SFS 1975:553

Start / Ordning och säkerhet / Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / SFS 1975:553

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">            </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1975:553 om �ndring 1 civilf�rsvarslagen (1960:74); Utf�rdad den 5 juni 1975. den 25 j uni 1975 Enligt riksdagens beslut' f�reskrives i fr�ga om civilf�rsvarslagen (1960: 74)2 dels att 46 och 85 �� skall upph�ra att g�lla, dels att i 13, 5, 6, 8, 9 och 11 ��, 12 � 1, 2 och 4 mom., 13, 14, 17, 20, 34, 35, 37 och 39 ��, 40 � 3 mom., 47, 75 och 84 �� ordet "Ko� nungen" i olika b�jningsformer skall bytas ut mot "regeringen" i mot� svarande form, ' Prop. 1975: 21, F�U 17, rskr 174. 2 Senaste lydelse av 12 � 1 mom. 1970: 308 12 � 2 mom. 1970: 308 12 � 3 mom. 1970: 308 13 � 1966:418 39 � 1967:897 73 � 1972: 724. 1117 " if..' -- � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1975:553 dels att i 1 och 9 ��, 12 � 3 mom., 13, 38, 51, 73 och 84 �� ordet' "krigsmakten" i olika b�jningsformer skall bytas ut mot "f�rsvarsmak� ten" i motsvarande form, dels att 4, 10, 2230, 32 och 33 ��, 40 � 1 och 2 mom., 41 � 1 och 2 mom., 42, 43, 5357, 62, 65, 68, 78, 80, 81 och 83 �� skall ha nedan angivna lydelse. 4 � Inom varje l�n handhar l�nsstyrelsen ledningen av civilf�rsvaret. Om civilbef�lhavares befattning med civilf�rsvaret stadgas s�rskilt. I Om kommuns befattning med civilf�rsvaret stadgas i 4, 6 och 7 kap. 10 � Civilf�rsvarets omfattning och beskaffenhet inom varje civilf�r� svarsomr�de skall till sina huvuddrag angivas i s�rskild organisations� plan. Uppgifter om skyddsrum och utrymmen som avses i 22 � andra stycket skola dock angivas i skyddsrumsplan. Om s�dan plan finnas be� st�mmelser i 4 kap. Organisationsplan uppr�ttas av l�nsstyrelsen och skall, liksom �ndring d�ri, antagas av regeringen eller myndighet som regeringen best�mmer. 22 � I t�torter och p� platser som kunna antagas under krig bli s�r� skilt utsatta vid stridshandlingar eller hot om skadeg�relse skola skydds� rum anordnas f�r befolkningens skydd. S�dana orter och platser be� n�mnas i denna lag skyddsrumsorter. Regeringen eller myndighet som regeringen utser best�mmer vilka orter och platser som skola utg�ra skyddsrumsorter. Om regeringen eller myndighet som regeringen utser best�mmer det, skola i skyddsrumsort �ven vidtagas f�rberedelser f�r att under civil� f�rsvarsberedskap kunna iordningst�lla skyddsrum i utrymmen, som �ro l�mpliga h�rf�r. 23 � F�r varje skyddsrumsort skall finnas en skyddsrumsplan, som uppr�ttas av kommunen och antages av regeringen eller, efter rege� ringens bemyndigande, av kommunen med iakttagande av best�mmel� serna i 2A26, 28 och 29 ��. Vad i f�rsta stycket s�gs om uppr�ttande och antagande av skydds� rumsplan g�ller �ven �ndring av planen. 24 �3 Skyddsrumsplan skall till gr�nserna angiva den del av kommu� nen som skyddsrumsorten omfattar. Gr�nserna best�mmas enligt de grunder som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen best�mmer. 25 � Skyddsrumsort indelas i skyddsrumsomr�den. Behovet av skydds� rum pr�vas f�r varje omr�de f�r sig. 26 � Behovet av skyddsrum ber�knas med h�nsyn till befintlig och planerad bebyggelse samt med utg�ngspunkt i det st�rsta antal perso� ner som under dag eller natt i allm�nhet vistas inom skyddsrumsom� r�det under fredstid. II18 3 Senaste lydelse 1967: 897. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 27 � N�r skyddsrumsplan har antagits och i f�rekommande fall fast� st�llts �ligger det kommunen att tillse att planen genomf�res. Genom� f�randet skall ske i den omfattning som tillg�ngliga medel och �vriga omst�ndigheter medgiva. Av varje beslut som f�ranledes av planen skall framg� var skyddsrum skall anordnas och hur m�nga personer som skola beredas plats d�r. 28 � Inom varje skyddsrumsomr�de skola finnas ett eller flera skydds� rum. Skyddsrums bel�genhet och utformning skall best�mmas med h�n� syn till befolkningens m�jligheter att upps�ka skyddsrummet vid alar- mering och att stadigvarande uppeh�lla sig d�r. 29 � Skyddsrum b�r i f�rsta hand anordnas i utrymme, som �r av� sett att under fredstid anv�ndas f�r annat �n skyddsrums�ndam�l. Om detta ej kan ske, b�r skyddsrum anordnas p� s�dant s�tt att det un� der fredstid kan anv�ndas f�r annat �ndam�l, 30 � Skyddsrum skall utf�ras och utrustas s� att det giver skydd mot verkningar av stridsmedel, som kunna antagas komma till anv�ndning i krig. N�rmare f�reskrifter h�rom meddelas av regeringen eller myn� dighet som regeringen best�mmer. 32 � Avser n�gon att uppf�ra ny anl�ggning eller byggnad inom skyddsrumsort, skall han anm�la detta till kommunen. Det �ligger kom� munen att l�mna den som har gjort anm�lan besked huruvida skydds� rum skall anordnas i anl�ggningen eller byggnaden och, om s� �r fal� let, uppgift om det antal personer som skall beredas plats i detta. Avvikelse fr�n besked som avses i f�rsta stycket f�r g�ras endast om 1. den som har gjort anm�lan medgiver det, 2. byggnadslov el ler godk�nnande enligt 33 � andra stycket icke har s�kts inom tv� �r fr�n beskedets dag eller 3. i fr�ga om anl�ggning eller byggnad som tillh�r staten uppf�ran� det icke har p�b�rjats inom tid som s�gs i 2, Vad i denna paragraf s�gs om uppf�rande av ny anl�ggning eller byggnad skall �ven g�lla tillbyggnad av befintlig anl�ggning eller bygg� nad. 33 F�religger skyldighet att s�ka byggnadslov f�r anl�ggning eller byggnad inom skyddsrumsort, ankommer det p� byggnadsn�mnden att vid pr�vning av ans�kan om s�dant lov tillse, att byggnadsf�retaget �verensst�mmer med besked enligt 32 � samt med best�mmelserna i 29 och 30 �� och med st�d av dessa meddelade f�reskrifter. Vill n�gon, d� skyldighet ej f�religger att s�ka byggnadslov, utf�ra s�dant byggnadsf�retag som avses i 32 �, �ligger det honom att i f�r� v�g inh�mta l�nsstyrelsens godk�nnande av byggnadsf�retaget i omf�r- m�lda h�nseenden, dock ej i fr�ga om byggnad som tillh�r staten. F�religger ej besked enligt 32 �, m� byggnadslov eller godk�nnande enligt andra stycket ej meddelas. SFS 1975: 553 4 Senaste lydelse 1967: 247. 1119 c,:. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1975: 553 1120 40 � i momfi Ut�ver de uppgifter som ankomma p� kommun enligt 4 och 7 kap. �ligger det kommun att a) genom sina myndigheter l�mna l�nsstyrelsen och civilf�rsvarschc- fen bitr�de i s�dana fr�gor r�rande civilf�rsvaret som hava sambanu med de s�rskilda myndigheternas verksamhetsomr�de, varvid kommun bland annat har att p� d�rom gjord framst�llning tillhandah�lla till� g�ngliga, f�r civilf�^-svaret erforderliga byggnadsritningar, kartor och dylikt; b) i enlighet med g�llande organisationsplan inr�tta och utrusta led� ningscentraler och andra skyddade uppeh�llsplatser f�r det allm�nna civilf�rsvaret samt vidtaga andra byggnadsanordningar �vensom reserv� anordningar som �ro avsedda uteslutande f�r brandf�rsvarets f�rs�rjning med vatten s� ock under civilf�rsvarsberedskap, i den omfattning civil� f�rsvarsstyrelsen eller efter dennas allm�nna anvisningar l�nsstyrelsen best�mmer, utf�ra ledningscentraler och andra skyddade uppeh�llsplat� ser samt vidtaga andra byggnadstekniska �tg�rder avseende det lokala civilf�rsvaret, oaktat �tg�rderna icke upptagits i organisationsplanen; c) inr�tta och utrusta skyddsrum som p� grund av beslut enligt 27 � skall anordnas i befintlig anl�ggning eller byggnad utan samband med tillbyggnad eller