SFS 2010:2039 Gymnasieförordning

Du är här: Start / Skoljuridik / Gymnasieförordning (2010:2039) / SFS 2010:2039 Gymnasieförordning
102039.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Gymnasieförordning;

utfärdad den 22 december 2010.

Regeringen föreskriver följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

Förordningens innehåll

1 §

Förordningen innehåller följande kapitel:

� inledande bestämmelser (1 kap.),
� huvudmän (2 kap.),
� lärotider för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (3 kap.),
� utbildningens innehåll och omfattning i gymnasieskolan (4 kap.),
� avvikelser inom de nationella programmen i gymnasieskolan (5 kap.),
� introduktionsprogram (6 kap.),
� behörighet, urval och förfarandet vid antagning (7 kap.),
� betyg, gymnasieexamen och prövning (8 kap.),
� stödåtgärder (9 kap.),
� utbildning för döva och hörselskadade (10 kap.),
� utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning)

(11 kap.),

� elever (12 kap.),
� gymnasiesärskolan (13 kap.),
� bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och gymnasie-

särskolor (14 kap.), och

� övriga bestämmelser (15 kap.).

Bestämmelser som gäller gymnasiesärskolan

2 §

Bestämmelser som gäller enbart gymnasiesärskolan finns i 13 kap.

Bestämmelser som gäller både gymnasiesärskolan och gymnasieskolan finns
i 2, 3, 4 kap. 15�20 §§, 9 kap. 9 § och 14 kap. �vriga bestämmelser avser
endast gymnasieskolan.

Definitioner

3 §

I förordningen avses med

� arbetsplatsförlagt lärande: lärande på ett program som genomförs på en
eller flera arbetsplatser utanför skolan,

SFS 2010:2039

Utkom från trycket
den 5 januari 2011

background image

2

SFS 2010:2039

� fullständigt program: betyg från kurser och ett gymnasiearbete i en

omfattning om 2 500 gymnasiepoäng enligt en individuell studieplan,
� garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som
eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 § skollagen (2010:800),
� gymnasial lärlingsutbildning: utbildning inom ett yrkesprogram som till
mer än hälften genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,

� gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna

genomför inom ramen för examensmålen,
� gymnasiegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i programmen i
den omfattning som framgår av bilaga 3 till skollagen,

� gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs eller gymna-

siearbetet,

� karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program får sin karaktär,
� nationella programråd: de nationella programråd för yrkesprogrammen

som Statens skolverk ska ansvara för enligt 8 § förordningen (2009:1214)
med instruktion för Statens skolverk,

� nya kurser: kurser som initieras av huvudmän eller av andra intressenter

enligt 6 § och som Statens skolverk har meddelat föreskrifter om enligt 4 §,

� programfördjupning: sådana ämnen eller kurser som inom examens-

målen kompletterar de gymnasiegemensamma och programgemensamma
ämnena och som Skolverket meddelat föreskrifter om enligt 4 kap. 5 §,
� programgemensamma ämnen: kurser i gymnasiegemensamma ämnen
utöver den omfattning som anges i bilaga 3 till skollagen eller andra kurser
och som ska läsas av alla elever på programmet,

� riksrekryterande utbildning: en utbildning i en gymnasieskola med

offentlig huvudman till vilken sökande från hela landet ska tas emot i första
hand,
� studieväg: det program, och i förekommande fall den inriktning, den
gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på,
� särskild variant: en utbildning som enligt 5 kap. 1 § får avvika från vad
som annars gäller för nationella program,

� yrkesutgång: en benämning för en viss yrkeskompetens till vilken en

kombination av kurser inom yrkesprogrammens programfördjupning leder,

� yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen.

�mnesplaner

4 §

Enligt 16 kap. 21 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämne finnas

en ämnesplan. Den ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva pla-
nera undervisningen.

Av ämnesplanen ska följande framgå:
� ämnets syfte,
� varje kurs som ingår i ämnet,
� det centrala innehållet för varje kurs,
� hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattar, och
� kunskapskraven för varje kurs.

Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får Statens skol-
verk meddela föreskrifter om ämnesplaner. Av föreskrifterna får det framgå
att vissa kurser eller ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar.

background image

3

SFS 2010:2039

5 §

Föreskrifter om ämnesplaner för yrkesämnen ska meddelas efter samråd

med ett nationellt programråd.

Nya kurser

6 §

En ny kurs ska ge kunskaper i ett befintligt ämne eller i ett nytt ämne.

En huvudman eller annan intressent får ansöka hos Statens skolverk om

en ny kurs.

Individuell studieplan i gymnasieskolan

7 §

En elevs individuella studieplan i gymnasieskolan ska, när det är aktu-

ellt, innehålla uppgifter om

� vilken studieväg eleven går på och om de val av kurser som eleven har

gjort,

� eleven följer ett fullständigt eller utökat program,
� vilka kurser som ingår i elevens fullständiga program och, om eleven

följer ett utökat program, vilka kurser som ligger utanför det fullständiga
programmet,

� eleven följer ett individuellt anpassat program, och i så fall vilka kurser

som bytts ut,

� eleven följer ett reducerat program och i vilken omfattning, samt om

möjligt vilka kurser som tagits bort,

� elevens studier i grundskolans ämnen, och
� andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling och

som är avsedda att ingå i utbildningen om eleven följer ett introduktions-
program.

Lokala programråd

8 §

För yrkesprogrammen ska det finnas ett eller flera lokala programråd

för samverkan mellan skola och arbetsliv.

2 kap. Huvudmän

Godkännande som enskild huvudman

Gemensamma bestämmelser för godkännande av enskilda huvudmän för
gymnasieskola och gymnasiesärskola

1 §

En ansökan om godkännande som enskild huvudman för en viss

utbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan ska ha kommit in till
Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen
ska starta.

2 §

När Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande enligt

1 § ska den kommun där utbildningen ska bedrivas ges tillfälle att yttra sig.
�ven de närliggande kommuner som kan antas bli berörda av ansökan ska
ges tillfälle att yttra sig.

När en kommun yttrar sig bör den bifoga en konsekvensbeskrivning till

sitt yttrande.

background image

4

SFS 2010:2039

3 §

Beslut i ett ärende som avses i 1 § ska om möjligt fattas före den

1 oktober kalenderåret innan utbildningen ska starta.

