SFS 2021:1019 Lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott

SFS2021-1019.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag

om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott

Utfärdad den 3 november 2021

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs att 10 § lagen (1957:668) om utlämning
för brott ska ha följande lydelse.

10 §2 Har i fråga om den som begärs utlämnad här i riket meddelats dom
beträffande det uppgivna brottet eller med stöd av 20 kap. 7 § rättegångs-
balken eller motsvarande bestämmelse i annan författning meddelats beslut
att inte åtala för brottet, får utlämning för det brottet inte beviljas.

Utlämning får inte heller beviljas, om straff för brottet skulle vara förfallet

enligt svensk lag.

Har fråga om ansvar för brottet prövats genom en dom som har fått laga

kraft och som meddelats i en annan stat än den som gjort framställning om
utlämning, och brottet har begåtts i den först nämnda staten eller har denna
stat tillträtt den europeiska utlämningskonventionen den 13 december 1957
eller en överenskommelse som avses i 2 kap. 9 § andra stycket brottsbalken
eller har den staten slutit särskilt avtal med Sverige om utlämning för brott,
får den som begärs utlämnad inte utlämnas för det brottet,

1. om han eller hon har frikänts från ansvar,
2. om han eller hon har förklarats skyldig till brottet utan att påföljd har

ådömts,

3. om ådömd påföljd har verkställts i sin helhet eller verkställigheten

pågår, eller

4. om ådömd påföljd har bortfallit enligt lagen i den stat där domen

meddelats.

Tredje stycket gäller inte i fråga om brott, som har förövats i den stat som

gjort framställning om utlämning eller mot denna stat eller menighet eller
allmän inrättning i den staten, såvida inte lagföringen har skett på begäran
av den stat som gjort framställning om utlämning eller efter det att den som
begärs utlämnad har utlämnats från denna stat för lagföring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.

På regeringens vägnar

MORGAN JOHANSSON

Ulf Wallentheim
(Justitiedepartementet)

1 Prop. 2020/21:204, bet. 2021/22:JuU4, rskr. 2021/22:20.
2 Senaste lydelse 2003:1158.

SFS

2021:1019

Publicerad
den

8 november 2021