SFS 2010:800 Skollag

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                                                                                                                           </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Skollag; utf�rdad den 23 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser Skolv�sendet 1 � Denna lag inneh�ller best�mmelser om skolv�sendet. Utbildning inom skolv�sendet anordnas av det allm�nna och av enskilda enligt 2 kap. 26 ��. Skolv�sendet omfattar skolformerna f�rskola, f�rskoleklass, grundskola, grunds�rskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasies�rskola, kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna, och utbildning i svenska f�r invandrare. I skolv�sendet ing�r ocks� fritidshem som kompletterar utbildningen i f�r- skoleklassen, grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, sameskolan och vissa s�rskilda utbildningsformer. Vissa s�rskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet 2 � I denna lag finns �ven best�mmelser om vissa s�rskilda utbildnings- former och annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i st�llet f�r utbildning inom skolv�sendet. F�r s�dan verksamhet g�ller gemensamma best�mmelser i denna lag endast om det anges s�rskilt. Definitioner 3 � I denna lag avses med elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag f�r barn i f�rskolan, 1 Prop. 2009/10:165, bet. 2009/10:UbU21, rskr. 2009/10:370. SFS 2010:800 Utkom fr�n trycket den 6 juli 2010 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2010:800 frist�ende fritidshem: s�dant fritidshem som bedrivs av en enskild och som avses i 2 kap. 7 � andra stycket, frist�ende f�rskola: f�rskoleenhet vid vilken en enskild bedriver ut- bildning i form av f�rskola, frist�ende skola: skolenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning inom skolv�sendet i form av f�rskoleklass, grundskola, grunds�rskola, gym- nasieskola, gymnasies�rskola eller s�dant fritidshem som avses i 2 kap. 7 � f�rsta stycket, f�rskoleenhet: av huvudman f�r f�rskola organiserad enhet som omfat- tar verksamhet i en eller flera f�rskolebyggnader som ligger n�ra varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i n�gon f�rskolebygg- nad, skolenhet: av huvudman f�r annan skolform �n f�rskola organiserad en- het som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger n�ra varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i n�gon skol- byggnad, undervisning: s�dana m�lstyrda processer som under ledning av l�rare eller f�rskoll�rare syftar till utveckling och l�rande genom inh�mtande och utvecklande av kunskaper och v�rden, och utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifr�n be- st�mda m�l. Syftet med utbildningen inom skolv�sendet 4 � Utbildningen inom skolv�sendet syftar till att barn och elever ska inh�mta och utveckla kunskaper och v�rden. Den ska fr�mja alla barns och elevers utveckling och l�rande samt en livsl�ng lust att l�ra. Utbildningen ska ocks� f�rmedla och f�rankra respekt f�r de m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande demokratiska v�rderingar som det svenska samh�llet vilar p�. I utbildningen ska h�nsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges st�d och stimulans s� att de utvecklas s� l�ngt som m�jligt. En str�van ska vara att uppv�ga skillnader i barnens och elevernas f�ruts�ttning- ar att tillgodog�ra sig utbildningen. Utbildningen syftar ocks� till att i samarbete med hemmen fr�mja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarsk�nnande individer och medborgare. Utformningen av utbildningen 5 � Utbildningen ska utformas i �verensst�mmelse med grundl�ggande demokratiska v�rderingar och de m�nskliga r�ttigheterna som m�nnisko- livets okr�nkbarhet, individens frihet och integritet, alla m�nniskors lika v�rde, j�mst�lldhet samt solidaritet mellan m�nniskor. Var och en som verkar inom utbildningen ska fr�mja de m�nskliga r�ttig- heterna och aktivt motverka alla former av kr�nkande behandling. Utbildningen ska vila p� vetenskaplig grund och bepr�vad erfarenhet. 6 � Utbildningen vid en skolenhet eller f�rskoleenhet med offentlig huvud- man ska vara icke-konfessionell. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2010:800 7 � Undervisningen vid frist�ende skolor, frist�ende f�rskolor och frist�en- de fritidshem ska vara icke-konfessionell. Utbildningen i �vrigt vid frist�ende skolor, frist�ende f�rskolor och fri- st�ende fritidshem f�r ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessi- onella inslag ska vara frivilligt. Lika tillg�ng till utbildning 8 � Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska f�rh�llanden, ha lika tillg�ng till utbildning i skolv�sendet om inte annat f�l- jer av s�rskilda best�mmelser i denna lag. I diskrimineringslagen (2008:567) finns best�mmelser som har till �nda- m�l att motverka diskriminering och p� andra s�tt fr�mja lika r�ttigheter och m�jligheter inom utbildningsomr�det oavsett k�n, k�ns�verskridande identi- tet eller uttryck, etnisk tillh�righet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell l�ggning eller �lder. Likv�rdig utbildning 9 � Utbildningen inom skolv�sendet ska vara likv�rdig inom varje skol- form och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. S�rskild h�nsyn till barnets b�sta 10 � I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som r�r barn ska barnets b�sta vara utg�ngspunkt. Med barn avses varje m�nniska under 18 �r. Barnets inst�llning ska s� l�ngt det �r m�jligt klarl�ggas. Barn ska ha m�jlighet att fritt uttrycka sina �sikter i alla fr�gor som r�r honom eller henne. Barnets �sikter ska tillm�tas betydelse i f�rh�llande till barnets �lder och mognad. L�roplan 11 � F�r varje skolform och f�r fritidshemmet ska g�lla en l�roplan som utg�r fr�n best�mmelserna i denna lag. L�roplanen ska ange utbildningens v�rdegrund och uppdrag. Den ska ocks� ange m�l och riktlinjer f�r utbild- ningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om l�roplaner. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�r en viss skolform eller f�r fritidshemmet meddela f�reskrifter om utbildningens v�rdegrund och uppdrag samt om m�l och riktlinjer f�r utbildningen p� annat s�tt �n genom en l�roplan. Lagens inneh�ll 12 � Lagen inneh�ller 29 kapitel. Dessa �r inledande best�mmelser (1 kap.), </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2010:800 huvudm�n och ansvarsf�rdelning (2 kap.), barns och elevers utveckling mot m�len (3 kap.), kvalitet och inflytande (4 kap.), trygghet och studiero (5 kap.), �tg�rder mot kr�nkande behandling (6 kap.), skolplikt och r�tt till utbildning (7 kap.), f�rskolan (8 kap.), f�rskoleklassen (9 kap.), grundskolan (10 kap.), grunds�rskolan (11 kap.), specialskolan (12 kap.), sameskolan (13 kap.), fritidshemmet (14 kap.), gymnasieskolan (1517 kap.), gymnasies�rskolan (18 och 19 kap.), kommunal vuxenutbildning (20 kap.), s�rskild utbildning f�r vuxna (21 kap.), utbildning i svenska f�r invandrare (22 kap.), entreprenad och samverkan (23 kap.), s�rskilda utbildningsformer (24 kap.), annan pedagogisk verksamhet (25 kap.), tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppf�ljning och utv�r- dering (26 kap.), Skolv�sendets �verklaganden�mnd (27 kap.), �verklagande (28 kap.), och �vriga best�mmelser (29 kap.). 2 kap. Huvudm�n och ansvarsf�rdelning Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om huvudm�n inom skolv�sendet (28 ��), ledningen av utbildningen (912 ��), l�rare och f�rskoll�rare (1324 ��), elevh�lsa (2528 ��), studie- och yrkesv�gledning (29 och 30 ��), registerkontroll av personal (3133 ��), kompetensutveckling (34 �), och lokaler och utrustning och tillg�ng till skolbibliotek (35 och 36 ��). Huvudm�n inom skolv�sendet Kommuner 2 � Kommuner �r huvudm�n f�r f�rskola, f�rskoleklass, grundskola, grunds�rskola, gymnasieskola, gymnasies�rskola, kommunal vuxenutbild- ning, s�rskild utbildning f�r vuxna, utbildning i svenska f�r invandrare och fritidshem, om inte annat f�ljer av 4 �. I varje kommun ska det finnas en eller flera n�mnder som ska fullg�ra kommunens uppgifter enligt denna lag. Om kommunens uppgifter fullg�rs </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2010:800 av flera n�mnder ska varje s�dan n�mnd, i den utstr�ckning det beg�rs, l�m- na de uppgifter som beh�vs f�r att administrera f�rdelningen av platser i f�r- skola och i s�dan verksamhet som avses i 25 kap. till de �vriga n�mnderna. F�r en s�dan n�mnd som avses i andra stycket g�ller det som �r f�reskri- vet om n�mnder i kommunallagen (1991:900). Landsting 3 � Ett landsting f�r vara huvudman f�r gymnasieskola, gymnasies�rskola, kommunal vuxenutbildning och s�rskild utbildning f�r vuxna i den utstr�ck- ning som anges i denna lag. I ett landsting som �r huvudman f�r s�dana skolformer som anges i f�rsta stycket ska det finnas en eller flera n�mnder som ska fullg�ra landstingets uppgifter enligt denna lag. F�r en s�dan n�mnd som avses i andra stycket g�ller det som �r f�reskri- vet om n�mnder i kommunallagen (1991:900). Staten 4 � Staten �r huvudman f�r specialskolan och sameskolan samt f�r- skoleklass och fritidshem vid en skolenhet med specialskola eller sameskola. Enskilda 5 � Enskilda f�r efter ans�kan godk�nnas som huvudm�n f�r f�rskola, f�rskoleklass, grundskola, grunds�rskola, gymnasieskola, gymnasies�rskola och fritidshem. Godk�nnande ska l�mnas om den enskilde har f�ruts�ttningar att f�lja de f�reskrifter som g�ller f�r utbildningen och utbildningen inte inneb�r p�tag- liga negativa f�ljder p� l�ng sikt f�r eleverna eller f�r den del av skol- v�sendet som anordnas av det allm�nna i den kommun d�r utbildningen ska bedrivas. Om godk�nnandet avser gymnasieskola eller gymnasies�rskola ska f�ljderna i n�rliggande kommuner f�r den del av skolv�sendet som anordnas av det allm�nna ocks� beaktas. Avser godk�nnandet f�rskoleklass, grund- skola eller grunds�rskola kr�vs d�rut�ver att elevunderlaget �r tillr�ckligt f�r att verksamheten ska kunna bedrivas l�ngsiktigt. Ett godk�nnande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller f�r- skoleenhet. 6 � F�r att ett bolag eller en f�rening, d�r en kommun eller ett landsting �ger aktier eller andelar eller p� annat s�tt har ett r�ttsligt inflytande �ver verksamheten, ska godk�nnas som huvudman enligt 5 � g�ller ut�ver vad som f�reskrivs d�r att 1. best�mmander�tten inte tillkommer enbart en eller flera kommuner eller landsting eller juridiska personer d�r en kommun eller ett landsting genom �gande eller p� annat s�tt har ett r�ttsligt best�mmande inflytande, 2. samverkan mellan en kommun eller ett landsting och en enskild �r n�d- v�ndig f�r att verksamheten ska komma till st�nd, och 3. det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till utbildningens inneh�ll eller utformning. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2010:800 7 � Statens skolinspektion handl�gger �renden om godk�nnande av enskild som huvudman f�r f�rskoleklass, grundskola, grunds�rskola, gymnasieskola, gymnasies�rskola, eller fritidshem som anordnas vid en skolenhet med f�rskoleklass, grundskola eller grunds�rskola. �vriga �renden om godk�nnande av enskild som huvudman enligt 5 � handl�ggs av den kommun d�r utbildningen ska bedrivas. Huvudmannens ansvar f�r utbildningen 8 � Huvudmannen ansvarar f�r att utbildningen genomf�rs i enlighet med best�mmelserna i denna lag, f�reskrifter som har meddelats med st�d av lagen och de best�mmelser f�r utbildningen som kan finnas i andra f�rfatt- ningar. Ledningen av utbildningen Rektor och f�rskolechef 9 � Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Det pedagogiska arbetet vid en f�rskoleenhet ska ledas och samordnas av en f�rskolechef. Dessa ska s�rskilt verka f�r att utbildningen utvecklas. Rektorn och f�rskolechefen ska ben�mnas p� detta s�tt. Dessa ben�m- ningar ska f�rbeh�llas den som har en anst�llning som rektor eller f�rskole- chef. En st�llf�retr�dare f�r utses f�r en rektor eller en f�rskolechef. 10 � Rektorn och f�rskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i �vrigt de beslut och har det ansvar som framg�r av s�rskilda f�re- skrifter i denna lag eller andra f�rfattningar. Rektorn och f�rskolechefen f�r uppdra �t en anst�lld eller en uppdragstagare vid f�rskole- eller skolenheten som har tillr�cklig kompetens och erfarenhet att fullg�ra enskilda ledningsuppgifter och besluta i fr�gor som avses i f�rsta stycket, om inte annat anges. Beh�righetskrav f�r rektor och f�rskolechef 11 � Som rektor eller f�rskolechef f�r bara den anst�llas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt. Befattningsutbildning f�r rektorer 12 � Varje huvudman ska se till att rektorerna g�r en s�rskild befatt- ningsutbildning eller en utbildning som kan j�mst�llas med denna. Ut- </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2010:800 bildningen ska p�b�rjas snarast m�jligt efter det att rektorn har tilltr�tt sin anst�llning och vara genomf�rd inom fyra �r efter tilltr�desdagen. Skyldigheten f�r en huvudman enligt f�rsta stycket g�ller inte i fr�ga om rektorer som tidigare g�tt befattningsutbildningen eller en �ldre statlig rektors- utbildning, genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har f�rv�rvat kunskaper som av en h�gskola som anordnar befattningsutbildning har j�mst�llts med s�dan utbildning, eller den 15 mars 2010 �r verksamma som rektorer. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om utbildning enligt f�rsta stycket. L�rare och f�rskoll�rare Vilka som huvudm�nnen f�r anv�nda f�r undervisning i skolv�sendet 13 � Huvudm�nnen ska f�r undervisning anv�nda l�rare eller f�rskoll�rare som har en utbildning som �r avsedd f�r den undervisning som l�raren eller f�rskoll�raren ska bedriva. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om vilken utbildning som kr�vs f�r att f� bedriva viss undervis- ning i skolv�sendet. 14 � Ut�ver l�rare eller f�rskoll�rare som avses i 13 � f�r det i undervisningen i fritidshemmet och f�rskolan finnas annan personal med s�dan utbildning eller erfarenhet att elevernas eller barnens utveckling och l�rande fr�mjas. 15 � Den som har en utl�ndsk l�rar- eller f�rskoll�rarutbildning kan f� ett beh�righetsbevis av H�gskoleverket. Ett s�dant bevis ger den beh�righet att undervisa i skolv�sendet som framg�r av beviset. Beh�righetsbevis ska utf�rdas om den utl�ndska utbildningen ensam eller tillsammans med yrkeslivserfarenhet motsvarar s�dan utbildning som avses i 13 �. Den som har ett annat modersm�l �n svenska, danska, f�r�iska, isl�ndska eller norska kan f� ett beh�righetsbevis endast om han eller hon har de kun- skaper i svenska som beh�vs. 16 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar n�rmare f�reskrifter om villkoren f�r ett s�dant beh�righetsbevis som avses i 15 �. 17 � Huvudm�n som anordnar annan undervisning �n spr�kundervisning p� ett fr�mmande spr�k f�r trots 13 � f�rsta stycket f�r denna undervisning anv�nda en l�rare som inte har utbildning som avses i 13 � eller beh�righets- bevis enligt 15 �. Detta g�ller bara om han eller hon 1. har en utl�ndsk l�rarutbildning som motsvarar svensk l�rarexamen, och 2. har kompetens att undervisa p� det fr�mmande spr�ket. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2010:800 Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om vilka spr�k som avses. 18 � Om det inte finns n�gon att tillg� inom huvudmannens organisation som har den utbildning som kr�vs enligt 13 � eller ett beh�righetsbevis enligt 15 � eller det finns n�got annat s�rskilt sk�l med h�nsyn till eleverna eller barnen, f�r huvudmannen anv�nda en annan person f�r att bedriva undervisningen. En s�dan person ska 1. vara l�mplig att bedriva undervisningen, och 2. i s� stor utstr�ckning som m�jligt ha en utbildning som motsvarar den utbildning som kr�vs f�r undervisningen. En person som avses i f�rsta stycket f�r anv�ndas f�r att bedriva undervis- ning under h�gst ett �r i s�nder. Detta g�ller dock inte om undervisningen avser 1. modersm�l, eller 2. yrkes�mne i gymnasieskola, gymnasies�rskola, kommunal vuxen- utbildning p� gymnasial niv� eller s�rskild utbildning f�r vuxna p� gymna- sial niv�. 19 � Om en person som avses i 18 � ska anv�ndas f�r att bedriva undervis- ning under l�ngre tid �n sex m�nader, ska huvudmannen f�rst fatta beslut om detta. Anst�llning av l�rare och f�rskoll�rare 20 � Endast den som uppfyller f�ljande kriterier f�r anst�llas som l�rare eller f�rskoll�rare i skolv�sendet utan tidsbegr�nsning: 1. har n�gon typ av l�rarexamen eller f�rskoll�rarexamen enligt f�re- skrifter som har meddelats med st�d av h�gskolelagen (1992:1434) eller motsvarande �ldre utbildning, eller 2. har f�tt ett beh�righetsbevis enligt 15 �. Den som inte uppfyller kraven i f�rsta stycket f�r dock anst�llas som l�ra- re i skolv�sendet utan tidsbegr�nsning, om han eller hon ska undervisa i mo- dersm�l eller i ett yrkes�mne i gymnasieskolan, gymnasies�rskolan, kommu- nal vuxenutbildning p� gymnasial niv� eller s�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv�. Detta g�ller bara, om 1. det saknas s�kande som har utbildning som �r avsedd f�r undervisning i modersm�let eller yrkes�mnet, 2. den s�kande har tillr�cklig kompetens i modersm�let eller yrkes�mnet, och 3. det finns sk�l att anta att den s�kande �r l�mpad att bedriva undervis- ningen. �ven den som ska bedriva undervisning enligt 17 � och som inte upp- fyller kraven i f�rsta stycket f�r anst�llas som l�rare i skolv�sendet utan tids- begr�nsning. 21 � I fr�ga om tidsbegr�nsning av en anst�llning som l�rare eller f�r- skoll�rare i skolv�sendet g�ller ut�ver best�mmelserna i lagen (1982:80) om </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2010:800 anst�llningsskydd att den som ska anv�ndas f�r att bedriva undervisning enligt 18 � f�r anst�llas f�r h�gst ett �r i s�nder. 22 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om undantag fr�n 20 � f�rsta stycket f�r anst�llning vid frist�ende skolor med s�rskild pedagogisk inriktning. 23 � Varje huvudman ska str�va efter att f�r undervisningen anst�lla l�rare och f�rskoll�rare som har forskarutbildning. Lektor 24 � En l�rare ska i skolv�sendet ben�mnas lektor om han eller hon har 1. avlagt minst licentiatexamen inom ett �mne som helt eller i huvudsak motsvarar ett undervisnings�mne eller som avser �mnesdidaktik eller har avlagt motsvarande utl�ndsk examen, och 2. under minst fyra �rs tj�nstg�ring som l�rare har visat pedagogisk skick- lighet. En f�rskoll�rare ska i skolv�sendet ben�mnas lektor om han eller hon har 1. avlagt minst licentiatexamen inom ett omr�de som omfattas av f�rsko- lans uppdrag eller har avlagt motsvarande utl�ndsk examen, och 2. under minst fyra �rs tj�nstg�ring som f�rskoll�rare har visat pedagogisk skicklighet. Ben�mningen lektor ska f�rbeh�llas l�rare som avses i f�rsta stycket och f�rskoll�rare som avses i andra stycket. Elevh�lsa Elevh�lsans omfattning 25 � F�r eleverna i f�rskoleklassen, grundskolan, grunds�rskolan, same- skolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasies�rskolan ska det finnas elevh�lsa. Elevh�lsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevh�lsan ska fr�mst vara f�rebyggande och h�lsofr�mjande. Elevernas utveckling mot utbildningens m�l ska st�djas. F�r medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas till- g�ng till skoll�kare, skolsk�terska, psykolog och kurator. Vidare ska det fin- nas tillg�ng till personal med s�dan kompetens att elevernas behov av speci- alpedagogiska insatser kan tillgodoses. 26 � En huvudman f�r kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare f�r f�r sina elever anordna s�dan elevh�lsa som avses i 25 �. H�lsobes�k 27 � Varje elev i grundskolan, grunds�rskolan och specialskolan ska erbju- das minst tre h�lsobes�k som innefattar allm�nna h�lsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst tv� h�lsobes�k som innefattar allm�nna h�l- </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2010:800 sokontroller. H�lsobes�ken ska vara j�mnt f�rdelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan h�lsobes�ken erbjudas unders�kning av syn och h�rsel och andra begr�nsade h�lsokontroller. Det f�rsta h�lsobes�ket f�r g�ras under utbildningen i f�rskoleklassen i st�llet f�r under utbildningen i en s�dan skolform som avses i f�rsta stycket. Varje elev i gymnasieskolan och gymnasies�rskolan ska erbjudas minst ett h�lsobes�k som innefattar en allm�n h�lsokontroll. Enkla sjukv�rdsinsatser 28 � Elever som avses i 27 � f�r vid behov anlita elevh�lsan f�r enkla sjuk- v�rdsinsatser. Studie- och yrkesv�gledning Tillg�ng 29 � Elever i alla skolformer utom f�rskolan och f�rskoleklassen ska ha tillg�ng till personal med s�dan kompetens att deras behov av v�gledning inf�r val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. �ven den som avser att p�b�rja en utbildning ska ha tillg�ng till v�gledning. Beh�righet 30 � F�r att f� anst�llas utan tidsbegr�nsning f�r studie- och yrkesv�g- ledning ska den s�kande ha en utbildning avsedd f�r s�dan verksamhet. Den som inte uppfyller kravet enligt f�rsta stycket f�r anst�llas f�r studie- och yrkesv�gledning f�r h�gst ett �r i s�nder. Registerkontroll av personal Skyldighet att l�mna registerutdrag 31 � Den som erbjuds en anst�llning inom f�rskolan, f�rskoleklassen, fri- tidshemmet, grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan och sameskolan samt inom annan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. ska till den som erbjuder anst�llningen l�mna ett utdrag ur det register som f�rs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. Utdraget ska vara h�gst ett �r gam- malt. Den som inte har l�mnat registerutdrag f�r inte anst�llas. Regeringen meddelar f�reskrifter om inneh�llet i registerutdraget. Registerutdrag som avses i f�rsta stycket ska l�mnas �ven av den som 1. erbjuds eller tilldelas arbete inom s�dan verksamhet som avses i f�rsta stycket under omst�ndigheter liknande dem som f�rekommer i ett anst�llningsf�rh�llande inom verksamheten, om det sker genom uppdrag, anst�llning hos n�gon som ing�tt avtal med den som bedriver verksamheten eller anst�llning inom annan kommunal verksamhet, 2. under utbildning till en l�rar- eller f�rskoll�rarexamen enligt h�gskolelagen (1992:1434) eller yrkesutbildning inom kommunal vuxenut- bildning tilldelas plats f�r verksamhetsf�rlagd del av utbildningen inom s�dan verksamhet som avses i f�rsta stycket, eller </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2010:800 3. genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program tilldelas plats f�r arbetspraktik eller annan programinsats inom s�dan verksamhet som avses i f�rsta stycket. Registerutdraget ska i de fall som avses i andra stycket l�mnas till den inom verksamheten som beslutar om att anlita eller ta emot n�gon p� ett s�dant s�tt som avses d�r. Den som inte har l�mnat ett s�dant registerutdrag f�r inte anlitas eller tas emot i verksamheten. Undantag fr�n skyldigheten att l�mna registerutdrag 32 � Den som inom ett �r erbjuds en f�rnyad anst�llning hos samma ar- betsgivare eller en f�rnyad m�jlighet att p� ett s�dant s�tt som avses i 31 � andra stycket delta i verksamheten f�r anst�llas, anlitas eller tas emot utan att han eller hon l�mnat ett registerutdrag. �terl�mnande av registerutdrag 33 � P� beg�ran av den som har l�mnat ett registerutdrag ska det �ter- l�mnas i original. Kompetensutveckling 34 � Huvudmannen ska se till att personalen vid f�rskole- och skolen- heterna ges m�jligheter till kompetensutveckling. Huvudmannen ska se till att f�rskoll�rare, l�rare och annan personal vid f�rskole- och skolenheterna har n�dv�ndiga insikter i de f�reskrifter som g�ller f�r skolv�sendet. Lokaler och utrustning och tillg�ng till skolbibliotek 35 � F�r utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som beh�vs f�r att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. 36 � Eleverna i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasies�rskolan ska ha tillg�ng till skolbibliotek. 3 kap. Barns och elevers utveckling mot m�len Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om till�mpningsomr�de (2 �), barnens och elevernas l�rande och personliga utveckling (3 �), information om barnets och elevens utveckling (45 ��), s�rskilt st�d (612 ��), och allm�nna best�mmelser om betyg (1321 ��). </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2010:800 Till�mpningsomr�de 2 � Om inte n�got annat anges g�ller best�mmelserna i detta kapitel samt- liga skolformer och fritidshemmet. Barnens och elevernas l�rande och personliga utveckling 3 � Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de beh�ver i sitt l�rande och sin personliga utveckling f�r att de utifr�n sina egna f�rut- s�ttningar ska kunna utvecklas s� l�ngt som m�jligt enligt utbildningens m�l. Elever som l�tt n�r de kunskapskrav som minst ska uppn�s ska ges ledning och stimulans f�r att kunna n� l�ngre i sin kunskapsutveckling. Information om barnets och elevens utveckling 4 � Eleven och elevens v�rdnadshavare och v�rdnadshavare f�r ett barn i f�rskolan ska fortl�pande informeras om elevens eller barnets utveckling. 5 � Best�mmelsen i 4 � om information g�ller inte i kommunal vuxen- utbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare. S�rskilt st�d 6 � Best�mmelserna om s�rskilt st�d i 712 �� g�ller inte i f�rskolan, kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare. 7 � S�rskilt st�d f�r ges i st�llet f�r den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det s�rskilda st�det ska ges inom den elevgrupp som eleven tillh�r om inte annat f�ljer av denna lag eller annan f�rfattning. Utredning 8 � Om det inom ramen f�r undervisningen eller genom resultatet p� ett nationellt prov, genom uppgifter fr�n l�rare, �vrig skolpersonal, en elev eller en elevs v�rdnadshavare eller p� annat s�tt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att n� de kunskapskrav som minst ska uppn�s, ska detta anm�las till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av s�rskilt st�d skyndsamt utreds. Behovet av s�rskilt st�d ska �ven utredas om eleven uppvisar andra sv�righeter i sin skolsituation. Samr�d ska ske med elevh�lsan, om det inte �r uppenbart obeh�vligt. Om en utredning visar att en elev �r i behov av s�rskilt st�d, ska han eller hon ges s�dant st�d. �tg�rdsprogram 9 � Ett �tg�rdsprogram ska utarbetas f�r en elev som ska ges s�rskilt st�d. Av programmet ska det framg� vilka behoven �r, hur de ska tillgodoses och </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2010:800 hur �tg�rderna ska f�ljas upp och utv�rderas. Eleven och elevens v�rdnads- havare ska ges m�jlighet att delta n�r ett �tg�rdsprogram utarbetas. �tg�rdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet inneb�r att s�rskilt st�d ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 � eller i form av anpassad studieg�ng enligt 12 � f�r rektorn inte �verl�ta sin beslutander�tt till n�gon annan. Om en utredning enligt 8 � visar att eleven inte beh�ver s�rskilt st�d, ska rektorn eller den som rektorn har �verl�tit beslutander�tten till i st�llet besluta att ett �tg�rdsprogram inte ska utarbetas. Utformningen av det s�rskilda st�det i vissa skolformer 10 � F�r en elev i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan och same- skolan ska det s�rskilda st�det ges p� det s�tt och i den omfattning som be- h�vs f�r att eleven ska ha m�jlighet att n� de kunskapskrav som minst ska uppn�s. S�rskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning 11 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r ett beslut enligt 9 � f�r en elev i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan eller sameskolan inneb�ra att s�rskilt st�d ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (s�rskild un- dervisningsgrupp) �n den som eleven normalt h�r till. Anpassad studieg�ng 12 � Om det s�rskilda st�det f�r en elev i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och f�ruts�ttningar, f�r ett beslut enligt 7 � inneb�ra avvikelser fr�n den timplan samt de �mnen och m�l som annars g�ller f�r utbildningen (an- passad studieg�ng). Rektorn ansvarar f�r att en elev med anpassad studieg�ng f�r en ut- bildning som s� l�ngt det �r m�jligt �r likv�rdig med �vrig utbildning i den aktuella skolformen. Allm�nna best�mmelser om betyg Skolformer d�r betyg ges 13 � I grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, gymnasieskolan, gymnasies�rskolan, kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare ska betyg s�ttas i den utstr�ck- ning och form som f�ljer av denna lag eller annan f�rfattning. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om undantag fr�n f�rsta stycket f�r frist�ende skolor med s�r- skild pedagogisk inriktning. </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2010:800 Rektorns ansvar 14 � Rektorn ska se till att betyg s�tts i enlighet med denna lag och andra f�rfattningar. Information om grunderna f�r betygss�ttningen 15 � Eleverna ska informeras om de grunder som till�mpas vid betygs- s�ttningen. Beslut om betyg 16 � Betyg ska beslutas av den eller de l�rare som ansvarar f�r under- visningen vid den tidpunkt d� betyg ska s�ttas. Om ett betyg �r beroende av tv� eller flera l�rares bed�mning och dessa inte kan enas, ska betyget beslu- tas av rektorn. Information om sk�len f�r betyget 17 � Den som har beslutat betyget ska p� beg�ran upplysa eleven och elevens v�rdnadshavare om sk�len f�r betyget. Utf�rdande av betyg 18 � Betyg ska utf�rdas skriftligt. R�ttelse av skrivfel och liknande f�rbiseende 19 � Ett betyg som inneh�ller en uppenbar oriktighet till f�ljd av ett skriv- fel eller liknande f�rbiseende f�r r�ttas av rektorn. Innan r�ttelse g�rs ska rektorn ge eleven och elevens v�rdnadshavare tillf�lle att yttra sig, om det inte �r obeh�vligt. Vid r�ttelse ska ett nytt skriftligt betyg utf�rdas och den oriktiga betygshandlingen om m�jligt f�rst�ras. �ndring av uppenbart oriktiga betyg 20 � Finner den eller de som har fattat ett beslut om betyg att beslutet �r uppenbart oriktigt p� grund av nya omst�ndigheter eller av n�gon annan anledning, ska denne eller dessa �ndra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt. En s�dan �ndring f�r inte inneb�ra att betyget s�nks. �ndring enligt f�rsta stycket ska g�ras av rektorn om 1. den som har fattat det ursprungliga beslutet inte l�ngre �r anst�lld av huvudmannen eller �r f�rhindrad p� grund av n�got annat liknande sk�l, 2. det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och n�gon eller n�gra av dem inte l�ngre �r anst�llda av huvudmannen eller �r f�rhindrade p� grund av n�got annat liknande sk�l, eller 3. det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och dessa inte kan enas. </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2010:800 Pr�vning f�r betyg 21 � F�r den som vill genomg� pr�vning f�r betyg finns s�rskilda best�m- melser i denna lag. Regeringen f�r trots best�mmelser i denna lag om avgiftsfrihet meddela f�reskrifter om skyldighet f�r den som vill genomg� pr�vning f�r betyg att betala en avgift som tillfaller huvudmannen. 4 kap. Kvalitet och inflytande Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om systematiskt kvalitetsarbete (28 ��), och inflytande och samr�d (917 ��). Systematiskt kvalitetsarbete Nationell niv� 2 � I 26 kap. finns best�mmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppf�ljning av skolv�sendet och andra utbildningar. Huvudmannaniv� 3 � Varje huvudman inom skolv�sendet ska p� huvudmannaniv� systema- tiskt och kontinuerligt planera, f�lja upp och utveckla utbildningen. Enhetsniv� 4 � S�dan planering, uppf�ljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 � ska genomf�ras �ven p� f�rskole- och skolenhetsniv�. Kvalitetsarbetet p� enhetsniv� ska genomf�ras under medverkan av l�rare, f�rskoll�rare, �vrig personal och elever. Barn i f�rskolan, deras v�rdnadsha- vare och elevernas v�rdnadshavare ska ges m�jlighet att delta i arbetet. Rektorn och f�rskolechefen ansvarar f�r att kvalitetsarbete vid enheten genomf�rs enligt f�rsta och andra styckena. Inriktningen p� det systematiska kvalitetsarbetet 5 � Inriktningen p� det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 �� ska vara att de m�l som finns f�r utbildningen i denna lag och i andra f�reskrifter (nationella m�l) uppfylls. Dokumentation 6 � Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 �� ska dokumenteras. </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 2010:800 �tg�rder 7 � Om det vid uppf�ljning, genom klagom�l eller p� annat s�tt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att n�dv�ndiga �tg�rder vidtas. Rutiner f�r klagom�l 8 � Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner f�r att ta emot och utreda klago- m�l mot utbildningen. Information om rutinerna ska l�mnas p� l�mpligt s�tt. Inflytande och samr�d Allm�nt om barnens och elevernas inflytande 9 � Barn och elever ska ges inflytande �ver utbildningen. De ska fort- l�pande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbild- ningen och h�llas informerade i fr�gor som r�r dem. Informationen och formerna f�r barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras �lder och mognad. Eleverna ska alltid ha m�jlighet att ta initiativ till fr�gor som ska behandlas inom ramen f�r deras inflytande �ver utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytan- defr�gor ska �ven i �vrigt st�djas och underl�ttas. I 6 kap. 17 och 18 �� arbetsmilj�lagen (1977:1160) finns best�mmelser om elevskyddsombud. Elevernas arbete med fr�gor av gemensamt intresse 10 � Elevf�retr�dare och �vriga elever ska ges tillf�lle att under skoltid behandla fr�gor av gemensamt intresse. Ledighet och kompensation f�r elevf�retr�dare 11 � Av 6 kap. 18 � arbetsmilj�lagen (1977:1160) f�ljer att en elev som har utsetts till elevskyddsombud ska f� den ledighet fr�n skolarbetet som beh�vs f�r uppdraget. Detsamma ska g�lla en elev som har utsetts till elevr�dsrepresentant eller som har annat uppdrag att f�retr�da andra elever i fr�gor om utbildningen. Elevskyddsombud, elevr�dsrepresentant och andra elevf�retr�dare ska erbjudas kompensation f�r den undervisning som de g�r miste om p� grund av uppdraget. Allm�nt om v�rdnadshavares inflytande �ver utbildningen i vissa skolformer och i fritidshemmet 12 � V�rdnadshavare f�r barn i f�rskolan och f�r elever i f�rskoleklassen, grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas m�jlighet till inflytande �ver utbildningen. </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 2010:800 Forum f�r samr�d 13 � Vid varje f�rskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum f�r samr�d med barnen, eleverna och de v�rdnadshavare som avses i 12 �. D�r ska s�dana fr�gor behandlas som �r viktiga f�r enhetens verksamhet och som kan ha betydelse f�r barnen, eleverna och v�rdnadshavarna. Inom ramen f�r ett eller flera s�dana forum som avses i f�rsta stycket ska barnen, eleverna och v�rdnadshavarna informeras om f�rslag till beslut i s�dana fr�gor som ska behandlas d�r och ges tillf�lle att komma med syn- punkter innan beslut fattas. Rektorn och f�rskolechefen ansvarar f�r att det finns forum f�r samr�d enligt f�rsta stycket och f�r att informations- och samr�dsskyldigheten enligt andra stycket fullg�rs. Planering och information 14 � Den n�rmare utformningen av inflytandet ska anges i samband med den planering av verksamheten som f�reskrivs i 4 �. Barnen, eleverna och v�rdnadshavarna ska informeras om vad som g�ller i fr�ga om inflytande och samr�d. De ska ocks� informeras om huvuddragen i de best�mmelser som g�ller f�r utbildningen. Rektorn eller f�rskolechefen ansvarar f�r att s�dan information l�mnas. Lokala styrelser 15 � En kommun eller ett landsting f�r inr�tta lokala styrelser inom den del av skolv�sendet som kommunen eller landstinget �r huvudman f�r enligt best�mmelserna om sj�lvf�rvaltningsorgan i 7 kap. 1822 �� kommunal- lagen (1991:900) om inte annat f�ljer av denna lag. 16 � I en lokal styrelse f�r en f�rskoleenhet eller en skolenhet med grund- skola eller grunds�rskola ska f�retr�dare f�r barnens eller elevernas v�rd- nadshavare och f�retr�dare f�r de anst�llda ing� som ledam�ter. I en lokal styrelse f�r en skolenhet med gymnasieskola, gymnasies�rskola, kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna eller utbildning i svenska f�r invandrare ska f�retr�dare f�r eleverna och f�retr�dare f�r de anst�llda ing� som ledam�ter. F�retr�darna f�r eleverna eller v�rdnadshavarna f�r inte vara fler �n �vriga ledam�ter. 17 � Rektorn eller f�rskolechefen f�r uppdra �t den lokala styrelsen att besluta i fr�gor som rektorn eller f�rskolechefen enligt 2 kap. 10 � f�r upp- dra �t en anst�lld eller en uppdragstagare att besluta i. Rektorn eller f�rskole- chefen f�r dock inte uppdra �t den lokala styrelsen att besluta i fr�gor som r�r enskilda barn eller elever. </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 2010:800 5 kap. Trygghet och studiero Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om till�mpningsomr�de (2 �), arbetsmilj� (3 och 4 ��), ordningsregler (5 �), disciplin�ra och andra s�rskilda �tg�rder (623 ��), och dokumentation (24 �). Till�mpningsomr�de 2 � Om inte annat anges i respektive paragraf g�ller best�mmelserna i detta kapitel alla skolformer utom f�rskolan. Best�mmelserna i 16 och 2224 �� g�ller ocks� f�r fritidshemmet. Arbetsmilj� 3 � Utbildningen ska utformas p� ett s�dant s�tt att alla elever tillf�rs�kras en skolmilj� som pr�glas av trygghet och studiero. 4 � I arbetsmilj�lagen (1977:1160) finns best�mmelser om kraven p� en god arbetsmilj�. I vissa fr�gor som r�r arbetsmilj�n finns best�mmelser �ven i denna lag. Ordningsregler 5 � Ordningsregler ska finnas f�r varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och f�ljas upp p� varje skolenhet. Rektorn beslutar om ordningsregler. Denna paragraf g�ller inte f�r kommunal vuxenutbildning, s�rskild ut- bildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare. Disciplin�ra och andra s�rskilda �tg�rder Allm�nna befogenheter f�r rektor och l�rare 6 � Rektorn eller en l�rare f�r vidta de omedelbara och tillf�lliga �tg�rder som �r befogade f�r att tillf�rs�kra eleverna trygghet och studiero eller f�r att komma till r�tta med en elevs ordningsst�rande upptr�dande. Enligt de f�ruts�ttningar som f�ljer av 723 �� f�r det beslutas om ut- visning, kvarsittning, tillf�llig omplacering, tillf�llig placering vid en annan skolenhet, avst�ngning och omh�ndertagande av f�rem�l. En �tg�rd enligt f�rsta eller andra stycket f�r vidtas endast om den st�r i rimlig proportion till sitt syfte och �vriga omst�ndigheter. </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 SFS 2010:800 Utvisning ur undervisningslokalen 7 � I grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasie- skolan och gymnasies�rskolan f�r en l�rare visa ut en elev fr�n under- visningslokalen f�r h�gst �terstoden av ett undervisningspass, om 1. eleven st�r undervisningen eller p� annat s�tt upptr�der ol�mpligt, och 2. eleven inte har �ndrat sitt uppf�rande efter uppmaning fr�n l�raren. Kvarsittning 8 � Under samma f�ruts�ttningar som i 7 � f�r en l�rare eller rektor i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasies�rskolan besluta att en elev ska stanna kvar i skolan under uppsikt h�gst en timme efter att skoldagens undervisning har avslutats eller infinna sig i skolan h�gst en timme innan undervisningen b�rjar. Utredning 9 � Om en elev i f�rskoleklassen, grundskolan, grunds�rskolan, special- skolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasies�rskolan vid upprepade tillf�llen st�rt ordningen eller upptr�tt ol�mpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare f�rseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Sam- r�d ska ske med elevens v�rdnadshavare. Om f�ruts�ttningarna f�r en utredning om s�rskilt st�d enligt 3 kap. 8 � �r uppfyllda ska �ven en s�dan utredning inledas. 10 � Med utg�ngspunkt i vad som har framkommit vid en utredning enligt 9 � f�rsta stycket ska rektorn se till att �tg�rder genomf�rs f�r att f� eleven att �ndra sitt beteende. Skriftlig varning 11 � Efter en utredning enligt 9 � f�rsta stycket f�r rektorn besluta att till- dela eleven en skriftlig varning. En s�dan varning ska inneh�lla information om vilka �tg�rder som kan komma att vidtas om eleven inte �ndrar sitt bete- ende. Elevens v�rdnadshavare ska informeras om rektorns beslut. Tillf�llig omplacering 12 � I f�rskoleklassen, grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, same- skolan, gymnasieskolan och gymnasies�rskolan f�r rektorn besluta att en elev ska f�lja undervisningen i en annan undervisningsgrupp �n den eleven annars h�r till eller undervisas p� annan plats inom samma skolenhet om �tg�rderna som gjorts efter en s�dan utredning som avses i 9 � f�rsta stycket inte varit tillr�ckliga eller om det annars �r n�dv�ndigt f�r att tillf�rs�kra de andra eleverna trygghet och studiero. Elevens v�rdnadshavare ska informeras om rektorns beslut. </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 SFS 2010:800 Endast om det finns synnerliga sk�l f�r en �tg�rd som rektorn vidtagit med st�d av f�rsta stycket g�lla under l�ngre tid �n tv� veckor. �tg�rden f�r dock inte g�lla f�r en l�ngre tid �n fyra veckor. Tillf�llig placering vid en annan skolenhet 13 � Om �tg�rder enligt 12 � inte �r tillr�ckligt ingripande eller p� grund av andra omst�ndigheter inte �r m�jliga att genomf�ra, f�r rektorn besluta att en elev tillf�lligt ska f�lja undervisningen vid en annan skolenhet. Beslutet om en s�dan tillf�llig placering fattas gemensamt med rektorn vid den mottagande skolenheten. Elevens v�rdnadshavare ska informeras om beslutet innan placeringen genomf�rs. Endast om det finns synnerliga sk�l f�r en �tg�rd som rektorn vidtagit med st�d av f�rsta stycket g�lla under l�ngre tid �n tv� veckor. �tg�rden f�r dock inte g�lla f�r en l�ngre tid �n fyra veckor. Avst�ngning i vissa obligatoriska skolformer 14 � I grundskolan, specialskolan och sameskolan f�r rektorn besluta att st�nga av en elev helt eller delvis om 1. det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till �vriga elevers trygghet och studiero, 2. syftet med �tg�rder enligt 7, 8 och 11 �� inte uppn�tts eller det finns andra s�rskilda sk�l med h�nsyn till elevens beteende, och 3. eleven erbjuds kompensation f�r den undervisning som han eller hon g�r miste om p� grund av avst�ngningen. Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut enligt f�rsta stycket. Ett beslut om avst�ngning g�ller omedelbart om inte annat beslutas. Avst�ngningstid i vissa obligatoriska skolformer 15 � Ett beslut enligt 14 � f�r inneb�ra avst�ngning endast under den tid som beh�vs f�r en skyndsam utredning av vilka andra �tg�rder som kan beh�vas. En elev f�r inte st�ngas av f�r en l�ngre tidsperiod �n en vecka och inte heller vid fler tillf�llen �n tv� g�nger per kalenderhalv�r. Inh�mtande av yttrande och information till ber�rda 16 � Innan rektorn beslutar om avst�ngning enligt 14 � ska eleven och elevens v�rdnadshavare beredas tillf�lle att yttra sig. Rektorn ska informera huvudmannen n�r han eller hon har fattat ett beslut om avst�ngning. Om eleven �r under 18 �r ska �ven socialn�mnden informe- ras om beslutet. </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 21 SFS 2010:800 Avst�ngning i de frivilliga skolformerna 17 � I gymnasieskolan, gymnasies�rskolan, kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare f�r huvudmannen besluta att helt eller delvis st�nga av en elev om 1. eleven med otill�tna hj�lpmedel eller p� annat s�tt f�rs�ker vilseleda vid bed�mningen av elevens m�luppfyllelse och kunskaper, 2. eleven st�r eller hindrar utbildningens bedrivande, 3. eleven uts�tter n�gon annan elev eller av utbildningen ber�rd person f�r kr�nkande behandling, eller 4. elevens uppf�rande p� annat s�tt inverkar negativt p� �vriga elevers trygghet och studiero. Huvudmannen f�r besluta att ett beslut om avst�ngning ska g�lla omedel- bart. Om det kan antas att n�gon av f�ruts�ttningarna f�r avst�ngning enligt f�rsta stycket 24 �r uppfyllda och beslutet �r n�dv�ndigt med h�nsyn till elevernas trygghet och studiero, f�r rektorn besluta om omedelbar av- st�ngning. Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut enligt tredje stycket. Avst�ngningstid i de frivilliga skolformerna 18 � Beslut enligt 17 � f�r inte avse avst�ngning under l�ngre tid �n tv� veckor under ett kalenderhalv�r, om inte annat f�ljer av andra stycket. Avst�ngningen f�r f�rl�ngas om syftet med en kortare avst�ngningstid inte har uppn�tts eller om det av n�gon annan anledning bed�ms som n�d- v�ndigt med h�nsyn till elevens upptr�dande. Ett beslut om avst�ngning enligt 17 � f�r dock inte avse l�ngre tid �n �terstoden av p�g�ende kalender- halv�r och tre ytterligare kalenderhalv�r. Rektorns beslut om omedelbar avst�ngning enligt 17 � tredje stycket g�l- ler till dess huvudmannen har pr�vat saken och f�r inte avse l�ngre tid �n en vecka. Om huvudmannens beslut inte kan avvaktas med h�nsyn till andra personers s�kerhet, f�r beslutet f�rl�ngas med ytterligare en vecka. Avst�ngning fr�n viss utbildning med praktiska inslag 19 � Huvudmannen f�r besluta att helt eller delvis st�nga av en elev fr�n en viss utbildning i gymnasieskolan, gymnasies�rskolan, kommunal vuxen- utbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare, om 1. det i utbildningen ing�r praktik eller delar av utbildningen �r arbets- platsf�rlagd, och 2. det �r uppenbart ol�mpligt att eleven deltar i den praktiska tj�nst- g�ringen. Huvudmannen f�r besluta att ett beslut om avst�ngning ska g�lla omedel- bart. Om det kan antas att f�ruts�ttningarna f�r avst�ngning enligt f�rsta stycket �r uppfyllda och det �r n�dv�ndigt p� grund av br�dskande omst�n- digheter, f�r rektorn besluta om omedelbar avst�ngning. </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 22 SFS 2010:800 Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut enligt tredje stycket. Avst�ngningstid fr�n viss utbildning med praktiska inslag 20 � Ett beslut om avst�ngning enligt 19 � ska avse viss tid eller g�lla utan tidsbegr�nsning. Rektorns beslut om omedelbar avst�ngning enligt 19 � tredje stycket g�l- ler till dess att huvudmannen har pr�vat saken och f�r inte avse l�ngre tid �n en vecka. Om huvudmannens beslut inte kan avvaktas med h�nsyn till andra personers s�kerhet, f�r beslutet om omedelbar avst�ngning f�rl�ngas med ytterligare en vecka. Inh�mtande av yttrande 21 � Innan huvudmannen eller rektorn beslutar om avst�ngning enligt 17 eller 19 � ska eleven och elevens v�rdnadshavare beredas tillf�lle att yttra sig. Innan huvudmannen fattar beslut ska, om eleven �r under 18 �r, samr�d �ven ske med socialn�mnden. Rektorn ska informera huvudmannen n�r han eller hon har fattat ett s�dant beslut som avses i 17 � tredje stycket och 19 � tredje stycket. Om eleven �r under 18 �r ska �ven socialn�mnden informeras om beslutet. Omh�ndertagande av f�rem�l 22 � Rektorn eller en l�rare f�r fr�n en elev omh�nderta f�rem�l som anv�nds p� ett s�tt som �r st�rande f�r utbildningen eller som kan utg�ra en fara f�r s�kerheten i denna. Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut enligt f�rsta stycket. Denna paragraf g�ller inte f�r kommunal vuxenutbildning, s�rskild ut- bildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare. 23 � Ett f�rem�l som har omh�ndertagits enligt 22 � ska �terl�mnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen �r slut f�r eleven. Om eleven vid upprepade tillf�llen tagit med sig f�rem�l som omfattas av 22 � eller om det med h�nsyn till f�rem�lets beskaffenhet finns s�rskild anledning att inte �terl�mna det, beh�ver dock inte f�rem�let l�mnas tillbaka f�rr�n elevens v�rdnadshavare har informerats om omh�ndertagandet. Ett omh�nder- tagande f�r inte best� l�ngre �n till och med fj�rde dagen efter verkst�llandet av omh�ndertagandet. Om ett f�rem�l som har omh�ndertagits enligt 22 � kan antas bli f�rverkat enligt 36 kap. 3 � brottsbalken, 6 � narkotikastrafflagen (1968:64), 5 � lagen (1988:254) om f�rbud betr�ffande knivar och andra farliga f�rem�l, 5 � lagen (1991:1969) om f�rbud mot vissa dopningsmedel, 9 kap. 5 � vapenla- gen (1996:67) eller 5 � lagen (1999:42) om f�rbud mot vissa h�lsofarliga varor, ska rektorn eller den som rektorn har best�mt skyndsamt anm�la omh�ndertagandet till polismyndigheten. Omh�ndertagandet f�r i dessa fall best� tills fr�gan om f�rem�let ska tas i beslag har pr�vats. </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 SFS 2010:800 Dokumentation 24 � Om en �tg�rd vidtagits enligt 7, 8, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22 eller 23 �, ska den dokumenteras skriftligt av den som genomf�rt �t- g�rden. Om �tg�rden r�r omh�ndertagande av f�rem�l enligt 22 �, g�ller denna skyldighet endast om f�rem�let inte �terl�mnats efter lektionens slut. 6 kap. �tg�rder mot kr�nkande behandling �ndam�l och till�mpningsomr�de 1 � Detta kapitel har till �ndam�l att motverka kr�nkande behandling av barn och elever. Best�mmelserna till�mpas p� utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering 2 � Best�mmelser om f�rbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Definitioner 3 � I detta kapitel avses med elev: ut�ver vad som anges i 1 kap. 3 � den som s�ker annan utbildning �n f�rskola enligt denna lag, barn: den som deltar i eller s�ker plats i f�rskolan eller annan peda- gogisk verksamhet enligt 25 kap., personal: anst�llda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och kr�nkande behandling: ett upptr�dande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kr�nker ett barns eller en elevs v�rdighet. Tvingande best�mmelser 4 � Avtalsvillkor som inskr�nker r�ttigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel �r utan verkan. Ansvar f�r personalen 5 � Huvudmannen ansvarar f�r att personalen fullg�r de skyldigheter som anges i detta kapitel, n�r den handlar i tj�nsten eller inom ramen f�r uppdra- get. </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 24 SFS 2010:800 Aktiva �tg�rder M�linriktat arbete 6 � Huvudmannen ska se till att det inom ramen f�r varje s�rskild verk- samhet bedrivs ett m�linriktat arbete f�r att motverka kr�nkande behandling av barn och elever. N�rmare f�reskrifter om detta finns i 7 och 8 ��. Skyldighet att f�rebygga och f�rhindra kr�nkande behandling 7 � Huvudmannen ska se till att det genomf�rs �tg�rder f�r att f�rebygga och f�rhindra att barn och elever uts�tts f�r kr�nkande behandling. Plan mot kr�nkande behandling 8 � Huvudmannen ska se till att det varje �r uppr�ttas en plan med en �ver- sikt �ver de �tg�rder som beh�vs f�r att f�rebygga och f�rhindra kr�nkande behandling av barn och elever. Planen ska inneh�lla en redog�relse f�r vilka av dessa �tg�rder som avses att p�b�rjas eller genomf�ras under det kom- mande �ret. En redog�relse f�r hur de planerade �tg�rderna har genomf�rts ska tas in i efterf�ljande �rs plan. F�rbud mot kr�nkande behandling 9 � Huvudmannen eller personalen f�r inte uts�tta ett barn eller en elev f�r kr�nkande behandling. Skyldighet att anm�la, utreda och vidta �tg�rder mot kr�nkande behandling 10 � En l�rare, f�rskoll�rare eller annan personal som f�r k�nnedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt f�r kr�nkande behandling i samband med verksamheten �r skyldig att anm�la detta till f�rskolechefen eller rektorn. En f�rskolechef eller rektor som f�r k�nnedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt f�r kr�nkande behandling i samband med verksamheten �r skyldig att anm�la detta till huvudmannen. Huvud- mannen �r skyldig att skyndsamt utreda omst�ndigheterna kring de uppgivna kr�nkningarna och i f�rekommande fall vidta de �tg�rder som sk�ligen kan kr�vas f�r att f�rhindra kr�nkande behandling i framtiden. F�rsta stycket f�rsta och andra meningarna ska till�mpas p� motsvarande s�tt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt f�r trakasserier eller sexuella trakasserier p� s�tt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). F�r verksamhet som avses i 25 kap. och f�r fritidshem som inte �r in- tegrerade med en skolenhet eller f�rskoleenhet g�ller f�rsta och andra styck- ena f�r den personal som huvudmannen utser. F�rbud mot repressalier 11 � Huvudmannen eller personalen f�r inte uts�tta ett barn eller en elev f�r repressalier p� grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 25 SFS 2010:800 enligt detta kapitel eller anm�lt eller p�talat att n�gon handlat i strid med be- st�mmelserna i kapitlet. Skadest�nd 12 � Om huvudmannen eller personalen �sidos�tter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 � ska huvudmannen dels betala skadest�nd till barnet eller eleven f�r den kr�nkning som detta inneb�r, dels ers�tta annan skada som har orsakats av �sidos�ttandet. Skadest�nd f�r kr�nkning i andra fall �n vid repressalier l�mnas dock inte, om kr�nkningen �r ringa. Om det finns s�rskilda sk�l, kan skadest�ndet f�r kr�nkning s�ttas ned el- ler helt falla bort. R�tteg�ngen 13 � M�l om skadest�nd enligt detta kapitel ska handl�ggas enligt best�m- melserna i r�tteg�ngsbalken om r�tteg�ngen i tvistem�l n�r f�rlikning om sa- ken �r till�ten. I s�dana m�l kan det dock f�rordnas att vardera parten ska b�ra sin r�tte- g�ngskostnad, om den part som har f�rlorat m�let hade sk�lig anledning att f� tvisten pr�vad. Bevisb�rda 14 � Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt f�r kr�nkande behandling enligt 9 � eller repressalier enligt 11 �, visar omst�ndigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt f�r s�dan behandling, �r det huvudmannen f�r verksamheten som ska visa att kr�nkande behand- ling eller repressalier inte har f�rekommit. R�tt att f�ra talan 15 � I en tvist om skadest�nd enligt detta kapitel f�r Statens skolinspektion som part f�ra talan f�r ett barn eller en elev som medger det. N�r Skolin- spektionen f�r s�dan talan f�r myndigheten i samma r�tteg�ng ocks� f�ra an- nan talan f�r barnet eller eleven om han eller hon medger det. F�r barn under 16 �r kr�vs v�rdnadshavares medgivande. Best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om part ska g�lla �ven den f�r vilken Skolinspektionen f�r talan enligt detta kapitel n�r det g�ller j�vsf�rh�llande, p�g�ende r�tteg�ng, personlig inst�llelse samt f�rh�r under sannings- f�rs�kran och andra fr�gor som r�r bevisningen. N�r ett barn eller en elev f�r talan enligt detta kapitel f�r Skolinspektionen inte v�cka talan f�r barnet eller eleven om samma sak. 16 � R�ttens avg�rande i ett m�l d�r Statens skolinspektion f�r talan f�r ett barn eller en elev f�r �verklagas av barnet eller eleven, om det f�r �verklagas av myndigheten. </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 26 SFS 2010:800 N�r r�ttens avg�rande i ett m�l som avses i f�rsta stycket har vunnit laga kraft, f�r saken inte pr�vas p� nytt p� talan av vare sig barnet eller eleven el- ler Skolinspektionen. 7 kap. Skolplikt och r�tt till utbildning Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om vilka som omfattas av skolplikt (2 �), r�tten till utbildning (3 �), hur skolplikten fullg�rs (49 ��), n�r skolplikten intr�der (10 �), tidigare skolstart (11 �), n�r skolplikten upph�r och r�tten att d�refter slutf�ra skolg�ngen (12 16 ��), deltagande i utbildning (1719 ��), och ansvar f�r att skolplikten fullg�rs (2023 ��). Vilka som omfattas av skolplikt 2 � Barn som �r bosatta i Sverige har skolplikt enligt f�reskrifterna i detta kapitel. Skolplikt g�ller dock inte barn som varaktigt vistas utomlands eller vars f�rh�llanden �r s�dana att det uppenbarligen inte kan beg�ras att barnet ska g� i skola. Skolplikt g�ller inte heller barn som avses i 29 kap. 2 � andra stycket. Dessa barn har dock samma r�tt till utbildning som skolpliktiga barn. R�tten till utbildning 3 � I 2 kap. 21 � regeringsformen f�reskrivs att alla barn som omfattas av den allm�nna skolplikten har r�tt att kostnadsfritt erh�lla grundl�ggande utbildning i allm�n skola. Av 2 � tredje stycket samt 11 och 15 �� f�ljer �ven en viss r�tt till ut- bildning ut�ver skolplikten. Hur skolplikten fullg�rs Grundskolan 4 � Skolplikt ska fullg�ras i grundskolan om inte f�rh�llandena �r s�dana som avses i 5 eller 6 � eller skolplikten fullg�rs i sameskolan enligt 7 � eller p� annat s�tt enligt best�mmelserna i 24 kap. Grunds�rskolan 5 � Barn som bed�ms inte kunna n� upp till grundskolans kunskapskrav d�rf�r att de har en utvecklingsst�rning, ska tas emot i grunds�rskolan. Fr�gan om mottagande i grunds�rskolan pr�vas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i grunds�rskolan ska f�reg�s av en utredning som </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 27 SFS 2010:800 omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bed�mning. Samr�d med barnets v�rdnadshavare ska ske n�r utredningen genomf�rs. Om barnets v�rdnadshavare inte l�mnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grunds�rskolan, ska barnet fullg�ra sin skolplikt enligt vad som g�ller i �vrigt enligt denna lag. Ett barn f�r dock tas emot i grunds�rskolan utan sin v�rdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga sk�l med h�nsyn till barnets b�sta. Specialskolan 6 � Barn som p� grund av sin funktionsneds�ttning eller andra s�rskilda sk�l inte kan g� i grundskolan eller grunds�rskolan ska tas emot i special- skolan om de 1. �r d�vblinda eller annars �r synskadade och har ytterligare funktions- neds�ttning, 2. i annat fall �n som avses i 1 �r d�va eller h�rselskadade, eller 3. har en grav spr�kst�rning. Fr�gan om mottagande i specialskolan pr�vas av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Ett beslut om mottagande i specialskolan ska f�reg�s av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bed�mning. Samr�d med barnets v�rdnadshavare ska ske n�r utredningen genomf�rs. Sameskolan 7 � Barn till samer f�r fullg�ra sin skolplikt i sameskolan i st�llet f�r i �rs- kurs 16 i grundskolan. �ven andra barn f�r fullg�ra den delen av sin skol- plikt i sameskolan, om det finns s�rskilda sk�l. Fr�gan om ett barn ska f� fullg�ra sin skolplikt i sameskolan pr�vas av Sameskolstyrelsen. Mottagande p� f�rs�k 8 � Den som �r elev i grundskolan, grunds�rskolan eller specialskolan kan p� f�rs�k under h�gst sex m�nader tas emot som elev i en annan av dessa skolformer, om de huvudm�n som ber�rs �r �verens om detta och elevens v�rdnadshavare medger det. Integrerade elever 9 � En elev i grundskolan kan f� sin utbildning inom grunds�rskolan (inte- grerad elev), om de huvudm�n som ber�rs �r �verens om detta och elevens v�rdnadshavare medger det. En elev i grunds�rskolan kan under samma f�r- uts�ttningar f� sin utbildning inom grundskolan eller sameskolan. F�r en elev som p� detta s�tt f�r sin utbildning inom en annan skolform g�ller de best�mmelser som avser den ursprungliga skolformen. Rektorn f�r den skolenhet d�r eleven f�r sin undervisning f�r dock besluta om de undan- tag fr�n dessa best�mmelser som kr�vs med h�nsyn till undervisningens uppl�ggning. </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 28 SFS 2010:800 N�r skolplikten intr�der 10 � Skolplikten intr�der h�stterminen det kalender�r d� barnet fyller sju �r. Om det finns s�rskilda sk�l f�r barnet b�rja fullg�ra sin skolplikt f�rst h�stterminen det kalender�r d� barnet fyller �tta �r. Fr�gan om uppskjuten skolplikt pr�vas av hemkommunen efter beg�ran av barnets v�rdnadshavare. Tidigare skolstart 11 � Om ett barns v�rdnadshavare beg�r det hos hemkommunen, ska bar- net redan h�stterminen det kalender�r d� barnet fyller sex �r j�mst�llas med skolpliktiga barn i fr�ga om r�tten att b�rja skolan. N�r skolplikten upph�r och r�tten att d�refter slutf�ra skolg�ngen Skolpliktens upph�rande 12 � Om inte annat f�ljer av 13 eller 14 � upph�r skolplikten vid utg�ngen av v�rterminen det nionde �ret eller, om eleven g�r i specialskolan, det tionde �ret efter det att eleven b�rjat fullg�ra skolplikten. Senare upph�rande 13 � F�r den elev som inte g�tt ut h�gsta �rskursen n�r skolplikten annars skulle ha upph�rt enligt 12 �, upph�r skolplikten i st�llet ett �r senare, dock senast n�r eleven fyller 18 �r. Fr�gan om skolpliktens f�rl�ngning enligt f�rsta stycket pr�vas av hem- kommunen. F�r en elev som g�r i specialskolan pr�vas dock fr�gan av Spe- cialpedagogiska skolmyndigheten. Tidigare upph�rande 14 � Om eleven f�re den tidpunkt som framg�r av 12 eller 13 � uppn�r de kunskapskrav som minst ska uppn�s f�r den skolform d�r eleven fullg�r sin skolplikt, upph�r skolplikten. Fr�gan om skolpliktens upph�rande enligt f�rsta stycket pr�vas av hem- kommunen. F�r en elev som g�r i specialskolan pr�vas fr�gan av Specialpe- dagogiska skolmyndigheten. R�tt att slutf�ra skolg�ngen 15 � En elev i grundskolan, grunds�rskolan eller specialskolan har r�tt att slutf�ra den h�gsta �rskursen, �ven om skolplikten upph�r dessf�rinnan. En elev i grundskolan, grunds�rskolan eller specialskolan har ocks� r�tt att efter skolpliktens upph�rande slutf�ra utbildningen under ytterligare tv� �r, om eleven inte har n�tt upp till de kunskapskrav som minst ska uppn�s f�r respektive skolform. En elev i grunds�rskolan har under denna tid r�tt till minst 800 timmars undervisning ut�ver den i 11 kap. 7 � f�rsta stycket ga- </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 29 SFS 2010:800 ranterade undervisningstiden, om eleven inte dessf�rinnan uppn�tt kun- skapskraven. En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 � f�rsta stycket 1 och som p� grund av sina funktionsneds�ttningar inte kan f� tillfredsst�llande f�rh�llanden i gymnasies�rskolan eller gymnasieskolan, f�r efter det att skol- plikten har upph�rt och i m�n av plats genomg� ytterligare utbildning i spe- cialskolan till och med v�rterminen det kalender�r eleven fyller 21 �r, om eleven inte bed�ms ha f�rm�ga att fullf�lja utbildningen enligt andra stycket. 16 � Fr�gan om r�tt att slutf�ra skolg�ngen enligt 15 � pr�vas av hem- kommunen. F�r en elev som g�r i specialskolan pr�vas dock fr�gan av Spe- cialpedagogiska skolmyndigheten. Deltagande i utbildning N�rvaro 17 � En elev i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan och sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas f�r att ge den avsedda utbild- ningen, om eleven inte har giltigt sk�l att utebli. Den obligatoriska verksamheten f�r omfatta h�gst 190 dagar per l�s�r och �tta timmar eller, i de tv� l�gsta �rskurserna, sex timmar per dag. S�dan verksamhet f�r inte f�rl�ggas till l�rdagar, s�ndagar eller andra helgdagar. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om avvikelser fr�n andra stycket f�r elever i grunds�rskolan och specialskolan. Om en elev i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan eller sameskolan utan giltigt sk�l uteblir fr�n den obligatoriska verksamheten, ska rektorn se till att elevens v�rdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit fr�nvarande. Om det finns s�rskilda sk�l beh�ver elevens v�rdnadshavare inte informeras samma dag. Ledighet 18 � En elev i en skolform som avses i 17 � f�r beviljas kortare ledighet f�r enskilda angel�genheter. Om det finns synnerliga sk�l f�r l�ngre ledighet be- viljas. Rektorn beslutar om ledighet. Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut om ledighet som avser l�ngre tid �n tio dagar. Befrielse 19 � En elev i en skolform som avses i 17 � f�r p� beg�ran av elevens v�rdnadshavare befrias fr�n skyldighet att delta i obligatoriska inslag i un- dervisningen om det finns synnerliga sk�l. Ett s�dant beslut f�r endast avse enstaka tillf�llen under ett l�s�r. Rektorn beslutar om befrielse. Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta s�dana beslut. </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 30 SFS 2010:800 Ansvar f�r att skolplikten fullg�rs V�rdnadshavares ansvar 20 � Den som har v�rdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullg�r sin skolplikt. Hemkommunens ansvar 21 � Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte g�r i dess grundskola eller grunds�rskola p� n�got annat s�tt f�r f�reskriven utbildning. Huvudmannens ansvar 22 � Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och grunds�r- skola fullg�r sin skolg�ng. Huvudmannen f�r specialskolan och huvud- mannen f�r sameskolan ska se till att elever i utbildning under deras ledning fullg�r sin skolg�ng. N�r en skolpliktig elev b�rjar eller slutar vid en frist�ende skola eller utan giltig orsak �r fr�nvarande i betydande utstr�ckning fr�n obligatoriska in- slag, ska huvudmannen snarast l�mna uppgift om detta till hemkommunen. F�rel�ggande och vite 23 � Om en skolpliktig elev inte fullg�r sin skolg�ng och detta beror p� att elevens v�rdnadshavare inte har gjort vad denne �r skyldig att g�ra f�r att s� ska ske, f�r hemkommunen f�rel�gga elevens v�rdnadshavare att fullg�ra sina skyldigheter. F�r en elev i specialskolan eller i sameskolan �r det i st�l- let huvudmannen f�r respektive skolform som f�r f�rel�gga elevens v�rd- nadshavare att fullg�ra sina skyldigheter. Ett f�rel�ggande enligt f�rsta stycket f�r f�renas med vite. Ett beslut om f�rel�ggande g�ller omedelbart om inte annat beslutas. 8 kap. F�rskolan Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser (211 ��), best�mmelser om f�rskola med offentlig huvudman (1217 ��), och best�mmelser om frist�ende f�rskola (1824 ��). Allm�nna best�mmelser Utbildningens syfte 2 � F�rskolan ska stimulera barns utveckling och l�rande samt erbjuda bar- nen en trygg omsorg. Verksamheten ska utg� fr�n en helhetssyn p� barnet och barnets behov och utformas s� att omsorg, utveckling och l�rande bildar en helhet. F�rskolan ska fr�mja allsidiga kontakter och social gemenskap och f�rbe- reda barnen f�r fortsatt utbildning. </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 31 SFS 2010:800 Erbjudande av f�rskola 3 � Barn som �r bosatta i Sverige och som inte har b�rjat i f�rskoleklassen eller i n�gon utbildning f�r fullg�rande av skolplikten ska erbjudas f�rskola enligt vad som anges i 47 ��. F�rskola beh�ver dock inte erbjudas under kv�llar, n�tter, veckoslut eller i samband med st�rre helger. 4 � Barn ska fr�n och med h�stterminen det �r barnet fyller tre �r erbjudas f�rskola under minst 525 timmar om �ret, om inte annat f�ljer av 57 ��. 5 � Barn ska fr�n och med ett �rs �lder erbjudas f�rskola i den omfattning det beh�vs med h�nsyn till f�r�ldrarnas f�rv�rvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov p� grund av familjens situation i �vrigt. 6 � Barn, vars f�r�ldrar �r arbetsl�sa eller f�r�ldralediga enligt f�r�ldra- ledighetslagen (1995:584) f�r v�rd av annat barn, ska fr�n och med ett �rs �lder erbjudas f�rskola under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan. 7 � Barn ska �ven i andra fall �n som avses i 5 och 6 �� erbjudas f�rskola, om de av fysiska, psykiska eller andra sk�l beh�ver s�rskilt st�d i sin utveck- ling i form av f�rskola. Barngrupperna och milj�n 8 � Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en l�mplig samman- s�ttning och storlek och att barnen �ven i �vrigt erbjuds en god milj�. S�rskilt st�d 9 � Barn som av fysiska, psykiska eller andra sk�l beh�ver s�rskilt st�d i sin utveckling ska ges det st�d som deras speciella behov kr�ver. Om det genom uppgifter fr�n f�rskolans personal, ett barn eller ett barns v�rdnadshavare eller p� annat s�tt framkommer att ett barn �r i behov av s�r- skilt st�d, ska f�rskolechefen se till att barnet ges s�dant st�d. Barnets v�rd- nadshavare ska ges m�jlighet att delta vid utformningen av de s�rskilda st�d- insatserna. Modersm�l 10 � F�rskolan ska medverka till att barn med annat modersm�l �n svenska f�r m�jlighet att utveckla b�de det svenska spr�ket och sitt modersm�l. Fortl�pande samtal och utvecklingssamtal 11 � Personalen ska f�ra fortl�pande samtal med barnets v�rdnadshavare om barnets utveckling. Minst en g�ng varje �r ska personalen och barnets v�rdnadshavare d�rut�ver genomf�ra ett samtal om barnets utveckling och l�rande (utvecklingssamtal). F�rskoll�rare har det �vergripande ansvaret f�r utvecklingssamtalet. </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 32 SFS 2010:800 F�rskola med offentlig huvudman Hemkommunens ansvar 12 � Hemkommunen ansvarar f�r att utbildning i f�rskola kommer till st�nd f�r alla barn i kommunen som ska erbjudas f�rskola och vars v�rd- nadshavare �nskar det. Hemkommunen f�r fullg�ra sina skyldigheter genom att erbjuda barnet motsvarande utbildning i frist�ende f�rskola. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r hemkommunen komma �verens med en annan kommun om att denna i sin f�rskola ska ta emot barn vars utbildning hemkommunen ansvarar f�r. Mottagande i en annan kommun 13 � Ett barn har r�tt att bli mottaget i f�rskola med offentlig huvudman i en annan kommun �n hemkommunen, om barnet med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i den kommunens f�r- skola. Innan kommunen fattar beslut om att ta emot ett s�dant barn ska den inh�mta yttrande fr�n barnets hemkommun. Efter �nskem�l av barnets v�rdnadshavare f�r en kommun �ven i annat fall i sin f�rskola ta emot ett barn fr�n en annan kommun. Erbjudande av plats 14 � N�r v�rdnadshavare har anm�lt �nskem�l om f�rskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet f�rskola inom fyra m�nader. Barn som av fysiska, psykiska eller andra sk�l har behov av s�rskilt st�d i sin utveckling i form av f�rskola ska skyndsamt erbjudas f�rskola. Placering vid en f�rskoleenhet 15 � Ett barn ska erbjudas plats vid en f�rskoleenhet s� n�ra barnets eget hem som m�jligt. Sk�lig h�nsyn ska tas till barnets v�rdnadshavares �nske- m�l. Avgifter 16 � En kommun f�r ta ut avgift f�r plats i f�rskola som den anordnar. Avgifterna ska vara sk�liga. Fr�n och med h�stterminen det �r barnet fyller tre �r f�r avgiften avse bara den del av verksamheten som �verstiger 525 timmar om �ret. F�r barn som erbjudits f�rskola enligt 7 � f�r avgiften avse bara den del av verksamheten som �verstiger 15 timmar i veckan. Interkommunal ers�ttning 17 � En kommun som i sin f�rskola har ett barn fr�n en annan kommun ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r barnets utbildning av barnets hem- kommun, om mottagandet grundar sig p� 13 � f�rsta stycket. </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 33 SFS 2010:800 �ven i de fall som avses i 13 � andra stycket ska hemkommunen betala ers�ttning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett s�dant fall inte kommer �verens om n�got annat, ska ers�ttningen best�mmas med h�n- syn till kommunens �tagande och barnets behov efter samma grunder som hemkommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till sin egen f�rskola. Har ett barn ett omfattande behov av s�rskilt st�d, beh�ver hemkommunen inte l�mna bidrag f�r det s�rskilda st�det, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. Frist�ende f�rskola Mottagande 18 � Varje frist�ende f�rskola ska vara �ppen f�r alla barn som ska erbju- das f�rskola, om inte den kommun d�r f�rskoleenheten �r bel�gen medger undantag med h�nsyn till verksamhetens s�rskilda karakt�r. Huvudmannen beh�ver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning �t ett barn, om hemkommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r barnet enligt 23 � andra stycket. Urval 19 � Om det inte finns plats f�r alla s�kande till en f�rskoleenhet, ska urvalet g�ras p� de grunder som den kommun d�r f�rskoleenheten �r bel�gen godk�nner. Avgifter 20 � Avgifter som huvudmannen f�r en frist�ende f�rskola tar ut f�r inte vara osk�ligt h�ga. Fr�n och med h�stterminen det �r barnet fyller tre �r f�r avgiften avse bara den del av verksamheten som �verstiger 525 timmar om �ret. F�r barn som ska erbjudas f�rskola enligt 7 � f�r avgiften avse bara den del av verksamheten som �verstiger 15 timmar i veckan. Bidrag fr�n hemkommunen 21 � Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje barn vid f�rskoleenheten. Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 22 � och i vissa fall ett till�ggs- belopp enligt 23 �. 22 � Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r 1. omsorg och pedagogisk verksamhet, 2. pedagogiskt material och utrustning, 3. m�ltider, 4. administration, 5. merv�rdesskatt, och 6. lokalkostnader. </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 34 SFS 2010:800 Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som kommunen till- l�mpar vid f�rdelning av resurser till sin egen f�rskola. 23 � Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r barn som har ett omfattande behov av s�rskilt st�d. Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r ett barn i be- hov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�rig- heter uppst�r f�r kommunen. 24 � Bidragsskyldigheten enligt 21 � g�ller bara i den omfattning som bar- net ska erbjudas f�rskola enligt 47 ��. 9 kap. F�rskoleklassen Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser (211 ��), best�mmelser om f�rskoleklass med offentlig huvudman (1216 ��), och best�mmelser om frist�ende f�rskoleklass (1722 ��). Allm�nna best�mmelser Utbildningens syfte 2 � F�rskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och l�rande och f�r- bereda dem f�r fortsatt utbildning. Utbildningen ska utg� fr�n en helhetssyn p� eleven och elevens behov. F�rskoleklassen ska fr�mja allsidiga kontakter och social gemenskap. L�s�r och terminer 3 � Utbildningen i f�rskoleklassen ska bedrivas under ett l�s�r, som best�r av en h�sttermin och en v�rtermin. Erbjudande och information om utbildningen 4 � F�rskoleklassen �r avsedd f�r barn som �nnu inte har b�rjat n�gon ut- bildning f�r fullg�rande av skolplikten. Hemkommunen ska informera v�rdnadshavarna om f�rskoleklassen och syftet med denna samt verka f�r att barnen deltar i den. 5 � Barn som �r bosatta i Sverige ska erbjudas f�rskoleklass fr�n och med h�stterminen det �r de fyller sex �r. Barn f�r tas emot tidigare. Tester och prov 6 � Tester och prov f�r inte utg�ra villkor f�r antagning eller urval till eller inom en skolenhet. Tester och prov f�r inte heller utg�ra villkor f�r fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillh�r. </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 35 SFS 2010:800 Omfattning 7 � F�rskoleklassen ska omfatta minst 525 timmar under ett l�s�r. Avgifter 8 � Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning. Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut. 9 � Trots 8 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obe- tydlig kostnad f�r eleverna. I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga be- st�mmelser i denna lag, i enstaka fall under ett l�s�r f�rekomma kostnader som ers�tts av v�rdnadshavare p� frivillig v�g. S�dana aktiviteter ska vara �ppna f�r alla elever. Ers�ttningen f�r inte �verstiga huvudmannens sj�lv- kostnad f�r att eleven deltar i aktiviteten. Modersm�l 10 � F�rskoleklassen ska medverka till att elever med annat modersm�l �n svenska f�r m�jlighet att utveckla b�de det svenska spr�ket och sitt moders- m�l. Utvecklingssamtal 11 � Minst en g�ng varje l�s�r ska l�raren, eleven och elevens v�rd- nadshavare ha ett utvecklingssamtal om elevens utveckling och l�rande. F�rskoleklass med offentlig huvudman Hemkommunens ansvar 12 � Hemkommunen ansvarar f�r att utbildning i f�rskoleklass kommer till st�nd f�r alla barn i kommunen som �nskar s�dan utbildning. Av 2 kap. 4 � framg�r att staten �r huvudman f�r f�rskoleklass vid en skolenhet med specialskola eller sameskola. Skyldigheten enligt f�rsta stycket ska fullg�ras genom att kommunen an- ordnar f�rskoleklass i den omfattning som kr�vs f�r att bereda utbildning f�r samtliga i kommunen som �r ber�rda. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r hemkommunen komma �verens med en annan kommun om att denna i sin f�rskoleklass ska ta emot barn vars utbild- ning hemkommunen ansvarar f�r. Mottagande i en annan kommun 13 � Ett barn har r�tt att bli mottaget i f�rskoleklass med offentlig huvud- man i en annan kommun �n den som ska svara f�r barnets utbildning, om barnet med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i den kommunens f�rskoleklass. Innan kommunen fattar beslut om att f�r </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 36 SFS 2010:800 visst l�s�r ta emot ett s�dant barn, ska den inh�mta yttrande fr�n barnets hemkommun. Efter �nskem�l av barnets v�rdnadshavare f�r en kommun �ven i annat fall i sin f�rskoleklass ta emot ett barn fr�n en annan kommun. 14 � En elev som har tagits emot i en kommuns f�rskoleklass ett visst l�s�r har r�tt att g� kvar hela l�s�ret, �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund f�r mottagandet �ndras under l�s�ret. Placering vid en skolenhet 15 � En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter d�r elevens v�rdnadshavare �nskar att eleven ska g�. Om den �nskade placeringen skulle medf�ra att en annan elevs ber�ttigade krav p� placering vid en skolenhet n�ra hemmet �sidos�tts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet. Kommunen f�r annars fr�ng� elevens v�rdnadshavares �nskem�l endast om den �nskade placeringen skulle medf�ra att betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. Interkommunal ers�ttning 16 � En kommun som i sin f�rskoleklass har en elev fr�n en annan kom- mun ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning av elevens hem- kommun, om elevens skolg�ng grundar sig p� 13 � f�rsta stycket. �ven i de fall som avses i 13 � andra stycket ska hemkommunen betala ers�ttning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett s�dant fall inte kommer �verens om annat, ska ers�ttningen best�mmas med h�nsyn till kommunens �tagande och elevens behov efter samma grunder som hem- kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till sin egen f�rskoleklass. Har en elev ett omfattande behov av s�rskilt st�d, beh�ver hemkommunen inte l�mna bidrag f�r det s�rskilda st�det, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. Frist�ende f�rskoleklass Mottagande 17 � Varje frist�ende f�rskoleklass ska vara �ppen f�r alla elever som ska erbjudas utbildning i f�rskoleklassen. Utbildningen f�r dock begr�nsas till att avse elever som �r i behov av s�rskilt st�d f�r sin utveckling. Huvudmannen beh�ver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning �t en elev, om hemkommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r eleven enligt 21 � andra stycket. Urval 18 � Om det inte finns plats f�r alla s�kande till en skolenhet med f�r- skoleklass, ska urvalet g�ras p� de grunder som Statens skolinspektion god- k�nner. </div> <div id="page37-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 37 SFS 2010:800 Bidrag fr�n hemkommunen 19 � Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev vid skolenheten. Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 20 � och i vissa fall ett till�ggs- belopp enligt 21 �. 20 � Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r 1. undervisning, 2. l�rverktyg, 3. elevh�lsa, 4. m�ltider, 5. administration, 6. merv�rdesskatt, och 7. lokalkostnader. Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som kommunen till- l�mpar vid f�rdelning av resurser till sin egen f�rskoleklass. 21 � Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av s�rskilt st�d. Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev i be- hov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�rig- heter uppst�r f�r kommunen. Insyn 22 � Den kommun d�r den frist�ende skolan �r bel�gen har r�tt till insyn i verksamheten. 10 kap. Grundskolan Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser (213 ��), best�mmelser om betyg (1423 ��), best�mmelser om grundskola med offentlig huvudman (2434 ��), och best�mmelser om frist�ende grundskola (3541 ��). Allm�nna best�mmelser Utbildningens syfte 2 � Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och v�rden och utveckla elev- ernas f�rm�ga att till�gna sig dessa. Utbildningen ska utformas s� att den bidrar till personlig utveckling samt f�rbereder eleverna f�r aktiva livsval och ligger till grund f�r fortsatt utbild- ning. Utbildningen ska fr�mja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund f�r ett aktivt deltagande i samh�llslivet. </div> <div id="page38-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 38 SFS 2010:800 �rskurser, l�s�r och terminer 3 � Grundskolan ska ha nio �rskurser. Utbildningen i varje �rskurs ska bedrivas under ett l�s�r, som best�r av en h�sttermin och en v�rtermin. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om l�s�rets l�ngd och om n�r l�s�ret ska b�rja och sluta. �mnen 4 � Undervisningen ska omfatta f�ljande �mnen: bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och h�lsa, matematik, musik, naturorienterande �mnen: biologi, fysik och kemi, samh�llsorienterande �mnen: geografi, historia, religionskunskap och samh�llskunskap, sl�jd, svenska eller svenska som andraspr�k, och teknik. H�rut�ver ska det som �mnen finnas spr�kval och, f�r elever som ska er- bjudas modersm�lsundervisning, modersm�l. Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elev- ens val ska syfta till att f�rdjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera �mnen. Skolans val f�r omfatta ett lokalt tillval, om Statens skolverk har godk�nt en plan f�r undervisningen. Undervisningstid 5 � Den totala undervisningstiden f�r varje elev ska vara minst 6 665 timmar. Ytterligare best�mmelser om f�rdelning av undervisningstiden (timplan) finns i bilaga 1. Bemyndiganden 6 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. undervisningstid ut�ver vad som f�ljer av 5 �, 2. avvikelser fr�n 4 � och fr�n timplanen f�r frist�ende skolor med s�r- skild pedagogisk inriktning och f�r s�rskilda utbildningar, 3. andra begr�nsade avvikelser fr�n 4 � och fr�n timplanen ut�ver vad som f�ljer av 3 kap. 12 � (anpassad studieg�ng) eller 7 kap. 9 � andra stycket (integrerad undervisning), om det finns s�rskilda sk�l, och 4. undantag fr�n skyldigheten att till�mpa timplanen. </div> <div id="page39-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 39 SFS 2010:800 Modersm�lsundervisning 7 � En elev som har en v�rdnadshavare med ett annat modersm�l �n svenska ska erbjudas modersm�lsundervisning i detta spr�k om 1. spr�ket �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet, och 2. eleven har grundl�ggande kunskaper i spr�ket. Modersm�lsundervisning i ett nationellt minoritetsspr�k ska erbjudas �ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om modersm�lsundervisning. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att modersm�lsundervisning ska erbjudas i ett spr�k bara om ett visst antal elever �nskar s�dan undervisning i det spr�ket. Kursplaner 8 � F�r varje �mne ska en kursplan g�lla. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om kursplaner. Tester och prov 9 � Tester och prov f�r inte utg�ra villkor f�r antagning eller urval till eller inom en skolenhet. Tester och prov f�r inte heller utg�ra villkor f�r fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillh�r. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter som inneb�r undantag fr�n f�rsta stycket f�r utbildning fr�n och med �rskurs 7 och, om det finns s�rskilda sk�l, �ven f�r utbildning fr�n och med �rskurs 4. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att best�mmelsen i 30 � f�r- sta stycket om en annan elevs ber�ttigade krav p� placering vid en skolenhet n�ra hemmet �sidos�tts. Avgifter 10 � Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning samt erbjudas n�ringsriktiga skolm�ltider. Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut. 11 � Trots 10 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obe- tydlig kostnad f�r eleverna. I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga be- st�mmelser i denna lag, i enstaka fall under ett l�s�r f�rekomma kostnader som ers�tts av v�rdnadshavare p� frivillig v�g. S�dana aktiviteter ska vara �ppna f�r alla elever. Ers�ttningen f�r inte �verstiga huvudmannens sj�lv- kostnad f�r att eleven deltar i aktiviteten. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 � Minst en g�ng varje termin ska l�raren, eleven och elevens v�rd- nadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling b�st kan st�djas. Informationen vid utvecklingssamtalet </div> <div id="page40-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 40 SFS 2010:800 ska grunda sig p� en utv�rdering av elevens utveckling i f�rh�llande till l�ro- planen. Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett s�dant �tg�rdsprogram som avses i 3 kap. 9 �. 13 � Vid utvecklingssamtalet ska l�raren i en skriftlig individuell ut- vecklingsplan 1. ge omd�men om elevens kunskapsutveckling i f�rh�llande till kunskapskraven i de �mnen som eleven f�r undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som beh�vs f�r att eleven ska n� kunskaps- kraven och i �vrigt utvecklas s� l�ngt som m�jligt inom ramen f�r l�ropla- nen. Den individuella utvecklingsplanen f�r �ven inneh�lla omd�men om elev- ens utveckling i �vrigt inom ramen f�r l�roplanen, om rektorn beslutar det. �verenskommelser mellan l�raren, eleven och elevens v�rdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av s�dan skriftlig information som ges i utveck- lingsplanen. Skriftlig information om elevens skolg�ng f�r ges �ven vid andra tillf�llen �n vid ett utvecklingssamtal. Betyg Till�mpliga best�mmelser 14 � Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap. 1321 ��. Betygss�ttning 15 � Betyg ska s�ttas i grundskolans �mnen. 16 � Betyg ska s�ttas 1. i slutet av varje termin i �rskurs 8 och i slutet av h�stterminen i �rskurs 9 i �mnen som inte har avslutats, och 2. n�r ett �mne har avslutats. 17 � Som betyg ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F anv�n- das. Betyg f�r godk�nda resultat betecknas med A, B, C, D eller E. H�gsta betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E. Betyg f�r icke godk�nt re- sultat betecknas med F. 18 � Om det saknas underlag f�r bed�mning av en elevs kunskaper i ett �mne p� grund av elevens fr�nvaro, ska betyg inte s�ttas i �mnet. Betyg innan ett �mne har avslutats 19 � N�r betyg s�tts innan ett �mne har avslutats, ska betygss�ttningen bygga p� en bed�mning av de kunskaper som eleven inh�mtat i �mnet till och med den aktuella terminen. Vid bed�mningen ska elevens kunskaper st�llas i </div> <div id="page41-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 41 SFS 2010:800 relation till de kunskaper en elev ska ha uppn�tt vid betygstillf�llet i f�rh�llande till kunskapskraven i �rskurs 9. Betyg n�r ett �mne har avslutats 20 � N�r betyg s�tts efter det att ett �mne har avslutats ska betyget best�mmas med hj�lp av best�mda kunskapskrav. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om kunskapskrav. 21 � Om det finns s�rskilda sk�l f�r det vid betygss�ttningen enligt 19 och 20 �� bortses fr�n enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha upp- n�tt i slutet av �rskurs 9. Med s�rskilda sk�l avses funktionsneds�ttning eller andra liknande personliga f�rh�llanden som inte �r av tillf�llig natur och som utg�r ett direkt hinder f�r att eleven ska kunna n� ett visst kunskaps- krav. 22 � I fall d�r ett icke godk�nt betyg s�tts i ett avslutat �mne ska en skrift- lig bed�mning av elevens kunskapsutveckling i �mnet ges. Av bed�mningen f�r ocks� de st�d�tg�rder som har vidtagits framg�. Bed�mningen ska under- tecknas av l�raren. Om det enligt 18 � inte kan s�ttas betyg i ett avslutat �mne, f�r de st�d- �tg�rder som har vidtagits framg� av beslutet. Pr�vning 23 � Den som vill ha betyg fr�n grundskolan har r�tt att genomg� pr�vning f�r betyg. Denna kan avse hela utbildningen i grundskolan eller ett eller flera �mnen som ing�r i utbildningen. Detta g�ller �ven den som tidigare har f�tt betyg i ett avslutat �mne eller slutbetyg fr�n grundskolan. Best�mmelserna om betygss�ttning i detta kapitel och i 3 kap. ska i till- l�mpliga delar g�lla i fr�ga om pr�vningen. Grundskola med offentlig huvudman Hemkommunens ansvar 24 � Hemkommunen ansvarar f�r att utbildning i grundskolan kommer till st�nd f�r alla som enligt denna lag har r�tt att g� i grundskolan och som inte fullg�r sin skolg�ng p� annat s�tt. Skyldigheten enligt f�rsta stycket ska fullg�ras genom att hemkommunen anordnar grundskola i den omfattning som kr�vs f�r att bereda utbildning f�r alla i kommunen som �r ber�rda. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r hemkommunen komma �verens med en annan kommun om att denna i sin grundskola ska ta emot elever vars grund- skoleutbildning hemkommunen ansvarar f�r. </div> <div id="page42-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 42 SFS 2010:800 Mottagande i en annan kommun 25 � En elev har r�tt att bli mottagen i en grundskola som anordnas av en annan kommun �n den som ska svara f�r elevens utbildning, om eleven med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i den kommunens grundskola. Innan kommunen fattar beslut om att f�r ett visst l�s�r ta emot en s�dan elev ska den inh�mta yttrande fr�n elevens hemkom- mun. 26 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om att kommuner f�r anordna s�rskild utbildning i sin grundskola. F�reskrifterna f�r inneb�ra att elever fr�n hela landet i m�n av plats ska tas emot p� utbildningen. 27 � En kommun f�r �ven i andra fall �n som avses i 24 � tredje stycket, 25 eller 26 � ta emot en elev fr�n en annan kommun i sin grundskola efter �nskem�l av elevens v�rdnadshavare. 28 � En elev som har tagits emot i en kommuns grundskola ett visst l�s�r har r�tt att g� kvar hela l�s�ret, �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund f�r mottagandet �ndras under l�s�ret. Om det f�r eleven �terst�r endast en �rskurs, har eleven ocks� r�tt att g� kvar sista �rskursen. Kommunens organisation av sin grundskola 29 � Varje kommun �r skyldig att vid utformningen av sin grundskola be- akta vad som �r �ndam�lsenligt fr�n kommunikationssynpunkt f�r eleverna. Varje kommun ska organisera sin grundskola s� att ingen elev p� grund av skolg�ngen beh�ver bo utanf�r det egna hemmet. Avsteg h�rifr�n f�r dock g�ras om f�rh�llandena �r s� speciella att det framst�r som orimligt att kom- munen m�ste anordna skolg�ng p� s�dant s�tt att eleven kan bo kvar i hem- met under skolg�ngen. Vid denna bed�mning ska s�rskild vikt f�stas vid elevens �lder. En elev i grundskola med offentlig huvudman som till f�ljd av sin skol- g�ng m�ste bo utanf�r det egna hemmet har r�tt till tillfredsst�llande f�rh�l- landen. Hemkommunen ska svara f�r detta utan extra kostnader f�r eleven. Hemkommunens skyldighet omfattar dock inte elever som med st�d av 25 27 �� g�r i en annan kommuns grundskola eller elever som v�ljer att g� i en annan skolenhet i hemkommunen �n den d�r de annars skulle ha placerats. Placering vid en skolenhet 30 � En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter d�r elevens v�rdnadshavare �nskar att eleven ska g�. Om den �nskade placeringen skulle medf�ra att en annan elevs ber�ttigade krav p� placering vid en skolenhet n�ra hemmet �sidos�tts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundskola. Kommunen f�r annars fr�ng� elevens v�rdnadshavares �nskem�l endast om </div> <div id="page43-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 43 SFS 2010:800 1. den �nskade placeringen skulle medf�ra betydande organisatoriska el- ler ekonomiska sv�righeter f�r kommunen, eller 2. det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till �vriga elevers trygghet och studiero. Beslut enligt andra stycket 2 g�ller omedelbart, om inte annat beslutas. 31 � Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har r�tt att g� kvar d�r om inte n�got annat f�ljer av 30 � andra stycket. Detsamma ska g�lla den som har tagits emot i f�rskoleklassen och som ska forts�tta sin utbildning i grundskolan vid samma skolenhet. Skolskjuts i hemkommunen 32 � Elever i grundskola med offentlig huvudman har r�tt till kostnadsfri skolskjuts fr�n en plats i anslutning till elevens hem till den plats d�r utbild- ningen bedrivs och tillbaka, om s�dan skjuts beh�vs med h�nsyn till f�rdv�- gens l�ngd, trafikf�rh�llanden, elevens funktionsneds�ttning eller n�gon an- nan s�rskild omst�ndighet. Denna r�tt g�ller dock inte elever som v�ljer att g� i en annan skolenhet �n den d�r kommunen annars skulle ha placerat dem eller som g�r i en annan kommuns grundskola med st�d av 2527 ��. I de fall d� det kan ske utan or- ganisatoriska eller ekonomiska sv�righeter ska kommunen �ven anordna skolskjuts i dessa fall. Elevens hemkommun ska ombes�rja att skolskjuts anordnas. Skolskjuts i en annan kommun �n hemkommunen 33 � En elev som med st�d av 25 � g�r i en annan kommuns grundskola och som p� grund av skolg�ngen m�ste �vernatta i den kommunen har r�tt till skolskjuts mellan den tillf�lliga bostaden och den plats d�r utbildningen bedrivs under samma f�ruts�ttningar som g�ller f�r elever som �r hemmah�- rande i kommunen. Den kommun som anordnar utbildningen ska ombes�rja att skolskjuts an- ordnas enligt f�rsta stycket. Kommunens kostnader f�r detta ska ers�ttas av elevens hemkommun. Interkommunal ers�ttning 34 � En kommun som i sin grundskola har en elev fr�n en annan kommun ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning av elevens hemkom- mun, om elevens skolg�ng i kommunen grundar sig p� 24, 25 eller 26 �. �ven i de fall som avses i 27 � ska hemkommunen betala ers�ttning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett s�dant fall inte kommer �verens om annat, ska ers�ttningen best�mmas med h�nsyn till kommunens �tagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen till- l�mpar vid f�rdelning av resurser till de egna grundskolorna. Har en elev ett omfattande behov av s�rskilt st�d, beh�ver hemkommunen inte l�mna bi- drag f�r det s�rskilda st�det, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. </div> <div id="page44-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 44 SFS 2010:800 Frist�ende grundskola Mottagande 35 � Varje frist�ende grundskola ska vara �ppen f�r alla elever som har r�tt till utbildning i grundskolan. Utbildningen f�r dock begr�nsas till att avse 1. vissa �rskurser, 2. elever som �r i behov av s�rskilt st�d, och 3. vissa elever som utbildningen �r speciellt anpassad f�r. Huvudmannen beh�ver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning �t en elev om hemkommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r eleven enligt 39 � andra stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om s�dana speciellt anpassade utbildningar som avses i f�rsta stycket 3. Urval 36 � Om det inte finns plats f�r alla s�kande, ska urvalet g�ras p� de grun- der som Statens skolinspektion godk�nner, om inte annat f�ljer av f�reskrif- ter som meddelats med st�d av 9 � andra stycket eller annars avser s�dana utbildningar som avses i 6 � 2. Bidrag fr�n hemkommunen 37 � Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev vid skolenheten. Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 38 � och i vissa fall ett till�ggs- belopp enligt 39 �. 38 � Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r 1. undervisning, 2. l�rverktyg, 3. elevh�lsa, 4. m�ltider, 5. administration, 6. merv�rdesskatt, och 7. lokalkostnader. Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som hemkommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till den egna grundskolan. 39 � Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av s�rskilt st�d eller ska erbjudas modersm�lsundervisning. Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev i behov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. </div> <div id="page45-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 45 SFS 2010:800 Skolskjuts 40 � Hemkommunen ska anordna skolskjuts f�r elever som g�r i en frist�- ende grundskola inom kommunen under samma f�ruts�ttningar som enligt 32 � andra stycket andra meningen g�ller f�r elever som valt en annan skolenhet �n den d�r kommunen annars skulle ha placerat dem. Insyn 41 � Den kommun d�r den frist�ende skolan �r bel�gen har r�tt till insyn i verksamheten. 11 kap. Grunds�rskolan Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser (217 ��), best�mmelser om betyg (1823 ��), best�mmelser om grunds�rskola med offentlig huvudman (2433 ��), och best�mmelser om frist�ende grunds�rskola (3440 ��). Allm�nna best�mmelser Utbildningens syfte 2 � Grunds�rskolan ska ge elever med utvecklingsst�rning en utbildning som �r anpassad till varje elevs f�ruts�ttningar och som s� l�ngt det �r m�j- ligt motsvarar den som ges i grundskolan. Utbildningen ska ligga till grund f�r fortsatt utbildning och i �vrigt s� l�ngt det �r m�jligt motsvara vad som anges f�r grundskolan i 10 kap. 2 �. Av 29 kap. 8 � f�ljer att det som s�gs i denna lag om elever med utveck- lingsst�rning ocks� ska g�lla vissa andra barn, ungdomar och vuxna. Tr�ningsskolan 3 � Inom grunds�rskolan finns en s�rskild inriktning som ben�mns tr�- ningsskola. Tr�ningsskolan �r avsedd f�r elever som inte kan tillgodog�ra sig hela eller delar av utbildningen i �mnen. �rskurser, l�s�r och terminer 4 � Grunds�rskolan ska ha nio �rskurser. Utbildningen i varje �rskurs ska bedrivas under ett l�s�r, som best�r av en h�sttermin och en v�rtermin. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om l�s�rets l�ngd och om n�r l�s�ret ska b�rja och sluta. �mnen och �mnesomr�den 5 � Grunds�rskolan omfattar utbildning i �mnen eller inom �mnes- omr�den, eller en kombination av dessa. Utbildning inom �mnesomr�den �r </div> <div id="page46-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 46 SFS 2010:800 avsedd f�r elever som inte kan tillgodog�ra sig hela eller delar av utbild- ningen i �mnen. Utbildningen kan ocks� omfatta �mnen enligt grundskolans kursplaner. 6 � Undervisningen ska omfatta f�ljande �mnen eller �mnesomr�den. �mnen: bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och h�lsa, matematik, musik, naturorienterande �mnen, samh�llsorienterande �mnen, sl�jd, svenska eller svenska som andraspr�k, och teknik. �mnesomr�den: estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter, och verklighetsuppfattning. Ut�ver de �mnen och �mnesomr�den som anges i f�rsta stycket ska det som �mne finnas modersm�l f�r de elever som ska erbjudas moders- m�lsundervisning. Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elev- ens val ska syfta till att f�rdjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera �mnen eller �mnesomr�den. Undervisningstid 7 � Den totala undervisningstiden f�r varje elev i grunds�rskolan ska vara minst 6 665 timmar. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om f�rdelning av undervisningstiden (timplan). 8 � Huvudmannen f�r utbildningen avg�r om en elev som tas emot i grunds�rskolan huvudsakligen ska l�sa �mnen eller �mnesomr�den. Rektorn f�r besluta att en elev ska l�sa en kombination av �mnen och �mnesomr�den samt �mnen enligt grundskolans kursplaner, om eleven har f�ruts�ttningar f�r det. Samr�d med elevens v�rdnadshavare ska ske innan beslut fattas. Bemyndiganden 9 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. undervisningstid ut�ver vad som f�ljer av 7 �, </div> <div id="page47-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 47 SFS 2010:800 2. avvikelser fr�n 6 � och fr�n timplanen ut�ver vad som f�ljer av 3 kap. 12 � (anpassad studieg�ng) eller 7 kap. 9 � andra stycket (integrerad under- visning), om det beh�vs med h�nsyn till elevernas f�rm�ga, och 3. andra begr�nsade avvikelser fr�n 6 � och fr�n timplanen. Modersm�lsundervisning 10 � En elev som har en v�rdnadshavare med ett annat modersm�l �n svenska ska erbjudas modersm�lsundervisning i detta spr�k om 1. spr�ket �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet, och 2. eleven har grundl�ggande kunskaper i spr�ket. Modersm�lsundervisning i ett nationellt minoritetsspr�k ska erbjudas �ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om modersm�lsundervisning. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att modersm�lsundervisning ska erbjudas i ett spr�k bara om ett visst antal elever �nskar s�dan undervisning i det spr�ket. Kursplaner 11 � F�r varje �mne och �mnesomr�de ska g�lla en kursplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om kursplaner. Tester och prov 12 � Tester och prov f�r inte utg�ra villkor f�r antagning eller urval till eller inom en skolenhet. Tester och prov f�r inte heller utg�ra villkor f�r fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillh�r. Avgifter 13 � Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning samt erbjudas n�ringsriktiga skolm�ltider. Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut. 14 � Trots 13 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obe- tydlig kostnad f�r eleverna. I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga best�mmelser i denna lag, i enstaka fall under ett l�s�r f�rekomma kostnader som ers�tts av v�rdnadshavare p� frivillig v�g. S�dana aktiviteter ska vara �ppna f�r alla elever. Ers�ttningen f�r inte �verstiga huvudmannens sj�lv- kostnad f�r att eleven deltar i aktiviteten. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 15 � Minst en g�ng varje termin ska l�raren, eleven och elevens v�rd- nadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling b�st kan st�djas. Informationen vid utvecklingssamtalet </div> <div id="page48-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 48 SFS 2010:800 ska grunda sig p� en utv�rdering av elevens utveckling i f�rh�llande till l�ro- planen. Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett s�dant �tg�rdsprogram som avses i 3 kap. 9 �. 16 � Vid utvecklingssamtalet ska l�raren i en skriftlig individuell utveck- lingsplan 1. ge omd�men om elevens kunskapsutveckling i f�rh�llande till kun- skapskraven i de �mnen eller �mnesomr�den som eleven f�r undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som beh�vs f�r att eleven ska n� kun- skapskraven och i �vrigt utvecklas s� l�ngt som m�jligt inom ramen f�r l�ro- planen. Den individuella utvecklingsplanen f�r �ven inneh�lla omd�men om elev- ens utveckling i �vrigt inom ramen f�r l�roplanen, om rektorn beslutar det. �verenskommelser mellan l�raren, eleven och elevens v�rdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av s�dan skriftlig information som ges i utveck- lingsplanen. Skriftlig information om elevens skolg�ng f�r ges �ven vid andra tillf�llen �n vid ett utvecklingssamtal. Intyg och studieomd�me 17 � Eleverna ska efter avslutad grunds�rskola f� intyg om den utbildning de g�tt igenom. Om en elev eller elevens v�rdnadshavare beg�r det, ska intyget komplette- ras med ett allm�nt studieomd�me. Studieomd�met ska avse elevens m�jlig- het att bedriva studier. Intyget ska undertecknas av l�raren. Betyg Till�mpliga best�mmelser 18 � Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap. 1321 ��. Betygss�ttning 19 � Om en elev eller elevens v�rdnadshavare beg�r det, ska betyg s�ttas i grunds�rskolans �mnen 1. i slutet av varje termin i �rskurs 8 och i slutet av h�stterminen i �rskurs 9, och 2. n�r ett �mne har avslutats. 20 � Som betyg ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D eller E anv�ndas. H�gsta betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E. F�r den elev som inte uppn�r kraven f�r betyget E, ska betyg inte s�ttas i �mnet. </div> <div id="page49-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 49 SFS 2010:800 21 � Om en elev i grunds�rskolan har l�st ett �mne enligt grundskolans kursplaner och eleven eller elevens v�rdnadshavare beg�r att betyg ska s�ttas i �mnet, ska de best�mmelser som g�ller f�r betygss�ttning i grundskolan till�mpas. Betyg innan ett �mne har avslutats 22 � N�r betyg s�tts innan ett �mne har avslutats, ska betygss�ttningen bygga p� en bed�mning av de kunskaper som eleven inh�mtat i �mnet till och med den aktuella terminen. Vid bed�mningen ska elevens kunskaper st�llas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppn�tt vid betygstillf�llet i f�rh�llande till kunskapskraven i �rskurs 9. Betyg n�r ett �mne har avslutats 23 � N�r betyg s�tts efter det att ett �mne har avslutats ska betyget best�mmas med hj�lp av best�mda kunskapskrav. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om kunskapskrav. Grunds�rskola med offentlig huvudman Hemkommunens ansvar 24 � Hemkommunen ansvarar f�r att utbildning i grunds�rskolan kommer till st�nd f�r alla som enligt denna lag har r�tt att g� i grunds�rskolan och inte fullg�r sin skolg�ng p� annat s�tt. Skyldigheten enligt f�rsta stycket ska fullg�ras genom att hemkommunen 1. anordnar grunds�rskola i den omfattning som kr�vs f�r att bereda utbildning f�r alla i kommunen som �r ber�rda, eller 2. kommer �verens med en annan kommun att den i sin grunds�rskola ska ta emot de elever som hemkommunen ansvarar f�r. Mottagande i en annan kommun 25 � En elev har r�tt att bli mottagen i en grunds�rskola som anordnas av en annan kommun �n den som ska svara f�r elevens utbildning, om eleven med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i den kommunens grunds�rskola. Innan kommunen fattar beslut om att f�r ett visst l�s�r ta emot en s�dan elev, ska den inh�mta yttrande fr�n elevens hem- kommun. 26 � En kommun f�r �ven i andra fall �n som avses i 24 � andra stycket 2 eller 25 � ta emot en elev fr�n en annan kommun i sin grunds�rskola efter �nskem�l av elevens v�rdnadshavare. 27 � En elev som har tagits emot i en kommuns grunds�rskola ett visst l�s�r har r�tt att g� kvar hela l�s�ret, �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund f�r mottagandet �ndras under l�s�ret. Om det f�r eleven �terst�r endast en �rskurs har eleven ocks� r�tt att g� kvar sista �rskursen. </div> <div id="page50-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 50 SFS 2010:800 Kommunens organisation av sin grunds�rskola 28 � Varje kommun �r skyldig att vid utformningen av sin grunds�rskola beakta vad som �r �ndam�lsenligt fr�n kommunikationssynpunkt f�r elev- erna. Varje kommun ska s� l�ngt det �r m�jligt organisera sin grunds�rskola s� att ingen elev p� grund av skolg�ngen beh�ver bo utanf�r det egna hemmet. I lagen (1993:387) om st�d och service till vissa funktionshindrade finns det f�reskrifter om st�d och service i form av boende i familjehem eller bo- stad med s�rskild service f�r barn och ungdomar som beh�ver bo utanf�r f�r�ldrahemmet. Placering vid en skolenhet 29 � En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter d�r elevens v�rdnadshavare �nskar att eleven ska g�. Om den �nskade placeringen skulle medf�ra att en annan elevs ber�ttigade krav p� placering vid en skolenhet n�ra hemmet �sidos�tts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grunds�rskola. Kommunen f�r annars fr�ng� elevens v�rdnadshavares �nskem�l endast om 1. den �nskade placeringen skulle medf�ra betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter f�r kommunen, eller 2. det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till �vriga elevers trygghet och studiero. Beslut enligt andra stycket 2 g�ller omedelbart, om inte annat beslutas. 30 � Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har r�tt att g� kvar d�r om inte n�got annat f�ljer av 29 � andra stycket. Detsamma ska g�lla den som har tagits emot vid en skolenhet med f�rskoleklass och som ska forts�tta sin utbildning i grunds�rskolan vid samma skolenhet. Skolskjuts i hemkommunen 31 � Elever i grunds�rskola med offentlig huvudman har r�tt till kostnadsfri skolskjuts fr�n en plats i anslutning till elevens hem till den plats d�r utbildningen bedrivs och tillbaka, om s�dan skjuts beh�vs med h�nsyn till f�rdv�gens l�ngd, trafikf�rh�llanden, elevens funktionsneds�ttning eller n�gon annan s�rskild omst�ndighet. Denna r�tt g�ller dock inte elever som v�ljer att g� i en annan skolenhet �n den d�r kommunen annars skulle ha placerat dem eller som g�r i en annan kommuns grunds�rskola med st�d av 25 eller 26 ��. I de fall d� det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter ska kommunen �ven an- ordna skolskjuts i dessa fall. Elevens hemkommun ska ombes�rja att skolskjuts anordnas. Skolskjuts i en annan kommun �n hemkommunen 32 � En elev som med st�d av 25 � g�r i en annan kommuns grunds�rskola och som p� grund av skolg�ngen m�ste �vernatta i den kommunen har r�tt till skolskjuts mellan den tillf�lliga bostaden och den plats d�r utbildningen </div> <div id="page51-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 51 SFS 2010:800 bedrivs under samma f�ruts�ttningar som g�ller f�r elever som �r hemma- h�rande i kommunen. Den kommun som anordnar utbildningen ska ombes�rja att skolskjuts anordnas enligt f�rsta stycket. Kommunens kostnader f�r detta ska ers�ttas av elevens hemkommun. Interkommunal ers�ttning 33 � En kommun som i sin grunds�rskola har en elev fr�n en annan kom- mun ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning av elevens hem- kommun, om elevens skolg�ng i kommunen grundar sig p� 24 � andra stycket 2 eller 25 �. �ven i de fall som avses i 26 � ska hemkommunen betala ers�ttning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett s�dant fall inte kommer �verens om annat, ska ers�ttningen best�mmas med h�nsyn till kommunens �tagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen till- l�mpar vid f�rdelning av resurser till de egna grunds�rskolorna. Har en elev ett omfattande behov av s�rskilt st�d, beh�ver hemkommunen inte l�mna bidrag f�r det s�rskilda st�det, om betydande organisatoriska eller ekono- miska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. Frist�ende grunds�rskola Mottagande 34 � Varje frist�ende grunds�rskola ska vara �ppen f�r alla elever som har r�tt till utbildning i grunds�rskolan. Utbildningen f�r dock begr�nsas till att avse 1. vissa �rskurser, 2. elever som �r i behov av s�rskilt st�d, och 3. vissa elever som utbildningen �r speciellt anpassad f�r. Huvudmannen beh�ver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning �t en elev, om hemkommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r eleven enligt 38 � andra stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om s�dana speciellt anpassade utbildningar som avses i f�rsta stycket 3. Urval 35 � Om det inte finns plats f�r alla s�kande, ska urvalet g�ras p� grunder som Statens skolinspektion godk�nner. Bidrag fr�n hemkommunen 36 � Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev vid skolenheten. Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 37 � och i vissa fall ett till�ggs- belopp enligt 38 �. </div> <div id="page52-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 52 SFS 2010:800 37 � Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r 1. undervisning, 2. l�rverktyg, 3. elevh�lsa, 4. m�ltider, 5. administration, 6. merv�rdesskatt, och 7. lokalkostnader. Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som hemkommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till den egna grunds�rskolan. 38 � Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av s�rskilt st�d eller ska erbjudas modersm�lsundervisning. Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev i behov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. Skolskjuts 39 � Hemkommunen ska anordna skolskjuts f�r elever som g�r i en frist�- ende grunds�rskola inom kommunen under samma f�ruts�ttningar som enligt 31 � andra stycket andra meningen g�ller f�r elever som valt en annan skolenhet �n den d�r kommunen annars skulle ha placerat dem. Insyn 40 � Den kommun d�r den frist�ende skolan �r bel�gen har r�tt till insyn i verksamheten. 12 kap. Specialskolan Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser (213 ��), best�mmelser om betyg (1423 ��), och best�mmelser om huvudmannens skyldigheter i s�rskilda fall (24 26 ��). Allm�nna best�mmelser Utbildningens syfte 2 � Specialskolan ska ge de barn och ungdomar som avses i 7 kap. 6 � en utbildning som �r anpassad till varje elevs f�ruts�ttningar och som s� l�ngt det �r m�jligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. Utbildningen ska ligga till grund f�r fortsatt utbildning. </div> <div id="page53-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 53 SFS 2010:800 �rskurser, l�s�r och terminer 3 � Specialskolan ska ha tio �rskurser. Utbildningen i varje �rskurs ska bedrivas under ett l�s�r, som best�r av en h�sttermin och en v�rtermin. �mnen 4 � Undervisningen ska omfatta f�ljande �mnen: bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och h�lsa, matematik, naturorienterande �mnen: biologi, fysik och kemi, r�relse och drama eller musik, samh�llsorienterande �mnen: geografi, historia, religionskunskap och samh�llskunskap, sl�jd, svenska eller svenska som andraspr�k, teckenspr�k, och teknik. F�r h�rande elever g�ller att �mnet musik ers�tter �mnet r�relse och drama. F�r elever som tagits emot enligt 7 kap. 6 � f�rsta stycket 1 g�ller att �mnet svenska ers�tter �mnet teckenspr�k. H�rut�ver ska det som �mnen finnas spr�kval och, f�r de elever som ska erbjudas modersm�lsundervisning, modersm�l. Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elev- ens val ska syfta till att f�rdjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera �mnen. Undervisningstid 5 � Den totala undervisningstiden f�r varje elev i specialskolan ska vara minst 7 845 timmar. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om f�rdelning av undervisningstiden (timplan). Bemyndiganden 6 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om 1. undervisningstid ut�ver vad som f�ljer av 5 �, 2. begr�nsade avvikelser fr�n 4 � ut�ver vad som f�ljer av 3 kap. 12 � (anpassad studieg�ng), om det finns s�rskilda sk�l, och 3. avvikelser f�r elever med utvecklingsst�rning fr�n den �mnesindelning som anges i 4 �. </div> <div id="page54-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 54 SFS 2010:800 Modersm�lsundervisning 7 � En elev som har en v�rdnadshavare med ett annat modersm�l �n svenska ska erbjudas modersm�lsundervisning i detta spr�k om 1. spr�ket �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet, och 2. eleven har grundl�ggande kunskaper i spr�ket. Modersm�lsundervisning i ett nationellt minoritetsspr�k ska erbjudas �ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om modersm�lsundervisning. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att modersm�lsundervisning ska erbjudas i ett spr�k bara om ett visst antal elever �nskar s�dan undervisning i det spr�ket. Kursplaner 8 � F�r varje �mne ska g�lla en kursplan. F�r elever med utvecklingsst�rning f�r grunds�rskolans kursplaner till�m- pas om elevens v�rdnadshavare l�mnar sitt samtycke. Om elevens v�rdnads- havare inte l�mnar sitt samtycke ska eleven l�sa enligt specialskolans kurs- planer. Grunds�rskolans kursplaner f�r dock till�mpas f�r en elev utan elev- ens v�rdnadshavares samtycke om det finns synnerliga sk�l med h�nsyn till elevens b�sta. I den utstr�ckning som grunds�rskolans kursplaner inte kan anv�ndas f�r s�rskilda kursplaner uppr�ttas. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om kursplaner. Tester och prov 9 � Tester och prov f�r inte utg�ra villkor f�r antagning eller urval till eller inom en skolenhet. Tester och prov f�r inte heller utg�ra villkor f�r fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillh�r. Avgifter 10 � Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning samt erbjudas n�ringsriktiga skolm�ltider. Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut. 11 � Trots 10 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obetydlig kostnad f�r eleverna. I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga best�mmelser i denna lag, i enstaka fall under ett l�s�r f�rekomma kostnader som ers�tts av v�rdnadshavare p� frivillig v�g. S�dana aktiviteter ska vara �ppna f�r alla elever. Ers�ttningen f�r inte �verstiga huvudmannens sj�lv- kostnad f�r att eleven deltar i aktiviteten. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 � Minst en g�ng varje termin ska l�raren, eleven och elevens v�rd- nadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och </div> <div id="page55-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 55 SFS 2010:800 sociala utveckling b�st kan st�djas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig p� en utv�rdering av elevens utveckling i f�rh�llande till l�ro- planen. Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett s�dant �tg�rdsprogram som avses i 3 kap. 9 �. 13 � Vid utvecklingssamtalet ska l�raren i en skriftlig individuell ut- vecklingsplan 1. ge omd�men om elevens kunskapsutveckling i f�rh�llande till kun- skapskraven i de �mnen som eleven f�r undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som beh�vs f�r att eleven ska n� kun- skapskraven och i �vrigt utvecklas s� l�ngt som m�jligt inom ramen f�r l�ro- planen. Den individuella utvecklingsplanen f�r �ven inneh�lla omd�men om elev- ens utveckling i �vrigt inom ramen f�r l�roplanen, om rektorn beslutar det. �verenskommelser mellan l�raren, eleven och elevens v�rdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av s�dan skriftlig information som ges i utveck- lingsplanen. Skriftlig information om elevens skolg�ng f�r ges �ven vid andra tillf�llen �n vid ett utvecklingssamtal. Betyg Till�mpliga best�mmelser 14 � Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap. 1321 ��. F�r elever som l�ser enligt specialskolans kursplaner g�ller ut�ver 3 kap. best�mmelserna om betygss�ttning i 1522 ��. F�r elever som l�ser enligt grunds�rskolans kursplaner g�ller ut�ver 3 kap. best�mmelserna om intyg, studieomd�me och betyg i 11 kap. 17 23 ��. Betyg innan ett �mne har avslutats ska dock s�ttas vid de tidpunkter som anges i 16 � 1. Betygss�ttning 15 � Betyg ska s�ttas i specialskolans �mnen. 16 � Betyg ska s�ttas 1. i slutet av varje termin i �rskurs 9 och i slutet av h�stterminen i �rskurs 10 i �mnen som inte har avslutats, och 2. n�r ett �mne har avslutats. 17 � Som betyg ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F anv�n- das. Betyg f�r godk�nda resultat betecknas med A, B, C, D eller E. H�gsta betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E. Betyg f�r icke godk�nt resultat betecknas med F. </div> <div id="page56-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 56 SFS 2010:800 18 � Om det saknas underlag f�r bed�mning av en elevs kunskaper i ett �mne p� grund av elevens fr�nvaro, ska betyg inte s�ttas i �mnet. Betyg innan ett �mne har avslutats 19 � N�r betyg s�tts innan ett �mne har avslutats, ska betygss�ttningen bygga p� en bed�mning av de kunskaper som eleven inh�mtat i �mnet till och med den aktuella terminen. Vid bed�mningen ska elevens kunskaper st�llas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppn�tt vid betygstillf�llet i f�rh�llande till kunskapskraven i �rskurs 10. Betyg n�r ett �mne har avslutats 20 � N�r betyg s�tts efter det att ett �mne har avslutats ska betyget best�m- mas med hj�lp av best�mda kunskapskrav. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om kunskapskrav. 21 � Om det finns s�rskilda sk�l f�r det vid betygss�ttningen enligt 19 och 20 �� bortses fr�n enstaka delar av kunskapskrav som eleven ska ha uppn�tt i slutet av �rskurs 10. Med s�rskilda sk�l avses funktionsneds�ttning, ut�ver de som anges i 7 kap. 6 �, eller andra liknande personliga f�rh�llanden som inte �r av tillf�llig natur och som utg�r ett direkt hinder f�r att eleven ska kunna n� ett visst kunskapskrav. 22 � I fall d�r ett icke godk�nt betyg s�tts i ett avslutat �mne ska en skrift- lig bed�mning av elevens kunskapsutveckling i �mnet ges. Av bed�mningen f�r ocks� de st�d�tg�rder som har vidtagits framg�. Bed�mningen ska under- tecknas av l�raren. Om det enligt 18 � inte kan s�ttas betyg i ett avslutat �mne, f�r de st�d- �tg�rder som har vidtagits framg� av beslutet. Pr�vning 23 � Den som vill ha betyg fr�n specialskolan har r�tt att genomg� pr�v- ning f�r betyg. Denna kan avse hela utbildningen i specialskolan eller ett el- ler flera �mnen som ing�r i utbildningen. Detta g�ller �ven den som tidigare har f�tt betyg i ett avslutat �mne eller slutbetyg fr�n specialskolan. Best�mmelserna om betygss�ttning i detta kapitel och i 3 kap. ska i till- l�mpliga delar g�lla i fr�ga om pr�vningen. Huvudmannens skyldigheter i s�rskilda fall Ers�ttning fr�n elevens hemkommun 24 � Hemkommunen ska betala ers�ttning till staten f�r vissa kostnader f�r den som �r elev i specialskolan eller i f�rskoleklass eller fritidshem vid en skolenhet inom specialskolan. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om ers�ttningens storlek. </div> <div id="page57-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 57 SFS 2010:800 Resor och boende 25 � En elev i specialskolan har r�tt till de resor som kr�vs f�r utbild- ningen. Staten ska st� f�r kostnaderna. En elev i specialskolan som till f�ljd av skolg�ngen m�ste bo utanf�r det egna hemmet har r�tt till tillfredsst�llande f�rh�llanden. Staten ska svara f�r detta utan extra kostnader f�r eleven. Skolenheter 26 � Utbildningen i specialskolan ska anordnas av Specialpedagogiska skolmyndigheten och bedrivas vid flera skolenheter. 13 kap. Sameskolan Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser (214 ��), och best�mmelser om huvudmannens skyldigheter i s�rskilda fall (15 17 ��). Allm�nna best�mmelser Utbildningens syfte 2 � Sameskolan ska ge en utbildning med samisk inriktning som i �vrigt motsvarar utbildningen i �rskurserna 16 i grundskolan. �rskurser, l�s�r och terminer 3 � Sameskolan ska ha sex �rskurser. Utbildningen i varje �rskurs ska bedrivas under ett l�s�r, som best�r av en h�sttermin och en v�rtermin. �mnen 4 � Undervisningen ska omfatta f�ljande �mnen: bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och h�lsa, matematik, musik, naturorienterande �mnen: biologi, fysik och kemi, samh�llsorienterande �mnen: geografi, historia, religionskunskap och samh�llskunskap, samiska, sl�jd, svenska eller svenska som andraspr�k, och teknik. H�rut�ver ska det som �mnen finnas spr�kval och, f�r elever som ska erbjudas modersm�lsundervisning, modersm�l. </div> <div id="page58-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 58 SFS 2010:800 Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elev- ens val ska syfta till att f�rdjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera �mnen. Undervisningstid 5 � Den totala undervisningstiden f�r varje elev ska vara minst 4 200 tim- mar. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om f�rdelning av undervisningstiden (timplan). 6 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. undervisningstid ut�ver vad som f�ljer av 5 �, och 2. begr�nsade avvikelser fr�n 4 � och fr�n timplanen ut�ver vad som f�ljer av 3 kap. 11 � (anpassad studieg�ng), om det finns s�rskilda sk�l. Modersm�lsundervisning 7 � En elev som har en v�rdnadshavare med ett annat modersm�l �n svenska ska erbjudas modersm�lsundervisning i detta spr�k om 1. spr�ket �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet, och 2. eleven har grundl�ggande kunskaper i spr�ket. Modersm�lsundervisning i ett nationellt minoritetsspr�k ska erbjudas �ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om modersm�lsundervisning. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att modersm�lsundervisning ska erbjudas i ett spr�k bara om ett visst antal elever �nskar s�dan undervisning i det spr�ket. Kursplaner 8 � F�r varje �mne ska en kursplan g�lla. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om kursplaner. Tester och prov 9 � Tester och prov f�r inte utg�ra villkor f�r antagning eller urval till eller inom en skolenhet. Tester och prov f�r inte heller utg�ra villkor f�r fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillh�r. Avgifter 10 � Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning samt erbjudas n�ringsriktiga skolm�ltider. Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut. 11 � Trots 10 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obe- tydlig kostnad f�r eleverna. </div> <div id="page59-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 59 SFS 2010:800 I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga be- st�mmelser i denna lag, i enstaka fall under ett l�s�r f�rekomma kostnader som ers�tts av v�rdnadshavare p� frivillig v�g. S�dana aktiviteter ska vara �ppna f�r alla elever. Ers�ttningen f�r inte �verstiga huvudmannens sj�lv- kostnad f�r att eleven deltar i aktiviteten. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 � Minst en g�ng varje termin ska l�raren, eleven och elevens v�rd- nadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling b�st kan st�djas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig p� en utv�rdering av elevens utveckling i f�rh�llande till l�ro- planen. Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett s�dant �tg�rdsprogram som avses i 3 kap. 9 �. 13 � Vid utvecklingssamtalet ska l�raren i en skriftlig individuell ut- vecklingsplan 1. ge omd�men om elevens kunskapsutveckling i f�rh�llande till kun- skapskraven i de �mnen som eleven f�r undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som beh�vs f�r att eleven ska n� kunskaps- kraven och i �vrigt utvecklas s� l�ngt som m�jligt inom ramen f�r l�ropla- nen. Den individuella utvecklingsplanen f�r �ven inneh�lla omd�men om elev- ens utveckling i �vrigt inom ramen f�r l�roplanen, om rektorn beslutar det. �verenskommelser mellan l�raren, eleven och elevens v�rdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av s�dan skriftlig information som ges i utveck- lingsplanen. Skriftlig information om elevens skolg�ng f�r ges �ven vid andra tillf�llen �n vid ett utvecklingssamtal. Intyg vid avg�ng 14 � N�r en elev avg�r fr�n en sameskola ska intyg om avg�ngen utf�rdas. Intyget ska inneh�lla uppgifter om 1. den �rskurs fr�n vilken eleven avg�tt, 2. tiden f�r avg�ngen, 3. de �mnen som eleven undervisats i, och 4. det antal undervisningstimmar som eleven erbjudits. Intyget ska undertecknas av rektorn. Huvudmannens skyldigheter i s�rskilda fall Ers�ttning fr�n elevens hemkommun 15 � Hemkommunen ska betala ers�ttning till staten f�r vissa kostnader f�r den som �r elev i sameskolan eller i f�rskoleklass eller fritidshem vid en skolenhet inom sameskolan. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om ers�ttningens storlek. </div> <div id="page60-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 60 SFS 2010:800 Resor och boende 16 � En elev i sameskolan har r�tt till de resor som kr�vs f�r utbildningen. Staten ska st� f�r kostnaderna. En elev i sameskolan som till f�ljd av skolg�ngen m�ste bo utanf�r det egna hemmet har r�tt till tillfredsst�llande f�rh�llanden. Staten ska svara f�r detta utan extra kostnader f�r eleven. Skolenheter 17 � Utbildning i sameskolan ska anordnas av Sameskolstyrelsen och be- drivas vid flera skolenheter. 14 kap. Fritidshemmet Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser (210 ��), best�mmelser om fritidshem med offentlig huvudman (1114 ��), och best�mmelser om fritidshem med enskild huvudman (1519 ��). Allm�nna best�mmelser Utbildningens syfte 2 � Fritidshemmet kompletterar utbildningen i f�rskoleklassen, grund- skolan, grunds�rskolan, specialskolan, sameskolan och s�rskilda utbild- ningsformer som skolplikt kan fullg�ras i. Fritidshemmet ska stimulera elev- ernas utveckling och l�rande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utg� fr�n en helhetssyn p� eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska fr�mja allsidiga kontakter och social gemenskap. Erbjudande av utbildning 3 � Varje kommun ska erbjuda utbildning i fritidshem f�r elever i kommu- nens f�rskoleklass, grundskola och grunds�rskola. Staten ska erbjuda utbild- ning i fritidshem f�r elever i specialskola och sameskola. Hemkommunen ska erbjuda utbildning i fritidshem f�r elever som g�r i en frist�ende skola i de fall huvudmannen inte erbjuder s�dan utbildning. 4 � Utbildning i fritidshem ska erbjudas s� snart det framkommit att eleven har behov av en s�dan plats. Omfattning 5 � En elev i n�gon av de skolformer som anges i 3 � ska erbjudas utbild- ning i fritidshemmet i den omfattning som beh�vs med h�nsyn till f�r�ldrar- nas f�rv�rvsarbete eller studier eller om eleven har ett eget behov p� grund av familjens situation i �vrigt. </div> <div id="page61-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 61 SFS 2010:800 6 � Elever ska �ven i andra fall �n som avses i 5 � erbjudas utbildning i fritidshem, om de av fysiska, psykiska eller andra sk�l beh�ver s�rskilt st�d i sin utveckling i form av s�dan utbildning. 7 � Fritidshem ska erbjudas till och med v�rterminen det �r d� eleven fyller 13 �r. Fr�n och med h�stterminen det �r d� eleven fyller 10 �r f�r �p- pen fritidsverksamhet erbjudas i st�llet f�r fritidshem, om eleven inte p� grund av fysiska, psykiska eller andra sk�l �r i behov av s�dant s�rskilt st�d i sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem. Best�mmelser om �ppen fritidsverksamhet finns i 25 kap. 8 � Fritidshem ska erbjudas eleverna den del av dagen d� eleverna inte g�r i n�gon av de skolformer som anges i 3 � och under lov. Fritidshem beh�ver inte erbjudas under kv�llar, n�tter, veckoslut eller i samband med st�rre hel- ger. Elevgrupperna och milj�n 9 � Huvudmannen ska se till att elevgrupperna har en l�mplig samman- s�ttning och storlek och att eleverna �ven i �vrigt erbjuds en god milj�. Placering vid en skolenhet 10 � En elev i f�rskoleklass, grundskola, grunds�rskola, specialskola eller sameskola ska erbjudas utbildning i fritidshem vid eller s� n�ra som m�jligt den skolenhet d�r eleven f�r utbildning. Fritidshem med offentlig huvudman Hemkommunens ansvar 11 � Hemkommunen svarar f�r att en elev som ska erbjudas fritidshem en- ligt best�mmelserna i detta kapitel och g�r i en s�dan s�rskild utbild- ningsform som avses i 24 kap. erbjuds fritidshem. I dessa fall ska be- st�mmelserna i 410 �� till�mpas. Avgifter 12 � En kommun f�r ta ut avgift f�r utbildning i fritidshem som den anord- nar. Avgifterna ska vara sk�liga. Avgifter vid skolenhet med specialskola och sameskola 13 � Avgifter som staten tar ut f�r utbildning i fritidshem vid en skolenhet med specialskola eller sameskola ska best�mmas efter samma grunder som kommunen d�r fritidshemmet �r bel�get till�mpar i sina fritidshem. </div> <div id="page62-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 62 SFS 2010:800 Interkommunal ers�ttning 14 � En kommun som i sitt fritidshem har en elev fr�n en annan kommun ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning i fritidshemmet av elev- ens hemkommun, om elevens skolg�ng i den mottagande kommunens f�r- skoleklass, grundskola eller grunds�rskola grundar sig p� 9 kap. 13 � f�rsta stycket, 10 kap. 24, 25 eller 26 � eller 11 kap. 24 � andra stycket 2 eller 25 �. �ven i andra fall d� en kommun i sitt fritidshem har en elev fr�n en annan kommun ska hemkommunen betala ers�ttning till den mottagande kommu- nen. Om kommunerna i ett s�dant fall inte kommer �verens om annat, ska ers�ttningen best�mmas med h�nsyn till kommunens �tagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till sina egna fritidshem. Har en elev ett omfattande behov av s�r- skilt st�d, beh�ver hemkommunen inte l�mna bidrag f�r det s�rskilda st�det, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kom- munen. Ers�ttningen enligt f�rsta eller andra stycket ska i f�rekommande fall minskas med belopp som huvudmannen tar ut enligt 12 �. Fritidshem med enskild huvudman Bidrag fr�n hemkommunen 15 � Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev vid skolenheten. Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 16 � och i vissa fall ett till�ggs- belopp enligt 17 �. 16 � Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r 1. omsorg och pedagogisk verksamhet, 2. pedagogiskt material och utrustning, 3. m�ltider, 4. administration, 5. merv�rdesskatt, och 6. lokalkostnader. Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som kommunen till- l�mpar vid f�rdelning av resurser till sina egna fritidshem. 17 � Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av s�rskilt st�d. Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev i be- hov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�rig- heter uppst�r f�r kommunen. Insyn 18 � Den kommun d�r en frist�ende skola som anordnar fritidshem �r bel�- gen har r�tt till insyn i verksamheten. </div> <div id="page63-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 63 SFS 2010:800 Avgifter 19 � Avgifter som en enskild huvudman f�r ett fritidshem tar ut f�r inte vara osk�ligt h�ga. 15 kap. Allm�nna best�mmelser om gymnasieskolan Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser (220 ��), best�mmelser om betyg (2129 ��), best�mmelser om gymnasieskola med offentlig huvudman (3032 ��), best�mmelser om frist�ende gymnasieskola (33 och 34 ��), och best�mmelser om Rh-anpassad utbildning (3540 ��). Allm�nna best�mmelser Utbildningens syfte 2 � Gymnasieskolan ska ge en god grund f�r yrkesverksamhet och fort- satta studier samt f�r personlig utveckling och ett aktivt deltagande i sam- h�llslivet. Utbildningen ska utformas s� att den fr�mjar social gemenskap och ut- vecklar elevernas f�rm�ga att sj�lvst�ndigt och tillsammans med andra till- �gna sig, f�rdjupa och till�mpa kunskaper. Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak bygga p� de kunskaper eleverna f�tt i grundskolan eller i motsvarande utbildning. 3 � Utbildningen i gymnasieskolan ska utg�ra en bas f�r den nationella och regionala kompetensf�rs�rjningen till arbetslivet och en bas f�r rekrytering till h�gskolesektorn. Samverkan 4 � Huvudmannen f�r gymnasieskolan ska samverka med samh�llet i �v- rigt. M�lgrupp 5 � Gymnasieskolan ska vara �ppen endast f�r ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som p�b�rjar sin gymnasieutbildning under tiden till och med det f�rsta kalenderhalv�ret det �r de fyller 20 �r eller, i fall som avses i 36 �, 21 �r. I 17 kap. 16 � andra stycket finns best�mmelser om utbildning i gymna- sieskolan f�r vissa elever fr�n grunds�rskolan. Best�mmelserna om gymnasieskolan g�ller bara f�r ungdomar som �r bo- satta i landet. I 29 kap. 25 �� finns ytterligare f�reskrifter om bos�ttning och r�tten till utbildning. </div> <div id="page64-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 64 SFS 2010:800 6 � Ungdomar som har g�tt igenom en utbildning p� ett nationellt program eller likv�rdig utbildning eller har avlagt International Baccalaureate (IB) �r inte l�ngre beh�riga f�r gymnasieskolan. De olika utbildningarna 7 � Utbildningen i gymnasieskolan best�r av nationella program som �r yr- kesprogram eller h�gskolef�rberedande program. I gymnasieskolan finns ocks� utbildning i form av introduktionsprogram. N�rmare best�mmelser om de nationella programmen finns i 16 kap. och om introduktionsprogrammen i 17 kap. 8 � Varje kommun ska informera om de nationella programmen och om m�jligheterna att f� utbildning p� introduktionsprogram. Utbildning anpassad f�r elever med vissa funktionsneds�ttningar 9 � F�r ungdomar med ett sv�rt r�relsehinder f�r de kommuner som reger- ingen beslutar anordna speciellt anpassad utbildning (gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning) i sin gymnasieskola. F�r dessa utbildningar g�ller s�rskilda best�mmelser i 3540 ��. Regeringen f�r meddela ytterligare f�re- skrifter om s�dan utbildning. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om utbildning i gymnasieskolan f�r elever som �r d�va, h�rselskadade eller d�vblinda eller har en spr�kst�rning. F�reskrifter enligt f�rsta och andra styckena f�r inneb�ra undantag fr�n vad som annars g�ller f�r utbildning i gymnasieskolan. L�s�r och terminer 10 � Utbildningen ska bedrivas under l�s�r, som omfattar en h�sttermin och en v�rtermin. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om l�s�rets l�ngd och om n�r l�s�ret ska b�rja och sluta. Utbildningens f�rl�ggning 11 � Utbildningen i gymnasieskolan ska, med undantag f�r gymnasial l�r- lingsutbildning som avses i 16 kap. 11 �, i huvudsak vara skolf�rlagd. �ven introduktionsprogrammen programinriktat individuellt val, yrkes- introduktion och individuellt alternativ f�r utformas s� att de inte �r i huvud- sak skolf�rlagda. Antagning 12 � Huvudmannen ansvarar f�r antagningen till de olika utbildningar som anordnas av huvudmannen. I 38 � finns s�rskilda best�mmelser om antagning till Rh-anpassad ut- bildning. 13 � Regeringen meddelar f�reskrifter om urval bland mottagna s�kande. </div> <div id="page65-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 65 SFS 2010:800 14 � Antagningsorganisationen f�r vara gemensam f�r gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv�. Antagningsorganisationen f�r vara gemensam f�r gymnasieskola an- ordnad av kommuner, landsting och enskilda huvudm�n. Information till hemkommunen 15 � N�r en elev b�rjar eller slutar vid en gymnasieskola med annan hu- vudman �n hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen. Elevers n�rvaro och information om fr�nvaro 16 � En elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas f�r att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt sk�l att utebli. Om en elev i gymnasieskolan utan giltigt sk�l uteblir fr�n den verksamhet som anordnas f�r att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elev- ens v�rdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit fr�nva- rande. Om det finns s�rskilda sk�l beh�ver elevens v�rdnadshavare inte in- formeras samma dag. Avgifter 17 � Utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning. Huvudmannen f�r dock besluta att elev- erna ska h�lla sig med enstaka egna hj�lpmedel. Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut. 18 � Trots 17 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obetydlig kostnad f�r eleverna. I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga be- st�mmelser i denna lag, i enstaka fall under ett l�s�r f�rekomma kostnader som ers�tts av eleven eller dennes v�rdnadshavare p� frivillig v�g. S�dana aktiviteter ska vara �ppna f�r alla elever. Ers�ttningen f�r inte �verstiga hu- vudmannens sj�lvkostnad f�r att eleven deltar i aktiviteten. Modersm�lsundervisning 19 � En elev som har en v�rdnadshavare med ett annat modersm�l �n svenska ska erbjudas modersm�lsundervisning i detta spr�k om 1. spr�ket �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet, och 2. eleven har goda kunskaper i spr�ket. Modersm�lsundervisning i ett nationellt minoritetsspr�k ska erbjudas �ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om modersm�lsundervisning. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att modersm�lsundervisning ska erbjudas i ett spr�k bara om ett visst antal elever �nskar s�dan undervisning i det spr�ket. </div> <div id="page66-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 66 SFS 2010:800 Utvecklingssamtal 20 � Minst en g�ng varje termin ska rektorn se till att eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utveck- lingssamtal). En elevs v�rdnadshavare ska f� s�dan information som avses i f�rsta stycket. Betyg Till�mpliga best�mmelser 21 � Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap. 1321 ��. Betygss�ttning 22 � Betyg ska s�ttas p� varje avslutad kurs och efter genomf�rt gymnasie- arbete samt vid utbildning p� introduktionsprogram �ven i grundskolans �mnen. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om hur betygss�ttningen ska g� till. F�reskrifterna f�r inneb�ra undantag fr�n best�mmelsen i 3 kap. 15 � om vem som beslutar om betyg. 23 � Betyg f�r godk�nda resultat betecknas med A, B, C, D eller E. H�gsta betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E. Betyg f�r icke godk�nt resultat betecknas med F. 24 � Som betyg p� en kurs ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F anv�ndas. Betyg ska best�mmas med hj�lp av de kunskapskrav som har f�reskrivits f�r en kurs. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om kunskapskrav. 25 � Som betyg p� gymnasiearbetet ska n�gon av beteckningarna E eller F anv�ndas. Om en elev har n�tt m�len f�r gymnasiearbetet i examensm�len ska betyget E anv�ndas. I annat fall ska betyget F anv�ndas. 26 � Om det finns s�rskilda sk�l f�r det vid betygss�ttningen bortses fr�n enstaka delar av kunskapskraven. Med s�rskilda sk�l avses funktions- neds�ttning eller andra liknande personliga f�rh�llanden som inte �r av till- f�llig natur och som utg�r ett direkt hinder f�r att eleven ska kunna n� ett visst kunskapskrav. De kunskapskrav som r�r s�kerhet och de som h�nvisar till lagar, f�rordningar eller myndigheters f�reskrifter ska dock alltid uppfyl- las. 27 � Om det saknas underlag f�r bed�mning av en elevs kunskaper p� grund av elevens fr�nvaro, ska betyg inte s�ttas. </div> <div id="page67-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 67 SFS 2010:800 Pr�vning 28 � Den som vill ha betyg fr�n gymnasieskolan har r�tt att genomg� pr�v- ning. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om pr�vning. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra inskr�nkning av r�tten till pr�vning. 29 � Regeringen meddelar f�reskrifter om m�jlighet f�r rektor att i vissa fall ge betyg utan pr�vning till en elev som inte f�ljt undervisningen. Gymnasieskola med offentlig huvudman Kommunens ansvar 30 � Varje kommun ansvarar f�r att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Kommunen kan erbjuda utbildning som den sj�lv anordnar eller ut- bildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting enligt sam- verkansavtal med kommunen eller landstinget. Kommuner som har ing�tt ett samverkansavtal bildar ett samverkansomr�de f�r utbildningen. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser p� dessa ska s� l�ngt det �r m�jligt anpassas med h�nsyn till ungdomarnas �nskem�l. Utbildning anordnad av landsting 31 � Ett landsting f�r anordna utbildningar p� s�dana nationella program som avser naturbruk och omv�rdnad. Efter �verenskommelse med en kommun f�r landstinget anordna utbild- ning �ven p� andra nationella program. Av 17 kap. 17 och 18 �� f�ljer vilken utbildning p� introduktionsprogram som f�r anordnas av ett landsting. St�d till inackordering 32 � Hemkommunen ska l�mna ekonomiskt st�d till elever i en gymnasie- skola med offentlig huvudman som beh�ver inackordering p� grund av skol- g�ngen. Denna skyldighet g�ller dock inte 1. elever som har tagits emot i andra hand till ett nationellt program enligt 16 kap. 47 �, 2. elever p� Rh-anpassad utbildning, eller 3. utlandssvenska elever som f�r studiehj�lp i form av inackorderings- till�gg enligt studiest�dslagen (1999:1395). Skyldigheten g�ller till och med f�rsta kalenderhalv�ret det �r eleven fyl- ler 20 �r. St�det ska avse boende, f�rdyrat uppeh�lle och resor till och fr�n hemmet. Det ska ges kontant eller p� annat s�tt som ska framg� av beslutet om st�d. Om st�det ges kontant, ska det l�mnas med l�gst 1/30 av prisbasbeloppet en- ligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring f�r varje hel kalenderm�nad som eleven bor inackorderad. Beloppet f�r avrundas till n�rmast l�gre hela tiotal kronor. </div> <div id="page68-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 68 SFS 2010:800 Frist�ende gymnasieskola Mottagande 33 � Varje huvudman f�r en frist�ende gymnasieskola ska ta emot alla ungdomar som har r�tt till den s�kta utbildningen i gymnasieskolan. N�r det g�ller utbildningar som inte utformas f�r en grupp elever och yr- kesintroduktion som utformas f�r en grupp elever finns s�rskilda regler om n�r huvudmannen f�r en frist�ende skola �r skyldig att ta emot ungdomar som uppfyller beh�righetskraven f�r utbildningen i 17 kap. 29 �. I �vrigt �r en huvudman f�r en frist�ende skola inte skyldig att ta emot ungdomar till s�dan utbildning. Huvudmannen beh�ver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning �t en elev, om hemkommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r eleven enligt 16 kap. 54 � andra stycket eller 17 kap. 34 � andra stycket. Insyn 34 � Den kommun d�r den frist�ende skolan �r bel�gen har r�tt till insyn i verksamheten. Rh-anpassad utbildning M�lgrupp 35 � I detta kapitel avses med ett sv�rt r�relsehinder ett r�relsehinder som ensamt eller i kombination med en annan funktionsneds�ttning medf�r att en ungdom 1. f�r att kunna f�lja ett program i gymnasieskolan beh�ver tillg�ng till en skola med Rh-anpassad utbildning, och 2. har behov av habilitering och i vissa fall av boende i elevhem och om- v�rdnad i boendet. R�tt till utbildning 36 � Ungdomar som har ett sv�rt r�relsehinder har r�tt att f� utbildning vid en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning om de 1. har slutf�rt sista �rskursen i grundskolan eller motsvarande, 2. kan p�b�rja utbildningen senast under det f�rsta kalenderhalv�ret det �r de fyller 21 �r, och 3. uppfyller de �vriga beh�righetsvillkor som f�ljer av 16 kap. 2934 ��, n�r det g�ller nationella program. F�rsta stycket 1 g�ller inte utbildning i form av ett introduktionsprogram. F�r att ha r�tt till s�dan utbildning kr�vs att grundskoleutbildning eller mot- svarande har avslutats. Riksrekrytering 37 � En gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning ska ta emot s�kande fr�n hela landet till den speciellt anpassade utbildningen. </div> <div id="page69-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 69 SFS 2010:800 Beslut om antagning och r�tt till utbildning 38 � Fr�gor om antagning till Rh-anpassad utbildning vid vissa gymnasie- skolor och andra fr�gor om r�tt till s�dan utbildning pr�vas av en s�rskild n�mnd. Avgifter 39 � Avgifter f�r inte tas ut f�r insatser f�r omv�rdnad i boendet eller habi- litering som tillhandah�lls av staten, en kommun eller ett landsting i anslut- ning till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om avgifter f�r kost och logi. Interkommunal ers�ttning 40 � Hemkommunen ska betala ers�ttning f�r kostnader f�r boende och omv�rdnad i boendet f�r elever p� Rh-anpassad utbildning. Hemlandstinget eller, i f�rekommande fall hemkommunen, ska betala ers�ttning f�r kostna- der f�r habilitering. Ers�ttningarna ska betalas till den huvudman som enligt avtal med staten svarar f�r verksamheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om ers�ttningar enligt f�rsta stycket. 16 kap. Utbildning p� nationella program i gymnasieskolan Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om utbildningarnas utformning och inneh�ll (225 ��), gymnasieexamen (2628 ��), beh�righet, ans�kan, mottagande och fullf�ljande av utbildningen (29 41 ��), utbildning p� nationella program vid en gymnasieskola med offentlig huvudman (4251 ��), och utbildning p� nationella program vid en frist�ende gymnasieskola (52 55 ��). Utbildningarnas utformning och inneh�ll Yrkesprogram och h�gskolef�rberedande program 2 � Av 15 kap. 7 � framg�r att de nationella programmen �r yrkesprogram eller h�gskolef�rberedande program. 3 � Yrkesprogrammen ska utg�ra grund f�r yrkesverksamhet och fortsatt yrkesutbildning. Alla elever p� yrkesprogram ska inom ramen f�r sin gymnasieutbildning ges m�jlighet att uppn� grundl�ggande beh�righet till h�gskoleutbildning som p�b�rjas p� grundniv�. </div> <div id="page70-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 70 SFS 2010:800 4 � De h�gskolef�rberedande programmen ska utg�ra grund f�r fortsatt ut- bildning p� h�gskoleniv�. De nationella programmen 5 � Vilka de nationella programmen �r framg�r av bilaga 2. Examensm�l 6 � F�r varje nationellt program ska det finnas examensm�l som inneh�ller m�l f�r programmet. Nationella inriktningar och s�rskilda varianter 7 � Inom de nationella programmen f�r det finnas inriktningar och s�rskil- da varianter, som b�rjar det f�rsta, andra eller tredje l�s�ret. 8 � Inriktningarna �r nationella. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om vilka nationella inriktningar som ska finnas. 9 � Fr�gan om en s�rskild variant ska godk�nnas ska pr�vas av Statens skolverk. 10 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela ytterligare f�reskrifter om nationella inriktningar och s�rskilda varian- ter. Gymnasial l�rlingsutbildning 11 � Inom yrkesprogrammen f�r det finnas gymnasial l�rlingsutbildning, som b�rjar det f�rsta, andra eller tredje l�s�ret. Gymnasial l�rlingsutbildning ska i huvudsak vara f�rlagd till en eller flera arbetsplatser. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela ytterligare f�reskrifter om gymnasial l�rlingsutbildning. Erbjudande av viss utbildning 12 � N�r en huvudman erbjuder utbildning p� ett nationellt program f�r huvudmannen ocks� l�ta erbjudandet omfatta att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en s�rskild variant eller gymnasial l�rlingsutbildning inom programmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om att ett s�dant erbjudande ska ges inom vissa program. Avvikelser fr�n ett nationellt programs inneh�ll 13 � Statens skolverk f�r besluta om avvikelser fr�n struktur, inneh�ll och examensm�l f�r utbildningar p� nationella program. </div> <div id="page71-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 71 SFS 2010:800 Beslut enligt f�rsta stycket som avser en utbildning som anordnas av en offentlig huvudman fattas i samband med beslut om riksrekrytering enligt 45 �. Beslut enligt f�rsta stycket som avser en utbildning som anordnas av en enskild huvudman fattas efter en pr�vning som motsvarar pr�vningen av riksrekryterande utbildningar enligt 45 �. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om villkor f�r beslut enligt tredje stycket. 14 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r huvudmannen besluta att en elevs ut- bildning p� ett nationellt program till sitt inneh�ll f�r avvika fr�n vad som annars g�ller f�r programmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om s�dana avvikelser som avses i f�rsta stycket. Utbildningens l�ngd 15 � De nationella programmen �r avsedda att genomg�s p� tre l�s�r. Huvudmannen f�r besluta att utbildningen f�r f�rdelas p� l�ngre tid �n tre l�s�r. Om huvudmannen har f�tt tillst�nd till det av Statens skolverk, f�r denne besluta att en utbildning f�r f�rdelas p� kortare tid �n tre l�s�r. Utbildningens f�rl�ggning och arbetsplatsf�rlagt l�rande 16 � Av 15 kap. 11 � framg�r att utbildningen p� nationella program i hu- vudsak ska vara skolf�rlagd om inte annat f�ljer av best�mmelserna om gymnasial l�rlingsutbildning i 11 �. Ett yrkesprogram ska inneh�lla arbetsplatsf�rlagt l�rande. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsf�rlagda l�randet f�r att ett yrkesprogram ska f� anordnas samt om undantag fr�n 15 kap. 11 �. Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid 17 � Utbildningen p� nationella program ska bedrivas som heltidsstudier. 18 � Elever p� yrkesprogrammen har r�tt till minst 2 430 undervisnings- timmar om 60 minuter och elever p� h�gskolef�rberedande program har r�tt till minst 2 180 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad under- visningstid). Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om avvikelser fr�n den garanterade undervisningstiden. 19 � Omfattningen av studierna p� nationella program anges i gymnasie- po�ng. 20 � Utbildningens omfattning framg�r av en po�ngplan i bilaga 3. </div> <div id="page72-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 72 SFS 2010:800 Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela ytterligare f�reskrifter om po�ngplanen. �mnen, gymnasiearbete och kurser 21 � F�r varje �mne ska det finnas en �mnesplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om �mnesplaner. 22 � I utbildningen ska det ing� ett gymnasiearbete. 23 � Utbildningen inom varje �mne ges i form av en eller flera kurser. F�r varje kurs ska det anges hur m�nga gymnasiepo�ng som kursen om- fattar. 24 � Har en elev efter avslutad kurs eller genomf�rt gymnasiearbete f�tt l�gst betyget E, �r huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbild- ning av samma slag, om inte annat f�ljer av f�reskrifter meddelade med st�d av andra stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om vad som kr�vs f�r att f� p�b�rja en kurs och att f� g� om en kurs. Individuell studieplan 25 � F�r varje elev ska det uppr�ttas en individuell studieplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om den individuella studieplanen. Gymnasieexamen 26 � Utbildningen p� yrkesprogram syftar till en yrkesexamen och ut- bildningen p� h�gskolef�rberedande program syftar till en h�gskole- f�rberedande examen. B�da dessa examina kallas gymnasieexamen. F�r elever som har betyg fr�n en utbildning som omfattar minst 2 500 gymnasiepo�ng p� ett nationellt program ska gymnasieexamen utf�r- das, om villkoren i 27 eller 28 � �r uppfyllda. Yrkesexamen 27 � Yrkesexamen ska utf�rdas om en elev som avses i 26 � har godk�nda betyg p� en utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepo�ng och som innefattar 1. en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspr�k, engelska och matematik om sammanlagt 100 gymnasiepo�ng i varje �mne, och 2. gymnasiearbetet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om vilka kurser i de �mnen som anges i f�rsta stycket 1 som ska vara godk�nda och om andra kurser som ska ing� i de godk�nda betygen f�r respektive yrkesprogram. </div> <div id="page73-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 73 SFS 2010:800 H�gskolef�rberedande examen 28 � H�gskolef�rberedande examen ska utf�rdas om en elev som avses i 26 � har godk�nda betyg p� utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepo�ng och som innefattar en eller flera kurser i 1. svenska eller svenska som andraspr�k om sammanlagt 300 gymnasie- po�ng, 2. engelska om sammanlagt 200 gymnasiepo�ng, och 3. matematik om sammanlagt 100 gymnasiepo�ng. Gymnasiearbetet ska ing� i de godk�nda betygen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om vilka kurser i de �mnen som anges i f�rsta stycket som ska vara godk�nda. Beh�righet, ans�kan, mottagande och fullf�ljande av utbildningen Beh�righet 29 � F�r de nationella programmen g�ller, ut�ver vad som f�reskrivs i 15 kap. 5 �, de ytterligare beh�righetskrav i fr�ga om godk�nda betyg fr�n grundskolan eller motsvarande utbildning som f�ljer av 3034 ��. 30 � F�r beh�righet till ett yrkesprogram kr�vs godk�nda betyg i svenska, engelska och matematik och i minst fem andra �mnen. 31 � F�r beh�righet till ett h�gskolef�rberedande program kr�vs godk�nda betyg i svenska, engelska, matematik och i minst nio andra �mnen. 32 � En s�kande till ett nationellt program som saknar godk�nt betyg i engelska men uppfyller �vriga beh�righetskrav ska �nd� anses beh�rig om den s�kande 1. p� grund av speciella personliga f�rh�llanden inte har haft m�jlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundsko- lan eller motsvarande utbildning, och 2. bed�ms ha f�ruts�ttningar att klara studierna p� det s�kta programmet. 33 � En s�kande som p� annat s�tt �n genom grundskolestudier har f�rv�r- vat likv�rdiga kunskaper i ett �mne ska vid till�mpningen av be- h�righetsreglerna anses ha godk�nt betyg i �mnet. Vidare ska godk�nt betyg i svenska som andraspr�k likst�llas med godk�nt betyg i svenska vid till�mp- ningen av beh�righetsreglerna. 34 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om att s�rskilda f�rkunskapskrav ska g�lla f�r vissa utbildningar. Ans�kan 35 � En ans�kan till ett nationellt program eller till en s�dan nationell in- riktning, s�rskild variant eller gymnasial l�rlingsutbildning som b�rjar f�rsta l�s�ret ska ges in till den s�kandes hemkommun. Avser ans�kan mer �n en </div> <div id="page74-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 74 SFS 2010:800 utbildning ska den s�kande ange i vilken ordning han eller hon �nskar komma i fr�ga. Om ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ans�kan omedelbart s�ndas vidare till denne. Beslut om beh�righet och mottagande 36 � Huvudmannen f�r den s�kta utbildningen pr�var om en s�kande �r beh�rig och om den s�kande ska tas emot. R�tten att fullf�lja utbildningen 37 � En elev som har p�b�rjat en utbildning p� ett nationellt program, en nationell inriktning eller en s�rskild variant har r�tt att hos huvudmannen el- ler, om huvudmannen �r offentlig, inom samverkansomr�det fullf�lja sin ut- bildning p� det p�b�rjade programmet eller den aktuella inriktningen eller varianten. F�rsta stycket g�ller �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund f�r motta- gandet �ndras under studietiden. 38 � Vad som s�gs i 37 � g�ller p� motsvarande s�tt den elev som har p�- b�rjat gymnasial l�rlingsutbildning. Om l�mplig arbetsplatsf�rlagd utbildning inte l�ngre kan anordnas, ska eleven i st�llet erbjudas att fullf�lja sin utbildning genom skolf�rlagd utbild- ning p� det aktuella programmet. Om inte heller detta �r m�jligt, ska erbju- dandet avse att fullf�lja utbildningen p� ett annat yrkesprogram. 39 � Om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program omfattade att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en s�rskild variant el- ler gymnasial l�rlingsutbildning enligt 12 �, har den elev som p�b�rjat pro- grammet r�tt att fullf�lja utbildningen p� den nationella inriktningen, den s�rskilda varianten respektive som gymnasial l�rlingsutbildning enligt 37 och 38 ��. 40 � R�tten att fullf�lja utbildningen enligt 3739 �� g�ller ocks� efter ett studieuppeh�ll p� h�gst ett l�s�r f�r studier utomlands. N�gon r�tt att fullf�lja utbildningen enligt f�rsta stycket finns dock inte, om det erbjudande som avses i 12 � n�r det l�mnades f�renades med ett ut- tryckligt f�rbeh�ll att det inte g�ller vid studieuppeh�ll. 41 � I 49 � finns ytterligare best�mmelser om r�tten f�r en elev i en skola med offentlig huvudman att fullf�lja sin utbildning n�r eleven flyttar till en annan kommun. </div> <div id="page75-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 75 SFS 2010:800 Utbildning p� nationella program vid en gymnasieskola med offentlig huvudman Skyldighet att erbjuda utbildning 42 � Hemkommunen ansvarar f�r att alla beh�riga ungdomar i kommunen erbjuds utbildning p� nationella program. Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och na- tionella inriktningar. Mottagande i f�rsta hand 43 � Av de beh�riga s�kande till ett nationellt program eller till en s�dan nationell inriktning, s�rskild variant eller gymnasial l�rlingsutbildning som b�rjar f�rsta l�s�ret ska huvudmannen i f�rsta hand ta emot dem som �r hemmah�rande i kommunen eller inom samverkansomr�det f�r utbild- ningen. 44 � Ut�ver vad som f�ljer av 43 � ska de som �r beh�riga s�kande tas emot i f�rsta hand om de s�kt till 1. s�dan utbildning som avses i 43 � och med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i den gymnasieskola dit de har s�kt, 2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning som b�rjar det f�rsta l�s�ret och �r hemmah�rande i en kommun som inte erbjuder den s�k- ta utbildningen, 3. gymnasial l�rlingsutbildning som b�rjar det f�rsta l�s�ret och �r hem- mah�rande i en kommun som inte erbjuder n�gon utbildning p� det aktuella programmet, 4. ett nationellt program och �beropat att huvudmannen inom det s�kta programmet anordnar en nationell inriktning som b�rjar senare �n f�rsta l�s- �ret och som hemkommunen inte erbjuder, 5. ett yrkesprogram som saknar nationella inriktningar och �beropat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolf�rlagt och som hem- kommunen inte erbjuder, eller 6. en utbildning som det har fattats beslut om riksrekrytering f�r enligt 45 �. Riksrekryterande utbildning 45 � Statens skolverk f�r f�r nationella program besluta att det till en viss utbildning i f�rsta hand ska tas emot s�kande fr�n hela landet (riks- rekrytering). Regeringen f�r meddela f�reskrifter om villkor f�r att en viss utbildning ska kunna bli riksrekryterande. 46 � Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska g�lla och hur m�nga platser utbildningen f�r omfatta. </div> <div id="page76-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 76 SFS 2010:800 Mottagande i andra hand 47 � Andra beh�riga s�kande �n de som ska tas emot i f�rsta hand enligt 43 och 44 �� f�r tas emot i andra hand till platser som �terst�r sedan alla de som ska tas emot i f�rsta hand har antagits till utbildningen. Yttrande fr�n hemkommunen 48 � Innan en kommun eller ett landsting tar emot en s�kande som inte �r hemmah�rande i kommunen eller samverkansomr�det f�r utbildningen ska yttrande inh�mtas fr�n den s�kandes hemkommun. Yttrande beh�ver dock inte inh�mtas, om det med h�nsyn till tidigare avgivet yttrande eller av andra sk�l �r on�digt. R�tt att fullf�lja utbildningen f�r en elev som flyttar 49 � En elev som har p�b�rjat ett nationellt program eller en nationell in- riktning och som d�refter flyttar fr�n kommunen eller samverkansomr�det f�r utbildningen, har r�tt att fullf�lja utbildningen p� det p�b�rjade program- met eller den p�b�rjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder s�dan utbildning. Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven r�tt att efter eget val fullf�lja sin utbildning i en annan kommun eller ett landsting som anordnar utbildningen. Interkommunal ers�ttning 50 � En kommun som p� ett nationellt program har antagit en elev som inte �r hemmah�rande i kommunen eller i samverkansomr�det f�r ut- bildningen ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ers�ttning). F�rsta stycket g�ller �ven ett landsting som p� ett nationellt program har antagit en elev som inte �r hemmah�rande i samverkansomr�det f�r utbild- ningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om interkommunal ers�ttning. 51 � Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer �verens om annat, och annat inte heller f�ljer av andra och tredje styckena, ska den interkommunala ers�ttningen motsvara anordnarens sj�lv- kostnad. N�r eleven har tagits emot i andra hand enligt 47 �, ska ers�ttningen h�gst uppg� till den kostnad som hemkommunen sj�lv har f�r motsvarande utbild- ning. �r anordnarens kostnad l�gre, ska hemkommunen i st�llet ers�tta den l�gre kostnaden. N�r det �r fr�ga om riksrekryterande utbildning eller s�rskilda varianter inom de nationella programmen, ska hemkommunen betala det belopp som har beslutats i varje s�rskilt fall av Statens skolverk. </div> <div id="page77-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 77 SFS 2010:800 Utbildning p� nationella program vid en frist�ende gymnasieskola Bidrag fr�n hemkommunen 52 � Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev p� ett nationellt program vid skolenheten som hemkommunen, enligt 42 �, var skyldig att erbjuda utbildning p� nationella program vid den tidpunkt n�r ut- bildningen p�b�rjades. Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 53 � och i vissa fall ett till�ggs- belopp enligt 54 �. 53 � Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r 1. undervisning, 2. l�rverktyg, 3. elevh�lsa, 4. m�ltider, 5. administration, 6. merv�rdesskatt, och 7. lokalkostnader. 54 � Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av s�rskilt st�d eller ska erbjudas modersm�lsundervisning. Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev i be- hov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�rig- heter uppst�r f�r kommunen. 55 � F�r utbildning p� s�dana nationella program och nationella inrikt- ningar som hemkommunen erbjuder, ska grundbeloppet best�mmas efter samma grunder som kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till det programmet eller den inriktningen. F�r utbildning p� s�rskilda varianter och f�r s�dan utbildning som avses i 13 � tredje stycket ska hemkommunen betala det grundbelopp som har beslutats i varje s�rskilt fall av Statens skolverk. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om det grundbelopp som hemkommunen ska betala, om eleven, i andra fall �n som avses i andra stycket, har antagits till en utbildning som kommunen inte erbjuder. 17 kap. Utbildning p� introduktionsprogram i gymnasieskolan Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser (215 ��), best�mmelser om utbildning p� introduktionsprogram vid en gymnasie- skola med offentlig huvudman (1627 ��), och best�mmelser om utbildning p� introduktionsprogram vid en frist�ende gymnasieskola (2836 ��). </div> <div id="page78-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 78 SFS 2010:800 Allm�nna best�mmelser De olika introduktionsprogrammen 2 � Introduktionsprogrammen �r preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ, och spr�kintroduktion. Utbildningens syfte 3 � Ut�ver vad som g�ller f�r all gymnasieutbildning enligt 15 kap. 2 � �r syftet med preparandutbildning att elever som fullf�ljt �rskurs 9 i grundskolan utan att ha uppn�tt beh�righet till ett visst nationellt program ska uppn� s�- dan beh�righet, programinriktat individuellt val att elever ska f� en utbildning som �r inriktad mot ett nationellt yrkesprogram och att de s� snart som m�jligt ska kunna antas till det programmet, yrkesintroduktion att elever ska f� en yrkesinriktad utbildning som un- derl�ttar f�r dem att etablera sig p� arbetsmarknaden eller som leder till stu- dier p� ett yrkesprogram, individuellt alternativ att elever ska g� vidare till yrkesintroduktion, an- nan fortsatt utbildning eller till arbetsmarknaden, och spr�kintroduktion att ge invandrarungdomar som nyligen anl�nt till Sverige en utbildning med tyngdpunkt i det svenska spr�ket, vilken m�jlig- g�r f�r dem att g� vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Utbildningens utformning 4 � Programinriktat individuellt val ska utformas f�r en grupp elever. Yrkesintroduktion f�r utformas f�r en grupp elever eller f�r en enskild elev. �vriga introduktionsprogram ska utformas f�r en enskild elev. Utbildningens omfattning 5 � Preparandutbildning ska p�g� h�gst ett �r. Om huvudmannen f�r utbildningen finner att det finns synnerliga sk�l, f�r preparandutbildningen f�rl�ngas till tv� �r. 6 � Utbildningen p� introduktionsprogram ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfattning f�r dock minskas, om en elev beg�r det och huvudmannen finner att det �r f�renligt med syftet med elevens utbildning. </div> <div id="page79-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 79 SFS 2010:800 Plan f�r utbildningen och individuell studieplan 7 � Utbildningen p� ett introduktionsprogram ska f�lja en plan f�r utbild- ningen som beslutas av huvudmannen. F�r varje elev ska det uppr�ttas en individuell studieplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om den individuella studieplanen. Beh�righet 8 � Ut�ver de gemensamma beh�righetsvillkoren f�r gymnasieskolan i 15 kap. 5 och 6 �� g�ller 912 �� f�r de olika introduktionsprogrammen. 9 � Preparandutbildning st�r �ppen f�r ungdomar som saknar de godk�nda betyg som kr�vs f�r beh�righet till alla nationella program enligt 16 kap. 30 och 31 �. 10 � Programinriktat individuellt val st�r �ppet f�r ungdomar som inte har alla de godk�nda betyg som kr�vs f�r beh�righet till ett yrkesprogram enligt 16 kap. 30 �, men fr�n grundskolan har godk�nda betyg i svenska eller svenska som andraspr�k och i engelska eller matematik samt i minst fyra andra �mnen, eller i engelska och matematik samt i minst tre andra �mnen. 11 � Yrkesintroduktion och individuellt alternativ st�r �ppna f�r ungdomar som inte har de godk�nda betyg som kr�vs f�r beh�righet till ett yrkespro- gram enligt 16 kap. 30 �. De st�r dock inte �ppna f�r ungdomar som ska er- bjudas spr�kintroduktion. Om huvudmannen f�r utbildningen finner att det finns synnerliga sk�l, f�r ungdomar som uppfyller beh�righetskraven f�r ett yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ. 12 � Spr�kintroduktion st�r �ppen f�r ungdomar som nyligen har anl�nt till Sverige och som inte har de godk�nda betyg som kr�vs f�r beh�righet till ett yrkesprogram enligt 16 kap. 30 � och som beh�ver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska spr�ket f�r att g� vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Ans�kan 13 � En ans�kan till programinriktat individuellt val eller till yrkesintro- duktion som har utformats f�r en grupp elever ska ges in till den s�kandes hemkommun. Om ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ans�kan omedelbart s�ndas vidare till denne. </div> <div id="page80-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 80 SFS 2010:800 Beslut om beh�righet och mottagande 14 � Den huvudman som anordnar utbildningen pr�var om en s�kande till programinriktat individuellt val eller till yrkesintroduktion som har utfor- mats f�r en grupp elever �r beh�rig och om den s�kande ska tas emot. R�tten att fullf�lja utbildningen 15 � En elev som har p�b�rjat ett introduktionsprogram har r�tt att fullf�lja utbildningen hos huvudmannen enligt den plan f�r utbildningen, enligt 7 � f�rsta stycket, som g�llde n�r utbildningen inleddes. Om eleven har medgett att planen �ndras, har eleven r�tt att fullf�lja ut- bildningen enligt den �ndrade planen. R�tten att fullf�lja utbildningen g�ller �ven efter ett studieuppeh�ll p� h�gst ett �r f�r studier utomlands. Utbildning p� introduktionsprogram vid en gymnasieskola med offentlig huvudman Skyldighet att erbjuda utbildning 16 � Hemkommunen ansvarar f�r att alla beh�riga ungdomar i hem- kommunen erbjuds preparandutbildning, yrkesintroduktion, individuellt al- ternativ och spr�kintroduktion. Ut�ver vad som f�ljer av f�rsta stycket ansvarar hemkommunen f�r att elever fr�n grunds�rskolan erbjuds yrkesintroduktion och individuellt alter- nativ, om de �nskar s�dan utbildning och kommunen bed�mer att de har f�r- uts�ttningar att klara utbildningen. Anordnande av programinriktat individuellt val 17 � En kommun eller ett landsting som anordnar ett yrkesprogram f�r an- ordna programinriktat individuellt val som �r inriktat mot yrkesprogrammet. Utbildning anordnad av landsting 18 � Ett landsting f�r, ut�ver vad som f�ljer av 17 �, efter �verens- kommelse med en kommun anordna yrkesintroduktion och individuellt al- ternativ. Mottagande till utbildningar som utformats f�r en grupp elever 19 � En kommun eller ett landsting som anordnar programinriktat indivi- duellt val eller yrkesintroduktion som har utformats f�r en grupp elever ska ta emot alla de beh�riga s�kande till utbildningen som h�r hemma i kommu- nen eller samverkansomr�det f�r utbildningen. Om det finns platser �ver p� utbildningen, sedan alla s�kande som ska tas emot enligt f�rsta stycket har antagits, f�r kommunen eller landstinget ta emot andra beh�riga s�kande till utbildningen. </div> <div id="page81-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 81 SFS 2010:800 Riksrekryterande utbildning 20 � Statens skolverk f�r f�r programinriktat individuellt val besluta att ut- bildningen ska st� �ppen f�r s�kande fr�n hela landet (riksrekrytering). Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska g�lla och hur m�nga platser utbildningen f�r omfatta. Mottagande till utbildningar som inte utformats f�r en grupp elever 21 � En kommun som anordnar preparandutbildning, yrkesintroduktion som inte har utformats f�r en grupp elever, individuellt alternativ eller spr�kintroduktion f�r ta emot ungdomar som uppfyller beh�righetsvillkoren f�r respektive utbildning �ven om de inte kommer fr�n kommunen. �ven ett landsting som anordnar yrkesintroduktion, som inte har utfor- mats f�r en grupp elever eller individuellt alternativ, f�r ta emot beh�riga ungdomar till utbildningen oberoende av vilken kommun de kommer fr�n. Interkommunal ers�ttning 22 � En kommun som p� preparandutbildning har tagit emot en elev som inte �r hemmah�rande i kommunen, ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elev- ens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ers�ttning). Om inte den anordnande kommunen och elevens hemkommun kommer �verens om annat, ska den interkommunala ers�ttningen uppg� till den kost- nad som hemkommunen sj�lv har f�r preparandutbildning. 23 � En kommun som p� programinriktat individuellt val har antagit en elev som inte �r hemmah�rande i kommunen eller samverkansomr�det f�r utbildningen, ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ers�ttning). F�rsta stycket g�ller �ven ett landsting som p� programinriktat indivi- duellt val antagit en elev som inte �r hemmah�rande i samverkansomr�det f�r utbildningen. Om inte den anordnande huvudmannen och hemkommunen kommer �verens om annat, ska den interkommunala ers�ttningen ber�knas enligt 24 27 ��. 24 � Den interkommunala ers�ttningen vid programinriktat individuellt val best�r av 1. ers�ttning f�r den del av utbildningen som motsvarar det yrkesprogram som det programinriktade individuella valet �r inriktat mot, och 2. ers�ttning f�r den del av utbildningen som avser det st�d som eleven beh�ver f�r att uppn� beh�righet f�r yrkesprogrammet. Ers�ttning enligt denna punkt ska utg� under h�gst ett �r. 25 � Om hemkommunen inte erbjuder det aktuella yrkesprogrammet, ska ers�ttningen enligt 24 � 1 motsvara anordnarens sj�lvkostnad. Om hemkommunen erbjuder det aktuella yrkesprogrammet, ska ers�tt- ningen enligt 24 � 1 h�gst uppg� till den kostnad som hemkommunen sj�lv </div> <div id="page82-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 82 SFS 2010:800 har f�r motsvarande utbildning. �r anordnarens kostnad l�gre, ska ers�tt- ningen i st�llet uppg� till den l�gre kostnaden. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om den ers�ttning som avses i 24 � 2. 26 � N�r det �r fr�ga om riksrekryterande utbildning enligt 20 �, ska hem- kommunen betala det belopp som har beslutats i varje s�rskilt fall av Statens skolverk. 27 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela ytterligare f�reskrifter om interkommunal ers�ttning. Utbildning p� introduktionsprogram vid en frist�ende gymnasieskola Anordnande av utbildning 28 � En frist�ende gymnasieskola som anordnar ett nationellt program f�r anordna preparandutbildning, individuellt alternativ och spr�kintroduktion. En frist�ende gymnasieskola som anordnar ett yrkesprogram f�r anordna programinriktat individuellt val som �r inriktat mot yrkesprogrammet samt yrkesintroduktion. Mottagande 29 � Huvudmannen f�r en frist�ende gymnasieskola �r skyldig att ta emot en elev till yrkesintroduktion, individuellt alternativ och spr�kintroduktion bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit �verens om det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen f�r utbildningen. 30 � Av 15 kap. 33 � framg�r n�r huvudmannen f�r en frist�ende skola som anordnar programinriktat individuellt val �r skyldig att ta emot beh�riga s�kande till utbildningen. Vad som g�ller f�r urval bland mottagna s�kande och antagning till ut- bildningen f�ljer av 15 kap. 1214 ��. Bidrag fr�n hemkommunen f�r preparandutbildning 31 � Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev p� preparandutbildning vid skolenheten som var beh�rig f�r utbildningen vid den tidpunkt n�r denna p�b�rjades. Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 32 och 33 �� och i vissa fall ett till�ggsbelopp enligt 34 �. 32 � Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r 1. undervisning, 2. l�rverktyg, 3. elevh�lsa, 4. m�ltider, 5. administration, 6. merv�rdesskatt, och 7. lokalkostnader. </div> <div id="page83-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 83 SFS 2010:800 33 � Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till den preparandutbildning som kom- munen erbjuder. 34 � Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av s�rskilt st�d eller ska erbjudas modersm�lsundervisning. Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev i be- hov av s�rskilt st�d, om betydande ekonomiska eller organisatoriska sv�rig- heter uppst�r f�r kommunen. Bidrag fr�n hemkommunen f�r programinriktat individuellt val 35 � Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev p� programinriktat individuellt val vid skolenheten som var beh�rig f�r utbild- ningen vid den tidpunkt n�r denna p�b�rjades. Bidraget best�r av 1. bidrag f�r den del av utbildningen som motsvarar det yrkesprogram som det programinriktade individuella valet �r inriktat mot, och 2. bidrag f�r den del av utbildningen som avser det st�d som eleven beh�- ver f�r att uppn� beh�righet f�r yrkesprogrammet. Bidrag enligt denna punkt ska utg� under h�gst ett �r. 36 � Bidrag enligt 35 � andra stycket 1 ber�knas p� samma s�tt som bidra- get ber�knas f�r det nationella programmet enligt 16 kap. 5255 ��. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om den ers�ttning som avses i 35 � andra stycket 2. 18 kap. Allm�nna best�mmelser om gymnasies�rskolan Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser (216 ��), best�mmelser om betyg (1720 ��), och best�mmelser om interkommunal ers�ttning och bidrag till enskild hu- vudman (21 �). Allm�nna best�mmelser Utbildningens syfte 2 � Gymnasies�rskolan ska ge elever med utvecklingsst�rning en ut- bildning som �r anpassad till varje elevs f�ruts�ttningar och som s� l�ngt det �r m�jligt motsvarar den som ges i gymnasieskolan. Utbildningen i gymnasies�rskolan ska i huvudsak bygga p� de kunskaper eleverna f�tt i grunds�rskolan eller motsvarande skolform. Av 29 kap. 8 � f�ljer att det som s�gs i denna lag om elever med ut- vecklingsst�rning ska g�lla ocks� f�r vissa andra barn och ungdomar. </div> <div id="page84-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 84 SFS 2010:800 M�lgrupp 3 � Utbildningen i gymnasies�rskolan v�nder sig till ungdomar vars skol- plikt har upph�rt och som har g�tt i grunds�rskolan eller som inte kan g� i gymnasieskolan d�rf�r att de har en utvecklingsst�rning. Program 4 � Utbildningen omfattar nationella program, specialutformade program och individuella program. N�rmare best�mmelser om program finns i 19 kap. L�s�r och terminer 5 � Utbildningen ska bedrivas under l�s�r, som omfattar en h�sttermin och en v�rtermin. Utbildningen i gymnasies�rskolan �r avsedd att genomg�s p� fyra l�s�r. Huvudmannen f�r besluta att utbildningen f�r f�rdelas p� l�ngre tid. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om l�s�rets l�ngd och n�r l�s�ret ska b�rja och sluta och om huvudmannens befogenheter enligt andra stycket. Kurser 6 � Utbildningen inom varje �mne och �mnesomr�de ges i form av en eller flera kurser. F�r varje kurs ska det finnas en kursplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om kurser och kursplaner. Ans�kan 7 � Den som ans�ker om en plats i gymnasies�rskolan ska ge in sin ans�- kan till hemkommunen. Om ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ans�kan omedelbart s�ndas vidare till denne. Mottagande och antagning 8 � En elev som har g�tt ut grunds�rskolan har alltid r�tt att tas emot i gymnasies�rskolan. I annat fall ska fr�gan om en elev tillh�r m�lgruppen f�r gymnasies�r- skolan pr�vas av elevens hemkommun. Ett s�dant beslut ska f�reg�s av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bed�mning. Samr�d med eleven och elevens v�rdnadshavare ska ske n�r ut- redningen genomf�rs. De ungdomar som tillh�r m�lgruppen f�r gymnasies�rskolan har r�tt att bli mottagna i gymnasies�rskola med offentlig huvudman om utbildningen p�b�rjas under tiden till och med det f�rsta kalenderhalv�ret det �r de fyller 20 �r. 9 � Huvudmannen pr�var fr�gor om antagning av en elev som ska tas emot i gymnasies�rskolan. </div> <div id="page85-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 85 SFS 2010:800 Huvudmannen ska efter samr�d med eleven och elevens v�rdnadshavare avg�ra om en elev i gymnasies�rskolan ska g� p� 1. ett nationellt program, 2. ett specialutformat program, eller 3. ett individuellt program. Utbildning p� ett individuellt program ska erbjudas elever som inte kan f�lja ett nationellt eller specialutformat program. Information till hemkommunen 10 � N�r en elev b�rjar eller slutar vid en gymnasies�rskola med annan hu- vudman �n hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen. Elevers n�rvaro och information om fr�nvaro 11 � En elev i gymnasies�rskolan ska delta i den verksamhet som anordnas f�r att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt sk�l att utebli. Om en elev i gymnasies�rskolan utan giltigt sk�l uteblir fr�n den verk- samhet som anordnas f�r att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elevens v�rdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit fr�nvarande. Om det finns s�rskilda sk�l beh�ver elevens v�rdnadshavare inte informeras samma dag. Avgifter 12 � Utbildningen i gymnasies�rskolan ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning. Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut. 13 � Trots 12 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obe- tydlig kostnad f�r eleverna. I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga be- st�mmelser i denna lag, i enstaka fall under ett l�s�r f�rekomma kostnader som ers�tts av eleven eller dennes v�rdnadshavare p� frivillig v�g. S�dana aktiviteter ska vara �ppna f�r alla elever. Ers�ttningen f�r inte �verstiga hu- vudmannens sj�lvkostnad f�r att eleven deltar i aktiviteten. Modersm�lsundervisning 14 � En elev som har en v�rdnadshavare med ett annat modersm�l �n svenska ska erbjudas modersm�lsundervisning i detta spr�k om 1. spr�ket �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet, och 2. eleven har goda kunskaper i spr�ket. Modersm�lsundervisning i ett nationellt minoritetsspr�k ska erbjudas �ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om modersm�lsundervisning. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att </div> <div id="page86-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 86 SFS 2010:800 modersm�lsundervisning ska erbjudas i ett spr�k bara om ett visst antal elever �nskar s�dan undervisning i det spr�ket. Individuell studieplan 15 � F�r varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Den ska inne- h�lla uppgifter om det program som eleven g�r p�. De val av kurser som eleven gjort ska ocks� anges. Vidare ska det av planen framg� eventuella �verenskommelser och om det finns behov av s�rskilt st�d f�r att eleven ska n� m�len med utbildningen. Elevens synpunkter ska inh�mtas och beaktas vid utformandet av den individuella studieplanen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt- terligare f�reskrifter om den individuella studieplanen. Utvecklingssamtal 16 � Minst en g�ng varje termin ska rektorn se till att eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utveck- lingssamtal). Utvecklingssamtalet ska genomf�ras med elevens individuella studieplan som grund. En elevs v�rdnadshavare ska f� s�dan information som avses i f�rsta stycket. Betyg Till�mpliga best�mmelser 17 � Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap. 1321 ��. Betygss�ttning 18 � Betyg ska s�ttas p� varje avslutad kurs. Betyg ska dock inte s�ttas p� verksamhetstr�ning. Om en elev har l�st en kurs enligt gymnasieskolans �mnesplan ska betyg s�ttas i enlighet med de best�mmelser som g�ller f�r betygss�ttning i gymna- sieskolan. I �vriga fall g�ller 19 och 20 ��. 19 � Som betyg ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D eller E anv�ndas. H�gsta betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E. F�r den elev som inte uppn�r kraven f�r betyget E ska ett intyg utf�rdas om att eleven deltagit i kursen. Intyget utf�rdas av rektorn. 20 � Betyg ska grundas p� en bed�mning av elevens kunskaper i f�r- h�llande till best�mda kunskapskrav. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om kunskapskrav. </div> <div id="page87-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 87 SFS 2010:800 Interkommunal ers�ttning och bidrag till enskild huvudman 21 � Best�mmelser om interkommunal ers�ttning finns i 19 kap. 22 �. Best�mmelser om bidrag fr�n en elevs hemkommun till enskild huvud- man finns i 19 kap. 25 �. 19 kap. Utbildning p� program i gymnasies�rskolan Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser om program (211 ��), best�mmelser om utbildning p� program vid en gymnasies�rskola med offentlig huvudman (1222 ��), och best�mmelser om utbildning p� program vid en frist�ende gymnasie- s�rskola (2329 ��). Allm�nna best�mmelser om program Nationella program 2 � De nationella programmen i gymnasies�rskolan �r estetiska programmet, fordonsprogrammet, handels- och administrationsprogrammet, hantverksprogrammet, hotell- och restaurangprogrammet, industriprogrammet, medieprogrammet, och naturbruksprogrammet. F�r varje nationellt program ska det finnas programm�l. 3 � Undervisningen p� de nationella programmen ska omfatta f�ljande �m- nen: svenska eller svenska som andraspr�k, engelska, matematik, samh�llskunskap, religionskunskap, naturkunskap, idrott och h�lsa, och estetisk verksamhet. Dessutom ska det, f�r elever som ska erbjudas modersm�lsundervisning, som �mne finnas modersm�l. P� estetiska programmet ska det finnas este- tiska �mnen som �mnesblock och p� �vriga program yrkes�mnen. Det ska ocks� finnas individuellt val och lokalt till�gg. Den totala undervisningstiden ska vara minst 3 600 timmar. I timplaner finns riktv�rden f�r undervisningens omfattning. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om riktv�rden f�r undervisningstiden f�r �mnen och �mnesblock p� nationella program. </div> <div id="page88-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 88 SFS 2010:800 Specialutformade program 4 � Ett specialutformat program ska i fr�ga om utbildningens niv� mot- svara ett nationellt program. Det kan utformas individuellt f�r en elev eller gemensamt f�r en grupp elever. Huvudmannen ska fastst�lla en plan f�r varje specialutformat program. Om programmet �r avsett f�r en grupp elever, ska huvudmannen �ven fast- st�lla programm�l. Best�mmelserna i 3 � ska �ven till�mpas p� undervisningen p� special- utformade program. Beslut om program 5 � Rektorn beslutar, efter samr�d med eleven och elevens v�rdnads- havare, vilket nationellt eller specialutformat program som en elev ska g� p�. En elev som har tagits emot p� ett nationellt eller ett specialutformat pro- gram f�r, om rektorn bed�mer att eleven kan klara av det, l�sa kurser enligt gymnasieskolans �mnesplaner. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om urval bland mottagna s�kande. Individuella program 6 � Ett individuellt program ska ge eleven yrkestr�ning eller verksam- hetstr�ning eller p� annat s�tt m�ta elevens speciella utbildningsbehov. Pro- grammet kan �ven syfta till att stimulera eleven att senare g� �ver p� ett na- tionellt program eller ett specialutformat program. Huvudmannen avg�r om en elev som tas emot p� ett individuellt program ska ges yrkestr�ning eller verksamhetstr�ning. 7 � Om eleven f�r yrkestr�ning ska, s�vida rektorn bed�mer att eleven kan klara av det, utbildningen omfatta �mnena svenska, svenska som andraspr�k, matematik, samh�llsorientering, idrott och h�lsa och estetisk verksamhet samt yrkestr�ning och praktik. Rektorn f�r besluta att en elev ska l�sa en kombination av �mnen och s�dana verksamhetsomr�den som anges i 8 �, om eleven har f�ruts�ttningar f�r det. 8 � Om eleven f�r verksamhetstr�ning ska, s�vida rektorn bed�mer att eleven kan klara av det, utbildningen omfatta verksamhetsomr�dena kom- munikation och socialt samspel, verklighetsuppfattning och omv�rlds- kunskap, estetisk verksamhet, idrott och h�lsa samt vardagsaktiviteter. Prak- tik f�r ocks� f�rekomma om rektorn bed�mer att det �r till nytta f�r eleven. Rektorn f�r besluta att en elev ska l�sa en kombination av verksam- hetsomr�den och s�dana �mnen som anges i 7 �, om eleven har f�ruts�tt- ningar f�r det. 9 � F�r de elever p� det individuella programmet som ska erbjudas mo- dersm�lsundervisning ska modersm�l finnas som �mne. </div> <div id="page89-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 89 SFS 2010:800 Bemyndiganden 10 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. undervisningstid ut�ver vad som f�ljer av 3 �, 2. undervisningen p� individuella program f�r elever som enligt rektors beslut med st�d av 7 och 8 �� f�r l�sa en kombination av �mnen och verk- samhetsomr�den, 3. avvikelser fr�n 3 � f�rsta och andra styckena och timplanerna, om det beh�vs med h�nsyn till elevernas f�rm�ga, samt 4. andra begr�nsade avvikelser fr�n 3 � f�rsta och andra styckena och tim- planerna. Fullf�ljande av utbildning 11 � Elever som har p�b�rjat utbildningen i gymnasies�rskolan senast un- der det f�rsta kalenderhalv�ret det �r de fyller 20 �r f�r, utom i det fall som avses i 23 � andra stycket, fullf�lja utbildningen hos huvudmannen under fyra l�s�r. Detta g�ller �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund f�r motta- gandet �ndras under studietiden. Det som s�gs i f�rsta stycket om r�tt att fullf�lja utbildningen g�ller �ven i den nya hemkommunen, om eleven flyttar till en annan kommun under stu- dietiden. Utbildning p� program vid en gymnasies�rskola med offentlig huvudman Hemkommunens ansvar 12 � F�r var och en som enligt denna lag har r�tt att g� i gymnasies�r- skolan ska hemkommunen svara f�r att s�dan utbildning kommer till st�nd. Denna skyldighet ska fullg�ras genom att hemkommunen anordnar gym- nasies�rskola i den omfattning som kr�vs f�r att bereda utbildning �t alla i kommunen som har r�tt till s�dan utbildning. Hemkommunen f�r �ven komma �verens med en annan kommun eller med ett landsting om att n�gon av dessa i en skolenhet med gymnasies�rskola ska ta emot elever vars gym- nasies�rskoleutbildning hemkommunen ansvarar f�r. Mottagande i en annan kommun 13 � En elev har r�tt att bli mottagen i en gymnasies�rskola som anordnas av en annan kommun �n hemkommunen, om eleven med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i den kommunens gymna- sies�rskola. Innan kommunen fattar beslut om att ta emot en s�dan elev ska den inh�mta yttrande fr�n elevens hemkommun. 14 � En kommun f�r �ven i andra fall �n som avses i 13 � ta emot en elev fr�n en annan kommun i sin gymnasies�rskola efter �nskem�l av elevens v�rdnadshavare. </div> <div id="page90-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 90 SFS 2010:800 Landsting 15 � Efter �verenskommelse med en kommun f�r ett landsting vara huvud- man f�r utbildning p� nationella, specialutformade och individuella pro- gram. Erbjudande om utbildning p� nationella program 16 � Varje kommun ska erbjuda de elever som ska g� p� ett nationellt pro- gram ett urval av olika program. Kommunen ska str�va efter att urvalet ska vara allsidigt. Antalet platser p� de olika programmen ska anpassas med h�nsyn till elev- ernas �nskem�l. Ett s�dant erbjudande ska avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i en annan kommun eller ett landsting i enlighet med samverkansavtal. Erbjudande om utbildning p� specialutformade och individuella program 17 � Varje kommun ska erbjuda ett specialutformat program eller ett indi- viduellt program till de elever som ska g� p� ett s�dant program. Detsamma g�ller den elev som har tagits emot p� ett nationellt program men har avbru- tit studierna. Ett s�dant erbjudande ska avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i en annan kommun eller ett landsting i enlighet med samverkansavtal. Kommunens organisation av sin gymnasies�rskola 18 � Varje kommun ska vid utformningen av gymnasies�rskolan beakta vad som f�r eleverna �r �ndam�lsenligt fr�n kommunikationssynpunkt. Varje kommun som anordnar gymnasies�rskola ska s� l�ngt det �r m�jligt organisera gymnasies�rskolan s� att ingen elev p� grund av skolg�ngen be- h�ver bo utanf�r det egna hemmet. I lagen (1993:387) om st�d och service till vissa funktionshindrade finns f�reskrifter om st�d och service i form av boende i familjehem eller bostad med s�rskild service f�r barn och ungdomar som beh�ver bo utanf�r f�r�ld- rahemmet. Placering vid en skolenhet 19 � En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter d�r eleven �nskar g� eller elevens v�rdnadshavare �nskar att eleven ska g�. Om den �nskade placeringen skulle medf�ra att en annan elevs ber�ttigade krav p� placering vid en skolenhet n�ra hemmet �sidos�tts ska dock kommunen fr�n- g� �nskem�let och placera eleven vid en annan skolenhet inom sin gymna- sies�rskola. Kommunen f�r fr�ng� ett �nskem�l och placera eleven vid en annan skol- enhet inom sin gymnasies�rskola, om den �nskade placeringen skulle med- f�ra att betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet ska f� g� kvar d�r om inte n�got annat f�ljer av andra stycket. </div> <div id="page91-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 91 SFS 2010:800 Skolskjuts i hemkommunen 20 � Elever i gymnasies�rskola med offentlig huvudman har r�tt till kost- nadsfri skolskjuts fr�n en plats i anslutning till elevens hem till den plats d�r utbildningen bedrivs och tillbaka, om s�dan skjuts beh�vs med h�nsyn till f�rdv�gens l�ngd, trafikf�rh�llanden, elevens funktionsneds�ttning eller n�- gon annan s�rskild omst�ndighet. Denna r�tt g�ller dock inte elever som v�ljer att g� i en annan skolenhet �n den d�r kommunen annars skulle ha placerat dem eller som g�r i en annan kommuns gymnasies�rskola med st�d av 13 eller 14 ��. I de fall d� det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter ska kommunen �ven anordna skolskjuts i dessa fall. Elevens hemkommun eller det landsting som anordnar utbildningen ska ombes�rja att skolskjuts anordnas enligt f�rsta stycket. Skolskjuts i en annan kommun �n hemkommunen 21 � En elev som med st�d av 13 � g�r i en annan kommuns gymnasie- s�rskola och som p� grund av skolg�ngen m�ste �vernatta i den kommunen har r�tt till skolskjuts mellan den tillf�lliga bostaden och den plats d�r utbild- ningen bedrivs under samma f�ruts�ttningar som g�ller f�r elever som �r hemmah�rande i kommunen. Den kommun som anordnar utbildningen ska ombes�rja att skolskjuts an- ordnas enligt f�rsta stycket. Kommunens kostnader f�r detta ska ers�ttas av elevens hemkommun. Interkommunal ers�ttning 22 � Hemkommunen ska i s�dana fall som avses i 13 � betala ers�ttning f�r kostnaderna f�r elevens utbildning till den kommun som har tagit emot eleven. �ven i de fall som avses i 14 � ska hemkommunen betala ers�ttning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett s�dant fall inte kommer �verens om annat, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen be- st�mmer, efter ans�kan fr�n n�gon av de ber�rda kommunerna, besluta vil- ket belopp som hemkommunen ska betala till den kommun som har tagit emot eleven. En kommuns skyldighet att betala ers�ttning enligt f�rsta eller andra stycket g�ller endast f�r s�dana elever vars hemkommuner var skyldiga att erbjuda utbildning i gymnasies�rskolan vid den tidpunkt d� utbildningen p�- b�rjades. Utbildning p� program vid en frist�ende gymnasies�rskola Mottagande 23 � Varje frist�ende skola med gymnasies�rskola ska vara �ppen f�r alla elever som har r�tt till utbildning i en gymnasies�rskola med offentlig hu- vudman. </div> <div id="page92-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 92 SFS 2010:800 Huvudmannen beh�ver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning �t en elev om hemkommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r eleven enligt 27 � andra stycket. Urval 24 � Om det inte finns plats f�r alla s�kande till en frist�ende skola med gymnasies�rskola, ska urvalet g�ras p� grunder som Statens skolinspektion godk�nner. Bidrag fr�n hemkommunen 25 � Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev vid skolenheten. Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 26 � och i vissa fall ett till�ggs- belopp enligt 27 �. 26 � Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r 1. undervisning, 2. l�rverktyg, 3. elevh�lsa, 4. m�ltider, 5. administration, 6. merv�rdesskatt, och 7. lokalkostnader. Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som kommunen till- l�mpar vid f�rdelning av resurser till utbildning i gymnasies�rskola som kommunen erbjuder. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om det grundbelopp som hemkommunen ska betala, om kommu- nen inte erbjuder utbildning i gymnasies�rskolan. 27 � Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av s�rskilt st�d eller ska erbjudas modersm�lsundervisning. Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev som �r i behov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�- righeter uppst�r f�r kommunen. Skolskjuts 28 � Hemkommunen ska anordna skolskjuts f�r elever som g�r i frist�ende gymnasies�rskola inom kommunen under samma f�ruts�ttningar som enligt 20 � andra stycket andra meningen g�ller f�r elever som valt en annan skol- enhet �n den d�r kommunen annars skulle ha placerat dem. Insyn 29 � Den kommun d�r den frist�ende skolan �r bel�gen har r�tt till insyn i verksamheten. </div> <div id="page93-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 93 SFS 2010:800 20 kap. Kommunal vuxenutbildning Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser (29 ��), best�mmelser om kommunal vuxenutbildning p� grundl�ggande niv� (1015 ��), best�mmelser om kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv� (16 23 ��), best�mmelser om betyg (2431 ��), best�mmelser om validering (32 och 33 ��), och best�mmelser om intyg (34 och 35 ��). Allm�nna best�mmelser �vergripande m�l 2 � M�let f�r den kommunala vuxenutbildningen �r att vuxna ska st�djas och stimuleras i sitt l�rande. De ska ges m�jlighet att utveckla sina kunska- per och sin kompetens i syfte att st�rka sin st�llning i arbets- och samh�llsli- vet samt att fr�mja sin personliga utveckling. Utg�ngspunkten f�r utbildningen ska vara den enskildes behov och f�rut- s�ttningar. De som f�tt minst utbildning ska prioriteras. Utbildningens niv�er 3 � Kommunerna ska tillhandah�lla kommunal vuxenutbildning. Utbildningen ska tillhandah�llas p� grundl�ggande niv� och gymnasial niv�. Utbildningens syfte 4 � Utbildning p� grundl�ggande niv� syftar till att ge vuxna s�dana kun- skaper som de beh�ver f�r att delta i samh�lls- och arbetslivet. Den syftar ocks� till att m�jligg�ra fortsatta studier. Utbildning p� gymnasial niv� syftar till att ge vuxna kunskaper p� en niv� som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge. Kurser och gymnasiepo�ng 5 � Utbildningen bedrivs i form av kurser och p� gymnasial niv� �ven i form av ett gymnasiearbete. P� gymnasial niv� betecknas kursernas och gymnasiearbetets omfattning med gymnasiepo�ng. 6 � F�r varje kurs ska det finnas en kursplan n�r det g�ller utbildning p� grundl�ggande niv� och en �mnesplan n�r det g�ller utbildning p� gymnasial niv�. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om kursplaner, �mnesplaner och gymnasiepo�ng. S�dana f�re- </div> <div id="page94-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 94 SFS 2010:800 skrifter f�r inneb�ra att kursplaner eller �mnesplaner inte ska finnas eller att gymnasiepo�ng inte ska ber�knas f�r vissa kurser. Avgifter 7 � Utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte n�got annat f�ljer av denna lag eller av f�reskrifter som har meddelats med st�d av 3 kap. 21 �. Det f�r dock f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obetydlig kostnad f�r eleverna. Huvudmannen f�r best�mma att b�cker och andra l�rverktyg, som varje elev har f�r eget bruk och f�r beh�lla som sin egendom, ska anskaffas av eleverna sj�lva eller erbjudas mot avgifter som h�gst motsvarar huvud- mannens anskaffningskostnader. L�rverktyg som anv�nds i utbildningen ska i �vrigt tillhandah�llas utan kostnad f�r eleverna. Avgifter f�r inte tas ut i samband med ans�kan om plats. Individuella studieplaner 8 � F�r varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska inne- h�lla uppgifter om den enskildes utbildningsm�l och planerad omfattning av studierna. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om den individuella studieplanen. R�tt att fullf�lja utbildningen 9 � Den som har antagits till en kurs har r�tt att fullf�lja kursen. Huvudmannen f�r dock besluta att utbildningen p� kursen ska upph�ra, om eleven saknar f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen eller an- nars inte g�r tillfredsst�llande framsteg. Den vars utbildning p� grundl�ggande niv� har upph�rt enligt andra stycket ska p� nytt beredas s�dan utbildning, om det finns s�rskilda sk�l f�r det. Den vars utbildning p� gymnasial niv� har upph�rt enligt andra stycket f�r p� nytt beredas s�dan utbildning, om det finns s�rskilda sk�l f�r det. Utbildningen f�r avbrytas �ven enligt best�mmelserna i 5 kap. 1720 ��. Kommunal vuxenutbildning p� grundl�ggande niv� Kommunens ansvar 10 � Hemkommunen ansvarar f�r att de som enligt 11 � har r�tt att delta i utbildning p� grundl�ggande niv� och �nskar det, ocks� f�r delta i s�dan ut- bildning. Varje kommun ska aktivt verka f�r att n� de vuxna i kommunen som har r�tt att delta i utbildning p� grundl�ggande niv� och f�r att motivera dem att delta i s�dan utbildning. </div> <div id="page95-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 95 SFS 2010:800 R�tt att delta i utbildning p� grundl�ggande niv� 11 � En vuxen har r�tt att delta i utbildning p� grundl�ggande niv� fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r d� han eller hon fyller 20 �r, om han eller hon 1. �r bosatt i landet, 2. saknar s�dana kunskaper som normalt uppn�s i grundskolan, och 3. har f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen. Den som har r�tt att delta i utbildning enligt f�rsta stycket har r�tt att delta i s�dan utbildning �ven i en annan kommun �n hemkommunen, om utbild- ningen tillhandah�lls d�r. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om att r�tt enligt f�rsta stycket ska intr�da tidigare �n vad som anges d�r. F�rsta och andra styckena g�ller inte intagna i kriminalv�rdsanstalt. Av 24 kap. 10 � framg�r att Kriminalv�rden ansvarar f�r deras utbildning. Utbildning p� ett annat spr�k �n svenska 12 � Om en elev i utbildning p� grundl�ggande niv� har bristf�lliga kun- skaper i svenska spr�ket, f�r utbildningen tillhandah�llas p� elevens moders- m�l eller n�got annat spr�k som eleven beh�rskar. S�dan utbildning ska kompletteras med undervisning eller tr�ning i svenska spr�ket. Ans�kan och mottagande 13 � En ans�kan om att delta i utbildning p� grundl�ggande niv� ska ges in till den s�kandes hemkommun. En s�kande ska tas emot till utbildningen, om de villkor som anges i 11 � �r uppfyllda. 14 � Om en ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvud- man, ska hemkommunen skyndsamt s�nda ans�kan vidare till den huvud- mannen. Till ans�kan ska ett yttrande fogas d�r hemkommunen redovisar sin bed�mning av om den s�kande uppfyller de villkor som anges i 11 �. Den huvudman som anordnar en utbildning beslutar om den s�kande ska tas emot till utbildningen. Den andra huvudmannen f�r ta emot den s�kande, �ven om hemkommunen har bed�mt att den s�kande inte har r�tt att delta i utbildningen. Interkommunal ers�ttning 15 � En kommun, som i sin utbildning p� grundl�ggande niv� har en elev som kommer fr�n en annan kommun, ska f� ers�ttning f�r sina kostnader f�r den elevens utbildning fr�n elevens hemkommun. Detta g�ller endast om hemkommunen har bed�mt eller, efter �verklagande av ett beslut enligt 14 � andra stycket, beslut har meddelats att eleven har r�tt att delta i utbildningen. </div> <div id="page96-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 96 SFS 2010:800 Kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv� Huvudmannens ansvar 16 � Varje kommun ska erbjuda utbildning p� gymnasial niv�. Hem- kommunen ansvarar f�r att de som enligt 19 � har r�tt att delta i en ut- bildning och �nskar delta i den, ocks� f�r det. Kommunerna ska str�va efter att d�rut�ver erbjuda utbildning som svarar mot efterfr�gan och behov. 17 � Varje kommun ska informera om m�jligheterna till utbildning p� gymnasial niv� och aktivt verka f�r att vuxna i kommunen deltar i s�dan ut- bildning. 18 � Ett landsting f�r tillhandah�lla utbildning p� gymnasial niv� inom omr�dena naturbruk och omv�rdnad. Efter �verenskommelse med en kom- mun f�r landstinget tillhandah�lla utbildning p� gymnasial niv� �ven inom andra omr�den. R�tt att delta i utbildning p� gymnasial niv� 19 � En vuxen som �r beh�rig att delta i utbildning p� gymnasial niv� en- ligt 20 � och som har en examen fr�n ett yrkesprogram i gymnasieskolan en- ligt 16 kap. 27 � men inte uppn�tt grundl�ggande beh�righet till h�gskole- studier har r�tt att delta i utbildning p� gymnasial niv� i syfte att uppn� en s�- dan beh�righet. Den som har r�tt att delta i utbildning p� gymnasial niv� enligt f�rsta stycket har r�tt att delta i s�dan utbildning i en annan kommun �n sin hem- kommun eller ett landsting om utbildningen finns d�r och inte erbjuds av hemkommunen. I ett s�dant fall �r hemkommunen skyldig att ers�tta den mottagande kommunens kostnader. Best�mmelserna i 15 kap. 32 � ska till- l�mpas n�r det g�ller ungdomar till och med f�rsta kalenderhalv�ret det �r de fyller 20 �r. Beh�righet till utbildning p� gymnasial niv� 20 � En vuxen �r beh�rig att delta i utbildning p� gymnasial niv� fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon fyller 20 �r, om han eller hon 1. �r bosatt i landet, 2. saknar s�dana kunskaper som utbildningen syftar till att ge, 3. har f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen, och 4. i �vrigt uppfyller f�reskrivna villkor. Beh�rig �r ocks� den som �r yngre �n vad som anges i f�rsta stycket, men har slutf�rt utbildning p� ett nationellt program i gymnasieskolan eller lik- v�rdig utbildning och uppfyller �vriga beh�righetsvillkor. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt- terligare f�reskrifter om beh�righetsvillkor. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r ocks� meddela f�reskrifter om att beh�righet enligt f�rsta stycket ska intr�da tidigare �n vad som anges d�r. F�rsta och andra styckena g�ller inte intagna i kriminalv�rdsanstalt. Av 24 kap. 10 � framg�r att Kriminalv�rden ansvarar f�r deras utbildning. </div> <div id="page97-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 97 SFS 2010:800 Ans�kan 21 � En ans�kan om att delta i utbildning p� gymnasial niv� ska ges in till den s�kandes hemkommun. Om ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman ska hemkommunen skyndsamt s�nda ans�kan vidare till den huvudmannen. Till ans�kan ska fogas ett yttrande av vilket det framg�r om hemkommunen �tar sig att svara f�r kostnaderna f�r den s�kandes utbildning. Ett yttrande be- h�vs inte om det �r on�digt med h�nsyn till en tidigare �verenskommelse. �tagande att svara f�r kostnaderna ska alltid l�mnas om den s�kande med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� delta i utbild- ning hos en annan huvudman. Ett �tagande g�ller �ven om den s�kande d�r- efter byter hemkommun. Mottagande 22 � Den huvudman som anordnar utbildning p� gymnasial niv� beslutar om den s�kande ska tas emot till utbildningen. Hemkommunen ska ta emot en s�kande om de beh�righetsvillkor som anges i 20 � �r uppfyllda. En kommun ska ta emot en beh�rig s�kande fr�n en annan kommun och ett landsting ska ta emot en beh�rig s�kande, om hemkommunen har �tagit sig eller, efter �verklagande enligt 28 kap. 12 �, ska �ta sig att svara f�r kost- naderna f�r den s�kandes utbildning. Antagning 23 � Den huvudman som anordnar utbildning p� gymnasial niv� beslutar om en s�kande ska antas till utbildningen. Detta g�ller inte en s�kande som avses i 19 �. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om urval bland mottagna s�kande. Betyg Till�mpliga best�mmelser 24 � Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap. 1321 ��. Betygss�ttning 25 � Betyg ska s�ttas p� varje avslutad kurs och efter genomf�rt gymnasie- arbete. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela ytterligare f�reskrifter om betygss�ttning och om gymnasiearbetet i �vrigt. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att betyg inte ska s�ttas p� vissa kurser. 26 � Som betyg ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F anv�n- das. Betyg f�r godk�nda resultat betecknas med A, B, C, D och E. H�gsta </div> <div id="page98-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 98 SFS 2010:800 betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E. Betyg f�r icke godk�nt re- sultat betecknas med F. 27 � Betyg p� kurser i utbildning p� grundl�ggande niv� ska grundas p� en bed�mning av elevens kunskaper i f�rh�llande till s�v�l uppst�llda kun- skapsm�l i kursplaner som betygskriterier. Betyg p� kurser i utbildning p� gymnasial niv� ska grundas p� en bed�mning av elevens kunskaper i f�rh�l- lande till s�v�l uppst�llda kunskapsm�l i �mnesplaner som kunskapskrav. Betygskriterier ska finnas f�r varje kurs i utbildning p� grundl�ggande ni- v� d�r betyg ska s�ttas. Kunskapskrav ska finnas f�r varje kurs i utbildning p� gymnasial niv� d�r betyg ska s�ttas. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om betygskriterier och kunskapskrav. 28 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r det vid betygss�ttningen bortses fr�n enstaka betygskriterier eller kunskapskrav eller fr�n enstaka delar av s�dana kriterier eller krav. Med s�rskilda sk�l avses funktionsneds�ttning eller andra liknande personliga f�rh�llanden som inte �r av tillf�llig natur och som utg�r ett direkt hinder f�r att eleven ska kunna uppfylla kraven f�r ett visst krite- rium eller n� ett visst kunskapskrav. De kriterier eller krav som r�r s�kerhet och de som h�nvisar till lagar, f�rordningar eller myndigheters f�reskrifter ska dock alltid uppfyllas. 29 � Om det saknas underlag f�r bed�mning av en elevs kunskaper i en kurs p� grund av elevens bristande deltagande, ska betyg inte s�ttas p� kur- sen. Pr�vning 30 � Den som �r bosatt i landet och vill ha betyg fr�n kommunal vuxenut- bildning ska ha m�jlighet att genomg� pr�vning i alla kurser som det s�tts betyg p� och i gymnasiearbete. Detta g�ller �ven den som tidigare har f�tt betyg p� kursen eller gymnasiearbetet. Den som �r elev i gymnasieskolan f�r dock inte genomg� pr�vning i en kurs eller ett gymnasiearbete, om eleven har f�tt minst betyget E p� kursen eller gymnasiearbetet. Pr�vning f�r g�ras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kur- sen eller, n�r det g�ller gymnasiearbete, utbildning inom det kun- skapsomr�de som gymnasiearbetet avser. Med pr�vning i en kurs avses en bed�mning av kunskaper i f�rh�llande till s�v�l uppst�llda kunskapsm�l i kursplaner eller �mnesplaner som betygs- kriterier respektive kunskapskrav. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt- terligare f�reskrifter om pr�vning. 31 � Pr�vningen ska g�ras av en eller flera l�rare. Om pr�vningen genom- f�rs av tv� eller flera l�rare och dessa inte kan enas om ett betyg ska betyget s�ttas av rektorn. </div> <div id="page99-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 99 SFS 2010:800 Validering 32 � En elev i kommunal vuxenutbildning kan f� sina kunskaper och sin kompetens validerade. Med validering avses en process som inneb�r en strukturerad bed�mning, v�rdering och dokumentation samt ett erk�nnande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de f�rv�rvats. Rektorn ska verka f�r att valideringen sker i enlighet med lag och andra f�rfattningar. 33 � Den som f�r sina kunskaper och sin kompetens bed�mda vid en vali- dering ska ha m�jlighet att f� dessa dokumenterade skriftligt. Vad som s�gs i 3 kap. 19 och 20 �� om r�ttelse och �ndring av betyg g�ller �ven en slutf�rd validering. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt- terligare f�reskrifter om validering. Intyg 34 � Den som genomg�tt en kurs i kommunal vuxenutbildning och vill f� sina kunskaper dokumenterade p� annat s�tt �n genom betyg ska f� ett intyg. Huvudmannen ansvarar f�r att eleverna informeras om m�jligheten att f� ett intyg. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om att intyg alltid ska utf�rdas efter vissa kurser. 35 � Rektorn utf�rdar intyg. Vad som s�gs i 3 kap. 19 och 20 �� om r�ttelse och �ndring av betyg g�l- ler �ven f�r intyg. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt- terligare f�reskrifter om intyg. 21 kap. S�rskild utbildning f�r vuxna Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser (29 ��), best�mmelser om s�rskild utbildning f�r vuxna p� grundl�ggande niv� (1012 ��), best�mmelser om s�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv� (13 16 ��), best�mmelser om betyg (1720 ��), best�mmelser om validering (21 och 22 ��), och best�mmelser om intyg (23 och 24 ��). </div> <div id="page100-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 100 SFS 2010:800 Allm�nna best�mmelser �vergripande m�l 2 � M�let f�r den s�rskilda utbildningen f�r vuxna �r att vuxna med ut- vecklingsst�rning ska st�djas och stimuleras i sitt l�rande. De ska ges m�j- lighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att st�rka sin st�llning i arbets- och samh�llslivet samt att fr�mja sin personliga utveck- ling. Utg�ngspunkten f�r utbildningen ska vara den enskildes behov och f�rut- s�ttningar. De som f�tt minst utbildning ska prioriteras. Av 29 kap. 8 � f�ljer att det som i denna lag s�gs om personer med ut- vecklingsst�rning ska g�lla ocks� f�r vissa andra vuxna. Utbildningens niv�er 3 � Kommunerna ska tillhandah�lla s�rskild utbildning f�r vuxna. Utbildningen ska tillhandah�llas p� grundl�ggande niv� och gymnasial niv�. Utbildningens syfte 4 � Utbildning p� grundl�ggande niv� syftar till att ge vuxna kunskaper p� en niv� som motsvarar den som utbildningen i grunds�rskolan ska ge. Utbildning p� gymnasial niv� syftar till att ge vuxna kunskaper p� en niv� som motsvarar den som utbildningen p� nationella eller specialutformade program i gymnasies�rskolan ska ge. Kurser 5 � Utbildningen bedrivs i form av kurser. F�r varje kurs ska det finnas en kursplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om kursplaner. Avgifter 6 � Utbildningen ska vara avgiftsfri. Det f�r dock f�rekomma enstaka in- slag som kan medf�ra en obetydlig kostnad f�r eleverna. Huvudmannen f�r best�mma att b�cker och andra l�rverktyg, som varje elev har f�r eget bruk och f�r beh�lla som sin egendom, ska anskaffas av eleverna sj�lva eller erbjudas mot avgifter som h�gst motsvarar huvud- mannens anskaffningskostnader. L�rverktyg som anv�nds i utbildningen ska i �vrigt tillhandah�llas utan kostnad f�r eleverna. Avgifter f�r inte tas ut i samband med ans�kan om plats. Ans�kan, mottagande och antagning 7 � En ans�kan om att delta i utbildning ska ges in till den s�kandes hem- kommun. </div> <div id="page101-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 101 SFS 2010:800 Om ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska hemkommunen skyndsamt s�nda ans�kan vidare till den huvudmannen. Till ans�kan ska fogas ett yttrande av vilket det framg�r om hemkommunen �tar sig att svara f�r kostnaderna f�r den s�kandes utbildning. Ett s�dant yttrande beh�vs inte om det �r on�digt med h�nsyn till tidigare �verenskom- melse. Den huvudman som anordnar en utbildning beslutar om den s�kande ska tas emot till utbildningen. En huvudman �r skyldig att till sin utbildning ta emot s�kande som kommer fr�n andra kommuner, om hemkommunerna har �tagit sig att svara f�r kostnaderna f�r deras utbildning. Den huvudman som anordnar en utbildning p� gymnasial niv� beslutar om en s�kande ska antas till utbildningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om urval bland mottagna s�kande till utbildning p� gymnasial niv�. Individuella studieplaner 8 � F�r varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska inne- h�lla uppgifter om den enskildes utbildningsm�l och planerad omfattning av studierna. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om den individuella studieplanen. R�tt att fullf�lja utbildningen 9 � Den som har antagits till en kurs har r�tt att fullf�lja kursen. Huvudmannen f�r dock besluta att utbildningen p� kursen ska upph�ra om eleven saknar f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen eller annars inte g�r tillfredsst�llande framsteg. Den vars utbildning p� grundl�ggande niv� har upph�rt enligt andra stycket ska p� nytt beredas s�dan utbildning, om det finns s�rskilda sk�l f�r det. Den vars utbildning p� gymnasial niv� har upph�rt enligt andra stycket f�r p� nytt beredas s�dan utbildning, om det finns s�rskilda sk�l f�r det. Utbildningen f�r avbrytas �ven enligt best�mmelserna i 5 kap. 1720 ��. S�rskild utbildning f�r vuxna p� grundl�ggande niv� Kommunens ansvar 10 � Hemkommunen ansvarar f�r att de som enligt 11 � har r�tt att delta i utbildning p� grundl�ggande niv� och �nskar det, ocks� f�r delta i s�dan ut- bildning. Varje kommun ska aktivt verka f�r att n� de vuxna i kommunen som har r�tt att delta i utbildning p� grundl�ggande niv� och f�r att motivera dem att delta i s�dan utbildning. </div> <div id="page102-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 102 SFS 2010:800 R�tt att delta i utbildning p� grundl�ggande niv� 11 � En vuxen med utvecklingsst�rning har r�tt att delta i utbildning p� grundl�ggande niv� fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon fyller 20 �r, om han eller hon 1. �r bosatt i landet, 2. saknar s�dana kunskaper som utbildningen i grunds�rskolan syftar till att ge, och 3. har f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen. F�rsta stycket g�ller inte intagna i kriminalv�rdsanstalt. Av 24 kap. 10 � framg�r att Kriminalv�rden ansvarar f�r deras utbildning. Utbildning p� ett annat spr�k �n svenska 12 � Om en elev i utbildning p� grundl�ggande niv� har bristf�lliga kun- skaper i svenska spr�ket, f�r utbildningen tillhandah�llas p� elevens moders- m�l eller n�got annat spr�k som eleven beh�rskar. S�dan utbildning ska kompletteras med undervisning eller tr�ning i svenska spr�ket. S�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv� Huvudmannens ansvar 13 � Varje kommun ska erbjuda utbildning p� gymnasial niv�. Kommu- nerna ska str�va efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfr�gan och behov. 14 � Varje kommun ska informera om m�jligheterna till utbildning p� gymnasial niv� och aktivt verka f�r att de vuxna i kommunen som �r beh�ri- ga deltar i s�dan utbildning. 15 � Ett landsting f�r efter �verenskommelse med en kommun till- handah�lla utbildning p� gymnasial niv�. Beh�righet till utbildning p� gymnasial niv� 16 � En vuxen med utvecklingsst�rning �r beh�rig att delta i utbildning p� gymnasial niv� fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon fyller 20 �r, om han eller hon 1. �r bosatt i landet, 2. saknar s�dana kunskaper som utbildningen syftar till att ge, 3. har f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen, och 4. i �vrigt uppfyller f�reskrivna villkor. Beh�rig �r ocks� den som �r yngre �n vad som anges i f�rsta stycket, men har slutf�rt utbildning i gymnasies�rskolan eller likv�rdig utbildning och uppfyller �vriga beh�righetsvillkor. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt- terligare f�reskrifter om beh�righetsvillkor. F�rsta och andra styckena g�ller inte intagna i kriminalv�rdsanstalt. Av 24 kap. 10 � framg�r att Kriminalv�rden ansvarar f�r deras utbildning. </div> <div id="page103-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 103 SFS 2010:800 Betyg Till�mpliga best�mmelser 17 � Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap. 1321 ��. Betygss�ttning 18 � Betyg ska s�ttas p� varje avslutad kurs, dock inte p� kurser som mot- svarar tr�ningsskolan inom grunds�rskolan. Inom den del av s�rskild utbildning f�r vuxna som motsvarar tr�nings- skolan ska, i st�llet f�r betyg, ett intyg om att eleven har deltagit i kursen ut- f�rdas efter avslutad kurs. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela ytterligare f�reskrifter om betygss�ttning. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att betyg inte ska s�ttas p� vissa kurser. 19 � Som betyg ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D eller E anv�ndas. H�gsta betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E. F�r den elev som inte uppn�r betyget E utf�rdas ett intyg om att eleven har deltagit i kursen. 20 � Betyg ska grundas p� en bed�mning av elevens kunskaper i f�r- h�llande till s�v�l uppst�llda kunskapsm�l i kursplaner som betygskriterier. Betygskriterier ska finnas f�r varje kurs d�r betyg ska s�ttas. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om betygskriterier. Validering 21 � En elev i s�rskild utbildning f�r vuxna kan f� sina kunskaper och sin kompetens validerade. Med validering avses en process som inneb�r en strukturerad bed�mning, v�rdering och dokumentation samt ett erk�nnande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de f�rv�rvats. Rektorn ska verka f�r att valideringen sker i enlighet med lag och andra f�rfattningar. 22 � Den som f�r sina kunskaper och sin kompetens bed�mda vid en vali- dering ska ha m�jlighet att f� dessa dokumenterade skriftligt. Vad som s�gs i 3 kap. 19 och 20 �� om r�ttelse och �ndring av betyg g�ller �ven en slutf�rd validering. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar ytterligare f�reskrifter om validering. Intyg 23 � Den som genomg�tt en kurs i s�rskild utbildning f�r vuxna och vill f� sina kunskaper dokumenterade p� annat s�tt �n genom betyg ska f� ett intyg. I 18 � andra stycket och 19 � finns best�mmelser om att intyg ska utf�rdas i vissa andra fall. </div> <div id="page104-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 104 SFS 2010:800 Huvudmannen ansvarar f�r att eleverna informeras om m�jligheten att f� ett intyg. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om att intyg alltid ska utf�rdas efter vissa kurser. 24 � Rektorn utf�rdar intyg. Vad som s�gs i 3 kap. 19 och 20 �� om r�ttelse och �ndring av betyg g�l- ler �ven f�r intyg. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar ytterligare f�reskrifter om intyg. 22 kap. Utbildning i svenska f�r invandrare Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser (217 ��), best�mmelser om betyg (1825 ��), best�mmelser om validering (26 och 27 ��), och best�mmelser om intyg (28 och 29 ��). Allm�nna best�mmelser �vergripande m�l 2 � M�let f�r utbildning i svenska f�r invandrare �r att vuxna invandrare ska st�djas och stimuleras i sitt l�rande. De ska ges m�jlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att st�rka sin st�llning i arbets- och samh�llslivet samt att fr�mja sin personliga utveckling. Utg�ngspunkten f�r utbildningen ska vara den enskildes behov och f�rut- s�ttningar. Utbildningens syfte 3 � Utbildningen syftar till att ge vuxna invandrare grundl�ggande kunska- per i svenska spr�ket. Utbildningen syftar ocks� till att ge vuxna invandrare som saknar grund- l�ggande l�s- och skrivf�rdigheter m�jlighet att f�rv�rva s�dana f�rdigheter. L�s- och skrivinl�rningen f�r ske p� elevens modersm�l eller n�got annat spr�k som eleven beh�rskar. Kurser 4 � Utbildningen bedrivs i form av kurser. F�r varje kurs ska det finnas en kursplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om kursplaner. </div> <div id="page105-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 105 SFS 2010:800 Avgifter 5 � Utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte n�got annat f�ljer av denna lag eller av f�reskrifter som har meddelats med st�d av 3 kap. 21 �. Det f�r dock f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obetydlig kostnad f�r eleverna. Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning. Huvudmannen f�r dock besluta att elev- erna ska h�lla sig med enstaka egna l�rverktyg. Utbildningens omfattning 6 � Utbildningen ska i genomsnitt under en fyraveckorsperiod omfatta minst 15 timmars undervisning i veckan. Undervisningens omfattning f�r dock minskas om eleven beg�r det och huvudmannen finner att det �r f�ren- ligt med utbildningens syfte. Samverkan med arbetslivet 7 � Huvudmannen ska i samarbete med Arbetsf�rmedlingen verka f�r att eleven ges m�jligheter att �va det svenska spr�ket i arbetslivet och att utbild- ning i svenska f�r invandrare kan kombineras med andra aktiviteter som arbetslivsorientering, validering, praktik, eller annan utbildning. Huvudmannen ska ocks� verka f�r att utbildning i svenska f�r invandrare kan bedrivas under tid f�r vilken eleven f�r ers�ttning fr�n sjukf�rs�kringen enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring och f�r att utbildningen kan kombineras med aktiviteter som erbjuds inom h�lso- och sjukv�rden. 8 � Utbildningen ska kunna kombineras med f�rv�rvsarbete. 9 � Huvudmannen ska samr�da med den ber�rda arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen som arbetsgivaren �r bunden till genom kollektivavtal om en arbetstagares deltagande i utbildningen och utbild- ningens f�rl�ggning. Individuella studieplaner 10 � F�r varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska inneh�lla uppgifter om den enskildes utbildningsm�l och planerad om- fattning av studierna. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om den individuella studieplanen. Kommunens ansvar 11 � Hemkommunen �r skyldig att se till att utbildning i svenska f�r in- vandrare erbjuds dem som enligt 13 � har r�tt att delta i utbildningen. </div> <div id="page106-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 106 SFS 2010:800 Utbildningen ska finnas tillg�nglig s� snart som m�jligt efter det att en r�tt till utbildning i svenska f�r invandrare intr�tt. Om det inte finns s�rskilda sk�l ska utbildningen kunna p�b�rjas inom tre m�nader. 12 � Varje kommun ska aktivt verka f�r att n� dem i kommunen som har r�tt till utbildningen och f�r att motivera dem att delta i utbildningen. R�tt att delta 13 � En person har r�tt att delta i utbildning i svenska f�r invandrare fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon fyller 16 �r, om han el- ler hon 1. �r bosatt i landet, och 2. saknar s�dana grundl�ggande kunskaper i svenska spr�ket som ut- bildningen syftar till att ge. En finl�ndsk medborgare som stadigvarande arbetar i kommunen men �r bosatt i Finland n�ra gr�nsen till Sverige och saknar s�dana grundl�ggande kunskaper i svenska spr�ket som utbildningen syftar till att ge, har fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon fyller 16 �r ocks� r�tt att delta i utbildning i svenska f�r invandrare. 14 � Den som har s�dana kunskaper i det danska eller norska spr�ket att grundl�ggande svenskundervisning inte kan anses n�dv�ndig har inte r�tt att delta i utbildningen. Mottagande 15 � Huvudmannen beslutar om en person ska tas emot till utbildningen. R�tt att fullf�lja utbildningen 16 � Den som har antagits till en kurs har r�tt att fullf�lja kursen. Huvudmannen f�r dock besluta att utbildningen p� kursen ska upph�ra, om eleven saknar f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen eller an- nars inte g�r tillfredsst�llande framsteg. Utbildningen f�r avbrytas �ven enligt best�mmelserna i 5 kap. 1720 ��. 17 � Den f�r vilken utbildningen har upph�rt enligt 16 � andra stycket el- ler som frivilligt avbrutit utbildningen ska p� nytt beredas s�dan utbildning om det finns s�rskilda sk�l f�r det. Betyg Till�mpliga best�mmelser 18 � Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap. 1321 ��. </div> <div id="page107-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 107 SFS 2010:800 Betygss�ttning 19 � Betyg ska s�ttas p� varje avslutad kurs. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt- terligare f�reskrifter om betygss�ttning. 20 � Som betyg ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F anv�n- das. Betyg f�r godk�nda resultat betecknas med A, B, C, D eller E. H�gsta betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E. Betyg f�r icke godk�nt resultat betecknas med F. 21 � Betyg ska grundas p� en bed�mning av elevens kunskaper i f�r- h�llande till s�v�l uppst�llda kunskapsm�l i kursplaner som betygskriterier. Betygskriterier ska finnas f�r varje kurs. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om betygskriterier. 22 � Om det finns s�rskilda sk�l f�r det vid betygss�ttningen bortses fr�n enstaka betygskriterier eller fr�n enstaka delar av betygskriterier. Med s�r- skilda sk�l avses funktionsneds�ttning eller andra liknande personliga f�r- h�llanden som inte �r av tillf�llig natur och som utg�r ett direkt hinder f�r att eleven ska kunna uppfylla kraven f�r ett visst kriterium. De kriterier som r�r s�kerhet och de som h�nvisar till lagar, f�rordningar eller myndigheters f�re- skrifter ska dock alltid uppfyllas. 23 � Om det saknas underlag f�r bed�mning av en elevs kunskaper i en kurs p� grund av elevens bristande deltagande, ska betyg inte s�ttas p� kur- sen. Pr�vning 24 � Den som �r bosatt i landet och vill ha betyg fr�n utbildning i svenska f�r invandrare ska ha m�jlighet att genomg� pr�vning. Detta g�ller �ven den som tidigare har f�tt betyg p� kursen. Pr�vning f�r g�ras endast hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen. Med pr�vning avses en bed�mning av kunskaper i f�rh�llande till s�v�l uppst�llda kunskapsm�l i kursplaner som betygskriterier. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar ytterligare f�reskrifter om pr�vning. 25 � Pr�vningen ska g�ras av en eller flera l�rare. Om pr�vningen genom- f�rs av tv� eller flera l�rare och dessa inte kan enas om ett betyg ska betyget s�ttas av rektorn. Validering 26 � En elev i utbildning i svenska f�r invandrare kan f� sina kunskaper och sin kompetens validerade. Med validering avses en process som inneb�r en strukturerad bed�mning, v�rdering och dokumentation samt ett erk�nnan- </div> <div id="page108-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 108 SFS 2010:800 de av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de f�rv�rvats. Rektorn ska verka f�r att valideringen sker i enlighet med lag och andra f�rfattningar. 27 � Den som f�r sina kunskaper och sin kompetens bed�mda vid en vali- dering ska ha m�jlighet att f� dessa dokumenterade skriftligt. Vad som s�gs i 3 kap. 19 och 20 �� om r�ttelse och �ndring av betyg g�ller �ven en slutf�rd validering. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt- terligare f�reskrifter om validering. Intyg 28 � Den som genomg�tt en kurs i utbildning i svenska f�r invandrare och vill f� sina kunskaper dokumenterade p� annat s�tt �n genom betyg ska f� ett intyg. Huvudmannen ansvarar f�r att eleverna informeras om m�jligheten att f� ett intyg. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om att intyg alltid ska utf�rdas efter viss utbildning. 29 � Rektorn utf�rdar intyg. Vad som s�gs i 3 kap. 19 och 20 �� om r�ttelse och �ndring av betyg g�l- ler �ven f�r intyg. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar ytterligare f�reskrifter om intyg. 23 kap. Entreprenad och samverkan Entreprenad 1 � Kommuner, landsting och enskilda huvudm�n f�r enligt be- st�mmelserna i detta kapitel med bibeh�llet huvudmannaskap sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att utf�ra uppgifter inom ut- bildning eller annan verksamhet enligt denna lag (entreprenad). De best�mmelser som finns f�r en utbildning eller en annan verksamhet enligt denna lag ska med de undantag som anges i detta kapitel g�lla �ven vid entreprenad. 2 � Inom f�rskolan, f�rskoleklassen, fritidshemmet, kommunal vuxen- utbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna, utbildning i svenska f�r invandrare eller s�dan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. f�r uppgifter �ver- l�mnas p� entreprenad. 3 � Inom grundskolan, grunds�rskolan, gymnasieskolan och gymnasie- s�rskolan f�r uppgifter som inte �r h�nf�rliga till undervisningen �verl�mnas p� entreprenad. </div> <div id="page109-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 109 SFS 2010:800 4 � Inom gymnasieskolan f�r uppgifter som avser undervisning i karakt�r- s�mnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil �verl�mnas p� entre- prenad. Inom grundskolan, grunds�rskolan, gymnasieskolan och gymnasies�r- skolan f�r en enskild huvudman �verl�mna uppgifter som avser moders- m�lsundervisning p� entreprenad. 5 � Om det finns s�rskilda sk�l f�r regeringen efter ans�kan av en kom- mun, ett landsting eller en enskild huvudman i andra fall �n som anges i 2 och 4 �� medge att kommunen, landstinget eller den enskilde huvudman- nen f�r �verl�mna �t n�gon annan att bedriva undervisning inom skolv�sen- det p� entreprenad. 6 � Om en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman �verl�mnar uppgiften att bedriva undervisning p� entreprenad, f�r kommunen, lands- tinget eller den enskilde huvudmannen �verl�mna den myndighetsut�vning som h�r till en l�rares undervisningsuppgift. Kommunen eller landstinget f�r n�r det g�ller kommunal vuxenutbildning och s�rskild utbildning f�r vuxna �verl�mna �ven den myndighetsut�vning som h�r till rektorns uppgifter. Kommunen f�r ocks� �verl�mna s�dan myn- dighetsut�vning n�r det g�ller utbildning i svenska f�r invandrare. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om begr�nsningar n�r det g�ller �verl�mnande av rektorsuppgif- ter som innefattar myndighetsut�vning. 7 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela ytterligare f�reskrifter om entreprenader enligt 2 � och om s�dan under- visning p� entreprenad som avses i 4 och 5 ��. Samverkan 8 � En kommun f�r sluta avtal med en annan kommun om att denna ska ta �ver ansvaret f�r kommunens uppgifter inom f�rskolan, fritidshemmet, kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna, utbildning i svenska f�r invandrare eller s�dan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. En kommun f�r ocks� sluta avtal med ett landsting om att detta ska ta �ver ansvaret f�r kommunens uppgifter inom kommunal vuxenutbildning och s�rskild utbildning f�r vuxna. 9 � En kommun f�r som huvudman �verl�ta ansvaret f�r s�dana medicin- ska insatser som anges i 2 kap. 2528 �� till ett landsting, om kommunen och landstinget �r �verens om detta. P� samma s�tt f�r ett landsting �verl�ta ansvaret till en kommun. Staten eller en enskild f�r som huvudman �verl�ta ansvaret f�r de medi- cinska insatser som anges i 2 kap. 2528 �� till en kommun eller ett lands- ting, om huvudmannen och kommunen eller landstinget �r �verens om detta. 10 � Staten f�r som huvudman f�r sameskolan, efter avtal med en kom- mun, ta �ver ansvaret f�r kommunens uppgifter inom f�rskolan. </div> <div id="page110-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 110 SFS 2010:800 24 kap. S�rskilda utbildningsformer Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om internationella skolor (27 ��), utbildning vid s�rskilda ungdomshem (8 och 9 ��), utbildning f�r intagna i kriminalv�rdsanstalt (10 �), utbildning vid folkh�gskola som motsvarar utbildning i svenska f�r in- vandrare (1115 ��), utbildning f�r barn och elever som v�rdas p� sjukhus eller annan mot- svarande institution (1619 ��), utbildning i hemmet eller p� annan l�mplig plats (2022 ��), annat s�tt att fullg�ra skolplikten (2325 ��), och bemyndiganden (26 �). Internationella skolor Grundskoleniv� 2 � Den som har skolplikt och som f�r endast en kortare tid �r bosatt i Sve- rige eller har andra s�rskilda sk�l att f� utbildning i en internationell skola p� grundskoleniv� f�r fullg�ra sin skolplikt i en godk�nd s�dan skola. Detta g�ller dock inte s�dana barn som avses i 7 kap. 5 och 6 ��. Statens skolin- spektion pr�var fr�gor om godk�nnande av internationella skolor p� grund- skoleniv�. Med internationell skola p� grundskoleniv� avses en skola med enskild huvudman som har en annan internationell inriktning �n den som f�r finnas i grundskolan. F�r godk�nnande kr�vs att skolans utbildning som helhet be- traktad �r likv�rdig med grundskolans. Utbildningen ska f�rmedla kunskaper och f�rdigheter som underl�ttar fortsatt skolg�ng utomlands. Undervisning i svenska spr�ket och om svenska f�rh�llanden ska ges i den omfattning som de elever som �r bosatta i Sverige f�r kortare tid beh�ver. Regeringen f�r besluta att en internationell skola p� grundskoleniv� f�r ta emot andra barn �n s�dana som avses i f�rsta stycket f�r att de ska fullg�ra skolplikten vid skolan. 3 � Huvudmannen f�r en godk�nd internationell skola p� grundskoleniv� ska av Statens skolinspektion f�rklaras ber�ttigad till s�dant bidrag som av- ses i 4 � om 1. utbildningen f�ljer ett annat lands l�roplan och kursplaner eller en inter- nationell l�roplan och internationella kursplaner med anpassning till svenska f�rh�llanden i den utstr�ckning som �r rimlig, 2. utbildningens allm�nna m�l och v�rdegrund inte strider mot de all- m�nna m�l och den v�rdegrund som g�ller f�r utbildning inom det svenska skolv�sendet, 3. elever som har sv�righeter i skolarbetet erbjuds s�rskilt st�d, 4. eleverna erbjuds s�dan elevh�lsa som avser medicinska insatser som ska erbjudas inom grundskolan, 5. elevavgiften �r sk�lig med h�nsyn till rimliga kostnader f�r verk- samheten, bidrag och omst�ndigheterna i �vrigt, </div> <div id="page111-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 111 SFS 2010:800 6. skolan �r �ppen f�r alla elever som avses i 4 �, med undantag f�r s�- dana elever som det skulle medf�ra betydande organisatoriska eller ekono- miska sv�righeter att ta emot f�r skolan, 7. urvalet, om det inte finns platser till alla beh�riga s�kande, g�rs p� grunder som Skolinspektionen godk�nner, 8. v�rdnadshavare och elever ges tydlig information om den interna- tionella skolans inneh�ll och inriktning mot fortsatta studier utomlands och om vad utbildning vid en internationell skola kan inneb�ra vid fortsatt skol- g�ng i det svenska skolv�sendet, och 9. skolan f�ljer �vriga best�mmelser i denna lag och i andra f�reskrifter som avser internationella skolor p� grundskoleniv�. Skolinspektionen ska i beslutet om r�tt till bidrag ange det h�gsta antal elever som �r folkbokf�rda i Sverige som omfattas av huvudmannens bi- dragsr�tt. 4 � Elevens hemkommun ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r en god- k�nd internationell skola f�r en elev som enligt 2 � f�r fullg�ra sin skolplikt d�r, om eleven �r folkbokf�rd i Sverige eller kommunen f�r s�rskilt statsbi- drag f�r eleven. Bidraget ska l�mnas fr�n och med h�stterminen det �r eleven fyller sex �r och best�mmas med h�nsyn till skolans �tagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till de egna grundskolorna. Har en elev ett omfattande behov av s�rskilt st�d, �r kommunen inte skyldig att l�mna bidrag f�r det s�rskilda st�det, om bety- dande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om hur kommunens bidrag ska best�mmas i st�llet f�r det som anges i andra stycket, om statsbidrag l�mnas till kommunen f�r en elev som har tagits emot i en internationell skola p� grundskoleniv�. Om inte kommunen och skolan har kommit �verens om n�got annat, ska bidraget ber�knas f�r ett bidrags�r i s�nder. Varje bidrags�r b�rjar den 1 ja- nuari. Gymnasieniv� 5 � Om en internationell skola erbjuder gymnasial utbildning som har en annan internationell inriktning �n den som f�r finnas i gymnasieskolan eller om skolan anordnar utbildning som leder fram till International Baccalaure- ate (internationell skola p� gymnasieniv�), ska Statens skolinspektion f�rkla- ra huvudmannen ber�ttigad till s�dant bidrag som avses i 6 � om 1. utbildningen f�ljer ett annat lands l�roplan och kursplaner eller en inter- nationell l�roplan och internationella kursplaner med anpassning till svenska f�rh�llanden i den utstr�ckning som �r rimlig, 2. utbildningen som helhet �r likv�rdig med utbildningen i gymnasie- skolan, 3. utbildningens allm�nna m�l och v�rdegrund inte strider mot de allm�n- na m�l och den v�rdegrund som g�ller f�r utbildning inom det svenska skol- v�sendet, 4. utbildningen f�rmedlar kunskaper som underl�ttar fortsatta studier ut- omlands, </div> <div id="page112-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 112 SFS 2010:800 5. undervisning i svenska spr�ket och om svenska f�rh�llanden ges i den omfattning som beh�vs f�r de elever som under kortare tid �r bosatta i Sve- rige, 6. elever som avses i 6 � f�rsta stycket som har sv�righeter i skolarbetet erbjuds s�rskilt st�d, 7. elever som avses i 6 � f�rsta stycket erbjuds s�dan elevh�lsa som avser medicinska insatser som ska erbjudas elever i gymnasieskolan, 8. elevavgiften f�r elever som avses i 6 � f�rsta stycket �r sk�lig med h�n- syn till rimliga kostnader f�r verksamheten, bidrag och omst�ndigheterna i �vrigt, 9. skolan �r �ppen f�r alla elever som avses i 6 � f�rsta stycket, med un- dantag f�r s�dana elever som det skulle medf�ra betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter att ta emot f�r skolan, 10. urvalet, om det inte finns platser till alla beh�riga s�kande, g�rs p� grunder som Skolinspektionen godk�nner, 11. s�dana elever som avses i 6 � f�rsta stycket och deras v�rdnadshavare ges tydlig information om skolans inneh�ll och inriktning mot fortsatta stu- dier utomlands och om vad utbildning vid en internationell skola p� gymna- sieniv� kan inneb�ra vid fortsatt utbildning i Sverige, och 12. skolan f�ljer �vriga best�mmelser i denna lag och i andra f�reskrifter som avser internationella skolor p� gymnasieniv�. Skolinspektionen ska, f�r annan utbildning �n s�dan som leder fram till International Baccalaureate, i beslutet om r�tt till bidrag ange vilket natio- nellt program utbildningen ska j�mst�llas med i bidragsh�nseende. I beslutet ska Skolinspektionen �ven ange det h�gsta antal elever som �r folkbokf�rda i Sverige som omfattas av huvudmannens bidragsr�tt. 6 � Elevens hemkommun ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r den inter- nationella skolan f�r en elev som genomg�r s�dan utbildning som avses i 5 � om 1. eleven �r folkbokf�rd i Sverige eller kommunen f�r s�rskilt statsbidrag f�r eleven, 2. eleven antingen f�r en kortare tid �r bosatt i Sverige eller har andra s�r- skilda sk�l att f� utbildning i en internationell skola p� gymnasieniv�, och 3. hemkommunen var skyldig att erbjuda eleven gymnasieutbildning vid den tidpunkt d� utbildningen b�rjade. Bidraget enligt f�rsta stycket ska uppg� till det belopp som hem- kommunen och den internationella skolan kommer �verens om. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om vilket belopp som elevernas hemkommuner ska betala enligt f�rsta stycket om dessa och huvudmannen f�r den internationella skolan inte kommer �verens om beloppet. F�r en elev som har ett omfattande behov av s�rskilt st�d ska kommunen, ut�ver vad som f�ljer av andra stycket, l�mna ett extra bidrag. Bidraget ska motsvara huvudmannens kostnader f�r det extra st�det under f�ruts�ttning att motsvarande kostnader skulle ha uppkommit om eleven g�tt i en av kom- munen erbjuden gymnasieutbildning. Kommunen beh�ver dock inte l�mna extra bidrag om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. </div> <div id="page113-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 113 SFS 2010:800 Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om hur kommunens bidrag ska best�mmas i st�llet f�r det som anges i andra och tredje styckena, om statsbidrag l�mnas till kommunen f�r en elev som har tagits emot i en internationell skola p� gymnasieniv�. Om inte kommunen och huvudmannen har kommit �verens om n�got an- nat, ska bidraget ber�knas f�r ett bidrags�r i s�nder. Varje bidrags�r b�rjar den 1 januari. Insyn 7 � Den kommun d�r den internationella skolan �r bel�gen har r�tt till in- syn i skolans verksamhet. Utbildning vid s�rskilda ungdomshem Utbildning f�r skolpliktiga 8 � Under vistelse i ett s�dant hem som avses i 12 � lagen (1990:52) med s�rskilda best�mmelser om v�rd av unga (s�rskilt ungdomshem) ska skol- pliktiga barn, som inte l�mpligen kan fullg�ra sin skolplikt p� annat s�tt, fullg�ra den genom att delta i utbildning vid hemmet. Utbildningen ska anordnas genom f�rsorg av huvudmannen f�r hemmet. Den ska med n�dv�ndiga avvikelser motsvara utbildningen i grundskolan el- ler i f�rekommande fall grunds�rskolan eller specialskolan. Utbildning f�r icke skolpliktiga 9 � Den som inte l�ngre �r skolpliktig och vistas i ett hem som avses i 8 � f�rsta stycket och som inte l�mpligen kan fullg�ra skolg�ng p� annat s�tt ska genom huvudmannens f�rsorg ges m�jlighet att delta i kompletterande ut- bildning p� grundskoleniv� eller motsvarande eller i utbildning som motsva- rar s�dan utbildning som erbjuds i gymnasieskolan eller gymnasies�rskolan. Utbildning f�r intagna i kriminalv�rdsanstalt 10 � F�r intagna i kriminalv�rdsanstalt f�r det anordnas utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna samt utbildning i svenska f�r invandrare. F�r s�dan utbildning ansvarar Kriminal- v�rden. Utbildning vid folkh�gskola som motsvarar utbildning i svenska f�r invandrare 11 � Den som enligt 22 kap. 13 � har r�tt att delta i utbildning i svenska f�r invandrare har r�tt att i st�llet delta i en folkh�gskolas utbildning som mot- svarar utbildning i svenska f�r invandrare, om 1. folkh�gskolan enligt s�dana f�reskrifter som har meddelats med st�d av 29 kap. 24 � har getts r�tt att s�tta betyg, anordna pr�vning samt utf�rda be- tyg och intyg, och </div> <div id="page114-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 114 SFS 2010:800 2. folkh�gskolan har f�rklarat sig ha f�r avsikt att ta emot den s�kande till utbildningen. 12 � Vad som s�gs i 22 kap. 210, 13, 14, 16 och 17 �� om utbildning i svenska f�r invandrare g�ller ocks� en folkh�gskolas motsvarande ut- bildning som en person �r beh�rig att delta i enligt 14 �. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om att �ven andra best�mmelser i lagen ska g�lla f�r s�dan ut- bildning. 13 � Den som vill delta i en folkh�gskolas utbildning som motsvarar ut- bildning i svenska f�r invandrare enligt best�mmelserna i detta kapitel ska anm�la detta till sin hemkommun. 14 � Kommunen ska i samband med ett beslut om mottagande enligt 22 kap. 15 � f�rklara eleven beh�rig att delta i utbildning i folkh�gskola som motsvarar utbildning i svenska f�r invandrare om 1. de villkor som anges i 11 � �r uppfyllda, och 2. anm�lan har l�mnats enligt 13 �. 15 � En folkh�gskola som till sin utbildning i svenska f�r invandrare har antagit en elev som har f�rklarats beh�rig att delta i utbildningen enligt 14 �, har r�tt till ers�ttning f�r kostnaden f�r elevens utbildning fr�n elevens hem- kommun. Ers�ttningen ska best�mmas med h�nsyn till folkh�gskolans �tagande och elevens behov och p� samma grunder som kommunen till�mpar vid f�rdel- ning av resurser till sin egen utbildning i svenska f�r invandrare. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om ers�ttningens storlek och under vilken tid som ers�ttning f�r l�mnas. Utbildning f�r barn och elever som v�rdas p� sjukhus eller annan motsvarande institution Utbildning som motsvarar f�rskola, f�rskoleklass och fritidshem 16 � Om ett barn v�rdas p� sjukhus eller n�gon annan institution, ska hu- vudmannen f�r institutionen svara f�r att barnet f�r tillf�lle att delta i utbild- ning som s� l�ngt det �r m�jligt motsvarar den som erbjuds i f�rskola, f�r- skoleklass eller fritidshem. S�rskild undervisning 17 � F�r s�dana elever i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, sam- eskolan, gymnasieskolan och gymnasies�rskolan som p� grund av sjukdom eller liknande sk�l under en l�ngre tid inte kan delta i vanligt skolarbete och som v�rdas p� sjukhus eller en motsvarande institution ska s�rskild under- visning anordnas p� sjukhuset eller institutionen. S�dan undervisning ska s� l�ngt det �r m�jligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i. </div> <div id="page115-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 115 SFS 2010:800 18 � S�rskild undervisning enligt 17 � ska inte ges en elev om den l�kare som ansvarar f�r elevens v�rd avr�der fr�n det. Huvudman 19 � S�rskild undervisning enligt 17 � anordnas av den kommun d�r insti- tutionen �r bel�gen. S�dan undervisning ska st� �ppen �ven f�r dem som fullg�r skolplikt utanf�r skolv�sendet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om vad som ska g�lla i st�llet f�r f�rsta stycket i de fall d�r insti- tutionen �r bel�gen i tv� eller flera kommuner. Utbildning i hemmet eller p� annan l�mplig plats S�rskild undervisning 20 � F�r s�dana elever som avses i 17 � men som inte v�rdas p� sjukhus eller en motsvarande institution ska s�rskild undervisning anordnas i hem- met eller p� annan l�mplig plats. S�dan undervisning ska s� l�ngt det �r m�j- ligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i. 21 � S�rskild undervisning enligt 20 � ska inte ges en elev om den l�kare som ansvarar f�r elevens v�rd avr�der fr�n det. S�rskild undervisning f�r ges i hemmet endast om eleven eller elevens v�rdnadshavare samtycker. Huvudman 22 � S�rskild undervisning enligt 20 � anordnas av den som �r huvudman f�r den utbildning som eleven annars deltar i. Annat s�tt att fullg�ra skolplikten F�ruts�ttningar f�r medgivande 23 � Ett skolpliktigt barn f�r medges r�tt att fullg�ra skolplikten p� annat s�tt �n som anges i denna lag. Medgivande ska l�mnas om 1. verksamheten framst�r som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars st�r barnet till buds enligt f�reskrifter i denna lag, 2. behovet av insyn i verksamheten kan tillgodoses, och 3. det finns synnerliga sk�l. 24 � Medgivande enligt 23 � f�r l�mnas f�r upp till ett �r i s�nder. Under dess giltighetstid ska det pr�vas hur verksamheten utfaller. Medgivandet ska �terkallas, om det kan antas att f�ruts�ttningarna enligt 23 � inte l�ngre finns. Ett beslut om �terkallelse av ett medgivande g�ller omedelbart, om inte annat beslutas. 25 � Fr�gor enligt 23 och 24 �� pr�vas av barnets hemkommun eller, om barnet har s�dan funktionsneds�ttning som enligt 7 kap. 6 � kan vara grund </div> <div id="page116-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 116 SFS 2010:800 f�r att fullg�ra skolplikten i specialskolan, av Specialpedagogiska skolmyn- digheten. Bemyndigande 26 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om utbildning som avses i detta kapitel. 25 kap. Annan pedagogisk verksamhet Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om pedagogisk omsorg som erbjuds i st�llet f�r f�rskola eller fritidshem (2 �), �ppen f�rskola (3 �), �ppen fritidsverksamhet (4 �), omsorg under tid d� f�rskola eller fritidshem inte erbjuds (5 �), �vergripande krav p� verksamheten (69 ��), och bidrag (1016 ��). Pedagogisk omsorg som erbjuds i st�llet f�r f�rskola eller fritidshem 2 � Kommunen ska str�va efter att i st�llet f�r f�rskola eller fritidshem er- bjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets v�rdnadshavare �nskar det. Kommunen ska ta sk�lig h�nsyn till v�rdnadshavarnas �nskem�l om verk- samhetsform. S�dan omsorg som avses i f�rsta stycket ska genom pedagogisk verk- samhet stimulera barns utveckling och l�rande. Barn som av fysiska, psykiska eller andra sk�l beh�ver s�rskilt st�d i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kr�ver. Verksam- heten ska utformas s� att den f�rbereder barnen f�r fortsatt l�rande. �ppen f�rskola 3 � En kommun f�r anordna �ppen f�rskola som komplement till f�rskola och pedagogisk omsorg. Den �ppna f�rskolan ska erbjuda barn en pedagogisk verksamhet i samar- bete med de till barnen medf�ljande vuxna samtidigt som de vuxna ges m�j- lighet till social gemenskap. �ppen fritidsverksamhet 4 � Enligt 14 kap. 7 � f�r en huvudman under vissa f�ruts�ttningar erbjuda �ppen fritidsverksamhet i st�llet f�r fritidshem. Den �ppna fritidsverksamheten ska genom pedagogisk verksamhet kom- plettera utbildningen i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, same- skolan och andra s�rskilda utbildningsformer i vilka skolplikt kan fullg�ras. Verksamheten ska erbjuda barnen m�jlighet till utveckling och l�rande samt en meningsfull fritid och rekreation. </div> <div id="page117-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 117 SFS 2010:800 Omsorg under tid d� f�rskola eller fritidshem inte erbjuds 5 � Kommunen ska str�va efter att erbjuda omsorg f�r barn under tid d� f�rskola eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning det beh�vs med h�n- syn till f�r�ldrars f�rv�rvsarbete och familjens situation i �vrigt. �vergripande krav p� verksamheten Utg�ngspunkter 6 � S�dan verksamhet som avses i 25 �� ska utformas med respekt f�r barnets r�ttigheter och i �verensst�mmelse med grundl�ggande demo- kratiska v�rderingar och de m�nskliga r�ttigheterna som m�nniskolivets okr�nkbarhet, individens frihet och integritet, alla m�nniskors lika v�rde, j�mst�lldhet samt solidaritet mellan m�nniskor. Den ska f�rmedla och f�r- ankra respekt f�r de m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande demokra- tiska v�rderingar som det svenska samh�llet vilar p�. Var och en som verkar inom s�dan verksamhet ska fr�mja de m�nskliga r�ttigheterna och aktivt motverka alla former av kr�nkande behandling. Verksamheten ska utg� fr�n en helhetssyn p� barnet och barnets behov samt utformas s� att den fr�mjar allsidiga kontakter och social gemenskap. Kvalitetskrav 7 � S�dan verksamhet som avses i 25 �� ska bedrivas i �ndam�lsenliga lokaler i grupper med en l�mplig sammans�ttning och storlek. F�r bedri- vande av verksamheten ska det finnas personal med s�dan utbildning eller erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Uppf�ljning och utv�rdering 8 � En kommun ska systematiskt f�lja upp och utv�rdera s�dan verk- samhet som avses i 25 ��. Om det vid uppf�ljning, genom klagom�l eller p� annat s�tt kommer fram att det finns brister i s�dan verksamhet som avses i 25 �� ska kommunen se till att n�dv�ndiga �tg�rder vidtas. Kommunen ska ha skriftliga rutiner f�r att ta emot och utreda klagom�l mot verksamheten. Information om rutinerna ska l�mnas p� l�mpligt s�tt. Avgifter 9 � F�r plats i s�dan pedagogisk omsorg som avses i 2 � och som erbjuds i st�llet f�r f�rskola eller fritidshem samt f�r s�dan omsorg som avses i 5 � f�r avgifter tas ut p� det s�tt som anges i 8 kap. 16 � f�rsta stycket respektive 14 kap. 12 �. </div> <div id="page118-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 118 SFS 2010:800 Bidrag Pedagogisk omsorg som erbjuds i st�llet f�r f�rskola eller fritidshem 10 � Den kommun d�r en enskild bedriver s�dan pedagogisk omsorg som avses i 2 � ska efter ans�kan besluta att huvudmannen har r�tt till bidrag om 1. huvudmannen har f�ruts�ttningar att f�lja de f�reskrifter som g�ller f�r motsvarande offentlig verksamhet, 2. verksamheten inte inneb�r p�tagliga negativa f�ljder f�r kommunens motsvarande verksamhet, 3. verksamheten �r �ppen f�r alla barn som en kommun ska str�va efter att erbjuda motsvarande verksamhet, med undantag f�r barn som hem- kommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r enligt 13 � andra stycket, och 4. avgifterna inte �r osk�ligt h�ga. Kommunen f�r besluta att en huvudman har r�tt till bidrag trots att villko- ret i f�rsta stycket 3 inte �r uppfyllt, om det finns sk�l med h�nsyn till verk- samhetens s�rskilda karakt�r. 11 � Hemkommunen ska l�mna bidrag till en huvudman som har r�tt till bidrag enligt 10 � f�r varje barn som tas emot. Bidraget best�r av ett grund- belopp enligt 12 � och i vissa fall ett till�ggsbelopp enligt 13 �. Hemkommunen �r inte skyldig att l�mna bidrag till fler �n tv� huvudm�n f�r samma barn eller till mer �n en huvudman f�r pedagogisk omsorg f�r ett barn som ocks� g�r i f�rskola. Om barnet tagits emot i tv� enskilda verksam- heter, eller i en kommunal och en enskild verksamhet, �r kommunen inte skyldig att l�mna ett samlat bidragsbelopp som �r h�gre �n om barnet tagits emot i endast en kommunal verksamhet. Hemkommunen ska best�mma hur bidraget ska f�rdelas mellan huvudm�nnen f�r verksamheterna. N�r barn tas emot i enskild pedagogisk omsorg d�r deras v�rdnadshavare arbetar f�r kommunen inte l�mna bidrag f�r fler barn till v�rdnadshavaren �n det antal barn till andra som har tagits emot. 12 � Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r 1. omsorg och pedagogisk verksamhet, 2. pedagogiskt material och utrustning, 3. m�ltider, 4. administration, 5. merv�rdesskatt, och 6. lokalkostnader. Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som kommunen till- l�mpar vid f�rdelning av resurser till sin egen pedagogiska omsorg. Om kommunen inte tillhandah�ller pedagogisk omsorg ska bidraget best�mmas efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till den enskilda verksamhetens inneh�ll och omfattning. 13 � Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r barn som har ett omfattande behov av s�rskilt st�d. Hemkommunen �r inte skyldig att l�mna till�ggsbelopp f�r ett barn i be- hov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�rig- heter uppst�r f�r kommunen. </div> <div id="page119-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 119 SFS 2010:800 14 � Hemkommunen �r bara skyldig att l�mna bidrag i den omfattning som den �r skyldig att erbjuda f�rskola enligt 8 kap. respektive fritidshem enligt 14 kap. �ppen fritidsverksamhet 15 � Om en enskild som har godk�nts som huvudman f�r fritidshem i st�l- let erbjuder �ppen fritidsverksamhet till en elev, ska bidrag l�mnas av hem- kommunen, om kommunen d�r verksamheten �r bel�gen har tillf�rs�krats insyn i verksamheten, verksamheten uppfyller de krav som anges i 6 och 7 �� och avgifterna inte �r osk�ligt h�ga. Bidraget ska best�mmas med h�nsyn till huvudmannens �tagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till egen motsvarande verksamhet. Om en elev har ett omfattande behov av s�rskilt st�d, beh�ver kommunen inte l�mna bidrag f�r det s�rskil- da st�det om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter upp- st�r f�r kommunen. �vriga verksamheter 16 � En kommun f�r �ven l�mna bidrag till verksamhet som avses i 35 �� och som bedrivs av enskild huvudman, om kommunen har tillf�rs�krats in- syn i verksamheten, verksamheten uppfyller de krav som anges i 6 och 7 �� och avgifterna inte �r osk�ligt h�ga. S�dant bidrag b�r best�mmas p� det s�tt som anges i 12 � andra stycket. 26 kap. Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppf�ljning och utv�rdering Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om tillsyn (29 ��), ingripanden vid tillsyn (1018 ��), statlig kvalitetsgranskning (1923 ��), och nationell uppf�ljning och utv�rdering (2427 ��). Tillsyn Definition av tillsyn 2 � Med tillsyn avses i denna lag en sj�lvst�ndig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som f�ljer av lagar och andra f�reskrifter. I tillsynen ing�r att fatta de beslut om �tg�rder som kan beh�vas f�r att den huvudman som bedriver verksamheten ska r�tta fel som uppt�ckts vid granskningen. </div> <div id="page120-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 120 SFS 2010:800 Tillsynens omfattning 3 � Statens skolinspektion har tillsyn �ver 1. skolv�sendet, s�rskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verk- samhet enligt denna lag, 2. utbildning som avses i 29 kap. 17 �, 3. hur en kommun uppfyller sina skyldigheter enligt 7 kap. 21 och 22 ��, 24 kap. 23 och 24 �� samt 29 kap. 9 �, och 4. hur en kommun uppfyller sitt tillsynsansvar enligt 4 �. F�rsta stycket g�ller inte om tillsynen �r en s�rskild uppgift f�r en annan tillsynsmyndighet. 4 � En kommun har tillsyn �ver 1. f�rskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godk�nt enligt 2 kap. 7 � andra stycket, och 2. pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har f�rklarat ha r�tt till bidrag enligt 25 kap. 10 �. Kommunens tillsyn enligt f�rsta stycket omfattar inte tillsyn �ver att best�mmelserna i 6 kap. f�ljs. 5 � Socialstyrelsen har tillsyn �ver elevhemsboende vid Rh-anpassad ut- bildning, specialskolan och viss utbildning f�r elever med utvecklings- st�rning som bedrivs enligt avtal med staten. Tilltr�de till lokaler och andra utrymmen 6 � En tillsynsmyndighet har f�r sin tillsyn r�tt att p� plats granska s�dan verksamhet som st�r under dess tillsyn. Tillsynsmyndigheten har i den om- fattning det beh�vs f�r tillsynen r�tt att f� tilltr�de till de byggnader, lokaler och andra utrymmen som anv�nds i verksamheten. Uppgiftsskyldighet 7 � Den vars verksamhet st�r under tillsyn enligt denna lag �r skyldig att p� tillsynsmyndighetens beg�ran l�mna upplysningar samt tillhandah�lla handlingar och annat material som beh�vs f�r tillsynen. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om att �ven n�gon annan som kan l�mna upplysningar eller innehar handlingar och annat material som avser den granskade verksamheten och beh�vs f�r tillsynen ska vara skyldig att p� tillsynsmyndighetens beg�ran l�mna upplysningar, handlingar och annat ma- terial. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om vilka upplysningar, handlingar och annat material som ska l�mnas. 8 � Tillsynsmyndigheten f�r f�rel�gga den som �r uppgiftsskyldig enligt 7 � f�rsta stycket eller enligt f�reskrifter som meddelats med st�d av 7 � an- dra stycket att fullg�ra sin skyldighet. </div> <div id="page121-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 121 SFS 2010:800 F�rebyggande �tg�rder 9 � Tillsynsmyndigheten ska inom ramen f�r sin tillsyn l�mna r�d och v�gledning. Ingripanden vid tillsyn F�rel�ggande 10 � En tillsynsmyndighet f�r f�rel�gga en huvudman som enligt denna lag st�r under dess tillsyn att fullg�ra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som f�ljer av de f�reskrifter som g�ller f�r verk- samheten eller, i fr�ga om enskild huvudman, de villkor som g�ller f�r god- k�nnandet eller beslutet om r�tt till bidrag. Ett beslut om f�rel�ggande g�ller omedelbart. Ett f�rel�ggande ska ange de �tg�rder som tillsynsmyndigheten anser n�d- v�ndiga f�r att avhj�lpa de p�talade bristerna. Anm�rkning 11 � En tillsynsmyndighet f�r i st�llet f�r att meddela ett f�rel�ggande till- dela en huvudman som enligt denna lag st�r under dess tillsyn en anm�rk- ning vid mindre allvarliga �vertr�delser av vad som g�ller f�r verksamheten. Avst�ende fr�n ingripande 12 � En tillsynsmyndighet f�r avst� fr�n att ingripa om 1. �vertr�delsen �r ringa, 2. den vars verksamhet granskas vidtar n�dv�ndig r�ttelse, eller 3. det i �vrigt med h�nsyn till omst�ndigheterna finns s�rskilda sk�l mot ett ingripande. �terkallelse 13 � En tillsynsmyndighet f�r �terkalla ett godk�nnande eller ett beslut om r�tt till bidrag som myndigheten har meddelat enligt denna lag om 1. ett f�rel�ggande enligt 10 � inte har f�ljts, och 2. missf�rh�llandet �r allvarligt. 14 � Ett godk�nnande av en enskild som huvudman inom skolv�sendet f�r �terkallas om den enskilde inte l�ngre uppfyller f�ruts�ttningarna f�r god- k�nnande enligt 2 kap. 6 �. 15 � �terkallelse enligt 13 � f�r beslutas �ven om r�ttelse har skett vid pr�vningstillf�llet, om det kan befaras att det p� nytt kommer att uppst� s�- dana missf�rh�llanden som utg�r grund f�r �terkallelse. 16 � Tillsynsmyndigheten f�r besluta att ett beslut om �terkallelse ska g�l- la trots att det inte har vunnit laga kraft. </div> <div id="page122-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 122 SFS 2010:800 Statliga �tg�rder f�r r�ttelse 17 � Statens skolinspektion f�r n�r det g�ller en verksamhet som bedrivs av en kommun eller ett landsting besluta att staten p� kommunens eller landstingets bekostnad ska vidta de �tg�rder som beh�vs f�r att �stadkomma r�ttelse, om kommunen eller landstinget 1. inte har f�ljt ett f�rel�ggande enligt 10 �, och 2. grovt eller under l�ngre tid �sidosatt sina skyldigheter enligt denna lag eller enligt f�reskrifter som har meddelats med st�d av lagen. Har staten haft kostnader f�r en �tg�rd som vidtagits med st�d av denna paragraf, f�r denna kostnad kvittas mot belopp som staten annars skulle ha betalt ut till kommunen eller landstinget. Tillf�lligt verksamhetsf�rbud 18 � Om det �r sannolikt att ett beslut om �terkallelse enligt 13 � eller ett beslut om statliga �tg�rder f�r r�ttelse enligt 17 � kommer att fattas, och be- slutet inte kan avvaktas med h�nsyn till allvarlig risk f�r barnens eller elev- ernas h�lsa eller s�kerhet eller av n�gon annan s�rskild anledning, f�r till- synsmyndigheten f�rbjuda huvudmannen att tills vidare, helt eller delvis, driva verksamheten vidare. Beslut enligt f�rsta stycket g�ller omedelbart, om inte annat beslutas och f�r g�lla i h�gst sex m�nader. Statlig kvalitetsgranskning Uppdrag 19 � Statens skolinspektion ska granska kvaliteten i s�dan utbildning och annan verksamhet som st�r under dess tillsyn eller under tillsyn av en kom- mun enligt detta kapitel. Inriktningen 20 � Granskningen ska avse den granskade utbildningens eller verk- samhetens kvalitet i f�rh�llande till m�l och andra riktlinjer. Tilltr�de till lokaler och andra utrymmen 21 � Statens skolinspektion har f�r kvalitetsgranskningen r�tt att p� plats granska s�dan verksamhet som ska granskas. Skolinspektionen har i den om- fattning det beh�vs f�r kvalitetsgranskningen r�tt till tilltr�de till de byggna- der, lokaler och andra utrymmen som anv�nds i verksamheten. Uppgiftsskyldighet 22 � Den vars verksamhet granskas ska p� beg�ran av Statens skolinspek- tion l�mna de upplysningar och tillhandah�lla de handlingar och �vrigt ma- terial som beh�vs f�r granskningen. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om att �ven n�gon annan som kan l�mna upplysningar eller innehar handlingar och annat material som avser </div> <div id="page123-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 123 SFS 2010:800 den granskade verksamheten och beh�vs f�r granskningen ska vara skyldig att p� beg�ran av Skolinspektionen l�mna upplysningar, handlingar och an- nat material. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om vilka upplysningar, handlingar och annat material som ska l�mnas. 23 � Statens skolinspektion f�r f�rel�gga den som �r uppgiftsskyldig enligt 22 � f�rsta stycket eller enligt f�reskrifter som meddelats med st�d av 22 � andra stycket att fullg�ra sin skyldighet. Nationell uppf�ljning och utv�rdering Uppdrag 24 � Statens skolverk ska p� nationell niv� f�lja upp och utv�rdera 1. skolv�sendet, 2. �vriga utbildningar och verksamheter som st�r under Statens skolin- spektions tillsyn enligt denna lag, och 3. annan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. som anordnas av en enskild. Uppgiftsskyldighet 25 � En huvudman f�r utbildning eller annan verksamhet som �r f�rem�l f�r nationell uppf�ljning och utv�rdering ska till Statens skolverk l�mna s�- dana uppgifter om verksamheten och s�dan verksamhetsredovisning som be- h�vs f�r uppf�ljningen och utv�rderingen. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om att �ven n�gon annan som kan l�mna upplysningar eller innehar handlingar och annat material som avser verksamheten och beh�vs f�r uppf�ljningen och utv�rderingen ska vara skyldig att p� beg�ran av Skolverket l�mna uppgifter om verksamheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om vilka uppgifter och vilken verksamhetsredovisning som ska l�mnas. 26 � Statens skolverk f�r f�rel�gga den som �r uppgiftsskyldig enligt 25 � f�rsta stycket eller enligt f�reskrifter som meddelats med st�d av 25 � andra stycket att fullg�ra sin skyldighet. Vite 27 � Ett f�rel�ggande enligt detta kapitel f�r f�renas med vite. Om det finns anledning att anta att en person som �r f�rem�l f�r f�re- l�ggandet har beg�tt en g�rning som kan f�ranleda straff eller en straff- liknande sanktion, f�r han eller hon inte f�rel�ggas vid vite att medverka i en utredning som har samband med den g�rningen. </div> <div id="page124-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 124 SFS 2010:800 27 kap. Skolv�sendets �verklaganden�mnd Inledande best�mmelse 1 � F�r pr�vning av �verklaganden av vissa beslut p� skolv�sendets omr�- de ska det finnas en s�rskild n�mnd, Skolv�sendets �verklaganden�mnd. Sammans�ttning 2 � N�mnden ska best� av en ordf�rande och fem andra ledam�ter, av vilka en ska vara ers�ttare f�r ordf�randen. Ordf�randen och ers�ttaren f�r ordf�randen ska vara eller ha varit ordinarie domare. �vriga ledam�ter ska ha s�rskild sakkunskap b�de vad g�ller barns och elevers f�rh�llanden och behov och vad g�ller skolverksamheten i �vrigt. Det ska finnas h�gst tv� ers�ttare f�r de �vriga ledam�terna. 3 � Ledam�terna i n�mnden och deras ers�ttare utses av regeringen f�r en period om minst tre �r. Muntlig f�rhandling 4 � N�mnden ska h�lla muntlig f�rhandling om en enskild part beg�r det, f�rhandlingen inte �r obeh�vlig och inte s�rskilda sk�l talar mot det. Till muntlig f�rhandling ska den som �r part kallas. Att en part uteblir fr�n en muntlig f�rhandling hindrar inte att n�mnden handl�gger och avg�r �ren- det. 5 � Muntlig f�rhandling enligt 4 � ska vara offentlig. Om det kan antas att det vid en f�rhandling kommer att l�mnas n�gon uppgift f�r vilken g�ller sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) f�r ordf�randen vid f�rhandlingen besluta att f�rhandlingen ska h�llas inom st�ngda d�rrar. 6 � En kallelse till muntlig f�rhandling ska inneh�lla en upplysning om be- tydelsen enligt 4 � andra stycket av att en part uteblir fr�n f�rhandlingen. En enskild part som inst�llt sig till muntlig f�rhandling f�r tillerk�nnas er- s�ttning av allm�nna medel f�r kostnad f�r resa och uppeh�lle, om n�mnden finner att parten sk�ligen b�r ers�ttas f�r sin inst�llelse. N�mnden f�r bevilja f�rskott p� ers�ttningen. Regeringen meddelar n�rmare f�reskrifter om er- s�ttning och f�rskott. 28 kap. �verklagande Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om �verklagande hos allm�n f�rvaltningsdomstol (211 ��), �verklagande hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd (1217 ��), och �verklagandef�rbud (18 �). </div> <div id="page125-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 125 SFS 2010:800 �verklagande hos allm�n f�rvaltningsdomstol Beslut av Statens skolinspektion 2 � Beslut av Statens skolinspektion f�r �verklagas hos allm�n f�rvalt- ningsdomstol i fr�ga om 1. godk�nnande enligt 2 kap. 5 � eller 24 kap. 2 � eller �terkallelse av s�dant godk�nnande enligt 26 kap. 13 eller 14 �, 2. r�tt till bidrag enligt 24 kap. 3 eller 5 � eller �terkallelse av s�dan r�tt enligt 26 kap. 1315 ��, 3. statliga �tg�rder f�r r�ttelse enligt 26 kap. 17 �, 4. tillf�lligt verksamhetsf�rbud enligt 26 kap. 18 �, eller 5. vitesf�rel�ggande enligt 26 kap. 27 �. Beslut av Statens skolverk 3 � Beslut av Statens skolverk f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltnings- domstol i fr�ga om vitesf�rel�ggande enligt 26 kap. 27 �. Beslut av H�gskoleverket 4 � Beslut av H�gskoleverket f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltnings- domstol i fr�ga om utf�rdande av beh�righetsbevis enligt 2 kap. 15 �. Beslut av en kommun eller ett landsting 5 � Beslut av en kommun eller ett landsting f�r �verklagas hos allm�n f�r- valtningsdomstol i fr�ga om 1. godk�nnande enligt 2 kap. 5 � eller �terkallelse av s�dant godk�nnande enligt 26 kap. 13 eller 14 �, 2. bidrag enligt 8 kap. 21 �, 9 kap. 19 �, 10 kap. 37 �, 11 kap. 36 �, 14 kap. 15 �, 16 kap. 52 �, 17 kap. 31 eller 35 � eller 19 kap. 25 �, 3. avst�ngning enligt 5 kap. 17 eller 19 �, 4. f�rel�ggande f�r v�rdnadshavare att fullg�ra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 �, 5. skolskjuts enligt 10 kap. 32 � f�rsta stycket, 10 kap. 33 � f�rsta stycket, 11 kap. 31 � f�rsta stycket, 11 kap. 32 � f�rsta stycket, 19 kap. 20 � f�rsta stycket eller 19 kap. 21 � f�rsta stycket, 6. ekonomiskt st�d till inackordering enligt 15 kap. 32 �, 7. medgivande att fullg�ra skolplikten p� annat s�tt eller �terkallelse av s�dant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 �, 8. r�tt till bidrag enligt 25 kap. 10 eller 15 � eller �terkallelse av s�dan r�tt enligt 26 kap. 13 �, 9. bidrag enligt 25 kap. 11 �, 10. tillf�lligt verksamhetsf�rbud enligt 26 kap. 18 �, eller 11. vitesf�rel�ggande enligt 26 kap. 27 �. </div> <div id="page126-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 126 SFS 2010:800 Beslut av en enskild huvudman 6 � Beslut av en enskild huvudman f�r �verklagas hos allm�n f�rvalt- ningsdomstol i fr�ga om avst�ngning enligt 5 kap. 17 eller 19 �. Den enskilde huvudmannen ska vara den enskildes motpart. Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten 7 � Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r �verklagas hos all- m�n f�rvaltningsdomstol i fr�ga om 1. f�rel�ggande f�r v�rdnadshavare att fullg�ra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 �, 2. kostnadsfria resor enligt 12 kap. 25 � f�rsta stycket, eller 3. medgivande att fullg�ra skolplikten p� annat s�tt eller �terkallelse av s�dant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 �. Beslut av Sameskolstyrelsen 8 � Beslut av Sameskolstyrelsen f�r �verklagas hos allm�n f�rvalt- ningsdomstol i fr�ga om 1. f�rel�ggande f�r v�rdnadshavare att fullg�ra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 �, eller 2. kostnadsfria resor enligt 13 kap. 16 � f�rsta stycket. Beslut av en rektor 9 � Beslut av en rektor f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol i fr�ga om 1. avst�ngning av en elev enligt 5 kap. 14 �, 17 � tredje stycket eller 19 � tredje stycket, och 2. befrielse fr�n skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen enligt 7 kap. 19 �. Om det �verklagade beslutet har fattats av en rektor i en frist�ende skola ska den enskilde huvudmannen vara den enskildes motpart. Pr�vningstillst�nd 10 � Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten av beslut enligt 29 ��. Motpart i vissa fall 11 � N�r en kommun �verklagar ett beslut om godk�nnande av enskild som huvudman f�r utbildning enligt 2 kap. 5 � �r f�rutom den enskilde �ven Statens skolinspektion motpart till kommunen hos allm�n f�rvalt- ningsdomstol. </div> <div id="page127-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 127 SFS 2010:800 �verklagande hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd Beslut av en kommun eller ett landsting 12 � Beslut av en kommun eller ett landsting f�r �verklagas hos Skol- v�sendets �verklaganden�mnd i fr�ga om 1. barns mottagande i grunds�rskolan enligt 7 kap. 5 �, 2. uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 � andra stycket, 3. skolpliktens f�rl�ngning enligt 7 kap. 13 � eller skolpliktens upp- h�rande enligt 7 kap. 14 �, 4. mottagande av en elev fr�n en annan kommun enligt 9 kap. 13 �, 10 kap. 25 � eller 11 kap. 25 �, 5. �tg�rder enligt 10 kap. 29 � tredje stycket f�r en elev som inte bor hemma, 6. placering vid en annan skolenhet �n den v�rdnadshavare �nskar enligt 9 kap. 15 � andra stycket, 10 kap. 30 � andra stycket, 11 kap. 29 � andra stycket eller 19 kap. 19 � andra stycket, 7. beh�righet eller mottagande i f�rsta hand enligt 16 kap. 36 � eller mot- tagande enligt 17 kap. 14 � n�r det g�ller en utbildning i gymnasieskolan som utformats f�r en grupp elever, 8. tillh�righet till m�lgruppen f�r gymnasies�rskolan enligt 18 kap. 8 � andra stycket, 9. mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 �, 14 � andra stycket eller 22 �, till s�rskild utbildning f�r vuxna enligt 21 kap. 7 � tredje stycket eller till utbildning i svenska f�r invandrare enligt 22 kap. 15 �, 10. upph�rande av utbildningen f�r en elev i kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 � andra stycket, i s�rskild utbildning f�r vuxna enligt 21 kap. 9 � andra stycket eller i utbildning i svenska f�r invandrare enligt 22 kap. 16 � andra stycket, 11. att p� nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 � tredje stycket, s�rskild utbildning f�r vuxna enligt 21 kap. 9 � tredje stycket eller utbildning i svenska f�r invandrare enligt 22 kap. 17 �, 12. �tagande om interkommunal ers�ttning enligt 20 kap. 21 � tredje stycket, eller 13. r�tt till utbildning eller annan verksamhet f�r n�gon som avses i 29 kap. 2 � andra stycket 3. Beslut som avses i f�rsta stycket 1, 4 och 712 f�r �verklagas endast av barnet, eleven eller den s�kande. Beslut av en enskild huvudman 13 � Beslut av en enskild huvudman f�r �verklagas hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd i fr�ga om 1. beh�righet och mottagande enligt 16 kap. 36 � eller mottagande enligt 17 kap. 14 � n�r det g�ller en utbildning i gymnasieskolan som utformats f�r en grupp elever, eller 2. r�tt till utbildning eller annan verksamhet f�r n�gon som avses i 29 kap. 2 � andra stycket 3. Beslut som avses i f�rsta stycket 1 f�r �verklagas endast av den s�kande. </div> <div id="page128-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 128 SFS 2010:800 Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten 14 � Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r �verklagas hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd i fr�ga om 1. barns mottagande i specialskolan enligt 7 kap. 6 �, 2. skolpliktens f�rl�ngning enligt 7 kap. 13 � eller skolpliktens upp- h�rande enligt 7 kap. 14 �, 3. �tg�rder enligt 12 kap. 25 � andra stycket f�r en elev som inte bor hemma, eller 4. r�tt till utbildning f�r n�gon som avses i 29 kap. 2 � andra stycket 3. Beslut som avses i f�rsta stycket 1 f�r �verklagas endast av barnet. Beslut av Sameskolstyrelsen 15 � Beslut av Sameskolstyrelsen f�r �verklagas hos Skolv�sendets �ver- klaganden�mnd i fr�ga om 1. barns mottagande i sameskolan enligt 7 kap. 7 �, 2. �tg�rder enligt 13 kap. 16 � andra stycket f�r en elev som inte bor hemma, eller 3. r�tt till utbildning f�r n�gon som avses i 29 kap. 2 � andra stycket 3. Beslut som avses i f�rsta stycket 1 f�r �verklagas endast av barnet. Beslut av en rektor 16 � Beslut av en rektor f�r �verklagas hos Skolv�sendets �verklagande- n�mnd i fr�ga om 1. �tg�rdsprogram enligt 3 kap. 9 �, 2. s�rskilt st�d i en s�rskild undervisningsgrupp eller enskilt enligt 3 kap. 11 �, eller 3. anpassad studieg�ng enligt 3 kap. 12 �. Vid pr�vning av ett �verklagande enligt f�rsta stycket 1 ska n�mnden an- tingen fastst�lla eller upph�va det �verklagade beslutet. Om det �verklagade beslutet upph�vs ska �rendet, om det beh�vs, visas �ter till rektorn f�r ny pr�vning. Beslut av den n�mnd som avses i 15 kap. 38 � 17 � Beslut av den n�mnd som avses i 15 kap. 38 � i fr�ga som avses i samma paragraf f�r �verklagas hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd. Be- slutet f�r �verklagas endast av den som har beg�rt utbildningen. Ett beslut om placering vid en viss skolenhet f�r dock inte �verklagas. �verklagandef�rbud 18 � Andra beslut enligt denna lag �n som anges i detta kapitel f�r �verkla- gas bara om �verklagande f�r ske enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900). Ett beslut i fr�ga om antagning till utbildning f�r dock inte �verklagas. Beslut av Skolv�sendets �verklaganden�mnd med anledning av ett �ver- klagande dit f�r inte �verklagas. </div> <div id="page129-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 129 SFS 2010:800 29 kap. �vriga best�mmelser Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om bos�ttning (25 ��), hemkommun och hemlandsting (6 �), utlandssvenska elever (7 �), personer med beg�vningsm�ssig funktionsneds�ttning (8 �), information om icke skolpliktiga ungdomar (9 �), handl�ggning (10 och 11 ��), taler�tt (12 �), samverkan och anm�lan till socialn�mnden (13 �), tystnadsplikt (14 �), riksinternatskolor (15 och 16 ��), International Baccalaureate (17 �), �verl�mnande av betygshandlingar (18 �), informationsskyldighet (19 �), och �vriga bemyndiganden (2029 ��). Bos�ttning 2 � Med bosatt i landet avses i denna lag den som ska vara folkbokf�rd h�r enligt folkbokf�ringslagen (1991:481). Som bosatt i landet ska vid till�mpningen av denna lag anses �ven den som inte �r folkbokf�rd h�r men som 1. omfattas av 1 � f�rsta eller tredje stycket lagen (1994:137) om mot- tagande av asyls�kande m.fl., 2. vistas h�r med st�d av tidsbegr�nsat uppeh�llstillst�nd enligt 5 kap. 15 � utl�nningslagen (2005:716), 3. har r�tt till utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag till f�ljd av EU-r�tten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det (EES) eller avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, � ena sidan, och Schweiz, � andra sidan, om fri r�rlighet f�r personer, eller 4. �r familjemedlem till en person som tillh�r en fr�mmande makts beskickning eller l�nade konsulat eller dess betj�ning eller som avses i 4 � lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och som inte om- fattas av 3. Begr�nsningar i r�tten till utbildning f�r dem som avses i andra stycket f�ljer av 3 �. 3 � De personer som avses i 2 � andra stycket 1 och 2 har r�tt till ut- bildning i gymnasieskola och gymnasies�rskola endast om de har p�b�rjat utbildningen innan de fyllt 18 �r. De har inte r�tt till utbildning i kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna eller utbildning i svenska f�r invandrare. De personer som avses i 2 � andra stycket 4 har endast r�tt till utbildning i grundskola, grunds�rskola, specialskola och sameskola. 4 � En person som avses i 2 � andra stycket 1 ska anses som bosatt i Sve- rige �ven om ett beslut om avvisning eller utvisning har meddelats. Detta </div> <div id="page130-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 130 SFS 2010:800 g�ller fram till dess att personen l�mnar Sverige under f�ruts�ttning att han eller hon inte h�ller sig undan s� att ett s�dant beslut inte kan verkst�llas. 5 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om deltagande i verksamhet enligt denna lag f�r personer som inte anses som bosatta i Sverige eller som inte har r�tt till utbildning enligt 3 �. Hemkommun och hemlandsting 6 � Med en persons hemkommun avses i denna lag den kommun som per- sonen �r folkbokf�rd i. F�r den som �r bosatt i landet utan att vara folkbokf�rd h�r avses med hemkommun den kommun som han eller hon stadigvarande vistas i eller, om han eller hon saknar stadigvarande vistelseort, den kommun som han eller hon f�r tillf�llet uppeh�ller sig i. Detsamma g�ller den som �r kvarskriven i en kommun enligt 16 � folkbokf�ringslagen (1991:481). Med hemlandsting avses det landsting som hemkommunen h�r till. Utlandssvenska elever 7 � Med utlandssvensk elev avses i denna lag en elev vars v�rdnadshavare stadigvarande vistas i utlandet och av vilka minst en �r svensk medborgare. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om att ocks� annan ska anses som utlandssvensk elev. Personer med beg�vningsm�ssig funktionsneds�ttning 8 � Det som i denna lag s�gs om personer med utvecklingsst�rning g�ller �ven dem som har f�tt en betydande och best�ende beg�vningsm�ssig funk- tionsneds�ttning p� grund av hj�rnskada, f�ranledd av yttre v�ld eller kroppslig sjukdom. Personer med autism eller autismliknande tillst�nd ska vid till�mpningen av denna lag j�mst�llas med personer med utvecklingsst�rning endast om de ocks� har en utvecklingsst�rning eller en s�dan funktionsneds�ttning som avses i f�rsta stycket. I lagen (1993:387) om st�d och service till vissa funktionshindrade finns best�mmelser om vissa andra s�rskilda insatser �n utbildning. Information om icke skolpliktiga ungdomar 9 � En hemkommun ska l�pande h�lla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 �r �r syssel- satta i syfte att kunna erbjuda dem l�mpliga individuella �tg�rder. Kommunens skyldighet enligt f�rsta stycket omfattar inte de ungdomar som genomf�r eller har fullf�ljt utbildning p� nationella program i gymna- sieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasies�rskola eller motsvarande utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om den behandling av personuppgifter som �r n�dv�ndig f�r att kommunen ska kunna genomf�ra sin skyldighet enligt f�rsta stycket. </div> <div id="page131-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 131 SFS 2010:800 Handl�ggning 10 � I �renden som avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild enligt denna lag hos en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman ska f�l- jande best�mmelser i f�rvaltningslagen (1986:223) till�mpas: 14 � f�rsta stycket om en parts r�tt att meddela sig muntligen, 15 � om anteckning av uppgifter, 16 och 17 �� om en parts r�tt att f� del av uppgifter, 20 � om motivering av beslut, 21 � om underr�ttelse av beslut, och 26 � om r�ttelse av skrivfel eller liknande. I s�dana �renden hos en enskild huvudman ska ocks� 11 och 12 �� f�r- valtningslagen till�mpas. Best�mmelserna i 16 och 17 �� f�rvaltningslagen g�ller dock inte upp- gifter som r�r n�gon annan s�kande i ett �rende om plats i utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag. Det som s�gs i denna paragraf g�ller inte vid betygss�ttning. 11 � I �renden d�r beslut f�r �verklagas enligt 28 kap. ska ut�ver vad som f�ljer av 10 � ocks� 2325 och 30 �� f�rvaltningslagen (1986:223) till�m- pas. Taler�tt 12 � Den som har fyllt 16 �r har r�tt att sj�lv f�ra sin talan i m�l och �ren- den enligt denna lag. Denna r�tt g�ller ocks� ans�kan till gymnasieskolan, gymnasies�rskolan, kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna eller utbildning i svenska f�r invandrare och �verklagande av beslut i fr�ga om s�dan utbild- ning �ven om den s�kande eller den klagande inte har uppn�tt 16 �rs �lder. Samverkan och anm�lan till socialn�mnden 13 � Huvudmannen f�r verksamhet som avses i denna lag och den som �r anst�lld i s�dan verksamhet, ska p� socialn�mndens initiativ i fr�gor som r�r barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samh�llsorgan, organisationer och andra som ber�rs. I fr�ga om utl�mnande av uppgifter g�ller de begr�nsningar som f�ljer av 14 � och offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400). Best�mmelser om skyldighet att anm�la till socialn�mnden att ett barn kan beh�va n�mndens skydd finns i 14 kap. 1 � socialtj�nstlagen (2001:453). Tystnadsplikt 14 � Den som �r eller har varit verksam i enskilt bedriven f�rskola, enskilt bedrivet fritidshem eller enskilt bedriven f�rskoleklass eller inom s�dan enskilt bedriven verksamhet som avses i 25 kap., f�r inte obeh�rigen r�ja vad han eller hon d�rvid har f�tt veta om enskildas personliga f�rh�llanden. Den som �r eller har varit verksam inom annan enskilt bedriven verk- samhet enligt denna lag �n som avses i f�rsta stycket f�r inte obeh�rigen r�ja </div> <div id="page132-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 132 SFS 2010:800 vad han eller hon i s�dan elevh�lsoverksamhet som avser psykologisk, psy- kosocial eller specialpedagogisk insats eller i s�rskild elevst�djande verk- samhet i �vrigt har f�tt veta om n�gons personliga f�rh�llanden. Han eller hon f�r inte heller obeh�rigen r�ja uppgifter i ett �rende om tillr�ttaf�rande av en elev eller om skiljande av en elev fr�n vidare studier. F�r det allm�nnas verksamhet g�ller best�mmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Riksinternatskolor 15 � Efter ans�kan fr�n en kommun eller en enskild som har godk�nts som huvudman f�r frist�ende skola med grundskola eller gymnasieskola och som bedriver utbildning vid en internatskola, f�r regeringen besluta att ge inter- natskolan st�llning av riksinternatskola. En riksinternatskola ska ha till uppgift att anordna grundskola och gymna- sieskola eller endera av dessa skolformer, f�r i f�rsta hand utlandssvenska elever. Regeringen f�r medge att huvudmannen f�r en riksinternatskola vid sidan av gymnasieskolan anordnar utbildning som leder fram till International Baccalaureate. 16 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela ytterligare f�reskrifter om utbildningen vid riksinternatskolor. Rege- ringens f�reskrifter f�r avvika fr�n best�mmelser i denna lag. International Baccalaureate 17 � En elevs hemkommun �r skyldig att betala ers�ttning f�r kostnader f�r elevens utbildning till anordnare av utbildning som leder fram till Inter- national Baccalaureate (IB). Skyldigheten g�ller dock endast utbildning f�r s�dana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbild- ning vid den tidpunkt d� IB-utbildningen p�b�rjades och endast om utbild- ningsanordnarens avgifter till International Baccalaureate Office betalas av staten. Om parterna inte kommer �verens om annat ska ers�ttning betalas med ett belopp som Statens skolverk beslutar. F�r internationella skolor som motsvarar gymnasieskolan finns s�rskilda best�mmelser om bidrag f�r IB-utbildning. �verl�mnande av betygshandlingar 18 � Huvudmannen f�r en frist�ende skola d�r betyg s�tts ska l�mna �ver elevernas slutbetyg eller de betygsdokument som eleven f�r efter fullf�ljd gymnasieutbildning till den kommun d�r skolan �r bel�gen. Informationsskyldighet 19 � Kommunen ska informera v�rdnadshavarna om f�rskola, fritidshem och s�dan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. som kommunen an- ordnar eller vars huvudman kommunen har godk�nt eller f�rklarat ber�ttigad </div> <div id="page133-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 133 SFS 2010:800 till bidrag. Informationen ska �ven avse m�jligheten f�r enskilda att bedriva f�rskola, fritidshem eller s�dan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. med bidrag fr�n hemkommunen enligt 8 kap. 21 �, 14 kap. 15 � samt 25 kap. 11 och 15 ��. �vriga bemyndiganden 20 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om att ledam�ter eller andra f�retr�dare i organ f�r samver- kan eller annan liknande verksamhet inom skolv�sendet utses och entledigas av enskilda. 21 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om m�jlighet att l�ta enskilda och andra svara f�r enstaka inslag i verksamhet med offentlig huvudman inom skolv�sendet. N�r det g�ller utbildning i form av ett introduktionsprogram inom gymna- sieskolan och ett individuellt program inom gymnasies�rskolan f�r rege- ringen meddela f�reskrifter om att enskilda och andra f�r anordna mer av utbildningen �n som f�ljer av f�rsta stycket. F�r medverkan av n�gon annan �n en huvudman inom skolv�sendet f�r f�reskrifter som meddelats enligt f�rsta och andra styckena avvika fr�n best�mmelserna i 2 kap. 1522 och 30 �� och 34 � f�rsta stycket. 22 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om m�jligheter att inom skolv�sendet bedriva utbildning, som bygger p� samverkan mellan olika skolformer inom skolv�sendet eller mellan en s�dan skolform och n�gon annan utbildningsform. I s�dana f�re- skrifter f�r undantag g�ras fr�n organisatoriska best�mmelser i denna lag. 23 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om f�rs�ksverksamhet inom skolv�sendet. I s�dana f�re- skrifter f�r undantag g�ras fr�n organisatoriska best�mmelser i denna lag. Undantag f�r g�ras �ven fr�n andra best�mmelser i denna lag f�r att m�j- ligg�ra en f�rs�ksverksamhet med s�dan utbildning i gymnasieskolan som inte utg�rs av utbildning p� nationella program eller introduktionsprogram. 24 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r, ut�ver vad som i �vrigt f�ljer av denna lag, meddela f�reskrifter om 1. att enskilda f�r s�tta betyg, anordna pr�vning samt utf�rda betyg och intyg enligt de best�mmelser som g�ller f�r skolv�sendet, 2. att en myndighet i enskilda fall f�r besluta i s�dana fr�gor som avses i 1, och 3. ytterligare villkor f�r att enskilda i s�dana fall som avses i 1 och 2 ska f� s�tta betyg, anordna pr�vning samt utf�rda betyg och intyg. 25 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om skyldighet f�r en enskild huvudman att l�mna uppgifter om kommande verksamhet och ekonomisk redovisning �ver verksamheten. </div> <div id="page134-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 134 SFS 2010:800 26 � Regeringen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om best�mmandet av det bidrag som kommunerna enligt 8 kap. 21 �, 9 kap. 19 �, 10 kap. 37 �, 11 kap. 36 �, 14 kap. 15 �, 16 kap. 52 �, 17 kap. 31 �, 19 kap. 25 � och 25 kap. 11 � �r skyldiga att l�mna till frist�ende f�rskolor, frist�ende skolor och enskilt bedriven pedagogisk omsorg. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om skyldighet f�r kommunen att l�mna uppgifter om verksam- heten som beh�vs f�r beslut om bidrag till frist�ende f�rskolor och frist�en- de skolor samt hur bidrag till en frist�ende f�rskola eller frist�ende skola eller annan enskild verksamhet har ber�knats. 27 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om det belopp som kommunen ska betala i st�llet f�r vad som anges i 8 kap. 2123 ��, 9 kap. 1921 ��, 10 kap. 3739 ��, 11 kap. 3638 ��, 16 kap. 5255 ��, 17 kap. 3134 �� och 19 kap. 2527 ��, n�r bidraget avser en elev som ges utbildning till f�ljd av 2 och 3 �� eller med st�d av f�reskrifter som har meddelats med st�d av 5 �. 28 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om skyldighet att delta i nationella prov. 29 � Vid extraordin�ra h�ndelser i fredstid som har betydande inverkan p� m�jligheterna att under viss tid erbjuda utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag, f�r regeringen meddela de f�reskrifter som beh�vs f�r att tillf�rs�kra barn och elever den utbildning och annan verksamhet de har r�tt till enligt denna lag. I s�dana f�reskrifter f�r undantag g�ras fr�n best�mmel- ser om utbildningens utformning, omfattning och f�rl�ggning. F�reskrifter- na ska vara tidsbegr�nsade. F�reskrifter om ikrafttr�dande av denna lag meddelas i lagen (2010:801) om inf�rande av skollagen (2010:800). P� regeringens v�gnar FREDRIK REINFELDT JAN BJ�RKLUND (Utbildningsdepartementet) </div> <div id="page135-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 135 SFS 2010:800 Bilaga 1 Timplan f�r grundskolan Undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r �mnen och �mnesgrupper totalt �mnen Bild 230 Hem- och konsumentkunskap 118 Idrott och h�lsa 500 Musik 230 Sl�jd 330 Svenska eller svenska som andraspr�k 1 490 Engelska 480 Matematik 900 Geografi 885 Historia Religionskunskap Samh�llskunskap Biologi 800 Fysik Kemi Teknik Spr�kval 320 Elevens val 382 Totalt garanterat antal timmar 6 665 D�rav skolans val 600 Vid skolans val f�r antalet timmar i timplanen f�r ett �mne eller en �mnes- grupp minskas med h�gst 20 procent. </div> <div id="page136-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 136 SFS 2010:800 Bilaga 2 Nationella program Yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anl�ggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet V�rd- och omsorgsprogrammet H�gskolef�rberedande program Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samh�llsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet </div> <div id="page137-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 137 SFS 2010:800 Bilaga 3 Po�ngplan f�r nationella program i gymnasieskolan �mne Gymnasiepo�ng De �mnen som, i minst nedan angiven omfattning, ska ing� i de nationella programmen (gymnasiegemensamma �mnen). Yrkesprogram Svenska eller svenska som andraspr�k 100 Engelska 100 Matematik 100 Idrott och h�lsa 100 Historia 50 Samh�llskunskap 50 Religionskunskap 50 Naturkunskap 50 H�gskolef�rberedande program Svenska eller svenska som andraspr�k 300 Engelska 200 Matematik 100/200/300* Idrott och h�lsa 100 Historia 50/100/200** Samh�llskunskap 100/200*** Religionskunskap 50 Naturkunskap 100**** �mnen genom vilket programmet f�r sin karakt�r Yrkesprogram 1 600 H�gskolef�rberedande program 950/1 050/1 100***** Individuellt val 200 Gymnasiearbete 100 Summa gymnasiepo�ng 2 500 *Estetiska och humanistiska programmen 100, ekonomi- och samh�lls- vetenskapsprogrammen 200 samt naturvetenskaps- och teknikprogrammen 300. **Teknikprogrammet 50, ekonomi-, samh�llsvetenskaps- och natur- vetenskapsprogrammen 100 samt estetiska och humanistiska programmen 200. ***Ekonomiprogrammet 200 och �vriga program 100. ****P� naturvetenskapsprogrammet ers�tts naturkunskap med karakt�rs- �mnena biologi, fysik och kemi och p� teknikprogrammet med karak- t�rs�mnena fysik och kemi. *****Ekonomiprogrammet 950, teknikprogrammet 1 100 samt estetiska, humanistiska, samh�llsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen 1 050. </div> <div id="page138-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2010 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Skollag;