p� mark, som �r avsedd f�r gata, torg, park eller annan allm�n plats, �vensom vidtaga f�rberedelser som avses i 22 � andra stycket och, enligt vad regeringen eller myndighet som regeringen utser d�rom f�rordnar, under civilf�rsvarsberedskap iordningst�lla utrymmen som d�r avses till skyddsrum; d) v�rda och underh�lla de under b) oc h c) omf�rm�lda anordningar� na; f) tillhandah�lla l�mpliga lokaler f�r civilf�rsvarets administration samt, i den m�n skyldighet h�rutinnan icke �vilar �gare eller innehavare av anl�ggning eller byggnad, f�r f�rvaring av materiel och utrustning f�r civilf�rsvaret �vensom f�r utbildningsverksamheten inom civilf�rsvaret; g) svara f�r avl�ning och annan ers�ttning till personal, vars tj�nst� g�ring i civilf�rsvaret enligt 20 � skall anses fullgjord i kommunal an� st�llning; h) under civilf�rsvarsberedskap samt vid utbildning och �vning, i den omfattning organisationsplanen angiver, till allm�nna civilf�rsvarets f�r� fogande st�lla kommunen tillh�rig materiel och annan egendom; samt i) � trafikled eller annan allm�n plats, d�r kommunen ansvarar f�r gatu- eller v�gbelysning, vidtaga erforderliga anordningar f�r den v�g� ledande belysning, som enligt organisationsplanen skall finnas d�r under m�rkl�ggning. 2 mom.� D�rest �tg�rd, som avses i 1 mom. b) och d), enligt organi� sationsplanen h�nf�r sig till fle ra i s amma civilf�rsvarsomr�de helt eller delvis ing�en de kommuner, skall den kommun l�nsstyrelsen best�mmer vidtaga �tg�rden och f�rskjuta kostnaderna d�rf�r. I den m�n kostnaderna icke t�ckas av statsmedel, skola kostnaderna eller, om dessa hava bestritts genom l�n, amortering och r�nta pa l�net �rligen f�rdelas mellan kommunerna i f�rh�llande till det antal skatte� kronor och skatte�ren, som inom varje kommun eller del av kommun ^ Senaste lydelse 1969: 63. '' Senaste lydelse 1969: 63. � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> p�f�rts de skattskyldiga vid n�stf�reg�ende �rs taxering till al lm�n kom� munalskatt. P�st�r kommun, att s�rskilda sk�l finnas f�r annan f�r- delningsgrund, s�som att vidtagen �tg�rd kan antagas bliva till s�rskilt gagn f�r viss kommun, eller uppkommer eljest tvist mellan kommunerna betr�ffande skyldigheten att bidraga till kostnaderna, �ger l�nsstyrelsen efter framst�llning f�rordna, hur f�rdelningen skall ske. S�dan fram� st�llning skall g�ras sist inom tre m�nader efter det kommun anmodats erl�gga sin kostnadsandel eller, om framst�llningen g�res av kommun, som f�rskjutit kostnaderna, efter utg�ngen av det kalender�r, under vilket des amma f�rskjutits. Till den kommun, som f�rskjutit kostnader� na, hava �vriga kommuner att i �verensst�mmelse med f�rdelning som nu sagts utgiva p� dem bel�pande andelar. Vad i andra stycket stadgas skall �ga motsvarande till�mpning betr�f� fande s�dan i 1 mom. g) avsedd kostnad som uppkommit under civil� f�rsvarsberedskap och h�nf�r sig till �ndam�l, vilket angivits i organi� sationsplanen s�som gemensamt f�r flera kommuner, samt betr�ffande f�rlust i anledning av skada � kommun tillh�rig materiel eller annan egendom, som j�mlikt 1 mom. h) under civilf�rsvarsberedskap st�llts till civilf�rsvarets f�rfogande f�r �ndam�l som nu sagts. SFS 1975: 553 41 � i mom. I varje kommun skola de kommunen med avseende � civilf�rsvaret �vilande uppgifterna handhavas av en civilf�rsvarsn�mnd, om ej annat f�ljer av andra stycket. Kommun �ger uppdraga �t annat kommunalt organ �n civilf�rsvars- n�mnden att uppr�tta skyddsrumsplan. Har enligt 23 � �verl�mnats �t kommunen att antaga skyddsrumsplan, fattas beslutet h�rom av kom� munfullm�ktige. Kommun �ger tills�tta s�rskild civilf�rsvarsn�mnd. Under civilf�r� svarsberedskap m� regeringen f�rordna, att s�rskild civilf�rsvarsn�mnd skall tills�ttas. D�r s�rskild civilf�rsvarsn�mnd ej finnes, skall kommunstyrelsen vara civilf�rsvarsn�mnd; kommun dock obetaget att uppdraga �t annat kom� munalt organ att vara civilf�rsvarsn�mnd. 2 mom. Ledam�ter och suppleanter i s�rskild civilf�rsvarsn�mnd v�l� jas av kommunfullm�ktige till det antal fullm�ktige best�mma. Antalet ledam�ter m� dock icke vara under fem. Valet skall vara proportionellt, d�rest det beg�res av minst s� m�nga v�ljande, som motsvara det tal, vilket erh�lles, om samtliga v�ljandes antal delas med det antal perso� ner valet avser, �kat med 1. Om f�rfarandet vid s�dant proportionellt val �r s�rskilt stadgat. I fr�ga om s�rskild civilf�rsvarsn�mnd i annan kommun �n Stock� holm skall d�rj�mte vad i 31 � andra stycket, 3236 ��, 37 � f�rsta stycket och 3842 �� kommunallagen (1953; 753) �r stadgat r�rande kommunstyrelsen �vensom i 45 � andra och tredje styckena samma lag i fr�ga om d�r avsedd n�mnd �ga motsvarande till�mpning, dock att det ej �r erforderligt att protokoll upptager annat �n f�rteclcning � n�rva� rande ledam�ter och beslutet i varje �rende. Betr�ffande s�rskild civilf�rsvarsn�mnd i Stockholm skola, ut�ver vad i detta moments f�rsta stycke s�gs, best�mmelserna i 51 � kommu� nallagen (1957: 50) f�r Stockholm, med undantag av h�nvisningen till 1121 71-SFS 1975 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1975: 553 1122 39 � andra stycket n�mnda lag, �ga till�mpning, varj�mte skall g�lla vad kommunfullm�ktige med iakttagande av stadgandena i sagda lag f�re� skriva. Protokoll som f�res vid civilf�rsvarsn�mndens sammantr�de be� h�ver dock ej upptaga annat �n f�rteckning � n�rvarande ledam�ter och beslutet i varje �rende. Utan hinder av 2 � 2 f�rvaltningslagen (1971:290) �ga 4 och 5 �� n�mnda lag till�mpning i samtliga �renden hos s�rskild civilf�rsvars� n�mnd. 42 � F�r kostnad, som kommun f�tt vidk�nnas p� grund av �tg�rd enligt 40 � 1 mom. b) eller 54 � f�rsta stycket, �ger kommunen erh�lla statsbidrag med tv� tredjedelar av kostnadens belopp, i den m�n kost� naden kan anses sk�lig. F�r kostnad, som kommun f�tt vidk�nnas p� grund av �tg�rd enligt 40 � 1 mom. c), �ger kommunen erh�lla ers�tt� ning av statsmedel, i den m�n kostnaden kan anses sk�lig. Innan medel finnas tillg�ngliga f�r ber�knat statsbidrag m� skyldig� het f�r kommun att vidtaga �tg�rd enligt 40 � 1 mom. b) ej g�ras g�l� lande mot kommunen. Statsbidrag fastst�lles f�r varje kalender�r av l�nsstyrelsen, om ej re� geringen annorlunda f�rordnar. Ans�kan om statsbidrag f�r visst kalen� der�r skall g�ras f�re utg�ngen av n�sta kalender�r. N�r sk�l �ro d�rtill, m� dock ans�kan pr�vas, oaktat den g�res senare. Finner l�nsstyrelsen ans�kningen s�som f�r sent inkommen ej b�ra upptagas till pr�vning, skall awisningsbeslutet underst�llas regeringen. L�nsstyrelsen �ger att till kommunen utgiva f�rskott � statsbidrag i enlighet med de n �rmare f�reskrifter regeringen meddelar. 43 � D�rest s�rskilda omst�ndigheter f�ranleda det, �ger regeringen medgiva, att kommun m� f�r kostnad, som kommunen f�tt vidk�nnas p� grund av �tg�rd enligt 40 � 1 mom. b) eller 54 � f�rsta stycket, er� h�lla h�gre statsbidrag �n i 42 � stadgas. 