SFS 1987:1262

Start / Ordning och säkerhet / Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262) / SFS 1987:1262

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">          </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Arbetsr�ttslig beredskapslag; SFS 1987:1262 Utkom fr�n trycket utf�rdad den 17 december 1987. den 30 december 1987 Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande. 1 � Kommer riket i krig, skall best �mmelserna i 59 �� till�mpas. 2 � Regeringen f�r f�reskriva att 5-9 �� helt elle r delvis skall till�mpas fr�n den tidpunkt som regeringen best�mmer 1. om riket �r i krigsfara, 2. om det r�der s�dan a utomordentliga f�rh�llanden som �r f�ranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i. F�reskrift enligt f�rsta stycket m�ste inom en m�nad underst�llas riks� dagen. P�g�r inte riksm�te, r�knas tiden fr�n det n�sta m�te b�rjar. F�re� skriften upph�r att g�lla, om den inte underst�lls riksdagen i r�tt tid eller om riksdagen inte godk�nner den inom tv� m�nader fr�n underst�llningen. Prop. 1986/87: 165, AU 198 7/88: 4, rskr. 9. 3723 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:1262 3 � Under den tid 59 �� till�mpas g�ller inte s�dana f�reskrifter som har meddelats i annan lag eller f�rfattning, om de strider mot dessa best�m� melser eller mot vad som har f�rordnats med st�d av dem. F�rekommer i lag elle r annan f�rfattning en h�nvisning till en f�reskrift som har ersatts av en f�reskrift som till�mpas p� grund av denna lag, skall h�nvisningen avse den nya f�reskriften. 4 � F�religger inte l�ngre s�dana f�rh�llanden som anges i 1 � eller 2 � f�rsta stycket, skall regeringen f�reskriva att best�mmelserna i 5-9 �� inte skall till�mpas. 5 � Lagen (1976:580) om medbest�mmande i arbetslivet, lagen (1974:358) om facklig f�rtroendemans st�llning p� arbetsplatsen, lagen (1982:80) om anst�llningsskydd, semesterlagen (1977:480) och lagen (1978:410) om r �tt till ledighet f �r v�rd av barn, m. m., till�mpas med de �ndringar och till�gg som anges i en till denna lag fogad f�rteckning (bilaga). 6 � N�r denna lag skall till�mpas, g�ller inte lagen (1974:981) om arbets� tagares r�tt till ledighet f�r utbildning, lagen (1979: 1184) om r�tt till ledi g� het f�r vissa f�reningsuppdrag i skolan och lagen (1986:163 ) om r�tt till ledighet f�r grundl�ggande svenskundervisning f�r invandrare. 7 � Regeringen far f�reskriva f�rbud mot fackliga strids�tg�rder och f�rordna om fortsatt giltighet av kollektivavtal och om tv�ngsskiljedom eller vidta andra liknande �tg�rder, om en arbetstvist hotar att medf�ra eller har medf�rt en �ppen arbetskonflikt som kan skada totalf�rsvaret. 8 � Ut�ver vad som a nges i 5 � f�r regeringen i de d�r angivna lagarna, i annan lag som g�ller f�rh�llandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och i lagen (1974:371) om r�tteg�ngen i a rbetstvister f�reskriva s�dana �nd� ringar och till�gg som beh�vs f�r att tillgodose totalf�rsvarets behov. 9 � Har det i ett kollektivavtal tagits in best�mmelse som strider mot en f�reskrift som har meddelats i eller med st�d av denna lag, f�r regeringen f�rklara att best�mmelsen �r utan verkan, om den kan medf�ra skada f�r totalf�rsvaret. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 198 8. P� regeringens v�gnar INGVAR CARLSSON INGELA THAL�N (Arbetsmarknadsdepartementet) 3724 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Bilaga SFS 1987:1262 F�rteckning enligt 5 � 1. Lagen (1976:580) om medbest�mmande i a rbetslivet I fr�ga om lagen (1976:580) om medbest�m mande i arbetslivet skall dels 35 och 37 �� inte till�mpas, dels 4,5, 11, 12, 14, 16, 21, 34, 36, 38, 5 6 och 69 �� ha f�ljande lydelse, dels nya f�reskrifter, betecknade 53 �, inf�ras av f�ljande lydelse. 4 � Avtal �r ogiltigt i den m�n de t inneb�r att r�ttighet eller skyldighet enligt denna lag upph�ves eller inskr�nkes. Utan hinder av f�rsta stycket f� genom kollektivavtal g�ras avvikelse fr�n f�reskrifterna i 11, 12, 14 , 19-22 och 28 ��, 29 � tredje meningen, 33, 34, 36, 38 -40 ��, 43 � andra stycket samt 64 och 65 ��. I kollektivavtal f�r ocks� f�reskrivas l�ngre g�ende fredsplikt �n 41 och 44 �� anger samt l�ngre g�ende skadest�ndsansvar �n som f�ljer av denna lag. 5 � Vad i denna lag f�reskrives inneb�r icke r�tt f�r part till insyn i s�dana f�rh�llanden hos motpart, som har betydelse f�r f�rest�ende eller redan utbruten arbetskonflikt, eller r�tt till inflytande �ver motpartens beslut r�rande s�dan konflikt. F�reskrifterna i 11, 12, 19, 34, 38 och 39 �� ger till�mpning �ven n�r kollektivavtal tillf�lligt icke g �ller. 11 � Innan arbetsgivare beslutar om viktigare f�r�ndring av sin verksam� het, skall han p� eget initiativ f�rhandla med arbetstagarorganisation i f�rh�llande till vilken han �r bunden av kollektivavtal. Detsamma skall iakttagas innan arbetsgivare beslutar om viktigare f�r�ndring av arbets� dier anst�llningsf�rh�llandena f�r arbetstagare som tillh�r organisationen. Om det beh�vs f�r att undvika st�rningar i produktionen eller andra liknande p�frestningar til l skada f�r totalf�rsvaret eller om andra synnerli� ga sk�l f�ranleder de t, f�r arbetsgivaren fatta och verkst�lla beslut innan han har fullgjort sin f�rhandlingsskyldighet enligt f�rsta stycket. 12 � N�r arbetstagarorganisation som avses i 11 � p�kallar det, skall arbetsgivare �ven i ann at fall �n d�r anges f�rhandla med o rganisationen innan han fattar eller v erkst�ller beslut, som r�r medlem i organis ationen. Om det beh�vs f�r att undvika st�rningar i produktionen eller andra liknande p�frestningar till skada f�r totalf�rsvaret eller om andra s�rskilda sk�l f�ranleder det, f�r arbetsgivaren dock fatta och verkst�lla beslutet innan han har fullgjort sin f�rhandlingsskyldighet. 