SFS 2018:585 Säkerhetsskyddslag

Start / Ordning och säkerhet / Säkerhetsskyddslag (2018:585) / SFS 2018:585 Säkerhetsskyddslag

SFS2018-585.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">         </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling S�kerhetsskyddslag Utf�rdad den 24 maj 2018 Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande. 1 kap. Lagens till�mpningsomr�de Lagen g�ller f�r ut�vare av s�kerhetsk�nslig verksamhet 1 � Denna lag g�ller f�r den som till n�gon del bedriver verksamhet som �r av betydelse f�r Sveriges s�kerhet eller som omfattas av ett f�r Sverige f�rpliktande internationellt �tagande om s�kerhetsskydd (s�kerhetsk�nslig verksamhet). I lagen finns ocks� best�mmelser om internationell samverkan i �vrigt p� s�kerhetsskyddsomr�det. Vad som avses med s�kerhetsskydd 2 � Med s�kerhetsskydd avses skydd av s�kerhetsk�nslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten samt skydd i andra fall av s�kerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Med s�kerhetsskyddsklassificerade uppgifter avses uppgifter som r�r s�kerhetsk�nslig verksamhet och som d�rf�r omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller som skulle ha omfattats av sekretess enligt den lagen, om den hade varit till�mplig. Undantag fr�n best�mmelserna om s�kerhetsskydd 3 � F�r riksdagen och dess myndigheter g�ller endast best�mmelserna om s�kerhetsskyddsklasser i 2 kap. 5 �, s�kerhetspr�vning i 3 kap. och s�kerhets- intyg i 4 kap. I �vrigt g�ller lagen (2006:128) om s�kerhetsskydd f�r riks- dagen och dess myndigheter. Regeringen f�r i fr�ga om Regeringskansliet, utlandsmyndigheterna och kommitt�v�sendet meddela f�reskrifter om undantag fr�n andra best�m- melser i lagen �n de som anges i f�rsta stycket. S�rskilda best�mmelser om statsministerns tj�nstebost�der och skyddsobjekt 4 � I lagen (2014:514) om ansvar f�r vissa s�kerhetsfr�gor vid stats- ministerns tj�nstebost�der finns best�mmelser om ansvar f�r fysisk s�kerhet och om samr�dsskyldighet inf�r att s�kerhetsskyddsavtal ska tr�ffas och inf�r beslut om placering i s�kerhetsklass. 1 Prop. 2017/18:89, bet. 2017/18:JuU21, rskr. 2017/18:289. SFS 2018:585 Publicerad den 31 maj 2018 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 5 � I skyddslagen (2010:305) finns best�mmelser om f�rbud mot tilltr�de till vissa byggnader, andra anl�ggningar, omr�den och andra objekt. 2 kap. Grundl�ggande best�mmelser om s�kerhetsskydd Skyldigheter f�r den som bedriver s�kerhetsk�nslig verksamhet 1 � Den som bedriver s�kerhetsk�nslig verksamhet ska utreda behovet av s�kerhetsskydd (s�kerhetsskyddsanalys). S�kerhetsskyddsanalysen ska dokumenteras. Med utg�ngspunkt i analysen ska verksamhetsut�varen planera och vidta de s�kerhetsskydds�tg�rder som beh�vs med h�nsyn till verksamhetens art och omfattning, f�rekomst av s�kerhetsskyddsklassificerade uppgifter och �vriga omst�ndigheter. Verksamhetsut�varen ska �ven kontrollera s�kerhetsskyddet i den egna verksamheten, anm�la och rapportera s�dant som �r av vikt f�r s�kerhets- skyddet och i �vrigt vidta de �tg�rder som kr�vs enligt denna lag. S� l�ngt det �r m�jligt ska s�kerhetsskydds�tg�rderna utformas s� att de inte medf�r n�gon skada eller annan ol�genhet f�r andra allm�nna eller enskilda intressen. S�kerhetsskydds�tg�rder 2 � Informationss�kerhet ska 1. f�rebygga att s�kerhetsskyddsklassificerade uppgifter obeh�rigen r�js, �ndras, g�rs otillg�ngliga eller f�rst�rs, och 2. f�rebygga skadlig inverkan i �vrigt p� uppgifter och informations- system som g�ller s�kerhetsk�nslig verksamhet. 3 � Fysisk s�kerhet ska 1. f�rebygga att obeh�riga f�r tilltr�de till omr�den, byggnader och andra anl�ggningar eller objekt d�r de kan f� tillg�ng till s�kerhetsskyddsklassi- ficerade uppgifter eller d�r s�kerhetsk�nslig verksamhet i �vrigt bedrivs, och 2. f�rebygga skadlig inverkan p� s�dana omr�den, byggnader, an- l�ggningar eller objekt som avses i 1. 4 � Personals�kerhet ska 1. f�rebygga att personer som inte �r p�litliga fr�n s�kerhetssynpunkt deltar i en verksamhet d�r de kan f� tillg�ng till s�kerhetsskyddsklassi- ficerade uppgifter eller i en verksamhet som av n�gon annan anledning �r s�kerhetsk�nslig, och 2. s�kerst�lla att de som deltar i s�kerhetsk�nslig verksamhet har till- r�cklig kunskap om s�kerhetsskydd. S�kerhetsskyddsklassificering 5 � S�kerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska delas in i s�kerhets- skyddsklasser utifr�n den skada som ett r�jande av uppgiften kan medf�ra f�r Sveriges s�kerhet. Indelningen i s�kerhetsskyddsklasser ska g�ras enligt f�ljande: 1. kvalificerat hemlig vid en synnerligen allvarlig skada, 2. hemlig vid en allvarlig skada, 3. konfidentiell vid en inte obetydlig skada, eller 4. begr�nsat hemlig vid endast ringa skada. S�kerhetsskyddsklassificerade uppgifter som omfattas av ett inter- nationellt �tagande om s�kerhetsskydd ska p� motsvarande s�tt delas in i 2018:585 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS s�kerhetsskyddsklass, om