SFS 2018:749 Lag om ändring i skollagen (2010:800)

SFS2018-749.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">            </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i skollagen (2010:800) Utf�rdad den 31 maj 2018 Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om skollagen (2010:800)2 dels att 17 kap. 5, 9, 22 och 3134 �� ska upph�ra att g�lla, dels att rubrikerna n�rmast f�re 17 kap. 5, 17 och 31 �� ska utg�, dels att 3 kap. 1, 3, 5 a och 8 ��, 15 kap. 11, 16 och 33 ��, 16 kap. 5, 20, 30, 31 och 33 ��, 17 kap. 24, 68, 10, 1317, 1921, 2325, 26 a, 2830 och 35 ��, 18 kap. 1, 14, 16 och 22 ��, 19 kap. 2 och 21 ��, 28 kap. 5 � och 29 kap. 9, 26 och 27 �� och rubrikerna n�rmast f�re 17 kap. 7, 21 och 35 �� ska ha f�ljande lydelse, dels att rubriken n�rmast f�re 17 kap. 18 � ska s�ttas n�rmast f�re 17 kap. 17 �, dels att det ska inf�ras fem nya paragrafer, 3 kap. 12 g �, 15 kap. 19 a �, 17 kap. 14 a � och 18 kap. 19 a och 26 a ��, och n�rmast f�re 3 kap. 12 g �, 15 kap. 19 a �, 17 kap. 6 och 14 a �� och 18 kap. 19 a och 26 a �� nya rubriker av f�ljande lydelse. 3 kap. 1 �3 I detta kapitel finns best�mmelser om till�mpningsomr�de (2 �), barnens och elevernas l�rande och personliga utveckling (3 �), information om barnets och elevens utveckling (4 och 5 ��), st�d i form av extra anpassningar (5 a �), s�rskilt st�d (612 ��), mottagande och undervisning av nyanl�nda elever (12 a 12 f ��), �verl�mning av uppgifter vid �verg�ng mellan och inom skolformer (12 g �), och allm�nna best�mmelser om betyg (1321 ��). 3 �4 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de beh�- ver i sitt l�rande och sin personliga utveckling f�r att de utifr�n sina egna f�ruts�ttningar ska kunna utvecklas s� l�ngt som m�jligt enligt utbild- ningens m�l. Elever som till f�ljd av en funktionsneds�ttning har sv�rt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravniv�er som finns ska ges st�d som syftar till att s� l�ngt som m�jligt motverka funktionsneds�ttningens konse- kvenser. Elever som l�tt n�r de kunskapskrav som minst ska uppn�s eller de 1 Prop. 2017/18:183, bet. 2017/18:UbU23, rskr. 2017/18:309. 2 Senaste lydelse av 17 kap. 31 � 2015:73 17 kap. 34 � 2016:550. 3 Senaste lydelse 2015:246. 4 Senaste lydelse 2014:458. SFS 2018:749 Publicerad den 13 juni 2018 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS kravniv�er som g�ller ska ges ledning och stimulans f�r att kunna n� l�ngre i sin kunskapsutveckling. 5 a �5 Om det inom ramen f�r undervisningen, genom anv�ndning av ett nationellt bed�mningsst�d, resultatet p� ett nationellt prov eller uppgifter fr�n l�rare, �vrig skolpersonal, en elev eller en elevs v�rdnadshavare eller p� annat s�tt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att n� de kunskapskrav som minst ska uppn�s eller de kravniv�er som g�ller, och inte annat f�ljer av 8 �, ska eleven skyndsamt ges st�d i form av extra an- passningar inom ramen f�r den ordinarie undervisningen. St�det ska ges med utg�ngspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte �r uppenbart obeh�vligt. 8 �6 Om det inom ramen f�r undervisningen, genom anv�ndning av ett nationellt bed�mningsst�d, resultatet p� ett nationellt prov eller uppgifter fr�n l�rare, �vrig skolpersonal, en elev eller en elevs v�rdnadshavare eller p� annat s�tt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att n� de kunskapskrav som minst ska uppn�s eller de kravniv�er som g�ller, trots att st�d har getts i form av extra anpassningar inom ramen f�r den ordinarie undervisningen enligt 5 a �, ska detta anm�las till rektorn. Detsamma g�ller om det finns s�rskilda sk�l att anta att s�dana anpassningar inte skulle vara tillr�ckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av s�rskilt st�d skyndsamt utreds. Behovet av s�rskilt st�d ska �ven utredas om eleven uppvisar andra sv�righeter i sin skolsituation. Samr�d ska ske med elevh�lsan, om det inte �r uppenbart obeh�vligt. Om en utredning visar att en elev �r i behov av s�rskilt st�d, ska han eller hon ges s�dant st�d. St�det ska ges med utg�ngspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte �r uppenbart obeh�vligt. Best�mmelserna i f�rstatredje styckena och i 912 �� ska inte till�mpas, om en elevs st�dbehov bed�ms kunna tillgodoses genom en �tg�rd till st�d f�r nyanl�nda och andra elever vars kunskaper har bed�mts enligt 12 c �. �verl�mning av uppgifter vid �verg�ng mellan och inom skolformer 12 g � N�r en elev i f�rskoleklassen, grundskolan, grunds�rskolan, spe- cialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasies�rskolan �verg�r fr�n skolformen till en annan av de angivna skolformerna ska den skolenhet som eleven l�mnar till den mottagande skolenheten �verl�mna s�dana upp- gifter om eleven som beh�vs f�r att underl�tta �verg�ngen f�r eleven. Det- samma g�ller om eleven byter skolenhet inom skolformen. N�r en elev byter skolform fr�n grundskolan eller grunds�rskolan till gymnasieskolan eller gymnasies�rskolan, ska den mottagande skolenheten skyndsamt informera den �verl�mnande skolenheten om att skolenheten har tagit emot eleven, om det inte �r obeh�vligt. 15 kap. 11 �7 Utbildningen i gymnasieskolan ska, med undantag f�r gymnasial l�rlingsutbildning som avses i 16 kap. 11 �, i huvudsak vara skolf�rlagd. �ven introduktionsprogrammen programinriktat val, yrkesintroduktion och individuellt alternativ samt vidareutbildning i form av ett fj�rde tekniskt �r f�r utformas s� att de inte �r i huvudsak skolf�rlagda. 5 Senaste lydelse 2017:1104. 6 Senaste lydelse 2017:1104. 7 Senaste lydelse 2014:530. 2018:749 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 16 � En elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas f�r att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt sk�l att utebli. Om en elev i gymnasieskolan utan giltigt sk�l uteblir fr�n den verksamhet som anordnas f�r att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elevens v�rdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit fr�n- varande. Om det finns s�rskilda sk�l beh�ver elevens v�rdnadshavare inte informeras samma dag. Vid upprepad eller l�ngre fr�nvaro ska rektorn, oavsett om det �r fr�ga om giltig eller ogiltig fr�nvaro, se till att fr�nvaron skyndsamt utreds om det inte �r obeh�vligt. Om f�ruts�ttningarna f�r en utredning om s�rskilt st�d enligt 3 kap. 8 � �r uppfyllda ska �ven en s�dan utredning inledas. Mentor 19 a � Varje elev ska ha en mentor som ska f�lja elevens kunskaps- utveckling och studiesituation med utg�ngspunkt i elevens utbildning i dess helhet. Mentorn ska s�rskilt uppm�rksamma tecken p� att eleven kan beh�va st�d och i s� fall skyndsamt informera ber�rd skolpersonal. 