SFS 2010:2039 Gymnasieförordning

Start / Skoljuridik / Gymnasieförordning (2010:2039) / SFS 2010:2039 Gymnasieförordning

102039.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                           </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Gymnasief�rordning; utf�rdad den 22 december 2010. Regeringen f�reskriver f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser F�rordningens inneh�ll 1 � F�rordningen inneh�ller f�ljande kapitel: inledande best�mmelser (1 kap.), huvudm�n (2 kap.), l�rotider f�r gymnasieskolan och gymnasies�rskolan (3 kap.), utbildningens inneh�ll och omfattning i gymnasieskolan (4 kap.), avvikelser inom de nationella programmen i gymnasieskolan (5 kap.), introduktionsprogram (6 kap.), beh�righet, urval och f�rfarandet vid antagning (7 kap.), betyg, gymnasieexamen och pr�vning (8 kap.), st�d�tg�rder (9 kap.), utbildning f�r d�va och h�rselskadade (10 kap.), utbildning f�r sv�rt r�relsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) (11 kap.), elever (12 kap.), gymnasies�rskolan (13 kap.), bidrag till huvudm�n f�r frist�ende gymnasieskolor och gymnasie- s�rskolor (14 kap.), och �vriga best�mmelser (15 kap.). Best�mmelser som g�ller gymnasies�rskolan 2 � Best�mmelser som g�ller enbart gymnasies�rskolan finns i 13 kap. Best�mmelser som g�ller b�de gymnasies�rskolan och gymnasieskolan finns i 2, 3, 4 kap. 1520 ��, 9 kap. 9 � och 14 kap. �vriga best�mmelser avser endast gymnasieskolan. Definitioner 3 � I f�rordningen avses med arbetsplatsf�rlagt l�rande: l�rande p� ett program som genomf�rs p� en eller flera arbetsplatser utanf�r skolan, SFS 2010:2039 Utkom fr�n trycket den 5 januari 2011 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2010:2039 fullst�ndigt program: betyg fr�n kurser och ett gymnasiearbete i en omfattning om 2 500 gymnasiepo�ng enligt en individuell studieplan, garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 � skollagen (2010:800), gymnasial l�rlingsutbildning: utbildning inom ett yrkesprogram som till mer �n h�lften genomf�rs p� en eller flera arbetsplatser utanf�r skolan, gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepo�ng som eleverna genomf�r inom ramen f�r examensm�len, gymnasiegemensamma �mnen: de �mnen som ska ing� i programmen i den omfattning som framg�r av bilaga 3 till skollagen, gymnasiepo�ng: ett m�tt p� studieomfattningen av en kurs eller gymna- siearbetet, karakt�rs�mnen: de �mnen genom vilka ett program f�r sin karakt�r, nationella programr�d: de nationella programr�d f�r yrkesprogrammen som Statens skolverk ska ansvara f�r enligt 8 � f�rordningen (2009:1214) med instruktion f�r Statens skolverk, nya kurser: kurser som initieras av huvudm�n eller av andra intressenter enligt 6 � och som Statens skolverk har meddelat f�reskrifter om enligt 4 �, programf�rdjupning: s�dana �mnen eller kurser som inom examens- m�len kompletterar de gymnasiegemensamma och programgemensamma �mnena och som Skolverket meddelat f�reskrifter om enligt 4 kap. 5 �, programgemensamma �mnen: kurser i gymnasiegemensamma �mnen ut�ver den omfattning som anges i bilaga 3 till skollagen eller andra kurser och som ska l�sas av alla elever p� programmet, riksrekryterande utbildning: en utbildning i en gymnasieskola med offentlig huvudman till vilken s�kande fr�n hela landet ska tas emot i f�rsta hand, studiev�g: det program, och i f�rekommande fall den inriktning, den gymnasiala l�rlingsutbildning eller den s�rskilda variant som eleven g�r p�, s�rskild variant: en utbildning som enligt 5 kap. 1 � f�r avvika fr�n vad som annars g�ller f�r nationella program, yrkesutg�ng: en ben�mning f�r en viss yrkeskompetens till vilken en kombination av kurser inom yrkesprogrammens programf�rdjupning leder, yrkes�mnen: yrkesinriktade karakt�rs�mnen. �mnesplaner 4 � Enligt 16 kap. 21 � skollagen (2010:800) ska det f�r varje �mne finnas en �mnesplan. Den ska ge utrymme f�r l�raren och eleverna att sj�lva pla- nera undervisningen. Av �mnesplanen ska f�ljande framg�: �mnets syfte, varje kurs som ing�r i �mnet, det centrala inneh�llet f�r varje kurs, hur m�nga gymnasiepo�ng som varje kurs omfattar, och kunskapskraven f�r varje kurs. F�rutom n�r det g�ller de gymnasiegemensamma �mnena f�r Statens skol- verk meddela f�reskrifter om �mnesplaner. Av f�reskrifterna f�r det framg� att vissa kurser eller �mnen bara f�r anordnas p� vissa utbildningar. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2010:2039 5 � F�reskrifter om �mnesplaner f�r yrkes�mnen ska meddelas efter samr�d med ett nationellt programr�d. Nya kurser 6 � En ny kurs ska ge kunskaper i ett befintligt �mne eller i ett nytt �mne. En huvudman eller annan intressent f�r ans�ka hos Statens skolverk om en ny kurs. Individuell studieplan i gymnasieskolan 7 � En elevs individuella studieplan i gymnasieskolan ska, n�r det �r aktu- ellt, inneh�lla uppgifter om vilken studiev�g eleven g�r p� och om de val av kurser som eleven har gjort, eleven f�ljer ett fullst�ndigt eller ut�kat program, vilka kurser som ing�r i elevens fullst�ndiga program och, om eleven f�ljer ett ut�kat program, vilka kurser som ligger utanf�r det fullst�ndiga programmet, eleven f�ljer ett individuellt anpassat program, och i s� fall vilka kurser som bytts ut, eleven f�ljer ett reducerat program och i vilken omfattning, samt om m�jligt vilka kurser som tagits bort, elevens studier i grundskolans �mnen, och andra insatser som �r gynnsamma f�r elevens kunskapsutveckling och som �r avsedda att ing� i utbildningen om eleven f�ljer ett introduktions- program. Lokala programr�d 8 � F�r yrkesprogrammen ska det finnas ett eller flera lokala programr�d f�r samverkan mellan skola och arbetsliv. 2 kap. Huvudm�n Godk�nnande som enskild huvudman Gemensamma best�mmelser f�r godk�nnande av enskilda huvudm�n f�r gymnasieskola och gymnasies�rskola 1 � En ans�kan om godk�nnande som enskild huvudman f�r en viss utbildning i gymnasieskolan eller gymnasies�rskolan ska ha kommit in till Statens skolinspektion senast den 31 januari kalender�ret innan utbildningen ska starta. 2 � N�r Statens skolinspektion handl�gger �renden om godk�nnande enligt 1 � ska den kommun d�r utbildningen ska bedrivas ges tillf�lle att yttra sig. �ven de n�rliggande kommuner som kan antas bli ber�rda av ans�kan ska ges tillf�lle att yttra sig. N�r en kommun yttrar sig b�r den bifoga en konsekvensbeskrivning till sitt yttrande. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2010:2039 3 � Beslut i ett �rende som avses i 1 � ska om m�jligt fattas f�re den 1 oktober kalender�ret innan utbildningen ska starta. Godk�nnande som enskild huvudman f�r gymnasieskola 4 � Ans�kan om godk�nnande som enskild huvudman f�r gymnasieskola ska inneh�lla uppgift om vilket nationellt program och, i f�rekommande fall, vilken nationell inriktning huvudmannen vill anordna, och huvudmannen vill anordna en s�rskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning, riksrekryterande idrottsutbildning vid riks- idrottsgymnasium eller nationellt godk�nd idrottsutbildning N�gon s�rskild ans�kan om att f� anordna s�rskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riksidrotts- gymnasium eller nationellt godk�nd idrottsutbildning ska inte ges in till Sta- tens skolverk. 5 � Om huvudmannen ans�ker om att anordna en s�rskild variant, avvi- kelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riks- idrottsgymnasium eller nationellt godk�nd idrottsutbildning ska Statens skolinspektion skicka ans�kan till Statens skolverk f�r bed�mning av om utbildningen ska godk�nnas som en s�dan utbildning. Skolverket beslutar i fr�ga om godk�nnande av s�dana utbildningar som avses i f�rsta stycket. Beslutet ska skickas till huvudmannen och Skol- inspektionen. 6 � Efter Statens skolverks pr�vning enligt 5 � ska Statens skolinspektion pr�va om huvudmannen ska godk�nnas. I de fall Skolverket har godk�nt ut- bildningen som en s�rskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning eller idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium och beslutat om ett belopp enligt 5 kap. 11 �, 18 � eller 25 � tredje stycket ska bidragets grundbelopp fastst�llas till det belopp som Skolverket har beslutat om. Oberoende av om Skolverket godk�nt utbildningen som s�rskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning eller nationellt godk�nd idrottsutbildning ska Skolinspektionen fatta beslut enligt 3 �, om ans�kan avser en ny utbildning. Undantag f�r vissa enskilda huvudm�n 7 � En enskild huvudman f�r gymnasieskola eller gymnasies�rskola med waldorfpedagogisk inriktning beh�ver inte till�mpa best�mmelserna i 2 kap. 20 � f�rsta stycket skollagen (2010:800) om beh�righet f�r anst�llning utan tidsbegr�nsning som l�rare eller f�rskoll�rare i skolv�sendet. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2010:2039 3 kap. L�rotider f�r gymnasieskolan och gymnasies�rskolan L�s�r 1 � L�s�ret ska omfatta 40 veckor och ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Ut�ver skol- och lovdagarna f�r det inom l�s�ret l�ggas ut h�gst fem studiedagar f�r personalen. 2 � L�s�ret ska b�rja i augusti och sluta senast i juni. Huvudmannen f�r f�r en viss utbildning besluta om andra tider om utbildningsinslag f�ruts�tter andra l�s�rstider. Dagarna f�r h�st- och v�rterminens b�rjan och slut beslu- tas av huvudmannen. Huvudmannen ska vid beslut enligt f�rsta stycket beakta om det finns elever som p�b�rjar grundutbildning som �r l�ngre �n 60 dagar enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt. Skolarbetets f�rl�ggning 3 � Elevernas skolarbete ska f�rl�ggas m�ndagfredag och vara s� j�mnt f�rdelat �ver dessa dagar som m�jligt. Skolarbetet ska ocks� vara s� j�mnt f�rdelat �ver l�s�ret som m�jligt. N�r skolarbetet f�rl�ggs till en arbetsplats utanf�r skolan ska den arbetstid som g�ller p� arbetsplatsen till�mpas, om inte rektorn beslutar annat. Schema 4 � F�r l�s�ret eller f�r kortare tid ska det finnas ett schema som inneh�ller uppgifter om samtliga undervisningspass och l�rare. Friluftsverksamhet 5 � Ut�ver �mnet idrott och h�lsa ska det anordnas idrotts och frilufts- verksamhet som ska bedrivas under l�rares ledning. 4 kap. Utbildningens inneh�ll och omfattning i gymnasieskolan Nationella program 1 � Ett nationellt program inom gymnasieskolan best�r av gymnasiegemensamma �mnen, programgemensamma �mnen, i f�rekommande fall f�r inriktningen gemensamma karakt�rs�mnes- kurser, programf�rdjupning, kurser inom det individuella valet, och gymnasiearbete. Best�mmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 3 till skollagen (2010:800) och i bilaga 1 till denna f�rordning. Om inte n�got annat f�ljer av de best�mmelser som avses i andra stycket eller andra av regeringen meddelade f�reskrifter, f�r Statens skolverk med- </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2010:2039 dela f�reskrifter om vilka �mnen och kurser som ska ing� i respektive pro- gram och i de nationella inriktningarna. P� humanistiska programmets inriktning spr�k f�r inom spr�k kurser i engelska, klassisk grekiska spr�k och kultur, latin spr�k och kultur, moderna spr�k, modersm�l eller svenskt teckenspr�k f�r h�rande erbjudas. P� naturvetenskapsprogrammets inriktning naturvetenskap och samh�lle f�r som naturvetenskapligt �mne kurser i biologi, fysik eller kemi erbjudas. Nationella inriktningar 2 � De nationella inriktningarna framg�r av bilaga 1. De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverks- programmet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet f�r b�rja det f�rsta l�s�ret. �vriga inriktningar f�r b�rja det andra eller tredje l�s�ret. Statens skolverk f�r n�r det g�ller den nationella inriktningen �vrigt hant- verk besluta om en utbildning ska f� f�rekomma inom den inriktningen. Gymnasial l�rlingsutbildning 3 � Gymnasial l�rlingsutbildning f�r b�rja det f�rsta l�s�ret inom alla yrkesprogram. Gymnasiearbete 4 � Rektorn ska f�r varje elev utse en l�rare att vara ansvarig f�r gymnasie- arbetet. Programf�rdjupning 5 � Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka kurser som f�r erbjudas som programf�rdjupning f�r varje program. Bland dessa kurser ska det f�r h�gskolef�rberedande program ing� s�dana kurser som kan vara s�r- skilt meriterande vid urval eller som p� annat s�tt kan vara av betydelse f�r h�gskolestudier. Kurserna ska rymmas inom respektive programs examens- m�l. N�r Skolverket meddelar f�reskrifter f�r h�gskolef�rberedande program om kurser som kan vara s�rskilt meriterande vid urval eller som p� annat s�tt kan vara av betydelse f�r h�gskolestudier, ska Skolverket samr�da med H�gskoleverket. N�r Skolverket meddelar f�reskrifter om programf�rdjupning f�r yrkes- program ska ber�rda nationella programr�d h�ras. 6 � Som programf�rdjupning ska huvudmannen erbjuda s�dana kurser som Statens skolverk har meddelat f�reskrifter om enligt 5 �. Huvudmannen beslutar vilka av dessa kurser som ska erbjudas som programf�rdjupning. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2010:2039 Individuellt val 7 � Huvudmannen beslutar om vilka kurser som ska erbjudas som individu- ellt val. Eleven har dock r�tt att inom utrymmet f�r individuellt val l�sa 1. en kurs i idrott och h�lsa ut�ver vad som finns p� studiev�gen, 2. minst en kurs i estetiska �mnen, och 3. de kurser som kr�vs f�r grundl�ggande h�gskolebeh�righet p� grund- niv� om eleven g�r p� ett yrkesprogram. Undantag fr�n vad som f�reskrivs i andra stycket 1 och 2 f�r g�ras om det finns synnerliga sk�l. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka kurser som f�r ing� i de �mnen som avses i andra stycket 2. F�r de elever som avses i 11 � respektive 1520 �� ska svenska som andraspr�k eller modersm�l erbjudas som individuellt val. Alternativa eller �verlappande kurser 8 � En elev f�r inte som individuellt val, programf�rdjupning eller ut�kat program l�sa en kurs som �r alternativ till eller �verlappar n�gon eller n�gra av de kurser som ing�r i studiev�gen i �vrigt. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka kurser som �r alter- nativa eller som �verlappar varandra. Spr�k 9 � Om en elev ska l�sa ett spr�k i gymnasieskolan och eleven har betyg i spr�ket fr�n grundskolan, ska undervisningen i gymnasieskolan utg� fr�n grundskolans utbildningsniv�. En elev f�r ocks� l�sa nya spr�k i gymnasie- skolan. De elever som har tagits emot till en gymnasieutbildning med till�mp- ning av 16 kap. 32 � skollagen (2010:800) ska erbjudas undervisning i eng- elska p� grundskoleniv�. 10 � Franska, spanska och tyska ska erbjudas b�de som spr�k som utg�r fr�n grundskolans utbildningsniv� och som nytt spr�k. Huvudmannen ska str�va efter att erbjuda undervisning i fler spr�k �n franska, spanska och tyska. Svenska som andraspr�k 11 � En elev som har ett annat spr�k �n svenska som modersm�l f�r l�sa svenska som andraspr�k som gymnasiegemensamt �mne i st�llet f�r svenska. Eleven f�r d� l�sa svenska som individuellt val. Arbetsplatsf�rlagt l�rande 12 � Arbetsplatsf�rlagt l�rande ska f�rekomma p� alla yrkesprogram i minst 15 veckor. En elev som g�r p� gymnasial l�rlingsutbildning ska i st�l- let genomf�ra mer �n h�lften av sin utbildning som arbetsplatsf�rlagt l�ran- </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2010:2039 de. Varje vecka som genomf�rs p� en arbetsplats ska anses motsvara 23 tim- mars garanterad undervisningstid. Huvudmannen f�r besluta att arbetsplats- f�rlagt l�rande ska finnas p� h�gskolef�rberedande program och f�r d� ock- s� besluta om i vilken omfattning. Huvudmannen ansvarar f�r att skaffa platser f�r det arbetsplatsf�rlagda l�randet och att detta uppfyller de krav som finns f�r utbildningen. Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska f�rl�ggas till arbetsplatser och om hur f�rdelningen �ver l�s�ren ska g�ras. 13 � Om arbetsplatsf�rlagt l�rande inte kan erbjudas p� ett yrkesprogram, f�r utbildningen anordnas bara om 1. planerade platser f�r arbetsplatsf�rlagt l�rande inte kan tillhandah�llas p� grund av omst�ndigheter som huvudmannen inte kunnat r�da �ver, eller 2. utbildningen av s�kerhetssk�l inte kan f�rl�ggas till en arbetsplats utan- f�r skolan. Det arbetsplatsf�rlagda l�randet ska i de fall som avses i f�rsta stycket bytas ut mot motsvarande utbildning f�rlagd till skolan. Innan huvudmannen beslutar om detta ska samr�d ske med det lokala programr�det. Om utbildning har skolf�rlagts p� grund av vad som s�gs i f�rsta stycket 1, ska huvudmannen vidta de �tg�rder som beh�vs f�r att utbild- ningen s� snart som m�jligt ska f�rl�ggas till en arbetsplats. 14 � F�r en elev som deltar i arbetsplatsf�rlagt l�rande ska det utses en handledare p� arbetsplatsen. Som handledare f�r bara den anlitas som har n�dv�ndiga kunskaper och erfarenheter f�r uppdraget och som �ven i �vrigt bed�ms vara l�mplig. Modersm�lsundervisning f�r elever i gymnasieskolan och gymnasies�rskolan 15 � I 15 kap. 19 � och 18 kap. 14 � skollagen (2010:800) finns grundl�g- gande best�mmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersm�ls- undervisning f�r elever i gymnasieskolan och gymnasies�rskolan. Huvud- mannen �r ocks� skyldig att erbjuda elever som �r adoptivbarn och har ett annat modersm�l �n svenska modersm�lsundervisning, �ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet, Enligt 7 � spr�klagen (2009:600) �r de nationella minoritetsspr�ken finska, jiddisch, me�nkieli, romani chib och samiska. Rektorn beslutar om en elevs modersm�lsundervisning. 16 � Modersm�lsundervisning f�r inte omfatta mer �n ett spr�k f�r en elev. En romsk elev som kommer fr�n utlandet f�r dock f� modersm�lsunder- visning i tv� spr�k om det finns s�rskilda sk�l. 17 � Modersm�lsundervisning f�r anordnas som 1. individuellt val, 2. ut�kat program, eller 3. som ers�ttning f�r undervisning i andra spr�k �n svenska, svenska som andraspr�k och engelska. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2010:2039 18 � Huvudmannen �r skyldig att anordna modersm�lsundervisning f�r en elev sammanlagt h�gst sju l�s�r under elevens skoltid. Eleven ska dock ges s�dan undervisning under l�ngre tid om eleven har s�rskilt behov av det. Begr�nsningen till sju �r g�ller inte om undervisningen 1. ers�tter undervisning i andra spr�k �n svenska, svenska som andraspr�k och engelska, 2. anordnas som individuellt val, eller 3. anordnas med ett nationellt minoritetsspr�k eller ett nordiskt spr�k som modersm�l. 19 � En huvudman �r skyldig att anordna modersm�lsundervisning i ett spr�k endast om 1. minst fem elever som ska erbjudas undervisning i spr�ket �nskar s�dan undervisning, och 2. det finns en l�mplig l�rare att tillg�. Avser modersm�lsundervisningen ett nationellt minoritetsspr�k �r huvud- mannen skyldig att anordna modersm�lsundervisning �ven om antalet elever �r mindre �n fem. 20 � En elev som f�r modersm�lsundervisning f�r forts�tta att delta i undervisningen, �ven om spr�ket skulle upph�ra att vara dagligt umg�nges- spr�k f�r eleven. 21 � I 9 kap. 9 � finns best�mmelser om studiehandledning p� moders- m�let. Programmens omfattning Undervisningstid 22 � Huvudmannen beslutar om antalet undervisningstimmar f�r varje kurs och f�r gymnasiearbetet samt om hur f�rdelningen av undervisningstiden �ver l�s�ren ska g�ras. Huvudmannen ska redovisa hur eleven har f�tt sin garanterade undervis- ningstid. Ut�kat program 23 � En elev f�r delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som lig- ger utanf�r elevens fullst�ndiga program, om eleven p� ett tillfredsst�llande s�tt kan antas genomf�ra s�v�l kurserna p� den ordinarie studiev�gen som de frivilliga kurserna (ut�kat program). Beslutet fattas av rektorn. En elev p� ett yrkesprogram har utan s�rskilt beslut r�tt att som ut�kat pro- gram l�sa de kurser som kr�vs f�r grundl�ggande beh�righet till h�gskole- utbildning p� grundniv�. Huvudmannen �r dock bara skyldig att tillgodose detta om eleven senast vid utg�ngen av det andra l�s�ret har anm�lt att han eller hon vill l�sa de aktuella kurserna. En elev som f�ljer ett ut�kat program har r�tt till garanterad undervis- ningstid ut�ver vad som f�reskrivs i 16 kap. 18 � skollagen (2010:800). </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2010:2039 5 kap. Avvikelser inom de nationella programmen i gymnasieskolan S�rskilda varianter 1 � En s�rskild variant �r en utbildning inom ett nationellt program d�r hela eller delar av det sammantagna utrymmet f�r en nationell inriktning och f�r programf�rdjupning p� ett nationellt program avviker fr�n vad som annars g�ller. Avvikelsen ska omfatta minst 300 gymnasiepo�ng. P� h�g- skolef�rberedande program f�r det �ven finnas s�rskilda varianter inom det estetiska omr�det. Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom examensm�let f�r ett program. F�r en idrottsutbildning g�ller i st�llet i 2331 ��. F�ruts�ttningar f�r godk�nnande 2 � En s�rskild variant ska godk�nnas om villkoren i 1 � �r uppfyllda och om 1. utbildningen �r av god kvalitet, 2. det finns en lokal eller regional efterfr�gan p� de kunskaper och f�rdig- heter som utbildningen ger, 3. kostnaden f�r utbildningen �r rimlig i f�rh�llande till utbildningens syfte och kostnaden f�r annan gymnasial utbildning, och 4. uppst�llda beh�righetskrav och urvalsgrunder uppfyller kraven i 7 � respektive 8 �. F�ruts�ttningar f�r godk�nnande av s�rskilda varianter inom det estetiska omr�det 3 � En s�rskild variant inom det estetiska omr�det ska godk�nnas om vill- koren i 1 � �r uppfyllda och om 1. utbildningen �r av h�g kvalitet, 2. utbildningen efterfr�gas av elever med s�rskilda f�rdigheter inom det estetiska omr�det, 3. kostnaden f�r utbildningen �r rimlig i f�rh�llande till utbildningens syfte och kostnaden f�r annan gymnasial utbildning, och 4. huvudmannen har st�llt upp beh�righetskrav och urvalsgrunder enligt 7 och 8 ��. Ans�kan 4 � En huvudman f�r ans�ka om att en utbildning ska godk�nnas som s�r- skild variant. Ans�kan g�rs hos Statens skolverk senast den 31 januari kalender�ret f�re det �r utbildningen p� programmet planeras att starta. Enskilda huvudm�n ska, enligt 2 kap. 1 och 4 ��, ge in ans�kan till Statens skolinspektion. 5 � Ans�kan ska inneh�lla 1. en beskrivning av utbildningens inneh�ll, </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2010:2039 2. i f�rekommande fall, uppgift om tidigare elevers resultat p� motsva- rande utbildning, 3. uppgift om kostnaden f�r utbildningen, 4. i f�rekommande fall, uppgift om antalet elever som genomg�tt motsva- rande utbildning, 5. i f�rekommande fall, en beskrivning av huvudmannens tidigare erfaren- het av att bedriva motsvarande utbildning, 6. i f�rekommande fall, en ans�kan om nya kurser enligt 1 kap. 6 � eller uppgift om att huvudmannen har ans�kt om nya kurser, och 7. uppgift om huruvida, och i s� fall en beskrivning av hur, huvudmannen vill st�lla upp s�rskilda f�rkunskapskrav enligt 7 � eller till�mpa komplette- rande urvalsgrunder enligt 8 �. 6 � N�r ans�kan avser ett yrkesprogram ska den, f�rutom det som anges i 5 �, inneh�lla uppgift om hur kravet p� arbetsplatsf�rlagt l�rande ska uppfyllas, vilket behov p� arbetsmarknaden utbildningen �r avsedd att fylla, och ett yttrande fr�n aktuellt lokalt programr�d. S�rskilda f�rkunskapskrav 7 � F�r beh�righet till en s�rskild variant f�r krav st�llas p� att den s�kan- de har kunskaper i ett s�dant �mne eller inom ett s�dant �mnesomr�de som �r utm�rkande f�r varianten. Urval 8 � Vid urval bland beh�riga s�kande f�r, f�rutom till betygen, h�nsyn tas till ett prov f�r bed�mning av den s�kandes f�rdigheter eller kunskaper inom det �mne eller �mnesomr�de som den s�rskilda varianten �r inriktad mot. Handl�ggning och beslut 9 � Ber�rda nationella programr�d ska h�ras om ans�kan avser yrkes- program. 10 � Ett beslut om s�rskild variant ska g�lla i sex �r. Av beslutet ska det framg� vid vilken skolenhet varianten ska anordnas och i f�rekommande fall om s�rskilda beh�righetskrav eller kompletterande urvalsgrunder f�r anv�n- das. Beslutet inneb�r att varianten bara f�r anordnas p� den aktuella skol- enheten av den huvudman som har f�tt sin ans�kan godk�nd. Statens skolverk ska om m�jligt fatta beslut senast den 1 september �ret innan utbildningen p� programmet planeras att starta. 11 � Statens skolverks beslut enligt 16 kap. 51 � tredje stycket skollagen (2010:800) ska inneh�lla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ers�ttning. Beloppet ska varje �r r�knas upp med det skol- index som har f�reskrivits enligt f�rordningen (1993:167) om skolindex. </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2010:2039 Om det kommer fram uppgifter som inte var k�nda n�r beslutet fattades eller det finns andra s�rskilda omst�ndigheter, f�r Skolverket besluta om ett nytt belopp under beslutets giltighetstid. Gemensamma best�mmelser om andra riksrekryterande utbildningar �n idrottsutbildningar F�ruts�ttningar 12 � Riksrekrytering enligt 19 och 21 �� ska beslutas f�r nationella pro- gram, nationella inriktningar, s�rskilda varianter och gymnasiala l�rlings- utbildningar om det finns 1. en nationell efterfr�gan p� de kunskaper och f�rdigheter som utbild- ningen ger, 2. ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras fr�n hela landet, eller 3. ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och f�r- digheter kan tillgodoses. F�rutom det som anges i f�rsta stycket ska 1. utbildningen vara av god kvalitet, 2. kostnaden f�r utbildningen vara rimlig i f�rh�llande till utbildningens syfte och kostnaden f�r annan gymnasial utbildning, och 3. uppst�llda beh�righetskrav och urvalsgrunder uppfylla kraven i 15 � respektive 16 �. F�ruts�ttningar f�r egna examensm�l och andra avvikelser 13 � Enligt 16 kap. 13 � skollagen (2010:800) f�r Statens skolverk besluta att en utbildning f�r avvika fr�n vad som annars g�ller f�r nationella program i fr�ga om struktur, inneh�ll och examensm�l. Fr�n den omfattning av de gymnasiegemensamma �mnena som framg�r av bilaga 3 till skollagen f�r dock inte n�gon avvikelse beslutas. Eget examensm�l f�r en viss riksrekryterande utbildning ska beslutas om 1. den till sitt inneh�ll i allt v�sentligt avviker fr�n ett nationellt programs examensm�l, och 2. det finns synnerliga sk�l f�r avvikelsen och utbildningen ryms inom- gymnasieskolans kompetensomr�de. Ans�kan 14 � En offentlig huvudman f�r ans�ka om att en utbildning ska vara riks- rekryterande. Enskilda huvudm�n f�r ans�ka om motsvarande pr�vning f�r att f� en avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning. Ans�kan g�rs hos Statens skolverk senast den 31 januari �ret innan utbildningen p� programmet planeras att starta. Enskilda huvudm�n ska, enligt 2 kap. 1 och 4 ��, ge in ans�kan till Statens skolinspektion. Av ans�kan ska det framg� vilket nationellt program den avser. Om ans�- kan g�ller en utbildning med eget examensm�l, ska det framg� om ans�kan avser ett yrkesprogram eller ett h�gskolef�rberedande program. </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2010:2039 Ans�kan ska �ven inneh�lla uppgift om huruvida, och i s� fall en beskriv- ning av hur, huvudmannen vill st�lla upp s�rskilda f�rkunskapskrav enligt 15 � eller till�mpa kompletterande urvalsgrunder enligt 16 �. S�rskilda f�rkunskapskrav 15 � F�r beh�righet till en riksrekryterande utbildning f�r krav st�llas p� att den s�kande har kunskaper i ett s�dant �mne eller inom ett s�dant �mnes- omr�de som �r utm�rkande f�r utbildningen. Urval 16 � Vid urval bland beh�riga s�kande f�r, f�rutom till betygen, h�nsyn tas till ett prov f�r bed�mning av den s�kandes f�rdigheter eller kunskaper inom det �mne eller �mnesomr�de som den riksrekryterande utbildningen �r inrik- tad mot. Beslut 17 � Ett beslut om riksrekrytering eller motsvarande ska g�lla i sex �r. Av beslutet ska det framg� vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas och i f�rekommande fall om s�rskilda beh�righetskrav eller kompletterande urvalsgrunder f�r anv�ndas. Beslutet inneb�r att utbildningen bara f�r anord- nas p� den aktuella skolenheten av den huvudman som har f�tt sin ans�kan godk�nd. Av beslutet ska det ocks� framg� hur m�nga platser utbildningen f�r omfatta. Statens skolverks beslut ska om m�jligt fattas senast den 1 september �ret innan utbildningen p� programmet planeras att starta. 