14 � Finns lokal arbetstagarorganisation, skall f�rhandlingskyldigheten enligt 11 -13 �� fullg�ras i f�rsta hand genom f�rhandling med de nna. Uppn�s icke enighet vid f�rhandling enligt f�rsta s tycket, skall arbetsgi� varen p� beg �ran f�rhandla �ven med central arbetstagarorganisation, om hinder inte m�ter p� grund av beredskapsf�rh�llandena. 3725 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:1262 Bilaf>a 16 � Part som vill f�rhandla skall g�ra framst�llning hos motparten om f�rhandling. Om motparten beg�r det, skall framst�llningen vara skriftlig och ange den fr�ga om vilken f�rhandling p �kallas. F�rhandling skall h�llas snarast m�jligt efter det att framst�llning om f�rhandling har gjorts. Det ankommer i �vrigt p� parterna a tt best�mma tid och plats f�r f�rhandlingssammantr�de. F�rhandling skal! bedrivas skyndsamt. Om part beg�r det, skall f�ras protokoll som justeras av b�da parter. Enas parterna ej om annat, skall f�rhandling anses avslutad, n�r part som har fullgjort sin f�rhandlingsskyl� dighet har givit motparten skriftligt besked om att han fr�ntr�der f�rhand� lingen. 21 � Part som skall l�mna information har r�tt till f�rhandling med mot� parten om tystnadsplikt r�rande den information som skall l�mnas. Om f�rhandlingen avser information enligt 19 �, �ger 14 � motsvarande till�mpning. Uppn�s icke enighet vid f�rhandling enligt f�rsta stycket, kan parten v�cka talan vid doms tol om tystnadsplikt. Domstolen skall f�rordna om tystnadsplikt i den m�n det kan antas att det annars skulle f�religga risk f�r skada f�r totalf�rsvaret eller v�sentlig skada f�r part eller annan. Har part p�kallat f�rhandling om tystnadsplikt g�ller till dess fr�gan har blivit slutligt avgjord den tystnadsplikt som han kr�ver. 34 � Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation, som �r bundna av samma kollektivavtal, tvist om medlems arbetsskyldighet enligt avtal, g�ller organisationens mening till dess tvisten har slutligt pr�vats. Om det beh�vs f�r att undvika st�rningar i produktionen eller andra liknande p�frestningar till skada f�r totalf�rsvaret eller f�religger enligt arbetsgivarens uppfattning andra synnerliga sk�l mot att omtvistat arbete uppskjuts, far arbetsgivaren utan hinder av f�rsta stycket kr�va att arbetet utf�rs enligt hans mening i tv isten. Arbetstagaren �r d� skyldig att utf�ra arbetet. S�dan skyldighet f�religger dock ej, om arbetsgivarens mening i tvisten �r oriktig och arbetsgivaren har insett eller bort inse detta eller om arbetet inneb�r fara f�r liv eller h�lsa eller d�rmed j�mf�rligt hinder m�ter. 36 � Arbetstagarparlens r�tt enligt 33 och 34 �� tillkommer den avtals� slutande arbetstagarorganisationen och ut�vas av lokal arbetstagarorgani� sation, om s�dan finns. Har central f�rhandling p�kallats, ut�vas r�tten av den centrala arbetstagarorganisationen. 38 � Innan arbetsgivare beslutar att l�ta n�gon utf�ra visst arbete f�r hans r�kning eller i hans verksamhet utan att denne d�rvid skall vara arbetstagare hos honom, skall han p� eget initiativ f�rhandla med arbetsta- garorgani-sation i f�rh�llande till vilken han �r bunden av kollektivavtal f �r s�dant arbete. F�rsta stycket g�ller ej, om arbetet �r av kortvarig och tillf�llig natur 3726 eller kr�ver s�rskild sakkunskap och ej heller om den tillt�nkta �tg�rden i � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Bilaga SFS 1987:1262 allt v�sentligt mot svarar �tg�rd som har godtagits av arbetstagarorganisa� tionen. Om organisationen i s�rskilt fall p�kallar det , �r arbetsgivaren dock skyldig att f�rhandla innan han fattar eller verkst�ller beslut. Om det beh�vs f�r att undvika st�rningar i produktionen eller andra liknande p�frestningar till ska da f�r totalf�rsvaret eller om andra synnerli� ga sk �l f�ranleder det, f�r arbetsgivaren fatta och verkst�lla beslut innan han har fullgjort sin f�rhandlingsskyldighet enligt f�rsta stycket. P�kallas f�rhandling enligt andra stycket, �r arbetsgivaren p� villkor som nu sagts icke skyldig att uppskjuta beslutet eller verkst�lligheten till dess f�rhand� lingsskyldigheten har fullgjorts, ej heller om andra s�rskilda sk�l f�religger mot uppskov. I fr�ga om f�rhandling enligt f�rsta och andra styckena �ger 14 � motsvarande till�mpning. 53 � En f�rlikningsman eller f�rlikningskommission f�r f�rbjuda part att vidta strids�tg�rd medan f�rlikningsf�rhandling p�g�r och under en tid av h�gst tio dagar efte r det att en s�dan f�rhandling har f�rklarats avslutad. Strids�tg�rd som vidtas i strid mot ett s�dant f�rbud betraktas som olovlig enligt reglern a i denna lag. 56 � Bryter arbetsgivare eller arbetstagare mot t ystnadsplikt som avses i denna lag eller utnyttjar han obeh�rigen vad han u nder s�dan tystnadsplikt har f�tt k�nnedom om, skall han ers�tta uppkommen skada. Detsamma g�ller om n�gon �beropar tystnadsplikt i fall som avses 121 �, om kravet � r obefogat och parten insett eller bort inse det. Om n �gon som f� retr�der arbetsgivare eller organisation g�r sig skyldig till handling som avses i f�rsta stycket, svarar arbetsgivaren eller organisa� tionen f�r skadan. I fall som avses i denna paragraf skall ej f�lja ansvar enligt 20 kap. 3 � brottsbalken. 69 � F�reskrifterna i 33, 34 och 39 �� utg�r icke hinder mot beslut enligt 15 kap. r�tteg�ngsbalken. 2. Lagen (1974:358) om facklig f�rtroendemans st�llning p� arbetsplatsen I fr�ga om lagen (1974:358) om facklig f�rtroendemans st�llning p� arbetsplatsen skall 5 och 9 �� ha f�ljande lydels e. 5 � Uppkommer fr�ga om �ndring av facklig f�rtroendemans arbetsf�r� h�llanden eller anst�l lningsvillkor, skall arbetsgivaren minst tv� veckor i f�rv�g va rsla den lokala arbetstagarorganisationen och underr�tta f�rtro� endemannen. F�religger hinder h�rf�r, skall varsel och underr�ttelse i st�llet l�mnas s� snart det kan ske. Skyldighet att l�mna varsel och under� r�ttelse f�religger ej vid s�dan �ndring som utg�r ett normall led i f�rtroen� demannens arbete och icke f�rs�mrar hans m�jligheter att fullg�ra det fackliga uppdraget. Den lokala arbetstagarorganisationen och f�rtroendemannen har r�tt till �verl�ggning med arbetsgivaren om �tg�rd som avses i f�rsta stycket. 