr�vnin g av ans�kningar om resning eller �terst�llande av f�rsutten tid och vid pr�vning av fr�gor som avses i 28 � f�rvaltningsprocesslagen (1971:291) �r avdelningen domf�r med tre regeringsr�d, om pr�vningen �r av enkel beskaffenhet. Vid b eslut om avvisande av f�r sent inkomna be� sv�r och avskrivning av m�l efter �terkallelse �r avdelningen domf�r med tre regeringsr�d. Vid be handling av fr�gor om pr�vningstillst�nd skall tre regeringsr�d delta. 5 � Finner avdelning vid �verl�ggning till avg�rande av m�l, att den me� ning so m r�der p� avdelningen avviker fr�n r�ttsgrundsats eller lagtolk� ning, som f�rut varit antagen av regeringsr�tten, f�r avdelningen forordna, att m�let eller, om det kan ske, endast viss fr�ga i m�let skall avg�ras av regeringsr�tten i dess helhet. S�dant f�rordnande f�r ocks� meddelas, om det i annat fall �r av s�rskild betydelse f�r r�ttstill�mpningen att m�let eller viss fr�ga avg�res av regeringsr�tten i dess helhet. Har i olika avg�randen av regeringsr�tten kommit till u ttryck mot var� andra stridande �sikter i fr�ga om viss r�ttsgrundsats eller lagtolkning, �ger f�rsta stycket till�mpning endast om avdelningen finner att den r�dan� de meningen avviker fr�n det senast meddelade avg�randet. N�r m�l avg�res av regeringsr�tten i des s helhet, skall alla ledam�terna deltaga i av g�randet, om ej laga hinder m�ter. 6 � N�r avdelning behandlar ans�kan om resning i n�got av regeringsr�t� ten avgjort m�l eller �rende, f�r ledamot, som deltagit i det tidigare avg�� randet, ej tj�nstg�ra p� avdelningen, om domf�rt antal ledam�ter �nd� �r att tillg� inom domstolen. 7 � F�r beredning och f�redragning av m�l i regeringsr�tten finns hos 2532 domstolen s�rskilda tj�nstem�n. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Kammarr�tterna SFS 1981:1323 8 � Kammarr�tt pr�var 1. besv�r som enligt lag eller annan f�rfattning anf�rs hos domstolen, 2. m�l som underst�lls domstolen enligt folkbokf�ringsf�rordningen (1967:198). Regeringen f�rordnar om kammarr�ttemas domkretsar. 9 � Innefattar besv�r �ven fr�ga, som det ankommer p� regering en a tt avg�ra, och finner kammarr�tten fr�gorna ej b�ra avg�ras var f�r sig, skall kammarr�tten med eget utl�tande �verl�mna m�let till regeringens pr�v� ning. 10 � I kammarr�tt finns kammarr�ttspresident, en eller flera kammar� r�ttslagm�n samt kammarr�ttsr�d. De ska ll vara lagfarna. Kammarr�ttspresident, kammarr�ttslagman och kammarr�ttsr�d ut- n�mnes av regeringen. 11 � Kammarr�tt �r delad i avdelningar. Regeringen f�r best�mma att avdelning ska ll vara f�rlagd till annan ort �n den d�r domstolen har sitt s�te. Avdelning best�r av presidenten eller en lagman s�som ordf�rande samt av minst tv� kammarr�ttsr�d, av vil ka en �r vice ordf�rande. Om s�rskild sammans�ttning av kammarr�tt vid behandl ing av m�l om fastighetstaxering finns best�mmelser i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Best�mmelser om s�rskild sammans�ttning vid behandling av kommunalbesv�rsm�l finns i 13 a �. 12 � Kammarr�tt �r domf�r med tre lagfarna ledam�ter. Fler �n fyra lag� farna ledam�ter f�r ej sitta i r�tten. N�r det �r s�rskilt f�reskrivet att n�mndem�n skall ing� i r�tten, �r kam� marr�tt domf�r med tre lagfarna ledam�ter och tv� n�mndem�n. F Her �n fyra lagfarna ledam�ter och tre n�mndem�n f�r i s�dant fall ej sitta i r�tten. Kammarr�tt �r dock domf�r utan n�mndem�n 1. vid pr�vning av besv�r �ver beslut som ej inneb�r att m�let avg� res, 2. vid f�rordnande r�rande saken i avvaktan p� m�le ts avg�rande samt vid annan �tg�rd som avser endast m�ls beredande, 3. vid beslut varigenom domstolen skiljer sig fr�n m�let utan att detta pr�vats i sak. Handl�gges m�l som avses i andra styc ket gemensamt med annat m�l, f�r n�mndem�n deltaga vid handl�ggningen �ven av det senare m�let. Om domf�rh et vid behandling av m�l om fastighetstaxering finns be� st�mmelser i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Best�mmelser om dom� f�rhet vid behandling av kommunalbesv�rsm�l finns i 13 a �. Regeringen best�mmer i vilken omfattning �tg�rd som avser endast m�ls beredande f�r vidtagas av lagfaren ledamot i kammarr�tten eller annan tj�nsteman vid denna. 13 � I kammarr�tt s domkrets skall f�r kammarr�tten finnas n�mndem�n till det antal, som f�reskrives av regeringen. Regeringen fastst�ller f�r var- 2533 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:1323 je l�n inom domkretsen det antal n�mndem�n som skall utses. Kammarr�t� ten f�rdelar tj�nstg�ringen mellan n�mndem�nnen efter samr�d med dem. 13 a � Kammarr�tten skall vid behandling av kommunalbesv�rsm�l be� st� av tre lagfarna ledam�ter och tv� s�dana s�rskilda ledam�ter som an� ges i 13 b � . Kammarr�tten �r dock domf�r utan de s�rskilda ledam�terna i s� dana fall som anges i 12 � a ndra stycket 1-3 samt vid pr �vning av besv�r som uppenbarligen inte kan bifallas. 