Godkännande som enskild huvudman för gymnasieskola

4 §

Ansökan om godkännande som enskild huvudman för gymnasieskola

ska innehålla uppgift om

� vilket nationellt program och, i förekommande fall, vilken nationell

inriktning huvudmannen vill anordna, och

� huvudmannen vill anordna en särskild variant, avvikelse i form av s.k.

riksrekryterande utbildning, riksrekryterande idrottsutbildning vid riks-
idrottsgymnasium eller nationellt godkänd idrottsutbildning

Någon särskild ansökan om att få anordna särskild variant, avvikelse i

form av s.k. riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riksidrotts-
gymnasium eller nationellt godkänd idrottsutbildning ska inte ges in till Sta-
tens skolverk.

5 §

Om huvudmannen ansöker om att anordna en särskild variant, avvi-

kelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riks-
idrottsgymnasium eller nationellt godkänd idrottsutbildning ska Statens
skolinspektion skicka ansökan till Statens skolverk för bedömning av om
utbildningen ska godkännas som en sådan utbildning.

Skolverket beslutar i fråga om godkännande av sådana utbildningar som

avses i första stycket. Beslutet ska skickas till huvudmannen och Skol-
inspektionen.

6 §

Efter Statens skolverks prövning enligt 5 § ska Statens skolinspektion

pröva om huvudmannen ska godkännas. I de fall Skolverket har godkänt ut-
bildningen som en särskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande
utbildning eller idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium och beslutat om
ett belopp enligt 5 kap. 11 §, 18 § eller 25 § tredje stycket ska bidragets
grundbelopp fastställas till det belopp som Skolverket har beslutat om.

Oberoende av om Skolverket godkänt utbildningen som särskild variant,

avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning eller nationellt godkänd
idrottsutbildning ska Skolinspektionen fatta beslut enligt 3 §, om ansökan
avser en ny utbildning.

Undantag för vissa enskilda huvudmän

7 §

En enskild huvudman för gymnasieskola eller gymnasiesärskola med

waldorfpedagogisk inriktning behöver inte tillämpa bestämmelserna i 2 kap.
20 § första stycket skollagen (2010:800) om behörighet för anställning utan
tidsbegränsning som lärare eller förskollärare i skolväsendet.

background image

5

SFS 2010:2039

3 kap. Lärotider för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Läsår

1 §

Läsåret ska omfatta 40 veckor och ha minst 178 skoldagar och minst

12 lovdagar. Utöver skol- och lovdagarna får det inom läsåret läggas ut
högst fem studiedagar för personalen.

2 §

Läsåret ska börja i augusti och sluta senast i juni. Huvudmannen får för

en viss utbildning besluta om andra tider om utbildningsinslag förutsätter
andra läsårstider. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslu-
tas av huvudmannen.

Huvudmannen ska vid beslut enligt första stycket beakta om det finns

elever som påbörjar grundutbildning som är längre än 60 dagar enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt.

Skolarbetets förläggning

3 §

Elevernas skolarbete ska förläggas måndag�fredag och vara så jämnt

fördelat över dessa dagar som möjligt. Skolarbetet ska också vara så jämnt
fördelat över läsåret som möjligt.
När skolarbetet förläggs till en arbetsplats utanför skolan ska den arbetstid
som gäller på arbetsplatsen tillämpas, om inte rektorn beslutar annat.

Schema

4 § För läsåret eller för kortare tid ska det finnas ett schema som innehåller
uppgifter om samtliga undervisningspass och lärare.

Friluftsverksamhet

5 §

Utöver ämnet idrott och hälsa ska det anordnas idrotts� och frilufts-

verksamhet som ska bedrivas under lärares ledning.

4 kap. Utbildningens innehåll och omfattning i gymnasieskolan

Nationella program

1 §

Ett nationellt program inom gymnasieskolan består av

� gymnasiegemensamma ämnen,
� programgemensamma ämnen,
� i förekommande fall för inriktningen gemensamma karaktärsämnes-

kurser,

� programfördjupning,
� kurser inom det individuella valet, och
� gymnasiearbete.
Bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 3 till skollagen

(2010:800) och i bilaga 1 till denna förordning.

Om inte något annat följer av de bestämmelser som avses i andra stycket

eller andra av regeringen meddelade föreskrifter, får Statens skolverk med-

background image

6

SFS 2010:2039

dela föreskrifter om vilka ämnen och kurser som ska ingå i respektive pro-
gram och i de nationella inriktningarna.

På humanistiska programmets inriktning språk får inom språk kurser i

engelska, klassisk grekiska � språk och kultur, latin � språk och kultur,
moderna språk, modersmål eller svenskt teckenspråk för hörande erbjudas.
På naturvetenskapsprogrammets inriktning naturvetenskap och samhälle får
som naturvetenskapligt ämne kurser i biologi, fysik eller kemi erbjudas.

Nationella inriktningar

2 §

De nationella inriktningarna framgår av bilaga 1.

De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverks-

programmet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet får
börja det första läsåret. �vriga inriktningar får börja det andra eller tredje
läsåret.

Statens skolverk får när det gäller den nationella inriktningen övrigt hant-

verk besluta om en utbildning ska få förekomma inom den inriktningen.

Gymnasial lärlingsutbildning

3 §

Gymnasial lärlingsutbildning får börja det första läsåret inom alla

yrkesprogram.

Gymnasiearbete

4 §

Rektorn ska för varje elev utse en lärare att vara ansvarig för gymnasie-

arbetet.

Programfördjupning

5 §

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som får

erbjudas som programfördjupning för varje program. Bland dessa kurser ska
det för högskoleförberedande program ingå sådana kurser som kan vara sär-
skilt meriterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av betydelse för
högskolestudier. Kurserna ska rymmas inom respektive programs examens-
mål.

När Skolverket meddelar föreskrifter för högskoleförberedande program

om kurser som kan vara särskilt meriterande vid urval eller som på annat sätt
kan vara av betydelse för högskolestudier, ska Skolverket samråda med
Högskoleverket.

När Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för yrkes-

program ska berörda nationella programråd höras.

6 §

Som programfördjupning ska huvudmannen erbjuda sådana kurser

som Statens skolverk har meddelat föreskrifter om enligt 5 §. Huvudmannen
beslutar vilka av dessa kurser som ska erbjudas som programfördjupning.

background image

7

SFS 2010:2039

Individuellt val

7 §

Huvudmannen beslutar om vilka kurser som ska erbjudas som individu-

ellt val.

Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val läsa
1. en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen,
2. minst en kurs i estetiska ämnen, och
3. de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på grund-

nivå om eleven går på ett yrkesprogram.

Undantag från vad som föreskrivs i andra stycket 1 och 2 får göras om det

finns synnerliga skäl.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som får ingå i de

ämnen som avses i andra stycket 2.

