Arbetsrättslig beredskapslag;
SFS 1987:1262
Utkom från trycket
utfärdad den 17 december 1987.
den 30 december 1987
Enligt riksdagens beslut' föreskrivs följande.
1 § Kommer riket i krig, skall best ämmelserna i 5�9 §§ tillämpas.
2 § Regeringen får föreskriva att 5-9 §§ helt elle r delvis skall tillämpas
från den tidpunkt som regeringen bestämmer
1. om riket är i krigsfara,
2. om det råder sådan a utomordentliga förhållanden som är föranledda
av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i.
Föreskrift enligt första stycket måste inom en månad underställas riks
dagen. Pågår inte riksmöte, räknas tiden från det nästa möte börjar. Före
skriften upphör att gälla, om den inte underställs riksdagen i rätt tid eller
om riksdagen inte godkänner den inom två månader från underställningen.
Prop. 1986/87: 165, AU 198 7/88: 4, rskr. 9.
3723
¬
SFS 1987:1262
3 § Under den tid 5�9 §§ tillämpas gäller inte sådana föreskrifter som
har meddelats i annan lag eller författning, om de strider mot dessa bestäm
melser eller mot vad som har förordnats med stöd av dem.
Förekommer i lag elle r annan författning en hänvisning till en föreskrift
som har ersatts av en föreskrift som tillämpas på grund av denna lag, skall
hänvisningen avse den nya föreskriften.
4 § Föreligger inte längre sådana förhållanden som anges i 1 § eller 2 §
första stycket, skall regeringen föreskriva att bestämmelserna i 5-9 §§ inte
skall tillämpas.
5 § Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, lagen
(1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, lagen
(1982:80) om anställningsskydd, semesterlagen (1977:480) och lagen
(1978:410) om r ätt till ledighet f ör vård av barn, m. m., tillämpas med de
ändringar och tillägg som anges i en till denna lag fogad förteckning
(bilaga).
6 § När denna lag skall tillämpas, gäller inte lagen (1974:981) om arbets
tagares rätt till ledighet för utbildning, lagen (1979: 1184) om rätt till ledi g
het för vissa föreningsuppdrag i skolan och lagen (1986:163 ) om rätt till
ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare.
7 § Regeringen far föreskriva förbud mot fackliga stridsåtgärder och
förordna om fortsatt giltighet av kollektivavtal och om tvångsskiljedom
eller vidta andra liknande åtgärder, om en arbetstvist hotar att medföra
eller har medfört en öppen arbetskonflikt som kan skada totalförsvaret.
8 § Utöver vad som a nges i 5 § får regeringen i de där angivna lagarna, i
annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och
i lagen (1974:371) om rättegången i a rbetstvister föreskriva sådana änd
ringar och tillägg som behövs för att tillgodose totalförsvarets behov.
9 § Har det i ett kollektivavtal tagits in bestämmelse som strider mot en
föreskrift som har meddelats i eller med stöd av denna lag, får regeringen
förklara att bestämmelsen är utan verkan, om den kan medföra skada för
totalförsvaret.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 198 8.
På regeringens vägnar
INGVAR CARLSSON
INGELA THAL�0N
(Arbetsmarknadsdepartementet)
3724
¬
Bilaga
SFS 1987:1262
Förteckning enligt 5 §
1. Lagen (1976:580) om medbestämmande i a rbetslivet
I fråga om lagen (1976:580) om medbestäm mande i arbetslivet skall
dels 35 och 37 §§ inte tillämpas,
dels 4,5, 11, 12, 14, 16, 21, 34, 36, 38, 5 6 och 69 §§ ha följande lydelse,
dels nya föreskrifter, betecknade 53 §, införas av följande lydelse.
4 § Avtal är ogiltigt i den mån de t innebär att rättighet eller skyldighet
enligt denna lag upphäves eller inskränkes.
