SFS 2012:109 Lag om ändring i skollagen (2010:800)

120109.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                         </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i skollagen (2010:800); utf�rdad den 1 mars 2012. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs i fr�ga om skollagen (2010:800) dels att 18 och 19 kap. ska upph�ra att g�lla, dels att 7 kap. 3 �, 11 kap. 2 �, 15 kap. 5 och 14 ��, 17 kap. 16 �, 20 kap. 6, 27, 28 och 30 ��, 21 kap. 1, 5, 11, 16, 18 och 20 ��, 22 kap. 21, 22 och 24 ��, 28 kap. 5, 12 och 13 �� och 29 kap. 24, 26 och 27 �� samt rubriken n�rmast f�re 21 kap. 5 � ska ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen ska inf�ras tv� nya kapitel, 18 och 19 kap., av f�ljande lydelse, dels att det i lagen ska inf�ras fem nya paragrafer, 7 kap. 5 a och 5 b �� samt 21 kap. 5 a, 20 a och 20 b ��, dels att det i lagen ska inf�ras tv� nya bilagor, bilaga 4 och 5, av f�ljande lydelse. 7 kap. 3 � Enligt 2 kap. 18 � f�rsta stycket regeringsformen har alla barn som omfattas av den allm�nna skolplikten r�tt till kostnadsfri grundl�ggande ut- bildning i allm�n skola. Av 2 � tredje stycket samt 11 och 15 �� f�ljer �ven en viss r�tt till utbild- ning ut�ver skolplikten. 5 a � Den som arbetar inom skolv�sendet ska underr�tta elevens rektor om han eller hon uppm�rksammar eller f�r k�nnedom om n�got som tyder p� att en elev i grunds�rskolan inte tillh�r grunds�rskolans m�lgrupp. En rektor som f�r s�dana upplysningar ska anm�la detta till elevens hem- kommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda fr�gan. 5 b � Hemkommunen ska besluta att eleven inte tillh�r grunds�rskolans m�lgrupp om en utredning enligt 5 a � visar detta. Hemkommunen ska d� ta emot eleven i grundskolan eller se till att eleven p� n�got annat s�tt f�r f�re- skriven utbildning. Hemkommunen ska vidta de �tg�rder som kr�vs f�r elevens �verg�ng fr�n grunds�rskolan till en annan skolform. 1 Prop. 2011/12:50, bet. 2011/12: UbU9, rskr. 2011/12:141. SFS 2012:109 Utkom fr�n trycket den 13 mars 2012 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2012:109 11 kap. 2 � Grunds�rskolan ska ge elever med utvecklingsst�rning en f�r dem an- passad utbildning som ger kunskaper och v�rden och utvecklar elevernas f�rm�ga att till�gna sig dessa. Utbildningen ska utformas s� att den bidrar till personlig utveckling, f�r- bereder eleverna f�r aktiva livsval och ligger till grund f�r fortsatt utbild- ning. Utbildningen ska fr�mja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund f�r ett aktivt deltagande i samh�llslivet. Av 29 kap. 8 � f�ljer att det som s�gs i denna lag om elever med utveck- lingsst�rning ocks� ska g�lla vissa andra barn, ungdomar och vuxna. 15 kap. 5 � Gymnasieskolan ska vara �ppen endast f�r ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som p�b�rjar sin gymnasieutbildning under tiden till och med det f�rsta kalenderhalv�ret det �r de fyller 20 �r eller, i fall som avses i 36 �, 21 �r. I 17 kap. 16 � andra och tredje styckena finns best�mmelser om utbildning i gymnasieskolan f�r vissa elever fr�n grunds�rskolan. Best�mmelserna om gymnasieskolan g�ller bara f�r ungdomar som �r bo- satta i landet. I 29 kap. 25 �� finns ytterligare f�reskrifter om bos�ttning och r�tten till utbildning. 14 � Antagningsorganisationen f�r vara gemensam f�r gymnasieskolan, gymnasies�rskolan, kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv� och s�r- skild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv�. Antagningsorganisationen f�r vara gemensam f�r gymnasieskola anord- nad av kommuner, landsting och enskilda huvudm�n. 17 kap. 16 � Hemkommunen ansvarar f�r att alla beh�riga ungdomar i hemkom- munen erbjuds preparandutbildning, yrkesintroduktion, individuellt alterna- tiv och spr�kintroduktion. Ut�ver det som f�ljer av f�rsta stycket ansvarar hemkommunen f�r att elever fr�n grunds�rskolan erbjuds yrkesintroduktion och individuellt alter- nativ, om de �nskar s�dan utbildning. Hemkommunen beh�ver dock inte er- bjuda s�dan utbildning om det med h�nsyn till elevens b�sta finns synnerliga sk�l att inte g�ra det. Hemkommunen f�r erbjuda spr�kintroduktion enligt 17 kap. 12 � till elever som tillh�r gymnasies�rskolans m�lgrupp. 18 kap. Allm�nna best�mmelser om gymnasies�rskolan Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser (220 ��), best�mmelser om betyg (2126 ��), </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2012:109 best�mmelser om gymnasies�rskola med offentlig huvudman (27 33 ��, och best�mmelser om frist�ende gymnasies�rskola (3437 ��). Allm�nna best�mmelser Utbildningens syfte 2 � Gymnasies�rskolan ska ge elever med utvecklingsst�rning en f�r dem anpassad utbildning som ska ge en god grund f�r yrkesverksamhet och fort- satta studier samt f�r personlig utveckling och ett aktivt deltagande i sam- h�llslivet. Utbildningen ska utformas s� att den fr�mjar social gemenskap och ut- vecklar elevernas f�rm�ga att sj�lvst�ndigt och tillsammans med andra till- �gna sig, f�rdjupa och till�mpa kunskaper. Utbildningen i gymnasies�rskolan ska i huvudsak bygga p� de kunskaper som eleverna har f�tt i grunds�rskolan eller i motsvarande utbildning. Av 29 kap. 8 � f�ljer att det som s�gs i denna lag om ungdomar med ut- vecklingsst�rning ska g�lla ocks� f�r vissa andra ungdomar. Samverkan 3 � Huvudmannen f�r gymnasies�rskolan ska samverka med samh�llet i �vrigt. M�lgrupp 4 � Utbildningen i gymnasies�rskolan ska vara �ppen f�r ungdomar vars skolplikt har upph�rt och som inte bed�ms ha f�ruts�ttningar att n� upp till gymnasieskolans kunskapskrav d�rf�r att de har en utvecklingsst�rning. De ungdomar som tillh�r m�lgruppen f�r gymnasies�rskolan har r�tt att bli mottagna i gymnasies�rskola om utbildningen p�b�rjas f�re utg�ngen av det f�rsta kalenderhalv�ret det �r de fyller 20 �r. 5 � Hemkommunen pr�var fr�gan om en s�kande tillh�r m�lgruppen. Be- slutet ska f�reg�s av en utredning motsvarande den som enligt 7 kap. 5 � an- dra stycket ska g�ras inf�r beslut om mottagande i grunds�rskolan om utred- ning saknas eller det av andra sk�l bed�ms n�dv�ndigt. 6 � Den som arbetar inom skolv�sendet ska underr�tta elevens rektor om han eller hon uppm�rksammar eller f�r k�nnedom om n�got som tyder p� att en elev i gymnasies�rskolan inte tillh�r gymnasies�rskolans m�lgrupp. En rektor som f�r s�dana upplysningar ska anm�la detta till elevens hem- kommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda fr�gan. 7 � Hemkommunen ska besluta att eleven inte tillh�r gymnasies�rskolans m�lgrupp om en utredning enligt 6 � visar detta. Hemkommunen ska d� er- bjuda eleven utbildning i gymnasieskolan eller vuxenutbildning enligt denna lag. Hemkommunen ska vidta de �tg�rder som kr�vs f�r elevens �verg�ng fr�n gymnasies�rskolan till gymnasieskolan eller vuxenutbildning. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2012:109 De olika utbildningarna 8 � Utbildningen i gymnasies�rskolan best�r av nationella och individuella program. N�rmare best�mmelser om program finns i 19 kap. 9 � Varje kommun ska informera om gymnasies�rskolans olika program. L�s�r och terminer 10 � Utbildningen ska bedrivas under l�s�r, som omfattar en h�sttermin och en v�rtermin. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om l�s�rets l�ngd och om n�r l�s�ret ska b�rja och sluta. Utbildningens f�rl�ggning 11 � Utbildningen i gymnasies�rskolan ska, med undantag f�r gymnasial l�rlingsutbildning som avses i 19 kap. 10 �, i huvudsak vara skolf�rlagd. Antagning 12 � Huvudmannen ansvarar f�r antagningen till de olika utbildningar som anordnas av huvudmannen. 13 � Antagningsorganisationen f�r vara gemensam f�r gymnasies�rskolan, gymnasieskolan, s�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv� och kom- munal vuxenutbildning p� gymnasial niv�. Antagningsorganisationen f�r vara gemensam f�r gymnasies�rskola an- ordnad av kommuner, landsting och enskilda huvudm�n. 14 � I 17 kap. 16 � andra och tredje styckena finns best�mmelser om erbju- dande av utbildning i gymnasieskolan f�r vissa elever fr�n grunds�rskolan. Information till hemkommunen 15 � N�r en elev b�rjar eller slutar vid en gymnasies�rskola med en annan huvudman �n hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen. Elevens n�rvaro och information om fr�nvaro 16 � En elev i gymnasies�rskolan ska delta i den verksamhet som anordnas f�r att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt sk�l att utebli. Om en elev i gymnasies�rskolan utan giltigt sk�l uteblir fr�n den verksam- het som anordnas f�r att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elevens v�rdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit fr�n- varande. Om det finns s�rskilda sk�l beh�ver elevens v�rdnadshavare inte informeras samma dag. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2012:109 Avgifter 17 � Utbildningen i gymnasies�rskolan ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning. Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut. 18 � Trots 17 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obe- tydlig kostnad f�r eleverna. I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga be- st�mmelser i denna lag, i enstaka fall under ett l�s�r f�rekomma kostnader som ers�tts av eleven eller av elevens v�rdnadshavare p� frivillig v�g. S�- dana aktiviteter ska vara �ppna f�r alla elever. Ers�ttningen f�r inte �verstiga huvudmannens sj�lvkostnad f�r att eleven deltar i aktiviteten. Modersm�lsundervisning 19 � En elev som har en v�rdnadshavare med ett annat modersm�l �n svenska ska erbjudas modersm�lsundervisning i detta spr�k om 1. spr�ket �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet, och 2. eleven har goda kunskaper i spr�ket. Modersm�lsundervisning i ett nationellt minoritetsspr�k ska erbjudas �ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om modersm�lsundervisning. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att modersm�lsundervisning ska erbjudas i ett spr�k bara om ett visst antal elever �nskar s�dan undervisning i det spr�ket. Utvecklingssamtal 20 � Minst en g�ng varje termin ska rektorn se till att eleven i ett utveck- lingssamtal ges samlad information om sin kunskapsutveckling och studiesi- tuation. Utvecklingssamtalet ska genomf�ras med elevens individuella studieplan som grund. En elevs v�rdnadshavare ska f� s�dan information som avses i f�rsta stycket. Betyg Allm�nna best�mmelser 21 � Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap. 1321��. Betygss�ttning 22 � P� de nationella programmen ska betyg s�ttas p� varje avslutad kurs och efter genomf�rt gymnasies�rskolearbete. P� �mnesomr�den ska betyg inte s�ttas. Om en elev p� ett individuellt program har l�st en kurs i ett �mne enligt 19 kap. 15 �, ska betyg s�ttas enligt 2326 ��. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2012:109 Om en elev har l�st en kurs enligt gymnasieskolans �mnesplan ska, i st�l- let f�r vad som f�reskrivs i 2326 ��, betyg s�ttas enligt best�mmelserna i 15 kap. 2227 �� om betygss�ttning i gymnasieskolan. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om hur betygss�ttningen ska g� till. F�reskrifterna f�r inneb�ra undantag fr�n best�mmelsen i 3 kap. 16 � om vem som beslutar om betyg. 23 � Som betyg f�r godk�nda resultat p� en kurs ska n�gon av beteckning- arna A, B, C, D eller E anv�ndas. H�gsta betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E. Betyg ska s�ttas med hj�lp av de kunskapskrav som har f�re- skrivits f�r en kurs. F�r den elev som inte har uppn�tt kraven f�r betyget E, ska betyg inte s�t- tas. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om kunskapskrav. 24 � Som betyg p� gymnasies�rskolearbetet ska beteckningen E anv�ndas om eleven har n�tt m�len f�r gymnasies�rskolearbetet. F�r den elev som inte har n�tt m�len f�r gymnasies�rskolearbetet ska betyg inte s�ttas. 25 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r det vid betygss�ttningen bortses fr�n enstaka delar av kunskapskraven. Med s�rskilda sk�l avses funktionsneds�tt- ning eller andra liknande personliga f�rh�llanden som inte �r av tillf�llig na- tur och som utg�r ett direkt hinder f�r att eleven ska n� ett visst kunskaps- krav. En utvecklingsst�rning f�r dock bara beaktas om det finns synnerliga sk�l. De kunskapskrav som r�r s�kerhet och de som h�nvisar till lagar, f�r- ordningar eller myndigheters f�reskrifter ska dock alltid uppfyllas. 26 � Om det saknas underlag f�r bed�mning av en elevs kunskaper p� grund av elevens fr�nvaro, ska betyg inte s�ttas. Gymnasies�rskola med offentlig huvudman Kommunens ansvar 27 � Varje kommun ansvarar f�r att alla ungdomar i kommunen som till- h�r gymnasies�rskolans m�lgrupp erbjuds utbildning av god kvalitet i gym- nasies�rskolan. Kommunen f�r erbjuda utbildning som den sj�lv anordnar eller utbildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting enligt samverkansav- tal med kommunen eller landstinget. Kommuner som har ing�tt ett samver- kansavtal bildar ett samverkansomr�de f�r utbildningen. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser p� dessa ska s� l�ngt det �r m�jligt anpassas med h�nsyn till ungdomarnas �nskem�l. Kommunens organisation av gymnasies�rskolan 28 � Varje kommun ska vid utformningen av gymnasies�rskolan beakta vad som f�r eleverna �r �ndam�lsenligt fr�n kommunikationssynpunkt. Varje kommun som anordnar gymnasies�rskola ska s� l�ngt det �r m�jligt </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2012:109 organisera gymnasies�rskolan s� att ingen elev p� grund av skolg�ngen be- h�ver bo utanf�r det egna hemmet. Utbildning f�r anordnas av landsting 29 � Efter �verenskommelse med en kommun f�r ett landsting anordna ut- bildning i gymnasies�rskolan p� nationella och individuella program. Skolskjuts 30 � Elever i gymnasies�rskola med offentlig huvudman har r�tt till kost- nadsfri skolskjuts inom hemkommunen fr�n en plats i anslutning till elevens hem till den plats d�r utbildningen bedrivs och tillbaka, om s�dan skjuts be- h�vs med h�nsyn till f�rdv�gens l�ngd, trafikf�rh�llanden, elevens funk- tionsneds�ttning eller n�gon annan s�rskild omst�ndighet. F�r elever som g�r i en annan kommuns gymnasies�rskola ska hemkom- munen anordna skolskjuts i de fall det kan ske utan organisatoriska eller eko- nomiska sv�righeter. Elevens hemkommun eller det landsting som anordnar utbildningen ska ombes�rja att skolskjuts anordnas enligt f�rsta stycket. 31 � En elev som med st�d av 19 kap. 3537 �� g�r i gymnasies�rskola i en annan kommun �n sin hemkommun och som p� grund av skolg�ngen m�ste �vernatta i den kommunen, har r�tt till skolskjuts mellan den tillf�lliga bostaden och den plats d�r utbildningen bedrivs under samma f�ruts�tt- ningar som g�ller f�r elever som �r hemmah�rande i kommunen. Den kommun som anordnar utbildningen ska ombes�rja att skolskjuts an- ordnas enligt f�rsta stycket. Kommunens kostnader f�r detta ska ers�ttas av elevens hemkommun. St�d till inackordering 32 � Hemkommunen ska l�mna ekonomiskt st�d till elever i en gymna- sies�rskola med offentlig huvudman som beh�ver inackordering p� grund av skolg�ngen. Denna skyldighet g�ller dock inte elever som har tagits emot i andra hand till ett nationellt program enligt 19 kap. 39 �. St�det ska avse boende, f�rdyrat uppeh�lle och resor till och fr�n hemmet. Det ska ges kontant eller p� annat s�tt som ska framg� av beslutet om st�d. Om st�det ges kontant, ska det l�mnas med l�gst 1/30 av prisbasbeloppet en- ligt 2 kap. 6 och 7 �� socialf�rs�kringsbalken f�r varje hel kalenderm�nad som eleven bor inackorderad. Beloppet f�r avrundas till n�rmast l�gre hela tiotal kronor. Urval 33 � Regeringen meddelar f�reskrifter om urval bland de s�kande som har tagits emot till en gymnasies�rskola med offentlig huvudman. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2012:109 Frist�ende gymnasies�rskola Mottagande 34 � Varje frist�ende gymnasies�rskola ska vara �ppen f�r alla ungdomar som har r�tt till utbildning i en gymnasies�rskola med offentlig huvudman. Huvudmannen beh�ver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning �t en elev om hemkommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r eleven enligt 19 kap. 47 � andra stycket. F�r individuella program g�ller skyldigheten enligt f�rsta stycket bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit �verens om det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen f�r utbildningen. Skolskjuts 35 � Elever i gymnasies�rskola med enskild huvudman har r�tt till kost- nadsfri skolskjuts inom hemkommunen fr�n en plats i anslutning till elevens hem till den plats d�r utbildningen bedrivs och tillbaka, om s�dan skjuts be- h�vs med h�nsyn till f�rdv�gens l�ngd, trafikf�rh�llanden, elevens funk- tionsneds�ttning eller n�gon annan s�rskild omst�ndighet. Elevens hemkommun ska ombes�rja att skolskjuts anordnas enligt f�rsta stycket. Kommunen �r dock inte skyldig att anordna skolskjuts om organisa- toriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. Urval 36 � Om det inte finns plats f�r alla s�kande till en utbildning i en frist�- ende skola, ska urvalet g�ras p� grunder som Statens skolinspektion godk�n- ner. Insyn 37 � Den kommun d�r den frist�ende skolan �r bel�gen har r�tt till insyn i verksamheten. 19 kap. Utbildning p� program i gymnasies�rskolan Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om utbildningarnas utformning och inneh�ll (226 ��), dokumentation av genomf�rd gymnasies�rskoleutbildning (27 �), ans�kan, mottagande och fullf�ljande av utbildningen (2833 ��), utbildning p� program vid en gymnasies�rskola med offentlig huvud- man (3444 ��), och utbildning p� program vid en frist�ende gymnasies�rskola (4548 ��). Utbildningarnas utformning och inneh�ll De nationella programmen 2 � Vilka de nationella programmen �r framg�r av bilaga 4. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2012:109 3 � I de nationella programmen ska f�ljande �mnen ing�: svenska eller svenska som andraspr�k, engelska, matematik, idrott och h�lsa, estetisk verksamhet, historia, samh�llskunskap, religionskunskap, och naturkunskap. Vidare ska det ing� �mnen som ger programmet dess karakt�r. Det ska ocks� finnas individuellt val. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela ytterligare f�reskrifter om �mnen och individuellt val i gymnasies�rskolan. 4 � F�r de elever p� nationella program som ska erbjudas modersm�lsun- dervisning ska modersm�l finnas som �mne. Programm�l 5 � F�r varje nationellt program ska det finnas programm�l. Nationella inriktningar och s�rskilda varianter 6 � Inom de nationella programmen f�r det finnas inriktningar som b�rjar det f�rsta, andra, tredje eller fj�rde l�s�ret. 7 � Inriktningarna �r nationella. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om vilka nationella inriktningar som ska finnas. 8 � Inom de nationella programmen f�r det finnas s�rskilda varianter som b�rjar det f�rsta, andra, tredje eller fj�rde l�s�ret. Statens skolverk pr�var fr�gor om godk�nnande av s�dana varianter. 9 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela ytterligare f�reskrifter om nationella inriktningar och s�rskilda varian- ter. Gymnasial l�rlingsutbildning i gymnasies�rskolan 10 � Inom de nationella programmen f�r det finnas gymnasial l�rlingsut- bildning som b�rjar det f�rsta, andra, tredje eller fj�rde l�s�ret. Gymnasial l�rlingsutbildning i gymnasies�rskolan ska i huvudsak vara f�rlagd till en eller flera arbetsplatser. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela ytterligare f�reskrifter om gymnasial l�rlingsutbildning i gymnasies�rskolan. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2012:109 Erbjudande av viss utbildning 11 � N�r en huvudman erbjuder utbildning p� ett nationellt program f�r huvudmannen ocks� l�ta erbjudandet omfatta att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en s�rskild variant eller gymnasial l�rlingsutbildning inom programmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om att ett s�dant erbjudande ska ges inom vissa program. Avvikelser fr�n ett nationellt programs inneh�ll 12 � Statens skolverk f�r besluta om avvikelser fr�n struktur, inneh�ll och programm�l f�r utbildningar p� nationella program. Beslut enligt f�rsta stycket som avser en utbildning som anordnas av en offentlig huvudman fattas i samband med beslut om riksrekrytering enligt 37 �. Beslut enligt f�rsta stycket som avser en utbildning som anordnas av en enskild huvudman fattas efter en pr�vning som motsvarar pr�vningen av riksrekryterande utbildningar enligt 37 �. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om villkor f�r beslut enligt tredje stycket. 13 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r rektorn besluta att en elevs utbildning p� ett nationellt program till sitt inneh�ll f�r avvika fr�n vad som annars g�l- ler f�r programmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om s�dana avvikelser. Individuella program 14 � Utbildning p� ett individuellt program ska erbjudas elever som inte kan f�lja undervisningen p� ett nationellt program. I de individuella programmen ska f�ljande �mnesomr�den ing�: estetisk verksamhet, hem- och konsumentkunskap, idrott och h�lsa, natur och milj�, individ och samh�lle, och spr�k och kommunikation. Praktik f�r f�rekomma om rektorn bed�mer att det �r till nytta f�r eleven. Programmet f�r syfta till att stimulera eleven att senare g� �ver till ett na- tionellt program. 15 � Rektorn f�r besluta att en elev p� ett individuellt program ska l�sa en kombination av �mnen enligt 3 � och �mnesomr�den enligt 14 �, om eleven har f�ruts�ttningar f�r det. Ett s�dant beslut ska framg� av elevens individu- ella studieplan. 16 � F�r de elever p� individuella program som ska erbjudas modersm�ls- undervisning ska modersm�l finnas som �mne. </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2012:109 Utbildningens l�ngd 17 � Utbildningen i gymnasies�rskolan �r avsedd att genomg�s under fyra l�s�r. Huvudmannen f�r dock besluta att utbildningen f�r f�rdelas p� l�ngre tid. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om huvudmannens befogenheter en- ligt f�rsta stycket. Utbildningens f�rl�ggning och arbetsplatsf�rlagt l�rande 18 � Av 18 kap. 11 � framg�r att utbildningen i gymnasies�rskolan i hu- vudsak ska vara skolf�rlagd om inte annat f�ljer av best�mmelserna om gymnasial l�rlingsutbildning i gymnasies�rskolan i 10 �. Ett nationellt program ska inneh�lla arbetsplatsf�rlagt l�rande. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsf�rlagda l�randet och om undantag fr�n best�mmelserna i 18 kap. 11 �. Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid 19 � Utbildningen i gymnasies�rskolan ska bedrivas som heltidsstudier. 20 � Eleverna har r�tt till minst 3 600 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid) f�rdelade p� fyra l�s�r. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om avvikelser fr�n den garanterade undervisningstiden. 21 � Omfattningen av studierna p� nationella program anges i gymnasie- s�rskolepo�ng. Utbildningens omfattning �r 2 500 po�ng. F�rdelningen av po�ngen framg�r av en po�ngplan i bilaga 5. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela ytterligare f�reskrifter om po�ngplanen. �mnesplaner, �mnesomr�desplaner, gymnasies�rskolearbete och kurser 22 � F�r varje �mne ska det finnas en �mnesplan. F�r varje �mnesomr�de ska det finnas en �mnesomr�desplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om �mnesplaner och �mnesomr�desplaner. 23 � I utbildningen p� de nationella programmen ska ett gymnasies�r- skolearbete ing�. 24 � Utbildningen inom varje �mne ges i form av en eller flera kurser. F�r varje kurs ska det anges hur m�nga gymnasies�rskolepo�ng kursen omfattar. 25 � Har en elev efter avslutad kurs eller genomf�rt gymnasies�rskole- arbete f�tt l�gst betyget E, �r huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterli- gare utbildning av samma slag, om inte annat f�ljer av f�reskrifter som har meddelats med st�d av andra stycket. </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2012:109 Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om vad som kr�vs f�r att f� p�b�rja en kurs och att f� g� om en kurs. Individuell studieplan 26 � F�r varje elev ska det uppr�ttas en individuell studieplan. Elevens synpunkter ska inh�mtas och beaktas vid utformandet av den in- dividuella studieplanen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om den individuella studieplanen. Dokumentation av genomf�rd gymnasies�rskoleutbildning 27 � Elever som har genomf�rt en gymnasies�rskoleutbildning ska f� ett gymnasies�rskolebevis. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om dokumentation av genomf�rd gymnasies�rskoleutbildning. Ans�kan, mottagande och fullf�ljande av utbildningen Ans�kan 28 � En ans�kan till ett nationellt eller individuellt program eller till en s�- dan nationell inriktning, s�rskild variant eller gymnasial l�rlingsutbildning i gymnasies�rskolan som b�rjar f�rsta l�s�ret ska ges in till den s�kandes hemkommun. Avser ans�kan mer �n en utbildning ska den s�kande ange i vilken ordning han eller hon �nskar komma i fr�ga. Om ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ans�kan omedelbart s�ndas vidare till den huvudmannen. Beslut om mottagande 29 � Huvudmannen f�r den s�kta utbildningen pr�var fr�gan om den s�- kande ska tas emot. Om hemkommunen enligt 18 kap. 5 � har beslutat att en s�kande inte till- h�r m�lgruppen f�r gymnasies�rskolan, ska kommunen bereda honom eller henne tillf�lle att s�ka till gymnasieskolan i hemkommunen s� snart som m�jligt. Hemkommunen ska g�ra en bed�mning av om en ungdom som har s�kt till ett individuellt program har f�ruts�ttningar att f�lja undervisningen p� ett nationellt program. Om hemkommunen bed�mer att den s�kande inte har f�ruts�ttningar att f�lja undervisningen p� ett nationellt program, ska den s�- kande tas emot p� ett individuellt program. Om hemkommunen bed�mer att den s�kande har f�ruts�ttningar att f�lja undervisningen p� ett nationellt pro- gram, ska kommunen bereda honom eller henne tillf�lle att s� snart som m�jligt s�ka till nationella program som anordnas av hemkommunen. </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2012:109 R�tten att fullf�lja utbildningen 30 � En elev som har p�b�rjat en utbildning p� ett nationellt program, en nationell inriktning eller en s�rskild variant har r�tt att, utom i de fall som avses i 18 kap. 7 �, hos huvudmannen eller inom samverkansomr�det under fyra l�s�r fullf�lja sin utbildning. F�rsta stycket g�ller �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund f�r motta- gandet �ndras under studietiden. 31 � Det som s�gs i 30 � g�ller p� motsvarande s�tt den elev som har p�- b�rjat gymnasial l�rlingsutbildning i gymnasies�rskolan. Om l�mplig arbetsplatsf�rlagd utbildning inte l�ngre kan anordnas, ska eleven i st�llet erbjudas att fullf�lja sin utbildning genom skolf�rlagd utbild- ning p� det aktuella programmet. Om inte heller detta �r m�jligt, ska erbju- dandet avse att fullf�lja utbildningen p� ett annat nationellt program. 32 � Om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program omfattade att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en s�rskild variant el- ler gymnasial l�rlingsutbildning enligt 11 �, har den elev som p�b�rjat pro- grammet r�tt att fullf�lja utbildningen p� den nationella inriktningen, den s�rskilda varianten respektive som gymnasial l�rlingsutbildning enligt 30 och 31 ��. 33 � I 42 � finns ytterligare best�mmelser om r�tten f�r en elev i en skola med offentlig huvudman att fullf�lja sin utbildning n�r eleven flyttar till en annan kommun. Utbildning vid en gymnasies�rskola med offentlig huvudman Allsidigt urval 34 � Kommunen ska str�va efter att erbjudandet om utbildning i gymna- sies�rskolan ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och natio- nella inriktningar. Mottagande i f�rsta hand 35 � Av de s�kande till ett nationellt program eller till en nationell inrikt- ning, s�rskild variant eller gymnasial l�rlingsutbildning som b�rjar f�rsta l�s�ret ska huvudmannen i f�rsta hand ta emot dem som �r hemmah�rande i kommunen eller inom samverkansomr�det f�r utbildningen. 36 � Ut�ver det som f�ljer av 35 � ska s�dana s�kande som inte �r hemma- h�rande i kommunen eller inom samverkansomr�det f�r utbildningen tas emot i f�rsta hand om de har s�kt till 1. s�dan utbildning som avses i 35 � och med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i den gymnasies�rskola dit de har s�kt, 2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning som b�rjar det f�rsta l�s�ret och �r hemmah�rande i en kommun som inte erbjuder den s�kta utbildningen, </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2012:109 3. gymnasial l�rlingsutbildning i gymnasies�rskolan som b�rjar det f�rsta l�s�ret och �r hemmah�rande i en kommun som inte erbjuder n�gon utbild- ning p� det aktuella programmet, 4. ett nationellt program och har �beropat att huvudmannen inom det s�kta programmet anordnar en nationell inriktning som b�rjar senare �n f�r- sta l�s�ret och som hemkommunen inte erbjuder, 5. ett nationellt program som saknar nationella inriktningar och har �bero- pat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolf�rlagt, vilket hemkommunen inte erbjuder, eller 6. en utbildning som det har fattats beslut om riksrekrytering f�r enligt 37 �. Riksrekryterande utbildning 37 � Statens skolverk f�r f�r nationella program besluta att det till en viss utbildning i f�rsta hand ska tas emot s�kande fr�n hela landet (riksrekryte- ring). Regeringen f�r meddela f�reskrifter om villkor f�r att en viss utbildning ska kunna bli riksrekryterande. 38 � Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska g�lla och hur m�nga platser utbildningen f�r omfatta. Mottagande i andra hand 39 � Andra s�kande till nationella program �n de som ska tas emot i f�rsta hand enligt 35 och 36 �� f�r tas emot i andra hand till platser som �terst�r se- dan alla de som ska tas emot i f�rsta hand har antagits till utbildningen. Mottagande p� individuella program 40 � En kommun f�r ta emot en elev fr�n en annan kommun p� ett indivi- duellt program i sin gymnasies�rskola under f�ruts�ttning att hemkommu- nen har bed�mt att eleven inte kan f�lja undervisningen p� ett nationellt pro- gram. �ven ett landsting f�r ta emot en elev p� ett individuellt program un- der samma f�ruts�ttning. Det som s�gs i f�rsta stycket g�ller dock endast om hemkommunen och den mottagande kommunen eller landstinget kommer �verens om ers�tt- ningen f�r utbildningen. Yttrande fr�n hemkommunen 41 � Innan en kommun tar emot en s�kande som inte �r hemmah�rande i kommunen eller samverkansomr�det f�r utbildningen ska yttrande inh�mtas fr�n den s�kandes hemkommun. Yttrandet ska inneh�lla uppgift om huru- vida eleven tillh�r gymnasies�rskolans m�lgrupp. Detsamma g�ller innan ett landsting tar emot en s�kande. I de fall d�r eleven har s�kt till ett individuellt program ska yttrandet ocks� inneh�lla uppgifter om huruvida eleven kan f�lja ett nationellt program och om �verenskommelse om ers�ttning f�r ut- bildningen enligt 40 �. </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2012:109 R�tt att fullf�lja utbildningen f�r en elev som flyttar 42 � En elev som har p�b�rjat ett nationellt program eller en nationell in- riktning och som d�refter flyttar fr�n kommunen eller samverkansomr�det f�r utbildningen, har r�tt att fullf�lja utbildningen p� det p�b�rjade program- met eller den p�b�rjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder s�dan utbildning. Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven r�tt att efter eget val fullf�lja sin utbildning i en annan kommun eller ett landsting som anordnar utbildningen. Interkommunal ers�ttning f�r elever p� nationella program 43 � En kommun som p� ett nationellt program har antagit en elev som inte �r hemmah�rande i kommunen eller i samverkansomr�det f�r utbild- ningen ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning av hans eller hennes hemkommun (interkommunal ers�ttning). F�rsta stycket g�ller �ven ett landsting som p� ett nationellt program har antagit en elev som inte �r hemmah�rande i samverkansomr�det f�r utbild- ningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om interkommunal ers�ttning f�r de nationella programmen. 44 � Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer �verens om annat, och om annat inte heller f�ljer av andra och tredje styckena, ska den interkommunala ers�ttningen enligt 43 � f�rsta stycket motsvara anordnarens sj�lvkostnad. N�r eleven har tagits emot i andra hand enligt 39 �, ska ers�ttningen h�gst uppg� till den kostnad som hemkommunen sj�lv har f�r motsvarande utbild- ning. �r anordnarens kostnad l�gre, ska hemkommunen i st�llet ers�tta den l�gre kostnaden. N�r det �r fr�ga om riksrekryterande utbildning eller s�rskilda varianter inom de nationella programmen, ska Statens skolverk f�r varje utbildning el- ler variant besluta den ers�ttning som hemkommunen ska betala. Utbildning vid en frist�ende gymnasies�rskola Bidrag fr�n hemkommunen 45 � Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev p� ett nationellt program vid skolenheten som hemkommunen enligt 18 kap. 27 � var skyldig att erbjuda utbildning i gymnasies�rskolan vid den tidpunkt n�r utbildningen p�b�rjades. Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 46 � och i vissa fall ett till�ggs- belopp enligt 47 �. 46 � Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r 1. undervisning, 2. l�rverktyg, 3. elevh�lsa, 4. m�ltider, </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 2012:109 5. administration, 6. merv�rdesskatt, och 7. lokalkostnader. 47 � Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av s�rskilt st�d eller som ska erbjudas modersm�lsundervisning. Hemkommunen �r dock inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev som �r i behov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekono- miska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. 48 � F�r utbildning p� s�dana nationella program och nationella inrikt- ningar eller p� j�mf�rbara program som hemkommunen erbjuder ska grund- beloppet best�mmas efter samma grunder som kommunen till�mpar vid f�r- delning av resurser till det programmet, den inriktningen eller ett j�mf�rbart program. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om vilka av de nationella programmen som �r j�mf�rbara vid f�rdelning av resurser. N�r det �r fr�ga om s�dan utbildning som avses i 12 � tredje stycket eller s�rskilda varianter inom de nationella programmen, ska Statens skolverk f�r varje utbildning eller variant besluta det grundbelopp som hemkommunen ska betala. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om det grundbelopp som hemkommunen ska betala, om eleven, i andra fall �n som avses i tredje stycket, har antagits till en utbildning som kommunen inte erbjuder. 20 kap. 6 � F�r varje kurs ska det finnas en kursplan n�r det g�ller utbildning p� grundl�ggande niv�. F�r varje �mne ska det finnas en �mnesplan n�r det g�l- ler utbildning p� gymnasial niv�. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om kursplaner, �mnesplaner och gymnasiepo�ng. S�dana f�re- skrifter f�r inneb�ra att kursplaner eller �mnesplaner inte ska finnas eller att gymnasiepo�ng inte ska ber�knas f�r vissa kurser. 27 � Betyg p� kurser i utbildning p� grundl�ggande niv� ska grundas p� en bed�mning av elevens kunskaper i f�rh�llande till uppst�llda kunskapskrav i kursplaner. Betyg p� kurser i utbildning p� gymnasial niv� ska grundas p� en bed�mning av elevens kunskaper i f�rh�llande till uppst�llda kunskapskrav i �mnesplaner. Kunskapskrav ska finnas f�r varje kurs d�r betyg ska s�ttas. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om kunskapskrav. 28 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r det vid betygss�ttningen bortses fr�n enstaka kunskapskrav eller fr�n enstaka delar av s�dana krav. Med s�rskilda sk�l avses funktionsneds�ttning eller andra liknande personliga f�rh�llanden som inte �r av tillf�llig natur och som utg�r ett direkt hinder f�r att eleven </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 2012:109 ska kunna n� ett visst kunskapskrav. De kunskapskrav som r�r s�kerhet och de som h�nvisar till lagar, f�rordningar eller myndigheters f�reskrifter ska dock alltid uppfyllas. 30 � Den som �r bosatt i landet och vill ha betyg fr�n kommunal vuxenut- bildning ska ha m�jlighet att genomg� pr�vning i alla kurser som det s�tts betyg p� och i gymnasiearbete. Detta g�ller �ven den som tidigare har f�tt betyg p� kursen eller gymnasiearbetet. Den som �r elev i gymnasieskolan f�r dock inte genomg� pr�vning i en kurs eller ett gymnasiearbete, om eleven har f�tt minst betyget E p� kursen eller gymnasiearbetet. Pr�vning f�r g�ras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kur- sen eller, n�r det g�ller gymnasiearbete, utbildning inom det kunskapsom- r�de som gymnasiearbetet avser. Med pr�vning i en kurs avses en bed�mning av kunskaper i f�rh�llande till uppst�llda kunskapskrav i kursplaner eller �mnesplaner. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt- terligare f�reskrifter om pr�vning. 21 kap. 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser (29 ��), best�mmelser om s�rskild utbildning f�r vuxna p� grundl�ggande niv� (1012 ��), best�mmelser om s�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv� (13 16 ��), best�mmelser om betyg (1720 b ��), best�mmelser om validering (21 och 22 ��), och best�mmelser om intyg (23 och 24 ��). Kurser och gymnasies�rskolepo�ng 5 � Utbildningen bedrivs i form av kurser och f�r p� gymnasial niv� �ven bedrivas i form av ett gymnasies�rskolearbete. P� gymnasial niv� betecknas kursernas och gymnasies�rskolearbetets om- fattning med gymnasies�rskolepo�ng. 5 a � F�r varje kurs ska det finnas en kursplan n�r det g�ller utbildning p� grundl�ggande niv�. F�r varje �mne ska det finnas en �mnesplan n�r det g�l- ler utbildning p� gymnasial niv�. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om kursplaner, �mnesplaner och gymnasies�rskolepo�ng. S�- dana f�reskrifter f�r inneb�ra att kursplaner eller �mnesplaner inte ska finnas eller att gymnasies�rskolepo�ng inte ska ber�knas f�r vissa kurser. 