SFS 1993:1617 Ordningslag

Du är här: Start / Ordning och säkerhet / Ordningslag (1993:1617) / SFS 1993:1617 Ordningslag
SFS 1993_1617 Ordningslag

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

4073

SFS 1993:1617
Utkom från trycket
den 30 december 1993

Ordningslag;

utfärdad den 16 december 1993.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag innehåller särskilda föreskrifter om allmänna samman-

komster och offentliga tillställningar (2 kap.) samt föreskrifter om allmän
ordning och säkerhet i övrigt dels vid sammankomster och tillställningar,
på offentliga platser och vid vissa anläggningar och verksamheter (3 kap.),
dels i viss kollektiv persontrafik (4 kap.).

2 § Med offentlig plats enligt denna lag avses

1. allmänna vägar,

2. gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas

som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål,

3. områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark för hamnverk-

samhet, om de har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga för
allmänheten, samt

4. andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande an-

vänds för allmän trafik.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en kommun får före-

skriva att anläggningar för lek, idrott, camping eller friluftsliv, badplatser,

järnvägsområden, begravningsplatser och andra sådana områden, om de

inte omfattas av bestämmelserna i första stycket, skall jämställas med

offentliga platser vid tillämpning av 3 kap. och av lokala föreskrifter,
under förutsättning att områdena är tillgängliga för allmänheten.

Om ett område eller utrymme som avses i första stycket är tillgängligt

för allmänheten endast under vissa tider, är det offentlig plats under dessa.
Detsamma gäller områden som omfattas av en föreskrift enligt andra
stycket.

2 kap. Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar

Definitioner

1 § Med allmän sammankomst enligt denna lag avses

1. sammankomster som utgör demonstrationer eller som annars hålls för

överläggning, opinionsyttring eller upplysning i allmän eller enskild ange-
lägenhet,

2. föreläsningar och föredrag som hålls för undervisning eller för att

meddela allmän eller medborgerlig bildning,

3. sammankomster som hålls för religionsutövning,
4. teaterföreställningar, biografföreställningar, konserter och andra sam-

mankomster för att framföra konstnärligt verk, samt

1

Prop. 1992/93:210, bet. 1993/94: JuU1, rskr. 1993/94:1.

background image

SFS 1993:1617

5. andra sammankomster vid vilka mötesfriheten utövas.

För att en sammankomst skall anses som allmän krävs att den anordnas

för allmänheten eller att allmänheten har tillträde till den eller att sam-
mankomsten med hänsyn till de villkor som gäller för tillträde till den bör
anses jämställd med en sådan sammankomst.

Bestämmelserna i denna lag om allmänna sammankomster gäller även

om det vid en sammankomst förekommer mindre inslag av underhållning
eller förströelse av annat slag än framförande av konstnärligt verk.

2 § Vad som sägs i lagen om allmänna sammankomster gäller även
cirkusföreställningar.

3 § Med offentlig tillställning enligt denna lag avses

1. tävlingar och uppvisningar i sport och idrott,

2. danstillställningar,
3. tivolinöjen och festtåg,
4. marknader och mässor, samt

5. andra tillställningar som inte är att anse som allmänna sammankoms-

ter eller cirkusföreställningar.

För att en tillställning skall anses som offentlig krävs att den anordnas

för allmänheten eller att allmänheten har tillträde till den.

En tillställning till vilken tillträdet är begränsat genom krav på inbjudan,

medlemskap i en viss förening eller annat villkor är dock att anse som en
tillställning som allmänheten har tillträde till, om tillställningen uppenbar-
ligen är en del av en rörelse vars verksamhet uteslutande eller väsentligen
består i att anordna tillställningar av detta slag. Detsamma gäller om

tillställningen med hänsyn till omfattningen av den krets som äger tillträ-
de, de villkor som gäller för tillträdet eller andra liknande omständigheter
är att jämställa med sådan tillställning.

Krav på tillstånd eller anmälan

4 § Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar får inte utan
tillstånd anordnas på offentliga platser.

Tillstånd att anordna offentlig tillställning krävs även i annat fall, om

det är fråga om offentliga danstillställningar, tivolinöjen, marknader eller
liknande nöjestillställningar eller tävlingar eller uppvisningar i motorsport
eller professionell brottning. Om det kan ske utan fara för ordning och
säkerhet eller för trafiken, får emellertid anordnaren befrias från skyldig-
heten att söka tillstånd enligt detta stycke för tillställning av visst slag. Ett
beslut om befrielse får förenas med villkor.

En allmän sammankomst som avses i 1 § första stycket 4 eller en cirkus-

föreställning får hållas utan tillstånd, om den med hänsyn till det väntade
deltagarantalet, den utvalda platsen och tiden för sammankomsten samt
de anordningar som avses förekomma kan antas äga rum utan fara för
ordning och säkerhet eller för trafiken.

5 § Den som avser att inom ett område som redovisas i detaljplan
anordna en sådan allmän sammankomst utomhus eller offentlig tillställ-
ning som det inte krävs tillstånd för enligt 4 § skall anmäla detta.

4074

background image

SFS 1993:1617

Anmälningsskyldighet gäller också för en allmän sammankomst som

anordnas inomhus inom ett område som redovisas i detaljplan och för en
offentlig tillställning som anordnas utomhus utom detaljplanelagt område,
om det på grund av det förväntade antalet deltagare vid sammankomsten
eller tillställningen finns risk för att ordningen störs eller säkerheten även-
tyras vid den eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgiv-
ning eller för att trafiken störs.

En allmän sammankomst som avses i 1 § första stycket 4 behöver inte

anmälas, om den med hänsyn till det förväntade antalet deltagare, den
utvalda platsen och tiden för sammankomsten samt de anordningar som
avses förekomma kan antas äga rum utan fara för ordning och säkerhet
eller för trafiken.

