SFS 2012:109 Lag om ändring i skollagen (2010:800)

120109.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i skollagen (2010:800);

utfärdad den 1 mars 2012.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

dels att 18 och 19 kap. ska upphöra att gälla,
dels att 7 kap. 3 §, 11 kap. 2 §, 15 kap. 5 och 14 §§, 17 kap. 16 §, 20 kap.

6, 27, 28 och 30 §§, 21 kap. 1, 5, 11, 16, 18 och 20 §§, 22 kap. 21, 22 och
24 §§, 28 kap. 5, 12 och 13 §§ och 29 kap. 24, 26 och 27 §§ samt rubriken
närmast före 21 kap. 5 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas två nya kapitel, 18 och 19 kap., av följande

lydelse,

dels att det i lagen ska införas fem nya paragrafer, 7 kap. 5 a och 5 b §§

samt 21 kap. 5 a, 20 a och 20 b §§,

dels att det i lagen ska införas två nya bilagor, bilaga 4 och 5, av följande

lydelse.

7 kap.

3 §

Enligt 2 kap. 18 § första stycket regeringsformen har alla barn som

omfattas av den allmänna skolplikten rätt till kostnadsfri grundläggande ut-
bildning i allmän skola.

Av 2 § tredje stycket samt 11 och 15 §§ följer även en viss rätt till utbild-

ning utöver skolplikten.

5 a §

Den som arbetar inom skolväsendet ska underrätta elevens rektor om

han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om något som tyder på att
en elev i grundsärskolan inte tillhör grundsärskolans målgrupp.

En rektor som får sådana upplysningar ska anmäla detta till elevens hem-

kommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda frågan.

5 b §

Hemkommunen ska besluta att eleven inte tillhör grundsärskolans

målgrupp om en utredning enligt 5 a § visar detta. Hemkommunen ska då ta
emot eleven i grundskolan eller se till att eleven på något annat sätt får före-
skriven utbildning. Hemkommunen ska vidta de åtgärder som krävs för
elevens övergång från grundsärskolan till en annan skolform.

1 Prop. 2011/12:50, bet. 2011/12: UbU9, rskr. 2011/12:141.

SFS 2012:109

Utkom från trycket
den 13 mars 2012

background image

2

SFS 2012:109

11 kap.

2 §

Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem an-

passad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas
förmåga att tillägna sig dessa.

Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, för-

bereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbild-
ning.

Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge

en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om elever med utveck-

lingsstörning också ska gälla vissa andra barn, ungdomar och vuxna.

15 kap.

5 §

Gymnasieskolan ska vara öppen endast för ungdomar som avslutat sin

grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som påbörjar sin
gymnasieutbildning under tiden till och med det första kalenderhalvåret det
år de fyller 20 år eller, i fall som avses i 36 §, 21 år.

I 17 kap. 16 § andra och tredje styckena finns bestämmelser om utbildning

i gymnasieskolan för vissa elever från grundsärskolan.

Bestämmelserna om gymnasieskolan gäller bara för ungdomar som är bo-

satta i landet. I 29 kap. 2�5 §§ finns ytterligare föreskrifter om bosättning
och rätten till utbildning.

14 §

Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskolan,

gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och sär-
skild utbildning för vuxna på gymnasial nivå.

Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskola anord-

nad av kommuner, landsting och enskilda huvudmän.

17 kap.

16 §

Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i hemkom-

munen erbjuds preparandutbildning, yrkesintroduktion, individuellt alterna-
tiv och språkintroduktion.

Utöver det som följer av första stycket ansvarar hemkommunen för att

elever från grundsärskolan erbjuds yrkesintroduktion och individuellt alter-
nativ, om de önskar sådan utbildning. Hemkommunen behöver dock inte er-
bjuda sådan utbildning om det med hänsyn till elevens bästa finns synnerliga
skäl att inte göra det.

Hemkommunen får erbjuda språkintroduktion enligt 17 kap. 12 § till

elever som tillhör gymnasiesärskolans målgrupp.

18 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasiesärskolan

Kapitlets innehåll

1 §

I detta kapitel finns

� allmänna bestämmelser (2�20 §§),
� bestämmelser om betyg (21�26 §§),

background image

3

SFS 2012:109

� bestämmelser om gymnasiesärskola med offentlig huvudman (27�

33 §§, och

� bestämmelser om fristående gymnasiesärskola (34�37 §§).

Allmänna bestämmelser

Utbildningens syfte

2 §

Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem

anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fort-
satta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i sam-
hällslivet.

Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och ut-

vecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra till-
ägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper.

Utbildningen i gymnasiesärskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper

som eleverna har fått i grundsärskolan eller i motsvarande utbildning.

Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om ungdomar med ut-

vecklingsstörning ska gälla också för vissa andra ungdomar.

Samverkan

3 §

Huvudmannen för gymnasiesärskolan ska samverka med samhället i

övrigt.

Målgrupp

4 §

Utbildningen i gymnasiesärskolan ska vara öppen för ungdomar vars

skolplikt har upphört och som inte bedöms ha förutsättningar att nå upp till
gymnasieskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning.

De ungdomar som tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan har rätt att

bli mottagna i gymnasiesärskola om utbildningen påbörjas före utgången av
det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.

5 §

Hemkommunen prövar frågan om en sökande tillhör målgruppen. Be-

slutet ska föregås av en utredning motsvarande den som enligt 7 kap. 5 § an-
dra stycket ska göras inför beslut om mottagande i grundsärskolan om utred-
ning saknas eller det av andra skäl bedöms nödvändigt.

