SFS 1982:1171

Lag

om ändnmg i allmäumsa ordmngsstodgam (1956:617);

utfärdad den 16 december 1982.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs att 7, 28 och 30 §§ allm änna ord­

ningsstadgan (1956:617) skall ha nedan angivna lydelse.

7 § De ytterligare föreskrifter i avseende å den allmänna ordningen, som

för kommun eller del därav finnas erforderliga och ej angå förhållanden,

om vilka annorledes är bestämt, meddelas av regeringen eller, efter rege­

ringens bemyndigande, i lokal ordn ingsstadga av kommun eller länsstyrel­
se i den ordning som föreskrivs i 23 §.

Vid meddelande av sådan föreskrift skall tillses att därigenom icke

lägges onödigt tvån g på allmänheten eller eljest göres obefogad inskränk­

ning i den enskildes frihet.

28 § ^. Den som bryter mot 2-6 §§ eller mot en föreskrift som har medde­
lats med stöd av 7 § första stycket eller i reglemente eller taxa, som avses i
25 §, eller underlåter att följa en föreskrift eller ett förbud eller påbud som

har meddelats med stöd av 2 elle r 8 § döms till böter, högst femhundra
kronor.

SFS 1982:1171

Utkom från trycket

den 27 december 1982

' Prop, 1982/83:9. JuU 6, rskr 58.

Senaste lydelse 1979:970.

2867

¬

SFS 1982:1171

Om förseelsen har avsett en skyldighet av större vikt eller om avsevärd

skada eller olägenhet har förorsakats genom förseelsen, döms till böter.

Till böter döms också den som har framkallat fara för personskada genom
att bryta mot 2 § eller föreskrift som har meddelats med stöd av 2 §.

Om ett barn, som inte har fyllt femton år, handlar i strid mot 6 § första

eller andra stycket, skall den som har vårdnaden om barnet straffas enligt
första eller andra stycket denna paragraf. Detta gäller inte, om vårdnads-

havaren har gjort vad som ankommer på honom för att förhindra förseel­

sen.

30

Vapen som har använts i st rid med 6 § första eller andra stycket

och ammunition som är avsedd för vapnet får förklaras förverkade, efter

vad som kan anses skäligt.

Om en anordnare av offentlig tillställning har begått en överträdelse som

avses i 29 §, får vad som har uppburits i avgifter eller i annan ersättning för

bevistande av tillställningen förklaras förverkat efter vad som kan anses

skäligt. Om vederlaget har utgått i annat än pengar och om vederlaget inte

finns i behåll, får i stället värdet förklaras förverkat.

Spritdrycker, vin eller starköl, som påträffas hos den som förtär sådana

drycker i strid med bestämmelse som har meddelats med stöd av 7 § första
stycket skall, oavsett vem dryckerna tillhör, förklaras förverkade, om inte
särskilda skäl talar mot det. Vad som har sagts nu gäller också i fråga om

spritdrycker, vin och starköl som påträffas hos någon som vid tillfallet var i
sällskap med den som bröt mot bestämmelsen, om det är sannolikt att
dryckerna var avsedda även för den senare.

Angående beslag av egendom, som kan antas vara förverkad enligt

första eller andra stycket, gäller bestämmelserna om beslag i rättegångs­

balken med den avvikelsen att bestämmelsen att åtal skall väckas inom

viss tid inte gäller i annat fall än då rätten utsatt sådan tid. I fråga om

drycker som kan antas vara förverkade enligt tredje stycket gäller lagen
(1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. i tillämpliga

delar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

På regeringens vägnar

BO HOLMBERG

Harald Rangnitt

(Kommundepartementet)

2868

' Senaste lydelse 1973: 1178.

¬