Om det kan ske utan fara för ordning och säkerhet eller för trafiken, får

anordnaren befrias från anmälningsskyldigheten i fråga om allmänna sam-
mankomster eller offentliga tillställningar av visst slag. Ett beslut om
befrielse får förenas med villkor.

Hur ansökan om tillstånd och anmälan görs

6 § Ansökan om tillstånd att anordna och anmälan om en allmän sam-
mankomst eller offentlig tillställning skall göras hos polismyndigheten.

Ansökan skall göras skriftligen i god tid. Om möjligt skall ansökan ha

kommit in senast en vecka före sammankomsten eller tillställningen.

Anmälan skall göras skriftligen eller muntligen. Om möjligt skall anmä-

lan ha kommit in senast fem dagar före sammankomsten eller tillställning-
en.

Vad ansökan och anmälan skall innehålla

7 § Ansökan om tillstånd att anordna och anmälan om en allmän sam-
mankomst eller offentlig tillställning skall innehålla uppgifter om anordna-
ren, tiden för sammankomsten eller tillställningen, dennas art och huvud-

sakliga utformning samt de åtgärder i fråga om ordning och säkerhet som
anordnaren avser att vidta.

Prövningen med anledning av ansökan eller anmälan

8 § Polismyndigheten prövar frågor om tillstånd att anordna allmänna
sammankomster och offentliga tillställningar samt om befrielse enligt 4 §
andra stycket från skyldigheten att ansöka om tillstånd att anordna offent-
liga tillställningar.

Om den offentliga tillställningen avser tävling eller uppvisning i motor-

sport och det för att genomföra tillställningen krävs beslut av länsstyrelsen
i något annat avseende, prövas dock frågan om tillstånd av länsstyrelsen
efter samråd med polismyndigheten.

Anmälan om en allmän sammankomst eller offentlig tillställning be-

handlas av polismyndigheten som också prövar frågor om befrielse enligt

5 § fjärde stycket från skyldigheten att göra anmälan om sammankomster

eller tillställningar.

9 § Polismyndigheten får förelägga anordnaren av en allmän samman-

komst eller offentlig tillställning att lämna uppgifter utöver vad ansökan

4075

background image

SFS 1993:1617

eller anmälan skall innehålla eller själv sörja för den utredning som be-
hövs. Anordnaren är dock inte skyldig att redogöra för innehållet i före-
drag, tal eller dramatisk eller annan framställning som är avsedd att
förekomma vid sammankomsten eller tillställningen.

Om det med anledning av en ansökan om tillstånd att anordna eller en

anmälan om en cirkusföreställning eller en offentlig tillställning behövs en
undersökning som kräver särskild fackkunskap, får polismyndigheten anli-
ta en sakkunnig på anordnarens bekostnad.

10 § Tillstånd till en allmän sammankomst får vägras endast om det är

nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten vid sammankoms-
ten eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning eller
med hänsyn till trafiken eller för att motverka epidemi.

Tillstånd till en allmän sammankomst eller offentlig tillställning skall

vägras, om sammankomsten eller tillställningen är avsedd att hållas i ett
samlingstält som inte är godkänt eller inte får användas enligt vad som
sägs i 12 § eller i ett annat tält som inte erbjuder betryggande säkerhet mot
brand och andra olycksfall.

11 § Beslut med anledning av en ansökan eller en anmälan enligt 6 §

skall meddelas skyndsamt. Beslutet skall innehålla de villkor enligt 16 §
andra stycket som polismyndigheten meddelar för sammankomsten eller
tillställningen. Vidare skall beslutet innehålla uppgift om det högsta be-
lopp som anordnaren av en allmän sammankomst eller offentlig tillställ-
ning kan komma att bli tvungen att betala i ersättning för polisens kostna-
der för att hålla ordning.

Säkerheten hos tält och tivolianordningar

12 § Tält får användas vid allmänna sammankomster eller offentliga

tillställningar endast om det har betryggande brandtålighet och stabilitet
samt i övrigt tältet och dess inredning erbjuder betryggande säkerhet mot
brand eller andra olycksfall och utrymningsvägarna är tillfredsställande.
Ett tält som är avsett för flera än 150 personer och som får uppföras utan
bygglov (samlingstält) skall vara besiktigat och godkänt.

Besiktningen skall ske innan tältet första gången tas i bruk i Sverige och

vid regelbundet återkommande tillfallen. Om tältet har ändrats i något
avseende som har väsentlig betydelse för säkerheten, skall det besiktigas på
nytt.

Godkännande av ett samlingstält skall gälla för en tid av minst tre och

högst sju år.

Om ett tält, som är avsett att användas vid allmänna sammankomster

eller offentliga tillställningar, på grund av skada eller av någon annan
orsak inte erbjuder betryggande säkerhet mot brand och andra olycksfall,
får polismyndigheten förbjuda att tältet används vid sådana samman-
komster eller tillställningar så länge felet består.

13 § Tivolianordningar, såsom karuseller, pariserhjul, bergbanor, bilba-
nor och liknande anordningar, får användas vid allmänna sammankoms-

ter eller offentliga tillställningar endast om de erbjuder betryggande säker-
het mot olycksfall och om de är besiktigade och godkända.

4076

background image

SFS 1993:1617

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om provning, besiktning och förbud att använda en tivoli-
anordning.

Förbud mot sammankomster och tillställningar i vissa fall

14 § Offentlig tillställning som utgör pornografisk föreställning får inte

anordnas.

15 § Regeringen får föreskriva att allmänna sammankomster och offent-

liga tillställningar inte får hållas inom ett visst område, om förbudet är
nödvändigt med hänsyn till att Sverige är i krig eller krigsfara eller för att
motverka epidemi.