18 � Statens skolverks beslut enligt 16 kap. 51 � tredje stycket skollagen (2010:800) ska inneh�lla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ers�ttning. Beloppet ska varje �r r�knas upp med det skol- index som har f�reskrivits enligt f�rordningen (1993:167) om skolindex. Riksrekryterande yrkesutbildning F�ruts�ttningar 19 � Riksrekrytering f�r ett yrkesprogram ska beslutas om f�ruts�ttningar- na i 12 � finns och om kravet p� arbetsplatsf�rlagt l�rande kan uppfyllas. F�ruts�ttningen i 12 � f�rsta stycket 1 b�r tillstyrkas av ber�rt nationellt programr�d. Ans�kan 20 � F�rutom det som anges i 14 � ska ans�kan inneh�lla uppgift om hur kravet p� arbetsplatsf�rlagt l�rande ska tillgodoses. </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2010:2039 Riksrekryterande estetisk spetsutbildning F�ruts�ttningar 21 � Riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas f�r det este- tiska programmet om f�ruts�ttningarna i 12 � finns och skolenheten har ett etablerat samarbete med en h�gskola som erbjuder utbildning som �r rele- vant f�r gymnasieutbildningen. Eget examensm�l f�r inte finnas f�r utbildningen. Ans�kan 22 � F�rutom det som anges i 14 � ska ans�kan inneh�lla ett yttrande fr�n en s�dan h�gskola som anges i 21 � ang�ende det nationella intresset f�r utbildningen. Riksidrottsgymnasium F�ruts�ttningar 23 � En utbildning d�r �mnet specialidrott ing�r f�r vara riksidrottsgymna- sium om det finns ett nationellt intresse av att tillgodose elitidrottens krav och det st�lls s�rskilda krav p� gemensam tr�ning. En s�dan utbildning som en kommun anordnar ska vara riksrekryterande. Ans�kan 24 � En kommun eller en enskild huvudman f�r ans�ka om att anordna idrottsutbildning vid ett riksidrottsgymnasium. Beslut 25 � Statens skolverk f�r efter f�rslag fr�n Sveriges Riksidrottsf�rbund be- sluta om var idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium f�r anordnas och om hur m�nga platser dessa utbildningar f�r omfatta. Beslutet ska g�lla i tre �r. Skolverket ska om m�jligt fatta beslut senast den 1 september �ret innan utbildningen p� programmet planeras att starta. Beslutet ska inneh�lla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ers�ttning f�r de olika program som huvudmannen erbjuder elever som g�r p� en s�dan utbildning. Urval 26 � Den s�kande som anses ha b�st f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen ska ges f�retr�de vid urval till utbildningen. Vid urval till pro- grammen g�ller 7 kap. </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2010:2039 Nationellt godk�nd idrottsutbildning F�ruts�ttningar 27 � En utbildning d�r �mnet specialidrott ing�r f�r godk�nnas som en nationell idrottsutbildning om den har en tydlig elitidrottskarakt�r och ett etablerat samarbete med ett specialidrottsf�rbund som �r relevant f�r utbild- ningen. Utbildningen ska tillstyrkas av specialidrottsf�rbundet. Ans�kan 28 � En kommun eller en enskild huvudman f�r ans�ka om nationellt god- k�nd idrottsutbildning hos Statens skolverk. Enskilda huvudm�n ska, enligt 2 kap. 1 och 4 ��, ge in ans�kan till Statens skolinspektion. Beslut 29 � Statens skolverk beslutar om var nationellt godk�nda idrottsutbild- ningar f�r anordnas och om hur m�nga platser dessa utbildningar f�r omfatta. Av beslutet ska det framg� vid vilken eller vilka skolenheter utbildningen ska anordnas. Beslutet ska g�lla i sex �r. Statens skolverks beslut ska om m�jligt fattas senast den 1 september �ret innan utbildningen p� programmet planeras att starta. Urval 30 � Den s�kande som anses ha b�st f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen ska ges f�retr�de vid urval till utbildningen. Vid urval till programmen g�ller 7 kap. Specialidrott 31 � �mnesplanen f�r specialidrott f�r bara till�mpas inom idrottsutbild- ningar vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godk�nda idrottsutbild- ningar. Specialidrott f�r ing� med 200 gymnasiepo�ng i programf�rdjup- ningen och med 200 gymnasiepo�ng i det individuella valet. Dessutom f�r �mnet l�sas som ut�kat program med h�gst 300 gymnasiepo�ng. 6 kap. Introduktionsprogram Urval till platser p� programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion 1 � Om antalet platser �r f�rre �n antalet s�kande p� programinriktat indi- viduellt val eller yrkesintroduktion som anordnas f�r en grupp elever, ska ett urval g�ras. I dessa fall g�ller best�mmelserna om urval i 7 kap. Urval ska g�ras sakligt och opartiskt. Inf�r ans�kan ska huvudmannen informera de s�kande om huruvida huvudmannen har beslutat att till�mpa 7 kap. 3 � eller 5 � och i s� fall p� vilket s�tt. </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 2010:2039 Mottagande av ungdomar som uppfyller beh�righetskraven f�r ett yrkesprogram 2 � Enligt 17 kap. 11 � andra stycket skollagen (2010:800) f�r, om huvud- mannen f�r utbildningen bed�mer att det finns synnerliga sk�l, ungdomar som uppfyller beh�righetskraven f�r ett yrkesprogram tas emot till yrkes- introduktion eller individuellt alternativ. F�r en elev som f�ljer ett nationellt program ska samtliga relevanta st�d- �tg�rder enligt 9 kap. ha �verv�gts innan huvudmannen f�r pr�va om det finns synnerliga sk�l. Utbildningens inneh�ll m.m. Preparandutbildning 3 � Preparandutbildningen ska inneh�lla de grundskole�mnen som en elev inte har godk�nda betyg i och som kr�vs f�r att eleven ska bli beh�rig till ett visst nationellt program. Utbildningen f�r �ven inneh�lla ytterligare grundskole�mnen, dock inte s�dana �mnen som eleven har godk�nda betyg i. Dessutom f�r utbildningen inneh�lla kurser fr�n nationella program och, i mindre omfattning, andra insatser som �r gynnsamma f�r elevens kunskaps- utveckling. Programinriktat individuellt val 4 � Programinriktat individuellt val ska inneh�lla de grundskole�mnen som en elev inte har godk�nda betyg i och som kr�vs f�r att eleven ska bli beh�rig till ett yrkesprogram samt kurser som ing�r i ett nationellt yrkes- program. Dessutom ska utbildningen inneh�lla arbetsplatsf�rlagt l�rande enligt 4 kap. 1214 ��. Arbetsplatsf�rlagt l�rande beh�ver dock inte f�re- komma i den omfattning som anges d�r. Yrkesintroduktion 5 � Yrkesintroduktion ska i huvudsak inneh�lla yrkesinriktad utbildning. Den f�r inneh�lla hela eller delar av kurser i karakt�rs�mnen och i gymnasie- gemensamma �mnen som ing�r i gymnasieskolans nationella yrkesprogram eller annan yrkesinriktad utbildning. Utbildningen ska inneh�lla arbetsplatsf�rlagt l�rande enligt 4 kap. 12 14 �� eller praktik. Arbetsplatsf�rlagt l�rande beh�ver dock inte f�rekomma i den omfattning som anges d�r. Hela utbildningen f�r skolf�rl�ggas om huvudmannen bed�mer att detta uppenbart b�st gynnar eleven. Yrkesintroduktion f�r ocks� inneh�lla grundskole�mnen som eleven sak- nar godk�nda betyg i. �ven andra insatser som �r gynnsamma f�r elevens kunskapsutveckling f�r ing� i utbildningen. </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 2010:2039 Individuellt alternativ 6 � Individuellt alternativ ska utformas utifr�n elevens behov och f�ruts�tt- ningar. Utbildningen f�r inneh�lla grundskole�mnen som eleven saknar godk�nda betyg i och hela eller delar av kurser i karakt�rs�mnen och i gymnasie- gemensamma �mnen. �ven andra insatser som �r gynnsamma f�r elevens kunskapsutveckling f�r ing� i utbildningen. Spr�kintroduktion 7 � Inf�r mottagandet av en elev till spr�kintroduktion ska huvudmannen i god tid g�ra en bed�mning av elevens spr�kkunskaper. Huvudmannen ska fortl�pande bed�ma elevens kunskapsutveckling i �vriga �mnen f�r att eleven s� snart som m�jligt ska komma vidare i sin utbildning. 8 � Spr�kintroduktion ska inneh�lla undervisning i grundskole�mnena svenska eller svenska som andraspr�k. I �vrigt ska spr�kintroduktion utformas utifr�n den bed�mning som ska g�ras enligt 7 � och inneh�lla de �mnen och kurser som eleven beh�ver f�r sin fortsatta utbildning. Utbildningen f�r inneh�lla grundskole�mnen som eleven inte har godk�nda betyg i och kurser i gymnasie�mnen. Spr�kintroduktion f�r kombineras med svenskundervisning f�r invand- rare. �ven andra insatser som �r gynnsamma f�r elevens kunskapsutveck- ling f�r ing� i utbildningen. Interkommunal ers�ttning 9 � Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om s�dan ers�ttning vid programinriktat individuellt val som avses i 17 kap. 24 � 2 skollagen (2010:800). 7 kap. Beh�righet, urval och f�rfarandet vid antagning Kompletterande beh�righetskrav f�r vissa h�gskolef�rberedande program 1 � Ut�ver vad som framg�r av 16 kap. 29 och 3133 �� skollagen (2010:800) kr�vs f�r beh�righet till vissa h�gskolef�rberedande program godk�nda betyg fr�n grundskolan eller motsvarande utbildning i 1. geografi, historia, religionskunskap och samh�llskunskap f�r beh�rig- het till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samh�llsveten- skapsprogrammet, eller 2. biologi, fysik och kemi f�r beh�righet till naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Urval till nationella program 2 � De s�kande tas emot i b�rjan p� utbildningen p� ett nationellt program eller till en s�dan nationell inriktning, s�rskild variant eller gymnasial l�r- </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 2010:2039 lingsutbildning som b�rjar det f�rsta l�s�ret. Om antalet platser �r f�rre �n antalet s�kande som ska tas emot i f�rsta respektive andra hand, ska ett urval g�ras. Urval, antagning och �vrig f�rdelning av platser ska g�ras sakligt och opartiskt. Inf�r ans�kan ska huvudmannen informera de s�kande om huru- vida huvudmannen har beslutat att till�mpa 3 � eller 5 � och i s� fall p� vilket s�tt. 3 � Ett begr�nsat antal platser (fri kvot) ska avs�ttas f�r dem som 1. p� grund av s�rskilda omst�ndigheter b�r ges f�retr�de framf�r de �vri- ga s�kande, eller 2. kommer fr�n skolenheter vilkas betyg eller omd�men inte utan vidare kan j�mf�ras med betygen fr�n grundskolan. Antalet platser som ing�r i den fria kvoten ska ut�kas om s�dana utlands- svenska elever som avses i 29 kap. 7 � skollagen (2010:800) s�ker till en utbildning. Huvudmannen beslutar om det antal platser som ska avs�ttas. 4 � �vriga platser ska f�rdelas mellan de s�kande med betygen som grund. F�retr�de mellan de s�kande best�ms efter ett meritv�rde. Meritv�rdet ut- g�rs av summan av betygsv�rdena f�r de 16 b�sta betygen i elevens slutbe- tyg. Betygsv�rdet f�r betygen best�ms enligt nedan. Betyg Betygsv�rde Mycket v�l godk�nt (MVG) 20 V�l godk�nt (VG) 15 Godk�nt (G) 10 En s�kande som g�tt f�rberedande dansarutbildning i grundskolan med j�mkad timplan och d�rf�r f�tt f�rre �n 16 betyg i sitt slutbetyg ska �nd� f� sitt meritv�rde best�mt efter 16 betyg. Uppr�kningen av meritv�rdet ska g�ras i proportion till de betyg som eleven har f�tt. En s�kande som efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande f�tt betyg i n�got av grundskolans �mnen efter pr�vning eller genom studier p� ett introduktionsprogram eller ett individuellt program f�r vid urvalet tillgo- dor�kna sig betygsv�rdet av detta betyg. 5 � Om en utbildning kr�ver att den s�kande har speciella f�rdigheter inom det estetiska omr�det, f�r huvudmannen besluta att vid urvalet, f�rutom till betygen, h�nsyn ska tas till ett f�rdighetsprov. F�rfarandet vid antagning till nationella program 6 � En s�kande antas till en utbildning i gymnasieskolan vid b�rjan av ett nationellt program eller en s�dan nationell inriktning, s�rskild variant eller gymnasial l�rlingsutbildning som b�rjar det f�rsta l�s�ret. De s�kande som tas in p� ett program f�r d� f�rdelas p� undervisningsgrupper eller mot- svarande med h�nsyn till vad som �r k�nt om deras kommande val av inrikt- ning och yrkesutg�ng. </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 SFS 2010:2039 Inom de program som �r indelade i nationella inriktningar, s�rskilda vari- anter eller gymnasiala l�rlingsutbildningar som b�rjar det andra eller tredje l�s�ret f�rdelas eleverna inf�r det andra eller tredje l�s�ret p� dessa studie- v�gar. 7 � Efter urval bland de s�kande ska huvudmannen prelimin�rt besluta om antagning. Beslutet ska fattas i b�rjan av v�rterminen n�rmast f�re utbild- ningens start. F�r de s�kande som vid ans�kningstillf�llet inte har slutf�rt grundskolan eller motsvarande utbildning ska h�stterminsbetyget fr�n den h�gsta �rskursen d� vara urvalsgrund. Det slutliga beslutet om antagning ska om m�jligt fattas f�re den 1 juli det �r utbildningen b�rjar. Antagning vid en senare tidpunkt 8 � Huvudmannen f�r besluta att anta en s�kande vid senare tidpunkt �n vid b�rjan av utbildningen om det finns plats p� den aktuella studiev�gen och om den s�kande �r beh�rig och har de kunskaper och f�rdigheter som kr�vs f�r att tillgodog�ra sig undervisningen. Huvudmannen f�r besluta att den s�kande ska genomg� ett intr�desprov f�r att visa att han eller hon har de kunskaper och f�rdigheter som kr�vs. Byte av studiev�g 9 � Huvudmannen f�r besluta att eleven ska f� byta studiev�g efter det att eleven har f�tt yttra sig, om eleven uppfyller beh�righetskraven f�r den �ns- kade studiev�gen. Om eleven inte har fyllt 18 �r och inte heller har ing�tt �k- tenskap, ska �ven elevens v�rdnadshavare yttra sig. �terantagning 10 � En elev som har slutat i gymnasieskolan innan eleven har slutf�rt utbildningen och som vill forts�tta p� det program d�r eleven gick tidigare, f�r i m�n av plats antas p� nytt, om eleven uppfyller beh�righetskraven f�r den �nskade studiev�gen. 8 kap. Betyg, gymnasieexamen och pr�vning Betyg Betygss�ttning av gymnasiearbetet 1 � Betyg p� gymnasiearbetet ska beslutas av l�raren efter att en medbed�- mare som har erfarenhet av det kunskapsomr�de som gymnasiearbetet avser har yttrat sig. N�r gymnasiearbetet helt eller delvis har genomf�rts som arbetsplatsf�r- lagt l�rande ska handledaren vara medbed�mare. F�r en elev p� ett yrkesprogram ska medbed�maren ha erfarenhet av det yrkesomr�de som gymnasiearbetet avser. </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 SFS 2010:2039 Kunskapskrav 2 � Kunskapskrav ska finnas f�r betygen AE. Kraven f�r betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som kr�vs f�r respektive betyg. Kunskapskravet f�r betyget D inneb�r att kraven f�r E och till �verv�gande del f�r C �r uppfyllda. Kravet f�r betyget B inneb�r att �ven kraven f�r C och till �verv�gande del f�r A �r uppfyllda. 3 � L�rarna ska anv�nda sig av nationella prov inf�r betygss�ttningen i den inledande kursen i de gymnasiegemensamma �mnena svenska, svenska som andraspr�k, engelska och matematik samt i den h�gsta avslutande kursen p� programmet och inriktningen i dessa �mnen med undantag f�r kursen svenska 2 eller svenska som andraspr�k 2. Ut�ver de nationella prov som ska anv�ndas b�r l�rarna �ven i �vrigt anv�nda nationella prov f�r att bed�mningsgrunderna ska bli s� enhetliga som m�jligt �ver landet. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om de nationella proven. Gymnasieexamen 4 � Enligt 16 kap. 26 � skollagen (2010:800) ska gymnasieexamen utf�r- das om en elev i gymnasieskolan har f�tt betyg fr�n en utbildning som om- fattar 2 500 gymnasiepo�ng p� ett nationellt program och eleven har uppfyllt de �vriga villkor som anges 16 kap. 27 och 28 �� skollagen och i denna f�r- ordning. Gymnasieexamen f�r inte utf�rdas om en elev f�ljer ett reducerat pro- gram. Kompletterande krav f�r yrkesexamen 5 � Ut�ver vad som framg�r av 16 kap. 26 och 27 �� skollagen (2010:800), kr�vs f�r yrkesexamen att det i de godk�nda betygen om minst 2 250 gymnasiepo�ng ing�r godk�nda betyg p� kurser inom de program- gemensamma �mnena med 400 po�ng. Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller �ven f�r en utbildning med eget examensm�l. Kurser i yrkesexamen 6 � Av 16 kap. 27 � skollagen (2010:800) framg�r hur m�nga gymnasiepo- �ng med godk�nda betyg i �mnena svenska eller svenska som andraspr�k, engelska och matematik en elev ska ha f�r att yrkesexamen ska utf�rdas. I de aktuella �mnena ska f�ljande kurser vara godk�nda: 1. svenska eller svenska som andraspr�k kursen 1, 2. engelska kursen 5, och 3. matematik kursen 1 a. Kurser i h�gskolef�rberedande examen 7 � Av 16 kap. 28 � skollagen (2010:800) framg�r hur m�nga gymnasie- po�ng med godk�nda betyg i �mnena svenska eller svenska som andraspr�k, </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 21 SFS 2010:2039 engelska och matematik en elev ska ha f�r att h�gskolef�rberedande examen ska utf�rdas. I de aktuella �mnena ska f�ljande kurser vara godk�nda: 1. svenska eller svenska som andraspr�k kurserna 1, 2 och 3, 2. engelska kurserna 5 och 6, och 3. matematik kursen 1 b eller 1 c. Dokument Betygskatalog 8 � Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om betyg avses beslut 1. att s�tta betyg efter varje avslutad kurs och p� gymnasiearbete eller efter pr�vning, b�de n�r det g�ller den som �r elev i gymnasieskolan och n�r det g�ller den som inte �r det, och 2. att inte s�tta betyg enligt 15 kap. 27 � skollagen (2010:800). S�dana beslut markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck. Beslut om betyg ska genast kunna sammanst�llas f�r varje enskild elev. Rektorn ansvarar f�r att betygskatalogen f�rs. Utdrag ut betygskatalogen 9 � Rektorn ansvarar f�r att eleverna informeras om r�tten att f� ett utdrag ur betygskatalogen. Om en elev �verg�r till en annan skolenhet eller avbryter studierna, ska eleven f� ett utdrag ur betygskatalogen. N�r en elev �verg�r till en annan skolenhet ska l�raren l�mna skriftlig information till den nya skolenheten om de kurser som eleven har p�b�rjat men inte slutf�rt. Eleverna ska f� ett utdrag ur betygskatalogen minst tv� g�nger per l�s�r, dock tidigast d� eleven har avslutat en kurs. Utdraget ska i f�rekommande fall inneh�lla uppgift om omfattningen av den fr�nvaro som eleven har haft utan giltigt sk�l under terminen. Betyg efter pr�vning 10 � F�r den som inte �r elev i gymnasieskolan ska betyg efter pr�vning utf�rdas separat. Nytt slutbetyg fr�n grundskolan 11 � En elev som genom studier i gymnasieskolan har f�tt betyg i ett av grundskolans �mnen har r�tt att f� ett nytt slutbetyg fr�n grundskolan. Rek- torn i gymnasieskolan utf�rdar det nya slutbetyget. Dokument efter nationella program Examensbevis och studiebevis 12 � En elev som uppfyller kraven f�r gymnasieexamen ska f� ett exa- mensbevis n�r eleven har avslutat ett nationellt program och har f�tt betyg p� alla kurser och p� det gymnasiearbete som ing�r i elevens individuella </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 22 SFS 2010:2039 studieplan. F�r den elev som efter en eller flera kurser eller gymnasiearbetet har f�tt beslut om betyg som inneb�r att betyg inte har kunnat s�ttas enligt 15 kap. 27 � skollagen (2010:800) eller annars inte uppfyller kraven f�r gymnasieexamen ska i st�llet studiebevis utf�rdas. Betygen p� de kurser som enligt elevens individuella studieplan ing�r i det fullst�ndiga programmet och betygen p� de kurser som enligt studieplanen ligger utanf�r elevens fullst�ndiga program ska redovisas var f�r sig i beviset. 13 � Rektorn utf�rdar examensbevis och studiebevis. 14 � Om en elev har tv� betyg fr�n samma kurs eller fr�n j�mf�rbara kur- ser, ska det h�gsta av dessa betyg tas med i examens- eller studiebeviset. 15 � Om betyg inte har kunnat s�ttas enligt 15 kap. 27 � skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i dokumenten enligt detta kapitel. 16 � Examensbevis fr�n gymnasieskolan f�r utf�rdas endast en g�ng. Examensbevis f�r den som �r elev i gymnasieskolan 17 � Examensbevis ska utf�rdas f�r den som �r elev i gymnasieskolan n�r eleven har uppfyllt kraven f�r gymnasieexamen. Av examensbeviset ska det framg� 1. om beviset avser en yrkesexamen eller en h�gskolef�rberedande exa- men, 2. vilken studiev�g som examensbeviset avser, 3. om eleven har f�tt grundl�ggande beh�righet till h�gskoleutbildning som p�b�rjas p� grundniv� och beviset avser en yrkesexamen, 4. vilka kurser som beviset avser, hur m�nga gymnasiepo�ng som varje kurs omfattat och vilket betyg eleven f�tt p� varje kurs, 5. att eleven har genomf�rt ett godk�nt gymnasiearbete och vad det har inneh�llit, 6. om eleven har slutf�rt ett fullst�ndigt eller ut�kat program, och 7. om eleven har haft ett l�ngre studieuppeh�ll f�r studier utomlands och vilken karakt�r och omfattning dessa studier har haft. Studiebevis 18 � F�r den elev som inte uppfyllt kraven f�r gymnasieexamen ska ett studiebevis utf�rdas. Av studiebeviset ska det framg� 1. om beviset avser en utbildning p� ett yrkesprogram eller ett h�gskole- f�rberedande program, 2. vilken studiev�g som studiebeviset avser, 3. vilka kurser som beviset avser, hur m�nga gymnasiepo�ng som varje kurs omfattat och vilket betyg eleven f�tt p� varje kurs eller om betyg inte har kunnat s�ttas enligt 15 kap. 27 � skollagen (2010:800), 4. om eleven har genomf�rt ett godk�nt gymnasiearbete och vad det har inneh�llit, </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 SFS 2010:2039 5. om eleven har slutf�rt ett fullst�ndigt, reducerat eller ut�kat program, och 6. om eleven har haft ett l�ngre studieuppeh�ll f�r studier utomlands och vilken karakt�r och omfattning dessa studier har haft. Examensbevis f�r den som inte �r elev i gymnasieskolan 19 � Examensbevis ska utf�rdas f�r den som inte �r elev i gymnasieskolan n�r han eller hon har uppfyllt kraven f�r gymnasieexamen. I beviset f�r endast s�dana betyg ing� som �r satta i gymnasieskolan. Av examensbeviset ska det framg� 1. om beviset avser en yrkesexamen eller en h�gskolef�rberedande exa- men, 2. vilken studiev�g som examensbeviset avser, 3. om eleven har f�tt grundl�ggande beh�righet till h�gskoleutbildning som p�b�rjas p� grundniv� och beviset avser en yrkesexamen, 4. vilka kurser som beviset avser, hur m�nga gymnasiepo�ng som varje kurs omfattat och vilket betyg eleven f�tt p� varje kurs, 5. om betyg har satts efter pr�vning av den som inte �r elev i gymnasie- skolan, 6. att eleven har genomf�rt ett godk�nt gymnasiearbete och vad det har inneh�llit, 7. om eleven har slutf�rt ett fullst�ndigt eller ut�kat program, och 8. att beviset avser en person som inte �r elev i gymnasieskolan. Dokument efter introduktionsprogram Skriftlig bed�mning 20 � En elev som inom ramen f�r ett introduktionsprogram l�st grund- skole�mnen utan att f� godk�nt betyg ska f� en skriftlig bed�mning av sin kunskapsutveckling i varje s�dant �mne. Gymnasieintyg 21 � Efter avslutad utbildning p� ett introduktionsprogram ska rektorn utf�rda ett gymnasieintyg som visar vilken utbildning en elev har f�tt. Av intyget ska samtliga betyg som eleven har f�tt framg�. Sammanst�llning 22 � En elev som avbryter sin utbildning p� ett introduktionsprogram, inte fullf�ljer utbildningen enligt sin individuella studieplan eller �verg�r till ett nationellt program ska f� en sammanst�llning av vilka delar av utbildningen eleven har fullf�ljt j�mf�rt med sin individuella studieplan. R�tt att g� om en kurs 23 � En elev som har f�tt betyg p� en gymnasiekurs innan eleven p�b�rjat sin gymnasieutbildning har r�tt att g� om kursen och f� ett nytt betyg p� kursen i gymnasieskolan. </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 24 SFS 2010:2039 Rektorn fattar beslut efter det att eleven f�tt yttra sig. Om eleven inte har fyllt 18 �r och inte heller har ing�tt �ktenskap, ska �ven elevens v�rdnadsha- vare yttra sig. I 9 kap. 1 och 2 �� finns best�mmelser om �vriga fall n�r en elev har r�tt att g� om en kurs. Pr�vning Pr�vning f�r den som �r elev i gymnasieskolan 24 � En elev i gymnasieskolan har r�tt att genomg� pr�vning vid den egna skolenheten i alla kurser och det gymnasiearbete som ing�r i elevens indivi- duella studieplan, om eleven inte tidigare har f�tt betyg p� kursen eller gym- nasiearbetet eller om eleven har f�tt betyget F. Pr�vning f�r den som inte �r elev i gymnasieskolan 25 � Den som inte �r elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg d�rifr�n har r�tt att genomg� pr�vning i alla kurser som f�r finnas p� ett nationellt program utom de kurser som bara f�r anordnas p� vissa utbildningar. R�tten g�ller ocks� gymnasiearbetet. Pr�vning f�r g�ras endast vid en skolenhet som anordnar den aktuella kursen eller, n�r det g�ller gymnasiearbetet, utbildning inom det kunskaps- omr�de som gymnasiearbetet avser. 26 � Statens skolverk f�r meddela n�rmare f�reskrifter om pr�vning. Betyg f�r elever som inte f�ljt undervisningen 27 � Utan att eleven genomg�r pr�vning f�r en elev som inte f�ljt under- visningen i en kurs av rektorn ges betyget E p� kursen om 1. det av betyg, intyg eller liknande framg�r att eleven genom studier i utlandet eller p� annat s�tt f�rv�rvat s�dana kunskaper som beh�vs f�r bety- get E, och 2. kursen anordnas vid skolenheten. Utformning av dokument 28 � Statens skolverk f�r meddela ytterligare f�reskrifter om utformning av de dokument som har n�mnts i detta kapitel. N�r det g�ller f�reskrifter som r�r examensbevis ska Skolverket samr�da med Verket f�r h�gskole- service, H�gskoleverket och Myndigheten f�r yrkesh�gskolan. 9 kap. St�d�tg�rder R�tt att g� om en kurs 1 � Om en elev inte har f�tt l�gst betyget E p� en kurs, har eleven r�tt att g� om kursen en g�ng. Har eleven slutf�rt kursen tv� g�nger och inte f�tt l�gst betyget E f�r eleven g� om kursen ytterligare en g�ng, om det finns s�rskilda sk�l. </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 25 SFS 2010:2039 En elev som inte har f�tt betyget E p� gymnasiearbetet har r�tt att g�ra om det en g�ng. Om en elev har f�tt betyget F p� en stor andel av kurserna under ett l�s�r f�r eleven, om det finns s�rskilda sk�l, g� om ocks� s�dana kurser som eleven f�tt l�gst betyget E p� under l�s�ret. 2 � En elev som har bytt studiev�g f�r, om det finns s�rskilda sk�l, g� om s�dana kurser som eleven tidigare f�tt l�gst betyget E p�. 3 � En elev som g�r om en kurs har r�tt att f� ett nytt betyg p� kursen. I 8 kap. 23 � finns en best�mmelse om att en elev som har f�tt betyg p� en gymnasiekurs innan eleven p�b�rjat gymnasieutbildning har r�tt att g� om kursen och f� ett nytt betyg p� kursen i gymnasieskolan. Individuellt anpassat program 4 � En elevs utbildning f�r avvika fr�n vad som annars g�ller f�r ett natio- nellt program genom att vissa kurser byts ut om 1. utbildningen kan h�nf�ras till ett nationellt program, 2. kraven f�r examen fr�n det aktuella programmet kan uppfyllas, och 3. beslutet fattas f�re utg�ngen av det andra l�s�ret. N�r det g�ller 2 f�r dock den inledande kursen i matematik bytas ut mot en annan inledande kurs i matematik. Beslut om att byta ut en viss kurs f�r inte fattas efter det att eleven p�- b�rjat kursen. 5 � Rektorn fattar beslut enligt 1, 2 och 4 �� efter det att eleven och ber�r- da l�rare har f�tt yttra sig. Om eleven inte har fyllt 18 �r och inte heller har ing�tt �ktenskap, ska �ven elevens v�rdnadshavare yttra sig. Reducerat program 6 � En elev kan befrias fr�n undervisning i en eller flera kurser eller gym- nasiearbetet om eleven �nskar det och har p�tagliga studiesv�righeter som inte kan l�sas p� n�got annat s�tt. Reducerat program beslutas inom ett �tg�rdsprogram. F�rl�ngd undervisning 7 � Huvudmannen f�r besluta att undervisningen p� ett nationellt program f�r en elev f�r f�rdelas �ver l�ngre tid �n tre �r, om eleven har l�st ett redu- cerat program eller om det med h�nsyn till elevens f�ruts�ttningar i �vrigt finns s�rskilda sk�l f�r det. Specialklasser 8 � Specialklasser f�r inr�ttas f�r elever som p� grund av h�rsel eller syn- skada, r�relsehinder eller andra uttalade studiesv�righeter inte kan f�lja den vanliga undervisningen. </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 26 SFS 2010:2039 Studiehandledning p� modersm�let 9 � En elev ska f� studiehandledning p� sitt modersm�l, om eleven beh�- ver det. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r en elev som har r�tt till modersm�lsunder- visning och som f�re sin ankomst till Sverige har undervisats p� ett annat spr�k �n modersm�let ges studiehandledning p� det spr�ket i st�llet f�r modersm�let. 10 kap. Utbildning f�r d�va och h�rselskadade Utbildningens inneh�ll och organisation 1 � �rebro kommun f�r i sin gymnasieskola anordna utbildning f�r elever som 1. �r d�va och h�rselskadade och �r beroende av en teckenspr�kig milj�, 2. �r h�rselskadade och trots anv�ndningen av tekniska hj�lpmedel och andra st�dinsatser inte kan f�lja regulj�r undervisning i gymnasieskolan, 3. har en spr�kst�rning och beh�ver insatser av samma slag som d�va, eller 4. �r d�vblinda. Utbildningarna kallas riksgymnasiet f�r d�va (RGD) eller riksgymnasiet f�r h�rselskadade (RGH). N�r det i denna f�rordning talas om d�va elever avses �ven elever enligt f�rsta stycket 3 och 4. 2 � Utbildningen f�r d�va och h�rselskadade ska s� l�ngt det �r m�jligt integreras med motsvarande utbildning i gymnasieskolan. 3 � Nationella program, nationella inriktningar och s�rskilda varianter samt introduktionsprogram i form av programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion som �r utformade f�r en grupp elever f�r anordnas s�rskilt som utbildning f�r d�va och h�rselskadade, om antalet elever �r minst fyra. 4 � Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om n�dv�ndiga avvikelser fr�n l�roplanen, examensm�len, �mnesplanerna och po�ngplanen f�r natio- nella program i gymnasieskolan i bilaga 3 till skollagen (2010:800) f�r utbildning som avses i detta kapitel. 5 � Teckenspr�k som gymnasiegemensamt �mne ska f�rekomma p� alla nationella program som anordnas f�r d�va elever. Kurser i teckenspr�k som gymnasiegemensamt �mne f�r ers�tta en eller flera kurser i studiev�gen f�r d�va elever med undantag f�r kurser i svenska. Beslut fattas av rektorn. I st�llet f�r svenska eller svenska som andraspr�k f�r d�va elever l�sa svenska f�r d�va respektive engelska f�r d�va som gymnasiegemensamma �mnen. 6 � Kurser i teckenspr�k som annat �mne �n gymnasiegemensamt �mne f�r anordnas f�r h�rselskadade elever, om de har behov av det och vill delta i de kurserna. </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 27 SFS 2010:2039 Kurser i teckenspr�k som gymnasiegemensamt �mne f�r ers�tta en eller flera kurser i studiev�gen f�r h�rselskadade elever med undantag f�r kurser i svenska. Beslut fattas av rektorn. 7 � F�r elever som beh�ver det b�r utbildningstiden f�rl�ngas med ett �r. �rebro kommun beslutar om en s�dan f�rl�ngning. Mottagande och urval 8 � Utbildningen ska vara �ppen f�r s�kande fr�n hela landet. 9 � Om antalet platser �r f�rre �n antalet s�kande ska ett urval g�ras. Vid urvalet ska, utan h�nsyn till betyg, f�retr�de ges till dem som har st�rst behov av utbildningen. Interkommunal ers�ttning 10 � Om �rebro kommun har antagit en elev som inte �r hemmah�rande i kommunen p� riksgymnasiet f�r d�va (RGD) eller riksgymnasiet f�r h�rsel- skadade (RGH), har kommunen r�tt till ers�ttning f�r sina kostnader f�r elevens utbildning fr�n elevens hemkommun. S�rskild omv�rdnad 11 � F�r elever som vill och har behov av det ska �rebro kommun anvisa kost och logi. Kommunen ska �ven ansvara f�r att eleverna har tillg�ng till den hj�lp i �vrigt som f�ranleds av deras funktionsneds�ttning. �vriga regler om gymnasieskolan 12 � De best�mmelser i denna f�rordning som g�ller f�r gymnasieskolan i �vrigt ska till�mpas �ven i fr�ga om utbildning f�r d�va och h�rselskadade, om inte n�got annat s�rskilt anges. 11 kap. Utbildning f�r sv�rt r�relsehindrade ungdomar (Rh- anpassad utbildning) Utbildningens inneh�ll och organisation 1 � Den Rh-anpassade utbildningen ska s� l�ngt det �r m�jligt integreras med motsvarande utbildning i gymnasieskolan. 