11 � En vuxen med utvecklingsst�rning har r�tt att delta i utbildning p� grundl�ggande niv� fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon fyller 20 �r, om han eller hon 1. �r bosatt i landet, </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 2012:109 2. saknar s�dana kunskaper som utbildningen i grunds�rskolan syftar till att ge, och 3. har f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om att r�tt enligt f�rsta stycket ska intr�da tidigare �n vad som anges d�r. F�rsta stycket g�ller inte intagna i kriminalv�rdsanstalt. Av 24 kap. 10 � framg�r att Kriminalv�rden ansvarar f�r deras utbildning. 16 � En vuxen med utvecklingsst�rning �r beh�rig att delta i utbildning p� gymnasial niv� fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon fyl- ler 20 �r, om han eller hon 1. �r bosatt i landet, 2. saknar s�dana kunskaper som utbildningen syftar till att ge, 3. har f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen, och 4. i �vrigt uppfyller f�reskrivna villkor. Beh�rig �r ocks� den som �r yngre �n vad som anges i f�rsta stycket, men har slutf�rt utbildning i gymnasies�rskolan eller likv�rdig utbildning och uppfyller �vriga beh�righetsvillkor. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om att beh�righet enligt f�rsta stycket ska intr�da tidigare �n vad som anges d�r. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt- terligare f�reskrifter om beh�righetsvillkor. F�rsta och andra styckena g�ller inte intagna i kriminalv�rdsanstalt. Av 24 kap. 10 � framg�r att Kriminalv�rden ansvarar f�r deras utbildning. 18 � Betyg ska s�ttas p� varje avslutad kurs, dock inte p� kurser som mot- svarar tr�ningsskolan inom grunds�rskolan. Betyg ska �ven s�ttas efter ge- nomf�rt gymnasies�rskolearbete. Inom den del av s�rskild utbildning f�r vuxna som motsvarar tr�ningssko- lan ska, i st�llet f�r betyg, ett intyg om att eleven har deltagit i kursen utf�r- das efter avslutad kurs. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela ytterligare f�reskrifter om betygss�ttning och om gymnasies�rskolearbetet i �vrigt. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att betyg inte ska s�ttas p� vissa kur- ser. 20 � Betyg p� kurser i utbildning p� grundl�ggande niv� ska grundas p� en bed�mning av elevens kunskaper i f�rh�llande till uppst�llda kunskapskrav i kursplaner. Betyg p� kurser i utbildning p� gymnasial niv� ska grundas p� en bed�mning av elevens kunskaper i f�rh�llande till uppst�llda kunskapskrav i �mnesplaner. Kunskapskrav ska finnas f�r varje kurs d�r betyg ska s�ttas. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om kunskapskrav. 20 a � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r det vid betygss�ttningen bortses fr�n enstaka kunskapskrav eller fr�n enstaka delar av s�dana krav. Med s�r- skilda sk�l avses funktionsneds�ttning eller andra liknande personliga f�r- </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 SFS 2012:109 h�llanden som inte �r av tillf�llig natur och som utg�r ett direkt hinder f�r att eleven ska kunna n� ett visst kunskapskrav. En utvecklingsst�rning f�r dock bara beaktas om det finns synnerliga sk�l. De kunskapskrav som r�r s�kerhet och de som h�nvisar till lagar, f�rordningar eller myndigheters f�reskrifter ska dock alltid uppfyllas. 20 b � Om det saknas underlag f�r bed�mning av en elevs kunskaper i en kurs p� grund av elevens bristande deltagande, ska betyg inte s�ttas p� kur- sen. 22 kap. 21 � Betyg ska grundas p� en bed�mning av elevens kunskaper i f�rh�l- lande till uppst�llda kunskapskrav i kursplaner. Kunskapskrav ska finnas f�r varje kurs. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om kunskapskrav. 22 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r det vid betygss�ttningen bortses fr�n enstaka kunskapskrav eller fr�n enstaka delar av s�dana krav. Med s�rskilda sk�l avses funktionsneds�ttning eller andra liknande personliga f�rh�llanden som inte �r av tillf�llig natur och som utg�r ett direkt hinder f�r att eleven ska kunna n� ett visst kunskapskrav. De kunskapskrav som r�r s�kerhet och de som h�nvisar till lagar, f�rordningar eller myndigheters f�reskrifter ska dock alltid uppfyllas. 24 � Den som �r bosatt i landet och vill ha betyg fr�n utbildning i svenska f�r invandrare ska ha m�jlighet att genomg� pr�vning. Detta g�ller �ven den som tidigare har f�tt betyg p� kursen. Pr�vning f�r g�ras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kur- sen. Med pr�vning avses en bed�mning av kunskaper i f�rh�llande till upp- st�llda kunskapskrav i kursplaner. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt- terligare f�reskrifter om pr�vning. 28 kap. 5 � Beslut av en kommun eller ett landsting f�r �verklagas hos allm�n f�r- valtningsdomstol i fr�ga om 1. godk�nnande enligt 2 kap. 5 � eller �terkallelse av s�dant godk�nnande enligt 26 kap. 13 eller 14 �, 2. bidrag enligt 8 kap. 21 �, 9 kap. 19 �, 10 kap. 37 �, 11 kap. 36 �, 14 kap. 15 �, 16 kap. 52 �, 17 kap. 31 eller 35 � eller 19 kap. 45 �, 3. avst�ngning enligt 5 kap. 17 eller 19 �, 4. f�rel�ggande f�r v�rdnadshavare att fullg�ra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 �, 5. skolskjuts enligt 10 kap. 32 � f�rsta stycket, 10 kap. 33 � f�rsta stycket, 11 kap. 31 � f�rsta stycket, 11 kap. 32 � f�rsta stycket, 18 kap. 30 � f�rsta stycket eller 18 kap. 31 � f�rsta stycket, </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 SFS 2012:109 6. ekonomiskt st�d till inackordering enligt 15 kap. 32 � eller 18 kap. 32 � f�rsta stycket, 7. medgivande att fullg�ra skolplikten p� annat s�tt eller �terkallelse av s�dant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 �, 8. r�tt till bidrag enligt 25 kap. 10 eller 15 � eller �terkallelse av s�dan r�tt enligt 26 kap. 13 �, 9. bidrag enligt 25 kap. 11 �, 10. tillf�lligt verksamhetsf�rbud enligt 26 kap. 18 �, eller 11. vitesf�rel�ggande enligt 26 kap. 27 �. 12 � Beslut av en kommun eller ett landsting f�r �verklagas hos Skolv�- sendets �verklaganden�mnd i fr�ga om 1. barns mottagande i grunds�rskolan enligt 7 kap. 5 � eller tillh�righet till grunds�rskolans m�lgrupp enligt 7 kap. 5 b �, 2. uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 � andra stycket, 3. skolpliktens f�rl�ngning enligt 7 kap. 13 � eller skolpliktens upph�- rande enligt 7 kap. 14 �, 4. mottagande av en elev fr�n en annan kommun enligt 9 kap. 13 �, 10 kap. 25 � eller 11 kap. 25 �, 5. �tg�rder enligt 10 kap. 29 � tredje stycket f�r en elev som inte bor hemma, 6. placering vid en annan skolenhet �n den v�rdnadshavare �nskar enligt 9 kap. 15 � andra stycket, 10 kap. 30 � andra stycket eller 11 kap. 29 � andra stycket, 7. beh�righet eller mottagande i f�rsta hand enligt 16 kap. 36 � eller mot- tagande enligt 17 kap. 14 � n�r det g�ller en utbildning i gymnasieskolan som utformats f�r en grupp elever eller mottagande i f�rsta hand enligt 19 kap. 29 � f�rsta stycket, 8. tillh�righet till m�lgruppen f�r gymnasies�rskolan enligt 18 kap. 5 eller 7 �, 9. mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 �, 14 � andra stycket eller 22 �, till s�rskild utbildning f�r vuxna enligt 21 kap. 7 � tredje stycket eller till utbildning i svenska f�r invandrare enligt 22 kap. 15 �, 10. upph�rande av utbildningen f�r en elev i kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 � andra stycket, i s�rskild utbildning f�r vuxna enligt 21 kap. 9 � andra stycket eller i utbildning i svenska f�r invandrare enligt 22 kap. 16 � andra stycket, 11. att p� nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 � tredje stycket, s�rskild utbildning f�r vuxna enligt 21 kap. 9 � tredje stycket eller utbildning i svenska f�r invandrare enligt 22 kap. 17 �, 12. �tagande om interkommunal ers�ttning enligt 20 kap. 21 � tredje stycket, eller 13. r�tt till utbildning eller annan verksamhet f�r n�gon som avses i 29 kap. 2 � andra stycket 3. Beslut som avses i f�rsta stycket 1, 4 och 712 f�r �verklagas endast av barnet, eleven eller den s�kande. 13 � Beslut av en enskild huvudman f�r �verklagas hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd i fr�ga om </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 21 SFS 2012:109 1. beh�righet och mottagande enligt 16 kap. 36 �, mottagande enligt 17 kap. 14 � n�r det g�ller en utbildning i gymnasieskolan som utformats f�r en grupp elever eller mottagande enligt 19 kap. 29 � f�rsta stycket, eller 2. r�tt till utbildning eller annan verksamhet f�r n�gon som avses i 29 kap. 2 � andra stycket 3. Beslut som avses i f�rsta stycket 1 f�r �verklagas endast av den s�kande. 29 kap. 24 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r, ut- �ver vad som i �vrigt f�ljer av denna lag, meddela f�reskrifter om 1. att enskilda f�r s�tta betyg, anordna pr�vning samt utf�rda betyg, gym- nasieexamen och intyg enligt de best�mmelser som g�ller f�r skolv�sendet, 2. att en myndighet i enskilda fall f�r besluta i s�dana fr�gor som avses i 1, och 3. ytterligare villkor f�r att enskilda i s�dana fall som avses i 1 och 2 ska f� s�tta betyg, anordna pr�vning samt utf�rda betyg, gymnasieexamen och intyg. 26 � 2 Regeringen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om best�mmandet av det bidrag som kommunerna enligt 8 kap. 21 �, 9 kap. 19 �, 10 kap. 37 �, 11 kap. 36 �, 14 kap. 15 �, 16 kap. 52 �, 17 kap. 31 �, 19 kap. 45 � och 25 kap. 11 � �r skyldiga att l�mna till frist�ende f�rskolor, frist�ende skolor och enskilt bedriven pedagogisk omsorg. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om skyldighet f�r en kommun eller ett landsting att l�mna upp- gifter om verksamheten som beh�vs f�r beslut om bidrag till frist�ende f�r- skolor och frist�ende skolor samt hur bidrag till en frist�ende f�rskola eller frist�ende skola eller annan enskild verksamhet har ber�knats. 27 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om det belopp som kommunen ska betala i st�llet f�r vad som anges i 8 kap. 2123 ��, 9 kap. 1921 ��, 10 kap. 3739 ��, 11 kap. 3638 ��, 16 kap. 5255 ��, 17 kap. 3134 �� och 19 kap. 4547 ��, n�r bi- draget avser en elev som ges utbildning till f�ljd av 2 och 3 �� eller med st�d av f�reskrifter som har meddelats med st�d av 5 �. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 april 2012 och till�mpas p� utbildning som p�b�rjas efter den 30 juni 2013. 2. De nya best�mmelserna i 29 kap. 24 � till�mpas dock f�r tid fr�n och med den 1 juli 2011. De nya best�mmelserna i 20 kap. 6, 27, 28 och 30 �� samt 22 kap. 21, 22 och 24 �� ska dock till�mpas p� utbildning som p�b�rjas efter den 30 juni 2012. 3. �ldre f�reskrifter g�ller dock fortfarande f�r utbildning som har p�b�r- jats f�re den 1 juli 2011 i fr�ga om 29 kap. 24 � och f�re den 1 juli 2012 i fr�ga om 20 kap. 6, 27, 28 och 30 �� samt 22 kap. 21, 22 och 24 �� och i �v- rigt f�r utbildning som har p�b�rjats f�re den 1 juli 2013, om inte annat f�l- jer av 4 eller av f�reskrifter som har meddelats med st�d av 5. 2 Senaste lydelse 2010:1997. </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 22 SFS 2012:109 4. F�r utbildning som har p�b�rjats f�re den 1 juli 2013 ska dock de nya best�mmelserna i 18 kap. 32 � till�mpas fr�n och med den 1 juli 2013. 5. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om att elever som har p�b�rjat sin utbildning f�re den 1 juli 2013 och som fullf�ljer denna senare �n fem �r fr�n det att den p�b�rjades, ska fullf�lja utbildningen enligt de best�mmelser som g�ller f�r utbildning som har p�b�rjats efter den 30 juni 2013. P� regeringens v�gnar NYAMKO SABUNI Anders Lindgren (Utbildningsdepartementet) </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 SFS 2012:109 Bilaga 4 Nationella program i gymnasies�rskolan De nationella programmen i gymnasies�rskolan �r Programmet f�r administration, handel och varuhantering, Programmet f�r estetiska verksamheter, Programmet f�r fastighet, anl�ggning och byggnation, Programmet f�r fordonsv�rd och godshantering, Programmet f�r hantverk och produktion, Programmet f�r hotell, restaurang och bageri, Programmet f�r h�lsa, v�rd och omsorg, Programmet f�r samh�lle, natur och spr�k, och Programmet f�r skog, mark och djur. </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 24 SFS 2012:109 Karnov Group Sweden AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2012 Bilaga 5 Po�ngplan f�r nationella program i gymnasies�rskolan �mne Gymnasies�rskolepo�ng F�rdelning p� olika �mnen av gymnasies�rskolepo�ng som i minst angiven omfattning ska ing� i de nationella programmen. Svenska eller svenska som andraspr�k 200 Engelska 100 Matematik 100 Idrott och h�lsa 200 Estetisk verksamhet 100 Historia 50 Samh�llskunskap 50 Religionskunskap 50 Naturkunskap 50 �mnen som ger programmet dess karakt�r 1 300 Individuellt val 200 Gymnasies�rskolearbete 100 Summa gymnasies�rskolepo�ng 2 500 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i skollagen (2010:800);

