SFS 1994:1720 Lag om civilt försvar

Ordning och säkerhet

Start / Ordning och säkerhet / Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap / SFS 1994:1720 Lag om civilt försvar

SFS 1994_1720 Lag om civilt försvar

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">              </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:651px;height:908px;"> <img width="651" height="908" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6310 SFS 1994:1720 Utkom fr�n trycket den 29 december 1994 Lag om civilt f�rsvar; utf�rdad den 15 december 1994. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser 1 � I denna lag ges best�mmelser om kommunernas, landstingens och de kyrkliga kommunernas ansvar inom det civila f�rsvaret. Lagen inneh�ller ocks� best�mmelser om hemskydd, verkskydd och befolkningsskydd. 2 � Med befolkningsskydd avses �tg�rder f�r att skydda befolkningen och civil egendom fr�n krigets verkningar. S�dana �tg�rder �r 1. utrymning och inkvartering, 2. tillhandah�llande och iordningst�llande av skyddsrum och skyddade utrymmen, 3. tillhandah�llande av andningsskydd, 4. m�rkl�ggning, 5. information om sj�lvskydd, 6. kompletterande �tg�rder som �r n�dv�ndiga f�r att verksamhet en- ligt denna paragraf skall kunna bedrivas. 3 � Best�mmelserna i 5 8 kap. g�ller inte milit�r verksamhet eller anl�ggningar som �r avsedda f�r s�dan verksamhet eller f�r ledning av rikets f�rsvar. 4 � Vad som f�reskrivs i denna lag g�ller inte om annat s�gs i lagen (1942:335) om s�rskilda skydds�tg�rder f�r vissa kraftanl�ggningar m. m. 5 � Vad som f�reskrivs i denna lag om landsting g�ller ocks� kommuner som inte tillh�r n�got landsting. 2 kap. Beredskapsforberedelser m. m. Ansvaret f�r beredskapsf�rberedelser m. m. 1 � Kommunerna, landstingen och de kyrkliga kommunerna skall vidta de beredskapsf�rberedelser som beh�vs f�r deras respektive verksamhet under h�jd beredskap. 1 Prop. 1994/95:7, bet. 1994/95:F�U2, rskr. 1994/95:80. </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6311 SFS 1994:1720 Kommunstyrelsen och landstingsstyrelsen ansvarar inom kommunen respektive landstinget f�r att beredskapsf�rberedelserna f�r en enhetlig inriktning och genomf�rs p� ett �ndam�lsenligt s�tt. Inom den kyrkliga kommunen ligger detta ansvar p� kyrkor�det eller motsvarande organ. Beredskapsf�rberedelserna skall genomf�ras i samverkan med ber�rda statliga myndigheter, kommuner, landsting och kyrkliga kommuner. Den kyrkliga kommunen skall ocks� samverka med �vriga trossamfund inom den kyrkliga kommunen. 2 � Kommunen skall verka f�r att beredskapsf�rberedelserna f�r den civila verksamhet som bedrivs i kommunen av statliga myndigheter, landstinget, kyrkliga kommuner samt organisationer och f�retag f�r en enhetlig inriktning och f�r att samverkan kommer till st�nd mellan dem. Detta g�ller dock endast i fr�ga om s�dan verksamhet som �r inriktad p� kommunen. 3 � Stiftsstyrelsen skall inom stiftssamf�lligheten verka f�r att de kyrkli- ga kommunernas beredskapsf�rberedelser genomf�rs p� ett �ndam�lsen- ligt s�tt och med en enhetlig inriktning. Stiftsstyrelsen skall samr�da med domkapitlet. 4 � Varje kommun, landsting och kyrklig kommun skall medverka i s�dan utbildning som utg�r ett led i beredskapsf�rberedelserna och som genomf�rs av n�got annat s�dant organ eller av en statlig myndighet och som ber�r kommunen, landstinget eller den kyrkliga kommunen. 5 � Kommunen skall h�lla den myndighet som regeringen best�mmer underr�ttad om de beredskapsf�rberedelser som vidtagits och om de �vri- ga f�rh�llanden som har betydelse f�r det civila f�rsvaret i kommunen. Ers�ttningsskyldighet f�r staten 6 � Staten skall betala ers�ttning till kommunerna f�r kostnaderna f�r beredskapsf�rberedelserna enligt detta kapitel. Ers�ttningen skall best�m- mas med utg�ngspunkt i varje kommuns utsatthet och risker i krig. Staten skall betala ers�ttning till landstingen f�r kostnaderna f�r s�dan utbildning som utg�r ett led i beredskapsf�rberedelserna. Ers�ttningarna best�ms och betalas ut av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. 3 kap. Verksamhet under h�jd beredskap 1 � Under h�jd beredskap ansvarar kommunstyrelsen f�r ledningen av den del av det civila f�rsvaret som kommunen skall bedriva. Kommunstyrelsen skall under h�jd beredskap ocks� verka f�r att s�dan verksamhet som s�gs i 2 kap. 2 � f�r en enhetlig inriktning och f�r att samverkan kommer till st�nd mellan dem som bedriver verksamheten. 2 � Under h�jd beredskap ansvarar landstingsstyrelsen f�r ledningen av den civila h�lso- och sjukv�rden samt den �vriga verksamhet f�r det civila f�rsvaret som landstinget skall bedriva. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:651px;height:908px;"> <img width="651" height="908" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6312 SFS 1994:1720 3 � Under h�jd beredskap ansvarar kyrkor�det eller motsvarande organ f�r ledningen av den del av det civila f�rsvaret som den kyrkliga kommu- nen skall bedriva. 4 � Kommunen skall under h�jd beredskap eller n�r ransoneringslagen (1978:268) i annat fall till�mpas, i den omfattning som regeringen best�m- mer, 1. vidta de �tg�rder som beh�vs f�r f�rs�rjningen med n�dv�ndiga varor, 2. medverka vid allm�n prisreglering och ransonering, 3. medverka i �vrigt vid genomf�randet av �tg�rder som �r viktiga f�r landets f�rs�rjning. 5 � Om en kommun eller ett landsting har en f�r totalf�rsvaret viktig uppgift och denna blir osk�ligt betungande till f�ljd av krigsskada eller andra utomordentliga f�rh�llanden som orsakats av krig eller krigsfara, �r andra kommuner och landsting skyldiga att l�mna hj�lp. Omfattningen av hj�lpen best�ms av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. 6 � Kommunen skall under h�jd beredskap h�lla den myndighet som regeringen best�mmer underr�ttad om beredskapsl�get och de �vriga f�r- h�llanden som har betydelse f�r det civila f�rsvaret i kommunen. 4 kap. Hemskydd 1 � I varje kommun skall det finnas ett hemskydd. 2 � Hemskyddet �r en beredskapsorganisation som under h�jd bered- skap har till uppgift att 1. f�rmedla information mellan kommunen och befolkningen, 2. verka f�r att skydda, r�dda och i �vrigt hj�lpa befolkningen i sam- band med stridshandlingar, 3. verka f�r att trygga s�dan f�rs�rjning som �r n�dv�ndig f�r befolk- ningens �verlevnad. 3 � Hemskyddet best�r av totalf�rsvarspliktiga som skrivits in f�r civil- plikt och av frivilliga. 5 kap. Verkskydd 1 � Verkskyddet �r en beredskapsorganisation som under h�jd bered- skap har till uppgift att, vid den anl�ggning d�r det organiserats, medverka vid skydd av verksamheten och personalen samt i r�ddningstj�nst. 2 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r be- sluta att det vid en anl�ggning skall finnas verkskydd, om det vid anl�gg- ningen bedrivs verksamhet som har stor betydelse f�r totalf�rsvaret, och om anl�ggningen med h�nsyn till sin bel�genhet eller verksamhetens art kan antas bli s�rskilt utsatt vid stridshandlingar. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Ett s�dant beslut skall inneh�lla ett f�rel�ggande f�r den som bedriver verksamheten vid anl�ggningen att 1. organisera verkskyddet, 2. planl�gga dess verksamhet, 3. h�lla det med materiel och f�rn�denheter, 4. se till att personalen f�r den utbildning som avses i 3 �, samt 5. �ven i �vrigt vidta de �tg�rder som beh�vs f�r verkskyddets verksam- het. F�rel�ggandet f�r ocks� riktas mot �garen till den anl�ggning d�r verk- samheten bedrivs. 3 � Utbildning av verkskyddets personal skall genomf�ras av den myn- dighet som regeringen best�mmer. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r efter �verenskommelse med en kommun besluta att denna skall genomf�ra utbildningen. Den som enligt f�rsta stycket skall genomf�ra utbildning f�r efter �ver- enskommelse med den som skall organisera verkskyddet besluta att denne i st�llet skall genomf�ra utbildningen. 4 � En r�ddningsledare enligt 31 � r�ddningstj�nstlagen (1986:1102) f�r under h�jd beredskap ta i anspr�k verkskydd inom kommunen f�r r�dd- ningstj�nstuppgifter som r�r annat �n den anl�ggning d�r verkskyddet organiserats. 