53 � 7 mom. Uppf�res ny anl�ggning eller byggnad inom skyddsrums� ort p� mark, som �r avsedd f�r annat �ndam�l �n gata, torg, park eller annan allm�n plats, �r anl�ggningens eller byggnadens �gare skyldig att inr�tta och utrusta skyddsrum, som skall anordnas i anl�ggningen eller byggnaden p� grund av beslut enligt 27 �. Den som med nyttjander�tt innehar fastighet eller byggnad eller del d�rav m� ej hindra �garen att d�r inr�tta skyddsrum. Den som �ger anl�ggning eller byggnad, i vilken skyddsrum anord� nats enligt f�rsta stycket, �r skyldig att v�rda och underh�lla skydds� rummet och dess utrustning. Den som anordnar skyddsrum enligt f�rsta stycket �ger r�tt att av statsmedel utf� ers�ttning h�rf�r. Denna ers�ttning ber�knas med h�n� syn till antalet platser i skyddsrummet och normalkostnaden f�r att an� ordna, v�rda och underh�lla en skyddsrumsplats. Ers�ttningen best�m� mes av l�nsstyrelsen och utbetalas n�r slutbesiktnmg av skyddsrummet har �gt rum. Vad i denna paragraf s�gs om uppf�rande av ny anl�ggning eller byggnad skall �ven g�lla tillbyggnad av befintlig anl�ggning eller bygg� nad. 3; � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 mom. SkaU ort eller plats ej l�ngre utg�ra skyddsrumsort, m� re- SFS 1975: 553 geringen eller myndighet, som regeringen best�mmer, f�rordna, att d�r befintliga skyddsrum likv�l skola utrustas, v�rdas och underh�llas. 54 � Skall en ledningscentral eller annan skyddad uppeh�llsplats f�r det allm�nna civilf�rsvaret enligt g�llande organisationsplan anordnas i anl�ggning eller byggnad eller p� mark, som �ges eller nyttjas av an� nan �n kommun, m� l�nsstyrelsen medgiva honom att i st�llet f�r kom� munen inr�tta och utrusta uppeh�llsplatsen, d�rest det kan ske utan ol�genhet f�r fr�gans ordnande. Anordnaren �ger f�r s�dant fall att enligt de allm�nna f�reskrifter regeringen meddelar av kommunen utf� den del av anl�ggningskostnaden, som �verstiger sk�ligt fredsanv�nd- ningsv�rde. F�rdelningen av kostnaden i fall som h�r avses best�mmes av l�nsstyrelsen. Skall �tg�rd enligt 40 � 1 mom. c) vidtagas i s�dan anl�ggning eller byggnad eller p� s�dan mark som �ges eller nyttjas av annan �n kom� mun, m� l�nsstyrelsen medgiva honom att i st�llet f�r kommunen vid� taga �tg�rden, d�rest det kan ske utan ol�genhet f�r fr�gans ordnande. Den som vidtager �tg�rden �ger erh�lla ers�ttning av statsmedel f�r sk�liga kostnader. 55 � Uppf�res inom skyddsrumsort ny anl�ggning eller byggnad, �r anl�ggningens eller byggnadens �gare skyldig att till staten utgiva skydds� rumsavgift enligt vad nedan s�gs. Avgift utg�r dock ej f�r byggnad som i sin helhet �r avsedd f�r bostads�ndam�l. Skyddsrumsavgiften utg�r efter en viss procentsats av det enligt tredje stycket ber�knade grundv�rdet och best�mmes av l�nsstyrelsen. Grundv�rdet ber�knas med h�nsyn till det st�rsta antal personer, som under dag eller natt i allm�nhet vistas i anl�ggningen eller byggnaden under fredstid, och normalkostnaden f�r att anordna, v�rda och un� derh�lla en skyddsrumsplats. �r anl�ggningen eller byggnaden delvis avsedd f�r bostads�ndam�l, ber�knas grundv�rdet dock endast f�r den del av anl�ggningen eller byggnaden som �r avsedd f�r annat �n bo� stads�ndam�l. Vad i denna paragraf s�gs om uppf�rande av ny anl�ggning eller byggnad skall �ven g�lla 1. till- eller p�byggnad av befintlig anl�ggning eller byggnad, 2. ombyggnad av befintlig anl�ggning eller byggnad, 3. inredande helt eller delvis av befintlig anl�ggning eller byggnad till v�sentligen annat �ndam�l �n det vartill anl�ggningen eller byggnaden f�rut varit anv�nd. Om �tg�rd som avses i fj�rde stycket ej medf�r att anl�ggningen eller byggnaden kan ber�knas kvarst� under avsev�rt l�ngre tid �n eljest skulle ha skett, skall skyddsrumsavgift utg� endast till den del som sva� rar mot det �kade skyddsbehov som uppkommer genom �tg�rden. Om s�rskilda sk�l f�religga, m� l�nsstyrelsen meddela befrielse fr�n skyldighet att utgiva skyddsrumsavgift. Byggnadslov m� ej utnyttjas innan skyldighet att erl�gga skyddsrums� avgift fullgjorts. 1123 f 'r. " � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1975:553 56 � Den normalkostnad och den procentsats som avses i 53 och 55 �� fastst�llas i s�rskild lag. 57 � �gare av anl�ggning eller byggnad �r pliktig a) att vidtaga erforderliga anordningar f�r alarmering av dem som vistas i eller vid anl�ggningen eller byggnaden; b) att vidtaga erforderliga anordningar f�r m�rkl�ggning av anl�gg� ningen eller byggnaden; c) att, om det finnes vara av s�rskild betydelse att anl�ggningen eller byggnaden maskeras, under civilf�rsvarsberedskap t�la eller vidtaga s� dan h�rf�r erforderlig �tg�rd, som anbefalles av regeringen eller myn� dighet som regeringen best�mmer; d) att, enligt vad regeringen eller myndighet som regeringen utser d�rom f�rordnar, f�rbereda och under civilf�rsvarsberedskap f�rse an� l�ggningen eller byggnaden med skyddat utrymme, i vilket de som vis� tas i anl�ggningen eller byggnaden lomna beredas sk�ligt skydd mot radioaktiv str�lning, kemiska stridsmedel samt splitter och byggnadsras; samt e) att, om skyddsrum finnes i anl�ggningen eller byggnaden, under civilf�rsvarsberedskap uppl�ta detta �t befolkningen enligt vad som f�re- skrives av regeringen eller myndighet som regeringen best�mmer. �r anl�ggningen eller byggnaden helt eller delvis u ppl�ten tiU annan, skall i fr�ga om skyldighet som angives under b) och d) �garen vara ansvarig f�r anskaffning och tillpassning av materielen �vensom f�r anskaffning och upps�ttning av anordningar f�r dess anbringande, me� dan innehavaren skall svara f�r materielens anbringande och �vriga �t� g�rder f�r dess anv�ndning. Vad under c) eller e) stadgas skall g�lla j�mv�l innehavare. 62 � Den som med st�d av 57 � f�rsta stycket c) eller e) eller 61 � �lagts att vidtaga eller t�la �tg�rd, som avses i n�mnda lagrum, �r be� r�ttigad tni sk�lig ers�ttning av statsmedel f�r kostnad eller skada, som �samkats honom. Vid ers�ttningens best�mmande skall h�nsyn tagas till den nytta, �tg�rden kan medf�ra f�r honom. �r kostnaden eller skadan ringa, utg�r icke ers�ttning. Anspr�k p� ers�ttning pr�vas i den ordning som �r stadgad betr�f� fande rekvisition f�r f�rsvarsmaktens behov. 65 � F�r utr�nande av vilka �tg�rder som vidtagits eller b�ra vidtagas inom eller vid anl�ggning eller byggnad f�r bevakning, som ankommer p� civilf�rsvaret, eller eljest till skydd mot skada av fientlig verksam� het, s� ock i vad m�n anl�ggningen eller byggnaden l�mpligen kan an� v�ndas f�r civilf�rsvaret �ger civilf�rsvarsmyndighet besiktiga anl�gg� ningen eller byggnaden. F�r utr�nande om och i vad m�n skyddsrum b�r anordnas eller f�r� beredas inom anl�ggning eller byggnad �ger kommunen besiktiga an� l�ggningen eller byggnaden. 68 �'' Civilf�rsvarschef och chef f�r unds�ttningsk�r inom civilf�rsva� ret �vensom l�nsstyrelse �ga under civilf�rsvarsberedskap taga i anspr�k 1124 7 Senaste lydelse 1964: 65. � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> markomr�den, byggnader, utrymmen, livsmedel, transportmedel, utrust� ningspersedlar, materiel och annan egendom, som innehaves av annan �n staten, d�rest det finnes erforderligt f�r att statlig civilf�rsvarsuppgift skall kunna fullg�ras och �verenskommelse om egendomens avst�ende ej kan tr�ffas tillr�ckligt skyndsamt. Civilf�rsvarschef och l�nsstyrelse �ga h�rvid endast taga i anspr�k s�dan egendom, som finnes inom deras verksamhetsomr�de; dock m� efter l�nsstyrelsens medgivande civilf�r� svarschef taga motorfordon, sl�pfordon och motorredskap i anspr�k, �ven om de finnas inom annat till l�net h�rande civilf�rsvarsomr�de. lanspr�ktagande enligt f�rsta stycket av byggnad eller del d�rav f�r inkvartering av v�rdbeh�vande i s�rskild f�rl�ggning �vensom ianspr�k- tagande av utrustning, som erfordras f�r s�dan f�rl�ggning, m� best� in� till tv� veckor fr�n det att driften av f�rl�ggningen upph�rt att vara en civilf�rsvarsuppgift. I den m�n det pr�vas n�digt f�r fullg�rande av kommuns skyldighe� ter enligt 40 � 1 mom. b) och c) att egendom tages i anspr�k f�r kom� muns r�kning, skall vad i f�rsta stycket s�gs �ga motsvarande till�mp� ning s�vitt g�ller egendom, som finnes inom kommunen. Vad s�lunda stadgats skall i fr�ga om utf�rande av byggnadsanordning g�lla j�m� v�l under tid, d� civilf�rsvarsberedskap icke r�der; f�rfogander�tten m� h�rvid dock endast ut�vas av l�nsstyrelsen. 