de inte redan har klassificerats av en annan stat eller en mellanfolklig organisation. Indelningen i s�kerhetsskyddsklass ska i s�dant fall g�ras utifr�n den skada som ett r�jande av uppgiften kan med- f�ra f�r Sveriges f�rh�llande till annan stat eller mellanfolklig organisation. S�kerhetsskyddsavtal 6 � Statliga myndigheter, kommuner och landsting som avser att genom- f�ra en upphandling och ing� ett avtal om varor, tj�nster eller bygg- entreprenader ska se till att det i ett s�kerhetsskyddsavtal anges hur kraven p� s�kerhetsskydd enligt 1 � ska tillgodoses av leverant�ren om 1. det i upphandlingen f�rekommer s�kerhetsskyddsklassificerade upp- gifter i s�kerhetsskyddsklassen konfidentiell eller h�gre, eller 2. upphandlingen i �vrigt avser eller ger leverant�ren tillg�ng till s�ker- hetsk�nslig verksamhet av motsvarande betydelse f�r Sveriges s�kerhet. Verksamhetsut�varen ska kontrollera att leverant�ren f�ljer s�kerhets- skyddsavtalet. Det som anges i f�rsta och andra styckena g�ller �ven f�r enskilda verk- samhetsut�vare som ing�r avtal om varor, tj�nster och byggentreprenader med utomst�ende leverant�rer. Bemyndigande 7 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela ytterligare f�reskrifter om s�kerhetsskyddsanalys samt anm�l- nings- och rapporteringsskyldighet enligt 1 �, s�kerhetsskydds�tg�rder enligt 24 ��, s�kerhetsskyddsklassificering enligt 5 � och s�kerhetsskydds- avtal enligt 6 �. 3 kap. S�kerhetspr�vning Vem som ska s�kerhetspr�vas 1 � Den som genom en anst�llning eller p� n�got annat s�tt ska delta i s�kerhetsk�nslig verksamhet ska s�kerhetspr�vas. S�kerhetspr�vning ska dock inte g�ras n�r det g�ller 1. uppdrag som statsr�d, ledamot av Europaparlamentet, riksdagen eller kommun- och landstingsfullm�ktige, eller 2. annat uppdrag som offentlig f�rsvarare eller ombud inf�r domstol �n s�dant som avser offentligt ombud enligt 27 kap. 27 � r�tteg�ngsbalken eller integritetsskyddsombud enligt 6 � lagen (2009:966) om F�rsvars- underr�ttelsedomstol. S�kerhetspr�vningens syfte och inneh�ll 2 � S�kerhetspr�vningen syftar till att klarl�gga om en person kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas i denna lag och i �vrigt p�litlig fr�n s�kerhetssynpunkt. Vid s�kerhetspr�vningen ska s�dana omst�ndigheter beaktas som kan antas inneb�ra s�rbarheter i s�kerhetsh�nseende. 3 � S�kerhetspr�vningen ska g�ras innan deltagandet i den s�kerhets- k�nsliga verksamheten p�b�rjas och ska innefatta en grundutredning samt registerkontroll och s�rskild personutredning i den omfattning som anges i 13, 14 och 17 ��. Om det finns s�rskilda sk�l f�r s�kerhetspr�vningen g�ras mindre omfattande. 2018:585 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS S�kerhetspr�vningen ska f�ljas upp under den tid som deltagandet i den s�kerhetsk�nsliga verksamheten p�g�r. Ansvar f�r s�kerhetspr�vningen 4 � S�kerhetspr�vningen ska utg� fr�n uppgifter som kommit fram n�r grundutredningen gjordes och den k�nnedom som i �vrigt finns om den som ska pr�vas, uppgifter som har l�mnats ut efter registerkontroll och s�rskild personutredning, arten av den verksamhet som pr�vningen g�ller samt omst�ndigheterna i �vrigt. Bed�mningen g�rs av den som beslutar om anst�llning eller annat del- tagande i den s�kerhetsk�nsliga verksamheten. Om en myndighet har det best�mmande inflytandet �ver den pr�vades l�mplighet att delta i s�ker- hetsk�nslig verksamhet hos en enskild verksamhetsut�vare, �r det i st�llet myndigheten som g�r den slutliga bed�mningen. Om det finns anledning till det, ska en tidigare gjord bed�mning av en persons l�mplighet att delta i den s�kerhetsk�nsliga verksamheten om- pr�vas. Placering i s�kerhetsklass 5 � En anst�llning eller n�got annat deltagande i s�kerhetsk�nslig verk- samhet ska placeras i s�kerhetsklass i den utstr�ckning som f�ljer av 6 10 ��. 6 � En anst�llning eller n�got annat deltagande i s�kerhetsk�nslig verk- samhet ska placeras i s�kerhetsklass 1, om den anst�llde eller den som p� annat s�tt deltar i verksamheten 1. i en omfattning som inte �r ringa f�r del av uppgifter i s�kerhets- skyddsklassen kvalificerat hemlig, eller 2. till f�ljd av sitt deltagande i verksamheten har m�jlighet att orsaka synnerligen allvarlig skada f�r Sveriges s�kerhet. 7 � En anst�llning eller n�got annat deltagande i s�kerhetsk�nslig verk- samhet ska placeras i s�kerhetsklass 2, om den anst�llde eller den som p� annat s�tt deltar i verksamheten 1. i en omfattning som inte �r ringa f�r del av uppgifter i s�kerhets- skyddsklassen hemlig, 2. i ringa omfattning f�r del av uppgifter i s�kerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig, eller 3. till f�ljd av sitt deltagande i verksamheten har m�jlighet att orsaka allvarlig skada f�r Sveriges s�kerhet. 8 � En anst�llning eller n�got annat deltagande i s�kerhetsk�nslig verk- samhet ska placeras i s�kerhetsklass 3, om den anst�llde eller den som p� annat s�tt deltar i verksamheten 1. f�r del av uppgifter i s�kerhetsskyddsklassen konfidentiell, 2. i ringa omfattning f�r del av uppgifter i s�kerhetsskyddsklassen hemlig, eller 3. till f�ljd av sitt deltagande i verksamheten har m�jlighet att orsaka en inte obetydlig skada f�r Sveriges s�kerhet. 