utf�rdad den 23 juni 2010.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser

Skolv�sendet

1 �

Denna lag inneh�ller best�mmelser om skolv�sendet. Utbildning inom

skolv�sendet anordnas av det allm�nna och av enskilda enligt 2 kap. 26 ��.

Skolv�sendet omfattar skolformerna
f�rskola,
f�rskoleklass,
grundskola,
grunds�rskola,
specialskola,
sameskola,
gymnasieskola,
gymnasies�rskola,
kommunal vuxenutbildning,
s�rskild utbildning f�r vuxna, och
utbildning i svenska f�r invandrare.
I skolv�sendet ing�r ocks� fritidshem som kompletterar utbildningen i f�r-

skoleklassen, grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, sameskolan och
vissa s�rskilda utbildningsformer.

Vissa s�rskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet

2 �

I denna lag finns �ven best�mmelser om vissa s�rskilda utbildnings-

former och annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i st�llet f�r utbildning
inom skolv�sendet. F�r s�dan verksamhet g�ller gemensamma best�mmelser
i denna lag endast om det anges s�rskilt.

Definitioner

3 �

I denna lag avses med

elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag f�r barn

i f�rskolan,

1 Prop. 2009/10:165, bet. 2009/10:UbU21, rskr. 2009/10:370.

SFS 2010:800

Utkom fr�n trycket
den 6 juli 2010

SFS 2010:800

frist�ende fritidshem: s�dant fritidshem som bedrivs av en enskild och

som avses i 2 kap. 7 � andra stycket,

frist�ende f�rskola: f�rskoleenhet vid vilken en enskild bedriver ut-

bildning i form av f�rskola,

frist�ende skola: skolenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning

inom skolv�sendet i form av f�rskoleklass, grundskola, grunds�rskola, gym-
nasieskola, gymnasies�rskola eller s�dant fritidshem som avses i 2 kap. 7 �
f�rsta stycket,

f�rskoleenhet: av huvudman f�r f�rskola organiserad enhet som omfat-

tar verksamhet i en eller flera f�rskolebyggnader som ligger n�ra varandra
och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i n�gon f�rskolebygg-
nad,

skolenhet: av huvudman f�r annan skolform �n f�rskola organiserad en-

het som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger n�ra
varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i n�gon skol-
byggnad,

undervisning: s�dana m�lstyrda processer som under ledning av l�rare

eller f�rskoll�rare syftar till utveckling och l�rande genom inh�mtande och
utvecklande av kunskaper och v�rden, och

utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifr�n be-

st�mda m�l.

Syftet med utbildningen inom skolv�sendet

4 �

Utbildningen inom skolv�sendet syftar till att barn och elever ska

inh�mta och utveckla kunskaper och v�rden. Den ska fr�mja alla barns och
elevers utveckling och l�rande samt en livsl�ng lust att l�ra. Utbildningen
ska ocks� f�rmedla och f�rankra respekt f�r de m�nskliga r�ttigheterna och
de grundl�ggande demokratiska v�rderingar som det svenska samh�llet vilar
p�.

I utbildningen ska h�nsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och

elever ska ges st�d och stimulans s� att de utvecklas s� l�ngt som m�jligt. En
str�van ska vara att uppv�ga skillnader i barnens och elevernas f�ruts�ttning-
ar att tillgodog�ra sig utbildningen.

Utbildningen syftar ocks� till att i samarbete med hemmen fr�mja barns

och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta
och ansvarsk�nnande individer och medborgare.

Utformningen av utbildningen

5 �

Utbildningen ska utformas i �verensst�mmelse med grundl�ggande

demokratiska v�rderingar och de m�nskliga r�ttigheterna som m�nnisko-
livets okr�nkbarhet, individens frihet och integritet, alla m�nniskors lika
v�rde, j�mst�lldhet samt solidaritet mellan m�nniskor.

Var och en som verkar inom utbildningen ska fr�mja de m�nskliga r�ttig-

heterna och aktivt motverka alla former av kr�nkande behandling.

Utbildningen ska vila p� vetenskaplig grund och bepr�vad erfarenhet.

6 �

Utbildningen vid en skolenhet eller f�rskoleenhet med offentlig huvud-

man ska vara icke-konfessionell.

SFS 2010:800

7 �

Undervisningen vid frist�ende skolor, frist�ende f�rskolor och frist�en-

de fritidshem ska vara icke-konfessionell.