78 � �r n�gon j�mlikt 15 � eller best�mmelse i 4, 6 eller 7 kap. eller f�reskrift, som meddelats med st�d av dylik best�mmelse, eller j�mlikt 80 � andra stycket skyldig att fullg�ra n�got och underl�ter han det, �ger l�nsstyrelsen f�rel�gga honom l�mpligt vite. L�nsstyrelsen m� ock i s�dant fall l�mna erforderlig handr�ckning eller ombes�rja f�reskri� ven � tg�rd samt uttaga kostnaden h�rf�r av den f�rsumlige, i den m�n han icke p� grund av stadgande i denna lag �r ber�ttigad till ers�ttning f�r kostnaden. SFS 1975: 553 80 � Den som underl�ter att i f�rv�g inh�mta l�nsstyrelsens godk�n� nande i fall, d� s� skall ske enligt 33 �, d�mes till b�ter. Det �ligger den vilken gjort sig skyldig till underl�tenhet, som avses i f�rsta stycket, att i enlighet med l�nsstyrelsens anvisningar �ndra vad som redan utf�rts. Samma skyldighet �vilar den som �sidosatt f�re� skrift, vilken meddelats av l�nsstyrelsen vid pr�vning enligt 33 �. Den som utnyttjar byggnadslov utan att ha erlagt skyddsrumsavgift enligt 55 � d�mes till b�ter. 81 �8 Till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r eller, om brottet beg�tts under h�gsta civilf�rsvarsberedskap och �r att anse som grovt, till f�ngel� se i h�gst tv� �r d�mes 1. den som �r civilf�rsvarspliktig eller eljest inskriven i civilf�rsvaret och som, i avsikt att undandraga sig sina skyldigheter, underl�ter att efter vederb�rlig kallelse inst�lla sig till tj�nstg�ring i civilf�rsvaret eller eljest olovligen undanh�ller sig d�rifr�n; 2. den som under tj�nstg�ring i civilf�rsvaret v�grar att �tlyda vad vederb�rande bef�l under tj�nsten befallt honom r�rande denna eller som eljest under tj�nstg�ring i civilf�rsvaret upps�tligen eller av oakt- samhet, som ej �r ringa, �sidos�tter vad som �ligger honom enligt regle- 8 Senaste lydelse 1964: 213, 1125 � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1975:553 menten, instruktioner eller andra allm�nna best�mmelser eller s�rskilda f�reskrifter; 3. den som upps�tligen l�mnar oriktig uppgift om f�rh�llande, varom han enligt 15 � eller 47 � f�rsta stycket e) �r pliktig att l�mna upplys� ning; 4. den som i strid mot f�reskriften i 19 � eller s�rskilt meddelat bort- flyttningsf�rbud l�mnar sin vistelseort �vensom den som �vertr�der s�r� skilt meddelat inflyttningsf�rbud; 5. den som uppenbart vanv�rdar materiel, utrustning eller annan egendom, som han mottagit av civilf�rsvarsmyndighet f�r f�rvaring; 6. den som utan sk�lig anledning v�grar att l�ta civilf�rsvarsmyndig� het eller kommun besiktiga anl�ggning eller byggnad efter vad i 65 � s�gs; 7. den som vid f�rfr�gan j�mlikt 66 � v�grar att l�mna upplysning eller som vid s�dan f�rfr�gan eller i samband med unders�kning eller granskning som avses i n�mnda paragraf s�ker vilseleda myndighet r�rande f�rh�llande, som avses i samma paragrafs f�rsta stycke; 8. den som med vetskap om att civilf�rsvarsmyndighet j�mlikt 8 kap. beslutat taga i anspr�k egendom, som iimehaves av honom, v�grar eller f�rsummar att beh�rigen eller i r�tt tid tillhandah�lla myndigheten egen� domen eller genom att avh�nda sig egendomen eller p� annat s�tt om�j� ligg�r egendomens tagande i anspr�k; samt 9. den som eljest �sidos�tter f�reskrift, som meddelats med st�d av bemyndigande i denna lag, eller f�rel�ggande eller liknande beslut, som meddelats enligt lagen eller enligt f�reskrift som nyss sades, dock ej om d�rmed avses �liggande, f�r vars fullg�rande vite kan f�rel�ggas enligt 78 �. Har n�gon �vertygats om g�rning, som enligt denna paragraf �r be� lagd med straff, m� r�tten, i den m�n det finnes sk�ligt, f�rklara egen� dom, som undanh�llits genom g�rningen, f�rverkad. I st�llet f�r egen� domen kan dess v�rde f�rklaras f�rverkat. 'tf) � 83 �� ver beslut av civilf�rsvarscbef, chef f�r unds�ttningsk�r eller polismyndighet i �rende, som avses i denna lag, m� besv�r anf�ras hos l�nsstyrelsen. I samma ordning f�res talan mot kommunal myndighets beslut enligt 27 och 32 ��. Mot l�nsstyrelses beslut om kostnadsf�rdelning enligt 49 eller 54 �, om ers�ttning enligt 53 � och skyddsrumsavgift enligt 55 �, om utta� gande av egendom enligt 76 � eller om f�rel�gande av vite vid under� l�tenhet att fullg�ra skyldighet enligt 15 � f�res talan hos kammarr�t� ten genom besv�r. I samma ordning f�res talan mot beslut, som l�ns� styrelse enligt denna lag eller med st�d d�rav utf�rdade best�mmelser i s�rskilt fall meddelat om f�rel�ggande, f�reskrift, tillst�nd eller god� k�nnande i vad ang�r inr�ttande, utrustning, v�rd eller underh�ll av skyddsrum, dock ej beslut enligt 31 �. I �vrigt f�res talan mot l�nsstyrelses beslut enligt denna lag hos re� geringen genom besv�r. I samma ordning f�res talan mot civilf�rsvars� styrelsens beslut enligt la gen. il 1126 o Senaste lydelse 1971: 619, � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Talan m� icke f�ras mot beslut, som meddelats enligt 19, 34, 35, 37 SFS 1975: 553 eller 58 �. Under h�gsta civilf�rsvarsberedskap s� ock eljest n�r s�rskilda sk�l �ro d�rtill m� myndighet, som meddelat beslut enligt denna lag, f�rordna att beslutet omedelbart skall l�nda till efterr�ttelse. �verg�ngsbest�mmelser 1. Denna lag tr�der i kraft en vecka efter den dag, d� lagen enligt uppgift p� den utkommit fr�n trycket i Svensk f�rfattningssamling. 2. Best�mmelserna i 4, 10, 2230, 32 och 33 ��, 40 � 1 och 2 mom. samt 42, 43, 5357, 62, 65, 68, 78, 80, 81 och 83 �� till�mpas alltj�mt i den �ldre lydelsen f�r tid till och med utg�ngen av juni 1979. 3. Utan hinder av att de �ldre best�mmelserna fortfarande g�ller f�r regeringen f�r viss t�tort eller annan plats best�mma att skyddsrums- plan skall uppr�ttas och antagas enligt grunderna f�r 2426, 28 och 29 �� i den nya lydelsen. 4. Har f�re den 1 juli 1979 byggnadslov eller godk�nnande enligt 33 � i den �ldre lydelsen s�kts f�r byggnadsf�retag, som p�b�rjas efter denna dag, skall �ldre best�mmelser till�mpas p� byggnadsf�retaget, om ej besked p�kallas enligt 5 . 5. Den som avser att efter den 30 juni 1979 p�b�rja byggnadsf�retag som avses i 32 � i den nya lydelsen f�r fr�n och med den dag regeringen dessf�rinnan best�mmer p�kalla besked enligt n�mnda lagrum huruvida skyddsrum skall anordnas i anl�ggningen eller byggnaden och, om s� �r fallet, uppgift om det antal personer som skall beredas plats i detta. 6. Skyddsrum som anordnats enligt �ldre best�mmelser skall v�rdas och underh�llas enligt de nya best�mmelserna i 40 och 53 �� eller med st�d av f�rordnande enligt 53 � 2 mom. i den nya lydelsen. 7. Skyddsrum vilket har anordnats som enskilt skyddsrum enligt �ldre best�mmelser skall under civilf�rsvarsberedskap utan ers�ttning uppl�tas �t befolkningen enligt vad som f�reskrives av regeringen eller myndighet som regeringen best�mmer. 8. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till f�reskrift som har ersatts genom best�mmelse i denna lag till�mpas i st�llet den nya best�mmelsen. P� regeringens v�gnar ERIC HOLMQVIST Carl-Ivar Skarstedt (F�rsvarsdepartementet) 1127 � </div> </div>