6 §

Den som arbetar inom skolväsendet ska underrätta elevens rektor om

han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om något som tyder på att
en elev i gymnasiesärskolan inte tillhör gymnasiesärskolans målgrupp.

En rektor som får sådana upplysningar ska anmäla detta till elevens hem-

kommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda frågan.

7 §

Hemkommunen ska besluta att eleven inte tillhör gymnasiesärskolans

målgrupp om en utredning enligt 6 § visar detta. Hemkommunen ska då er-
bjuda eleven utbildning i gymnasieskolan eller vuxenutbildning enligt denna
lag. Hemkommunen ska vidta de åtgärder som krävs för elevens övergång
från gymnasiesärskolan till gymnasieskolan eller vuxenutbildning.

background image

4

SFS 2012:109

De olika utbildningarna

8 §

Utbildningen i gymnasiesärskolan består av nationella och individuella

program.

Närmare bestämmelser om program finns i 19 kap.

9 §

Varje kommun ska informera om gymnasiesärskolans olika program.

Läsår och terminer

10 §

Utbildningen ska bedrivas under läsår, som omfattar en hösttermin

och en vårtermin.

Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret

ska börja och sluta.

Utbildningens förläggning

11 §

Utbildningen i gymnasiesärskolan ska, med undantag för gymnasial

lärlingsutbildning som avses i 19 kap. 10 §, i huvudsak vara skolförlagd.

Antagning

12 §

Huvudmannen ansvarar för antagningen till de olika utbildningar som

anordnas av huvudmannen.

13 §

Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasiesärskolan,

gymnasieskolan, särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå och kom-
munal vuxenutbildning på gymnasial nivå.

Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasiesärskola an-

ordnad av kommuner, landsting och enskilda huvudmän.

14 §

I 17 kap. 16 § andra och tredje styckena finns bestämmelser om erbju-

dande av utbildning i gymnasieskolan för vissa elever från grundsärskolan.

Information till hemkommunen

15 §

När en elev börjar eller slutar vid en gymnasiesärskola med en annan

huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till
hemkommunen.

Elevens närvaro och information om frånvaro

16 §

En elev i gymnasiesärskolan ska delta i den verksamhet som anordnas

för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.

Om en elev i gymnasiesärskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksam-

het som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att
elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit från-
varande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte
informeras samma dag.

background image

5

SFS 2012:109

Avgifter

17 §

Utbildningen i gymnasiesärskolan ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som

behövs för en tidsenlig utbildning.

Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.

18 §

Trots 17 § får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obe-

tydlig kostnad för eleverna.

I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga be-

stämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader
som ersätts av eleven eller av elevens vårdnadshavare på frivillig väg. Så-
dana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga
huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.

Modersmålsundervisning

19 §

En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än

svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om

1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
2. eleven har goda kunskaper i språket.
Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas

även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana föreskrifter får innebära att
modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal
elever önskar sådan undervisning i det språket.

Utvecklingssamtal

20 §

Minst en gång varje termin ska rektorn se till att eleven i ett utveck-

lingssamtal ges samlad information om sin kunskapsutveckling och studiesi-
tuation.

Utvecklingssamtalet ska genomföras med elevens individuella studieplan

som grund. En elevs vårdnadshavare ska få sådan information som avses i
första stycket.

Betyg

Allmänna bestämmelser

21 §

Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap.

13�21§§.

Betygssättning

22 §

På de nationella programmen ska betyg sättas på varje avslutad kurs

och efter genomfört gymnasiesärskolearbete.

På ämnesområden ska betyg inte sättas. Om en elev på ett individuellt

program har läst en kurs i ett ämne enligt 19 kap. 15 §, ska betyg sättas enligt
23�26 §§.

background image

6

SFS 2012:109

Om en elev har läst en kurs enligt gymnasieskolans ämnesplan ska, i stäl-

let för vad som föreskrivs i 23�26 §§, betyg sättas enligt bestämmelserna i
15 kap. 22�27 §§ om betygssättning i gymnasieskolan.

Regeringen får meddela föreskrifter om hur betygssättningen ska gå till.

Föreskrifterna får innebära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 16 § om
vem som beslutar om betyg.

23 §

Som betyg för godkända resultat på en kurs ska någon av beteckning-

arna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta
betyg med E. Betyg ska sättas med hjälp av de kunskapskrav som har före-
skrivits för en kurs.

För den elev som inte har uppnått kraven för betyget E, ska betyg inte sät-

tas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar fö-

reskrifter om kunskapskrav.

24 §

Som betyg på gymnasiesärskolearbetet ska beteckningen E användas

om eleven har nått målen för gymnasiesärskolearbetet. För den elev som inte
har nått målen för gymnasiesärskolearbetet ska betyg inte sättas.

25 §

Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från

enstaka delar av kunskapskraven. Med särskilda skäl avses funktionsnedsätt-
ning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig na-
tur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska nå ett visst kunskaps-
krav. En utvecklingsstörning får dock bara beaktas om det finns synnerliga
skäl. De kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, för-
ordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas.

26 §

Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på

grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas.

Gymnasiesärskola med offentlig huvudman

Kommunens ansvar

27 §

Varje kommun ansvarar för att alla ungdomar i kommunen som till-

hör gymnasiesärskolans målgrupp erbjuds utbildning av god kvalitet i gym-
nasiesärskolan.

Kommunen får erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning

som anordnas av en annan kommun eller ett landsting enligt samverkansav-
tal med kommunen eller landstinget. Kommuner som har ingått ett samver-
kansavtal bildar ett samverkansområde för utbildningen.

Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt

det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål.

Kommunens organisation av gymnasiesärskolan

28 §

Varje kommun ska vid utformningen av gymnasiesärskolan beakta

vad som för eleverna är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt.
Varje kommun som anordnar gymnasiesärskola ska så långt det är möjligt

background image

7

SFS 2012:109

organisera gymnasiesärskolan så att ingen elev på grund av skolgången be-
höver bo utanför det egna hemmet.

Utbildning får anordnas av landsting

29 §

Efter överenskommelse med en kommun får ett landsting anordna ut-

bildning i gymnasiesärskolan på nationella och individuella program.

Skolskjuts

30 §

Elever i gymnasiesärskola med offentlig huvudman har rätt till kost-

nadsfri skolskjuts inom hemkommunen från en plats i anslutning till elevens
hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts be-
hövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funk-
tionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.

För elever som går i en annan kommuns gymnasiesärskola ska hemkom-

munen anordna skolskjuts i de fall det kan ske utan organisatoriska eller eko-
nomiska svårigheter.

Elevens hemkommun eller det landsting som anordnar utbildningen ska

ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket.

31 §

En elev som med stöd av 19 kap. 35�37 §§ går i gymnasiesärskola i

en annan kommun än sin hemkommun och som på grund av skolgången
måste övernatta i den kommunen, har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga
bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma förutsätt-
ningar som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen.

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts an-

ordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av
elevens hemkommun.

Stöd till inackordering

32 §

Hemkommunen ska lämna ekonomiskt stöd till elever i en gymna-

siesärskola med offentlig huvudman som behöver inackordering på grund av
skolgången.

Denna skyldighet gäller dock inte elever som har tagits emot i andra hand

till ett nationellt program enligt 19 kap. 39 §.

Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet.

Det ska ges kontant eller på annat sätt som ska framgå av beslutet om stöd.
Om stödet ges kontant, ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet en-
ligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för varje hel kalendermånad
som eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast lägre hela
tiotal kronor.

Urval

33 §

Regeringen meddelar föreskrifter om urval bland de sökande som har

tagits emot till en gymnasiesärskola med offentlig huvudman.

background image

8

SFS 2012:109

Fristående gymnasiesärskola

Mottagande

34 §

Varje fristående gymnasiesärskola ska vara öppen för alla ungdomar

som har rätt till utbildning i en gymnasiesärskola med offentlig huvudman.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev

om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt
19 kap. 47 § andra stycket.

För individuella program gäller skyldigheten enligt första stycket bara om

huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det bidrag
som kommunen ska betala till huvudmannen för utbildningen.

Skolskjuts

35 §

Elever i gymnasiesärskola med enskild huvudman har rätt till kost-

nadsfri skolskjuts inom hemkommunen från en plats i anslutning till elevens
hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts be-
hövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funk-
tionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.

Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första

stycket. Kommunen är dock inte skyldig att anordna skolskjuts om organisa-
toriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Urval

36 §

Om det inte finns plats för alla sökande till en utbildning i en fristå-

ende skola, ska urvalet göras på grunder som Statens skolinspektion godkän-
ner.

Insyn

37 §

Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i

verksamheten.

19 kap. Utbildning på program i gymnasiesärskolan

Kapitlets innehåll

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

� utbildningarnas utformning och innehåll (2�26 §§),
� dokumentation av genomförd gymnasiesärskoleutbildning (27 §),
� ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen (28�33 §§),
� utbildning på program vid en gymnasiesärskola med offentlig huvud-

man (34�44 §§), och

� utbildning på program vid en fristående gymnasiesärskola (45�48 §§).

Utbildningarnas utformning och innehåll

De nationella programmen

2 §

Vilka de nationella programmen är framgår av bilaga 4.

background image

9

SFS 2012:109

3 §

I de nationella programmen ska följande ämnen ingå:

� svenska eller svenska som andraspråk,
� engelska,
� matematik,
� idrott och hälsa,
� estetisk verksamhet,
� historia,
� samhällskunskap,
� religionskunskap, och
� naturkunskap.
Vidare ska det ingå ämnen som ger programmet dess karaktär.
Det ska också finnas individuellt val.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

ytterligare föreskrifter om ämnen och individuellt val i gymnasiesärskolan.

4 §

För de elever på nationella program som ska erbjudas modersmålsun-

dervisning ska modersmål finnas som ämne.

Programmål

5 §

För varje nationellt program ska det finnas programmål.

Nationella inriktningar och särskilda varianter

6 §

Inom de nationella programmen får det finnas inriktningar som börjar

det första, andra, tredje eller fjärde läsåret.

7 §

Inriktningarna är nationella.

Regeringen får meddela föreskrifter om vilka nationella inriktningar som

ska finnas.

8 §

Inom de nationella programmen får det finnas särskilda varianter som

börjar det första, andra, tredje eller fjärde läsåret. Statens skolverk prövar
frågor om godkännande av sådana varianter.

9 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela ytterligare föreskrifter om nationella inriktningar och särskilda varian-
ter.

Gymnasial lärlingsutbildning i gymnasiesärskolan

10 §

Inom de nationella programmen får det finnas gymnasial lärlingsut-

bildning som börjar det första, andra, tredje eller fjärde läsåret.

