SFS 1996:627 Säkerhetsskyddslag

Start / Ordning och säkerhet / Säkerhetsskyddslag (2018:585) / SFS 1996:627 Säkerhetsskyddslag

SFS 1996_627 Säkerhetsskyddslag

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">        </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:647px;height:906px;"> <img width="647" height="906" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 922 SFS 1996:627 Utkom fr�n trycket den 20 juni 1996 S�kerhetsskyddslag; utf�rdad den 6 juni 1996. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande. Lagens till�mpningsomr�de 1 � Denna lag g�ller vid verksamhet hos 1. staten, kommunerna, landstingen och de kyrkliga kommunerna, 2. aktiebolag, handelsbolag, f�reningar och stiftelser �ver vilka staten, kommuner, landsting eller kyrkliga kommuner ut�var ett r�ttsligt be- st�mmande inflytande, och 3. enskilda, om verksamheten �r av betydelse f�r rikets s�kerhet eller s�rskilt beh�ver skyddas mot terrorism. 2 � F�r riksdagen och dess myndigheter g�ller endast 11-29 ��. 3 � F�r de kyrkliga kommunerna g�ller inte 12-29 ��. 1 Prop. 1995/96:129, bet. 1995/96:JuU19, rskr. 1995/96:232, bet. 1995/96:JuU23, rskr. 1995/96:277. </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:642px;height:902px;"> <img width="642" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 923 SFS 1996:627 4 � Staten, kommuner, landsting och kyrkliga kommuner skall anses ut�va ett r�ttsligt best�mmande inflytande enligt 1 � 2, om de ensamma eller tillsammans 1. �ger aktier i ett aktiebolag eller andelar i en ekonomisk f�rening med fler �n h�lften av samtliga r�ster i bolaget eller f�reningen eller p� n�got annat s�tt f�rfogar �ver s� m�nga r�ster i bolaget eller f�reningen, 2. har r�tt att utse eller avs�tta fler �n h�lften av ledam�terna i styrel- sen f�r ett aktiebolag, en f�rening eller en stiftelse, eller 3. utg�r samtliga obegr�nsat ansvariga bolagsm�n i ett handelsbolag. Vid till�mpningen av 1-3 skall inflytande anses vara ut�vat av staten, om inflytandet ut�vas av en juridisk person �ver vilken staten best�m- mer p� det s�tt som anges i punkterna. Det som h�r s�gs om staten g�ller ocks� kommuner, landsting och kyrkliga kommuner. S�kerhetsskydd 5 � I verksamhet d�r lagen g�ller skall det s�kerhetsskydd finnas som beh�vs med h�nsyn till verksamhetens art, omfattning och �vriga om- st�ndigheter. S�kerhetsskyddet skall utformas med beaktande av enskildas r�tt att enligt tryckfrihetsf�rordningen ta del av allm�nna handlingar. 6 � Med s�kerhetsskydd avses 1. skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets s�kerhet, 2. skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess enligt sekretesslagen (1980:100) och som r�r rikets s�kerhet, och 3. skydd mot brott som inneb�r anv�ndning av v�ld, hot eller tv�ng f�r politiska syften (terrorism), �ven om brotten inte hotar rikets s�ker- het. 7 � S�kerhetsskyddet skall f�rebygga 1. att uppgifter som omfattas av sekretess och som r�r rikets s�kerhet obeh�rigen r�js, �ndras eller f�rst�rs (informationss�kerhet), 2. att obeh�riga f�r tilltr�de till platser d�r de kan f� tillg�ng till upp- gifter som avses i 1 eller d�r verksamhet som har betydelse f�r rikets s�kerhet bedrivs (tilltr�desbegr�nsning), och 3. att personer som inte �r p�litliga fr�n s�kerhetssynpunkt deltar i verksamhet som har betydelse f�r rikets s�kerhet (s�kerhetspr�vning). S�kerhetsskyddet skall �ven i �vrigt f�rebygga terrorism. S�kerhetsskyddsavtal 8 � N�r staten avser att beg�ra in anbud eller tr�ffa avtal om upphand- ling d�r det f�rekommer uppgifter som med h�nsyn till rikets s�kerhet omfattas av sekretess, skall staten tr�ffa ett skriftligt avtal (s�kerhets- skyddsavtal) med anbudsgivaren eller leverant�ren om det s�kerhets- skydd som beh�vs i det s�rskilda fallet. Detsamma g�ller f�r kommuner, landsting och kyrkliga kommuner. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1996:627 Om s�kerhetsskyddslagen galler l�r anbudsgivaren eller leverant�ren p� grund av 1 � 2 eller 3, kan anbudsgivarens eller leverant�rens skyl- digheter enligt lagen inte g�ras mindre l�ngtg�ende genom villkoren i s�kerhetsskyddsavtalet. Informationss�kerhet 9 � Vid utformningen av informationss�kerheten skall behovet av skydd vid automatisk informationsbehandling beaktas s�rskilt. Tilltr�desbegr�nsning 10 � Tilltr�desbegr�nsningar skall utformas s� att den enskildes r�tt att r�ra sig fritt inte inskr�nks mer �n n�dv�ndigt. Best�mmelser om f�rbud mot tilltr�de till vissa anl�ggningar, omr�- den, fartyg eller luftfartyg finns i lagen (1990:217) om skydd f�r sam- h�llsviktiga anl�ggningar m.m. S�kerhetspr�vning 11 � S�kerhetspr�vning skall g�ras innan en person genom anst�llning eller p� n�got annat s�tt deltar i verksamhet som har betydelse f�r rikets -s�kerhet eller anlitas f�r sysslor som �r viktiga f�r skyddet mot terro- rism. Pr�vningen skall klarl�gga om personen kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas i denna lag och i �vrigt p�litlig fr�n s�ker- hetssynpunkt. S�kerhetspr�vningen skall omfatta registerkontroll och s�rskild per- sonutredning under de f�ruts�ttningar som anges i 13-19 ��. Registerkontroll 12 � Med registerkontroll avses att uppgifter h�mtas fr�n polisregister. 13 � Registerkontroll skall g�ras vid s�kerhetspr�vning som g�ller anst�llning, uppdrag, tj�nstg�ring enligt lagen (1994:1809) om totalf�r- svarsplikt, utbildning, bes�k eller n�got annat deltagande i verksamhet, om anst�llningen eller deltagandet i verksamheten har placerats i s�ker- hetsklass. Registerkontroll skall inte g�ras n�r det g�ller uppdrag som offentlig f�rsvarare, ombud inf�r domstol eller ledamot i riksdagen eller i full- m�ktige eller n�r det g�ller liknande uppdrag. 14 � Registerkontroll f�r g�ras �ven i andra fall, om det beh�vs f�r skyddet mot terrorism och det finns s�rskilda sk�l. F�reskrifter om detta meddelas av regeringen, utom s�vitt g�ller riksdagen och dess myndig- heter. 924 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:641px;height:901px;"> <img width="641" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 � Registerkontroll f�r g�ras efter framst�llan av en annan stat, om 1. den person som framst�llan g�ller har eller har haft hemvist i Sveri- ge, 2. personen skall delta i en verksamhet p� det s�tt som anges i 13 � f�rsta stycket, och 3. det f�r deltagandet g�ller regler i den andra staten om registerkon- troll som motsvarar reglerna i denna lag. Skall en person som har eller har haft hemvist i Sverige delta i en s�kerhetsk�nslig verksamhet hos en mellanfolklig organisation d�r Sve- rige �r medlem, f�r registerkontroll g�ras efter beslut av regeringen, om organisationen har gjort framst�llan om kontroll. 16 � Registerkontroll f�r underl�tas, om det st�r klart att n�gon kontroll inte beh�vs, d�rf�r att den som s�kerhetspr�vningen avser tidigare har kontrollerats p� motsvarande s�tt. S�kerhetsklasser 17 � En anst�llning eller ett annat s�dant deltagande i verksamhet som avses i 13 � f�rsta stycket skall placeras i s�kerhetsklass, om den an- st�llde eller den som annars deltar i verksamheten 1. i stor omfattning f�r del av uppgifter som omfattas av sekretess och �r av synnerlig betydelse f�r rikets s�kerhet (s�kerhetsklass 7), 2. i en omfattning som inte �r obetydlig f�r del av s�dana uppgifter som avses i 1 (s�kerhetsklass 2), eller 3. i �vrigt f�r del av