33 �8 Varje huvudman f�r en frist�ende gymnasieskola ska ta emot alla ungdomar som har r�tt till den s�kta utbildningen i gymnasieskolan. Mot- tagandet till en viss utbildning f�r dock begr�nsas till att avse 1. elever som �r i behov av s�rskilt st�d, och 2. vissa elever som utbildningen �r speciellt anpassad f�r. N�r det g�ller programinriktat val som utformas f�r en enskild elev, yrkes- introduktion, individuellt alternativ och spr�kintroduktion finns s�rskilda best�mmelser i 17 kap. 29 � om n�r huvudmannen f�r en frist�ende skola �r skyldig att ta emot ungdomar som uppfyller beh�righetskraven f�r s�dan utbildning. Huvudmannen beh�ver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning �t en elev, om hemkommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r eleven enligt 16 kap. 54 � andra stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om s�dan utbildning som avses i f�rsta stycket andra meningen. 16 kap. 5 � Vilka de nationella programmen �r framg�r av bilaga 1. 20 � Utbildningens omfattning framg�r av en po�ngplan i bilaga 2. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela ytterligare f�reskrifter om po�ngplanen. 30 � F�r beh�righet till ett yrkesprogram kr�vs godk�nda betyg i svenska eller svenska som andraspr�k, engelska och matematik och i minst fem andra �mnen. 31 � F�r beh�righet till ett h�gskolef�rberedande program kr�vs godk�nda betyg i svenska eller svenska som andraspr�k, engelska och matematik och i minst nio andra �mnen. 8 Senaste lydelse 2012:120. 2018:749 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 33 � En s�kande som p� annat s�tt �n genom grundskolestudier har f�r- v�rvat likv�rdiga kunskaper i ett �mne ska vid till�mpningen av beh�righets- reglerna anses ha godk�nt betyg i �mnet. 17 kap. 2 � Introduktionsprogrammen �r programinriktat val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ, och spr�kintroduktion. 3 �9 Ut�ver vad som g�ller f�r all gymnasieutbildning enligt 15 kap. 2 � �r syftet med programinriktat val att elever ska f� en utbildning som �r inriktad mot ett visst nationellt program och att de s� snart som m�jligt ska kunna antas till det programmet, yrkesintroduktion att elever ska f� en yrkesinriktad utbildning som un- derl�ttar f�r dem att etablera sig p� arbetsmarknaden eller som leder till stu- dier p� ett yrkesprogram, individuellt alternativ att elever ska g� vidare till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller arbetsmarknaden, och spr�kintroduktion att ge nyanl�nda ungdomar en utbildning med tyngd- punkt i det svenska spr�ket, vilken m�jligg�r f�r dem att g� vidare i gymna- sieskolan eller till annan utbildning. 4 � Programinriktat val och yrkesintroduktion f�r utformas f�r en grupp elever eller f�r en enskild elev. �vriga introduktionsprogram ska utformas f�r en enskild elev. Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid 6 � Utbildningen p� introduktionsprogram ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Eleverna har r�tt till i genomsnitt minst 23 timmars undervisning i veckan (garanterad undervisningstid). Utbildningens omfattning f�r dock minskas f�r en elev som beg�r det om huvudmannen bed�mer att det finns s�rskilda sk�l. Utbildningsplan och individuell studieplan 7 � Utbildningen p� ett introduktionsprogram ska f�lja en plan f�r utbild- ningen som beslutas av huvudmannen. Utbildningsplanen ska inneh�lla upp- gifter om utbildningens syfte, huvudsakliga inneh�ll och l�ngd. F�r varje elev ska det uppr�ttas en individuell studieplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela n�rmare f�reskrifter om utbildnings- planen och den individuella studieplanen. 8 � Ut�ver de gemensamma beh�righetsvillkoren f�r gymnasieskolan i 15 kap. 5 och 6 �� g�ller 1012 �� f�r de olika introduktionsprogrammen. 9 Senaste lydelse 2015:246. 2018:749 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 10 � Programinriktat val st�r �ppet f�r ungdomar som inte har alla de god- k�nda betyg som kr�vs f�r beh�righet till ett visst nationellt program enligt 16 kap. 30 eller 31 �, men fr�n grundskolan har godk�nda betyg i svenska eller svenska som andraspr�k och i engelska eller matematik samt i minst fyra andra �mnen, eller i engelska och matematik samt i minst tre andra �mnen. 13 � En ans�kan till programinriktat val som har utformats f�r en grupp elever eller till yrkesintroduktion som har utformats f�r en grupp elever ska ges in till den s�kandes hemkommun. Om ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ans�kan omedelbart s�ndas vidare till denne. 14 � Den huvudman som anordnar utbildningen pr�var om en s�kande till programinriktat val som har utformats f�r en grupp elever eller till yrkes- introduktion som har utformats f�r en grupp elever �r beh�rig och om den s�kande ska tas emot. Bed�mning av en elevs kunskaper 14 a � N�r en nyanl�nd elev tas emot till spr�kintroduktion ska elevens kunskaper bed�mas, om en s�dan bed�mning inte �r uppenbart on�dig. Bed�mningen ska g�ras skyndsamt s� att en individuell studieplan enligt 7 � kan uppr�ttas f�r eleven inom tv� m�nader fr�n mottagandet. Resultatet av bed�mningen ska ligga till grund f�r den individuella studieplanen. Vad som avses med nyanl�nd framg�r av 3 kap. 12 a �. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om underlag f�r s�dana bed�mningar. 15 �10 En elev som har p�b�rjat ett introduktionsprogram har r�tt att full- f�lja utbildningen hos huvudmannen enligt den utbildningsplan som g�llde n�r utbildningen inleddes och den individuella studieplanen, eller p� ett annat introduktionsprogram enligt huvudmannens utbildningsplan och en ny individuell studieplan. En elev som flyttar till en annan kommun har r�tt att fullf�lja utbildningen p� ett p�b�rjat introduktionsprogram eller p� ett annat introduktionsprogram hos den nya hemkommunen enligt den nya kommunala huvudmannens utbildningsplan och en ny individuell studieplan. Under de f�ruts�ttningar som anges i 29 och 30 �� har eleven r�tt att fullf�lja utbildningen hos en huvudman f�r en frist�ende gymnasieskola enligt den huvudmannens utbildningsplan och en ny individuell studieplan. Om en elev har medgett att den individuella studieplanen �ndras, har eleven r�tt att fullf�lja utbildningen enligt den �ndrade planen. R�tten att fullf�lja utbildningen g�ller �ven efter ett studieuppeh�ll p� h�gst ett �r f�r studier utomlands. 16 �11 Hemkommunen ansvarar f�r att alla beh�riga ungdomar i hem- kommunen erbjuds programinriktat val, yrkesintroduktion, individuellt al- ternativ och spr�kintroduktion. Erbjudandet om programinriktat val ska avse utbildningar som �r inriktade mot ett allsidigt urval av de nationella program som kommunen anordnar eller erbjuder genom samverkansavtal. 10 Senaste lydelse 2017:892. 11 Senaste lydelse 2012:109. 2018:749 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS Ut�ver det som f�ljer av f�rsta stycket ansvarar hemkommunen f�r att elever fr�n grunds�rskolan erbjuds yrkesintroduktion och individuellt alter- nativ, om de �nskar s�dan utbildning. Hemkommunen beh�ver dock inte erbjuda s�dan utbildning om det med h�nsyn till elevens b�sta finns synner- liga sk�l att inte g�ra det. Hemkommunen f�r erbjuda spr�kintroduktion enligt 12 � till elever som tillh�r gymnasies�rskolans m�lgrupp. 