Lag

SFS 1975:553

om �ndring 1 civilf�rsvarslagen (1960:74);

Utf�rdad den 5 juni 1975.

den 25 j uni 1975

Enligt riksdagens beslut' f�reskrives i fr�ga om civilf�rsvarslagen

(1960: 74)2

dels att 46 och 85 �� skall upph�ra att g�lla,
dels att i 13, 5, 6, 8, 9 och 11 ��, 12 � 1, 2 och 4 mom., 13, 14, 17,

20, 34, 35, 37 och 39 ��, 40 � 3 mom., 47, 75 och 84 �� ordet "Ko�
nungen" i olika b�jningsformer skall bytas ut mot "regeringen" i mot�

svarande form,

' Prop. 1975: 21, F�U 17, rskr 174.

2 Senaste lydelse av

12 � 1 mom. 1970: 308

12 � 2 mom. 1970: 308

12 � 3 mom. 1970: 308

13 � 1966:418

39 � 1967:897

73 � 1972: 724.

1117

" if..' --

�

SFS 1975:553

dels att i 1 och 9 ��, 12 � 3 mom., 13, 38, 51, 73 och 84 �� ordet'

"krigsmakten" i olika b�jningsformer skall bytas ut mot "f�rsvarsmak�

ten" i motsvarande form,

dels att 4, 10, 2230, 32 och 33 ��, 40 � 1 och 2 mom., 41 � 1 och

2 mom., 42, 43, 5357, 62, 65, 68, 78, 80, 81 och 83 �� skall ha nedan
angivna lydelse.

4 � Inom varje l�n handhar l�nsstyrelsen ledningen av civilf�rsvaret.

Om civilbef�lhavares befattning med civilf�rsvaret stadgas s�rskilt.

Om kommuns befattning med civilf�rsvaret stadgas i 4, 6 och 7 kap.

10 � Civilf�rsvarets omfattning och beskaffenhet inom varje civilf�r�

svarsomr�de skall till sina huvuddrag angivas i s�rskild organisations�
plan. Uppgifter om skyddsrum och utrymmen som avses i 22 � andra

stycket skola dock angivas i skyddsrumsplan. Om s�dan plan finnas be�
st�mmelser i 4 kap.

Organisationsplan uppr�ttas av l�nsstyrelsen och skall, liksom �ndring

d�ri, antagas av regeringen eller myndighet som regeringen best�mmer.

22 � I t�torter och p� platser som kunna antagas under krig bli s�r�
skilt utsatta vid stridshandlingar eller hot om skadeg�relse skola skydds�
rum anordnas f�r befolkningens skydd. S�dana orter och platser be�
n�mnas i denna lag skyddsrumsorter. Regeringen eller myndighet som

regeringen utser best�mmer vilka orter och platser som skola utg�ra

skyddsrumsorter.

Om regeringen eller myndighet som regeringen utser best�mmer det,

skola i skyddsrumsort �ven vidtagas f�rberedelser f�r att under civil�

f�rsvarsberedskap kunna iordningst�lla skyddsrum i utrymmen, som �ro

l�mpliga h�rf�r.

23 � F�r varje skyddsrumsort skall finnas en skyddsrumsplan, som
uppr�ttas av kommunen och antages av regeringen eller, efter rege�
ringens bemyndigande, av kommunen med iakttagande av best�mmel�

serna i 2A26, 28 och 29 ��.

Vad i f�rsta stycket s�gs om uppr�ttande och antagande av skydds�

rumsplan g�ller �ven �ndring av planen.

24 �3 Skyddsrumsplan skall till gr�nserna angiva den del av kommu�
nen som skyddsrumsorten omfattar. Gr�nserna best�mmas enligt de

grunder som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen

best�mmer.

25 � Skyddsrumsort indelas i skyddsrumsomr�den. Behovet av skydds�

rum pr�vas f�r varje omr�de f�r sig.

26 � Behovet av skyddsrum ber�knas med h�nsyn till befintlig och

planerad bebyggelse samt med utg�ngspunkt i det st�rsta antal perso�
ner som under dag eller natt i allm�nhet vistas inom skyddsrumsom�
r�det under fredstid.

II18

3 Senaste lydelse 1967: 897.

�

27 � N�r skyddsrumsplan har antagits och i f�rekommande fall fast�
st�llts �ligger det kommunen att tillse att planen genomf�res. Genom�
f�randet skall ske i den omfattning som tillg�ngliga medel och �vriga

omst�ndigheter medgiva. Av varje beslut som f�ranledes av planen

skall framg� var skyddsrum skall anordnas och hur m�nga personer
som skola beredas plats d�r.

28 � Inom varje skyddsrumsomr�de skola finnas ett eller flera skydds�
rum. Skyddsrums bel�genhet och utformning skall best�mmas med h�n�

syn till befolkningens m�jligheter att upps�ka skyddsrummet vid alar-

mering och att stadigvarande uppeh�lla sig d�r.

29 � Skyddsrum b�r i f�rsta hand anordnas i utrymme, som �r av�

sett att under fredstid anv�ndas f�r annat �n skyddsrums�ndam�l. Om

detta ej kan ske, b�r skyddsrum anordnas p� s�dant s�tt att det un�
der fredstid kan anv�ndas f�r annat �ndam�l,

30 � Skyddsrum skall utf�ras och utrustas s� att det giver skydd mot
verkningar av stridsmedel, som kunna antagas komma till anv�ndning

i krig. N�rmare f�reskrifter h�rom meddelas av regeringen eller myn�
dighet som regeringen best�mmer.

32 � Avser n�gon att uppf�ra ny anl�ggning eller byggnad inom
skyddsrumsort, skall han anm�la detta till kommunen. Det �ligger kom�
munen att l�mna den som har gjort anm�lan besked huruvida skydds�

rum skall anordnas i anl�ggningen eller byggnaden och, om s� �r fal�

let, uppgift om det antal personer som skall beredas plats i detta.

Avvikelse fr�n besked som avses i f�rsta stycket f�r g�ras endast om

1. den som har gjort anm�lan medgiver det,

2. byggnadslov el ler godk�nnande enligt 33 � andra stycket icke har

s�kts inom tv� �r fr�n beskedets dag eller

3. i fr�ga om anl�ggning eller byggnad som tillh�r staten uppf�ran�

det icke har p�b�rjats inom tid som s�gs i 2,

Vad i denna paragraf s�gs om uppf�rande av ny anl�ggning eller

byggnad skall �ven g�lla tillbyggnad av befintlig anl�ggning eller bygg�

nad.

F�religger skyldighet att s�ka byggnadslov f�r anl�ggning eller

byggnad inom skyddsrumsort, ankommer det p� byggnadsn�mnden att
vid pr�vning av ans�kan om s�dant lov tillse, att byggnadsf�retaget
�verensst�mmer med besked enligt 32 � samt med best�mmelserna i
29 och 30 �� och med st�d av dessa meddelade f�reskrifter.

Vill n�gon, d� skyldighet ej f�religger att s�ka byggnadslov, utf�ra

s�dant byggnadsf�retag som avses i 32 �, �ligger det honom att i f�r�

v�g inh�mta l�nsstyrelsens godk�nnande av byggnadsf�retaget i omf�r-

m�lda h�nseenden, dock ej i fr�ga om byggnad som tillh�r staten.

F�religger ej besked enligt 32 �, m� byggnadslov eller godk�nnande

enligt andra stycket ej meddelas.

SFS 1975: 553

4 Senaste lydelse 1967: 247.

1119

c,:.

�

SFS 1975: 553

1120

40 � i momfi Ut�ver de uppgifter som ankomma p� kommun enligt 4
och 7 kap. �ligger det kommun att

a) genom sina myndigheter l�mna l�nsstyrelsen och civilf�rsvarschc-

fen bitr�de i s�dana fr�gor r�rande civilf�rsvaret som hava sambanu

med de s�rskilda myndigheternas verksamhetsomr�de, varvid kommun
bland annat har att p� d�rom gjord framst�llning tillhandah�lla till�

g�ngliga, f�r civilf�^-svaret erforderliga byggnadsritningar, kartor och

dylikt;

b) i enlighet med g�llande organisationsplan inr�tta och utrusta led�

ningscentraler och andra skyddade uppeh�llsplatser f�r det allm�nna
civilf�rsvaret samt vidtaga andra byggnadsanordningar �vensom reserv�
anordningar som �ro avsedda uteslutande f�r brandf�rsvarets f�rs�rjning

med vatten s� ock under civilf�rsvarsberedskap, i den omfattning civil�

f�rsvarsstyrelsen eller efter dennas allm�nna anvisningar l�nsstyrelsen

best�mmer, utf�ra ledningscentraler och andra skyddade uppeh�llsplat�

ser samt vidtaga andra byggnadstekniska �tg�rder avseende det lokala
civilf�rsvaret, oaktat �tg�rderna icke upptagits i organisationsplanen;

c) inr�tta och utrusta skyddsrum som p� grund av beslut enligt 27 �

skall anordnas i befintlig anl�ggning eller byggnad utan samband med

tillbyggnad eller p� mark, som �r avsedd f�r gata, torg, park eller annan

allm�n plats, �vensom vidtaga f�rberedelser som avses i 22 � andra
stycket och, enligt vad regeringen eller myndighet som regeringen utser
d�rom f�rordnar, under civilf�rsvarsberedskap iordningst�lla utrymmen
som d�r avses till skyddsrum;

d) v�rda och underh�lla de under b) oc h c) omf�rm�lda anordningar�

na;

f) tillhandah�lla l�mpliga lokaler f�r civilf�rsvarets administration

samt, i den m�n skyldighet h�rutinnan icke �vilar �gare eller innehavare

av anl�ggning eller byggnad, f�r f�rvaring av materiel och utrustning f�r
civilf�rsvaret �vensom f�r utbildningsverksamheten inom civilf�rsvaret;

g) svara f�r avl�ning och annan ers�ttning till personal, vars tj�nst�

g�ring i civilf�rsvaret enligt 20 � skall anses fullgjord i kommunal an�

st�llning;

h) under civilf�rsvarsberedskap samt vid utbildning och �vning, i den

omfattning organisationsplanen angiver, till allm�nna civilf�rsvarets f�r�
fogande st�lla kommunen tillh�rig materiel och annan egendom; samt

i) � trafikled eller annan allm�n plats, d�r kommunen ansvarar f�r

gatu- eller v�gbelysning, vidtaga erforderliga anordningar f�r den v�g�
ledande belysning, som enligt organisationsplanen skall finnas d�r under

m�rkl�ggning.