Efter regeringens bemyndigande får en länsstyrelse i fråga om länet eller

del därav föreskriva att allmänna sammankomster inte får hållas om
förbudet är nödvändigt för att motverka epidemi och att offentliga tillställ-
ningar inte får hållas om förbudet är nödvändigt med hänsyn till att
Sverige är i krig eller krigsfara eller för att motverka epidemi.

Ordn ingsföreskrifter

16 § Den som anordnar en allmän sammankomst eller offentlig tillställ-

ning skall svara för att det råder god ordning vid sammankomsten eller
tillställningen.

Polismyndigheten får meddela de villkor som behövs för att upprätthål-

la ordning och säkerhet vid sammankomsten eller tillställningen. Villkoren
får innefatta skyldighet för anordnaren att anlita personal. Skyldighet för
anordnaren att anlita ordningsvakter enligt lagen (1980: 578) om ordnings-
vakter får åläggas endast i fråga om konserter och offentliga tillställningar.
Villkoren får inte medföra att anordnaren belastas med onödiga kostnader
eller att möjligheten att hålla sammankomsten eller tillställningen onö-
digtvis försvåras på något annat sätt.

17 § Den som inte följer de ordningsregler för en allmän sammankomst

eller offentlig tillställning som skall gälla enligt villkor som polismyndighe-
ten har meddelat med stöd av 16 § andra stycket är skyldig att på tillsägelse
lämna sammankomsten eller tillställningen.

18 § Vid en offentlig tillställning får spritdrycker, vin eller starköl dric-

kas bara om det sker vid tillåten servering av sådana drycker. Spritdrycker,
vin eller starköl som inte får drickas vid tillställningen får inte heller
förvaras i lokalen eller på platsen.

Polismyndigheten får för särskilda fall medge undantag från första styc-

ket.

Den som bryter mot förbudet i första stycket är skyldig att på tillsägelse

lämna tillställningen.

19 § Hypnotiska eller liknande experiment får inte utan Socialstyrelsens

tillstånd förekomma vid en offentlig tillställning eller vid en sådan allmän
sammankomst som inte utgör ett led i undervisningen vid gymnasieskola
eller högskola eller någon annan skolform på motsvarande nivå.

4077

background image

SFS 1993:1617

20 § Pyrotekniska varor får inte utan tillstånd av polismyndigheten an-
vändas vid en allmän sammankomst eller offentlig tillställning som hålls
inomhus. Om det kan ske utan fara för ordning och säkerhet, får dock

polismyndigheten befria anordnaren från skyldigheten att söka tillstånd
för sammankomster eller tillställningar av visst slag.

21 § Chefen för polismyndigheten skall ha fritt tillträde till allmänna
sammankomster och offentliga tillställningar. Detsamma gäller andra per-
soner som polismyndigheten har utsett att närvara.

Polisens rätt att inställa och upplösa allmänna sammankomster och
offentliga tillställningar

22 § Polismyndigheten får inställa eller upplösa en allmän samman-
komst eller offentlig tillställning som hålls i strid med ett ⬝beslut som
innebär avslag på en ansökan enligt 6 § eller i strid med en föreskrift enligt

15 § eller ett förbud enligt 25 §.

23 § Polismyndigheten får utöver vad som sägs i 22 § upplösa

1. en allmän sammankomst, om det uppkommer svårare oordning vid

själva sammankomsten eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara
omgivning eller om sammankomsten medför avsevärd fara för de närva-
rande eller allvarlig störning av trafiken,

2. en offentlig tillställning, om det vid den förekommer något som

strider mot lag eller om den medför oordning, fara för de närvarande eller
allvarlig störning av trafiken.

En allmän sammankomst för att framföra konstnärligt verk eller en

offentlig tillställning får också upplösas, om sammankomsten eller tillställ-
ningen genom ljud eller på något annat sätt medför allvarlig störning av
ordningen i dess omedelbara omgivning. Detta gäller dock inte när sam-
mankomsten eller tillställningen äger rum i enlighet med meddelat till-
stånd.

En allmän sammankomst för att framföra konstnärligt verk eller en

offentlig tillställning får vidare upplösas, om villkor om tiden för samman-
komsten eller tillställningen som meddelats med stöd av 16 § andra stycket

inte följs.

24 § En allmän sammankomst eller offentlig tillställning får upplösas
enligt 22 eller 23 § endast om mindre ingripande åtgärder har visat sig vara
otillräckliga för att hindra fortsatt lagstridigt handlande, återställa ord-
ningen, skydda de närvarande eller begränsa störningen av trafiken.

Polisens rätt att förbjuda allmänna sammankomster och offentliga
tillställningar

25 § Polismyndigheten får förbjuda att det hålls

1. en allmän sammankomst, om det vid en tidigare sammankomst av

samma slag uppkommit svårare oordning vid själva sammankomsten el-
ler, som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning eller om
sammankomsten visat sig ha medfört avsevärd fara för de närvarande eller
allvarlig störning av trafiken,

4078

background image

SFS 1993:1617

2. en offentlig tillställning, om det vid en tidigare tillställning av samma

slag har förekommit något som stred mot lag eller den har medfört oord-
ning, fara för de närvarande eller allvarlig störning av trafiken, eller
3. en allmän sammankomst för att framföra konstnärligt verk eller en

offentlig tillställning, om det vid en tidigare sammankomst eller tillställ-
ning av samma slag genom ljud eller på något annat sätt har uppkommit
allvarlig störning av ordningen i sammankomstens eller tillställningens
omedelbara omgivning och den sammankomsten eller tillställningen inte
ägt rum i enlighet med meddelat tillstånd.