För de elever som avses i 11 § respektive 15�20 §§ ska svenska som

andraspråk eller modersmål erbjudas som individuellt val.

Alternativa eller överlappande kurser

8 §

En elev får inte som individuellt val, programfördjupning eller utökat

program läsa en kurs som är alternativ till eller överlappar någon eller några
av de kurser som ingår i studievägen i övrigt.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som är alter-

nativa eller som överlappar varandra.

Språk

9 §

Om en elev ska läsa ett språk i gymnasieskolan och eleven har betyg i

språket från grundskolan, ska undervisningen i gymnasieskolan utgå från
grundskolans utbildningsnivå. En elev får också läsa nya språk i gymnasie-
skolan.

De elever som har tagits emot till en gymnasieutbildning med tillämp-

ning av 16 kap. 32 § skollagen (2010:800) ska erbjudas undervisning i eng-
elska på grundskolenivå.

10 §

Franska, spanska och tyska ska erbjudas både som språk som utgår

från grundskolans utbildningsnivå och som nytt språk. Huvudmannen ska
sträva efter att erbjuda undervisning i fler språk än franska, spanska och
tyska.

Svenska som andraspråk

11 §

En elev som har ett annat språk än svenska som modersmål får läsa

svenska som andraspråk som gymnasiegemensamt ämne i stället för
svenska. Eleven får då läsa svenska som individuellt val.

Arbetsplatsförlagt lärande

12 §

Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram i

minst 15 veckor. En elev som går på gymnasial lärlingsutbildning ska i stäl-
let genomföra mer än hälften av sin utbildning som arbetsplatsförlagt läran-

background image

8

SFS 2010:2039

de. Varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska anses motsvara 23 tim-
mars garanterad undervisningstid. Huvudmannen får besluta att arbetsplats-
förlagt lärande ska finnas på högskoleförberedande program och får då ock-
så besluta om i vilken omfattning.
Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda
lärandet och att detta uppfyller de krav som finns för utbildningen. Rektorn
beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om
hur fördelningen över läsåren ska göras.

13 §

Om arbetsplatsförlagt lärande inte kan erbjudas på ett yrkesprogram,

får utbildningen anordnas bara om

1. planerade platser för arbetsplatsförlagt lärande inte kan tillhandahållas

på grund av omständigheter som huvudmannen inte kunnat råda över, eller

2. utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en arbetsplats utan-

för skolan.

Det arbetsplatsförlagda lärandet ska i de fall som avses i första stycket

bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. Innan huvudmannen
beslutar om detta ska samråd ske med det lokala programrådet.

Om utbildning har skolförlagts på grund av vad som sägs i första

stycket 1, ska huvudmannen vidta de åtgärder som behövs för att utbild-
ningen så snart som möjligt ska förläggas till en arbetsplats.

14 §

För en elev som deltar i arbetsplatsförlagt lärande ska det utses en

handledare på arbetsplatsen. Som handledare får bara den anlitas som har
nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt
bedöms vara lämplig.

Modersmålsundervisning för elever i gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan

15 §

I 15 kap. 19 § och 18 kap. 14 § skollagen (2010:800) finns grundläg-

gande bestämmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmåls-
undervisning för elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Huvud-
mannen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett
annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte
är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet,
Enligt 7 § språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska,
jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning.

16 §

Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev.

En romsk elev som kommer från utlandet får dock få modersmålsunder-

visning i två språk om det finns särskilda skäl.

17 §

Modersmålsundervisning får anordnas som

1. individuellt val,
2. utökat program, eller
3. som ersättning för undervisning i andra språk än svenska, svenska som

andraspråk och engelska.

background image

9

SFS 2010:2039

18 §

Huvudmannen är skyldig att anordna modersmålsundervisning för en

elev sammanlagt högst sju läsår under elevens skoltid. Eleven ska dock ges
sådan undervisning under längre tid om eleven har särskilt behov av det.

Begränsningen till sju år gäller inte om undervisningen
1. ersätter undervisning i andra språk än svenska, svenska som andraspråk

och engelska,

2. anordnas som individuellt val, eller
3. anordnas med ett nationellt minoritetsspråk eller ett nordiskt språk som

modersmål.

19 §

En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett

språk endast om

1. minst fem elever som ska erbjudas undervisning i språket önskar sådan

undervisning, och

2. det finns en lämplig lärare att tillgå.
Avser modersmålsundervisningen ett nationellt minoritetsspråk är huvud-

mannen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om antalet elever
är mindre än fem.

20 §

En elev som får modersmålsundervisning får fortsätta att delta i

undervisningen, även om språket skulle upphöra att vara dagligt umgänges-
språk för eleven.

21 §

I 9 kap. 9 § finns bestämmelser om studiehandledning på moders-

målet.

Programmens omfattning

Undervisningstid

22 §

Huvudmannen beslutar om antalet undervisningstimmar för varje kurs

och för gymnasiearbetet samt om hur fördelningen av undervisningstiden
över läsåren ska göras.

Huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade undervis-

ningstid.

Utökat program

23 §

En elev får delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som lig-

ger utanför elevens fullständiga program, om eleven på ett tillfredsställande
sätt kan antas genomföra såväl kurserna på den ordinarie studievägen som de
frivilliga kurserna (utökat program). Beslutet fattas av rektorn.
En elev på ett yrkesprogram har utan särskilt beslut rätt att som utökat pro-
gram läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskole-
utbildning på grundnivå. Huvudmannen är dock bara skyldig att tillgodose
detta om eleven senast vid utgången av det andra läsåret har anmält att han
eller hon vill läsa de aktuella kurserna.

En elev som följer ett utökat program har rätt till garanterad undervis-

ningstid utöver vad som föreskrivs i 16 kap. 18 § skollagen (2010:800).

background image

10

SFS 2010:2039

5 kap. Avvikelser inom de nationella programmen i
gymnasieskolan

Särskilda varianter

1 §

En särskild variant är en utbildning inom ett nationellt program där

hela eller delar av det sammantagna utrymmet för en nationell inriktning och
för programfördjupning på ett nationellt program avviker från vad som
annars gäller. Avvikelsen ska omfatta minst 300 gymnasiepoäng. På hög-
skoleförberedande program får det även finnas särskilda varianter inom det
estetiska området.

Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom

examensmålet för ett program.

För en idrottsutbildning gäller i stället i 23�31 §§.