2 � Nationella program, nationella inriktningar och s�rskilda varianter samt introduktionsprogram i form av programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion som �r utformade f�r en grupp elever f�r anordnas s�rskilt som Rh-anpassad utbildning, om antalet elever �r minst fyra. 3 � Inom den Rh-anpassade utbildningen f�r rektorn, efter det att ber�rd l�rare och eleven har f�tt yttra sig, besluta om s�dana individuella eller gruppvisa avvikelser som beh�vs f�r att medge den l�ngsammare studietakt som �r n�dv�ndig f�r eleven. </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 28 SFS 2010:2039 4 � Om en elev p� grund av sin funktionsneds�ttning har stora sv�righeter att tillgodog�ra sig en viss del av utbildningen f�r rektorn, efter det ber�rd l�rare och eleven har f�tt yttra sig, befria eleven fr�n upp till h�lften av ut- bildningen i en kurs enligt den regulj�ra �mnesplanen, utan att antalet gym- nasiepo�ng f�r kursen minskas (utbildning enligt specialinriktad �mnes- plan). En elev som f�ljt en specialinriktad �mnesplan i en kurs ska i fr�ga om denna kurs anses ha genomg�tt den undervisning och verksamhet som ing�r i ett fullst�ndigt program. Av betyget ska det framg� att undervisningen i kursen avsett en specialin- riktad �mnesplan och vilket centralt inneh�ll undervisningen har omfattat. Organisation, avgifter och interkommunal ers�ttning f�r s�rskilda omv�rdnadsinsatser 5 � S�dana s�rskilda omv�rdnadsinsatser som avses i 15 kap. 35 � skol- lagen (2010:800) regleras i avtal mellan staten och den kommun eller annan huvudman som ansvarar f�r omv�rdnaden. 6 � Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r meddela f�reskrifter om avgifter f�r kost och logi f�r elever som bor i elevhem i anslutning till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning. 7 � Ers�ttning enligt 15 kap. 40 � skollagen (2010:800) f�r kostnader f�r boende, omv�rdnad i boendet och habilitering ska motsvara en tredjedel av de genomsnittliga kostnaderna f�r insatserna per elev. Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r meddela ytterligare f�reskrifter om s�dan ers�ttning som avses i f�rsta stycket. 8 � En kommun som har antagit en elev som inte �r hemmah�rande i kom- munen p� en Rh-anpassad utbildning, har r�tt till ers�ttning f�r sina kostna- der f�r elevens utbildning fr�n elevens hemkommun. �vriga regler om gymnasieskolan 9 � De best�mmelser i denna f�rordning som g�ller f�r gymnasieskolan i �vrigt ska till�mpas �ven i fr�ga om Rh-anpassad utbildning, om inte n�got annat s�rskilt anges. 12 kap. Elever Anm�lningsskyldighet vid fr�nvaro 1 � Om en elev p� grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolarbetet, ska det snarast anm�las. Ledighet 2 � Rektorn f�r bevilja en elev ledighet fr�n skolarbetet f�r enskilda ange- l�genheter. Eleven f�r i mindre omfattning befrias fr�n vissa undervisnings- pass eller fr�n annat skolarbete av rektorn. </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 29 SFS 2010:2039 N�r en elev anses ha avslutat utbildningen 3 � En elev anses ha avslutat utbildningen om eleven inte kommer till den utbildning eleven har antagits till och inte heller anm�ler giltig orsak att ute- bli inom tre dagar efter det att terminen startat. 4 � Om en elev vill avsluta utbildningen utan att slutf�ra den, ska eleven anm�la det till rektorn. En elev som inte har fyllt 18 �r och inte heller har ing�tt �ktenskap ska visa att v�rdnadshavaren samtycker till att eleven slutar i f�rtid. Om en elev har p�b�rjat en utbildning och d�refter har uteblivit fr�n den under mer �n en m�nad i f�ljd, utan att detta har berott p� sjukdom eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avslutat utbildningen. Rektorn f�r dock besluta att eleven inte ska anses ha avslutat utbildningen trots att f�ruts�ttningarna i andra stycket finns, om det finns synnerliga sk�l. Barn till svenska medborgare i utlandet 5 � Ungdomar under 18 �r som �r bosatta i utlandet hos sina v�rdnads- havare ska likst�llas med s�kande fr�n den kommun d�r den s�kta gymna- sieutbildningen anordnas, om minst en av v�rdnadshavarna �r svensk med- borgare. Nordiska s�kande 6 � F�r nordiska s�kande g�ller 710 ��. Med nordiska s�kande avses i denna f�rordning s�kande som �r bosatta i Danmark eller Finland med sj�lv- styrande omr�den eller i Island eller Norge. De sj�lvstyrande omr�dena �r F�r�arna, Gr�nland och �land. 7 � En nordisk s�kande f�r tas emot i gymnasieskolan endast om den s�kande genom sin tidigare skolg�ng i ett annat nordiskt land har utbildning som i huvudsak motsvarar en svensk grundskoleutbildning och uppfyller beh�righetskraven f�r den s�kta utbildningen i 16 kap. 2933 �� skollagen (2010:800) med undantag f�r kravet p� godk�nt betyg i svenska. I �vrigt ska nordiska s�kande likst�llas med s�kande fr�n den kommun d�r den s�kta gymnasieutbildningen anordnas. Ers�ttning f�r nordiska elever 8 � En kommun som i sin gymnasieskola har tagit emot fler nordiska s�kande �n det antal svenska elever bosatta i kommunen som samtidigt genomg�r gymnasial utbildning i n�got annat nordiskt land har r�tt till ers�tt- ning f�r det �verskjutande antalet elever. 9 � Ett landsting eller en enskild huvudman som har tagit emot nordiska s�kande har r�tt till ers�ttning. 10 � Ers�ttningens storlek i de fall som avses i 8 och 9 �� beslutas av regeringen. </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 30 SFS 2010:2039 Ans�kan om s�dan ers�ttning g�rs hos Statens skolverk som beslutar om ers�ttningen i det enskilda fallet och betalar ut beloppen. �vriga utl�ndska s�kande 11 � Om inte n�got annat f�ljer av 57 �� eller av andra f�reskrifter som har meddelats av regeringen, f�r en s�kande som inte �r bosatt i Sverige tas emot i gymnasieskolan om 1. den s�kande uppfyller beh�righetskraven f�r utbildningen, och 2. det finns plats p� den s�kta utbildningen. 12 � Om en s�dan s�kande som avses i 11 � har tagits emot i gymnasie- skolan, ska best�mmelserna i 15 kap. 17 � och 16 kap. 3740 �� skollagen (2010:800) om avgifter respektive elevens r�tt att fullf�lja utbildningen g�lla s� l�nge eleven har r�tt att vistas i landet. 13 � Statens skolverk f�r meddela ytterligare f�reskrifter om mottagande i gymnasieskolan av s�kande som inte �r bosatta i landet. 13 kap. Gymnasies�rskolan Inledande best�mmelser Definitioner 1 � I detta kapitel avses med arbetsplatsf�rlagd utbildning: kursplanelagd utbildning p� ett program som genomf�rs p� en arbetsplats utanf�r skolan, k�rn�mnen: de �mnen som anges i 19 kap. 3 � f�rsta stycket skollagen (2010:800), dvs. svenska eller svenska som andraspr�k, engelska, matema- tik, samh�llskunskap, religionskunskap, naturkunskap, idrott och h�lsa samt estetisk verksamhet. Kurser och kursplaner 2 � En kurs ska omfatta minst 50 timmar. En kurs f�r inte delas upp i delkurser. 3 � F�r varje kurs ska det finnas en kursplan av vilken det ska framg� dels kursens m�l, dels den kunskapsniv� som alla elever minst ska ha uppn�tt vid kursens slut. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om kursplaner, om inte annat f�ljer av tredje stycket. Huvudmannen beslutar om kursplaner f�r lokala kurser. Timplaner 4 � Timplaner f�r de nationella och specialutformade programmen fram- g�r av bilaga 2 och f�r yrkestr�ning inom individuella program av bilaga 3. </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 31 SFS 2010:2039 5 � Timplanerna f�r �verskridas och underskridas beroende p� hur mycket undervisning eleverna beh�ver f�r att uppn� de kunskapsm�l som anges i respektive kursplan. Huvudmannen best�mmer antalet timmar som ska g�lla f�r en kurs. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r rektorn befria en elev fr�n delar av under- visningen. F�rdelning av undervisningstid 6 � Huvudmannen beslutar om f�rdelningen av undervisningstiden �ver l�s�ren. Arbetsplan 7 � F�r genomf�randet av de fastst�llda m�len f�r utbildningen ska det finnas en arbetsplan som beslutas av rektorn. Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av l�rare och �vrig ber�rd personal samt representanter f�r eleverna. Arbetsplanen ska kontinuerligt f�ljas upp och utv�rderas. Lokala kurser 8 � Huvudmannen f�r besluta att inr�tta lokala kurser. En lokal kurs ska ge kunskaper i ett eller flera �mnen inom ett best�mt kunskapsomr�de och svara mot s�dana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastst�lld kursplan. 9 � Huvudmannen beslutar om det antal timmar som undervisningen p� en lokal kurs omfattar. 10 � I de fall en kursplan f�r en lokal kurs ska till�mpas inom ett nationellt program ska den vara f�renlig med de nationellt fastst�llda programm�len. Den lokalt fastst�llda kursen ska tillf�ra ytterligare m�l. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om lokala kurser. Utbildningen Svenska som andraspr�k 11 � En elev som har ett annat spr�k �n svenska som modersm�l f�r l�sa svenska som andraspr�k som k�rn�mne i st�llet f�r svenska. Eleven f�r d� l�sa svenska som individuellt val. Yrkes�mnen och estetiska �mnen 12 � Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka �mnen och kurser som ska ing� i �mnesblocken yrkes�mnen och estetiska �mnen. S�dana kur- ser f�r vara alternativ till varandra inom blocket (valbara kurser). Huvudmannen f�r, inom ramen f�r programm�len, besluta om lokalt val- bara kurser som alternativ eller komplement till de av Skolverket fastst�llda valbara kurserna. </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 32 SFS 2010:2039 Individuellt val 13 � En elev p� en gymnasies�rskola med en kommunal huvudman ska erbjudas varje kurs som f�rekommer p� ett nationellt program inom gymna- sies�rskolan i kommunen som individuellt val. En elev p� en gymnasies�r- skola med enskild huvudman ska erbjudas varje kurs som f�rekommer p� den skolenhet eleven g�r p� som individuellt val. �ven modersm�lsunder- visning och svenska som andraspr�k f�r f�rekomma som individuellt val. Lokalt till�gg 14 � Huvudmannen beslutar om lokala till�gg. Lokalt till�gg kan vara en eller flera kurser. Lokalt till�gg kan �ven inneb�ra att undervisningstiden f�r ett eller flera �mnen inom respektive nationella program ut�kas ut�ver den undervisningstid som framg�r av timplanen. Vidare kan p� tid f�r lokalt till- l�gg annan utbildning anordnas �n s�dan som anordnas p� kurser. Arbetsplatsf�rlagd utbildning 15 � Arbetsplatsf�rlagd utbildning ska f�rekomma p� alla nationella och specialutformade program. Huvudmannen ansvarar f�r att den arbetsplats- f�rlagda utbildningen uppfyller de krav som finns p� utbildningen. Endast kurser i yrkes�mnen f�r arbetsplatsf�rl�ggas. Den arbetsplatsf�r- lagda utbildningen ska uppg� till minst 22 veckor. Varje s�dan vecka ska anses motsvara 24 timmar undervisning i skolan enligt timplanen i bilaga 2. Rektorn beslutar om att hela eller delar av de kurser som avses i andra stycket ska arbetsplatsf�rl�ggas och om hur f�rdelningen �ver �ren ska g�ras. Huvudmannen ansvarar f�r anskaffningen av platser f�r den arbets- platsf�rlagda utbildningen. 16 � Om huvudmannen inte har m�jlighet att anskaffa platser f�r den arbetsplatsf�rlagda utbildningen i den omfattning som anges i 15 �, f�r den utbildningen i st�llet bytas ut mot motsvarande utbildning f�rlagd i skolan. Huvudmannen ska i ett s�dant fall vidta alla �tg�rder f�r att utbildningen s� snart som m�jligt kan arbetsplatsf�rl�ggas. Elever Elever fr�n utlandet 17 � Ungdomar under 18 �r som �r bosatta i utlandet har samma r�tt till skolg�ng i gymnasies�rskolan som ungdomar bosatta i Sverige, om minst en av v�rdnadshavarna �r svensk medborgare. De ska p� skriftlig beg�ran av sina v�rdnadshavare tas emot i gymnasies�rskolan i den kommun d�r de vistas stadigvarande. Urval till en utbildning med offentlig huvudman 18 � Om antalet platser p� ett nationellt eller ett specialutformat program som anordnas av en offentlig huvudman �r f�rre �n antalet s�kande, ska f�re- tr�de ges till dem som har st�rst behov av utbildningen. </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 33 SFS 2010:2039 Ledighet 19 � Om en elev p� grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolans verksamhet under skoldagen, ska detta snarast anm�las till skolenhe- ten. Huvudmannen f�r besluta hur anm�lningsskyldigheten ska fullg�ras. 20 � Rektorn f�r bevilja en elev ledighet fr�n skolarbetet f�r enskilda ange- l�genheter. Rektorn f�r vidare i mindre omfattning befria en elev fr�n vissa undervis- ningspass eller fr�n annat skolarbete. Betyg 21 � Betyg ska s�ttas p� varje avslutad kurs. Betyg ska dock inte s�ttas p� verksamhetstr�ning. 22 � Det ska finnas betygskriterier f�r alla kurser som f�r finnas i gymna- sies�rskolan. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om betygskriterier f�r andra kurser �n lokala kurser. Huvudmannen beslutar om betygskriterier f�r lokala kurser. Vid betygss�ttningen ska l�raren anv�nda dessa betygs- kriterier. Betygskriterierna ska precisera vilka kunskaper enligt kursplanen som kr�vs f�r att f� betyget Godk�nt respektive V�l godk�nt. F�r den elev som inte uppn�r betyget Godk�nt utf�rdas ett intyg om att eleven deltagit i kurser. Betygskatalog m.m. 23 � Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Detsamma g�ller uppgift i ett intyg om att eleven har deltagit i en kurs. Betygen och intygen ska genast kunna sammanst�llas f�r varje enskild elev. Rektorn ansvarar f�r att betygskatalogen f�rs. Eleverna ska f� ett utdrag ur betygskatalogen minst tv� g�nger per l�s�r, dock tidigast d� eleven har avslutat en kurs. Utdraget ska i f�rekommande fall inneh�lla uppgift om omfattningen av den fr�nvaro som eleven haft utan giltigt sk�l under terminen. Rektorn ansvarar ocks� f�r att eleverna informeras om r�tten att f� ett utdrag ur betygskatalogen i form av ett samlat betygsdokument. 24 � Om en elev �verg�r till en annan skolenhet eller avbryter studierna, ska skolan utf�rda ett samlat betygsdokument som inneh�ller de betyg och intyg som eleven redan har f�tt. N�r en elev �verg�r till en annan skolenhet, ska l�raren l�mna skriftlig information till den nya skolenheten om de kurser eleven p�b�rjat men inte slutf�rt. Slutbetyg 25 � Slutbetyget utg�r en sammanst�llning av betygen och intygen i samt- liga kurser som en elev har slutf�rt. </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 34 SFS 2010:2039 Slutbetyget ska inneh�lla uppgifter om det program som utbildningen avser. Om en elev har f�tt betyg p� en lokal kurs ska kursens inneh�ll och om- fattning framg� av slutbetyget. 26 � En elev ska f� slutbetyg n�r eleven har g�tt igenom ett program. En elev som inom ett individuellt program endast f�tt verksamhetstr�ning ska dock f� ett intyg om avslutad utbildning. 27 � Rektorn utf�rdar slutbetyg och intyg om avslutad utbildning. Anteckning om att slutbetyg har utf�rdats ska g�ras i betygskatalogen. St�dundervisning 28 � F�r en elev som har behov av extra st�d i skolarbetet ska st�dunder- visning anordnas. F�r elever som beh�ver s�rskilt st�d f�r specialundervisning anordnas. 14 kap. Bidrag till huvudm�n f�r frist�ende gymnasieskolor och gymnasies�rskolor Fastst�llande av bidrag per kalender�r 1 � Ett bidrag till enskilda huvudm�n f�r gymnasieskola eller gymnasie- s�rskola ska beslutas per kalender�r. Bidraget ska grunda sig p� kommunens eller, betr�ffande naturbruks- program anordnade av landsting, landstingets budget f�r det kommande bud- get�ret och beslutas f�re kalender�rets b�rjan. F�r elever som b�rjar i utbild- ning under kalender�ret ska hemkommunen besluta bidraget omg�ende. F�r elever som p�b�rjar utbildning i augusti ska bidrag avse tiden fr�n och med den 1 juli samma �r. �ndringar under l�pande budget�r 2 � Om ytterligare resurser ges till hemkommunens gymnasieskola eller gymnasies�rskola under budget�ret, ska motsvarande tillskott ges till de enskilda huvudm�nnen. Om hemkommunen minskar ers�ttningen till sin gymnasieskola eller gymnasies�rskola, f�r bidrag till enskilda huvudm�n minskas i motsvarande m�n genom att �terst�ende utbetalningar under budget�ret s�tts ner. Grundbelopp 3 � I 16 kap. 53 �, 17 kap. 32 � och 19 kap. 26 � skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ing� i det grundbelopp som l�mnas i bi- drag till en enskild huvudman f�r gymnasieskola eller gymnasies�rskola. Vid tilll�mpning av dessa best�mmelser ska ers�ttning f�r 1. undervisning avse kostnader f�r skolans rektor och andra anst�llda med ledningsuppgifter, undervisande personal, st�d�tg�rder till elever, arbetslivs- orientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader, </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 35 SFS 2010:2039 2. l�rverktyg avse kostnader f�r l�rob�cker, litteratur, datorer, maskiner som anv�nds i undervisningen, skolbibliotek, studiebes�k och liknande kost- nader, 3. elevh�lsa avse kostnader f�r s�dan elevh�lsa som avser medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser, 4. m�ltider avse kostnader f�r livsmedel, personal, transporter och d�rmed sammanh�ngande administration och liknande kostnader, 5. administration avse administrativa kostnader som ska ber�knas till tre procent av grundbeloppet, 6. merv�rdesskatt avse ett schablonbelopp som uppg�r till sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i f�rekommande fall till�ggs- belopp), och 7. lokalkostnader avse kostnader f�r hyra, drift, inventarier som inte �r l�rverktyg och kapital i form av r�nta p� l�n och liknande, dock inte kost- nader f�r amortering. I st�llet f�r vad som anges i f�rsta stycket ska, i det fall utbildningen �r en s�rskild variant eller avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning, bidragets grundbelopp best�mmas enligt 2 kap. 6 �. S�rskilt om ers�ttning f�r m�ltider 4 � Bidraget till en enskild huvudman f�r gymnasieskola eller gymnasie- s�rskola ska innefatta ers�ttning f�r skolm�ltider, om hemkommunen erbju- der kostnadsfria skolm�ltider. En enskild huvudman f�r gymnasieskola eller gymnasies�rskola, vars bidrag fr�n en elevs hemkommun innefattar ers�ttning f�r skolm�ltider, f�r inte ta ut n�gon m�ltidsavgift fr�n den elev som bidraget avser. S�rskilt om ers�ttning f�r lokalkostnader 5 � Ers�ttning f�r lokalkostnader enligt 3 � 7 ska motsvara hemkommu- nens genomsnittliga lokalkostnad per elev i motsvarande verksamhet. Om det finns s�rskilda sk�l, ska ers�ttningen f�r lokalkostnader i st�llet h�gst motsvara den enskilda huvudmannens faktiska kostnader om dessa kostnader �r sk�liga. Vid sk�lighetspr�vningen ska h�nsyn tas till intresset av att utbildning med enskild huvudman kan etableras. S�rskilt om ers�ttning f�r kapitalkostnader 6 � Hemkommunens normala avskrivningsprinciper ska till�mpas vid ber�kningen av kostnader f�r ink�p. Till�ggsbelopp 7 � Med till�ggsbelopp enligt 16 kap. 54 �, 17 kap. 34 � och 19 kap. 27 � skollagen (2010:800) avses ers�ttning f�r assistenthj�lp, anpassning av loka- ler eller andra extraordin�ra st�d�tg�rder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen och ers�ttning f�r elever som ska erbjudas moders- m�lsundervisning. </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 36 SFS 2010:2039 Omfattningen av bidragsber�ttigad gymnasieutbildning 8 � Bidrag till en enskild huvudman f�r gymnasieskola enligt 16 kap. 52 � skollagen (2010:800) ska l�mnas i en omfattning som minst motsvarar en fullst�ndig gymnasieutbildning (2 500 gymnasiepo�ng). Om elevens hemkommun f�rdelar ytterligare resurser i en kommunal skola f�r elever som har r�tt till ut�kat program f�r att uppn� grundl�ggande beh�righet till h�gskoleutbildning inom ett yrkesprogram, ska bidrag l�mnas till den enskilda huvudmannen ocks� f�r de kurser ut�ver 2 500 gymnasie- po�ng som en elev l�ser f�r att uppn� s�dan beh�righet inom ett yrkes- program. Riksprislistan 9 � Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka belopp som en kom- mun eller ett landsting ska betala till en enskild huvudman per elev, program och inriktning, n�r det g�ller det grundbelopp som avses i 16 kap. 55 � tredje stycket (riksprislistan) och 19 kap. 26 � tredje stycket samt den ers�ttning som avses i 17 kap. 35 � andra stycket 2 skollagen (2010:800). Skolverket f�r vidare meddela f�reskrifter om skyldighet f�r kommunerna och landstingen att l�mna de uppgifter om verksamheten som beh�vs f�r s�dana beslut om grundbelopp som avses i f�rsta stycket. N�r Skolverket meddelar f�reskrifter om grundbeloppens storlek enligt riksprislistan ska ber�rda kommuners och landstings budgeterade bidrags- belopp f�r det kommande �ret ligga till grund f�r bidragsbeloppen. Redovisning av hur bidraget har ber�knats 10 � En kommun som l�mnar bidrag f�r en elev i en frist�ende skola ska f�r den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur bidraget har ber�knats. Av redovisningen ska beloppen f�r lokalkostnader, administration och merv�rdesskatt framg�. Om det inte finns s�rskilda sk�l, ska redovisningen �ven inneh�lla belopp f�r �vriga kostnadsslag var f�r sig. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om s�dan redovisning. Utbetalning av bidrag 11 � Om den enskilda huvudmannen och kommunen inte kommer �verens om annat, ska bidraget betalas ut med en tolftedel varje m�nad. Kommande verksamhet 12 � Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om skyldigheten f�r en enskild huvudman f�r gymnasieskola att l�mna uppgifter om kommande verksamhet. 15 kap. �vriga best�mmelser 1 � Statens skolverks beslut enligt denna f�rordning f�r inte �verklagas. </div> <div id="page37-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 37 SFS 2010:2039 2 � I de fall en ans�kan ska g�ras enligt denna f�rordning f�r den �verf�ras elektroniskt till Statens skolinspektion respektive Statens skolverk. Skolinspektionen respektive Skolverket f�r meddela f�reskrifter om elek- tronisk �verf�ring av en ans�kan om godk�nnande och om elektronisk signatur. Skolinspektionen och Skolverket f�r meddela f�reskrifter om de ans�k- ningar som regleras i denna f�rordning. 1. Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 februari 2011. Best�mmelserna ska till�mpas p� utbildning som p�b�rjas efter den 1 juli 2011. F�r utbild- ning som p�b�rjats f�re den 1 juli 2011 g�ller �ldre best�mmelser f�r utbild- ningen. 2. Genom f�rordningen upph�vs gymnasief�rordningen (1992:394) och f�rordningen (1994:741) om gymnasies�rskolan. 3. I de fall undervisning i grundskolans �mnen sker i gymnasieskolan f�r de kursplaner f�r �mnen i grundskolan som g�ller f�re den 1 juli 2011 anv�ndas fram till den 1 juli 2013. Betyg ska d� s�ttas med den betygsskala som g�llde f�re den 1 juli 2011. 4. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om antagning till gymnasie- skolan i de fall en s�kande till gymnasieskolan fr�n grundskolan har betyg b�de satta enligt den betygsskala som g�llde f�re den 1 juli 2011 och betyg satta enligt den betygsskala som g�ller d�refter. 5. Elever som har p�b�rjat sin utbildning f�re den 1 juli 2011 och som efter avbrott i studierna vill �teruppta sin gymnasieutbildning efter den 1 juli 2011 och vilkas p�b�rjade utbildning inte l�ngre erbjuds i gymnasieskolan, ska fullf�lja utbildningen enligt de best�mmelser som g�ller f�r utbildning som p�b�rjas efter den 1 juli 2011. Detsamma g�ller f�r elever som �terantas i gymnasieskolan eller som g�r om ett l�s�r, p� samma program eller ett annat program efter programbyte. F�r dessa elever f�r gymnasieexamen utf�rdas om de uppfyller de villkor som st�lls i skollagen (2010:800) och i denna f�rordning. I en s�dan examen f�r betyg satta f�re den 1 juli 2011 ing�. Betygen ska i s�dana fall omvandlas enligt f�ljande. Mycket v�l godk�nt ska motsvara A, V�l godk�nt ska motsvara C, Godk�nt ska motsvara E, och Icke godk�nt ska motsvara F. 6. Skolverket f�r meddela f�reskrifter om i vilka fall kurser enligt de kurs- planer som g�ller f�re den 1 juli 2011 motsvaras av kurser enligt �mnes- planer och f�r ing� i en gymnasieexamen. 7. Om best�mmelsen i 5 inte kan till�mpas eller om det annars finns s�rskilda sk�l, f�r rektorn besluta att dessa elever f�r fullf�lja utbildningen enligt �ldre best�mmelser. F�r dessa elever ska slutbetyg utf�rdas. I slutbety- get f�r d� betyg satta p� kurser enligt �mnesplaner ing�. Slutbetyg f�r utf�r- das senast den 1 juli 2015. Om eleven fullf�ljer utbildningen enligt �ldre best�mmelser, f�r det inne- b�ra att eleven byter till ett specialutformat program enligt 2 kap. 12 � gym- nasief�rordningen (1992:394). </div> <div id="page38-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 38 SFS 2010:2039 8. I st�llet f�r vad som anges i 5 kap. 4 � ska ans�kan om s�rskild variant inom det estetiska omr�det avseende utbildning som planeras starta h�stter- minen 2011 g�ras senast den 31 januari 2011. 9. Skolverket f�r f�r 2011, med avvikelse fr�n vad som anges i 14 kap. 9 � tredje stycket, meddela f�reskrifter om grundbeloppens storlek enligt riks- prislistan med ber�rda kommuners och landstings budgeterade bidragsbe- lopp f�r del av �ret som grund. S�dana f�reskrifter f�r avse del av �ret. I st�llet f�r vad som anges i 14 kap. 1 � f�rsta och andra styckena f�r bidragsbeslutet f�r kalender�ret 2011 fattas under kalender�ret och avse del av detta. 10. Den som har p�b�rjat utbildning f�re den 1 juli 2011 f�r genomg� pr�vning enligt gymnasief�rordningen (1992:394) i dess lydelse den 1 janu- ari 2010 enligt de kursplaner som g�llde fram till den 30 juni 2011. S�dan pr�vning f�r g�ras senast den 30 juni 2016. 11. Skolverket f�r meddela de ytterligare f�reskrifter som beh�vs f�r till- l�mpningen av 57. 12. Best�mmelserna i 18 kap. 19 och 20 �� skollagen (2010:800) ska till- l�mpas f�r elever i gymnasies�rskolan f�r utbildning som p�b�rjas efter den 1 juli 2013. P� regeringens v�gnar JAN BJ�RKLUND Claes M�rtensson (Utbildningsdepartementet) </div> <div id="page39-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 39 SFS 2010:2039 Bilaga 1 Nationella inriktningar p� de nationella programmen och programgemensamma �mnen f�r respektive program Nationella program Omfattning i Nationella gymnasiepo�ng f�r de inriktningar programgemensamma �mnena i ett program Yrkesprogram 1. Barn- och fritids- H�lsa 100 Fritid och h�lsa programmet Naturkunskap 50 Pedagogiskt Pedagogik 400 arbete Samh�llskunskap 50 Socialt arbete Svenska eller svenska som andraspr�k 100 2. Bygg- och Bygg och Anl�ggningsfordon anl�ggnings- anl�ggning 400 Husbyggnad programmet Mark och anl�ggning M�leri Pl�tslageri 3. El- och Dator- och Automation energiprogrammet kommunikations- Dator- och teknik 100 kommunikations- Elektroteknik 100 teknik Energiteknik 100 Elteknik Mekatronik 100 Energiteknik 4. Fordons- och Fordons- och Godshantering transportprogrammet transportbranschen 200 Karosseri och Fordonsteknik 200 lackering Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport 5. Handels- och Entrepren�rskap 100 Administrativ administrations- F�rs�ljning och service programmet kundservice 100 Handel och Handel 100 service Information och kommunikation 100 6. Hantverks- Entrepren�rskap 100 Finsnickeri programmet Hantverk 200 Florist </div> <div id="page40-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 40 SFS 2010:2039 Hantverkskunskap 100 Fris�r Textil design �vriga hantverk 7. Hotell- och Engelska 100 Hotell och konferens turism- Entrepren�rskap 100 Turism och resor programmet Hotell 100 Konferens och evenemang 100 Service och bem�tande 100 Turism 200 8. Industritekniska Industritekniska Drifts�kerhet och programmet processer 100 underh�llsteknik M�nniskan i Processteknik industrin 100 Produkt och Produktionskunskap100 maskinteknik Produktions- Svetsteknik utrustning 100 9. Naturbruks- Biologi 100 Djur programmet Entrepren�rskap 100 Lantbruk Naturbruk 200 Skog Tr�dg�rd 10. Restaurang- Hygienkunskap 100 Bageri och konditori och livsmedels- Livsmedels- och F�rskvaror, delikatess programmet n�ringskunskap 100 och catering M�ltids- och K�k och servering branschkunskap 100 Service och bem�tande 100 11. VVS- och Ell�ra 100 Fastighet fastighets- Systemkunskap 200 Kyl- och v�rme- programmet Verktygs- och pumpsteknik materialhantering 100 Ventilationsteknik VVS 12. V�rd- och H�lsa 100 omsorgsprogrammet Medicin 150 M�nniskan 100 Psykiatri 100 Psykologi 50 Samh�llskunskap 50 Specialpedagogik 100 Svenska eller svenska som andraspr�k 100 V�rd och omsorg 350 </div> <div id="page41-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 41 SFS 2010:2039 H�gskolef�rberedande program 13. Ekonomi- F�retagsekonomi 100 Juridik programmet Juridik 100 Ekonomi Moderna spr�k 100 Psykologi 50 14. Estetiska Estetisk Bild och formgivning programmet kommunikation 100 Dans Konst och kultur 50 Estetik och media Musik Teater 15. Humanistiska Filosofi 50 Kultur programmet Moderna spr�k 200 Spr�k M�nniskans spr�k 100 16. Naturvetenskaps- Biologi 100 Naturvetenskap programmet Fysik 150 Naturvetenskap och Kemi 100 samh�lle Moderna spr�k 100 17. Samh�lls- Filosofi 50 Beteendevetenskap vetenskaps- Moderna spr�k 200 Medier, information programmet Psykologi 50 och kommunikation Samh�llsvetenskap 18. Teknik- Fysik 150 Design och produkt- programmet Kemi 100 utveckling Teknik 150 Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samh�llsbyggande och milj� Teknikvetenskap </div> <div id="page42-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 42 SFS 2010:2039 Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2010 Bilaga 2 Timplaner Undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r de fyra�riga nationella och specialutformade programmen i gymnasies�rskolan Bilaga 3 Timplan Undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r yrkestr�ning inom individuellt program i gymnasies�rskolan Estetiska programmet �vriga program �mnen: Svenska eller svenska som andra spr�k 200 200 Engelska 110 110 Matematik 150 150 Samh�llskunskap Religionskunskap 170 170 Naturkunskap Idrott och h�lsa 280 280 Estetisk verksamhet 70 70 Yrkes�mnen 2 200 Estetiska �mnen 2 200 Individuella val 290 290 Lokalt till�gg 130 130 Totalt 3 600 3 600 �mnen: Svenska 200 Matematik 150 Samh�llsorientering 170 Idrott och h�lsa 280 Estetisk verksamhet 70 Yrkestr�ning och praktik 2 730 Totalt 3 600 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Gymnasief�rordning;