Gymnasial lärlingsutbildning i gymnasiesärskolan ska i huvudsak vara

förlagd till en eller flera arbetsplatser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

ytterligare föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning i gymnasiesärskolan.

background image

10

SFS 2012:109

Erbjudande av viss utbildning

11 §

När en huvudman erbjuder utbildning på ett nationellt program får

huvudmannen också låta erbjudandet omfatta att eleven senare ska antas till
en nationell inriktning, en särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning
inom programmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om att ett sådant erbjudande ska ges inom vissa program.

Avvikelser från ett nationellt programs innehåll

12 §

Statens skolverk får besluta om avvikelser från struktur, innehåll och

programmål för utbildningar på nationella program.

Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som anordnas av en

offentlig huvudman fattas i samband med beslut om riksrekrytering enligt
37 §.

Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som anordnas av en

enskild huvudman fattas efter en prövning som motsvarar prövningen av
riksrekryterande utbildningar enligt 37 §.

Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för beslut enligt tredje

stycket.

13 §

Om det finns särskilda skäl, får rektorn besluta att en elevs utbildning

på ett nationellt program till sitt innehåll får avvika från vad som annars gäl-
ler för programmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om sådana avvikelser.

Individuella program

14 §

Utbildning på ett individuellt program ska erbjudas elever som inte

kan följa undervisningen på ett nationellt program.

I de individuella programmen ska följande ämnesområden ingå:
� estetisk verksamhet,
� hem- och konsumentkunskap,
� idrott och hälsa,
� natur och miljö,
� individ och samhälle, och
� språk och kommunikation.
Praktik får förekomma om rektorn bedömer att det är till nytta för eleven.
Programmet får syfta till att stimulera eleven att senare gå över till ett na-

tionellt program.

15 §

Rektorn får besluta att en elev på ett individuellt program ska läsa en

kombination av ämnen enligt 3 § och ämnesområden enligt 14 §, om eleven
har förutsättningar för det. Ett sådant beslut ska framgå av elevens individu-
ella studieplan.

16 §

För de elever på individuella program som ska erbjudas modersmåls-

undervisning ska modersmål finnas som ämne.

background image

11

SFS 2012:109

Utbildningens längd

17 §

Utbildningen i gymnasiesärskolan är avsedd att genomgås under fyra

läsår. Huvudmannen får dock besluta att utbildningen får fördelas på längre
tid.

Regeringen får meddela föreskrifter om huvudmannens befogenheter en-

ligt första stycket.

Utbildningens förläggning och arbetsplatsförlagt lärande

18 §

Av 18 kap. 11 § framgår att utbildningen i gymnasiesärskolan i hu-

vudsak ska vara skolförlagd om inte annat följer av bestämmelserna om
gymnasial lärlingsutbildning i gymnasiesärskolan i 10 §.

Ett nationellt program ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsförlagda lärandet och om
undantag från bestämmelserna i 18 kap. 11 §.

Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid

19 §

Utbildningen i gymnasiesärskolan ska bedrivas som heltidsstudier.

20 §

Eleverna har rätt till minst 3 600 undervisningstimmar om 60 minuter

(garanterad undervisningstid) fördelade på fyra läsår.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om avvikelser från den garanterade undervisningstiden.

21 §

Omfattningen av studierna på nationella program anges i gymnasie-

särskolepoäng. Utbildningens omfattning är 2 500 poäng. Fördelningen av
poängen framgår av en poängplan i bilaga 5.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

ytterligare föreskrifter om poängplanen.

�mnesplaner, ämnesområdesplaner, gymnasiesärskolearbete och kurser

22 §

För varje ämne ska det finnas en ämnesplan. För varje ämnesområde

ska det finnas en ämnesområdesplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar fö-

reskrifter om ämnesplaner och ämnesområdesplaner.

23 §

I utbildningen på de nationella programmen ska ett gymnasiesär-

skolearbete ingå.

24 §

Utbildningen inom varje ämne ges i form av en eller flera kurser.

För varje kurs ska det anges hur många gymnasiesärskolepoäng kursen

omfattar.

25 §

Har en elev efter avslutad kurs eller genomfört gymnasiesärskole-

arbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterli-
gare utbildning av samma slag, om inte annat följer av föreskrifter som har
meddelats med stöd av andra stycket.

background image

12

SFS 2012:109

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en kurs och att få gå om en
kurs.

Individuell studieplan

26 §

För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan.

Elevens synpunkter ska inhämtas och beaktas vid utformandet av den in-

dividuella studieplanen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar fö-

reskrifter om den individuella studieplanen.

Dokumentation av genomförd gymnasiesärskoleutbildning

27 §

Elever som har genomfört en gymnasiesärskoleutbildning ska få ett

gymnasiesärskolebevis.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om dokumentation av genomförd gymnasiesärskoleutbildning.

Ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen

Ansökan

28 §

En ansökan till ett nationellt eller individuellt program eller till en så-

dan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning i
gymnasiesärskolan som börjar första läsåret ska ges in till den sökandes
hemkommun. Avser ansökan mer än en utbildning ska den sökande ange i
vilken ordning han eller hon önskar komma i fråga.

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman,

ska ansökan omedelbart sändas vidare till den huvudmannen.

Beslut om mottagande

29 §

Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar frågan om den sö-

kande ska tas emot.

Om hemkommunen enligt 18 kap. 5 § har beslutat att en sökande inte till-

hör målgruppen för gymnasiesärskolan, ska kommunen bereda honom eller
henne tillfälle att söka till gymnasieskolan i hemkommunen så snart som
möjligt.