Förutsättningar för godkännande

2 §

En särskild variant ska godkännas om villkoren i 1 § är uppfyllda och

om

1. utbildningen är av god kvalitet,
2. det finns en lokal eller regional efterfrågan på de kunskaper och färdig-

heter som utbildningen ger,
3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte
och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och

4. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfyller kraven i 7 §

respektive 8 §.

Förutsättningar för godkännande av särskilda varianter inom det estetiska
området

3 §

En särskild variant inom det estetiska området ska godkännas om vill-

koren i 1 § är uppfyllda och om

1. utbildningen är av hög kvalitet,
2. utbildningen efterfrågas av elever med särskilda färdigheter inom det

estetiska området,
3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte
och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och

4. huvudmannen har ställt upp behörighetskrav och urvalsgrunder enligt

7 och 8 §§.

Ansökan

4 §

En huvudman får ansöka om att en utbildning ska godkännas som sär-

skild variant. Ansökan görs hos Statens skolverk senast den 31 januari
kalenderåret före det år utbildningen på programmet planeras att starta.
Enskilda huvudmän ska, enligt 2 kap. 1 och 4 §§, ge in ansökan till Statens
skolinspektion.

5 §

Ansökan ska innehålla

1. en beskrivning av utbildningens innehåll,

background image

11

SFS 2010:2039

2. i förekommande fall, uppgift om tidigare elevers resultat på motsva-

rande utbildning,

3. uppgift om kostnaden för utbildningen,
4. i förekommande fall, uppgift om antalet elever som genomgått motsva-

rande utbildning,

5. i förekommande fall, en beskrivning av huvudmannens tidigare erfaren-

het av att bedriva motsvarande utbildning,

6. i förekommande fall, en ansökan om nya kurser enligt 1 kap. 6 § eller

uppgift om att huvudmannen har ansökt om nya kurser, och
7. uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur, huvudmannen
vill ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 7 § eller tillämpa komplette-
rande urvalsgrunder enligt 8 §.

6 §

När ansökan avser ett yrkesprogram ska den, förutom det som anges i

5 §, innehålla uppgift om

� hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska uppfyllas,
� vilket behov på arbetsmarknaden utbildningen är avsedd att fylla, och
� ett yttrande från aktuellt lokalt programråd.

Särskilda förkunskapskrav

7 §

För behörighet till en särskild variant får krav ställas på att den sökan-

de har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som
är utmärkande för varianten.

Urval

8 §

Vid urval bland behöriga sökande får, förutom till betygen, hänsyn tas

till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom
det ämne eller ämnesområde som den särskilda varianten är inriktad mot.

Handläggning och beslut

9 §

Berörda nationella programråd ska höras om ansökan avser yrkes-

program.

10 §

Ett beslut om särskild variant ska gälla i sex år. Av beslutet ska det

framgå vid vilken skolenhet varianten ska anordnas och i förekommande fall
om särskilda behörighetskrav eller kompletterande urvalsgrunder får använ-
das. Beslutet innebär att varianten bara får anordnas på den aktuella skol-
enheten av den huvudman som har fått sin ansökan godkänd.

Statens skolverk ska om möjligt fatta beslut senast den 1 september året

innan utbildningen på programmet planeras att starta.

11 §

Statens skolverks beslut enligt 16 kap. 51 § tredje stycket skollagen

(2010:800) ska innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i
interkommunal ersättning. Beloppet ska varje år räknas upp med det skol-
index som har föreskrivits enligt förordningen (1993:167) om skolindex.

background image

12

SFS 2010:2039

Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när beslutet fattades

eller det finns andra särskilda omständigheter, får Skolverket besluta om ett
nytt belopp under beslutets giltighetstid.

Gemensamma bestämmelser om andra riksrekryterande utbildningar
än idrottsutbildningar

Förutsättningar

12 §

Riksrekrytering enligt 19 och 21 §§ ska beslutas för nationella pro-

gram, nationella inriktningar, särskilda varianter och gymnasiala lärlings-
utbildningar om det finns

1. en nationell efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbild-

ningen ger,

2. ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras från hela landet,

eller
3. ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och fär-
digheter kan tillgodoses.

Förutom det som anges i första stycket ska
1. utbildningen vara av god kvalitet,
2. kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till utbildningens

syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och

3. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfylla kraven i 15 §

respektive 16 §.

Förutsättningar för egna examensmål och andra avvikelser

13 §

Enligt 16 kap. 13 § skollagen (2010:800) får Statens skolverk besluta

att en utbildning får avvika från vad som annars gäller för nationella
program i fråga om struktur, innehåll och examensmål. Från den omfattning
av de gymnasiegemensamma ämnena som framgår av bilaga 3 till skollagen
får dock inte någon avvikelse beslutas.

Eget examensmål för en viss riksrekryterande utbildning ska beslutas om
1. den till sitt innehåll i allt väsentligt avviker från ett nationellt programs

examensmål, och

2. det finns synnerliga skäl för avvikelsen och utbildningen ryms inom-

gymnasieskolans kompetensområde.

Ansökan

14 §

En offentlig huvudman får ansöka om att en utbildning ska vara riks-

rekryterande. Enskilda huvudmän får ansöka om motsvarande prövning för
att få en avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning. Ansökan görs
hos Statens skolverk senast den 31 januari året innan utbildningen på
programmet planeras att starta. Enskilda huvudmän ska, enligt 2 kap. 1 och
4 §§, ge in ansökan till Statens skolinspektion.

Av ansökan ska det framgå vilket nationellt program den avser. Om ansö-

kan gäller en utbildning med eget examensmål, ska det framgå om ansökan
avser ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program.

background image

13

SFS 2010:2039

Ansökan ska även innehålla uppgift om huruvida, och i så fall en beskriv-

ning av hur, huvudmannen vill ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt
15 § eller tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 16 §.

Särskilda förkunskapskrav

15 §

För behörighet till en riksrekryterande utbildning får krav ställas på

att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnes-
område som är utmärkande för utbildningen.

Urval

16 §

Vid urval bland behöriga sökande får, förutom till betygen, hänsyn tas

till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom
det ämne eller ämnesområde som den riksrekryterande utbildningen är inrik-
tad mot.

Beslut

17 §

Ett beslut om riksrekrytering eller motsvarande ska gälla i sex år. Av

beslutet ska det framgå vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas och i
förekommande fall om särskilda behörighetskrav eller kompletterande
urvalsgrunder får användas. Beslutet innebär att utbildningen bara får anord-
nas på den aktuella skolenheten av den huvudman som har fått sin ansökan
godkänd. Av beslutet ska det också framgå hur många platser utbildningen
får omfatta.

Statens skolverks beslut ska om möjligt fattas senast den 1 september året

innan utbildningen på programmet planeras att starta.