Utan hinder av första stycket få genom kollektivavtal göras avvikelse
från föreskrifterna i 11, 12, 14 , 19-22 och 28 §§, 29 § tredje meningen, 33,
34, 36, 38 -40 §§, 43 § andra stycket samt 64 och 65 §§.
I kollektivavtal får också föreskrivas längre gående fredsplikt än 41 och
44 §§ anger samt längre gående skadeståndsansvar än som följer av denna
lag.
5 § Vad i denna lag föreskrives innebär icke rätt för part till insyn i
sådana förhållanden hos motpart, som har betydelse för förestående eller
redan utbruten arbetskonflikt, eller rätt till inflytande över motpartens
beslut rörande sådan konflikt.
Föreskrifterna i 11, 12, 19, 34, 38 och 39 §§ äger tillämpning även när
kollektivavtal tillfälligt icke g äller.
11 § Innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av sin verksam
het, skall han på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisation i
förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal. Detsamma skall
iakttagas innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av arbets
dier anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör organisationen.
Om det behövs för att undvika störningar i produktionen eller andra
liknande påfrestningar til l skada för totalförsvaret eller om andra synnerli
ga skäl föranleder de t, får arbetsgivaren fatta och verkställa beslut innan
han har fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt första stycket.
12 § När arbetstagarorganisation som avses i 11 § påkallar det, skall
arbetsgivare även i ann at fall än där anges förhandla med o rganisationen
innan han fattar eller v erkställer beslut, som rör medlem i organis ationen.
Om det behövs för att undvika störningar i produktionen eller andra
liknande påfrestningar till skada för totalförsvaret eller om andra särskilda
skäl föranleder det, får arbetsgivaren dock fatta och verkställa beslutet
innan han har fullgjort sin förhandlingsskyldighet.
14 § Finns lokal arbetstagarorganisation, skall förhandlingskyldigheten
enligt 11 -13 §§ fullgöras i första hand genom förhandling med de nna.
Uppnås icke enighet vid förhandling enligt första s tycket, skall arbetsgi
varen på beg äran förhandla även med central arbetstagarorganisation, om
hinder inte möter på grund av beredskapsförhållandena.
3725
¬
SFS 1987:1262
Bilaf>a
16 § Part som vill förhandla skall göra framställning hos motparten om
förhandling. Om motparten begär det, skall framställningen vara skriftlig
och ange den fråga om vilken förhandling p åkallas.
Förhandling skall hållas snarast möjligt efter det att framställning om
förhandling har gjorts. Det ankommer i övrigt på parterna a tt bestämma tid
och plats för förhandlingssammanträde.
Förhandling skal! bedrivas skyndsamt. Om part begär det, skall föras
protokoll som justeras av båda parter. Enas parterna ej om annat, skall
förhandling anses avslutad, när part som har fullgjort sin förhandlingsskyl
dighet har givit motparten skriftligt besked om att han frånträder förhand
lingen.
21 § Part som skall lämna information har rätt till förhandling med mot
parten om tystnadsplikt rörande den information som skall lämnas. Om
förhandlingen avser information enligt 19 §, äger 14 § motsvarande
tillämpning.
Uppnås icke enighet vid förhandling enligt första stycket, kan parten
väcka talan vid doms tol om tystnadsplikt. Domstolen skall förordna om
tystnadsplikt i den mån det kan antas att det annars skulle föreligga risk för
skada för totalförsvaret eller väsentlig skada för part eller annan.
Har part påkallat förhandling om tystnadsplikt gäller till dess frågan har
blivit slutligt avgjord den tystnadsplikt som han kräver.
34 § Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation, som
är bundna av samma kollektivavtal, tvist om medlems arbetsskyldighet
enligt avtal, gäller organisationens mening till dess tvisten har slutligt
prövats.