Hemkommunen ska göra en bedömning av om en ungdom som har sökt

till ett individuellt program har förutsättningar att följa undervisningen på ett
nationellt program. Om hemkommunen bedömer att den sökande inte har
förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program, ska den sö-
kande tas emot på ett individuellt program. Om hemkommunen bedömer att
den sökande har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt pro-
gram, ska kommunen bereda honom eller henne tillfälle att så snart som
möjligt söka till nationella program som anordnas av hemkommunen.

background image

13

SFS 2012:109

Rätten att fullfölja utbildningen

30 §

En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program, en

nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att, utom i de fall som
avses i 18 kap. 7 §, hos huvudmannen eller inom samverkansområdet under
fyra läsår fullfölja sin utbildning.

Första stycket gäller även om de förhållanden som låg till grund för motta-

gandet ändras under studietiden.

31 §

Det som sägs i 30 § gäller på motsvarande sätt den elev som har på-

börjat gymnasial lärlingsutbildning i gymnasiesärskolan.

Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska

eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbild-
ning på det aktuella programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska erbju-
dandet avse att fullfölja utbildningen på ett annat nationellt program.

32 §

Om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program omfattade

att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en särskild variant el-
ler gymnasial lärlingsutbildning enligt 11 §, har den elev som påbörjat pro-
grammet rätt att fullfölja utbildningen på den nationella inriktningen, den
särskilda varianten respektive som gymnasial lärlingsutbildning enligt 30
och 31 §§.

33 §

I 42 § finns ytterligare bestämmelser om rätten för en elev i en skola

med offentlig huvudman att fullfölja sin utbildning när eleven flyttar till en
annan kommun.

Utbildning vid en gymnasiesärskola med offentlig huvudman

Allsidigt urval

34 §

Kommunen ska sträva efter att erbjudandet om utbildning i gymna-

siesärskolan ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och natio-
nella inriktningar.

Mottagande i första hand

35 §

Av de sökande till ett nationellt program eller till en nationell inrikt-

ning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första
läsåret ska huvudmannen i första hand ta emot dem som är hemmahörande i
kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen.

36 §

Utöver det som följer av 35 § ska sådana sökande som inte är hemma-

hörande i kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen tas
emot i första hand om de har sökt till

1. sådan utbildning som avses i 35 § och med hänsyn till sina personliga

förhållanden har särskilda skäl att få gå i den gymnasiesärskola dit de har
sökt,

2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning som börjar det

första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder den
sökta utbildningen,

background image

14

SFS 2012:109

3. gymnasial lärlingsutbildning i gymnasiesärskolan som börjar det första

läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder någon utbild-
ning på det aktuella programmet,

4. ett nationellt program och har åberopat att huvudmannen inom det

sökta programmet anordnar en nationell inriktning som börjar senare än för-
sta läsåret och som hemkommunen inte erbjuder,

5. ett nationellt program som saknar nationella inriktningar och har åbero-

pat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolförlagt, vilket
hemkommunen inte erbjuder, eller

6. en utbildning som det har fattats beslut om riksrekrytering för enligt

37 §.

Riksrekryterande utbildning

37 §

Statens skolverk får för nationella program besluta att det till en viss

utbildning i första hand ska tas emot sökande från hela landet (riksrekryte-
ring).

Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för att en viss utbildning

ska kunna bli riksrekryterande.

38 §

Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska gälla

och hur många platser utbildningen får omfatta.

Mottagande i andra hand

39 §

Andra sökande till nationella program än de som ska tas emot i första

hand enligt 35 och 36 §§ får tas emot i andra hand till platser som återstår se-
dan alla de som ska tas emot i första hand har antagits till utbildningen.

Mottagande på individuella program

40 §

En kommun får ta emot en elev från en annan kommun på ett indivi-

duellt program i sin gymnasiesärskola under förutsättning att hemkommu-
nen har bedömt att eleven inte kan följa undervisningen på ett nationellt pro-
gram. �ven ett landsting får ta emot en elev på ett individuellt program un-
der samma förutsättning.

Det som sägs i första stycket gäller dock endast om hemkommunen och

den mottagande kommunen eller landstinget kommer överens om ersätt-
ningen för utbildningen.

Yttrande från hemkommunen

41 §

Innan en kommun tar emot en sökande som inte är hemmahörande i

kommunen eller samverkansområdet för utbildningen ska yttrande inhämtas
från den sökandes hemkommun. Yttrandet ska innehålla uppgift om huru-
vida eleven tillhör gymnasiesärskolans målgrupp. Detsamma gäller innan ett
landsting tar emot en sökande. I de fall där eleven har sökt till ett individuellt
program ska yttrandet också innehålla uppgifter om huruvida eleven kan
följa ett nationellt program och om överenskommelse om ersättning för ut-
bildningen enligt 40 §.

background image

15

SFS 2012:109

Rätt att fullfölja utbildningen för en elev som flyttar

42 §

En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell in-

riktning och som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet
för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade program-
met eller den påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder
sådan utbildning.

Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har

eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller
ett landsting som anordnar utbildningen.

Interkommunal ersättning för elever på nationella program

43 §

En kommun som på ett nationellt program har antagit en elev som

inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet för utbild-
ningen ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av hans eller
hennes hemkommun (interkommunal ersättning).

Första stycket gäller även ett landsting som på ett nationellt program har

antagit en elev som inte är hemmahörande i samverkansområdet för utbild-
ningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om interkommunal ersättning för de nationella programmen.

44 §

Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun

kommer överens om annat, och om annat inte heller följer av andra och
tredje styckena, ska den interkommunala ersättningen enligt 43 § första
stycket motsvara anordnarens självkostnad.