13 b � Regeringen best�mmer antalet s�rskilda ledam�ter f�r varje kam� marr�tt. De s�rskilda ledam�terna skall ha god k�nnedom om kommunal verksamhet. De f�rordnas av regeringen f�r tre �r. Om en s�rskild ledamot avg�r under tj�nstg�ringstiden, utses en ny leda� mot f�r den tid som �terst�r. �ndras antalet s�rskilda ledam�ter, f�r en ny- tilltr�dande ledamot utses f�r kortare tid �n tre �r. Kammarr�tten f�rdelar tj�nstg�ringen mellan de s�rskilda ledam�terna efter samr�d med dem. L�nsr�tterna 14 L�nsr�tt pr�var 1. m�l enligt skatte-, taxerings-, uppb�rds- och folkbokf�ringsf�rfatt- ningama i den utstr�ckning som �r f�reskrivet i dessa f�rfattningar, 2. m�l enligt socialtj�nstlagen (1980:620), lagen (1980:621) med s�rskil� da best�mmelser om v�rd av unga, lagen (1981:1243) om v�rd av missbru� kare i vissa fall, utl�nningslagen (1980: 376), smittskyddslagen (1968:231), lagen (1970:375) om utl�mning till Danmark, Finland, Island eller Norge f�r verkst�llighet av beslut om v�rd eller behandling och k�rkortslagen (1977:477) i den utstr�ckning som �r f�reskrivet i dessa lagar samt m�l en� ligt 21 kap. f�r�ldrabalken, 3. m�l enligt lagen (1980:1123) om offentlig insyn i s�kerhetsarbetet vid k�rnkraftverken. 15 � I l�nsr�tt finns lagman och, om regeringen inte best�mmer annat, en eller flera r�dm�n. I d e l�nsr�tter som regeringen best�mmer finns ocks� en eller flera chefsr�dm�n. Lagman, chefsr�dman och r�dman skall vara lagfarna. De utn�mnes av regeringen. 16 � L�nsr�tt f�r efter beslut av regeringen vara delad i avdelningar. Av� delning best�r av ordf�rande och minst tv� r�dm�n. Ordf�rande �r lagman� nen eller en chefsr�dman. Om s�rskild sammans�ttning av l�nsr�tt vid behandling av m�l om fas� tighetstaxering finns best�mmelser i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). 2534 ^ Senaste lydelse 1980:1125. � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 � L�nsr�tt �r domf�r med en lagfaren domare och tre n�mndem�n om SFS 1981:1323 inte annat f�ljer av 18 �. Fler �n fyra n�mndem�n f�r inte sitta i r� tten. Om domf�rhet vid behandling av m�l om fastighetstaxering finns, f�r� utom i 18 �, best�mmelser i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Regeringen best�mmer hur m�nga n�mndem�n som skall finnas i v aije l�n f�r tj�nstg�ring i l�nsr�tten. L�nsr�tten f�rdelar tj�nstg�ringen mellan n�mndem�nnen efter samr�d med dem. 18 L�nsr�tt �r domf�r med en lagfaren domare ensam 1. n�r �tg�rd som avser endast m�ls beredande vidtages, 2. vid s �dant f�rh�r med vittne eller sakkunnig som beg�rts av annan l�nsr�tt samt vid s�dant f�rh�r i �r ende enligt utl�nningslagen (1980:376) som beg�rts med st�d av 57 � samma lag, 3. vid be slut som avser endast r�ttelse av felr�kning, felskrivning eller annat uppenbart f�rbiseende, 4. vid beslut om �terkallelse tills vidare av ett k�rkort, k�rkortstillst�nd eller traktorkort eller om v�gran tills vidare att godk�nna ett utl�ndskt k�r� kort, n�r det �r uppenbart att ett s�dant beslut b�r meddelas, 5. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avg�rande av m�l. Om det inte �r p�kallat av s�rskild anledning att m�let pr�vas av fullsut- ten r� tt, �r l�nsr�tt domf�r med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar pr�vning av m�let i sak. Vad som s�gs i and ra stycket g�ller �ven vid avg�rande av 1. m�l om ut d�mande av vite, 2. m�l enligt beviss�kringslagen (1975:1027) f�r skatte- och avgiftspro� cessen, enligt lagen (1978:880) om betalningss�kring f�r skatter, tullar och avgifter, om besiktning enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), om handlings u ndantagande fr�n taxeringsrevision, skatterevision eller annan granskning och om befrielse fr�n skyldighet att l�mna kontrolluppgift en� ligt taxeringslagen (1956:623), 3. m�l om omedelbart omh�ndertagande enligt 6 � lagen (1980:621) med s�rskilda best�mmelser om v�rd av unga och 8 � lagen (1981:1243) om v�rd ay m issbrukare i vissa fall, 4. m�l enli gt uppb�rds- och folkbokf�ringsf�rfattningama med undan� tag av m�l om ar betsgivares ansvarighet f�r arbetstagares skatt, 5. m�l om uppdelning av taxeringsv�rde enligt 20 ka p. 15 � fa stighets� taxeringslagen (1979:1152), 6. m�l som avser �ndring av taxerad inkomst med h�gst 1 000 kronor, 7. m�l enligt skatte- och taxeringsf�rfattningarna i vilk et beslutet �ver� ensst�mmer med p arternas samst�mmiga mening, 8. m�l om r�ttshj�lp genom offentligt bitr�de i et t �rende hos en annan myndighet, 9. m�l enligt k�rkortslagen (1977:477), om beslutet inneb�r att varning meddelas eller om det �r uppenbart att ett k�rkort, k�rkortstillst�nd eller traktorkort skall �terkallas eller att ett utl�ndskt k�rkort inte skall godk�n� nas, 10. m�l i vilk et saken �r uppenbar. ^Senaste lydelse 1981:282. 