SFS 2017:342 Lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster

170342.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster;

utfärdad den 4 maj 2017.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs2 i fråga om lagen (2010:751) om betal-

tjänster

dels att 1 kap. 1 och 4 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas ett nytt kapitel, 4 a kap., och en ny paragraf, 8 kap.

4 a §, av följande lydelse.

1 kap

1 §

I denna lag finns bestämmelser om betaltjänster som tillhandahålls i

Sverige och utförs inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
i euro eller i någon annan av EES-ländernas valutor.

I denna lag finns också bestämmelser om betalningsinstitut och registre-

rade betaltjänstleverantörer.

I 4 a kap. finns bestämmelser om
1. avgifter för betalkonto,
2. byte av betalkonto, och
3. kreditinstituts skyldighet att tillhandahålla betalkonto med grundläg-

gande funktioner till en konsument.

4 §

3

I denna lag betyder

autogiro: en betaltjänst för debitering av en betalares betalkonto, där initia-

tivet till en betalningstransaktion tas av betalningsmottagaren på grundval av
betalarens samtycke till mottagaren, mottagarens betaltjänstleverantör eller
betalarens egen betaltjänstleverantör,

bankdag: en dag på vilken en betaltjänstleverantör har öppet för verksam-

het i den utsträckning som krävs för genomförande av en betalningstransak-
tion,

betalare: en fysisk eller juridisk person som är antingen betalkontoinneha-

vare och som godkänner en betalningsorder från detta betalkonto, eller en fy-
sisk eller juridisk person som lämnar en betalningsorder,

betalkonto: ett konto som innehas i en eller flera betaltjänstanvändares

namn och som är avsett för genomförandet av betalningstransaktioner,

1 Prop. 2016/17:129, bet. 2016/17:FiU33, rskr. 2016/17:237.

2 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/92/EU av den 23 juli 2014 om jäm-
förbarhet för avgifter som avser betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till betal-
konto med grundläggande funktioner, i den ursprungliga lydelsen.

3 Senaste lydelse 2015:188.

SFS 2017:342

Utkom från trycket
den 16 maj 2017

background image

2

SFS 2017:342

betalkontodirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/92/EU

av den 23 juli 2014 om jämförbarhet för avgifter som avser betalkonto, byte
av betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner, i den
ursprungliga lydelsen,

betalningsinstitut: ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som har fått

tillstånd att tillhandahålla betaltjänster enligt 2 kap.,

betalningsinstrument: ett kontokort eller något annat personligt instrument

eller en personlig rutin som används för att initiera en betalningsorder,

betalningsmottagare: en fysisk eller juridisk person som är den avsedda

mottagaren av medel vid en betalningstransaktion,

betalningsorder: varje instruktion som en betalare eller betalningsmotta-

gare ger sin betaltjänstleverantör om att en betalningstransaktion ska genom-
föras,

betalningssystem: ett generellt betalsystem enligt 1 kap. 3 § andra stycket

lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

betalningstransaktion: insättning, uttag eller överföring av medel som ini-

tieras av betalaren eller betalningsmottagaren, oberoende av eventuella under-
liggande förpliktelser mellan betalaren och betalningsmottagaren,

betaltjänstanvändare: en fysisk eller juridisk person som utnyttjar en betal-

tjänst,

debitera: att medel dras från ett konto,
filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett ut-

ländskt betalningsinstituts etablering av flera driftställen ska anses som en
enda filial,

grupp: detsamma som i 1 kap. 7 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn

över finansiella konglomerat,

hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verksam-

het som avses i denna lag,

konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som

faller utanför näringsverksamhet,

kreditera: att medel tillförs ett konto,
kvalificerat innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen om bank- och

finansieringsrörelse,

lagligen bosatt inom EES: en fysisk person som har rätt att bosätta sig inom

EES i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt, inbegripet personer utan
fast adress och personer som söker asyl inom ramen för Genèvekonventionen
av den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning, protokollet till
denna av den 31 januari 1967 och andra relevanta internationella fördrag,

medel: sedlar och mynt, kontotillgodohavanden samt elektroniska pengar

enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

penningöverföring: en betaltjänst där medel tas emot från en betalare, utan

att något betalkonto öppnas i betalarens eller betalningsmottagarens namn,
uteslutande i syfte att överföra motsvarande belopp till en mottagare eller en
annan betaltjänstleverantör som agerar på mottagarens vägnar, eller där dessa
medel tas emot på mottagarens vägnar och ställs till mottagarens förfogande,