När eleven har tagits emot i andra hand enligt 39 §, ska ersättningen högst

uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbild-
ning. �r anordnarens kostnad lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den
lägre kostnaden.

När det är fråga om riksrekryterande utbildning eller särskilda varianter

inom de nationella programmen, ska Statens skolverk för varje utbildning el-
ler variant besluta den ersättning som hemkommunen ska betala.

Utbildning vid en fristående gymnasiesärskola

Bidrag från hemkommunen

45 §

Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev på

ett nationellt program vid skolenheten som hemkommunen enligt 18 kap.
27 § var skyldig att erbjuda utbildning i gymnasiesärskolan vid den tidpunkt
när utbildningen påbörjades.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 46 § och i vissa fall ett tilläggs-

belopp enligt 47 §.

46 §

Grundbeloppet ska avse ersättning för

1. undervisning,
2. lärverktyg,
3. elevhälsa,
4. måltider,

background image

16

SFS 2012:109

5. administration,
6. mervärdesskatt, och
7. lokalkostnader.

47 §

Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av

särskilt stöd eller som ska erbjudas modersmålsundervisning.

Hemkommunen är dock inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev

som är i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekono-
miska svårigheter uppstår för kommunen.

48 §

För utbildning på sådana nationella program och nationella inrikt-

ningar eller på jämförbara program som hemkommunen erbjuder ska grund-
beloppet bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid för-
delning av resurser till det programmet, den inriktningen eller ett jämförbart
program.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om vilka av de nationella programmen som är jämförbara vid
fördelning av resurser.

När det är fråga om sådan utbildning som avses i 12 § tredje stycket eller

särskilda varianter inom de nationella programmen, ska Statens skolverk för
varje utbildning eller variant besluta det grundbelopp som hemkommunen
ska betala.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om det grundbelopp som hemkommunen ska betala, om eleven, i
andra fall än som avses i tredje stycket, har antagits till en utbildning som
kommunen inte erbjuder.

20 kap.

6 §

För varje kurs ska det finnas en kursplan när det gäller utbildning på

grundläggande nivå. För varje ämne ska det finnas en ämnesplan när det gäl-
ler utbildning på gymnasial nivå.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om kursplaner, ämnesplaner och gymnasiepoäng. Sådana före-
skrifter får innebära att kursplaner eller ämnesplaner inte ska finnas eller att
gymnasiepoäng inte ska beräknas för vissa kurser.

27 §

Betyg på kurser i utbildning på grundläggande nivå ska grundas på en

bedömning av elevens kunskaper i förhållande till uppställda kunskapskrav i
kursplaner. Betyg på kurser i utbildning på gymnasial nivå ska grundas på en
bedömning av elevens kunskaper i förhållande till uppställda kunskapskrav i
ämnesplaner.

Kunskapskrav ska finnas för varje kurs där betyg ska sättas.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar fö-

reskrifter om kunskapskrav.

28 §

Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från

enstaka kunskapskrav eller från enstaka delar av sådana krav. Med särskilda
skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden
som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven

background image

17

SFS 2012:109

ska kunna nå ett visst kunskapskrav. De kunskapskrav som rör säkerhet och
de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska
dock alltid uppfyllas.

30 §

Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från kommunal vuxenut-

bildning ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla kurser som det sätts
betyg på och i gymnasiearbete. Detta gäller även den som tidigare har fått
betyg på kursen eller gymnasiearbetet. Den som är elev i gymnasieskolan får
dock inte genomgå prövning i en kurs eller ett gymnasiearbete, om eleven
har fått minst betyget E på kursen eller gymnasiearbetet.

Prövning får göras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kur-

sen eller, när det gäller gymnasiearbete, utbildning inom det kunskapsom-
råde som gymnasiearbetet avser.

Med prövning i en kurs avses en bedömning av kunskaper i förhållande

till uppställda kunskapskrav i kursplaner eller ämnesplaner.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar yt-

terligare föreskrifter om prövning.

21 kap.

1 §

I detta kapitel finns

� allmänna bestämmelser (2�9 §§),
� bestämmelser om särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå

(10�12 §§),

� bestämmelser om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå (13�

16 §§),

� bestämmelser om betyg (17�20 b §§),
� bestämmelser om validering (21 och 22 §§), och
� bestämmelser om intyg (23 och 24 §§).

Kurser och gymnasiesärskolepoäng

5 §

Utbildningen bedrivs i form av kurser och får på gymnasial nivå även

bedrivas i form av ett gymnasiesärskolearbete.

På gymnasial nivå betecknas kursernas och gymnasiesärskolearbetets om-

fattning med gymnasiesärskolepoäng.

5 a §

För varje kurs ska det finnas en kursplan när det gäller utbildning på

grundläggande nivå. För varje ämne ska det finnas en ämnesplan när det gäl-
ler utbildning på gymnasial nivå.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om kursplaner, ämnesplaner och gymnasiesärskolepoäng. Så-
dana föreskrifter får innebära att kursplaner eller ämnesplaner inte ska finnas
eller att gymnasiesärskolepoäng inte ska beräknas för vissa kurser.

11 §

En vuxen med utvecklingsstörning har rätt att delta i utbildning på

grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon
fyller 20 år, om han eller hon

1. är bosatt i landet,

background image

18

SFS 2012:109

2. saknar sådana kunskaper som utbildningen i grundsärskolan syftar till

att ge, och

3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om att rätt enligt första stycket ska inträda tidigare än vad som
anges där.

Första stycket gäller inte intagna i kriminalvårdsanstalt. Av 24 kap. 10 §

framgår att Kriminalvården ansvarar för deras utbildning.