2535 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:1323 Vissa best�mmelser om kammarr�tt och l�nsr�tt 19 � N�mndeman i kammarr�tt och l�nsr�tt utses genom val. Val f�rr�t� tas av landstinget eller, om i l�net finns kommun som inte ing�r i lan ds� tingskommun, av landstinget och kommunfullm�ktige med den f�rdelning dem emellan som l�nsstyrelsen best�mmer efter befolkningstalen. I Got� lands l�n f�rr�ttas val av kommunfullm�ktige i Gotla nds kommun. Valet skall vara proportionellt, om det beg�rs av minst s� m�nga leda� m�ter som motsvarar den kvot, som erh�lls om antalet n�rvarande leda� m�ter delas med det antal personer som valet avser, �kad med 1. Om f�r� farandet vid s�dant proportionellt val �r s�rskilt f�reskrivet. N�r val av de n�mndem�n som ing�r i l�nsr�tt vid behandling av m�l om fastighetstaxering skall ske framg�r av fastighetstaxeringslagen (1979: 1152). Av de �vriga n�mndem�nnen i l�nsr�tt och av n�mndem�nnen i kammarr�tt v�ljs halva antalet vart tredje �r. Regeringen f�r f�r visst l�n f�rordna att n�mndem�n i kammarr�tt skall v�ljas bland dem som f�r samma mandatperiod har utsetts till n�mndem�n i hovr�tt. N�mndeman i h ovr�tt f�r �ven i an nat fall, om han �r beh�rig d�rtill, tj�nstg�ra som n�mndeman i de n kammarr�tt inom vars domkrets han �r kyrkobokf�rd. 20 � Valbar till n� mndeman i ka mmarr�tt och l�nsr�tt �r myndig svensk medborgare, som �r kyrkobokf�rd i l�ne t och inte har fyllt sjuttio �r. Tj�nsteman vid allm�n f�rvaltningsdomstol, l�nsstyrelse eller under l�nsstyrelse lydande myndighet, l�nsl�kare, bitr�dande l�nsl�kare, lagfa� ren domare, �klagare eller advokat eller annan som har till yrke att f�ra andras talan inf�r r�tta f�r inte vara n�mndeman. N�mndeman i l�nsr�tt f�r inte samtidigt vara n�mndeman i kammarr�tt. Den som har fyllt sextio �r eller uppger annat giltigt hinder �r inte skyl� dig att mottaga uppdrag som n�mndeman. Den som har avg�tt som n�mn� deman �r inte skyldig att mottaga nytt uppdrag f�rr�n efter sex �r. R�tten pr�var sj�lvmant den valdes beh�righet. 21 � N�mndeman i kammarr�tt och l�nsr�ttjjtses f�r sex �r men f�r avg� efter tv� �r. Om n�mndeman i s�dan r�tt visar giltigt hinder, f�r r�tten ent� lediga honom tidigare. Den som har fyllt sextio �r har r�tt att fr�ntr�da uppdraget. Upph�r n�mndeman att vara valbar eller beh�rig, f�rfaller upp� draget. Best�mmelser om mandatperiod f�r s�dan n�mndeman som ing�r i l�ns� r�tt vid behandling av m�l om fastighetstaxering finns i fastighetstaxerings� lagen (1979:1152). N�r ledighet uppkommer, utses ny n�mndeman f�r den tid som �terst�r. �ndras antalet n�mndem�n, f�r nytilltr�dande n�mndeman utses f�r korta� re tid �n som f�ljer av f�rsta stycket. Mellankommunala skatter�tten 2536 22 � Mellankommunala skatter�tten pr�var m�l enligt skatte- och taxe� ringsf�rfattningarna i den utstr�ckning som �r f�reskrivet i d essa f�rfatt� ningar. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 � I mellankommunala skatter�tten finns en eller flera ordf�rande vil- SFS 1981:1323 ka f�rordnas av regeringen f�r en best�md tid. D en som f�rordnas till ord� f�rande skall vara lagfaren. 24 � F�reskrifterna i 17 � f�rsta stycket och 18 � om domf�rhet skall till- l�mpas p� mellankommunala skatter�tten. 25 � N�mndem�nnen i mellankommunala skatter�tten f�rordnas av re� geringen. Till n�mndem�n f�r utses endast myndiga svenska medborga re som inte har fyllt sjuttio �r. Den som �r n�mndeman i mel lankommunala skatter�tten f�r inte samti� digt vara n�mndeman i en kammarr�tt. F�reskrifterna i 20 � andra och fj�rde styckena samt 21 � f�rsta och tredje styckena om beh�righe t och skyldighet att vara n�mndeman skall till�mpas p� mellankommunala skatter�tten. Gemensamma best�mmelser 26 � I fr�ga om omr�s tning i allm �n f�rvaltningsdomstol g�ller best�m� melserna i 1 6 och 29 kap. r�tteg�ngsbalken om omr�s tning i hovr�tt i till� l�mpliga delar. 27 � Allm�n f�rvaltn ingsdomstol sammantr�der p� den ort d�r den har sitt s�te eller d�r avdelning av domstolen �r f�rlagd. N�r det f�religger s�r� skilda sk�l f�r domstolen sammantr�da p� annan ort. 28 � Ledam�ter och f�redragande i allm�n f�rvaltningsdomstol skall va� ra svenska medborgare. Den som �r omyndig eller i konkurstillst�nd f�r in� te ut�va befattning som ledamot eller f�redragande. I fr�ga om n�mnde� m�n i kammarr�tt erna och l�nsr�tterna g�ller 2 0 och 21 �� o ch i fr�ga om n�mndem�n i me llankommunala skatter�tten 25 �. Ledam�ter och f�redragande i allm�n f�r valtningsdomstol skall ha av� lagt domared. De som st�r i s�dant f�rh�llande till varandra som anges i 4 kap. 12 � r�t� teg�ngsbalken f�r inte samtidigt tj�nstg�ra som ledam�ter i allm�n f�rvalt� ningsdomstol. 29 � Regeringen f�r p� beg�ran av allm� n f�rvaltningsdomstol f�rordna s�rskilda sakkunniga f�r viss tid med uppgift att tillhandag� domstolen med utl�tanden. 30 � Vid allm�n f�rvaltningsdomstol finns kansli. Denna lag� tr�der i kraft den 1 juli 1979. M�l som vid ikrafttr�dandet �r anh�ngi gt hos l�nss katter�tt, fastighets� taxeringsr�tt eller l�nsr�tt pr�vas av l�nsr�tt. 1979:165. 2537 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:829px;height:1262px;"> <img width="829" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:1323 Om uppdrag att vara n�mndeman i l�nsskatter�tt, fastighetstaxeringsr�tt eller l�nsr�tt inte �r f�rfallet och inte heller har upph �rt den 30 juni 1979, skall uppdraget fr�n och m ed den 1 juli 1979 avse l�nsr�tt. Denna lag� tr�der i kraft tv� veckor efter den dag, d� lagen enligt uppgift p� den har utkommit fr�n trycket i Svensk f�rfattningssamling. �ldre best�mmelser skall dock till�mpas i fr�ga om fastighetstaxering �r 1980 och tidigare. Denna lag'' tr�der i kraft den I janu ari 1982. P� regeringens v�gnar CARL AXEL PETRI Jan Forsstr�m (Justitiedepartementet) � 1981:282. ' 1981:1323. � </div> </div>