Om det behövs för att undvika störningar i produktionen eller andra
liknande påfrestningar till skada för totalförsvaret eller föreligger enligt
arbetsgivarens uppfattning andra synnerliga skäl mot att omtvistat arbete
uppskjuts, far arbetsgivaren utan hinder av första stycket kräva att arbetet
utförs enligt hans mening i tv isten. Arbetstagaren är då skyldig att utföra
arbetet. Sådan skyldighet föreligger dock ej, om arbetsgivarens mening i
tvisten är oriktig och arbetsgivaren har insett eller bort inse detta eller om
arbetet innebär fara för liv eller hälsa eller därmed jämförligt hinder möter.
36 § Arbetstagarparlens rätt enligt 33 och 34 §§ tillkommer den avtals
slutande arbetstagarorganisationen och utövas av lokal arbetstagarorgani
sation, om sådan finns. Har central förhandling påkallats, utövas rätten av
den centrala arbetstagarorganisationen.
38 § Innan arbetsgivare beslutar att låta någon utföra visst arbete för
hans räkning eller i hans verksamhet utan att denne därvid skall vara
arbetstagare hos honom, skall han på eget initiativ förhandla med arbetsta-
garorgani-sation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal f �r
sådant arbete.
Första stycket gäller ej, om arbetet är av kortvarig och tillfällig natur
3726
eller kräver särskild sakkunskap och ej heller om den tilltänkta åtgärden i
¬
Bilaga
SFS 1987:1262
allt väsentligt mot svarar åtgärd som har godtagits av arbetstagarorganisa
tionen. Om organisationen i särskilt fall påkallar det , är arbetsgivaren dock
skyldig att förhandla innan han fattar eller verkställer beslut.
Om det behövs för att undvika störningar i produktionen eller andra
liknande påfrestningar till ska da för totalförsvaret eller om andra synnerli
ga sk äl föranleder det, får arbetsgivaren fatta och verkställa beslut innan
han har fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt första stycket. Påkallas
förhandling enligt andra stycket, är arbetsgivaren på villkor som nu sagts
icke skyldig att uppskjuta beslutet eller verkställigheten till dess förhand
lingsskyldigheten har fullgjorts, ej heller om andra särskilda skäl föreligger
mot uppskov. I fråga om förhandling enligt första och andra styckena äger
14 § motsvarande tillämpning.
53 § En förlikningsman eller förlikningskommission får förbjuda part att
vidta stridsåtgärd medan förlikningsförhandling pågår och under en tid av
högst tio dagar efte r det att en sådan förhandling har förklarats avslutad.
Stridsåtgärd som vidtas i strid mot ett sådant förbud betraktas som olovlig
enligt reglern a i denna lag.
56 § Bryter arbetsgivare eller arbetstagare mot t ystnadsplikt som avses i
denna lag eller utnyttjar han obehörigen vad han u nder sådan tystnadsplikt
har fått kännedom om, skall han ersätta uppkommen skada. Detsamma
gäller om någon åberopar tystnadsplikt i fall som avses 121 §, om kravet ä r
obefogat och parten insett eller bort inse det.
Om n ågon som fö reträder arbetsgivare eller organisation gör sig skyldig
till handling som avses i första stycket, svarar arbetsgivaren eller organisa
tionen för skadan.
I fall som avses i denna paragraf skall ej följa ansvar enligt 20 kap. 3 §
brottsbalken.
69 § Föreskrifterna i 33, 34 och 39 §§ utgör icke hinder mot beslut enligt
15 kap. rättegångsbalken.
2. Lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen
I fråga om lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på
arbetsplatsen skall 5 och 9 §§ ha följande lydels e.
5 § Uppkommer fråga om ändring av facklig förtroendemans arbetsför
hållanden eller anstäl lningsvillkor, skall arbetsgivaren minst två veckor i
förväg va rsla den lokala arbetstagarorganisationen och underrätta förtro
endemannen. Föreligger hinder härför, skall varsel och underrättelse i
stället lämnas så snart det kan ske. Skyldighet att lämna varsel och under
rättelse föreligger ej vid sådan ändring som utgör ett normall led i förtroen
demannens arbete och icke försämrar hans möjligheter att fullgöra det
fackliga uppdraget.