Förbud enligt första stycket att hålla en sammankomst eller tillställning

får meddelas endast om det kan befaras förekomma lagstridigt handlande,
oordning, fara för de närvarande eller störning av trafiken och mindre
ingripande åtgärder till förebyggande härav inte är tillräckliga.

Kostnader för ordningshållning

26 § Den som i vinstsyfte anordnar en offentlig tillställning skall ersätta
polismyndighetens kostnader för att hålla ordning vid tillställningen. Om
det finns särskilda skäl får också den som i vinstsyfte anordnar en allmän
sammankomst åläggas en motsvarande ersättningsskyldighet.

Ersättningsskyldigheten gäller inte sådana ideella föreningar som anges i

7 § 5 mom. fjärde stycket a ) - d ) lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Ersättningsskyldigheten enligt första stycket får sättas ned eller efterges,

om det finns särskilda skäl.

Polismyndigheten beslutar om ersättningsskyldighet. Därvid får det

högsta belopp som har bestämts enligt 11 § inte överskridas.

Regeringen får meddela föreskrifter om hur polismyndighetens kostna-

der för ordningshållning skall beräknas.

27 § Om anordnaren av en allmän sammankomst som anordnas i vinst-
syfte eller av en offentlig tillställning inte har gjort ansökan eller anmälan
som krävs enligt 4 eller 5 § eller inte har fullgjort ansöknings- eller anmäl-
ningsskyldigheten i sådan tid att beslut enligt 11 § har kunnat meddelas
före sammankomsten eller tillställningen, skall polismyndigheten ålägga
anordnaren att ersätta myndighetens kostnader för att hålla ordning vid
sammankomsten eller tillställningen, i den mån kostnaderna beror på
anordnarens försummelse. Detsamma gäller om anordnaren inte har följt
de föreskrifter och villkor om ordning och säkerhet som har gällt för
sammankomsten eller tillställningen.

Vad som sägs i första stycket gäller även i fråga om anordnare som inte

är ersättningsskyldiga enligt 26 §.

Om de kostnader som beror på anordnarens försummelse inte kan

beräknas med tillräcklig säkerhet, skall polismyndigheten uppskatta dem
till ett skäligt belopp.

Ersättningsskyldigheten får sättas ned eller efterges, om det finns särskil-

da skäl.

�verklagande

28 § Polismyndighetens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos
länsrätten.

4079

background image

SFS 1993:1617

Länsstyrelsens beslut enligt 8 § andra stycket får överklagas hos länsrät-

ten.

Länsstyrelsens beslut enligt 15 § andra stycket och Socialstyrelsens be-

slut enligt 19 § får inte överklagas.

Om inte något annat har beslutats gäller polismyndighetens beslut ome-

delbart utom när det är fråga om ersättningsskyldighet enligt 26 eller 27 §.

Straff m. m.

29 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåt-
ligen eller av oaktsamhet

1. i egenskap av anordnare bryter mot kravet på tillstånd eller anmälan i

4 eller 5 § eller mot ett villkor eller ett förbud som har meddelats enligt 4 §
andra stycket, 5 § fjärde stycket, 15 §, 16 § andra stycket eller 25 §,

2. lämnar oriktig uppgift om något förhållande som han enligt tillämpli-

ga föreskrifter är skyldig att upplysa om i en ansökan eller en anmälan eller
om sådana omständigheter som polismyndigheten kan begära uppgift om
med stöd av 9 § första stycket,

3. anordnar en allmän sammankomst eller offentlig tillställning i ett tält

som saknar föreskrivet godkännande eller bryter mot ett användningsför-
bud eller mot ett villkor som har meddelats för användandet,

4. anordnar en allmän sammankomst eller offentlig tillställning och

därvid tillåter användning av en tivolianordning som saknar föreskrivet
godkännande eller bryter mot ett användningsförbud eller mot ett villkor
som har meddelats för användandet,

5. anordnar en offentlig tillställning i strid med 14 §,
6. anordnar en allmän sammankomst eller offentlig tillställning utan

tillstånd enligt 19 eller 20 § i fall då sådant tillstånd behövs, eller

7. anordnar eller fortsätter en allmän sammankomst eller offentlig till-

ställning trots att sammankomsten eller tillställningen har inställts eller
upplösts enligt 22 eller 23 §.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förbudet i 18 §

första stycket mot förtäring eller förvaring av alkoholdrycker döms till
penningböter, om inte gärningen är belagd med straff i någon annan
författning.

Har flera medverkat till en gärning som avses i första stycket skall 23

kap. 4 och 5 §§ brottsbalken tillämpas.

30 § Försummelse av anmälningsskyldighet eller uppgiftsskyldighet be-
träffande sådana allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar
som får hållas utan tillstånd skall inte leda till ansvar, om försummelsen

med hänsyn till omständigheterna kan anses ursäktlig och den inte har
vållat någon olägenhet. Försummelsen skall inte heller leda till ansvar, om
sammankomsten eller tillställningen inte har kommit till stånd.

Förverkande m. m.

31 § Om en anordnare av en allmän sammankomst eller offentlig till-
ställning har gjort sig skyldig till en överträdelse som avses i 29 §, får vad
som har uppburits i avgifter eller i någon annan ersättning för att bevista

sammankomsten eller tillställningen förklaras förverkat efter vad som kan

4080

background image

SFS 1993:1617

anses skäligt. Om ersättningen har utgått i något annat än pengar och om
den inte finns i behåll, får i stället värdet förklaras förverkat.

Angående beslag av egendom som kan antas vara förverkad enligt första

stycket, gäller bestämmelserna i rättegångsbalken om beslag med den
avvikelsen att bestämmelsen om att åtal skall väckas inom viss tid inte
gäller i annat fall än då rätten har satt ut sådan tid.