18 §

Statens skolverks beslut enligt 16 kap. 51 § tredje stycket skollagen

(2010:800) ska innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i
interkommunal ersättning. Beloppet ska varje år räknas upp med det skol-
index som har föreskrivits enligt förordningen (1993:167) om skolindex.

Riksrekryterande yrkesutbildning

Förutsättningar

19 §

Riksrekrytering för ett yrkesprogram ska beslutas om förutsättningar-

na i 12 § finns och om kravet på arbetsplatsförlagt lärande kan uppfyllas.

Förutsättningen i 12 § första stycket 1 bör tillstyrkas av berört nationellt

programråd.

Ansökan

20 §

Förutom det som anges i 14 § ska ansökan innehålla uppgift om hur

kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska tillgodoses.

background image

14

SFS 2010:2039

Riksrekryterande estetisk spetsutbildning

Förutsättningar

21 §

Riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas för det este-

tiska programmet om förutsättningarna i 12 § finns och skolenheten har ett
etablerat samarbete med en högskola som erbjuder utbildning som är rele-
vant för gymnasieutbildningen.

Eget examensmål får inte finnas för utbildningen.

Ansökan

22 §

Förutom det som anges i 14 § ska ansökan innehålla ett yttrande från

en sådan högskola som anges i 21 § angående det nationella intresset för
utbildningen.

Riksidrottsgymnasium

Förutsättningar

23 §

En utbildning där ämnet specialidrott ingår får vara riksidrottsgymna-

sium om det finns ett nationellt intresse av att tillgodose elitidrottens krav
och det ställs särskilda krav på gemensam träning. En sådan utbildning som
en kommun anordnar ska vara riksrekryterande.

Ansökan

24 §

En kommun eller en enskild huvudman får ansöka om att anordna

idrottsutbildning vid ett riksidrottsgymnasium.

Beslut

25 §

Statens skolverk får efter förslag från Sveriges Riksidrottsförbund be-

sluta om var idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium får anordnas och om
hur många platser dessa utbildningar får omfatta. Beslutet ska gälla i tre år.

Skolverket ska om möjligt fatta beslut senast den 1 september året innan

utbildningen på programmet planeras att starta.
Beslutet ska innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i
interkommunal ersättning för de olika program som huvudmannen erbjuder
elever som går på en sådan utbildning.

Urval

26 §

Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig

utbildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen. Vid urval till pro-
grammen gäller 7 kap.

background image

15

SFS 2010:2039

Nationellt godkänd idrottsutbildning

Förutsättningar

27 §

En utbildning där ämnet specialidrott ingår får godkännas som en

nationell idrottsutbildning om den har en tydlig elitidrottskaraktär och ett
etablerat samarbete med ett specialidrottsförbund som är relevant för utbild-
ningen.

Utbildningen ska tillstyrkas av specialidrottsförbundet.

Ansökan

28 §

En kommun eller en enskild huvudman får ansöka om nationellt god-

känd idrottsutbildning hos Statens skolverk. Enskilda huvudmän ska, enligt
2 kap. 1 och 4 §§, ge in ansökan till Statens skolinspektion.

Beslut

29 §

Statens skolverk beslutar om var nationellt godkända idrottsutbild-

ningar får anordnas och om hur många platser dessa utbildningar får omfatta.

Av beslutet ska det framgå vid vilken eller vilka skolenheter utbildningen

ska anordnas. Beslutet ska gälla i sex år.

Statens skolverks beslut ska om möjligt fattas senast den 1 september året

innan utbildningen på programmet planeras att starta.

Urval

30 §

Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig

utbildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen. Vid urval till
programmen gäller 7 kap.

Specialidrott

31 §

�mnesplanen för specialidrott får bara tillämpas inom idrottsutbild-

ningar vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkända idrottsutbild-
ningar. Specialidrott får ingå med 200 gymnasiepoäng i programfördjup-
ningen och med 200 gymnasiepoäng i det individuella valet. Dessutom får
ämnet läsas som utökat program med högst 300 gymnasiepoäng.

6 kap. Introduktionsprogram

Urval till platser på programinriktat individuellt val och
yrkesintroduktion

1 §

Om antalet platser är färre än antalet sökande på programinriktat indi-

viduellt val eller yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever, ska ett
urval göras. I dessa fall gäller bestämmelserna om urval i 7 kap.

Urval ska göras sakligt och opartiskt. Inför ansökan ska huvudmannen

informera de sökande om huruvida huvudmannen har beslutat att tillämpa
7 kap. 3 § eller 5 § och i så fall på vilket sätt.

background image

16

SFS 2010:2039

Mottagande av ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett
yrkesprogram

2 §

Enligt 17 kap. 11 § andra stycket skollagen (2010:800) får, om huvud-

mannen för utbildningen bedömer att det finns synnerliga skäl, ungdomar
som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot till yrkes-
introduktion eller individuellt alternativ.

För en elev som följer ett nationellt program ska samtliga relevanta stöd-

åtgärder enligt 9 kap. ha övervägts innan huvudmannen får pröva om det
finns synnerliga skäl.

Utbildningens innehåll m.m.

Preparandutbildning

3 §

Preparandutbildningen ska innehålla de grundskoleämnen som en elev

inte har godkända betyg i och som krävs för att eleven ska bli behörig till ett
visst nationellt program.

Utbildningen får även innehålla ytterligare grundskoleämnen, dock inte

sådana ämnen som eleven har godkända betyg i.

Dessutom får utbildningen innehålla kurser från nationella program och, i

mindre omfattning, andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskaps-
utveckling.

Programinriktat individuellt val

4 §

Programinriktat individuellt val ska innehålla de grundskoleämnen

som en elev inte har godkända betyg i och som krävs för att eleven ska bli
behörig till ett yrkesprogram samt kurser som ingår i ett nationellt yrkes-
program. Dessutom ska utbildningen innehålla arbetsplatsförlagt lärande
enligt 4 kap. 12�14 §§. Arbetsplatsförlagt lärande behöver dock inte före-
komma i den omfattning som anges där.

Yrkesintroduktion

5 §

Yrkesintroduktion ska i huvudsak innehålla yrkesinriktad utbildning.

Den får innehålla hela eller delar av kurser i karaktärsämnen och i gymnasie-
gemensamma ämnen som ingår i gymnasieskolans nationella yrkesprogram
eller annan yrkesinriktad utbildning.

Utbildningen ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande enligt 4 kap. 12�

14 §§ eller praktik. Arbetsplatsförlagt lärande behöver dock inte förekomma
i den omfattning som anges där.