17 � Ett landsting som anordnar ett nationellt program f�r anordna pro- graminriktat val som �r inriktat mot det nationella programmet. 19 �12 En kommun eller ett landsting som anordnar programinriktat val som har utformats f�r en grupp elever eller yrkesintroduktion som har ut- formats f�r en grupp elever ska ta emot alla de beh�riga s�kande till utbild- ningen som h�r hemma i kommunen eller samverkansomr�det f�r utbild- ningen. En elev som vistas i kommunen eller samverkansomr�det f�r utbildningen p� grund av placering i ett s�dant hem f�r v�rd eller boende som avses i 6 kap. 1 � socialtj�nstlagen (2001:453) ska vid beslut om mottagande enligt f�rsta stycket j�mst�llas med den som �r hemmah�rande i kommunen eller samverkansomr�det f�r utbildningen. Om det finns platser �ver p� utbildningen, sedan alla s�kande som ska tas emot enligt f�rsta och andra styckena har antagits, f�r kommunen eller landstinget ta emot andra beh�riga s�kande till utbildningen. 20 � Statens skolverk f�r f�r programinriktat val som har utformats f�r en grupp elever vid en gymnasieskola med offentlig huvudman besluta att ut- bildningen ska st� �ppen f�r s�kande fr�n hela landet (riksrekrytering). Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska g�lla och hur m�nga platser utbildningen f�r omfatta. Mottagande till utbildningar som utformats f�r en enskild elev 21 � En kommun som anordnar programinriktat val som har utformats f�r en enskild elev, yrkesintroduktion som har utformats f�r en enskild elev, individuellt alternativ eller spr�kintroduktion f�r ta emot ungdomar som uppfyller beh�righetsvillkoren f�r respektive utbildning �ven om de inte kommer fr�n kommunen. �ven ett landsting som anordnar programinriktat val som har utformats f�r en enskild elev, yrkesintroduktion som har utformats f�r en enskild elev eller individuellt alternativ, f�r ta emot beh�riga ungdomar till utbildningen oberoende av vilken kommun de kommer fr�n. 23 � En kommun som p� programinriktat val har antagit en elev som inte �r hemmah�rande i kommunen eller samverkansomr�det f�r utbildningen, ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ers�ttning). F�rsta stycket g�ller �ven ett landsting som p� programinriktat val antagit en elev som inte �r hemmah�rande i samverkansomr�det f�r utbildningen. Om inte den anordnande huvudmannen och hemkommunen kommer �verens om annat, ska den interkommunala ers�ttningen ber�knas enligt 24 27 ��. 12 Senaste lydelse 2015:176. 2018:749 </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 24 � Den interkommunala ers�ttningen vid programinriktat val best�r av 1. ers�ttning f�r den del av utbildningen som motsvarar det nationella pro- gram som det programinriktade valet �r inriktat mot, och 2. ers�ttning f�r den del av utbildningen som avser det st�d som eleven beh�ver f�r att uppn� beh�righet f�r det nationella programmet. Ers�ttning enligt f�rsta stycket 2 ska l�mnas under h�gst ett �r. 25 � Om hemkommunen inte erbjuder det aktuella nationella programmet, ska ers�ttningen enligt 24 � 1 motsvara anordnarens sj�lvkostnad. Om hemkommunen erbjuder det aktuella nationella programmet, ska er- s�ttningen enligt 24 � 1 h�gst uppg� till den kostnad som hemkommunen sj�lv har f�r motsvarande utbildning. �r anordnarens kostnad l�gre, ska er- s�ttningen i st�llet uppg� till den l�gre kostnaden. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om den ers�ttning som avses i 24 � 2. 26 a �13 En kommun eller ett landsting som enligt 19 � andra stycket har tagit emot en elev p� programinriktat val som har utformats f�r en grupp elever eller yrkesintroduktion som har utformats f�r en grupp elever ska er- s�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning av elevens hemkommun. Detsamma g�ller den kommun eller det landsting som enligt 21 a � har tagit emot en elev p� programinriktat val som har utformats f�r en enskild elev, yrkesintroduktion som har utformats f�r en enskild elev, individuellt alterna- tiv eller spr�kintroduktion. Om den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun inte kommer �verens om annat ska ers�ttningen f�r utbildningen motsvara an- ordnarens sj�lvkostnad. 28 � En frist�ende gymnasieskola som anordnar ett nationellt program f�r anordna programinriktat val som �r inriktat mot det nationella programmet, individuellt alternativ och spr�kintroduktion. En frist�ende gymnasieskola som anordnar ett yrkesprogram f�r anordna yrkesintroduktion. 29 � Huvudmannen f�r en frist�ende gymnasieskola �r skyldig att ta emot en elev till yrkesintroduktion, individuellt alternativ och spr�kintroduktion bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit �verens om det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen f�r utbildningen. Huvudmannen f�r en frist�ende gymnasieskola �r skyldig att ta emot en elev till programinriktat val som har utformats f�r en enskild elev bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit �verens om det. Bi- draget ska best�mmas enligt 35 �. 30 � Av 15 kap. 33 � framg�r n�r huvudmannen f�r en frist�ende skola som anordnar programinriktat val som har utformats f�r en grupp elever �r skyldig att ta emot beh�riga s�kande till utbildningen. Vad som g�ller f�r urval bland mottagna s�kande och antagning till utbildningen f�ljer av 15 kap. 1214 ��. 13 Senaste lydelse 2015:176. 2018:749 </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS Bidrag fr�n hemkommunen f�r programinriktat val 35 �14 Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev p� programinriktat val vid skolenheten som var beh�rig f�r utbildningen vid den tidpunkt n�r denna p�b�rjades. Bidraget best�r av 1. bidrag f�r den del av utbildningen som motsvarar det nationella pro- gram som det programinriktade valet �r inriktat mot, och 2. bidrag f�r den del av utbildningen som avser det st�d som eleven beh�ver f�r att uppn� beh�righet f�r det nationella programmet. Bidrag enligt andra stycket 2 ska l�mnas under h�gst ett �r. F�rsta stycket g�ller inte om statsbidrag l�mnas f�r en elevs utbildning p� grund av att eleven �r utlandssvensk. 18 kap. 1 �15 I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser (220 ��), best�mmelser om betyg (2126 a ��), best�mmelser om gymnasies�rskola med offentlig huvudman (27 33 ��), och best�mmelser om frist�ende gymnasies�rskola (3437 ��). 14 �16 I 17 kap. 16 � andra och tredje styckena finns best�mmelser om er- bjudande av utbildning i gymnasieskolan f�r vissa elever fr�n grunds�r- skolan och elever som tillh�r gymnasies�rskolans m�lgrupp. 