Den lokala arbetstagarorganisationen och förtroendemannen har rätt till
överläggning med arbetsgivaren om åtgärd som avses i första stycket.
3727
¬
SFS 1987:1262
Bilada
Sådan överläggning skall påkallas s enast en vecka efter det att varsel eller
underrättelse lämnades. Har överläggning påkallats, får arbetsgivaren icke
vidta den tilltänkta åtgärden förrän tillfälle till överläggning har lämnats.
Detta gäller dock inte, om ett uppskov med beslutet skulle föranleda
störningar i produ ktionen eller andra liknande påfrestningar till skada för
totalförsvaret.
9 § Uppkommer tvist om tillämpning på en facklig förtroendeman av 1,
3. 4, 6 eller 7 § eller 8 § första stycket eller kollektivavtalsbestämmelse
som med stöd av 2 § andra stycket har trätt i stället för 1, 6 eller 7 § eller
8 § första stycket, gäller den lokala arbetstagarorganisationens mening om
lagens eller kollektivavtalets rätta innebörd intill dess tvisten har slutligt
prövats. I kollektivavtal som har trätt i lagens ställe kan föreskr ivas att
arbetstagarparlens bestämmanderätt i stället skall tillkomma huvudorg ani
sationen.
Utan hinder av första stycket kan arbetsgivaren vägra sådan ledighet
som medför risk för störningar i produktionen eller andra liknande påfrest
ningar till skada för totalförsvaret, säkerheten på arbetsplatsen, viktiga
samhällsfunktioner i övrigt eller d ärmed jämförliga intressen.
3. I fråga om lagen (1982:80) om anställningsskydd skall
dels 25-27 och 32 §§ inte tillämp as,
dels 2, 3, 5, 7, 8, 16, 22, 33 och 34 §§ ha följan de lydelse.
2 § Finns det i annan lag eller i förordning som har meddelats med stöd
av lag särskilda föreskrifter som avviker från denna lag, gäller de föreskrif
terna.
Avtal är ogiltiga i den mån de upphäver eller inskränker arbetstagarnas
rättigheter enligt denna lag. Genom kollektivavtal som har slutits eller
godkänts av en central arbetstagarorganisation får dock göras avvikelser
från 5, 6, II, 15, 21, 22, 28, 33, 40 och 41 §§. Den närmare beräkningen av
förmåner som avses i 12 § samt avvikelser från bestämmelserna i 30 §,
såvitt gäller besked enligt 15 §, liksom bestämmelserna i 30 och 31 §§,
såvitt gäller den lokala arbetstagarorganisationens rättigheter, får också
bestämmas på det sä ttet.
Avtal om avvik elser från reglerna i 2 1 § får träffas även utanför kollek
tivavtalsförhållanden, om avta let innebär att kollektivavtal som med stöd
av andra stycket har träffats för verksamhetsområdet skall tillämpas.
När efter bemyndigande av en central arbetstagarorganisation ett lokalt
kollektivavtal har träffats om avvikelser från 22 fi får avtalet tillämpas i
fråga om uppsägning av arbetstagare som vid uppsägningstidens slut är
äldre än 57 och ett halvt år bara om arbetsgivaren får den centrala arbetsta
garorganisationens medgivande till varje enskild uppsägning.
En arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal enligt andra stycket
får tillämpa avtalet även på arbet stagare som inte är medlemmar av den
avtalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsätts i arbete som av-
3728
ses med avtalet.
¬
Bilaga
SFS 1987:1262
3 § Vid tillämpning av 11, 15, 22 och 39 §§ gäller följande särskilda
bestämmelser om beräkning av anställningstid;
1. En arbetstagare, som byter anställning genom att övergå från en
arbetsgivare till en annan, får i den senare anställningen tillgodoräkna sig
också tiden i den förra, om arbetsgivarna vid tidpunkten för övergången
tillhör samma koncern.