uppgifter som omfattas av sekretess och som �r av betydelse f�r rikets s�kerhet, om ett r�jande av uppgifterna kan antas medf�ra men f�r rikets s�kerhet som inte endast �r ringa (s�kerhetsklass 3). S�rskild personutredning 18 � En s�rskild personutredning skall g�ras vid registerkontroll som avser anst�llning eller annat deltagande i verksamhet, om anst�llningen eller deltagandet i verksamheten har placerats i s�kerhetsklass 1 eller 2. Detta g�ller ocks� n�r en framst�llan om registerkontroll har gjorts av en annan stat eller en mellanfolklig organisation enligt 15 �. Personutred- ningen skall omfatta en unders�kning av den kontrollerades ekonomiska f�rh�llanden. I �vrigt skall unders�kningen ha den omfattning som be- h�vs. Samtycke 19 � Den som s�kerhetspr�vningen g�ller skall ha gett sitt samtycke innan registerkontroll och s�rskild personutredning f�r g�ras. Ett sam- tycke skall anses g�lla ocks� f�rnyade kontroller och utredningar s� l�nge som den kontrollerade skall inneha samma anst�llning. 925 SFS 1996:627 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1996:627 Beslut om registerkontroll och placering i s�kerhetsklass 20 � Riksdagen och dess myndigheter beslutar om placering i s�ker- hetsklass och om registerkontroll s�vitt avser riksdagens f�rvaltnings- omr�de. F�r anst�llda vid riksdagen best�mmer riksdagens f�rvaltnings- kontor efter samr�d med krigsdelegationens sekreterare om placering i s�kerhetsklass och om registerkontroll. I �vrigt beslutar regeringen om placering i s�kerhetsklass och om registerkontroll. Regeringen f�r f�reskriva att myndigheter och andra, f�r vilka best�mmelserna om registerkontroll g�ller, beslutar om placering i s�kerhetsklass och om registerkontroll. Denna beslutander�tt f�r dock tilldelas s�dana bolag, f�reningar och stiftelser som avses i 1 � 2 eller s�dana enskilda som anges i 1 � 3 och 8 � endast om det finns s�rskilda sk�l. Utl�mnande av uppgifter 21 � Utl�mnande av uppgifter fr�n polisregister vid registerkontroll f�r omfatta 1. f�r s�kerhetsklass 1 eller 2: varje uppgift som finns tillg�nglig i polisregister om den kontrollerade och, om det �r oundg�ngligen n�d- v�ndigt, om make eller sambo, och 2. f�r s�kerhetsklass 3: uppgifter om den kontrollerade i person- och belastningsregistret hos Rikspolisstyrelsen och i S�kerhetspolisens regis- ter. 22 � Vid registerkontroll enligt 14 � f�r utl�mnandet omfatta alla upp- gifter om den kontrollerade som finns i S�kerhetspolisens register samt de uppgifter om den kontrollerade som finns i person- och belastnings- registret hos Rikspolisstyrelsen om dom eller misstanke om brott som avses i - 3 kap. 1, 2, 5 och 6 �� brottsbalken, - 4 kap. 1-6, 8 och 9 �� brottsbalken, - 6 kap. 1 och 2 �� brottsbalken, - 8 kap. 4-6 �� brottsbalken, - 9 kap. 3 och 4 �� brottsbalken, - 12 kap. 3 och 5 �� brottsbalken, - 13 kap. 1 - 5boch 7 �� brottsbalken, - 16 kap. 1-3, 5, 6 och 8 �� brottsbalken, - 17 kap. 1 � brottsbalken, - 18 kap. 1 och 3-5 �� brottsbalken, - 19 kap. brottsbalken, - 1 och 3 �� narkotikastrafflagen (1968:64), och - 9 kap. 1 � vapenlagen (1996:67). �ven uppgift om f�rs�k och f�rberedelse till dessa g�rningar f�r l�m- nas ut. 926 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:641px;height:902px;"> <img width="641" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 927 SFS 1996:627 23 � Om det finns synnerliga sk�l, f�r utl�mnandet omfatta �ven andra uppgifter �n s�dana som avses i 21 och 22 ��. Regeringen beslutar i varje enskilt fall om utl�mnande av uppgifter enligt denna paragraf. 24 � En uppgift som har kommit fram vid registerkontroll eller s�rskild personutredning f�r l�mnas ut f�r s�kerhetspr�vning endast om den kan antas ha betydelse f�r pr�vningen av den kontrollerades p�litlighet fr�n s�kerhetssynpunkt. 