16 �17 En elev i gymnasies�rskolan ska delta i den verksamhet som anord- nas f�r att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt sk�l att utebli. Om en elev i gymnasies�rskolan utan giltigt sk�l uteblir fr�n den verksam- het som anordnas f�r att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elevens v�rdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit fr�n- varande. Om det finns s�rskilda sk�l beh�ver elevens v�rdnadshavare inte informeras samma dag. Vid upprepad eller l�ngre fr�nvaro ska rektorn, oavsett om det �r fr�ga om giltig eller ogiltig fr�nvaro, se till att fr�nvaron skyndsamt utreds om det inte �r obeh�vligt. Om f�ruts�ttningarna f�r en utredning om s�rskilt st�d enligt 3 kap. 8 � �r uppfyllda ska �ven en s�dan utredning inledas. Mentor 19 a � Varje elev ska ha en mentor som ska f�lja elevens kunskapsutveck- ling och studiesituation med utg�ngspunkt i elevens utbildning i dess helhet. Mentorn ska s�rskilt uppm�rksamma tecken p� att eleven kan beh�va st�d och i s� fall skyndsamt informera ber�rd skolpersonal. 22 �18 P� de nationella programmen ska betyg s�ttas p� varje avslutad kurs och efter genomf�rt gymnasies�rskolearbete. Om en elev p� ett individuellt program har l�st en kurs i ett �mne enligt 19 kap. 15 �, ska betyg s�ttas n�r kursen �r avslutad. 14 Senaste lydelse 2015:73. 15 Senaste lydelse 2012:109. 16 Senaste lydelse 2012:109. 17 Senaste lydelse 2012:109. 18 Senaste lydelse 2012:109. 2018:749 </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS Om en elev har l�st en kurs enligt gymnasieskolans �mnesplan ska, i st�llet f�r vad som f�reskrivs i 2326 ��, betyg s�ttas enligt best�mmelserna i 15 kap. 2227 �� om betygss�ttning i gymnasieskolan. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om hur betygss�ttningen ska g� till. F�reskrifterna f�r inneb�ra undantag fr�n best�mmelsen i 3 kap. 16 � om vem som beslutar om betyg. �mnesomr�den 26 a � Betyg ska inte s�ttas p� �mnesomr�den. F�r �mnesomr�dena ska det finnas kravniv�er. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�reskrifter om kravniv�er. 19 kap. 2 �19 Vilka de nationella programmen �r framg�r av bilaga 3. 21 �20 Omfattningen av studierna p� nationella program anges i gymnasie- s�rskolepo�ng. Utbildningens omfattning �r 2 500 po�ng. F�rdelningen av po�ngen framg�r av en po�ngplan i bilaga 4. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela ytterligare f�reskrifter om po�ngplanen. 28 kap. 5 �21 Beslut av en kommun eller ett landsting f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol i fr�ga om 1. godk�nnande enligt 2 kap. 5 � eller �terkallelse av s�dant godk�nnande enligt 26 kap. 13 eller 14 �, 2. bidrag enligt 8 kap. 21 �, 9 kap. 19 �, 10 kap. 37 �, 11 kap. 36 �, 14 kap. 15 �, 16 kap. 52 �, 17 kap. 35 � eller 19 kap. 45 �, 3. avst�ngning enligt 5 kap. 17 eller 19 �, 4. f�rel�ggande f�r v�rdnadshavare att fullg�ra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 �, 5. skolskjuts enligt 9 kap. 15 b � f�rsta stycket, 9 kap. 15 c � f�rsta stycket, 10 kap. 32 � f�rsta stycket, 10 kap. 33 � f�rsta stycket, 11 kap. 31 � f�rsta stycket, 11 kap. 32 � f�rsta stycket, 18 kap. 30 � f�rsta stycket eller 18 kap. 31 � f�rsta stycket, 6. ekonomiskt st�d till inackordering enligt 15 kap. 32 � eller 18 kap. 32 � f�rsta stycket, 7. medgivande att fullg�ra skolplikten p� annat s�tt eller �terkallelse av s�dant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 �, 8. r�tt till bidrag enligt 25 kap. 10 eller 15 � eller �terkallelse av s�dan r�tt enligt 26 kap. 13 �, 9. bidrag enligt 25 kap. 11 �, 10. tillf�lligt verksamhetsf�rbud enligt 26 kap. 18 �, eller 11. vitesf�rel�ggande enligt 26 kap. 27 �. 19 Senaste lydelse 2012:109. 20 Senaste lydelse 2012:109. 21 Senaste lydelse 2017:1115. 2018:749 </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 29 kap. 9 �22 En hemkommun ska l�pande under �ret h�lla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen �r sysselsatta som 1. inte har fyllt 20 �r, 2. har fullgjort sin skolplikt eller har blivit folkbokf�rda i landet vid en tidpunkt d� de inte har skolplikt, 3. inte genomf�r utbildning i gymnasieskola eller gymnasies�rskola eller motsvarande utbildning, 4. inte har en gymnasieexamen, 5. inte har ett gymnasies�rskolebevis, och 6. inte har fullf�ljt utbildning som motsvarar gymnasieskolan eller gym- nasies�rskolan med godk�nt resultat. Hemkommunen ska erbjuda de ungdomar som avses i f�rsta stycket l�mp- liga individuella �tg�rder. �tg�rderna ska i f�rsta hand syfta till att motivera den enskilde att p�b�rja eller �teruppta en utbildning. Kommunen ska doku- mentera sina insatser p� l�mpligt s�tt. Kommunen ska f�ra ett register �ver de ungdomar som avses i f�rsta stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om den dokumentation och den behandling av personuppgifter som �r n�dv�ndig f�r att kommunen ska kunna fullg�ra sina skyldigheter enligt f�rstatredje styckena. 26 �23 Regeringen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om best�mmandet av det bidrag som kommunerna enligt 8 kap. 21 �, 9 kap. 19 �, 10 kap. 37 �, 11 kap. 36 �, 14 kap. 15 �, 16 kap. 52 �, 19 kap. 45 � och 25 kap. 11 � �r skyldiga att l�mna till frist�ende f�rskolor, frist�ende skolor och enskilt be- driven pedagogisk omsorg. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om skyldighet f�r en kommun eller ett landsting att l�mna upp- gifter om verksamheten som beh�vs f�r beslut om bidrag till frist�ende f�r- skolor och frist�ende skolor samt hur bidrag till en frist�ende f�rskola eller frist�ende skola eller annan enskild verksamhet har ber�knats. 27 �24 Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om det belopp som kommunen ska betala i st�llet f�r vad som anges i 8 kap. 2123 ��, 9 kap. 1921 ��, 10 kap. 3739 ��, 11 kap. 3638 ��, 16 kap. 5255 �� och 19 kap. 4547 ��, n�r bidraget av- ser ett barn eller en elev som ges utbildning till f�ljd av 2 och 3 �� eller med st�d av f�reskrifter som har meddelats med st�d av 5 �. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 2018 i fr�ga om 3 kap. 1, 3, 5 a, 8 och 12 g ��, 15 kap. 11, 16 och 33 ��, 16 kap. 5, 20, 30, 31 och 33 ��, 17 kap. 24, 6, 8, 10, 1317, 1921, 2325, 26 a, 2830 och 35 ��, 18 kap. 1, 14, 16, 22 och 26 a ��, 19 kap. 2 och 21 ��, 28 kap. 5 � och 29 kap. 9, 26 och 27 �� och i �vrigt den 1 juli 2019. 2. Best�mmelserna i 15 kap. 11 och 33 ��, 17 kap. 24, 8, 10, 13, 14, 16, 17, 1921, 2325, 26 a, 2830 och 35 ��, 28 kap. 5 � och 29 kap. 26 och 27 �� i den nya lydelsen och best�mmelserna i den nya 17 kap. 14 a � till�mpas p� utbildning som p�b�rjas efter den 30 juni 2019. 22 Senaste lydelse 2014:1002. 23 Senaste lydelse 2012:109. 24 Senaste lydelse 2012:109. 2018:749 </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 3. F�r utbildning som p�b�rjats f�re den 1 juli 2019 g�ller 15 kap. 11 och 33 ��, 17 kap. 24, 8, 10, 13, 14, 16, 17, 1921, 2325, 26 a, 2830 och 35 ��, 28 kap. 5 � och 29 kap. 26 och 27 �� i den �ldre lydelsen. 4. De upph�vda best�mmelserna i 17 kap. 5, 9, 22 och 3134 �� g�ller fortfarande f�r utbildning som p�b�rjats f�re den 1 juli 2019. P� regeringens v�gnar ANNA EKSTR�M Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet) 2018:749 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag

om �ndring i skollagen (2010:800)

Utf�rdad den 31 maj 2018

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om skollagen (2010:800)2

dels att 17 kap. 5, 9, 22 och 3134 �� ska upph�ra att g�lla,
dels att rubrikerna n�rmast f�re 17 kap. 5, 17 och 31 �� ska utg�,
dels att 3 kap. 1, 3, 5 a och 8 ��, 15 kap. 11, 16 och 33 ��, 16 kap. 5, 20,

30, 31 och 33 ��, 17 kap. 24, 68, 10, 1317, 1921, 2325, 26 a, 2830
och 35 ��, 18 kap. 1, 14, 16 och 22 ��, 19 kap. 2 och 21 ��, 28 kap. 5 � och
29 kap. 9, 26 och 27 �� och rubrikerna n�rmast f�re 17 kap. 7, 21 och 35 ��
ska ha f�ljande lydelse,

dels att rubriken n�rmast f�re 17 kap. 18 � ska s�ttas n�rmast f�re 17 kap.

17 �,

dels att det ska inf�ras fem nya paragrafer, 3 kap. 12 g �, 15 kap. 19 a �,

17 kap. 14 a � och 18 kap. 19 a och 26 a ��, och n�rmast f�re 3 kap. 12 g �,
15 kap. 19 a �, 17 kap. 6 och 14 a �� och 18 kap. 19 a och 26 a �� nya
rubriker av f�ljande lydelse.

3 kap.
1 �3 I detta kapitel finns best�mmelser om

till�mpningsomr�de (2 �),
barnens och elevernas l�rande och personliga utveckling (3 �),
information om barnets och elevens utveckling (4 och 5 ��),
st�d i form av extra anpassningar (5 a �),
s�rskilt st�d (612 ��),
mottagande och undervisning av nyanl�nda elever (12 a 12 f ��),
�verl�mning av uppgifter vid �verg�ng mellan och inom skolformer

(12 g �), och

allm�nna best�mmelser om betyg (1321 ��).

3 �4 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de beh�-
ver i sitt l�rande och sin personliga utveckling f�r att de utifr�n sina egna
f�ruts�ttningar ska kunna utvecklas s� l�ngt som m�jligt enligt utbild-
ningens m�l. Elever som till f�ljd av en funktionsneds�ttning har sv�rt att
uppfylla de olika kunskapskrav eller kravniv�er som finns ska ges st�d som
syftar till att s� l�ngt som m�jligt motverka funktionsneds�ttningens konse-
kvenser. Elever som l�tt n�r de kunskapskrav som minst ska uppn�s eller de

1 Prop. 2017/18:183, bet. 2017/18:UbU23, rskr. 2017/18:309.

2 Senaste lydelse av

17 kap. 31 � 2015:73

17 kap. 34 � 2016:550.

3 Senaste lydelse 2015:246.

4 Senaste lydelse 2014:458.

SFS

2018:749

Publicerad
den

13 juni 2018

SFS

kravniv�er som g�ller ska ges ledning och stimulans f�r att kunna n� l�ngre
i sin kunskapsutveckling.

5 a �5 Om det inom ramen f�r undervisningen, genom anv�ndning av ett
nationellt bed�mningsst�d, resultatet p� ett nationellt prov eller uppgifter
fr�n l�rare, �vrig skolpersonal, en elev eller en elevs v�rdnadshavare eller
p� annat s�tt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att n�
de kunskapskrav som minst ska uppn�s eller de kravniv�er som g�ller, och
inte annat f�ljer av 8 �, ska eleven skyndsamt ges st�d i form av extra an-
passningar inom ramen f�r den ordinarie undervisningen.

St�det ska ges med utg�ngspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om

det inte �r uppenbart obeh�vligt.

8 �6 Om det inom ramen f�r undervisningen, genom anv�ndning av ett
nationellt bed�mningsst�d, resultatet p� ett nationellt prov eller uppgifter
fr�n l�rare, �vrig skolpersonal, en elev eller en elevs v�rdnadshavare eller
p� annat s�tt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att n�
de kunskapskrav som minst ska uppn�s eller de kravniv�er som g�ller, trots
att st�d har getts i form av extra anpassningar inom ramen f�r den ordinarie
undervisningen enligt 5 a �, ska detta anm�las till rektorn. Detsamma g�ller
om det finns s�rskilda sk�l att anta att s�dana anpassningar inte skulle vara
tillr�ckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av s�rskilt st�d skyndsamt
utreds. Behovet av s�rskilt st�d ska �ven utredas om eleven uppvisar andra
sv�righeter i sin skolsituation.

Samr�d ska ske med elevh�lsan, om det inte �r uppenbart obeh�vligt.
Om en utredning visar att en elev �r i behov av s�rskilt st�d, ska han eller

hon ges s�dant st�d. St�det ska ges med utg�ngspunkt i elevens utbildning i
dess helhet, om det inte �r uppenbart obeh�vligt.

Best�mmelserna i f�rstatredje styckena och i 912 �� ska inte till�mpas,

om en elevs st�dbehov bed�ms kunna tillgodoses genom en �tg�rd till st�d
f�r nyanl�nda och andra elever vars kunskaper har bed�mts enligt 12 c �.

�verl�mning av uppgifter vid �verg�ng mellan och inom skolformer

12 g � N�r en elev i f�rskoleklassen, grundskolan, grunds�rskolan, spe-
cialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasies�rskolan �verg�r
fr�n skolformen till en annan av de angivna skolformerna ska den skolenhet
som eleven l�mnar till den mottagande skolenheten �verl�mna s�dana upp-
gifter om eleven som beh�vs f�r att underl�tta �verg�ngen f�r eleven. Det-
samma g�ller om eleven byter skolenhet inom skolformen.

N�r en elev byter skolform fr�n grundskolan eller grunds�rskolan till

gymnasieskolan eller gymnasies�rskolan, ska den mottagande skolenheten
skyndsamt informera den �verl�mnande skolenheten om att skolenheten har
tagit emot eleven, om det inte �r obeh�vligt.

15 kap.

11 �7 Utbildningen i gymnasieskolan ska, med undantag f�r gymnasial
l�rlingsutbildning som avses i 16 kap. 11 �, i huvudsak vara skolf�rlagd.
�ven introduktionsprogrammen programinriktat val, yrkesintroduktion och
individuellt alternativ samt vidareutbildning i form av ett fj�rde tekniskt �r
f�r utformas s� att de inte �r i huvudsak skolf�rlagda.

5 Senaste lydelse 2017:1104.

6 Senaste lydelse 2017:1104.

7 Senaste lydelse 2014:530.

2018:749

SFS

16 � En elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas
f�r att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt sk�l att utebli.

Om en elev i gymnasieskolan utan giltigt sk�l uteblir fr�n den verksamhet

som anordnas f�r att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att
elevens v�rdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit fr�n-
varande. Om det finns s�rskilda sk�l beh�ver elevens v�rdnadshavare inte
informeras samma dag.

Vid upprepad eller l�ngre fr�nvaro ska rektorn, oavsett om det �r fr�ga

om giltig eller ogiltig fr�nvaro, se till att fr�nvaron skyndsamt utreds om det
inte �r obeh�vligt. Om f�ruts�ttningarna f�r en utredning om s�rskilt st�d
enligt 3 kap. 8 � �r uppfyllda ska �ven en s�dan utredning inledas.

Mentor

19 a � Varje elev ska ha en mentor som ska f�lja elevens kunskaps-
utveckling och studiesituation med utg�ngspunkt i elevens utbildning i dess
helhet. Mentorn ska s�rskilt uppm�rksamma tecken p� att eleven kan beh�va
st�d och i s� fall skyndsamt informera ber�rd skolpersonal.

33 �8 Varje huvudman f�r en frist�ende gymnasieskola ska ta emot alla
ungdomar som har r�tt till den s�kta utbildningen i gymnasieskolan. Mot-
tagandet till en viss utbildning f�r dock begr�nsas till att avse

1. elever som �r i behov av s�rskilt st�d, och
2. vissa elever som utbildningen �r speciellt anpassad f�r.
N�r det g�ller programinriktat val som utformas f�r en enskild elev, yrkes-

introduktion, individuellt alternativ och spr�kintroduktion finns s�rskilda
best�mmelser i 17 kap. 29 � om n�r huvudmannen f�r en frist�ende skola �r
skyldig att ta emot ungdomar som uppfyller beh�righetskraven f�r s�dan
utbildning.