3727 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:1262 Bilada S�dan �verl�ggning skall p�kallas s enast en vecka efter det att varsel eller underr�ttelse l�mnades. Har �verl�ggning p�kallats, f�r arbetsgivaren icke vidta den tillt�nkta �tg�rden f�rr�n tillf�lle till �verl�ggning har l�mnats. Detta g�ller dock inte, om ett uppskov med beslutet skulle f�ranleda st�rningar i produ ktionen eller andra liknande p�frestningar till skada f�r totalf�rsvaret. 9 � Uppkommer tvist om till�mpning p� en facklig f�rtroendeman av 1, 3. 4, 6 eller 7 � eller 8 � f�rsta stycket eller kollektivavtalsbest�mmelse som med st�d av 2 � andra stycket har tr�tt i st�llet f�r 1, 6 eller 7 � eller 8 � f�rsta stycket, g�ller den lokala arbetstagarorganisationens mening om lagens eller kollektivavtalets r�tta inneb�rd intill dess tvisten har slutligt pr�vats. I kollektivavtal som har tr�tt i lagens st�lle kan f�reskr ivas att arbetstagarparlens best�mmander�tt i st�llet skall tillkomma huvudorg ani� sationen. Utan hinder av f�rsta stycket kan arbetsgivaren v�gra s�dan ledighet som medf�r risk f�r st�rningar i produktionen eller andra liknande p�frest� ningar till skada f�r totalf�rsvaret, s�kerheten p� arbetsplatsen, viktiga samh�llsfunktioner i �vrigt eller d �rmed j�mf�rliga intressen. 3. I fr�ga om lagen (1982:80) om anst�llningsskydd skall dels 25-27 och 32 �� inte till�mp as, dels 2, 3, 5, 7, 8, 16, 22, 33 och 34 �� ha f�ljan de lydelse. 2 � Finns det i annan lag eller i f�rordning som har meddelats med st�d av lag s�rskilda f�reskrifter som avviker fr�n denna lag, g�ller de f�reskrif� terna. Avtal �r ogiltiga i den m�n de upph�ver eller inskr�nker arbetstagarnas r�ttigheter enligt denna lag. Genom kollektivavtal som har slutits eller godk�nts av en central arbetstagarorganisation f�r dock g�ras avvikelser fr�n 5, 6, II, 15, 21, 22, 28, 33, 40 och 41 ��. Den n�rmare ber�kningen av f�rm�ner som avses i 12 � samt avvikelser fr�n best�mmelserna i 30 �, s�vitt g�ller besked enligt 15 �, liksom best�mmelserna i 30 och 31 ��, s�vitt g�ller den lokala arbetstagarorganisationens r�ttigheter, f�r ocks� best�mmas p� det s� ttet. Avtal om avvik elser fr�n reglerna i 2 1 � f�r tr�ffas �ven utanf�r kollek� tivavtalsf�rh�llanden, om avta let inneb�r att kollektivavtal som med st�d av andra stycket har tr�ffats f�r verksamhetsomr�det skall till�mpas. N�r efter bemyndigande av en central arbetstagarorganisation ett lokalt kollektivavtal har tr�ffats om avvikelser fr�n 22 fi f�r avtalet till�mpas i fr�ga om upps�gning av arbetstagare som vid upps�gningstidens slut �r �ldre �n 57 och ett halvt �r bara om arbetsgivaren f�r den centrala arbetsta� garorganisationens medgivande till varje enskild upps�gning. En arbetsgivare som �r bunden av ett kollektivavtal enligt andra stycket f�r till�mpa avtalet �ven p� arbet stagare som inte �r medlemmar av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men syssels�tts i arbete som av- 3728 ses med avtalet. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Bilaga SFS 1987:1262 3 � Vid till�mpning av 11, 15, 22 och 39 �� g�ller f�ljande s�rskilda best�mmelser om ber�kning av anst�llningstid; 1. En arbetstagare, som byter anst�llning genom att �verg� fr�n en arbetsgivare till en annan, f�r i den senare anst�llningen tillgodor�kna sig ocks� tiden i den f�rra, om arbetsgivarna vid tidpunkten f�r �verg�ngen tillh�r samma koncern. 2. En arbetstag are, som byter anst�llning i samband med att ett f�retag eller en del av ett f�retag �verg�r fr�n en arbetsgivare till en annan, f�r tillgodor�kna sig tiden hos den f�rre arbetsgivaren n�r anst�llningstid skall ber�knas hos den senare. 3. Om det sker flera s�dana byten av anst�llning som avses i 1 -2, f�r arbetstagaren r�kna samman anst�llningstiderna hos alla arbetsgivarna. Vid till� mpning av 22 och 39 �� f�r arbetstagaren tillgodor�kna sig en extra anst�llningsm�nad f�r varje anst�llningsm�nad som arbetstagaren har p�b�rjat efter fyllda 45 �r. Sammanlagt f�r arbetstagaren dock tillgodo� r�kna sig h�gst 60 s�dana extra anst�llningsm�nader. 5 � Avtal om tidsbegr�nsad anst�llning f�r tr�ffas i f�ljande fall: 1. Avtal f�r viss tid, viss s�song eller visst arbete, om det beh�vs f�r att tillgodose tota lf�rsvarets behov av arbetskraft eller om det f�ranleds av arbetets s�rskilda beskaffenhet. 2. Avtal f�r viss tid som a vser vikariat, praktikarbete eller feriearbete. 3. Avtal f�r viss tid, dock sammanlagt h�gst sex m�nader under tv� �r, om det f�ranleds av tillf�llig arbetsanhopning. 4. Avtal som g�ller f�r tiden till dess arbetstagaren skall b�ija v�rnplikts� tj�nstg�ring eller annan d�rmed j�mf�rlig tj�nstg�ring, som skall p�g� mer �n tre m�nader. 5. Avtal f�r viss tid som avs er anst�llning efter pensionering, om arbets� tagaren har uppn�tt den �l der som medf�r skyldighet att avg� fr�n anst�ll� ningen me d �lderspension eller, om n�gon s�dan avg�ngsskyldighet inte finns, n�r arbetstagaren har fyllt 65 �r. 7 � Upps�gning fr�n arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad. Saklig grund f�religger ej om det �r sk�ligt att kr�va att arbetsgivaren bereder arbetstaga ren annat arbete hos sig. Vid bed�mande av vad som sk�ligen kan kr�vas av arbetsgivaren skall beaktas intresset av att tillgodo� se totalf�rsvarets produktionsbehov. Om upps�gningen beror p� f�rh�llanden som h�nf�r sig till arbetstagaren personligen, f�r den inte grundas enbart p� omst�ndigheter som arbetsgi� varen h ar k�nt till mer �n en m�nad innan underr�ttelse l�mnades enligt 30 �, Har arbetsgivaren underl�tit att underr�tta, r�knas tiden i st�llet fr�n tidpunkten f�r upps�gningen. 