utf�rdad den 1 mars 2012.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs i fr�ga om skollagen (2010:800)

dels att 18 och 19 kap. ska upph�ra att g�lla,
dels att 7 kap. 3 �, 11 kap. 2 �, 15 kap. 5 och 14 ��, 17 kap. 16 �, 20 kap.

6, 27, 28 och 30 ��, 21 kap. 1, 5, 11, 16, 18 och 20 ��, 22 kap. 21, 22 och
24 ��, 28 kap. 5, 12 och 13 �� och 29 kap. 24, 26 och 27 �� samt rubriken
n�rmast f�re 21 kap. 5 � ska ha f�ljande lydelse,

dels att det i lagen ska inf�ras tv� nya kapitel, 18 och 19 kap., av f�ljande

lydelse,

dels att det i lagen ska inf�ras fem nya paragrafer, 7 kap. 5 a och 5 b ��

samt 21 kap. 5 a, 20 a och 20 b ��,

dels att det i lagen ska inf�ras tv� nya bilagor, bilaga 4 och 5, av f�ljande

lydelse.

7 kap.

3 �

Enligt 2 kap. 18 � f�rsta stycket regeringsformen har alla barn som

omfattas av den allm�nna skolplikten r�tt till kostnadsfri grundl�ggande ut-
bildning i allm�n skola.

Av 2 � tredje stycket samt 11 och 15 �� f�ljer �ven en viss r�tt till utbild-

ning ut�ver skolplikten.

5 a �

Den som arbetar inom skolv�sendet ska underr�tta elevens rektor om

han eller hon uppm�rksammar eller f�r k�nnedom om n�got som tyder p� att
en elev i grunds�rskolan inte tillh�r grunds�rskolans m�lgrupp.

En rektor som f�r s�dana upplysningar ska anm�la detta till elevens hem-

kommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda fr�gan.

5 b �

Hemkommunen ska besluta att eleven inte tillh�r grunds�rskolans

m�lgrupp om en utredning enligt 5 a � visar detta. Hemkommunen ska d� ta
emot eleven i grundskolan eller se till att eleven p� n�got annat s�tt f�r f�re-
skriven utbildning. Hemkommunen ska vidta de �tg�rder som kr�vs f�r
elevens �verg�ng fr�n grunds�rskolan till en annan skolform.

1 Prop. 2011/12:50, bet. 2011/12: UbU9, rskr. 2011/12:141.

SFS 2012:109

Utkom fr�n trycket
den 13 mars 2012

SFS 2012:109

11 kap.

2 �

Grunds�rskolan ska ge elever med utvecklingsst�rning en f�r dem an-

passad utbildning som ger kunskaper och v�rden och utvecklar elevernas
f�rm�ga att till�gna sig dessa.

Utbildningen ska utformas s� att den bidrar till personlig utveckling, f�r-

bereder eleverna f�r aktiva livsval och ligger till grund f�r fortsatt utbild-
ning.

Utbildningen ska fr�mja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge

en god grund f�r ett aktivt deltagande i samh�llslivet.

Av 29 kap. 8 � f�ljer att det som s�gs i denna lag om elever med utveck-

lingsst�rning ocks� ska g�lla vissa andra barn, ungdomar och vuxna.

15 kap.

5 �

Gymnasieskolan ska vara �ppen endast f�r ungdomar som avslutat sin

grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som p�b�rjar sin
gymnasieutbildning under tiden till och med det f�rsta kalenderhalv�ret det
�r de fyller 20 �r eller, i fall som avses i 36 �, 21 �r.

I 17 kap. 16 � andra och tredje styckena finns best�mmelser om utbildning

i gymnasieskolan f�r vissa elever fr�n grunds�rskolan.

Best�mmelserna om gymnasieskolan g�ller bara f�r ungdomar som �r bo-

satta i landet. I 29 kap. 25 �� finns ytterligare f�reskrifter om bos�ttning
och r�tten till utbildning.

14 �

Antagningsorganisationen f�r vara gemensam f�r gymnasieskolan,

gymnasies�rskolan, kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv� och s�r-
skild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv�.

Antagningsorganisationen f�r vara gemensam f�r gymnasieskola anord-

nad av kommuner, landsting och enskilda huvudm�n.

17 kap.

16 �

Hemkommunen ansvarar f�r att alla beh�riga ungdomar i hemkom-

munen erbjuds preparandutbildning, yrkesintroduktion, individuellt alterna-
tiv och spr�kintroduktion.

Ut�ver det som f�ljer av f�rsta stycket ansvarar hemkommunen f�r att

elever fr�n grunds�rskolan erbjuds yrkesintroduktion och individuellt alter-
nativ, om de �nskar s�dan utbildning. Hemkommunen beh�ver dock inte er-
bjuda s�dan utbildning om det med h�nsyn till elevens b�sta finns synnerliga
sk�l att inte g�ra det.

Hemkommunen f�r erbjuda spr�kintroduktion enligt 17 kap. 12 � till

elever som tillh�r gymnasies�rskolans m�lgrupp.

18 kap. Allm�nna best�mmelser om gymnasies�rskolan

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser (220 ��),
best�mmelser om betyg (2126 ��),

SFS 2012:109

best�mmelser om gymnasies�rskola med offentlig huvudman (27

33 ��, och

best�mmelser om frist�ende gymnasies�rskola (3437 ��).

Allm�nna best�mmelser

Utbildningens syfte

2 �

Gymnasies�rskolan ska ge elever med utvecklingsst�rning en f�r dem

anpassad utbildning som ska ge en god grund f�r yrkesverksamhet och fort-
satta studier samt f�r personlig utveckling och ett aktivt deltagande i sam-
h�llslivet.

Utbildningen ska utformas s� att den fr�mjar social gemenskap och ut-

vecklar elevernas f�rm�ga att sj�lvst�ndigt och tillsammans med andra till-
�gna sig, f�rdjupa och till�mpa kunskaper.

Utbildningen i gymnasies�rskolan ska i huvudsak bygga p� de kunskaper

som eleverna har f�tt i grunds�rskolan eller i motsvarande utbildning.

Av 29 kap. 8 � f�ljer att det som s�gs i denna lag om ungdomar med ut-

vecklingsst�rning ska g�lla ocks� f�r vissa andra ungdomar.

Samverkan

3 �

Huvudmannen f�r gymnasies�rskolan ska samverka med samh�llet i

�vrigt.

M�lgrupp

4 �

Utbildningen i gymnasies�rskolan ska vara �ppen f�r ungdomar vars

skolplikt har upph�rt och som inte bed�ms ha f�ruts�ttningar att n� upp till
gymnasieskolans kunskapskrav d�rf�r att de har en utvecklingsst�rning.

De ungdomar som tillh�r m�lgruppen f�r gymnasies�rskolan har r�tt att

bli mottagna i gymnasies�rskola om utbildningen p�b�rjas f�re utg�ngen av
det f�rsta kalenderhalv�ret det �r de fyller 20 �r.

5 �

Hemkommunen pr�var fr�gan om en s�kande tillh�r m�lgruppen. Be-

slutet ska f�reg�s av en utredning motsvarande den som enligt 7 kap. 5 � an-
dra stycket ska g�ras inf�r beslut om mottagande i grunds�rskolan om utred-
ning saknas eller det av andra sk�l bed�ms n�dv�ndigt.

6 �

Den som arbetar inom skolv�sendet ska underr�tta elevens rektor om

han eller hon uppm�rksammar eller f�r k�nnedom om n�got som tyder p� att
en elev i gymnasies�rskolan inte tillh�r gymnasies�rskolans m�lgrupp.

En rektor som f�r s�dana upplysningar ska anm�la detta till elevens hem-

kommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda fr�gan.

7 �

Hemkommunen ska besluta att eleven inte tillh�r gymnasies�rskolans

m�lgrupp om en utredning enligt 6 � visar detta. Hemkommunen ska d� er-
bjuda eleven utbildning i gymnasieskolan eller vuxenutbildning enligt denna
lag. Hemkommunen ska vidta de �tg�rder som kr�vs f�r elevens �verg�ng
fr�n gymnasies�rskolan till gymnasieskolan eller vuxenutbildning.

SFS 2012:109

De olika utbildningarna

8 �

Utbildningen i gymnasies�rskolan best�r av nationella och individuella

program.

N�rmare best�mmelser om program finns i 19 kap.

9 �

Varje kommun ska informera om gymnasies�rskolans olika program.

L�s�r och terminer

10 �

Utbildningen ska bedrivas under l�s�r, som omfattar en h�sttermin

och en v�rtermin.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om l�s�rets l�ngd och om n�r l�s�ret

ska b�rja och sluta.

Utbildningens f�rl�ggning

11 �

Utbildningen i gymnasies�rskolan ska, med undantag f�r gymnasial

l�rlingsutbildning som avses i 19 kap. 10 �, i huvudsak vara skolf�rlagd.

Antagning

12 �

Huvudmannen ansvarar f�r antagningen till de olika utbildningar som

anordnas av huvudmannen.

13 �

Antagningsorganisationen f�r vara gemensam f�r gymnasies�rskolan,

gymnasieskolan, s�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv� och kom-
munal vuxenutbildning p� gymnasial niv�.

Antagningsorganisationen f�r vara gemensam f�r gymnasies�rskola an-

ordnad av kommuner, landsting och enskilda huvudm�n.

14 �

I 17 kap. 16 � andra och tredje styckena finns best�mmelser om erbju-

dande av utbildning i gymnasieskolan f�r vissa elever fr�n grunds�rskolan.

Information till hemkommunen

15 �

N�r en elev b�rjar eller slutar vid en gymnasies�rskola med en annan

huvudman �n hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till
hemkommunen.

Elevens n�rvaro och information om fr�nvaro

16 �

En elev i gymnasies�rskolan ska delta i den verksamhet som anordnas

f�r att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt sk�l att utebli.

Om en elev i gymnasies�rskolan utan giltigt sk�l uteblir fr�n den verksam-

het som anordnas f�r att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att
elevens v�rdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit fr�n-
varande. Om det finns s�rskilda sk�l beh�ver elevens v�rdnadshavare inte
informeras samma dag.

SFS 2012:109

Avgifter

17 �

Utbildningen i gymnasies�rskolan ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som

beh�vs f�r en tidsenlig utbildning.

Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut.

18 �

Trots 17 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obe-

tydlig kostnad f�r eleverna.

I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga be-

st�mmelser i denna lag, i enstaka fall under ett l�s�r f�rekomma kostnader
som ers�tts av eleven eller av elevens v�rdnadshavare p� frivillig v�g. S�-
dana aktiviteter ska vara �ppna f�r alla elever. Ers�ttningen f�r inte �verstiga
huvudmannens sj�lvkostnad f�r att eleven deltar i aktiviteten.

Modersm�lsundervisning

19 �

En elev som har en v�rdnadshavare med ett annat modersm�l �n

svenska ska erbjudas modersm�lsundervisning i detta spr�k om

1. spr�ket �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet, och
2. eleven har goda kunskaper i spr�ket.
Modersm�lsundervisning i ett nationellt minoritetsspr�k ska erbjudas

�ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om modersm�lsundervisning. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att
modersm�lsundervisning ska erbjudas i ett spr�k bara om ett visst antal
elever �nskar s�dan undervisning i det spr�ket.

Utvecklingssamtal

20 �

Minst en g�ng varje termin ska rektorn se till att eleven i ett utveck-

lingssamtal ges samlad information om sin kunskapsutveckling och studiesi-
tuation.

Utvecklingssamtalet ska genomf�ras med elevens individuella studieplan

som grund. En elevs v�rdnadshavare ska f� s�dan information som avses i
f�rsta stycket.

Betyg

Allm�nna best�mmelser

21 �

Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap.

1321��.

Betygss�ttning

22 �

P� de nationella programmen ska betyg s�ttas p� varje avslutad kurs

och efter genomf�rt gymnasies�rskolearbete.

P� �mnesomr�den ska betyg inte s�ttas. Om en elev p� ett individuellt

program har l�st en kurs i ett �mne enligt 19 kap. 15 �, ska betyg s�ttas enligt
2326 ��.

SFS 2012:109

Om en elev har l�st en kurs enligt gymnasieskolans �mnesplan ska, i st�l-

let f�r vad som f�reskrivs i 2326 ��, betyg s�ttas enligt best�mmelserna i
15 kap. 2227 �� om betygss�ttning i gymnasieskolan.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om hur betygss�ttningen ska g� till.

F�reskrifterna f�r inneb�ra undantag fr�n best�mmelsen i 3 kap. 16 � om
vem som beslutar om betyg.

23 �

Som betyg f�r godk�nda resultat p� en kurs ska n�gon av beteckning-

arna A, B, C, D eller E anv�ndas. H�gsta betyg betecknas med A och l�gsta
betyg med E. Betyg ska s�ttas med hj�lp av de kunskapskrav som har f�re-
skrivits f�r en kurs.

F�r den elev som inte har uppn�tt kraven f�r betyget E, ska betyg inte s�t-

tas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om kunskapskrav.

24 �

Som betyg p� gymnasies�rskolearbetet ska beteckningen E anv�ndas

om eleven har n�tt m�len f�r gymnasies�rskolearbetet. F�r den elev som inte
har n�tt m�len f�r gymnasies�rskolearbetet ska betyg inte s�ttas.

25 �

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r det vid betygss�ttningen bortses fr�n

enstaka delar av kunskapskraven. Med s�rskilda sk�l avses funktionsneds�tt-
ning eller andra liknande personliga f�rh�llanden som inte �r av tillf�llig na-
tur och som utg�r ett direkt hinder f�r att eleven ska n� ett visst kunskaps-
krav. En utvecklingsst�rning f�r dock bara beaktas om det finns synnerliga
sk�l. De kunskapskrav som r�r s�kerhet och de som h�nvisar till lagar, f�r-
ordningar eller myndigheters f�reskrifter ska dock alltid uppfyllas.

26 �

Om det saknas underlag f�r bed�mning av en elevs kunskaper p�

grund av elevens fr�nvaro, ska betyg inte s�ttas.