Huvudmannen beh�ver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning �t en elev,

om hemkommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r eleven enligt
16 kap. 54 � andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om s�dan utbildning som avses i f�rsta stycket andra meningen.

16 kap.

5 � Vilka de nationella programmen �r framg�r av bilaga 1.

20 � Utbildningens omfattning framg�r av en po�ngplan i bilaga 2.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

ytterligare f�reskrifter om po�ngplanen.

30 � F�r beh�righet till ett yrkesprogram kr�vs godk�nda betyg i svenska
eller svenska som andraspr�k, engelska och matematik och i minst fem andra
�mnen.

31 � F�r beh�righet till ett h�gskolef�rberedande program kr�vs godk�nda
betyg i svenska eller svenska som andraspr�k, engelska och matematik och
i minst nio andra �mnen.

8 Senaste lydelse 2012:120.

2018:749

SFS

33 � En s�kande som p� annat s�tt �n genom grundskolestudier har f�r-
v�rvat likv�rdiga kunskaper i ett �mne ska vid till�mpningen av beh�righets-
reglerna anses ha godk�nt betyg i �mnet.

17 kap.

2 � Introduktionsprogrammen �r

programinriktat val,
yrkesintroduktion,
individuellt alternativ, och
spr�kintroduktion.

3 �9 Ut�ver vad som g�ller f�r all gymnasieutbildning enligt 15 kap. 2 �
�r syftet med

programinriktat val att elever ska f� en utbildning som �r inriktad mot

ett visst nationellt program och att de s� snart som m�jligt ska kunna antas
till det programmet,

yrkesintroduktion att elever ska f� en yrkesinriktad utbildning som un-

derl�ttar f�r dem att etablera sig p� arbetsmarknaden eller som leder till stu-
dier p� ett yrkesprogram,

individuellt alternativ att elever ska g� vidare till yrkesintroduktion,

annan fortsatt utbildning eller arbetsmarknaden, och

spr�kintroduktion att ge nyanl�nda ungdomar en utbildning med tyngd-

punkt i det svenska spr�ket, vilken m�jligg�r f�r dem att g� vidare i gymna-
sieskolan eller till annan utbildning.

4 � Programinriktat val och yrkesintroduktion f�r utformas f�r en grupp
elever eller f�r en enskild elev. �vriga introduktionsprogram ska utformas
f�r en enskild elev.

Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid

6 � Utbildningen p� introduktionsprogram ska bedrivas i en omfattning
som motsvarar heltidsstudier.

Eleverna har r�tt till i genomsnitt minst 23 timmars undervisning i veckan

(garanterad undervisningstid). Utbildningens omfattning f�r dock minskas
f�r en elev som beg�r det om huvudmannen bed�mer att det finns s�rskilda
sk�l.

Utbildningsplan och individuell studieplan

7 � Utbildningen p� ett introduktionsprogram ska f�lja en plan f�r utbild-
ningen som beslutas av huvudmannen. Utbildningsplanen ska inneh�lla upp-
gifter om utbildningens syfte, huvudsakliga inneh�ll och l�ngd.

F�r varje elev ska det uppr�ttas en individuell studieplan.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med st�d

av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela n�rmare f�reskrifter om utbildnings-
planen och den individuella studieplanen.

8 � Ut�ver de gemensamma beh�righetsvillkoren f�r gymnasieskolan i
15 kap. 5 och 6 �� g�ller 1012 �� f�r de olika introduktionsprogrammen.

9 Senaste lydelse 2015:246.

2018:749

SFS

10 � Programinriktat val st�r �ppet f�r ungdomar som inte har alla de god-
k�nda betyg som kr�vs f�r beh�righet till ett visst nationellt program enligt
16 kap. 30 eller 31 �, men fr�n grundskolan har godk�nda betyg i svenska
eller svenska som andraspr�k och

i engelska eller matematik samt i minst fyra andra �mnen, eller
i engelska och matematik samt i minst tre andra �mnen.

13 � En ans�kan till programinriktat val som har utformats f�r en grupp
elever eller till yrkesintroduktion som har utformats f�r en grupp elever ska
ges in till den s�kandes hemkommun.

Om ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman,

ska ans�kan omedelbart s�ndas vidare till denne.

14 � Den huvudman som anordnar utbildningen pr�var om en s�kande till
programinriktat val som har utformats f�r en grupp elever eller till yrkes-
introduktion som har utformats f�r en grupp elever �r beh�rig och om den
s�kande ska tas emot.

Bed�mning av en elevs kunskaper

14 a � N�r en nyanl�nd elev tas emot till spr�kintroduktion ska elevens
kunskaper bed�mas, om en s�dan bed�mning inte �r uppenbart on�dig.
Bed�mningen ska g�ras skyndsamt s� att en individuell studieplan enligt 7 �
kan uppr�ttas f�r eleven inom tv� m�nader fr�n mottagandet. Resultatet av
bed�mningen ska ligga till grund f�r den individuella studieplanen. Vad som
avses med nyanl�nd framg�r av 3 kap. 12 a �.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om underlag f�r s�dana bed�mningar.

15 �10 En elev som har p�b�rjat ett introduktionsprogram har r�tt att full-
f�lja utbildningen hos huvudmannen enligt den utbildningsplan som g�llde
n�r utbildningen inleddes och den individuella studieplanen, eller p� ett
annat introduktionsprogram enligt huvudmannens utbildningsplan och en ny
individuell studieplan.

En elev som flyttar till en annan kommun har r�tt att fullf�lja utbildningen

p� ett p�b�rjat introduktionsprogram eller p� ett annat introduktionsprogram
hos den nya hemkommunen enligt den nya kommunala huvudmannens
utbildningsplan och en ny individuell studieplan. Under de f�ruts�ttningar
som anges i 29 och 30 �� har eleven r�tt att fullf�lja utbildningen hos en
huvudman f�r en frist�ende gymnasieskola enligt den huvudmannens
utbildningsplan och en ny individuell studieplan.

Om en elev har medgett att den individuella studieplanen �ndras, har

eleven r�tt att fullf�lja utbildningen enligt den �ndrade planen.

R�tten att fullf�lja utbildningen g�ller �ven efter ett studieuppeh�ll p�

h�gst ett �r f�r studier utomlands.

16 �11 Hemkommunen ansvarar f�r att alla beh�riga ungdomar i hem-
kommunen erbjuds programinriktat val, yrkesintroduktion, individuellt al-
ternativ och spr�kintroduktion. Erbjudandet om programinriktat val ska avse
utbildningar som �r inriktade mot ett allsidigt urval av de nationella program
som kommunen anordnar eller erbjuder genom samverkansavtal.

10 Senaste lydelse 2017:892.

11 Senaste lydelse 2012:109.

2018:749

SFS

Ut�ver det som f�ljer av f�rsta stycket ansvarar hemkommunen f�r att

elever fr�n grunds�rskolan erbjuds yrkesintroduktion och individuellt alter-
nativ, om de �nskar s�dan utbildning. Hemkommunen beh�ver dock inte
erbjuda s�dan utbildning om det med h�nsyn till elevens b�sta finns synner-
liga sk�l att inte g�ra det.

Hemkommunen f�r erbjuda spr�kintroduktion enligt 12 � till elever som

tillh�r gymnasies�rskolans m�lgrupp.

17 � Ett landsting som anordnar ett nationellt program f�r anordna pro-
graminriktat val som �r inriktat mot det nationella programmet.