25 � Innan en uppgift som har kommit fram vid registerkontroll eller s�rskild personutredning f�r l�mnas ut f�r s�kerhetspr�vning, skall den som uppgiften avser ges tillf�lle att yttra sig �ver uppgiften. Detta g�ller dock inte om uppgiften omfattas av sekretess i f�rh�llande till den en- skilde enligt n�gon annan best�mmelse i sekretesslagen (1980:100) �n 7 kap. 17 �. �ven om uppgiften omfattas av s�dan sekretess, skall den som upp- giften avser ges tillf�lle att yttra sig innan uppgiften l�mnas ut, om hans eller hennes intresse av att f� yttra sig sk�ligen b�r ha f�retr�de framf�r det intresse som sekretessen skall skydda. 26 � En uppgift som l�mnas ut vid registerkontroll f�r inte �tf�ljas av n�got annat yttrande �n en f�rtydligande kommentar till uppgiften. Pr�vningen av de utl�mnade uppgifterna 27 � Den som best�mmer om registerkontroll avg�r sj�lvst�ndigt om den person som pr�vas skall f� anlitas. Pr�vningen skall grundas p� den kunskap som finns om den som pr�vas, de uppgifter som har kommit fram vid registerkontrollen och vid s�rskild personutredning, arten av den verksamhet f�r vilken pr�vningen g�rs samt omst�ndigheterna i �vrigt. 28 � Sedan ett beslut har fattats med anledning av en s�kerhetspr�v- ning, skall de handlingar som erh�llits fr�n Rikspolisstyrelsen snarast �terst�llas dit, om styrelsen inte har beslutat n�got annat. Krav p� svenskt medborgarskap 29 � En s�kerhetsklassad anst�llning vid staten, en kommun eller ett landsting f�r innehas endast av den som �r svensk medborgare. Kravet p� svenskt medborgarskap g�ller inte s�dant deltagande i verk- samhet som enligt 13 � f�rsta stycket vid sidan om anst�llning skall f�ranleda registerkontroll. Regeringen f�r i enskilda fall medge undantag fr�n kravet p� svenskt medborgarskap. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:641px;height:901px;"> <img width="641" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1996:627 Intern utbildning och kontroll 30 � Myndigheter och andra som lagen g�ller f�r skall se till 1. att personalen f�r utbildning i fr�gor om s�kerhetsskydd, och 2. att s�kerhetsskyddet kontrolleras. Tillsyn 31 � Den som regeringen best�mmer skall kontrollera s�kerhetsskyddet hos myndigheter och andra som lagen g�ller f�r samt hos anbudsgivare och leverant�rer som har tr�ffat ett s�kerhetsskyddsavtal. D�rut�ver skall staten, kommuner, landsting och kyrkliga kommuner se till att det finns ett tillfredsst�llande s�kerhetsskydd hos aktiebolag, handelsbolag, f�reningar och stiftelser �ver vilka de ut�var ett r�ttsligt best�mmande inflytande samt hos anbudsgivare och leverant�rer med vilka de har tr�ffat ett s�kerhetsskyddsavtal. Undantag fr�n lagens till�mpning 32 � Regeringen f�r i fr�ga om regeringskansliet f�rordna om undantag fr�n andra best�mmelser i lagen �n s�dana som g�ller registerkontroll. F�reskrifter om verkst�llighet 33 � Regeringen eller den myndighet som regeringen utser meddelar de n�rmare f�reskrifter som beh�vs f�r lagens till�mpning. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1996, d� personalkontrollkun- g�relsen (1969:446) skall upph�ra att g�lla. 2. Ett beslut om placering i skyddsklass enligt personalkontrollkun- g�relsen (1969:446) skall g�lla till dess ett motsvarande beslut om s�kerhetsklass enligt den nya lagen har fattats, dock l�ngst till utg�ngen av �r 1997. Skyddsklass 1 A, 1 B och 2 enligt kung�relsen skall d�rvid anses motsvara s�kerhetsklasserna 1, 2 respektive 3 enligt lagen. P� regeringens v�gnar G�RAN PERSSON LAILA FREIVALDS (Justitiedepartementet) 928 </div> </div>