5 � Den myndighet som regeringen best�mmer eller kommunen f�r f�re- l�gga den som bedriver verksamhet vid eller �ger en anl�ggning som avses i 2 f�rsta stycket att l�mna de upplysningar och tillhandah�lla de hand- lingar om anl�ggningen och verksamheten som beh�vs f�r myndighetens eller kommunens befattning med verkskyddet. 6 � Den som enligt 2 � �r skyldig att organisera verkskydd skall betala kostnader f�r s�dan utbildning av verkskyddets personal som genomf�rs av en myndighet eller av kommunen. 7 � Om ett verkskydd har tagits i anspr�k enligt 4 �, har den som svarar f�r verkskyddet r�tt till sk�lig ers�ttning av staten dels f�r kostnaderna f�r verkskyddets personal, dels f�r skador som inte �r ringa p� materiel och annan egendom. Anspr�k p� ers�ttning pr�vas p� det s�tt som f�reskrivs i f�rfogande- lagen (1978:262). 6 kap. Skyddsrum och skyddade utrymmen Inledande best�mmelser 1 � F�r att under krig skydda befolkningen skall det i de omr�den som kan antas bli s�rskilt utsatta f�r verkningar av stridsmedel finnas skydds- rum och skyddade utrymmen. Skyddade utrymmen skall ocks� finnas i andra utsatta omr�den. Med skyddsrum avses ett utrymme som redan under fred utformas och 6313 SFS 1994:1720 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:645px;height:904px;"> <img width="645" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:1720 6314 utrustas s� att det ger skydd mot de stridsmedel som kan antas komma till anv�ndning i krig. Med skyddat utrymme avses ett utrymme som utformas och utrustas s� att det ger ett sk�ligt skydd mot radioaktiv str�lning och splitter samt i s�rskilt utsatta omr�den mot byggnadsras. Skyddade utrymmen anordnas f�rst under h�jd beredskap. Regeringen eller den myndighet som regering- en best�mmer f�r dock besluta att ett skyddat utrymme skall anordnas redan dessf�rinnan. 2 � Kommunen skall i samr�d med l�nsstyrelsen besluta inom vilka omr�den det skall finnas skyddsrum och skyddade utrymmen. Om enighet inte kan n�s, skall kommunen �verl�mna fr�gan till regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. 3 � Kommunen skall besluta om byggande av skyddsrum samt, i den omfattning staten st�ller medel till f�rfogande, kontrollera att inr�ttade skyddsrum har en tillfredsst�llande skyddsf�rm�ga. Kommunen skall ocks� besluta om byggande av skyddade utrymmen. 4 � Kommunen skall f�ra register �ver samtliga skyddsrum i kommunen och �ver de skyddade utrymmen som planlagts. Placering och utformning 5 � Skyddsrummen skall placeras och utformas med h�nsyn till befolk- ningens m�jligheter att efter varning hinna fram till dem i tid och att uppeh�lla sig d�r under den tid som beh�vs. 6 � Skyddsrummen skall utformas s� att de under fredstid kan anv�ndas f�r andra �ndam�l. De skall dock skyndsamt kunna st�llas i ordning. 7 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela ytterligare f�reskrifter eller i s�rskilda fall besluta om hur skyddsrum och skyddade utrymmen skall utformas och utrustas. Anm�lningsskyldighet f�r byggnads�tg�rder 8 � Den som inom ett omr�de d�r skyddsrum skall byggas avser att utf�ra s�dana byggnads�tg�rder som anges i 9 kap. 2 � 1 och 3 plan- och bygglagen (1987:10) och som kr�ver bygganm�lan skall underr�tta kom- munen om sin avsikt. Kommunen skall till den som l�mnat s�dan under- r�ttelse l�mna besked om skyddsrum skall byggas i byggnaden eller anl�gg- ningen och, om s� �r fallet, l�mna uppgift om det antal personer som skall kunna f� plats i skyddsrummet. Kommunen skall f�rel�gga den som l�m- nat underr�ttelsen att vidta �tg�rder i enlighet med beskedet. Besked som kommunen l�mnat enligt f�rsta stycket g�ller i tv� �r eller, om bygganm�lan enligt 9 kap. 2 � plan- och bygglagen har gjorts, under tv� �r fr�n dagen f�r bygganm�lan. Kommunen f�r �ndra beskedet endast om den som l�mnat underr�ttelsen godtar �ndringen. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, kommunen f�r med- dela f�reskrifter om undantag fr�n underr�ttelseskyldigheten enligt f�rsta stycket. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 � Vid byggsamr�d enligt 9 kap. 7 � plan- och bygglagen (1987:10) skall en genomg�ng g�ras av de �tg�rder f�r besiktning, tillsyn och �vrig kon- troll som �r n�dv�ndiga f�r att ett skyddsrum skall kunna antas komma att uppfylla de krav som st�lls i 6 � och med st�d av 7 �. Best�mmelserna i 9 kap. 9 och 10 �� plan- och bygglagen om kontroll m. m. och om slutbevis skall till�mpas p� arbetet med att inr�tta skydds- rummet. 10 � Staten och landstinget skall, �ven i de fall d� skyldighet att g�ra bygganm�lan inte f�religger enligt 9 kap. 3 � 4 plan- och bygglagen (1987:10), anm�la s�dana byggnads�tg�rder som avses i 9 kap. 2 � 3 plan- och bygglagen till kommunen. Ansvaret f�r att bygga, utrusta och underh�lla skyddsrum och skyddade utrymmen 11 � En byggherre som utf�r s�dana byggnads�tg�rder som anges i 8 � skall bygga och utrusta s�dant skyddsrum som enligt f�rel�ggande av kommunen skall finnas i byggnaden eller anl�ggningen. Han skall d�rvid se till att skyddsrummet st�mmer �verens med f�rel�ggandet enligt 8 � samt med vad som s�gs i 6 � och vad som best�mts med st�d av 7 �. �garen till en byggnad eller annan anl�ggning �r skyldig att bygga och utrusta ett skyddat utrymme d�r s�dant utrymme enligt f�rel�ggande av kommunen skall finnas. 12 � �garen till en byggnad eller annan anl�ggning d�r skyddsrum eller skyddat utrymme har byggts �r skyldig att underh�lla skyddsrummet eller det skyddade utrymmet och dess utrustning. Om n�gon �sidos�tter sina skyldigheter enligt f�rsta stycket, skall kom- munen f�rel�gga honom att fullg�ra dem. 13 � Om kommunen beslutar att skyddsrum skall finnas i befintliga byggnader eller andra anl�ggningar, skall kommunen bygga, utrusta och underh�lla skyddsrummet. F�rsta stycket g�ller dock inte om fr�gan uppkommer i samband med s�dana byggnads�tg�rder som avses i 8 � f�rsta stycket. Kommunen skall �ven bygga, utrusta och underh�lla skyddsrum som �r bel�gna p� mark som �r avsedd f�r gata, torg, park eller annan allm�n plats. 14 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r l�nsstyrelsen f�rel�gga �garen eller nyttjander�ttshav�ren till mark, byggnader eller andra anl�ggningar att i st�llet f�r kommunen vidta de �tg�rder som anges i 13 �. 15 � �garen till en byggnad eller annan anl�ggning d�r det finns skydds- rum �r skyldig att, efter f�rel�ggande av kommunen, vidta de �tg�rder som beh�vs f�r att skyddsrummet skall ha en bra skyddsf�rm�ga. 16 � Den som innehar en byggnad eller annan anl�ggning med nyttjan- der�tt f�r inte hindra �garen att inr�tta skyddsrum eller f�reta andra �tg�rder enligt detta kapitel. 6315 SFS 1994:1720 </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:650px;height:908px;"> <img width="650" height="908" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1994:1720 6316 Skyldighet att bereda plats 17 � �garen eller nyttjander�ttshavaren till en byggnad eller annan an- l�ggning d�r det finns ett skyddsrum eller skyddat utrymme �r under h�jd beredskap skyldig att bereda plats i skyddsrummet eller det skyddade utrymmet �t dem som beh�ver skydd. Skyltning 18 � �garen till en byggnad eller annan anl�ggning d�r det finns ett skyddsrum skall genom skyltning p� byggnaden eller anl�ggningen ge anvisning om var skyddsrummet finns. Kommunen skall se till att skyldigheten fullg�rs. Om �garen inte fullg�r sin skyldighet, skall kommunen f�rel�gga honom att g�ra det. Avveckling av skyddsrum 19 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r besluta att ett utrymme inte l�ngre skall vara skyddsrum. Ers�ttning f�r att bygga och underh�lla skyddsrum och skyddade utrymmen 20 � Den som skall bygga och utrusta ett skyddsrum enligt 11 � f�rsta stycket har r�tt till ers�ttning av staten f�r de merkostnader som uppkom- mer f�r att bygga och utrusta skyddsrummet. Ers�ttningen beslutas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. 21 � Om den som �r ber�ttigad till ers�ttning enligt 20 � inte �r redovis- ningsskyldig enligt merv�rdesskattelagen (1994:200), skall ers�ttningsbe- loppet r�knas upp med den skattesats som enligt 7 kap. 1 � den lagen g�llde vid tidpunkten f�r slutbesiktning av skyddsrummet. 