Utbildningen i �vrigt vid frist�ende skolor, frist�ende f�rskolor och fri-

st�ende fritidshem f�r ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessi-
onella inslag ska vara frivilligt.

Lika tillg�ng till utbildning

8 �

Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska

f�rh�llanden, ha lika tillg�ng till utbildning i skolv�sendet om inte annat f�l-
jer av s�rskilda best�mmelser i denna lag.

I diskrimineringslagen (2008:567) finns best�mmelser som har till �nda-

m�l att motverka diskriminering och p� andra s�tt fr�mja lika r�ttigheter och
m�jligheter inom utbildningsomr�det oavsett k�n, k�ns�verskridande identi-
tet eller uttryck, etnisk tillh�righet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell l�ggning eller �lder.

Likv�rdig utbildning

9 �

Utbildningen inom skolv�sendet ska vara likv�rdig inom varje skol-

form och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas.

S�rskild h�nsyn till barnets b�sta

10 �

I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som r�r barn

ska barnets b�sta vara utg�ngspunkt. Med barn avses varje m�nniska under
18 �r.

Barnets inst�llning ska s� l�ngt det �r m�jligt klarl�ggas. Barn ska ha

m�jlighet att fritt uttrycka sina �sikter i alla fr�gor som r�r honom eller
henne. Barnets �sikter ska tillm�tas betydelse i f�rh�llande till barnets �lder
och mognad.

L�roplan

11 �

F�r varje skolform och f�r fritidshemmet ska g�lla en l�roplan som

utg�r fr�n best�mmelserna i denna lag. L�roplanen ska ange utbildningens
v�rdegrund och uppdrag. Den ska ocks� ange m�l och riktlinjer f�r utbild-
ningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om l�roplaner.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�r en viss

skolform eller f�r fritidshemmet meddela f�reskrifter om utbildningens
v�rdegrund och uppdrag samt om m�l och riktlinjer f�r utbildningen p�
annat s�tt �n genom en l�roplan.

Lagens inneh�ll

12 �

Lagen inneh�ller 29 kapitel. Dessa �r

inledande best�mmelser (1 kap.),

SFS 2010:800

huvudm�n och ansvarsf�rdelning (2 kap.),
barns och elevers utveckling mot m�len (3 kap.),
kvalitet och inflytande (4 kap.),
trygghet och studiero (5 kap.),
�tg�rder mot kr�nkande behandling (6 kap.),
skolplikt och r�tt till utbildning (7 kap.),
f�rskolan (8 kap.),
f�rskoleklassen (9 kap.),
grundskolan (10 kap.),
grunds�rskolan (11 kap.),
specialskolan (12 kap.),
sameskolan (13 kap.),
fritidshemmet (14 kap.),
gymnasieskolan (1517 kap.),
gymnasies�rskolan (18 och 19 kap.),
kommunal vuxenutbildning (20 kap.),
s�rskild utbildning f�r vuxna (21 kap.),
utbildning i svenska f�r invandrare (22 kap.),
entreprenad och samverkan (23 kap.),
s�rskilda utbildningsformer (24 kap.),
annan pedagogisk verksamhet (25 kap.),
tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppf�ljning och utv�r-

dering (26 kap.),

Skolv�sendets �verklaganden�mnd (27 kap.),
�verklagande (28 kap.), och
�vriga best�mmelser (29 kap.).

2 kap. Huvudm�n och ansvarsf�rdelning

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

huvudm�n inom skolv�sendet (28 ��),
ledningen av utbildningen (912 ��),
l�rare och f�rskoll�rare (1324 ��),
elevh�lsa (2528 ��),
studie- och yrkesv�gledning (29 och 30 ��),
registerkontroll av personal (3133 ��),
kompetensutveckling (34 �), och
lokaler och utrustning och tillg�ng till skolbibliotek (35 och 36 ��).

Huvudm�n inom skolv�sendet

Kommuner

2 �

Kommuner �r huvudm�n f�r f�rskola, f�rskoleklass, grundskola,

grunds�rskola, gymnasieskola, gymnasies�rskola, kommunal vuxenutbild-
ning, s�rskild utbildning f�r vuxna, utbildning i svenska f�r invandrare och
fritidshem, om inte annat f�ljer av 4 �.

I varje kommun ska det finnas en eller flera n�mnder som ska fullg�ra

kommunens uppgifter enligt denna lag. Om kommunens uppgifter fullg�rs

SFS 2010:800

av flera n�mnder ska varje s�dan n�mnd, i den utstr�ckning det beg�rs, l�m-
na de uppgifter som beh�vs f�r att administrera f�rdelningen av platser i f�r-
skola och i s�dan verksamhet som avses i 25 kap. till de �vriga n�mnderna.

F�r en s�dan n�mnd som avses i andra stycket g�ller det som �r f�reskri-

vet om n�mnder i kommunallagen (1991:900).

Landsting

3 �

Ett landsting f�r vara huvudman f�r gymnasieskola, gymnasies�rskola,

kommunal vuxenutbildning och s�rskild utbildning f�r vuxna i den utstr�ck-
ning som anges i denna lag.

I ett landsting som �r huvudman f�r s�dana skolformer som anges i f�rsta

stycket ska det finnas en eller flera n�mnder som ska fullg�ra landstingets
uppgifter enligt denna lag.

F�r en s�dan n�mnd som avses i andra stycket g�ller det som �r f�reskri-

vet om n�mnder i kommunallagen (1991:900).

Staten

4 �

Staten �r huvudman f�r specialskolan och sameskolan samt f�r-

skoleklass och fritidshem vid en skolenhet med specialskola eller sameskola.

Enskilda

5 �

Enskilda f�r efter ans�kan godk�nnas som huvudm�n f�r f�rskola,

f�rskoleklass, grundskola, grunds�rskola, gymnasieskola, gymnasies�rskola
och fritidshem.

Godk�nnande ska l�mnas om den enskilde har f�ruts�ttningar att f�lja de

f�reskrifter som g�ller f�r utbildningen och utbildningen inte inneb�r p�tag-
liga negativa f�ljder p� l�ng sikt f�r eleverna eller f�r den del av skol-
v�sendet som anordnas av det allm�nna i den kommun d�r utbildningen ska
bedrivas. Om godk�nnandet avser gymnasieskola eller gymnasies�rskola ska
f�ljderna i n�rliggande kommuner f�r den del av skolv�sendet som anordnas
av det allm�nna ocks� beaktas. Avser godk�nnandet f�rskoleklass, grund-
skola eller grunds�rskola kr�vs d�rut�ver att elevunderlaget �r tillr�ckligt f�r
att verksamheten ska kunna bedrivas l�ngsiktigt.

Ett godk�nnande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller f�r-

skoleenhet.

6 �

F�r att ett bolag eller en f�rening, d�r en kommun eller ett landsting

�ger aktier eller andelar eller p� annat s�tt har ett r�ttsligt inflytande �ver
verksamheten, ska godk�nnas som huvudman enligt 5 � g�ller ut�ver vad
som f�reskrivs d�r att

1. best�mmander�tten inte tillkommer enbart en eller flera kommuner

eller landsting eller juridiska personer d�r en kommun eller ett landsting
genom �gande eller p� annat s�tt har ett r�ttsligt best�mmande inflytande,

2. samverkan mellan en kommun eller ett landsting och en enskild �r n�d-

v�ndig f�r att verksamheten ska komma till st�nd, och

3. det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till utbildningens inneh�ll eller

utformning.

SFS 2010:800

7 �

Statens skolinspektion handl�gger �renden om godk�nnande av enskild

som huvudman f�r

f�rskoleklass,
grundskola,
grunds�rskola,
gymnasieskola,
gymnasies�rskola, eller
fritidshem som anordnas vid en skolenhet med f�rskoleklass, grundskola

eller grunds�rskola.

�vriga �renden om godk�nnande av enskild som huvudman enligt 5 �

handl�ggs av den kommun d�r utbildningen ska bedrivas.

Huvudmannens ansvar f�r utbildningen

8 �

Huvudmannen ansvarar f�r att utbildningen genomf�rs i enlighet med

best�mmelserna i denna lag, f�reskrifter som har meddelats med st�d av
lagen och de best�mmelser f�r utbildningen som kan finnas i andra f�rfatt-
ningar.

Ledningen av utbildningen

Rektor och f�rskolechef

9 �

Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av

en rektor. Det pedagogiska arbetet vid en f�rskoleenhet ska ledas och
samordnas av en f�rskolechef. Dessa ska s�rskilt verka f�r att utbildningen
utvecklas.

Rektorn och f�rskolechefen ska ben�mnas p� detta s�tt. Dessa ben�m-

ningar ska f�rbeh�llas den som har en anst�llning som rektor eller f�rskole-
chef.

En st�llf�retr�dare f�r utses f�r en rektor eller en f�rskolechef.

10 �

Rektorn och f�rskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation

och fattar i �vrigt de beslut och har det ansvar som framg�r av s�rskilda f�re-
skrifter i denna lag eller andra f�rfattningar.

Rektorn och f�rskolechefen f�r uppdra �t en anst�lld eller en

uppdragstagare vid f�rskole- eller skolenheten som har tillr�cklig kompetens
och erfarenhet att fullg�ra enskilda ledningsuppgifter och besluta i fr�gor som
avses i f�rsta stycket, om inte annat anges.

Beh�righetskrav f�r rektor och f�rskolechef

11 �

Som rektor eller f�rskolechef f�r bara den anst�llas som genom

utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt.

Befattningsutbildning f�r rektorer

12 �

Varje huvudman ska se till att rektorerna g�r en s�rskild befatt-

ningsutbildning eller en utbildning som kan j�mst�llas med denna. Ut-

SFS 2010:800

bildningen ska p�b�rjas snarast m�jligt efter det att rektorn har tilltr�tt sin
anst�llning och vara genomf�rd inom fyra �r efter tilltr�desdagen.

Skyldigheten f�r en huvudman enligt f�rsta stycket g�ller inte i fr�ga om

rektorer som

tidigare g�tt befattningsutbildningen eller en �ldre statlig rektors-

utbildning,

genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har f�rv�rvat kunskaper

som av en h�gskola som anordnar befattningsutbildning har j�mst�llts med
s�dan utbildning, eller

den 15 mars 2010 �r verksamma som rektorer.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om utbildning enligt f�rsta stycket.

L�rare och f�rskoll�rare

Vilka som huvudm�nnen f�r anv�nda f�r undervisning i skolv�sendet

13 �

Huvudm�nnen ska f�r undervisning anv�nda l�rare eller f�rskoll�rare

som har en utbildning som �r avsedd f�r den undervisning som l�raren eller
f�rskoll�raren ska bedriva.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om vilken utbildning som kr�vs f�r att f� bedriva viss undervis-
ning i skolv�sendet.

14 �

Ut�ver l�rare eller f�rskoll�rare som avses i 13 � f�r det i

undervisningen i fritidshemmet och f�rskolan finnas annan personal med
s�dan utbildning eller erfarenhet att elevernas eller barnens utveckling och
l�rande fr�mjas.

15 �

Den som har en utl�ndsk l�rar- eller f�rskoll�rarutbildning kan f� ett

beh�righetsbevis av H�gskoleverket. Ett s�dant bevis ger den beh�righet att
undervisa i skolv�sendet som framg�r av beviset.

Beh�righetsbevis ska utf�rdas om den utl�ndska utbildningen ensam eller

tillsammans med yrkeslivserfarenhet motsvarar s�dan utbildning som avses i
13 �.

Den som har ett annat modersm�l �n svenska, danska, f�r�iska, isl�ndska

eller norska kan f� ett beh�righetsbevis endast om han eller hon har de kun-
skaper i svenska som beh�vs.

16 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

n�rmare f�reskrifter om villkoren f�r ett s�dant beh�righetsbevis som avses i
15 �.

17 �

Huvudm�n som anordnar annan undervisning �n spr�kundervisning

p� ett fr�mmande spr�k f�r trots 13 � f�rsta stycket f�r denna undervisning
anv�nda en l�rare som inte har utbildning som avses i 13 � eller beh�righets-
bevis enligt 15 �. Detta g�ller bara om han eller hon

1. har en utl�ndsk l�rarutbildning som motsvarar svensk l�rarexamen, och
2. har kompetens att undervisa p� det fr�mmande spr�ket.

SFS 2010:800

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om vilka spr�k som avses.

18 �

Om det inte finns n�gon att tillg� inom huvudmannens organisation

som har den utbildning som kr�vs enligt 13 � eller ett beh�righetsbevis
enligt 15 � eller det finns n�got annat s�rskilt sk�l med h�nsyn till eleverna
eller barnen, f�r huvudmannen anv�nda en annan person f�r att bedriva
undervisningen. En s�dan person ska

1. vara l�mplig att bedriva undervisningen, och

2. i s� stor utstr�ckning som m�jligt ha en utbildning som motsvarar den

utbildning som kr�vs f�r undervisningen.

En person som avses i f�rsta stycket f�r anv�ndas f�r att bedriva undervis-

ning under h�gst ett �r i s�nder. Detta g�ller dock inte om undervisningen
avser

1. modersm�l, eller
2. yrkes�mne i gymnasieskola, gymnasies�rskola, kommunal vuxen-

utbildning p� gymnasial niv� eller s�rskild utbildning f�r vuxna p� gymna-
sial niv�.

19 �

Om en person som avses i 18 � ska anv�ndas f�r att bedriva undervis-

ning under l�ngre tid �n sex m�nader, ska huvudmannen f�rst fatta beslut om
detta.

Anst�llning av l�rare och f�rskoll�rare

20 �

Endast den som uppfyller f�ljande kriterier f�r anst�llas som l�rare

eller f�rskoll�rare i skolv�sendet utan tidsbegr�nsning:

1. har n�gon typ av l�rarexamen eller f�rskoll�rarexamen enligt f�re-

skrifter som har meddelats med st�d av h�gskolelagen (1992:1434) eller
motsvarande �ldre utbildning, eller

2. har f�tt ett beh�righetsbevis enligt 15 �.
Den som inte uppfyller kraven i f�rsta stycket f�r dock anst�llas som l�ra-

re i skolv�sendet utan tidsbegr�nsning, om han eller hon ska undervisa i mo-
dersm�l eller i ett yrkes�mne i gymnasieskolan, gymnasies�rskolan, kommu-
nal vuxenutbildning p� gymnasial niv� eller s�rskild utbildning f�r vuxna p�
gymnasial niv�. Detta g�ller bara, om

1. det saknas s�kande som har utbildning som �r avsedd f�r undervisning i

modersm�let eller yrkes�mnet,

2. den s�kande har tillr�cklig kompetens i modersm�let eller yrkes�mnet,

och

3. det finns sk�l att anta att den s�kande �r l�mpad att bedriva undervis-

ningen.

�ven den som ska bedriva undervisning enligt 17 � och som inte upp-

fyller kraven i f�rsta stycket f�r anst�llas som l�rare i skolv�sendet utan tids-
begr�nsning.

21 �

I fr�ga om tidsbegr�nsning av en anst�llning som l�rare eller f�r-

skoll�rare i skolv�sendet g�ller ut�ver best�mmelserna i lagen (1982:80) om

SFS 2010:800

anst�llningsskydd att den som ska anv�ndas f�r att bedriva undervisning
enligt 18 � f�r anst�llas f�r h�gst ett �r i s�nder.

22 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om undantag fr�n 20 � f�rsta stycket f�r anst�llning vid
frist�ende skolor med s�rskild pedagogisk inriktning.

23 �

Varje huvudman ska str�va efter att f�r undervisningen anst�lla l�rare

och f�rskoll�rare som har forskarutbildning.

Lektor

24 �

En l�rare ska i skolv�sendet ben�mnas lektor om han eller hon har

1. avlagt minst licentiatexamen inom ett �mne som helt eller i huvudsak

motsvarar ett undervisnings�mne eller som avser �mnesdidaktik eller har
avlagt motsvarande utl�ndsk examen, och

2. under minst fyra �rs tj�nstg�ring som l�rare har visat pedagogisk skick-

lighet.

En f�rskoll�rare ska i skolv�sendet ben�mnas lektor om han eller hon har
1. avlagt minst licentiatexamen inom ett omr�de som omfattas av f�rsko-

lans uppdrag eller har avlagt motsvarande utl�ndsk examen, och

2. under minst fyra �rs tj�nstg�ring som f�rskoll�rare har visat pedagogisk

skicklighet.

Ben�mningen lektor ska f�rbeh�llas l�rare som avses i f�rsta stycket och

f�rskoll�rare som avses i andra stycket.

Elevh�lsa

Elevh�lsans omfattning

25 �

F�r eleverna i f�rskoleklassen, grundskolan, grunds�rskolan, same-

skolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasies�rskolan ska det finnas
elevh�lsa. Elevh�lsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala
och specialpedagogiska insatser. Elevh�lsan ska fr�mst vara f�rebyggande
och h�lsofr�mjande. Elevernas utveckling mot utbildningens m�l ska
st�djas.

F�r medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas till-

g�ng till skoll�kare, skolsk�terska, psykolog och kurator. Vidare ska det fin-
nas tillg�ng till personal med s�dan kompetens att elevernas behov av speci-
alpedagogiska insatser kan tillgodoses.

26 �

En huvudman f�r kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r

vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare f�r f�r sina elever anordna
s�dan elevh�lsa som avses i 25 �.

H�lsobes�k

27 �

Varje elev i grundskolan, grunds�rskolan och specialskolan ska erbju-

das minst tre h�lsobes�k som innefattar allm�nna h�lsokontroller. Varje elev
i sameskolan ska erbjudas minst tv� h�lsobes�k som innefattar allm�nna h�l-

SFS 2010:800

sokontroller. H�lsobes�ken ska vara j�mnt f�rdelade under skoltiden. Eleven
ska dessutom mellan h�lsobes�ken erbjudas unders�kning av syn och h�rsel
och andra begr�nsade h�lsokontroller.

Det f�rsta h�lsobes�ket f�r g�ras under utbildningen i f�rskoleklassen i

st�llet f�r under utbildningen i en s�dan skolform som avses i f�rsta stycket.

Varje elev i gymnasieskolan och gymnasies�rskolan ska erbjudas minst

ett h�lsobes�k som innefattar en allm�n h�lsokontroll.

Enkla sjukv�rdsinsatser

28 �

Elever som avses i 27 � f�r vid behov anlita elevh�lsan f�r enkla sjuk-

v�rdsinsatser.

Studie- och yrkesv�gledning

Tillg�ng

29 �

Elever i alla skolformer utom f�rskolan och f�rskoleklassen ska ha

tillg�ng till personal med s�dan kompetens att deras behov av v�gledning
inf�r val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses.
�ven den som avser att p�b�rja en utbildning ska ha tillg�ng till v�gledning.

Beh�righet

30 �

F�r att f� anst�llas utan tidsbegr�nsning f�r studie- och yrkesv�g-

ledning ska den s�kande ha en utbildning avsedd f�r s�dan verksamhet.

Den som inte uppfyller kravet enligt f�rsta stycket f�r anst�llas f�r studie-

och yrkesv�gledning f�r h�gst ett �r i s�nder.

Registerkontroll av personal

Skyldighet att l�mna registerutdrag

31 �

Den som erbjuds en anst�llning inom f�rskolan, f�rskoleklassen, fri-

tidshemmet, grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan och sameskolan
samt inom annan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. ska till den
som erbjuder anst�llningen l�mna ett utdrag ur det register som f�rs enligt
lagen (1998:620) om belastningsregister. Utdraget ska vara h�gst ett �r gam-
malt. Den som inte har l�mnat registerutdrag f�r inte anst�llas. Regeringen
meddelar f�reskrifter om inneh�llet i registerutdraget.

Registerutdrag som avses i f�rsta stycket ska l�mnas �ven av den som
1. erbjuds eller tilldelas arbete inom s�dan verksamhet som avses i f�rsta

stycket under omst�ndigheter liknande dem som f�rekommer i ett
anst�llningsf�rh�llande inom verksamheten, om det sker genom uppdrag,
anst�llning hos n�gon som ing�tt avtal med den som bedriver verksamheten
eller anst�llning inom annan kommunal verksamhet,

2. under utbildning till en l�rar- eller f�rskoll�rarexamen enligt

h�gskolelagen (1992:1434) eller yrkesutbildning inom kommunal vuxenut-
bildning tilldelas plats f�r verksamhetsf�rlagd del av utbildningen inom
s�dan verksamhet som avses i f�rsta stycket, eller

SFS 2010:800

3. genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program tilldelas plats

f�r arbetspraktik eller annan programinsats inom s�dan verksamhet som
avses i f�rsta stycket.

Registerutdraget ska i de fall som avses i andra stycket l�mnas till den

inom verksamheten som beslutar om att anlita eller ta emot n�gon p� ett
s�dant s�tt som avses d�r. Den som inte har l�mnat ett s�dant registerutdrag
f�r inte anlitas eller tas emot i verksamheten.

Undantag fr�n skyldigheten att l�mna registerutdrag

32 �

Den som inom ett �r erbjuds en f�rnyad anst�llning hos samma ar-

betsgivare eller en f�rnyad m�jlighet att p� ett s�dant s�tt som avses i 31 �
andra stycket delta i verksamheten f�r anst�llas, anlitas eller tas emot utan att
han eller hon l�mnat ett registerutdrag.

�terl�mnande av registerutdrag

33 �

P� beg�ran av den som har l�mnat ett registerutdrag ska det �ter-

l�mnas i original.

Kompetensutveckling

34 �

Huvudmannen ska se till att personalen vid f�rskole- och skolen-

heterna ges m�jligheter till kompetensutveckling.

Huvudmannen ska se till att f�rskoll�rare, l�rare och annan personal vid

f�rskole- och skolenheterna har n�dv�ndiga insikter i de f�reskrifter som
g�ller f�r skolv�sendet.

Lokaler och utrustning och tillg�ng till skolbibliotek

35 �

F�r utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som beh�vs

f�r att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas.

36 �

Eleverna i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, sameskolan,

gymnasieskolan och gymnasies�rskolan ska ha tillg�ng till skolbibliotek.

3 kap. Barns och elevers utveckling mot m�len

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

till�mpningsomr�de (2 �),
barnens och elevernas l�rande och personliga utveckling (3 �),
information om barnets och elevens utveckling (45 ��),
s�rskilt st�d (612 ��), och
allm�nna best�mmelser om betyg (1321 ��).

SFS 2010:800

Till�mpningsomr�de

2 �

Om inte n�got annat anges g�ller best�mmelserna i detta kapitel samt-

liga skolformer och fritidshemmet.

Barnens och elevernas l�rande och personliga utveckling

3 �

Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de beh�ver

i sitt l�rande och sin personliga utveckling f�r att de utifr�n sina egna f�rut-
s�ttningar ska kunna utvecklas s� l�ngt som m�jligt enligt utbildningens
m�l. Elever som l�tt n�r de kunskapskrav som minst ska uppn�s ska ges
ledning och stimulans f�r att kunna n� l�ngre i sin kunskapsutveckling.

Information om barnets och elevens utveckling

4 �

Eleven och elevens v�rdnadshavare och v�rdnadshavare f�r ett barn i

f�rskolan ska fortl�pande informeras om elevens eller barnets utveckling.

5 �

Best�mmelsen i 4 � om information g�ller inte i kommunal vuxen-

utbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r
invandrare.

S�rskilt st�d

6 �

Best�mmelserna om s�rskilt st�d i 712 �� g�ller inte i f�rskolan,

kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna och utbildning i
svenska f�r invandrare.

7 �

S�rskilt st�d f�r ges i st�llet f�r den undervisning eleven annars skulle

ha deltagit i eller som komplement till denna. Det s�rskilda st�det ska ges
inom den elevgrupp som eleven tillh�r om inte annat f�ljer av denna lag eller
annan f�rfattning.

Utredning

8 �

Om det inom ramen f�r undervisningen eller genom resultatet p� ett

nationellt prov, genom uppgifter fr�n l�rare, �vrig skolpersonal, en elev eller
en elevs v�rdnadshavare eller p� annat s�tt framkommer att det kan befaras
att en elev inte kommer att n� de kunskapskrav som minst ska uppn�s, ska
detta anm�las till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av s�rskilt
st�d skyndsamt utreds. Behovet av s�rskilt st�d ska �ven utredas om eleven
uppvisar andra sv�righeter i sin skolsituation.

Samr�d ska ske med elevh�lsan, om det inte �r uppenbart obeh�vligt.
Om en utredning visar att en elev �r i behov av s�rskilt st�d, ska han eller

hon ges s�dant st�d.

�tg�rdsprogram

9 �

Ett �tg�rdsprogram ska utarbetas f�r en elev som ska ges s�rskilt st�d.

Av programmet ska det framg� vilka behoven �r, hur de ska tillgodoses och

SFS 2010:800

hur �tg�rderna ska f�ljas upp och utv�rderas. Eleven och elevens v�rdnads-
havare ska ges m�jlighet att delta n�r ett �tg�rdsprogram utarbetas.

�tg�rdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet inneb�r att s�rskilt

st�d ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 � eller i form av
anpassad studieg�ng enligt 12 � f�r rektorn inte �verl�ta sin beslutander�tt
till n�gon annan.

Om en utredning enligt 8 � visar att eleven inte beh�ver s�rskilt st�d, ska

rektorn eller den som rektorn har �verl�tit beslutander�tten till i st�llet
besluta att ett �tg�rdsprogram inte ska utarbetas.

Utformningen av det s�rskilda st�det i vissa skolformer

10 �

F�r en elev i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan och same-

skolan ska det s�rskilda st�det ges p� det s�tt och i den omfattning som be-
h�vs f�r att eleven ska ha m�jlighet att n� de kunskapskrav som minst ska
uppn�s.

S�rskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning

11 �

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r ett beslut enligt 9 � f�r en elev i

grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan eller sameskolan inneb�ra att
s�rskilt st�d ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (s�rskild un-
dervisningsgrupp) �n den som eleven normalt h�r till.

Anpassad studieg�ng

12 �

Om det s�rskilda st�det f�r en elev i grundskolan, grunds�rskolan,

specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens
behov och f�ruts�ttningar, f�r ett beslut enligt 7 � inneb�ra avvikelser fr�n
den timplan samt de �mnen och m�l som annars g�ller f�r utbildningen (an-
passad studieg�ng).

Rektorn ansvarar f�r att en elev med anpassad studieg�ng f�r en ut-

bildning som s� l�ngt det �r m�jligt �r likv�rdig med �vrig utbildning i den
aktuella skolformen.

Allm�nna best�mmelser om betyg

Skolformer d�r betyg ges

13 �

I grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, gymnasieskolan,

gymnasies�rskolan, kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r
vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare ska betyg s�ttas i den utstr�ck-
ning och form som f�ljer av denna lag eller annan f�rfattning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om undantag fr�n f�rsta stycket f�r frist�ende skolor med s�r-
skild pedagogisk inriktning.

SFS 2010:800

Rektorns ansvar

14 �

Rektorn ska se till att betyg s�tts i enlighet med denna lag och andra

f�rfattningar.

Information om grunderna f�r betygss�ttningen

15 �

Eleverna ska informeras om de grunder som till�mpas vid betygs-

s�ttningen.

Beslut om betyg

16 �

Betyg ska beslutas av den eller de l�rare som ansvarar f�r under-

visningen vid den tidpunkt d� betyg ska s�ttas. Om ett betyg �r beroende av
tv� eller flera l�rares bed�mning och dessa inte kan enas, ska betyget beslu-
tas av rektorn.

Information om sk�len f�r betyget

17 �

Den som har beslutat betyget ska p� beg�ran upplysa eleven och

elevens v�rdnadshavare om sk�len f�r betyget.

Utf�rdande av betyg

18 �

Betyg ska utf�rdas skriftligt.

R�ttelse av skrivfel och liknande f�rbiseende

19 �

Ett betyg som inneh�ller en uppenbar oriktighet till f�ljd av ett skriv-

fel eller liknande f�rbiseende f�r r�ttas av rektorn. Innan r�ttelse g�rs ska
rektorn ge eleven och elevens v�rdnadshavare tillf�lle att yttra sig, om det
inte �r obeh�vligt. Vid r�ttelse ska ett nytt skriftligt betyg utf�rdas och den
oriktiga betygshandlingen om m�jligt f�rst�ras.

�ndring av uppenbart oriktiga betyg

20 �

Finner den eller de som har fattat ett beslut om betyg att beslutet �r

uppenbart oriktigt p� grund av nya omst�ndigheter eller av n�gon annan
anledning, ska denne eller dessa �ndra beslutet, om det kan ske snabbt och
enkelt. En s�dan �ndring f�r inte inneb�ra att betyget s�nks.

�ndring enligt f�rsta stycket ska g�ras av rektorn om
1. den som har fattat det ursprungliga beslutet inte l�ngre �r anst�lld av

huvudmannen eller �r f�rhindrad p� grund av n�got annat liknande sk�l,

2. det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och n�gon eller

n�gra av dem inte l�ngre �r anst�llda av huvudmannen eller �r f�rhindrade
p� grund av n�got annat liknande sk�l, eller

3. det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och dessa inte kan

enas.

SFS 2010:800

Pr�vning f�r betyg

21 �

F�r den som vill genomg� pr�vning f�r betyg finns s�rskilda best�m-

melser i denna lag.

Regeringen f�r trots best�mmelser i denna lag om avgiftsfrihet meddela

f�reskrifter om skyldighet f�r den som vill genomg� pr�vning f�r betyg att
betala en avgift som tillfaller huvudmannen.

4 kap. Kvalitet och inflytande

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

systematiskt kvalitetsarbete (28 ��), och
inflytande och samr�d (917 ��).

Systematiskt kvalitetsarbete

Nationell niv�

2 �

I 26 kap. finns best�mmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och

nationell uppf�ljning av skolv�sendet och andra utbildningar.

Huvudmannaniv�

3 �

Varje huvudman inom skolv�sendet ska p� huvudmannaniv� systema-

tiskt och kontinuerligt planera, f�lja upp och utveckla utbildningen.

Enhetsniv�

4 �

S�dan planering, uppf�ljning och utveckling av utbildningen som

anges i 3 � ska genomf�ras �ven p� f�rskole- och skolenhetsniv�.

Kvalitetsarbetet p� enhetsniv� ska genomf�ras under medverkan av l�rare,

f�rskoll�rare, �vrig personal och elever. Barn i f�rskolan, deras v�rdnadsha-
vare och elevernas v�rdnadshavare ska ges m�jlighet att delta i arbetet.

Rektorn och f�rskolechefen ansvarar f�r att kvalitetsarbete vid enheten

genomf�rs enligt f�rsta och andra styckena.

Inriktningen p� det systematiska kvalitetsarbetet

5 �

Inriktningen p� det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 �� ska

vara att de m�l som finns f�r utbildningen i denna lag och i andra f�reskrifter
(nationella m�l) uppfylls.

Dokumentation

6 �

Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 �� ska dokumenteras.

SFS 2010:800

�tg�rder

7 �

Om det vid uppf�ljning, genom klagom�l eller p� annat s�tt kommer

fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att
n�dv�ndiga �tg�rder vidtas.

Rutiner f�r klagom�l

8 �

Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner f�r att ta emot och utreda klago-

m�l mot utbildningen. Information om rutinerna ska l�mnas p� l�mpligt s�tt.

Inflytande och samr�d

Allm�nt om barnens och elevernas inflytande

9 �

Barn och elever ska ges inflytande �ver utbildningen. De ska fort-

l�pande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbild-
ningen och h�llas informerade i fr�gor som r�r dem.

Informationen och formerna f�r barnens och elevernas inflytande ska

anpassas efter deras �lder och mognad. Eleverna ska alltid ha m�jlighet att ta
initiativ till fr�gor som ska behandlas inom ramen f�r deras inflytande �ver
utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytan-
defr�gor ska �ven i �vrigt st�djas och underl�ttas.

I 6 kap. 17 och 18 �� arbetsmilj�lagen (1977:1160) finns best�mmelser

om elevskyddsombud.

Elevernas arbete med fr�gor av gemensamt intresse

10 �

Elevf�retr�dare och �vriga elever ska ges tillf�lle att under skoltid

behandla fr�gor av gemensamt intresse.

Ledighet och kompensation f�r elevf�retr�dare

11 �

Av 6 kap. 18 � arbetsmilj�lagen (1977:1160) f�ljer att en elev som

har utsetts till elevskyddsombud ska f� den ledighet fr�n skolarbetet som
beh�vs f�r uppdraget. Detsamma ska g�lla en elev som har utsetts till
elevr�dsrepresentant eller som har annat uppdrag att f�retr�da andra elever i
fr�gor om utbildningen.

Elevskyddsombud, elevr�dsrepresentant och andra elevf�retr�dare ska

erbjudas kompensation f�r den undervisning som de g�r miste om p� grund
av uppdraget.

Allm�nt om v�rdnadshavares inflytande �ver utbildningen i vissa skolformer
och i fritidshemmet

12 �

V�rdnadshavare f�r barn i f�rskolan och f�r elever i f�rskoleklassen,

grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet
ska erbjudas m�jlighet till inflytande �ver utbildningen.

SFS 2010:800

Forum f�r samr�d

13 �

Vid varje f�rskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum

f�r samr�d med barnen, eleverna och de v�rdnadshavare som avses i 12 �.
D�r ska s�dana fr�gor behandlas som �r viktiga f�r enhetens verksamhet och
som kan ha betydelse f�r barnen, eleverna och v�rdnadshavarna.

Inom ramen f�r ett eller flera s�dana forum som avses i f�rsta stycket ska

barnen, eleverna och v�rdnadshavarna informeras om f�rslag till beslut i
s�dana fr�gor som ska behandlas d�r och ges tillf�lle att komma med syn-
punkter innan beslut fattas.

Rektorn och f�rskolechefen ansvarar f�r att det finns forum f�r samr�d

enligt f�rsta stycket och f�r att informations- och samr�dsskyldigheten enligt
andra stycket fullg�rs.

Planering och information

14 �

Den n�rmare utformningen av inflytandet ska anges i samband med

den planering av verksamheten som f�reskrivs i 4 �.

Barnen, eleverna och v�rdnadshavarna ska informeras om vad som g�ller i

fr�ga om inflytande och samr�d. De ska ocks� informeras om huvuddragen i
de best�mmelser som g�ller f�r utbildningen. Rektorn eller f�rskolechefen
ansvarar f�r att s�dan information l�mnas.

Lokala styrelser

15 �

En kommun eller ett landsting f�r inr�tta lokala styrelser inom den del

av skolv�sendet som kommunen eller landstinget �r huvudman f�r enligt
best�mmelserna om sj�lvf�rvaltningsorgan i 7 kap. 1822 �� kommunal-
lagen (1991:900) om inte annat f�ljer av denna lag.

16 �

I en lokal styrelse f�r en f�rskoleenhet eller en skolenhet med grund-

skola eller grunds�rskola ska f�retr�dare f�r barnens eller elevernas v�rd-
nadshavare och f�retr�dare f�r de anst�llda ing� som ledam�ter. I en lokal
styrelse f�r en skolenhet med gymnasieskola, gymnasies�rskola, kommunal
vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna eller utbildning i svenska f�r
invandrare ska f�retr�dare f�r eleverna och f�retr�dare f�r de anst�llda ing�
som ledam�ter. F�retr�darna f�r eleverna eller v�rdnadshavarna f�r inte vara
fler �n �vriga ledam�ter.

17 �

Rektorn eller f�rskolechefen f�r uppdra �t den lokala styrelsen att

besluta i fr�gor som rektorn eller f�rskolechefen enligt 2 kap. 10 � f�r upp-
dra �t en anst�lld eller en uppdragstagare att besluta i. Rektorn eller f�rskole-
chefen f�r dock inte uppdra �t den lokala styrelsen att besluta i fr�gor som
r�r enskilda barn eller elever.

SFS 2010:800

5 kap. Trygghet och studiero

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

till�mpningsomr�de (2 �),
arbetsmilj� (3 och 4 ��),
ordningsregler (5 �),
disciplin�ra och andra s�rskilda �tg�rder (623 ��), och
dokumentation (24 �).

Till�mpningsomr�de

2 �

Om inte annat anges i respektive paragraf g�ller best�mmelserna i detta

kapitel alla skolformer utom f�rskolan. Best�mmelserna i 16 och 2224 ��
g�ller ocks� f�r fritidshemmet.

Arbetsmilj�

3 �

Utbildningen ska utformas p� ett s�dant s�tt att alla elever tillf�rs�kras

en skolmilj� som pr�glas av trygghet och studiero.

4 �

I arbetsmilj�lagen (1977:1160) finns best�mmelser om kraven p� en

god arbetsmilj�.

I vissa fr�gor som r�r arbetsmilj�n finns best�mmelser �ven i denna lag.

Ordningsregler

5 �

Ordningsregler ska finnas f�r varje skolenhet. De ska utarbetas under

medverkan av eleverna och f�ljas upp p� varje skolenhet.

Rektorn beslutar om ordningsregler.
Denna paragraf g�ller inte f�r kommunal vuxenutbildning, s�rskild ut-

bildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare.

Disciplin�ra och andra s�rskilda �tg�rder

Allm�nna befogenheter f�r rektor och l�rare

6 �

Rektorn eller en l�rare f�r vidta de omedelbara och tillf�lliga �tg�rder

som �r befogade f�r att tillf�rs�kra eleverna trygghet och studiero eller f�r
att komma till r�tta med en elevs ordningsst�rande upptr�dande.

Enligt de f�ruts�ttningar som f�ljer av 723 �� f�r det beslutas om ut-

visning, kvarsittning, tillf�llig omplacering, tillf�llig placering vid en annan
skolenhet, avst�ngning och omh�ndertagande av f�rem�l.

En �tg�rd enligt f�rsta eller andra stycket f�r vidtas endast om den st�r i

rimlig proportion till sitt syfte och �vriga omst�ndigheter.

SFS 2010:800

Utvisning ur undervisningslokalen

7 �

I grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasie-

skolan och gymnasies�rskolan f�r en l�rare visa ut en elev fr�n under-
visningslokalen f�r h�gst �terstoden av ett undervisningspass, om

1. eleven st�r undervisningen eller p� annat s�tt upptr�der ol�mpligt, och
2. eleven inte har �ndrat sitt uppf�rande efter uppmaning fr�n l�raren.

Kvarsittning

8 �

Under samma f�ruts�ttningar som i 7 � f�r en l�rare eller rektor i

grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan
eller gymnasies�rskolan besluta att en elev ska stanna kvar i skolan under
uppsikt h�gst en timme efter att skoldagens undervisning har avslutats eller
infinna sig i skolan h�gst en timme innan undervisningen b�rjar.

Utredning

9 �

Om en elev i f�rskoleklassen, grundskolan, grunds�rskolan, special-

skolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasies�rskolan vid upprepade
tillf�llen st�rt ordningen eller upptr�tt ol�mpligt eller om eleven gjort sig
skyldig till en allvarligare f�rseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Sam-
r�d ska ske med elevens v�rdnadshavare.

Om f�ruts�ttningarna f�r en utredning om s�rskilt st�d enligt 3 kap. 8 � �r

uppfyllda ska �ven en s�dan utredning inledas.

10 �

Med utg�ngspunkt i vad som har framkommit vid en utredning enligt

9 � f�rsta stycket ska rektorn se till att �tg�rder genomf�rs f�r att f� eleven
att �ndra sitt beteende.

Skriftlig varning

11 �

Efter en utredning enligt 9 � f�rsta stycket f�r rektorn besluta att till-

dela eleven en skriftlig varning. En s�dan varning ska inneh�lla information
om vilka �tg�rder som kan komma att vidtas om eleven inte �ndrar sitt bete-
ende.

Elevens v�rdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.

Tillf�llig omplacering

12 �

I f�rskoleklassen, grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, same-

skolan, gymnasieskolan och gymnasies�rskolan f�r rektorn besluta att en
elev ska f�lja undervisningen i en annan undervisningsgrupp �n den eleven
annars h�r till eller undervisas p� annan plats inom samma skolenhet om
�tg�rderna som gjorts efter en s�dan utredning som avses i 9 � f�rsta stycket
inte varit tillr�ckliga eller om det annars �r n�dv�ndigt f�r att tillf�rs�kra de
andra eleverna trygghet och studiero.

Elevens v�rdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.

SFS 2010:800

Endast om det finns synnerliga sk�l f�r en �tg�rd som rektorn vidtagit med

st�d av f�rsta stycket g�lla under l�ngre tid �n tv� veckor. �tg�rden f�r dock
inte g�lla f�r en l�ngre tid �n fyra veckor.

Tillf�llig placering vid en annan skolenhet

13 �

Om �tg�rder enligt 12 � inte �r tillr�ckligt ingripande eller p� grund

av andra omst�ndigheter inte �r m�jliga att genomf�ra, f�r rektorn besluta att
en elev tillf�lligt ska f�lja undervisningen vid en annan skolenhet.

Beslutet om en s�dan tillf�llig placering fattas gemensamt med rektorn vid

den mottagande skolenheten. Elevens v�rdnadshavare ska informeras om
beslutet innan placeringen genomf�rs.

Endast om det finns synnerliga sk�l f�r en �tg�rd som rektorn vidtagit med

st�d av f�rsta stycket g�lla under l�ngre tid �n tv� veckor. �tg�rden f�r dock
inte g�lla f�r en l�ngre tid �n fyra veckor.

Avst�ngning i vissa obligatoriska skolformer

14 �

I grundskolan, specialskolan och sameskolan f�r rektorn besluta att

st�nga av en elev helt eller delvis om

1. det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till �vriga elevers trygghet och studiero,
2. syftet med �tg�rder enligt 7, 8 och 11 �� inte uppn�tts eller det finns

andra s�rskilda sk�l med h�nsyn till elevens beteende, och

3. eleven erbjuds kompensation f�r den undervisning som han eller hon

g�r miste om p� grund av avst�ngningen.

Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut enligt f�rsta

stycket.

Ett beslut om avst�ngning g�ller omedelbart om inte annat beslutas.

Avst�ngningstid i vissa obligatoriska skolformer

15 �

Ett beslut enligt 14 � f�r inneb�ra avst�ngning endast under den tid

som beh�vs f�r en skyndsam utredning av vilka andra �tg�rder som kan
beh�vas.

En elev f�r inte st�ngas av f�r en l�ngre tidsperiod �n en vecka och inte

heller vid fler tillf�llen �n tv� g�nger per kalenderhalv�r.

Inh�mtande av yttrande och information till ber�rda

16 �

Innan rektorn beslutar om avst�ngning enligt 14 � ska eleven och

elevens v�rdnadshavare beredas tillf�lle att yttra sig.

Rektorn ska informera huvudmannen n�r han eller hon har fattat ett beslut

om avst�ngning. Om eleven �r under 18 �r ska �ven socialn�mnden informe-
ras om beslutet.

SFS 2010:800

Avst�ngning i de frivilliga skolformerna

17 �

I gymnasieskolan, gymnasies�rskolan, kommunal vuxenutbildning,

s�rskild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare f�r
huvudmannen besluta att helt eller delvis st�nga av en elev om

1. eleven med otill�tna hj�lpmedel eller p� annat s�tt f�rs�ker vilseleda

vid bed�mningen av elevens m�luppfyllelse och kunskaper,

2. eleven st�r eller hindrar utbildningens bedrivande,
3. eleven uts�tter n�gon annan elev eller av utbildningen ber�rd person f�r

kr�nkande behandling, eller

4. elevens uppf�rande p� annat s�tt inverkar negativt p� �vriga elevers

trygghet och studiero.

Huvudmannen f�r besluta att ett beslut om avst�ngning ska g�lla omedel-

bart.

Om det kan antas att n�gon av f�ruts�ttningarna f�r avst�ngning enligt

f�rsta stycket 24 �r uppfyllda och beslutet �r n�dv�ndigt med h�nsyn till
elevernas trygghet och studiero, f�r rektorn besluta om omedelbar av-
st�ngning.

Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut enligt tredje

stycket.

Avst�ngningstid i de frivilliga skolformerna

18 �

Beslut enligt 17 � f�r inte avse avst�ngning under l�ngre tid �n tv�

veckor under ett kalenderhalv�r, om inte annat f�ljer av andra stycket.

Avst�ngningen f�r f�rl�ngas om syftet med en kortare avst�ngningstid

inte har uppn�tts eller om det av n�gon annan anledning bed�ms som n�d-
v�ndigt med h�nsyn till elevens upptr�dande. Ett beslut om avst�ngning
enligt 17 � f�r dock inte avse l�ngre tid �n �terstoden av p�g�ende kalender-
halv�r och tre ytterligare kalenderhalv�r.

Rektorns beslut om omedelbar avst�ngning enligt 17 � tredje stycket g�l-

ler till dess huvudmannen har pr�vat saken och f�r inte avse l�ngre tid �n en
vecka. Om huvudmannens beslut inte kan avvaktas med h�nsyn till andra
personers s�kerhet, f�r beslutet f�rl�ngas med ytterligare en vecka.

Avst�ngning fr�n viss utbildning med praktiska inslag

19 �

Huvudmannen f�r besluta att helt eller delvis st�nga av en elev fr�n

en viss utbildning i gymnasieskolan, gymnasies�rskolan, kommunal vuxen-
utbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r
invandrare, om

1. det i utbildningen ing�r praktik eller delar av utbildningen �r arbets-

platsf�rlagd, och

2. det �r uppenbart ol�mpligt att eleven deltar i den praktiska tj�nst-

g�ringen.

Huvudmannen f�r besluta att ett beslut om avst�ngning ska g�lla omedel-

bart.

Om det kan antas att f�ruts�ttningarna f�r avst�ngning enligt f�rsta

stycket �r uppfyllda och det �r n�dv�ndigt p� grund av br�dskande omst�n-
digheter, f�r rektorn besluta om omedelbar avst�ngning.

SFS 2010:800

Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut enligt tredje

stycket.

Avst�ngningstid fr�n viss utbildning med praktiska inslag

20 �

Ett beslut om avst�ngning enligt 19 � ska avse viss tid eller g�lla utan

tidsbegr�nsning.

Rektorns beslut om omedelbar avst�ngning enligt 19 � tredje stycket g�l-

ler till dess att huvudmannen har pr�vat saken och f�r inte avse l�ngre tid �n
en vecka. Om huvudmannens beslut inte kan avvaktas med h�nsyn till andra
personers s�kerhet, f�r beslutet om omedelbar avst�ngning f�rl�ngas med
ytterligare en vecka.

Inh�mtande av yttrande

21 �

Innan huvudmannen eller rektorn beslutar om avst�ngning enligt

17 eller 19 � ska eleven och elevens v�rdnadshavare beredas tillf�lle att
yttra sig.

Innan huvudmannen fattar beslut ska, om eleven �r under 18 �r, samr�d

�ven ske med socialn�mnden.

Rektorn ska informera huvudmannen n�r han eller hon har fattat ett s�dant

beslut som avses i 17 � tredje stycket och 19 � tredje stycket. Om eleven �r
under 18 �r ska �ven socialn�mnden informeras om beslutet.

Omh�ndertagande av f�rem�l

22 �

Rektorn eller en l�rare f�r fr�n en elev omh�nderta f�rem�l som

anv�nds p� ett s�tt som �r st�rande f�r utbildningen eller som kan utg�ra en
fara f�r s�kerheten i denna.

Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut enligt f�rsta

stycket.

Denna paragraf g�ller inte f�r kommunal vuxenutbildning, s�rskild ut-

bildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare.

23 �

Ett f�rem�l som har omh�ndertagits enligt 22 � ska �terl�mnas till

eleven senast vid den tidpunkt skoldagen �r slut f�r eleven. Om eleven vid
upprepade tillf�llen tagit med sig f�rem�l som omfattas av 22 � eller om det
med h�nsyn till f�rem�lets beskaffenhet finns s�rskild anledning att inte
�terl�mna det, beh�ver dock inte f�rem�let l�mnas tillbaka f�rr�n elevens
v�rdnadshavare har informerats om omh�ndertagandet. Ett omh�nder-
tagande f�r inte best� l�ngre �n till och med fj�rde dagen efter verkst�llandet
av omh�ndertagandet.

Om ett f�rem�l som har omh�ndertagits enligt 22 � kan antas bli f�rverkat

enligt 36 kap. 3 � brottsbalken, 6 � narkotikastrafflagen (1968:64), 5 � lagen
(1988:254) om f�rbud betr�ffande knivar och andra farliga f�rem�l, 5 �
lagen (1991:1969) om f�rbud mot vissa dopningsmedel, 9 kap. 5 � vapenla-
gen (1996:67) eller 5 � lagen (1999:42) om f�rbud mot vissa h�lsofarliga
varor, ska rektorn eller den som rektorn har best�mt skyndsamt anm�la
omh�ndertagandet till polismyndigheten. Omh�ndertagandet f�r i dessa fall
best� tills fr�gan om f�rem�let ska tas i beslag har pr�vats.

SFS 2010:800

Dokumentation

24 �

Om en �tg�rd vidtagits enligt 7, 8, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20,

21, 22 eller 23 �, ska den dokumenteras skriftligt av den som genomf�rt �t-
g�rden. Om �tg�rden r�r omh�ndertagande av f�rem�l enligt 22 �, g�ller
denna skyldighet endast om f�rem�let inte �terl�mnats efter lektionens slut.

6 kap. �tg�rder mot kr�nkande behandling

�ndam�l och till�mpningsomr�de

1 �

Detta kapitel har till �ndam�l att motverka kr�nkande behandling av

barn och elever.

Best�mmelserna till�mpas p� utbildning och annan verksamhet enligt

denna lag.

Diskriminering

2 �

Best�mmelser om f�rbud m.m. mot diskriminering i samband med

verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567).

Definitioner

3 �

I detta kapitel avses med

elev: ut�ver vad som anges i 1 kap. 3 � den som s�ker annan utbildning

�n f�rskola enligt denna lag,

barn: den som deltar i eller s�ker plats i f�rskolan eller annan peda-

gogisk verksamhet enligt 25 kap.,

personal: anst�llda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag,

och

kr�nkande behandling: ett upptr�dande som utan att vara diskriminering

enligt diskrimineringslagen (2008:567) kr�nker ett barns eller en elevs
v�rdighet.

Tvingande best�mmelser

4 �

Avtalsvillkor som inskr�nker r�ttigheter eller skyldigheter enligt detta

kapitel �r utan verkan.

Ansvar f�r personalen

5 �

Huvudmannen ansvarar f�r att personalen fullg�r de skyldigheter som

anges i detta kapitel, n�r den handlar i tj�nsten eller inom ramen f�r uppdra-
get.

SFS 2010:800

Aktiva �tg�rder

M�linriktat arbete

6 �

Huvudmannen ska se till att det inom ramen f�r varje s�rskild verk-

samhet bedrivs ett m�linriktat arbete f�r att motverka kr�nkande behandling
av barn och elever. N�rmare f�reskrifter om detta finns i 7 och 8 ��.

Skyldighet att f�rebygga och f�rhindra kr�nkande behandling

7 �

Huvudmannen ska se till att det genomf�rs �tg�rder f�r att f�rebygga

och f�rhindra att barn och elever uts�tts f�r kr�nkande behandling.

Plan mot kr�nkande behandling

8 �

Huvudmannen ska se till att det varje �r uppr�ttas en plan med en �ver-

sikt �ver de �tg�rder som beh�vs f�r att f�rebygga och f�rhindra kr�nkande
behandling av barn och elever. Planen ska inneh�lla en redog�relse f�r vilka
av dessa �tg�rder som avses att p�b�rjas eller genomf�ras under det kom-
mande �ret. En redog�relse f�r hur de planerade �tg�rderna har genomf�rts
ska tas in i efterf�ljande �rs plan.

F�rbud mot kr�nkande behandling

9 �

Huvudmannen eller personalen f�r inte uts�tta ett barn eller en elev f�r

kr�nkande behandling.

Skyldighet att anm�la, utreda och vidta �tg�rder mot kr�nkande
behandling

10 �

En l�rare, f�rskoll�rare eller annan personal som f�r k�nnedom om att

ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt f�r kr�nkande behandling i
samband med verksamheten �r skyldig att anm�la detta till f�rskolechefen
eller rektorn. En f�rskolechef eller rektor som f�r k�nnedom om att ett barn
eller en elev anser sig ha blivit utsatt f�r kr�nkande behandling i samband
med verksamheten �r skyldig att anm�la detta till huvudmannen. Huvud-
mannen �r skyldig att skyndsamt utreda omst�ndigheterna kring de uppgivna
kr�nkningarna och i f�rekommande fall vidta de �tg�rder som sk�ligen kan
kr�vas f�r att f�rhindra kr�nkande behandling i framtiden.

F�rsta stycket f�rsta och andra meningarna ska till�mpas p� motsvarande

s�tt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt f�r trakasserier eller
sexuella trakasserier p� s�tt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).

F�r verksamhet som avses i 25 kap. och f�r fritidshem som inte �r in-

tegrerade med en skolenhet eller f�rskoleenhet g�ller f�rsta och andra styck-
ena f�r den personal som huvudmannen utser.

F�rbud mot repressalier

11 �

Huvudmannen eller personalen f�r inte uts�tta ett barn eller en elev

f�r repressalier p� grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning

SFS 2010:800

enligt detta kapitel eller anm�lt eller p�talat att n�gon handlat i strid med be-
st�mmelserna i kapitlet.

Skadest�nd

12 �

Om huvudmannen eller personalen �sidos�tter sina skyldigheter

enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 � ska huvudmannen dels betala skadest�nd till
barnet eller eleven f�r den kr�nkning som detta inneb�r, dels ers�tta annan
skada som har orsakats av �sidos�ttandet. Skadest�nd f�r kr�nkning i andra
fall �n vid repressalier l�mnas dock inte, om kr�nkningen �r ringa.

Om det finns s�rskilda sk�l, kan skadest�ndet f�r kr�nkning s�ttas ned el-

ler helt falla bort.

R�tteg�ngen

13 �

M�l om skadest�nd enligt detta kapitel ska handl�ggas enligt best�m-

melserna i r�tteg�ngsbalken om r�tteg�ngen i tvistem�l n�r f�rlikning om sa-
ken �r till�ten.

I s�dana m�l kan det dock f�rordnas att vardera parten ska b�ra sin r�tte-

g�ngskostnad, om den part som har f�rlorat m�let hade sk�lig anledning att
f� tvisten pr�vad.

Bevisb�rda

14 � Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt f�r kr�nkande
behandling enligt 9 � eller repressalier enligt 11 �, visar omst�ndigheter som
ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt f�r s�dan behandling,
�r det huvudmannen f�r verksamheten som ska visa att kr�nkande behand-
ling eller repressalier inte har f�rekommit.

R�tt att f�ra talan

15 �

I en tvist om skadest�nd enligt detta kapitel f�r Statens skolinspektion

som part f�ra talan f�r ett barn eller en elev som medger det. N�r Skolin-
spektionen f�r s�dan talan f�r myndigheten i samma r�tteg�ng ocks� f�ra an-
nan talan f�r barnet eller eleven om han eller hon medger det. F�r barn under
16 �r kr�vs v�rdnadshavares medgivande.

Best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om part ska g�lla �ven den f�r vilken

Skolinspektionen f�r talan enligt detta kapitel n�r det g�ller j�vsf�rh�llande,
p�g�ende r�tteg�ng, personlig inst�llelse samt f�rh�r under sannings-
f�rs�kran och andra fr�gor som r�r bevisningen.

N�r ett barn eller en elev f�r talan enligt detta kapitel f�r Skolinspektionen

inte v�cka talan f�r barnet eller eleven om samma sak.

16 �

R�ttens avg�rande i ett m�l d�r Statens skolinspektion f�r talan f�r ett

barn eller en elev f�r �verklagas av barnet eller eleven, om det f�r �verklagas
av myndigheten.

SFS 2010:800

N�r r�ttens avg�rande i ett m�l som avses i f�rsta stycket har vunnit laga

kraft, f�r saken inte pr�vas p� nytt p� talan av vare sig barnet eller eleven el-
ler Skolinspektionen.

7 kap. Skolplikt och r�tt till utbildning

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

vilka som omfattas av skolplikt (2 �),
r�tten till utbildning (3 �),
hur skolplikten fullg�rs (49 ��),
n�r skolplikten intr�der (10 �),
tidigare skolstart (11 �),
n�r skolplikten upph�r och r�tten att d�refter slutf�ra skolg�ngen (12

16 ��),

deltagande i utbildning (1719 ��), och
ansvar f�r att skolplikten fullg�rs (2023 ��).

Vilka som omfattas av skolplikt

2 �

Barn som �r bosatta i Sverige har skolplikt enligt f�reskrifterna i detta

kapitel.

Skolplikt g�ller dock inte barn som varaktigt vistas utomlands eller vars

f�rh�llanden �r s�dana att det uppenbarligen inte kan beg�ras att barnet ska
g� i skola.

Skolplikt g�ller inte heller barn som avses i 29 kap. 2 � andra stycket.

Dessa barn har dock samma r�tt till utbildning som skolpliktiga barn.

R�tten till utbildning

3 �

I 2 kap. 21 � regeringsformen f�reskrivs att alla barn som omfattas av

den allm�nna skolplikten har r�tt att kostnadsfritt erh�lla grundl�ggande
utbildning i allm�n skola.

Av 2 � tredje stycket samt 11 och 15 �� f�ljer �ven en viss r�tt till ut-

bildning ut�ver skolplikten.

Hur skolplikten fullg�rs

Grundskolan

4 �

Skolplikt ska fullg�ras i grundskolan om inte f�rh�llandena �r s�dana

som avses i 5 eller 6 � eller skolplikten fullg�rs i sameskolan enligt 7 � eller
p� annat s�tt enligt best�mmelserna i 24 kap.

Grunds�rskolan

5 �

Barn som bed�ms inte kunna n� upp till grundskolans kunskapskrav

d�rf�r att de har en utvecklingsst�rning, ska tas emot i grunds�rskolan.

Fr�gan om mottagande i grunds�rskolan pr�vas av barnets hemkommun.

Ett beslut om mottagande i grunds�rskolan ska f�reg�s av en utredning som

SFS 2010:800

omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bed�mning.
Samr�d med barnets v�rdnadshavare ska ske n�r utredningen genomf�rs.

Om barnets v�rdnadshavare inte l�mnar sitt medgivande till att barnet tas

emot i grunds�rskolan, ska barnet fullg�ra sin skolplikt enligt vad som g�ller
i �vrigt enligt denna lag. Ett barn f�r dock tas emot i grunds�rskolan utan sin
v�rdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga sk�l med h�nsyn till
barnets b�sta.

Specialskolan

6 �

Barn som p� grund av sin funktionsneds�ttning eller andra s�rskilda

sk�l inte kan g� i grundskolan eller grunds�rskolan ska tas emot i special-
skolan om de

1. �r d�vblinda eller annars �r synskadade och har ytterligare funktions-

neds�ttning,

2. i annat fall �n som avses i 1 �r d�va eller h�rselskadade, eller
3. har en grav spr�kst�rning.
Fr�gan om mottagande i specialskolan pr�vas av Specialpedagogiska

skolmyndigheten. Ett beslut om mottagande i specialskolan ska f�reg�s av
en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social
bed�mning. Samr�d med barnets v�rdnadshavare ska ske n�r utredningen
genomf�rs.

Sameskolan

7 �

Barn till samer f�r fullg�ra sin skolplikt i sameskolan i st�llet f�r i �rs-

kurs 16 i grundskolan. �ven andra barn f�r fullg�ra den delen av sin skol-
plikt i sameskolan, om det finns s�rskilda sk�l.

Fr�gan om ett barn ska f� fullg�ra sin skolplikt i sameskolan pr�vas av

Sameskolstyrelsen.

Mottagande p� f�rs�k

8 �

Den som �r elev i grundskolan, grunds�rskolan eller specialskolan kan

p� f�rs�k under h�gst sex m�nader tas emot som elev i en annan av dessa
skolformer, om de huvudm�n som ber�rs �r �verens om detta och elevens
v�rdnadshavare medger det.

Integrerade elever

9 �

En elev i grundskolan kan f� sin utbildning inom grunds�rskolan (inte-

grerad elev), om de huvudm�n som ber�rs �r �verens om detta och elevens
v�rdnadshavare medger det. En elev i grunds�rskolan kan under samma f�r-
uts�ttningar f� sin utbildning inom grundskolan eller sameskolan.

F�r en elev som p� detta s�tt f�r sin utbildning inom en annan skolform

g�ller de best�mmelser som avser den ursprungliga skolformen. Rektorn f�r
den skolenhet d�r eleven f�r sin undervisning f�r dock besluta om de undan-
tag fr�n dessa best�mmelser som kr�vs med h�nsyn till undervisningens
uppl�ggning.

SFS 2010:800

N�r skolplikten intr�der

10 �

Skolplikten intr�der h�stterminen det kalender�r d� barnet fyller sju

�r.

Om det finns s�rskilda sk�l f�r barnet b�rja fullg�ra sin skolplikt f�rst

h�stterminen det kalender�r d� barnet fyller �tta �r.

Fr�gan om uppskjuten skolplikt pr�vas av hemkommunen efter beg�ran

av barnets v�rdnadshavare.

Tidigare skolstart

11 �

Om ett barns v�rdnadshavare beg�r det hos hemkommunen, ska bar-

net redan h�stterminen det kalender�r d� barnet fyller sex �r j�mst�llas med
skolpliktiga barn i fr�ga om r�tten att b�rja skolan.

N�r skolplikten upph�r och r�tten att d�refter slutf�ra skolg�ngen

Skolpliktens upph�rande

12 �

Om inte annat f�ljer av 13 eller 14 � upph�r skolplikten vid utg�ngen

av v�rterminen det nionde �ret eller, om eleven g�r i specialskolan, det
tionde �ret efter det att eleven b�rjat fullg�ra skolplikten.

Senare upph�rande

13 �

F�r den elev som inte g�tt ut h�gsta �rskursen n�r skolplikten annars

skulle ha upph�rt enligt 12 �, upph�r skolplikten i st�llet ett �r senare, dock
senast n�r eleven fyller 18 �r.

Fr�gan om skolpliktens f�rl�ngning enligt f�rsta stycket pr�vas av hem-

kommunen. F�r en elev som g�r i specialskolan pr�vas dock fr�gan av Spe-
cialpedagogiska skolmyndigheten.

Tidigare upph�rande

14 �

Om eleven f�re den tidpunkt som framg�r av 12 eller 13 � uppn�r de

kunskapskrav som minst ska uppn�s f�r den skolform d�r eleven fullg�r sin
skolplikt, upph�r skolplikten.

Fr�gan om skolpliktens upph�rande enligt f�rsta stycket pr�vas av hem-

kommunen. F�r en elev som g�r i specialskolan pr�vas fr�gan av Specialpe-
dagogiska skolmyndigheten.

R�tt att slutf�ra skolg�ngen

15 �

En elev i grundskolan, grunds�rskolan eller specialskolan har r�tt att

slutf�ra den h�gsta �rskursen, �ven om skolplikten upph�r dessf�rinnan.

En elev i grundskolan, grunds�rskolan eller specialskolan har ocks� r�tt

att efter skolpliktens upph�rande slutf�ra utbildningen under ytterligare tv�
�r, om eleven inte har n�tt upp till de kunskapskrav som minst ska uppn�s
f�r respektive skolform. En elev i grunds�rskolan har under denna tid r�tt till
minst 800 timmars undervisning ut�ver den i 11 kap. 7 � f�rsta stycket ga-

SFS 2010:800

ranterade undervisningstiden, om eleven inte dessf�rinnan uppn�tt kun-
skapskraven.

En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 � f�rsta stycket 1 och

som p� grund av sina funktionsneds�ttningar inte kan f� tillfredsst�llande
f�rh�llanden i gymnasies�rskolan eller gymnasieskolan, f�r efter det att skol-
plikten har upph�rt och i m�n av plats genomg� ytterligare utbildning i spe-
cialskolan till och med v�rterminen det kalender�r eleven fyller 21 �r, om
eleven inte bed�ms ha f�rm�ga att fullf�lja utbildningen enligt andra stycket.

16 �

Fr�gan om r�tt att slutf�ra skolg�ngen enligt 15 � pr�vas av hem-

kommunen. F�r en elev som g�r i specialskolan pr�vas dock fr�gan av Spe-
cialpedagogiska skolmyndigheten.

Deltagande i utbildning

N�rvaro

17 �

En elev i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan och sameskolan

ska delta i den verksamhet som anordnas f�r att ge den avsedda utbild-
ningen, om eleven inte har giltigt sk�l att utebli.

Den obligatoriska verksamheten f�r omfatta h�gst 190 dagar per l�s�r och

�tta timmar eller, i de tv� l�gsta �rskurserna, sex timmar per dag. S�dan
verksamhet f�r inte f�rl�ggas till l�rdagar, s�ndagar eller andra helgdagar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om avvikelser fr�n andra stycket f�r elever i grunds�rskolan och
specialskolan.

Om en elev i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan eller sameskolan

utan giltigt sk�l uteblir fr�n den obligatoriska verksamheten, ska rektorn se
till att elevens v�rdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit
fr�nvarande. Om det finns s�rskilda sk�l beh�ver elevens v�rdnadshavare
inte informeras samma dag.

Ledighet

18 �

En elev i en skolform som avses i 17 � f�r beviljas kortare ledighet f�r

enskilda angel�genheter. Om det finns synnerliga sk�l f�r l�ngre ledighet be-
viljas.

Rektorn beslutar om ledighet. Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att

fatta beslut om ledighet som avser l�ngre tid �n tio dagar.

Befrielse

19 �

En elev i en skolform som avses i 17 � f�r p� beg�ran av elevens

v�rdnadshavare befrias fr�n skyldighet att delta i obligatoriska inslag i un-
dervisningen om det finns synnerliga sk�l. Ett s�dant beslut f�r endast avse
enstaka tillf�llen under ett l�s�r.

Rektorn beslutar om befrielse. Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att

fatta s�dana beslut.

SFS 2010:800

Ansvar f�r att skolplikten fullg�rs

V�rdnadshavares ansvar

20 �

Den som har v�rdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet

fullg�r sin skolplikt.

Hemkommunens ansvar

21 � Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte g�r i dess
grundskola eller grunds�rskola p� n�got annat s�tt f�r f�reskriven utbildning.

Huvudmannens ansvar

22 �

Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och grunds�r-

skola fullg�r sin skolg�ng. Huvudmannen f�r specialskolan och huvud-
mannen f�r sameskolan ska se till att elever i utbildning under deras ledning
fullg�r sin skolg�ng.

N�r en skolpliktig elev b�rjar eller slutar vid en frist�ende skola eller utan

giltig orsak �r fr�nvarande i betydande utstr�ckning fr�n obligatoriska in-
slag, ska huvudmannen snarast l�mna uppgift om detta till hemkommunen.

F�rel�ggande och vite

23 �

Om en skolpliktig elev inte fullg�r sin skolg�ng och detta beror p� att

elevens v�rdnadshavare inte har gjort vad denne �r skyldig att g�ra f�r att s�
ska ske, f�r hemkommunen f�rel�gga elevens v�rdnadshavare att fullg�ra
sina skyldigheter. F�r en elev i specialskolan eller i sameskolan �r det i st�l-
let huvudmannen f�r respektive skolform som f�r f�rel�gga elevens v�rd-
nadshavare att fullg�ra sina skyldigheter.

Ett f�rel�ggande enligt f�rsta stycket f�r f�renas med vite.
Ett beslut om f�rel�ggande g�ller omedelbart om inte annat beslutas.

8 kap. F�rskolan

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser (211 ��),
best�mmelser om f�rskola med offentlig huvudman (1217 ��), och
best�mmelser om frist�ende f�rskola (1824 ��).

Allm�nna best�mmelser

Utbildningens syfte

2 �

F�rskolan ska stimulera barns utveckling och l�rande samt erbjuda bar-

nen en trygg omsorg. Verksamheten ska utg� fr�n en helhetssyn p� barnet
och barnets behov och utformas s� att omsorg, utveckling och l�rande bildar
en helhet.

F�rskolan ska fr�mja allsidiga kontakter och social gemenskap och f�rbe-

reda barnen f�r fortsatt utbildning.

SFS 2010:800

Erbjudande av f�rskola

3 �

Barn som �r bosatta i Sverige och som inte har b�rjat i f�rskoleklassen

eller i n�gon utbildning f�r fullg�rande av skolplikten ska erbjudas f�rskola
enligt vad som anges i 47 ��. F�rskola beh�ver dock inte erbjudas under
kv�llar, n�tter, veckoslut eller i samband med st�rre helger.

4 �

Barn ska fr�n och med h�stterminen det �r barnet fyller tre �r erbjudas

f�rskola under minst 525 timmar om �ret, om inte annat f�ljer av 57 ��.

5 �

Barn ska fr�n och med ett �rs �lder erbjudas f�rskola i den omfattning

det beh�vs med h�nsyn till f�r�ldrarnas f�rv�rvsarbete eller studier eller om
barnet har ett eget behov p� grund av familjens situation i �vrigt.

6 �

Barn, vars f�r�ldrar �r arbetsl�sa eller f�r�ldralediga enligt f�r�ldra-

ledighetslagen (1995:584) f�r v�rd av annat barn, ska fr�n och med ett �rs
�lder erbjudas f�rskola under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i
veckan.

7 �

Barn ska �ven i andra fall �n som avses i 5 och 6 �� erbjudas f�rskola,

om de av fysiska, psykiska eller andra sk�l beh�ver s�rskilt st�d i sin utveck-
ling i form av f�rskola.

Barngrupperna och milj�n

8 �

Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en l�mplig samman-

s�ttning och storlek och att barnen �ven i �vrigt erbjuds en god milj�.

S�rskilt st�d

9 �

Barn som av fysiska, psykiska eller andra sk�l beh�ver s�rskilt st�d i

sin utveckling ska ges det st�d som deras speciella behov kr�ver.

Om det genom uppgifter fr�n f�rskolans personal, ett barn eller ett barns

v�rdnadshavare eller p� annat s�tt framkommer att ett barn �r i behov av s�r-
skilt st�d, ska f�rskolechefen se till att barnet ges s�dant st�d. Barnets v�rd-
nadshavare ska ges m�jlighet att delta vid utformningen av de s�rskilda st�d-
insatserna.

Modersm�l

10 �

F�rskolan ska medverka till att barn med annat modersm�l �n svenska

f�r m�jlighet att utveckla b�de det svenska spr�ket och sitt modersm�l.

Fortl�pande samtal och utvecklingssamtal

11 �

Personalen ska f�ra fortl�pande samtal med barnets v�rdnadshavare

om barnets utveckling. Minst en g�ng varje �r ska personalen och barnets
v�rdnadshavare d�rut�ver genomf�ra ett samtal om barnets utveckling och
l�rande (utvecklingssamtal). F�rskoll�rare har det �vergripande ansvaret f�r
utvecklingssamtalet.

SFS 2010:800

F�rskola med offentlig huvudman

Hemkommunens ansvar

12 �

Hemkommunen ansvarar f�r att utbildning i f�rskola kommer till

st�nd f�r alla barn i kommunen som ska erbjudas f�rskola och vars v�rd-
nadshavare �nskar det.

Hemkommunen f�r fullg�ra sina skyldigheter genom att erbjuda barnet

motsvarande utbildning i frist�ende f�rskola.

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r hemkommunen komma �verens med en

annan kommun om att denna i sin f�rskola ska ta emot barn vars utbildning
hemkommunen ansvarar f�r.

Mottagande i en annan kommun

13 �

Ett barn har r�tt att bli mottaget i f�rskola med offentlig huvudman i

en annan kommun �n hemkommunen, om barnet med h�nsyn till sina
personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i den kommunens f�r-
skola. Innan kommunen fattar beslut om att ta emot ett s�dant barn ska den
inh�mta yttrande fr�n barnets hemkommun.

Efter �nskem�l av barnets v�rdnadshavare f�r en kommun �ven i annat

fall i sin f�rskola ta emot ett barn fr�n en annan kommun.

Erbjudande av plats

14 �

N�r v�rdnadshavare har anm�lt �nskem�l om f�rskola med offentlig

huvudman ska kommunen erbjuda barnet f�rskola inom fyra m�nader.

Barn som av fysiska, psykiska eller andra sk�l har behov av s�rskilt st�d i

sin utveckling i form av f�rskola ska skyndsamt erbjudas f�rskola.

Placering vid en f�rskoleenhet

15 �

Ett barn ska erbjudas plats vid en f�rskoleenhet s� n�ra barnets eget

hem som m�jligt. Sk�lig h�nsyn ska tas till barnets v�rdnadshavares �nske-
m�l.

Avgifter

16 �

En kommun f�r ta ut avgift f�r plats i f�rskola som den anordnar.

Avgifterna ska vara sk�liga.

Fr�n och med h�stterminen det �r barnet fyller tre �r f�r avgiften avse bara

den del av verksamheten som �verstiger 525 timmar om �ret.

F�r barn som erbjudits f�rskola enligt 7 � f�r avgiften avse bara den del av

verksamheten som �verstiger 15 timmar i veckan.

Interkommunal ers�ttning

17 �

En kommun som i sin f�rskola har ett barn fr�n en annan kommun

ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r barnets utbildning av barnets hem-
kommun, om mottagandet grundar sig p� 13 � f�rsta stycket.

SFS 2010:800

�ven i de fall som avses i 13 � andra stycket ska hemkommunen betala

ers�ttning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett s�dant fall
inte kommer �verens om n�got annat, ska ers�ttningen best�mmas med h�n-
syn till kommunens �tagande och barnets behov efter samma grunder som
hemkommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till sin egen f�rskola.
Har ett barn ett omfattande behov av s�rskilt st�d, beh�ver hemkommunen
inte l�mna bidrag f�r det s�rskilda st�det, om betydande organisatoriska eller
ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen.

Frist�ende f�rskola

Mottagande

18 �

Varje frist�ende f�rskola ska vara �ppen f�r alla barn som ska erbju-

das f�rskola, om inte den kommun d�r f�rskoleenheten �r bel�gen medger
undantag med h�nsyn till verksamhetens s�rskilda karakt�r.

Huvudmannen beh�ver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning �t ett barn,

om hemkommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r barnet enligt 23 �
andra stycket.

Urval

19 �

Om det inte finns plats f�r alla s�kande till en f�rskoleenhet, ska

urvalet g�ras p� de grunder som den kommun d�r f�rskoleenheten �r
bel�gen godk�nner.

Avgifter

20 �

Avgifter som huvudmannen f�r en frist�ende f�rskola tar ut f�r inte

vara osk�ligt h�ga.

Fr�n och med h�stterminen det �r barnet fyller tre �r f�r avgiften avse bara

den del av verksamheten som �verstiger 525 timmar om �ret.

F�r barn som ska erbjudas f�rskola enligt 7 � f�r avgiften avse bara den

del av verksamheten som �verstiger 15 timmar i veckan.

Bidrag fr�n hemkommunen

21 �

Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje barn vid

f�rskoleenheten.

Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 22 � och i vissa fall ett till�ggs-

belopp enligt 23 �.

22 �

Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r

1. omsorg och pedagogisk verksamhet,
2. pedagogiskt material och utrustning,
3. m�ltider,
4. administration,
5. merv�rdesskatt, och
6. lokalkostnader.

SFS 2010:800

Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som kommunen till-

l�mpar vid f�rdelning av resurser till sin egen f�rskola.

23 �

Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r barn som har ett omfattande behov av

s�rskilt st�d.

Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r ett barn i be-

hov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�rig-
heter uppst�r f�r kommunen.

24 �

Bidragsskyldigheten enligt 21 � g�ller bara i den omfattning som bar-

net ska erbjudas f�rskola enligt 47 ��.