922

SFS 1996:627
Utkom fr�n trycket
den 20 juni 1996

S�kerhetsskyddslag;

utf�rdad den 6 juni 1996.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande.

Lagens till�mpningsomr�de

1 � Denna lag g�ller vid verksamhet hos

1. staten, kommunerna, landstingen och de kyrkliga kommunerna,

2. aktiebolag, handelsbolag, f�reningar och stiftelser �ver vilka staten,

kommuner, landsting eller kyrkliga kommuner ut�var ett r�ttsligt be-
st�mmande inflytande, och

3. enskilda, om verksamheten �r av betydelse f�r rikets s�kerhet eller

s�rskilt beh�ver skyddas mot terrorism.

2 � F�r riksdagen och dess myndigheter g�ller endast 11-29 ��.

3 � F�r de kyrkliga kommunerna g�ller inte 12-29 ��.

Prop. 1995/96:129, bet. 1995/96:JuU19, rskr. 1995/96:232, bet.

1995/96:JuU23, rskr. 1995/96:277.

923

SFS 1996:627

4 � Staten, kommuner, landsting och kyrkliga kommuner skall anses
ut�va ett r�ttsligt best�mmande inflytande enligt 1 � 2, om de ensamma
eller tillsammans

1. �ger aktier i ett aktiebolag eller andelar i en ekonomisk f�rening

med fler �n h�lften av samtliga r�ster i bolaget eller f�reningen eller p�
n�got annat s�tt f�rfogar �ver s� m�nga r�ster i bolaget eller f�reningen,

2. har r�tt att utse eller avs�tta fler �n h�lften av ledam�terna i styrel-

sen f�r ett aktiebolag, en f�rening eller en stiftelse, eller

3. utg�r samtliga obegr�nsat ansvariga bolagsm�n i ett handelsbolag.
Vid till�mpningen av 1-3 skall inflytande anses vara ut�vat av staten,

om inflytandet ut�vas av en juridisk person �ver vilken staten best�m-
mer p� det s�tt som anges i punkterna. Det som h�r s�gs om staten
g�ller ocks� kommuner, landsting och kyrkliga kommuner.

S�kerhetsskydd

5 � I verksamhet d�r lagen g�ller skall det s�kerhetsskydd finnas som
beh�vs med h�nsyn till verksamhetens art, omfattning och �vriga om-
st�ndigheter.

S�kerhetsskyddet skall utformas med beaktande av enskildas r�tt att

enligt tryckfrihetsf�rordningen ta del av allm�nna handlingar.

6 � Med s�kerhetsskydd avses

1. skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets

s�kerhet,

2. skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess enligt

sekretesslagen (1980:100) och som r�r rikets s�kerhet, och

3. skydd mot brott som inneb�r anv�ndning av v�ld, hot eller tv�ng

f�r politiska syften (terrorism), �ven om brotten inte hotar rikets s�ker-
het.

7 � S�kerhetsskyddet skall f�rebygga

1. att uppgifter som omfattas av sekretess och som r�r rikets s�kerhet

obeh�rigen r�js, �ndras eller f�rst�rs (informationss�kerhet),

2. att obeh�riga f�r tilltr�de till platser d�r de kan f� tillg�ng till upp-

gifter som avses i 1 eller d�r verksamhet som har betydelse f�r rikets
s�kerhet bedrivs (tilltr�desbegr�nsning), och

3. att personer som inte �r p�litliga fr�n s�kerhetssynpunkt deltar i

verksamhet som har betydelse f�r rikets s�kerhet (s�kerhetspr�vning).

S�kerhetsskyddet skall �ven i �vrigt f�rebygga terrorism.

S�kerhetsskyddsavtal

8 � N�r staten avser att beg�ra in anbud eller tr�ffa avtal om upphand-
ling d�r det f�rekommer uppgifter som med h�nsyn till rikets s�kerhet
omfattas av sekretess, skall staten tr�ffa ett skriftligt avtal (s�kerhets-
skyddsavtal) med anbudsgivaren eller leverant�ren om det s�kerhets-
skydd som beh�vs i det s�rskilda fallet. Detsamma g�ller f�r kommuner,
landsting och kyrkliga kommuner.

SFS 1996:627

Om s�kerhetsskyddslagen galler l�r anbudsgivaren eller leverant�ren

p� grund av 1 � 2 eller 3, kan anbudsgivarens eller leverant�rens skyl-
digheter enligt lagen inte g�ras mindre l�ngtg�ende genom villkoren i

s�kerhetsskyddsavtalet.