22 � Den som skall bygga och utrusta ett skyddat utrymme enligt 11 � andra stycket, underh�lla ett skyddsrum eller ett skyddat utrymme enligt 12 � eller vidta �tg�rder enligt 14 � har r�tt till ers�ttning av staten f�r sina kostnader. Den som vidtagit �tg�rder som anges i 15 � har r�tt till ers�ttning av staten f�r de kostnader som �tg�rden f�ranlett. Ers�ttning l�mnas dock inte f�r �tg�rder som har f�ranletts av att �garen eftersatt underh�llet av skyddsrummet, gjort otill�tna ingrepp i det eller p� annat s�tt varit f�r- sumlig. Ers�ttningen beslutas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. Ers�ttning till kommunen f�r vissa kostnader 23 � Kommunen har r�tt till ers�ttning av staten f�r kostnader som uppkommer f�r kommunen p� grund av �tg�rder enligt 13 �. N�r ers�tt- ningen best�ms, skall sk�lig h�nsyn tas till det v�rde som de vidtagna �tg�rderna kan ha f�r byggnadens eller anl�ggningens anv�ndning i fred. Kommunen har r�tt till f�rskott p� ers�ttningen, om det finns s�rskilda sk�l f�r det. Ers�ttning och f�rskott beslutas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 kap. S�rskilda skyldigheter f�r �gare och andra innehavare av egendom m.m. Varning och m�rkl�ggning 1 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�re- skriva att �gare av byggnader eller andra anl�ggningar skall 1. h�lla med utrustning och vidta de �vriga f�rberedelser som beh�vs f�r att varna dem som vistas i eller vid byggnaden eller anl�ggningen, 2. t�la att utrustning f�r att varna befolkningen installeras p� byggna- den eller anl�ggningen, 3. h�lla med utrustning och vidta de �vriga f�rberedelser som beh�vs f�r m�rkl�ggning av byggnaden eller anl�ggningen. I s�rskilda fall f�r regeringen eller den myndighet som regeringen be- st�mmer f�rel�gga �garen av en byggnad eller annan anl�ggning att vidta eller t�la de �tg�rder som anges i f�rsta stycket. Den som disponerar en byggnad eller anl�ggning helt eller delvis �r skyldig att ha hand om utrustning f�r m�rkl�ggning. 2 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om varning och m�rkl�ggning under h�jd beredskap. Besiktning 3 � �garen eller nyttjander�ttshav�ren till en byggnad eller annan an- l�ggning �r skyldig att l�ta l�nsstyrelsen eller kommunen besiktiga eller regelbundet kontrollera byggnaden eller anl�ggningen f�r �ndam�l som har samband med till�mpningen av denna lag eller f�reskrifter som har meddelats med st�d av lagen. Om n�gon inte fullg�r sina skyldigheter enligt f�rsta stycket, f�r den kommun eller l�nsstyrelse som har att genomf�ra besiktningen eller kon- trollen f�rel�gga honom att h�lla byggnaden eller anl�ggningen tillg�nglig. Om f�rel�ggandet inte f�ljs, f�r kommunen eller l�nsstyrelsen hos polis- myndigheten beg�ra den handr�ckning som beh�vs. Skyldigheter f�r nyttjander�ttshavare m.fl. 4 � De skyldigheter som �garen av en viss egendom har enligt denna lag skall ocks� g�lla f�r den som innehar egendomen med fri f�rfogander�tt, fideikommissr�tt eller annan d�rmed j�mf�rlig r�tt. 5 � En nyttjander�ttshavare �r skyldig att p� beg�ran av �garen till en byggnad eller annan anl�ggning betala ett sk�ligt bidrag till kostnader som �garen f�r p� grund av skyldigheter enligt denna lag. Detta g�ller dock endast om 1. �garen inte k�nde till att �tg�rderna skulle vidtas d� nyttjander�ttsav- talet tr�ffades eller senast kunde s�gas upp och minst tv� �r �terstod av nyttjander�tten d� skyldigheten att vidta �tg�rderna blev k�nda f�r �ga- ren, och 2. det kan anses uppenbart osk�ligt att �garen skall svara f�r hela kostnaden. 6 � Om en byggnad tillh�r en bostadsr�ttsf�rening, skall bostadsr�tts- n�varna ers�tta f�reningen f�r kostnader som denna skall svara f�r p� 6317 SFS 1994:1720 </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:645px;height:905px;"> <img width="645" height="905" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6318 SFS 1994:1720 grund av skyldigheter enligt denna lag. Detta g�ller oavsett vad som f�reskrivs i bostadsr�ttsf�reningens stadgar. F�rbud mot att anv�nda samlingslokaler och skolor m. m. 7 � L�nsstyrelsen eller kommunen f�r f�rbjuda att samlingslokaler, sko- lor, f�rskolor eller andra lokaler f�r motsvarande �ndam�l anv�nds under h�jd beredskap, om inte skyddsrum finns f�r de personer som kan komma att vistas i lokalen. Skyldighet att f�rmedla meddelanden m. m. 8 � �garen eller nyttjander�ttshavaren till en byggnad eller annan an- l�ggning eller den som i fr�ga om f�rvaltning och sk�tsel f�retr�der honom �r skyldig att 1. f�rmedla myndigheternas beslut och meddelanden i fr�gor som r�r verksamhet enligt denna lag till dem som bor eller bedriver verksamhet i byggnaden eller anl�ggningen, 2. medverka vid �tg�rder som f�ranleds av ransonering. Samma skyldighet g�ller ocks� f�r arbetsgivare i fr�ga om de anst�llda. 9 � Var och en �r skyldig att p� fr�ga av en statlig eller kommunal myndighet ange om han har egendom som kan beh�va tas i anspr�k f�r verksamhet enligt denna lag. 8 kap. Utrymning och inkvartering m. m. Utrymning 1 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r un- der h�jd beredskap besluta att de som uppeh�ller sig inom ett omr�de skall utrymma omr�det om 1. omr�det blivit eller kan antas bli utsatt f�r stridshandlingar och utrymningen �r n�dv�ndig f�r att skydda befolkningen, eller 2. det i omr�det beh�ver vidtas milit�ra �tg�rder av v�sentlig betydelse och �tg�rderna allvarligt f�rsv�ras om inte utrymning sker. 2 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r be- sluta, att de som omfattas av ett utrymningsbeslut skall vistas p� en viss plats, och meddela f�reskrifter f�r vistelsen. Beslutet f�r inte utformas s� att det inskr�nker den enskildes frihet mer �n vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till syftet med utrymningen och f�rh�llandena p� vistelseplatsen. Utflyttningsf�rbud 3 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r un- der h�jd beredskap meddela f�rbud f�r dem som uppeh�ller sig inom ett visst omr�de att l�mna detta om 1. en utflyttning allvarligt skulle f�rsv�ra �tg�rder av v�sentlig betydelse f�r totalf�rsvaret, eller 2. en utflyttning skulle vara f�renad med uppenbar livsfara. Inflyttn ingsf�rbud 4 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r un- der h�jd beredskap meddela f�rbud f�r dem som inte �r bosatta inom ett </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> visst omr�de att annat �n tillf�lligt uppeh�lla sig inom omr�det, om en inflyttning allvarligt skulle f�rsv�ra �tg�rder av v�sentlig betydelse f�r totalf�rsvaret. Skyldighet att uppl�ta inkvarteringsbostad 5 � En kommun f�r f�rel�gga innehavaren av en byggnad eller bostadsl�- genhet (inkvarteringsv�rd) att under h�jd beredskap uppl�ta bostad och utrustning �t den som beh�ver en bostad (inkvarteringsbostad) p� grund av beslut om utrymning eller p� grund av att denne till f�ljd av krigsh�n- delser tvingats l�mna sin ordinarie bostad. Ett s�dant f�rel�ggande f�r meddelas endast om behovet av bostad inte kan tillgodoses p� annat l�mpligt s�tt. Beslutet f�r inte medf�ra st�rre ol�genhet f�r inkvarteringsv�rden �n vad som �r n�dv�ndigt och f�r inte avse utrymmen som beh�vs f�r inkvarteringsv�rden och hans familj eller n�gon dem n�rst�ende. 6 � Om inkvarteringsv�rden inte f�ljer f�rel�ggandet enligt 5 �, f�r kom- munen hos polismyndigheten beg�ra den handr�ckning som beh�vs f�r att den som skall inkvarteras skall f� tilltr�de till inkvarteringsbostaden. Ers�ttning 7 � Inkvarteringsv�rden har r�tt till sk�lig ers�ttning av kommunen f�r inkvarteringsbostaden. 8 � Om bostaden eller dess utrustning skadas n�r bostaden anv�nds som inkvarteringsbostad, �r den skadelidande ber�ttigad till ers�ttning av kom- munen. �r skadan ringa, betalas dock ingen ers�ttning. 9 � Ers�ttningen enligt 7 och 8 �� pr�vas p� det s�tt som anges i f�rfo- gandelagen (1978:262). Om taxa enligt 33 � f�rfogandelagen har fastst�llts, best�mmer kommu- nen ers�ttningen. I annat fall best�ms ers�ttningen av den lokala v�rde- ringsn�mnden. 