Gymnasies�rskola med offentlig huvudman

Kommunens ansvar

27 �

Varje kommun ansvarar f�r att alla ungdomar i kommunen som till-

h�r gymnasies�rskolans m�lgrupp erbjuds utbildning av god kvalitet i gym-
nasies�rskolan.

Kommunen f�r erbjuda utbildning som den sj�lv anordnar eller utbildning

som anordnas av en annan kommun eller ett landsting enligt samverkansav-
tal med kommunen eller landstinget. Kommuner som har ing�tt ett samver-
kansavtal bildar ett samverkansomr�de f�r utbildningen.

Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser p� dessa ska s� l�ngt

det �r m�jligt anpassas med h�nsyn till ungdomarnas �nskem�l.

Kommunens organisation av gymnasies�rskolan

28 �

Varje kommun ska vid utformningen av gymnasies�rskolan beakta

vad som f�r eleverna �r �ndam�lsenligt fr�n kommunikationssynpunkt.
Varje kommun som anordnar gymnasies�rskola ska s� l�ngt det �r m�jligt

SFS 2012:109

organisera gymnasies�rskolan s� att ingen elev p� grund av skolg�ngen be-
h�ver bo utanf�r det egna hemmet.

Utbildning f�r anordnas av landsting

29 �

Efter �verenskommelse med en kommun f�r ett landsting anordna ut-

bildning i gymnasies�rskolan p� nationella och individuella program.

Skolskjuts

30 �

Elever i gymnasies�rskola med offentlig huvudman har r�tt till kost-

nadsfri skolskjuts inom hemkommunen fr�n en plats i anslutning till elevens
hem till den plats d�r utbildningen bedrivs och tillbaka, om s�dan skjuts be-
h�vs med h�nsyn till f�rdv�gens l�ngd, trafikf�rh�llanden, elevens funk-
tionsneds�ttning eller n�gon annan s�rskild omst�ndighet.

F�r elever som g�r i en annan kommuns gymnasies�rskola ska hemkom-

munen anordna skolskjuts i de fall det kan ske utan organisatoriska eller eko-
nomiska sv�righeter.

Elevens hemkommun eller det landsting som anordnar utbildningen ska

ombes�rja att skolskjuts anordnas enligt f�rsta stycket.

31 �

En elev som med st�d av 19 kap. 3537 �� g�r i gymnasies�rskola i

en annan kommun �n sin hemkommun och som p� grund av skolg�ngen
m�ste �vernatta i den kommunen, har r�tt till skolskjuts mellan den tillf�lliga
bostaden och den plats d�r utbildningen bedrivs under samma f�ruts�tt-
ningar som g�ller f�r elever som �r hemmah�rande i kommunen.

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombes�rja att skolskjuts an-

ordnas enligt f�rsta stycket. Kommunens kostnader f�r detta ska ers�ttas av
elevens hemkommun.

St�d till inackordering

32 �

Hemkommunen ska l�mna ekonomiskt st�d till elever i en gymna-

sies�rskola med offentlig huvudman som beh�ver inackordering p� grund av
skolg�ngen.

Denna skyldighet g�ller dock inte elever som har tagits emot i andra hand

till ett nationellt program enligt 19 kap. 39 �.

St�det ska avse boende, f�rdyrat uppeh�lle och resor till och fr�n hemmet.

Det ska ges kontant eller p� annat s�tt som ska framg� av beslutet om st�d.
Om st�det ges kontant, ska det l�mnas med l�gst 1/30 av prisbasbeloppet en-
ligt 2 kap. 6 och 7 �� socialf�rs�kringsbalken f�r varje hel kalenderm�nad
som eleven bor inackorderad. Beloppet f�r avrundas till n�rmast l�gre hela
tiotal kronor.

Urval

33 �

Regeringen meddelar f�reskrifter om urval bland de s�kande som har

tagits emot till en gymnasies�rskola med offentlig huvudman.

SFS 2012:109

Frist�ende gymnasies�rskola

Mottagande

34 �

Varje frist�ende gymnasies�rskola ska vara �ppen f�r alla ungdomar

som har r�tt till utbildning i en gymnasies�rskola med offentlig huvudman.

Huvudmannen beh�ver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning �t en elev

om hemkommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r eleven enligt
19 kap. 47 � andra stycket.

F�r individuella program g�ller skyldigheten enligt f�rsta stycket bara om

huvudmannen och elevens hemkommun har kommit �verens om det bidrag
som kommunen ska betala till huvudmannen f�r utbildningen.

Skolskjuts

35 �

Elever i gymnasies�rskola med enskild huvudman har r�tt till kost-

Elevens hemkommun ska ombes�rja att skolskjuts anordnas enligt f�rsta

stycket. Kommunen �r dock inte skyldig att anordna skolskjuts om organisa-
toriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen.

Urval

36 �

Om det inte finns plats f�r alla s�kande till en utbildning i en frist�-

ende skola, ska urvalet g�ras p� grunder som Statens skolinspektion godk�n-
ner.

Insyn

37 �

Den kommun d�r den frist�ende skolan �r bel�gen har r�tt till insyn i

verksamheten.

19 kap. Utbildning p� program i gymnasies�rskolan

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

utbildningarnas utformning och inneh�ll (226 ��),
dokumentation av genomf�rd gymnasies�rskoleutbildning (27 �),
ans�kan, mottagande och fullf�ljande av utbildningen (2833 ��),
utbildning p� program vid en gymnasies�rskola med offentlig huvud-

man (3444 ��), och

utbildning p� program vid en frist�ende gymnasies�rskola (4548 ��).

Utbildningarnas utformning och inneh�ll

De nationella programmen

2 �

Vilka de nationella programmen �r framg�r av bilaga 4.

SFS 2012:109

3 �

I de nationella programmen ska f�ljande �mnen ing�:

svenska eller svenska som andraspr�k,
engelska,
matematik,
idrott och h�lsa,
estetisk verksamhet,
historia,
samh�llskunskap,
religionskunskap, och
naturkunskap.
Vidare ska det ing� �mnen som ger programmet dess karakt�r.
Det ska ocks� finnas individuellt val.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

ytterligare f�reskrifter om �mnen och individuellt val i gymnasies�rskolan.

4 �

F�r de elever p� nationella program som ska erbjudas modersm�lsun-

dervisning ska modersm�l finnas som �mne.

Programm�l

5 �

F�r varje nationellt program ska det finnas programm�l.

Nationella inriktningar och s�rskilda varianter

6 �

Inom de nationella programmen f�r det finnas inriktningar som b�rjar

det f�rsta, andra, tredje eller fj�rde l�s�ret.

7 �

Inriktningarna �r nationella.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om vilka nationella inriktningar som

ska finnas.

8 �

Inom de nationella programmen f�r det finnas s�rskilda varianter som

b�rjar det f�rsta, andra, tredje eller fj�rde l�s�ret. Statens skolverk pr�var
fr�gor om godk�nnande av s�dana varianter.

9 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela ytterligare f�reskrifter om nationella inriktningar och s�rskilda varian-
ter.

Gymnasial l�rlingsutbildning i gymnasies�rskolan

10 �

Inom de nationella programmen f�r det finnas gymnasial l�rlingsut-

bildning som b�rjar det f�rsta, andra, tredje eller fj�rde l�s�ret.

Gymnasial l�rlingsutbildning i gymnasies�rskolan ska i huvudsak vara

f�rlagd till en eller flera arbetsplatser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

ytterligare f�reskrifter om gymnasial l�rlingsutbildning i gymnasies�rskolan.

SFS 2012:109

Erbjudande av viss utbildning

11 �

N�r en huvudman erbjuder utbildning p� ett nationellt program f�r

huvudmannen ocks� l�ta erbjudandet omfatta att eleven senare ska antas till
en nationell inriktning, en s�rskild variant eller gymnasial l�rlingsutbildning
inom programmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om att ett s�dant erbjudande ska ges inom vissa program.

Avvikelser fr�n ett nationellt programs inneh�ll

12 �

Statens skolverk f�r besluta om avvikelser fr�n struktur, inneh�ll och

programm�l f�r utbildningar p� nationella program.

Beslut enligt f�rsta stycket som avser en utbildning som anordnas av en

offentlig huvudman fattas i samband med beslut om riksrekrytering enligt
37 �.

Beslut enligt f�rsta stycket som avser en utbildning som anordnas av en

enskild huvudman fattas efter en pr�vning som motsvarar pr�vningen av
riksrekryterande utbildningar enligt 37 �.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om villkor f�r beslut enligt tredje

stycket.

13 �

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r rektorn besluta att en elevs utbildning

p� ett nationellt program till sitt inneh�ll f�r avvika fr�n vad som annars g�l-
ler f�r programmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om s�dana avvikelser.

Individuella program

14 �

Utbildning p� ett individuellt program ska erbjudas elever som inte

kan f�lja undervisningen p� ett nationellt program.

I de individuella programmen ska f�ljande �mnesomr�den ing�:
estetisk verksamhet,
hem- och konsumentkunskap,
idrott och h�lsa,
natur och milj�,
individ och samh�lle, och
spr�k och kommunikation.
Praktik f�r f�rekomma om rektorn bed�mer att det �r till nytta f�r eleven.
Programmet f�r syfta till att stimulera eleven att senare g� �ver till ett na-

tionellt program.

15 �

Rektorn f�r besluta att en elev p� ett individuellt program ska l�sa en

kombination av �mnen enligt 3 � och �mnesomr�den enligt 14 �, om eleven
har f�ruts�ttningar f�r det. Ett s�dant beslut ska framg� av elevens individu-
ella studieplan.

16 �

F�r de elever p� individuella program som ska erbjudas modersm�ls-

undervisning ska modersm�l finnas som �mne.

SFS 2012:109

Utbildningens l�ngd

17 �

Utbildningen i gymnasies�rskolan �r avsedd att genomg�s under fyra

l�s�r. Huvudmannen f�r dock besluta att utbildningen f�r f�rdelas p� l�ngre
tid.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om huvudmannens befogenheter en-

ligt f�rsta stycket.

Utbildningens f�rl�ggning och arbetsplatsf�rlagt l�rande

18 �

Av 18 kap. 11 � framg�r att utbildningen i gymnasies�rskolan i hu-

vudsak ska vara skolf�rlagd om inte annat f�ljer av best�mmelserna om
gymnasial l�rlingsutbildning i gymnasies�rskolan i 10 �.

Ett nationellt program ska inneh�lla arbetsplatsf�rlagt l�rande.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsf�rlagda l�randet och om
undantag fr�n best�mmelserna i 18 kap. 11 �.

Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid

19 �

Utbildningen i gymnasies�rskolan ska bedrivas som heltidsstudier.

20 �

Eleverna har r�tt till minst 3 600 undervisningstimmar om 60 minuter

(garanterad undervisningstid) f�rdelade p� fyra l�s�r.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om avvikelser fr�n den garanterade undervisningstiden.

21 �

Omfattningen av studierna p� nationella program anges i gymnasie-

s�rskolepo�ng. Utbildningens omfattning �r 2 500 po�ng. F�rdelningen av
po�ngen framg�r av en po�ngplan i bilaga 5.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

ytterligare f�reskrifter om po�ngplanen.

�mnesplaner, �mnesomr�desplaner, gymnasies�rskolearbete och kurser

22 �

F�r varje �mne ska det finnas en �mnesplan. F�r varje �mnesomr�de

ska det finnas en �mnesomr�desplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om �mnesplaner och �mnesomr�desplaner.

23 �

I utbildningen p� de nationella programmen ska ett gymnasies�r-

skolearbete ing�.

24 �

Utbildningen inom varje �mne ges i form av en eller flera kurser.

F�r varje kurs ska det anges hur m�nga gymnasies�rskolepo�ng kursen

omfattar.

25 �

Har en elev efter avslutad kurs eller genomf�rt gymnasies�rskole-

arbete f�tt l�gst betyget E, �r huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterli-
gare utbildning av samma slag, om inte annat f�ljer av f�reskrifter som har
meddelats med st�d av andra stycket.

SFS 2012:109

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om vad som kr�vs f�r att f� p�b�rja en kurs och att f� g� om en
kurs.

Individuell studieplan

26 �

F�r varje elev ska det uppr�ttas en individuell studieplan.

Elevens synpunkter ska inh�mtas och beaktas vid utformandet av den in-

dividuella studieplanen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om den individuella studieplanen.

Dokumentation av genomf�rd gymnasies�rskoleutbildning

27 �

Elever som har genomf�rt en gymnasies�rskoleutbildning ska f� ett

gymnasies�rskolebevis.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om dokumentation av genomf�rd gymnasies�rskoleutbildning.

Ans�kan, mottagande och fullf�ljande av utbildningen

Ans�kan

28 �

En ans�kan till ett nationellt eller individuellt program eller till en s�-

dan nationell inriktning, s�rskild variant eller gymnasial l�rlingsutbildning i
gymnasies�rskolan som b�rjar f�rsta l�s�ret ska ges in till den s�kandes
hemkommun. Avser ans�kan mer �n en utbildning ska den s�kande ange i
vilken ordning han eller hon �nskar komma i fr�ga.

Om ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman,

ska ans�kan omedelbart s�ndas vidare till den huvudmannen.

Beslut om mottagande

29 �

Huvudmannen f�r den s�kta utbildningen pr�var fr�gan om den s�-

kande ska tas emot.

Om hemkommunen enligt 18 kap. 5 � har beslutat att en s�kande inte till-

h�r m�lgruppen f�r gymnasies�rskolan, ska kommunen bereda honom eller
henne tillf�lle att s�ka till gymnasieskolan i hemkommunen s� snart som
m�jligt.