8 � Upps�gning fr�n arbetsgivarens sida skall vara skriftlig. I upps�gningsbeskedet skall arbetsgivaren ange vad arbetstagaren skall iaktta f�r det fall att arbetstagaren vill g�ra g�llande att upps�gningen �r ogiltig eller yrka skadest�nd med anledning av upps�gningen. 3729 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1987:1262 Bilaga 16 � Besked enligt 15 � skall vara skriftligt. I beskedet skall arbe tsgivaren ange vad arbetstagaren skall iaktta f�r det fall att ar betstagaren vill f�ra talan om att anst�llningsavtalet skall f�rkla� ras g�lla tills vidare eller yrka skadest�nd f�r brott mot 4 � f�rsta stycke t. Beskedet skall l�mnas till arbetstagaren personligen. �r det inte sk�ligt att kr�va detta, f�r beskedet i st�llet s�ndas i rekommenderat brev till arbetstagarens senast k�nda adress. 22 � Vid upps�gning p� grund av arbetsbrist skall arbetsgivaren iaktta f�ljande turordningsregler. Arbetstagarnas plats i turordningen best�ms med utg�ngspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anst�llningstid hos arbetsgivaren. Arbetstaga� re med l�ngre anst�llningstid har f�retr�de framf�r arbetstagare med korta� re a nst�llningstid. Vid lika anst�llni ngstid ger h�gre �lder f�retr�de. Kan en arbetstagare endast efter omplacering beredas fortsatt arbete hos ar� betsgivaren, g�ller som f�ruts�ttning f�r f�retr�de enligt turordningen att arbetstagaren har tillr�ckliga kvalifikati oner f�r det fortsatta arbetet. Vid den bed�mningen skall bea ktas �ven intresset att tillgodose totalf�rsvarets produktionsbehov. Har arbetsgivaren flera driftsenheter, fastst�lls turordningen f�r vaije enhet f�r sig. Om arbetsgivaren �r eller brukar vara bunden av kollektivav� tal, fastst�lls en s�rskild turordning f�r vaije avtalsomr�de. Finns det i ett s�dant fall flera driftsenheter p� samma ort, skall inom en arbetstagarorga� nisations avtalsomr�de fastst�llas en gemensam turordning f�r samtliga enheter p� orten, om organisationen beg�r det senast vid f�rhandlingar enligt 29 �. 33 � En arbetsgivare, som vill att en arbetstagare skall l�mna sin anst�ll� ning n�r arbetstagaren uppn�r den �lder som medf�r skyldighet at t avg� med �lderspension eller, om n�gon s�dan avg�ngsskyldighet inte finns, vid fyllda 65 �r, skall skriftligen ge arbetstagaren besked om detta minst en m�nad i f�rv�g. Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare skall l�mna sin anst�llning i samband med att arbetstagaren f�r r�tt till hel f�rtidspension enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kr ing, skall arbetsgivaren skriftligen ge arbets� tagaren besked om detta s� snart arbetsgivaren har f�tt k�nnedom om pensionsbeslutet. En arbetstagare som �r anst�lld tills vidare och har uppn�tt den �lder som anges i f�rsta stycket har inte r�tt till l�ngre upps�gningstid �n en m�nad och ha r inte heller f�retr�desr�tt enligt 22 och 23 �� . 34 � Om en arb etstagare s�gs upp utan saklig grund, skall upps�gning en f�rklaras ogiltig p� yrkande av arbetstagaren. Detta g�ller dock ej, om upps�gningen angrips endast d�rf�r att den strider mot turordningsregler. Om ett yrkande om ogiltigf�rklaring framst�lls, kan domstol besluta att anst�llningen trots upps�gningen skall best� tills tvisten har slutligt av� gjorts. Har domstol meddelat ett s�dant beslut, f�r arbetsgivaren inte 3730 avst�nga arbetstagaren fr�n arbete p� grund av de omst�ndigheter som har � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Bilaga SFS 1987:1262 f�ranlett upps�gningen. Arbetstagaren har r�tt till l�n och a ndra f�rm�ner enligt 12-14 �� s� l�nge anst�llningen best�r. 4, Sem esterlagen (1977:480) I fr �ga om semesterlagen (1977:480) skall 4, 11 och 12 �� ha f�ljande lydelse. 4 � Arbetstagare har r�tt till tjugofem semesterdagar varje semester�r utom i fall som avses i 5 och 27 ��. Om det beh�vs f�r att tillgodose totalf�rsvarets behov av arbetskraft, f�r arbetsgivaren beslut a att arbetstagaren skall f� ut semesterledighet till ett mindre antal dagar, l�gst tio. Den r�tt till semester som d�rigenom inte kan utnyttjas skall anses sparad till des s f�rh�llandena medger att ledigheten utnyttjas. Efter �verenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare f�r sparad semesterr�tt tas ut i form av s emesterers�ttning. Under semesterledighet skall arbetstagare ha semesterl�n i den m�n han har tj�nat in s�dan un der intj�nande�ret. Arbetstagare f�r avst� fr�n r�tt till semes terledighet som ej �r f�renad med semesterl�n. 11 � Har beslut om f�rl�ggning av semesterledighet tr�ffats p� annat s�tt �n genom �verenskommelse med arbetstagare eller f�retr�dare f�r honom, skall arbe tsgivaren underr�tta arbetstagaren om beslutet. Underr�ttelsen skall l�mnas senast tv� veckor f�re ledighetens b�rjan. N�r s�rskilda sk�l f�religger f�r den l�mnas s enare. 12 � Om ej annat har avtalats, skall s emesterledigheten f�rl�ggas s� att arbetstagaren f�r en ledighetsperio d av minst tv� veckor i f�ljd. 5. La gen (1978:410) om r�tt till ledighet f�r v�rd av barn, m. m. I fr�ga om lagen (1978:410) om r�tt till ledighet f�r v�rd av barn, m. m. skall 1 � ha f�ljande lydelse. I � Arbetstagare har som f�r�lder r�tt till ledighet fr�n sin anst�llning enligt best�mmelserna i denna lag. S�dan r�tt har �ven arbetstagare som a. utan att vara f�r �lder �r r�ttslig v�rdnadshavare och har v�rd om ett barn, b. har tagit emot ett barn f�r stadigvarande v�rd och fostran i sitt hem, c. stadigvarande sammanbor med f�r�lder och som �r eller har varit gift njed eller har eller haft barn med f�r�ldern. Regeringen f�r genom f�reskrifter inskr�nka r�tten till ledighet enligt denna lag, om det kr �vs f�r att tillgodose totalf�rsvarets behov. 3731 � </div> </div>