9 � En anst�llning eller n�got annat deltagande i s�kerhetsk�nslig verk- samhet ska ocks� i andra fall �n s�dana som f�ljer av 68 �� placeras i en 2018:585 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS s�kerhetsklass som motsvarar de krav p� s�kerhetspr�vning som f�ljer av ett internationellt �tagande om s�kerhetsskydd. 10 � En anst�llning eller n�got annat deltagande f�r placeras i s�kerhets- klass endast om behovet av s�kerhetsskydd inte kan tillgodoses p� n�got annat s�tt. 11 � En anst�llning i staten, en kommun eller ett landsting som �r placerad i s�kerhetsklass 1 eller 2 f�r endast innehas av den som �r svensk med- borgare. Om det finns s�rskilda sk�l f�r regeringen i enskilda fall medge undantag fr�n kravet p� svenskt medborgarskap. Beslut om placering i s�kerhetsklass 12 � Riksdagen och dess myndigheter beslutar om placering i s�kerhets- klass n�r det g�ller riksdagens f�rvaltningsomr�de. I �vrigt beslutar regeringen om placering i s�kerhetsklass. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om att myndigheter och andra f�r besluta om placering i s�kerhetsklass. S�dan beslutander�tt f�r �verl�tas till enskilda endast om det finns s�rskilda sk�l. Registerkontroll 13 � Med registerkontroll avses i denna lag att uppgifter h�mtas fr�n register som omfattas av lagen (1998:620) om belastningsregister eller lagen (1998:621) om misstankeregister. Med registerkontroll avses ocks� att uppgifter som behandlas med st�d av polisdatalagen (2010:361) h�mtas. 14 � Registerkontroll ska g�ras om anst�llningen eller deltagandet i verksamheten har placerats i s�kerhetsklass. Uppgifter ska l�pande h�mtas under den tid deltagandet i den s�kerhetsk�nsliga verksamheten p�g�r. F�r s�kerhetsklass 1 eller 2 f�r uppgifter om den kontrollerade som finns i belastningsregistret eller misstankeregistret eller som behandlas med st�d av polisdatalagen (2010:361) h�mtas. Motsvarande uppgifter f�r �ven h�mtas om den kontrollerades make eller sambo. F�r s�kerhetsklass 3 f�r s�dana uppgifter om den kontrollerade som finns i belastningsregistret eller misstankeregistret eller som behandlas hos S�kerhetspolisen med st�d av polisdatalagen h�mtas. Om det finns synnerliga sk�l f�r �ven andra uppgifter �n s�dana som anges i andra och tredje styckena h�mtas. 15 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r registerkontroll av n�gon som ska delta i s�kerhetsk�nslig verksamhet g�ras utan f�reg�ende placering i s�kerhetsklass. Vid en s�dan kontroll f�r de uppgifter om den kontrollerade som anges i 14 � tredje stycket h�mtas. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om s�dan registerkontroll som avses i f�rsta stycket. F�reskrifterna f�r dock inte g�lla f�r riksdagen och dess myndigheter. 16 � Best�mmelser om registerkontroll finns ocks� i 4 kap. om inter- nationell s�kerhetsskyddssamverkan och s�kerhetsintyg. 2018:585 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS S�rskild personutredning 17 � En s�rskild personutredning ska g�ras vid en registerkontroll som avser s�dan anst�llning eller annat deltagande i verksamhet som har placerats i s�kerhetsklass 1 eller 2. Utredningen ska omfatta en unders�kning av den kontrollerades ekonomiska f�rh�llanden. I �vrigt ska utredningen ha den omfattning som beh�vs. Krav p� samtycke 18 � Registerkontroll och s�rskild personutredning f�r g�ras endast om den som s�kerhetspr�vningen g�ller har l�mnat sitt samtycke. Samtycket ska anses g�lla ocks� kontroller och utredningar under den tid som deltagandet i den s�kerhetsk�nsliga verksamheten p�g�r. Utl�mnande av uppgifter f�r s�kerhetspr�vning 19 � En uppgift som har kommit fram vid en registerkontroll eller s�rskild personutredning f�r l�mnas ut f�r s�kerhetspr�vning endast om uppgiften i det enskilda fallet kan antas ha betydelse f�r pr�vningen enligt 3 kap. 2 �. F�r att en uppgift som g�ller den kontrollerades make eller sambo ska l�mnas ut kr�vs d�rut�ver att utl�mnandet �r absolut n�dv�ndigt. S�kerhets- och integritetsskyddsn�mnden beslutar om huruvida uppgifter som kommit fram vid en registerkontroll och s�rskild personutredning ska l�mnas ut f�r s�kerhetspr�vning. 20 � Innan en uppgift l�mnas ut f�r s�kerhetspr�vning ska den som uppgiften g�ller ges tillf�lle att yttra sig �ver uppgiften. Detta g�ller dock inte om uppgiften omfattas av sekretess i f�rh�llande till den enskilde enligt n�gon annan best�mmelse i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) �n 35 kap. 3 �. �ven om uppgiften omfattas av s�dan sekretess ska den som uppgiften g�ller ges tillf�lle att yttra sig innan uppgiften l�mnas ut, om hans eller hennes intresse av att f� yttra sig sk�ligen b�r ha f�retr�de framf�r det intresse som sekretessen ska skydda. 