Hela utbildningen får skolförläggas om huvudmannen bedömer att detta

uppenbart bäst gynnar eleven.

Yrkesintroduktion får också innehålla grundskoleämnen som eleven sak-

nar godkända betyg i. �ven andra insatser som är gynnsamma för elevens
kunskapsutveckling får ingå i utbildningen.

background image

17

SFS 2010:2039

Individuellt alternativ

6 §

Individuellt alternativ ska utformas utifrån elevens behov och förutsätt-

ningar.

Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända

betyg i och hela eller delar av kurser i karaktärsämnen och i gymnasie-
gemensamma ämnen.

�ven andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling

får ingå i utbildningen.

Språkintroduktion

7 §

Inför mottagandet av en elev till språkintroduktion ska huvudmannen i

god tid göra en bedömning av elevens språkkunskaper. Huvudmannen ska
fortlöpande bedöma elevens kunskapsutveckling i övriga ämnen för att
eleven så snart som möjligt ska komma vidare i sin utbildning.

8 §

Språkintroduktion ska innehålla undervisning i grundskoleämnena

svenska eller svenska som andraspråk.

I övrigt ska språkintroduktion utformas utifrån den bedömning som ska

göras enligt 7 § och innehålla de ämnen och kurser som eleven behöver för
sin fortsatta utbildning. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som
eleven inte har godkända betyg i och kurser i gymnasieämnen.

Språkintroduktion får kombineras med svenskundervisning för invand-

rare. �ven andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveck-
ling får ingå i utbildningen.

Interkommunal ersättning

9 §

Statens skolverk får meddela föreskrifter om sådan ersättning vid

programinriktat individuellt val som avses i 17 kap. 24 § 2 skollagen
(2010:800).

7 kap. Behörighet, urval och förfarandet vid antagning

Kompletterande behörighetskrav för vissa högskoleförberedande
program

1 §

Utöver vad som framgår av 16 kap. 29 och 31�33 §§ skollagen

(2010:800) krävs för behörighet till vissa högskoleförberedande program
godkända betyg från grundskolan eller motsvarande utbildning i

1. geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap för behörig-

het till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samhällsveten-
skapsprogrammet, eller
2. biologi, fysik och kemi för behörighet till naturvetenskapsprogrammet
och teknikprogrammet.

Urval till nationella program

2 §

De sökande tas emot i början på utbildningen på ett nationellt program

eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lär-

background image

18

SFS 2010:2039

lingsutbildning som börjar det första läsåret. Om antalet platser är färre än
antalet sökande som ska tas emot i första respektive andra hand, ska ett urval
göras.

Urval, antagning och övrig fördelning av platser ska göras sakligt och

opartiskt. Inför ansökan ska huvudmannen informera de sökande om huru-
vida huvudmannen har beslutat att tillämpa 3 § eller 5 § och i så fall på vilket
sätt.

3 §

Ett begränsat antal platser (fri kvot) ska avsättas för dem som

1. på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför de övri-

ga sökande, eller

2. kommer från skolenheter vilkas betyg eller omdömen inte utan vidare

kan jämföras med betygen från grundskolan.

Antalet platser som ingår i den fria kvoten ska utökas om sådana utlands-

svenska elever som avses i 29 kap. 7 § skollagen (2010:800) söker till en
utbildning.

Huvudmannen beslutar om det antal platser som ska avsättas.

4 §

�vriga platser ska fördelas mellan de sökande med betygen som grund.

Företräde mellan de sökande bestäms efter ett meritvärde. Meritvärdet ut-
görs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbe-
tyg. Betygsvärdet för betygen bestäms enligt nedan.

Betyg

Betygsvärde

Mycket väl godkänt (MVG)

20

Väl godkänt (VG)

15

Godkänt (G)

10

En sökande som gått förberedande dansarutbildning i grundskolan med

jämkad timplan och därför fått färre än 16 betyg i sitt slutbetyg ska ändå få
sitt meritvärde bestämt efter 16 betyg. Uppräkningen av meritvärdet ska
göras i proportion till de betyg som eleven har fått.
En sökande som efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fått
betyg i något av grundskolans ämnen efter prövning eller genom studier på
ett introduktionsprogram eller ett individuellt program får vid urvalet tillgo-
doräkna sig betygsvärdet av detta betyg.

5 §

Om en utbildning kräver att den sökande har speciella färdigheter inom

det estetiska området, får huvudmannen besluta att vid urvalet, förutom till
betygen, hänsyn ska tas till ett färdighetsprov.

Förfarandet vid antagning till nationella program

6 §

En sökande antas till en utbildning i gymnasieskolan vid början av ett

nationellt program eller en sådan nationell inriktning, särskild variant eller
gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. De sökande som
tas in på ett program får då fördelas på undervisningsgrupper eller mot-
svarande med hänsyn till vad som är känt om deras kommande val av inrikt-
ning och yrkesutgång.

background image

19

SFS 2010:2039

Inom de program som är indelade i nationella inriktningar, särskilda vari-

anter eller gymnasiala lärlingsutbildningar som börjar det andra eller tredje
läsåret fördelas eleverna inför det andra eller tredje läsåret på dessa studie-
vägar.

7 §

Efter urval bland de sökande ska huvudmannen preliminärt besluta om

antagning. Beslutet ska fattas i början av vårterminen närmast före utbild-
ningens start. För de sökande som vid ansökningstillfället inte har slutfört
grundskolan eller motsvarande utbildning ska höstterminsbetyget från den
högsta årskursen då vara urvalsgrund.

Det slutliga beslutet om antagning ska om möjligt fattas före den 1 juli det

år utbildningen börjar.

Antagning vid en senare tidpunkt

8 §

Huvudmannen får besluta att anta en sökande vid senare tidpunkt än

vid början av utbildningen om det finns plats på den aktuella studievägen
och om den sökande är behörig och har de kunskaper och färdigheter som
krävs för att tillgodogöra sig undervisningen. Huvudmannen får besluta att
den sökande ska genomgå ett inträdesprov för att visa att han eller hon har de
kunskaper och färdigheter som krävs.

Byte av studieväg

9 §

Huvudmannen får besluta att eleven ska få byta studieväg efter det att

eleven har fått yttra sig, om eleven uppfyller behörighetskraven för den öns-
kade studievägen. Om eleven inte har fyllt 18 år och inte heller har ingått äk-
tenskap, ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.