Arbetsr�ttslig beredskapslag;

SFS 1987:1262

Utkom fr�n trycket

utf�rdad den 17 december 1987.

den 30 december 1987

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande.

1 � Kommer riket i krig, skall best �mmelserna i 59 �� till�mpas.

2 � Regeringen f�r f�reskriva att 5-9 �� helt elle r delvis skall till�mpas
fr�n den tidpunkt som regeringen best�mmer

1. om riket �r i krigsfara,
2. om det r�der s�dan a utomordentliga f�rh�llanden som �r f�ranledda

av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i.

F�reskrift enligt f�rsta stycket m�ste inom en m�nad underst�llas riks�

dagen. P�g�r inte riksm�te, r�knas tiden fr�n det n�sta m�te b�rjar. F�re�
skriften upph�r att g�lla, om den inte underst�lls riksdagen i r�tt tid eller

om riksdagen inte godk�nner den inom tv� m�nader fr�n underst�llningen.

Prop. 1986/87: 165, AU 198 7/88: 4, rskr. 9.

3723

�

SFS 1987:1262

3 � Under den tid 59 �� till�mpas g�ller inte s�dana f�reskrifter som

har meddelats i annan lag eller f�rfattning, om de strider mot dessa best�m�
melser eller mot vad som har f�rordnats med st�d av dem.

F�rekommer i lag elle r annan f�rfattning en h�nvisning till en f�reskrift

som har ersatts av en f�reskrift som till�mpas p� grund av denna lag, skall
h�nvisningen avse den nya f�reskriften.

4 � F�religger inte l�ngre s�dana f�rh�llanden som anges i 1 � eller 2 �

f�rsta stycket, skall regeringen f�reskriva att best�mmelserna i 5-9 �� inte

skall till�mpas.

5 � Lagen (1976:580) om medbest�mmande i arbetslivet, lagen

(1974:358) om facklig f�rtroendemans st�llning p� arbetsplatsen, lagen
(1982:80) om anst�llningsskydd, semesterlagen (1977:480) och lagen
(1978:410) om r �tt till ledighet f �r v�rd av barn, m. m., till�mpas med de
�ndringar och till�gg som anges i en till denna lag fogad f�rteckning
(bilaga).

6 � N�r denna lag skall till�mpas, g�ller inte lagen (1974:981) om arbets�

tagares r�tt till ledighet f�r utbildning, lagen (1979: 1184) om r�tt till ledi g�

het f�r vissa f�reningsuppdrag i skolan och lagen (1986:163 ) om r�tt till

ledighet f�r grundl�ggande svenskundervisning f�r invandrare.

7 � Regeringen far f�reskriva f�rbud mot fackliga strids�tg�rder och

f�rordna om fortsatt giltighet av kollektivavtal och om tv�ngsskiljedom
eller vidta andra liknande �tg�rder, om en arbetstvist hotar att medf�ra
eller har medf�rt en �ppen arbetskonflikt som kan skada totalf�rsvaret.

8 � Ut�ver vad som a nges i 5 � f�r regeringen i de d�r angivna lagarna, i

annan lag som g�ller f�rh�llandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och

i lagen (1974:371) om r�tteg�ngen i a rbetstvister f�reskriva s�dana �nd�
ringar och till�gg som beh�vs f�r att tillgodose totalf�rsvarets behov.

9 � Har det i ett kollektivavtal tagits in best�mmelse som strider mot en
f�reskrift som har meddelats i eller med st�d av denna lag, f�r regeringen

f�rklara att best�mmelsen �r utan verkan, om den kan medf�ra skada f�r

totalf�rsvaret.

Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 198 8.

P� regeringens v�gnar

INGVAR CARLSSON

INGELA THAL�N
(Arbetsmarknadsdepartementet)

3724

�

Bilaga

SFS 1987:1262

F�rteckning enligt 5 �

1. Lagen (1976:580) om medbest�mmande i a rbetslivet

I fr�ga om lagen (1976:580) om medbest�m mande i arbetslivet skall

dels 35 och 37 �� inte till�mpas,
dels 4,5, 11, 12, 14, 16, 21, 34, 36, 38, 5 6 och 69 �� ha f�ljande lydelse,

dels nya f�reskrifter, betecknade 53 �, inf�ras av f�ljande lydelse.

4 � Avtal �r ogiltigt i den m�n de t inneb�r att r�ttighet eller skyldighet

enligt denna lag upph�ves eller inskr�nkes.

Utan hinder av f�rsta stycket f� genom kollektivavtal g�ras avvikelse

fr�n f�reskrifterna i 11, 12, 14 , 19-22 och 28 ��, 29 � tredje meningen, 33,

34, 36, 38 -40 ��, 43 � andra stycket samt 64 och 65 ��.

I kollektivavtal f�r ocks� f�reskrivas l�ngre g�ende fredsplikt �n 41 och

44 �� anger samt l�ngre g�ende skadest�ndsansvar �n som f�ljer av denna
lag.

5 � Vad i denna lag f�reskrives inneb�r icke r�tt f�r part till insyn i
s�dana f�rh�llanden hos motpart, som har betydelse f�r f�rest�ende eller

redan utbruten arbetskonflikt, eller r�tt till inflytande �ver motpartens
beslut r�rande s�dan konflikt.

F�reskrifterna i 11, 12, 19, 34, 38 och 39 �� ger till�mpning �ven n�r

kollektivavtal tillf�lligt icke g �ller.

11 � Innan arbetsgivare beslutar om viktigare f�r�ndring av sin verksam�

het, skall han p� eget initiativ f�rhandla med arbetstagarorganisation i

f�rh�llande till vilken han �r bunden av kollektivavtal. Detsamma skall
iakttagas innan arbetsgivare beslutar om viktigare f�r�ndring av arbets�
dier anst�llningsf�rh�llandena f�r arbetstagare som tillh�r organisationen.

Om det beh�vs f�r att undvika st�rningar i produktionen eller andra

liknande p�frestningar til l skada f�r totalf�rsvaret eller om andra synnerli�
ga sk�l f�ranleder de t, f�r arbetsgivaren fatta och verkst�lla beslut innan

han har fullgjort sin f�rhandlingsskyldighet enligt f�rsta stycket.

12 � N�r arbetstagarorganisation som avses i 11 � p�kallar det, skall

arbetsgivare �ven i ann at fall �n d�r anges f�rhandla med o rganisationen

innan han fattar eller v erkst�ller beslut, som r�r medlem i organis ationen.

Om det beh�vs f�r att undvika st�rningar i produktionen eller andra

liknande p�frestningar till skada f�r totalf�rsvaret eller om andra s�rskilda
sk�l f�ranleder det, f�r arbetsgivaren dock fatta och verkst�lla beslutet
innan han har fullgjort sin f�rhandlingsskyldighet.

14 � Finns lokal arbetstagarorganisation, skall f�rhandlingskyldigheten
enligt 11 -13 �� fullg�ras i f�rsta hand genom f�rhandling med de nna.

Uppn�s icke enighet vid f�rhandling enligt f�rsta s tycket, skall arbetsgi�

varen p� beg �ran f�rhandla �ven med central arbetstagarorganisation, om
hinder inte m�ter p� grund av beredskapsf�rh�llandena.

3725

�

SFS 1987:1262

Bilaf>a

16 � Part som vill f�rhandla skall g�ra framst�llning hos motparten om
f�rhandling. Om motparten beg�r det, skall framst�llningen vara skriftlig
och ange den fr�ga om vilken f�rhandling p �kallas.

F�rhandling skall h�llas snarast m�jligt efter det att framst�llning om

f�rhandling har gjorts. Det ankommer i �vrigt p� parterna a tt best�mma tid
och plats f�r f�rhandlingssammantr�de.

