SFS 2017:1017 Lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

171017.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av
alternativa investeringsfonder;

utfärdad den 9 november 2017.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs att 8 kap. 25 och 26 §§ lagen

(2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska ha följande
lydelse.

8 kap.

25 §

En AIF-förvaltare och ett förvaringsinstitut är skyldiga att lämna ut

uppgifter om enskildas förhållanden till förvaltaren och institutet, om det
under en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål
begärs av undersökningsledaren eller om det begärs av åklagare i ett ärende
om rättslig hjälp i brottmål, på framställning av en annan stat eller en mellan-
folklig domstol, eller i ett ärende om erkännande och verkställighet av en
europeisk utredningsorder.

Bestämmelser om skyldighet för AIF-förvaltare och förvaringsinstitut att

lämna uppgifter till överförmyndaren finns i 16 kap. 10 a § föräldrabalken.

26 §

Den undersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter enligt

25 § får besluta att AIF-förvaltaren eller förvaringsinstitutet samt förvaltarens
eller institutets styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden eller
för någon utomstående att uppgifter har lämnats enligt 25 § eller att det pågår
en förundersökning, ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller ett ärende om
erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder.

Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en utredning om brott

inte ska äventyras eller för att uppfylla en internationell överenskommelse
som är bindande för Sverige.

Förbudet ska vara tidsbegränsat, med möjlighet till förlängning, och får

inte avse längre tid än vad som är motiverat med hänsyn till syftet med förbu-
det. I ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller om erkännande och verkstäl-
lighet av en europeisk utredningsorder får dock förbudet tidsbegränsas bara
om den stat eller mellanfolkliga domstol som ansökt om rättslig hjälp eller
den utländska myndighet som har utfärdat utredningsordern samtycker till
detta.

Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet,

ska undersökningsledaren eller åklagaren besluta att förbudet ska upphöra.

1 Prop. 2016/17:218, bet. 2017/18:JuU4, rskr. 2017/18:28.

SFS 2017:1017

Utkom från trycket
den 21 november 2017

background image

2

SFS 2017:1017

Wolters Kluwer

Elanders Sverige AB, 2017

Denna lag träder i kraft den 1 december 2017.

På regeringens vägnar

PER BOLUND

Malin Alpen
(Finansdepartementet)