SFS 2018:749 Lag om ändring i skollagen (2010:800)

SFS2018-749.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag

om ändring i skollagen (2010:800)

Utfärdad den 31 maj 2018

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)2

dels att 17 kap. 5, 9, 22 och 31–34 §§ ska upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 17 kap. 5, 17 och 31 §§ ska utgå,
dels att 3 kap. 1, 3, 5 a och 8 §§, 15 kap. 11, 16 och 33 §§, 16 kap. 5, 20,

30, 31 och 33 §§, 17 kap. 2–4, 6–8, 10, 13–17, 19–21, 23–25, 26 a, 28–30
och 35 §§, 18 kap. 1, 14, 16 och 22 §§, 19 kap. 2 och 21 §§, 28 kap. 5 § och
29 kap. 9, 26 och 27 §§ och rubrikerna närmast före 17 kap. 7, 21 och 35 §§
ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 17 kap. 18 § ska sättas närmast före 17 kap.

17 §,

dels att det ska införas fem nya paragrafer, 3 kap. 12 g §, 15 kap. 19 a §,

17 kap. 14 a § och 18 kap. 19 a och 26 a §§, och närmast före 3 kap. 12 g §,
15 kap. 19 a §, 17 kap. 6 och 14 a §§ och 18 kap. 19 a och 26 a §§ nya
rubriker av följande lydelse.

3 kap.
1 §
3 I detta kapitel finns bestämmelser om

– tillämpningsområde (2 §),
– barnens och elevernas lärande och personliga utveckling (3 §),
– information om barnets och elevens utveckling (4 och 5 §§),
– stöd i form av extra anpassningar (5 a §),
– särskilt stöd (6–12 §§),
– mottagande och undervisning av nyanlända elever (12 a– 12 f §§),
– överlämning av uppgifter vid övergång mellan och inom skolformer

(12 g §), och

– allmänna bestämmelser om betyg (13–21 §§).

3 §4 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behö-
ver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna
förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbild-
ningens mål. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att
uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som
syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konse-
kvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de

1 Prop. 2017/18:183, bet. 2017/18:UbU23, rskr. 2017/18:309.

2 Senaste lydelse av

17 kap. 31 § 2015:73

17 kap. 34 § 2016:550.

3 Senaste lydelse 2015:246.

4 Senaste lydelse 2014:458.

SFS

2018:749

Publicerad
den

13 juni 2018

background image

2

SFS

kravnivåer som gäller ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre
i sin kunskapsutveckling.

5 a §5 Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett
nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter
från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller
på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå
de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller, och
inte annat följer av 8 §, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra an-
passningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.

Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om

det inte är uppenbart obehövligt.

8 §6 Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett
nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter
från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller
på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå
de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller, trots
att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie
undervisningen enligt 5 a §, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller
om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara
tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt
utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra
svårigheter i sin skolsituation.

Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.
Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller

hon ges sådant stöd. Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i
dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Bestämmelserna i första–tredje styckena och i 9–12 §§ ska inte tillämpas,

om en elevs stödbehov bedöms kunna tillgodoses genom en åtgärd till stöd
för nyanlända och andra elever vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §.

Överlämning av uppgifter vid övergång mellan och inom skolformer


12 g § När en elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, spe-
cialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan övergår
från skolformen till en annan av de angivna skolformerna ska den skolenhet
som eleven lämnar till den mottagande skolenheten överlämna sådana upp-
gifter om eleven som behövs för att underlätta övergången för eleven. Det-
samma gäller om eleven byter skolenhet inom skolformen.

När en elev byter skolform från grundskolan eller grundsärskolan till

gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan, ska den mottagande skolenheten
skyndsamt informera den överlämnande skolenheten om att skolenheten har
tagit emot eleven, om det inte är obehövligt.

15 kap.


11 §7 Utbildningen i gymnasieskolan ska, med undantag för gymnasial
lärlingsutbildning som avses i 16 kap. 11 §, i huvudsak vara skolförlagd.
Även introduktionsprogrammen programinriktat val, yrkesintroduktion och
individuellt alternativ samt vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år
får utformas så att de inte är i huvudsak skolförlagda.