Lag

SFS 1981:1323

om �ndring i lagen (1971:289) om allm�nna

utkom fr�n trycket

f�rvaltningsdomstolar;

den 29 december 1981

utf�rdad den 1 7 december 1981.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att 14, 18 och 20 �� lagen (1971:289)

om a llm�nna f�rval tningsdomstolai^ skall ha nedan angivna lydelse. Till
f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och me d den dag d�

denna lag tr�der i kraft.

1 � Regeringsr�tten �r, i enlighet med vad i regeringsformen s�gs, h�gsta

allm�nna f�rvaltningsdomstol. Den har sitt s�te i Stockholm.

Kammarr�tterna �r allm�nna f�rvaltningsdomstolar n�rmast under rege�

ringsr�tten.

Kammarr�tterna �r kammarr�tten i Stockholm, kammarr�tten i G�te�

borg, kammarr�tten i Sundsvall och kammarr�tten i J �nk�ping.

L�nsr�tterna och mellankommunala skatter�tten �r allm�nna f�rvalt�

ningsdomstolar n�rmast under kammarr�tterna. I vaije l�n finns en l�ns�
r�tt. Mellankommunala skatter�tten har sitt s�te i Stockholm.

Regeringsr�tten

2 � Regeringsr�tten pr�var

1. besv�r �ver kammarr�tts beslut enligt f�rvaltningsprocesslagen

(1971:291),

2. besv�r �ver annat beslut i f�rvaltnin gs�rende som enligt lag eller av

' Prop. 1981/82:39. JuU 1981/82:22, rskr 1981/82:108.

Lagen omtryckt 1979:165.

2531

�

SFS 1981:1323 riksdagen

beslutad f�rfattning eller enligt instruktion f�r kammarr�tterna

anf�res hos domstolen.

Om regeringsr�ttens beh�righet att pr�va ans�kningar om resning och

�terst�llande av f�rsutten tid finns best�mmelser i 11 kap. 11 � regerin gs�

formen.