21 � Sedan ett beslut har fattats med anledning av en s�kerhetspr�vning ska de handlingar som �verl�mnats snarast �terst�llas till den �verl�mnande myndigheten, om inte den har beslutat n�got annat. 4 kap. Internationell s�kerhetsskyddssamverkan och s�kerhetsintyg S�kerhetsintyg 1 � Ett s�kerhetsintyg f�r utf�rdas f�r personer som har hemvist i Sverige och leverant�rer med s�te i Sverige n�r en annan stat eller en mellanfolklig organisation har ans�kt om ett s�dant intyg, om 1. behov av ett s�dant intyg finns vid internationell samverkan om s�kerhetsk�nslig verksamhet enligt denna lag, eller 2. intyget, ut�ver vad som f�ljer av 1, kan underl�tta f�r en person eller f�r en leverant�r att delta i en verksamhet som en annan stat eller en mellanfolklig organisation bed�mer vara i behov av s�kerhetsskydd. Ett intyg enligt f�rsta stycket f�r utf�rdas endast om deltagandet avser verksamhet i eller f�r en stat eller en mellanfolklig organisation som omfattas av ett internationellt �tagande om s�kerhetsskydd. Om det finns 2018:585 </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS s�rskilda sk�l f�r regeringen besluta att ett intyg f�r utf�rdas trots att det inte finns n�got internationellt �tagande om s�kerhetsskydd. 2 � Om det beh�vs f�r att ett s�kerhetsintyg ska kunna utf�rdas f�r det g�ras en s�kerhetspr�vning som innefattar registerkontroll enligt 3 kap. 13 �. Vid en s�dan registerkontroll f�r ocks� en s�rskild personutredning enligt 3 kap. 17 � g�ras. 3 � F�r �renden om s�kerhetsintyg g�ller best�mmelserna om s�kerhets- pr�vning i 3 kap. 2 �, 4 � f�rsta stycket, 13 �, 14 � andrafj�rde styckena och 1721 ��. Registerkontroll p� ans�kan av en annan stat eller en mellanfolklig organisation 4 � Registerkontroll enligt 3 kap. 13 � f�r g�ras n�r en annan stat eller en mellanfolklig organisation har ans�kt om ett s�dant underlag, om 1. den person som ans�kan g�ller har eller har haft hemvist i Sverige, och 2. personen genom anst�llning eller p� annat s�tt ska delta i en verksamhet d�r det f�r deltagandet st�lls krav som motsvarar best�mmelserna i denna lag om registerkontroll vid s�kerhetspr�vning. Vid registerkontroll enligt f�rsta stycket f�r ocks� en s�rskild person- utredning enligt 3 kap. 17 � g�ras. 5 � Vid �renden enligt 4 � g�ller best�mmelserna om registerkontroll, s�rskild personutredning och samtycke i 3 kap. 13 �, 14 � andrafj�rde styckena och 1721 ��. Vem som beslutar om registerkontroll och utf�rdar intyg 6 � Regeringen kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�reskrifter om vilken myndighet som beslutar om registerkontroll enligt 2 och 4 ��, utf�rdar intyg enligt 1 � och l�mnar underlag enligt 4 �. 5 kap. �vriga best�mmelser Tystnadsplikt 1 � Den som med st�d av denna lag har f�tt del av uppgifter som f�re- kommer i angel�genhet som avser s�kerhetspr�vning f�r inte obeh�rigen r�ja eller utnyttja dessa uppgifter. I det allm�nnas verksamhet till�mpas i st�llet best�mmelserna i offentlig- hets- och sekretesslagen (2009:400). 2 � Den som p� grund av anst�llning eller p� annat s�tt deltar eller har deltagit i s�kerhetsk�nslig verksamhet f�r inte obeh�rigen r�ja eller utnyttja s�kerhetsskyddsklassificerade uppgifter. I det allm�nnas verksamhet till�mpas i st�llet best�mmelserna i offentlig- hets- och sekretesslagen (2009:400). Sekretessbrytande best�mmelse 3 � Sekretess hindrar inte att den myndighet som avses i 4 kap. 6 � i ett �rende om underlag f�r s�kerhetspr�vning enligt 4 kap. 4 � l�mnar ut en uppgift som har kommit fram vid registerkontroll eller s�rskild person- utredning till en utl�ndsk myndighet eller en mellanfolklig organisation, om det st�r klart att ett s�dant utl�mnande �r f�renligt med svenska intressen. 2018:585 </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS Tillsyn 4 � Den myndighet som regeringen best�mmer ska ut�va tillsyn �ver s�kerhetsskyddet hos myndigheter och andra som lagen g�ller f�r. Den myndighet som regeringen best�mmer f�r ut�va tillsyn hos leverant�rer som har tr�ffat s�kerhetsskyddsavtal. F�reskrifter om verkst�llighet 5 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�reskrifter om verkst�llighet av denna lag. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 april 2019. 2. Genom lagen upph�vs s�kerhetsskyddslagen (1996:627). 3. Den upph�vda lagen g�ller dock fortfarande f�r beslut om placering i s�kerhetsklass som har meddelats f�re ikrafttr�dandet, dock l�ngst till dess att ett motsvarande beslut om placering i s�kerhetsklass meddelas enligt denna lag. Ett s�dant beslut ska meddelas senast vid utg�ngen av 2024. 4. Beslut om registerkontroll enligt 14 � i den upph�vda lagen ska i den utstr�ckning som regeringen f�reskriver motsvara ett beslut om placering i s�kerhetsklass 3 enligt denna lag, dock l�ngst till dess att ett nytt beslut om s�kerhetsklass meddelas enligt denna lag. Ett s�dant beslut ska meddelas senast vid utg�ngen av 2024. P� regeringens v�gnar STEFAN L�FVEN MORGAN JOHANSSON (Justitiedepartementet) 2018:585 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