9 kap. F�rskoleklassen

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser (211 ��),
best�mmelser om f�rskoleklass med offentlig huvudman (1216 ��),

och

best�mmelser om frist�ende f�rskoleklass (1722 ��).

Allm�nna best�mmelser

Utbildningens syfte

2 �

F�rskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och l�rande och f�r-

bereda dem f�r fortsatt utbildning. Utbildningen ska utg� fr�n en helhetssyn
p� eleven och elevens behov.

F�rskoleklassen ska fr�mja allsidiga kontakter och social gemenskap.

L�s�r och terminer

3 �

Utbildningen i f�rskoleklassen ska bedrivas under ett l�s�r, som best�r

av en h�sttermin och en v�rtermin.

Erbjudande och information om utbildningen

4 �

F�rskoleklassen �r avsedd f�r barn som �nnu inte har b�rjat n�gon ut-

bildning f�r fullg�rande av skolplikten.

Hemkommunen ska informera v�rdnadshavarna om f�rskoleklassen och

syftet med denna samt verka f�r att barnen deltar i den.

5 �

Barn som �r bosatta i Sverige ska erbjudas f�rskoleklass fr�n och med

h�stterminen det �r de fyller sex �r. Barn f�r tas emot tidigare.

Tester och prov

6 �

Tester och prov f�r inte utg�ra villkor f�r antagning eller urval till eller

inom en skolenhet. Tester och prov f�r inte heller utg�ra villkor f�r fortsatt
utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillh�r.

SFS 2010:800

Omfattning

7 �

F�rskoleklassen ska omfatta minst 525 timmar under ett l�s�r.

Avgifter

8 �

Utbildningen ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som

beh�vs f�r en tidsenlig utbildning.

Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut.

9 �

Trots 8 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obe-

tydlig kostnad f�r eleverna.

I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga be-

st�mmelser i denna lag, i enstaka fall under ett l�s�r f�rekomma kostnader
som ers�tts av v�rdnadshavare p� frivillig v�g. S�dana aktiviteter ska vara
�ppna f�r alla elever. Ers�ttningen f�r inte �verstiga huvudmannens sj�lv-
kostnad f�r att eleven deltar i aktiviteten.

Modersm�l

10 �

F�rskoleklassen ska medverka till att elever med annat modersm�l �n

svenska f�r m�jlighet att utveckla b�de det svenska spr�ket och sitt moders-
m�l.

Utvecklingssamtal

11 �

Minst en g�ng varje l�s�r ska l�raren, eleven och elevens v�rd-

nadshavare ha ett utvecklingssamtal om elevens utveckling och l�rande.

F�rskoleklass med offentlig huvudman

Hemkommunens ansvar

12 �

Hemkommunen ansvarar f�r att utbildning i f�rskoleklass kommer

till st�nd f�r alla barn i kommunen som �nskar s�dan utbildning. Av 2 kap.
4 � framg�r att staten �r huvudman f�r f�rskoleklass vid en skolenhet med
specialskola eller sameskola.

Skyldigheten enligt f�rsta stycket ska fullg�ras genom att kommunen an-

ordnar f�rskoleklass i den omfattning som kr�vs f�r att bereda utbildning f�r
samtliga i kommunen som �r ber�rda.

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r hemkommunen komma �verens med en

annan kommun om att denna i sin f�rskoleklass ska ta emot barn vars utbild-
ning hemkommunen ansvarar f�r.

Mottagande i en annan kommun

13 �

Ett barn har r�tt att bli mottaget i f�rskoleklass med offentlig huvud-

man i en annan kommun �n den som ska svara f�r barnets utbildning, om
barnet med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f�
g� i den kommunens f�rskoleklass. Innan kommunen fattar beslut om att f�r

SFS 2010:800

visst l�s�r ta emot ett s�dant barn, ska den inh�mta yttrande fr�n barnets
hemkommun.

Efter �nskem�l av barnets v�rdnadshavare f�r en kommun �ven i annat

fall i sin f�rskoleklass ta emot ett barn fr�n en annan kommun.

14 �

En elev som har tagits emot i en kommuns f�rskoleklass ett visst l�s�r

har r�tt att g� kvar hela l�s�ret, �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund
f�r mottagandet �ndras under l�s�ret.

Placering vid en skolenhet

15 �

En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter d�r elevens

v�rdnadshavare �nskar att eleven ska g�. Om den �nskade placeringen skulle
medf�ra att en annan elevs ber�ttigade krav p� placering vid en skolenhet
n�ra hemmet �sidos�tts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan
skolenhet.

Kommunen f�r annars fr�ng� elevens v�rdnadshavares �nskem�l endast

om den �nskade placeringen skulle medf�ra att betydande organisatoriska
eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen.

Interkommunal ers�ttning

16 �

En kommun som i sin f�rskoleklass har en elev fr�n en annan kom-

mun ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning av elevens hem-
kommun, om elevens skolg�ng grundar sig p� 13 � f�rsta stycket.

�ven i de fall som avses i 13 � andra stycket ska hemkommunen betala

ers�ttning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett s�dant fall
inte kommer �verens om annat, ska ers�ttningen best�mmas med h�nsyn till
kommunens �tagande och elevens behov efter samma grunder som hem-
kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till sin egen f�rskoleklass.
Har en elev ett omfattande behov av s�rskilt st�d, beh�ver hemkommunen
inte l�mna bidrag f�r det s�rskilda st�det, om betydande organisatoriska eller
ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen.

Frist�ende f�rskoleklass

Mottagande

17 �

Varje frist�ende f�rskoleklass ska vara �ppen f�r alla elever som ska

erbjudas utbildning i f�rskoleklassen. Utbildningen f�r dock begr�nsas till
att avse elever som �r i behov av s�rskilt st�d f�r sin utveckling.

Huvudmannen beh�ver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning �t en elev,

om hemkommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r eleven enligt 21 �
andra stycket.

Urval

18 �

Om det inte finns plats f�r alla s�kande till en skolenhet med f�r-

skoleklass, ska urvalet g�ras p� de grunder som Statens skolinspektion god-
k�nner.

SFS 2010:800

Bidrag fr�n hemkommunen

19 �

Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev vid

skolenheten.

Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 20 � och i vissa fall ett till�ggs-

belopp enligt 21 �.

20 �

Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r

1. undervisning,
2. l�rverktyg,
3. elevh�lsa,
4. m�ltider,
5. administration,
6. merv�rdesskatt, och
7. lokalkostnader.
Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som kommunen till-

l�mpar vid f�rdelning av resurser till sin egen f�rskoleklass.

21 �

Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av

s�rskilt st�d.

Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev i be-

hov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�rig-
heter uppst�r f�r kommunen.

Insyn

22 �

Den kommun d�r den frist�ende skolan �r bel�gen har r�tt till insyn i

verksamheten.

10 kap. Grundskolan

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser (213 ��),
best�mmelser om betyg (1423 ��),
best�mmelser om grundskola med offentlig huvudman (2434 ��), och
best�mmelser om frist�ende grundskola (3541 ��).

Allm�nna best�mmelser

Utbildningens syfte

2 �

Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och v�rden och utveckla elev-

ernas f�rm�ga att till�gna sig dessa.

Utbildningen ska utformas s� att den bidrar till personlig utveckling samt

f�rbereder eleverna f�r aktiva livsval och ligger till grund f�r fortsatt utbild-
ning.

Utbildningen ska fr�mja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge

en god grund f�r ett aktivt deltagande i samh�llslivet.

SFS 2010:800

�rskurser, l�s�r och terminer

3 �

Grundskolan ska ha nio �rskurser. Utbildningen i varje �rskurs ska

bedrivas under ett l�s�r, som best�r av en h�sttermin och en v�rtermin.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om l�s�rets l�ngd och om n�r l�s�ret

ska b�rja och sluta.

�mnen

4 �

Undervisningen ska omfatta f�ljande �mnen:

bild,
engelska,
hem- och konsumentkunskap,
idrott och h�lsa,
matematik,
musik,
naturorienterande �mnen: biologi, fysik och kemi,
samh�llsorienterande �mnen: geografi, historia, religionskunskap och

samh�llskunskap,

sl�jd,
svenska eller svenska som andraspr�k, och
teknik.
H�rut�ver ska det som �mnen finnas spr�kval och, f�r elever som ska er-

bjudas modersm�lsundervisning, modersm�l.

Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elev-

ens val ska syfta till att f�rdjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller
flera �mnen. Skolans val f�r omfatta ett lokalt tillval, om Statens skolverk
har godk�nt en plan f�r undervisningen.

Undervisningstid

5 �

Den totala undervisningstiden f�r varje elev ska vara minst

6 665 timmar.

Ytterligare best�mmelser om f�rdelning av undervisningstiden (timplan)

finns i bilaga 1.

Bemyndiganden

6 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. undervisningstid ut�ver vad som f�ljer av 5 �,
2. avvikelser fr�n 4 � och fr�n timplanen f�r frist�ende skolor med s�r-

skild pedagogisk inriktning och f�r s�rskilda utbildningar,

3. andra begr�nsade avvikelser fr�n 4 � och fr�n timplanen ut�ver vad

som f�ljer av 3 kap. 12 � (anpassad studieg�ng) eller 7 kap. 9 � andra stycket
(integrerad undervisning), om det finns s�rskilda sk�l, och

4. undantag fr�n skyldigheten att till�mpa timplanen.

SFS 2010:800

Modersm�lsundervisning

7 �

En elev som har en v�rdnadshavare med ett annat modersm�l �n

svenska ska erbjudas modersm�lsundervisning i detta spr�k om

1. spr�ket �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet, och
2. eleven har grundl�ggande kunskaper i spr�ket.
Modersm�lsundervisning i ett nationellt minoritetsspr�k ska erbjudas

�ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om modersm�lsundervisning. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att
modersm�lsundervisning ska erbjudas i ett spr�k bara om ett visst antal
elever �nskar s�dan undervisning i det spr�ket.

Kursplaner

8 �

F�r varje �mne ska en kursplan g�lla.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om kursplaner.

Tester och prov

9 �

Tester och prov f�r inte utg�ra villkor f�r antagning eller urval till eller

inom en skolenhet. Tester och prov f�r inte heller utg�ra villkor f�r fortsatt
utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillh�r.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter som inneb�r undantag fr�n f�rsta stycket f�r utbildning fr�n och
med �rskurs 7 och, om det finns s�rskilda sk�l, �ven f�r utbildning fr�n och
med �rskurs 4. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att best�mmelsen i 30 � f�r-
sta stycket om en annan elevs ber�ttigade krav p� placering vid en skolenhet
n�ra hemmet �sidos�tts.

Avgifter

10 �

Utbildningen ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som

beh�vs f�r en tidsenlig utbildning samt erbjudas n�ringsriktiga skolm�ltider.

Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut.

11 �

Trots 10 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obe-

tydlig kostnad f�r eleverna.

I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga be-

Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

12 �

Minst en g�ng varje termin ska l�raren, eleven och elevens v�rd-

nadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och
sociala utveckling b�st kan st�djas. Informationen vid utvecklingssamtalet

SFS 2010:800

ska grunda sig p� en utv�rdering av elevens utveckling i f�rh�llande till l�ro-
planen.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett s�dant �tg�rdsprogram

som avses i 3 kap. 9 �.

13 �

Vid utvecklingssamtalet ska l�raren i en skriftlig individuell ut-

vecklingsplan

1. ge omd�men om elevens kunskapsutveckling i f�rh�llande till

kunskapskraven i de �mnen som eleven f�r undervisning i, och

2. sammanfatta vilka insatser som beh�vs f�r att eleven ska n� kunskaps-

kraven och i �vrigt utvecklas s� l�ngt som m�jligt inom ramen f�r l�ropla-
nen.

Den individuella utvecklingsplanen f�r �ven inneh�lla omd�men om elev-

ens utveckling i �vrigt inom ramen f�r l�roplanen, om rektorn beslutar det.
�verenskommelser mellan l�raren, eleven och elevens v�rdnadshavare vid
utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn
beslutar om utformningen av s�dan skriftlig information som ges i utveck-
lingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolg�ng f�r ges �ven vid andra tillf�llen

�n vid ett utvecklingssamtal.

Betyg

Till�mpliga best�mmelser

14 �

Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap.

1321 ��.

Betygss�ttning

15 �

Betyg ska s�ttas i grundskolans �mnen.

16 �

Betyg ska s�ttas

1. i slutet av varje termin i �rskurs 8 och i slutet av h�stterminen i �rskurs

9 i �mnen som inte har avslutats, och

2. n�r ett �mne har avslutats.

17 �

Som betyg ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F anv�n-

das. Betyg f�r godk�nda resultat betecknas med A, B, C, D eller E. H�gsta
betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E. Betyg f�r icke godk�nt re-
sultat betecknas med F.

18 �

Om det saknas underlag f�r bed�mning av en elevs kunskaper i ett

�mne p� grund av elevens fr�nvaro, ska betyg inte s�ttas i �mnet.

Betyg innan ett �mne har avslutats

19 �

N�r betyg s�tts innan ett �mne har avslutats, ska betygss�ttningen

bygga p� en bed�mning av de kunskaper som eleven inh�mtat i �mnet till och
med den aktuella terminen. Vid bed�mningen ska elevens kunskaper st�llas i

SFS 2010:800

relation till de kunskaper en elev ska ha uppn�tt vid betygstillf�llet i
f�rh�llande till kunskapskraven i �rskurs 9.

Betyg n�r ett �mne har avslutats

20 �

N�r betyg s�tts efter det att ett �mne har avslutats ska betyget

best�mmas med hj�lp av best�mda kunskapskrav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om kunskapskrav.

21 �

Om det finns s�rskilda sk�l f�r det vid betygss�ttningen enligt 19 och

20 �� bortses fr�n enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha upp-
n�tt i slutet av �rskurs 9. Med s�rskilda sk�l avses funktionsneds�ttning eller
andra liknande personliga f�rh�llanden som inte �r av tillf�llig natur och
som utg�r ett direkt hinder f�r att eleven ska kunna n� ett visst kunskaps-
krav.

22 �

I fall d�r ett icke godk�nt betyg s�tts i ett avslutat �mne ska en skrift-

lig bed�mning av elevens kunskapsutveckling i �mnet ges. Av bed�mningen
f�r ocks� de st�d�tg�rder som har vidtagits framg�. Bed�mningen ska under-
tecknas av l�raren.

Om det enligt 18 � inte kan s�ttas betyg i ett avslutat �mne, f�r de st�d-

�tg�rder som har vidtagits framg� av beslutet.

Pr�vning

23 �

Den som vill ha betyg fr�n grundskolan har r�tt att genomg� pr�vning

f�r betyg. Denna kan avse hela utbildningen i grundskolan eller ett eller flera
�mnen som ing�r i utbildningen. Detta g�ller �ven den som tidigare har f�tt
betyg i ett avslutat �mne eller slutbetyg fr�n grundskolan.

Best�mmelserna om betygss�ttning i detta kapitel och i 3 kap. ska i till-

l�mpliga delar g�lla i fr�ga om pr�vningen.

Grundskola med offentlig huvudman

Hemkommunens ansvar

24 �

Hemkommunen ansvarar f�r att utbildning i grundskolan kommer till

st�nd f�r alla som enligt denna lag har r�tt att g� i grundskolan och som inte
fullg�r sin skolg�ng p� annat s�tt.

Skyldigheten enligt f�rsta stycket ska fullg�ras genom att hemkommunen

anordnar grundskola i den omfattning som kr�vs f�r att bereda utbildning f�r
alla i kommunen som �r ber�rda.

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r hemkommunen komma �verens med en

annan kommun om att denna i sin grundskola ska ta emot elever vars grund-
skoleutbildning hemkommunen ansvarar f�r.

SFS 2010:800

Mottagande i en annan kommun

25 �

En elev har r�tt att bli mottagen i en grundskola som anordnas av en

annan kommun �n den som ska svara f�r elevens utbildning, om eleven med
h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i den
kommunens grundskola. Innan kommunen fattar beslut om att f�r ett visst
l�s�r ta emot en s�dan elev ska den inh�mta yttrande fr�n elevens hemkom-
mun.

26 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om att kommuner f�r anordna s�rskild utbildning i sin
grundskola. F�reskrifterna f�r inneb�ra att elever fr�n hela landet i m�n av
plats ska tas emot p� utbildningen.

27 �

En kommun f�r �ven i andra fall �n som avses i 24 � tredje stycket,

25 eller 26 � ta emot en elev fr�n en annan kommun i sin grundskola efter
�nskem�l av elevens v�rdnadshavare.

28 �

En elev som har tagits emot i en kommuns grundskola ett visst l�s�r

har r�tt att g� kvar hela l�s�ret, �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund
f�r mottagandet �ndras under l�s�ret.

Om det f�r eleven �terst�r endast en �rskurs, har eleven ocks� r�tt att g�

kvar sista �rskursen.

Kommunens organisation av sin grundskola

29 �

Varje kommun �r skyldig att vid utformningen av sin grundskola be-

akta vad som �r �ndam�lsenligt fr�n kommunikationssynpunkt f�r eleverna.

Varje kommun ska organisera sin grundskola s� att ingen elev p� grund av

skolg�ngen beh�ver bo utanf�r det egna hemmet. Avsteg h�rifr�n f�r dock
g�ras om f�rh�llandena �r s� speciella att det framst�r som orimligt att kom-
munen m�ste anordna skolg�ng p� s�dant s�tt att eleven kan bo kvar i hem-
met under skolg�ngen. Vid denna bed�mning ska s�rskild vikt f�stas vid
elevens �lder.

En elev i grundskola med offentlig huvudman som till f�ljd av sin skol-

g�ng m�ste bo utanf�r det egna hemmet har r�tt till tillfredsst�llande f�rh�l-
landen. Hemkommunen ska svara f�r detta utan extra kostnader f�r eleven.
Hemkommunens skyldighet omfattar dock inte elever som med st�d av 25
27 �� g�r i en annan kommuns grundskola eller elever som v�ljer att g� i en
annan skolenhet i hemkommunen �n den d�r de annars skulle ha placerats.

Placering vid en skolenhet

30 �

En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter d�r elevens

Kommunen f�r annars fr�ng� elevens v�rdnadshavares �nskem�l endast

SFS 2010:800

1. den �nskade placeringen skulle medf�ra betydande organisatoriska el-

ler ekonomiska sv�righeter f�r kommunen, eller

2. det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till �vriga elevers trygghet och studiero.
Beslut enligt andra stycket 2 g�ller omedelbart, om inte annat beslutas.

31 �

Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har r�tt att g� kvar

d�r om inte n�got annat f�ljer av 30 � andra stycket. Detsamma ska g�lla den
som har tagits emot i f�rskoleklassen och som ska forts�tta sin utbildning i
grundskolan vid samma skolenhet.

Skolskjuts i hemkommunen

32 �

Elever i grundskola med offentlig huvudman har r�tt till kostnadsfri

skolskjuts fr�n en plats i anslutning till elevens hem till den plats d�r utbild-
ningen bedrivs och tillbaka, om s�dan skjuts beh�vs med h�nsyn till f�rdv�-
gens l�ngd, trafikf�rh�llanden, elevens funktionsneds�ttning eller n�gon an-
nan s�rskild omst�ndighet.

Denna r�tt g�ller dock inte elever som v�ljer att g� i en annan skolenhet �n

den d�r kommunen annars skulle ha placerat dem eller som g�r i en annan
kommuns grundskola med st�d av 2527 ��. I de fall d� det kan ske utan or-
ganisatoriska eller ekonomiska sv�righeter ska kommunen �ven anordna
skolskjuts i dessa fall.

Elevens hemkommun ska ombes�rja att skolskjuts anordnas.

Skolskjuts i en annan kommun �n hemkommunen

33 �

En elev som med st�d av 25 � g�r i en annan kommuns grundskola

och som p� grund av skolg�ngen m�ste �vernatta i den kommunen har r�tt
till skolskjuts mellan den tillf�lliga bostaden och den plats d�r utbildningen
bedrivs under samma f�ruts�ttningar som g�ller f�r elever som �r hemmah�-
rande i kommunen.

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombes�rja att skolskjuts an-

ordnas enligt f�rsta stycket. Kommunens kostnader f�r detta ska ers�ttas av
elevens hemkommun.

Interkommunal ers�ttning

34 �

En kommun som i sin grundskola har en elev fr�n en annan kommun

ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning av elevens hemkom-
mun, om elevens skolg�ng i kommunen grundar sig p� 24, 25 eller 26 �.

�ven i de fall som avses i 27 � ska hemkommunen betala ers�ttning till

den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett s�dant fall inte kommer
�verens om annat, ska ers�ttningen best�mmas med h�nsyn till kommunens
�tagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen till-
l�mpar vid f�rdelning av resurser till de egna grundskolorna. Har en elev ett
omfattande behov av s�rskilt st�d, beh�ver hemkommunen inte l�mna bi-
drag f�r det s�rskilda st�det, om betydande organisatoriska eller ekonomiska
sv�righeter uppst�r f�r kommunen.

SFS 2010:800

Frist�ende grundskola

Mottagande

35 �

Varje frist�ende grundskola ska vara �ppen f�r alla elever som har

r�tt till utbildning i grundskolan. Utbildningen f�r dock begr�nsas till att
avse

1. vissa �rskurser,
2. elever som �r i behov av s�rskilt st�d, och
3. vissa elever som utbildningen �r speciellt anpassad f�r.
Huvudmannen beh�ver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning �t en elev

om hemkommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r eleven enligt 39 �
andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om s�dana speciellt anpassade utbildningar som avses i f�rsta
stycket 3.

Urval

36 �

Om det inte finns plats f�r alla s�kande, ska urvalet g�ras p� de grun-

der som Statens skolinspektion godk�nner, om inte annat f�ljer av f�reskrif-
ter som meddelats med st�d av 9 � andra stycket eller annars avser s�dana
utbildningar som avses i 6 � 2.

Bidrag fr�n hemkommunen

37 �

Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev vid

skolenheten.

Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 38 � och i vissa fall ett till�ggs-

belopp enligt 39 �.

38 �

Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r

1. undervisning,
2. l�rverktyg,
3. elevh�lsa,
4. m�ltider,
5. administration,
6. merv�rdesskatt, och
7. lokalkostnader.
Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som hemkommunen

till�mpar vid f�rdelning av resurser till den egna grundskolan.

39 �

Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av

s�rskilt st�d eller ska erbjudas modersm�lsundervisning.

Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev i behov

av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter
uppst�r f�r kommunen.

SFS 2010:800

Skolskjuts

40 �

Hemkommunen ska anordna skolskjuts f�r elever som g�r i en frist�-

ende grundskola inom kommunen under samma f�ruts�ttningar som enligt
32 � andra stycket andra meningen g�ller f�r elever som valt en annan
skolenhet �n den d�r kommunen annars skulle ha placerat dem.

Insyn

41 �

Den kommun d�r den frist�ende skolan �r bel�gen har r�tt till insyn i

verksamheten.

11 kap. Grunds�rskolan

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser (217 ��),
best�mmelser om betyg (1823 ��),
best�mmelser om grunds�rskola med offentlig huvudman (2433 ��),

och

best�mmelser om frist�ende grunds�rskola (3440 ��).

Allm�nna best�mmelser

Utbildningens syfte

2 �

Grunds�rskolan ska ge elever med utvecklingsst�rning en utbildning

som �r anpassad till varje elevs f�ruts�ttningar och som s� l�ngt det �r m�j-
ligt motsvarar den som ges i grundskolan. Utbildningen ska ligga till grund
f�r fortsatt utbildning och i �vrigt s� l�ngt det �r m�jligt motsvara vad som
anges f�r grundskolan i 10 kap. 2 �.

Av 29 kap. 8 � f�ljer att det som s�gs i denna lag om elever med utveck-

lingsst�rning ocks� ska g�lla vissa andra barn, ungdomar och vuxna.

Tr�ningsskolan

3 �

Inom grunds�rskolan finns en s�rskild inriktning som ben�mns tr�-

ningsskola. Tr�ningsskolan �r avsedd f�r elever som inte kan tillgodog�ra
sig hela eller delar av utbildningen i �mnen.

�rskurser, l�s�r och terminer

4 �

Grunds�rskolan ska ha nio �rskurser. Utbildningen i varje �rskurs ska

bedrivas under ett l�s�r, som best�r av en h�sttermin och en v�rtermin.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om l�s�rets l�ngd och om n�r l�s�ret

ska b�rja och sluta.

�mnen och �mnesomr�den

5 �

Grunds�rskolan omfattar utbildning i �mnen eller inom �mnes-

omr�den, eller en kombination av dessa. Utbildning inom �mnesomr�den �r

SFS 2010:800

avsedd f�r elever som inte kan tillgodog�ra sig hela eller delar av utbild-
ningen i �mnen. Utbildningen kan ocks� omfatta �mnen enligt grundskolans
kursplaner.

6 �

Undervisningen ska omfatta f�ljande �mnen eller �mnesomr�den.

�mnen:
bild,
engelska,
hem- och konsumentkunskap,
idrott och h�lsa,
matematik,
musik,
naturorienterande �mnen,
samh�llsorienterande �mnen,
sl�jd,
svenska eller svenska som andraspr�k, och
teknik.
�mnesomr�den:
estetisk verksamhet,
kommunikation,
motorik,
vardagsaktiviteter, och
verklighetsuppfattning.
Ut�ver de �mnen och �mnesomr�den som anges i f�rsta stycket ska det

som �mne finnas modersm�l f�r de elever som ska erbjudas moders-
m�lsundervisning.

Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elev-

ens val ska syfta till att f�rdjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller
flera �mnen eller �mnesomr�den.

Undervisningstid

7 �

Den totala undervisningstiden f�r varje elev i grunds�rskolan ska vara

minst 6 665 timmar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om f�rdelning av undervisningstiden (timplan).

8 �

Huvudmannen f�r utbildningen avg�r om en elev som tas emot i

grunds�rskolan huvudsakligen ska l�sa �mnen eller �mnesomr�den. Rektorn
f�r besluta att en elev ska l�sa en kombination av �mnen och �mnesomr�den
samt �mnen enligt grundskolans kursplaner, om eleven har f�ruts�ttningar
f�r det.

Samr�d med elevens v�rdnadshavare ska ske innan beslut fattas.

Bemyndiganden

9 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. undervisningstid ut�ver vad som f�ljer av 7 �,

SFS 2010:800

2. avvikelser fr�n 6 � och fr�n timplanen ut�ver vad som f�ljer av 3 kap.

12 � (anpassad studieg�ng) eller 7 kap. 9 � andra stycket (integrerad under-
visning), om det beh�vs med h�nsyn till elevernas f�rm�ga, och

3. andra begr�nsade avvikelser fr�n 6 � och fr�n timplanen.

Modersm�lsundervisning

10 �

En elev som har en v�rdnadshavare med ett annat modersm�l �n

svenska ska erbjudas modersm�lsundervisning i detta spr�k om

1. spr�ket �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet, och
2. eleven har grundl�ggande kunskaper i spr�ket.
Modersm�lsundervisning i ett nationellt minoritetsspr�k ska erbjudas

�ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

Kursplaner

11 �

F�r varje �mne och �mnesomr�de ska g�lla en kursplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om kursplaner.

Tester och prov

12 �

Tester och prov f�r inte utg�ra villkor f�r antagning eller urval till

eller inom en skolenhet. Tester och prov f�r inte heller utg�ra villkor f�r
fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillh�r.

Avgifter

13 �

Utbildningen ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som

beh�vs f�r en tidsenlig utbildning samt erbjudas n�ringsriktiga skolm�ltider.

Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut.

14 �

Trots 13 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obe-

tydlig kostnad f�r eleverna.

I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga

best�mmelser i denna lag, i enstaka fall under ett l�s�r f�rekomma kostnader
som ers�tts av v�rdnadshavare p� frivillig v�g. S�dana aktiviteter ska vara
�ppna f�r alla elever. Ers�ttningen f�r inte �verstiga huvudmannens sj�lv-
kostnad f�r att eleven deltar i aktiviteten.

Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

15 �

Minst en g�ng varje termin ska l�raren, eleven och elevens v�rd-

nadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och
sociala utveckling b�st kan st�djas. Informationen vid utvecklingssamtalet

SFS 2010:800

ska grunda sig p� en utv�rdering av elevens utveckling i f�rh�llande till l�ro-
planen.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett s�dant �tg�rdsprogram

som avses i 3 kap. 9 �.

16 �

Vid utvecklingssamtalet ska l�raren i en skriftlig individuell utveck-

lingsplan

1. ge omd�men om elevens kunskapsutveckling i f�rh�llande till kun-

skapskraven i de �mnen eller �mnesomr�den som eleven f�r undervisning i,
och

2. sammanfatta vilka insatser som beh�vs f�r att eleven ska n� kun-

skapskraven och i �vrigt utvecklas s� l�ngt som m�jligt inom ramen f�r l�ro-
planen.

Den individuella utvecklingsplanen f�r �ven inneh�lla omd�men om elev-

Skriftlig information om elevens skolg�ng f�r ges �ven vid andra tillf�llen

�n vid ett utvecklingssamtal.

Intyg och studieomd�me

17 �

Eleverna ska efter avslutad grunds�rskola f� intyg om den utbildning

de g�tt igenom.

Om en elev eller elevens v�rdnadshavare beg�r det, ska intyget komplette-

ras med ett allm�nt studieomd�me. Studieomd�met ska avse elevens m�jlig-
het att bedriva studier.

Intyget ska undertecknas av l�raren.

Betyg

Till�mpliga best�mmelser

18 �

Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap.

1321 ��.

Betygss�ttning

19 �

Om en elev eller elevens v�rdnadshavare beg�r det, ska betyg s�ttas i

grunds�rskolans �mnen

1. i slutet av varje termin i �rskurs 8 och i slutet av h�stterminen i �rskurs

9, och

2. n�r ett �mne har avslutats.

20 �

Som betyg ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D eller E anv�ndas.

H�gsta betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E.

F�r den elev som inte uppn�r kraven f�r betyget E, ska betyg inte s�ttas i

�mnet.

SFS 2010:800

21 �

Om en elev i grunds�rskolan har l�st ett �mne enligt grundskolans

kursplaner och eleven eller elevens v�rdnadshavare beg�r att betyg ska s�ttas
i �mnet, ska de best�mmelser som g�ller f�r betygss�ttning i grundskolan
till�mpas.

Betyg innan ett �mne har avslutats

22 �

N�r betyg s�tts innan ett �mne har avslutats, ska betygss�ttningen

bygga p� en bed�mning av de kunskaper som eleven inh�mtat i �mnet till
och med den aktuella terminen. Vid bed�mningen ska elevens kunskaper
st�llas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppn�tt vid betygstillf�llet i
f�rh�llande till kunskapskraven i �rskurs 9.

Betyg n�r ett �mne har avslutats

23 �

N�r betyg s�tts efter det att ett �mne har avslutats ska betyget

best�mmas med hj�lp av best�mda kunskapskrav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om kunskapskrav.

Grunds�rskola med offentlig huvudman

Hemkommunens ansvar

24 �

Hemkommunen ansvarar f�r att utbildning i grunds�rskolan kommer

till st�nd f�r alla som enligt denna lag har r�tt att g� i grunds�rskolan och
inte fullg�r sin skolg�ng p� annat s�tt.

Skyldigheten enligt f�rsta stycket ska fullg�ras genom att hemkommunen
1. anordnar grunds�rskola i den omfattning som kr�vs f�r att bereda

utbildning f�r alla i kommunen som �r ber�rda, eller

2. kommer �verens med en annan kommun att den i sin grunds�rskola ska

ta emot de elever som hemkommunen ansvarar f�r.

Mottagande i en annan kommun

25 �

En elev har r�tt att bli mottagen i en grunds�rskola som anordnas av

en annan kommun �n den som ska svara f�r elevens utbildning, om eleven
med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i den
kommunens grunds�rskola. Innan kommunen fattar beslut om att f�r ett visst
l�s�r ta emot en s�dan elev, ska den inh�mta yttrande fr�n elevens hem-
kommun.

26 �

En kommun f�r �ven i andra fall �n som avses i 24 � andra stycket

2 eller 25 � ta emot en elev fr�n en annan kommun i sin grunds�rskola efter
�nskem�l av elevens v�rdnadshavare.

27 � En elev som har tagits emot i en kommuns grunds�rskola ett visst l�s�r
har r�tt att g� kvar hela l�s�ret, �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund f�r
mottagandet �ndras under l�s�ret.

Om det f�r eleven �terst�r endast en �rskurs har eleven ocks� r�tt att g�

kvar sista �rskursen.

SFS 2010:800

Kommunens organisation av sin grunds�rskola

28 �

Varje kommun �r skyldig att vid utformningen av sin grunds�rskola

beakta vad som �r �ndam�lsenligt fr�n kommunikationssynpunkt f�r elev-
erna.

Varje kommun ska s� l�ngt det �r m�jligt organisera sin grunds�rskola s�

att ingen elev p� grund av skolg�ngen beh�ver bo utanf�r det egna hemmet.

I lagen (1993:387) om st�d och service till vissa funktionshindrade finns

det f�reskrifter om st�d och service i form av boende i familjehem eller bo-
stad med s�rskild service f�r barn och ungdomar som beh�ver bo utanf�r
f�r�ldrahemmet.

Placering vid en skolenhet

29 �

En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter d�r elevens

Kommunen f�r annars fr�ng� elevens v�rdnadshavares �nskem�l endast

1. den �nskade placeringen skulle medf�ra betydande organisatoriska

eller ekonomiska sv�righeter f�r kommunen, eller

2. det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till �vriga elevers trygghet och studiero.
Beslut enligt andra stycket 2 g�ller omedelbart, om inte annat beslutas.

30 �

Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har r�tt att g� kvar

d�r om inte n�got annat f�ljer av 29 � andra stycket. Detsamma ska g�lla den
som har tagits emot vid en skolenhet med f�rskoleklass och som ska forts�tta
sin utbildning i grunds�rskolan vid samma skolenhet.

Skolskjuts i hemkommunen

31 �

Elever i grunds�rskola med offentlig huvudman har r�tt till kostnadsfri

skolskjuts fr�n en plats i anslutning till elevens hem till den plats d�r
utbildningen bedrivs och tillbaka, om s�dan skjuts beh�vs med h�nsyn till
f�rdv�gens l�ngd, trafikf�rh�llanden, elevens funktionsneds�ttning eller
n�gon annan s�rskild omst�ndighet.

Denna r�tt g�ller dock inte elever som v�ljer att g� i en annan skolenhet �n

den d�r kommunen annars skulle ha placerat dem eller som g�r i en annan
kommuns grunds�rskola med st�d av 25 eller 26 ��. I de fall d� det kan ske
utan organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter ska kommunen �ven an-
ordna skolskjuts i dessa fall.

Elevens hemkommun ska ombes�rja att skolskjuts anordnas.

Skolskjuts i en annan kommun �n hemkommunen

32 �

En elev som med st�d av 25 � g�r i en annan kommuns grunds�rskola

och som p� grund av skolg�ngen m�ste �vernatta i den kommunen har r�tt
till skolskjuts mellan den tillf�lliga bostaden och den plats d�r utbildningen

SFS 2010:800

bedrivs under samma f�ruts�ttningar som g�ller f�r elever som �r hemma-
h�rande i kommunen.

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombes�rja att skolskjuts

anordnas enligt f�rsta stycket. Kommunens kostnader f�r detta ska ers�ttas
av elevens hemkommun.

Interkommunal ers�ttning

33 �

En kommun som i sin grunds�rskola har en elev fr�n en annan kom-

mun ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning av elevens hem-
kommun, om elevens skolg�ng i kommunen grundar sig p� 24 � andra
stycket 2 eller 25 �.

�ven i de fall som avses i 26 � ska hemkommunen betala ers�ttning till

den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett s�dant fall inte kommer
�verens om annat, ska ers�ttningen best�mmas med h�nsyn till kommunens
�tagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen till-
l�mpar vid f�rdelning av resurser till de egna grunds�rskolorna. Har en elev
ett omfattande behov av s�rskilt st�d, beh�ver hemkommunen inte l�mna
bidrag f�r det s�rskilda st�det, om betydande organisatoriska eller ekono-
miska sv�righeter uppst�r f�r kommunen.

Frist�ende grunds�rskola

Mottagande

34 �

Varje frist�ende grunds�rskola ska vara �ppen f�r alla elever som har

r�tt till utbildning i grunds�rskolan. Utbildningen f�r dock begr�nsas till att
avse

om hemkommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r eleven enligt 38 �
andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om s�dana speciellt anpassade utbildningar som avses i f�rsta
stycket 3.

Urval

35 �

Om det inte finns plats f�r alla s�kande, ska urvalet g�ras p� grunder

som Statens skolinspektion godk�nner.

Bidrag fr�n hemkommunen

36 �

Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev vid

skolenheten.

Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 37 � och i vissa fall ett till�ggs-

belopp enligt 38 �.

SFS 2010:800

37 �

Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r

1. undervisning,
2. l�rverktyg,
3. elevh�lsa,
4. m�ltider,
5. administration,
6. merv�rdesskatt, och
7. lokalkostnader.
Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som hemkommunen

till�mpar vid f�rdelning av resurser till den egna grunds�rskolan.

38 �

Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av

s�rskilt st�d eller ska erbjudas modersm�lsundervisning.

Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev i

behov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska
sv�righeter uppst�r f�r kommunen.

Skolskjuts

39 �

Hemkommunen ska anordna skolskjuts f�r elever som g�r i en frist�-

ende grunds�rskola inom kommunen under samma f�ruts�ttningar som
enligt 31 � andra stycket andra meningen g�ller f�r elever som valt en annan
skolenhet �n den d�r kommunen annars skulle ha placerat dem.

Insyn

40 �

Den kommun d�r den frist�ende skolan �r bel�gen har r�tt till insyn i

verksamheten.

12 kap. Specialskolan

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser (213 ��),
best�mmelser om betyg (1423 ��), och
best�mmelser om huvudmannens skyldigheter i s�rskilda fall (24

26 ��).

Allm�nna best�mmelser

Utbildningens syfte

2 �

Specialskolan ska ge de barn och ungdomar som avses i 7 kap. 6 � en

utbildning som �r anpassad till varje elevs f�ruts�ttningar och som s� l�ngt
det �r m�jligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. Utbildningen
ska ligga till grund f�r fortsatt utbildning.

SFS 2010:800

�rskurser, l�s�r och terminer

3 �

Specialskolan ska ha tio �rskurser. Utbildningen i varje �rskurs ska

bedrivas under ett l�s�r, som best�r av en h�sttermin och en v�rtermin.

�mnen

4 �

Undervisningen ska omfatta f�ljande �mnen:

bild,
engelska,
hem- och konsumentkunskap,
idrott och h�lsa,
matematik,
naturorienterande �mnen: biologi, fysik och kemi,
r�relse och drama eller musik,
samh�llsorienterande �mnen: geografi, historia, religionskunskap och

samh�llskunskap,

sl�jd,
svenska eller svenska som andraspr�k,
teckenspr�k, och
teknik.
F�r h�rande elever g�ller att �mnet musik ers�tter �mnet r�relse och

drama. F�r elever som tagits emot enligt 7 kap. 6 � f�rsta stycket 1 g�ller att
�mnet svenska ers�tter �mnet teckenspr�k.

H�rut�ver ska det som �mnen finnas spr�kval och, f�r de elever som ska

erbjudas modersm�lsundervisning, modersm�l.

Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elev-

ens val ska syfta till att f�rdjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller
flera �mnen.

Undervisningstid

5 �

Den totala undervisningstiden f�r varje elev i specialskolan ska vara

minst 7 845 timmar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om f�rdelning av undervisningstiden (timplan).

Bemyndiganden

6 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om

1. undervisningstid ut�ver vad som f�ljer av 5 �,

2. begr�nsade avvikelser fr�n 4 � ut�ver vad som f�ljer av 3 kap. 12 �

(anpassad studieg�ng), om det finns s�rskilda sk�l, och

3. avvikelser f�r elever med utvecklingsst�rning fr�n den �mnesindelning

som anges i 4 �.

SFS 2010:800

Modersm�lsundervisning

7 �

En elev som har en v�rdnadshavare med ett annat modersm�l �n

svenska ska erbjudas modersm�lsundervisning i detta spr�k om

1. spr�ket �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet, och
2. eleven har grundl�ggande kunskaper i spr�ket.
Modersm�lsundervisning i ett nationellt minoritetsspr�k ska erbjudas

�ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

Kursplaner

8 �

F�r varje �mne ska g�lla en kursplan.

F�r elever med utvecklingsst�rning f�r grunds�rskolans kursplaner till�m-

pas om elevens v�rdnadshavare l�mnar sitt samtycke. Om elevens v�rdnads-
havare inte l�mnar sitt samtycke ska eleven l�sa enligt specialskolans kurs-
planer. Grunds�rskolans kursplaner f�r dock till�mpas f�r en elev utan elev-
ens v�rdnadshavares samtycke om det finns synnerliga sk�l med h�nsyn till
elevens b�sta. I den utstr�ckning som grunds�rskolans kursplaner inte kan
anv�ndas f�r s�rskilda kursplaner uppr�ttas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om kursplaner.

Tester och prov

9 �

Tester och prov f�r inte utg�ra villkor f�r antagning eller urval till eller

inom en skolenhet. Tester och prov f�r inte heller utg�ra villkor f�r fortsatt
utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillh�r.

Avgifter

10 �

Utbildningen ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som

beh�vs f�r en tidsenlig utbildning samt erbjudas n�ringsriktiga skolm�ltider.

Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut.

11 � Trots 10 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en
obetydlig kostnad f�r eleverna.
I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga
best�mmelser i denna lag, i enstaka fall under ett l�s�r f�rekomma kostnader
som ers�tts av v�rdnadshavare p� frivillig v�g. S�dana aktiviteter ska vara
�ppna f�r alla elever. Ers�ttningen f�r inte �verstiga huvudmannens sj�lv-
kostnad f�r att eleven deltar i aktiviteten.

Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

12 �

Minst en g�ng varje termin ska l�raren, eleven och elevens v�rd-

nadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och

SFS 2010:800

sociala utveckling b�st kan st�djas. Informationen vid utvecklingssamtalet
ska grunda sig p� en utv�rdering av elevens utveckling i f�rh�llande till l�ro-
planen.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett s�dant �tg�rdsprogram

som avses i 3 kap. 9 �.

13 �

Vid utvecklingssamtalet ska l�raren i en skriftlig individuell ut-

vecklingsplan

1. ge omd�men om elevens kunskapsutveckling i f�rh�llande till kun-

skapskraven i de �mnen som eleven f�r undervisning i, och

2. sammanfatta vilka insatser som beh�vs f�r att eleven ska n� kun-

skapskraven och i �vrigt utvecklas s� l�ngt som m�jligt inom ramen f�r l�ro-
planen.

Den individuella utvecklingsplanen f�r �ven inneh�lla omd�men om elev-

Skriftlig information om elevens skolg�ng f�r ges �ven vid andra tillf�llen

�n vid ett utvecklingssamtal.

Betyg

Till�mpliga best�mmelser

14 �

Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap.

1321 ��.

F�r elever som l�ser enligt specialskolans kursplaner g�ller ut�ver 3 kap.

best�mmelserna om betygss�ttning i 1522 ��.

F�r elever som l�ser enligt grunds�rskolans kursplaner g�ller ut�ver

3 kap. best�mmelserna om intyg, studieomd�me och betyg i 11 kap. 17
23 ��. Betyg innan ett �mne har avslutats ska dock s�ttas vid de tidpunkter
som anges i 16 � 1.

Betygss�ttning

15 �

Betyg ska s�ttas i specialskolans �mnen.

16 �

Betyg ska s�ttas

1. i slutet av varje termin i �rskurs 9 och i slutet av h�stterminen i �rskurs

10 i �mnen som inte har avslutats, och

2. n�r ett �mne har avslutats.

17 �

Som betyg ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F anv�n-

das. Betyg f�r godk�nda resultat betecknas med A, B, C, D eller E. H�gsta
betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E. Betyg f�r icke godk�nt
resultat betecknas med F.

SFS 2010:800

18 �

Om det saknas underlag f�r bed�mning av en elevs kunskaper i ett

�mne p� grund av elevens fr�nvaro, ska betyg inte s�ttas i �mnet.

Betyg innan ett �mne har avslutats

19 �

N�r betyg s�tts innan ett �mne har avslutats, ska betygss�ttningen

Betyg n�r ett �mne har avslutats

20 �

N�r betyg s�tts efter det att ett �mne har avslutats ska betyget best�m-

mas med hj�lp av best�mda kunskapskrav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om kunskapskrav.

21 �

Om det finns s�rskilda sk�l f�r det vid betygss�ttningen enligt 19 och

20 �� bortses fr�n enstaka delar av kunskapskrav som eleven ska ha uppn�tt
i slutet av �rskurs 10. Med s�rskilda sk�l avses funktionsneds�ttning, ut�ver
de som anges i 7 kap. 6 �, eller andra liknande personliga f�rh�llanden som
inte �r av tillf�llig natur och som utg�r ett direkt hinder f�r att eleven ska
kunna n� ett visst kunskapskrav.

22 �

I fall d�r ett icke godk�nt betyg s�tts i ett avslutat �mne ska en skrift-

lig bed�mning av elevens kunskapsutveckling i �mnet ges. Av bed�mningen
f�r ocks� de st�d�tg�rder som har vidtagits framg�. Bed�mningen ska under-
tecknas av l�raren.

Om det enligt 18 � inte kan s�ttas betyg i ett avslutat �mne, f�r de st�d-

�tg�rder som har vidtagits framg� av beslutet.

Pr�vning

23 �

Den som vill ha betyg fr�n specialskolan har r�tt att genomg� pr�v-

ning f�r betyg. Denna kan avse hela utbildningen i specialskolan eller ett el-
ler flera �mnen som ing�r i utbildningen. Detta g�ller �ven den som tidigare
har f�tt betyg i ett avslutat �mne eller slutbetyg fr�n specialskolan.

Best�mmelserna om betygss�ttning i detta kapitel och i 3 kap. ska i till-

l�mpliga delar g�lla i fr�ga om pr�vningen.

Huvudmannens skyldigheter i s�rskilda fall

Ers�ttning fr�n elevens hemkommun

24 �

Hemkommunen ska betala ers�ttning till staten f�r vissa kostnader

f�r den som �r elev i specialskolan eller i f�rskoleklass eller fritidshem vid
en skolenhet inom specialskolan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om ers�ttningens storlek.

SFS 2010:800

Resor och boende

25 �

En elev i specialskolan har r�tt till de resor som kr�vs f�r utbild-

ningen. Staten ska st� f�r kostnaderna.

En elev i specialskolan som till f�ljd av skolg�ngen m�ste bo utanf�r det

egna hemmet har r�tt till tillfredsst�llande f�rh�llanden. Staten ska svara f�r
detta utan extra kostnader f�r eleven.

Skolenheter

26 �

Utbildningen i specialskolan ska anordnas av Specialpedagogiska

skolmyndigheten och bedrivas vid flera skolenheter.

13 kap. Sameskolan

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser (214 ��), och
best�mmelser om huvudmannens skyldigheter i s�rskilda fall (15

17 ��).

Allm�nna best�mmelser

Utbildningens syfte

2 �

Sameskolan ska ge en utbildning med samisk inriktning som i �vrigt

motsvarar utbildningen i �rskurserna 16 i grundskolan.

�rskurser, l�s�r och terminer

3 �

Sameskolan ska ha sex �rskurser. Utbildningen i varje �rskurs ska

bedrivas under ett l�s�r, som best�r av en h�sttermin och en v�rtermin.

�mnen

4 �

Undervisningen ska omfatta f�ljande �mnen:

samh�llskunskap,

samiska,
sl�jd,
svenska eller svenska som andraspr�k, och
teknik.
H�rut�ver ska det som �mnen finnas spr�kval och, f�r elever som ska

erbjudas modersm�lsundervisning, modersm�l.

SFS 2010:800

Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elev-

ens val ska syfta till att f�rdjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller
flera �mnen.

Undervisningstid

5 �

Den totala undervisningstiden f�r varje elev ska vara minst 4 200 tim-

mar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om f�rdelning av undervisningstiden (timplan).

6 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. undervisningstid ut�ver vad som f�ljer av 5 �, och
2. begr�nsade avvikelser fr�n 4 � och fr�n timplanen ut�ver vad som f�ljer

av 3 kap. 11 � (anpassad studieg�ng), om det finns s�rskilda sk�l.

Modersm�lsundervisning

7 �

En elev som har en v�rdnadshavare med ett annat modersm�l �n

svenska ska erbjudas modersm�lsundervisning i detta spr�k om

1. spr�ket �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet, och
2. eleven har grundl�ggande kunskaper i spr�ket.
Modersm�lsundervisning i ett nationellt minoritetsspr�k ska erbjudas

�ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

Kursplaner

8 �

F�r varje �mne ska en kursplan g�lla.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om kursplaner.

Tester och prov

9 �

Tester och prov f�r inte utg�ra villkor f�r antagning eller urval till eller

inom en skolenhet. Tester och prov f�r inte heller utg�ra villkor f�r fortsatt
utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillh�r.

Avgifter

10 �

Utbildningen ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som

beh�vs f�r en tidsenlig utbildning samt erbjudas n�ringsriktiga skolm�ltider.

Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut.

11 �

Trots 10 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obe-

tydlig kostnad f�r eleverna.

SFS 2010:800

I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga be-

Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

12 �

Minst en g�ng varje termin ska l�raren, eleven och elevens v�rd-

nadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och
sociala utveckling b�st kan st�djas. Informationen vid utvecklingssamtalet
ska grunda sig p� en utv�rdering av elevens utveckling i f�rh�llande till l�ro-
planen.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett s�dant �tg�rdsprogram

som avses i 3 kap. 9 �.

13 �

Vid utvecklingssamtalet ska l�raren i en skriftlig individuell ut-

vecklingsplan

1. ge omd�men om elevens kunskapsutveckling i f�rh�llande till kun-

skapskraven i de �mnen som eleven f�r undervisning i, och

2. sammanfatta vilka insatser som beh�vs f�r att eleven ska n� kunskaps-

kraven och i �vrigt utvecklas s� l�ngt som m�jligt inom ramen f�r l�ropla-
nen.

Den individuella utvecklingsplanen f�r �ven inneh�lla omd�men om elev-

Skriftlig information om elevens skolg�ng f�r ges �ven vid andra tillf�llen

�n vid ett utvecklingssamtal.

Intyg vid avg�ng

14 �

N�r en elev avg�r fr�n en sameskola ska intyg om avg�ngen utf�rdas.

Intyget ska inneh�lla uppgifter om
1. den �rskurs fr�n vilken eleven avg�tt,
2. tiden f�r avg�ngen,
3. de �mnen som eleven undervisats i, och
4. det antal undervisningstimmar som eleven erbjudits.
Intyget ska undertecknas av rektorn.

Huvudmannens skyldigheter i s�rskilda fall

Ers�ttning fr�n elevens hemkommun

15 �

Hemkommunen ska betala ers�ttning till staten f�r vissa kostnader f�r

den som �r elev i sameskolan eller i f�rskoleklass eller fritidshem vid en
skolenhet inom sameskolan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om ers�ttningens storlek.

SFS 2010:800

Resor och boende

16 �

En elev i sameskolan har r�tt till de resor som kr�vs f�r utbildningen.

Staten ska st� f�r kostnaderna.

En elev i sameskolan som till f�ljd av skolg�ngen m�ste bo utanf�r det

egna hemmet har r�tt till tillfredsst�llande f�rh�llanden. Staten ska svara f�r
detta utan extra kostnader f�r eleven.

Skolenheter

17 �

Utbildning i sameskolan ska anordnas av Sameskolstyrelsen och be-

drivas vid flera skolenheter.

14 kap. Fritidshemmet

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser (210 ��),
best�mmelser om fritidshem med offentlig huvudman (1114 ��), och
best�mmelser om fritidshem med enskild huvudman (1519 ��).

Allm�nna best�mmelser

Utbildningens syfte

2 �

Fritidshemmet kompletterar utbildningen i f�rskoleklassen, grund-

skolan, grunds�rskolan, specialskolan, sameskolan och s�rskilda utbild-
ningsformer som skolplikt kan fullg�ras i. Fritidshemmet ska stimulera elev-
ernas utveckling och l�rande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och
rekreation. Utbildningen ska utg� fr�n en helhetssyn p� eleven och elevens
behov.

Fritidshemmet ska fr�mja allsidiga kontakter och social gemenskap.

Erbjudande av utbildning

3 �

Varje kommun ska erbjuda utbildning i fritidshem f�r elever i kommu-

nens f�rskoleklass, grundskola och grunds�rskola. Staten ska erbjuda utbild-
ning i fritidshem f�r elever i specialskola och sameskola.

Hemkommunen ska erbjuda utbildning i fritidshem f�r elever som g�r i en

frist�ende skola i de fall huvudmannen inte erbjuder s�dan utbildning.

4 �

Utbildning i fritidshem ska erbjudas s� snart det framkommit att eleven

har behov av en s�dan plats.

Omfattning

5 �

En elev i n�gon av de skolformer som anges i 3 � ska erbjudas utbild-

ning i fritidshemmet i den omfattning som beh�vs med h�nsyn till f�r�ldrar-
nas f�rv�rvsarbete eller studier eller om eleven har ett eget behov p� grund
av familjens situation i �vrigt.

SFS 2010:800

6 �

Elever ska �ven i andra fall �n som avses i 5 � erbjudas utbildning i

fritidshem, om de av fysiska, psykiska eller andra sk�l beh�ver s�rskilt st�d i
sin utveckling i form av s�dan utbildning.

7 �

Fritidshem ska erbjudas till och med v�rterminen det �r d� eleven

fyller 13 �r. Fr�n och med h�stterminen det �r d� eleven fyller 10 �r f�r �p-
pen fritidsverksamhet erbjudas i st�llet f�r fritidshem, om eleven inte p�
grund av fysiska, psykiska eller andra sk�l �r i behov av s�dant s�rskilt st�d i
sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem.

Best�mmelser om �ppen fritidsverksamhet finns i 25 kap.

8 �

Fritidshem ska erbjudas eleverna den del av dagen d� eleverna inte g�r

i n�gon av de skolformer som anges i 3 � och under lov. Fritidshem beh�ver
inte erbjudas under kv�llar, n�tter, veckoslut eller i samband med st�rre hel-
ger.

Elevgrupperna och milj�n

9 �

Huvudmannen ska se till att elevgrupperna har en l�mplig samman-

s�ttning och storlek och att eleverna �ven i �vrigt erbjuds en god milj�.

Placering vid en skolenhet

10 �

En elev i f�rskoleklass, grundskola, grunds�rskola, specialskola eller

sameskola ska erbjudas utbildning i fritidshem vid eller s� n�ra som m�jligt
den skolenhet d�r eleven f�r utbildning.

Fritidshem med offentlig huvudman

Hemkommunens ansvar

11 �

Hemkommunen svarar f�r att en elev som ska erbjudas fritidshem en-

ligt best�mmelserna i detta kapitel och g�r i en s�dan s�rskild utbild-
ningsform som avses i 24 kap. erbjuds fritidshem. I dessa fall ska be-
st�mmelserna i 410 �� till�mpas.

Avgifter

12 �

En kommun f�r ta ut avgift f�r utbildning i fritidshem som den anord-

nar.

Avgifterna ska vara sk�liga.

Avgifter vid skolenhet med specialskola och sameskola

13 �

Avgifter som staten tar ut f�r utbildning i fritidshem vid en skolenhet

med specialskola eller sameskola ska best�mmas efter samma grunder som
kommunen d�r fritidshemmet �r bel�get till�mpar i sina fritidshem.

SFS 2010:800

Interkommunal ers�ttning

14 �

En kommun som i sitt fritidshem har en elev fr�n en annan kommun

ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning i fritidshemmet av elev-
ens hemkommun, om elevens skolg�ng i den mottagande kommunens f�r-
skoleklass, grundskola eller grunds�rskola grundar sig p� 9 kap. 13 � f�rsta
stycket, 10 kap. 24, 25 eller 26 � eller 11 kap. 24 � andra stycket 2 eller 25 �.

�ven i andra fall d� en kommun i sitt fritidshem har en elev fr�n en annan

kommun ska hemkommunen betala ers�ttning till den mottagande kommu-
nen. Om kommunerna i ett s�dant fall inte kommer �verens om annat, ska
ers�ttningen best�mmas med h�nsyn till kommunens �tagande och elevens
behov efter samma grunder som hemkommunen till�mpar vid f�rdelning av
resurser till sina egna fritidshem. Har en elev ett omfattande behov av s�r-
skilt st�d, beh�ver hemkommunen inte l�mna bidrag f�r det s�rskilda st�det,
om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kom-
munen.

Ers�ttningen enligt f�rsta eller andra stycket ska i f�rekommande fall

minskas med belopp som huvudmannen tar ut enligt 12 �.

Fritidshem med enskild huvudman

Bidrag fr�n hemkommunen

15 �

Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev vid

skolenheten.

Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 16 � och i vissa fall ett till�ggs-

belopp enligt 17 �.

16 �

Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r

1. omsorg och pedagogisk verksamhet,
2. pedagogiskt material och utrustning,
3. m�ltider,
4. administration,
5. merv�rdesskatt, och
6. lokalkostnader.
Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som kommunen till-

l�mpar vid f�rdelning av resurser till sina egna fritidshem.

17 �

Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av

s�rskilt st�d.

Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev i be-

hov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�rig-
heter uppst�r f�r kommunen.

Insyn

18 �

Den kommun d�r en frist�ende skola som anordnar fritidshem �r bel�-

gen har r�tt till insyn i verksamheten.

SFS 2010:800

Avgifter

19 �

Avgifter som en enskild huvudman f�r ett fritidshem tar ut f�r inte

vara osk�ligt h�ga.

15 kap. Allm�nna best�mmelser om gymnasieskolan

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser (220 ��),
best�mmelser om betyg (2129 ��),
best�mmelser om gymnasieskola med offentlig huvudman (3032 ��),
best�mmelser om frist�ende gymnasieskola (33 och 34 ��), och
best�mmelser om Rh-anpassad utbildning (3540 ��).

Allm�nna best�mmelser

Utbildningens syfte

2 �

Gymnasieskolan ska ge en god grund f�r yrkesverksamhet och fort-

satta studier samt f�r personlig utveckling och ett aktivt deltagande i sam-
h�llslivet.

Utbildningen ska utformas s� att den fr�mjar social gemenskap och ut-

vecklar elevernas f�rm�ga att sj�lvst�ndigt och tillsammans med andra till-
�gna sig, f�rdjupa och till�mpa kunskaper.

Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak bygga p� de kunskaper

eleverna f�tt i grundskolan eller i motsvarande utbildning.

3 �

Utbildningen i gymnasieskolan ska utg�ra en bas f�r den nationella och

regionala kompetensf�rs�rjningen till arbetslivet och en bas f�r rekrytering
till h�gskolesektorn.

Samverkan

4 �

Huvudmannen f�r gymnasieskolan ska samverka med samh�llet i �v-

rigt.

M�lgrupp

5 �

Gymnasieskolan ska vara �ppen endast f�r ungdomar som avslutat sin

grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som p�b�rjar sin
gymnasieutbildning under tiden till och med det f�rsta kalenderhalv�ret det
�r de fyller 20 �r eller, i fall som avses i 36 �, 21 �r.

I 17 kap. 16 � andra stycket finns best�mmelser om utbildning i gymna-

sieskolan f�r vissa elever fr�n grunds�rskolan.

Best�mmelserna om gymnasieskolan g�ller bara f�r ungdomar som �r bo-

satta i landet. I 29 kap. 25 �� finns ytterligare f�reskrifter om bos�ttning
och r�tten till utbildning.

SFS 2010:800

6 �

Ungdomar som har g�tt igenom en utbildning p� ett nationellt program

eller likv�rdig utbildning eller har avlagt International Baccalaureate (IB) �r
inte l�ngre beh�riga f�r gymnasieskolan.

De olika utbildningarna

7 �

Utbildningen i gymnasieskolan best�r av nationella program som �r yr-

kesprogram eller h�gskolef�rberedande program.

I gymnasieskolan finns ocks� utbildning i form av introduktionsprogram.
N�rmare best�mmelser om de nationella programmen finns i 16 kap. och

om introduktionsprogrammen i 17 kap.

8 �

Varje kommun ska informera om de nationella programmen och om

m�jligheterna att f� utbildning p� introduktionsprogram.

Utbildning anpassad f�r elever med vissa funktionsneds�ttningar

9 �

F�r ungdomar med ett sv�rt r�relsehinder f�r de kommuner som reger-

ingen beslutar anordna speciellt anpassad utbildning (gymnasieskola med
Rh-anpassad utbildning) i sin gymnasieskola. F�r dessa utbildningar g�ller
s�rskilda best�mmelser i 3540 ��. Regeringen f�r meddela ytterligare f�re-
skrifter om s�dan utbildning.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om utbildning i gymnasieskolan f�r

elever som �r d�va, h�rselskadade eller d�vblinda eller har en spr�kst�rning.

F�reskrifter enligt f�rsta och andra styckena f�r inneb�ra undantag fr�n

vad som annars g�ller f�r utbildning i gymnasieskolan.

L�s�r och terminer

10 �

Utbildningen ska bedrivas under l�s�r, som omfattar en h�sttermin

och en v�rtermin.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om l�s�rets l�ngd och om n�r l�s�ret

ska b�rja och sluta.

Utbildningens f�rl�ggning

11 � Utbildningen i gymnasieskolan ska, med undantag f�r gymnasial l�r-
lingsutbildning som avses i 16 kap. 11 �, i huvudsak vara skolf�rlagd. �ven
introduktionsprogrammen programinriktat individuellt val, yrkes-
introduktion och individuellt alternativ f�r utformas s� att de inte �r i huvud-
sak skolf�rlagda.

Antagning

12 �

Huvudmannen ansvarar f�r antagningen till de olika utbildningar som

anordnas av huvudmannen.

I 38 � finns s�rskilda best�mmelser om antagning till Rh-anpassad ut-

bildning.

13 �

Regeringen meddelar f�reskrifter om urval bland mottagna s�kande.

SFS 2010:800

14 �

Antagningsorganisationen f�r vara gemensam f�r gymnasieskolan

och kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv�.

Antagningsorganisationen f�r vara gemensam f�r gymnasieskola an-

ordnad av kommuner, landsting och enskilda huvudm�n.

Information till hemkommunen

15 �

N�r en elev b�rjar eller slutar vid en gymnasieskola med annan hu-

vudman �n hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till
hemkommunen.

Elevers n�rvaro och information om fr�nvaro

16 �

En elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas

f�r att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt sk�l att utebli.

Om en elev i gymnasieskolan utan giltigt sk�l uteblir fr�n den verksamhet

som anordnas f�r att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elev-
ens v�rdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit fr�nva-
rande. Om det finns s�rskilda sk�l beh�ver elevens v�rdnadshavare inte in-
formeras samma dag.

Avgifter

17 �

Utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som

beh�vs f�r en tidsenlig utbildning. Huvudmannen f�r dock besluta att elev-
erna ska h�lla sig med enstaka egna hj�lpmedel.

Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut.

18 �

Trots 17 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en

obetydlig kostnad f�r eleverna.

I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga be-

st�mmelser i denna lag, i enstaka fall under ett l�s�r f�rekomma kostnader
som ers�tts av eleven eller dennes v�rdnadshavare p� frivillig v�g. S�dana
aktiviteter ska vara �ppna f�r alla elever. Ers�ttningen f�r inte �verstiga hu-
vudmannens sj�lvkostnad f�r att eleven deltar i aktiviteten.

Modersm�lsundervisning

19 �

En elev som har en v�rdnadshavare med ett annat modersm�l �n

svenska ska erbjudas modersm�lsundervisning i detta spr�k om

1. spr�ket �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet, och
2. eleven har goda kunskaper i spr�ket.
Modersm�lsundervisning i ett nationellt minoritetsspr�k ska erbjudas

�ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

SFS 2010:800

Utvecklingssamtal

20 �

Minst en g�ng varje termin ska rektorn se till att eleven ges en samlad

information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utveck-
lingssamtal).

En elevs v�rdnadshavare ska f� s�dan information som avses i f�rsta

stycket.

Betyg

Till�mpliga best�mmelser

21 �

Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap.

1321 ��.

Betygss�ttning

22 �

Betyg ska s�ttas p� varje avslutad kurs och efter genomf�rt gymnasie-

arbete samt vid utbildning p� introduktionsprogram �ven i grundskolans
�mnen.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om hur betygss�ttningen ska g� till.

F�reskrifterna f�r inneb�ra undantag fr�n best�mmelsen i 3 kap. 15 � om
vem som beslutar om betyg.

23 �

Betyg f�r godk�nda resultat betecknas med A, B, C, D eller E. H�gsta

betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E.

Betyg f�r icke godk�nt resultat betecknas med F.

24 �

Som betyg p� en kurs ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D, E eller

F anv�ndas. Betyg ska best�mmas med hj�lp av de kunskapskrav som har
f�reskrivits f�r en kurs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om kunskapskrav.

25 � Som betyg p� gymnasiearbetet ska n�gon av beteckningarna E eller F
anv�ndas. Om en elev har n�tt m�len f�r gymnasiearbetet i examensm�len
ska betyget E anv�ndas. I annat fall ska betyget F anv�ndas.

26 �

Om det finns s�rskilda sk�l f�r det vid betygss�ttningen bortses fr�n

enstaka delar av kunskapskraven. Med s�rskilda sk�l avses funktions-
neds�ttning eller andra liknande personliga f�rh�llanden som inte �r av till-
f�llig natur och som utg�r ett direkt hinder f�r att eleven ska kunna n� ett
visst kunskapskrav. De kunskapskrav som r�r s�kerhet och de som h�nvisar
till lagar, f�rordningar eller myndigheters f�reskrifter ska dock alltid uppfyl-
las.

27 �

Om det saknas underlag f�r bed�mning av en elevs kunskaper p�

grund av elevens fr�nvaro, ska betyg inte s�ttas.

SFS 2010:800

Pr�vning

28 �

Den som vill ha betyg fr�n gymnasieskolan har r�tt att genomg� pr�v-

ning.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om pr�vning. S�dana f�reskrifter f�r

inneb�ra inskr�nkning av r�tten till pr�vning.

29 �

Regeringen meddelar f�reskrifter om m�jlighet f�r rektor att i vissa

fall ge betyg utan pr�vning till en elev som inte f�ljt undervisningen.

Gymnasieskola med offentlig huvudman

Kommunens ansvar

30 �

Varje kommun ansvarar f�r att ungdomarna i kommunen erbjuds

gymnasieutbildning av god kvalitet.

Kommunen kan erbjuda utbildning som den sj�lv anordnar eller ut-

bildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting enligt sam-
verkansavtal med kommunen eller landstinget. Kommuner som har ing�tt ett
samverkansavtal bildar ett samverkansomr�de f�r utbildningen.

Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser p� dessa ska s� l�ngt

det �r m�jligt anpassas med h�nsyn till ungdomarnas �nskem�l.

Utbildning anordnad av landsting

31 �

Ett landsting f�r anordna utbildningar p� s�dana nationella program

som avser naturbruk och omv�rdnad.

Efter �verenskommelse med en kommun f�r landstinget anordna utbild-

ning �ven p� andra nationella program.

Av 17 kap. 17 och 18 �� f�ljer vilken utbildning p� introduktionsprogram

som f�r anordnas av ett landsting.

St�d till inackordering

32 �

Hemkommunen ska l�mna ekonomiskt st�d till elever i en gymnasie-

skola med offentlig huvudman som beh�ver inackordering p� grund av skol-
g�ngen. Denna skyldighet g�ller dock inte

1. elever som har tagits emot i andra hand till ett nationellt program enligt

16 kap. 47 �,

2. elever p� Rh-anpassad utbildning, eller
3. utlandssvenska elever som f�r studiehj�lp i form av inackorderings-

till�gg enligt studiest�dslagen (1999:1395).

Skyldigheten g�ller till och med f�rsta kalenderhalv�ret det �r eleven fyl-

ler 20 �r.

St�det ska avse boende, f�rdyrat uppeh�lle och resor till och fr�n hemmet.

Det ska ges kontant eller p� annat s�tt som ska framg� av beslutet om st�d.
Om st�det ges kontant, ska det l�mnas med l�gst 1/30 av prisbasbeloppet en-
ligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring f�r varje hel kalenderm�nad som
eleven bor inackorderad. Beloppet f�r avrundas till n�rmast l�gre hela tiotal
kronor.

SFS 2010:800

Frist�ende gymnasieskola

Mottagande

33 �

Varje huvudman f�r en frist�ende gymnasieskola ska ta emot alla

ungdomar som har r�tt till den s�kta utbildningen i gymnasieskolan.

N�r det g�ller utbildningar som inte utformas f�r en grupp elever och yr-

kesintroduktion som utformas f�r en grupp elever finns s�rskilda regler om
n�r huvudmannen f�r en frist�ende skola �r skyldig att ta emot ungdomar
som uppfyller beh�righetskraven f�r utbildningen i 17 kap. 29 �. I �vrigt �r
en huvudman f�r en frist�ende skola inte skyldig att ta emot ungdomar till
s�dan utbildning.

Huvudmannen beh�ver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning �t en elev,

om hemkommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r eleven enligt
16 kap. 54 � andra stycket eller 17 kap. 34 � andra stycket.

Insyn

34 �

Den kommun d�r den frist�ende skolan �r bel�gen har r�tt till insyn i

verksamheten.

Rh-anpassad utbildning

M�lgrupp

35 �

I detta kapitel avses med ett sv�rt r�relsehinder ett r�relsehinder som

ensamt eller i kombination med en annan funktionsneds�ttning medf�r att en
ungdom

1. f�r att kunna f�lja ett program i gymnasieskolan beh�ver tillg�ng till en

skola med Rh-anpassad utbildning, och

2. har behov av habilitering och i vissa fall av boende i elevhem och om-

v�rdnad i boendet.

R�tt till utbildning

36 �

Ungdomar som har ett sv�rt r�relsehinder har r�tt att f� utbildning vid

en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning om de

1. har slutf�rt sista �rskursen i grundskolan eller motsvarande,
2. kan p�b�rja utbildningen senast under det f�rsta kalenderhalv�ret det �r

de fyller 21 �r, och

3. uppfyller de �vriga beh�righetsvillkor som f�ljer av 16 kap. 2934 ��,

n�r det g�ller nationella program.

F�rsta stycket 1 g�ller inte utbildning i form av ett introduktionsprogram.

F�r att ha r�tt till s�dan utbildning kr�vs att grundskoleutbildning eller mot-
svarande har avslutats.

Riksrekrytering

37 �

En gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning ska ta emot s�kande

fr�n hela landet till den speciellt anpassade utbildningen.

SFS 2010:800

Beslut om antagning och r�tt till utbildning

38 �

Fr�gor om antagning till Rh-anpassad utbildning vid vissa gymnasie-

skolor och andra fr�gor om r�tt till s�dan utbildning pr�vas av en s�rskild
n�mnd.

Avgifter

39 �

Avgifter f�r inte tas ut f�r insatser f�r omv�rdnad i boendet eller habi-

litering som tillhandah�lls av staten, en kommun eller ett landsting i anslut-
ning till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om avgifter f�r kost och logi.

Interkommunal ers�ttning

40 �

Hemkommunen ska betala ers�ttning f�r kostnader f�r boende och

omv�rdnad i boendet f�r elever p� Rh-anpassad utbildning. Hemlandstinget
eller, i f�rekommande fall hemkommunen, ska betala ers�ttning f�r kostna-
der f�r habilitering. Ers�ttningarna ska betalas till den huvudman som enligt
avtal med staten svarar f�r verksamheten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om ers�ttningar enligt f�rsta stycket.

16 kap. Utbildning p� nationella program i gymnasieskolan

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

utbildningarnas utformning och inneh�ll (225 ��),
gymnasieexamen (2628 ��),
beh�righet, ans�kan, mottagande och fullf�ljande av utbildningen (29

41 ��),

utbildning p� nationella program vid en gymnasieskola med offentlig

huvudman (4251 ��), och

utbildning p� nationella program vid en frist�ende gymnasieskola (52

55 ��).

Utbildningarnas utformning och inneh�ll

Yrkesprogram och h�gskolef�rberedande program

2 �

Av 15 kap. 7 � framg�r att de nationella programmen �r yrkesprogram

eller h�gskolef�rberedande program.

3 �

Yrkesprogrammen ska utg�ra grund f�r yrkesverksamhet och fortsatt

yrkesutbildning.

Alla elever p� yrkesprogram ska inom ramen f�r sin gymnasieutbildning

ges m�jlighet att uppn� grundl�ggande beh�righet till h�gskoleutbildning
som p�b�rjas p� grundniv�.

SFS 2010:800

4 �

De h�gskolef�rberedande programmen ska utg�ra grund f�r fortsatt ut-

bildning p� h�gskoleniv�.

De nationella programmen

5 �

Vilka de nationella programmen �r framg�r av bilaga 2.

Examensm�l

6 �

F�r varje nationellt program ska det finnas examensm�l som inneh�ller

m�l f�r programmet.

Nationella inriktningar och s�rskilda varianter

7 �

Inom de nationella programmen f�r det finnas inriktningar och s�rskil-

da varianter, som b�rjar det f�rsta, andra eller tredje l�s�ret.

8 �

Inriktningarna �r nationella.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om vilka nationella inriktningar som

ska finnas.

9 �

Fr�gan om en s�rskild variant ska godk�nnas ska pr�vas av Statens

skolverk.

10 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela ytterligare f�reskrifter om nationella inriktningar och s�rskilda varian-
ter.

Gymnasial l�rlingsutbildning

11 �

Inom yrkesprogrammen f�r det finnas gymnasial l�rlingsutbildning,

som b�rjar det f�rsta, andra eller tredje l�s�ret.

Gymnasial l�rlingsutbildning ska i huvudsak vara f�rlagd till en eller flera

arbetsplatser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

ytterligare f�reskrifter om gymnasial l�rlingsutbildning.

Erbjudande av viss utbildning

12 �

N�r en huvudman erbjuder utbildning p� ett nationellt program f�r

huvudmannen ocks� l�ta erbjudandet omfatta att eleven senare ska antas till
en nationell inriktning, en s�rskild variant eller gymnasial l�rlingsutbildning
inom programmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om att ett s�dant erbjudande ska ges inom vissa program.

Avvikelser fr�n ett nationellt programs inneh�ll

13 �

Statens skolverk f�r besluta om avvikelser fr�n struktur, inneh�ll och

examensm�l f�r utbildningar p� nationella program.

SFS 2010:800

Beslut enligt f�rsta stycket som avser en utbildning som anordnas av en

offentlig huvudman fattas i samband med beslut om riksrekrytering enligt
45 �.

Beslut enligt f�rsta stycket som avser en utbildning som anordnas av en

enskild huvudman fattas efter en pr�vning som motsvarar pr�vningen av
riksrekryterande utbildningar enligt 45 �.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om villkor f�r beslut enligt tredje

stycket.

14 �

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r huvudmannen besluta att en elevs ut-

bildning p� ett nationellt program till sitt inneh�ll f�r avvika fr�n vad som
annars g�ller f�r programmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om s�dana avvikelser som avses i f�rsta stycket.

Utbildningens l�ngd

15 �

De nationella programmen �r avsedda att genomg�s p� tre l�s�r.

Huvudmannen f�r besluta att utbildningen f�r f�rdelas p� l�ngre tid �n tre

l�s�r.

Om huvudmannen har f�tt tillst�nd till det av Statens skolverk, f�r denne

besluta att en utbildning f�r f�rdelas p� kortare tid �n tre l�s�r.