2 mom.� D�rest �tg�rd, som avses i 1 mom. b) och d), enligt organi�

sationsplanen h�nf�r sig till fle ra i s amma civilf�rsvarsomr�de helt eller
delvis ing�en de kommuner, skall den kommun l�nsstyrelsen best�mmer
vidtaga �tg�rden och f�rskjuta kostnaderna d�rf�r.

I den m�n kostnaderna icke t�ckas av statsmedel, skola kostnaderna

eller, om dessa hava bestritts genom l�n, amortering och r�nta pa l�net
�rligen f�rdelas mellan kommunerna i f�rh�llande till det antal skatte�
kronor och skatte�ren, som inom varje kommun eller del av kommun

^ Senaste lydelse 1969: 63.

'' Senaste lydelse 1969: 63.

�

p�f�rts de skattskyldiga vid n�stf�reg�ende �rs taxering till al lm�n kom�

munalskatt. P�st�r kommun, att s�rskilda sk�l finnas f�r annan f�r-
delningsgrund, s�som att vidtagen �tg�rd kan antagas bliva till s�rskilt
gagn f�r viss kommun, eller uppkommer eljest tvist mellan kommunerna
betr�ffande skyldigheten att bidraga till kostnaderna, �ger l�nsstyrelsen

efter framst�llning f�rordna, hur f�rdelningen skall ske. S�dan fram�
st�llning skall g�ras sist inom tre m�nader efter det kommun anmodats
erl�gga sin kostnadsandel eller, om framst�llningen g�res av kommun,

som f�rskjutit kostnaderna, efter utg�ngen av det kalender�r, under

vilket des amma f�rskjutits. Till den kommun, som f�rskjutit kostnader�
na, hava �vriga kommuner att i �verensst�mmelse med f�rdelning som

nu sagts utgiva p� dem bel�pande andelar.

Vad i andra stycket stadgas skall �ga motsvarande till�mpning betr�f�

fande s�dan i 1 mom. g) avsedd kostnad som uppkommit under civil�
f�rsvarsberedskap och h�nf�r sig till �ndam�l, vilket angivits i organi�
sationsplanen s�som gemensamt f�r flera kommuner, samt betr�ffande
f�rlust i anledning av skada � kommun tillh�rig materiel eller annan

egendom, som j�mlikt 1 mom. h) under civilf�rsvarsberedskap st�llts till
civilf�rsvarets f�rfogande f�r �ndam�l som nu sagts.

SFS 1975: 553

41 � i mom. I varje kommun skola de kommunen med avseende �
civilf�rsvaret �vilande uppgifterna handhavas av en civilf�rsvarsn�mnd,

om ej annat f�ljer av andra stycket.

Kommun �ger uppdraga �t annat kommunalt organ �n civilf�rsvars-

n�mnden att uppr�tta skyddsrumsplan. Har enligt 23 � �verl�mnats �t
kommunen att antaga skyddsrumsplan, fattas beslutet h�rom av kom�
munfullm�ktige.

Kommun �ger tills�tta s�rskild civilf�rsvarsn�mnd. Under civilf�r�

svarsberedskap m� regeringen f�rordna, att s�rskild civilf�rsvarsn�mnd
skall tills�ttas.

D�r s�rskild civilf�rsvarsn�mnd ej finnes, skall kommunstyrelsen vara

civilf�rsvarsn�mnd; kommun dock obetaget att uppdraga �t annat kom�
munalt organ att vara civilf�rsvarsn�mnd.

2 mom. Ledam�ter och suppleanter i s�rskild civilf�rsvarsn�mnd v�l�

jas av kommunfullm�ktige till det antal fullm�ktige best�mma. Antalet

ledam�ter m� dock icke vara under fem. Valet skall vara proportionellt,
d�rest det beg�res av minst s� m�nga v�ljande, som motsvara det tal,
vilket erh�lles, om samtliga v�ljandes antal delas med det antal perso�
ner valet avser, �kat med 1. Om f�rfarandet vid s�dant proportionellt

val �r s�rskilt stadgat.

I fr�ga om s�rskild civilf�rsvarsn�mnd i annan kommun �n Stock�

holm skall d�rj�mte vad i 31 � andra stycket, 3236 ��, 37 � f�rsta

stycket och 3842 �� kommunallagen (1953; 753) �r stadgat r�rande

kommunstyrelsen �vensom i 45 � andra och tredje styckena samma lag
i fr�ga om d�r avsedd n�mnd �ga motsvarande till�mpning, dock att det
ej �r erforderligt att protokoll upptager annat �n f�rteclcning � n�rva�
rande ledam�ter och beslutet i varje �rende.

Betr�ffande s�rskild civilf�rsvarsn�mnd i Stockholm skola, ut�ver

vad i detta moments f�rsta stycke s�gs, best�mmelserna i 51 � kommu�
nallagen (1957: 50) f�r Stockholm, med undantag av h�nvisningen till

1121

71-SFS 1975

�

SFS 1975: 553

1122

39 � andra stycket n�mnda lag, �ga till�mpning, varj�mte skall g�lla vad
kommunfullm�ktige med iakttagande av stadgandena i sagda lag f�re�
skriva. Protokoll som f�res vid civilf�rsvarsn�mndens sammantr�de be�
h�ver dock ej upptaga annat �n f�rteckning � n�rvarande ledam�ter

och beslutet i varje �rende.

Utan hinder av 2 � 2 f�rvaltningslagen (1971:290) �ga 4 och 5 ��

n�mnda lag till�mpning i samtliga �renden hos s�rskild civilf�rsvars�

n�mnd.

42 � F�r kostnad, som kommun f�tt vidk�nnas p� grund av �tg�rd

enligt 40 � 1 mom. b) eller 54 � f�rsta stycket, �ger kommunen erh�lla

statsbidrag med tv� tredjedelar av kostnadens belopp, i den m�n kost�
naden kan anses sk�lig. F�r kostnad, som kommun f�tt vidk�nnas p�
grund av �tg�rd enligt 40 � 1 mom. c), �ger kommunen erh�lla ers�tt�
ning av statsmedel, i den m�n kostnaden kan anses sk�lig.

Innan medel finnas tillg�ngliga f�r ber�knat statsbidrag m� skyldig�

het f�r kommun att vidtaga �tg�rd enligt 40 � 1 mom. b) ej g�ras g�l�

lande mot kommunen.

Statsbidrag fastst�lles f�r varje kalender�r av l�nsstyrelsen, om ej re�

geringen annorlunda f�rordnar. Ans�kan om statsbidrag f�r visst kalen�
der�r skall g�ras f�re utg�ngen av n�sta kalender�r. N�r sk�l �ro d�rtill,
m� dock ans�kan pr�vas, oaktat den g�res senare. Finner l�nsstyrelsen
ans�kningen s�som f�r sent inkommen ej b�ra upptagas till pr�vning,

skall awisningsbeslutet underst�llas regeringen.

L�nsstyrelsen �ger att till kommunen utgiva f�rskott � statsbidrag i

enlighet med de n �rmare f�reskrifter regeringen meddelar.

43 � D�rest s�rskilda omst�ndigheter f�ranleda det, �ger regeringen

medgiva, att kommun m� f�r kostnad, som kommunen f�tt vidk�nnas
p� grund av �tg�rd enligt 40 � 1 mom. b) eller 54 � f�rsta stycket, er�
h�lla h�gre statsbidrag �n i 42 � stadgas.

53 � 7 mom. Uppf�res ny anl�ggning eller byggnad inom skyddsrums�
ort p� mark, som �r avsedd f�r annat �ndam�l �n gata, torg, park eller
annan allm�n plats, �r anl�ggningens eller byggnadens �gare skyldig
att inr�tta och utrusta skyddsrum, som skall anordnas i anl�ggningen
eller byggnaden p� grund av beslut enligt 27 �.

Den som med nyttjander�tt innehar fastighet eller byggnad eller del

d�rav m� ej hindra �garen att d�r inr�tta skyddsrum.

Den som �ger anl�ggning eller byggnad, i vilken skyddsrum anord�

nats enligt f�rsta stycket, �r skyldig att v�rda och underh�lla skydds�
rummet och dess utrustning.

Den som anordnar skyddsrum enligt f�rsta stycket �ger r�tt att av

statsmedel utf� ers�ttning h�rf�r. Denna ers�ttning ber�knas med h�n�
syn till antalet platser i skyddsrummet och normalkostnaden f�r att an�
ordna, v�rda och underh�lla en skyddsrumsplats. Ers�ttningen best�m�
mes av l�nsstyrelsen och utbetalas n�r slutbesiktnmg av skyddsrummet

har �gt rum.