5 Senaste lydelse 2017:1104.

6 Senaste lydelse 2017:1104.

7 Senaste lydelse 2014:530.

2018:749

background image

3

SFS

16 § En elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas
för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.

Om en elev i gymnasieskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksamhet

som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att
elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit från-
varande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte
informeras samma dag.

Vid upprepad eller längre frånvaro ska rektorn, oavsett om det är fråga

om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det
inte är obehövligt. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd
enligt 3 kap. 8 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.

Mentor


19 a § Varje elev ska ha en mentor som ska följa elevens kunskaps-
utveckling och studiesituation med utgångspunkt i elevens utbildning i dess
helhet. Mentorn ska särskilt uppmärksamma tecken på att eleven kan behöva
stöd och i så fall skyndsamt informera berörd skolpersonal.

33 §8 Varje huvudman för en fristående gymnasieskola ska ta emot alla
ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan. Mot-
tagandet till en viss utbildning får dock begränsas till att avse

1. elever som är i behov av särskilt stöd, och
2. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.
När det gäller programinriktat val som utformas för en enskild elev, yrkes-

introduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion finns särskilda
bestämmelser i 17 kap. 29 § om när huvudmannen för en fristående skola är
skyldig att ta emot ungdomar som uppfyller behörighetskraven för sådan
utbildning.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev,

om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt
16 kap. 54 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om sådan utbildning som avses i första stycket andra meningen.

16 kap.


5 § Vilka de nationella programmen är framgår av bilaga 1.

20 § Utbildningens omfattning framgår av en poängplan i bilaga 2.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

ytterligare föreskrifter om poängplanen.

30 § För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska
eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra
ämnen.

31 § För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs godkända
betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och
i minst nio andra ämnen.

8 Senaste lydelse 2012:120.

2018:749

background image

4

SFS

33 § En sökande som på annat sätt än genom grundskolestudier har för-
värvat likvärdiga kunskaper i ett ämne ska vid tillämpningen av behörighets-
reglerna anses ha godkänt betyg i ämnet.

17 kap.


2 § Introduktionsprogrammen är

– programinriktat val,
– yrkesintroduktion,
– individuellt alternativ, och
– språkintroduktion.

3 §9 Utöver vad som gäller för all gymnasieutbildning enligt 15 kap. 2 §
är syftet med

programinriktat val att elever ska få en utbildning som är inriktad mot

ett visst nationellt program och att de så snart som möjligt ska kunna antas
till det programmet,

yrkesintroduktion att elever ska få en yrkesinriktad utbildning som un-

derlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till stu-
dier på ett yrkesprogram,

individuellt alternativ att elever ska gå vidare till yrkesintroduktion,

annan fortsatt utbildning eller arbetsmarknaden, och

språkintroduktion att ge nyanlända ungdomar en utbildning med tyngd-

punkt i det svenska språket, vilken möjliggör för dem att gå vidare i gymna-
sieskolan eller till annan utbildning.

4 § Programinriktat val och yrkesintroduktion får utformas för en grupp
elever eller för en enskild elev. Övriga introduktionsprogram ska utformas
för en enskild elev.

Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid


6 § Utbildningen på introduktionsprogram ska bedrivas i en omfattning
som motsvarar heltidsstudier.

Eleverna har rätt till i genomsnitt minst 23 timmars undervisning i veckan

(garanterad undervisningstid). Utbildningens omfattning får dock minskas
för en elev som begär det om huvudmannen bedömer att det finns särskilda
skäl.

Utbildningsplan och individuell studieplan


7 § Utbildningen på ett introduktionsprogram ska följa en plan för utbild-
ningen som beslutas av huvudmannen. Utbildningsplanen ska innehålla upp-
gifter om utbildningens syfte, huvudsakliga innehåll och längd.

För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd

av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om utbildnings-
planen och den individuella studieplanen.

8 § Utöver de gemensamma behörighetsvillkoren för gymnasieskolan i
15 kap. 5 och 6 §§ gäller 10–12 §§ för de olika introduktionsprogrammen.