10 � Den som disponerat en inkvarteringsbostad enligt 5 � skall till kommunen betala tillbaka vad kommunen betalat till inkvarteringsv�rden enligt 7 och 8 ��. Om det med h�nsyn till den inkvarterades ekonomiska f�rh�llanden eller annars �r osk�ligt, skall kommunen helt eller delvis befria den inkvar- terade fr�n �terbetalningsskyldigheten. Skyldighet att ta hand om utrymmande och utl�nningar som s�ker skydd i Sverige 11 � Kommuners och landstings skyldighet att ta hand om utrymmande och utl�nningar som s�ker skydd i Sverige regleras i socialtj�nstlagen (1980:620), h�lso- och sjukv�rdslagen (1982:763) och lagen (1994:137) om mottagande av asyls�kande m. fl. Under h�jd beredskap �r varje kyrklig kommun skyldig att bedriva verksamhet f�r inv�nare fr�n andra kyrkliga kommuner och f�r utl�nning- ar som s�ker skydd i Sverige, p� samma s�tt som g�ller f�r dem som bor inom den egna kyrkliga kommunen. 6319 SFS 1994:1720 </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:645px;height:904px;"> <img width="645" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6320 SFS 1994:1720 Skyldighet att hj�lpa andra kommuner och landsting 12 � Kommuner och landsting som befolkningen l�mnar p� grund av utrymning �r under h�jd beredskap skyldiga att i sk�lig omfattning l�mna hj�lp till de kommuner och landsting som i st�rre omfattning f�r ta emot befolkningen. 9 kap.Skerhetsskydd Inledande best�mmelse 1 � Varje kommun, landsting och kyrklig kommun skall se till att det inom dess verksamhetsomr�de finns ett tillfredsst�llande s�kerhetsskydd f�r uppgifter och f�rh�llanden av betydelse f�r totalf�rsvaret eller rikets s�kerhet i �vrigt. S�kerhetsskyddet skall omfatta 1. skydd mot att obeh�riga f�r k�nnedom om uppgifter som �r av betydelse f�r totalf�rsvaret eller rikets s�kerhet i �vrigt och som enligt sekretesslagen (1980:100) omfattas av sekretess (sekretesskydd), 2. skydd mot att obeh�riga f�r tilltr�de till anl�ggningar, omr�den och andra st�llen d�r de kan f� k�nnedom om uppgifter som avses i punkt 1 eller d�r verksamhet som har betydelse f�r totalf�rsvaret eller rikets s�ker- het i �vrigt bedrivs (tilltr�desskydd), 3. skydd mot att n�gon som inte �r p�litlig fr�n s�kerhetssynpunkt f�r s�dan tj�nst eller s�dant vikariat eller uppdrag som �r av betydelse f�r totalf�rsvaret eller rikets s�kerhet i �vrigt (infiltrationsskydd), 4. information till ber�rda arbets- och uppdragstagare om sekretess-, tilltr�des- och infiltrationsskyddet i kommunen, landstinget respektive den kyrkliga kommunen, 5. kontroll av sekretess-, tilltr�des- och infiltrationsskyddet i kommu- nen, landstinget respektive den kyrkliga kommunen och av information om detta skydd. Krav p� svenskt medborgarskap m. m. 2 � En befattning hos en kommun eller ett landsting vars innehavare i inte obetydlig omfattning f�r del av uppgifter som omfattas av sekretess enligt 2 kap. 2 � sekretesslagen (1980:100) f�r innehas endast av den som �r svensk medborgare och p�litlig fr�n s�kerhetssynpunkt. Tystnadsplikt 3 � Den som p� grund av n�gon best�mmelse i denna lag har f�tt k�nnedom om en enskild persons ekonomiska f�rh�llanden, om ett f�re- tags aff�rs- eller driftf�rh�llanden eller om f�rh�llanden av betydelse f�r totalf�rsvaret eller rikets s�kerhet i �vrigt f�r inte obeh�rigen r�ja eller utnyttja vad han f�tt k�nnedom om. I fr�ga om tystnadsplikt i det allm�nnas verksamhet g�ller sekretesslagen (1980:100). 10 kap. Straff m. m. P�f�ljder 1 � Till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r d�ms den som 1. upps�tligen eller av grov oaktsamhet l�mnar oriktiga uppgifter om f�rh�llanden som han enligt 5 kap. 5 � �r skyldig att l�mna uppgift om, </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6321 SFS 1994:1720 2. upps�tligen eller av oaktsamhet inte fullg�r sin skyldighet enligt 6 kap. 17 �, 3. upps�tligen eller av oaktsamhet som inte �r ringa inte fullg�r sina skyldigheter enligt 7 kap. 8 eller 9 �, eller vid fullg�randet l�mnar oriktiga uppgifter, 4. inte f�ljer ett �l�ggande eller f�rbud som meddelats enligt 8 kap., eller 5. upps�tligen eller av oaktsamhet som inte �r ringa vanv�rdar egen- dom som han har tagit emot av en myndighet f�r totalf�rsvars�ndam�l. 2 � Har ett brott enligt 1 � beg�tts under h�jd beredskap d�ms, om brottet medf�rt avsev�rt men f�r totalf�rsvaret eller annars �r att anse som grovt, till f�ngelse l�gst sex m�nader och h�gst fyra �r. 3 � Till b�ter d�ms den som upps�tligen eller av oaktsamhet bryter mot n�gon best�mmelse som meddelats med st�d av 6 kap. 7 � eller inte iakttar f�rbud enligt 7 kap. 7 �. Vite m. m. 4 � Ett f�rel�ggande enligt 5 kap. 2 � andra eller tredje stycket eller 5 �, 6 kap. 11, 12, 14, 15 eller 18 � eller 7 kap. 1 � andra stycket f�r f�renas med vite. 5 � Om ett f�rel�ggande enligt denna lag inte f�ljs, f�r �tg�rden vidtas av den som meddelat f�rel�ggandet. En s�dan �tg�rd vidtas p� den f�rsumli- ges bekostnad, om han inte p� grund av best�mmelse i denna lag �r ber�ttigad till ers�ttning f�r �tg�rden om den vidtas frivilligt. 11 kap. �verklagande av beslut 1 � Beslut av en kommun som har meddelats enligt denna lag eller enligt f�reskrifter som utf�rdats med st�d av denna lag f�r �verklagas hos l�ns- styrelsen, om inte annat f�reskrivs i 3, 4 eller 8 �. 2 � Beslut av en l�nsstyrelse som har meddelats enligt denna lag eller enligt f�reskrifter som utf�rdats med st�d av denna lag f�r �verklagas hos den myndighet som regeringen best�mmer, om inte annat f�reskrivs i 3 eller 8 �. 3 � Beslut av en kommun eller en myndighet i fr�gor enligt 5 kap. 2 och 5 ��, 6 kap. 3, 11, 12, 14, 15, 18, 20 och 22 ��, 7 kap. 1 � andra stycket och 3 �, 8 kap. 5 � andra stycket och 10 � samt 10 kap. 4 � f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol. Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten. 4 � Beslut av en kommun enligt 8 kap. 9 � andra stycket f�r �verklagas hos den lokala v�rderingsn�mnden. V�rderingsn�mndens beslut i ett s�- dant �rende f�r inte �verklagas. Den lokala v�rderingsn�mndens beslut i andra fall enligt 8 kap. 9 � andra stycket f�r �verklagas hos Riksv�rderingsn�mnden. Riksv�rderingsn�mndens beslut f�r inte �verklagas. 200-SFS 1994 </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:643px;height:903px;"> <img width="643" height="903" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6322 SFS 1994:1720 5 � Beslut av en central myndighet i ett dit �verklagat �rende f�r inte �verklagas. Andra beslut av en central myndighet f�r �verklagas hos regeringen, om inte annat f�reskrivs i 8 �. 6 � En central myndighet f�r till regeringen �verl�mna pr�vningen av ett �verklagat �rende, om myndigheten bed�mer att �rendet �r av s�rskild vikt. 7 � Ett beslut som en kommun, en statlig myndighet eller en allm�n f�rvaltningsdomstol under h�jd beredskap meddelar enligt denna lag eller enligt f�reskrift som utf�rdats med st�d av lagen skall g�lla omedelbart, om inte annat best�ms i beslutet. 8 � Beslut som meddelats i fr�gor enligt 3 kap. 4 �, 5 kap. 4 �, 6 kap. 2 �, 7 kap. 7 � samt 8 kap. 1 4 �� f�r inte �verklagas. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1995. 2. Genom lagen upph�vs civilf�rsvarslagen (1960: 74), lagen (1964:47) om krigshj�lp, lagen (1964:63) om kommunal beredskap, lagen (1964:64) om skyldighet att uppl�ta inkvarteringsbostad i krig m.m., lagen (1973:861) om lokal kristidsf�rvaltning, lagen (1976:276) med provisoriska best�mmelser om statsbidrag till kommuner f�r vissa civilf�rsvarskostnader, lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap. 3. F�r det arbete med planl�ggning och andra beredskapsf�rberedelser som kommuner, landsting, kyrkliga kommuner och enskilda har fullgjort f�re lagens ikrafttr�dande g�ller �ldre best�mmelser. 4. Den som f�tt ett besked om att skyddsrum skall byggas enligt 32 � civilf�rsvarslagen (1960:74) skall anses ha f�tt s�dant besked enligt 6 kap. 8 � den nya lagen. 5. �ldre best�mmelser g�ller i fr�ga om �verklagande av beslut som meddelats f�re lagens ikrafttr�dande. 6. Om det i lag eller annan f�rfattning h�nvisas till n�gon av de upph�v- da lagarna eller till en f�reskrift i dessa som har ersatts med en f�reskrift i den nya lagen, skall h�nvisningen i st�llet avse den nya lagen eller den nya f�reskriften. P� regeringens v�gnar INGVAR CARLSSON THAGE G PETERSON (F�rsvarsdepartementet) </div> </div>