utf�rdad den 22 december 2010.

Regeringen f�reskriver f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser

F�rordningens inneh�ll

1 �

F�rordningen inneh�ller f�ljande kapitel:

inledande best�mmelser (1 kap.),
huvudm�n (2 kap.),
l�rotider f�r gymnasieskolan och gymnasies�rskolan (3 kap.),
utbildningens inneh�ll och omfattning i gymnasieskolan (4 kap.),
avvikelser inom de nationella programmen i gymnasieskolan (5 kap.),
introduktionsprogram (6 kap.),
beh�righet, urval och f�rfarandet vid antagning (7 kap.),
betyg, gymnasieexamen och pr�vning (8 kap.),
st�d�tg�rder (9 kap.),
utbildning f�r d�va och h�rselskadade (10 kap.),
utbildning f�r sv�rt r�relsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning)

(11 kap.),

elever (12 kap.),
gymnasies�rskolan (13 kap.),
bidrag till huvudm�n f�r frist�ende gymnasieskolor och gymnasie-

s�rskolor (14 kap.), och

�vriga best�mmelser (15 kap.).

Best�mmelser som g�ller gymnasies�rskolan

2 �

Best�mmelser som g�ller enbart gymnasies�rskolan finns i 13 kap.

Best�mmelser som g�ller b�de gymnasies�rskolan och gymnasieskolan finns
i 2, 3, 4 kap. 1520 ��, 9 kap. 9 � och 14 kap. �vriga best�mmelser avser
endast gymnasieskolan.