32 § I fråga om beslag och förverkande av spritdrycker, vin eller starköl
hos den som förtär eller förvarar sådana drycker i strid med 18 § eller med
villkor enligt 16 § andra stycket första meningen finns bestämmelser i
lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m.

En polisman får vid tillträdet till en offentlig tillställning liksom i loka-

len eller på platsen för tillställningen företa kroppsvisitation för att söka
efter spritdrycker, vin eller starköl, om polismyndigheten inte har medde-
lat sådant undantag som sägs i 18 § andra stycket. Kroppsvisitation får
vidtas endast om det finns anledning att anta att den som skall visiteras
medför sådana drycker till tillställningen. Detsamma gäller i fråga om en
allmän sammankomst, om polismyndigheten enligt 16 § andra stycket
första meningen har meddelat villkor som innebär förbud mot förtäring
och förvaring av sådana drycker som sägs i 18 §.

Särskilda bemyndiganden om motorsport

33 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i
fråga om motorsport meddela föreskrifter som gäller utförande och besikt-
ning av en anläggning eller olycksberedskap vid en sådan anläggning eller
som i övrigt behövs från säkerhetssynpunkt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskri-

va att andra bestämmelser än som anges i detta kapitel skall gälla i fråga
om tid för ingivande av och innehållet i ansökan eller anmälan om tävling
eller uppvisning i motorsport.

3 kap. Allmän ordning och säkerhet

Användningen av offentlig plats

1 § En offentlig plats inom detaljplanelagt område får inte utan tillstånd

av polismyndigheten användas på ett sätt som inte stämmer överens med
det ändamål som platsen har upplåtits för eller som inte är allmänt veder-
taget. Tillstånd behövs dock inte, om platsen tas i anspråk endast tillfälligt
och i obetydlig omfattning och utan att inkräkta på någon annans tillstånd.

I fråga om allmänna vägar gäller kravet på polismyndighetens tillstånd

endast sådana åtgärder som inte är reglerade i väglagen (1971:948).

2 § Polismyndigheten skall inhämta yttrande från kommunen innan
tillstånd ges för att ta i anspråk en offentlig plats. Om kommunen avstyr-
ker ansökan, får tillstånd inte meddelas. Om kommunen för tillstyrkan
uppställer villkor enligt 15 §, får tillstånd meddelas endast om det förenas
med dessa villkor.

Kommunen skall inte höras i tillståndsärendet, om detta avser

1. mark som förvaltas av någon annan än kommunen, eller

4081

background image

SFS 1993:1617

2. annan kvartersmark än som avses i 1 kap. 2 § första stycket 3, om den

är avsedd att tas i anspråk enligt nyttjanderättsavtal med kommunen.

�&tgärder till skydd för personer och egendom

3 § Brister på byggnader, ställningar, skyltar och liknande anordningar
som medför risk för skada på personer eller egendom på offentlig plats,
skall avhjälpas utan oskäligt dröjsmål.

Snö och is som kan rasa ned och skada personer eller egendom på

offentlig plats skall utan oskäligt dröjsmål avlägsnas från tak, rännor och
liknande anordningar. Detta skall ske på ett sådant sätt att det inte därige-
nom uppkommer risk för att personer eller egendom kommer att skadas.

Ansvaret för att åtgärderna i första och andra styckena vidtas vilar på

ägaren eller den som till följd av nyttjanderättsavtal eller på någon annan
grund är i ägarens ställe.

4 § Den som tar upp en isränna eller vak, gräver, schaktar eller utför

liknande arbete skall vidta de åtgärder som med hänsyn till platsen för
arbetet och �vriga omständigheter behövs för att förhindra att personer
eller egendom kommer till skada.

5 § Brunnar, bassänger och liknande anläggningar skall vara försedda
med de säkerhetsanordningar som behövs med hänsyn till anläggningarnas
belägenhet och beskaffenhet. Behovet av att säkerhetsanordningen ger ett
tillräckligt skydd mot olyckor med barn skall särskilt beaktas. Anläggning-
ens ägare eller den som till följd av nyttjanderättsavtal eller på någon
annan grund är i ägarens ställe ansvarar för att anläggningen är försedd
med nödvändiga säkerhetsanordningar.

Polismyndigheten får i fråga om en särskild anläggning besluta om de

säkerhetsåtgärder som skall vidtas.

6 § Sprängning och skjutning med eldvapen får inte utan tillstånd av
polismyndigheten äga rum inom område som omfattas av detaljplan.

Den som är under 18 år får inte utan tillstånd av polismyndigheten inom

område som omfattas av detaljplan utomhus använda luft- eller fjäderva-
pen med vilka kulor, hagel eller andra projektiler kan skjutas ut. Detsam-
ma gäller utanför sådant område, om inte vapnet används under uppsikt
av någon som har fyllt 20 år.

Skjutbanor som inte hör till försvarsmakten får användas endast efter

tillstånd av polismyndigheten. Regeringen eller den myndighet som rege-
ringen bestämmer får meddela föreskrifter om utförande och besiktning av
skjutbana.

7 § Pyrotekniska varor får inte användas utan tillstånd av polismyndig-
heten, om användningen med hänsyn till tidpunkten, platsens belägenhet
och övriga omständigheter innebär risk för skada på eller någon beak-
tansvärd olägenhet för person eller egendom.

Lokala föreskrifter m. m.

8 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en kommun får
meddela de ytterligare föreskrifter för kommunen eller del av denna som
behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats.

4082

background image

SFS 1993:1617

9 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en kommun får
meddela de ytterligare föreskrifter för kommunen eller del av denna som
behövs för att förhindra att människors hälsa eller egendom skadas till
följd av användningen av pyrotekniska varor.

