SFS 2005:68 Lag om ändring i ordningslagen (1993:1617)

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i ordningslagen (1993:1617);

utfärdad den 24 februari 2005.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs att 2 kap. 8, 13 och 28 §§, 3 kap. 26

och 27 §§ samt 4 kap. 5 § ordningslagen (1993:1617) skall ha följande ly-
delse.

2 kap.

8 § Polismyndigheten prövar frågor om tillstånd att anordna allmänna
sammankomster och offentliga tillställningar samt om befrielse enligt 4 §
andra stycket från skyldigheten att ansöka om tillstånd att anordna offentliga
tillställningar.

Om den offentliga tillställningen avser tävling eller uppvisning i motor-

sport eller tävling eller uppvisning på väg med fordon och det för att genom-
föra tillställningen krävs beslut av länsstyrelsen i något annat avseende, prö-
vas dock frågan om tillstånd av länsstyrelsen efter samråd med polismyndig-
heten.

Anmälan om en allmän sammankomst eller offentlig tillställning behand-

las av polismyndigheten som också prövar frågor om befrielse enligt 5 §
fjärde stycket från skyldigheten att göra anmälan om sammankomster eller
tillställningar.

13 § Tivolianordningar, såsom karuseller, pariserhjul, berg- och dalbanor,
bilbanor, vattenrutschkanor och liknande personförande eller personbärande
anordningar för nöjesändamål, får användas vid allmänna sammankomster,
offentliga tillställningar eller i andra fall tillhandahållas allmänheten, endast
om de ger betryggande säkerhet mot olycksfall och om de är besiktigade.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om provning, besiktning och förbud att använda en tivolianord-
ning.

28 § Polismyndighetens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos all-
män förvaltningsdomstol.

Länsstyrelsens beslut enligt 8 § andra stycket får överklagas hos allmän

förvaltningsdomstol.

Länsstyrelsens beslut enligt 15 § andra stycket och Socialstyrelsens beslut

enligt 19 § får inte överklagas.

1 Prop. 2003/04:174, bet. 2004/05:JuU12, rskr. 2004/05:149.

SFS 2005:68

Utkom från trycket
den 8 mars 2005

2

SFS 2005:68

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2005

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Om inte något annat har beslutats gäller polismyndighetens beslut ome-

delbart utom när det är fråga om ersättningsskyldighet enligt 26 eller 27 §.

3 kap.

26 § Polismyndighetens beslut enligt detta kapitel eller enligt föreskrifter
som har meddelats med stöd av detta kapitel får överklagas hos allmän för-
valtningsdomstol. Dock får polismyndighetens beslut att avslå en ansökan
om att få ta i anspråk offentlig plats inte överklagas, om beslutet föranleds
av ett avstyrkande från kommunen enligt 2 § första stycket.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
I fråga om överklagande av kommunens beslut i fall som avses i 1 kap.

2 § eller i 2 § eller någon av 8–10 §§ i detta kapitel gäller bestämmelserna i
10 kap. kommunallagen (1991:900).

27 § Länsstyrelsens beslut att upphäva lokala föreskrifter enligt 13 § andra
stycket får överklagas av kommunen hos allmän förvaltningsdomstol.

I övrigt får länsstyrelsens beslut enligt detta kapitel inte överklagas.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

4 kap.

5 § Utan spårinnehavarens eller trafikföretagets tillstånd får inte någon

1. beträda spårområde för tunnelbana eller sådan del av spårvägs spårom-

råde för vilken det genom stängsel eller skyltar eller på annat liknande sätt
klart framgår att allmänheten inte har tillträde,

2. beträda spårfordons utsida,
3. vidröra manöver- och signalanordningar eller liknande anordningar el-

ler på annat sätt hindra trafikens behöriga gång.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2005.
2. Ärenden enligt 2 kap. 8 § andra stycket som kommit in till polismyn-

digheten före den 1 april 2005 men som ännu inte har avgjorts, handläggs av
länsstyrelsen enligt 2 kap. 8 § andra stycket i dess nya lydelse.

3. Prövningstillstånd krävs inte i fråga om domar och beslut som har med-

delats av länsrätt före ikraftträdandet.

På regeringens vägnar

THOMAS BODSTRÖM

Charlotte von Essen
(Justitiedepartementet)