F�rhandling skal! bedrivas skyndsamt. Om part beg�r det, skall f�ras

protokoll som justeras av b�da parter. Enas parterna ej om annat, skall

f�rhandling anses avslutad, n�r part som har fullgjort sin f�rhandlingsskyl�

dighet har givit motparten skriftligt besked om att han fr�ntr�der f�rhand�

lingen.

21 � Part som skall l�mna information har r�tt till f�rhandling med mot�
parten om tystnadsplikt r�rande den information som skall l�mnas. Om

f�rhandlingen avser information enligt 19 �, �ger 14 � motsvarande

till�mpning.

Uppn�s icke enighet vid f�rhandling enligt f�rsta stycket, kan parten

v�cka talan vid doms tol om tystnadsplikt. Domstolen skall f�rordna om

tystnadsplikt i den m�n det kan antas att det annars skulle f�religga risk f�r

skada f�r totalf�rsvaret eller v�sentlig skada f�r part eller annan.

Har part p�kallat f�rhandling om tystnadsplikt g�ller till dess fr�gan har

blivit slutligt avgjord den tystnadsplikt som han kr�ver.

34 � Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation, som
�r bundna av samma kollektivavtal, tvist om medlems arbetsskyldighet
enligt avtal, g�ller organisationens mening till dess tvisten har slutligt

pr�vats.

Om det beh�vs f�r att undvika st�rningar i produktionen eller andra

liknande p�frestningar till skada f�r totalf�rsvaret eller f�religger enligt
arbetsgivarens uppfattning andra synnerliga sk�l mot att omtvistat arbete

uppskjuts, far arbetsgivaren utan hinder av f�rsta stycket kr�va att arbetet
utf�rs enligt hans mening i tv isten. Arbetstagaren �r d� skyldig att utf�ra
arbetet. S�dan skyldighet f�religger dock ej, om arbetsgivarens mening i

tvisten �r oriktig och arbetsgivaren har insett eller bort inse detta eller om

arbetet inneb�r fara f�r liv eller h�lsa eller d�rmed j�mf�rligt hinder m�ter.

36 � Arbetstagarparlens r�tt enligt 33 och 34 �� tillkommer den avtals�

slutande arbetstagarorganisationen och ut�vas av lokal arbetstagarorgani�
sation, om s�dan finns. Har central f�rhandling p�kallats, ut�vas r�tten av

den centrala arbetstagarorganisationen.

38 � Innan arbetsgivare beslutar att l�ta n�gon utf�ra visst arbete f�r

hans r�kning eller i hans verksamhet utan att denne d�rvid skall vara

arbetstagare hos honom, skall han p� eget initiativ f�rhandla med arbetsta-
garorgani-sation i f�rh�llande till vilken han �r bunden av kollektivavtal f �r

s�dant arbete.

F�rsta stycket g�ller ej, om arbetet �r av kortvarig och tillf�llig natur

3726

eller kr�ver s�rskild sakkunskap och ej heller om den tillt�nkta �tg�rden i

�

Bilaga

SFS 1987:1262

allt v�sentligt mot svarar �tg�rd som har godtagits av arbetstagarorganisa�
tionen. Om organisationen i s�rskilt fall p�kallar det , �r arbetsgivaren dock
skyldig att f�rhandla innan han fattar eller verkst�ller beslut.

Om det beh�vs f�r att undvika st�rningar i produktionen eller andra

liknande p�frestningar till ska da f�r totalf�rsvaret eller om andra synnerli�

ga sk �l f�ranleder det, f�r arbetsgivaren fatta och verkst�lla beslut innan

han har fullgjort sin f�rhandlingsskyldighet enligt f�rsta stycket. P�kallas

f�rhandling enligt andra stycket, �r arbetsgivaren p� villkor som nu sagts

icke skyldig att uppskjuta beslutet eller verkst�lligheten till dess f�rhand�
lingsskyldigheten har fullgjorts, ej heller om andra s�rskilda sk�l f�religger

mot uppskov. I fr�ga om f�rhandling enligt f�rsta och andra styckena �ger
14 � motsvarande till�mpning.

53 � En f�rlikningsman eller f�rlikningskommission f�r f�rbjuda part att

vidta strids�tg�rd medan f�rlikningsf�rhandling p�g�r och under en tid av
h�gst tio dagar efte r det att en s�dan f�rhandling har f�rklarats avslutad.

Strids�tg�rd som vidtas i strid mot ett s�dant f�rbud betraktas som olovlig
enligt reglern a i denna lag.

56 � Bryter arbetsgivare eller arbetstagare mot t ystnadsplikt som avses i
denna lag eller utnyttjar han obeh�rigen vad han u nder s�dan tystnadsplikt

har f�tt k�nnedom om, skall han ers�tta uppkommen skada. Detsamma

g�ller om n�gon �beropar tystnadsplikt i fall som avses 121 �, om kravet � r
obefogat och parten insett eller bort inse det.

Om n �gon som f� retr�der arbetsgivare eller organisation g�r sig skyldig

till handling som avses i f�rsta stycket, svarar arbetsgivaren eller organisa�
tionen f�r skadan.

I fall som avses i denna paragraf skall ej f�lja ansvar enligt 20 kap. 3 �

brottsbalken.

69 � F�reskrifterna i 33, 34 och 39 �� utg�r icke hinder mot beslut enligt

15 kap. r�tteg�ngsbalken.

2. Lagen (1974:358) om facklig f�rtroendemans st�llning p� arbetsplatsen

I fr�ga om lagen (1974:358) om facklig f�rtroendemans st�llning p�

arbetsplatsen skall 5 och 9 �� ha f�ljande lydels e.

5 � Uppkommer fr�ga om �ndring av facklig f�rtroendemans arbetsf�r�

h�llanden eller anst�l lningsvillkor, skall arbetsgivaren minst tv� veckor i

f�rv�g va rsla den lokala arbetstagarorganisationen och underr�tta f�rtro�
endemannen. F�religger hinder h�rf�r, skall varsel och underr�ttelse i

st�llet l�mnas s� snart det kan ske. Skyldighet att l�mna varsel och under�

r�ttelse f�religger ej vid s�dan �ndring som utg�r ett normall led i f�rtroen�

demannens arbete och icke f�rs�mrar hans m�jligheter att fullg�ra det
fackliga uppdraget.

Den lokala arbetstagarorganisationen och f�rtroendemannen har r�tt till

�verl�ggning med arbetsgivaren om �tg�rd som avses i f�rsta stycket.

3727

�

SFS 1987:1262

Bilada

S�dan �verl�ggning skall p�kallas s enast en vecka efter det att varsel eller

underr�ttelse l�mnades. Har �verl�ggning p�kallats, f�r arbetsgivaren icke
vidta den tillt�nkta �tg�rden f�rr�n tillf�lle till �verl�ggning har l�mnats.
Detta g�ller dock inte, om ett uppskov med beslutet skulle f�ranleda

st�rningar i produ ktionen eller andra liknande p�frestningar till skada f�r
totalf�rsvaret.