10 § Regeringen får meddela de föreskrifter om ordningen och säkerhe-

ten i en hamn som behövs med hänsyn till den verksamhet som bedrivs i
hamnen. Regeringen får överlämna åt en kommun att meddela sådana
föreskrifter i fråga om hamnar som ägs eller förvaltas av kommunen eller
av ett av kommunen helägt företag. I fråga om hamnar som ägs eller
förvaltas av någon annan får regeringen överlämna åt länsstyrelsen att

meddela sådana föreskrifter.

Föreskrifter enligt första stycket skall ange det område i vatten och på

land inom vilket föreskrifterna skall gälla.

11 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en länsstyrelse
får, om det på grund av särskilda förhållanden behövs för att skydda
människor mot fara för liv eller hälsa, meddela föreskrifter för viss tid eller

tills vidare om förbud mot att vistas inom skade- eller riskområden,
rasområden, gruvområden, skjutfält eller skjutbanor eller liknande områ-
den.

12 § Föreskrifter enligt 8�11 §§ får inte angå förhållanden som är regle-

rade i denna lag eller annan författning eller som enligt lagen eller annan
författning kan regleras på något annat sätt. Föreskrifterna får inte lägga
onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i
den enskildes frihet.

13 § Kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva föreskrifter som

avses i 1 kap. 2 § andra stycket eller i 8 eller 9 § eller 10 § första stycket
andra meningen i detta kapitel skall omedelbart anmälas till länsstyrelsen.

Länsstyrelsen skall upphäva en föreskrift som strider mot denna lag.

Länsstyrelsens beslut om upphävande skall fattas inom tre veckor från den
dag kommunens beslut anmälts till länsstyrelsen. Om det behövs längre tid
för prövningen, får tiden förlängas till högst två månader. Om tiden
förlängs skall länsstyrelsen inom treveckorstiden besluta om tillfälligt upp-
hävande för den tid som prövningen pågår.

Tillstånd och villkor m. m.

14 § Vid prövningen av en ansökan om tillstånd som avses i detta

kapitel eller i en lokal föreskrift skall polismyndigheten beakta vad som
krävs av hänsyn till trafiken samt till allmän ordning och säkerhet. Om
ansökan avser tillstånd att ta i anspråk en offentlig plats för visst ändamål,
skall särskild hänsyn tas till gångtrafikens intresse.

Ett beslut av polismyndigheten om tillstånd får förenas med de villkor

som behövs av hänsyn till trafiken samt till allmän ordning och säkerhet.
Villkoren får inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra
obefogade inskränkningar i den enskildes frihet.

4083

background image

SFS 1993:1617

15 § När kommunen yttrar sig enligt 2 § får den ange villkor som behövs
för att tillgodose de intressen som kommunen har att bevaka i fråga om

skötseln av den offentliga platsen, markanvändning, stadsbild, miljö och
trafik. I fråga om ersättning för användningen av en offentlig plats gäller
särskilda bestämmelser.

16 § Beslut enligt 14 § gäller för viss tid eller tills vidare. Beslutet skall

innehålla de villkor som polismyndigheten har meddelat enligt 14 § andra
stycket och de villkor som kommunen har ställt upp med stöd av 15 §.
Beslut i fråga om mark som inte står under kommunens förvaltning skall
också innehålla en erinran om att medgivande av markägare eller nyttjan-
derättshavare kan behövas.

Om kommunen har yttrat sig enligt 2 § skall beslutet innehålla erinran

om möjligheten att överklaga kommunens beslut enligt 10 kap. kommu-
nallagen (1991:900).

17 § Om det behövs för att förebygga oordning eller för att förhindra att
människors hälsa eller egendom skadas får polismyndigheten i ett särskilt

fall ge anvisningar eller tillsägelser till innehavaren och besökande för
användningen av sådana bad- eller campingplatser och lokaler eller platser
för idrott, friluftsliv, spel, lek, förströelse eller liknande som allmänheten
har tillträde till. Om det är nödvändigt får polismyndigheten förbjuda
fortsatt användning.

Om det behövs föreskrifter om allmän ordning och säkerhet för verk-

samhet som avses i första stycket, skall polismyndigheten anmäla förhål-
landet till kommunen.

�&terkallelse av tillstånd

18 § Polismyndigheten får återkalla ett tillstånd,

1. om villkor som enligt 14 § andra stycket eller 15 § gäller för tillståndet

har åsidosatts i inte ringa mån och tillståndshavaren inte vidtar rättelse

genast efter tillsägelse eller inte kan anträffas efter rimlig efterforskning,

2. om tillstånd har meddelats enligt 1 § och det är av särskild vikt för

kommunen att det återkallas,

3. om tillståndet gäller tills vidare och återkallelse är påkallad av hänsyn

till trafiken eller till allmän ordning och säkerhet,

4. om tillståndet gäller för bestämd tid och det är av väsentlig betydelse

för trafiken eller för allmän ordning och säkerhet att det återkallas, eller

5. om tillstånd har meddelats enligt 1 § och tillståndshavaren åsidosatt

sin skyldighet att betala avgift enligt lagen (1957:259) om rätt för kommun
att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m. m. och han inte
betalar genast efter uppmaning.

Ett tillstånd enligt 1 § skall återkallas, om kommunens beslut om yttran-

de upphävts efter överklagande.

Förelägganden

19 § Om någon inte vidtar en åtgärd som åligger honom enligt detta

kapitel, lokala föreskrifter eller beslut eller villkor som har meddelats med
stöd av 5 §, 14 § andra stycket eller 15 §, får polismyndigheten förelägga
honom att inom viss tid vidta åtgärden. Detta gäller endast om han inte

4084

background image

SFS 1993:1617

vidtar rättelse genast efter tillsägelse eller inte kan anträffas efter rimlig
efterforskning.