�&terantagning

10 §

En elev som har slutat i gymnasieskolan innan eleven har slutfört

utbildningen och som vill fortsätta på det program där eleven gick tidigare,
får i mån av plats antas på nytt, om eleven uppfyller behörighetskraven för
den önskade studievägen.

8 kap. Betyg, gymnasieexamen och prövning

Betyg

Betygssättning av gymnasiearbetet

1 §

Betyg på gymnasiearbetet ska beslutas av läraren efter att en medbedö-

mare som har erfarenhet av det kunskapsområde som gymnasiearbetet avser
har yttrat sig.

När gymnasiearbetet helt eller delvis har genomförts som arbetsplatsför-

lagt lärande ska handledaren vara medbedömare.

För en elev på ett yrkesprogram ska medbedömaren ha erfarenhet av det

yrkesområde som gymnasiearbetet avser.

background image

20

SFS 2010:2039

Kunskapskrav

2 §

Kunskapskrav ska finnas för betygen A�E.

Kraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krävs

för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E
och till övervägande del för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att
även kraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

3 §

Lärarna ska använda sig av nationella prov inför betygssättningen i den

inledande kursen i de gymnasiegemensamma ämnena svenska, svenska som
andraspråk, engelska och matematik samt i den högsta avslutande kursen på
programmet och inriktningen i dessa ämnen med undantag för kursen
svenska 2 eller svenska som andraspråk 2. Utöver de nationella prov som
ska användas bör lärarna även i övrigt använda nationella prov för att
bedömningsgrunderna ska bli så enhetliga som möjligt över landet.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om de nationella proven.

Gymnasieexamen

4 §

Enligt 16 kap. 26 § skollagen (2010:800) ska gymnasieexamen utfär-

das om en elev i gymnasieskolan har fått betyg från en utbildning som om-
fattar 2 500 gymnasiepoäng på ett nationellt program och eleven har uppfyllt
de övriga villkor som anges 16 kap. 27 och 28 §§ skollagen och i denna för-
ordning.

Gymnasieexamen får inte utfärdas om en elev följer ett reducerat pro-

gram.

Kompletterande krav för yrkesexamen

5 §

Utöver vad som framgår av 16 kap. 26 och 27 §§ skollagen

(2010:800), krävs för yrkesexamen att det i de godkända betygen om minst
2 250 gymnasiepoäng ingår godkända betyg på kurser inom de program-
gemensamma ämnena med 400 poäng.

Det som föreskrivs i första stycket gäller även för en utbildning med eget

examensmål.

Kurser i yrkesexamen

6 §

Av 16 kap. 27 § skollagen (2010:800) framgår hur många gymnasiepo-

äng med godkända betyg i ämnena svenska eller svenska som andraspråk,
engelska och matematik en elev ska ha för att yrkesexamen ska utfärdas. I de
aktuella ämnena ska följande kurser vara godkända:

1. svenska eller svenska som andraspråk kursen 1,
2. engelska kursen 5, och
3. matematik kursen 1 a.

Kurser i högskoleförberedande examen

7 §

Av 16 kap. 28 § skollagen (2010:800) framgår hur många gymnasie-

poäng med godkända betyg i ämnena svenska eller svenska som andraspråk,

background image

21

SFS 2010:2039

engelska och matematik en elev ska ha för att högskoleförberedande examen
ska utfärdas. I de aktuella ämnena ska följande kurser vara godkända:

1. svenska eller svenska som andraspråk kurserna 1, 2 och 3,
2. engelska kurserna 5 och 6, och
3. matematik kursen 1 b eller 1 c.

Dokument

Betygskatalog

8 §

Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om

betyg avses beslut

1. att sätta betyg efter varje avslutad kurs och på gymnasiearbete eller

efter prövning, både när det gäller den som är elev i gymnasieskolan och när
det gäller den som inte är det, och

2. att inte sätta betyg enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800). Sådana

beslut markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck.
Beslut om betyg ska genast kunna sammanställas för varje enskild elev.
Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs.

Utdrag ut betygskatalogen

9 §

Rektorn ansvarar för att eleverna informeras om rätten att få ett utdrag

ur betygskatalogen. Om en elev övergår till en annan skolenhet eller avbryter
studierna, ska eleven få ett utdrag ur betygskatalogen.

När en elev övergår till en annan skolenhet ska läraren lämna skriftlig

information till den nya skolenheten om de kurser som eleven har påbörjat
men inte slutfört.

Eleverna ska få ett utdrag ur betygskatalogen minst två gånger per läsår,

dock tidigast då eleven har avslutat en kurs. Utdraget ska i förekommande
fall innehålla uppgift om omfattningen av den frånvaro som eleven har haft
utan giltigt skäl under terminen.

Betyg efter prövning

10 § För den som inte är elev i gymnasieskolan ska betyg efter prövning
utfärdas separat.

Nytt slutbetyg från grundskolan

11 §

En elev som genom studier i gymnasieskolan har fått betyg i ett av

grundskolans ämnen har rätt att få ett nytt slutbetyg från grundskolan. Rek-
torn i gymnasieskolan utfärdar det nya slutbetyget.

Dokument efter nationella program

Examensbevis och studiebevis

12 §

En elev som uppfyller kraven för gymnasieexamen ska få ett exa-

mensbevis när eleven har avslutat ett nationellt program och har fått betyg på
alla kurser och på det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella

background image

22

SFS 2010:2039

studieplan. För den elev som efter en eller flera kurser eller gymnasiearbetet
har fått beslut om betyg som innebär att betyg inte har kunnat sättas enligt
15 kap. 27 § skollagen (2010:800) eller annars inte uppfyller kraven för
gymnasieexamen ska i stället studiebevis utfärdas.

Betygen på de kurser som enligt elevens individuella studieplan ingår i det

fullständiga programmet och betygen på de kurser som enligt studieplanen
ligger utanför elevens fullständiga program ska redovisas var för sig i
beviset.

13 §

Rektorn utfärdar examensbevis och studiebevis.

14 §

Om en elev har två betyg från samma kurs eller från jämförbara kur-

ser, ska det högsta av dessa betyg tas med i examens- eller studiebeviset.

15 §

Om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen

(2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i dokumenten
enligt detta kapitel.

16 §

Examensbevis från gymnasieskolan får utfärdas endast en gång.