Informationss�kerhet

9 � Vid utformningen av informationss�kerheten skall behovet av skydd
vid automatisk informationsbehandling beaktas s�rskilt.

Tilltr�desbegr�nsning

10 � Tilltr�desbegr�nsningar skall utformas s� att den enskildes r�tt att

r�ra sig fritt inte inskr�nks mer �n n�dv�ndigt.

Best�mmelser om f�rbud mot tilltr�de till vissa anl�ggningar, omr�-

den, fartyg eller luftfartyg finns i lagen (1990:217) om skydd f�r sam-
h�llsviktiga anl�ggningar m.m.

S�kerhetspr�vning

11 � S�kerhetspr�vning skall g�ras innan en person genom anst�llning

eller p� n�got annat s�tt deltar i verksamhet som har betydelse f�r rikets

-s�kerhet eller anlitas f�r sysslor som �r viktiga f�r skyddet mot terro-

rism. Pr�vningen skall klarl�gga om personen kan antas vara lojal mot
de intressen som skyddas i denna lag och i �vrigt p�litlig fr�n s�ker-
hetssynpunkt.

S�kerhetspr�vningen skall omfatta registerkontroll och s�rskild per-

sonutredning under de f�ruts�ttningar som anges i 13-19 ��.

Registerkontroll

12 � Med registerkontroll avses att uppgifter h�mtas fr�n polisregister.

13 � Registerkontroll skall g�ras vid s�kerhetspr�vning som g�ller

anst�llning, uppdrag, tj�nstg�ring enligt lagen (1994:1809) om totalf�r-
svarsplikt, utbildning, bes�k eller n�got annat deltagande i verksamhet,
om anst�llningen eller deltagandet i verksamheten har placerats i s�ker-
hetsklass.

Registerkontroll skall inte g�ras n�r det g�ller uppdrag som offentlig

f�rsvarare, ombud inf�r domstol eller ledamot i riksdagen eller i full-
m�ktige eller n�r det g�ller liknande uppdrag.

14 � Registerkontroll f�r g�ras �ven i andra fall, om det beh�vs f�r

skyddet mot terrorism och det finns s�rskilda sk�l. F�reskrifter om detta
meddelas av regeringen, utom s�vitt g�ller riksdagen och dess myndig-
heter.

924

15 � Registerkontroll f�r g�ras efter framst�llan av en annan stat, om

1. den person som framst�llan g�ller har eller har haft hemvist i Sveri-

ge,

2. personen skall delta i en verksamhet p� det s�tt som anges i 13 �

f�rsta stycket, och

3. det f�r deltagandet g�ller regler i den andra staten om registerkon-

troll som motsvarar reglerna i denna lag.

Skall en person som har eller har haft hemvist i Sverige delta i en

s�kerhetsk�nslig verksamhet hos en mellanfolklig organisation d�r Sve-
rige �r medlem, f�r registerkontroll g�ras efter beslut av regeringen, om
organisationen har gjort framst�llan om kontroll.

16 � Registerkontroll f�r underl�tas, om det st�r klart att n�gon kontroll

inte beh�vs, d�rf�r att den som s�kerhetspr�vningen avser tidigare har
kontrollerats p� motsvarande s�tt.

S�kerhetsklasser

17 � En anst�llning eller ett annat s�dant deltagande i verksamhet som

avses i 13 � f�rsta stycket skall placeras i s�kerhetsklass, om den an-
st�llde eller den som annars deltar i verksamheten

1. i stor omfattning f�r del av uppgifter som omfattas av sekretess och

�r av synnerlig betydelse f�r rikets s�kerhet (s�kerhetsklass 7),

2. i en omfattning som inte �r obetydlig f�r del av s�dana uppgifter

som avses i 1 (s�kerhetsklass 2), eller

3. i �vrigt f�r del av uppgifter som omfattas av sekretess och som �r

av betydelse f�r rikets s�kerhet, om ett r�jande av uppgifterna kan antas
medf�ra men f�r rikets s�kerhet som inte endast �r ringa (s�kerhetsklass
3).

S�rskild personutredning

18 � En s�rskild personutredning skall g�ras vid registerkontroll som

avser anst�llning eller annat deltagande i verksamhet, om anst�llningen
eller deltagandet i verksamheten har placerats i s�kerhetsklass 1 eller 2.
Detta g�ller ocks� n�r en framst�llan om registerkontroll har gjorts av en
annan stat eller en mellanfolklig organisation enligt 15 �. Personutred-
ningen skall omfatta en unders�kning av den kontrollerades ekonomiska
f�rh�llanden. I �vrigt skall unders�kningen ha den omfattning som be-
h�vs.