�ven om det inte följer av första stycket får föreläggande, utan föregåen-

de tillsägelse, avse skyldighet att ta bort upplag, försäljningsstånd, ställ-
ningar, skyltar, containrar och andra anordningar som har placerats på en
offentlig plats utan nödvändigt tillstånd enligt 1 § eller i strid med villkor
som gäller för tillståndet. Detsamma gäller i fråga om anordningar som
inte har tagits bort efter utgången av giltighetstiden för tillståndet.

Ett föreläggande enligt andra stycket får, om det avser en container eller

något annat skrymmande föremål som ställts upp på offentlig plats, riktas
också mot föremålets ägare eller den som är i ägarens ställe, även om
föremålet ställts upp för någon annans räkning. Det sagda gäller inte om
det är uppenbart att någon annan än föremålets ägare eller den som är i
hans ställe har bestämt platsen för uppställningen.

20 § I föreläggande får vite sättas ut eller, som påföljd för underlåtenhet
att följa föreläggandet, anges att rättelse kan komma att ske på den försum-
liges bekostnad genom polismyndighetens försorg.

21 § Polismyndigheten får vidta en åtgärd som avses i 19 § på den
försumliges bekostnad,

1. om den försumlige inte följer ett föreläggande i vilket sådan påföljd

har satts ut,

2. om han inte kan anträffas med ett föreläggande efter rimlig efterforsk-

ning, eller

3. om det av hänsyn till trafiken eller till allmän ordning och säkerhet är

nödvändigt att åtgärden vidtas omedelbart.

Straff

22 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot

1,3,4 eller 6 § eller mot villkor enligt 14 § andra stycket eller 15 § eller mot

förbud enligt 17 § första stycket.

Till penningböter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter

mot 7 § eller mot föreskrifter enligt någon av 8� 11 §§.

23 § Om ett barn som inte har fyllt 15 år begår en sådan handling som är
otillåten enligt 6 § första eller andra stycket, skall den som har vårdnaden
om barnet straffas enligt 22 § första stycket.

Om ett barn som inte har fyllt 15 år begår en sådan handling som är

otillåten enligt 7 §, skall den som har vårdnaden om barnet straffas enligt
22 § andra stycket.

Vad som sägs i första och andra styckena gäller inte, om vårdnadshava-

ren gjort vad som ankommer på honom för att förhindra handlingen.

24 § Den som åsidosätter ett vitesföreläggande som avses i 20 § döms
inte till ansvar enligt denna lag för gärning som omfattas av föreläggandet.

Förverkande

25 § Har en offentlig plats tagits i anspråk för varor eller någon annan
egendom i strid med bestämmelserna i 1 §, får egendomen förklaras

4085

background image

SFS 1993:1617

förverkad, om det behövs för att förebygga fortsatt överträdelse och
förverkandet inte är oskäligt.

Vapen som har använts i strid med 6 § första eller andra stycket och

ammunition som är avsedd för vapnet, får förklaras förverkade efter vad
som kan anses skäligt.

Angående beslag av egendom som kan antas vara förverkad enligt första

eller andra stycket, gäller bestämmelserna om beslag i rättegångsbalken
med den avvikelsen att bestämmelsen om att åtal skall väckas inom viss
tid inte gäller i annat fall än då rätten har satt ut sådan tid.

I fråga om beslag och förverkande av spritdrycker, vin eller starköl hos

den som förtär sådana drycker i strid med lokala föreskrifter finns bestäm-
melser i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m.

�verklagande

26 § Polismyndighetens beslut enligt detta kapitel eller enligt föreskrif-

ter som har meddelats med stöd av detta kapitel får överklagas hos länsrät-
ten. Dock får polismyndighetens beslut att avslå en ansökan om att få ta i
anspråk offentlig plats inte överklagas, om beslutet föranleds av ett avstyr-
kande från kommunen enligt 2 § första stycket.

I fråga om överklagande av kommunens beslut i fall som avses i 1 kap.

2 § eller i 2 § eller någon av 8 � 10 §§ i detta kapitel gäller bestämmelserna i

10 kap. kommunallagen (1991:900).

27 § Länsstyrelsens beslut att upphäva lokala föreskrifter enligt 13 §
andra stycket får överklagas av kommunen hos länsrätten.

I övrigt får länsstyrelsens beslut enligt detta kapitel inte överklagas.

28 § Polismyndighetens beslut enligt detta kapitel eller enligt föreskrif-
ter som har meddelats med stöd av detta kapitel samt länsstyrelsens beslut

enligt 11 § eller 13 § andra stycket gäller omedelbart, om inte annat beslu-
tats.

4 kap. Ordning och säkerhet i viss kollektiv persontrafik

Inledande bestämmelser

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller trafik med tunnelbana och

spårväg samt sådan yrkesmässig trafik för persontransporter som avses i
yrkestrafiklagen (1988:263).

2 § Med trafiktjänsteman förstås förare samt den som annars, på grund
av anställning eller uppdrag hos ett trafikfö retag som driver sådan trafik
som avses i 1 §, har uppgifter som avser ordningen och säkerheten i
trafiken. Bestämmelserna i detta kapitel om trafiktjänstemän gäller endast
den som genom att bära uniform eller märke eller på något annat sätt
tydligt visar att han är trafiktjänsteman.

Hur ordning och säkerhet upprätthålls

3 § En trafiktjänsteman får ge trafikanter och andra anvisningar eller
tillsägelser som behövs för att ordningen eller säkerheten i trafiken skall
upprätthållas.