19 �12 En kommun eller ett landsting som anordnar programinriktat val
som har utformats f�r en grupp elever eller yrkesintroduktion som har ut-
formats f�r en grupp elever ska ta emot alla de beh�riga s�kande till utbild-
ningen som h�r hemma i kommunen eller samverkansomr�det f�r utbild-
ningen.

En elev som vistas i kommunen eller samverkansomr�det f�r utbildningen

p� grund av placering i ett s�dant hem f�r v�rd eller boende som avses i
6 kap. 1 � socialtj�nstlagen (2001:453) ska vid beslut om mottagande enligt
f�rsta stycket j�mst�llas med den som �r hemmah�rande i kommunen eller
samverkansomr�det f�r utbildningen.

Om det finns platser �ver p� utbildningen, sedan alla s�kande som ska tas

emot enligt f�rsta och andra styckena har antagits, f�r kommunen eller
landstinget ta emot andra beh�riga s�kande till utbildningen.

20 � Statens skolverk f�r f�r programinriktat val som har utformats f�r en
grupp elever vid en gymnasieskola med offentlig huvudman besluta att ut-
bildningen ska st� �ppen f�r s�kande fr�n hela landet (riksrekrytering).

Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska g�lla och

hur m�nga platser utbildningen f�r omfatta.

Mottagande till utbildningar som utformats f�r en enskild elev

21 � En kommun som anordnar programinriktat val som har utformats f�r
en enskild elev, yrkesintroduktion som har utformats f�r en enskild elev,
individuellt alternativ eller spr�kintroduktion f�r ta emot ungdomar som
uppfyller beh�righetsvillkoren f�r respektive utbildning �ven om de inte
kommer fr�n kommunen.

�ven ett landsting som anordnar programinriktat val som har utformats

f�r en enskild elev, yrkesintroduktion som har utformats f�r en enskild elev
eller individuellt alternativ, f�r ta emot beh�riga ungdomar till utbildningen
oberoende av vilken kommun de kommer fr�n.

23 � En kommun som p� programinriktat val har antagit en elev som inte
�r hemmah�rande i kommunen eller samverkansomr�det f�r utbildningen,
ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning av dennes hemkommun
(interkommunal ers�ttning).

F�rsta stycket g�ller �ven ett landsting som p� programinriktat val antagit

en elev som inte �r hemmah�rande i samverkansomr�det f�r utbildningen.

Om inte den anordnande huvudmannen och hemkommunen kommer

�verens om annat, ska den interkommunala ers�ttningen ber�knas enligt 24
27 ��.

12 Senaste lydelse 2015:176.

2018:749

SFS

24 � Den interkommunala ers�ttningen vid programinriktat val best�r av

1. ers�ttning f�r den del av utbildningen som motsvarar det nationella pro-

gram som det programinriktade valet �r inriktat mot, och

2. ers�ttning f�r den del av utbildningen som avser det st�d som eleven

beh�ver f�r att uppn� beh�righet f�r det nationella programmet.

Ers�ttning enligt f�rsta stycket 2 ska l�mnas under h�gst ett �r.

25 � Om hemkommunen inte erbjuder det aktuella nationella programmet,
ska ers�ttningen enligt 24 � 1 motsvara anordnarens sj�lvkostnad.

Om hemkommunen erbjuder det aktuella nationella programmet, ska er-

s�ttningen enligt 24 � 1 h�gst uppg� till den kostnad som hemkommunen
sj�lv har f�r motsvarande utbildning. �r anordnarens kostnad l�gre, ska er-
s�ttningen i st�llet uppg� till den l�gre kostnaden.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om den ers�ttning som avses i 24 � 2.

26 a �13 En kommun eller ett landsting som enligt 19 � andra stycket har
tagit emot en elev p� programinriktat val som har utformats f�r en grupp
elever eller yrkesintroduktion som har utformats f�r en grupp elever ska er-
s�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning av elevens hemkommun.
Detsamma g�ller den kommun eller det landsting som enligt 21 a � har tagit
emot en elev p� programinriktat val som har utformats f�r en enskild elev,
yrkesintroduktion som har utformats f�r en enskild elev, individuellt alterna-
tiv eller spr�kintroduktion.

Om den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun inte

kommer �verens om annat ska ers�ttningen f�r utbildningen motsvara an-
ordnarens sj�lvkostnad.

28 � En frist�ende gymnasieskola som anordnar ett nationellt program f�r
anordna programinriktat val som �r inriktat mot det nationella programmet,
individuellt alternativ och spr�kintroduktion.

En frist�ende gymnasieskola som anordnar ett yrkesprogram f�r anordna

yrkesintroduktion.

29 � Huvudmannen f�r en frist�ende gymnasieskola �r skyldig att ta emot
en elev till yrkesintroduktion, individuellt alternativ och spr�kintroduktion
bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit �verens om
det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen f�r utbildningen.

Huvudmannen f�r en frist�ende gymnasieskola �r skyldig att ta emot en

elev till programinriktat val som har utformats f�r en enskild elev bara om
huvudmannen och elevens hemkommun har kommit �verens om det. Bi-
draget ska best�mmas enligt 35 �.

30 � Av 15 kap. 33 � framg�r n�r huvudmannen f�r en frist�ende skola
som anordnar programinriktat val som har utformats f�r en grupp elever �r
skyldig att ta emot beh�riga s�kande till utbildningen.

Vad som g�ller f�r urval bland mottagna s�kande och antagning till

utbildningen f�ljer av 15 kap. 1214 ��.

13 Senaste lydelse 2015:176.

2018:749

SFS

Bidrag fr�n hemkommunen f�r programinriktat val

35 �14 Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev
p� programinriktat val vid skolenheten som var beh�rig f�r utbildningen vid
den tidpunkt n�r denna p�b�rjades.

Bidraget best�r av
1. bidrag f�r den del av utbildningen som motsvarar det nationella pro-

gram som det programinriktade valet �r inriktat mot, och

2. bidrag f�r den del av utbildningen som avser det st�d som eleven

beh�ver f�r att uppn� beh�righet f�r det nationella programmet.

Bidrag enligt andra stycket 2 ska l�mnas under h�gst ett �r.
F�rsta stycket g�ller inte om statsbidrag l�mnas f�r en elevs utbildning p�

grund av att eleven �r utlandssvensk.

18 kap.

1 �15 I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser (220 ��),
best�mmelser om betyg (2126 a ��),
best�mmelser om gymnasies�rskola med offentlig huvudman (27

33 ��), och

best�mmelser om frist�ende gymnasies�rskola (3437 ��).

14 �16 I 17 kap. 16 � andra och tredje styckena finns best�mmelser om er-
bjudande av utbildning i gymnasieskolan f�r vissa elever fr�n grunds�r-
skolan och elever som tillh�r gymnasies�rskolans m�lgrupp.

16 �17 En elev i gymnasies�rskolan ska delta i den verksamhet som anord-
nas f�r att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt sk�l att
utebli.

Om en elev i gymnasies�rskolan utan giltigt sk�l uteblir fr�n den verksam-

het som anordnas f�r att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att
elevens v�rdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit fr�n-
varande. Om det finns s�rskilda sk�l beh�ver elevens v�rdnadshavare inte
informeras samma dag.

Vid upprepad eller l�ngre fr�nvaro ska rektorn, oavsett om det �r fr�ga

Mentor

19 a � Varje elev ska ha en mentor som ska f�lja elevens kunskapsutveck-
ling och studiesituation med utg�ngspunkt i elevens utbildning i dess helhet.
Mentorn ska s�rskilt uppm�rksamma tecken p� att eleven kan beh�va st�d
och i s� fall skyndsamt informera ber�rd skolpersonal.

22 �18 P� de nationella programmen ska betyg s�ttas p� varje avslutad kurs
och efter genomf�rt gymnasies�rskolearbete.

