SFS 2013:425 Lag om ändring i brottsbalken

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i brottsbalken;

utfärdad den 30 maj 2013.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs att 14 kap. samt 15 kap. 10–15 §§

brottsbalken ska ha följande lydelse.

14 kap.

1 §

Den som obehörigen, genom att skriva eller på liknande sätt ange en an-

nan persons namn eller på annat sätt, framställer en falsk urkund eller ändrar
eller fyller ut en äkta urkund döms, om åtgärden innebär fara i bevishänse-
ende, för urkundsförfalskning till fängelse i högst två år.

Med urkund avses
1. en handling som upprättats till bevis eller annars är av betydelse som be-

vis och som har en utställarangivelse och originalkaraktär,

2. en elektronisk handling som upprättats till bevis eller annars är av bety-

delse som bevis och som har en utställarangivelse som kan kontrolleras på ett
tillförlitligt sätt, och

3. ett märke som ställts ut till bevis om en persons identitet eller om en viss

rättighet eller prestation och som har originalkaraktär (bevismärke).

2 §

Är brott som avses i 1 § att anse som ringa, döms för förvanskning av

urkund till böter eller fängelse i högst sex månader.

Vid bedömande av om brottet är ringa ska det särskilt beaktas om urkunden

är av mindre vikt eller om gärningen har begåtts för att hjälpa någon till hans
eller hennes rätt.

3 §

Är brott som avses i 1 § att anse som grovt, döms för grov urkundsför-

falskning till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om förfalsk-

ningen avsett en myndighets arkivhandling av vikt eller en urkund som är sär-
skilt betydelsefull i den allmänna omsättningen eller om gärningen annars va-
rit av särskilt farlig art.

4 §

2

Den som utan att vid tillfället ha rätt till det förstör, gör obrukbar eller

döljer en urkund döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende och brottet
inte är att anse som bokföringsbrott, för hindrande av urkunds bevisfunktion
till fängelse i högst två år.

1 Prop. 2012/13:74, bet. 2012/13:JuU24, rskr. 2012/13:235.

2 Senaste lydelse 1982:150.

SFS 2013:425

Utkom från trycket
den 10 juni 2013

2

SFS 2013:425

Är brottet ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
Är brottet grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

5 §

3

Den som olovligen anbringar eller annars förfalskar någon annans

namnteckning eller signatur på ett alster av konst eller brukskonst eller på an-
nat sådant verk och därigenom ger sken av att den personen angett sig vara
upphovsman till verket döms för signaturförfalskning till fängelse i högst två
år.

Är brottet ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
Är brottet grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

6 §

4

Den som eftergör eller på annat sätt förfalskar sedel eller mynt som gäl-

ler i Sverige eller utomlands eller som har beslutats för utgivning men ännu
inte är gällande döms för penningförfalskning till fängelse i högst fyra år.

Är brottet ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
Är brottet grovt, döms till fängelse i lägst två och högst åtta år.

7 §

5

Den som anskaffar, lämnar, tar emot, förvarar, transporterar eller tar

annan liknande befattning med falsk sedel eller falskt mynt som avses i 6 §,
med uppsåt att det förfalskade ska prånglas ut, döms för olovlig befattning
med falska pengar till fängelse i högst två år.

Är brottet ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
Är brottet grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

8 §

Den som eftergör gällande frimärke, beläggningsstämpel eller annat of-

fentligt eller för allmänheten avsett svenskt eller utländskt värdemärke eller
offentlig svensk eller utländsk kontrollmärkning på mått, vikt, vara, handling
eller annat, eller anbringar falskt sådant märke eller obehörigen anbringar
äkta märke eller annars förfalskar sådant märke eller det märkta, döms, om åt-
gärden innebär fara i bevishänseende, för märkesförfalskning till fängelse i
högst två år.

Är brottet ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
Är brottet grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

9 §

Den som obehörigen anbringar ett märke eller annat föremål som kan

förväxlas med gällande gränsmärke, vattenmärke, fixpunkt eller annat märke
för plan- eller höjdmätning eller flyttar, tar bort, skadar eller förstör ett sådant
märke döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för förfalskning av
fast märke till fängelse i högst fyra år.

Är brottet ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

10 §

Den som åberopar falsk urkund, bjuder ut eller saluför verk med falsk

signatur, prånglar ut falsk sedel eller falskt mynt, använder falskt värde- eller
kontrollmärke, åberopar falskt fast märke eller annars brukar något som för-
falskats på ett sätt som anges i detta kapitel, döms, om åtgärden innebär fara i
bevishänseende, för brukande av det förfalskade som om han eller hon själv
hade gjort förfalskningen.