3 � Regeringsr�tten best�r av aderton regeringsr�d eller det h�gre antal

som av s�rskilda sk�l finnes erforderligt. Minst tv� tredjedelar av antalet

regeringsr�d skall vara lagfarna. Regeringsr�den f�r icke inneha eller ut�va
annat �mbete.

Regeringsr�d utn�mnes av regeringen. Regeringen f�rordnar ett av rege�

ringsr�den att vara domstolens ordf�rande.

Om regeringsr�ds tj�nstg�ring i lagr �det �r s�rskilt f�reskrivet.

4 � Regeringsr�tten �r delad i tv� eller flera avdelningar. Avdelningarna

�r lika beh�riga att upptaga m�l som regeringsr�tten handl�gger.

Regeringsr�ttens ordf�rande �r ordf�rande p� en avdelning. Ordf�rande

p� annan avdelning �r det regeringsr�d som regeringen f�rordnar.

4 a � P� avdelning d�mer fem regeringsr�d. Avdelningen �r dock domf�r
med fyra regeringsr�d, om tre av dessa �r ense om slutet.

Vid pr�vnin g av ans�kningar om resning eller �terst�llande av f�rsutten

tid och vid pr�vning av fr�gor som avses i 28 � f�rvaltningsprocesslagen

(1971:291) �r avdelningen domf�r med tre regeringsr�d, om pr�vningen �r
av enkel beskaffenhet. Vid b eslut om avvisande av f�r sent inkomna be�
sv�r och avskrivning av m�l efter �terkallelse �r avdelningen domf�r med
tre regeringsr�d. Vid be handling av fr�gor om pr�vningstillst�nd skall tre
regeringsr�d delta.

5 � Finner avdelning vid �verl�ggning till avg�rande av m�l, att den me�

ning so m r�der p� avdelningen avviker fr�n r�ttsgrundsats eller lagtolk�
ning, som f�rut varit antagen av regeringsr�tten, f�r avdelningen forordna,

att m�let eller, om det kan ske, endast viss fr�ga i m�let skall avg�ras av

regeringsr�tten i dess helhet. S�dant f�rordnande f�r ocks� meddelas, om

det i annat fall �r av s�rskild betydelse f�r r�ttstill�mpningen att m�let eller

viss fr�ga avg�res av regeringsr�tten i dess helhet.

Har i olika avg�randen av regeringsr�tten kommit till u ttryck mot var�

andra stridande �sikter i fr�ga om viss r�ttsgrundsats eller lagtolkning,
�ger f�rsta stycket till�mpning endast om avdelningen finner att den r�dan�

de meningen avviker fr�n det senast meddelade avg�randet.

N�r m�l avg�res av regeringsr�tten i des s helhet, skall alla ledam�terna

deltaga i av g�randet, om ej laga hinder m�ter.

6 � N�r avdelning behandlar ans�kan om resning i n�got av regeringsr�t�

ten avgjort m�l eller �rende, f�r ledamot, som deltagit i det tidigare avg��

randet, ej tj�nstg�ra p� avdelningen, om domf�rt antal ledam�ter �nd� �r

att tillg� inom domstolen.

7 � F�r beredning och f�redragning av m�l i regeringsr�tten finns hos

2532

domstolen s�rskilda tj�nstem�n.

�

Kammarr�tterna

SFS 1981:1323

8 � Kammarr�tt pr�var

1. besv�r som enligt lag eller annan f�rfattning anf�rs hos domstolen,

2. m�l som underst�lls domstolen enligt folkbokf�ringsf�rordningen

(1967:198).

Regeringen f�rordnar om kammarr�ttemas domkretsar.

9 � Innefattar besv�r �ven fr�ga, som det ankommer p� regering en a tt
avg�ra, och finner kammarr�tten fr�gorna ej b�ra avg�ras var f�r sig, skall

kammarr�tten med eget utl�tande �verl�mna m�let till regeringens pr�v�
ning.

10 � I kammarr�tt finns kammarr�ttspresident, en eller flera kammar�

r�ttslagm�n samt kammarr�ttsr�d. De ska ll vara lagfarna.

Kammarr�ttspresident, kammarr�ttslagman och kammarr�ttsr�d ut-

n�mnes av regeringen.

11 � Kammarr�tt �r delad i avdelningar. Regeringen f�r best�mma att
avdelning ska ll vara f�rlagd till annan ort �n den d�r domstolen har sitt
s�te.

Avdelning best�r av presidenten eller en lagman s�som ordf�rande samt

av minst tv� kammarr�ttsr�d, av vil ka en �r vice ordf�rande.

Om s�rskild sammans�ttning av kammarr�tt vid behandl ing av m�l om

fastighetstaxering finns

best�mmelser i

fastighetstaxeringslagen

(1979:1152). Best�mmelser om s�rskild sammans�ttning vid behandling av

kommunalbesv�rsm�l finns i 13 a �.

12 � Kammarr�tt �r domf�r med tre lagfarna ledam�ter. Fler �n fyra lag�
farna ledam�ter f�r ej sitta i r�tten.

N�r det �r s�rskilt f�reskrivet att n�mndem�n skall ing� i r�tten, �r kam�

marr�tt domf�r med tre lagfarna ledam�ter och tv� n�mndem�n. F Her �n

fyra lagfarna ledam�ter och tre n�mndem�n f�r i s�dant fall ej sitta i r�tten.