ramavtal: ett avtal om betaltjänster som reglerar genomförandet av kom-

mande enskilda och successiva betalningstransaktioner och som kan innehålla
skyldigheter och villkor för att öppna ett betalkonto,

referensväxelkurs: den växelkurs som ligger till grund för beräkningen av

eventuell valutaväxling och görs tillgänglig av betaltjänstleverantören eller
härrör från en offentligt tillgänglig källa,

background image

3

SFS 2017:342

referensräntesats: den räntesats som ligger till grund för beräkningen av

eventuell tillämplig ränta och som härrör från en offentligt tillgänglig källa
som kan kontrolleras av båda parterna i ett avtal om betaltjänster,

registrerad betaltjänstleverantör: en betaltjänstleverantör som undantagits

från krav på tillstånd enligt 2 kap. 3 §,

startkapital: detsamma som i 1 kap. 5 § 18 lagen om bank- och finansie-

ringsrörelse,

unik identifikationskod: en kombination av bokstäver, siffror eller symbo-

ler som tillhandahållits av en betaltjänstleverantör, och som en betaltjänst-
användare ska uppge för att otvetydigt identifiera en annan betaltjänstanvän-
dare eller dennes betalkonto,

valuteringsdag: den referenstidpunkt som används av en betaltjänstleve-

rantör för att beräkna räntan på de medel som debiterats eller krediterats ett
betalkonto.

4 a kap. Betalkonto

Skyldighet att tillhandahålla betalkonto med grundläggande funktioner

1 §

Ett kreditinstitut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansierings-

rörelse får inte vägra en konsument som är lagligen bosatt inom EES att
öppna ett betalkonto med sådana grundläggande funktioner enligt 2 § som in-
stitutet tillhandahåller andra konsumenter.

Första stycket gäller inte om det skulle strida mot lagen (2009:62) om åt-

gärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller om det finns sär-
skilda skäl mot att tillhandahålla konsumenten ett betalkonto.

Grundläggande funktioner

2 §

Med grundläggande funktioner avses

1. tjänster som krävs för att öppna, inneha och avsluta ett betalkonto,
2. tjänster som gör det möjligt att sätta in medel på ett betalkonto,
3. tjänster som gör det möjligt att inom EES över disk eller i uttagsauto-

mater ta ut kontanter från ett betalkonto, och

4. utförande av följande betalningstransaktioner inom EES:
a) autogirering,
b) betalningar genom ett debetkort, inbegripet betalningar online, samt
c) betalningar, inbegripet stående överföringar, vid terminaler, över disk

och via kreditinstitutets onlinetjänster.

Behandlingen av en ansökan om betalkonto med grundläggande
funktioner

3 §

Ett kreditinstitut ska behandla en ansökan från en konsument om betal-

konto med grundläggande funktioner skyndsamt. Kreditinstitutet ska avgöra
ärendet så snart som möjligt och senast inom tio bankdagar efter det att insti-
tutet tagit emot en fullständig ansökan.

Om kreditinstitutet avslår en ansökan, ska det omedelbart underrätta kon-

sumenten om beslutet och lämna information om vart han eller hon kan vända
sig för att framföra klagomål eller få beslutet rättsligt prövat. Underrättelsen

background image

4

SFS 2017:342

ska vara skriftlig och utan kostnad för konsumenten. Om det är möjligt, ska
skälen för beslutet framgå av underrättelsen.

Avgifter för betalkonto med grundläggande funktioner

4 §

Ett kreditinstitut får ta ut rimliga avgifter från en konsument för att till-

handahålla ett betalkonto med grundläggande funktioner.

Information om tjänster och avgifter

5 §

En betaltjänstleverantör ska i rimlig tid innan den ingår ett avtal om be-

talkonto ge konsumenten en förteckning över de mest representativa tjäns-
terna som är knutna till betalkonton i Sverige och, i den utsträckning betal-
tjänstleverantören tillhandahåller dessa tjänster, informera konsumenten om
avgifterna för dem. Informationen ska lämnas i pappersform eller på annat
varaktigt medium.

Betaltjänstleverantören ska också hålla förteckningen och en ordlista som

minst omfattar de begrepp som fastställts i förteckningen tillgängliga för kon-
sumenten.