2. En arbetstag are, som byter anställning i samband med att ett företag
eller en del av ett företag övergår från en arbetsgivare till en annan, får
tillgodoräkna sig tiden hos den förre arbetsgivaren när anställningstid skall
beräknas hos den senare.
3. Om det sker flera sådana byten av anställning som avses i 1 -2, får
arbetstagaren räkna samman anställningstiderna hos alla arbetsgivarna.
Vid tillä mpning av 22 och 39 §§ får arbetstagaren tillgodoräkna sig en
extra anställningsmånad för varje anställningsmånad som arbetstagaren
har påbörjat efter fyllda 45 år. Sammanlagt får arbetstagaren dock tillgodo
räkna sig högst 60 sådana extra anställningsmånader.
5 § Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fall:
1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det behövs för att
tillgodose tota lförsvarets behov av arbetskraft eller om det föranleds av
arbetets särskilda beskaffenhet.
2. Avtal för viss tid som a vser vikariat, praktikarbete eller feriearbete.
3. Avtal för viss tid, dock sammanlagt högst sex månader under två år,
om det föranleds av tillfällig arbetsanhopning.
4. Avtal som gäller för tiden till dess arbetstagaren skall böija värnplikts
tjänstgöring eller annan därmed jämförlig tjänstgöring, som skall pågå mer
än tre månader.
5. Avtal för viss tid som avs er anställning efter pensionering, om arbets
tagaren har uppnått den ål der som medför skyldighet att avgå från anställ
ningen me d ålderspension eller, om någon sådan avgångsskyldighet inte
finns, när arbetstagaren har fyllt 65 år.
7 § Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad.
Saklig grund föreligger ej om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren
bereder arbetstaga ren annat arbete hos sig. Vid bedömande av vad som
skäligen kan krävas av arbetsgivaren skall beaktas intresset av att tillgodo
se totalförsvarets produktionsbehov.
Om uppsägningen beror på förhållanden som hänför sig till arbetstagaren
personligen, får den inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgi
varen h ar känt till mer än en månad innan underrättelse lämnades enligt
30 §, Har arbetsgivaren underlåtit att underrätta, räknas tiden i stället från
tidpunkten för uppsägningen.
8 § Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara skriftlig.
I uppsägningsbeskedet skall arbetsgivaren ange vad arbetstagaren skall
iaktta för det fall att arbetstagaren vill göra gällande att uppsägningen är
ogiltig eller yrka skadestånd med anledning av uppsägningen.
3729
¬
SFS 1987:1262
Bilaga
16 § Besked enligt 15 § skall vara skriftligt.
I beskedet skall arbe tsgivaren ange vad arbetstagaren skall iaktta för det
fall att ar betstagaren vill föra talan om att anställningsavtalet skall förkla
ras gälla tills vidare eller yrka skadestånd för brott mot 4 § första stycke t.
Beskedet skall lämnas till arbetstagaren personligen. �r det inte skäligt
att kräva detta, får beskedet i stället sändas i rekommenderat brev till
arbetstagarens senast kända adress.
22 § Vid uppsägning på grund av arbetsbrist skall arbetsgivaren iaktta
följande turordningsregler.
Arbetstagarnas plats i turordningen bestäms med utgångspunkt i varje
arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Arbetstaga
re med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med korta
re a nställningstid. Vid lika anställni ngstid ger högre ålder företräde. Kan
en arbetstagare endast efter omplacering beredas fortsatt arbete hos ar
betsgivaren, gäller som förutsättning för företräde enligt turordningen att
arbetstagaren har tillräckliga kvalifikati oner för det fortsatta arbetet. Vid
den bedömningen skall bea ktas även intresset att tillgodose totalförsvarets
produktionsbehov.