3 Senaste lydelse 1970:489.

4 Senaste lydelse 2001:31.

5 Senaste lydelse av tidigare 6 a § 2001:31.

3

SFS 2013:425

11 §

Den som i annat fall än som avses i 10 § bland allmänheten sprider nå-

got som lätt kan förväxlas med gällande sedel, mynt eller offentligt värde-
märke döms för olaga spridande av efterbildning till böter.

12 §

Om någon har begått en sådan gärning som avses i detta kapitel men

frivilligt och innan avsevärd olägenhet uppkommit har avvärjt den fara i be-
vishänseende som gärningen innebar, får han eller hon dömas till lindrigare
straff än vad som är föreskrivet för gärningen. Var faran ringa och är det inte
föreskrivet strängare straff än fängelse i sex månader för gärningen, ska han
eller hon inte dömas till ansvar.

13 §

6

För försök eller förberedelse till urkundsförfalskning, grov urkunds-

förfalskning, hindrande av urkunds bevisfunktion, signaturförfalskning, pen-
ningförfalskning, märkesförfalskning, förfalskning av fast märke eller bru-
kande av vad som förfalskats och för underlåtenhet att avslöja penningför-
falskning döms det till ansvar enligt vad som föreskrivs i 23 kap. Detsamma
gäller försök till olovlig befattning med falska pengar som består i försök till
anskaffande eller mottagande av det förfalskade. Skulle brottet, om det full-
bordats, ha varit att anse som ringa, ska gärningen dock inte medföra ansvar.

15 kap.

10 §

Den som på annat sätt än muntligen lämnar osann uppgift eller förtiger

sanningen, när uppgiften enligt lag eller annan författning lämnas på heder
och samvete eller under annan liknande försäkran, döms, om åtgärden innebär
fara i bevishänseende, för osann försäkran till böter eller fängelse i högst sex
månader.

Är brottet grovt, döms till fängelse i högst två år.
Den som av grov oaktsamhet begår en sådan gärning som avses i första

stycket döms för vårdslös försäkran till böter eller fängelse i högst sex måna-
der.

11 §

Den som i ett intyg eller en annan urkund lämnar osann uppgift om

vem han eller hon är eller om annat än egna angelägenheter eller för skens
skull upprättar en urkund rörande rättshandling döms, om åtgärden innebär
fara i bevishänseende, för osant intygande till böter eller fängelse i högst sex
månader.

Är brottet med hänsyn till att det innefattar missbruk av tjänsteställning el-

ler annars att anse som grovt, döms till fängelse i högst två år.

Den som åberopar eller på annat sätt använder en sådan osann urkund som

avses i första stycket döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för
brukande av osann urkund till straff som anges i första eller andra stycket.

12 §

Den som sanningslöst åberopar pass, betyg, identitetshandling eller an-

nan sådan för enskild person utställd urkund såsom gällande för sig eller an-
nan person eller lämnar ut sådan urkund för att missbrukas på det sättet döms,
om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för missbruk av urkund till böter
eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, döms till fängelse i högst två år.

6 Senaste lydelse av tidigare 12 § 2001:31.

4

SFS 2013:425

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2013

Den som sanningslöst utger en handling för att vara en riktig kopia av en

viss urkund döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för missbruk
av handling till straff som anges i första eller andra stycket.

13 §

Den som förnekar sin underskrift på en urkund eller sin utställarangi-

velse avseende en urkund, när angivelsen är sådan att den kan likställas med
en underskrift, döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för förne-
kande av underskrift till böter eller fängelse i högst sex månader.

Är brottet grovt, döms till fängelse i högst två år.

14 §

Om någon har begått en sådan gärning som avses i detta kapitel men

frivilligt och innan avsevärd olägenhet uppkommit har rättat felet eller på an-
nat sätt avvärjt fara för vidare olägenhet, får han eller hon dömas till lindri-
gare straff än vad som är föreskrivet för gärningen. Var faran ringa och är det
inte föreskrivet strängare straff än fängelse i sex månader för gärningen, ska
han eller hon inte dömas till ansvar.

15 §

För förberedelse till mened eller stämpling till mened som innebär att

någon söker anstifta sådan gärning och för försök till bevisförvanskning döms
det till ansvar enligt vad som föreskrivs i 23 kap. Skulle brottet, om det full-
bordats, ha varit att anse som ringa, ska gärningen dock inte medföra ansvar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.

På regeringens vägnar

BEATRICE ASK

Patrik Örnsved
(Justitiedepartementet)