Definitioner

3 �

I f�rordningen avses med

arbetsplatsf�rlagt l�rande: l�rande p� ett program som genomf�rs p� en
eller flera arbetsplatser utanf�r skolan,

SFS 2010:2039

Utkom fr�n trycket
den 5 januari 2011

SFS 2010:2039

fullst�ndigt program: betyg fr�n kurser och ett gymnasiearbete i en

omfattning om 2 500 gymnasiepo�ng enligt en individuell studieplan,
garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som
eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 � skollagen (2010:800),
gymnasial l�rlingsutbildning: utbildning inom ett yrkesprogram som till
mer �n h�lften genomf�rs p� en eller flera arbetsplatser utanf�r skolan,

gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepo�ng som eleverna

genomf�r inom ramen f�r examensm�len,
 gymnasiegemensamma �mnen: de �mnen som ska ing� i programmen i
den omfattning som framg�r av bilaga 3 till skollagen,

 gymnasiepo�ng: ett m�tt p� studieomfattningen av en kurs eller gymna-

siearbetet,

 karakt�rs�mnen: de �mnen genom vilka ett program f�r sin karakt�r,
nationella programr�d: de nationella programr�d f�r yrkesprogrammen

som Statens skolverk ska ansvara f�r enligt 8 � f�rordningen (2009:1214)
med instruktion f�r Statens skolverk,

nya kurser: kurser som initieras av huvudm�n eller av andra intressenter

enligt 6 � och som Statens skolverk har meddelat f�reskrifter om enligt 4 �,

 programf�rdjupning: s�dana �mnen eller kurser som inom examens-

m�len kompletterar de gymnasiegemensamma och programgemensamma
�mnena och som Skolverket meddelat f�reskrifter om enligt 4 kap. 5 �,
programgemensamma �mnen: kurser i gymnasiegemensamma �mnen
ut�ver den omfattning som anges i bilaga 3 till skollagen eller andra kurser
och som ska l�sas av alla elever p� programmet,

 riksrekryterande utbildning: en utbildning i en gymnasieskola med

offentlig huvudman till vilken s�kande fr�n hela landet ska tas emot i f�rsta
hand,
studiev�g: det program, och i f�rekommande fall den inriktning, den
gymnasiala l�rlingsutbildning eller den s�rskilda variant som eleven g�r p�,
s�rskild variant: en utbildning som enligt 5 kap. 1 � f�r avvika fr�n vad
som annars g�ller f�r nationella program,

yrkesutg�ng: en ben�mning f�r en viss yrkeskompetens till vilken en

kombination av kurser inom yrkesprogrammens programf�rdjupning leder,

yrkes�mnen: yrkesinriktade karakt�rs�mnen.

�mnesplaner

4 �

Enligt 16 kap. 21 � skollagen (2010:800) ska det f�r varje �mne finnas

en �mnesplan. Den ska ge utrymme f�r l�raren och eleverna att sj�lva pla-
nera undervisningen.

Av �mnesplanen ska f�ljande framg�:
�mnets syfte,
varje kurs som ing�r i �mnet,
det centrala inneh�llet f�r varje kurs,
hur m�nga gymnasiepo�ng som varje kurs omfattar, och
kunskapskraven f�r varje kurs.

F�rutom n�r det g�ller de gymnasiegemensamma �mnena f�r Statens skol-
verk meddela f�reskrifter om �mnesplaner. Av f�reskrifterna f�r det framg�
att vissa kurser eller �mnen bara f�r anordnas p� vissa utbildningar.

SFS 2010:2039

5 �

F�reskrifter om �mnesplaner f�r yrkes�mnen ska meddelas efter samr�d

med ett nationellt programr�d.

Nya kurser

6 �

En ny kurs ska ge kunskaper i ett befintligt �mne eller i ett nytt �mne.

En huvudman eller annan intressent f�r ans�ka hos Statens skolverk om

en ny kurs.

Individuell studieplan i gymnasieskolan

7 �

En elevs individuella studieplan i gymnasieskolan ska, n�r det �r aktu-

ellt, inneh�lla uppgifter om

vilken studiev�g eleven g�r p� och om de val av kurser som eleven har

gjort,

eleven f�ljer ett fullst�ndigt eller ut�kat program,
vilka kurser som ing�r i elevens fullst�ndiga program och, om eleven

f�ljer ett ut�kat program, vilka kurser som ligger utanf�r det fullst�ndiga
programmet,

eleven f�ljer ett individuellt anpassat program, och i s� fall vilka kurser

som bytts ut,

eleven f�ljer ett reducerat program och i vilken omfattning, samt om

m�jligt vilka kurser som tagits bort,

elevens studier i grundskolans �mnen, och
andra insatser som �r gynnsamma f�r elevens kunskapsutveckling och

som �r avsedda att ing� i utbildningen om eleven f�ljer ett introduktions-
program.

Lokala programr�d

8 �

F�r yrkesprogrammen ska det finnas ett eller flera lokala programr�d

f�r samverkan mellan skola och arbetsliv.

2 kap. Huvudm�n

Godk�nnande som enskild huvudman

Gemensamma best�mmelser f�r godk�nnande av enskilda huvudm�n f�r
gymnasieskola och gymnasies�rskola

1 �

En ans�kan om godk�nnande som enskild huvudman f�r en viss

utbildning i gymnasieskolan eller gymnasies�rskolan ska ha kommit in till
Statens skolinspektion senast den 31 januari kalender�ret innan utbildningen
ska starta.

2 �

N�r Statens skolinspektion handl�gger �renden om godk�nnande enligt

1 � ska den kommun d�r utbildningen ska bedrivas ges tillf�lle att yttra sig.
�ven de n�rliggande kommuner som kan antas bli ber�rda av ans�kan ska
ges tillf�lle att yttra sig.

N�r en kommun yttrar sig b�r den bifoga en konsekvensbeskrivning till

sitt yttrande.

SFS 2010:2039

3 �

Beslut i ett �rende som avses i 1 � ska om m�jligt fattas f�re den

1 oktober kalender�ret innan utbildningen ska starta.

Godk�nnande som enskild huvudman f�r gymnasieskola

4 �

Ans�kan om godk�nnande som enskild huvudman f�r gymnasieskola

ska inneh�lla uppgift om

vilket nationellt program och, i f�rekommande fall, vilken nationell

inriktning huvudmannen vill anordna, och

huvudmannen vill anordna en s�rskild variant, avvikelse i form av s.k.

riksrekryterande utbildning, riksrekryterande idrottsutbildning vid riks-
idrottsgymnasium eller nationellt godk�nd idrottsutbildning

N�gon s�rskild ans�kan om att f� anordna s�rskild variant, avvikelse i

form av s.k. riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riksidrotts-
gymnasium eller nationellt godk�nd idrottsutbildning ska inte ges in till Sta-
tens skolverk.

5 �

Om huvudmannen ans�ker om att anordna en s�rskild variant, avvi-

kelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riks-
idrottsgymnasium eller nationellt godk�nd idrottsutbildning ska Statens
skolinspektion skicka ans�kan till Statens skolverk f�r bed�mning av om
utbildningen ska godk�nnas som en s�dan utbildning.

Skolverket beslutar i fr�ga om godk�nnande av s�dana utbildningar som

avses i f�rsta stycket. Beslutet ska skickas till huvudmannen och Skol-
inspektionen.

6 �

Efter Statens skolverks pr�vning enligt 5 � ska Statens skolinspektion

pr�va om huvudmannen ska godk�nnas. I de fall Skolverket har godk�nt ut-
bildningen som en s�rskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande
utbildning eller idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium och beslutat om
ett belopp enligt 5 kap. 11 �, 18 � eller 25 � tredje stycket ska bidragets
grundbelopp fastst�llas till det belopp som Skolverket har beslutat om.

Oberoende av om Skolverket godk�nt utbildningen som s�rskild variant,

avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning eller nationellt godk�nd
idrottsutbildning ska Skolinspektionen fatta beslut enligt 3 �, om ans�kan
avser en ny utbildning.

Undantag f�r vissa enskilda huvudm�n

7 �

En enskild huvudman f�r gymnasieskola eller gymnasies�rskola med

waldorfpedagogisk inriktning beh�ver inte till�mpa best�mmelserna i 2 kap.
20 � f�rsta stycket skollagen (2010:800) om beh�righet f�r anst�llning utan
tidsbegr�nsning som l�rare eller f�rskoll�rare i skolv�sendet.

SFS 2010:2039

3 kap. L�rotider f�r gymnasieskolan och gymnasies�rskolan

L�s�r

1 �

L�s�ret ska omfatta 40 veckor och ha minst 178 skoldagar och minst

12 lovdagar. Ut�ver skol- och lovdagarna f�r det inom l�s�ret l�ggas ut
h�gst fem studiedagar f�r personalen.

2 �

L�s�ret ska b�rja i augusti och sluta senast i juni. Huvudmannen f�r f�r

en viss utbildning besluta om andra tider om utbildningsinslag f�ruts�tter
andra l�s�rstider. Dagarna f�r h�st- och v�rterminens b�rjan och slut beslu-
tas av huvudmannen.

Huvudmannen ska vid beslut enligt f�rsta stycket beakta om det finns

elever som p�b�rjar grundutbildning som �r l�ngre �n 60 dagar enligt lagen
(1994:1809) om totalf�rsvarsplikt.

Skolarbetets f�rl�ggning

3 �

Elevernas skolarbete ska f�rl�ggas m�ndagfredag och vara s� j�mnt

f�rdelat �ver dessa dagar som m�jligt. Skolarbetet ska ocks� vara s� j�mnt
f�rdelat �ver l�s�ret som m�jligt.
N�r skolarbetet f�rl�ggs till en arbetsplats utanf�r skolan ska den arbetstid
som g�ller p� arbetsplatsen till�mpas, om inte rektorn beslutar annat.

Schema

4 � F�r l�s�ret eller f�r kortare tid ska det finnas ett schema som inneh�ller
uppgifter om samtliga undervisningspass och l�rare.

Friluftsverksamhet

5 �

Ut�ver �mnet idrott och h�lsa ska det anordnas idrotts och frilufts-

verksamhet som ska bedrivas under l�rares ledning.

4 kap. Utbildningens inneh�ll och omfattning i gymnasieskolan

Nationella program

1 �

Ett nationellt program inom gymnasieskolan best�r av

gymnasiegemensamma �mnen,
programgemensamma �mnen,
i f�rekommande fall f�r inriktningen gemensamma karakt�rs�mnes-

kurser,

programf�rdjupning,
kurser inom det individuella valet, och
gymnasiearbete.
Best�mmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 3 till skollagen

(2010:800) och i bilaga 1 till denna f�rordning.

Om inte n�got annat f�ljer av de best�mmelser som avses i andra stycket

eller andra av regeringen meddelade f�reskrifter, f�r Statens skolverk med-

SFS 2010:2039

dela f�reskrifter om vilka �mnen och kurser som ska ing� i respektive pro-
gram och i de nationella inriktningarna.

P� humanistiska programmets inriktning spr�k f�r inom spr�k kurser i

engelska, klassisk grekiska spr�k och kultur, latin spr�k och kultur,
moderna spr�k, modersm�l eller svenskt teckenspr�k f�r h�rande erbjudas.
P� naturvetenskapsprogrammets inriktning naturvetenskap och samh�lle f�r
som naturvetenskapligt �mne kurser i biologi, fysik eller kemi erbjudas.

Nationella inriktningar

2 �

De nationella inriktningarna framg�r av bilaga 1.

De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverks-

programmet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet f�r
b�rja det f�rsta l�s�ret. �vriga inriktningar f�r b�rja det andra eller tredje
l�s�ret.

Statens skolverk f�r n�r det g�ller den nationella inriktningen �vrigt hant-

verk besluta om en utbildning ska f� f�rekomma inom den inriktningen.

Gymnasial l�rlingsutbildning

3 �

Gymnasial l�rlingsutbildning f�r b�rja det f�rsta l�s�ret inom alla

yrkesprogram.

Gymnasiearbete

4 �

Rektorn ska f�r varje elev utse en l�rare att vara ansvarig f�r gymnasie-

arbetet.

Programf�rdjupning

5 �

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka kurser som f�r

erbjudas som programf�rdjupning f�r varje program. Bland dessa kurser ska
det f�r h�gskolef�rberedande program ing� s�dana kurser som kan vara s�r-
skilt meriterande vid urval eller som p� annat s�tt kan vara av betydelse f�r
h�gskolestudier. Kurserna ska rymmas inom respektive programs examens-
m�l.

N�r Skolverket meddelar f�reskrifter f�r h�gskolef�rberedande program

om kurser som kan vara s�rskilt meriterande vid urval eller som p� annat s�tt
kan vara av betydelse f�r h�gskolestudier, ska Skolverket samr�da med
H�gskoleverket.

N�r Skolverket meddelar f�reskrifter om programf�rdjupning f�r yrkes-

program ska ber�rda nationella programr�d h�ras.

6 �

Som programf�rdjupning ska huvudmannen erbjuda s�dana kurser

som Statens skolverk har meddelat f�reskrifter om enligt 5 �. Huvudmannen
beslutar vilka av dessa kurser som ska erbjudas som programf�rdjupning.

SFS 2010:2039

Individuellt val

7 �

Huvudmannen beslutar om vilka kurser som ska erbjudas som individu-

ellt val.

Eleven har dock r�tt att inom utrymmet f�r individuellt val l�sa
1. en kurs i idrott och h�lsa ut�ver vad som finns p� studiev�gen,
2. minst en kurs i estetiska �mnen, och
3. de kurser som kr�vs f�r grundl�ggande h�gskolebeh�righet p� grund-

niv� om eleven g�r p� ett yrkesprogram.

Undantag fr�n vad som f�reskrivs i andra stycket 1 och 2 f�r g�ras om det

finns synnerliga sk�l.

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka kurser som f�r ing� i de

�mnen som avses i andra stycket 2.

F�r de elever som avses i 11 � respektive 1520 �� ska svenska som

andraspr�k eller modersm�l erbjudas som individuellt val.

Alternativa eller �verlappande kurser

8 �

En elev f�r inte som individuellt val, programf�rdjupning eller ut�kat

program l�sa en kurs som �r alternativ till eller �verlappar n�gon eller n�gra
av de kurser som ing�r i studiev�gen i �vrigt.

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka kurser som �r alter-

nativa eller som �verlappar varandra.

Spr�k

9 �

Om en elev ska l�sa ett spr�k i gymnasieskolan och eleven har betyg i

spr�ket fr�n grundskolan, ska undervisningen i gymnasieskolan utg� fr�n
grundskolans utbildningsniv�. En elev f�r ocks� l�sa nya spr�k i gymnasie-
skolan.

De elever som har tagits emot till en gymnasieutbildning med till�mp-

ning av 16 kap. 32 � skollagen (2010:800) ska erbjudas undervisning i eng-
elska p� grundskoleniv�.

10 �

Franska, spanska och tyska ska erbjudas b�de som spr�k som utg�r

fr�n grundskolans utbildningsniv� och som nytt spr�k. Huvudmannen ska
str�va efter att erbjuda undervisning i fler spr�k �n franska, spanska och
tyska.

Svenska som andraspr�k

11 �

En elev som har ett annat spr�k �n svenska som modersm�l f�r l�sa

svenska som andraspr�k som gymnasiegemensamt �mne i st�llet f�r
svenska. Eleven f�r d� l�sa svenska som individuellt val.

Arbetsplatsf�rlagt l�rande

12 �

Arbetsplatsf�rlagt l�rande ska f�rekomma p� alla yrkesprogram i

minst 15 veckor. En elev som g�r p� gymnasial l�rlingsutbildning ska i st�l-
let genomf�ra mer �n h�lften av sin utbildning som arbetsplatsf�rlagt l�ran-

SFS 2010:2039

de. Varje vecka som genomf�rs p� en arbetsplats ska anses motsvara 23 tim-
mars garanterad undervisningstid. Huvudmannen f�r besluta att arbetsplats-
f�rlagt l�rande ska finnas p� h�gskolef�rberedande program och f�r d� ock-
s� besluta om i vilken omfattning.
Huvudmannen ansvarar f�r att skaffa platser f�r det arbetsplatsf�rlagda
l�randet och att detta uppfyller de krav som finns f�r utbildningen. Rektorn
beslutar om hela eller delar av kurser ska f�rl�ggas till arbetsplatser och om
hur f�rdelningen �ver l�s�ren ska g�ras.

13 �

Om arbetsplatsf�rlagt l�rande inte kan erbjudas p� ett yrkesprogram,

f�r utbildningen anordnas bara om

1. planerade platser f�r arbetsplatsf�rlagt l�rande inte kan tillhandah�llas

p� grund av omst�ndigheter som huvudmannen inte kunnat r�da �ver, eller

2. utbildningen av s�kerhetssk�l inte kan f�rl�ggas till en arbetsplats utan-

f�r skolan.

Det arbetsplatsf�rlagda l�randet ska i de fall som avses i f�rsta stycket

bytas ut mot motsvarande utbildning f�rlagd till skolan. Innan huvudmannen
beslutar om detta ska samr�d ske med det lokala programr�det.

Om utbildning har skolf�rlagts p� grund av vad som s�gs i f�rsta

stycket 1, ska huvudmannen vidta de �tg�rder som beh�vs f�r att utbild-
ningen s� snart som m�jligt ska f�rl�ggas till en arbetsplats.

14 �

F�r en elev som deltar i arbetsplatsf�rlagt l�rande ska det utses en

handledare p� arbetsplatsen. Som handledare f�r bara den anlitas som har
n�dv�ndiga kunskaper och erfarenheter f�r uppdraget och som �ven i �vrigt
bed�ms vara l�mplig.

Modersm�lsundervisning f�r elever i gymnasieskolan och
gymnasies�rskolan

15 �

I 15 kap. 19 � och 18 kap. 14 � skollagen (2010:800) finns grundl�g-

gande best�mmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersm�ls-
undervisning f�r elever i gymnasieskolan och gymnasies�rskolan. Huvud-
mannen �r ocks� skyldig att erbjuda elever som �r adoptivbarn och har ett
annat modersm�l �n svenska modersm�lsundervisning, �ven om spr�ket inte
�r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet,
Enligt 7 � spr�klagen (2009:600) �r de nationella minoritetsspr�ken finska,
jiddisch, me�nkieli, romani chib och samiska.

Rektorn beslutar om en elevs modersm�lsundervisning.

16 �

Modersm�lsundervisning f�r inte omfatta mer �n ett spr�k f�r en elev.

En romsk elev som kommer fr�n utlandet f�r dock f� modersm�lsunder-

visning i tv� spr�k om det finns s�rskilda sk�l.

17 �

Modersm�lsundervisning f�r anordnas som

1. individuellt val,
2. ut�kat program, eller
3. som ers�ttning f�r undervisning i andra spr�k �n svenska, svenska som

andraspr�k och engelska.

SFS 2010:2039

18 �

Huvudmannen �r skyldig att anordna modersm�lsundervisning f�r en

elev sammanlagt h�gst sju l�s�r under elevens skoltid. Eleven ska dock ges
s�dan undervisning under l�ngre tid om eleven har s�rskilt behov av det.

Begr�nsningen till sju �r g�ller inte om undervisningen
1. ers�tter undervisning i andra spr�k �n svenska, svenska som andraspr�k

och engelska,

2. anordnas som individuellt val, eller
3. anordnas med ett nationellt minoritetsspr�k eller ett nordiskt spr�k som

modersm�l.

19 �

En huvudman �r skyldig att anordna modersm�lsundervisning i ett

spr�k endast om

1. minst fem elever som ska erbjudas undervisning i spr�ket �nskar s�dan

undervisning, och

2. det finns en l�mplig l�rare att tillg�.
Avser modersm�lsundervisningen ett nationellt minoritetsspr�k �r huvud-

mannen skyldig att anordna modersm�lsundervisning �ven om antalet elever
�r mindre �n fem.

20 �

En elev som f�r modersm�lsundervisning f�r forts�tta att delta i

undervisningen, �ven om spr�ket skulle upph�ra att vara dagligt umg�nges-
spr�k f�r eleven.

21 �

I 9 kap. 9 � finns best�mmelser om studiehandledning p� moders-

m�let.

Programmens omfattning

Undervisningstid

22 �

Huvudmannen beslutar om antalet undervisningstimmar f�r varje kurs

och f�r gymnasiearbetet samt om hur f�rdelningen av undervisningstiden
�ver l�s�ren ska g�ras.

Huvudmannen ska redovisa hur eleven har f�tt sin garanterade undervis-

ningstid.

Ut�kat program

23 �

En elev f�r delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som lig-

ger utanf�r elevens fullst�ndiga program, om eleven p� ett tillfredsst�llande
s�tt kan antas genomf�ra s�v�l kurserna p� den ordinarie studiev�gen som de
frivilliga kurserna (ut�kat program). Beslutet fattas av rektorn.
En elev p� ett yrkesprogram har utan s�rskilt beslut r�tt att som ut�kat pro-
gram l�sa de kurser som kr�vs f�r grundl�ggande beh�righet till h�gskole-
utbildning p� grundniv�. Huvudmannen �r dock bara skyldig att tillgodose
detta om eleven senast vid utg�ngen av det andra l�s�ret har anm�lt att han
eller hon vill l�sa de aktuella kurserna.

En elev som f�ljer ett ut�kat program har r�tt till garanterad undervis-

ningstid ut�ver vad som f�reskrivs i 16 kap. 18 � skollagen (2010:800).

SFS 2010:2039

5 kap. Avvikelser inom de nationella programmen i
gymnasieskolan

S�rskilda varianter

1 �

En s�rskild variant �r en utbildning inom ett nationellt program d�r

hela eller delar av det sammantagna utrymmet f�r en nationell inriktning och
f�r programf�rdjupning p� ett nationellt program avviker fr�n vad som
annars g�ller. Avvikelsen ska omfatta minst 300 gymnasiepo�ng. P� h�g-
skolef�rberedande program f�r det �ven finnas s�rskilda varianter inom det
estetiska omr�det.

Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom

examensm�let f�r ett program.

F�r en idrottsutbildning g�ller i st�llet i 2331 ��.

F�ruts�ttningar f�r godk�nnande

2 �

En s�rskild variant ska godk�nnas om villkoren i 1 � �r uppfyllda och

1. utbildningen �r av god kvalitet,
2. det finns en lokal eller regional efterfr�gan p� de kunskaper och f�rdig-

heter som utbildningen ger,
3. kostnaden f�r utbildningen �r rimlig i f�rh�llande till utbildningens syfte
och kostnaden f�r annan gymnasial utbildning, och

4. uppst�llda beh�righetskrav och urvalsgrunder uppfyller kraven i 7 �

respektive 8 �.

F�ruts�ttningar f�r godk�nnande av s�rskilda varianter inom det estetiska
omr�det

3 �

En s�rskild variant inom det estetiska omr�det ska godk�nnas om vill-

koren i 1 � �r uppfyllda och om

1. utbildningen �r av h�g kvalitet,
2. utbildningen efterfr�gas av elever med s�rskilda f�rdigheter inom det

estetiska omr�det,
3. kostnaden f�r utbildningen �r rimlig i f�rh�llande till utbildningens syfte
och kostnaden f�r annan gymnasial utbildning, och

4. huvudmannen har st�llt upp beh�righetskrav och urvalsgrunder enligt

7 och 8 ��.

Ans�kan

4 �

En huvudman f�r ans�ka om att en utbildning ska godk�nnas som s�r-

skild variant. Ans�kan g�rs hos Statens skolverk senast den 31 januari
kalender�ret f�re det �r utbildningen p� programmet planeras att starta.
Enskilda huvudm�n ska, enligt 2 kap. 1 och 4 ��, ge in ans�kan till Statens
skolinspektion.

5 �

Ans�kan ska inneh�lla

1. en beskrivning av utbildningens inneh�ll,

SFS 2010:2039

2. i f�rekommande fall, uppgift om tidigare elevers resultat p� motsva-

rande utbildning,

3. uppgift om kostnaden f�r utbildningen,
4. i f�rekommande fall, uppgift om antalet elever som genomg�tt motsva-

rande utbildning,

5. i f�rekommande fall, en beskrivning av huvudmannens tidigare erfaren-

het av att bedriva motsvarande utbildning,

6. i f�rekommande fall, en ans�kan om nya kurser enligt 1 kap. 6 � eller

uppgift om att huvudmannen har ans�kt om nya kurser, och
7. uppgift om huruvida, och i s� fall en beskrivning av hur, huvudmannen
vill st�lla upp s�rskilda f�rkunskapskrav enligt 7 � eller till�mpa komplette-
rande urvalsgrunder enligt 8 �.

6 �

N�r ans�kan avser ett yrkesprogram ska den, f�rutom det som anges i

5 �, inneh�lla uppgift om

hur kravet p� arbetsplatsf�rlagt l�rande ska uppfyllas,
vilket behov p� arbetsmarknaden utbildningen �r avsedd att fylla, och
ett yttrande fr�n aktuellt lokalt programr�d.

S�rskilda f�rkunskapskrav

7 �

F�r beh�righet till en s�rskild variant f�r krav st�llas p� att den s�kan-

de har kunskaper i ett s�dant �mne eller inom ett s�dant �mnesomr�de som
�r utm�rkande f�r varianten.

Urval

8 �

Vid urval bland beh�riga s�kande f�r, f�rutom till betygen, h�nsyn tas

till ett prov f�r bed�mning av den s�kandes f�rdigheter eller kunskaper inom
det �mne eller �mnesomr�de som den s�rskilda varianten �r inriktad mot.

Handl�ggning och beslut

9 �

Ber�rda nationella programr�d ska h�ras om ans�kan avser yrkes-

program.

