SFS 2017:34 Lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125)

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i tandvårdslagen (1985:125);

utfärdad den 9 februari 2017.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs att 8 a och 15 a §§ tandvårdslagen

(1985:125) ska ha följande lydelse.

8 a §

2

Vid tillämpningen av 8 § ska landstinget särskilt se till att upp-

sökande verksamhet bedrivs bland dem som

1. omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions-

hindrade, eller

2. har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och

som

a) omfattas av en kommuns ansvar för hälso- och sjukvård enligt 12 kap.

1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30),

b) får hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård), eller
c) är bosatta i egen bostad och har motsvarande behov av vård eller omsorg

som personer som omfattas av 2 a eller 2 b ovan.

Landstinget ska också se till att nödvändig tandvård erbjuds patienter som

avses i första stycket.

Landstinget ska vidare se till att tandvård kan erbjudas
1. dem som har behov av särskilda tandvårdsinsatser som ett led i en sjuk-

domsbehandling under en begränsad tid, och

2. dem som har stora behov av tandvård på grund av en långvarig sjukdom

eller funktionsnedsättning.

15 a §

3

Tandvård som avses i 7 § 1 ska vara avgiftsfri för patienten. Upp-

kommer kostnader med anledning av att patienten uteblivit från avtalat tand-
vårdsbesök, får avgift tas ut av patienten enligt grunder som landstinget
bestämmer. Landstinget får också ta ut avgift, om patienten på begäran ges
tandvård som inte är nödvändig för att uppnå ett från odontologisk synpunkt
funktionellt och utseendemässigt godtagbart resultat.

Avgiften tas ut av patientens förmyndare om patienten är under 18 år när
1. vården ges, eller
2. patienten uteblir från ett avtalat besök.
Om det finns flera förmyndare svarar de solidariskt för avgiften.
Om det finns särskilda skäl får avgiften tas ut av den underårige.

1 Prop. 2016/17:43, bet. 2016/17:SoU5, rskr. 2016/17:141.

2 Senaste lydelse 2011:1188.

3 Senaste lydelse 2010:1234.

SFS 2017:34

Utkom från trycket
den 21 februari 2017

2

SFS 2017:34

Wolters Kluwer

Elanders Sverige AB, 2017

Av patienter som får tandvård som avses i 7 § 2 och 3 får landstinget ta ut

vårdavgifter enligt grunder som landstingsfullmäktige bestämmer, om inte
något annat är särskilt föreskrivet.

Vid tandvård som avses i 8 a § samt vid undersökning för och utförande av

oralkirurgisk behandling som kräver ett sjukhus tekniska och medicinska
resurser gäller bestämmelserna om avgifter i den öppna vården enligt hälso-
och sjukvårdslagen (2017:30).

Patienten ska ha rätt att välja om sådan tandbehandling som avses i 8 a §

ska utföras av folktandvården eller av en enskild näringsidkare, ett bolag eller
en annan juridisk person vars vård kan berättiga till ersättning enligt lagen
(2008:145) om statligt tandvårdsstöd.

Denna lag träder i kraft den 1 april 2017.

På regeringens vägnar

GABRIEL WIKSTRÖM

Lars Hedengran
(Socialdepartementet)