S�kerhetsskyddslag

Utf�rdad den 24 maj 2018

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande.

1 kap. Lagens till�mpningsomr�de

Lagen g�ller f�r ut�vare av s�kerhetsk�nslig verksamhet
1 � Denna lag g�ller f�r den som till n�gon del bedriver verksamhet som
�r av betydelse f�r Sveriges s�kerhet eller som omfattas av ett f�r Sverige
f�rpliktande internationellt �tagande om s�kerhetsskydd (s�kerhetsk�nslig
verksamhet).

I lagen finns ocks� best�mmelser om internationell samverkan i �vrigt p�

s�kerhetsskyddsomr�det.

Vad som avses med s�kerhetsskydd
2 � Med s�kerhetsskydd avses skydd av s�kerhetsk�nslig verksamhet mot
spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten
samt skydd i andra fall av s�kerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

Med s�kerhetsskyddsklassificerade uppgifter avses uppgifter som r�r

s�kerhetsk�nslig verksamhet och som d�rf�r omfattas av sekretess enligt
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller som skulle ha omfattats
av sekretess enligt den lagen, om den hade varit till�mplig.

Undantag fr�n best�mmelserna om s�kerhetsskydd
3 � F�r riksdagen och dess myndigheter g�ller endast best�mmelserna om
s�kerhetsskyddsklasser i 2 kap. 5 �, s�kerhetspr�vning i 3 kap. och s�kerhets-
intyg i 4 kap. I �vrigt g�ller lagen (2006:128) om s�kerhetsskydd f�r riks-
dagen och dess myndigheter.

Regeringen f�r i fr�ga om Regeringskansliet, utlandsmyndigheterna och

kommitt�v�sendet meddela f�reskrifter om undantag fr�n andra best�m-
melser i lagen �n de som anges i f�rsta stycket.

S�rskilda best�mmelser om statsministerns tj�nstebost�der och

skyddsobjekt
4 � I lagen (2014:514) om ansvar f�r vissa s�kerhetsfr�gor vid stats-
ministerns tj�nstebost�der finns best�mmelser om ansvar f�r fysisk s�kerhet
och om samr�dsskyldighet inf�r att s�kerhetsskyddsavtal ska tr�ffas och
inf�r beslut om placering i s�kerhetsklass.

1 Prop. 2017/18:89, bet. 2017/18:JuU21, rskr. 2017/18:289.

SFS

2018:585

Publicerad
den

31 maj 2018

SFS

5 � I skyddslagen (2010:305) finns best�mmelser om f�rbud mot tilltr�de
till vissa byggnader, andra anl�ggningar, omr�den och andra objekt.

2 kap. Grundl�ggande best�mmelser om s�kerhetsskydd

Skyldigheter f�r den som bedriver s�kerhetsk�nslig verksamhet
1 � Den som bedriver s�kerhetsk�nslig verksamhet ska utreda behovet
av s�kerhetsskydd (s�kerhetsskyddsanalys). S�kerhetsskyddsanalysen ska
dokumenteras.

Med utg�ngspunkt i analysen ska verksamhetsut�varen planera och vidta

de s�kerhetsskydds�tg�rder som beh�vs med h�nsyn till verksamhetens art
och omfattning, f�rekomst av s�kerhetsskyddsklassificerade uppgifter och
�vriga omst�ndigheter.

Verksamhetsut�varen ska �ven kontrollera s�kerhetsskyddet i den egna

verksamheten, anm�la och rapportera s�dant som �r av vikt f�r s�kerhets-
skyddet och i �vrigt vidta de �tg�rder som kr�vs enligt denna lag.

S� l�ngt det �r m�jligt ska s�kerhetsskydds�tg�rderna utformas s� att de

inte medf�r n�gon skada eller annan ol�genhet f�r andra allm�nna eller
enskilda intressen.

S�kerhetsskydds�tg�rder
2 � Informationss�kerhet ska

1. f�rebygga att s�kerhetsskyddsklassificerade uppgifter obeh�rigen r�js,

�ndras, g�rs otillg�ngliga eller f�rst�rs, och

2. f�rebygga skadlig inverkan i �vrigt p� uppgifter och informations-

system som g�ller s�kerhetsk�nslig verksamhet.

3 � Fysisk s�kerhet ska

1. f�rebygga att obeh�riga f�r tilltr�de till omr�den, byggnader och andra

anl�ggningar eller objekt d�r de kan f� tillg�ng till s�kerhetsskyddsklassi-
ficerade uppgifter eller d�r s�kerhetsk�nslig verksamhet i �vrigt bedrivs, och

f�rebygga skadlig inverkan p� s�dana omr�den, byggnader, an-

l�ggningar eller objekt som avses i 1.

4 � Personals�kerhet ska

f�rebygga att personer som inte �r p�litliga fr�n s�kerhetssynpunkt

deltar i en verksamhet d�r de kan f� tillg�ng till s�kerhetsskyddsklassi-
ficerade uppgifter eller i en verksamhet som av n�gon annan anledning �r
s�kerhetsk�nslig, och

s�kerst�lla att de som deltar i s�kerhetsk�nslig verksamhet har till-

r�cklig kunskap om s�kerhetsskydd.

S�kerhetsskyddsklassificering
5 � S�kerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska delas in i s�kerhets-
skyddsklasser utifr�n den skada som ett r�jande av uppgiften kan medf�ra
f�r Sveriges s�kerhet. Indelningen i s�kerhetsskyddsklasser ska g�ras enligt
f�ljande:

1. kvalificerat hemlig vid en synnerligen allvarlig skada,
2. hemlig vid en allvarlig skada,
3. konfidentiell vid en inte obetydlig skada, eller
4. begr�nsat hemlig vid endast ringa skada.
S�kerhetsskyddsklassificerade uppgifter som omfattas av ett inter-

nationellt �tagande om s�kerhetsskydd ska p� motsvarande s�tt delas in i

2018:585

SFS

s�kerhetsskyddsklass, om de inte redan har klassificerats av en annan stat
eller en mellanfolklig organisation. Indelningen i s�kerhetsskyddsklass ska
i s�dant fall g�ras utifr�n den skada som ett r�jande av uppgiften kan med-
f�ra f�r Sveriges f�rh�llande till annan stat eller mellanfolklig organisation.