16 §

En vuxen med utvecklingsstörning är behörig att delta i utbildning på

gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyl-
ler 20 år, om han eller hon

1. är bosatt i landet,
2. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,
3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och
4. i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.
Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men

har slutfört utbildning i gymnasiesärskolan eller likvärdig utbildning och
uppfyller övriga behörighetsvillkor.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om att behörighet enligt första stycket ska inträda tidigare än vad
som anges där.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar yt-

terligare föreskrifter om behörighetsvillkor.

Första och andra styckena gäller inte intagna i kriminalvårdsanstalt. Av

24 kap. 10 § framgår att Kriminalvården ansvarar för deras utbildning.

18 §

Betyg ska sättas på varje avslutad kurs, dock inte på kurser som mot-

svarar träningsskolan inom grundsärskolan. Betyg ska även sättas efter ge-
nomfört gymnasiesärskolearbete.

Inom den del av särskild utbildning för vuxna som motsvarar träningssko-

lan ska, i stället för betyg, ett intyg om att eleven har deltagit i kursen utfär-
das efter avslutad kurs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

ytterligare föreskrifter om betygssättning och om gymnasiesärskolearbetet i
övrigt. Sådana föreskrifter får innebära att betyg inte ska sättas på vissa kur-
ser.

20 §

Betyg på kurser i utbildning på grundläggande nivå ska grundas på en

bedömning av elevens kunskaper i förhållande till uppställda kunskapskrav i
kursplaner. Betyg på kurser i utbildning på gymnasial nivå ska grundas på en
bedömning av elevens kunskaper i förhållande till uppställda kunskapskrav i
ämnesplaner.

Kunskapskrav ska finnas för varje kurs där betyg ska sättas.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar fö-

reskrifter om kunskapskrav.

20 a §

Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses

från enstaka kunskapskrav eller från enstaka delar av sådana krav. Med sär-
skilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga för-

background image

19

SFS 2012:109

hållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att
eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. En utvecklingsstörning får dock
bara beaktas om det finns synnerliga skäl. De kunskapskrav som rör säkerhet
och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter
ska dock alltid uppfyllas.

20 b §

Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i en

kurs på grund av elevens bristande deltagande, ska betyg inte sättas på kur-
sen.

22 kap.

21 §

Betyg ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i förhål-

lande till uppställda kunskapskrav i kursplaner.

Kunskapskrav ska finnas för varje kurs.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar fö-

reskrifter om kunskapskrav.

22 §

Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från

enstaka kunskapskrav eller från enstaka delar av sådana krav. Med särskilda
skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden
som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven
ska kunna nå ett visst kunskapskrav. De kunskapskrav som rör säkerhet och
de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska
dock alltid uppfyllas.

24 §

Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning i svenska

för invandrare ska ha möjlighet att genomgå prövning. Detta gäller även den
som tidigare har fått betyg på kursen.

Prövning får göras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kur-

sen.

Med prövning avses en bedömning av kunskaper i förhållande till upp-

ställda kunskapskrav i kursplaner.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar yt-

terligare föreskrifter om prövning.

28 kap.

5 §

Beslut av en kommun eller ett landsting får överklagas hos allmän för-

valtningsdomstol i fråga om

1. godkännande enligt 2 kap. 5 § eller återkallelse av sådant godkännande

enligt 26 kap. 13 eller 14 §,

2. bidrag enligt 8 kap. 21 §, 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §,

14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 17 kap. 31 eller 35 § eller 19 kap. 45 §,

3. avstängning enligt 5 kap. 17 eller 19 §,
4. föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt

7 kap. 23 §,

5. skolskjuts enligt 10 kap. 32 § första stycket, 10 kap. 33 § första stycket,

11 kap. 31 § första stycket, 11 kap. 32 § första stycket, 18 kap. 30 § första
stycket eller 18 kap. 31 § första stycket,

background image

20

SFS 2012:109

6. ekonomiskt stöd till inackordering enligt 15 kap. 32 § eller 18 kap. 32 §

första stycket,

7. medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt eller återkallelse av

sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 §,

8. rätt till bidrag enligt 25 kap. 10 eller 15 § eller återkallelse av sådan rätt

enligt 26 kap. 13 §,

9. bidrag enligt 25 kap. 11 §,
10. tillfälligt verksamhetsförbud enligt 26 kap. 18 §, eller
11. vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §.

12 §

Beslut av en kommun eller ett landsting får överklagas hos Skolvä-

sendets överklagandenämnd i fråga om

1. barns mottagande i grundsärskolan enligt 7 kap. 5 § eller tillhörighet till

grundsärskolans målgrupp enligt 7 kap. 5 b §,

2. uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 § andra stycket,
3. skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphö-

rande enligt 7 kap. 14 §,

4. mottagande av en elev från en annan kommun enligt 9 kap. 13 §,

10 kap. 25 § eller 11 kap. 25 §,

5. åtgärder enligt 10 kap. 29 § tredje stycket för en elev som inte bor
hemma,
6. placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavare önskar enligt

9 kap. 15 § andra stycket, 10 kap. 30 § andra stycket eller 11 kap. 29 § andra
stycket,

7. behörighet eller mottagande i första hand enligt 16 kap. 36 § eller mot-

tagande enligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan
som utformats för en grupp elever eller mottagande i första hand enligt
19 kap. 29 § första stycket,