Utbildningens f�rl�ggning och arbetsplatsf�rlagt l�rande

16 �

Av 15 kap. 11 � framg�r att utbildningen p� nationella program i hu-

vudsak ska vara skolf�rlagd om inte annat f�ljer av best�mmelserna om
gymnasial l�rlingsutbildning i 11 �.

Ett yrkesprogram ska inneh�lla arbetsplatsf�rlagt l�rande.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsf�rlagda l�randet f�r att
ett yrkesprogram ska f� anordnas samt om undantag fr�n 15 kap. 11 �.

Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid

17 �

Utbildningen p� nationella program ska bedrivas som heltidsstudier.

18 �

Elever p� yrkesprogrammen har r�tt till minst 2 430 undervisnings-

timmar om 60 minuter och elever p� h�gskolef�rberedande program har r�tt
till minst 2 180 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad under-
visningstid).

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om avvikelser fr�n den garanterade undervisningstiden.

19 �

Omfattningen av studierna p� nationella program anges i gymnasie-

po�ng.

20 �

Utbildningens omfattning framg�r av en po�ngplan i bilaga 3.

SFS 2010:800

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

ytterligare f�reskrifter om po�ngplanen.

�mnen, gymnasiearbete och kurser

21 �

F�r varje �mne ska det finnas en �mnesplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om �mnesplaner.

22 �

I utbildningen ska det ing� ett gymnasiearbete.

23 �

Utbildningen inom varje �mne ges i form av en eller flera kurser.

F�r varje kurs ska det anges hur m�nga gymnasiepo�ng som kursen om-

fattar.

24 �

Har en elev efter avslutad kurs eller genomf�rt gymnasiearbete f�tt

l�gst betyget E, �r huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbild-
ning av samma slag, om inte annat f�ljer av f�reskrifter meddelade med st�d
av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om vad som kr�vs f�r att f� p�b�rja en kurs och att f� g� om en
kurs.

Individuell studieplan

25 �

F�r varje elev ska det uppr�ttas en individuell studieplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om den individuella studieplanen.

Gymnasieexamen

26 �

Utbildningen p� yrkesprogram syftar till en yrkesexamen och ut-

bildningen p� h�gskolef�rberedande program syftar till en h�gskole-
f�rberedande examen. B�da dessa examina kallas gymnasieexamen.

F�r elever som har betyg fr�n en utbildning som omfattar minst

2 500 gymnasiepo�ng p� ett nationellt program ska gymnasieexamen utf�r-
das, om villkoren i 27 eller 28 � �r uppfyllda.

Yrkesexamen

27 �

Yrkesexamen ska utf�rdas om en elev som avses i 26 � har godk�nda

betyg p� en utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepo�ng och som
innefattar

1. en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspr�k, engelska

och matematik om sammanlagt 100 gymnasiepo�ng i varje �mne, och

2. gymnasiearbetet.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om vilka kurser i de �mnen som anges i f�rsta stycket 1 som ska
vara godk�nda och om andra kurser som ska ing� i de godk�nda betygen f�r
respektive yrkesprogram.

SFS 2010:800

H�gskolef�rberedande examen

28 �

H�gskolef�rberedande examen ska utf�rdas om en elev som avses i 26 �

har godk�nda betyg p� utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepo�ng och
som innefattar en eller flera kurser i

1. svenska eller svenska som andraspr�k om sammanlagt 300 gymnasie-

po�ng,

2. engelska om sammanlagt 200 gymnasiepo�ng, och
3. matematik om sammanlagt 100 gymnasiepo�ng.
Gymnasiearbetet ska ing� i de godk�nda betygen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om vilka kurser i de �mnen som anges i f�rsta stycket som ska vara
godk�nda.

Beh�righet, ans�kan, mottagande och fullf�ljande av utbildningen

Beh�righet

29 �

F�r de nationella programmen g�ller, ut�ver vad som f�reskrivs i

15 kap. 5 �, de ytterligare beh�righetskrav i fr�ga om godk�nda betyg fr�n
grundskolan eller motsvarande utbildning som f�ljer av 3034 ��.

30 �

F�r beh�righet till ett yrkesprogram kr�vs godk�nda betyg i svenska,

engelska och matematik och i minst fem andra �mnen.

31 �

F�r beh�righet till ett h�gskolef�rberedande program kr�vs godk�nda

betyg i svenska, engelska, matematik och i minst nio andra �mnen.

32 �

En s�kande till ett nationellt program som saknar godk�nt betyg i

engelska men uppfyller �vriga beh�righetskrav ska �nd� anses beh�rig om
den s�kande

1. p� grund av speciella personliga f�rh�llanden inte har haft m�jlighet att

delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundsko-
lan eller motsvarande utbildning, och

2. bed�ms ha f�ruts�ttningar att klara studierna p� det s�kta programmet.

33 �

En s�kande som p� annat s�tt �n genom grundskolestudier har f�rv�r-

vat likv�rdiga kunskaper i ett �mne ska vid till�mpningen av be-
h�righetsreglerna anses ha godk�nt betyg i �mnet. Vidare ska godk�nt betyg
i svenska som andraspr�k likst�llas med godk�nt betyg i svenska vid till�mp-
ningen av beh�righetsreglerna.

34 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om att s�rskilda f�rkunskapskrav ska g�lla f�r vissa utbildningar.

Ans�kan

35 �

En ans�kan till ett nationellt program eller till en s�dan nationell in-

riktning, s�rskild variant eller gymnasial l�rlingsutbildning som b�rjar f�rsta
l�s�ret ska ges in till den s�kandes hemkommun. Avser ans�kan mer �n en

SFS 2010:800

utbildning ska den s�kande ange i vilken ordning han eller hon �nskar
komma i fr�ga.

Om ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman,

ska ans�kan omedelbart s�ndas vidare till denne.

Beslut om beh�righet och mottagande

36 �

Huvudmannen f�r den s�kta utbildningen pr�var om en s�kande �r

beh�rig och om den s�kande ska tas emot.

R�tten att fullf�lja utbildningen

37 �

En elev som har p�b�rjat en utbildning p� ett nationellt program, en

nationell inriktning eller en s�rskild variant har r�tt att hos huvudmannen el-
ler, om huvudmannen �r offentlig, inom samverkansomr�det fullf�lja sin ut-
bildning p� det p�b�rjade programmet eller den aktuella inriktningen eller
varianten.

F�rsta stycket g�ller �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund f�r motta-

gandet �ndras under studietiden.

38 �

Vad som s�gs i 37 � g�ller p� motsvarande s�tt den elev som har p�-

b�rjat gymnasial l�rlingsutbildning.

Om l�mplig arbetsplatsf�rlagd utbildning inte l�ngre kan anordnas, ska

eleven i st�llet erbjudas att fullf�lja sin utbildning genom skolf�rlagd utbild-
ning p� det aktuella programmet. Om inte heller detta �r m�jligt, ska erbju-
dandet avse att fullf�lja utbildningen p� ett annat yrkesprogram.

39 �

Om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program omfattade

att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en s�rskild variant el-
ler gymnasial l�rlingsutbildning enligt 12 �, har den elev som p�b�rjat pro-
grammet r�tt att fullf�lja utbildningen p� den nationella inriktningen, den
s�rskilda varianten respektive som gymnasial l�rlingsutbildning enligt
37 och 38 ��.

40 �

R�tten att fullf�lja utbildningen enligt 3739 �� g�ller ocks� efter ett

studieuppeh�ll p� h�gst ett l�s�r f�r studier utomlands.

N�gon r�tt att fullf�lja utbildningen enligt f�rsta stycket finns dock inte,

om det erbjudande som avses i 12 � n�r det l�mnades f�renades med ett ut-
tryckligt f�rbeh�ll att det inte g�ller vid studieuppeh�ll.

41 �

I 49 � finns ytterligare best�mmelser om r�tten f�r en elev i en skola

med offentlig huvudman att fullf�lja sin utbildning n�r eleven flyttar till en
annan kommun.

SFS 2010:800

Utbildning p� nationella program vid en gymnasieskola med offentlig
huvudman

Skyldighet att erbjuda utbildning

42 �

Hemkommunen ansvarar f�r att alla beh�riga ungdomar i kommunen

erbjuds utbildning p� nationella program.

Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och na-

tionella inriktningar.

Mottagande i f�rsta hand

43 �

Av de beh�riga s�kande till ett nationellt program eller till en s�dan

nationell inriktning, s�rskild variant eller gymnasial l�rlingsutbildning som
b�rjar f�rsta l�s�ret ska huvudmannen i f�rsta hand ta emot dem som �r
hemmah�rande i kommunen eller inom samverkansomr�det f�r utbild-
ningen.

44 �

Ut�ver vad som f�ljer av 43 � ska de som �r beh�riga s�kande tas

emot i f�rsta hand om de s�kt till

1. s�dan utbildning som avses i 43 � och med h�nsyn till sina personliga

f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i den gymnasieskola dit de har s�kt,

2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning som b�rjar det

f�rsta l�s�ret och �r hemmah�rande i en kommun som inte erbjuder den s�k-
ta utbildningen,

3. gymnasial l�rlingsutbildning som b�rjar det f�rsta l�s�ret och �r hem-

mah�rande i en kommun som inte erbjuder n�gon utbildning p� det aktuella
programmet,

4. ett nationellt program och �beropat att huvudmannen inom det s�kta

programmet anordnar en nationell inriktning som b�rjar senare �n f�rsta l�s-
�ret och som hemkommunen inte erbjuder,

5. ett yrkesprogram som saknar nationella inriktningar och �beropat att

huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolf�rlagt och som hem-
kommunen inte erbjuder, eller

6. en utbildning som det har fattats beslut om riksrekrytering f�r enligt

45 �.

Riksrekryterande utbildning

45 �

Statens skolverk f�r f�r nationella program besluta att det till en viss

utbildning i f�rsta hand ska tas emot s�kande fr�n hela landet (riks-
rekrytering).

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om villkor f�r att en viss utbildning

ska kunna bli riksrekryterande.

46 �

Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska g�lla

och hur m�nga platser utbildningen f�r omfatta.

SFS 2010:800

Mottagande i andra hand

47 �

Andra beh�riga s�kande �n de som ska tas emot i f�rsta hand enligt

43 och 44 �� f�r tas emot i andra hand till platser som �terst�r sedan alla de
som ska tas emot i f�rsta hand har antagits till utbildningen.

Yttrande fr�n hemkommunen

48 �

Innan en kommun eller ett landsting tar emot en s�kande som inte �r

hemmah�rande i kommunen eller samverkansomr�det f�r utbildningen ska
yttrande inh�mtas fr�n den s�kandes hemkommun. Yttrande beh�ver dock
inte inh�mtas, om det med h�nsyn till tidigare avgivet yttrande eller av andra
sk�l �r on�digt.

R�tt att fullf�lja utbildningen f�r en elev som flyttar

49 �

En elev som har p�b�rjat ett nationellt program eller en nationell in-

riktning och som d�refter flyttar fr�n kommunen eller samverkansomr�det
f�r utbildningen, har r�tt att fullf�lja utbildningen p� det p�b�rjade program-
met eller den p�b�rjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder
s�dan utbildning.

Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har

eleven r�tt att efter eget val fullf�lja sin utbildning i en annan kommun eller
ett landsting som anordnar utbildningen.

Interkommunal ers�ttning

50 �

En kommun som p� ett nationellt program har antagit en elev som

inte �r hemmah�rande i kommunen eller i samverkansomr�det f�r ut-
bildningen ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning av dennes
hemkommun (interkommunal ers�ttning).

F�rsta stycket g�ller �ven ett landsting som p� ett nationellt program har

antagit en elev som inte �r hemmah�rande i samverkansomr�det f�r utbild-
ningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om interkommunal ers�ttning.

51 �

Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun

kommer �verens om annat, och annat inte heller f�ljer av andra och tredje
styckena, ska den interkommunala ers�ttningen motsvara anordnarens sj�lv-
kostnad.

N�r eleven har tagits emot i andra hand enligt 47 �, ska ers�ttningen h�gst

uppg� till den kostnad som hemkommunen sj�lv har f�r motsvarande utbild-
ning. �r anordnarens kostnad l�gre, ska hemkommunen i st�llet ers�tta den
l�gre kostnaden.

N�r det �r fr�ga om riksrekryterande utbildning eller s�rskilda varianter

inom de nationella programmen, ska hemkommunen betala det belopp som
har beslutats i varje s�rskilt fall av Statens skolverk.

SFS 2010:800

Utbildning p� nationella program vid en frist�ende gymnasieskola

Bidrag fr�n hemkommunen

52 �

Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev p�

ett nationellt program vid skolenheten som hemkommunen, enligt 42 �, var
skyldig att erbjuda utbildning p� nationella program vid den tidpunkt n�r ut-
bildningen p�b�rjades.

Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 53 � och i vissa fall ett till�ggs-

belopp enligt 54 �.

53 �

Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r

1. undervisning,
2. l�rverktyg,
3. elevh�lsa,
4. m�ltider,
5. administration,
6. merv�rdesskatt, och
7. lokalkostnader.

54 �

Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av

s�rskilt st�d eller ska erbjudas modersm�lsundervisning.

Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev i be-

hov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�rig-
heter uppst�r f�r kommunen.

55 �

F�r utbildning p� s�dana nationella program och nationella inrikt-

ningar som hemkommunen erbjuder, ska grundbeloppet best�mmas efter
samma grunder som kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till det
programmet eller den inriktningen.

F�r utbildning p� s�rskilda varianter och f�r s�dan utbildning som avses i

13 � tredje stycket ska hemkommunen betala det grundbelopp som har
beslutats i varje s�rskilt fall av Statens skolverk.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om det grundbelopp som hemkommunen ska betala, om eleven, i
andra fall �n som avses i andra stycket, har antagits till en utbildning som
kommunen inte erbjuder.

17 kap. Utbildning p� introduktionsprogram i gymnasieskolan

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser (215 ��),
best�mmelser om utbildning p� introduktionsprogram vid en gymnasie-

skola med offentlig huvudman (1627 ��), och

best�mmelser om utbildning p� introduktionsprogram vid en frist�ende

gymnasieskola (2836 ��).

SFS 2010:800

Allm�nna best�mmelser

De olika introduktionsprogrammen

2 �

Introduktionsprogrammen �r

preparandutbildning,
programinriktat individuellt val,
yrkesintroduktion,
individuellt alternativ, och
spr�kintroduktion.

Utbildningens syfte

3 �

Ut�ver vad som g�ller f�r all gymnasieutbildning enligt 15 kap. 2 � �r

syftet med

preparandutbildning att elever som fullf�ljt �rskurs 9 i grundskolan

utan att ha uppn�tt beh�righet till ett visst nationellt program ska uppn� s�-
dan beh�righet,

programinriktat individuellt val att elever ska f� en utbildning som �r

inriktad mot ett nationellt yrkesprogram och att de s� snart som m�jligt ska
kunna antas till det programmet,

yrkesintroduktion att elever ska f� en yrkesinriktad utbildning som un-

derl�ttar f�r dem att etablera sig p� arbetsmarknaden eller som leder till stu-
dier p� ett yrkesprogram,

individuellt alternativ att elever ska g� vidare till yrkesintroduktion, an-

nan fortsatt utbildning eller till arbetsmarknaden, och

spr�kintroduktion att ge invandrarungdomar som nyligen anl�nt till

Sverige en utbildning med tyngdpunkt i det svenska spr�ket, vilken m�jlig-
g�r f�r dem att g� vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning.

Utbildningens utformning

4 �

Programinriktat individuellt val ska utformas f�r en grupp elever.

Yrkesintroduktion f�r utformas f�r en grupp elever eller f�r en enskild

elev.

�vriga introduktionsprogram ska utformas f�r en enskild elev.

Utbildningens omfattning

5 �

Preparandutbildning ska p�g� h�gst ett �r.

Om huvudmannen f�r utbildningen finner att det finns synnerliga sk�l, f�r

preparandutbildningen f�rl�ngas till tv� �r.

6 �

Utbildningen p� introduktionsprogram ska bedrivas i en omfattning

som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfattning f�r dock minskas,
om en elev beg�r det och huvudmannen finner att det �r f�renligt med syftet
med elevens utbildning.

SFS 2010:800

Plan f�r utbildningen och individuell studieplan

7 �

Utbildningen p� ett introduktionsprogram ska f�lja en plan f�r utbild-

ningen som beslutas av huvudmannen.

F�r varje elev ska det uppr�ttas en individuell studieplan.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om den individuella studieplanen.

Beh�righet

8 �

Ut�ver de gemensamma beh�righetsvillkoren f�r gymnasieskolan i

15 kap. 5 och 6 �� g�ller 912 �� f�r de olika introduktionsprogrammen.

9 �

Preparandutbildning st�r �ppen f�r ungdomar som saknar de godk�nda

betyg som kr�vs f�r beh�righet till alla nationella program enligt 16 kap.
30 och 31 �.

10 �

Programinriktat individuellt val st�r �ppet f�r ungdomar som inte har

alla de godk�nda betyg som kr�vs f�r beh�righet till ett yrkesprogram enligt
16 kap. 30 �, men fr�n grundskolan har godk�nda betyg i svenska eller
svenska som andraspr�k och

i engelska eller matematik samt i minst fyra andra �mnen, eller
i engelska och matematik samt i minst tre andra �mnen.

11 �

Yrkesintroduktion och individuellt alternativ st�r �ppna f�r ungdomar

som inte har de godk�nda betyg som kr�vs f�r beh�righet till ett yrkespro-
gram enligt 16 kap. 30 �. De st�r dock inte �ppna f�r ungdomar som ska er-
bjudas spr�kintroduktion.

Om huvudmannen f�r utbildningen finner att det finns synnerliga sk�l, f�r

ungdomar som uppfyller beh�righetskraven f�r ett yrkesprogram tas emot
till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ.

12 �

Spr�kintroduktion st�r �ppen f�r ungdomar som nyligen har anl�nt

till Sverige och som inte har de godk�nda betyg som kr�vs f�r beh�righet till
ett yrkesprogram enligt 16 kap. 30 � och som beh�ver en utbildning med
tyngdpunkt i det svenska spr�ket f�r att g� vidare i gymnasieskolan eller till
annan utbildning.

Ans�kan

13 �

En ans�kan till programinriktat individuellt val eller till yrkesintro-

duktion som har utformats f�r en grupp elever ska ges in till den s�kandes
hemkommun.

Om ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman,

ska ans�kan omedelbart s�ndas vidare till denne.

SFS 2010:800

Beslut om beh�righet och mottagande

14 �

Den huvudman som anordnar utbildningen pr�var om en s�kande till

programinriktat individuellt val eller till yrkesintroduktion som har utfor-
mats f�r en grupp elever �r beh�rig och om den s�kande ska tas emot.

R�tten att fullf�lja utbildningen

15 �

En elev som har p�b�rjat ett introduktionsprogram har r�tt att fullf�lja

utbildningen hos huvudmannen enligt den plan f�r utbildningen, enligt 7 �
f�rsta stycket, som g�llde n�r utbildningen inleddes.

Om eleven har medgett att planen �ndras, har eleven r�tt att fullf�lja ut-

bildningen enligt den �ndrade planen.

R�tten att fullf�lja utbildningen g�ller �ven efter ett studieuppeh�ll p�

h�gst ett �r f�r studier utomlands.

Utbildning p� introduktionsprogram vid en gymnasieskola med
offentlig huvudman

Skyldighet att erbjuda utbildning

16 � Hemkommunen ansvarar f�r att alla beh�riga ungdomar i hem-
kommunen erbjuds preparandutbildning, yrkesintroduktion, individuellt al-
ternativ och spr�kintroduktion.

Ut�ver vad som f�ljer av f�rsta stycket ansvarar hemkommunen f�r att

elever fr�n grunds�rskolan erbjuds yrkesintroduktion och individuellt alter-
nativ, om de �nskar s�dan utbildning och kommunen bed�mer att de har f�r-
uts�ttningar att klara utbildningen.

Anordnande av programinriktat individuellt val

17 �

En kommun eller ett landsting som anordnar ett yrkesprogram f�r an-

ordna programinriktat individuellt val som �r inriktat mot yrkesprogrammet.

Utbildning anordnad av landsting

18 �

Ett landsting f�r, ut�ver vad som f�ljer av 17 �, efter �verens-

kommelse med en kommun anordna yrkesintroduktion och individuellt al-
ternativ.

Mottagande till utbildningar som utformats f�r en grupp elever

19 �

En kommun eller ett landsting som anordnar programinriktat indivi-

duellt val eller yrkesintroduktion som har utformats f�r en grupp elever ska
ta emot alla de beh�riga s�kande till utbildningen som h�r hemma i kommu-
nen eller samverkansomr�det f�r utbildningen.

Om det finns platser �ver p� utbildningen, sedan alla s�kande som ska tas

emot enligt f�rsta stycket har antagits, f�r kommunen eller landstinget ta
emot andra beh�riga s�kande till utbildningen.

SFS 2010:800

Riksrekryterande utbildning

20 �

Statens skolverk f�r f�r programinriktat individuellt val besluta att ut-

bildningen ska st� �ppen f�r s�kande fr�n hela landet (riksrekrytering).

Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska g�lla och

hur m�nga platser utbildningen f�r omfatta.

Mottagande till utbildningar som inte utformats f�r en grupp elever

21 �

En kommun som anordnar preparandutbildning, yrkesintroduktion

som inte har utformats f�r en grupp elever, individuellt alternativ eller
spr�kintroduktion f�r ta emot ungdomar som uppfyller beh�righetsvillkoren
f�r respektive utbildning �ven om de inte kommer fr�n kommunen.

�ven ett landsting som anordnar yrkesintroduktion, som inte har utfor-

mats f�r en grupp elever eller individuellt alternativ, f�r ta emot beh�riga
ungdomar till utbildningen oberoende av vilken kommun de kommer fr�n.

Interkommunal ers�ttning

22 �

En kommun som p� preparandutbildning har tagit emot en elev som

inte �r hemmah�rande i kommunen, ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elev-
ens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ers�ttning).

Om inte den anordnande kommunen och elevens hemkommun kommer

�verens om annat, ska den interkommunala ers�ttningen uppg� till den kost-
nad som hemkommunen sj�lv har f�r preparandutbildning.

23 �

En kommun som p� programinriktat individuellt val har antagit en

elev som inte �r hemmah�rande i kommunen eller samverkansomr�det f�r
utbildningen, ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning av dennes
hemkommun (interkommunal ers�ttning).

F�rsta stycket g�ller �ven ett landsting som p� programinriktat indivi-

duellt val antagit en elev som inte �r hemmah�rande i samverkansomr�det
f�r utbildningen.

Om inte den anordnande huvudmannen och hemkommunen kommer

�verens om annat, ska den interkommunala ers�ttningen ber�knas enligt 24
27 ��.

24 �

Den interkommunala ers�ttningen vid programinriktat individuellt val

best�r av

1. ers�ttning f�r den del av utbildningen som motsvarar det yrkesprogram

som det programinriktade individuella valet �r inriktat mot, och

2. ers�ttning f�r den del av utbildningen som avser det st�d som eleven

beh�ver f�r att uppn� beh�righet f�r yrkesprogrammet. Ers�ttning enligt
denna punkt ska utg� under h�gst ett �r.

25 �

Om hemkommunen inte erbjuder det aktuella yrkesprogrammet, ska

ers�ttningen enligt 24 � 1 motsvara anordnarens sj�lvkostnad.

Om hemkommunen erbjuder det aktuella yrkesprogrammet, ska ers�tt-

ningen enligt 24 � 1 h�gst uppg� till den kostnad som hemkommunen sj�lv

SFS 2010:800

har f�r motsvarande utbildning. �r anordnarens kostnad l�gre, ska ers�tt-
ningen i st�llet uppg� till den l�gre kostnaden.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om den ers�ttning som avses i 24 � 2.

26 �

N�r det �r fr�ga om riksrekryterande utbildning enligt 20 �, ska hem-

kommunen betala det belopp som har beslutats i varje s�rskilt fall av Statens
skolverk.

27 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela ytterligare f�reskrifter om interkommunal ers�ttning.

Utbildning p� introduktionsprogram vid en frist�ende gymnasieskola

Anordnande av utbildning

28 �

En frist�ende gymnasieskola som anordnar ett nationellt program f�r

anordna preparandutbildning, individuellt alternativ och spr�kintroduktion.

En frist�ende gymnasieskola som anordnar ett yrkesprogram f�r anordna

programinriktat individuellt val som �r inriktat mot yrkesprogrammet samt
yrkesintroduktion.

Mottagande

29 �

Huvudmannen f�r en frist�ende gymnasieskola �r skyldig att ta emot

en elev till yrkesintroduktion, individuellt alternativ och spr�kintroduktion
bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit �verens om
det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen f�r utbildningen.

30 �

Av 15 kap. 33 � framg�r n�r huvudmannen f�r en frist�ende skola

som anordnar programinriktat individuellt val �r skyldig att ta emot beh�riga
s�kande till utbildningen.

Vad som g�ller f�r urval bland mottagna s�kande och antagning till ut-

bildningen f�ljer av 15 kap. 1214 ��.

Bidrag fr�n hemkommunen f�r preparandutbildning

31 �

Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev p�

preparandutbildning vid skolenheten som var beh�rig f�r utbildningen vid
den tidpunkt n�r denna p�b�rjades.

Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 32 och 33 �� och i vissa fall ett

till�ggsbelopp enligt 34 �.

32 �

Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r

1. undervisning,
2. l�rverktyg,
3. elevh�lsa,
4. m�ltider,
5. administration,
6. merv�rdesskatt, och
7. lokalkostnader.

SFS 2010:800

33 �

Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som kommunen

till�mpar vid f�rdelning av resurser till den preparandutbildning som kom-
munen erbjuder.

34 �

Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av

s�rskilt st�d eller ska erbjudas modersm�lsundervisning.

Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev i be-

hov av s�rskilt st�d, om betydande ekonomiska eller organisatoriska sv�rig-
heter uppst�r f�r kommunen.

Bidrag fr�n hemkommunen f�r programinriktat individuellt val

35 �

Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev p�

programinriktat individuellt val vid skolenheten som var beh�rig f�r utbild-
ningen vid den tidpunkt n�r denna p�b�rjades.

Bidraget best�r av
1. bidrag f�r den del av utbildningen som motsvarar det yrkesprogram

som det programinriktade individuella valet �r inriktat mot, och

2. bidrag f�r den del av utbildningen som avser det st�d som eleven beh�-

ver f�r att uppn� beh�righet f�r yrkesprogrammet. Bidrag enligt denna punkt
ska utg� under h�gst ett �r.

36 �

Bidrag enligt 35 � andra stycket 1 ber�knas p� samma s�tt som bidra-

get ber�knas f�r det nationella programmet enligt 16 kap. 5255 ��.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om den ers�ttning som avses i 35 � andra stycket 2.

18 kap. Allm�nna best�mmelser om gymnasies�rskolan

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser (216 ��),
best�mmelser om betyg (1720 ��), och
best�mmelser om interkommunal ers�ttning och bidrag till enskild hu-

vudman (21 �).

Allm�nna best�mmelser

Utbildningens syfte

2 �

Gymnasies�rskolan ska ge elever med utvecklingsst�rning en ut-

bildning som �r anpassad till varje elevs f�ruts�ttningar och som s� l�ngt det
�r m�jligt motsvarar den som ges i gymnasieskolan.

Utbildningen i gymnasies�rskolan ska i huvudsak bygga p� de kunskaper

eleverna f�tt i grunds�rskolan eller motsvarande skolform.

Av 29 kap. 8 � f�ljer att det som s�gs i denna lag om elever med ut-

vecklingsst�rning ska g�lla ocks� f�r vissa andra barn och ungdomar.

SFS 2010:800

M�lgrupp

3 �

Utbildningen i gymnasies�rskolan v�nder sig till ungdomar vars skol-

plikt har upph�rt och som har g�tt i grunds�rskolan eller som inte kan g� i
gymnasieskolan d�rf�r att de har en utvecklingsst�rning.

Program

4 �

Utbildningen omfattar nationella program, specialutformade program

och individuella program. N�rmare best�mmelser om program finns i
19 kap.

L�s�r och terminer

5 �

Utbildningen ska bedrivas under l�s�r, som omfattar en h�sttermin och

en v�rtermin.

Utbildningen i gymnasies�rskolan �r avsedd att genomg�s p� fyra l�s�r.

Huvudmannen f�r besluta att utbildningen f�r f�rdelas p� l�ngre tid.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om l�s�rets l�ngd och n�r l�s�ret ska

b�rja och sluta och om huvudmannens befogenheter enligt andra stycket.

Kurser

6 �

Utbildningen inom varje �mne och �mnesomr�de ges i form av en eller

flera kurser. F�r varje kurs ska det finnas en kursplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om kurser och kursplaner.

Ans�kan

7 �

Den som ans�ker om en plats i gymnasies�rskolan ska ge in sin ans�-

kan till hemkommunen. Om ans�kan avser en utbildning som anordnas av
en annan huvudman, ska ans�kan omedelbart s�ndas vidare till denne.

Mottagande och antagning

8 �

En elev som har g�tt ut grunds�rskolan har alltid r�tt att tas emot i

gymnasies�rskolan.

I annat fall ska fr�gan om en elev tillh�r m�lgruppen f�r gymnasies�r-

skolan pr�vas av elevens hemkommun. Ett s�dant beslut ska f�reg�s av en
utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social
bed�mning. Samr�d med eleven och elevens v�rdnadshavare ska ske n�r ut-
redningen genomf�rs.

De ungdomar som tillh�r m�lgruppen f�r gymnasies�rskolan har r�tt att

bli mottagna i gymnasies�rskola med offentlig huvudman om utbildningen
p�b�rjas under tiden till och med det f�rsta kalenderhalv�ret det �r de fyller
20 �r.

9 �

Huvudmannen pr�var fr�gor om antagning av en elev som ska tas emot

i gymnasies�rskolan.

SFS 2010:800

Huvudmannen ska efter samr�d med eleven och elevens v�rdnadshavare

avg�ra om en elev i gymnasies�rskolan ska g� p�

1. ett nationellt program,
2. ett specialutformat program, eller
3. ett individuellt program.
Utbildning p� ett individuellt program ska erbjudas elever som inte kan

f�lja ett nationellt eller specialutformat program.

Information till hemkommunen

10 � N�r en elev b�rjar eller slutar vid en gymnasies�rskola med annan hu-
vudman �n hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till
hemkommunen.

Elevers n�rvaro och information om fr�nvaro

11 �

En elev i gymnasies�rskolan ska delta i den verksamhet som anordnas

f�r att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt sk�l att utebli.

Om en elev i gymnasies�rskolan utan giltigt sk�l uteblir fr�n den verk-

samhet som anordnas f�r att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till
att elevens v�rdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit
fr�nvarande. Om det finns s�rskilda sk�l beh�ver elevens v�rdnadshavare
inte informeras samma dag.

Avgifter

12 �

Utbildningen i gymnasies�rskolan ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som

beh�vs f�r en tidsenlig utbildning.

Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut.

13 �

Trots 12 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obe-

tydlig kostnad f�r eleverna.

I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga be-

Modersm�lsundervisning

14 �

En elev som har en v�rdnadshavare med ett annat modersm�l �n

svenska ska erbjudas modersm�lsundervisning i detta spr�k om

1. spr�ket �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet, och
2. eleven har goda kunskaper i spr�ket.
Modersm�lsundervisning i ett nationellt minoritetsspr�k ska erbjudas

�ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om modersm�lsundervisning. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att

SFS 2010:800

modersm�lsundervisning ska erbjudas i ett spr�k bara om ett visst antal
elever �nskar s�dan undervisning i det spr�ket.

Individuell studieplan

15 �

F�r varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Den ska inne-

h�lla uppgifter om det program som eleven g�r p�. De val av kurser som
eleven gjort ska ocks� anges. Vidare ska det av planen framg� eventuella
�verenskommelser och om det finns behov av s�rskilt st�d f�r att eleven ska
n� m�len med utbildningen. Elevens synpunkter ska inh�mtas och beaktas
vid utformandet av den individuella studieplanen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt-

terligare f�reskrifter om den individuella studieplanen.

Utvecklingssamtal

16 �

Minst en g�ng varje termin ska rektorn se till att eleven ges en samlad

information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utveck-
lingssamtal). Utvecklingssamtalet ska genomf�ras med elevens individuella
studieplan som grund.

En elevs v�rdnadshavare ska f� s�dan information som avses i f�rsta

stycket.

Betyg

Till�mpliga best�mmelser

17 �

Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap.

1321 ��.

Betygss�ttning

18 �

Betyg ska s�ttas p� varje avslutad kurs. Betyg ska dock inte s�ttas p�

verksamhetstr�ning.

Om en elev har l�st en kurs enligt gymnasieskolans �mnesplan ska betyg

s�ttas i enlighet med de best�mmelser som g�ller f�r betygss�ttning i gymna-
sieskolan. I �vriga fall g�ller 19 och 20 ��.

19 �

Som betyg ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D eller E anv�ndas.

H�gsta betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E.

F�r den elev som inte uppn�r kraven f�r betyget E ska ett intyg utf�rdas

om att eleven deltagit i kursen. Intyget utf�rdas av rektorn.

20 �

Betyg ska grundas p� en bed�mning av elevens kunskaper i f�r-

h�llande till best�mda kunskapskrav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om kunskapskrav.

SFS 2010:800

Interkommunal ers�ttning och bidrag till enskild huvudman

21 �

Best�mmelser om interkommunal ers�ttning finns i 19 kap. 22 �.

Best�mmelser om bidrag fr�n en elevs hemkommun till enskild huvud-

man finns i 19 kap. 25 �.

19 kap. Utbildning p� program i gymnasies�rskolan

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser om program (211 ��),
best�mmelser om utbildning p� program vid en gymnasies�rskola med

offentlig huvudman (1222 ��), och

best�mmelser om utbildning p� program vid en frist�ende gymnasie-

s�rskola (2329 ��).

Allm�nna best�mmelser om program

Nationella program

2 �

De nationella programmen i gymnasies�rskolan �r

estetiska programmet,
fordonsprogrammet,
handels- och administrationsprogrammet,
hantverksprogrammet,
hotell- och restaurangprogrammet,
industriprogrammet,
medieprogrammet, och
naturbruksprogrammet.
F�r varje nationellt program ska det finnas programm�l.

3 �

Undervisningen p� de nationella programmen ska omfatta f�ljande �m-

nen:

svenska eller svenska som andraspr�k,
engelska,
matematik,
samh�llskunskap,
religionskunskap,
naturkunskap,
idrott och h�lsa, och
estetisk verksamhet.
Dessutom ska det, f�r elever som ska erbjudas modersm�lsundervisning,

som �mne finnas modersm�l. P� estetiska programmet ska det finnas este-
tiska �mnen som �mnesblock och p� �vriga program yrkes�mnen. Det ska
ocks� finnas individuellt val och lokalt till�gg.

Den totala undervisningstiden ska vara minst 3 600 timmar. I timplaner

finns riktv�rden f�r undervisningens omfattning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om riktv�rden f�r undervisningstiden f�r �mnen och �mnesblock
p� nationella program.

SFS 2010:800

Specialutformade program

4 �

Ett specialutformat program ska i fr�ga om utbildningens niv� mot-

svara ett nationellt program. Det kan utformas individuellt f�r en elev eller
gemensamt f�r en grupp elever.

Huvudmannen ska fastst�lla en plan f�r varje specialutformat program.

Om programmet �r avsett f�r en grupp elever, ska huvudmannen �ven fast-
st�lla programm�l.

Best�mmelserna i 3 � ska �ven till�mpas p� undervisningen p� special-

utformade program.

Beslut om program

5 �

Rektorn beslutar, efter samr�d med eleven och elevens v�rdnads-

havare, vilket nationellt eller specialutformat program som en elev ska g� p�.
En elev som har tagits emot p� ett nationellt eller ett specialutformat pro-
gram f�r, om rektorn bed�mer att eleven kan klara av det, l�sa kurser enligt
gymnasieskolans �mnesplaner.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om urval bland mottagna s�kande.

Individuella program

6 �

Ett individuellt program ska ge eleven yrkestr�ning eller verksam-

hetstr�ning eller p� annat s�tt m�ta elevens speciella utbildningsbehov. Pro-
grammet kan �ven syfta till att stimulera eleven att senare g� �ver p� ett na-
tionellt program eller ett specialutformat program.

Huvudmannen avg�r om en elev som tas emot p� ett individuellt program

ska ges yrkestr�ning eller verksamhetstr�ning.

7 �

Om eleven f�r yrkestr�ning ska, s�vida rektorn bed�mer att eleven kan

klara av det, utbildningen omfatta �mnena svenska, svenska som andraspr�k,
matematik, samh�llsorientering, idrott och h�lsa och estetisk verksamhet
samt yrkestr�ning och praktik.

Rektorn f�r besluta att en elev ska l�sa en kombination av �mnen och

s�dana verksamhetsomr�den som anges i 8 �, om eleven har f�ruts�ttningar
f�r det.

8 �

Om eleven f�r verksamhetstr�ning ska, s�vida rektorn bed�mer att

eleven kan klara av det, utbildningen omfatta verksamhetsomr�dena kom-
munikation och socialt samspel, verklighetsuppfattning och omv�rlds-
kunskap, estetisk verksamhet, idrott och h�lsa samt vardagsaktiviteter. Prak-
tik f�r ocks� f�rekomma om rektorn bed�mer att det �r till nytta f�r eleven.

Rektorn f�r besluta att en elev ska l�sa en kombination av verksam-

hetsomr�den och s�dana �mnen som anges i 7 �, om eleven har f�ruts�tt-
ningar f�r det.

9 �

F�r de elever p� det individuella programmet som ska erbjudas mo-

dersm�lsundervisning ska modersm�l finnas som �mne.

SFS 2010:800

Bemyndiganden

10 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. undervisningstid ut�ver vad som f�ljer av 3 �,
2. undervisningen p� individuella program f�r elever som enligt rektors

beslut med st�d av 7 och 8 �� f�r l�sa en kombination av �mnen och verk-
samhetsomr�den,

3. avvikelser fr�n 3 � f�rsta och andra styckena och timplanerna, om det

beh�vs med h�nsyn till elevernas f�rm�ga, samt

4. andra begr�nsade avvikelser fr�n 3 � f�rsta och andra styckena och tim-

planerna.

Fullf�ljande av utbildning

11 �

Elever som har p�b�rjat utbildningen i gymnasies�rskolan senast un-

der det f�rsta kalenderhalv�ret det �r de fyller 20 �r f�r, utom i det fall som
avses i 23 � andra stycket, fullf�lja utbildningen hos huvudmannen under
fyra l�s�r. Detta g�ller �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund f�r motta-
gandet �ndras under studietiden.

Det som s�gs i f�rsta stycket om r�tt att fullf�lja utbildningen g�ller �ven i

den nya hemkommunen, om eleven flyttar till en annan kommun under stu-
dietiden.

Utbildning p� program vid en gymnasies�rskola med offentlig
huvudman

Hemkommunens ansvar

12 �

F�r var och en som enligt denna lag har r�tt att g� i gymnasies�r-

skolan ska hemkommunen svara f�r att s�dan utbildning kommer till st�nd.

Denna skyldighet ska fullg�ras genom att hemkommunen anordnar gym-

nasies�rskola i den omfattning som kr�vs f�r att bereda utbildning �t alla i
kommunen som har r�tt till s�dan utbildning. Hemkommunen f�r �ven
komma �verens med en annan kommun eller med ett landsting om att n�gon
av dessa i en skolenhet med gymnasies�rskola ska ta emot elever vars gym-
nasies�rskoleutbildning hemkommunen ansvarar f�r.

Mottagande i en annan kommun

13 �

En elev har r�tt att bli mottagen i en gymnasies�rskola som anordnas

av en annan kommun �n hemkommunen, om eleven med h�nsyn till sina
personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i den kommunens gymna-
sies�rskola. Innan kommunen fattar beslut om att ta emot en s�dan elev ska
den inh�mta yttrande fr�n elevens hemkommun.

14 �

En kommun f�r �ven i andra fall �n som avses i 13 � ta emot en elev

fr�n en annan kommun i sin gymnasies�rskola efter �nskem�l av elevens
v�rdnadshavare.

SFS 2010:800

Landsting

15 �

Efter �verenskommelse med en kommun f�r ett landsting vara huvud-

man f�r utbildning p� nationella, specialutformade och individuella pro-
gram.

Erbjudande om utbildning p� nationella program

16 �

Varje kommun ska erbjuda de elever som ska g� p� ett nationellt pro-

gram ett urval av olika program. Kommunen ska str�va efter att urvalet ska
vara allsidigt.

Antalet platser p� de olika programmen ska anpassas med h�nsyn till elev-

ernas �nskem�l.

Ett s�dant erbjudande ska avse utbildning som anordnas inom kommunen

eller i en annan kommun eller ett landsting i enlighet med samverkansavtal.

Erbjudande om utbildning p� specialutformade och individuella program

17 �

Varje kommun ska erbjuda ett specialutformat program eller ett indi-

viduellt program till de elever som ska g� p� ett s�dant program. Detsamma
g�ller den elev som har tagits emot p� ett nationellt program men har avbru-
tit studierna.

Ett s�dant erbjudande ska avse utbildning som anordnas inom kommunen

eller i en annan kommun eller ett landsting i enlighet med samverkansavtal.

Kommunens organisation av sin gymnasies�rskola

18 �

Varje kommun ska vid utformningen av gymnasies�rskolan beakta

vad som f�r eleverna �r �ndam�lsenligt fr�n kommunikationssynpunkt.

Varje kommun som anordnar gymnasies�rskola ska s� l�ngt det �r m�jligt

organisera gymnasies�rskolan s� att ingen elev p� grund av skolg�ngen be-
h�ver bo utanf�r det egna hemmet.

I lagen (1993:387) om st�d och service till vissa funktionshindrade finns

f�reskrifter om st�d och service i form av boende i familjehem eller bostad
med s�rskild service f�r barn och ungdomar som beh�ver bo utanf�r f�r�ld-
rahemmet.

Placering vid en skolenhet

19 �

En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter d�r eleven

�nskar g� eller elevens v�rdnadshavare �nskar att eleven ska g�. Om den
�nskade placeringen skulle medf�ra att en annan elevs ber�ttigade krav p�
placering vid en skolenhet n�ra hemmet �sidos�tts ska dock kommunen fr�n-
g� �nskem�let och placera eleven vid en annan skolenhet inom sin gymna-
sies�rskola.

Kommunen f�r fr�ng� ett �nskem�l och placera eleven vid en annan skol-

enhet inom sin gymnasies�rskola, om den �nskade placeringen skulle med-
f�ra att betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r
kommunen.

Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet ska f� g� kvar d�r om

inte n�got annat f�ljer av andra stycket.

SFS 2010:800

Skolskjuts i hemkommunen

20 �

Elever i gymnasies�rskola med offentlig huvudman har r�tt till kost-

nadsfri skolskjuts fr�n en plats i anslutning till elevens hem till den plats d�r
utbildningen bedrivs och tillbaka, om s�dan skjuts beh�vs med h�nsyn till
f�rdv�gens l�ngd, trafikf�rh�llanden, elevens funktionsneds�ttning eller n�-
gon annan s�rskild omst�ndighet.

Denna r�tt g�ller dock inte elever som v�ljer att g� i en annan skolenhet �n

den d�r kommunen annars skulle ha placerat dem eller som g�r i en annan
kommuns gymnasies�rskola med st�d av 13 eller 14 ��. I de fall d� det kan
ske utan organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter ska kommunen �ven
anordna skolskjuts i dessa fall.

Elevens hemkommun eller det landsting som anordnar utbildningen ska

ombes�rja att skolskjuts anordnas enligt f�rsta stycket.

Skolskjuts i en annan kommun �n hemkommunen

21 �

En elev som med st�d av 13 � g�r i en annan kommuns gymnasie-

s�rskola och som p� grund av skolg�ngen m�ste �vernatta i den kommunen
har r�tt till skolskjuts mellan den tillf�lliga bostaden och den plats d�r utbild-
ningen bedrivs under samma f�ruts�ttningar som g�ller f�r elever som �r
hemmah�rande i kommunen.

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombes�rja att skolskjuts an-

ordnas enligt f�rsta stycket. Kommunens kostnader f�r detta ska ers�ttas av
elevens hemkommun.

Interkommunal ers�ttning

22 �

Hemkommunen ska i s�dana fall som avses i 13 � betala ers�ttning

f�r kostnaderna f�r elevens utbildning till den kommun som har tagit emot
eleven.

�ven i de fall som avses i 14 � ska hemkommunen betala ers�ttning till

den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett s�dant fall inte kommer
�verens om annat, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen be-
st�mmer, efter ans�kan fr�n n�gon av de ber�rda kommunerna, besluta vil-
ket belopp som hemkommunen ska betala till den kommun som har tagit
emot eleven.

En kommuns skyldighet att betala ers�ttning enligt f�rsta eller andra

stycket g�ller endast f�r s�dana elever vars hemkommuner var skyldiga att
erbjuda utbildning i gymnasies�rskolan vid den tidpunkt d� utbildningen p�-
b�rjades.

Utbildning p� program vid en frist�ende gymnasies�rskola

Mottagande

23 �

Varje frist�ende skola med gymnasies�rskola ska vara �ppen f�r alla

elever som har r�tt till utbildning i en gymnasies�rskola med offentlig hu-
vudman.

SFS 2010:800

Huvudmannen beh�ver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning �t en elev

om hemkommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r eleven enligt 27 �
andra stycket.

Urval

24 �

Om det inte finns plats f�r alla s�kande till en frist�ende skola med

gymnasies�rskola, ska urvalet g�ras p� grunder som Statens skolinspektion
godk�nner.

Bidrag fr�n hemkommunen

25 �

Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev vid

skolenheten.

Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 26 � och i vissa fall ett till�ggs-

belopp enligt 27 �.

26 �

Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r

1. undervisning,
2. l�rverktyg,
3. elevh�lsa,
4. m�ltider,
5. administration,
6. merv�rdesskatt, och
7. lokalkostnader.
Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som kommunen till-

l�mpar vid f�rdelning av resurser till utbildning i gymnasies�rskola som
kommunen erbjuder.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om det grundbelopp som hemkommunen ska betala, om kommu-
nen inte erbjuder utbildning i gymnasies�rskolan.

27 �

Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av

s�rskilt st�d eller ska erbjudas modersm�lsundervisning.

Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev som �r

i behov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�-
righeter uppst�r f�r kommunen.

Skolskjuts

28 �

Hemkommunen ska anordna skolskjuts f�r elever som g�r i frist�ende

gymnasies�rskola inom kommunen under samma f�ruts�ttningar som enligt
20 � andra stycket andra meningen g�ller f�r elever som valt en annan skol-
enhet �n den d�r kommunen annars skulle ha placerat dem.

Insyn

29 �

Den kommun d�r den frist�ende skolan �r bel�gen har r�tt till insyn i

verksamheten.

SFS 2010:800

20 kap. Kommunal vuxenutbildning

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser (29 ��),
best�mmelser om kommunal vuxenutbildning p� grundl�ggande niv�

(1015 ��),

best�mmelser om kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv� (16

23 ��),

best�mmelser om betyg (2431 ��),
best�mmelser om validering (32 och 33 ��), och
best�mmelser om intyg (34 och 35 ��).

Allm�nna best�mmelser

�vergripande m�l

2 �

M�let f�r den kommunala vuxenutbildningen �r att vuxna ska st�djas

och stimuleras i sitt l�rande. De ska ges m�jlighet att utveckla sina kunska-
per och sin kompetens i syfte att st�rka sin st�llning i arbets- och samh�llsli-
vet samt att fr�mja sin personliga utveckling.

Utg�ngspunkten f�r utbildningen ska vara den enskildes behov och f�rut-

s�ttningar.

De som f�tt minst utbildning ska prioriteras.

Utbildningens niv�er

3 �

Kommunerna ska tillhandah�lla kommunal vuxenutbildning.

Utbildningen ska tillhandah�llas p� grundl�ggande niv� och gymnasial

niv�.

Utbildningens syfte

4 �

Utbildning p� grundl�ggande niv� syftar till att ge vuxna s�dana kun-

skaper som de beh�ver f�r att delta i samh�lls- och arbetslivet. Den syftar
ocks� till att m�jligg�ra fortsatta studier.

Utbildning p� gymnasial niv� syftar till att ge vuxna kunskaper p� en niv�

som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge.

Kurser och gymnasiepo�ng

5 �

Utbildningen bedrivs i form av kurser och p� gymnasial niv� �ven i

form av ett gymnasiearbete.

P� gymnasial niv� betecknas kursernas och gymnasiearbetets omfattning

med gymnasiepo�ng.

6 �

F�r varje kurs ska det finnas en kursplan n�r det g�ller utbildning p�

grundl�ggande niv� och en �mnesplan n�r det g�ller utbildning p� gymnasial
niv�.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om kursplaner, �mnesplaner och gymnasiepo�ng. S�dana f�re-

SFS 2010:800

skrifter f�r inneb�ra att kursplaner eller �mnesplaner inte ska finnas eller att
gymnasiepo�ng inte ska ber�knas f�r vissa kurser.

Avgifter

7 �

Utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte n�got annat f�ljer av denna

lag eller av f�reskrifter som har meddelats med st�d av 3 kap. 21 �. Det f�r
dock f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obetydlig kostnad f�r
eleverna.

Huvudmannen f�r best�mma att b�cker och andra l�rverktyg, som varje

elev har f�r eget bruk och f�r beh�lla som sin egendom, ska anskaffas av
eleverna sj�lva eller erbjudas mot avgifter som h�gst motsvarar huvud-
mannens anskaffningskostnader. L�rverktyg som anv�nds i utbildningen ska
i �vrigt tillhandah�llas utan kostnad f�r eleverna.

Avgifter f�r inte tas ut i samband med ans�kan om plats.

Individuella studieplaner

8 �

F�r varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska inne-

h�lla uppgifter om den enskildes utbildningsm�l och planerad omfattning av
studierna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om den individuella studieplanen.

R�tt att fullf�lja utbildningen

9 �

Den som har antagits till en kurs har r�tt att fullf�lja kursen.

Huvudmannen f�r dock besluta att utbildningen p� kursen ska upph�ra,

om eleven saknar f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen eller an-
nars inte g�r tillfredsst�llande framsteg.

Den vars utbildning p� grundl�ggande niv� har upph�rt enligt andra

stycket ska p� nytt beredas s�dan utbildning, om det finns s�rskilda sk�l f�r
det. Den vars utbildning p� gymnasial niv� har upph�rt enligt andra stycket
f�r p� nytt beredas s�dan utbildning, om det finns s�rskilda sk�l f�r det.

Utbildningen f�r avbrytas �ven enligt best�mmelserna i 5 kap. 1720 ��.

Kommunal vuxenutbildning p� grundl�ggande niv�

Kommunens ansvar

10 �

Hemkommunen ansvarar f�r att de som enligt 11 � har r�tt att delta i

utbildning p� grundl�ggande niv� och �nskar det, ocks� f�r delta i s�dan ut-
bildning.

Varje kommun ska aktivt verka f�r att n� de vuxna i kommunen som har

r�tt att delta i utbildning p� grundl�ggande niv� och f�r att motivera dem att
delta i s�dan utbildning.

SFS 2010:800

R�tt att delta i utbildning p� grundl�ggande niv�

11 �

En vuxen har r�tt att delta i utbildning p� grundl�ggande niv� fr�n

och med andra kalenderhalv�ret det �r d� han eller hon fyller 20 �r, om han
eller hon

1. �r bosatt i landet,
2. saknar s�dana kunskaper som normalt uppn�s i grundskolan, och
3. har f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen.
Den som har r�tt att delta i utbildning enligt f�rsta stycket har r�tt att delta

i s�dan utbildning �ven i en annan kommun �n hemkommunen, om utbild-
ningen tillhandah�lls d�r.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om att r�tt enligt f�rsta stycket ska intr�da tidigare �n vad som
anges d�r.

F�rsta och andra styckena g�ller inte intagna i kriminalv�rdsanstalt. Av

24 kap. 10 � framg�r att Kriminalv�rden ansvarar f�r deras utbildning.

Utbildning p� ett annat spr�k �n svenska

12 �

Om en elev i utbildning p� grundl�ggande niv� har bristf�lliga kun-

skaper i svenska spr�ket, f�r utbildningen tillhandah�llas p� elevens moders-
m�l eller n�got annat spr�k som eleven beh�rskar. S�dan utbildning ska
kompletteras med undervisning eller tr�ning i svenska spr�ket.

Ans�kan och mottagande

13 �

En ans�kan om att delta i utbildning p� grundl�ggande niv� ska ges in

till den s�kandes hemkommun. En s�kande ska tas emot till utbildningen,
om de villkor som anges i 11 � �r uppfyllda.

14 �

Om en ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvud-

man, ska hemkommunen skyndsamt s�nda ans�kan vidare till den huvud-
mannen. Till ans�kan ska ett yttrande fogas d�r hemkommunen redovisar sin
bed�mning av om den s�kande uppfyller de villkor som anges i 11 �.

Den huvudman som anordnar en utbildning beslutar om den s�kande ska

tas emot till utbildningen. Den andra huvudmannen f�r ta emot den s�kande,
�ven om hemkommunen har bed�mt att den s�kande inte har r�tt att delta i
utbildningen.

Interkommunal ers�ttning

15 �

En kommun, som i sin utbildning p� grundl�ggande niv� har en elev

som kommer fr�n en annan kommun, ska f� ers�ttning f�r sina kostnader f�r
den elevens utbildning fr�n elevens hemkommun. Detta g�ller endast om
hemkommunen har bed�mt eller, efter �verklagande av ett beslut enligt 14 �
andra stycket, beslut har meddelats att eleven har r�tt att delta i utbildningen.

SFS 2010:800

Kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv�

Huvudmannens ansvar

16 �

Varje kommun ska erbjuda utbildning p� gymnasial niv�. Hem-

kommunen ansvarar f�r att de som enligt 19 � har r�tt att delta i en ut-
bildning och �nskar delta i den, ocks� f�r det. Kommunerna ska str�va efter
att d�rut�ver erbjuda utbildning som svarar mot efterfr�gan och behov.

17 �

Varje kommun ska informera om m�jligheterna till utbildning p�

gymnasial niv� och aktivt verka f�r att vuxna i kommunen deltar i s�dan ut-
bildning.

18 �

Ett landsting f�r tillhandah�lla utbildning p� gymnasial niv� inom

omr�dena naturbruk och omv�rdnad. Efter �verenskommelse med en kom-
mun f�r landstinget tillhandah�lla utbildning p� gymnasial niv� �ven inom
andra omr�den.

R�tt att delta i utbildning p� gymnasial niv�

19 �

En vuxen som �r beh�rig att delta i utbildning p� gymnasial niv� en-

ligt 20 � och som har en examen fr�n ett yrkesprogram i gymnasieskolan en-
ligt 16 kap. 27 � men inte uppn�tt grundl�ggande beh�righet till h�gskole-
studier har r�tt att delta i utbildning p� gymnasial niv� i syfte att uppn� en s�-
dan beh�righet.

Den som har r�tt att delta i utbildning p� gymnasial niv� enligt f�rsta

stycket har r�tt att delta i s�dan utbildning i en annan kommun �n sin hem-
kommun eller ett landsting om utbildningen finns d�r och inte erbjuds av
hemkommunen. I ett s�dant fall �r hemkommunen skyldig att ers�tta den
mottagande kommunens kostnader. Best�mmelserna i 15 kap. 32 � ska till-
l�mpas n�r det g�ller ungdomar till och med f�rsta kalenderhalv�ret det �r de
fyller 20 �r.

Beh�righet till utbildning p� gymnasial niv�

20 �

En vuxen �r beh�rig att delta i utbildning p� gymnasial niv� fr�n och

med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon fyller 20 �r, om han eller
hon

1. �r bosatt i landet,
2. saknar s�dana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,
3. har f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen, och
4. i �vrigt uppfyller f�reskrivna villkor.
Beh�rig �r ocks� den som �r yngre �n vad som anges i f�rsta stycket, men

har slutf�rt utbildning p� ett nationellt program i gymnasieskolan eller lik-
v�rdig utbildning och uppfyller �vriga beh�righetsvillkor.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt-

terligare f�reskrifter om beh�righetsvillkor. Regeringen eller den myndighet
som regeringen best�mmer f�r ocks� meddela f�reskrifter om att beh�righet
enligt f�rsta stycket ska intr�da tidigare �n vad som anges d�r.

F�rsta och andra styckena g�ller inte intagna i kriminalv�rdsanstalt. Av

24 kap. 10 � framg�r att Kriminalv�rden ansvarar f�r deras utbildning.

SFS 2010:800

Ans�kan

21 �

En ans�kan om att delta i utbildning p� gymnasial niv� ska ges in till

den s�kandes hemkommun.

Om ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman ska

hemkommunen skyndsamt s�nda ans�kan vidare till den huvudmannen. Till
ans�kan ska fogas ett yttrande av vilket det framg�r om hemkommunen �tar
sig att svara f�r kostnaderna f�r den s�kandes utbildning. Ett yttrande be-
h�vs inte om det �r on�digt med h�nsyn till en tidigare �verenskommelse.

�tagande att svara f�r kostnaderna ska alltid l�mnas om den s�kande med

h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� delta i utbild-
ning hos en annan huvudman. Ett �tagande g�ller �ven om den s�kande d�r-
efter byter hemkommun.

Mottagande

22 �

Den huvudman som anordnar utbildning p� gymnasial niv� beslutar

om den s�kande ska tas emot till utbildningen.

Hemkommunen ska ta emot en s�kande om de beh�righetsvillkor som

anges i 20 � �r uppfyllda.

En kommun ska ta emot en beh�rig s�kande fr�n en annan kommun och

ett landsting ska ta emot en beh�rig s�kande, om hemkommunen har �tagit
sig eller, efter �verklagande enligt 28 kap. 12 �, ska �ta sig att svara f�r kost-
naderna f�r den s�kandes utbildning.

Antagning

23 �

Den huvudman som anordnar utbildning p� gymnasial niv� beslutar

om en s�kande ska antas till utbildningen. Detta g�ller inte en s�kande som
avses i 19 �.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om urval bland mottagna s�kande.

Betyg

Till�mpliga best�mmelser

24 �

Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap.

1321 ��.

Betygss�ttning

25 �

Betyg ska s�ttas p� varje avslutad kurs och efter genomf�rt gymnasie-

arbete.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

ytterligare f�reskrifter om betygss�ttning och om gymnasiearbetet i �vrigt.
S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att betyg inte ska s�ttas p� vissa kurser.

26 �

Som betyg ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F anv�n-

das. Betyg f�r godk�nda resultat betecknas med A, B, C, D och E. H�gsta

SFS 2010:800

betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E. Betyg f�r icke godk�nt re-
sultat betecknas med F.

27 �

Betyg p� kurser i utbildning p� grundl�ggande niv� ska grundas p� en

bed�mning av elevens kunskaper i f�rh�llande till s�v�l uppst�llda kun-
skapsm�l i kursplaner som betygskriterier. Betyg p� kurser i utbildning p�
gymnasial niv� ska grundas p� en bed�mning av elevens kunskaper i f�rh�l-
lande till s�v�l uppst�llda kunskapsm�l i �mnesplaner som kunskapskrav.

Betygskriterier ska finnas f�r varje kurs i utbildning p� grundl�ggande ni-

v� d�r betyg ska s�ttas. Kunskapskrav ska finnas f�r varje kurs i utbildning
p� gymnasial niv� d�r betyg ska s�ttas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om betygskriterier och kunskapskrav.

28 �

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r det vid betygss�ttningen bortses fr�n

enstaka betygskriterier eller kunskapskrav eller fr�n enstaka delar av s�dana
kriterier eller krav. Med s�rskilda sk�l avses funktionsneds�ttning eller andra
liknande personliga f�rh�llanden som inte �r av tillf�llig natur och som utg�r
ett direkt hinder f�r att eleven ska kunna uppfylla kraven f�r ett visst krite-
rium eller n� ett visst kunskapskrav. De kriterier eller krav som r�r s�kerhet
och de som h�nvisar till lagar, f�rordningar eller myndigheters f�reskrifter
ska dock alltid uppfyllas.

29 �

Om det saknas underlag f�r bed�mning av en elevs kunskaper i en

kurs p� grund av elevens bristande deltagande, ska betyg inte s�ttas p� kur-
sen.

Pr�vning

30 �

Den som �r bosatt i landet och vill ha betyg fr�n kommunal vuxenut-

bildning ska ha m�jlighet att genomg� pr�vning i alla kurser som det s�tts
betyg p� och i gymnasiearbete. Detta g�ller �ven den som tidigare har f�tt
betyg p� kursen eller gymnasiearbetet. Den som �r elev i gymnasieskolan f�r
dock inte genomg� pr�vning i en kurs eller ett gymnasiearbete, om eleven
har f�tt minst betyget E p� kursen eller gymnasiearbetet.

Pr�vning f�r g�ras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kur-

sen eller, n�r det g�ller gymnasiearbete, utbildning inom det kun-
skapsomr�de som gymnasiearbetet avser.

Med pr�vning i en kurs avses en bed�mning av kunskaper i f�rh�llande

till s�v�l uppst�llda kunskapsm�l i kursplaner eller �mnesplaner som betygs-
kriterier respektive kunskapskrav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt-

terligare f�reskrifter om pr�vning.

31 �

Pr�vningen ska g�ras av en eller flera l�rare. Om pr�vningen genom-

f�rs av tv� eller flera l�rare och dessa inte kan enas om ett betyg ska betyget
s�ttas av rektorn.

SFS 2010:800

Validering

32 �

En elev i kommunal vuxenutbildning kan f� sina kunskaper och sin

kompetens validerade. Med validering avses en process som inneb�r en
strukturerad bed�mning, v�rdering och dokumentation samt ett erk�nnande
av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de
f�rv�rvats.

Rektorn ska verka f�r att valideringen sker i enlighet med lag och andra

f�rfattningar.

33 �

Den som f�r sina kunskaper och sin kompetens bed�mda vid en vali-

dering ska ha m�jlighet att f� dessa dokumenterade skriftligt. Vad som s�gs i
3 kap. 19 och 20 �� om r�ttelse och �ndring av betyg g�ller �ven en slutf�rd
validering.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt-

terligare f�reskrifter om validering.

Intyg

34 �

Den som genomg�tt en kurs i kommunal vuxenutbildning och vill f�

sina kunskaper dokumenterade p� annat s�tt �n genom betyg ska f� ett intyg.

Huvudmannen ansvarar f�r att eleverna informeras om m�jligheten att f�

ett intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om att intyg alltid ska utf�rdas efter vissa kurser.

35 �

Rektorn utf�rdar intyg.

Vad som s�gs i 3 kap. 19 och 20 �� om r�ttelse och �ndring av betyg g�l-

ler �ven f�r intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt-

terligare f�reskrifter om intyg.

21 kap. S�rskild utbildning f�r vuxna

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser (29 ��),
best�mmelser om s�rskild utbildning f�r vuxna p� grundl�ggande niv�

(1012 ��),

best�mmelser om s�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv� (13

16 ��),

best�mmelser om betyg (1720 ��),
best�mmelser om validering (21 och 22 ��), och
best�mmelser om intyg (23 och 24 ��).

100

SFS 2010:800

Allm�nna best�mmelser

�vergripande m�l

2 �

M�let f�r den s�rskilda utbildningen f�r vuxna �r att vuxna med ut-

vecklingsst�rning ska st�djas och stimuleras i sitt l�rande. De ska ges m�j-
lighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att st�rka sin
st�llning i arbets- och samh�llslivet samt att fr�mja sin personliga utveck-
ling.

Utg�ngspunkten f�r utbildningen ska vara den enskildes behov och f�rut-

s�ttningar.

De som f�tt minst utbildning ska prioriteras.
Av 29 kap. 8 � f�ljer att det som i denna lag s�gs om personer med ut-

vecklingsst�rning ska g�lla ocks� f�r vissa andra vuxna.

Utbildningens niv�er

3 �

Kommunerna ska tillhandah�lla s�rskild utbildning f�r vuxna.

Utbildningen ska tillhandah�llas p� grundl�ggande niv� och gymnasial

niv�.

Utbildningens syfte

4 �

Utbildning p� grundl�ggande niv� syftar till att ge vuxna kunskaper p�

en niv� som motsvarar den som utbildningen i grunds�rskolan ska ge.

Utbildning p� gymnasial niv� syftar till att ge vuxna kunskaper p� en niv�

som motsvarar den som utbildningen p� nationella eller specialutformade
program i gymnasies�rskolan ska ge.

Kurser

5 �

Utbildningen bedrivs i form av kurser.

F�r varje kurs ska det finnas en kursplan.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om kursplaner.

Avgifter

6 �

Utbildningen ska vara avgiftsfri. Det f�r dock f�rekomma enstaka in-

slag som kan medf�ra en obetydlig kostnad f�r eleverna.

Huvudmannen f�r best�mma att b�cker och andra l�rverktyg, som varje

Avgifter f�r inte tas ut i samband med ans�kan om plats.

Ans�kan, mottagande och antagning

7 �

En ans�kan om att delta i utbildning ska ges in till den s�kandes hem-

kommun.

101

SFS 2010:800

Om ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman,

ska hemkommunen skyndsamt s�nda ans�kan vidare till den huvudmannen.
Till ans�kan ska fogas ett yttrande av vilket det framg�r om hemkommunen
�tar sig att svara f�r kostnaderna f�r den s�kandes utbildning. Ett s�dant
yttrande beh�vs inte om det �r on�digt med h�nsyn till tidigare �verenskom-
melse.

Den huvudman som anordnar en utbildning beslutar om den s�kande ska

tas emot till utbildningen. En huvudman �r skyldig att till sin utbildning ta
emot s�kande som kommer fr�n andra kommuner, om hemkommunerna har
�tagit sig att svara f�r kostnaderna f�r deras utbildning.

Den huvudman som anordnar en utbildning p� gymnasial niv� beslutar

om en s�kande ska antas till utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om urval bland mottagna s�kande till utbildning p� gymnasial
niv�.

Individuella studieplaner

8 �

F�r varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska inne-

h�lla uppgifter om den enskildes utbildningsm�l och planerad omfattning av
studierna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om den individuella studieplanen.

R�tt att fullf�lja utbildningen

9 �

Den som har antagits till en kurs har r�tt att fullf�lja kursen.

Huvudmannen f�r dock besluta att utbildningen p� kursen ska upph�ra om

eleven saknar f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen eller annars
inte g�r tillfredsst�llande framsteg.

Den vars utbildning p� grundl�ggande niv� har upph�rt enligt andra

Utbildningen f�r avbrytas �ven enligt best�mmelserna i 5 kap. 1720 ��.

S�rskild utbildning f�r vuxna p� grundl�ggande niv�

Kommunens ansvar

10 �

Hemkommunen ansvarar f�r att de som enligt 11 � har r�tt att delta i

utbildning p� grundl�ggande niv� och �nskar det, ocks� f�r delta i s�dan ut-
bildning.

Varje kommun ska aktivt verka f�r att n� de vuxna i kommunen som har

r�tt att delta i utbildning p� grundl�ggande niv� och f�r att motivera dem att
delta i s�dan utbildning.

102

SFS 2010:800

R�tt att delta i utbildning p� grundl�ggande niv�

11 �

En vuxen med utvecklingsst�rning har r�tt att delta i utbildning p�

grundl�ggande niv� fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon
fyller 20 �r, om han eller hon

1. �r bosatt i landet,
2. saknar s�dana kunskaper som utbildningen i grunds�rskolan syftar till

att ge, och

3. har f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen.
F�rsta stycket g�ller inte intagna i kriminalv�rdsanstalt. Av 24 kap. 10 �

framg�r att Kriminalv�rden ansvarar f�r deras utbildning.

Utbildning p� ett annat spr�k �n svenska

12 �

Om en elev i utbildning p� grundl�ggande niv� har bristf�lliga kun-

S�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv�

Huvudmannens ansvar

13 �

Varje kommun ska erbjuda utbildning p� gymnasial niv�. Kommu-

nerna ska str�va efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfr�gan och
behov.

14 �

Varje kommun ska informera om m�jligheterna till utbildning p�

gymnasial niv� och aktivt verka f�r att de vuxna i kommunen som �r beh�ri-
ga deltar i s�dan utbildning.

15 �

Ett landsting f�r efter �verenskommelse med en kommun till-

handah�lla utbildning p� gymnasial niv�.

Beh�righet till utbildning p� gymnasial niv�

16 �

En vuxen med utvecklingsst�rning �r beh�rig att delta i utbildning p�

gymnasial niv� fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon
fyller 20 �r, om han eller hon

har slutf�rt utbildning i gymnasies�rskolan eller likv�rdig utbildning och
uppfyller �vriga beh�righetsvillkor.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt-

terligare f�reskrifter om beh�righetsvillkor.

F�rsta och andra styckena g�ller inte intagna i kriminalv�rdsanstalt. Av

24 kap. 10 � framg�r att Kriminalv�rden ansvarar f�r deras utbildning.

103

SFS 2010:800

Betyg

Till�mpliga best�mmelser

17 �

Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap.

1321 ��.

Betygss�ttning

18 �

Betyg ska s�ttas p� varje avslutad kurs, dock inte p� kurser som mot-

svarar tr�ningsskolan inom grunds�rskolan.

Inom den del av s�rskild utbildning f�r vuxna som motsvarar tr�nings-

skolan ska, i st�llet f�r betyg, ett intyg om att eleven har deltagit i kursen ut-
f�rdas efter avslutad kurs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

ytterligare f�reskrifter om betygss�ttning. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra
att betyg inte ska s�ttas p� vissa kurser.

19 �

Som betyg ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D eller E anv�ndas.

H�gsta betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E. F�r den elev som
inte uppn�r betyget E utf�rdas ett intyg om att eleven har deltagit i kursen.

20 �

Betyg ska grundas p� en bed�mning av elevens kunskaper i f�r-

h�llande till s�v�l uppst�llda kunskapsm�l i kursplaner som betygskriterier.

Betygskriterier ska finnas f�r varje kurs d�r betyg ska s�ttas.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om betygskriterier.

Validering

21 �

En elev i s�rskild utbildning f�r vuxna kan f� sina kunskaper och sin

Rektorn ska verka f�r att valideringen sker i enlighet med lag och andra

f�rfattningar.

22 �

Den som f�r sina kunskaper och sin kompetens bed�mda vid en vali-

dering ska ha m�jlighet att f� dessa dokumenterade skriftligt. Vad som s�gs i
3 kap. 19 och 20 �� om r�ttelse och �ndring av betyg g�ller �ven en slutf�rd
validering.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

ytterligare f�reskrifter om validering.

Intyg

23 �

Den som genomg�tt en kurs i s�rskild utbildning f�r vuxna och vill f�

sina kunskaper dokumenterade p� annat s�tt �n genom betyg ska f� ett intyg.
I 18 � andra stycket och 19 � finns best�mmelser om att intyg ska utf�rdas i
vissa andra fall.

104

SFS 2010:800

Huvudmannen ansvarar f�r att eleverna informeras om m�jligheten att f�

ett intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om att intyg alltid ska utf�rdas efter vissa kurser.

24 �

Rektorn utf�rdar intyg.

Vad som s�gs i 3 kap. 19 och 20 �� om r�ttelse och �ndring av betyg g�l-

ler �ven f�r intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

ytterligare f�reskrifter om intyg.

22 kap. Utbildning i svenska f�r invandrare

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser (217 ��),
best�mmelser om betyg (1825 ��),
best�mmelser om validering (26 och 27 ��), och
best�mmelser om intyg (28 och 29 ��).

Allm�nna best�mmelser

�vergripande m�l

2 �

M�let f�r utbildning i svenska f�r invandrare �r att vuxna invandrare

ska st�djas och stimuleras i sitt l�rande. De ska ges m�jlighet att utveckla
sina kunskaper och sin kompetens i syfte att st�rka sin st�llning i arbets- och
samh�llslivet samt att fr�mja sin personliga utveckling.

Utg�ngspunkten f�r utbildningen ska vara den enskildes behov och f�rut-

s�ttningar.

Utbildningens syfte

3 �

Utbildningen syftar till att ge vuxna invandrare grundl�ggande kunska-

per i svenska spr�ket.

Utbildningen syftar ocks� till att ge vuxna invandrare som saknar grund-

l�ggande l�s- och skrivf�rdigheter m�jlighet att f�rv�rva s�dana f�rdigheter.
L�s- och skrivinl�rningen f�r ske p� elevens modersm�l eller n�got annat
spr�k som eleven beh�rskar.

Kurser

4 �

Utbildningen bedrivs i form av kurser.

F�r varje kurs ska det finnas en kursplan.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om kursplaner.

105

SFS 2010:800

Avgifter

5 �

Utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte n�got annat f�ljer av denna

lag eller av f�reskrifter som har meddelats med st�d av 3 kap. 21 �. Det f�r
dock f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obetydlig kostnad f�r
eleverna.

Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som

beh�vs f�r en tidsenlig utbildning. Huvudmannen f�r dock besluta att elev-
erna ska h�lla sig med enstaka egna l�rverktyg.

Utbildningens omfattning

6 �

Utbildningen ska i genomsnitt under en fyraveckorsperiod omfatta

minst 15 timmars undervisning i veckan. Undervisningens omfattning f�r
dock minskas om eleven beg�r det och huvudmannen finner att det �r f�ren-
ligt med utbildningens syfte.

Samverkan med arbetslivet

7 �

Huvudmannen ska i samarbete med Arbetsf�rmedlingen verka f�r att

eleven ges m�jligheter att �va det svenska spr�ket i arbetslivet och att utbild-
ning i svenska f�r invandrare kan kombineras med andra aktiviteter som

arbetslivsorientering,
validering,
praktik, eller
annan utbildning.
Huvudmannen ska ocks� verka f�r att utbildning i svenska f�r invandrare

kan bedrivas under tid f�r vilken eleven f�r ers�ttning fr�n sjukf�rs�kringen
enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring och f�r att utbildningen kan
kombineras med aktiviteter som erbjuds inom h�lso- och sjukv�rden.

8 �

Utbildningen ska kunna kombineras med f�rv�rvsarbete.

9 �

Huvudmannen ska samr�da med den ber�rda arbetsgivaren och den

lokala arbetstagarorganisationen som arbetsgivaren �r bunden till genom
kollektivavtal om en arbetstagares deltagande i utbildningen och utbild-
ningens f�rl�ggning.

Individuella studieplaner

10 �

F�r varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska

inneh�lla uppgifter om den enskildes utbildningsm�l och planerad om-
fattning av studierna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om den individuella studieplanen.

Kommunens ansvar

11 �

Hemkommunen �r skyldig att se till att utbildning i svenska f�r in-

vandrare erbjuds dem som enligt 13 � har r�tt att delta i utbildningen.

106

SFS 2010:800

Utbildningen ska finnas tillg�nglig s� snart som m�jligt efter det att en r�tt

till utbildning i svenska f�r invandrare intr�tt. Om det inte finns s�rskilda
sk�l ska utbildningen kunna p�b�rjas inom tre m�nader.

12 �

Varje kommun ska aktivt verka f�r att n� dem i kommunen som har

r�tt till utbildningen och f�r att motivera dem att delta i utbildningen.

R�tt att delta

13 �

En person har r�tt att delta i utbildning i svenska f�r invandrare fr�n

och med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon fyller 16 �r, om han el-
ler hon

1. �r bosatt i landet, och
2. saknar s�dana grundl�ggande kunskaper i svenska spr�ket som ut-

bildningen syftar till att ge.