6310

SFS 1994:1720
Utkom fr�n trycket

den 29 december 1994

Lag
om civilt f�rsvar;

utf�rdad den 15 december 1994.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser

1 � I denna lag ges best�mmelser om kommunernas, landstingens och de

kyrkliga kommunernas ansvar inom det civila f�rsvaret. Lagen inneh�ller
ocks� best�mmelser om hemskydd, verkskydd och befolkningsskydd.

2 � Med befolkningsskydd avses �tg�rder f�r att skydda befolkningen
och civil egendom fr�n krigets verkningar. S�dana �tg�rder �r

1. utrymning och inkvartering,

2. tillhandah�llande och iordningst�llande av skyddsrum och skyddade

utrymmen,

3. tillhandah�llande av andningsskydd,
4. m�rkl�ggning,
5. information om sj�lvskydd,
6. kompletterande �tg�rder som �r n�dv�ndiga f�r att verksamhet en-

ligt denna paragraf skall kunna bedrivas.

3 � Best�mmelserna i 5 8 kap. g�ller inte milit�r verksamhet eller
anl�ggningar som �r avsedda f�r s�dan verksamhet eller f�r ledning av
rikets f�rsvar.

4 � Vad som f�reskrivs i denna lag g�ller inte om annat s�gs i lagen
(1942:335) om s�rskilda skydds�tg�rder f�r vissa kraftanl�ggningar m. m.

5 � Vad som f�reskrivs i denna lag om landsting g�ller ocks� kommuner
som inte tillh�r n�got landsting.

2 kap. Beredskapsforberedelser m. m.

Ansvaret f�r beredskapsf�rberedelser m. m.

1 � Kommunerna, landstingen och de kyrkliga kommunerna skall vidta

de beredskapsf�rberedelser som beh�vs f�r deras respektive verksamhet
under h�jd beredskap.

Prop. 1994/95:7, bet. 1994/95:F�U2, rskr. 1994/95:80.

6311

SFS 1994:1720

Kommunstyrelsen och landstingsstyrelsen ansvarar inom kommunen

respektive landstinget f�r att beredskapsf�rberedelserna f�r en enhetlig
inriktning och genomf�rs p� ett �ndam�lsenligt s�tt. Inom den kyrkliga
kommunen ligger detta ansvar p� kyrkor�det eller motsvarande organ.

Beredskapsf�rberedelserna skall genomf�ras i samverkan med ber�rda

statliga myndigheter, kommuner, landsting och kyrkliga kommuner. Den
kyrkliga kommunen skall ocks� samverka med �vriga trossamfund inom
den kyrkliga kommunen.

2 � Kommunen skall verka f�r att beredskapsf�rberedelserna f�r den
civila verksamhet som bedrivs i kommunen av statliga myndigheter,
landstinget, kyrkliga kommuner samt organisationer och f�retag f�r en
enhetlig inriktning och f�r att samverkan kommer till st�nd mellan dem.
Detta g�ller dock endast i fr�ga om s�dan verksamhet som �r inriktad p�
kommunen.

3 � Stiftsstyrelsen skall inom stiftssamf�lligheten verka f�r att de kyrkli-
ga kommunernas beredskapsf�rberedelser genomf�rs p� ett �ndam�lsen-
ligt s�tt och med en enhetlig inriktning. Stiftsstyrelsen skall samr�da med
domkapitlet.

4 � Varje kommun, landsting och kyrklig kommun skall medverka i
s�dan utbildning som utg�r ett led i beredskapsf�rberedelserna och som
genomf�rs av n�got annat s�dant organ eller av en statlig myndighet och
som ber�r kommunen, landstinget eller den kyrkliga kommunen.

5 � Kommunen skall h�lla den myndighet som regeringen best�mmer
underr�ttad om de beredskapsf�rberedelser som vidtagits och om de �vri-
ga f�rh�llanden som har betydelse f�r det civila f�rsvaret i kommunen.

Ers�ttningsskyldighet f�r staten

6 � Staten skall betala ers�ttning till kommunerna f�r kostnaderna f�r
beredskapsf�rberedelserna enligt detta kapitel. Ers�ttningen skall best�m-
mas med utg�ngspunkt i varje kommuns utsatthet och risker i krig.

Staten skall betala ers�ttning till landstingen f�r kostnaderna f�r s�dan

utbildning som utg�r ett led i beredskapsf�rberedelserna.

Ers�ttningarna best�ms och betalas ut av regeringen eller den myndighet

som regeringen best�mmer.

3 kap. Verksamhet under h�jd beredskap

1 � Under h�jd beredskap ansvarar kommunstyrelsen f�r ledningen av

den del av det civila f�rsvaret som kommunen skall bedriva.

Kommunstyrelsen skall under h�jd beredskap ocks� verka f�r att s�dan

verksamhet som s�gs i 2 kap. 2 � f�r en enhetlig inriktning och f�r att
samverkan kommer till st�nd mellan dem som bedriver verksamheten.

2 � Under h�jd beredskap ansvarar landstingsstyrelsen f�r ledningen av
den civila h�lso- och sjukv�rden samt den �vriga verksamhet f�r det civila
f�rsvaret som landstinget skall bedriva.

6312

SFS 1994:1720

3 � Under h�jd beredskap ansvarar kyrkor�det eller motsvarande organ
f�r ledningen av den del av det civila f�rsvaret som den kyrkliga kommu-
nen skall bedriva.

4 � Kommunen skall under h�jd beredskap eller n�r ransoneringslagen
(1978:268) i annat fall till�mpas, i den omfattning som regeringen best�m-
mer,

1. vidta de �tg�rder som beh�vs f�r f�rs�rjningen med n�dv�ndiga

varor,

2. medverka vid allm�n prisreglering och ransonering,
3. medverka i �vrigt vid genomf�randet av �tg�rder som �r viktiga f�r

landets f�rs�rjning.

5 � Om en kommun eller ett landsting har en f�r totalf�rsvaret viktig
uppgift och denna blir osk�ligt betungande till f�ljd av krigsskada eller
andra utomordentliga f�rh�llanden som orsakats av krig eller krigsfara, �r
andra kommuner och landsting skyldiga att l�mna hj�lp.

Omfattningen av hj�lpen best�ms av regeringen eller den myndighet

som regeringen best�mmer.

6 � Kommunen skall under h�jd beredskap h�lla den myndighet som
regeringen best�mmer underr�ttad om beredskapsl�get och de �vriga f�r-
h�llanden som har betydelse f�r det civila f�rsvaret i kommunen.

4 kap. Hemskydd

1 � I varje kommun skall det finnas ett hemskydd.

2 � Hemskyddet �r en beredskapsorganisation som under h�jd bered-
skap har till uppgift att

1. f�rmedla information mellan kommunen och befolkningen,

2. verka f�r att skydda, r�dda och i �vrigt hj�lpa befolkningen i sam-

band med stridshandlingar,

3. verka f�r att trygga s�dan f�rs�rjning som �r n�dv�ndig f�r befolk-

ningens �verlevnad.

3 � Hemskyddet best�r av totalf�rsvarspliktiga som skrivits in f�r civil-
plikt och av frivilliga.

5 kap. Verkskydd

1 � Verkskyddet �r en beredskapsorganisation som under h�jd bered-

skap har till uppgift att, vid den anl�ggning d�r det organiserats, medverka
vid skydd av verksamheten och personalen samt i r�ddningstj�nst.

2 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r be-
sluta att det vid en anl�ggning skall finnas verkskydd, om det vid anl�gg-
ningen bedrivs verksamhet som har stor betydelse f�r totalf�rsvaret, och
om anl�ggningen med h�nsyn till sin bel�genhet eller verksamhetens art
kan antas bli s�rskilt utsatt vid stridshandlingar.

Ett s�dant beslut skall inneh�lla ett f�rel�ggande f�r den som bedriver

verksamheten vid anl�ggningen att

1. organisera verkskyddet,

2. planl�gga dess verksamhet,
3. h�lla det med materiel och f�rn�denheter,
4. se till att personalen f�r den utbildning som avses i 3 �, samt

5. �ven i �vrigt vidta de �tg�rder som beh�vs f�r verkskyddets verksam-

het.

F�rel�ggandet f�r ocks� riktas mot �garen till den anl�ggning d�r verk-

samheten bedrivs.

3 � Utbildning av verkskyddets personal skall genomf�ras av den myn-
dighet som regeringen best�mmer. Regeringen eller den myndighet som
regeringen best�mmer f�r efter �verenskommelse med en kommun besluta
att denna skall genomf�ra utbildningen.

Den som enligt f�rsta stycket skall genomf�ra utbildning f�r efter �ver-

enskommelse med den som skall organisera verkskyddet besluta att denne
i st�llet skall genomf�ra utbildningen.

4 � En r�ddningsledare enligt 31 � r�ddningstj�nstlagen (1986:1102) f�r
under h�jd beredskap ta i anspr�k verkskydd inom kommunen f�r r�dd-
ningstj�nstuppgifter som r�r annat �n den anl�ggning d�r verkskyddet
organiserats.

5 � Den myndighet som regeringen best�mmer eller kommunen f�r f�re-
l�gga den som bedriver verksamhet vid eller �ger en anl�ggning som avses i
2 f�rsta stycket att l�mna de upplysningar och tillhandah�lla de hand-
lingar om anl�ggningen och verksamheten som beh�vs f�r myndighetens
eller kommunens befattning med verkskyddet.

6 � Den som enligt 2 � �r skyldig att organisera verkskydd skall betala
kostnader f�r s�dan utbildning av verkskyddets personal som genomf�rs
av en myndighet eller av kommunen.

7 � Om ett verkskydd har tagits i anspr�k enligt 4 �, har den som svarar
f�r verkskyddet r�tt till sk�lig ers�ttning av staten dels f�r kostnaderna f�r
verkskyddets personal, dels f�r skador som inte �r ringa p� materiel och
annan egendom.

Anspr�k p� ers�ttning pr�vas p� det s�tt som f�reskrivs i f�rfogande-

lagen (1978:262).