9 Senaste lydelse 2015:246.

2018:749

background image

5

SFS

10 § Programinriktat val står öppet för ungdomar som inte har alla de god-
kända betyg som krävs för behörighet till ett visst nationellt program enligt
16 kap. 30 eller 31 §, men från grundskolan har godkända betyg i svenska
eller svenska som andraspråk och

– i engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen, eller
– i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen.

13 § En ansökan till programinriktat val som har utformats för en grupp
elever eller till yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever ska
ges in till den sökandes hemkommun.

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman,

ska ansökan omedelbart sändas vidare till denne.

14 § Den huvudman som anordnar utbildningen prövar om en sökande till
programinriktat val som har utformats för en grupp elever eller till yrkes-
introduktion som har utformats för en grupp elever är behörig och om den
sökande ska tas emot.

Bedömning av en elevs kunskaper


14 a § När en nyanländ elev tas emot till språkintroduktion ska elevens
kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig.
Bedömningen ska göras skyndsamt så att en individuell studieplan enligt 7 §
kan upprättas för eleven inom två månader från mottagandet. Resultatet av
bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen. Vad som
avses med nyanländ framgår av 3 kap. 12 a §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om underlag för sådana bedömningar.

15 §10 En elev som har påbörjat ett introduktionsprogram har rätt att full-
följa utbildningen hos huvudmannen enligt den utbildningsplan som gällde
när utbildningen inleddes och den individuella studieplanen, eller på ett
annat introduktionsprogram enligt huvudmannens utbildningsplan och en ny
individuell studieplan.

En elev som flyttar till en annan kommun har rätt att fullfölja utbildningen

på ett påbörjat introduktionsprogram eller på ett annat introduktionsprogram
hos den nya hemkommunen enligt den nya kommunala huvudmannens
utbildningsplan och en ny individuell studieplan. Under de förutsättningar
som anges i 29 och 30 §§ har eleven rätt att fullfölja utbildningen hos en
huvudman för en fristående gymnasieskola enligt den huvudmannens
utbildningsplan och en ny individuell studieplan.

Om en elev har medgett att den individuella studieplanen ändras, har

eleven rätt att fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen.

Rätten att fullfölja utbildningen gäller även efter ett studieuppehåll på

högst ett år för studier utomlands.

16 §11 Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i hem-
kommunen erbjuds programinriktat val, yrkesintroduktion, individuellt al-
ternativ och språkintroduktion. Erbjudandet om programinriktat val ska avse
utbildningar som är inriktade mot ett allsidigt urval av de nationella program
som kommunen anordnar eller erbjuder genom samverkansavtal.

10 Senaste lydelse 2017:892.

11 Senaste lydelse 2012:109.

2018:749

background image

6

SFS

Utöver det som följer av första stycket ansvarar hemkommunen för att

elever från grundsärskolan erbjuds yrkesintroduktion och individuellt alter-
nativ, om de önskar sådan utbildning. Hemkommunen behöver dock inte
erbjuda sådan utbildning om det med hänsyn till elevens bästa finns synner-
liga skäl att inte göra det.

Hemkommunen får erbjuda språkintroduktion enligt 12 § till elever som

tillhör gymnasiesärskolans målgrupp.

17 § Ett landsting som anordnar ett nationellt program får anordna pro-
graminriktat val som är inriktat mot det nationella programmet.

19 §12 En kommun eller ett landsting som anordnar programinriktat val
som har utformats för en grupp elever eller yrkesintroduktion som har ut-
formats för en grupp elever ska ta emot alla de behöriga sökande till utbild-
ningen som hör hemma i kommunen eller samverkansområdet för utbild-
ningen.

En elev som vistas i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen

på grund av placering i ett sådant hem för vård eller boende som avses i
6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) ska vid beslut om mottagande enligt
första stycket jämställas med den som är hemmahörande i kommunen eller
samverkansområdet för utbildningen.

Om det finns platser över på utbildningen, sedan alla sökande som ska tas

emot enligt första och andra styckena har antagits, får kommunen eller
landstinget ta emot andra behöriga sökande till utbildningen.