Kammarr�tt �r dock domf�r utan n�mndem�n

1. vid pr�vning av besv�r �ver beslut som ej inneb�r att m�let avg� res,
2. vid f�rordnande r�rande saken i avvaktan p� m�le ts avg�rande samt

vid annan �tg�rd som avser endast m�ls beredande,

3. vid beslut varigenom domstolen skiljer sig fr�n m�let utan att detta

pr�vats i sak.

Handl�gges m�l som avses i andra styc ket gemensamt med annat m�l,

f�r n�mndem�n deltaga vid handl�ggningen �ven av det senare m�let.

Om domf�rh et vid behandling av m�l om fastighetstaxering finns be�

st�mmelser i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Best�mmelser om dom�

f�rhet vid behandling av kommunalbesv�rsm�l finns i 13 a �.

Regeringen best�mmer i vilken omfattning �tg�rd som avser endast m�ls

beredande f�r vidtagas av lagfaren ledamot i kammarr�tten eller annan

tj�nsteman vid denna.

13 � I kammarr�tt s domkrets skall f�r kammarr�tten finnas n�mndem�n

till det antal, som f�reskrives av regeringen. Regeringen fastst�ller f�r var-

2533

�

SFS 1981:1323

je l�n inom domkretsen det antal n�mndem�n som skall utses. Kammarr�t�

ten f�rdelar tj�nstg�ringen mellan n�mndem�nnen efter samr�d med dem.

13 a � Kammarr�tten skall vid behandling av kommunalbesv�rsm�l be�

st� av tre lagfarna ledam�ter och tv� s�dana s�rskilda ledam�ter som an�

ges i 13 b � .

Kammarr�tten �r dock domf�r utan de s�rskilda ledam�terna i s� dana

fall som anges i 12 � a ndra stycket 1-3 samt vid pr �vning av besv�r som

uppenbarligen inte kan bifallas.

13 b � Regeringen best�mmer antalet s�rskilda ledam�ter f�r varje kam�

marr�tt. De s�rskilda ledam�terna skall ha god k�nnedom om kommunal
verksamhet. De f�rordnas av regeringen f�r tre �r.

Om en s�rskild ledamot avg�r under tj�nstg�ringstiden, utses en ny leda�

mot f�r den tid som �terst�r. �ndras antalet s�rskilda ledam�ter, f�r en ny-
tilltr�dande ledamot utses f�r kortare tid �n tre �r.

Kammarr�tten f�rdelar tj�nstg�ringen mellan de s�rskilda ledam�terna

efter samr�d med dem.

L�nsr�tterna

L�nsr�tt pr�var

1. m�l enligt skatte-, taxerings-, uppb�rds- och folkbokf�ringsf�rfatt-

ningama i den utstr�ckning som �r f�reskrivet i dessa f�rfattningar,

2. m�l enligt socialtj�nstlagen (1980:620), lagen (1980:621) med s�rskil�

da best�mmelser om v�rd av unga, lagen (1981:1243) om v�rd av missbru�

kare i vissa fall, utl�nningslagen (1980: 376), smittskyddslagen (1968:231),

lagen (1970:375) om utl�mning till Danmark, Finland, Island eller Norge

f�r verkst�llighet av beslut om v�rd eller behandling och k�rkortslagen

(1977:477) i den utstr�ckning som �r f�reskrivet i dessa lagar samt m�l en�
ligt 21 kap. f�r�ldrabalken,

3. m�l enligt lagen (1980:1123) om offentlig insyn i s�kerhetsarbetet vid

k�rnkraftverken.

15 � I l�nsr�tt finns lagman och, om regeringen inte best�mmer annat, en
eller flera r�dm�n. I d e l�nsr�tter som regeringen best�mmer finns ocks�
en eller flera chefsr�dm�n.

Lagman, chefsr�dman och r�dman skall vara lagfarna. De utn�mnes av

regeringen.

16 � L�nsr�tt f�r efter beslut av regeringen vara delad i avdelningar. Av�
delning best�r av ordf�rande och minst tv� r�dm�n. Ordf�rande �r lagman�
nen eller en chefsr�dman.

Om s�rskild sammans�ttning av l�nsr�tt vid behandling av m�l om fas�

tighetstaxering finns best�mmelser i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

2534

^ Senaste lydelse 1980:1125.

�

17 � L�nsr�tt �r domf�r med en lagfaren domare och tre n�mndem�n om

SFS 1981:1323

inte annat f�ljer av 18 �. Fler �n fyra n�mndem�n f�r inte sitta i r� tten.

Om domf�rhet vid behandling av m�l om fastighetstaxering finns, f�r�

utom i 18 �, best�mmelser i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Regeringen best�mmer hur m�nga n�mndem�n som skall finnas i v aije

l�n f�r tj�nstg�ring i l�nsr�tten. L�nsr�tten f�rdelar tj�nstg�ringen mellan
n�mndem�nnen efter samr�d med dem.