Har arbetsgivaren flera driftsenheter, fastställs turordningen för vaije
enhet för sig. Om arbetsgivaren är eller brukar vara bunden av kollektivav
tal, fastställs en särskild turordning för vaije avtalsområde. Finns det i ett
sådant fall flera driftsenheter på samma ort, skall inom en arbetstagarorga
nisations avtalsområde fastställas en gemensam turordning för samtliga
enheter på orten, om organisationen begär det senast vid förhandlingar
enligt 29 §.
33 § En arbetsgivare, som vill att en arbetstagare skall lämna sin anställ
ning när arbetstagaren uppnår den ålder som medför skyldighet at t avgå
med ålderspension eller, om någon sådan avgångsskyldighet inte finns, vid
fyllda 65 år, skall skriftligen ge arbetstagaren besked om detta minst en
månad i förväg.
Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare skall lämna sin anställning i
samband med att arbetstagaren får rätt till hel förtidspension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkr ing, skall arbetsgivaren skriftligen ge arbets
tagaren besked om detta så snart arbetsgivaren har fått kännedom om
pensionsbeslutet.
En arbetstagare som är anställd tills vidare och har uppnått den ålder
som anges i första stycket har inte rätt till längre uppsägningstid än en
månad och ha r inte heller företrädesrätt enligt 22 och 23 §§ .
34 § Om en arb etstagare sägs upp utan saklig grund, skall uppsägning en
förklaras ogiltig på yrkande av arbetstagaren. Detta gäller dock ej, om
uppsägningen angrips endast därför att den strider mot turordningsregler.
Om ett yrkande om ogiltigförklaring framställs, kan domstol besluta att
anställningen trots uppsägningen skall bestå tills tvisten har slutligt av
gjorts. Har domstol meddelat ett sådant beslut, får arbetsgivaren inte
3730
avstänga arbetstagaren från arbete på grund av de omständigheter som har
¬
Bilaga
SFS 1987:1262
föranlett uppsägningen. Arbetstagaren har rätt till lön och a ndra förmåner
enligt 12-14 §§ så länge anställningen består.
4, Sem esterlagen (1977:480)
I fr åga om semesterlagen (1977:480) skall 4, 11 och 12 §§ ha följande
lydelse.
4 § Arbetstagare har rätt till tjugofem semesterdagar varje semesterår
utom i fall som avses i 5 och 27 §§.
Om det behövs för att tillgodose totalförsvarets behov av arbetskraft, får
arbetsgivaren beslut a att arbetstagaren skall få ut semesterledighet till ett
mindre antal dagar, lägst tio. Den rätt till semester som därigenom inte kan
utnyttjas skall anses sparad till des s förhållandena medger att ledigheten
utnyttjas. Efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare får
sparad semesterrätt tas ut i form av s emesterersättning.
Under semesterledighet skall arbetstagare ha semesterlön i den mån han
har tjänat in sådan un der intjänandeåret.
Arbetstagare får avstå från rätt till semes terledighet som ej är förenad
med semesterlön.
11 § Har beslut om förläggning av semesterledighet träffats på annat sätt
än genom överenskommelse med arbetstagare eller företrädare för honom,
skall arbe tsgivaren underrätta arbetstagaren om beslutet. Underrättelsen
skall lämnas senast två veckor före ledighetens början. När särskilda skäl
föreligger får den lämnas s enare.
12 § Om ej annat har avtalats, skall s emesterledigheten förläggas så att
arbetstagaren får en ledighetsperio d av minst två veckor i följd.
5. La gen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m.
I fråga om lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m.
skall 1 § ha följande lydelse.
I § Arbetstagare har som förälder rätt till ledighet från sin anställning
enligt bestämmelserna i denna lag. Sådan rätt har även arbetstagare som
a. utan att vara för älder är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett
barn,
b. har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem,
c. stadigvarande sammanbor med förälder och som är eller har varit gift
njed eller har eller haft barn med föräldern.
Regeringen får genom föreskrifter inskränka rätten till ledighet enligt
denna lag, om det kr ävs för att tillgodose totalförsvarets behov.
3731
¬