SFS 2021:1014 Lag om ändring i brottsbalken

SFS2021-1014.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag

om ändring i brottsbalken

Utfärdad den 3 november 2021

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om brottsbalken2

dels att 2 kap. ska upphöra att gälla,
dels att 22 kap. 6 a och 6 b §§ och 35 kap. 2 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas ett nytt kapitel, 2 kap., av följande lydelse.

2 kap. Om svensk domstols behörighet
Brott som har begåtts i Sverige
Behörighetens omfattning
1 § Svensk domstol är behörig att döma över brott som har begåtts i
Sverige.

Ett brott anses ha begåtts i Sverige om gärningsmannen handlade här.

I fråga om straffbar underlåtenhet anses brottet ha begåtts i Sverige om gär-
ningsmannen borde ha handlat här eller befann sig här när han eller hon
borde ha handlat. Om det för straffansvar krävs att gärningen medfört en
viss effekt anses brottet ha begåtts i Sverige även i de fall effekten inträdde
i Sverige eller, vid försök, enligt brottsplanen sannolikt skulle ha inträtt här.

Ett brott som utgör medverkan till någon annans brott anses ha begåtts i

Sverige om den medverkande handlade här. I fråga om straffbar underlåten-
het anses brottet ha begåtts i Sverige om den medverkande borde ha handlat
här eller befann sig här när han eller hon borde ha handlat. Om gärnings-
mannens brott anses ha begåtts i Sverige, anses den medverkandes brott
också ha begåtts här.

Om det är ovisst var ett brott har begåtts, ska brottet anses ha begåtts i

Sverige om det finns skälig anledning att anta att så är fallet.

1 Prop. 2020/21:204, bet. 2021/22:JuU4, rskr. 2021/22:20.
2 Senaste lydelse av
2 kap. 1 § 1972:812

2 kap. 6 § 1972:812

2 kap. 2 § 2020:173

2 kap. 7 a § 1985:518

2 kap. 3 § 2018:1310

2 kap. 7 b § 2004:1000

2 kap. 3 a § 1976:20

2 kap. 7 c § 2009:1281

2 kap. 5 § 2017:497

2 kap. 8 § 2003:1157.

2 kap. 5 a § 2003:1157

SFS

2021:1014

Publicerad
den

8 november 2021

background image

SFS

2021:1014

2

Krav på åtalsförordnande
2 § �&tal för brott som avses i 1 § får i följande fall väckas endast om
åtalsförordnande har meddelats, nämligen om brottet

1. har begåtts av en utlänning på ett utländskt fartyg eller luftfartyg och

riktat sig mot en sådan utlänning eller mot utländskt intresse,

2. har begåtts av en utlänning i utövningen av tjänst eller uppdrag som

innefattar allmän ställning hos en annan stat eller en mellanfolklig organisa-
tion, om inte gärningsmannen genom vilseledande uppgifter, förklädnad
eller på annat sätt har försökt dölja i vilken egenskap han eller hon har
handlat,

3. har begåtts av en utlänning som saknar hemvist i Sverige men som

befinner sig här i landet inom ramen för internationellt militärt samarbete
eller internationell krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i
förhållande till Sverige,

4. har begåtts av en svensk medborgare eller utlänning med hemvist i

Sverige som tjänstgör i en annan stats militära styrka och som befinner sig
här i landet inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internatio-
nell krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till
Sverige,

5. är aggressionsbrott enligt 11 a § lagen (2014:406) om straff för vissa

internationella brott eller försök, förberedelse eller stämpling till eller under-
låtenhet att avslöja eller förhindra sådant brott, eller

6. har riktats mot Internationella brottmålsdomstolens rättskipning.
Beslut om åtalsförordnande enligt första stycket 1�5 fattas av regeringen.

För beslut om åtalsförordnande enligt första stycket 6 tillämpas 8 §.

Brott som har begåtts utanför Sverige
Allmänna grunder för behörighet
3 § Svensk domstol är i följande fall behörig att döma över brott som har
begåtts utanför Sverige:

Anknytningsfaktum

Behörighetens omfattning

1. Svenskt fartyg m.m.

Brott som har begåtts
a) ombord på ett svenskt fartyg,
b) ombord på ett svenskt luft-
fartyg,
c) i tjänsten av befälhavaren eller
någon annan som tillhörde besätt-
ningen på ett svenskt fartyg eller
luftfartyg, eller
d) på en inrättning som med stöd
av lag har tillkommit i Sveriges
ekonomiska zon eller på Sveriges
kontinentalsockel.