9 � Uppkommer tvist om till�mpning p� en facklig f�rtroendeman av 1,

3. 4, 6 eller 7 � eller 8 � f�rsta stycket eller kollektivavtalsbest�mmelse
som med st�d av 2 � andra stycket har tr�tt i st�llet f�r 1, 6 eller 7 � eller
8 � f�rsta stycket, g�ller den lokala arbetstagarorganisationens mening om
lagens eller kollektivavtalets r�tta inneb�rd intill dess tvisten har slutligt

pr�vats. I kollektivavtal som har tr�tt i lagens st�lle kan f�reskr ivas att

arbetstagarparlens best�mmander�tt i st�llet skall tillkomma huvudorg ani�
sationen.

Utan hinder av f�rsta stycket kan arbetsgivaren v�gra s�dan ledighet

som medf�r risk f�r st�rningar i produktionen eller andra liknande p�frest�

ningar till skada f�r totalf�rsvaret, s�kerheten p� arbetsplatsen, viktiga

samh�llsfunktioner i �vrigt eller d �rmed j�mf�rliga intressen.

3. I fr�ga om lagen (1982:80) om anst�llningsskydd skall

dels 25-27 och 32 �� inte till�mp as,
dels 2, 3, 5, 7, 8, 16, 22, 33 och 34 �� ha f�ljan de lydelse.

2 � Finns det i annan lag eller i f�rordning som har meddelats med st�d
av lag s�rskilda f�reskrifter som avviker fr�n denna lag, g�ller de f�reskrif�

terna.

Avtal �r ogiltiga i den m�n de upph�ver eller inskr�nker arbetstagarnas

r�ttigheter enligt denna lag. Genom kollektivavtal som har slutits eller

godk�nts av en central arbetstagarorganisation f�r dock g�ras avvikelser
fr�n 5, 6, II, 15, 21, 22, 28, 33, 40 och 41 ��. Den n�rmare ber�kningen av
f�rm�ner som avses i 12 � samt avvikelser fr�n best�mmelserna i 30 �,

s�vitt g�ller besked enligt 15 �, liksom best�mmelserna i 30 och 31 ��,
s�vitt g�ller den lokala arbetstagarorganisationens r�ttigheter, f�r ocks�

best�mmas p� det s� ttet.

Avtal om avvik elser fr�n reglerna i 2 1 � f�r tr�ffas �ven utanf�r kollek�

tivavtalsf�rh�llanden, om avta let inneb�r att kollektivavtal som med st�d

av andra stycket har tr�ffats f�r verksamhetsomr�det skall till�mpas.

N�r efter bemyndigande av en central arbetstagarorganisation ett lokalt

kollektivavtal har tr�ffats om avvikelser fr�n 22 fi f�r avtalet till�mpas i

fr�ga om upps�gning av arbetstagare som vid upps�gningstidens slut �r

�ldre �n 57 och ett halvt �r bara om arbetsgivaren f�r den centrala arbetsta�
garorganisationens medgivande till varje enskild upps�gning.

En arbetsgivare som �r bunden av ett kollektivavtal enligt andra stycket

f�r till�mpa avtalet �ven p� arbet stagare som inte �r medlemmar av den

avtalsslutande arbetstagarorganisationen men syssels�tts i arbete som av-

3728

ses med avtalet.

�

Bilaga

SFS 1987:1262

3 � Vid till�mpning av 11, 15, 22 och 39 �� g�ller f�ljande s�rskilda

best�mmelser om ber�kning av anst�llningstid;

1. En arbetstagare, som byter anst�llning genom att �verg� fr�n en

arbetsgivare till en annan, f�r i den senare anst�llningen tillgodor�kna sig

ocks� tiden i den f�rra, om arbetsgivarna vid tidpunkten f�r �verg�ngen

tillh�r samma koncern.

2. En arbetstag are, som byter anst�llning i samband med att ett f�retag

eller en del av ett f�retag �verg�r fr�n en arbetsgivare till en annan, f�r

tillgodor�kna sig tiden hos den f�rre arbetsgivaren n�r anst�llningstid skall

ber�knas hos den senare.

3. Om det sker flera s�dana byten av anst�llning som avses i 1 -2, f�r

arbetstagaren r�kna samman anst�llningstiderna hos alla arbetsgivarna.

Vid till� mpning av 22 och 39 �� f�r arbetstagaren tillgodor�kna sig en

extra anst�llningsm�nad f�r varje anst�llningsm�nad som arbetstagaren
har p�b�rjat efter fyllda 45 �r. Sammanlagt f�r arbetstagaren dock tillgodo�

r�kna sig h�gst 60 s�dana extra anst�llningsm�nader.

5 � Avtal om tidsbegr�nsad anst�llning f�r tr�ffas i f�ljande fall:

1. Avtal f�r viss tid, viss s�song eller visst arbete, om det beh�vs f�r att

tillgodose tota lf�rsvarets behov av arbetskraft eller om det f�ranleds av

arbetets s�rskilda beskaffenhet.

2. Avtal f�r viss tid som a vser vikariat, praktikarbete eller feriearbete.
3. Avtal f�r viss tid, dock sammanlagt h�gst sex m�nader under tv� �r,

om det f�ranleds av tillf�llig arbetsanhopning.

4. Avtal som g�ller f�r tiden till dess arbetstagaren skall b�ija v�rnplikts�

tj�nstg�ring eller annan d�rmed j�mf�rlig tj�nstg�ring, som skall p�g� mer

�n tre m�nader.

5. Avtal f�r viss tid som avs er anst�llning efter pensionering, om arbets�

tagaren har uppn�tt den �l der som medf�r skyldighet att avg� fr�n anst�ll�

ningen me d �lderspension eller, om n�gon s�dan avg�ngsskyldighet inte
finns, n�r arbetstagaren har fyllt 65 �r.

7 � Upps�gning fr�n arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad.

Saklig grund f�religger ej om det �r sk�ligt att kr�va att arbetsgivaren

bereder arbetstaga ren annat arbete hos sig. Vid bed�mande av vad som
sk�ligen kan kr�vas av arbetsgivaren skall beaktas intresset av att tillgodo�
se totalf�rsvarets produktionsbehov.

Om upps�gningen beror p� f�rh�llanden som h�nf�r sig till arbetstagaren

personligen, f�r den inte grundas enbart p� omst�ndigheter som arbetsgi�

varen h ar k�nt till mer �n en m�nad innan underr�ttelse l�mnades enligt
30 �, Har arbetsgivaren underl�tit att underr�tta, r�knas tiden i st�llet fr�n

tidpunkten f�r upps�gningen.

8 � Upps�gning fr�n arbetsgivarens sida skall vara skriftlig.

I upps�gningsbeskedet skall arbetsgivaren ange vad arbetstagaren skall

iaktta f�r det fall att arbetstagaren vill g�ra g�llande att upps�gningen �r

ogiltig eller yrka skadest�nd med anledning av upps�gningen.