Betaltjänstleverantören ska, utöver de informationskrav som följer av

4 kap. minst en gång per år ge konsumenten kostnadsfri information om aktu-
ella avgifter och räntesatser för de tjänster som är knutna till betalkontot. Be-
taltjänstleverantören och konsumenten ska komma överens om på vilket sätt
avgifterna ska redovisas. Redovisningen ska lämnas i pappersform om konsu-
menten begär det.

Byte av betalkonto

6 §

En betaltjänstleverantör ska ha rutiner för en konsuments byte av betal-

konto i samma valuta mellan betaltjänstleverantören och en annan betaltjänst-
leverantör i Sverige. Rutinerna ska säkerställa att ett sådant byte kan genom-
föras snabbt och utan onödiga olägenheter för konsumenten.

Den betaltjänstleverantör som konsumenten vill öppna ett betalkonto hos

ska på begäran av konsumenten kontakta den betaltjänstleverantör som kon-
sumenten har ett betalkonto hos och se till att bytet genomförs. Bytet ska vara
genomfört inom den tidsram som anges i artikel 10 i betalkontodirektivet.

Om en konsument meddelar sin betaltjänstleverantör att han eller hon vill

öppna ett betalkonto i ett annat land inom EES, ska betaltjänstleverantören bi-
stå med viss information, överföring av medel och stängning av betalkontot.
Detta ska ske inom den tidsram som anges i artikel 11 i betalkontodirektivet.

7 §

Avgifter, utöver de som avses i 4 kap. 15 §, som en betaltjänstleverantör

tar ut av en konsument i samband med byte av betalkonto, ska vara rimliga
och i linje med betaltjänstleverantörens faktiska kostnader.

8 §

En betaltjänstleverantör ska ersätta en konsument för ren förmögenhets-

skada som uppstår som en direkt följd av att betaltjänstleverantören inte har
fullgjort sina skyldigheter enligt 6 §.

Ansvar enligt första stycket inträder inte i fall av osedvanliga eller oförut-

sägbara omständigheter som den som åberopar omständigheterna inte har
något inflytande över och vars konsekvenser hade varit omöjliga att avvärja

background image

5

SFS 2017:342

trots alla ansträngningar. Ansvar inträder inte heller då en betaltjänstleveran-
tör handlar i enlighet med svensk lag eller unionsrätt.

Uppsägning av ett avtal om betalkonto med grundläggande funktioner

9 §

Ett kreditinstitut får säga upp ett avtal om betalkonto med grundläg-

gande funktioner bara om

1. konsumenten avsiktligt har använt betalkontot för olagliga ändamål,
2. det inte har förekommit några transaktioner på betalkontot under de

senaste 24 månaderna,

3. konsumenten har lämnat felaktiga uppgifter när betalkontot öppnades,

och korrekta uppgifter skulle ha lett till att han eller hon inte hade fått öppna
ett sådant konto, eller

4. det finns särskilda skäl.
Om ett kreditinstitut beslutar att säga upp ett avtal om betalkonto med

grundläggande funktioner, ska institutet underrätta konsumenten om detta och
om vart han eller hon kan vända sig för att framföra klagomål eller få beslutet
rättsligt prövat. Underrättelsen ska vara skriftlig och utan kostnad för konsu-
menten. Om det är möjligt, ska skälen för uppsägningen framgå av underrät-
telsen.

Om kreditinstitutet säger upp avtalet med stöd av första stycket 2 eller 4,

ska institutet underrätta konsumenten minst två månader innan uppsägningen
träder i kraft. En uppsägning med stöd av första stycket 1 eller 3 får omedel-
bar verkan.

Bemyndiganden

10 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. den information och redovisning som en betaltjänstleverantör ska lämna

eller hålla tillgänglig enligt 5 §,

2. rutiner för byte av betalkonto enligt 6 §, och
3. vilka uppgifter om betalkonton med grundläggande funktioner som en

betaltjänstleverantör ska lämna till Finansinspektionen.

8 kap.

4 a §

Finansinspektionen får hänskjuta frågor som rör samarbete mellan be-

höriga myndigheter, särskilt om informationsutbyte, till Europeiska bank-
myndigheten för tvistlösning i enlighet med artikel 23 i betalkontodirektivet.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer i fråga om

4 a kap. 5 § och i övrigt den 1 juni 2017.

På regeringens vägnar

PER BOLUND

Erik Eldhagen
(Finansdepartementet)

background image

Wolters Kluwer

Elanders Sverige AB, 2017