2. Svensk gärningsman m.m.

Brott som har begåtts
a) av någon som vid gärningstill-
fället var svensk medborgare
eller hade hemvist i Sverige,
b) av någon som när åtal väcks
för brottet är svensk medborgare
eller har hemvist i Sverige,

background image

SFS

2021:1014

3

c) av någon som finns i Sverige
och det på brottet enligt svensk
rätt kan följa fängelse i mer än
sex månader, eller
d) i utövningen av ett svenskt
företags näringsverksamhet och
det är fråga om givande av muta,
grovt givande av muta eller
handel med inflytande enligt
10 kap. 5 d § 2.

3. Svenskt enskilt intresse

Brott som har riktat sig mot
a) en svensk medborgare eller
någon som har hemvist i Sverige,
eller
b) en svensk juridisk person.

4. Svenskt allmänt intresse

Brott som har
a) riktat sig mot rikets säkerhet,
allmän verksamhet eller annat av
rättsordningen särskilt skyddat
svenskt intresse, eller
b) begåtts i utövningen av tjänst
eller uppdrag som innefattar
svensk allmän ställning.

5. Härledd jurisdiktion

Brott som har begåtts av någon
som befinner sig i Sverige, om
a) en annan stat har begärt att
lagföringen för brottet ska över-
föras till Sverige,
b) en begäran från en annan stat
om utlämning eller överläm-
nande för brottet har lämnats utan
bifall, eller
c) brottet omfattas av en inter-
nationell överenskommelse eller
annan förpliktelse som är bin-
dande för Sverige och enligt
vilken det finns skyldighet att
utan undantag pröva frågan om
åtal om den misstänkte inte
utlämnas eller överlämnas.

6. Vissa internationella brott

Brott som
a) avses i lagen (2014:406) om
straff för vissa internationella
brott, dock inte aggressionsbrott
enligt 11 a § eller försök, för-
beredelse eller stämpling till eller
underlåtenhet att avslöja eller
förhindra sådant brott,
b) avses i 13 kap. 5 a § (kapning
och sjö- eller luftfartssabotage)
eller försök till sådana brott,
c) avses i 13 kap. 5 b § (flyg-
platssabotage) eller försök till
sådant brott,

background image

SFS

2021:1014

4

d) avses i 15 kap. 4 b § (osann
eller ovarsam utsaga inför en
internationell domstol),
e) avses i 16 kap. 5 § (upp-
vigling) och som bestått i en
omedelbar och offentlig upp-
maning till att begå folkmord,
f) avses i 2 § lagen (2003:148)
om straff för terroristbrott eller
försök, förberedelse eller stämp-
ling till sådant brott, samt 5 §
samma lag,
g) riktats mot Internationella
brottmålsdomstolens
rättskipning, eller
h) omfattas av tortyrbegreppet
enligt artikel 1 i Förenta natio-
nernas konvention den 10 decem-
ber 1984 mot tortyr och annan
grym, omänsklig eller förned-
rande behandling eller bestraff-
ning, eller försök till sådant brott.

Särskilda bestämmelser om behörighet
4 § Särskilda bestämmelser om svensk domstols behörighet att döma över
vissa brott som har begåtts utanför Sverige finns i

1. 29 kap. 13 § miljöbalken,
2. 14 § lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,
3. 10 kap. 10 § lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg,
4. 5 § lagen (1982:963) om rymdverksamhet,
5. 51 a § jaktlagen (1987:259),
6. 17 § lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon,
7. 49 § fiskelagen (1993:787),
8. 5 § lagen (1995:732) om skydd för gravfriden vid vraket efter

passagerarfartyget Estonia,

9. 6 § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig

brottslighet i vissa fall,

10. 9 § lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering

och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brotts-
lighet,

11. 13 kap. 11 § luftfartslagen (2010:500),
12. 17 kap. 2 § radio- och tv-lagen (2010:696),
13. 2 § lagen (2012:179) om straff för olovlig befattning med kluster-

ammunition, och

14. 17 § lagen (2014:406) om straff för vissa internationella brott.

background image

SFS

2021:1014

5

Krav på dubbel straffbarhet
5 § I de fall som avses i 3 § 2, 3 och 5 är svensk domstol behörig endast
om gärningen är straffbar även enligt lagen på gärningsorten (dubbel
straffbarhet). Om brottet har begåtts på flera staters område är kravet på
dubbel straffbarhet uppfyllt om gärningen är straffbar enligt lagen på någon
av gärningsorterna. Det får inte dömas till påföljd som är strängare än det
svåraste straff som är föreskrivet för brottet enligt lagen på gärningsorten.