20 § Statens skolverk får för programinriktat val som har utformats för en
grupp elever vid en gymnasieskola med offentlig huvudman besluta att ut-
bildningen ska stå öppen för sökande från hela landet (riksrekrytering).

Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska gälla och

hur många platser utbildningen får omfatta.

Mottagande till utbildningar som utformats för en enskild elev


21 § En kommun som anordnar programinriktat val som har utformats för
en enskild elev, yrkesintroduktion som har utformats för en enskild elev,
individuellt alternativ eller språkintroduktion får ta emot ungdomar som
uppfyller behörighetsvillkoren för respektive utbildning även om de inte
kommer från kommunen.

Även ett landsting som anordnar programinriktat val som har utformats

för en enskild elev, yrkesintroduktion som har utformats för en enskild elev
eller individuellt alternativ, får ta emot behöriga ungdomar till utbildningen
oberoende av vilken kommun de kommer från.

23 § En kommun som på programinriktat val har antagit en elev som inte
är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen,
ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun
(interkommunal ersättning).

Första stycket gäller även ett landsting som på programinriktat val antagit

en elev som inte är hemmahörande i samverkansområdet för utbildningen.

Om inte den anordnande huvudmannen och hemkommunen kommer

överens om annat, ska den interkommunala ersättningen beräknas enligt 24–
27 §§.

12 Senaste lydelse 2015:176.

2018:749

background image

7

SFS

24 § Den interkommunala ersättningen vid programinriktat val består av

1. ersättning för den del av utbildningen som motsvarar det nationella pro-

gram som det programinriktade valet är inriktat mot, och

2. ersättning för den del av utbildningen som avser det stöd som eleven

behöver för att uppnå behörighet för det nationella programmet.

Ersättning enligt första stycket 2 ska lämnas under högst ett år.

25 § Om hemkommunen inte erbjuder det aktuella nationella programmet,
ska ersättningen enligt 24 § 1 motsvara anordnarens självkostnad.

Om hemkommunen erbjuder det aktuella nationella programmet, ska er-

sättningen enligt 24 § 1 högst uppgå till den kostnad som hemkommunen
själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska er-
sättningen i stället uppgå till den lägre kostnaden.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om den ersättning som avses i 24 § 2.

26 a §13 En kommun eller ett landsting som enligt 19 § andra stycket har
tagit emot en elev på programinriktat val som har utformats för en grupp
elever eller yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever ska er-
sättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun.
Detsamma gäller den kommun eller det landsting som enligt 21 a § har tagit
emot en elev på programinriktat val som har utformats för en enskild elev,
yrkesintroduktion som har utformats för en enskild elev, individuellt alterna-
tiv eller språkintroduktion.

Om den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun inte

kommer överens om annat ska ersättningen för utbildningen motsvara an-
ordnarens självkostnad.

28 § En fristående gymnasieskola som anordnar ett nationellt program får
anordna programinriktat val som är inriktat mot det nationella programmet,
individuellt alternativ och språkintroduktion.

En fristående gymnasieskola som anordnar ett yrkesprogram får anordna

yrkesintroduktion.

29 § Huvudmannen för en fristående gymnasieskola är skyldig att ta emot
en elev till yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion
bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om
det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen för utbildningen.

Huvudmannen för en fristående gymnasieskola är skyldig att ta emot en

elev till programinriktat val som har utformats för en enskild elev bara om
huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det. Bi-
draget ska bestämmas enligt 35 §.

30 § Av 15 kap. 33 § framgår när huvudmannen för en fristående skola
som anordnar programinriktat val som har utformats för en grupp elever är
skyldig att ta emot behöriga sökande till utbildningen.

Vad som gäller för urval bland mottagna sökande och antagning till

utbildningen följer av 15 kap. 12–14 §§.

13 Senaste lydelse 2015:176.

2018:749

background image

8

SFS

Bidrag från hemkommunen för programinriktat val


35 §14 Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev
på programinriktat val vid skolenheten som var behörig för utbildningen vid
den tidpunkt när denna påbörjades.