Vad i denna paragraf s�gs om uppf�rande av ny anl�ggning eller

byggnad skall �ven g�lla tillbyggnad av befintlig anl�ggning eller bygg�

nad.

�

2 mom. SkaU ort eller plats ej l�ngre utg�ra skyddsrumsort, m� re-

SFS 1975: 553

geringen eller myndighet, som regeringen best�mmer, f�rordna, att d�r

befintliga skyddsrum likv�l skola utrustas, v�rdas och underh�llas.

54 � Skall en ledningscentral eller annan skyddad uppeh�llsplats f�r
det allm�nna civilf�rsvaret enligt g�llande organisationsplan anordnas i

anl�ggning eller byggnad eller p� mark, som �ges eller nyttjas av an�
nan �n kommun, m� l�nsstyrelsen medgiva honom att i st�llet f�r kom�
munen inr�tta och utrusta uppeh�llsplatsen, d�rest det kan ske utan
ol�genhet f�r fr�gans ordnande. Anordnaren �ger f�r s�dant fall att
enligt de allm�nna f�reskrifter regeringen meddelar av kommunen utf�
den del av anl�ggningskostnaden, som �verstiger sk�ligt fredsanv�nd-
ningsv�rde. F�rdelningen av kostnaden i fall som h�r avses best�mmes

av l�nsstyrelsen.

Skall �tg�rd enligt 40 � 1 mom. c) vidtagas i s�dan anl�ggning eller

byggnad eller p� s�dan mark som �ges eller nyttjas av annan �n kom�

mun, m� l�nsstyrelsen medgiva honom att i st�llet f�r kommunen vid�
taga �tg�rden, d�rest det kan ske utan ol�genhet f�r fr�gans ordnande.
Den som vidtager �tg�rden �ger erh�lla ers�ttning av statsmedel f�r
sk�liga kostnader.

55 � Uppf�res inom skyddsrumsort ny anl�ggning eller byggnad, �r

anl�ggningens eller byggnadens �gare skyldig att till staten utgiva skydds�
rumsavgift enligt vad nedan s�gs. Avgift utg�r dock ej f�r byggnad som
i sin helhet �r avsedd f�r bostads�ndam�l.

Skyddsrumsavgiften utg�r efter en viss procentsats av det enligt tredje

stycket ber�knade grundv�rdet och best�mmes av l�nsstyrelsen.

Grundv�rdet ber�knas med h�nsyn till det st�rsta antal personer, som

under dag eller natt i allm�nhet vistas i anl�ggningen eller byggnaden

under fredstid, och normalkostnaden f�r att anordna, v�rda och un�

derh�lla en skyddsrumsplats. �r anl�ggningen eller byggnaden delvis

avsedd f�r bostads�ndam�l, ber�knas grundv�rdet dock endast f�r den

del av anl�ggningen eller byggnaden som �r avsedd f�r annat �n bo�

stads�ndam�l.

Vad i denna paragraf s�gs om uppf�rande av ny anl�ggning eller

byggnad skall �ven g�lla

1. till- eller p�byggnad av befintlig anl�ggning eller byggnad,

2. ombyggnad av befintlig anl�ggning eller byggnad,

3. inredande helt eller delvis av befintlig anl�ggning eller byggnad till

v�sentligen annat �ndam�l �n det vartill anl�ggningen eller byggnaden

f�rut varit anv�nd.

Om �tg�rd som avses i fj�rde stycket ej medf�r att anl�ggningen

eller byggnaden kan ber�knas kvarst� under avsev�rt l�ngre tid �n eljest

skulle ha skett, skall skyddsrumsavgift utg� endast till den del som sva�

rar mot det �kade skyddsbehov som uppkommer genom �tg�rden.

Om s�rskilda sk�l f�religga, m� l�nsstyrelsen meddela befrielse fr�n

skyldighet att utgiva skyddsrumsavgift.

Byggnadslov m� ej utnyttjas innan skyldighet att erl�gga skyddsrums�

avgift fullgjorts.

1123

f 'r. "

�

SFS 1975:553

56 � Den normalkostnad och den procentsats som avses i 53 och 55 ��
fastst�llas i s�rskild lag.

57 � �gare av anl�ggning eller byggnad �r pliktig

a) att vidtaga erforderliga anordningar f�r alarmering av dem som

vistas i eller vid anl�ggningen eller byggnaden;

b) att vidtaga erforderliga anordningar f�r m�rkl�ggning av anl�gg�

ningen eller byggnaden;

c) att, om det finnes vara av s�rskild betydelse att anl�ggningen eller

byggnaden maskeras, under civilf�rsvarsberedskap t�la eller vidtaga s�
dan h�rf�r erforderlig �tg�rd, som anbefalles av regeringen eller myn�
dighet som regeringen best�mmer;

d) att, enligt vad regeringen eller myndighet som regeringen utser

d�rom f�rordnar, f�rbereda och under civilf�rsvarsberedskap f�rse an�
l�ggningen eller byggnaden med skyddat utrymme, i vilket de som vis�

tas i anl�ggningen eller byggnaden lomna beredas sk�ligt skydd mot

radioaktiv str�lning, kemiska stridsmedel samt splitter och byggnadsras;

samt

e) att, om skyddsrum finnes i anl�ggningen eller byggnaden, under

civilf�rsvarsberedskap uppl�ta detta �t befolkningen enligt vad som f�re-
skrives av regeringen eller myndighet som regeringen best�mmer.

�r anl�ggningen eller byggnaden helt eller delvis u ppl�ten tiU annan,

skall i fr�ga om skyldighet som angives under b) och d) �garen vara

ansvarig f�r anskaffning och tillpassning av materielen �vensom f�r
anskaffning och upps�ttning av anordningar f�r dess anbringande, me�
dan innehavaren skall svara f�r materielens anbringande och �vriga �t�
g�rder f�r dess anv�ndning. Vad under c) eller e) stadgas skall g�lla

j�mv�l innehavare.

62 � Den som med st�d av 57 � f�rsta stycket c) eller e) eller 61 �

�lagts att vidtaga eller t�la �tg�rd, som avses i n�mnda lagrum, �r be�
r�ttigad tni sk�lig ers�ttning av statsmedel f�r kostnad eller skada, som

�samkats honom. Vid ers�ttningens best�mmande skall h�nsyn tagas till
den nytta, �tg�rden kan medf�ra f�r honom. �r kostnaden eller skadan
ringa, utg�r icke ers�ttning.

Anspr�k p� ers�ttning pr�vas i den ordning som �r stadgad betr�f�

fande rekvisition f�r f�rsvarsmaktens behov.

65 � F�r utr�nande av vilka �tg�rder som vidtagits eller b�ra vidtagas
inom eller vid anl�ggning eller byggnad f�r bevakning, som ankommer
p� civilf�rsvaret, eller eljest till skydd mot skada av fientlig verksam�
het, s� ock i vad m�n anl�ggningen eller byggnaden l�mpligen kan an�
v�ndas f�r civilf�rsvaret �ger civilf�rsvarsmyndighet besiktiga anl�gg�
ningen eller byggnaden.

F�r utr�nande om och i vad m�n skyddsrum b�r anordnas eller f�r�

beredas inom anl�ggning eller byggnad �ger kommunen besiktiga an�
l�ggningen eller byggnaden.

68 �'' Civilf�rsvarschef och chef f�r unds�ttningsk�r inom civilf�rsva�

ret �vensom l�nsstyrelse �ga under civilf�rsvarsberedskap taga i anspr�k

1124

7 Senaste lydelse 1964: 65.

�

markomr�den, byggnader, utrymmen, livsmedel, transportmedel, utrust�
ningspersedlar, materiel och annan egendom, som innehaves av annan �n

staten, d�rest det finnes erforderligt f�r att statlig civilf�rsvarsuppgift
skall kunna fullg�ras och �verenskommelse om egendomens avst�ende ej

kan tr�ffas tillr�ckligt skyndsamt. Civilf�rsvarschef och l�nsstyrelse �ga
h�rvid endast taga i anspr�k s�dan egendom, som finnes inom deras

verksamhetsomr�de; dock m� efter l�nsstyrelsens medgivande civilf�r�
svarschef taga motorfordon, sl�pfordon och motorredskap i anspr�k,

�ven om de finnas inom annat till l�net h�rande civilf�rsvarsomr�de.

lanspr�ktagande enligt f�rsta stycket av byggnad eller del d�rav f�r

inkvartering av v�rdbeh�vande i s�rskild f�rl�ggning �vensom ianspr�k-
tagande av utrustning, som erfordras f�r s�dan f�rl�ggning, m� best� in�
till tv� veckor fr�n det att driften av f�rl�ggningen upph�rt att vara en
civilf�rsvarsuppgift.

I den m�n det pr�vas n�digt f�r fullg�rande av kommuns skyldighe�

ter enligt 40 � 1 mom. b) och c) att egendom tages i anspr�k f�r kom�
muns r�kning, skall vad i f�rsta stycket s�gs �ga motsvarande till�mp�
ning s�vitt g�ller egendom, som finnes inom kommunen. Vad s�lunda

stadgats skall i fr�ga om utf�rande av byggnadsanordning g�lla j�m�
v�l under tid, d� civilf�rsvarsberedskap icke r�der; f�rfogander�tten

m� h�rvid dock endast ut�vas av l�nsstyrelsen.

