SFS 2018:1959 Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

1

Svensk författningssamling

Lag

om ändring i lagen (1971:289) om allmänna

förvaltningsdomstolar

Utfärdad den 29 november 2018

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om lagen (1971:289) om all-
männa förvaltningsdomstolar2

dels att nuvarande 17 a och 17 b §§ ska betecknas 17 b och 17 c §§,
dels att 12, 13 a och 17 §§ och den nya 17 b § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas en ny paragraf, 17 a §, av följande lydelse.

12 §3 En kammarrätt är domför med tre lagfarna ledamöter. Fler än fyra
lagfarna ledamöter får inte ingå i rätten.

När det är särskilt föreskrivet att nämndemän ska ingå i rätten är en kam-

marrätt domför med tre lagfarna ledamöter och två nämndemän. Fler än fyra
lagfarna ledamöter och tre nämndemän får inte ingå i rätten.

Om en av de lagfarna ledamöterna eller en av nämndemännen får förhin-

der sedan handläggningen har påbörjats, är rätten ändå domför.

En kammarrätt är domför utan nämndemän
1. vid prövning av överklagande av beslut som inte innebär att målet av-

görs,

2. vid förordnande om saken i avvaktan på målets avgörande och vid

annan åtgärd som endast avser målets beredande, och

3. vid beslut genom vilket domstolen skiljer sig från målet utan att detta

har prövats i sak.

Om ett mål som avses i andra stycket handläggs gemensamt med ett annat

mål, får nämndemän delta vid handläggningen även av det senare målet.

Bestämmelser om domförhet vid behandling av vissa mål finns i fastig-

hetstaxeringslagen (1979:1152), lagen (2003:389) om elektronisk kommu-
nikation och lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas
offentligt. Bestämmelser om domförhet vid behandling av mål om laglig-
hetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725) finns i 13 a §.

Vid behandling av frågor om prövningstillstånd är kammarrätten domför

med två lagfarna ledamöter, om de är ense om slutet. Detsamma gäller vid
behandling av andra frågor i mål där prövningstillstånd krävs för prövning
av ett överklagande, om frågorna behandlas före eller i samband med frågan
om prövningstillstånd. Ett prövningstillstånd som inte är begränsat enligt
34 a § tredje stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) får meddelas av
en lagfaren ledamot, om frågan är enkel.

1 Prop. 2017/18:279, bet. 2018/19:JuU5, rskr. 2018/19:40.

2 Lagen omtryckt 1981:1323.

Senaste lydelse av 17 b § 2013:85.

3 Senaste lydelse 2017:729.

SFS

2018:1959

Publicerad
den

4 december 2018

2

SFS

Vid behandling av en fråga om avvisning av ett överklagande på grund av

att det har kommit in för sent är kammarrätten domför med två lagfarna
ledamöter, om de är ense om slutet.

Vid beslut om avskrivning av ett mål efter en återkallelse är kammarrätten

domför med en lagfaren ledamot.

Åtgärder som endast avser beredandet av ett mål får utföras av en lagfaren

ledamot i kammarrätten eller, om åtgärderna inte är av sådant slag att de bör
förbehållas lagfarna ledamöter, av någon annan som har tillräcklig kunskap
och erfarenhet och som är anställd vid en allmän förvaltningsdomstol, en
allmän domstol eller en hyresnämnd. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 §
regeringsformen meddela närmare föreskrifter om detta.

13 a §4 En kammarrätt ska vid behandling av mål om laglighetsprövning
enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725) bestå av tre lagfarna ledamöter
och två sådana särskilda ledamöter som anges i 13 b §.

Om en av ledamöterna får förhinder sedan handläggningen har påbörjats,

är rätten ändå domför om tre av de kvarvarande ledamöterna är ense om
slutet.

En kammarrätt är domför utan särskilda ledamöter i sådana fall som anges

i 12 § fjärde stycket och vid prövning av mål som är av enkel beskaffenhet.

17 §5 En förvaltningsrätt är domför med en lagfaren domare och tre nämn-
demän, om inte annat följer av 17 b eller 18 §. Om en av nämndemännen får
förhinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten domför med en lag-
faren domare och två nämndemän.

Om det finns skäl för det med hänsyn till målets omfattning eller svårig-

hetsgrad, får antalet lagfarna domare utökas med en utöver vad som följer
av första stycket. Detsamma gäller i fråga om antalet nämndemän. Om
någon eller några av ledamöterna får förhinder sedan handläggningen har
påbörjats gäller första stycket andra meningen i fråga om domförhet.

Bestämmelser om domförhet vid behandling av vissa mål finns, förutom

i 18 §, i fastighetstaxeringslagen (1979:1152), lagen (2003:389) om elektro-
nisk kommunikation och lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som
ska visas offentligt.

17 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska
fastställa hur många nämndemän som ska finnas inom varje förvaltningsrätts
domkrets för tjänstgöring i domstolen.

Förvaltningsrätten ska fördela tjänstgöringen mellan nämndemännen

efter samråd med dem.

17 b §6 Förvaltningsrätten ska vid behandling av mål om laglighetspröv-
ning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725) bestå av en lagfaren domare
och två sådana särskilda ledamöter som anges i 17 c §.

Förvaltningsrätten är domför utan särskilda ledamöter i sådana fall som

anges i 18 § första och andra styckena samt fjärde stycket 1.

Om det finns skäl för det med hänsyn till målets omfattning eller svårig-

hetsgrad, får antalet lagfarna domare utökas med en utöver vad som följer
av första stycket. Detsamma gäller i fråga om antalet särskilda ledamöter.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2019.

4 Senaste lydelse 2017:729.

5 Senaste lydelse 2009:773.

6 Senaste lydelse av tidigare 17 a § 2017:729.

2018:1959

3

SFS

På regeringens vägnar

MORGAN JOHANSSON

Frida Göranson

(Justitiedepartementet)

2018:1959