6 kap. Skyddsrum och skyddade utrymmen

Inledande best�mmelser

1 � F�r att under krig skydda befolkningen skall det i de omr�den som

kan antas bli s�rskilt utsatta f�r verkningar av stridsmedel finnas skydds-
rum och skyddade utrymmen. Skyddade utrymmen skall ocks� finnas i
andra utsatta omr�den.

Med skyddsrum avses ett utrymme som redan under fred utformas och

6313

SFS 1994:1720

�

SFS 1994:1720

6314

utrustas s� att det ger skydd mot de stridsmedel som kan antas komma till
anv�ndning i krig.

Med skyddat utrymme avses ett utrymme som utformas och utrustas s�

att det ger ett sk�ligt skydd mot radioaktiv str�lning och splitter samt i
s�rskilt utsatta omr�den mot byggnadsras. Skyddade utrymmen anordnas
f�rst under h�jd beredskap. Regeringen eller den myndighet som regering-
en best�mmer f�r dock besluta att ett skyddat utrymme skall anordnas

redan dessf�rinnan.

2 � Kommunen skall i samr�d med l�nsstyrelsen besluta inom vilka
omr�den det skall finnas skyddsrum och skyddade utrymmen. Om enighet
inte kan n�s, skall kommunen �verl�mna fr�gan till regeringen eller den
myndighet som regeringen best�mmer.

3 � Kommunen skall besluta om byggande av skyddsrum samt, i den
omfattning staten st�ller medel till f�rfogande, kontrollera att inr�ttade
skyddsrum har en tillfredsst�llande skyddsf�rm�ga.

Kommunen skall ocks� besluta om byggande av skyddade utrymmen.

4 � Kommunen skall f�ra register �ver samtliga skyddsrum i kommunen
och �ver de skyddade utrymmen som planlagts.

Placering och utformning

5 � Skyddsrummen skall placeras och utformas med h�nsyn till befolk-
ningens m�jligheter att efter varning hinna fram till dem i tid och att
uppeh�lla sig d�r under den tid som beh�vs.

6 � Skyddsrummen skall utformas s� att de under fredstid kan anv�ndas

f�r andra �ndam�l. De skall dock skyndsamt kunna st�llas i ordning.

7 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-
dela ytterligare f�reskrifter eller i s�rskilda fall besluta om hur skyddsrum
och skyddade utrymmen skall utformas och utrustas.

Anm�lningsskyldighet f�r byggnads�tg�rder

8 � Den som inom ett omr�de d�r skyddsrum skall byggas avser att

utf�ra s�dana byggnads�tg�rder som anges i 9 kap. 2 � 1 och 3 plan- och
bygglagen (1987:10) och som kr�ver bygganm�lan skall underr�tta kom-
munen om sin avsikt. Kommunen skall till den som l�mnat s�dan under-
r�ttelse l�mna besked om skyddsrum skall byggas i byggnaden eller anl�gg-
ningen och, om s� �r fallet, l�mna uppgift om det antal personer som skall
kunna f� plats i skyddsrummet. Kommunen skall f�rel�gga den som l�m-
nat underr�ttelsen att vidta �tg�rder i enlighet med beskedet.

Besked som kommunen l�mnat enligt f�rsta stycket g�ller i tv� �r eller,

om bygganm�lan enligt 9 kap. 2 � plan- och bygglagen har gjorts, under tv�
�r fr�n dagen f�r bygganm�lan. Kommunen f�r �ndra beskedet endast om
den som l�mnat underr�ttelsen godtar �ndringen.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, kommunen f�r med-

dela f�reskrifter om undantag fr�n underr�ttelseskyldigheten enligt f�rsta
stycket.

9 � Vid byggsamr�d enligt 9 kap. 7 � plan- och bygglagen (1987:10) skall
en genomg�ng g�ras av de �tg�rder f�r besiktning, tillsyn och �vrig kon-
troll som �r n�dv�ndiga f�r att ett skyddsrum skall kunna antas komma att
uppfylla de krav som st�lls i 6 � och med st�d av 7 �.

Best�mmelserna i 9 kap. 9 och 10 �� plan- och bygglagen om kontroll

m. m. och om slutbevis skall till�mpas p� arbetet med att inr�tta skydds-
rummet.

10 � Staten och landstinget skall, �ven i de fall d� skyldighet att g�ra

bygganm�lan inte f�religger enligt 9 kap. 3 � 4 plan- och bygglagen
(1987:10), anm�la s�dana byggnads�tg�rder som avses i 9 kap. 2 � 3 plan-
och bygglagen till kommunen.

Ansvaret f�r att bygga, utrusta och underh�lla skyddsrum och skyddade

utrymmen

11 � En byggherre som utf�r s�dana byggnads�tg�rder som anges i 8 �
skall bygga och utrusta s�dant skyddsrum som enligt f�rel�ggande av

kommunen skall finnas i byggnaden eller anl�ggningen. Han skall d�rvid
se till att skyddsrummet st�mmer �verens med f�rel�ggandet enligt 8 �
samt med vad som s�gs i 6 � och vad som best�mts med st�d av 7 �.

�garen till en byggnad eller annan anl�ggning �r skyldig att bygga och

utrusta ett skyddat utrymme d�r s�dant utrymme enligt f�rel�ggande av
kommunen skall finnas.

12 � �garen till en byggnad eller annan anl�ggning d�r skyddsrum eller

skyddat utrymme har byggts �r skyldig att underh�lla skyddsrummet eller
det skyddade utrymmet och dess utrustning.

Om n�gon �sidos�tter sina skyldigheter enligt f�rsta stycket, skall kom-

munen f�rel�gga honom att fullg�ra dem.

13 � Om kommunen beslutar att skyddsrum skall finnas i befintliga

byggnader eller andra anl�ggningar, skall kommunen bygga, utrusta och
underh�lla skyddsrummet.

F�rsta stycket g�ller dock inte om fr�gan uppkommer i samband med

s�dana byggnads�tg�rder som avses i 8 � f�rsta stycket.

Kommunen skall �ven bygga, utrusta och underh�lla skyddsrum som �r

bel�gna p� mark som �r avsedd f�r gata, torg, park eller annan allm�n
plats.

14 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r l�nsstyrelsen f�rel�gga �garen eller

nyttjander�ttshav�ren till mark, byggnader eller andra anl�ggningar att i
st�llet f�r kommunen vidta de �tg�rder som anges i 13 �.

15 � �garen till en byggnad eller annan anl�ggning d�r det finns skydds-

rum �r skyldig att, efter f�rel�ggande av kommunen, vidta de �tg�rder som
beh�vs f�r att skyddsrummet skall ha en bra skyddsf�rm�ga.

16 � Den som innehar en byggnad eller annan anl�ggning med nyttjan-

der�tt f�r inte hindra �garen att inr�tta skyddsrum eller f�reta andra
�tg�rder enligt detta kapitel.

6315

SFS 1994:1720

6316

Skyldighet att bereda plats

17 � �garen eller nyttjander�ttshavaren till en byggnad eller annan an-
l�ggning d�r det finns ett skyddsrum eller skyddat utrymme �r under h�jd

beredskap skyldig att bereda plats i skyddsrummet eller det skyddade
utrymmet �t dem som beh�ver skydd.

Skyltning

18 � �garen till en byggnad eller annan anl�ggning d�r det finns ett

skyddsrum skall genom skyltning p� byggnaden eller anl�ggningen ge
anvisning om var skyddsrummet finns.

Kommunen skall se till att skyldigheten fullg�rs. Om �garen inte fullg�r

sin skyldighet, skall kommunen f�rel�gga honom att g�ra det.

Avveckling av skyddsrum

19 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r

besluta att ett utrymme inte l�ngre skall vara skyddsrum.

Ers�ttning f�r att bygga och underh�lla skyddsrum och skyddade utrymmen

20 � Den som skall bygga och utrusta ett skyddsrum enligt 11 � f�rsta
stycket har r�tt till ers�ttning av staten f�r de merkostnader som uppkom-
mer f�r att bygga och utrusta skyddsrummet.

Ers�ttningen beslutas av regeringen eller den myndighet som regeringen

best�mmer.

21 � Om den som �r ber�ttigad till ers�ttning enligt 20 � inte �r redovis-
ningsskyldig enligt merv�rdesskattelagen (1994:200), skall ers�ttningsbe-
loppet r�knas upp med den skattesats som enligt 7 kap. 1 � den lagen g�llde
vid tidpunkten f�r slutbesiktning av skyddsrummet.

22 � Den som skall bygga och utrusta ett skyddat utrymme enligt 11 �
andra stycket, underh�lla ett skyddsrum eller ett skyddat utrymme enligt

12 � eller vidta �tg�rder enligt 14 � har r�tt till ers�ttning av staten f�r sina

kostnader.

Den som vidtagit �tg�rder som anges i 15 � har r�tt till ers�ttning av

staten f�r de kostnader som �tg�rden f�ranlett. Ers�ttning l�mnas dock
inte f�r �tg�rder som har f�ranletts av att �garen eftersatt underh�llet av
skyddsrummet, gjort otill�tna ingrepp i det eller p� annat s�tt varit f�r-
sumlig.

Ers�ttningen beslutas av regeringen eller den myndighet som regeringen

best�mmer.

Ers�ttning till kommunen f�r vissa kostnader

23 � Kommunen har r�tt till ers�ttning av staten f�r kostnader som
uppkommer f�r kommunen p� grund av �tg�rder enligt 13 �. N�r ers�tt-
ningen best�ms, skall sk�lig h�nsyn tas till det v�rde som de vidtagna
�tg�rderna kan ha f�r byggnadens eller anl�ggningens anv�ndning i fred.
Kommunen har r�tt till f�rskott p� ers�ttningen, om det finns s�rskilda
sk�l f�r det.