Bidraget består av
1. bidrag för den del av utbildningen som motsvarar det nationella pro-

gram som det programinriktade valet är inriktat mot, och

2. bidrag för den del av utbildningen som avser det stöd som eleven

behöver för att uppnå behörighet för det nationella programmet.

Bidrag enligt andra stycket 2 ska lämnas under högst ett år.
Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på

grund av att eleven är utlandssvensk.

18 kap.


1 §15 I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser (2–20 §§),
– bestämmelser om betyg (21–26 a §§),
– bestämmelser om gymnasiesärskola med offentlig huvudman (27–

33 §§), och

– bestämmelser om fristående gymnasiesärskola (34–37 §§).

14 §16 I 17 kap. 16 § andra och tredje styckena finns bestämmelser om er-
bjudande av utbildning i gymnasieskolan för vissa elever från grundsär-
skolan och elever som tillhör gymnasiesärskolans målgrupp.

16 §17 En elev i gymnasiesärskolan ska delta i den verksamhet som anord-
nas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att
utebli.

Om en elev i gymnasiesärskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksam-

het som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att
elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit från-
varande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte
informeras samma dag.

Vid upprepad eller längre frånvaro ska rektorn, oavsett om det är fråga

om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det
inte är obehövligt. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd
enligt 3 kap. 8 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.

Mentor


19 a § Varje elev ska ha en mentor som ska följa elevens kunskapsutveck-
ling och studiesituation med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet.
Mentorn ska särskilt uppmärksamma tecken på att eleven kan behöva stöd
och i så fall skyndsamt informera berörd skolpersonal.

22 §18 På de nationella programmen ska betyg sättas på varje avslutad kurs
och efter genomfört gymnasiesärskolearbete.

Om en elev på ett individuellt program har läst en kurs i ett ämne enligt

19 kap. 15 §, ska betyg sättas när kursen är avslutad.

14 Senaste lydelse 2015:73.

15 Senaste lydelse 2012:109.

16 Senaste lydelse 2012:109.

17 Senaste lydelse 2012:109.

18 Senaste lydelse 2012:109.

2018:749

background image

9

SFS

Om en elev har läst en kurs enligt gymnasieskolans ämnesplan ska, i

stället för vad som föreskrivs i 23–26 §§, betyg sättas enligt bestämmelserna
i 15 kap. 22–27 §§ om betygssättning i gymnasieskolan.

Regeringen får meddela föreskrifter om hur betygssättningen ska gå till.

Föreskrifterna får innebära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 16 § om
vem som beslutar om betyg.

Ämnesområden


26 a § Betyg ska inte sättas på ämnesområden. För ämnesområdena ska
det finnas kravnivåer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd

av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om kravnivåer.

19 kap.


2 §19 Vilka de nationella programmen är framgår av bilaga 3.

21 §20 Omfattningen av studierna på nationella program anges i gymnasie-
särskolepoäng. Utbildningens omfattning är 2 500 poäng. Fördelningen av
poängen framgår av en poängplan i bilaga 4.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

ytterligare föreskrifter om poängplanen.

28 kap.


5 §21 Beslut av en kommun eller ett landsting får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol i fråga om

1. godkännande enligt 2 kap. 5 § eller återkallelse av sådant godkännande

enligt 26 kap. 13 eller 14 §,

2. bidrag enligt 8 kap. 21 §, 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §,

14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 17 kap. 35 § eller 19 kap. 45 §,

3. avstängning enligt 5 kap. 17 eller 19 §,
4. föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt

7 kap. 23 §,

5. skolskjuts enligt 9 kap. 15 b § första stycket, 9 kap. 15 c § första

stycket, 10 kap. 32 § första stycket, 10 kap. 33 § första stycket, 11 kap. 31 §
första stycket, 11 kap. 32 § första stycket, 18 kap. 30 § första stycket eller
18 kap. 31 § första stycket,

6. ekonomiskt stöd till inackordering enligt 15 kap. 32 § eller 18 kap. 32 §

första stycket,

7. medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt eller återkallelse av

sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 §,

8. rätt till bidrag enligt 25 kap. 10 eller 15 § eller återkallelse av sådan rätt

enligt 26 kap. 13 §,

9. bidrag enligt 25 kap. 11 §,
10. tillfälligt verksamhetsförbud enligt 26 kap. 18 §, eller
11. vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §.