S�kerhetsskyddsavtal
6 � Statliga myndigheter, kommuner och landsting som avser att genom-
f�ra en upphandling och ing� ett avtal om varor, tj�nster eller bygg-
entreprenader ska se till att det i ett s�kerhetsskyddsavtal anges hur kraven
p� s�kerhetsskydd enligt 1 � ska tillgodoses av leverant�ren om

det i upphandlingen f�rekommer s�kerhetsskyddsklassificerade upp-

gifter i s�kerhetsskyddsklassen konfidentiell eller h�gre, eller

upphandlingen i �vrigt avser eller ger leverant�ren tillg�ng till s�ker-

hetsk�nslig verksamhet av motsvarande betydelse f�r Sveriges s�kerhet.

Verksamhetsut�varen ska kontrollera att leverant�ren f�ljer s�kerhets-

skyddsavtalet.

Det som anges i f�rsta och andra styckena g�ller �ven f�r enskilda verk-

samhetsut�vare som ing�r avtal om varor, tj�nster och byggentreprenader
med utomst�ende leverant�rer.

Bemyndigande
7 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r
meddela ytterligare f�reskrifter om s�kerhetsskyddsanalys samt anm�l-
nings- och rapporteringsskyldighet enligt 1 �, s�kerhetsskydds�tg�rder
enligt 24 ��, s�kerhetsskyddsklassificering enligt 5 � och s�kerhetsskydds-
avtal enligt 6 �.

3 kap. S�kerhetspr�vning

Vem som ska s�kerhetspr�vas
1 � Den som genom en anst�llning eller p� n�got annat s�tt ska delta i
s�kerhetsk�nslig verksamhet ska s�kerhetspr�vas. S�kerhetspr�vning ska
dock inte g�ras n�r det g�ller

uppdrag som statsr�d, ledamot av Europaparlamentet, riksdagen eller

kommun- och landstingsfullm�ktige, eller

annat uppdrag som offentlig f�rsvarare eller ombud inf�r domstol �n

s�dant som avser offentligt ombud enligt 27 kap. 27 � r�tteg�ngsbalken
eller integritetsskyddsombud enligt 6 � lagen (2009:966) om F�rsvars-
underr�ttelsedomstol.

S�kerhetspr�vningens syfte och inneh�ll
2 � S�kerhetspr�vningen syftar till att klarl�gga om en person kan antas
vara lojal mot de intressen som skyddas i denna lag och i �vrigt p�litlig fr�n
s�kerhetssynpunkt. Vid s�kerhetspr�vningen ska s�dana omst�ndigheter
beaktas som kan antas inneb�ra s�rbarheter i s�kerhetsh�nseende.

3 � S�kerhetspr�vningen ska g�ras innan deltagandet i den s�kerhets-
k�nsliga verksamheten p�b�rjas och ska innefatta en grundutredning samt
registerkontroll och s�rskild personutredning i den omfattning som anges i
13, 14 och 17 ��. Om det finns s�rskilda sk�l f�r s�kerhetspr�vningen g�ras
mindre omfattande.

2018:585

SFS

S�kerhetspr�vningen ska f�ljas upp under den tid som deltagandet i den

s�kerhetsk�nsliga verksamheten p�g�r.

Ansvar f�r s�kerhetspr�vningen
4 � S�kerhetspr�vningen ska utg� fr�n uppgifter som kommit fram n�r
grundutredningen gjordes och den k�nnedom som i �vrigt finns om den som
ska pr�vas, uppgifter som har l�mnats ut efter registerkontroll och s�rskild
personutredning, arten av den verksamhet som pr�vningen g�ller samt
omst�ndigheterna i �vrigt.

Bed�mningen g�rs av den som beslutar om anst�llning eller annat del-

tagande i den s�kerhetsk�nsliga verksamheten. Om en myndighet har det
best�mmande inflytandet �ver den pr�vades l�mplighet att delta i s�ker-
hetsk�nslig verksamhet hos en enskild verksamhetsut�vare, �r det i st�llet
myndigheten som g�r den slutliga bed�mningen.

Om det finns anledning till det, ska en tidigare gjord bed�mning av en

persons l�mplighet att delta i den s�kerhetsk�nsliga verksamheten om-
pr�vas.

Placering i s�kerhetsklass
5 � En anst�llning eller n�got annat deltagande i s�kerhetsk�nslig verk-
samhet ska placeras i s�kerhetsklass i den utstr�ckning som f�ljer av 6
10 ��.

6 � En anst�llning eller n�got annat deltagande i s�kerhetsk�nslig verk-
samhet ska placeras i s�kerhetsklass 1, om den anst�llde eller den som p�
annat s�tt deltar i verksamheten

1. i en omfattning som inte �r ringa f�r del av uppgifter i s�kerhets-

skyddsklassen kvalificerat hemlig, eller

2. till f�ljd av sitt deltagande i verksamheten har m�jlighet att orsaka

synnerligen allvarlig skada f�r Sveriges s�kerhet.

7 � En anst�llning eller n�got annat deltagande i s�kerhetsk�nslig verk-
samhet ska placeras i s�kerhetsklass 2, om den anst�llde eller den som p�
annat s�tt deltar i verksamheten

1. i en omfattning som inte �r ringa f�r del av uppgifter i s�kerhets-

skyddsklassen hemlig,

2. i ringa omfattning f�r del av uppgifter i s�kerhetsskyddsklassen

kvalificerat hemlig, eller

3. till f�ljd av sitt deltagande i verksamheten har m�jlighet att orsaka

allvarlig skada f�r Sveriges s�kerhet.

8 � En anst�llning eller n�got annat deltagande i s�kerhetsk�nslig verk-
samhet ska placeras i s�kerhetsklass 3, om den anst�llde eller den som p�
annat s�tt deltar i verksamheten

1. f�r del av uppgifter i s�kerhetsskyddsklassen konfidentiell,
2. i ringa omfattning f�r del av uppgifter i s�kerhetsskyddsklassen hemlig,

eller

3. till f�ljd av sitt deltagande i verksamheten har m�jlighet att orsaka en

inte obetydlig skada f�r Sveriges s�kerhet.