Hemkommunen ska g�ra en bed�mning av om en ungdom som har s�kt

till ett individuellt program har f�ruts�ttningar att f�lja undervisningen p� ett
nationellt program. Om hemkommunen bed�mer att den s�kande inte har
f�ruts�ttningar att f�lja undervisningen p� ett nationellt program, ska den s�-
kande tas emot p� ett individuellt program. Om hemkommunen bed�mer att
den s�kande har f�ruts�ttningar att f�lja undervisningen p� ett nationellt pro-
gram, ska kommunen bereda honom eller henne tillf�lle att s� snart som
m�jligt s�ka till nationella program som anordnas av hemkommunen.

SFS 2012:109

R�tten att fullf�lja utbildningen

30 �

En elev som har p�b�rjat en utbildning p� ett nationellt program, en

nationell inriktning eller en s�rskild variant har r�tt att, utom i de fall som
avses i 18 kap. 7 �, hos huvudmannen eller inom samverkansomr�det under
fyra l�s�r fullf�lja sin utbildning.

F�rsta stycket g�ller �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund f�r motta-

gandet �ndras under studietiden.

31 �

Det som s�gs i 30 � g�ller p� motsvarande s�tt den elev som har p�-

b�rjat gymnasial l�rlingsutbildning i gymnasies�rskolan.

Om l�mplig arbetsplatsf�rlagd utbildning inte l�ngre kan anordnas, ska

eleven i st�llet erbjudas att fullf�lja sin utbildning genom skolf�rlagd utbild-
ning p� det aktuella programmet. Om inte heller detta �r m�jligt, ska erbju-
dandet avse att fullf�lja utbildningen p� ett annat nationellt program.

32 �

Om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program omfattade

att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en s�rskild variant el-
ler gymnasial l�rlingsutbildning enligt 11 �, har den elev som p�b�rjat pro-
grammet r�tt att fullf�lja utbildningen p� den nationella inriktningen, den
s�rskilda varianten respektive som gymnasial l�rlingsutbildning enligt 30
och 31 ��.

33 �

I 42 � finns ytterligare best�mmelser om r�tten f�r en elev i en skola

med offentlig huvudman att fullf�lja sin utbildning n�r eleven flyttar till en
annan kommun.

Utbildning vid en gymnasies�rskola med offentlig huvudman

Allsidigt urval

34 �

Kommunen ska str�va efter att erbjudandet om utbildning i gymna-

sies�rskolan ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och natio-
nella inriktningar.

Mottagande i f�rsta hand

35 �

Av de s�kande till ett nationellt program eller till en nationell inrikt-

ning, s�rskild variant eller gymnasial l�rlingsutbildning som b�rjar f�rsta
l�s�ret ska huvudmannen i f�rsta hand ta emot dem som �r hemmah�rande i
kommunen eller inom samverkansomr�det f�r utbildningen.

36 �

Ut�ver det som f�ljer av 35 � ska s�dana s�kande som inte �r hemma-

h�rande i kommunen eller inom samverkansomr�det f�r utbildningen tas
emot i f�rsta hand om de har s�kt till

1. s�dan utbildning som avses i 35 � och med h�nsyn till sina personliga

f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i den gymnasies�rskola dit de har
s�kt,

2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning som b�rjar det

f�rsta l�s�ret och �r hemmah�rande i en kommun som inte erbjuder den
s�kta utbildningen,

SFS 2012:109

3. gymnasial l�rlingsutbildning i gymnasies�rskolan som b�rjar det f�rsta

l�s�ret och �r hemmah�rande i en kommun som inte erbjuder n�gon utbild-
ning p� det aktuella programmet,

4. ett nationellt program och har �beropat att huvudmannen inom det

s�kta programmet anordnar en nationell inriktning som b�rjar senare �n f�r-
sta l�s�ret och som hemkommunen inte erbjuder,

5. ett nationellt program som saknar nationella inriktningar och har �bero-

pat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolf�rlagt, vilket
hemkommunen inte erbjuder, eller

6. en utbildning som det har fattats beslut om riksrekrytering f�r enligt

37 �.

Riksrekryterande utbildning

37 �

Statens skolverk f�r f�r nationella program besluta att det till en viss

utbildning i f�rsta hand ska tas emot s�kande fr�n hela landet (riksrekryte-
ring).

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om villkor f�r att en viss utbildning

ska kunna bli riksrekryterande.

38 �

Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska g�lla

och hur m�nga platser utbildningen f�r omfatta.

Mottagande i andra hand

39 �

Andra s�kande till nationella program �n de som ska tas emot i f�rsta

hand enligt 35 och 36 �� f�r tas emot i andra hand till platser som �terst�r se-
dan alla de som ska tas emot i f�rsta hand har antagits till utbildningen.

Mottagande p� individuella program

40 �

En kommun f�r ta emot en elev fr�n en annan kommun p� ett indivi-

duellt program i sin gymnasies�rskola under f�ruts�ttning att hemkommu-
nen har bed�mt att eleven inte kan f�lja undervisningen p� ett nationellt pro-
gram. �ven ett landsting f�r ta emot en elev p� ett individuellt program un-
der samma f�ruts�ttning.

Det som s�gs i f�rsta stycket g�ller dock endast om hemkommunen och

den mottagande kommunen eller landstinget kommer �verens om ers�tt-
ningen f�r utbildningen.

Yttrande fr�n hemkommunen

41 �

Innan en kommun tar emot en s�kande som inte �r hemmah�rande i

kommunen eller samverkansomr�det f�r utbildningen ska yttrande inh�mtas
fr�n den s�kandes hemkommun. Yttrandet ska inneh�lla uppgift om huru-
vida eleven tillh�r gymnasies�rskolans m�lgrupp. Detsamma g�ller innan ett
landsting tar emot en s�kande. I de fall d�r eleven har s�kt till ett individuellt
program ska yttrandet ocks� inneh�lla uppgifter om huruvida eleven kan
f�lja ett nationellt program och om �verenskommelse om ers�ttning f�r ut-
bildningen enligt 40 �.

SFS 2012:109

R�tt att fullf�lja utbildningen f�r en elev som flyttar

42 �

En elev som har p�b�rjat ett nationellt program eller en nationell in-

riktning och som d�refter flyttar fr�n kommunen eller samverkansomr�det
f�r utbildningen, har r�tt att fullf�lja utbildningen p� det p�b�rjade program-
met eller den p�b�rjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder
s�dan utbildning.

Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har

eleven r�tt att efter eget val fullf�lja sin utbildning i en annan kommun eller
ett landsting som anordnar utbildningen.

Interkommunal ers�ttning f�r elever p� nationella program

43 �

En kommun som p� ett nationellt program har antagit en elev som

inte �r hemmah�rande i kommunen eller i samverkansomr�det f�r utbild-
ningen ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning av hans eller
hennes hemkommun (interkommunal ers�ttning).

F�rsta stycket g�ller �ven ett landsting som p� ett nationellt program har

antagit en elev som inte �r hemmah�rande i samverkansomr�det f�r utbild-
ningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om interkommunal ers�ttning f�r de nationella programmen.

44 �

Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun

kommer �verens om annat, och om annat inte heller f�ljer av andra och
tredje styckena, ska den interkommunala ers�ttningen enligt 43 � f�rsta
stycket motsvara anordnarens sj�lvkostnad.

N�r eleven har tagits emot i andra hand enligt 39 �, ska ers�ttningen h�gst

uppg� till den kostnad som hemkommunen sj�lv har f�r motsvarande utbild-
ning. �r anordnarens kostnad l�gre, ska hemkommunen i st�llet ers�tta den
l�gre kostnaden.

N�r det �r fr�ga om riksrekryterande utbildning eller s�rskilda varianter

inom de nationella programmen, ska Statens skolverk f�r varje utbildning el-
ler variant besluta den ers�ttning som hemkommunen ska betala.

Utbildning vid en frist�ende gymnasies�rskola

Bidrag fr�n hemkommunen

45 �

Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev p�

ett nationellt program vid skolenheten som hemkommunen enligt 18 kap.
27 � var skyldig att erbjuda utbildning i gymnasies�rskolan vid den tidpunkt
n�r utbildningen p�b�rjades.

Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 46 � och i vissa fall ett till�ggs-

belopp enligt 47 �.

46 �

Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r

1. undervisning,
2. l�rverktyg,
3. elevh�lsa,
4. m�ltider,

SFS 2012:109

5. administration,
6. merv�rdesskatt, och
7. lokalkostnader.

47 �

Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av

s�rskilt st�d eller som ska erbjudas modersm�lsundervisning.

Hemkommunen �r dock inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev

som �r i behov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekono-
miska sv�righeter uppst�r f�r kommunen.

48 �

F�r utbildning p� s�dana nationella program och nationella inrikt-

ningar eller p� j�mf�rbara program som hemkommunen erbjuder ska grund-
beloppet best�mmas efter samma grunder som kommunen till�mpar vid f�r-
delning av resurser till det programmet, den inriktningen eller ett j�mf�rbart
program.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om vilka av de nationella programmen som �r j�mf�rbara vid
f�rdelning av resurser.

N�r det �r fr�ga om s�dan utbildning som avses i 12 � tredje stycket eller

s�rskilda varianter inom de nationella programmen, ska Statens skolverk f�r
varje utbildning eller variant besluta det grundbelopp som hemkommunen
ska betala.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om det grundbelopp som hemkommunen ska betala, om eleven, i
andra fall �n som avses i tredje stycket, har antagits till en utbildning som
kommunen inte erbjuder.

20 kap.

6 �

F�r varje kurs ska det finnas en kursplan n�r det g�ller utbildning p�

grundl�ggande niv�. F�r varje �mne ska det finnas en �mnesplan n�r det g�l-
ler utbildning p� gymnasial niv�.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om kursplaner, �mnesplaner och gymnasiepo�ng. S�dana f�re-
skrifter f�r inneb�ra att kursplaner eller �mnesplaner inte ska finnas eller att
gymnasiepo�ng inte ska ber�knas f�r vissa kurser.

27 �

Betyg p� kurser i utbildning p� grundl�ggande niv� ska grundas p� en

bed�mning av elevens kunskaper i f�rh�llande till uppst�llda kunskapskrav i
kursplaner. Betyg p� kurser i utbildning p� gymnasial niv� ska grundas p� en
bed�mning av elevens kunskaper i f�rh�llande till uppst�llda kunskapskrav i
�mnesplaner.

Kunskapskrav ska finnas f�r varje kurs d�r betyg ska s�ttas.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om kunskapskrav.

28 �

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r det vid betygss�ttningen bortses fr�n

SFS 2012:109

ska kunna n� ett visst kunskapskrav. De kunskapskrav som r�r s�kerhet och
de som h�nvisar till lagar, f�rordningar eller myndigheters f�reskrifter ska
dock alltid uppfyllas.

30 �

Den som �r bosatt i landet och vill ha betyg fr�n kommunal vuxenut-

bildning ska ha m�jlighet att genomg� pr�vning i alla kurser som det s�tts
betyg p� och i gymnasiearbete. Detta g�ller �ven den som tidigare har f�tt
betyg p� kursen eller gymnasiearbetet. Den som �r elev i gymnasieskolan f�r
dock inte genomg� pr�vning i en kurs eller ett gymnasiearbete, om eleven
har f�tt minst betyget E p� kursen eller gymnasiearbetet.

Pr�vning f�r g�ras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kur-

sen eller, n�r det g�ller gymnasiearbete, utbildning inom det kunskapsom-
r�de som gymnasiearbetet avser.

Med pr�vning i en kurs avses en bed�mning av kunskaper i f�rh�llande

till uppst�llda kunskapskrav i kursplaner eller �mnesplaner.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt-

terligare f�reskrifter om pr�vning.

21 kap.

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser (29 ��),
best�mmelser om s�rskild utbildning f�r vuxna p� grundl�ggande niv�

(1012 ��),

best�mmelser om s�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv� (13

16 ��),

best�mmelser om betyg (1720 b ��),
best�mmelser om validering (21 och 22 ��), och
best�mmelser om intyg (23 och 24 ��).

Kurser och gymnasies�rskolepo�ng

5 �

Utbildningen bedrivs i form av kurser och f�r p� gymnasial niv� �ven

bedrivas i form av ett gymnasies�rskolearbete.

P� gymnasial niv� betecknas kursernas och gymnasies�rskolearbetets om-

fattning med gymnasies�rskolepo�ng.

5 a �

F�r varje kurs ska det finnas en kursplan n�r det g�ller utbildning p�

grundl�ggande niv�. F�r varje �mne ska det finnas en �mnesplan n�r det g�l-
ler utbildning p� gymnasial niv�.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om kursplaner, �mnesplaner och gymnasies�rskolepo�ng. S�-
dana f�reskrifter f�r inneb�ra att kursplaner eller �mnesplaner inte ska finnas
eller att gymnasies�rskolepo�ng inte ska ber�knas f�r vissa kurser.

11 �

En vuxen med utvecklingsst�rning har r�tt att delta i utbildning p�

grundl�ggande niv� fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon
fyller 20 �r, om han eller hon

1. �r bosatt i landet,

SFS 2012:109

2. saknar s�dana kunskaper som utbildningen i grunds�rskolan syftar till

att ge, och

3. har f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om att r�tt enligt f�rsta stycket ska intr�da tidigare �n vad som
anges d�r.

F�rsta stycket g�ller inte intagna i kriminalv�rdsanstalt. Av 24 kap. 10 �

framg�r att Kriminalv�rden ansvarar f�r deras utbildning.