78 � �r n�gon j�mlikt 15 � eller best�mmelse i 4, 6 eller 7 kap. eller
f�reskrift, som meddelats med st�d av dylik best�mmelse, eller j�mlikt
80 � andra stycket skyldig att fullg�ra n�got och underl�ter han det,
�ger l�nsstyrelsen f�rel�gga honom l�mpligt vite. L�nsstyrelsen m� ock
i s�dant fall l�mna erforderlig handr�ckning eller ombes�rja f�reskri�
ven � tg�rd samt uttaga kostnaden h�rf�r av den f�rsumlige, i den m�n
han icke p� grund av stadgande i denna lag �r ber�ttigad till ers�ttning
f�r kostnaden.

SFS 1975: 553

80 � Den som underl�ter att i f�rv�g inh�mta l�nsstyrelsens godk�n�

nande i fall, d� s� skall ske enligt 33 �, d�mes till b�ter.

Det �ligger den vilken gjort sig skyldig till underl�tenhet, som avses i

f�rsta stycket, att i enlighet med l�nsstyrelsens anvisningar �ndra vad
som redan utf�rts. Samma skyldighet �vilar den som �sidosatt f�re�

skrift, vilken meddelats av l�nsstyrelsen vid pr�vning enligt 33 �.

Den som utnyttjar byggnadslov utan att ha erlagt skyddsrumsavgift

enligt 55 � d�mes till b�ter.

81 �8 Till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r eller, om brottet beg�tts

under h�gsta civilf�rsvarsberedskap och �r att anse som grovt, till f�ngel�

se i h�gst tv� �r d�mes

1. den som �r civilf�rsvarspliktig eller eljest inskriven i civilf�rsvaret

och som, i avsikt att undandraga sig sina skyldigheter, underl�ter att efter

vederb�rlig kallelse inst�lla sig till tj�nstg�ring i civilf�rsvaret eller eljest
olovligen undanh�ller sig d�rifr�n;

2. den som under tj�nstg�ring i civilf�rsvaret v�grar att �tlyda vad

vederb�rande bef�l under tj�nsten befallt honom r�rande denna eller

som eljest under tj�nstg�ring i civilf�rsvaret upps�tligen eller av oakt-

samhet, som ej �r ringa, �sidos�tter vad som �ligger honom enligt regle-

8 Senaste lydelse 1964: 213,

1125

�

SFS 1975:553

menten, instruktioner eller andra allm�nna best�mmelser eller s�rskilda
f�reskrifter;

3. den som upps�tligen l�mnar oriktig uppgift om f�rh�llande, varom

han enligt 15 � eller 47 � f�rsta stycket e) �r pliktig att l�mna upplys�

ning;

4. den som i strid mot f�reskriften i 19 � eller s�rskilt meddelat bort-

flyttningsf�rbud l�mnar sin vistelseort �vensom den som �vertr�der s�r�
skilt meddelat inflyttningsf�rbud;

5. den som uppenbart vanv�rdar materiel, utrustning eller annan

egendom, som han mottagit av civilf�rsvarsmyndighet f�r f�rvaring;

6. den som utan sk�lig anledning v�grar att l�ta civilf�rsvarsmyndig�

het eller kommun besiktiga anl�ggning eller byggnad efter vad i 65 �

s�gs;

7. den som vid f�rfr�gan j�mlikt 66 � v�grar att l�mna upplysning

eller som vid s�dan f�rfr�gan eller i samband med unders�kning eller
granskning som avses i n�mnda paragraf s�ker vilseleda myndighet

r�rande f�rh�llande, som avses i samma paragrafs f�rsta stycke;

8. den som med vetskap om att civilf�rsvarsmyndighet j�mlikt 8 kap.

beslutat taga i anspr�k egendom, som iimehaves av honom, v�grar eller

f�rsummar att beh�rigen eller i r�tt tid tillhandah�lla myndigheten egen�

domen eller genom att avh�nda sig egendomen eller p� annat s�tt om�j�

ligg�r egendomens tagande i anspr�k; samt

9. den som eljest �sidos�tter f�reskrift, som meddelats med st�d av

bemyndigande i denna lag, eller f�rel�ggande eller liknande beslut, som
meddelats enligt lagen eller enligt f�reskrift som nyss sades, dock ej om
d�rmed avses �liggande, f�r vars fullg�rande vite kan f�rel�ggas enligt

78 �.

Har n�gon �vertygats om g�rning, som enligt denna paragraf �r be�

lagd med straff, m� r�tten, i den m�n det finnes sk�ligt, f�rklara egen�
dom, som undanh�llits genom g�rningen, f�rverkad. I st�llet f�r egen�
domen kan dess v�rde f�rklaras f�rverkat.

'tf)

�

83 �� ver beslut av civilf�rsvarscbef, chef f�r unds�ttningsk�r eller

polismyndighet i �rende, som avses i denna lag, m� besv�r anf�ras hos

l�nsstyrelsen. I samma ordning f�res talan mot kommunal myndighets

beslut enligt 27 och 32 ��.

Mot l�nsstyrelses beslut om kostnadsf�rdelning enligt 49 eller 54 �,

om ers�ttning enligt 53 � och skyddsrumsavgift enligt 55 �, om utta�

gande av egendom enligt 76 � eller om f�rel�gande av vite vid under�

l�tenhet att fullg�ra skyldighet enligt 15 � f�res talan hos kammarr�t�

ten genom besv�r. I samma ordning f�res talan mot beslut, som l�ns�

styrelse enligt denna lag eller med st�d d�rav utf�rdade best�mmelser
i s�rskilt fall meddelat om f�rel�ggande, f�reskrift, tillst�nd eller god�
k�nnande i vad ang�r inr�ttande, utrustning, v�rd eller underh�ll av

skyddsrum, dock ej beslut enligt 31 �.

I �vrigt f�res talan mot l�nsstyrelses beslut enligt denna lag hos re�

geringen genom besv�r. I samma ordning f�res talan mot civilf�rsvars�

styrelsens beslut enligt la gen.

1126

o Senaste lydelse 1971: 619,

�

Talan m� icke f�ras mot beslut, som meddelats enligt 19, 34, 35, 37

SFS 1975: 553

eller 58 �.

Under h�gsta civilf�rsvarsberedskap s� ock eljest n�r s�rskilda sk�l

�ro d�rtill m� myndighet, som meddelat beslut enligt denna lag, f�rordna
att beslutet omedelbart skall l�nda till efterr�ttelse.

�verg�ngsbest�mmelser

1. Denna lag tr�der i kraft en vecka efter den dag, d� lagen enligt

uppgift p� den utkommit fr�n trycket i Svensk f�rfattningssamling.

2. Best�mmelserna i 4, 10, 2230, 32 och 33 ��, 40 � 1 och 2 mom.

samt 42, 43, 5357, 62, 65, 68, 78, 80, 81 och 83 �� till�mpas alltj�mt
i den �ldre lydelsen f�r tid till och med utg�ngen av juni 1979.

3. Utan hinder av att de �ldre best�mmelserna fortfarande g�ller f�r

regeringen f�r viss t�tort eller annan plats best�mma att skyddsrums-
plan skall uppr�ttas och antagas enligt grunderna f�r 2426, 28 och
29 �� i den nya lydelsen.

4. Har f�re den 1 juli 1979 byggnadslov eller godk�nnande enligt 33 �

i den �ldre lydelsen s�kts f�r byggnadsf�retag, som p�b�rjas efter denna
dag, skall �ldre best�mmelser till�mpas p� byggnadsf�retaget, om ej
besked p�kallas enligt 5 .

5. Den som avser att efter den 30 juni 1979 p�b�rja byggnadsf�retag

som avses i 32 � i den nya lydelsen f�r fr�n och med den dag regeringen
dessf�rinnan best�mmer p�kalla besked enligt n�mnda lagrum huruvida

skyddsrum skall anordnas i anl�ggningen eller byggnaden och, om s� �r

fallet, uppgift om det antal personer som skall beredas plats i detta.

6. Skyddsrum som anordnats enligt �ldre best�mmelser skall v�rdas

och underh�llas enligt de nya best�mmelserna i 40 och 53 �� eller med
st�d av f�rordnande enligt 53 � 2 mom. i den nya lydelsen.

7. Skyddsrum vilket har anordnats som enskilt skyddsrum enligt �ldre

best�mmelser skall under civilf�rsvarsberedskap utan ers�ttning uppl�tas

�t befolkningen enligt vad som f�reskrives av regeringen eller myndighet

som regeringen best�mmer.

8. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning h�nvisning till f�reskrift

som har ersatts genom best�mmelse i denna lag till�mpas i st�llet den

nya best�mmelsen.

P� regeringens v�gnar

ERIC HOLMQVIST

Carl-Ivar Skarstedt
(F�rsvarsdepartementet)

1127

�

;

Viktiga lagar inom ordning och säkerhet

Kamerabevakningslag (2018:1200)
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor
Ordningslag (1993:1617)
Säkerhetsskyddslag (2018:585)

JP Infonets tjänster inom ordning och säkerhet

Arbetar du med frågor som rör ordning och säkerhet? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom ordning och säkerhet.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1975:553

Viktiga lagar inom ordning och säkerhet

JP Infonets tjänster inom ordning och säkerhet

Om Lagboken.se