En finl�ndsk medborgare som stadigvarande arbetar i kommunen men �r

bosatt i Finland n�ra gr�nsen till Sverige och saknar s�dana grundl�ggande
kunskaper i svenska spr�ket som utbildningen syftar till att ge, har fr�n och
med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon fyller 16 �r ocks� r�tt att
delta i utbildning i svenska f�r invandrare.

14 �

Den som har s�dana kunskaper i det danska eller norska spr�ket att

grundl�ggande svenskundervisning inte kan anses n�dv�ndig har inte r�tt att
delta i utbildningen.

Mottagande

15 �

Huvudmannen beslutar om en person ska tas emot till utbildningen.

R�tt att fullf�lja utbildningen

16 �

Den som har antagits till en kurs har r�tt att fullf�lja kursen.

Huvudmannen f�r dock besluta att utbildningen p� kursen ska upph�ra,

om eleven saknar f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen eller an-
nars inte g�r tillfredsst�llande framsteg.

Utbildningen f�r avbrytas �ven enligt best�mmelserna i 5 kap. 1720 ��.

17 �

Den f�r vilken utbildningen har upph�rt enligt 16 � andra stycket el-

ler som frivilligt avbrutit utbildningen ska p� nytt beredas s�dan utbildning
om det finns s�rskilda sk�l f�r det.

Betyg

Till�mpliga best�mmelser

18 �

Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap.

1321 ��.

107

SFS 2010:800

Betygss�ttning

19 �

Betyg ska s�ttas p� varje avslutad kurs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt-

terligare f�reskrifter om betygss�ttning.

20 �

Som betyg ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F anv�n-

das. Betyg f�r godk�nda resultat betecknas med A, B, C, D eller E. H�gsta
betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E. Betyg f�r icke godk�nt
resultat betecknas med F.

21 �

Betyg ska grundas p� en bed�mning av elevens kunskaper i f�r-

h�llande till s�v�l uppst�llda kunskapsm�l i kursplaner som betygskriterier.

Betygskriterier ska finnas f�r varje kurs.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om betygskriterier.

22 �

Om det finns s�rskilda sk�l f�r det vid betygss�ttningen bortses fr�n

enstaka betygskriterier eller fr�n enstaka delar av betygskriterier. Med s�r-
skilda sk�l avses funktionsneds�ttning eller andra liknande personliga f�r-
h�llanden som inte �r av tillf�llig natur och som utg�r ett direkt hinder f�r att
eleven ska kunna uppfylla kraven f�r ett visst kriterium. De kriterier som r�r
s�kerhet och de som h�nvisar till lagar, f�rordningar eller myndigheters f�re-
skrifter ska dock alltid uppfyllas.

23 �

Om det saknas underlag f�r bed�mning av en elevs kunskaper i en

kurs p� grund av elevens bristande deltagande, ska betyg inte s�ttas p� kur-
sen.

Pr�vning

24 �

Den som �r bosatt i landet och vill ha betyg fr�n utbildning i svenska

f�r invandrare ska ha m�jlighet att genomg� pr�vning. Detta g�ller �ven den
som tidigare har f�tt betyg p� kursen.

Pr�vning f�r g�ras endast hos en huvudman som anordnar den aktuella

kursen.

Med pr�vning avses en bed�mning av kunskaper i f�rh�llande till s�v�l

uppst�llda kunskapsm�l i kursplaner som betygskriterier.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

ytterligare f�reskrifter om pr�vning.

25 �

Pr�vningen ska g�ras av en eller flera l�rare. Om pr�vningen genom-

f�rs av tv� eller flera l�rare och dessa inte kan enas om ett betyg ska betyget
s�ttas av rektorn.

Validering

26 �

En elev i utbildning i svenska f�r invandrare kan f� sina kunskaper

och sin kompetens validerade. Med validering avses en process som inneb�r
en strukturerad bed�mning, v�rdering och dokumentation samt ett erk�nnan-

108

SFS 2010:800

de av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de
f�rv�rvats.

Rektorn ska verka f�r att valideringen sker i enlighet med lag och andra

f�rfattningar.

27 �

Den som f�r sina kunskaper och sin kompetens bed�mda vid en vali-

dering ska ha m�jlighet att f� dessa dokumenterade skriftligt. Vad som s�gs i
3 kap. 19 och 20 �� om r�ttelse och �ndring av betyg g�ller �ven en slutf�rd
validering.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt-

terligare f�reskrifter om validering.

Intyg

28 �

Den som genomg�tt en kurs i utbildning i svenska f�r invandrare och

vill f� sina kunskaper dokumenterade p� annat s�tt �n genom betyg ska f� ett
intyg.

Huvudmannen ansvarar f�r att eleverna informeras om m�jligheten att f�

ett intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om att intyg alltid ska utf�rdas efter viss utbildning.

29 �

Rektorn utf�rdar intyg.

Vad som s�gs i 3 kap. 19 och 20 �� om r�ttelse och �ndring av betyg g�l-

ler �ven f�r intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

ytterligare f�reskrifter om intyg.

23 kap. Entreprenad och samverkan

Entreprenad

1 �

Kommuner, landsting och enskilda huvudm�n f�r enligt be-

st�mmelserna i detta kapitel med bibeh�llet huvudmannaskap sluta avtal
med en enskild fysisk eller juridisk person om att utf�ra uppgifter inom ut-
bildning eller annan verksamhet enligt denna lag (entreprenad).

De best�mmelser som finns f�r en utbildning eller en annan verksamhet

enligt denna lag ska med de undantag som anges i detta kapitel g�lla �ven
vid entreprenad.

2 �

Inom f�rskolan, f�rskoleklassen, fritidshemmet, kommunal vuxen-

utbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna, utbildning i svenska f�r invandrare
eller s�dan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. f�r uppgifter �ver-
l�mnas p� entreprenad.

3 �

Inom grundskolan, grunds�rskolan, gymnasieskolan och gymnasie-

s�rskolan f�r uppgifter som inte �r h�nf�rliga till undervisningen �verl�mnas
p� entreprenad.

109

SFS 2010:800

4 �

Inom gymnasieskolan f�r uppgifter som avser undervisning i karakt�r-

s�mnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil �verl�mnas p� entre-
prenad.

Inom grundskolan, grunds�rskolan, gymnasieskolan och gymnasies�r-

skolan f�r en enskild huvudman �verl�mna uppgifter som avser moders-
m�lsundervisning p� entreprenad.

5 �

Om det finns s�rskilda sk�l f�r regeringen efter ans�kan av en kom-

mun, ett landsting eller en enskild huvudman i andra fall �n som anges i
2 och 4 �� medge att kommunen, landstinget eller den enskilde huvudman-
nen f�r �verl�mna �t n�gon annan att bedriva undervisning inom skolv�sen-
det p� entreprenad.

6 �

Om en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman �verl�mnar

uppgiften att bedriva undervisning p� entreprenad, f�r kommunen, lands-
tinget eller den enskilde huvudmannen �verl�mna den myndighetsut�vning
som h�r till en l�rares undervisningsuppgift.

Kommunen eller landstinget f�r n�r det g�ller kommunal vuxenutbildning

och s�rskild utbildning f�r vuxna �verl�mna �ven den myndighetsut�vning
som h�r till rektorns uppgifter. Kommunen f�r ocks� �verl�mna s�dan myn-
dighetsut�vning n�r det g�ller utbildning i svenska f�r invandrare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om begr�nsningar n�r det g�ller �verl�mnande av rektorsuppgif-
ter som innefattar myndighetsut�vning.

7 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela ytterligare f�reskrifter om entreprenader enligt 2 � och om s�dan under-
visning p� entreprenad som avses i 4 och 5 ��.

Samverkan

8 �

En kommun f�r sluta avtal med en annan kommun om att denna ska ta

�ver ansvaret f�r kommunens uppgifter inom f�rskolan, fritidshemmet,
kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna, utbildning i
svenska f�r invandrare eller s�dan pedagogisk verksamhet som avses i
25 kap.

En kommun f�r ocks� sluta avtal med ett landsting om att detta ska ta �ver

ansvaret f�r kommunens uppgifter inom kommunal vuxenutbildning och
s�rskild utbildning f�r vuxna.

9 �

En kommun f�r som huvudman �verl�ta ansvaret f�r s�dana medicin-

ska insatser som anges i 2 kap. 2528 �� till ett landsting, om kommunen
och landstinget �r �verens om detta. P� samma s�tt f�r ett landsting �verl�ta
ansvaret till en kommun.

Staten eller en enskild f�r som huvudman �verl�ta ansvaret f�r de medi-

cinska insatser som anges i 2 kap. 2528 �� till en kommun eller ett lands-
ting, om huvudmannen och kommunen eller landstinget �r �verens om detta.

10 �

Staten f�r som huvudman f�r sameskolan, efter avtal med en kom-

mun, ta �ver ansvaret f�r kommunens uppgifter inom f�rskolan.

110

SFS 2010:800

24 kap. S�rskilda utbildningsformer

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

internationella skolor (27 ��),
utbildning vid s�rskilda ungdomshem (8 och 9 ��),
utbildning f�r intagna i kriminalv�rdsanstalt (10 �),
utbildning vid folkh�gskola som motsvarar utbildning i svenska f�r in-

vandrare (1115 ��),

utbildning f�r barn och elever som v�rdas p� sjukhus eller annan mot-

svarande institution (1619 ��),

utbildning i hemmet eller p� annan l�mplig plats (2022 ��),
annat s�tt att fullg�ra skolplikten (2325 ��), och
bemyndiganden (26 �).

Internationella skolor

Grundskoleniv�

2 �

Den som har skolplikt och som f�r endast en kortare tid �r bosatt i Sve-

rige eller har andra s�rskilda sk�l att f� utbildning i en internationell skola p�
grundskoleniv� f�r fullg�ra sin skolplikt i en godk�nd s�dan skola. Detta
g�ller dock inte s�dana barn som avses i 7 kap. 5 och 6 ��. Statens skolin-
spektion pr�var fr�gor om godk�nnande av internationella skolor p� grund-
skoleniv�.

Med internationell skola p� grundskoleniv� avses en skola med enskild

huvudman som har en annan internationell inriktning �n den som f�r finnas i
grundskolan. F�r godk�nnande kr�vs att skolans utbildning som helhet be-
traktad �r likv�rdig med grundskolans. Utbildningen ska f�rmedla kunskaper
och f�rdigheter som underl�ttar fortsatt skolg�ng utomlands. Undervisning i
svenska spr�ket och om svenska f�rh�llanden ska ges i den omfattning som
de elever som �r bosatta i Sverige f�r kortare tid beh�ver.

Regeringen f�r besluta att en internationell skola p� grundskoleniv� f�r ta

emot andra barn �n s�dana som avses i f�rsta stycket f�r att de ska fullg�ra
skolplikten vid skolan.

3 �

Huvudmannen f�r en godk�nd internationell skola p� grundskoleniv�

ska av Statens skolinspektion f�rklaras ber�ttigad till s�dant bidrag som av-
ses i 4 � om

1. utbildningen f�ljer ett annat lands l�roplan och kursplaner eller en inter-

nationell l�roplan och internationella kursplaner med anpassning till svenska
f�rh�llanden i den utstr�ckning som �r rimlig,

2. utbildningens allm�nna m�l och v�rdegrund inte strider mot de all-

m�nna m�l och den v�rdegrund som g�ller f�r utbildning inom det svenska
skolv�sendet,

3. elever som har sv�righeter i skolarbetet erbjuds s�rskilt st�d,
4. eleverna erbjuds s�dan elevh�lsa som avser medicinska insatser som

ska erbjudas inom grundskolan,

5. elevavgiften �r sk�lig med h�nsyn till rimliga kostnader f�r verk-

samheten, bidrag och omst�ndigheterna i �vrigt,

111

SFS 2010:800

6. skolan �r �ppen f�r alla elever som avses i 4 �, med undantag f�r s�-

dana elever som det skulle medf�ra betydande organisatoriska eller ekono-
miska sv�righeter att ta emot f�r skolan,

7. urvalet, om det inte finns platser till alla beh�riga s�kande, g�rs p�

grunder som Skolinspektionen godk�nner,

8. v�rdnadshavare och elever ges tydlig information om den interna-

tionella skolans inneh�ll och inriktning mot fortsatta studier utomlands och
om vad utbildning vid en internationell skola kan inneb�ra vid fortsatt skol-
g�ng i det svenska skolv�sendet, och

9. skolan f�ljer �vriga best�mmelser i denna lag och i andra f�reskrifter

som avser internationella skolor p� grundskoleniv�.

Skolinspektionen ska i beslutet om r�tt till bidrag ange det h�gsta antal

elever som �r folkbokf�rda i Sverige som omfattas av huvudmannens bi-
dragsr�tt.

4 �

Elevens hemkommun ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r en god-

k�nd internationell skola f�r en elev som enligt 2 � f�r fullg�ra sin skolplikt
d�r, om eleven �r folkbokf�rd i Sverige eller kommunen f�r s�rskilt statsbi-
drag f�r eleven.

Bidraget ska l�mnas fr�n och med h�stterminen det �r eleven fyller sex �r

och best�mmas med h�nsyn till skolans �tagande och elevens behov efter
samma grunder som kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till de
egna grundskolorna. Har en elev ett omfattande behov av s�rskilt st�d, �r
kommunen inte skyldig att l�mna bidrag f�r det s�rskilda st�det, om bety-
dande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om hur kommunens bidrag ska best�mmas i st�llet f�r det som
anges i andra stycket, om statsbidrag l�mnas till kommunen f�r en elev som
har tagits emot i en internationell skola p� grundskoleniv�.

Om inte kommunen och skolan har kommit �verens om n�got annat, ska

bidraget ber�knas f�r ett bidrags�r i s�nder. Varje bidrags�r b�rjar den 1 ja-
nuari.

Gymnasieniv�

5 �

Om en internationell skola erbjuder gymnasial utbildning som har en

annan internationell inriktning �n den som f�r finnas i gymnasieskolan eller
om skolan anordnar utbildning som leder fram till International Baccalaure-
ate (internationell skola p� gymnasieniv�), ska Statens skolinspektion f�rkla-
ra huvudmannen ber�ttigad till s�dant bidrag som avses i 6 � om

1. utbildningen f�ljer ett annat lands l�roplan och kursplaner eller en inter-

nationell l�roplan och internationella kursplaner med anpassning till svenska
f�rh�llanden i den utstr�ckning som �r rimlig,

2. utbildningen som helhet �r likv�rdig med utbildningen i gymnasie-

skolan,

3. utbildningens allm�nna m�l och v�rdegrund inte strider mot de allm�n-

na m�l och den v�rdegrund som g�ller f�r utbildning inom det svenska skol-
v�sendet,

4. utbildningen f�rmedlar kunskaper som underl�ttar fortsatta studier ut-

omlands,

112

SFS 2010:800

5. undervisning i svenska spr�ket och om svenska f�rh�llanden ges i den

omfattning som beh�vs f�r de elever som under kortare tid �r bosatta i Sve-
rige,

6. elever som avses i 6 � f�rsta stycket som har sv�righeter i skolarbetet

erbjuds s�rskilt st�d,

7. elever som avses i 6 � f�rsta stycket erbjuds s�dan elevh�lsa som avser

medicinska insatser som ska erbjudas elever i gymnasieskolan,

8. elevavgiften f�r elever som avses i 6 � f�rsta stycket �r sk�lig med h�n-

syn till rimliga kostnader f�r verksamheten, bidrag och omst�ndigheterna i
�vrigt,

9. skolan �r �ppen f�r alla elever som avses i 6 � f�rsta stycket, med un-

dantag f�r s�dana elever som det skulle medf�ra betydande organisatoriska
eller ekonomiska sv�righeter att ta emot f�r skolan,

10. urvalet, om det inte finns platser till alla beh�riga s�kande, g�rs p�

grunder som Skolinspektionen godk�nner,

11. s�dana elever som avses i 6 � f�rsta stycket och deras v�rdnadshavare

ges tydlig information om skolans inneh�ll och inriktning mot fortsatta stu-
dier utomlands och om vad utbildning vid en internationell skola p� gymna-
sieniv� kan inneb�ra vid fortsatt utbildning i Sverige, och

12. skolan f�ljer �vriga best�mmelser i denna lag och i andra f�reskrifter

som avser internationella skolor p� gymnasieniv�.

Skolinspektionen ska, f�r annan utbildning �n s�dan som leder fram till

International Baccalaureate, i beslutet om r�tt till bidrag ange vilket natio-
nellt program utbildningen ska j�mst�llas med i bidragsh�nseende. I beslutet
ska Skolinspektionen �ven ange det h�gsta antal elever som �r folkbokf�rda
i Sverige som omfattas av huvudmannens bidragsr�tt.

6 �

Elevens hemkommun ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r den inter-

nationella skolan f�r en elev som genomg�r s�dan utbildning som avses i 5 �
om

1. eleven �r folkbokf�rd i Sverige eller kommunen f�r s�rskilt statsbidrag

f�r eleven,

2. eleven antingen f�r en kortare tid �r bosatt i Sverige eller har andra s�r-

skilda sk�l att f� utbildning i en internationell skola p� gymnasieniv�, och

3. hemkommunen var skyldig att erbjuda eleven gymnasieutbildning vid

den tidpunkt d� utbildningen b�rjade.

Bidraget enligt f�rsta stycket ska uppg� till det belopp som hem-

kommunen och den internationella skolan kommer �verens om. Regeringen
eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om
vilket belopp som elevernas hemkommuner ska betala enligt f�rsta stycket
om dessa och huvudmannen f�r den internationella skolan inte kommer
�verens om beloppet.

F�r en elev som har ett omfattande behov av s�rskilt st�d ska kommunen,

ut�ver vad som f�ljer av andra stycket, l�mna ett extra bidrag. Bidraget ska
motsvara huvudmannens kostnader f�r det extra st�det under f�ruts�ttning
att motsvarande kostnader skulle ha uppkommit om eleven g�tt i en av kom-
munen erbjuden gymnasieutbildning. Kommunen beh�ver dock inte l�mna
extra bidrag om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter
uppst�r f�r kommunen.

113

SFS 2010:800

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om hur kommunens bidrag ska best�mmas i st�llet f�r det som
anges i andra och tredje styckena, om statsbidrag l�mnas till kommunen f�r
en elev som har tagits emot i en internationell skola p� gymnasieniv�.

Om inte kommunen och huvudmannen har kommit �verens om n�got an-

nat, ska bidraget ber�knas f�r ett bidrags�r i s�nder. Varje bidrags�r b�rjar
den 1 januari.

Insyn

7 �

Den kommun d�r den internationella skolan �r bel�gen har r�tt till in-

syn i skolans verksamhet.

Utbildning vid s�rskilda ungdomshem

Utbildning f�r skolpliktiga

8 �

Under vistelse i ett s�dant hem som avses i 12 � lagen (1990:52) med

s�rskilda best�mmelser om v�rd av unga (s�rskilt ungdomshem) ska skol-
pliktiga barn, som inte l�mpligen kan fullg�ra sin skolplikt p� annat s�tt,
fullg�ra den genom att delta i utbildning vid hemmet.

Utbildningen ska anordnas genom f�rsorg av huvudmannen f�r hemmet.

Den ska med n�dv�ndiga avvikelser motsvara utbildningen i grundskolan el-
ler i f�rekommande fall grunds�rskolan eller specialskolan.

Utbildning f�r icke skolpliktiga

9 �

Den som inte l�ngre �r skolpliktig och vistas i ett hem som avses i 8 �

f�rsta stycket och som inte l�mpligen kan fullg�ra skolg�ng p� annat s�tt ska
genom huvudmannens f�rsorg ges m�jlighet att delta i kompletterande ut-
bildning p� grundskoleniv� eller motsvarande eller i utbildning som motsva-
rar s�dan utbildning som erbjuds i gymnasieskolan eller gymnasies�rskolan.

Utbildning f�r intagna i kriminalv�rdsanstalt

10 �

F�r intagna i kriminalv�rdsanstalt f�r det anordnas utbildning som

motsvarar kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna samt
utbildning i svenska f�r invandrare. F�r s�dan utbildning ansvarar Kriminal-
v�rden.

Utbildning vid folkh�gskola som motsvarar utbildning i svenska f�r
invandrare

11 �

Den som enligt 22 kap. 13 � har r�tt att delta i utbildning i svenska f�r

invandrare har r�tt att i st�llet delta i en folkh�gskolas utbildning som mot-
svarar utbildning i svenska f�r invandrare, om

1. folkh�gskolan enligt s�dana f�reskrifter som har meddelats med st�d av

29 kap. 24 � har getts r�tt att s�tta betyg, anordna pr�vning samt utf�rda be-
tyg och intyg, och

114

SFS 2010:800

2. folkh�gskolan har f�rklarat sig ha f�r avsikt att ta emot den s�kande till

utbildningen.

12 �

Vad som s�gs i 22 kap. 210, 13, 14, 16 och 17 �� om utbildning i

svenska f�r invandrare g�ller ocks� en folkh�gskolas motsvarande ut-
bildning som en person �r beh�rig att delta i enligt 14 �.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om att �ven andra best�mmelser i lagen ska g�lla f�r s�dan ut-
bildning.

13 �

Den som vill delta i en folkh�gskolas utbildning som motsvarar ut-

bildning i svenska f�r invandrare enligt best�mmelserna i detta kapitel ska
anm�la detta till sin hemkommun.

14 �

Kommunen ska i samband med ett beslut om mottagande enligt

22 kap. 15 � f�rklara eleven beh�rig att delta i utbildning i folkh�gskola som
motsvarar utbildning i svenska f�r invandrare om

1. de villkor som anges i 11 � �r uppfyllda, och
2. anm�lan har l�mnats enligt 13 �.

15 �

En folkh�gskola som till sin utbildning i svenska f�r invandrare har

antagit en elev som har f�rklarats beh�rig att delta i utbildningen enligt 14 �,
har r�tt till ers�ttning f�r kostnaden f�r elevens utbildning fr�n elevens hem-
kommun.

Ers�ttningen ska best�mmas med h�nsyn till folkh�gskolans �tagande och

elevens behov och p� samma grunder som kommunen till�mpar vid f�rdel-
ning av resurser till sin egen utbildning i svenska f�r invandrare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om ers�ttningens storlek och under vilken tid som ers�ttning f�r
l�mnas.

Utbildning f�r barn och elever som v�rdas p� sjukhus eller annan
motsvarande institution

Utbildning som motsvarar f�rskola, f�rskoleklass och fritidshem

16 �

Om ett barn v�rdas p� sjukhus eller n�gon annan institution, ska hu-

vudmannen f�r institutionen svara f�r att barnet f�r tillf�lle att delta i utbild-
ning som s� l�ngt det �r m�jligt motsvarar den som erbjuds i f�rskola, f�r-
skoleklass eller fritidshem.

S�rskild undervisning

17 �

F�r s�dana elever i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, sam-

eskolan, gymnasieskolan och gymnasies�rskolan som p� grund av sjukdom
eller liknande sk�l under en l�ngre tid inte kan delta i vanligt skolarbete och
som v�rdas p� sjukhus eller en motsvarande institution ska s�rskild under-
visning anordnas p� sjukhuset eller institutionen. S�dan undervisning ska s�
l�ngt det �r m�jligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i.

115

SFS 2010:800

18 �

S�rskild undervisning enligt 17 � ska inte ges en elev om den l�kare

som ansvarar f�r elevens v�rd avr�der fr�n det.

Huvudman

19 �

S�rskild undervisning enligt 17 � anordnas av den kommun d�r insti-

tutionen �r bel�gen. S�dan undervisning ska st� �ppen �ven f�r dem som
fullg�r skolplikt utanf�r skolv�sendet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om vad som ska g�lla i st�llet f�r f�rsta stycket i de fall d�r insti-
tutionen �r bel�gen i tv� eller flera kommuner.

Utbildning i hemmet eller p� annan l�mplig plats

S�rskild undervisning

20 �

F�r s�dana elever som avses i 17 � men som inte v�rdas p� sjukhus

eller en motsvarande institution ska s�rskild undervisning anordnas i hem-
met eller p� annan l�mplig plats. S�dan undervisning ska s� l�ngt det �r m�j-
ligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i.

21 �

S�rskild undervisning enligt 20 � ska inte ges en elev om den l�kare

som ansvarar f�r elevens v�rd avr�der fr�n det. S�rskild undervisning f�r ges
i hemmet endast om eleven eller elevens v�rdnadshavare samtycker.

Huvudman

22 �

S�rskild undervisning enligt 20 � anordnas av den som �r huvudman

f�r den utbildning som eleven annars deltar i.

Annat s�tt att fullg�ra skolplikten

F�ruts�ttningar f�r medgivande

23 �

Ett skolpliktigt barn f�r medges r�tt att fullg�ra skolplikten p� annat

s�tt �n som anges i denna lag. Medgivande ska l�mnas om

1. verksamheten framst�r som ett fullgott alternativ till den utbildning

som annars st�r barnet till buds enligt f�reskrifter i denna lag,

2. behovet av insyn i verksamheten kan tillgodoses, och
3. det finns synnerliga sk�l.

24 �

Medgivande enligt 23 � f�r l�mnas f�r upp till ett �r i s�nder. Under

dess giltighetstid ska det pr�vas hur verksamheten utfaller. Medgivandet ska
�terkallas, om det kan antas att f�ruts�ttningarna enligt 23 � inte l�ngre
finns.

Ett beslut om �terkallelse av ett medgivande g�ller omedelbart, om inte

annat beslutas.

25 �

Fr�gor enligt 23 och 24 �� pr�vas av barnets hemkommun eller, om

barnet har s�dan funktionsneds�ttning som enligt 7 kap. 6 � kan vara grund

116

SFS 2010:800

f�r att fullg�ra skolplikten i specialskolan, av Specialpedagogiska skolmyn-
digheten.

Bemyndigande

26 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om utbildning som avses i detta kapitel.

25 kap. Annan pedagogisk verksamhet

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

pedagogisk omsorg som erbjuds i st�llet f�r f�rskola eller fritidshem

(2 �),

�ppen f�rskola (3 �),
�ppen fritidsverksamhet (4 �),
omsorg under tid d� f�rskola eller fritidshem inte erbjuds (5 �),
�vergripande krav p� verksamheten (69 ��), och
bidrag (1016 ��).

Pedagogisk omsorg som erbjuds i st�llet f�r f�rskola eller fritidshem

2 �

Kommunen ska str�va efter att i st�llet f�r f�rskola eller fritidshem er-

bjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets v�rdnadshavare �nskar det.
Kommunen ska ta sk�lig h�nsyn till v�rdnadshavarnas �nskem�l om verk-
samhetsform.

S�dan omsorg som avses i f�rsta stycket ska genom pedagogisk verk-

samhet stimulera barns utveckling och l�rande.

Barn som av fysiska, psykiska eller andra sk�l beh�ver s�rskilt st�d i sin

utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kr�ver. Verksam-
heten ska utformas s� att den f�rbereder barnen f�r fortsatt l�rande.

�ppen f�rskola

3 �

En kommun f�r anordna �ppen f�rskola som komplement till f�rskola

och pedagogisk omsorg.

Den �ppna f�rskolan ska erbjuda barn en pedagogisk verksamhet i samar-

bete med de till barnen medf�ljande vuxna samtidigt som de vuxna ges m�j-
lighet till social gemenskap.

�ppen fritidsverksamhet

4 �

Enligt 14 kap. 7 � f�r en huvudman under vissa f�ruts�ttningar erbjuda

�ppen fritidsverksamhet i st�llet f�r fritidshem.

Den �ppna fritidsverksamheten ska genom pedagogisk verksamhet kom-

plettera utbildningen i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, same-
skolan och andra s�rskilda utbildningsformer i vilka skolplikt kan fullg�ras.
Verksamheten ska erbjuda barnen m�jlighet till utveckling och l�rande samt
en meningsfull fritid och rekreation.

117

SFS 2010:800

Omsorg under tid d� f�rskola eller fritidshem inte erbjuds

5 �

Kommunen ska str�va efter att erbjuda omsorg f�r barn under tid d�

f�rskola eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning det beh�vs med h�n-
syn till f�r�ldrars f�rv�rvsarbete och familjens situation i �vrigt.

�vergripande krav p� verksamheten

Utg�ngspunkter

6 �

S�dan verksamhet som avses i 25 �� ska utformas med respekt f�r

barnets r�ttigheter och i �verensst�mmelse med grundl�ggande demo-
kratiska v�rderingar och de m�nskliga r�ttigheterna som m�nniskolivets
okr�nkbarhet, individens frihet och integritet, alla m�nniskors lika v�rde,
j�mst�lldhet samt solidaritet mellan m�nniskor. Den ska f�rmedla och f�r-
ankra respekt f�r de m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande demokra-
tiska v�rderingar som det svenska samh�llet vilar p�.

Var och en som verkar inom s�dan verksamhet ska fr�mja de m�nskliga

r�ttigheterna och aktivt motverka alla former av kr�nkande behandling.
Verksamheten ska utg� fr�n en helhetssyn p� barnet och barnets behov samt
utformas s� att den fr�mjar allsidiga kontakter och social gemenskap.

Kvalitetskrav

7 �

S�dan verksamhet som avses i 25 �� ska bedrivas i �ndam�lsenliga

lokaler i grupper med en l�mplig sammans�ttning och storlek. F�r bedri-
vande av verksamheten ska det finnas personal med s�dan utbildning eller
erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet
kan tillgodoses.

Uppf�ljning och utv�rdering

8 �

En kommun ska systematiskt f�lja upp och utv�rdera s�dan verk-

samhet som avses i 25 ��.

Om det vid uppf�ljning, genom klagom�l eller p� annat s�tt kommer fram

att det finns brister i s�dan verksamhet som avses i 25 �� ska kommunen se
till att n�dv�ndiga �tg�rder vidtas.

Kommunen ska ha skriftliga rutiner f�r att ta emot och utreda klagom�l

mot verksamheten. Information om rutinerna ska l�mnas p� l�mpligt s�tt.

Avgifter

9 �

F�r plats i s�dan pedagogisk omsorg som avses i 2 � och som erbjuds i

st�llet f�r f�rskola eller fritidshem samt f�r s�dan omsorg som avses i 5 � f�r
avgifter tas ut p� det s�tt som anges i 8 kap. 16 � f�rsta stycket respektive
14 kap. 12 �.

118

SFS 2010:800

Bidrag

Pedagogisk omsorg som erbjuds i st�llet f�r f�rskola eller fritidshem

10 �

Den kommun d�r en enskild bedriver s�dan pedagogisk omsorg som

avses i 2 � ska efter ans�kan besluta att huvudmannen har r�tt till bidrag om

1. huvudmannen har f�ruts�ttningar att f�lja de f�reskrifter som g�ller f�r

motsvarande offentlig verksamhet,

2. verksamheten inte inneb�r p�tagliga negativa f�ljder f�r kommunens

motsvarande verksamhet,

3. verksamheten �r �ppen f�r alla barn som en kommun ska str�va efter att

erbjuda motsvarande verksamhet, med undantag f�r barn som hem-
kommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r enligt 13 � andra stycket,
och

4. avgifterna inte �r osk�ligt h�ga.
Kommunen f�r besluta att en huvudman har r�tt till bidrag trots att villko-

ret i f�rsta stycket 3 inte �r uppfyllt, om det finns sk�l med h�nsyn till verk-
samhetens s�rskilda karakt�r.

11 �

Hemkommunen ska l�mna bidrag till en huvudman som har r�tt till

bidrag enligt 10 � f�r varje barn som tas emot. Bidraget best�r av ett grund-
belopp enligt 12 � och i vissa fall ett till�ggsbelopp enligt 13 �.

Hemkommunen �r inte skyldig att l�mna bidrag till fler �n tv� huvudm�n

f�r samma barn eller till mer �n en huvudman f�r pedagogisk omsorg f�r ett
barn som ocks� g�r i f�rskola. Om barnet tagits emot i tv� enskilda verksam-
heter, eller i en kommunal och en enskild verksamhet, �r kommunen inte
skyldig att l�mna ett samlat bidragsbelopp som �r h�gre �n om barnet tagits
emot i endast en kommunal verksamhet. Hemkommunen ska best�mma hur
bidraget ska f�rdelas mellan huvudm�nnen f�r verksamheterna.

N�r barn tas emot i enskild pedagogisk omsorg d�r deras v�rdnadshavare

arbetar f�r kommunen inte l�mna bidrag f�r fler barn till v�rdnadshavaren �n
det antal barn till andra som har tagits emot.

12 �

Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r

l�mpar vid f�rdelning av resurser till sin egen pedagogiska omsorg. Om
kommunen inte tillhandah�ller pedagogisk omsorg ska bidraget best�mmas
efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till den enskilda verksamhetens inneh�ll
och omfattning.

13 �

Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r barn som har ett omfattande behov av

s�rskilt st�d.

Hemkommunen �r inte skyldig att l�mna till�ggsbelopp f�r ett barn i be-

hov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�rig-
heter uppst�r f�r kommunen.

119

SFS 2010:800

14 �

Hemkommunen �r bara skyldig att l�mna bidrag i den omfattning

som den �r skyldig att erbjuda f�rskola enligt 8 kap. respektive fritidshem
enligt 14 kap.

�ppen fritidsverksamhet

15 �

Om en enskild som har godk�nts som huvudman f�r fritidshem i st�l-

let erbjuder �ppen fritidsverksamhet till en elev, ska bidrag l�mnas av hem-
kommunen, om kommunen d�r verksamheten �r bel�gen har tillf�rs�krats
insyn i verksamheten, verksamheten uppfyller de krav som anges i 6 och
7 �� och avgifterna inte �r osk�ligt h�ga.

Bidraget ska best�mmas med h�nsyn till huvudmannens �tagande och

elevens behov efter samma grunder som kommunen till�mpar vid f�rdelning
av resurser till egen motsvarande verksamhet. Om en elev har ett omfattande
behov av s�rskilt st�d, beh�ver kommunen inte l�mna bidrag f�r det s�rskil-
da st�det om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter upp-
st�r f�r kommunen.

�vriga verksamheter

16 �

En kommun f�r �ven l�mna bidrag till verksamhet som avses i 35 ��

och som bedrivs av enskild huvudman, om kommunen har tillf�rs�krats in-
syn i verksamheten, verksamheten uppfyller de krav som anges i 6 och 7 ��
och avgifterna inte �r osk�ligt h�ga. S�dant bidrag b�r best�mmas p� det s�tt
som anges i 12 � andra stycket.

26 kap. Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell
uppf�ljning och utv�rdering

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

tillsyn (29 ��),
ingripanden vid tillsyn (1018 ��),
statlig kvalitetsgranskning (1923 ��), och
nationell uppf�ljning och utv�rdering (2427 ��).

Tillsyn

Definition av tillsyn

2 �

Med tillsyn avses i denna lag en sj�lvst�ndig granskning som har till

syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som
f�ljer av lagar och andra f�reskrifter. I tillsynen ing�r att fatta de beslut om
�tg�rder som kan beh�vas f�r att den huvudman som bedriver verksamheten
ska r�tta fel som uppt�ckts vid granskningen.

120

SFS 2010:800

Tillsynens omfattning

3 �

Statens skolinspektion har tillsyn �ver

1. skolv�sendet, s�rskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verk-

samhet enligt denna lag,

2. utbildning som avses i 29 kap. 17 �,
3. hur en kommun uppfyller sina skyldigheter enligt 7 kap. 21 och 22 ��,

24 kap. 23 och 24 �� samt 29 kap. 9 �, och

4. hur en kommun uppfyller sitt tillsynsansvar enligt 4 �.
F�rsta stycket g�ller inte om tillsynen �r en s�rskild uppgift f�r en annan

tillsynsmyndighet.

4 �

En kommun har tillsyn �ver

1. f�rskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godk�nt enligt

2 kap. 7 � andra stycket, och

2. pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har f�rklarat ha r�tt till

bidrag enligt 25 kap. 10 �.

Kommunens tillsyn enligt f�rsta stycket omfattar inte tillsyn �ver att

best�mmelserna i 6 kap. f�ljs.

5 �

Socialstyrelsen har tillsyn �ver elevhemsboende vid Rh-anpassad ut-

bildning, specialskolan och viss utbildning f�r elever med utvecklings-
st�rning som bedrivs enligt avtal med staten.

Tilltr�de till lokaler och andra utrymmen

6 �

En tillsynsmyndighet har f�r sin tillsyn r�tt att p� plats granska s�dan

verksamhet som st�r under dess tillsyn. Tillsynsmyndigheten har i den om-
fattning det beh�vs f�r tillsynen r�tt att f� tilltr�de till de byggnader, lokaler
och andra utrymmen som anv�nds i verksamheten.

Uppgiftsskyldighet

7 �

Den vars verksamhet st�r under tillsyn enligt denna lag �r skyldig att

p� tillsynsmyndighetens beg�ran l�mna upplysningar samt tillhandah�lla
handlingar och annat material som beh�vs f�r tillsynen.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om att �ven n�gon annan som kan

l�mna upplysningar eller innehar handlingar och annat material som avser
den granskade verksamheten och beh�vs f�r tillsynen ska vara skyldig att p�
tillsynsmyndighetens beg�ran l�mna upplysningar, handlingar och annat ma-
terial.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om vilka upplysningar, handlingar och annat material som ska
l�mnas.

8 �

Tillsynsmyndigheten f�r f�rel�gga den som �r uppgiftsskyldig enligt

7 � f�rsta stycket eller enligt f�reskrifter som meddelats med st�d av 7 � an-
dra stycket att fullg�ra sin skyldighet.

121

SFS 2010:800

F�rebyggande �tg�rder

9 �

Tillsynsmyndigheten ska inom ramen f�r sin tillsyn l�mna r�d och

v�gledning.

Ingripanden vid tillsyn

F�rel�ggande

10 �

En tillsynsmyndighet f�r f�rel�gga en huvudman som enligt denna

lag st�r under dess tillsyn att fullg�ra sina skyldigheter, om verksamheten
inte uppfyller de krav som f�ljer av de f�reskrifter som g�ller f�r verk-
samheten eller, i fr�ga om enskild huvudman, de villkor som g�ller f�r god-
k�nnandet eller beslutet om r�tt till bidrag. Ett beslut om f�rel�ggande g�ller
omedelbart.

Ett f�rel�ggande ska ange de �tg�rder som tillsynsmyndigheten anser n�d-

v�ndiga f�r att avhj�lpa de p�talade bristerna.

Anm�rkning

11 �

En tillsynsmyndighet f�r i st�llet f�r att meddela ett f�rel�ggande till-

dela en huvudman som enligt denna lag st�r under dess tillsyn en anm�rk-
ning vid mindre allvarliga �vertr�delser av vad som g�ller f�r verksamheten.

Avst�ende fr�n ingripande

12 �

En tillsynsmyndighet f�r avst� fr�n att ingripa om

1. �vertr�delsen �r ringa,
2. den vars verksamhet granskas vidtar n�dv�ndig r�ttelse, eller
3. det i �vrigt med h�nsyn till omst�ndigheterna finns s�rskilda sk�l mot

ett ingripande.

�terkallelse

13 �

En tillsynsmyndighet f�r �terkalla ett godk�nnande eller ett beslut om

r�tt till bidrag som myndigheten har meddelat enligt denna lag om

1. ett f�rel�ggande enligt 10 � inte har f�ljts, och
2. missf�rh�llandet �r allvarligt.

14 � Ett godk�nnande av en enskild som huvudman inom skolv�sendet f�r
�terkallas om den enskilde inte l�ngre uppfyller f�ruts�ttningarna f�r god-
k�nnande enligt 2 kap. 6 �.

15 �

�terkallelse enligt 13 � f�r beslutas �ven om r�ttelse har skett vid

pr�vningstillf�llet, om det kan befaras att det p� nytt kommer att uppst� s�-
dana missf�rh�llanden som utg�r grund f�r �terkallelse.

16 � Tillsynsmyndigheten f�r besluta att ett beslut om �terkallelse ska g�l-
la trots att det inte har vunnit laga kraft.

122

SFS 2010:800

Statliga �tg�rder f�r r�ttelse

17 �

Statens skolinspektion f�r n�r det g�ller en verksamhet som bedrivs

av en kommun eller ett landsting besluta att staten p� kommunens eller
landstingets bekostnad ska vidta de �tg�rder som beh�vs f�r att �stadkomma
r�ttelse, om kommunen eller landstinget

1. inte har f�ljt ett f�rel�ggande enligt 10 �, och
2. grovt eller under l�ngre tid �sidosatt sina skyldigheter enligt denna lag

eller enligt f�reskrifter som har meddelats med st�d av lagen.

Har staten haft kostnader f�r en �tg�rd som vidtagits med st�d av denna

paragraf, f�r denna kostnad kvittas mot belopp som staten annars skulle ha
betalt ut till kommunen eller landstinget.

Tillf�lligt verksamhetsf�rbud

18 �

Om det �r sannolikt att ett beslut om �terkallelse enligt 13 � eller ett

beslut om statliga �tg�rder f�r r�ttelse enligt 17 � kommer att fattas, och be-
slutet inte kan avvaktas med h�nsyn till allvarlig risk f�r barnens eller elev-
ernas h�lsa eller s�kerhet eller av n�gon annan s�rskild anledning, f�r till-
synsmyndigheten f�rbjuda huvudmannen att tills vidare, helt eller delvis,
driva verksamheten vidare.

Beslut enligt f�rsta stycket g�ller omedelbart, om inte annat beslutas och

f�r g�lla i h�gst sex m�nader.

Statlig kvalitetsgranskning

Uppdrag

19 �

Statens skolinspektion ska granska kvaliteten i s�dan utbildning och

annan verksamhet som st�r under dess tillsyn eller under tillsyn av en kom-
mun enligt detta kapitel.

Inriktningen

20 �

Granskningen ska avse den granskade utbildningens eller verk-

samhetens kvalitet i f�rh�llande till m�l och andra riktlinjer.

Tilltr�de till lokaler och andra utrymmen

21 �

Statens skolinspektion har f�r kvalitetsgranskningen r�tt att p� plats

granska s�dan verksamhet som ska granskas. Skolinspektionen har i den om-
fattning det beh�vs f�r kvalitetsgranskningen r�tt till tilltr�de till de byggna-
der, lokaler och andra utrymmen som anv�nds i verksamheten.

Uppgiftsskyldighet

22 �

Den vars verksamhet granskas ska p� beg�ran av Statens skolinspek-

tion l�mna de upplysningar och tillhandah�lla de handlingar och �vrigt ma-
terial som beh�vs f�r granskningen.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om att �ven n�gon annan som kan

l�mna upplysningar eller innehar handlingar och annat material som avser

123

SFS 2010:800

den granskade verksamheten och beh�vs f�r granskningen ska vara skyldig
att p� beg�ran av Skolinspektionen l�mna upplysningar, handlingar och an-
nat material.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om vilka upplysningar, handlingar och annat material som ska
l�mnas.

23 �

Statens skolinspektion f�r f�rel�gga den som �r uppgiftsskyldig enligt

22 � f�rsta stycket eller enligt f�reskrifter som meddelats med st�d av 22 �
andra stycket att fullg�ra sin skyldighet.

Nationell uppf�ljning och utv�rdering

Uppdrag

24 �

Statens skolverk ska p� nationell niv� f�lja upp och utv�rdera

1. skolv�sendet,
2. �vriga utbildningar och verksamheter som st�r under Statens skolin-

spektions tillsyn enligt denna lag, och

3. annan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. som anordnas av en

enskild.

Uppgiftsskyldighet

25 �

En huvudman f�r utbildning eller annan verksamhet som �r f�rem�l

f�r nationell uppf�ljning och utv�rdering ska till Statens skolverk l�mna s�-
dana uppgifter om verksamheten och s�dan verksamhetsredovisning som be-
h�vs f�r uppf�ljningen och utv�rderingen.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om att �ven n�gon annan som kan

l�mna upplysningar eller innehar handlingar och annat material som avser
verksamheten och beh�vs f�r uppf�ljningen och utv�rderingen ska vara
skyldig att p� beg�ran av Skolverket l�mna uppgifter om verksamheten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om vilka uppgifter och vilken verksamhetsredovisning som ska
l�mnas.

26 �

Statens skolverk f�r f�rel�gga den som �r uppgiftsskyldig enligt 25 �

f�rsta stycket eller enligt f�reskrifter som meddelats med st�d av 25 � andra
stycket att fullg�ra sin skyldighet.

Vite

27 �

Ett f�rel�ggande enligt detta kapitel f�r f�renas med vite.

Om det finns anledning att anta att en person som �r f�rem�l f�r f�re-

l�ggandet har beg�tt en g�rning som kan f�ranleda straff eller en straff-
liknande sanktion, f�r han eller hon inte f�rel�ggas vid vite att medverka i en
utredning som har samband med den g�rningen.

124

SFS 2010:800

27 kap. Skolv�sendets �verklaganden�mnd

Inledande best�mmelse

1 �

F�r pr�vning av �verklaganden av vissa beslut p� skolv�sendets omr�-

de ska det finnas en s�rskild n�mnd, Skolv�sendets �verklaganden�mnd.

Sammans�ttning

2 �

N�mnden ska best� av en ordf�rande och fem andra ledam�ter, av

vilka en ska vara ers�ttare f�r ordf�randen. Ordf�randen och ers�ttaren f�r
ordf�randen ska vara eller ha varit ordinarie domare. �vriga ledam�ter ska
ha s�rskild sakkunskap b�de vad g�ller barns och elevers f�rh�llanden och
behov och vad g�ller skolverksamheten i �vrigt.

Det ska finnas h�gst tv� ers�ttare f�r de �vriga ledam�terna.

3 �

Ledam�terna i n�mnden och deras ers�ttare utses av regeringen f�r en

period om minst tre �r.

Muntlig f�rhandling

4 �

N�mnden ska h�lla muntlig f�rhandling om en enskild part beg�r det,

f�rhandlingen inte �r obeh�vlig och inte s�rskilda sk�l talar mot det.

Till muntlig f�rhandling ska den som �r part kallas. Att en part uteblir fr�n

en muntlig f�rhandling hindrar inte att n�mnden handl�gger och avg�r �ren-
det.

5 �

Muntlig f�rhandling enligt 4 � ska vara offentlig.

Om det kan antas att det vid en f�rhandling kommer att l�mnas n�gon

uppgift f�r vilken g�ller sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400) f�r ordf�randen vid f�rhandlingen besluta att f�rhandlingen ska
h�llas inom st�ngda d�rrar.

6 �

En kallelse till muntlig f�rhandling ska inneh�lla en upplysning om be-

tydelsen enligt 4 � andra stycket av att en part uteblir fr�n f�rhandlingen.

En enskild part som inst�llt sig till muntlig f�rhandling f�r tillerk�nnas er-

s�ttning av allm�nna medel f�r kostnad f�r resa och uppeh�lle, om n�mnden
finner att parten sk�ligen b�r ers�ttas f�r sin inst�llelse. N�mnden f�r bevilja
f�rskott p� ers�ttningen. Regeringen meddelar n�rmare f�reskrifter om er-
s�ttning och f�rskott.

28 kap. �verklagande

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

�verklagande hos allm�n f�rvaltningsdomstol (211 ��),
�verklagande hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd (1217 ��), och
�verklagandef�rbud (18 �).

125

SFS 2010:800

�verklagande hos allm�n f�rvaltningsdomstol

Beslut av Statens skolinspektion

2 �

Beslut av Statens skolinspektion f�r �verklagas hos allm�n f�rvalt-

ningsdomstol i fr�ga om

1. godk�nnande enligt 2 kap. 5 � eller 24 kap. 2 � eller �terkallelse av

s�dant godk�nnande enligt 26 kap. 13 eller 14 �,

2. r�tt till bidrag enligt 24 kap. 3 eller 5 � eller �terkallelse av s�dan r�tt

enligt 26 kap. 1315 ��,

3. statliga �tg�rder f�r r�ttelse enligt 26 kap. 17 �,
4. tillf�lligt verksamhetsf�rbud enligt 26 kap. 18 �, eller
5. vitesf�rel�ggande enligt 26 kap. 27 �.

Beslut av Statens skolverk

3 �

Beslut av Statens skolverk f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltnings-

domstol i fr�ga om vitesf�rel�ggande enligt 26 kap. 27 �.

Beslut av H�gskoleverket

4 �

Beslut av H�gskoleverket f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltnings-

domstol i fr�ga om utf�rdande av beh�righetsbevis enligt 2 kap. 15 �.

Beslut av en kommun eller ett landsting

5 �

Beslut av en kommun eller ett landsting f�r �verklagas hos allm�n f�r-

valtningsdomstol i fr�ga om

1. godk�nnande enligt 2 kap. 5 � eller �terkallelse av s�dant godk�nnande

enligt 26 kap. 13 eller 14 �,

2. bidrag enligt 8 kap. 21 �, 9 kap. 19 �, 10 kap. 37 �, 11 kap. 36 �,

14 kap. 15 �, 16 kap. 52 �, 17 kap. 31 eller 35 � eller 19 kap. 25 �,

3. avst�ngning enligt 5 kap. 17 eller 19 �,
4. f�rel�ggande f�r v�rdnadshavare att fullg�ra sina skyldigheter enligt

7 kap. 23 �,

5. skolskjuts enligt 10 kap. 32 � f�rsta stycket, 10 kap. 33 � f�rsta stycket,

11 kap. 31 � f�rsta stycket, 11 kap. 32 � f�rsta stycket, 19 kap. 20 � f�rsta
stycket eller 19 kap. 21 � f�rsta stycket,

6. ekonomiskt st�d till inackordering enligt 15 kap. 32 �,
7. medgivande att fullg�ra skolplikten p� annat s�tt eller �terkallelse av

s�dant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 �,

8. r�tt till bidrag enligt 25 kap. 10 eller 15 � eller �terkallelse av s�dan r�tt

enligt 26 kap. 13 �,

9. bidrag enligt 25 kap. 11 �,
10. tillf�lligt verksamhetsf�rbud enligt 26 kap. 18 �, eller
11. vitesf�rel�ggande enligt 26 kap. 27 �.

126

SFS 2010:800

Beslut av en enskild huvudman

6 �

Beslut av en enskild huvudman f�r �verklagas hos allm�n f�rvalt-

ningsdomstol i fr�ga om avst�ngning enligt 5 kap. 17 eller 19 �. Den
enskilde huvudmannen ska vara den enskildes motpart.

Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten

7 �

Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r �verklagas hos all-

m�n f�rvaltningsdomstol i fr�ga om

1. f�rel�ggande f�r v�rdnadshavare att fullg�ra sina skyldigheter enligt

7 kap. 23 �,

2. kostnadsfria resor enligt 12 kap. 25 � f�rsta stycket, eller
3. medgivande att fullg�ra skolplikten p� annat s�tt eller �terkallelse av

s�dant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 �.

Beslut av Sameskolstyrelsen

8 �

Beslut av Sameskolstyrelsen f�r �verklagas hos allm�n f�rvalt-

ningsdomstol i fr�ga om

1. f�rel�ggande f�r v�rdnadshavare att fullg�ra sina skyldigheter enligt

7 kap. 23 �, eller

2. kostnadsfria resor enligt 13 kap. 16 � f�rsta stycket.

Beslut av en rektor

9 �

Beslut av en rektor f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol i

fr�ga om

1. avst�ngning av en elev enligt 5 kap. 14 �, 17 � tredje stycket eller 19 �

tredje stycket, och

2. befrielse fr�n skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen

enligt 7 kap. 19 �.

Om det �verklagade beslutet har fattats av en rektor i en frist�ende skola

ska den enskilde huvudmannen vara den enskildes motpart.

Pr�vningstillst�nd

10 �

Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten av beslut

enligt 29 ��.

Motpart i vissa fall

11 �

N�r en kommun �verklagar ett beslut om godk�nnande av enskild

som huvudman f�r utbildning enligt 2 kap. 5 � �r f�rutom den enskilde �ven
Statens skolinspektion motpart till kommunen hos allm�n f�rvalt-
ningsdomstol.

127

SFS 2010:800

�verklagande hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd

Beslut av en kommun eller ett landsting

12 �

Beslut av en kommun eller ett landsting f�r �verklagas hos Skol-

v�sendets �verklaganden�mnd i fr�ga om

1. barns mottagande i grunds�rskolan enligt 7 kap. 5 �,
2. uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 � andra stycket,
3. skolpliktens f�rl�ngning enligt 7 kap. 13 � eller skolpliktens upp-

h�rande enligt 7 kap. 14 �,

4. mottagande av en elev fr�n en annan kommun enligt 9 kap. 13 �,

10 kap. 25 � eller 11 kap. 25 �,

5. �tg�rder enligt 10 kap. 29 � tredje stycket f�r en elev som inte bor

hemma,

6. placering vid en annan skolenhet �n den v�rdnadshavare �nskar enligt

9 kap. 15 � andra stycket, 10 kap. 30 � andra stycket, 11 kap. 29 � andra
stycket eller 19 kap. 19 � andra stycket,

7. beh�righet eller mottagande i f�rsta hand enligt 16 kap. 36 � eller mot-

tagande enligt 17 kap. 14 � n�r det g�ller en utbildning i gymnasieskolan
som utformats f�r en grupp elever,

8. tillh�righet till m�lgruppen f�r gymnasies�rskolan enligt 18 kap. 8 �

andra stycket,

9. mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 �, 14 �

andra stycket eller 22 �, till s�rskild utbildning f�r vuxna enligt 21 kap. 7 �
tredje stycket eller till utbildning i svenska f�r invandrare enligt 22 kap.
15 �,

10. upph�rande av utbildningen f�r en elev i kommunal vuxenutbildning

enligt 20 kap. 9 � andra stycket, i s�rskild utbildning f�r vuxna enligt 21 kap.
9 � andra stycket eller i utbildning i svenska f�r invandrare enligt 22 kap.
16 � andra stycket,

11. att p� nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 � tredje

stycket, s�rskild utbildning f�r vuxna enligt 21 kap. 9 � tredje stycket eller
utbildning i svenska f�r invandrare enligt 22 kap. 17 �,

12. �tagande om interkommunal ers�ttning enligt 20 kap. 21 � tredje

stycket, eller

13. r�tt till utbildning eller annan verksamhet f�r n�gon som avses i

29 kap. 2 � andra stycket 3.

Beslut som avses i f�rsta stycket 1, 4 och 712 f�r �verklagas endast av

barnet, eleven eller den s�kande.

Beslut av en enskild huvudman

13 �

Beslut av en enskild huvudman f�r �verklagas hos Skolv�sendets

�verklaganden�mnd i fr�ga om

1. beh�righet och mottagande enligt 16 kap. 36 � eller mottagande enligt

17 kap. 14 � n�r det g�ller en utbildning i gymnasieskolan som utformats f�r
en grupp elever, eller

2. r�tt till utbildning eller annan verksamhet f�r n�gon som avses i 29 kap.

2 � andra stycket 3.

Beslut som avses i f�rsta stycket 1 f�r �verklagas endast av den s�kande.

128

SFS 2010:800

Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten

14 �

Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r �verklagas hos

Skolv�sendets �verklaganden�mnd i fr�ga om

1. barns mottagande i specialskolan enligt 7 kap. 6 �,
2. skolpliktens f�rl�ngning enligt 7 kap. 13 � eller skolpliktens upp-

h�rande enligt 7 kap. 14 �,

3. �tg�rder enligt 12 kap. 25 � andra stycket f�r en elev som inte bor

hemma, eller

4. r�tt till utbildning f�r n�gon som avses i 29 kap. 2 � andra stycket 3.
Beslut som avses i f�rsta stycket 1 f�r �verklagas endast av barnet.

Beslut av Sameskolstyrelsen

15 �

Beslut av Sameskolstyrelsen f�r �verklagas hos Skolv�sendets �ver-

klaganden�mnd i fr�ga om

1. barns mottagande i sameskolan enligt 7 kap. 7 �,
2. �tg�rder enligt 13 kap. 16 � andra stycket f�r en elev som inte bor

hemma, eller

3. r�tt till utbildning f�r n�gon som avses i 29 kap. 2 � andra stycket 3.
Beslut som avses i f�rsta stycket 1 f�r �verklagas endast av barnet.

Beslut av en rektor

16 �

Beslut av en rektor f�r �verklagas hos Skolv�sendets �verklagande-

n�mnd i fr�ga om

1. �tg�rdsprogram enligt 3 kap. 9 �,
2. s�rskilt st�d i en s�rskild undervisningsgrupp eller enskilt enligt 3 kap.

11 �, eller

3. anpassad studieg�ng enligt 3 kap. 12 �.
Vid pr�vning av ett �verklagande enligt f�rsta stycket 1 ska n�mnden an-

tingen fastst�lla eller upph�va det �verklagade beslutet. Om det �verklagade
beslutet upph�vs ska �rendet, om det beh�vs, visas �ter till rektorn f�r ny
pr�vning.

Beslut av den n�mnd som avses i 15 kap. 38 �

17 �

Beslut av den n�mnd som avses i 15 kap. 38 � i fr�ga som avses i

samma paragraf f�r �verklagas hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd. Be-
slutet f�r �verklagas endast av den som har beg�rt utbildningen. Ett beslut
om placering vid en viss skolenhet f�r dock inte �verklagas.

�verklagandef�rbud

18 �

Andra beslut enligt denna lag �n som anges i detta kapitel f�r �verkla-

gas bara om �verklagande f�r ske enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900).
Ett beslut i fr�ga om antagning till utbildning f�r dock inte �verklagas.

Beslut av Skolv�sendets �verklaganden�mnd med anledning av ett �ver-

klagande dit f�r inte �verklagas.

129

SFS 2010:800

29 kap. �vriga best�mmelser

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

bos�ttning (25 ��),
hemkommun och hemlandsting (6 �),
utlandssvenska elever (7 �),
personer med beg�vningsm�ssig funktionsneds�ttning (8 �),
information om icke skolpliktiga ungdomar (9 �),
handl�ggning (10 och 11 ��),
taler�tt (12 �),
samverkan och anm�lan till socialn�mnden (13 �),
tystnadsplikt (14 �),
riksinternatskolor (15 och 16 ��),
International Baccalaureate (17 �),
�verl�mnande av betygshandlingar (18 �),
informationsskyldighet (19 �), och
�vriga bemyndiganden (2029 ��).

Bos�ttning

2 �

Med bosatt i landet avses i denna lag den som ska vara folkbokf�rd h�r

enligt folkbokf�ringslagen (1991:481).

Som bosatt i landet ska vid till�mpningen av denna lag anses �ven den

som inte �r folkbokf�rd h�r men som

1. omfattas av 1 � f�rsta eller tredje stycket lagen (1994:137) om mot-

tagande av asyls�kande m.fl.,

2. vistas h�r med st�d av tidsbegr�nsat uppeh�llstillst�nd enligt 5 kap.

15 � utl�nningslagen (2005:716),

3. har r�tt till utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag till f�ljd

av EU-r�tten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det (EES)
eller avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, � ena sidan,
och Schweiz, � andra sidan, om fri r�rlighet f�r personer, eller

4. �r familjemedlem till en person som tillh�r en fr�mmande makts

beskickning eller l�nade konsulat eller dess betj�ning eller som avses i 4 �
lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och som inte om-
fattas av 3.

Begr�nsningar i r�tten till utbildning f�r dem som avses i andra stycket

f�ljer av 3 �.

3 �

De personer som avses i 2 � andra stycket 1 och 2 har r�tt till ut-

bildning i gymnasieskola och gymnasies�rskola endast om de har p�b�rjat
utbildningen innan de fyllt 18 �r. De har inte r�tt till utbildning i kommunal
vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna eller utbildning i svenska f�r
invandrare.

De personer som avses i 2 � andra stycket 4 har endast r�tt till utbildning i

grundskola, grunds�rskola, specialskola och sameskola.

4 �

En person som avses i 2 � andra stycket 1 ska anses som bosatt i Sve-

rige �ven om ett beslut om avvisning eller utvisning har meddelats. Detta

130

SFS 2010:800

g�ller fram till dess att personen l�mnar Sverige under f�ruts�ttning att han
eller hon inte h�ller sig undan s� att ett s�dant beslut inte kan verkst�llas.

5 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om deltagande i verksamhet enligt denna lag f�r personer
som inte anses som bosatta i Sverige eller som inte har r�tt till utbildning
enligt 3 �.

Hemkommun och hemlandsting

6 �

Med en persons hemkommun avses i denna lag den kommun som per-

sonen �r folkbokf�rd i.

F�r den som �r bosatt i landet utan att vara folkbokf�rd h�r avses med

hemkommun den kommun som han eller hon stadigvarande vistas i eller, om
han eller hon saknar stadigvarande vistelseort, den kommun som han eller
hon f�r tillf�llet uppeh�ller sig i. Detsamma g�ller den som �r kvarskriven i
en kommun enligt 16 � folkbokf�ringslagen (1991:481).

Med hemlandsting avses det landsting som hemkommunen h�r till.

Utlandssvenska elever

7 �

Med utlandssvensk elev avses i denna lag en elev vars v�rdnadshavare

stadigvarande vistas i utlandet och av vilka minst en �r svensk medborgare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om att ocks� annan ska anses som utlandssvensk elev.

Personer med beg�vningsm�ssig funktionsneds�ttning

8 �

Det som i denna lag s�gs om personer med utvecklingsst�rning g�ller

�ven dem som har f�tt en betydande och best�ende beg�vningsm�ssig funk-
tionsneds�ttning p� grund av hj�rnskada, f�ranledd av yttre v�ld eller
kroppslig sjukdom.

Personer med autism eller autismliknande tillst�nd ska vid till�mpningen

av denna lag j�mst�llas med personer med utvecklingsst�rning endast om de
ocks� har en utvecklingsst�rning eller en s�dan funktionsneds�ttning som
avses i f�rsta stycket.

I lagen (1993:387) om st�d och service till vissa funktionshindrade finns

best�mmelser om vissa andra s�rskilda insatser �n utbildning.

Information om icke skolpliktiga ungdomar

9 �

En hemkommun ska l�pande h�lla sig informerad om hur de ungdomar

i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 �r �r syssel-
satta i syfte att kunna erbjuda dem l�mpliga individuella �tg�rder.

Kommunens skyldighet enligt f�rsta stycket omfattar inte de ungdomar

som genomf�r eller har fullf�ljt utbildning p� nationella program i gymna-
sieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasies�rskola eller
motsvarande utbildning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om den behandling av personuppgifter som �r n�dv�ndig f�r att
kommunen ska kunna genomf�ra sin skyldighet enligt f�rsta stycket.

131

SFS 2010:800

Handl�ggning

10 �

I �renden som avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild enligt

denna lag hos en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman ska f�l-
jande best�mmelser i f�rvaltningslagen (1986:223) till�mpas:

14 � f�rsta stycket om en parts r�tt att meddela sig muntligen,
15 � om anteckning av uppgifter,
16 och 17 �� om en parts r�tt att f� del av uppgifter,
20 � om motivering av beslut,
21 � om underr�ttelse av beslut, och
26 � om r�ttelse av skrivfel eller liknande.
I s�dana �renden hos en enskild huvudman ska ocks� 11 och 12 �� f�r-

valtningslagen till�mpas.

Best�mmelserna i 16 och 17 �� f�rvaltningslagen g�ller dock inte upp-

gifter som r�r n�gon annan s�kande i ett �rende om plats i utbildning eller
annan verksamhet enligt denna lag.

Det som s�gs i denna paragraf g�ller inte vid betygss�ttning.

11 �

I �renden d�r beslut f�r �verklagas enligt 28 kap. ska ut�ver vad som

f�ljer av 10 � ocks� 2325 och 30 �� f�rvaltningslagen (1986:223) till�m-
pas.

Taler�tt

12 �

Den som har fyllt 16 �r har r�tt att sj�lv f�ra sin talan i m�l och �ren-

den enligt denna lag.

Denna r�tt g�ller ocks� ans�kan till gymnasieskolan, gymnasies�rskolan,

kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna eller utbildning i
svenska f�r invandrare och �verklagande av beslut i fr�ga om s�dan utbild-
ning �ven om den s�kande eller den klagande inte har uppn�tt 16 �rs �lder.

Samverkan och anm�lan till socialn�mnden

13 �

Huvudmannen f�r verksamhet som avses i denna lag och den som �r

anst�lld i s�dan verksamhet, ska p� socialn�mndens initiativ i fr�gor som r�r
barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samh�llsorgan,
organisationer och andra som ber�rs. I fr�ga om utl�mnande av uppgifter
g�ller de begr�nsningar som f�ljer av 14 � och offentlighets- och sekretess-
lagen (2009:400).

Best�mmelser om skyldighet att anm�la till socialn�mnden att ett barn kan

beh�va n�mndens skydd finns i 14 kap. 1 � socialtj�nstlagen (2001:453).

Tystnadsplikt

14 �

Den som �r eller har varit verksam i enskilt bedriven f�rskola, enskilt

bedrivet fritidshem eller enskilt bedriven f�rskoleklass eller inom s�dan
enskilt bedriven verksamhet som avses i 25 kap., f�r inte obeh�rigen r�ja
vad han eller hon d�rvid har f�tt veta om enskildas personliga f�rh�llanden.

Den som �r eller har varit verksam inom annan enskilt bedriven verk-

samhet enligt denna lag �n som avses i f�rsta stycket f�r inte obeh�rigen r�ja

132

SFS 2010:800

vad han eller hon i s�dan elevh�lsoverksamhet som avser psykologisk, psy-
kosocial eller specialpedagogisk insats eller i s�rskild elevst�djande verk-
samhet i �vrigt har f�tt veta om n�gons personliga f�rh�llanden. Han eller
hon f�r inte heller obeh�rigen r�ja uppgifter i ett �rende om tillr�ttaf�rande
av en elev eller om skiljande av en elev fr�n vidare studier.

F�r det allm�nnas verksamhet g�ller best�mmelserna i offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400).

Riksinternatskolor

15 �

Efter ans�kan fr�n en kommun eller en enskild som har godk�nts som

huvudman f�r frist�ende skola med grundskola eller gymnasieskola och som
bedriver utbildning vid en internatskola, f�r regeringen besluta att ge inter-
natskolan st�llning av riksinternatskola.

En riksinternatskola ska ha till uppgift att anordna grundskola och gymna-

sieskola eller endera av dessa skolformer, f�r i f�rsta hand utlandssvenska
elever.

Regeringen f�r medge att huvudmannen f�r en riksinternatskola vid sidan

av gymnasieskolan anordnar utbildning som leder fram till International
Baccalaureate.

16 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela ytterligare f�reskrifter om utbildningen vid riksinternatskolor. Rege-
ringens f�reskrifter f�r avvika fr�n best�mmelser i denna lag.

International Baccalaureate

17 �

En elevs hemkommun �r skyldig att betala ers�ttning f�r kostnader

f�r elevens utbildning till anordnare av utbildning som leder fram till Inter-
national Baccalaureate (IB). Skyldigheten g�ller dock endast utbildning f�r
s�dana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbild-
ning vid den tidpunkt d� IB-utbildningen p�b�rjades och endast om utbild-
ningsanordnarens avgifter till International Baccalaureate Office betalas av
staten.

Om parterna inte kommer �verens om annat ska ers�ttning betalas med ett

belopp som Statens skolverk beslutar.

F�r internationella skolor som motsvarar gymnasieskolan finns s�rskilda

best�mmelser om bidrag f�r IB-utbildning.

�verl�mnande av betygshandlingar

18 �

Huvudmannen f�r en frist�ende skola d�r betyg s�tts ska l�mna �ver

elevernas slutbetyg eller de betygsdokument som eleven f�r efter fullf�ljd
gymnasieutbildning till den kommun d�r skolan �r bel�gen.

Informationsskyldighet

19 �

Kommunen ska informera v�rdnadshavarna om f�rskola, fritidshem

och s�dan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. som kommunen an-
ordnar eller vars huvudman kommunen har godk�nt eller f�rklarat ber�ttigad

133

SFS 2010:800

till bidrag. Informationen ska �ven avse m�jligheten f�r enskilda att bedriva
f�rskola, fritidshem eller s�dan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap.
med bidrag fr�n hemkommunen enligt 8 kap. 21 �, 14 kap. 15 � samt
25 kap. 11 och 15 ��.

�vriga bemyndiganden

20 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om att ledam�ter eller andra f�retr�dare i organ f�r samver-
kan eller annan liknande verksamhet inom skolv�sendet utses och entledigas
av enskilda.

21 �

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om m�jlighet att l�ta enskilda

och andra svara f�r enstaka inslag i verksamhet med offentlig huvudman
inom skolv�sendet.

N�r det g�ller utbildning i form av ett introduktionsprogram inom gymna-

sieskolan och ett individuellt program inom gymnasies�rskolan f�r rege-
ringen meddela f�reskrifter om att enskilda och andra f�r anordna mer av
utbildningen �n som f�ljer av f�rsta stycket.

F�r medverkan av n�gon annan �n en huvudman inom skolv�sendet f�r

f�reskrifter som meddelats enligt f�rsta och andra styckena avvika fr�n
best�mmelserna i 2 kap. 1522 och 30 �� och 34 � f�rsta stycket.

22 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om m�jligheter att inom skolv�sendet bedriva utbildning,
som bygger p� samverkan mellan olika skolformer inom skolv�sendet eller
mellan en s�dan skolform och n�gon annan utbildningsform. I s�dana f�re-
skrifter f�r undantag g�ras fr�n organisatoriska best�mmelser i denna lag.

23 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om f�rs�ksverksamhet inom skolv�sendet. I s�dana f�re-
skrifter f�r undantag g�ras fr�n organisatoriska best�mmelser i denna lag.

Undantag f�r g�ras �ven fr�n andra best�mmelser i denna lag f�r att m�j-

ligg�ra en f�rs�ksverksamhet med s�dan utbildning i gymnasieskolan som
inte utg�rs av utbildning p� nationella program eller introduktionsprogram.

24 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r,

ut�ver vad som i �vrigt f�ljer av denna lag, meddela f�reskrifter om

1. att enskilda f�r s�tta betyg, anordna pr�vning samt utf�rda betyg och

intyg enligt de best�mmelser som g�ller f�r skolv�sendet,

2. att en myndighet i enskilda fall f�r besluta i s�dana fr�gor som avses i 1,

och

3. ytterligare villkor f�r att enskilda i s�dana fall som avses i 1 och 2 ska

f� s�tta betyg, anordna pr�vning samt utf�rda betyg och intyg.

25 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om skyldighet f�r en enskild huvudman att l�mna uppgifter
om kommande verksamhet och ekonomisk redovisning �ver verksamheten.

134

SFS 2010:800

26 �

Regeringen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om best�mmandet av

det bidrag som kommunerna enligt 8 kap. 21 �, 9 kap. 19 �, 10 kap. 37 �,
11 kap. 36 �, 14 kap. 15 �, 16 kap. 52 �, 17 kap. 31 �, 19 kap. 25 � och
25 kap. 11 � �r skyldiga att l�mna till frist�ende f�rskolor, frist�ende skolor
och enskilt bedriven pedagogisk omsorg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om skyldighet f�r kommunen att l�mna uppgifter om verksam-
heten som beh�vs f�r beslut om bidrag till frist�ende f�rskolor och frist�en-
de skolor samt hur bidrag till en frist�ende f�rskola eller frist�ende skola
eller annan enskild verksamhet har ber�knats.

27 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om det belopp som kommunen ska betala i st�llet f�r vad
som anges i 8 kap. 2123 ��, 9 kap. 1921 ��, 10 kap. 3739 ��, 11 kap.
3638 ��, 16 kap. 5255 ��, 17 kap. 3134 �� och 19 kap. 2527 ��, n�r
bidraget avser en elev som ges utbildning till f�ljd av 2 och 3 �� eller med
st�d av f�reskrifter som har meddelats med st�d av 5 �.

28 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om skyldighet att delta i nationella prov.

29 �

Vid extraordin�ra h�ndelser i fredstid som har betydande inverkan p�

m�jligheterna att under viss tid erbjuda utbildning eller annan verksamhet
enligt denna lag, f�r regeringen meddela de f�reskrifter som beh�vs f�r att
tillf�rs�kra barn och elever den utbildning och annan verksamhet de har r�tt
till enligt denna lag. I s�dana f�reskrifter f�r undantag g�ras fr�n best�mmel-
ser om utbildningens utformning, omfattning och f�rl�ggning. F�reskrifter-
na ska vara tidsbegr�nsade.

F�reskrifter om ikrafttr�dande av denna lag meddelas i lagen (2010:801)

om inf�rande av skollagen (2010:800).

P� regeringens v�gnar

FREDRIK REINFELDT

JAN BJ�RKLUND
(Utbildningsdepartementet)

135

SFS 2010:800

Bilaga 1

Timplan f�r grundskolan

Undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r �mnen och �mnesgrupper
totalt

�mnen
Bild

230

Hem- och konsumentkunskap

118

Idrott och h�lsa

500

Musik

230

Sl�jd

330

Svenska eller svenska som andraspr�k

1 490

Engelska

480

Matematik

900

Geografi

885

Historia
Religionskunskap
Samh�llskunskap

Biologi

800

Fysik
Kemi
Teknik

Spr�kval

320

Elevens val

382

Totalt garanterat antal timmar

6 665

D�rav skolans val

600

Vid skolans val f�r antalet timmar i timplanen f�r ett �mne eller en �mnes-
grupp minskas med h�gst 20 procent.

136

SFS 2010:800

Bilaga 2

Nationella program

Yrkesprogram

Barn- och fritidsprogrammet
Bygg- och anl�ggningsprogrammet
El- och energiprogrammet
Fordons- och transportprogrammet
Handels- och administrationsprogrammet
Hantverksprogrammet
Hotell- och turismprogrammet
Industritekniska programmet
Naturbruksprogrammet
Restaurang- och livsmedelsprogrammet
VVS- och fastighetsprogrammet
V�rd- och omsorgsprogrammet

H�gskolef�rberedande program

Ekonomiprogrammet
Estetiska programmet
Humanistiska programmet
Naturvetenskapsprogrammet
Samh�llsvetenskapsprogrammet
Teknikprogrammet

137

SFS 2010:800

Bilaga 3

Po�ngplan f�r nationella program i gymnasieskolan

�mne

Gymnasiepo�ng

De �mnen som, i minst nedan angiven omfattning, ska ing� i de nationella
programmen (gymnasiegemensamma �mnen).

Yrkesprogram

Svenska eller svenska
som andraspr�k

100

Engelska

100

Matematik

100

Idrott och h�lsa

100

Historia

Samh�llskunskap

Religionskunskap

Naturkunskap

H�gskolef�rberedande program

Svenska eller svenska som andraspr�k

300

Engelska

200

Matematik

100/200/300*

Idrott och h�lsa

100

Historia

50/100/200**

Samh�llskunskap

100/200***

Religionskunskap

Naturkunskap

100****

�mnen genom vilket programmet f�r sin karakt�r
Yrkesprogram

1 600

H�gskolef�rberedande program

950/1 050/1 100*****

Individuellt val

200

Gymnasiearbete

100

Summa gymnasiepo�ng

2 500

*Estetiska och humanistiska programmen 100, ekonomi- och samh�lls-
vetenskapsprogrammen 200 samt naturvetenskaps- och teknikprogrammen
300.
**Teknikprogrammet 50, ekonomi-, samh�llsvetenskaps- och natur-
vetenskapsprogrammen 100 samt estetiska och humanistiska programmen
200.
***Ekonomiprogrammet 200 och �vriga program 100.
****P� naturvetenskapsprogrammet ers�tts naturkunskap med karakt�rs-
�mnena biologi, fysik och kemi och p� teknikprogrammet med karak-
t�rs�mnena fysik och kemi.
*****Ekonomiprogrammet 950, teknikprogrammet 1 100 samt estetiska,
humanistiska, samh�llsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen 1 050.

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2010

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2010:800 Skollag

Om Lagboken.se