16 �

En vuxen med utvecklingsst�rning �r beh�rig att delta i utbildning p�

gymnasial niv� fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon fyl-
ler 20 �r, om han eller hon

1. �r bosatt i landet,
2. saknar s�dana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,
3. har f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen, och
4. i �vrigt uppfyller f�reskrivna villkor.
Beh�rig �r ocks� den som �r yngre �n vad som anges i f�rsta stycket, men

har slutf�rt utbildning i gymnasies�rskolan eller likv�rdig utbildning och
uppfyller �vriga beh�righetsvillkor.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om att beh�righet enligt f�rsta stycket ska intr�da tidigare �n vad
som anges d�r.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt-

terligare f�reskrifter om beh�righetsvillkor.

F�rsta och andra styckena g�ller inte intagna i kriminalv�rdsanstalt. Av

24 kap. 10 � framg�r att Kriminalv�rden ansvarar f�r deras utbildning.

18 �

Betyg ska s�ttas p� varje avslutad kurs, dock inte p� kurser som mot-

svarar tr�ningsskolan inom grunds�rskolan. Betyg ska �ven s�ttas efter ge-
nomf�rt gymnasies�rskolearbete.

Inom den del av s�rskild utbildning f�r vuxna som motsvarar tr�ningssko-

lan ska, i st�llet f�r betyg, ett intyg om att eleven har deltagit i kursen utf�r-
das efter avslutad kurs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

ytterligare f�reskrifter om betygss�ttning och om gymnasies�rskolearbetet i
�vrigt. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att betyg inte ska s�ttas p� vissa kur-
ser.

20 �

Betyg p� kurser i utbildning p� grundl�ggande niv� ska grundas p� en

Kunskapskrav ska finnas f�r varje kurs d�r betyg ska s�ttas.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om kunskapskrav.

20 a �

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r det vid betygss�ttningen bortses

fr�n enstaka kunskapskrav eller fr�n enstaka delar av s�dana krav. Med s�r-
skilda sk�l avses funktionsneds�ttning eller andra liknande personliga f�r-

SFS 2012:109

h�llanden som inte �r av tillf�llig natur och som utg�r ett direkt hinder f�r att
eleven ska kunna n� ett visst kunskapskrav. En utvecklingsst�rning f�r dock
bara beaktas om det finns synnerliga sk�l. De kunskapskrav som r�r s�kerhet
och de som h�nvisar till lagar, f�rordningar eller myndigheters f�reskrifter
ska dock alltid uppfyllas.

20 b �

Om det saknas underlag f�r bed�mning av en elevs kunskaper i en

kurs p� grund av elevens bristande deltagande, ska betyg inte s�ttas p� kur-
sen.

22 kap.

21 �

Betyg ska grundas p� en bed�mning av elevens kunskaper i f�rh�l-

lande till uppst�llda kunskapskrav i kursplaner.

Kunskapskrav ska finnas f�r varje kurs.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om kunskapskrav.

22 �

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r det vid betygss�ttningen bortses fr�n

enstaka kunskapskrav eller fr�n enstaka delar av s�dana krav. Med s�rskilda
sk�l avses funktionsneds�ttning eller andra liknande personliga f�rh�llanden
som inte �r av tillf�llig natur och som utg�r ett direkt hinder f�r att eleven
ska kunna n� ett visst kunskapskrav. De kunskapskrav som r�r s�kerhet och
de som h�nvisar till lagar, f�rordningar eller myndigheters f�reskrifter ska
dock alltid uppfyllas.

24 �

Den som �r bosatt i landet och vill ha betyg fr�n utbildning i svenska

f�r invandrare ska ha m�jlighet att genomg� pr�vning. Detta g�ller �ven den
som tidigare har f�tt betyg p� kursen.

Pr�vning f�r g�ras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kur-

sen.

Med pr�vning avses en bed�mning av kunskaper i f�rh�llande till upp-

st�llda kunskapskrav i kursplaner.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt-

terligare f�reskrifter om pr�vning.

28 kap.

5 �

Beslut av en kommun eller ett landsting f�r �verklagas hos allm�n f�r-

valtningsdomstol i fr�ga om

1. godk�nnande enligt 2 kap. 5 � eller �terkallelse av s�dant godk�nnande

enligt 26 kap. 13 eller 14 �,

2. bidrag enligt 8 kap. 21 �, 9 kap. 19 �, 10 kap. 37 �, 11 kap. 36 �,

14 kap. 15 �, 16 kap. 52 �, 17 kap. 31 eller 35 � eller 19 kap. 45 �,

3. avst�ngning enligt 5 kap. 17 eller 19 �,
4. f�rel�ggande f�r v�rdnadshavare att fullg�ra sina skyldigheter enligt

7 kap. 23 �,

5. skolskjuts enligt 10 kap. 32 � f�rsta stycket, 10 kap. 33 � f�rsta stycket,

11 kap. 31 � f�rsta stycket, 11 kap. 32 � f�rsta stycket, 18 kap. 30 � f�rsta
stycket eller 18 kap. 31 � f�rsta stycket,

SFS 2012:109

6. ekonomiskt st�d till inackordering enligt 15 kap. 32 � eller 18 kap. 32 �

f�rsta stycket,

7. medgivande att fullg�ra skolplikten p� annat s�tt eller �terkallelse av

s�dant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 �,

8. r�tt till bidrag enligt 25 kap. 10 eller 15 � eller �terkallelse av s�dan r�tt

enligt 26 kap. 13 �,

9. bidrag enligt 25 kap. 11 �,
10. tillf�lligt verksamhetsf�rbud enligt 26 kap. 18 �, eller
11. vitesf�rel�ggande enligt 26 kap. 27 �.

12 �

Beslut av en kommun eller ett landsting f�r �verklagas hos Skolv�-

sendets �verklaganden�mnd i fr�ga om

1. barns mottagande i grunds�rskolan enligt 7 kap. 5 � eller tillh�righet till

grunds�rskolans m�lgrupp enligt 7 kap. 5 b �,

2. uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 � andra stycket,
3. skolpliktens f�rl�ngning enligt 7 kap. 13 � eller skolpliktens upph�-

rande enligt 7 kap. 14 �,

4. mottagande av en elev fr�n en annan kommun enligt 9 kap. 13 �,

10 kap. 25 � eller 11 kap. 25 �,

5. �tg�rder enligt 10 kap. 29 � tredje stycket f�r en elev som inte bor
hemma,
6. placering vid en annan skolenhet �n den v�rdnadshavare �nskar enligt

9 kap. 15 � andra stycket, 10 kap. 30 � andra stycket eller 11 kap. 29 � andra
stycket,

7. beh�righet eller mottagande i f�rsta hand enligt 16 kap. 36 � eller mot-

tagande enligt 17 kap. 14 � n�r det g�ller en utbildning i gymnasieskolan
som utformats f�r en grupp elever eller mottagande i f�rsta hand enligt
19 kap. 29 � f�rsta stycket,

8. tillh�righet till m�lgruppen f�r gymnasies�rskolan enligt 18 kap. 5 eller

7 �,

9. mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 �, 14 �

andra stycket eller 22 �, till s�rskild utbildning f�r vuxna enligt 21 kap. 7 �
tredje stycket eller till utbildning i svenska f�r invandrare enligt
22 kap. 15 �,

10. upph�rande av utbildningen f�r en elev i kommunal vuxenutbildning

enligt 20 kap. 9 � andra stycket, i s�rskild utbildning f�r vuxna enligt 21 kap.
9 � andra stycket eller i utbildning i svenska f�r invandrare enligt 22 kap.
16 � andra stycket,

11. att p� nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 � tredje

stycket, s�rskild utbildning f�r vuxna enligt 21 kap. 9 � tredje stycket eller
utbildning i svenska f�r invandrare enligt 22 kap. 17 �,

12. �tagande om interkommunal ers�ttning enligt 20 kap. 21 � tredje

stycket, eller

13. r�tt till utbildning eller annan verksamhet f�r n�gon som avses i

29 kap. 2 � andra stycket 3.

Beslut som avses i f�rsta stycket 1, 4 och 712 f�r �verklagas endast av

barnet, eleven eller den s�kande.

13 �

Beslut av en enskild huvudman f�r �verklagas hos Skolv�sendets

�verklaganden�mnd i fr�ga om

SFS 2012:109

1. beh�righet och mottagande enligt 16 kap. 36 �, mottagande enligt

17 kap. 14 � n�r det g�ller en utbildning i gymnasieskolan som utformats f�r
en grupp elever eller mottagande enligt 19 kap. 29 � f�rsta stycket, eller

2. r�tt till utbildning eller annan verksamhet f�r n�gon som avses i 29 kap.

2 � andra stycket 3.

Beslut som avses i f�rsta stycket 1 f�r �verklagas endast av den s�kande.

29 kap.

24 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r, ut-

�ver vad som i �vrigt f�ljer av denna lag, meddela f�reskrifter om

1. att enskilda f�r s�tta betyg, anordna pr�vning samt utf�rda betyg, gym-

nasieexamen och intyg enligt de best�mmelser som g�ller f�r skolv�sendet,

2. att en myndighet i enskilda fall f�r besluta i s�dana fr�gor som avses i 1,

och

3. ytterligare villkor f�r att enskilda i s�dana fall som avses i 1 och 2 ska

f� s�tta betyg, anordna pr�vning samt utf�rda betyg, gymnasieexamen och
intyg.

26 �

2 Regeringen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om best�mmandet av

det bidrag som kommunerna enligt 8 kap. 21 �, 9 kap. 19 �, 10 kap. 37 �,
11 kap. 36 �, 14 kap. 15 �, 16 kap. 52 �, 17 kap. 31 �, 19 kap. 45 � och
25 kap. 11 � �r skyldiga att l�mna till frist�ende f�rskolor, frist�ende skolor
och enskilt bedriven pedagogisk omsorg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om skyldighet f�r en kommun eller ett landsting att l�mna upp-
gifter om verksamheten som beh�vs f�r beslut om bidrag till frist�ende f�r-
skolor och frist�ende skolor samt hur bidrag till en frist�ende f�rskola eller
frist�ende skola eller annan enskild verksamhet har ber�knats.

27 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om det belopp som kommunen ska betala i st�llet f�r vad
som anges i 8 kap. 2123 ��, 9 kap. 1921 ��, 10 kap. 3739 ��, 11 kap.
3638 ��, 16 kap. 5255 ��, 17 kap. 3134 �� och 19 kap. 4547 ��, n�r bi-
draget avser en elev som ges utbildning till f�ljd av 2 och 3 �� eller med st�d
av f�reskrifter som har meddelats med st�d av 5 �.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 april 2012 och till�mpas p� utbildning

som p�b�rjas efter den 30 juni 2013.

2. De nya best�mmelserna i 29 kap. 24 � till�mpas dock f�r tid fr�n och

med den 1 juli 2011. De nya best�mmelserna i 20 kap. 6, 27, 28 och 30 ��
samt 22 kap. 21, 22 och 24 �� ska dock till�mpas p� utbildning som p�b�rjas
efter den 30 juni 2012.

3. �ldre f�reskrifter g�ller dock fortfarande f�r utbildning som har p�b�r-

jats f�re den 1 juli 2011 i fr�ga om 29 kap. 24 � och f�re den 1 juli 2012 i
fr�ga om 20 kap. 6, 27, 28 och 30 �� samt 22 kap. 21, 22 och 24 �� och i �v-
rigt f�r utbildning som har p�b�rjats f�re den 1 juli 2013, om inte annat f�l-
jer av 4 eller av f�reskrifter som har meddelats med st�d av 5.

2 Senaste lydelse 2010:1997.

SFS 2012:109

4. F�r utbildning som har p�b�rjats f�re den 1 juli 2013 ska dock de nya

best�mmelserna i 18 kap. 32 � till�mpas fr�n och med den 1 juli 2013.

5. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om att elever som har p�b�rjat sin utbildning f�re den 1 juli
2013 och som fullf�ljer denna senare �n fem �r fr�n det att den p�b�rjades,
ska fullf�lja utbildningen enligt de best�mmelser som g�ller f�r utbildning
som har p�b�rjats efter den 30 juni 2013.

P� regeringens v�gnar

NYAMKO SABUNI

Anders Lindgren
(Utbildningsdepartementet)

SFS 2012:109

Bilaga 4

Nationella program i gymnasies�rskolan

De nationella programmen i gymnasies�rskolan �r

Programmet f�r administration, handel och varuhantering,
Programmet f�r estetiska verksamheter,
Programmet f�r fastighet, anl�ggning och byggnation,
Programmet f�r fordonsv�rd och godshantering,
Programmet f�r hantverk och produktion,
Programmet f�r hotell, restaurang och bageri,
Programmet f�r h�lsa, v�rd och omsorg,
Programmet f�r samh�lle, natur och spr�k, och
Programmet f�r skog, mark och djur.

SFS 2012:109

Karnov Group Sweden AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2012

Bilaga 5

Po�ngplan f�r nationella program i gymnasies�rskolan

�mne Gymnasies�rskolepo�ng

F�rdelning p� olika �mnen av gymnasies�rskolepo�ng som i minst angiven
omfattning ska ing� i de nationella programmen.

Svenska eller svenska som andraspr�k

200

Engelska

100

Matematik

100

Idrott och h�lsa

200

Estetisk verksamhet

100

Historia

Samh�llskunskap

Religionskunskap

Naturkunskap

�mnen som ger programmet dess karakt�r

1 300

Individuellt val

200

Gymnasies�rskolearbete

100

Summa gymnasies�rskolepo�ng

2 500

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2012:109 Lag om ändring i skollagen (2010:800)

Om Lagboken.se