L�nsr�tt �r domf�r med en lagfaren domare ensam

1. n�r �tg�rd som avser endast m�ls beredande vidtages,

2. vid s �dant f�rh�r med vittne eller sakkunnig som beg�rts av annan

l�nsr�tt samt vid s�dant f�rh�r i �r ende enligt utl�nningslagen (1980:376)
som beg�rts med st�d av 57 � samma lag,

3. vid be slut som avser endast r�ttelse av felr�kning, felskrivning eller

annat uppenbart f�rbiseende,

4. vid beslut om �terkallelse tills vidare av ett k�rkort, k�rkortstillst�nd

eller traktorkort eller om v�gran tills vidare att godk�nna ett utl�ndskt k�r�

kort, n�r det �r uppenbart att ett s�dant beslut b�r meddelas,

5. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avg�rande av m�l.
Om det inte �r p�kallat av s�rskild anledning att m�let pr�vas av fullsut-

ten r� tt, �r l�nsr�tt domf�r med en lagfaren domare ensam vid beslut som

inte innefattar pr�vning av m�let i sak.

Vad som s�gs i and ra stycket g�ller �ven vid avg�rande av
1. m�l om ut d�mande av vite,

2. m�l enligt beviss�kringslagen (1975:1027) f�r skatte- och avgiftspro�

cessen, enligt lagen (1978:880) om betalningss�kring f�r skatter, tullar och

avgifter, om besiktning enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), om

handlings u ndantagande fr�n taxeringsrevision, skatterevision eller annan
granskning och om befrielse fr�n skyldighet att l�mna kontrolluppgift en�
ligt taxeringslagen (1956:623),

3. m�l om omedelbart omh�ndertagande enligt 6 � lagen (1980:621) med

s�rskilda best�mmelser om v�rd av unga och 8 � lagen (1981:1243) om
v�rd ay m issbrukare i vissa fall,

4. m�l enli gt uppb�rds- och folkbokf�ringsf�rfattningama med undan�

tag av m�l om ar betsgivares ansvarighet f�r arbetstagares skatt,

5. m�l om uppdelning av taxeringsv�rde enligt 20 ka p. 15 � fa stighets�

taxeringslagen (1979:1152),

6. m�l som avser �ndring av taxerad inkomst med h�gst 1 000 kronor,
7. m�l enligt skatte- och taxeringsf�rfattningarna i vilk et beslutet �ver�

ensst�mmer med p arternas samst�mmiga mening,

8. m�l om r�ttshj�lp genom offentligt bitr�de i et t �rende hos en annan

myndighet,

9. m�l enligt k�rkortslagen (1977:477), om beslutet inneb�r att varning

meddelas eller om det �r uppenbart att ett k�rkort, k�rkortstillst�nd eller

traktorkort skall �terkallas eller att ett utl�ndskt k�rkort inte skall godk�n�

nas,

10. m�l i vilk et saken �r uppenbar.

^Senaste lydelse 1981:282.

2535

�

SFS 1981:1323

Vissa best�mmelser om kammarr�tt och l�nsr�tt

19 � N�mndeman i kammarr�tt och l�nsr�tt utses genom val. Val f�rr�t�

tas av landstinget eller, om i l�net finns kommun som inte ing�r i lan ds�
tingskommun, av landstinget och kommunfullm�ktige med den f�rdelning
dem emellan som l�nsstyrelsen best�mmer efter befolkningstalen. I Got�
lands l�n f�rr�ttas val av kommunfullm�ktige i Gotla nds kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det beg�rs av minst s� m�nga leda�

m�ter som motsvarar den kvot, som erh�lls om antalet n�rvarande leda�
m�ter delas med det antal personer som valet avser, �kad med 1. Om f�r�

farandet vid s�dant proportionellt val �r s�rskilt f�reskrivet.

N�r val av de n�mndem�n som ing�r i l�nsr�tt vid behandling av m�l om

fastighetstaxering skall ske framg�r av fastighetstaxeringslagen (1979:

1152). Av de �vriga n�mndem�nnen i l�nsr�tt och av n�mndem�nnen i
kammarr�tt v�ljs halva antalet vart tredje �r.

Regeringen f�r f�r visst l�n f�rordna att n�mndem�n i kammarr�tt skall

v�ljas bland dem som f�r samma mandatperiod har utsetts till n�mndem�n
i hovr�tt. N�mndeman i h ovr�tt f�r �ven i an nat fall, om han �r beh�rig

d�rtill, tj�nstg�ra som n�mndeman i de n kammarr�tt inom vars domkrets

han �r kyrkobokf�rd.

20 � Valbar till n� mndeman i ka mmarr�tt och l�nsr�tt �r myndig svensk

medborgare, som �r kyrkobokf�rd i l�ne t och inte har fyllt sjuttio �r.

Tj�nsteman vid allm�n f�rvaltningsdomstol, l�nsstyrelse eller under

l�nsstyrelse lydande myndighet, l�nsl�kare, bitr�dande l�nsl�kare, lagfa�
ren domare, �klagare eller advokat eller annan som har till yrke att f�ra

andras talan inf�r r�tta f�r inte vara n�mndeman.

N�mndeman i l�nsr�tt f�r inte samtidigt vara n�mndeman i kammarr�tt.
Den som har fyllt sextio �r eller uppger annat giltigt hinder �r inte skyl�

dig att mottaga uppdrag som n�mndeman. Den som har avg�tt som n�mn�

deman �r inte skyldig att mottaga nytt uppdrag f�rr�n efter sex �r.

R�tten pr�var sj�lvmant den valdes beh�righet.