8. tillhörighet till målgruppen för gymnasiesärskolan enligt 18 kap. 5 eller

7 §,

9. mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 §, 14 §

andra stycket eller 22 §, till särskild utbildning för vuxna enligt 21 kap. 7 §
tredje stycket eller till utbildning i svenska för invandrare enligt
22 kap. 15 §,

10. upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxenutbildning

enligt 20 kap. 9 § andra stycket, i särskild utbildning för vuxna enligt 21 kap.
9 § andra stycket eller i utbildning i svenska för invandrare enligt 22 kap.
16 § andra stycket,

11. att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § tredje

stycket, särskild utbildning för vuxna enligt 21 kap. 9 § tredje stycket eller
utbildning i svenska för invandrare enligt 22 kap. 17 §,

12. åtagande om interkommunal ersättning enligt 20 kap. 21 § tredje

stycket, eller

13. rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som avses i

29 kap. 2 § andra stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1, 4 och 7�12 får överklagas endast av

barnet, eleven eller den sökande.

13 §

Beslut av en enskild huvudman får överklagas hos Skolväsendets

överklagandenämnd i fråga om

background image

21

SFS 2012:109

1. behörighet och mottagande enligt 16 kap. 36 §, mottagande enligt

17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som utformats för
en grupp elever eller mottagande enligt 19 kap. 29 § första stycket, eller

2. rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som avses i 29 kap.

2 § andra stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av den sökande.

29 kap.

24 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, ut-

över vad som i övrigt följer av denna lag, meddela föreskrifter om

1. att enskilda får sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg, gym-

nasieexamen och intyg enligt de bestämmelser som gäller för skolväsendet,

2. att en myndighet i enskilda fall får besluta i sådana frågor som avses i 1,

och

3. ytterligare villkor för att enskilda i sådana fall som avses i 1 och 2 ska

få sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg, gymnasieexamen och
intyg.

26 §

2 Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om bestämmandet av

det bidrag som kommunerna enligt 8 kap. 21 §, 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §,
11 kap. 36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 17 kap. 31 §, 19 kap. 45 § och
25 kap. 11 § är skyldiga att lämna till fristående förskolor, fristående skolor
och enskilt bedriven pedagogisk omsorg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om skyldighet för en kommun eller ett landsting att lämna upp-
gifter om verksamheten som behövs för beslut om bidrag till fristående för-
skolor och fristående skolor samt hur bidrag till en fristående förskola eller
fristående skola eller annan enskild verksamhet har beräknats.

27 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om det belopp som kommunen ska betala i stället för vad
som anges i 8 kap. 21�23 §§, 9 kap. 19�21 §§, 10 kap. 37�39 §§, 11 kap.
36�38 §§, 16 kap. 52�55 §§, 17 kap. 31�34 §§ och 19 kap. 45�47 §§, när bi-
draget avser en elev som ges utbildning till följd av 2 och 3 §§ eller med stöd
av föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2012 och tillämpas på utbildning

som påbörjas efter den 30 juni 2013.

2. De nya bestämmelserna i 29 kap. 24 § tillämpas dock för tid från och

med den 1 juli 2011. De nya bestämmelserna i 20 kap. 6, 27, 28 och 30 §§
samt 22 kap. 21, 22 och 24 §§ ska dock tillämpas på utbildning som påbörjas
efter den 30 juni 2012.

3. �ldre föreskrifter gäller dock fortfarande för utbildning som har påbör-

jats före den 1 juli 2011 i fråga om 29 kap. 24 § och före den 1 juli 2012 i
fråga om 20 kap. 6, 27, 28 och 30 §§ samt 22 kap. 21, 22 och 24 §§ och i öv-
rigt för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2013, om inte annat föl-
jer av 4 eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 5.

2 Senaste lydelse 2010:1997.

background image

22

SFS 2012:109

4. För utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2013 ska dock de nya

bestämmelserna i 18 kap. 32 § tillämpas från och med den 1 juli 2013.

5. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om att elever som har påbörjat sin utbildning före den 1 juli
2013 och som fullföljer denna senare än fem år från det att den påbörjades,
ska fullfölja utbildningen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning
som har påbörjats efter den 30 juni 2013.

På regeringens vägnar

NYAMKO SABUNI

Anders Lindgren
(Utbildningsdepartementet)

background image

23

SFS 2012:109

Bilaga 4

Nationella program i gymnasiesärskolan

De nationella programmen i gymnasiesärskolan är

� Programmet för administration, handel och varuhantering,
� Programmet för estetiska verksamheter,
� Programmet för fastighet, anläggning och byggnation,
� Programmet för fordonsvård och godshantering,
� Programmet för hantverk och produktion,
� Programmet för hotell, restaurang och bageri,
� Programmet för hälsa, vård och omsorg,
� Programmet för samhälle, natur och språk, och
� Programmet för skog, mark och djur.

background image

24

SFS 2012:109

Karnov Group Sweden AB, tel. 08-587 671 00

Edita Västra Aros, Västerås 2012

Bilaga 5

Poängplan för nationella program i gymnasiesärskolan

�mne Gymnasiesärskolepoäng

Fördelning på olika ämnen av gymnasiesärskolepoäng som i minst angiven
omfattning ska ingå i de nationella programmen.

Svenska eller svenska som andraspråk

200

Engelska

100

Matematik

100

Idrott och hälsa

200

Estetisk verksamhet

100

Historia

50

Samhällskunskap

50

Religionskunskap

50

Naturkunskap

50

�mnen som ger programmet dess karaktär

1 300

Individuellt val

200

Gymnasiesärskolearbete

100

Summa gymnasiesärskolepoäng

2 500