9 � En anst�llning eller n�got annat deltagande i s�kerhetsk�nslig verk-
samhet ska ocks� i andra fall �n s�dana som f�ljer av 68 �� placeras i en

2018:585

SFS

s�kerhetsklass som motsvarar de krav p� s�kerhetspr�vning som f�ljer av
ett internationellt �tagande om s�kerhetsskydd.

10 � En anst�llning eller n�got annat deltagande f�r placeras i s�kerhets-
klass endast om behovet av s�kerhetsskydd inte kan tillgodoses p� n�got
annat s�tt.

11 � En anst�llning i staten, en kommun eller ett landsting som �r placerad
i s�kerhetsklass 1 eller 2 f�r endast innehas av den som �r svensk med-
borgare.

Om det finns s�rskilda sk�l f�r regeringen i enskilda fall medge undantag

fr�n kravet p� svenskt medborgarskap.

Beslut om placering i s�kerhetsklass
12 � Riksdagen och dess myndigheter beslutar om placering i s�kerhets-
klass n�r det g�ller riksdagens f�rvaltningsomr�de.

I �vrigt beslutar regeringen om placering i s�kerhetsklass. Regeringen f�r

meddela f�reskrifter om att myndigheter och andra f�r besluta om placering
i s�kerhetsklass. S�dan beslutander�tt f�r �verl�tas till enskilda endast om
det finns s�rskilda sk�l.

Registerkontroll
13 � Med registerkontroll avses i denna lag att uppgifter h�mtas fr�n
register som omfattas av lagen (1998:620) om belastningsregister eller lagen
(1998:621) om misstankeregister. Med registerkontroll avses ocks� att
uppgifter som behandlas med st�d av polisdatalagen (2010:361) h�mtas.

14 � Registerkontroll ska g�ras om anst�llningen eller deltagandet i
verksamheten har placerats i s�kerhetsklass. Uppgifter ska l�pande h�mtas
under den tid deltagandet i den s�kerhetsk�nsliga verksamheten p�g�r.

F�r s�kerhetsklass 1 eller 2 f�r uppgifter om den kontrollerade som finns

i belastningsregistret eller misstankeregistret eller som behandlas med st�d
av polisdatalagen (2010:361) h�mtas. Motsvarande uppgifter f�r �ven
h�mtas om den kontrollerades make eller sambo.

F�r s�kerhetsklass 3 f�r s�dana uppgifter om den kontrollerade som finns

i belastningsregistret eller misstankeregistret eller som behandlas hos
S�kerhetspolisen med st�d av polisdatalagen h�mtas.

Om det finns synnerliga sk�l f�r �ven andra uppgifter �n s�dana som

anges i andra och tredje styckena h�mtas.

15 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r registerkontroll av n�gon som ska
delta i s�kerhetsk�nslig verksamhet g�ras utan f�reg�ende placering i
s�kerhetsklass. Vid en s�dan kontroll f�r de uppgifter om den kontrollerade
som anges i 14 � tredje stycket h�mtas.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om s�dan registerkontroll som avses

i f�rsta stycket. F�reskrifterna f�r dock inte g�lla f�r riksdagen och dess
myndigheter.

16 � Best�mmelser om registerkontroll finns ocks� i 4 kap. om inter-
nationell s�kerhetsskyddssamverkan och s�kerhetsintyg.

2018:585

SFS

S�rskild personutredning
17 � En s�rskild personutredning ska g�ras vid en registerkontroll som
avser s�dan anst�llning eller annat deltagande i verksamhet som har placerats
i s�kerhetsklass 1 eller 2. Utredningen ska omfatta en unders�kning av den
kontrollerades ekonomiska f�rh�llanden. I �vrigt ska utredningen ha den
omfattning som beh�vs.

Krav p� samtycke
18 � Registerkontroll och s�rskild personutredning f�r g�ras endast om
den som s�kerhetspr�vningen g�ller har l�mnat sitt samtycke. Samtycket ska
anses g�lla ocks� kontroller och utredningar under den tid som deltagandet
i den s�kerhetsk�nsliga verksamheten p�g�r.

Utl�mnande av uppgifter f�r s�kerhetspr�vning
19 � En uppgift som har kommit fram vid en registerkontroll eller s�rskild
personutredning f�r l�mnas ut f�r s�kerhetspr�vning endast om uppgiften i
det enskilda fallet kan antas ha betydelse f�r pr�vningen enligt 3 kap. 2 �.
F�r att en uppgift som g�ller den kontrollerades make eller sambo ska
l�mnas ut kr�vs d�rut�ver att utl�mnandet �r absolut n�dv�ndigt.

S�kerhets- och integritetsskyddsn�mnden beslutar om huruvida uppgifter

som kommit fram vid en registerkontroll och s�rskild personutredning ska
l�mnas ut f�r s�kerhetspr�vning.

20 � Innan en uppgift l�mnas ut f�r s�kerhetspr�vning ska den som
uppgiften g�ller ges tillf�lle att yttra sig �ver uppgiften. Detta g�ller dock
inte om uppgiften omfattas av sekretess i f�rh�llande till den enskilde enligt
n�gon annan best�mmelse i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) �n
35 kap. 3 �.

�ven om uppgiften omfattas av s�dan sekretess ska den som uppgiften

g�ller ges tillf�lle att yttra sig innan uppgiften l�mnas ut, om hans eller
hennes intresse av att f� yttra sig sk�ligen b�r ha f�retr�de framf�r det
intresse som sekretessen ska skydda.

21 � Sedan ett beslut har fattats med anledning av en s�kerhetspr�vning
ska de handlingar som �verl�mnats snarast �terst�llas till den �verl�mnande
myndigheten, om inte den har beslutat n�got annat.