Om en elev p� ett individuellt program har l�st en kurs i ett �mne enligt

19 kap. 15 �, ska betyg s�ttas n�r kursen �r avslutad.

14 Senaste lydelse 2015:73.

15 Senaste lydelse 2012:109.

16 Senaste lydelse 2012:109.

17 Senaste lydelse 2012:109.

18 Senaste lydelse 2012:109.

2018:749

SFS

Om en elev har l�st en kurs enligt gymnasieskolans �mnesplan ska, i

st�llet f�r vad som f�reskrivs i 2326 ��, betyg s�ttas enligt best�mmelserna
i 15 kap. 2227 �� om betygss�ttning i gymnasieskolan.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om hur betygss�ttningen ska g� till.

F�reskrifterna f�r inneb�ra undantag fr�n best�mmelsen i 3 kap. 16 � om
vem som beslutar om betyg.

�mnesomr�den

26 a � Betyg ska inte s�ttas p� �mnesomr�den. F�r �mnesomr�dena ska
det finnas kravniv�er.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med st�d

av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�reskrifter om kravniv�er.

19 kap.

2 �19 Vilka de nationella programmen �r framg�r av bilaga 3.

21 �20 Omfattningen av studierna p� nationella program anges i gymnasie-
s�rskolepo�ng. Utbildningens omfattning �r 2 500 po�ng. F�rdelningen av
po�ngen framg�r av en po�ngplan i bilaga 4.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

ytterligare f�reskrifter om po�ngplanen.

28 kap.

5 �21 Beslut av en kommun eller ett landsting f�r �verklagas hos allm�n
f�rvaltningsdomstol i fr�ga om

1. godk�nnande enligt 2 kap. 5 � eller �terkallelse av s�dant godk�nnande

enligt 26 kap. 13 eller 14 �,

2. bidrag enligt 8 kap. 21 �, 9 kap. 19 �, 10 kap. 37 �, 11 kap. 36 �,

14 kap. 15 �, 16 kap. 52 �, 17 kap. 35 � eller 19 kap. 45 �,

3. avst�ngning enligt 5 kap. 17 eller 19 �,
4. f�rel�ggande f�r v�rdnadshavare att fullg�ra sina skyldigheter enligt

7 kap. 23 �,

5. skolskjuts enligt 9 kap. 15 b � f�rsta stycket, 9 kap. 15 c � f�rsta

stycket, 10 kap. 32 � f�rsta stycket, 10 kap. 33 � f�rsta stycket, 11 kap. 31 �
f�rsta stycket, 11 kap. 32 � f�rsta stycket, 18 kap. 30 � f�rsta stycket eller
18 kap. 31 � f�rsta stycket,

6. ekonomiskt st�d till inackordering enligt 15 kap. 32 � eller 18 kap. 32 �

f�rsta stycket,

7. medgivande att fullg�ra skolplikten p� annat s�tt eller �terkallelse av

s�dant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 �,

8. r�tt till bidrag enligt 25 kap. 10 eller 15 � eller �terkallelse av s�dan r�tt

enligt 26 kap. 13 �,

9. bidrag enligt 25 kap. 11 �,
10. tillf�lligt verksamhetsf�rbud enligt 26 kap. 18 �, eller
11. vitesf�rel�ggande enligt 26 kap. 27 �.

19 Senaste lydelse 2012:109.

20 Senaste lydelse 2012:109.

21 Senaste lydelse 2017:1115.

2018:749

SFS

29 kap.

9 �22 En hemkommun ska l�pande under �ret h�lla sig informerad om hur
de ungdomar i kommunen �r sysselsatta som

1. inte har fyllt 20 �r,
2. har fullgjort sin skolplikt eller har blivit folkbokf�rda i landet vid en

tidpunkt d� de inte har skolplikt,

3. inte genomf�r utbildning i gymnasieskola eller gymnasies�rskola eller

motsvarande utbildning,

4. inte har en gymnasieexamen,
5. inte har ett gymnasies�rskolebevis, och
6. inte har fullf�ljt utbildning som motsvarar gymnasieskolan eller gym-

nasies�rskolan med godk�nt resultat.

Hemkommunen ska erbjuda de ungdomar som avses i f�rsta stycket l�mp-

liga individuella �tg�rder. �tg�rderna ska i f�rsta hand syfta till att motivera
den enskilde att p�b�rja eller �teruppta en utbildning. Kommunen ska doku-
mentera sina insatser p� l�mpligt s�tt.

Kommunen ska f�ra ett register �ver de ungdomar som avses i f�rsta

stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om den dokumentation och den behandling av personuppgifter
som �r n�dv�ndig f�r att kommunen ska kunna fullg�ra sina skyldigheter
enligt f�rstatredje styckena.

26 �23 Regeringen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om best�mmandet
av det bidrag som kommunerna enligt 8 kap. 21 �, 9 kap. 19 �, 10 kap. 37 �,
11 kap. 36 �, 14 kap. 15 �, 16 kap. 52 �, 19 kap. 45 � och 25 kap. 11 � �r
skyldiga att l�mna till frist�ende f�rskolor, frist�ende skolor och enskilt be-
driven pedagogisk omsorg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om skyldighet f�r en kommun eller ett landsting att l�mna upp-
gifter om verksamheten som beh�vs f�r beslut om bidrag till frist�ende f�r-
skolor och frist�ende skolor samt hur bidrag till en frist�ende f�rskola eller
frist�ende skola eller annan enskild verksamhet har ber�knats.

27 �24 Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r
meddela f�reskrifter om det belopp som kommunen ska betala i st�llet f�r
vad som anges i 8 kap. 2123 ��, 9 kap. 1921 ��, 10 kap. 3739 ��,
11 kap. 3638 ��, 16 kap. 5255 �� och 19 kap. 4547 ��, n�r bidraget av-
ser ett barn eller en elev som ges utbildning till f�ljd av 2 och 3 �� eller med
st�d av f�reskrifter som har meddelats med st�d av 5 �.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 2018 i fr�ga om 3 kap. 1, 3, 5 a, 8 och

12 g ��, 15 kap. 11, 16 och 33 ��, 16 kap. 5, 20, 30, 31 och 33 ��, 17 kap.
24, 6, 8, 10, 1317, 1921, 2325, 26 a, 2830 och 35 ��, 18 kap. 1, 14,
16, 22 och 26 a ��, 19 kap. 2 och 21 ��, 28 kap. 5 � och 29 kap. 9, 26 och
27 �� och i �vrigt den 1 juli 2019.

2. Best�mmelserna i 15 kap. 11 och 33 ��, 17 kap. 24, 8, 10, 13, 14, 16,

17, 1921, 2325, 26 a, 2830 och 35 ��, 28 kap. 5 � och 29 kap. 26 och
27 �� i den nya lydelsen och best�mmelserna i den nya 17 kap. 14 a �
till�mpas p� utbildning som p�b�rjas efter den 30 juni 2019.

22 Senaste lydelse 2014:1002.

23 Senaste lydelse 2012:109.

24 Senaste lydelse 2012:109.

2018:749

SFS

3. F�r utbildning som p�b�rjats f�re den 1 juli 2019 g�ller 15 kap. 11 och

33 ��, 17 kap. 24, 8, 10, 13, 14, 16, 17, 1921, 2325, 26 a, 2830 och
35 ��, 28 kap. 5 � och 29 kap. 26 och 27 �� i den �ldre lydelsen.

4. De upph�vda best�mmelserna i 17 kap. 5, 9, 22 och 3134 �� g�ller

fortfarande f�r utbildning som p�b�rjats f�re den 1 juli 2019.

P� regeringens v�gnar

ANNA EKSTR�M

Eva Lenberg

(Utbildningsdepartementet)

2018:749

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2018:749 Lag om ändring i skollagen (2010:800)

Om Lagboken.se