Första stycket gäller inte
1. om brottet har begåtts av någon som tillhör Försvarsmakten på ett

område där en avdelning av Försvarsmakten befann sig,

2. om brottet har begåtts vid tjänstgöringen av någon som är anställd av

en svensk myndighet för att delta i en internationell militär insats eller i
internationell civil krishantering,

3. brott för vilket det lindrigaste straff som är föreskrivet enligt svensk lag

är fängelse i fyra år eller mer, och

4. brott som avses i
a) 4 kap. 1 a och 4 c §§ och 16 kap. 10 a § första stycket 1 och sjätte

stycket eller försök till sådana brott,

b) 4 kap. 4 § andra stycket varigenom någon förmåtts att ingå ett sådant

äktenskap eller en sådan äktenskapsliknande förbindelse som avses i 4 c §
eller försök till sådant brott,

c) 6 kap. 1�6, 8, 9 och 12 §§ eller försök till brott enligt 6 kap. 1, 2, 4�6,

8, 9 och 12 §§, om brottet begåtts mot en person som inte fyllt arton år,

d) 14 kap. 6 § eller försök till sådant brott,
e) 22 kap. 6 a och 6 b §§,
f) 2 § lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor, eller
g) 8 § lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner.

Krav på visst straff
6 § Om brottet har begåtts på ett område som inte tillhör någon stat, är
svensk domstol behörig endast om fängelse kan följa på brottet enligt svensk
lag. Detta gäller inte i de fall som avses i 3 § 1.

Krav på åtalsförordnande
7 § �&tal för brott som avses i 3 och 4 §§ får väckas endast om åtals-
förordnande har meddelats i enlighet med 8 §.

Ett sådant åtalsförordnande krävs dock inte om brottet
1. har begåtts ombord på ett svenskt fartyg eller luftfartyg eller i tjänsten

av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen på ett sådant fartyg,

2. har begåtts i utövningen av tjänst eller uppdrag som innefattar svensk

allmän ställning,

3. har begåtts av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område där en

avdelning av Försvarsmakten befann sig,

4. har begåtts vid tjänstgöringen av någon som är anställd av en svensk

myndighet för att delta i en internationell militär insats eller i internationell
civil krishantering,

5. har begåtts i Danmark, Finland, Island eller Norge eller på fartyg eller

luftfartyg i reguljär trafik mellan orter belägna i Sverige eller någon av dessa
stater,

6. har begåtts mot svenskt intresse av en svensk, dansk, finsk, isländsk

eller norsk medborgare eller av en utlänning med hemvist i Sverige, eller

7. är osann utsaga eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol.

background image

SFS

2021:1014

6

Andra stycket gäller dock inte i fråga om brott som riktats mot Inter-

nationella brottmålsdomstolens rättskipning.

8 § Riksåklagaren beslutar om åtalsförordnande om inte annat är särskilt
föreskrivet.

Vid denna prövning ska det särskilt beaktas
1. om ett åtal här i landet är förenligt med Sveriges folkrättsliga för-

pliktelser,

2. i vilken utsträckning brottsligheten eller den misstänkte har anknytning

till Sverige,

3. om åtgärder för lagföring har inletts eller kommer att inledas i en annan

stat eller vid en internationell domstol, och

4. vilka faktiska möjligheter det finns att utreda brottet och lagföra den

misstänkte här.

När det gäller brott som har begåtts utomlands av någon som vid gär-

ningstillfället var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige eller, när
åtal väcks för brottet, är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige, får
riksåklagaren överlämna prövningen till en annan allmän åklagare.

Om det finns anledning att anta att prövningen har särskild betydelse för

Sveriges utrikes- eller säkerhetspolitik och riksåklagaren bedömer att det
inte finns hinder mot att väcka åtal, ska riksåklagaren med eget yttrande
överlämna ärendet till regeringen för beslut.

Betydelsen av en tidigare utländsk dom
Utländsk dom som hinder för svensk domstols behörighet
9 § Har frågan om ansvar för brott prövats genom en dom som har med-
delats av någon annan domstol än svensk domstol och som fått laga kraft,
får den tilltalade inte lagföras i Sverige för en gärning som omfattats av
prövningen.

Om inte annat följer av en internationell överenskommelse som är

bindande för Sverige, får dock lagföring ske om

1. den tilltalade har frikänts från ansvar på den grunden att gärningen inte

utgjorde brott enligt den lag som domstolen tillämpade,

2. verkställighet av den utdömda påföljden inte pågår av någon annan

anledning än att påföljden redan har verkställts i sin helhet eller bortfallit
enligt den lag som är tillämplig för verkställigheten,

3. lagföringen gäller brott som avses i 1 § eller 3 § 4, såvida inte den

tidigare lagföringen har skett på begäran av svensk myndighet eller sedan
personen har utlämnats eller överlämnats från Sverige för lagföring,

4. den tidigare lagföringen eller domen uppenbart står i strid med svenska

allmänna rättsprinciper, eller

5. sådana förhållanden föreligger som enligt 58 kap. 3 § rättegångsbalken

kan föranleda resning till men för den tilltalade.