4086

background image

SFS 1993:1617

4 § Alkoholdrycker får inte förtäras inom ett trafikföretags område eller
på dess färdmedel. Detta gäller inte i fråga om förtäring av drycker vid
tillåten servering och inte heller om trafikföretaget för särskilt fall har
medgett förtäringen.

Med alkoholdrycker förstås spritdrycker, vin, starköl och öl i den bety-

delse dessa beteckningar har i lagen (1977: 292) om tillverkning av dryc-
ker, m.m.

5 § Utan spårinnehavarens eller trafikföretagets tillstånd får inte någon

1. beträda spårområde för tunnelbana eller sådan del av spårvägs spår-

område för vilken det genom stängsel eller skyltar eller på annat liknande
sätt klart framgår att allmänheten inte har tillträde,

2. vidröra manöver- och signalanordningar eller liknande anordningar

eller på annat sätt hindra trafikens behöriga gång.

6 § Det är förbjudet att

1. utan tillstånd av trafikföretaget inom dess område eller på dess

färdmedel medföra egendom som är av farlig beskaffenhet eller som kan
orsaka avsevärd olägenhet,

2. röka inom ett trafikföretags område som är beläget inomhus eller

underjord och på andra färdmedel än som ingår i taxitrafik,

3. förorena eller skräpa ned på färdmedel eller inom trafikföretagets

område, eller

4. skaffa sig tillträde till område innanför ingångsspärren till tunnelbana

utan att kunna uppvisa giltigt färdbevis.

7 § Tillträde till ett trafikföretags område eller färdmedel får vägras den

som

1. är berusad,

2. medför egendom som avses i 6 § 1, eller

3. annars uppträder på ett sådant sätt att det finns anledning att befara

att han kommer att störa ordningen eller äventyra säkerheten i trafiken.

8 § Den som är berusad eller stör ordningen eller äventyrar säkerheten i
trafiken är skyldig att på uppmaning av en trafiktjänsteman lämna trafik-
företagets område eller färdmedel. Detsamma gäller den som har brutit
mot någon av 4 �6 §§ eller som underlåtit att följa en anvisning eller
tillsägelse av en trafiktjänsteman enligt 3 §, om överträdelsen eller under-
låtelsen har väsentlig betydelse för ordningen eller säkerheten i trafiken.

9 § Om den som har vägrats tillträde enligt 7 § eller som uppmanats
enligt 8 § att lämna trafikföretagets område eller färdmedel inte gör som
han blir tillsagd, får en polisman eller ordningsvakt avvisa eller avlägsna
honom.

Straff och förverkande

10 § Den som bryter mot någon av 4 � 6 §§ döms till penningböter, om

gärningen inte är belagd med strängare straff i brottsbalken eller någon
annan författning.

4087

background image

SFS 1993:1617

11 § I fråga om beslag och förverkande av alkoholdrycker hos den som

förtär sådana drycker i strid med 4 § finns bestämmelser i lagen
(1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1994.

Vid ikraftträdandet skall följande författningar upphöra att gälla, nämli-

gen

a) lagen (1956:618) om allmänna sammankomster,
b) allmänna ordningsstadgan (1956:617),
c) förordningen (1874 nr 26 s. 11) angående hamnordningar och andra

ordningsföreskrifter för allmänna hamnarne i riket, samt

d) kungörelsen (1950:153) med vissa tillämpningsföreskrifter till förord-

ningen (1874 nr 26 s. 11) angående hamnordningar och andra ordningsfö-
reskrifter för allmänna hamnarne i riket.

Vid ikraftträdandet skall också punkt 4 i övergångsbestämmelserna till

förordningen (1990:1510) med länsstyrelseinstruktion upphöra att gälla.

Vid ikraftträdandet skall taxor och reglementen som har beslutats med

stöd av 23 § ordningsstadgan för rikets städer den 24 mars 1868 (nr 22)
eller med stöd av 25 § allmänna ordningsstadgan upphöra att gälla.

Den 1 januari 1996 skall lokala ordningsföreskrifter, hamnordningar

och andra ordningsföreskrifter för hamnar som har utfärdats före ord-
ningslagens ikraftträdande upphöra att gälla.

Föreskrifter som har beslutats med stöd av 10 § länsstyrelseinstruk-

tionen (1971:460) skall upphöra att gälla den 1 januari 1995.

2. I ett ärende som gäller en ansökan eller anmälan enligt en författning

som avses i punkt 1 andra stycket tillämpas ordningslagen vid prövning
efter ikraftträdandet, om inte något annat sägs i det följande.

3. Ett godkännande enligt 6 § tredje stycket allmänna ordningsstadgan

gäller till den 1 januari 1995 som ett tillstånd enligt 3 kap. 6 § tredje stycket
ordningslagen.

4. Utan hinder av bestämmelserna om besiktning i 2 kap. 12 och 13 §§

ordningslagen får ett samlingstält eller en tivolianordning användas för sitt
ändamål till dess första besiktning sker. Rätten till användning utan före-
gående besiktning upphör dock den 30 september 1994, om inte skriftlig
ansökan om besiktning har gjorts dessförinnan.

5. I fråga om överklagande av ett beslut som har meddelats före ord-

ningslagens ikraftträdande enligt en författning som avses i punkt 1 and-
ra-fjärde styckena gäller äldre bestämmelser.

6. Om det i en lag eller i en författning som har beslutats av regeringen

hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag
tillämpas i stället den nya föreskriften.

På regeringens vägnar

CARL BILDT

GUN HELLSVIK
(Justitiedepartementet)

4088

Viktiga lagar inom ordning och säkerhet
JP Infonets tjänster inom ordning och säkerhet

JP Infonets tjänster inom ordning och säkerhet

Arbetar du med frågor som rör ordning och säkerhet? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom ordning och säkerhet.