Ers�ttning och f�rskott beslutas av regeringen eller den myndighet som

regeringen best�mmer.

7 kap. S�rskilda skyldigheter f�r �gare och andra innehavare av egendom
m.m.

Varning och m�rkl�ggning

1 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�re-

skriva att �gare av byggnader eller andra anl�ggningar skall

1. h�lla med utrustning och vidta de �vriga f�rberedelser som beh�vs

f�r att varna dem som vistas i eller vid byggnaden eller anl�ggningen,

2. t�la att utrustning f�r att varna befolkningen installeras p� byggna-

den eller anl�ggningen,

3. h�lla med utrustning och vidta de �vriga f�rberedelser som beh�vs

f�r m�rkl�ggning av byggnaden eller anl�ggningen.

I s�rskilda fall f�r regeringen eller den myndighet som regeringen be-

st�mmer f�rel�gga �garen av en byggnad eller annan anl�ggning att vidta
eller t�la de �tg�rder som anges i f�rsta stycket.

Den som disponerar en byggnad eller anl�ggning helt eller delvis �r

skyldig att ha hand om utrustning f�r m�rkl�ggning.

2 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-
dela f�reskrifter om varning och m�rkl�ggning under h�jd beredskap.

Besiktning

3 � �garen eller nyttjander�ttshav�ren till en byggnad eller annan an-
l�ggning �r skyldig att l�ta l�nsstyrelsen eller kommunen besiktiga eller
regelbundet kontrollera byggnaden eller anl�ggningen f�r �ndam�l som
har samband med till�mpningen av denna lag eller f�reskrifter som har
meddelats med st�d av lagen.

Om n�gon inte fullg�r sina skyldigheter enligt f�rsta stycket, f�r den

kommun eller l�nsstyrelse som har att genomf�ra besiktningen eller kon-
trollen f�rel�gga honom att h�lla byggnaden eller anl�ggningen tillg�nglig.
Om f�rel�ggandet inte f�ljs, f�r kommunen eller l�nsstyrelsen hos polis-
myndigheten beg�ra den handr�ckning som beh�vs.

Skyldigheter f�r nyttjander�ttshavare m.fl.

4 � De skyldigheter som �garen av en viss egendom har enligt denna lag
skall ocks� g�lla f�r den som innehar egendomen med fri f�rfogander�tt,
fideikommissr�tt eller annan d�rmed j�mf�rlig r�tt.

5 � En nyttjander�ttshavare �r skyldig att p� beg�ran av �garen till en
byggnad eller annan anl�ggning betala ett sk�ligt bidrag till kostnader som
�garen f�r p� grund av skyldigheter enligt denna lag. Detta g�ller dock
endast om

1. �garen inte k�nde till att �tg�rderna skulle vidtas d� nyttjander�ttsav-

talet tr�ffades eller senast kunde s�gas upp och minst tv� �r �terstod av
nyttjander�tten d� skyldigheten att vidta �tg�rderna blev k�nda f�r �ga-
ren, och

2. det kan anses uppenbart osk�ligt att �garen skall svara f�r hela

kostnaden.

6 � Om en byggnad tillh�r en bostadsr�ttsf�rening, skall bostadsr�tts-
n�varna ers�tta f�reningen f�r kostnader som denna skall svara f�r p�

6317

SFS 1994:1720

6318

SFS 1994:1720

grund av skyldigheter enligt denna lag. Detta g�ller oavsett vad som
f�reskrivs i bostadsr�ttsf�reningens stadgar.

F�rbud mot att anv�nda samlingslokaler och skolor m. m.

7 � L�nsstyrelsen eller kommunen f�r f�rbjuda att samlingslokaler, sko-
lor, f�rskolor eller andra lokaler f�r motsvarande �ndam�l anv�nds under
h�jd beredskap, om inte skyddsrum finns f�r de personer som kan komma
att vistas i lokalen.

Skyldighet att f�rmedla meddelanden m. m.

8 � �garen eller nyttjander�ttshavaren till en byggnad eller annan an-
l�ggning eller den som i fr�ga om f�rvaltning och sk�tsel f�retr�der honom
�r skyldig att

1. f�rmedla myndigheternas beslut och meddelanden i fr�gor som r�r

verksamhet enligt denna lag till dem som bor eller bedriver verksamhet i

byggnaden eller anl�ggningen,

2. medverka vid �tg�rder som f�ranleds av ransonering.
Samma skyldighet g�ller ocks� f�r arbetsgivare i fr�ga om de anst�llda.

9 � Var och en �r skyldig att p� fr�ga av en statlig eller kommunal
myndighet ange om han har egendom som kan beh�va tas i anspr�k f�r
verksamhet enligt denna lag.

8 kap. Utrymning och inkvartering m. m.

Utrymning

1 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r un-

der h�jd beredskap besluta att de som uppeh�ller sig inom ett omr�de skall
utrymma omr�det om

1. omr�det blivit eller kan antas bli utsatt f�r stridshandlingar och

utrymningen �r n�dv�ndig f�r att skydda befolkningen, eller

2. det i omr�det beh�ver vidtas milit�ra �tg�rder av v�sentlig betydelse

och �tg�rderna allvarligt f�rsv�ras om inte utrymning sker.

2 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r be-
sluta, att de som omfattas av ett utrymningsbeslut skall vistas p� en viss
plats, och meddela f�reskrifter f�r vistelsen.

Beslutet f�r inte utformas s� att det inskr�nker den enskildes frihet mer

�n vad som �r n�dv�ndigt med h�nsyn till syftet med utrymningen och
f�rh�llandena p� vistelseplatsen.

Utflyttningsf�rbud

3 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r un-
der h�jd beredskap meddela f�rbud f�r dem som uppeh�ller sig inom ett

visst omr�de att l�mna detta om

1. en utflyttning allvarligt skulle f�rsv�ra �tg�rder av v�sentlig betydelse

f�r totalf�rsvaret, eller

2. en utflyttning skulle vara f�renad med uppenbar livsfara.

Inflyttn ingsf�rbud

4 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r un-

der h�jd beredskap meddela f�rbud f�r dem som inte �r bosatta inom ett

visst omr�de att annat �n tillf�lligt uppeh�lla sig inom omr�det, om en
inflyttning allvarligt skulle f�rsv�ra �tg�rder av v�sentlig betydelse f�r

totalf�rsvaret.

Skyldighet att uppl�ta inkvarteringsbostad

5 � En kommun f�r f�rel�gga innehavaren av en byggnad eller bostadsl�-
genhet (inkvarteringsv�rd) att under h�jd beredskap uppl�ta bostad och
utrustning �t den som beh�ver en bostad (inkvarteringsbostad) p� grund
av beslut om utrymning eller p� grund av att denne till f�ljd av krigsh�n-
delser tvingats l�mna sin ordinarie bostad.

Ett s�dant f�rel�ggande f�r meddelas endast om behovet av bostad inte

kan tillgodoses p� annat l�mpligt s�tt. Beslutet f�r inte medf�ra st�rre
ol�genhet f�r inkvarteringsv�rden �n vad som �r n�dv�ndigt och f�r inte
avse utrymmen som beh�vs f�r inkvarteringsv�rden och hans familj eller
n�gon dem n�rst�ende.

6 � Om inkvarteringsv�rden inte f�ljer f�rel�ggandet enligt 5 �, f�r kom-
munen hos polismyndigheten beg�ra den handr�ckning som beh�vs f�r att
den som skall inkvarteras skall f� tilltr�de till inkvarteringsbostaden.

Ers�ttning

7 � Inkvarteringsv�rden har r�tt till sk�lig ers�ttning av kommunen f�r
inkvarteringsbostaden.

8 � Om bostaden eller dess utrustning skadas n�r bostaden anv�nds som
inkvarteringsbostad, �r den skadelidande ber�ttigad till ers�ttning av kom-
munen. �r skadan ringa, betalas dock ingen ers�ttning.

9 � Ers�ttningen enligt 7 och 8 �� pr�vas p� det s�tt som anges i f�rfo-
gandelagen (1978:262).

Om taxa enligt 33 � f�rfogandelagen har fastst�llts, best�mmer kommu-

nen ers�ttningen. I annat fall best�ms ers�ttningen av den lokala v�rde-
ringsn�mnden.

10 � Den som disponerat en inkvarteringsbostad enligt 5 � skall till

kommunen betala tillbaka vad kommunen betalat till inkvarteringsv�rden
enligt 7 och 8 ��.

Om det med h�nsyn till den inkvarterades ekonomiska f�rh�llanden

eller annars �r osk�ligt, skall kommunen helt eller delvis befria den inkvar-
terade fr�n �terbetalningsskyldigheten.

Skyldighet att ta hand om utrymmande och utl�nningar som s�ker skydd i
Sverige

11 � Kommuners och landstings skyldighet att ta hand om utrymmande

och utl�nningar som s�ker skydd i Sverige regleras i socialtj�nstlagen
(1980:620), h�lso- och sjukv�rdslagen (1982:763) och lagen (1994:137)
om mottagande av asyls�kande m. fl.

Under h�jd beredskap �r varje kyrklig kommun skyldig att bedriva

verksamhet f�r inv�nare fr�n andra kyrkliga kommuner och f�r utl�nning-
ar som s�ker skydd i Sverige, p� samma s�tt som g�ller f�r dem som bor
inom den egna kyrkliga kommunen.