Krav på åtalsförordnande
10 § �&tal för brott som avses i 9 § får väckas endast om åtalsförordnande
har meddelats i enlighet med 8 §.

Beaktande av utländsk påföljd
11 § Om någon döms i Sverige för en gärning som avses i 9 § ska det vid
bestämmande av påföljd tas skälig hänsyn till verkställighet av tidigare
utdömd påföljd som den tilltalade undergått till följd av den tidigare

background image

SFS

2021:1014

7

lagföringen. Frihetsberövande till följd av den tidigare lagföringen ska om
möjligt i sin helhet räknas av från böter eller fängelse.

I de fall som avses i första stycket får det dömas till lindrigare straff än

vad som är föreskrivet för brottet eller påföljden helt efterges.

�vriga bestämmelser
Folkrättsliga begränsningar
12 § De begränsningar av svensk domstols behörighet och tillämpligheten
av svensk lag som följer av allmän folkrätt eller av en internationell överens-
kommelse som är bindande för Sverige ska iakttas.

Utlämning och överlämnande
13 § I fråga om utlämning och överlämnande finns särskilda föreskrifter.

Villkor som ställs upp vid utlämning eller överlämnande från en annan

stat till Sverige ska iakttas.

22 kap.
6 a §
3 Den som

1. utvecklar, producerar eller på annat sätt förvärvar, lagrar eller bi-

behåller kemiska vapen eller överför, direkt eller indirekt, kemiska vapen
till någon,

2. använder kemiska vapen,
3. deltar i militära förberedelser för användning av kemiska vapen, eller
4. använder ämnen för kravallbekämpning som en metod för krigföring

döms för olovlig befattning med kemiska vapen till fängelse i högst fyra år,
om gärningen inte är att bedöma som krigsförbrytelse enligt lagen
(2014:406) om straff för vissa internationella brott.

Som kemiska vapen enligt första stycket 1�3 ska anses sådant som

definieras som kemiska vapen i Förenta nationernas konvention om förbud
mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt
om deras förstöring.

�r brottet grovt, döms till fängelse i högst arton år eller på livstid. Vid

bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen
varit ägnad att i väsentlig grad bidra till utveckling, produktion eller
spridning av kemiska vapen eller till att sådana vapen används mot
människor.

6 b §4 Den som använder, utvecklar, tillverkar, förvärvar, innehar eller
överlåter antipersonella minor (truppminor), döms för olovlig befattning
med minor
till fängelse i högst fyra år, om gärningen inte är att bedöma som
krigsförbrytelse enligt lagen (2014:406) om straff för vissa internationella
brott.

Första stycket gäller endast minor som avses i konventionen den

18 september 1997 om förbud mot användning, lagring, produktion och över-
föring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring.

Sådan befattning med minor som är tillåten enligt den konvention som

avses i andra stycket utgör inte brott.

�r brottet grovt döms till fängelse i högst arton år eller på livstid. Vid

bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen

3 Senaste lydelse 2014:407.
4 Senaste lydelse 2014:407.

background image

SFS

2021:1014

8

väsentligt bidragit till att minor kommit att användas på ett sätt som inneburit
fara för många människors liv eller hälsa.

35 kap.
2 §
5 Bestämmelserna i detta kapitel om bortfallande av påföljd gäller inte
för

1. mord eller dråp enligt 3 kap. 1 eller 2 §,
2. våldtäkt eller grov våldtäkt enligt 6 kap. 1 § första eller tredje stycket,

om brottet begåtts mot en person som inte fyllt arton år,

3. våldtäkt mot barn eller grov våldtäkt mot barn enligt 6 kap. 4 §,
4. brott enligt 2 § första eller tredje stycket lagen (1982:316) med förbud

mot könsstympning av kvinnor, om brottet begåtts mot en person som inte
fyllt arton år,

5. folkmord, brott mot mänskligheten, grov krigsförbrytelse eller aggres-

sionsbrott enligt 1, 2, 11 eller 11 a § lagen (2014:406) om straff för vissa
internationella brott,

6. terroristbrott enligt 3 § 1 eller 2 jämförd med 2 § lagen (2003:148) om

straff för terroristbrott, eller

7. försök till brott som avses i 1, 5 eller 6.
Har någon begått brott som avses i första stycket innan han eller hon fyllt

tjugoett år, gäller dock bestämmelserna om bortfallande av påföljd i detta
kapitel.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

På regeringens vägnar

MORGAN JOHANSSON

Walo von Greyerz
(Justitiedepartementet)

5 Senaste lydelse 2020:173.