19 Senaste lydelse 2012:109.

20 Senaste lydelse 2012:109.

21 Senaste lydelse 2017:1115.

2018:749

background image

10

SFS

29 kap.


9 §22 En hemkommun ska löpande under året hålla sig informerad om hur
de ungdomar i kommunen är sysselsatta som

1. inte har fyllt 20 år,
2. har fullgjort sin skolplikt eller har blivit folkbokförda i landet vid en

tidpunkt då de inte har skolplikt,

3. inte genomför utbildning i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller

motsvarande utbildning,

4. inte har en gymnasieexamen,
5. inte har ett gymnasiesärskolebevis, och
6. inte har fullföljt utbildning som motsvarar gymnasieskolan eller gym-

nasiesärskolan med godkänt resultat.

Hemkommunen ska erbjuda de ungdomar som avses i första stycket lämp-

liga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera
den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska doku-
mentera sina insatser på lämpligt sätt.

Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som avses i första

stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om den dokumentation och den behandling av personuppgifter
som är nödvändig för att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter
enligt första–tredje styckena.

26 §23 Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om bestämmandet
av det bidrag som kommunerna enligt 8 kap. 21 §, 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §,
11 kap. 36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 19 kap. 45 § och 25 kap. 11 § är
skyldiga att lämna till fristående förskolor, fristående skolor och enskilt be-
driven pedagogisk omsorg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om skyldighet för en kommun eller ett landsting att lämna upp-
gifter om verksamheten som behövs för beslut om bidrag till fristående för-
skolor och fristående skolor samt hur bidrag till en fristående förskola eller
fristående skola eller annan enskild verksamhet har beräknats.

27 §24 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om det belopp som kommunen ska betala i stället för
vad som anges i 8 kap. 21–23 §§, 9 kap. 19–21 §§, 10 kap. 37–39 §§,
11 kap. 36–38 §§, 16 kap. 52–55 §§ och 19 kap. 45–47 §§, när bidraget av-
ser ett barn eller en elev som ges utbildning till följd av 2 och 3 §§ eller med
stöd av föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018 i fråga om 3 kap. 1, 3, 5 a, 8 och

12 g §§, 15 kap. 11, 16 och 33 §§, 16 kap. 5, 20, 30, 31 och 33 §§, 17 kap.
2–4, 6, 8, 10, 13–17, 19–21, 23–25, 26 a, 28–30 och 35 §§, 18 kap. 1, 14,
16, 22 och 26 a §§, 19 kap. 2 och 21 §§, 28 kap. 5 § och 29 kap. 9, 26 och
27 §§ och i övrigt den 1 juli 2019.

2. Bestämmelserna i 15 kap. 11 och 33 §§, 17 kap. 2–4, 8, 10, 13, 14, 16,

17, 19–21, 23–25, 26 a, 28–30 och 35 §§, 28 kap. 5 § och 29 kap. 26 och
27 §§ i den nya lydelsen och bestämmelserna i den nya 17 kap. 14 a §
tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2019.

22 Senaste lydelse 2014:1002.

23 Senaste lydelse 2012:109.

24 Senaste lydelse 2012:109.

2018:749

background image

11

SFS

3. För utbildning som påbörjats före den 1 juli 2019 gäller 15 kap. 11 och

33 §§, 17 kap. 2–4, 8, 10, 13, 14, 16, 17, 19–21, 23–25, 26 a, 28–30 och
35 §§, 28 kap. 5 § och 29 kap. 26 och 27 §§ i den äldre lydelsen.

4. De upphävda bestämmelserna i 17 kap. 5, 9, 22 och 31–34 §§ gäller

fortfarande för utbildning som påbörjats före den 1 juli 2019.

På regeringens vägnar

ANNA EKSTRÖM

Eva Lenberg

(Utbildningsdepartementet)

2018:749