10 �

Ett beslut om s�rskild variant ska g�lla i sex �r. Av beslutet ska det

framg� vid vilken skolenhet varianten ska anordnas och i f�rekommande fall
om s�rskilda beh�righetskrav eller kompletterande urvalsgrunder f�r anv�n-
das. Beslutet inneb�r att varianten bara f�r anordnas p� den aktuella skol-
enheten av den huvudman som har f�tt sin ans�kan godk�nd.

Statens skolverk ska om m�jligt fatta beslut senast den 1 september �ret

innan utbildningen p� programmet planeras att starta.

11 �

Statens skolverks beslut enligt 16 kap. 51 � tredje stycket skollagen

(2010:800) ska inneh�lla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i
interkommunal ers�ttning. Beloppet ska varje �r r�knas upp med det skol-
index som har f�reskrivits enligt f�rordningen (1993:167) om skolindex.

SFS 2010:2039

Om det kommer fram uppgifter som inte var k�nda n�r beslutet fattades

eller det finns andra s�rskilda omst�ndigheter, f�r Skolverket besluta om ett
nytt belopp under beslutets giltighetstid.

Gemensamma best�mmelser om andra riksrekryterande utbildningar
�n idrottsutbildningar

F�ruts�ttningar

12 �

Riksrekrytering enligt 19 och 21 �� ska beslutas f�r nationella pro-

gram, nationella inriktningar, s�rskilda varianter och gymnasiala l�rlings-
utbildningar om det finns

1. en nationell efterfr�gan p� de kunskaper och f�rdigheter som utbild-

ningen ger,

2. ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras fr�n hela landet,

eller
3. ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och f�r-
digheter kan tillgodoses.

F�rutom det som anges i f�rsta stycket ska
1. utbildningen vara av god kvalitet,
2. kostnaden f�r utbildningen vara rimlig i f�rh�llande till utbildningens

syfte och kostnaden f�r annan gymnasial utbildning, och

3. uppst�llda beh�righetskrav och urvalsgrunder uppfylla kraven i 15 �

respektive 16 �.

F�ruts�ttningar f�r egna examensm�l och andra avvikelser

13 �

Enligt 16 kap. 13 � skollagen (2010:800) f�r Statens skolverk besluta

att en utbildning f�r avvika fr�n vad som annars g�ller f�r nationella
program i fr�ga om struktur, inneh�ll och examensm�l. Fr�n den omfattning
av de gymnasiegemensamma �mnena som framg�r av bilaga 3 till skollagen
f�r dock inte n�gon avvikelse beslutas.

Eget examensm�l f�r en viss riksrekryterande utbildning ska beslutas om
1. den till sitt inneh�ll i allt v�sentligt avviker fr�n ett nationellt programs

examensm�l, och

2. det finns synnerliga sk�l f�r avvikelsen och utbildningen ryms inom-

gymnasieskolans kompetensomr�de.

Ans�kan

14 �

En offentlig huvudman f�r ans�ka om att en utbildning ska vara riks-

rekryterande. Enskilda huvudm�n f�r ans�ka om motsvarande pr�vning f�r
att f� en avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning. Ans�kan g�rs
hos Statens skolverk senast den 31 januari �ret innan utbildningen p�
programmet planeras att starta. Enskilda huvudm�n ska, enligt 2 kap. 1 och
4 ��, ge in ans�kan till Statens skolinspektion.

Av ans�kan ska det framg� vilket nationellt program den avser. Om ans�-

kan g�ller en utbildning med eget examensm�l, ska det framg� om ans�kan
avser ett yrkesprogram eller ett h�gskolef�rberedande program.

SFS 2010:2039

Ans�kan ska �ven inneh�lla uppgift om huruvida, och i s� fall en beskriv-

ning av hur, huvudmannen vill st�lla upp s�rskilda f�rkunskapskrav enligt
15 � eller till�mpa kompletterande urvalsgrunder enligt 16 �.

S�rskilda f�rkunskapskrav

15 �

F�r beh�righet till en riksrekryterande utbildning f�r krav st�llas p�

att den s�kande har kunskaper i ett s�dant �mne eller inom ett s�dant �mnes-
omr�de som �r utm�rkande f�r utbildningen.

Urval

16 �

Vid urval bland beh�riga s�kande f�r, f�rutom till betygen, h�nsyn tas

till ett prov f�r bed�mning av den s�kandes f�rdigheter eller kunskaper inom
det �mne eller �mnesomr�de som den riksrekryterande utbildningen �r inrik-
tad mot.

Beslut

17 �

Ett beslut om riksrekrytering eller motsvarande ska g�lla i sex �r. Av

beslutet ska det framg� vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas och i
f�rekommande fall om s�rskilda beh�righetskrav eller kompletterande
urvalsgrunder f�r anv�ndas. Beslutet inneb�r att utbildningen bara f�r anord-
nas p� den aktuella skolenheten av den huvudman som har f�tt sin ans�kan
godk�nd. Av beslutet ska det ocks� framg� hur m�nga platser utbildningen
f�r omfatta.

Statens skolverks beslut ska om m�jligt fattas senast den 1 september �ret

innan utbildningen p� programmet planeras att starta.

18 �

Statens skolverks beslut enligt 16 kap. 51 � tredje stycket skollagen

Riksrekryterande yrkesutbildning

F�ruts�ttningar

19 �

Riksrekrytering f�r ett yrkesprogram ska beslutas om f�ruts�ttningar-

na i 12 � finns och om kravet p� arbetsplatsf�rlagt l�rande kan uppfyllas.

F�ruts�ttningen i 12 � f�rsta stycket 1 b�r tillstyrkas av ber�rt nationellt

programr�d.

Ans�kan

20 �

F�rutom det som anges i 14 � ska ans�kan inneh�lla uppgift om hur

kravet p� arbetsplatsf�rlagt l�rande ska tillgodoses.

SFS 2010:2039

Riksrekryterande estetisk spetsutbildning

F�ruts�ttningar

21 �

Riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas f�r det este-

tiska programmet om f�ruts�ttningarna i 12 � finns och skolenheten har ett
etablerat samarbete med en h�gskola som erbjuder utbildning som �r rele-
vant f�r gymnasieutbildningen.

Eget examensm�l f�r inte finnas f�r utbildningen.

Ans�kan

22 �

F�rutom det som anges i 14 � ska ans�kan inneh�lla ett yttrande fr�n

en s�dan h�gskola som anges i 21 � ang�ende det nationella intresset f�r
utbildningen.

Riksidrottsgymnasium

F�ruts�ttningar

23 �

En utbildning d�r �mnet specialidrott ing�r f�r vara riksidrottsgymna-

sium om det finns ett nationellt intresse av att tillgodose elitidrottens krav
och det st�lls s�rskilda krav p� gemensam tr�ning. En s�dan utbildning som
en kommun anordnar ska vara riksrekryterande.

Ans�kan

24 �

En kommun eller en enskild huvudman f�r ans�ka om att anordna

idrottsutbildning vid ett riksidrottsgymnasium.

Beslut

25 �

Statens skolverk f�r efter f�rslag fr�n Sveriges Riksidrottsf�rbund be-

sluta om var idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium f�r anordnas och om
hur m�nga platser dessa utbildningar f�r omfatta. Beslutet ska g�lla i tre �r.

Skolverket ska om m�jligt fatta beslut senast den 1 september �ret innan

utbildningen p� programmet planeras att starta.
Beslutet ska inneh�lla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i
interkommunal ers�ttning f�r de olika program som huvudmannen erbjuder
elever som g�r p� en s�dan utbildning.

Urval

26 �

Den s�kande som anses ha b�st f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig

utbildningen ska ges f�retr�de vid urval till utbildningen. Vid urval till pro-
grammen g�ller 7 kap.

SFS 2010:2039

Nationellt godk�nd idrottsutbildning

F�ruts�ttningar

27 �

En utbildning d�r �mnet specialidrott ing�r f�r godk�nnas som en

nationell idrottsutbildning om den har en tydlig elitidrottskarakt�r och ett
etablerat samarbete med ett specialidrottsf�rbund som �r relevant f�r utbild-
ningen.

Utbildningen ska tillstyrkas av specialidrottsf�rbundet.

Ans�kan

28 �

En kommun eller en enskild huvudman f�r ans�ka om nationellt god-

k�nd idrottsutbildning hos Statens skolverk. Enskilda huvudm�n ska, enligt
2 kap. 1 och 4 ��, ge in ans�kan till Statens skolinspektion.

Beslut

29 �

Statens skolverk beslutar om var nationellt godk�nda idrottsutbild-

ningar f�r anordnas och om hur m�nga platser dessa utbildningar f�r omfatta.

Av beslutet ska det framg� vid vilken eller vilka skolenheter utbildningen

ska anordnas. Beslutet ska g�lla i sex �r.

Statens skolverks beslut ska om m�jligt fattas senast den 1 september �ret

innan utbildningen p� programmet planeras att starta.

Urval

30 �

Den s�kande som anses ha b�st f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig

utbildningen ska ges f�retr�de vid urval till utbildningen. Vid urval till
programmen g�ller 7 kap.

Specialidrott

31 �

�mnesplanen f�r specialidrott f�r bara till�mpas inom idrottsutbild-

ningar vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godk�nda idrottsutbild-
ningar. Specialidrott f�r ing� med 200 gymnasiepo�ng i programf�rdjup-
ningen och med 200 gymnasiepo�ng i det individuella valet. Dessutom f�r
�mnet l�sas som ut�kat program med h�gst 300 gymnasiepo�ng.

6 kap. Introduktionsprogram

Urval till platser p� programinriktat individuellt val och
yrkesintroduktion

1 �

Om antalet platser �r f�rre �n antalet s�kande p� programinriktat indi-

viduellt val eller yrkesintroduktion som anordnas f�r en grupp elever, ska ett
urval g�ras. I dessa fall g�ller best�mmelserna om urval i 7 kap.

Urval ska g�ras sakligt och opartiskt. Inf�r ans�kan ska huvudmannen

informera de s�kande om huruvida huvudmannen har beslutat att till�mpa
7 kap. 3 � eller 5 � och i s� fall p� vilket s�tt.

SFS 2010:2039

Mottagande av ungdomar som uppfyller beh�righetskraven f�r ett
yrkesprogram

2 �

Enligt 17 kap. 11 � andra stycket skollagen (2010:800) f�r, om huvud-

mannen f�r utbildningen bed�mer att det finns synnerliga sk�l, ungdomar
som uppfyller beh�righetskraven f�r ett yrkesprogram tas emot till yrkes-
introduktion eller individuellt alternativ.

F�r en elev som f�ljer ett nationellt program ska samtliga relevanta st�d-

�tg�rder enligt 9 kap. ha �verv�gts innan huvudmannen f�r pr�va om det
finns synnerliga sk�l.

Utbildningens inneh�ll m.m.

Preparandutbildning

3 �

Preparandutbildningen ska inneh�lla de grundskole�mnen som en elev

inte har godk�nda betyg i och som kr�vs f�r att eleven ska bli beh�rig till ett
visst nationellt program.

Utbildningen f�r �ven inneh�lla ytterligare grundskole�mnen, dock inte

s�dana �mnen som eleven har godk�nda betyg i.

Dessutom f�r utbildningen inneh�lla kurser fr�n nationella program och, i

mindre omfattning, andra insatser som �r gynnsamma f�r elevens kunskaps-
utveckling.

Programinriktat individuellt val

4 �

Programinriktat individuellt val ska inneh�lla de grundskole�mnen

som en elev inte har godk�nda betyg i och som kr�vs f�r att eleven ska bli
beh�rig till ett yrkesprogram samt kurser som ing�r i ett nationellt yrkes-
program. Dessutom ska utbildningen inneh�lla arbetsplatsf�rlagt l�rande
enligt 4 kap. 1214 ��. Arbetsplatsf�rlagt l�rande beh�ver dock inte f�re-
komma i den omfattning som anges d�r.

Yrkesintroduktion

5 �

Yrkesintroduktion ska i huvudsak inneh�lla yrkesinriktad utbildning.

Den f�r inneh�lla hela eller delar av kurser i karakt�rs�mnen och i gymnasie-
gemensamma �mnen som ing�r i gymnasieskolans nationella yrkesprogram
eller annan yrkesinriktad utbildning.

Utbildningen ska inneh�lla arbetsplatsf�rlagt l�rande enligt 4 kap. 12

14 �� eller praktik. Arbetsplatsf�rlagt l�rande beh�ver dock inte f�rekomma
i den omfattning som anges d�r.

Hela utbildningen f�r skolf�rl�ggas om huvudmannen bed�mer att detta

uppenbart b�st gynnar eleven.

Yrkesintroduktion f�r ocks� inneh�lla grundskole�mnen som eleven sak-

nar godk�nda betyg i. �ven andra insatser som �r gynnsamma f�r elevens
kunskapsutveckling f�r ing� i utbildningen.

SFS 2010:2039

Individuellt alternativ

6 �

Individuellt alternativ ska utformas utifr�n elevens behov och f�ruts�tt-

ningar.

Utbildningen f�r inneh�lla grundskole�mnen som eleven saknar godk�nda

betyg i och hela eller delar av kurser i karakt�rs�mnen och i gymnasie-
gemensamma �mnen.

�ven andra insatser som �r gynnsamma f�r elevens kunskapsutveckling

f�r ing� i utbildningen.

Spr�kintroduktion

7 �

Inf�r mottagandet av en elev till spr�kintroduktion ska huvudmannen i

god tid g�ra en bed�mning av elevens spr�kkunskaper. Huvudmannen ska
fortl�pande bed�ma elevens kunskapsutveckling i �vriga �mnen f�r att
eleven s� snart som m�jligt ska komma vidare i sin utbildning.

8 �

Spr�kintroduktion ska inneh�lla undervisning i grundskole�mnena

svenska eller svenska som andraspr�k.

I �vrigt ska spr�kintroduktion utformas utifr�n den bed�mning som ska

g�ras enligt 7 � och inneh�lla de �mnen och kurser som eleven beh�ver f�r
sin fortsatta utbildning. Utbildningen f�r inneh�lla grundskole�mnen som
eleven inte har godk�nda betyg i och kurser i gymnasie�mnen.

Spr�kintroduktion f�r kombineras med svenskundervisning f�r invand-

rare. �ven andra insatser som �r gynnsamma f�r elevens kunskapsutveck-
ling f�r ing� i utbildningen.

Interkommunal ers�ttning

9 �

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om s�dan ers�ttning vid

programinriktat individuellt val som avses i 17 kap. 24 � 2 skollagen
(2010:800).

7 kap. Beh�righet, urval och f�rfarandet vid antagning

Kompletterande beh�righetskrav f�r vissa h�gskolef�rberedande
program

1 �

Ut�ver vad som framg�r av 16 kap. 29 och 3133 �� skollagen

(2010:800) kr�vs f�r beh�righet till vissa h�gskolef�rberedande program
godk�nda betyg fr�n grundskolan eller motsvarande utbildning i

1. geografi, historia, religionskunskap och samh�llskunskap f�r beh�rig-

het till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samh�llsveten-
skapsprogrammet, eller
2. biologi, fysik och kemi f�r beh�righet till naturvetenskapsprogrammet
och teknikprogrammet.

Urval till nationella program

2 �

De s�kande tas emot i b�rjan p� utbildningen p� ett nationellt program

eller till en s�dan nationell inriktning, s�rskild variant eller gymnasial l�r-

SFS 2010:2039

lingsutbildning som b�rjar det f�rsta l�s�ret. Om antalet platser �r f�rre �n
antalet s�kande som ska tas emot i f�rsta respektive andra hand, ska ett urval
g�ras.

Urval, antagning och �vrig f�rdelning av platser ska g�ras sakligt och

opartiskt. Inf�r ans�kan ska huvudmannen informera de s�kande om huru-
vida huvudmannen har beslutat att till�mpa 3 � eller 5 � och i s� fall p� vilket
s�tt.

3 �

Ett begr�nsat antal platser (fri kvot) ska avs�ttas f�r dem som

1. p� grund av s�rskilda omst�ndigheter b�r ges f�retr�de framf�r de �vri-

ga s�kande, eller

2. kommer fr�n skolenheter vilkas betyg eller omd�men inte utan vidare

kan j�mf�ras med betygen fr�n grundskolan.

Antalet platser som ing�r i den fria kvoten ska ut�kas om s�dana utlands-

svenska elever som avses i 29 kap. 7 � skollagen (2010:800) s�ker till en
utbildning.

Huvudmannen beslutar om det antal platser som ska avs�ttas.

4 �

�vriga platser ska f�rdelas mellan de s�kande med betygen som grund.

F�retr�de mellan de s�kande best�ms efter ett meritv�rde. Meritv�rdet ut-
g�rs av summan av betygsv�rdena f�r de 16 b�sta betygen i elevens slutbe-
tyg. Betygsv�rdet f�r betygen best�ms enligt nedan.

Betyg

Betygsv�rde

Mycket v�l godk�nt (MVG)

V�l godk�nt (VG)

Godk�nt (G)

En s�kande som g�tt f�rberedande dansarutbildning i grundskolan med

j�mkad timplan och d�rf�r f�tt f�rre �n 16 betyg i sitt slutbetyg ska �nd� f�
sitt meritv�rde best�mt efter 16 betyg. Uppr�kningen av meritv�rdet ska
g�ras i proportion till de betyg som eleven har f�tt.
En s�kande som efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande f�tt
betyg i n�got av grundskolans �mnen efter pr�vning eller genom studier p�
ett introduktionsprogram eller ett individuellt program f�r vid urvalet tillgo-
dor�kna sig betygsv�rdet av detta betyg.

5 �

Om en utbildning kr�ver att den s�kande har speciella f�rdigheter inom

det estetiska omr�det, f�r huvudmannen besluta att vid urvalet, f�rutom till
betygen, h�nsyn ska tas till ett f�rdighetsprov.

F�rfarandet vid antagning till nationella program

6 �

En s�kande antas till en utbildning i gymnasieskolan vid b�rjan av ett

nationellt program eller en s�dan nationell inriktning, s�rskild variant eller
gymnasial l�rlingsutbildning som b�rjar det f�rsta l�s�ret. De s�kande som
tas in p� ett program f�r d� f�rdelas p� undervisningsgrupper eller mot-
svarande med h�nsyn till vad som �r k�nt om deras kommande val av inrikt-
ning och yrkesutg�ng.

SFS 2010:2039

Inom de program som �r indelade i nationella inriktningar, s�rskilda vari-

anter eller gymnasiala l�rlingsutbildningar som b�rjar det andra eller tredje
l�s�ret f�rdelas eleverna inf�r det andra eller tredje l�s�ret p� dessa studie-
v�gar.

7 �

Efter urval bland de s�kande ska huvudmannen prelimin�rt besluta om

antagning. Beslutet ska fattas i b�rjan av v�rterminen n�rmast f�re utbild-
ningens start. F�r de s�kande som vid ans�kningstillf�llet inte har slutf�rt
grundskolan eller motsvarande utbildning ska h�stterminsbetyget fr�n den
h�gsta �rskursen d� vara urvalsgrund.

Det slutliga beslutet om antagning ska om m�jligt fattas f�re den 1 juli det

�r utbildningen b�rjar.

Antagning vid en senare tidpunkt

8 �

Huvudmannen f�r besluta att anta en s�kande vid senare tidpunkt �n

vid b�rjan av utbildningen om det finns plats p� den aktuella studiev�gen
och om den s�kande �r beh�rig och har de kunskaper och f�rdigheter som
kr�vs f�r att tillgodog�ra sig undervisningen. Huvudmannen f�r besluta att
den s�kande ska genomg� ett intr�desprov f�r att visa att han eller hon har de
kunskaper och f�rdigheter som kr�vs.

Byte av studiev�g

9 �

Huvudmannen f�r besluta att eleven ska f� byta studiev�g efter det att

eleven har f�tt yttra sig, om eleven uppfyller beh�righetskraven f�r den �ns-
kade studiev�gen. Om eleven inte har fyllt 18 �r och inte heller har ing�tt �k-
tenskap, ska �ven elevens v�rdnadshavare yttra sig.

�terantagning

10 �

En elev som har slutat i gymnasieskolan innan eleven har slutf�rt

utbildningen och som vill forts�tta p� det program d�r eleven gick tidigare,
f�r i m�n av plats antas p� nytt, om eleven uppfyller beh�righetskraven f�r
den �nskade studiev�gen.

8 kap. Betyg, gymnasieexamen och pr�vning

Betyg

Betygss�ttning av gymnasiearbetet

1 �

Betyg p� gymnasiearbetet ska beslutas av l�raren efter att en medbed�-

mare som har erfarenhet av det kunskapsomr�de som gymnasiearbetet avser
har yttrat sig.

N�r gymnasiearbetet helt eller delvis har genomf�rts som arbetsplatsf�r-

lagt l�rande ska handledaren vara medbed�mare.

F�r en elev p� ett yrkesprogram ska medbed�maren ha erfarenhet av det

yrkesomr�de som gymnasiearbetet avser.

SFS 2010:2039

Kunskapskrav

2 �

Kunskapskrav ska finnas f�r betygen AE.

Kraven f�r betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som kr�vs

f�r respektive betyg. Kunskapskravet f�r betyget D inneb�r att kraven f�r E
och till �verv�gande del f�r C �r uppfyllda. Kravet f�r betyget B inneb�r att
�ven kraven f�r C och till �verv�gande del f�r A �r uppfyllda.

3 �

L�rarna ska anv�nda sig av nationella prov inf�r betygss�ttningen i den

inledande kursen i de gymnasiegemensamma �mnena svenska, svenska som
andraspr�k, engelska och matematik samt i den h�gsta avslutande kursen p�
programmet och inriktningen i dessa �mnen med undantag f�r kursen
svenska 2 eller svenska som andraspr�k 2. Ut�ver de nationella prov som
ska anv�ndas b�r l�rarna �ven i �vrigt anv�nda nationella prov f�r att
bed�mningsgrunderna ska bli s� enhetliga som m�jligt �ver landet.

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om de nationella proven.

Gymnasieexamen

4 �

Enligt 16 kap. 26 � skollagen (2010:800) ska gymnasieexamen utf�r-

das om en elev i gymnasieskolan har f�tt betyg fr�n en utbildning som om-
fattar 2 500 gymnasiepo�ng p� ett nationellt program och eleven har uppfyllt
de �vriga villkor som anges 16 kap. 27 och 28 �� skollagen och i denna f�r-
ordning.

Gymnasieexamen f�r inte utf�rdas om en elev f�ljer ett reducerat pro-

gram.

Kompletterande krav f�r yrkesexamen

5 �

Ut�ver vad som framg�r av 16 kap. 26 och 27 �� skollagen

(2010:800), kr�vs f�r yrkesexamen att det i de godk�nda betygen om minst
2 250 gymnasiepo�ng ing�r godk�nda betyg p� kurser inom de program-
gemensamma �mnena med 400 po�ng.

Det som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller �ven f�r en utbildning med eget

examensm�l.

Kurser i yrkesexamen

6 �

Av 16 kap. 27 � skollagen (2010:800) framg�r hur m�nga gymnasiepo-

�ng med godk�nda betyg i �mnena svenska eller svenska som andraspr�k,
engelska och matematik en elev ska ha f�r att yrkesexamen ska utf�rdas. I de
aktuella �mnena ska f�ljande kurser vara godk�nda:

1. svenska eller svenska som andraspr�k kursen 1,
2. engelska kursen 5, och
3. matematik kursen 1 a.

Kurser i h�gskolef�rberedande examen

7 �

Av 16 kap. 28 � skollagen (2010:800) framg�r hur m�nga gymnasie-

po�ng med godk�nda betyg i �mnena svenska eller svenska som andraspr�k,

SFS 2010:2039

engelska och matematik en elev ska ha f�r att h�gskolef�rberedande examen
ska utf�rdas. I de aktuella �mnena ska f�ljande kurser vara godk�nda:

1. svenska eller svenska som andraspr�k kurserna 1, 2 och 3,
2. engelska kurserna 5 och 6, och
3. matematik kursen 1 b eller 1 c.

Dokument

Betygskatalog

8 �

Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om

betyg avses beslut

1. att s�tta betyg efter varje avslutad kurs och p� gymnasiearbete eller

efter pr�vning, b�de n�r det g�ller den som �r elev i gymnasieskolan och n�r
det g�ller den som inte �r det, och

2. att inte s�tta betyg enligt 15 kap. 27 � skollagen (2010:800). S�dana

beslut markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck.
Beslut om betyg ska genast kunna sammanst�llas f�r varje enskild elev.
Rektorn ansvarar f�r att betygskatalogen f�rs.

Utdrag ut betygskatalogen

9 �

Rektorn ansvarar f�r att eleverna informeras om r�tten att f� ett utdrag

ur betygskatalogen. Om en elev �verg�r till en annan skolenhet eller avbryter
studierna, ska eleven f� ett utdrag ur betygskatalogen.

N�r en elev �verg�r till en annan skolenhet ska l�raren l�mna skriftlig

information till den nya skolenheten om de kurser som eleven har p�b�rjat
men inte slutf�rt.