Samtycke

19 � Den som s�kerhetspr�vningen g�ller skall ha gett sitt samtycke

innan registerkontroll och s�rskild personutredning f�r g�ras. Ett sam-
tycke skall anses g�lla ocks� f�rnyade kontroller och utredningar s�
l�nge som den kontrollerade skall inneha samma anst�llning.

925

SFS 1996:627

Beslut om registerkontroll och placering i s�kerhetsklass

20 � Riksdagen och dess myndigheter beslutar om placering i s�ker-
hetsklass och om registerkontroll s�vitt avser riksdagens f�rvaltnings-
omr�de. F�r anst�llda vid riksdagen best�mmer riksdagens f�rvaltnings-
kontor efter samr�d med krigsdelegationens sekreterare om placering i
s�kerhetsklass och om registerkontroll.

I �vrigt beslutar regeringen om placering i s�kerhetsklass och om

registerkontroll. Regeringen f�r f�reskriva att myndigheter och andra, f�r

vilka best�mmelserna om registerkontroll g�ller, beslutar om placering i
s�kerhetsklass och om registerkontroll. Denna beslutander�tt f�r dock
tilldelas s�dana bolag, f�reningar och stiftelser som avses i 1 � 2 eller
s�dana enskilda som anges i 1 � 3 och 8 � endast om det finns s�rskilda
sk�l.

Utl�mnande av uppgifter

21 � Utl�mnande av uppgifter fr�n polisregister vid registerkontroll f�r
omfatta

1. f�r s�kerhetsklass 1 eller 2: varje uppgift som finns tillg�nglig i

polisregister om den kontrollerade och, om det �r oundg�ngligen n�d-

v�ndigt, om make eller sambo, och

2. f�r s�kerhetsklass 3: uppgifter om den kontrollerade i person- och

belastningsregistret hos Rikspolisstyrelsen och i S�kerhetspolisens regis-
ter.

22 � Vid registerkontroll enligt 14 � f�r utl�mnandet omfatta alla upp-
gifter om den kontrollerade som finns i S�kerhetspolisens register samt
de uppgifter om den kontrollerade som finns i person- och belastnings-
registret hos Rikspolisstyrelsen om dom eller misstanke om brott som
avses i

- 3 kap. 1, 2, 5 och 6 �� brottsbalken,
- 4 kap. 1-6, 8 och 9 �� brottsbalken,
- 6 kap. 1 och 2 �� brottsbalken,
- 8 kap. 4-6 �� brottsbalken,
- 9 kap. 3 och 4 �� brottsbalken,
- 12 kap. 3 och 5 �� brottsbalken,
- 13 kap. 1 - 5boch 7 �� brottsbalken,
- 16 kap. 1-3, 5, 6 och 8 �� brottsbalken,
- 17 kap. 1 � brottsbalken,
- 18 kap. 1 och 3-5 �� brottsbalken,
- 19 kap. brottsbalken,
- 1 och 3 �� narkotikastrafflagen (1968:64), och

- 9 kap. 1 � vapenlagen (1996:67).
�ven uppgift om f�rs�k och f�rberedelse till dessa g�rningar f�r l�m-

nas ut.

926

927

SFS 1996:627

23 � Om det finns synnerliga sk�l, f�r utl�mnandet omfatta �ven andra
uppgifter �n s�dana som avses i 21 och 22 ��.

Regeringen beslutar i varje enskilt fall om utl�mnande av uppgifter

enligt denna paragraf.

24 � En uppgift som har kommit fram vid registerkontroll eller s�rskild
personutredning f�r l�mnas ut f�r s�kerhetspr�vning endast om den kan
antas ha betydelse f�r pr�vningen av den kontrollerades p�litlighet fr�n

s�kerhetssynpunkt.

25 � Innan en uppgift som har kommit fram vid registerkontroll eller
s�rskild personutredning f�r l�mnas ut f�r s�kerhetspr�vning, skall den

som uppgiften avser ges tillf�lle att yttra sig �ver uppgiften. Detta g�ller
dock inte om uppgiften omfattas av sekretess i f�rh�llande till den en-
skilde enligt n�gon annan best�mmelse i sekretesslagen (1980:100) �n
7 kap. 17 �.