4 kap. Internationell s�kerhetsskyddssamverkan och

s�kerhetsintyg

S�kerhetsintyg
1 � Ett s�kerhetsintyg f�r utf�rdas f�r personer som har hemvist i Sverige
och leverant�rer med s�te i Sverige n�r en annan stat eller en mellanfolklig
organisation har ans�kt om ett s�dant intyg, om

1. behov av ett s�dant intyg finns vid internationell samverkan om

s�kerhetsk�nslig verksamhet enligt denna lag, eller

2. intyget, ut�ver vad som f�ljer av 1, kan underl�tta f�r en person eller

f�r en leverant�r att delta i en verksamhet som en annan stat eller en
mellanfolklig organisation bed�mer vara i behov av s�kerhetsskydd.

Ett intyg enligt f�rsta stycket f�r utf�rdas endast om deltagandet avser

verksamhet i eller f�r en stat eller en mellanfolklig organisation som
omfattas av ett internationellt �tagande om s�kerhetsskydd. Om det finns

2018:585

SFS

s�rskilda sk�l f�r regeringen besluta att ett intyg f�r utf�rdas trots att det inte
finns n�got internationellt �tagande om s�kerhetsskydd.

2 � Om det beh�vs f�r att ett s�kerhetsintyg ska kunna utf�rdas f�r det
g�ras en s�kerhetspr�vning som innefattar registerkontroll enligt 3 kap.
13 �. Vid en s�dan registerkontroll f�r ocks� en s�rskild personutredning
enligt 3 kap. 17 � g�ras.

3 � F�r �renden om s�kerhetsintyg g�ller best�mmelserna om s�kerhets-
pr�vning i 3 kap. 2 �, 4 � f�rsta stycket, 13 �, 14 � andrafj�rde styckena
och 1721 ��.

Registerkontroll p� ans�kan av en annan stat eller en mellanfolklig

organisation
4 � Registerkontroll enligt 3 kap. 13 � f�r g�ras n�r en annan stat eller en
mellanfolklig organisation har ans�kt om ett s�dant underlag, om

1. den person som ans�kan g�ller har eller har haft hemvist i Sverige, och
2. personen genom anst�llning eller p� annat s�tt ska delta i en verksamhet

d�r det f�r deltagandet st�lls krav som motsvarar best�mmelserna i denna
lag om registerkontroll vid s�kerhetspr�vning.

Vid registerkontroll enligt f�rsta stycket f�r ocks� en s�rskild person-

utredning enligt 3 kap. 17 � g�ras.

5 � Vid �renden enligt 4 � g�ller best�mmelserna om registerkontroll,
s�rskild personutredning och samtycke i 3 kap. 13 �, 14 � andrafj�rde
styckena och 1721 ��.

Vem som beslutar om registerkontroll och utf�rdar intyg
6 � Regeringen kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela
f�reskrifter om vilken myndighet som beslutar om registerkontroll enligt 2
och 4 ��, utf�rdar intyg enligt 1 � och l�mnar underlag enligt 4 �.

5 kap. �vriga best�mmelser

Tystnadsplikt
1 � Den som med st�d av denna lag har f�tt del av uppgifter som f�re-
kommer i angel�genhet som avser s�kerhetspr�vning f�r inte obeh�rigen
r�ja eller utnyttja dessa uppgifter.

I det allm�nnas verksamhet till�mpas i st�llet best�mmelserna i offentlig-

hets- och sekretesslagen (2009:400).

2 � Den som p� grund av anst�llning eller p� annat s�tt deltar eller har
deltagit i s�kerhetsk�nslig verksamhet f�r inte obeh�rigen r�ja eller utnyttja
s�kerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

I det allm�nnas verksamhet till�mpas i st�llet best�mmelserna i offentlig-

hets- och sekretesslagen (2009:400).

Sekretessbrytande best�mmelse
3 � Sekretess hindrar inte att den myndighet som avses i 4 kap. 6 � i ett
�rende om underlag f�r s�kerhetspr�vning enligt 4 kap. 4 � l�mnar ut en
uppgift som har kommit fram vid registerkontroll eller s�rskild person-
utredning till en utl�ndsk myndighet eller en mellanfolklig organisation, om
det st�r klart att ett s�dant utl�mnande �r f�renligt med svenska intressen.

2018:585

SFS

Tillsyn
4 � Den myndighet som regeringen best�mmer ska ut�va tillsyn �ver
s�kerhetsskyddet hos myndigheter och andra som lagen g�ller f�r.

Den myndighet som regeringen best�mmer f�r ut�va tillsyn hos

leverant�rer som har tr�ffat s�kerhetsskyddsavtal.

F�reskrifter om verkst�llighet
5 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med
st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�reskrifter om verkst�llighet
av denna lag.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 april 2019.
2. Genom lagen upph�vs s�kerhetsskyddslagen (1996:627).
3. Den upph�vda lagen g�ller dock fortfarande f�r beslut om placering i

s�kerhetsklass som har meddelats f�re ikrafttr�dandet, dock l�ngst till dess
att ett motsvarande beslut om placering i s�kerhetsklass meddelas enligt
denna lag. Ett s�dant beslut ska meddelas senast vid utg�ngen av 2024.

4. Beslut om registerkontroll enligt 14 � i den upph�vda lagen ska i den

utstr�ckning som regeringen f�reskriver motsvara ett beslut om placering i
s�kerhetsklass 3 enligt denna lag, dock l�ngst till dess att ett nytt beslut om
s�kerhetsklass meddelas enligt denna lag. Ett s�dant beslut ska meddelas
senast vid utg�ngen av 2024.

P� regeringens v�gnar

STEFAN L�FVEN

MORGAN JOHANSSON

(Justitiedepartementet)

2018:585

;

Viktiga lagar inom ordning och säkerhet

Kamerabevakningslag (2018:1200)
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor
Ordningslag (1993:1617)
Säkerhetsskyddslag (2018:585)

JP Infonets tjänster inom ordning och säkerhet

Arbetar du med frågor som rör ordning och säkerhet? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom ordning och säkerhet.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2018:585 Säkerhetsskyddslag

Viktiga lagar inom ordning och säkerhet

JP Infonets tjänster inom ordning och säkerhet

Om Lagboken.se