Eleverna ska f� ett utdrag ur betygskatalogen minst tv� g�nger per l�s�r,

dock tidigast d� eleven har avslutat en kurs. Utdraget ska i f�rekommande
fall inneh�lla uppgift om omfattningen av den fr�nvaro som eleven har haft
utan giltigt sk�l under terminen.

Betyg efter pr�vning

10 � F�r den som inte �r elev i gymnasieskolan ska betyg efter pr�vning
utf�rdas separat.

Nytt slutbetyg fr�n grundskolan

11 �

En elev som genom studier i gymnasieskolan har f�tt betyg i ett av

grundskolans �mnen har r�tt att f� ett nytt slutbetyg fr�n grundskolan. Rek-
torn i gymnasieskolan utf�rdar det nya slutbetyget.

Dokument efter nationella program

Examensbevis och studiebevis

12 �

En elev som uppfyller kraven f�r gymnasieexamen ska f� ett exa-

mensbevis n�r eleven har avslutat ett nationellt program och har f�tt betyg p�
alla kurser och p� det gymnasiearbete som ing�r i elevens individuella

SFS 2010:2039

studieplan. F�r den elev som efter en eller flera kurser eller gymnasiearbetet
har f�tt beslut om betyg som inneb�r att betyg inte har kunnat s�ttas enligt
15 kap. 27 � skollagen (2010:800) eller annars inte uppfyller kraven f�r
gymnasieexamen ska i st�llet studiebevis utf�rdas.

Betygen p� de kurser som enligt elevens individuella studieplan ing�r i det

fullst�ndiga programmet och betygen p� de kurser som enligt studieplanen
ligger utanf�r elevens fullst�ndiga program ska redovisas var f�r sig i
beviset.

13 �

Rektorn utf�rdar examensbevis och studiebevis.

14 �

Om en elev har tv� betyg fr�n samma kurs eller fr�n j�mf�rbara kur-

ser, ska det h�gsta av dessa betyg tas med i examens- eller studiebeviset.

15 �

Om betyg inte har kunnat s�ttas enligt 15 kap. 27 � skollagen

(2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i dokumenten
enligt detta kapitel.

16 �

Examensbevis fr�n gymnasieskolan f�r utf�rdas endast en g�ng.

Examensbevis f�r den som �r elev i gymnasieskolan

17 �

Examensbevis ska utf�rdas f�r den som �r elev i gymnasieskolan n�r

eleven har uppfyllt kraven f�r gymnasieexamen. Av examensbeviset ska det
framg�

1. om beviset avser en yrkesexamen eller en h�gskolef�rberedande exa-

men,

2. vilken studiev�g som examensbeviset avser,
3. om eleven har f�tt grundl�ggande beh�righet till h�gskoleutbildning

som p�b�rjas p� grundniv� och beviset avser en yrkesexamen,

4. vilka kurser som beviset avser, hur m�nga gymnasiepo�ng som varje

kurs omfattat och vilket betyg eleven f�tt p� varje kurs,

5. att eleven har genomf�rt ett godk�nt gymnasiearbete och vad det har

inneh�llit,

6. om eleven har slutf�rt ett fullst�ndigt eller ut�kat program, och
7. om eleven har haft ett l�ngre studieuppeh�ll f�r studier utomlands och

vilken karakt�r och omfattning dessa studier har haft.

Studiebevis

18 �

F�r den elev som inte uppfyllt kraven f�r gymnasieexamen ska ett

studiebevis utf�rdas. Av studiebeviset ska det framg�

1. om beviset avser en utbildning p� ett yrkesprogram eller ett h�gskole-

f�rberedande program,

2. vilken studiev�g som studiebeviset avser,
3. vilka kurser som beviset avser, hur m�nga gymnasiepo�ng som varje

kurs omfattat och vilket betyg eleven f�tt p� varje kurs eller om betyg inte
har kunnat s�ttas enligt 15 kap. 27 � skollagen (2010:800),

4. om eleven har genomf�rt ett godk�nt gymnasiearbete och vad det har

inneh�llit,

SFS 2010:2039

5. om eleven har slutf�rt ett fullst�ndigt, reducerat eller ut�kat program,

och

6. om eleven har haft ett l�ngre studieuppeh�ll f�r studier utomlands och

vilken karakt�r och omfattning dessa studier har haft.

Examensbevis f�r den som inte �r elev i gymnasieskolan

19 �

Examensbevis ska utf�rdas f�r den som inte �r elev i gymnasieskolan

n�r han eller hon har uppfyllt kraven f�r gymnasieexamen. I beviset f�r
endast s�dana betyg ing� som �r satta i gymnasieskolan. Av examensbeviset
ska det framg�

1. om beviset avser en yrkesexamen eller en h�gskolef�rberedande exa-

men,

2. vilken studiev�g som examensbeviset avser,
3. om eleven har f�tt grundl�ggande beh�righet till h�gskoleutbildning

som p�b�rjas p� grundniv� och beviset avser en yrkesexamen,

4. vilka kurser som beviset avser, hur m�nga gymnasiepo�ng som varje

kurs omfattat och vilket betyg eleven f�tt p� varje kurs,

5. om betyg har satts efter pr�vning av den som inte �r elev i gymnasie-

skolan,

6. att eleven har genomf�rt ett godk�nt gymnasiearbete och vad det har

inneh�llit,

7. om eleven har slutf�rt ett fullst�ndigt eller ut�kat program, och
8. att beviset avser en person som inte �r elev i gymnasieskolan.

Dokument efter introduktionsprogram

Skriftlig bed�mning

20 �

En elev som inom ramen f�r ett introduktionsprogram l�st grund-

skole�mnen utan att f� godk�nt betyg ska f� en skriftlig bed�mning av sin
kunskapsutveckling i varje s�dant �mne.

Gymnasieintyg

21 � Efter avslutad utbildning p� ett introduktionsprogram ska rektorn
utf�rda ett gymnasieintyg som visar vilken utbildning en elev har f�tt. Av
intyget ska samtliga betyg som eleven har f�tt framg�.

Sammanst�llning

22 �

En elev som avbryter sin utbildning p� ett introduktionsprogram, inte

fullf�ljer utbildningen enligt sin individuella studieplan eller �verg�r till ett
nationellt program ska f� en sammanst�llning av vilka delar av utbildningen
eleven har fullf�ljt j�mf�rt med sin individuella studieplan.

R�tt att g� om en kurs

23 �

En elev som har f�tt betyg p� en gymnasiekurs innan eleven p�b�rjat

sin gymnasieutbildning har r�tt att g� om kursen och f� ett nytt betyg p�
kursen i gymnasieskolan.

SFS 2010:2039

Rektorn fattar beslut efter det att eleven f�tt yttra sig. Om eleven inte har

fyllt 18 �r och inte heller har ing�tt �ktenskap, ska �ven elevens v�rdnadsha-
vare yttra sig.

I 9 kap. 1 och 2 �� finns best�mmelser om �vriga fall n�r en elev har r�tt

att g� om en kurs.

Pr�vning

Pr�vning f�r den som �r elev i gymnasieskolan

24 �

En elev i gymnasieskolan har r�tt att genomg� pr�vning vid den egna

skolenheten i alla kurser och det gymnasiearbete som ing�r i elevens indivi-
duella studieplan, om eleven inte tidigare har f�tt betyg p� kursen eller gym-
nasiearbetet eller om eleven har f�tt betyget F.

Pr�vning f�r den som inte �r elev i gymnasieskolan

25 �

Den som inte �r elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg d�rifr�n

har r�tt att genomg� pr�vning i alla kurser som f�r finnas p� ett nationellt
program utom de kurser som bara f�r anordnas p� vissa utbildningar. R�tten
g�ller ocks� gymnasiearbetet.

Pr�vning f�r g�ras endast vid en skolenhet som anordnar den aktuella

kursen eller, n�r det g�ller gymnasiearbetet, utbildning inom det kunskaps-
omr�de som gymnasiearbetet avser.

26 �

Statens skolverk f�r meddela n�rmare f�reskrifter om pr�vning.

Betyg f�r elever som inte f�ljt undervisningen

27 �

Utan att eleven genomg�r pr�vning f�r en elev som inte f�ljt under-

visningen i en kurs av rektorn ges betyget E p� kursen om

1. det av betyg, intyg eller liknande framg�r att eleven genom studier i

utlandet eller p� annat s�tt f�rv�rvat s�dana kunskaper som beh�vs f�r bety-
get E, och

2. kursen anordnas vid skolenheten.

Utformning av dokument

28 �

Statens skolverk f�r meddela ytterligare f�reskrifter om utformning

av de dokument som har n�mnts i detta kapitel. N�r det g�ller f�reskrifter
som r�r examensbevis ska Skolverket samr�da med Verket f�r h�gskole-
service, H�gskoleverket och Myndigheten f�r yrkesh�gskolan.

9 kap. St�d�tg�rder

R�tt att g� om en kurs

1 �

Om en elev inte har f�tt l�gst betyget E p� en kurs, har eleven r�tt att g�

om kursen en g�ng. Har eleven slutf�rt kursen tv� g�nger och inte f�tt l�gst
betyget E f�r eleven g� om kursen ytterligare en g�ng, om det finns s�rskilda
sk�l.

SFS 2010:2039

En elev som inte har f�tt betyget E p� gymnasiearbetet har r�tt att g�ra om

det en g�ng.

Om en elev har f�tt betyget F p� en stor andel av kurserna under ett l�s�r

f�r eleven, om det finns s�rskilda sk�l, g� om ocks� s�dana kurser som
eleven f�tt l�gst betyget E p� under l�s�ret.

2 �

En elev som har bytt studiev�g f�r, om det finns s�rskilda sk�l, g� om

s�dana kurser som eleven tidigare f�tt l�gst betyget E p�.

3 �

En elev som g�r om en kurs har r�tt att f� ett nytt betyg p� kursen.

I 8 kap. 23 � finns en best�mmelse om att en elev som har f�tt betyg p� en

gymnasiekurs innan eleven p�b�rjat gymnasieutbildning har r�tt att g� om
kursen och f� ett nytt betyg p� kursen i gymnasieskolan.

Individuellt anpassat program

4 �

En elevs utbildning f�r avvika fr�n vad som annars g�ller f�r ett natio-

nellt program genom att vissa kurser byts ut om

1. utbildningen kan h�nf�ras till ett nationellt program,
2. kraven f�r examen fr�n det aktuella programmet kan uppfyllas, och
3. beslutet fattas f�re utg�ngen av det andra l�s�ret.
N�r det g�ller 2 f�r dock den inledande kursen i matematik bytas ut mot en

annan inledande kurs i matematik.

Beslut om att byta ut en viss kurs f�r inte fattas efter det att eleven p�-

b�rjat kursen.

5 �

Rektorn fattar beslut enligt 1, 2 och 4 �� efter det att eleven och ber�r-

da l�rare har f�tt yttra sig. Om eleven inte har fyllt 18 �r och inte heller har
ing�tt �ktenskap, ska �ven elevens v�rdnadshavare yttra sig.

Reducerat program

6 �

En elev kan befrias fr�n undervisning i en eller flera kurser eller gym-

nasiearbetet om eleven �nskar det och har p�tagliga studiesv�righeter som
inte kan l�sas p� n�got annat s�tt.

Reducerat program beslutas inom ett �tg�rdsprogram.

F�rl�ngd undervisning

7 �

Huvudmannen f�r besluta att undervisningen p� ett nationellt program

f�r en elev f�r f�rdelas �ver l�ngre tid �n tre �r, om eleven har l�st ett redu-
cerat program eller om det med h�nsyn till elevens f�ruts�ttningar i �vrigt
finns s�rskilda sk�l f�r det.

Specialklasser

8 �

Specialklasser f�r inr�ttas f�r elever som p� grund av h�rsel eller syn-

skada, r�relsehinder eller andra uttalade studiesv�righeter inte kan f�lja den
vanliga undervisningen.

SFS 2010:2039

Studiehandledning p� modersm�let

9 �

En elev ska f� studiehandledning p� sitt modersm�l, om eleven beh�-

ver det.

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r en elev som har r�tt till modersm�lsunder-

visning och som f�re sin ankomst till Sverige har undervisats p� ett annat
spr�k �n modersm�let ges studiehandledning p� det spr�ket i st�llet f�r
modersm�let.

10 kap. Utbildning f�r d�va och h�rselskadade

Utbildningens inneh�ll och organisation

1 �

�rebro kommun f�r i sin gymnasieskola anordna utbildning f�r elever

som

1. �r d�va och h�rselskadade och �r beroende av en teckenspr�kig milj�,
2. �r h�rselskadade och trots anv�ndningen av tekniska hj�lpmedel och

andra st�dinsatser inte kan f�lja regulj�r undervisning i gymnasieskolan,

3. har en spr�kst�rning och beh�ver insatser av samma slag som d�va,

eller

4. �r d�vblinda.
Utbildningarna kallas riksgymnasiet f�r d�va (RGD) eller riksgymnasiet

f�r h�rselskadade (RGH). N�r det i denna f�rordning talas om d�va elever
avses �ven elever enligt f�rsta stycket 3 och 4.

2 �

Utbildningen f�r d�va och h�rselskadade ska s� l�ngt det �r m�jligt

integreras med motsvarande utbildning i gymnasieskolan.

3 �

Nationella program, nationella inriktningar och s�rskilda varianter

samt introduktionsprogram i form av programinriktat individuellt val och
yrkesintroduktion som �r utformade f�r en grupp elever f�r anordnas s�rskilt
som utbildning f�r d�va och h�rselskadade, om antalet elever �r minst fyra.

4 �

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om n�dv�ndiga avvikelser

fr�n l�roplanen, examensm�len, �mnesplanerna och po�ngplanen f�r natio-
nella program i gymnasieskolan i bilaga 3 till skollagen (2010:800) f�r
utbildning som avses i detta kapitel.

5 �

Teckenspr�k som gymnasiegemensamt �mne ska f�rekomma p� alla

nationella program som anordnas f�r d�va elever.

Kurser i teckenspr�k som gymnasiegemensamt �mne f�r ers�tta en eller

flera kurser i studiev�gen f�r d�va elever med undantag f�r kurser i svenska.
Beslut fattas av rektorn.

I st�llet f�r svenska eller svenska som andraspr�k f�r d�va elever l�sa

svenska f�r d�va respektive engelska f�r d�va som gymnasiegemensamma
�mnen.

6 �

Kurser i teckenspr�k som annat �mne �n gymnasiegemensamt �mne

f�r anordnas f�r h�rselskadade elever, om de har behov av det och vill delta i
de kurserna.

SFS 2010:2039

Kurser i teckenspr�k som gymnasiegemensamt �mne f�r ers�tta en eller

flera kurser i studiev�gen f�r h�rselskadade elever med undantag f�r kurser i
svenska. Beslut fattas av rektorn.

7 � F�r elever som beh�ver det b�r utbildningstiden f�rl�ngas med ett �r.
�rebro kommun beslutar om en s�dan f�rl�ngning.

Mottagande och urval

8 �

Utbildningen ska vara �ppen f�r s�kande fr�n hela landet.

9 �

Om antalet platser �r f�rre �n antalet s�kande ska ett urval g�ras. Vid

urvalet ska, utan h�nsyn till betyg, f�retr�de ges till dem som har st�rst
behov av utbildningen.

Interkommunal ers�ttning

10 �

Om �rebro kommun har antagit en elev som inte �r hemmah�rande i

kommunen p� riksgymnasiet f�r d�va (RGD) eller riksgymnasiet f�r h�rsel-
skadade (RGH), har kommunen r�tt till ers�ttning f�r sina kostnader f�r
elevens utbildning fr�n elevens hemkommun.

S�rskild omv�rdnad

11 �

F�r elever som vill och har behov av det ska �rebro kommun anvisa

kost och logi. Kommunen ska �ven ansvara f�r att eleverna har tillg�ng till
den hj�lp i �vrigt som f�ranleds av deras funktionsneds�ttning.

�vriga regler om gymnasieskolan

12 �

De best�mmelser i denna f�rordning som g�ller f�r gymnasieskolan i

�vrigt ska till�mpas �ven i fr�ga om utbildning f�r d�va och h�rselskadade,
om inte n�got annat s�rskilt anges.

11 kap. Utbildning f�r sv�rt r�relsehindrade ungdomar (Rh-
anpassad utbildning)

Utbildningens inneh�ll och organisation

1 �

Den Rh-anpassade utbildningen ska s� l�ngt det �r m�jligt integreras

med motsvarande utbildning i gymnasieskolan.

2 �

Nationella program, nationella inriktningar och s�rskilda varianter

samt introduktionsprogram i form av programinriktat individuellt val och
yrkesintroduktion som �r utformade f�r en grupp elever f�r anordnas s�rskilt
som Rh-anpassad utbildning, om antalet elever �r minst fyra.

3 �

Inom den Rh-anpassade utbildningen f�r rektorn, efter det att ber�rd

l�rare och eleven har f�tt yttra sig, besluta om s�dana individuella eller
gruppvisa avvikelser som beh�vs f�r att medge den l�ngsammare studietakt
som �r n�dv�ndig f�r eleven.

SFS 2010:2039

4 �

Om en elev p� grund av sin funktionsneds�ttning har stora sv�righeter

att tillgodog�ra sig en viss del av utbildningen f�r rektorn, efter det ber�rd
l�rare och eleven har f�tt yttra sig, befria eleven fr�n upp till h�lften av ut-
bildningen i en kurs enligt den regulj�ra �mnesplanen, utan att antalet gym-
nasiepo�ng f�r kursen minskas (utbildning enligt specialinriktad �mnes-
plan).

En elev som f�ljt en specialinriktad �mnesplan i en kurs ska i fr�ga om

denna kurs anses ha genomg�tt den undervisning och verksamhet som ing�r
i ett fullst�ndigt program.

Av betyget ska det framg� att undervisningen i kursen avsett en specialin-

riktad �mnesplan och vilket centralt inneh�ll undervisningen har omfattat.

Organisation, avgifter och interkommunal ers�ttning f�r s�rskilda
omv�rdnadsinsatser

5 �

S�dana s�rskilda omv�rdnadsinsatser som avses i 15 kap. 35 � skol-

lagen (2010:800) regleras i avtal mellan staten och den kommun eller annan
huvudman som ansvarar f�r omv�rdnaden.

6 �

Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r meddela f�reskrifter om

avgifter f�r kost och logi f�r elever som bor i elevhem i anslutning till en
gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning.

7 �

Ers�ttning enligt 15 kap. 40 � skollagen (2010:800) f�r kostnader f�r

boende, omv�rdnad i boendet och habilitering ska motsvara en tredjedel av
de genomsnittliga kostnaderna f�r insatserna per elev.

Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r meddela ytterligare f�reskrifter

om s�dan ers�ttning som avses i f�rsta stycket.

8 �

En kommun som har antagit en elev som inte �r hemmah�rande i kom-

munen p� en Rh-anpassad utbildning, har r�tt till ers�ttning f�r sina kostna-
der f�r elevens utbildning fr�n elevens hemkommun.

�vriga regler om gymnasieskolan

9 �

De best�mmelser i denna f�rordning som g�ller f�r gymnasieskolan i

�vrigt ska till�mpas �ven i fr�ga om Rh-anpassad utbildning, om inte n�got
annat s�rskilt anges.

12 kap. Elever

Anm�lningsskyldighet vid fr�nvaro

1 �

Om en elev p� grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i

skolarbetet, ska det snarast anm�las.

Ledighet

2 �

Rektorn f�r bevilja en elev ledighet fr�n skolarbetet f�r enskilda ange-

l�genheter. Eleven f�r i mindre omfattning befrias fr�n vissa undervisnings-
pass eller fr�n annat skolarbete av rektorn.

SFS 2010:2039

N�r en elev anses ha avslutat utbildningen

3 �

En elev anses ha avslutat utbildningen om eleven inte kommer till den

utbildning eleven har antagits till och inte heller anm�ler giltig orsak att ute-
bli inom tre dagar efter det att terminen startat.

4 �

Om en elev vill avsluta utbildningen utan att slutf�ra den, ska eleven

anm�la det till rektorn. En elev som inte har fyllt 18 �r och inte heller har
ing�tt �ktenskap ska visa att v�rdnadshavaren samtycker till att eleven slutar
i f�rtid.

Om en elev har p�b�rjat en utbildning och d�refter har uteblivit fr�n den

under mer �n en m�nad i f�ljd, utan att detta har berott p� sjukdom eller
beviljad ledighet, ska eleven anses ha avslutat utbildningen.

Rektorn f�r dock besluta att eleven inte ska anses ha avslutat utbildningen

trots att f�ruts�ttningarna i andra stycket finns, om det finns synnerliga sk�l.

Barn till svenska medborgare i utlandet

5 �

Ungdomar under 18 �r som �r bosatta i utlandet hos sina v�rdnads-

havare ska likst�llas med s�kande fr�n den kommun d�r den s�kta gymna-
sieutbildningen anordnas, om minst en av v�rdnadshavarna �r svensk med-
borgare.

Nordiska s�kande

6 �

F�r nordiska s�kande g�ller 710 ��. Med nordiska s�kande avses i

denna f�rordning s�kande som �r bosatta i Danmark eller Finland med sj�lv-
styrande omr�den eller i Island eller Norge.

De sj�lvstyrande omr�dena �r F�r�arna, Gr�nland och �land.

7 �

En nordisk s�kande f�r tas emot i gymnasieskolan endast om den

s�kande genom sin tidigare skolg�ng i ett annat nordiskt land har utbildning
som i huvudsak motsvarar en svensk grundskoleutbildning och uppfyller
beh�righetskraven f�r den s�kta utbildningen i 16 kap. 2933 �� skollagen
(2010:800) med undantag f�r kravet p� godk�nt betyg i svenska.

I �vrigt ska nordiska s�kande likst�llas med s�kande fr�n den kommun

d�r den s�kta gymnasieutbildningen anordnas.

Ers�ttning f�r nordiska elever

8 �

En kommun som i sin gymnasieskola har tagit emot fler nordiska

s�kande �n det antal svenska elever bosatta i kommunen som samtidigt
genomg�r gymnasial utbildning i n�got annat nordiskt land har r�tt till ers�tt-
ning f�r det �verskjutande antalet elever.

9 �

Ett landsting eller en enskild huvudman som har tagit emot nordiska

s�kande har r�tt till ers�ttning.

10 �

Ers�ttningens storlek i de fall som avses i 8 och 9 �� beslutas av

regeringen.

SFS 2010:2039

Ans�kan om s�dan ers�ttning g�rs hos Statens skolverk som beslutar om

ers�ttningen i det enskilda fallet och betalar ut beloppen.

�vriga utl�ndska s�kande

11 �

Om inte n�got annat f�ljer av 57 �� eller av andra f�reskrifter som

har meddelats av regeringen, f�r en s�kande som inte �r bosatt i Sverige tas
emot i gymnasieskolan om

1. den s�kande uppfyller beh�righetskraven f�r utbildningen, och
2. det finns plats p� den s�kta utbildningen.

12 �

Om en s�dan s�kande som avses i 11 � har tagits emot i gymnasie-

skolan, ska best�mmelserna i 15 kap. 17 � och 16 kap. 3740 �� skollagen
(2010:800) om avgifter respektive elevens r�tt att fullf�lja utbildningen g�lla
s� l�nge eleven har r�tt att vistas i landet.

13 �

Statens skolverk f�r meddela ytterligare f�reskrifter om mottagande i

gymnasieskolan av s�kande som inte �r bosatta i landet.

13 kap. Gymnasies�rskolan

Inledande best�mmelser

Definitioner

1 �

I detta kapitel avses med

arbetsplatsf�rlagd utbildning: kursplanelagd utbildning p� ett
program som genomf�rs p� en arbetsplats utanf�r skolan,
k�rn�mnen: de �mnen som anges i 19 kap. 3 � f�rsta stycket skollagen

(2010:800), dvs. svenska eller svenska som andraspr�k, engelska, matema-
tik, samh�llskunskap, religionskunskap, naturkunskap, idrott och h�lsa samt
estetisk verksamhet.

Kurser och kursplaner

2 �

En kurs ska omfatta minst 50 timmar.

En kurs f�r inte delas upp i delkurser.

3 �

F�r varje kurs ska det finnas en kursplan av vilken det ska framg� dels

kursens m�l, dels den kunskapsniv� som alla elever minst ska ha uppn�tt vid
kursens slut.

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om kursplaner, om inte annat

f�ljer av tredje stycket.

Huvudmannen beslutar om kursplaner f�r lokala kurser.

Timplaner

4 �

Timplaner f�r de nationella och specialutformade programmen fram-

g�r av bilaga 2 och f�r yrkestr�ning inom individuella program av bilaga 3.

SFS 2010:2039

5 �

Timplanerna f�r �verskridas och underskridas beroende p� hur mycket

undervisning eleverna beh�ver f�r att uppn� de kunskapsm�l som anges i
respektive kursplan. Huvudmannen best�mmer antalet timmar som ska g�lla
f�r en kurs.

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r rektorn befria en elev fr�n delar av under-

visningen.

F�rdelning av undervisningstid

6 �

Huvudmannen beslutar om f�rdelningen av undervisningstiden �ver

l�s�ren.

Arbetsplan

7 �

F�r genomf�randet av de fastst�llda m�len f�r utbildningen ska det

finnas en arbetsplan som beslutas av rektorn.

Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av l�rare och �vrig ber�rd

personal samt representanter f�r eleverna.

Arbetsplanen ska kontinuerligt f�ljas upp och utv�rderas.

Lokala kurser

8 �

Huvudmannen f�r besluta att inr�tta lokala kurser.

En lokal kurs ska ge kunskaper i ett eller flera �mnen inom ett best�mt

kunskapsomr�de och svara mot s�dana behov som inte tillgodoses genom en
nationellt fastst�lld kursplan.

9 �

Huvudmannen beslutar om det antal timmar som undervisningen p� en

lokal kurs omfattar.

10 �

I de fall en kursplan f�r en lokal kurs ska till�mpas inom ett nationellt

program ska den vara f�renlig med de nationellt fastst�llda programm�len.
Den lokalt fastst�llda kursen ska tillf�ra ytterligare m�l.

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om lokala kurser.

Utbildningen

Svenska som andraspr�k

11 �

En elev som har ett annat spr�k �n svenska som modersm�l f�r l�sa

svenska som andraspr�k som k�rn�mne i st�llet f�r svenska. Eleven f�r d�
l�sa svenska som individuellt val.

Yrkes�mnen och estetiska �mnen

12 �

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka �mnen och kurser

som ska ing� i �mnesblocken yrkes�mnen och estetiska �mnen. S�dana kur-
ser f�r vara alternativ till varandra inom blocket (valbara kurser).

Huvudmannen f�r, inom ramen f�r programm�len, besluta om lokalt val-

bara kurser som alternativ eller komplement till de av Skolverket fastst�llda
valbara kurserna.

SFS 2010:2039

Individuellt val

13 �

En elev p� en gymnasies�rskola med en kommunal huvudman ska

erbjudas varje kurs som f�rekommer p� ett nationellt program inom gymna-
sies�rskolan i kommunen som individuellt val. En elev p� en gymnasies�r-
skola med enskild huvudman ska erbjudas varje kurs som f�rekommer p�
den skolenhet eleven g�r p� som individuellt val. �ven modersm�lsunder-
visning och svenska som andraspr�k f�r f�rekomma som individuellt val.

Lokalt till�gg

14 �

Huvudmannen beslutar om lokala till�gg. Lokalt till�gg kan vara en

eller flera kurser. Lokalt till�gg kan �ven inneb�ra att undervisningstiden f�r
ett eller flera �mnen inom respektive nationella program ut�kas ut�ver den
undervisningstid som framg�r av timplanen. Vidare kan p� tid f�r lokalt till-
l�gg annan utbildning anordnas �n s�dan som anordnas p� kurser.

Arbetsplatsf�rlagd utbildning

15 �

Arbetsplatsf�rlagd utbildning ska f�rekomma p� alla nationella och

specialutformade program. Huvudmannen ansvarar f�r att den arbetsplats-
f�rlagda utbildningen uppfyller de krav som finns p� utbildningen.

Endast kurser i yrkes�mnen f�r arbetsplatsf�rl�ggas. Den arbetsplatsf�r-

lagda utbildningen ska uppg� till minst 22 veckor. Varje s�dan vecka ska
anses motsvara 24 timmar undervisning i skolan enligt timplanen i bilaga 2.

Rektorn beslutar om att hela eller delar av de kurser som avses i andra

stycket ska arbetsplatsf�rl�ggas och om hur f�rdelningen �ver �ren ska
g�ras. Huvudmannen ansvarar f�r anskaffningen av platser f�r den arbets-
platsf�rlagda utbildningen.

16 �

Om huvudmannen inte har m�jlighet att anskaffa platser f�r den

arbetsplatsf�rlagda utbildningen i den omfattning som anges i 15 �, f�r den
utbildningen i st�llet bytas ut mot motsvarande utbildning f�rlagd i skolan.

Huvudmannen ska i ett s�dant fall vidta alla �tg�rder f�r att utbildningen

s� snart som m�jligt kan arbetsplatsf�rl�ggas.

Elever

Elever fr�n utlandet

17 �

Ungdomar under 18 �r som �r bosatta i utlandet har samma r�tt till

skolg�ng i gymnasies�rskolan som ungdomar bosatta i Sverige, om minst en
av v�rdnadshavarna �r svensk medborgare. De ska p� skriftlig beg�ran av
sina v�rdnadshavare tas emot i gymnasies�rskolan i den kommun d�r de
vistas stadigvarande.

Urval till en utbildning med offentlig huvudman

18 �

Om antalet platser p� ett nationellt eller ett specialutformat program

som anordnas av en offentlig huvudman �r f�rre �n antalet s�kande, ska f�re-
tr�de ges till dem som har st�rst behov av utbildningen.

SFS 2010:2039

Ledighet

19 �

Om en elev p� grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i

skolans verksamhet under skoldagen, ska detta snarast anm�las till skolenhe-
ten.

Huvudmannen f�r besluta hur anm�lningsskyldigheten ska fullg�ras.

20 �

Rektorn f�r bevilja en elev ledighet fr�n skolarbetet f�r enskilda ange-

l�genheter.

Rektorn f�r vidare i mindre omfattning befria en elev fr�n vissa undervis-

ningspass eller fr�n annat skolarbete.

Betyg

21 �

Betyg ska s�ttas p� varje avslutad kurs. Betyg ska dock inte s�ttas p�

verksamhetstr�ning.

22 �

Det ska finnas betygskriterier f�r alla kurser som f�r finnas i gymna-

sies�rskolan. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om betygskriterier f�r
andra kurser �n lokala kurser. Huvudmannen beslutar om betygskriterier f�r
lokala kurser. Vid betygss�ttningen ska l�raren anv�nda dessa betygs-
kriterier.

Betygskriterierna ska precisera vilka kunskaper enligt kursplanen som

kr�vs f�r att f� betyget Godk�nt respektive V�l godk�nt. F�r den elev som
inte uppn�r betyget Godk�nt utf�rdas ett intyg om att eleven deltagit i kurser.

Betygskatalog m.m.

23 �

Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Detsamma

g�ller uppgift i ett intyg om att eleven har deltagit i en kurs. Betygen och
intygen ska genast kunna sammanst�llas f�r varje enskild elev. Rektorn
ansvarar f�r att betygskatalogen f�rs.

Eleverna ska f� ett utdrag ur betygskatalogen minst tv� g�nger per l�s�r,

dock tidigast d� eleven har avslutat en kurs. Utdraget ska i f�rekommande
fall inneh�lla uppgift om omfattningen av den fr�nvaro som eleven haft utan
giltigt sk�l under terminen.

Rektorn ansvarar ocks� f�r att eleverna informeras om r�tten att f� ett

utdrag ur betygskatalogen i form av ett samlat betygsdokument.

24 �

Om en elev �verg�r till en annan skolenhet eller avbryter studierna,

ska skolan utf�rda ett samlat betygsdokument som inneh�ller de betyg och
intyg som eleven redan har f�tt. N�r en elev �verg�r till en annan skolenhet,
ska l�raren l�mna skriftlig information till den nya skolenheten om de kurser
eleven p�b�rjat men inte slutf�rt.

Slutbetyg

25 �

Slutbetyget utg�r en sammanst�llning av betygen och intygen i samt-

liga kurser som en elev har slutf�rt.

SFS 2010:2039

Slutbetyget ska inneh�lla uppgifter om det program som utbildningen

avser.

Om en elev har f�tt betyg p� en lokal kurs ska kursens inneh�ll och om-

fattning framg� av slutbetyget.

26 �

En elev ska f� slutbetyg n�r eleven har g�tt igenom ett program.

En elev som inom ett individuellt program endast f�tt verksamhetstr�ning

ska dock f� ett intyg om avslutad utbildning.

27 �

Rektorn utf�rdar slutbetyg och intyg om avslutad utbildning.

Anteckning om att slutbetyg har utf�rdats ska g�ras i betygskatalogen.

St�dundervisning

28 �

F�r en elev som har behov av extra st�d i skolarbetet ska st�dunder-

visning anordnas.

F�r elever som beh�ver s�rskilt st�d f�r specialundervisning anordnas.

14 kap. Bidrag till huvudm�n f�r frist�ende gymnasieskolor och
gymnasies�rskolor

Fastst�llande av bidrag per kalender�r

1 �

Ett bidrag till enskilda huvudm�n f�r gymnasieskola eller gymnasie-

s�rskola ska beslutas per kalender�r.

Bidraget ska grunda sig p� kommunens eller, betr�ffande naturbruks-

program anordnade av landsting, landstingets budget f�r det kommande bud-
get�ret och beslutas f�re kalender�rets b�rjan. F�r elever som b�rjar i utbild-
ning under kalender�ret ska hemkommunen besluta bidraget omg�ende.

F�r elever som p�b�rjar utbildning i augusti ska bidrag avse tiden fr�n och

med den 1 juli samma �r.

�ndringar under l�pande budget�r

2 �

Om ytterligare resurser ges till hemkommunens gymnasieskola eller

gymnasies�rskola under budget�ret, ska motsvarande tillskott ges till de
enskilda huvudm�nnen.

Om hemkommunen minskar ers�ttningen till sin gymnasieskola eller

gymnasies�rskola, f�r bidrag till enskilda huvudm�n minskas i motsvarande
m�n genom att �terst�ende utbetalningar under budget�ret s�tts ner.

Grundbelopp

3 �

I 16 kap. 53 �, 17 kap. 32 � och 19 kap. 26 � skollagen (2010:800)

anges vilka kostnadsslag som ska ing� i det grundbelopp som l�mnas i bi-
drag till en enskild huvudman f�r gymnasieskola eller gymnasies�rskola.
Vid tilll�mpning av dessa best�mmelser ska ers�ttning f�r

1. undervisning avse kostnader f�r skolans rektor och andra anst�llda med

ledningsuppgifter, undervisande personal, st�d�tg�rder till elever, arbetslivs-
orientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,

SFS 2010:2039

2. l�rverktyg avse kostnader f�r l�rob�cker, litteratur, datorer, maskiner

som anv�nds i undervisningen, skolbibliotek, studiebes�k och liknande kost-
nader,

3. elevh�lsa avse kostnader f�r s�dan elevh�lsa som avser medicinska,

psykologiska eller psykosociala insatser,

4. m�ltider avse kostnader f�r livsmedel, personal, transporter och d�rmed

sammanh�ngande administration och liknande kostnader,

5. administration avse administrativa kostnader som ska ber�knas till tre

procent av grundbeloppet,

6. merv�rdesskatt avse ett schablonbelopp som uppg�r till sex procent av

det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i f�rekommande fall till�ggs-
belopp), och

7. lokalkostnader avse kostnader f�r hyra, drift, inventarier som inte �r

l�rverktyg och kapital i form av r�nta p� l�n och liknande, dock inte kost-
nader f�r amortering.

I st�llet f�r vad som anges i f�rsta stycket ska, i det fall utbildningen �r en

s�rskild variant eller avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning,
bidragets grundbelopp best�mmas enligt 2 kap. 6 �.

S�rskilt om ers�ttning f�r m�ltider

4 �

Bidraget till en enskild huvudman f�r gymnasieskola eller gymnasie-

s�rskola ska innefatta ers�ttning f�r skolm�ltider, om hemkommunen erbju-
der kostnadsfria skolm�ltider.

En enskild huvudman f�r gymnasieskola eller gymnasies�rskola, vars

bidrag fr�n en elevs hemkommun innefattar ers�ttning f�r skolm�ltider, f�r
inte ta ut n�gon m�ltidsavgift fr�n den elev som bidraget avser.

S�rskilt om ers�ttning f�r lokalkostnader

5 �

Ers�ttning f�r lokalkostnader enligt 3 � 7 ska motsvara hemkommu-

nens genomsnittliga lokalkostnad per elev i motsvarande verksamhet.

Om det finns s�rskilda sk�l, ska ers�ttningen f�r lokalkostnader i st�llet

h�gst motsvara den enskilda huvudmannens faktiska kostnader om dessa
kostnader �r sk�liga. Vid sk�lighetspr�vningen ska h�nsyn tas till intresset
av att utbildning med enskild huvudman kan etableras.

S�rskilt om ers�ttning f�r kapitalkostnader

6 �

Hemkommunens normala avskrivningsprinciper ska till�mpas vid

ber�kningen av kostnader f�r ink�p.

Till�ggsbelopp

7 �

Med till�ggsbelopp enligt 16 kap. 54 �, 17 kap. 34 � och 19 kap. 27 �

skollagen (2010:800) avses ers�ttning f�r assistenthj�lp, anpassning av loka-
ler eller andra extraordin�ra st�d�tg�rder som inte har anknytning till den
vanliga undervisningen och ers�ttning f�r elever som ska erbjudas moders-
m�lsundervisning.

SFS 2010:2039

Omfattningen av bidragsber�ttigad gymnasieutbildning

8 �

Bidrag till en enskild huvudman f�r gymnasieskola enligt 16 kap. 52 �

skollagen (2010:800) ska l�mnas i en omfattning som minst motsvarar en
fullst�ndig gymnasieutbildning (2 500 gymnasiepo�ng).

Om elevens hemkommun f�rdelar ytterligare resurser i en kommunal

skola f�r elever som har r�tt till ut�kat program f�r att uppn� grundl�ggande
beh�righet till h�gskoleutbildning inom ett yrkesprogram, ska bidrag l�mnas
till den enskilda huvudmannen ocks� f�r de kurser ut�ver 2 500 gymnasie-
po�ng som en elev l�ser f�r att uppn� s�dan beh�righet inom ett yrkes-
program.

Riksprislistan

9 �

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka belopp som en kom-

mun eller ett landsting ska betala till en enskild huvudman per elev, program
och inriktning, n�r det g�ller det grundbelopp som avses i 16 kap. 55 � tredje
stycket (riksprislistan) och 19 kap. 26 � tredje stycket samt den ers�ttning
som avses i 17 kap. 35 � andra stycket 2 skollagen (2010:800).

Skolverket f�r vidare meddela f�reskrifter om skyldighet f�r kommunerna

och landstingen att l�mna de uppgifter om verksamheten som beh�vs f�r
s�dana beslut om grundbelopp som avses i f�rsta stycket.

N�r Skolverket meddelar f�reskrifter om grundbeloppens storlek enligt

riksprislistan ska ber�rda kommuners och landstings budgeterade bidrags-
belopp f�r det kommande �ret ligga till grund f�r bidragsbeloppen.

Redovisning av hur bidraget har ber�knats

10 �

En kommun som l�mnar bidrag f�r en elev i en frist�ende skola ska

f�r den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur bidraget har ber�knats.

Av redovisningen ska beloppen f�r lokalkostnader, administration och

merv�rdesskatt framg�. Om det inte finns s�rskilda sk�l, ska redovisningen
�ven inneh�lla belopp f�r �vriga kostnadsslag var f�r sig.

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om s�dan redovisning.

Utbetalning av bidrag

11 �

Om den enskilda huvudmannen och kommunen inte kommer �verens

om annat, ska bidraget betalas ut med en tolftedel varje m�nad.

Kommande verksamhet

12 �

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om skyldigheten f�r en

enskild huvudman f�r gymnasieskola att l�mna uppgifter om kommande
verksamhet.

15 kap. �vriga best�mmelser

1 �

Statens skolverks beslut enligt denna f�rordning f�r inte �verklagas.

SFS 2010:2039

2 �

I de fall en ans�kan ska g�ras enligt denna f�rordning f�r den �verf�ras

elektroniskt till Statens skolinspektion respektive Statens skolverk.

Skolinspektionen respektive Skolverket f�r meddela f�reskrifter om elek-

tronisk �verf�ring av en ans�kan om godk�nnande och om elektronisk
signatur.

Skolinspektionen och Skolverket f�r meddela f�reskrifter om de ans�k-

ningar som regleras i denna f�rordning.

1. Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 februari 2011. Best�mmelserna

ska till�mpas p� utbildning som p�b�rjas efter den 1 juli 2011. F�r utbild-
ning som p�b�rjats f�re den 1 juli 2011 g�ller �ldre best�mmelser f�r utbild-
ningen.

2. Genom f�rordningen upph�vs gymnasief�rordningen (1992:394) och

f�rordningen (1994:741) om gymnasies�rskolan.

3. I de fall undervisning i grundskolans �mnen sker i gymnasieskolan f�r

de kursplaner f�r �mnen i grundskolan som g�ller f�re den 1 juli 2011
anv�ndas fram till den 1 juli 2013. Betyg ska d� s�ttas med den betygsskala
som g�llde f�re den 1 juli 2011.

4. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om antagning till gymnasie-

skolan i de fall en s�kande till gymnasieskolan fr�n grundskolan har betyg
b�de satta enligt den betygsskala som g�llde f�re den 1 juli 2011 och betyg
satta enligt den betygsskala som g�ller d�refter.

5. Elever som har p�b�rjat sin utbildning f�re den 1 juli 2011 och som

efter avbrott i studierna vill �teruppta sin gymnasieutbildning efter den 1 juli
2011 och vilkas p�b�rjade utbildning inte l�ngre erbjuds i gymnasieskolan,
ska fullf�lja utbildningen enligt de best�mmelser som g�ller f�r utbildning
som p�b�rjas efter den 1 juli 2011. Detsamma g�ller f�r elever som �terantas
i gymnasieskolan eller som g�r om ett l�s�r, p� samma program eller ett
annat program efter programbyte.

F�r dessa elever f�r gymnasieexamen utf�rdas om de uppfyller de villkor

som st�lls i skollagen (2010:800) och i denna f�rordning. I en s�dan examen
f�r betyg satta f�re den 1 juli 2011 ing�. Betygen ska i s�dana fall omvandlas
enligt f�ljande.

Mycket v�l godk�nt ska motsvara A,
V�l godk�nt ska motsvara C,
Godk�nt ska motsvara E, och
Icke godk�nt ska motsvara F.
6. Skolverket f�r meddela f�reskrifter om i vilka fall kurser enligt de kurs-

planer som g�ller f�re den 1 juli 2011 motsvaras av kurser enligt �mnes-
planer och f�r ing� i en gymnasieexamen.

7. Om best�mmelsen i 5 inte kan till�mpas eller om det annars finns

s�rskilda sk�l, f�r rektorn besluta att dessa elever f�r fullf�lja utbildningen
enligt �ldre best�mmelser. F�r dessa elever ska slutbetyg utf�rdas. I slutbety-
get f�r d� betyg satta p� kurser enligt �mnesplaner ing�. Slutbetyg f�r utf�r-
das senast den 1 juli 2015.

Om eleven fullf�ljer utbildningen enligt �ldre best�mmelser, f�r det inne-

b�ra att eleven byter till ett specialutformat program enligt 2 kap. 12 � gym-
nasief�rordningen (1992:394).

SFS 2010:2039

8. I st�llet f�r vad som anges i 5 kap. 4 � ska ans�kan om s�rskild variant

inom det estetiska omr�det avseende utbildning som planeras starta h�stter-
minen 2011 g�ras senast den 31 januari 2011.

9. Skolverket f�r f�r 2011, med avvikelse fr�n vad som anges i 14 kap. 9 �

tredje stycket, meddela f�reskrifter om grundbeloppens storlek enligt riks-
prislistan med ber�rda kommuners och landstings budgeterade bidragsbe-
lopp f�r del av �ret som grund. S�dana f�reskrifter f�r avse del av �ret.

I st�llet f�r vad som anges i 14 kap. 1 � f�rsta och andra styckena f�r

bidragsbeslutet f�r kalender�ret 2011 fattas under kalender�ret och avse del
av detta.
10. Den som har p�b�rjat utbildning f�re den 1 juli 2011 f�r genomg�
pr�vning enligt gymnasief�rordningen (1992:394) i dess lydelse den 1 janu-
ari 2010 enligt de kursplaner som g�llde fram till den 30 juni 2011. S�dan
pr�vning f�r g�ras senast den 30 juni 2016.

11. Skolverket f�r meddela de ytterligare f�reskrifter som beh�vs f�r till-

l�mpningen av 57.

12. Best�mmelserna i 18 kap. 19 och 20 �� skollagen (2010:800) ska till-

l�mpas f�r elever i gymnasies�rskolan f�r utbildning som p�b�rjas efter den
1 juli 2013.

P� regeringens v�gnar

JAN BJ�RKLUND

Claes M�rtensson
(Utbildningsdepartementet)

SFS 2010:2039

Bilaga 1

Nationella inriktningar p� de nationella programmen och
programgemensamma �mnen f�r respektive program

Nationella program

Omfattning i

Nationella

gymnasiepo�ng f�r de

inriktningar

programgemensamma
�mnena i ett program

Yrkesprogram

1. Barn- och fritids-

H�lsa

100

Fritid och h�lsa

programmet

Naturkunskap

Pedagogiskt

Pedagogik

400

arbete

Samh�llskunskap

Socialt arbete

Svenska eller svenska
som andraspr�k

100

2. Bygg- och

Bygg och

Anl�ggningsfordon

anl�ggnings-

anl�ggning

400

Husbyggnad

programmet

Mark och
anl�ggning
M�leri
Pl�tslageri

3. El- och

Dator- och

Automation

energiprogrammet

kommunikations-

Dator- och

teknik

100

kommunikations-

Elektroteknik

100

teknik

Energiteknik

100

Elteknik

Mekatronik

100

Energiteknik

4. Fordons- och

Fordons- och

Godshantering

transportprogrammet

transportbranschen 200

Karosseri och

Fordonsteknik 200

lackering
Lastbil och
mobila maskiner
Personbil
Transport

5. Handels- och

Entrepren�rskap

100

Administrativ

administrations-

F�rs�ljning och

service

programmet

kundservice

100

Handel och

Handel

100

service

Information och
kommunikation

100

6. Hantverks-

Entrepren�rskap

100

Finsnickeri

programmet

Hantverk

200

Florist

SFS 2010:2039

Hantverkskunskap 100

Fris�r
Textil design
�vriga hantverk

7. Hotell- och

Engelska

100

Hotell och konferens

turism-

Entrepren�rskap

100

Turism och resor

programmet

Hotell 100
Konferens och
evenemang 100
Service och
bem�tande

100

Turism

200

8. Industritekniska

Industritekniska

Drifts�kerhet och

programmet

processer 100

underh�llsteknik

M�nniskan i

Processteknik

industrin 100

Produkt

och

Produktionskunskap100

maskinteknik

Produktions-

Svetsteknik

utrustning

100

9. Naturbruks-

Biologi

100

Djur

programmet

Entrepren�rskap

100

Lantbruk

Naturbruk

200

Skog
Tr�dg�rd

10. Restaurang-

Hygienkunskap

100

Bageri och konditori

och livsmedels-

Livsmedels- och

F�rskvaror, delikatess

programmet

n�ringskunskap

100

och catering

M�ltids- och

K�k och servering

branschkunskap

100

Service och
bem�tande 100

11. VVS- och

Ell�ra

100

Fastighet

fastighets-

Systemkunskap

200

Kyl- och v�rme-

programmet

Verktygs- och

pumpsteknik

materialhantering

100

Ventilationsteknik
VVS

12. V�rd- och

H�lsa

100

omsorgsprogrammet

Medicin

150

M�nniskan

100

Psykiatri

100

Psykologi

Samh�llskunskap

Specialpedagogik

100

Svenska eller svenska
som andraspr�k

100

V�rd och omsorg

350

SFS 2010:2039

H�gskolef�rberedande program

13. Ekonomi-

F�retagsekonomi

100

Juridik

programmet

Juridik 100

Ekonomi

Moderna spr�k

100

Psykologi

14. Estetiska

Estetisk

Bild och formgivning

programmet

kommunikation

100

Dans

Konst och kultur

Estetik och media
Musik
Teater

15. Humanistiska

Filosofi

Kultur

programmet

Moderna spr�k

200

Spr�k

M�nniskans spr�k

100

16. Naturvetenskaps-

Biologi

100

Naturvetenskap

programmet

Fysik 150

Naturvetenskap

och

Kemi

100

samh�lle

Moderna spr�k

100

17. Samh�lls-

Filosofi

Beteendevetenskap

vetenskaps-

Moderna spr�k

200

Medier, information

programmet

Psykologi

och kommunikation
Samh�llsvetenskap

18. Teknik-

Fysik

150

Design och produkt-

programmet

Kemi

100

utveckling

Teknik

150

Informations- och
medieteknik
Produktionsteknik
Samh�llsbyggande
och milj�
Teknikvetenskap

SFS 2010:2039

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2010

Bilaga 2

Timplaner

Undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r de fyra�riga nationella
och specialutformade programmen i gymnasies�rskolan

Bilaga 3

Timplan

Undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r yrkestr�ning inom
individuellt program i gymnasies�rskolan

Estetiska programmet

�vriga program

�mnen:

Svenska eller svenska

som andra spr�k

200

Engelska

110

Matematik

150

Samh�llskunskap

Religionskunskap

170

Naturkunskap

Idrott och h�lsa

280

Estetisk verksamhet

Yrkes�mnen

2 200

Estetiska �mnen

2 200

Individuella val

290

Lokalt till�gg

130

Totalt

3 600

�mnen:

Svenska

200

Matematik

150

Samh�llsorientering

170

Idrott och h�lsa

280

Estetisk verksamhet

Yrkestr�ning och praktik

2 730

Totalt

3 600

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2010:2039 Gymnasieförordning

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se