�ven om uppgiften omfattas av s�dan sekretess, skall den som upp-

giften avser ges tillf�lle att yttra sig innan uppgiften l�mnas ut, om hans
eller hennes intresse av att f� yttra sig sk�ligen b�r ha f�retr�de framf�r
det intresse som sekretessen skall skydda.

26 � En uppgift som l�mnas ut vid registerkontroll f�r inte �tf�ljas av
n�got annat yttrande �n en f�rtydligande kommentar till uppgiften.

Pr�vningen av de utl�mnade uppgifterna

27 � Den som best�mmer om registerkontroll avg�r sj�lvst�ndigt om
den person som pr�vas skall f� anlitas. Pr�vningen skall grundas p� den
kunskap som finns om den som pr�vas, de uppgifter som har kommit
fram vid registerkontrollen och vid s�rskild personutredning, arten av
den verksamhet f�r vilken pr�vningen g�rs samt omst�ndigheterna i
�vrigt.

28 � Sedan ett beslut har fattats med anledning av en s�kerhetspr�v-
ning, skall de handlingar som erh�llits fr�n Rikspolisstyrelsen snarast
�terst�llas dit, om styrelsen inte har beslutat n�got annat.

Krav p� svenskt medborgarskap

29 � En s�kerhetsklassad anst�llning vid staten, en kommun eller ett
landsting f�r innehas endast av den som �r svensk medborgare.

Kravet p� svenskt medborgarskap g�ller inte s�dant deltagande i verk-

samhet som enligt 13 � f�rsta stycket vid sidan om anst�llning skall
f�ranleda registerkontroll.

Regeringen f�r i enskilda fall medge undantag fr�n kravet p� svenskt

medborgarskap.

SFS 1996:627

Intern utbildning och kontroll

30 � Myndigheter och andra som lagen g�ller f�r skall se till

1. att personalen f�r utbildning i fr�gor om s�kerhetsskydd, och

2. att s�kerhetsskyddet kontrolleras.

Tillsyn

31 � Den som regeringen best�mmer skall kontrollera s�kerhetsskyddet
hos myndigheter och andra som lagen g�ller f�r samt hos anbudsgivare
och leverant�rer som har tr�ffat ett s�kerhetsskyddsavtal.

D�rut�ver skall staten, kommuner, landsting och kyrkliga kommuner

se till att det finns ett tillfredsst�llande s�kerhetsskydd hos aktiebolag,
handelsbolag, f�reningar och stiftelser �ver vilka de ut�var ett r�ttsligt
best�mmande inflytande samt hos anbudsgivare och leverant�rer med
vilka de har tr�ffat ett s�kerhetsskyddsavtal.

Undantag fr�n lagens till�mpning

32 � Regeringen f�r i fr�ga om regeringskansliet f�rordna om undantag
fr�n andra best�mmelser i lagen �n s�dana som g�ller registerkontroll.

F�reskrifter om verkst�llighet

33 � Regeringen eller den myndighet som regeringen utser meddelar de

n�rmare f�reskrifter som beh�vs f�r lagens till�mpning.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1996, d� personalkontrollkun-

g�relsen (1969:446) skall upph�ra att g�lla.

2. Ett beslut om placering i skyddsklass enligt personalkontrollkun-

g�relsen (1969:446) skall g�lla till dess ett motsvarande beslut om
s�kerhetsklass enligt den nya lagen har fattats, dock l�ngst till utg�ngen

av �r 1997. Skyddsklass 1 A, 1 B och 2 enligt kung�relsen skall d�rvid
anses motsvara s�kerhetsklasserna 1, 2 respektive 3 enligt lagen.

P� regeringens v�gnar

G�RAN PERSSON

LAILA FREIVALDS

(Justitiedepartementet)

928

;

Viktiga lagar inom ordning och säkerhet

Kamerabevakningslag (2018:1200)
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor
Ordningslag (1993:1617)
Säkerhetsskyddslag (2018:585)

JP Infonets tjänster inom ordning och säkerhet

Arbetar du med frågor som rör ordning och säkerhet? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom ordning och säkerhet.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1996:627 Säkerhetsskyddslag

Viktiga lagar inom ordning och säkerhet

JP Infonets tjänster inom ordning och säkerhet

Om Lagboken.se