6319

SFS 1994:1720

6320

SFS 1994:1720

Skyldighet att hj�lpa andra kommuner och landsting

12 � Kommuner och landsting som befolkningen l�mnar p� grund av

utrymning �r under h�jd beredskap skyldiga att i sk�lig omfattning l�mna
hj�lp till de kommuner och landsting som i st�rre omfattning f�r ta emot
befolkningen.

9 kap.Skerhetsskydd

Inledande best�mmelse

1 � Varje kommun, landsting och kyrklig kommun skall se till att det
inom dess verksamhetsomr�de finns ett tillfredsst�llande s�kerhetsskydd

f�r uppgifter och f�rh�llanden av betydelse f�r totalf�rsvaret eller rikets
s�kerhet i �vrigt.

S�kerhetsskyddet skall omfatta

1. skydd mot att obeh�riga f�r k�nnedom om uppgifter som �r av

betydelse f�r totalf�rsvaret eller rikets s�kerhet i �vrigt och som enligt
sekretesslagen (1980:100) omfattas av sekretess (sekretesskydd),

2. skydd mot att obeh�riga f�r tilltr�de till anl�ggningar, omr�den och

andra st�llen d�r de kan f� k�nnedom om uppgifter som avses i punkt 1
eller d�r verksamhet som har betydelse f�r totalf�rsvaret eller rikets s�ker-
het i �vrigt bedrivs (tilltr�desskydd),

3. skydd mot att n�gon som inte �r p�litlig fr�n s�kerhetssynpunkt f�r

s�dan tj�nst eller s�dant vikariat eller uppdrag som �r av betydelse f�r
totalf�rsvaret eller rikets s�kerhet i �vrigt (infiltrationsskydd),

4. information till ber�rda arbets- och uppdragstagare om sekretess-,

tilltr�des- och infiltrationsskyddet i kommunen, landstinget respektive
den kyrkliga kommunen,

5. kontroll av sekretess-, tilltr�des- och infiltrationsskyddet i kommu-

nen, landstinget respektive den kyrkliga kommunen och av information
om detta skydd.

Krav p� svenskt medborgarskap m. m.

2 � En befattning hos en kommun eller ett landsting vars innehavare i
inte obetydlig omfattning f�r del av uppgifter som omfattas av sekretess
enligt 2 kap. 2 � sekretesslagen (1980:100) f�r innehas endast av den som
�r svensk medborgare och p�litlig fr�n s�kerhetssynpunkt.

Tystnadsplikt

3 � Den som p� grund av n�gon best�mmelse i denna lag har f�tt
k�nnedom om en enskild persons ekonomiska f�rh�llanden, om ett f�re-
tags aff�rs- eller driftf�rh�llanden eller om f�rh�llanden av betydelse f�r
totalf�rsvaret eller rikets s�kerhet i �vrigt f�r inte obeh�rigen r�ja eller
utnyttja vad han f�tt k�nnedom om.

I fr�ga om tystnadsplikt i det allm�nnas verksamhet g�ller sekretesslagen

(1980:100).

10 kap. Straff m. m.

P�f�ljder

1 � Till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r d�ms den som

1. upps�tligen eller av grov oaktsamhet l�mnar oriktiga uppgifter om

f�rh�llanden som han enligt 5 kap. 5 � �r skyldig att l�mna uppgift om,

6321

SFS 1994:1720

2. upps�tligen eller av oaktsamhet inte fullg�r sin skyldighet enligt

6 kap. 17 �,

3. upps�tligen eller av oaktsamhet som inte �r ringa inte fullg�r sina

skyldigheter enligt 7 kap. 8 eller 9 �, eller vid fullg�randet l�mnar oriktiga
uppgifter,

4. inte f�ljer ett �l�ggande eller f�rbud som meddelats enligt 8 kap.,

eller

5. upps�tligen eller av oaktsamhet som inte �r ringa vanv�rdar egen-

dom som han har tagit emot av en myndighet f�r totalf�rsvars�ndam�l.

2 � Har ett brott enligt 1 � beg�tts under h�jd beredskap d�ms, om
brottet medf�rt avsev�rt men f�r totalf�rsvaret eller annars �r att anse som
grovt, till f�ngelse l�gst sex m�nader och h�gst fyra �r.

3 � Till b�ter d�ms den som upps�tligen eller av oaktsamhet bryter mot
n�gon best�mmelse som meddelats med st�d av 6 kap. 7 � eller inte iakttar
f�rbud enligt 7 kap. 7 �.

Vite m. m.

4 � Ett f�rel�ggande enligt 5 kap. 2 � andra eller tredje stycket eller 5 �,

6 kap. 11, 12, 14, 15 eller 18 � eller 7 kap. 1 � andra stycket f�r f�renas med
vite.

5 � Om ett f�rel�ggande enligt denna lag inte f�ljs, f�r �tg�rden vidtas av
den som meddelat f�rel�ggandet. En s�dan �tg�rd vidtas p� den f�rsumli-
ges bekostnad, om han inte p� grund av best�mmelse i denna lag �r
ber�ttigad till ers�ttning f�r �tg�rden om den vidtas frivilligt.

11 kap. �verklagande av beslut

1 � Beslut av en kommun som har meddelats enligt denna lag eller enligt

f�reskrifter som utf�rdats med st�d av denna lag f�r �verklagas hos l�ns-
styrelsen, om inte annat f�reskrivs i 3, 4 eller 8 �.

2 � Beslut av en l�nsstyrelse som har meddelats enligt denna lag eller
enligt f�reskrifter som utf�rdats med st�d av denna lag f�r �verklagas hos
den myndighet som regeringen best�mmer, om inte annat f�reskrivs i 3
eller 8 �.

3 � Beslut av en kommun eller en myndighet i fr�gor enligt 5 kap. 2 och

5 ��, 6 kap. 3, 11, 12, 14, 15, 18, 20 och 22 ��, 7 kap. 1 � andra stycket och
3 �, 8 kap. 5 � andra stycket och 10 � samt 10 kap. 4 � f�r �verklagas hos

allm�n f�rvaltningsdomstol.

Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten.

4 � Beslut av en kommun enligt 8 kap. 9 � andra stycket f�r �verklagas
hos den lokala v�rderingsn�mnden. V�rderingsn�mndens beslut i ett s�-

dant �rende f�r inte �verklagas.

Den lokala v�rderingsn�mndens beslut i andra fall enligt 8 kap. 9 �

andra stycket f�r �verklagas hos Riksv�rderingsn�mnden.

Riksv�rderingsn�mndens beslut f�r inte �verklagas.

200-SFS 1994

6322

SFS 1994:1720

5 � Beslut av en central myndighet i ett dit �verklagat �rende f�r inte
�verklagas.

Andra beslut av en central myndighet f�r �verklagas hos regeringen, om

inte annat f�reskrivs i 8 �.

6 � En central myndighet f�r till regeringen �verl�mna pr�vningen av ett
�verklagat �rende, om myndigheten bed�mer att �rendet �r av s�rskild
vikt.

7 � Ett beslut som en kommun, en statlig myndighet eller en allm�n
f�rvaltningsdomstol under h�jd beredskap meddelar enligt denna lag eller
enligt f�reskrift som utf�rdats med st�d av lagen skall g�lla omedelbart,
om inte annat best�ms i beslutet.

8 � Beslut som meddelats i fr�gor enligt 3 kap. 4 �, 5 kap. 4 �, 6 kap. 2 �,

7 kap. 7 � samt 8 kap. 1 4 �� f�r inte �verklagas.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1995.

2. Genom lagen upph�vs

civilf�rsvarslagen (1960: 74),
lagen (1964:47) om krigshj�lp,
lagen (1964:63) om kommunal beredskap,
lagen (1964:64) om skyldighet att uppl�ta inkvarteringsbostad i krig

m.m.,

lagen (1973:861) om lokal kristidsf�rvaltning,
lagen (1976:276) med provisoriska best�mmelser om statsbidrag till

kommuner f�r vissa civilf�rsvarskostnader,

lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap.

3. F�r det arbete med planl�ggning och andra beredskapsf�rberedelser

som kommuner, landsting, kyrkliga kommuner och enskilda har fullgjort
f�re lagens ikrafttr�dande g�ller �ldre best�mmelser.

4. Den som f�tt ett besked om att skyddsrum skall byggas enligt 32 �

civilf�rsvarslagen (1960:74) skall anses ha f�tt s�dant besked enligt 6 kap.

8 � den nya lagen.

5. �ldre best�mmelser g�ller i fr�ga om �verklagande av beslut som

meddelats f�re lagens ikrafttr�dande.

6. Om det i lag eller annan f�rfattning h�nvisas till n�gon av de upph�v-

da lagarna eller till en f�reskrift i dessa som har ersatts med en f�reskrift i
den nya lagen, skall h�nvisningen i st�llet avse den nya lagen eller den nya
f�reskriften.

P� regeringens v�gnar

INGVAR CARLSSON

THAGE G PETERSON
(F�rsvarsdepartementet)

;

Viktiga lagar inom ordning och säkerhet

Kamerabevakningslag (2018:1200)
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor
Ordningslag (1993:1617)
Säkerhetsskyddslag (2018:585)

JP Infonets tjänster inom ordning och säkerhet

Arbetar du med frågor som rör ordning och säkerhet? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom ordning och säkerhet.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1994:1720 Lag om civilt försvar

Viktiga lagar inom ordning och säkerhet

JP Infonets tjänster inom ordning och säkerhet

Om Lagboken.se