3729

�

SFS 1987:1262

Bilaga

16 � Besked enligt 15 � skall vara skriftligt.

I beskedet skall arbe tsgivaren ange vad arbetstagaren skall iaktta f�r det

fall att ar betstagaren vill f�ra talan om att anst�llningsavtalet skall f�rkla�
ras g�lla tills vidare eller yrka skadest�nd f�r brott mot 4 � f�rsta stycke t.

Beskedet skall l�mnas till arbetstagaren personligen. �r det inte sk�ligt

att kr�va detta, f�r beskedet i st�llet s�ndas i rekommenderat brev till

arbetstagarens senast k�nda adress.

22 � Vid upps�gning p� grund av arbetsbrist skall arbetsgivaren iaktta

f�ljande turordningsregler.

Arbetstagarnas plats i turordningen best�ms med utg�ngspunkt i varje

arbetstagares sammanlagda anst�llningstid hos arbetsgivaren. Arbetstaga�

re med l�ngre anst�llningstid har f�retr�de framf�r arbetstagare med korta�
re a nst�llningstid. Vid lika anst�llni ngstid ger h�gre �lder f�retr�de. Kan

en arbetstagare endast efter omplacering beredas fortsatt arbete hos ar�

betsgivaren, g�ller som f�ruts�ttning f�r f�retr�de enligt turordningen att

arbetstagaren har tillr�ckliga kvalifikati oner f�r det fortsatta arbetet. Vid
den bed�mningen skall bea ktas �ven intresset att tillgodose totalf�rsvarets
produktionsbehov.

Har arbetsgivaren flera driftsenheter, fastst�lls turordningen f�r vaije

enhet f�r sig. Om arbetsgivaren �r eller brukar vara bunden av kollektivav�
tal, fastst�lls en s�rskild turordning f�r vaije avtalsomr�de. Finns det i ett

s�dant fall flera driftsenheter p� samma ort, skall inom en arbetstagarorga�

nisations avtalsomr�de fastst�llas en gemensam turordning f�r samtliga

enheter p� orten, om organisationen beg�r det senast vid f�rhandlingar
enligt 29 �.

33 � En arbetsgivare, som vill att en arbetstagare skall l�mna sin anst�ll�

ning n�r arbetstagaren uppn�r den �lder som medf�r skyldighet at t avg�
med �lderspension eller, om n�gon s�dan avg�ngsskyldighet inte finns, vid

fyllda 65 �r, skall skriftligen ge arbetstagaren besked om detta minst en

m�nad i f�rv�g.

Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare skall l�mna sin anst�llning i

samband med att arbetstagaren f�r r�tt till hel f�rtidspension enligt lagen
(1962:381) om allm�n f�rs�kr ing, skall arbetsgivaren skriftligen ge arbets�

tagaren besked om detta s� snart arbetsgivaren har f�tt k�nnedom om
pensionsbeslutet.

En arbetstagare som �r anst�lld tills vidare och har uppn�tt den �lder

som anges i f�rsta stycket har inte r�tt till l�ngre upps�gningstid �n en

m�nad och ha r inte heller f�retr�desr�tt enligt 22 och 23 �� .

34 � Om en arb etstagare s�gs upp utan saklig grund, skall upps�gning en

f�rklaras ogiltig p� yrkande av arbetstagaren. Detta g�ller dock ej, om

upps�gningen angrips endast d�rf�r att den strider mot turordningsregler.

Om ett yrkande om ogiltigf�rklaring framst�lls, kan domstol besluta att

anst�llningen trots upps�gningen skall best� tills tvisten har slutligt av�
gjorts. Har domstol meddelat ett s�dant beslut, f�r arbetsgivaren inte

3730

avst�nga arbetstagaren fr�n arbete p� grund av de omst�ndigheter som har

�

Bilaga

SFS 1987:1262

f�ranlett upps�gningen. Arbetstagaren har r�tt till l�n och a ndra f�rm�ner
enligt 12-14 �� s� l�nge anst�llningen best�r.

4, Sem esterlagen (1977:480)

I fr �ga om semesterlagen (1977:480) skall 4, 11 och 12 �� ha f�ljande

lydelse.

4 � Arbetstagare har r�tt till tjugofem semesterdagar varje semester�r

utom i fall som avses i 5 och 27 ��.

Om det beh�vs f�r att tillgodose totalf�rsvarets behov av arbetskraft, f�r

arbetsgivaren beslut a att arbetstagaren skall f� ut semesterledighet till ett

mindre antal dagar, l�gst tio. Den r�tt till semester som d�rigenom inte kan
utnyttjas skall anses sparad till des s f�rh�llandena medger att ledigheten

utnyttjas. Efter �verenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare f�r
sparad semesterr�tt tas ut i form av s emesterers�ttning.

Under semesterledighet skall arbetstagare ha semesterl�n i den m�n han

har tj�nat in s�dan un der intj�nande�ret.

Arbetstagare f�r avst� fr�n r�tt till semes terledighet som ej �r f�renad

med semesterl�n.

11 � Har beslut om f�rl�ggning av semesterledighet tr�ffats p� annat s�tt

�n genom �verenskommelse med arbetstagare eller f�retr�dare f�r honom,
skall arbe tsgivaren underr�tta arbetstagaren om beslutet. Underr�ttelsen

skall l�mnas senast tv� veckor f�re ledighetens b�rjan. N�r s�rskilda sk�l

f�religger f�r den l�mnas s enare.

12 � Om ej annat har avtalats, skall s emesterledigheten f�rl�ggas s� att
arbetstagaren f�r en ledighetsperio d av minst tv� veckor i f�ljd.

5. La gen (1978:410) om r�tt till ledighet f�r v�rd av barn, m. m.

I fr�ga om lagen (1978:410) om r�tt till ledighet f�r v�rd av barn, m. m.

skall 1 � ha f�ljande lydelse.

I � Arbetstagare har som f�r�lder r�tt till ledighet fr�n sin anst�llning

enligt best�mmelserna i denna lag. S�dan r�tt har �ven arbetstagare som

a. utan att vara f�r �lder �r r�ttslig v�rdnadshavare och har v�rd om ett

barn,

b. har tagit emot ett barn f�r stadigvarande v�rd och fostran i sitt hem,

c. stadigvarande sammanbor med f�r�lder och som �r eller har varit gift

njed eller har eller haft barn med f�r�ldern.

Regeringen f�r genom f�reskrifter inskr�nka r�tten till ledighet enligt

denna lag, om det kr �vs f�r att tillgodose totalf�rsvarets behov.

3731

�

;

Viktiga lagar inom ordning och säkerhet

Kamerabevakningslag (2018:1200)
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor
Ordningslag (1993:1617)
Säkerhetsskyddslag (2018:585)

JP Infonets tjänster inom ordning och säkerhet

Arbetar du med frågor som rör ordning och säkerhet? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom ordning och säkerhet.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1987:1262

Viktiga lagar inom ordning och säkerhet

JP Infonets tjänster inom ordning och säkerhet

Om Lagboken.se