21 � N�mndeman i kammarr�tt och l�nsr�ttjjtses f�r sex �r men f�r avg�

efter tv� �r. Om n�mndeman i s�dan r�tt visar giltigt hinder, f�r r�tten ent�
lediga honom tidigare. Den som har fyllt sextio �r har r�tt att fr�ntr�da

uppdraget. Upph�r n�mndeman att vara valbar eller beh�rig, f�rfaller upp�

draget.

Best�mmelser om mandatperiod f�r s�dan n�mndeman som ing�r i l�ns�

r�tt vid behandling av m�l om fastighetstaxering finns i fastighetstaxerings�

lagen (1979:1152).

N�r ledighet uppkommer, utses ny n�mndeman f�r den tid som �terst�r.

�ndras antalet n�mndem�n, f�r nytilltr�dande n�mndeman utses f�r korta�

re tid �n som f�ljer av f�rsta stycket.

Mellankommunala skatter�tten

2536

22 � Mellankommunala skatter�tten pr�var m�l enligt skatte- och taxe�
ringsf�rfattningarna i den utstr�ckning som �r f�reskrivet i d essa f�rfatt�

ningar.

�

23 � I mellankommunala skatter�tten finns en eller flera ordf�rande vil-

SFS 1981:1323

ka f�rordnas av regeringen f�r en best�md tid. D en som f�rordnas till ord�

f�rande skall vara lagfaren.

24 � F�reskrifterna i 17 � f�rsta stycket och 18 � om domf�rhet skall till-
l�mpas p� mellankommunala skatter�tten.

25 � N�mndem�nnen i mellankommunala skatter�tten f�rordnas av re�

geringen. Till n�mndem�n f�r utses endast myndiga svenska medborga re

som inte har fyllt sjuttio �r.

Den som �r n�mndeman i mel lankommunala skatter�tten f�r inte samti�

digt vara n�mndeman i en kammarr�tt.

F�reskrifterna i 20 � andra och fj�rde styckena samt 21 � f�rsta och

tredje styckena om beh�righe t och skyldighet att vara n�mndeman skall
till�mpas p� mellankommunala skatter�tten.

Gemensamma best�mmelser

26 � I fr�ga om omr�s tning i allm �n f�rvaltningsdomstol g�ller best�m�

melserna i 1 6 och 29 kap. r�tteg�ngsbalken om omr�s tning i hovr�tt i till�

l�mpliga delar.

27 � Allm�n f�rvaltn ingsdomstol sammantr�der p� den ort d�r den har
sitt s�te eller d�r avdelning av domstolen �r f�rlagd. N�r det f�religger s�r�
skilda sk�l f�r domstolen sammantr�da p� annan ort.

28 � Ledam�ter och f�redragande i allm�n f�rvaltningsdomstol skall va�

ra svenska medborgare. Den som �r omyndig eller i konkurstillst�nd f�r in�

te ut�va befattning som ledamot eller f�redragande. I fr�ga om n�mnde�
m�n i kammarr�tt erna och l�nsr�tterna g�ller 2 0 och 21 �� o ch i fr�ga om
n�mndem�n i me llankommunala skatter�tten 25 �.

Ledam�ter och f�redragande i allm�n f�r valtningsdomstol skall ha av�

lagt domared.

De som st�r i s�dant f�rh�llande till varandra som anges i 4 kap. 12 � r�t�

teg�ngsbalken f�r inte samtidigt tj�nstg�ra som ledam�ter i allm�n f�rvalt�

ningsdomstol.

29 � Regeringen f�r p� beg�ran av allm� n f�rvaltningsdomstol f�rordna

s�rskilda sakkunniga f�r viss tid med uppgift att tillhandag� domstolen

med utl�tanden.

30 � Vid allm�n f�rvaltningsdomstol finns kansli.

Denna lag� tr�der i kraft den 1 juli 1979.

M�l som vid ikrafttr�dandet �r anh�ngi gt hos l�nss katter�tt, fastighets�

taxeringsr�tt eller l�nsr�tt pr�vas av l�nsr�tt.

1979:165.

2537

�

SFS 1981:1323

Om uppdrag att vara n�mndeman i l�nsskatter�tt, fastighetstaxeringsr�tt

eller l�nsr�tt inte �r f�rfallet och inte heller har upph �rt den 30 juni 1979,
skall uppdraget fr�n och m ed den 1 juli 1979 avse l�nsr�tt.

Denna lag� tr�der i kraft tv� veckor efter den dag, d� lagen enligt uppgift

p� den har utkommit fr�n trycket i Svensk f�rfattningssamling.

�ldre best�mmelser skall dock till�mpas i fr�ga om fastighetstaxering �r

1980 och tidigare.

Denna lag'' tr�der i kraft den I janu ari 1982.

P� regeringens v�gnar

CARL AXEL PETRI

Jan Forsstr�m
(Justitiedepartementet)

� 1981:282.

' 1981:1323.

�

;

Viktiga lagar inom miljörätten

Miljöbalk (1998:808)

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Jobbar du med miljörättsliga frågor? JP Infonets tjänster ger dig en komplett bevakning av miljörätten. Oavsett om du jobbar med frågor om små enskilda avlopp eller tillståndsfrågor som rör gigantiska miljöfarliga verksamheter hittar du all information du behöver hos oss. Se allt inom miljörätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1981:1323

Viktiga lagar inom miljörätten

JP Infonets miljörättsliga tjänster

Om Lagboken.se