Examensbevis för den som är elev i gymnasieskolan

17 §

Examensbevis ska utfärdas för den som är elev i gymnasieskolan när

eleven har uppfyllt kraven för gymnasieexamen. Av examensbeviset ska det
framgå

1. om beviset avser en yrkesexamen eller en högskoleförberedande exa-

men,

2. vilken studieväg som examensbeviset avser,
3. om eleven har fått grundläggande behörighet till högskoleutbildning

som påbörjas på grundnivå och beviset avser en yrkesexamen,

4. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng som varje

kurs omfattat och vilket betyg eleven fått på varje kurs,

5. att eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har

innehållit,

6. om eleven har slutfört ett fullständigt eller utökat program, och
7. om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier utomlands och

vilken karaktär och omfattning dessa studier har haft.

Studiebevis

18 §

För den elev som inte uppfyllt kraven för gymnasieexamen ska ett

studiebevis utfärdas. Av studiebeviset ska det framgå

1. om beviset avser en utbildning på ett yrkesprogram eller ett högskole-

förberedande program,

2. vilken studieväg som studiebeviset avser,
3. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng som varje

kurs omfattat och vilket betyg eleven fått på varje kurs eller om betyg inte
har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800),

4. om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har

innehållit,

background image

23

SFS 2010:2039

5. om eleven har slutfört ett fullständigt, reducerat eller utökat program,

och

6. om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier utomlands och

vilken karaktär och omfattning dessa studier har haft.

Examensbevis för den som inte är elev i gymnasieskolan

19 §

Examensbevis ska utfärdas för den som inte är elev i gymnasieskolan

när han eller hon har uppfyllt kraven för gymnasieexamen. I beviset får
endast sådana betyg ingå som är satta i gymnasieskolan. Av examensbeviset
ska det framgå

1. om beviset avser en yrkesexamen eller en högskoleförberedande exa-

men,

2. vilken studieväg som examensbeviset avser,
3. om eleven har fått grundläggande behörighet till högskoleutbildning

som påbörjas på grundnivå och beviset avser en yrkesexamen,

4. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng som varje

kurs omfattat och vilket betyg eleven fått på varje kurs,

5. om betyg har satts efter prövning av den som inte är elev i gymnasie-

skolan,

6. att eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har

innehållit,

7. om eleven har slutfört ett fullständigt eller utökat program, och
8. att beviset avser en person som inte är elev i gymnasieskolan.

Dokument efter introduktionsprogram

Skriftlig bedömning

20 §

En elev som inom ramen för ett introduktionsprogram läst grund-

skoleämnen utan att få godkänt betyg ska få en skriftlig bedömning av sin
kunskapsutveckling i varje sådant ämne.

Gymnasieintyg

21 § Efter avslutad utbildning på ett introduktionsprogram ska rektorn
utfärda ett gymnasieintyg som visar vilken utbildning en elev har fått. Av
intyget ska samtliga betyg som eleven har fått framgå.

Sammanställning

22 §

En elev som avbryter sin utbildning på ett introduktionsprogram, inte

fullföljer utbildningen enligt sin individuella studieplan eller övergår till ett
nationellt program ska få en sammanställning av vilka delar av utbildningen
eleven har fullföljt jämfört med sin individuella studieplan.

Rätt att gå om en kurs

23 §

En elev som har fått betyg på en gymnasiekurs innan eleven påbörjat

sin gymnasieutbildning har rätt att gå om kursen och få ett nytt betyg på
kursen i gymnasieskolan.

background image

24

SFS 2010:2039

Rektorn fattar beslut efter det att eleven fått yttra sig. Om eleven inte har

fyllt 18 år och inte heller har ingått äktenskap, ska även elevens vårdnadsha-
vare yttra sig.

I 9 kap. 1 och 2 §§ finns bestämmelser om övriga fall när en elev har rätt

att gå om en kurs.

Prövning

Prövning för den som är elev i gymnasieskolan

24 §

En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning vid den egna

skolenheten i alla kurser och det gymnasiearbete som ingår i elevens indivi-
duella studieplan, om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen eller gym-
nasiearbetet eller om eleven har fått betyget F.

Prövning för den som inte är elev i gymnasieskolan

25 §

Den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg därifrån

har rätt att genomgå prövning i alla kurser som får finnas på ett nationellt
program utom de kurser som bara får anordnas på vissa utbildningar. Rätten
gäller också gymnasiearbetet.

Prövning får göras endast vid en skolenhet som anordnar den aktuella

kursen eller, när det gäller gymnasiearbetet, utbildning inom det kunskaps-
område som gymnasiearbetet avser.

26 §

Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om prövning.

Betyg för elever som inte följt undervisningen

27 §

Utan att eleven genomgår prövning får en elev som inte följt under-

visningen i en kurs av rektorn ges betyget E på kursen om

1. det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven genom studier i

utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för bety-
get E, och

2. kursen anordnas vid skolenheten.

Utformning av dokument

28 §

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformning

av de dokument som har nämnts i detta kapitel. När det gäller föreskrifter
som rör examensbevis ska Skolverket samråda med Verket för högskole-
service, Högskoleverket och Myndigheten för yrkeshögskolan.

9 kap. Stödåtgärder

Rätt att gå om en kurs

1 §

Om en elev inte har fått lägst betyget E på en kurs, har eleven rätt att gå

om kursen en gång. Har eleven slutfört kursen två gånger och inte fått lägst
betyget E får eleven gå om kursen ytterligare en gång, om det finns särskilda
skäl.

background image

25

SFS 2010:2039

En elev som inte har fått betyget E på gymnasiearbetet har rätt att göra om

det en gång.

Om en elev har fått betyget F på en stor andel av kurserna under ett läsår

får eleven, om det finns särskilda skäl, gå om också sådana kurser som
eleven fått lägst betyget E på under läsåret.

2 §

En elev som har bytt studieväg får, om det finns särskilda skäl, gå om

sådana kurser som eleven tidigare fått lägst betyget E på.

3 §

En elev som går om en kurs har rätt att få ett nytt betyg på kursen.

I 8 kap. 23 § finns en bestämmelse om att en elev som har fått betyg på en

gymnasiekurs innan eleven påbörjat gymnasieutbildning har rätt att gå om
kursen och få ett nytt betyg på kursen i gymnasieskolan.

Individuellt anpassat program

4 §

En elevs utbildning får avvika från vad som annars gäller för ett natio-

nellt program genom att vissa kurser byts ut om

1. utbildningen kan hänföras till ett nationellt program,
2. kraven för examen från det aktuella programmet kan uppfyllas, och
3. beslutet fattas före utgången av det andra läsåret.
När det gäller 2 får dock den inledande kursen i matematik bytas ut mot en

annan inledande kurs i matematik.

Beslut om att byta ut en viss kurs får inte fattas efter det att eleven på-

börjat kursen.

5 §

Rektorn fattar beslut enligt 1, 2 och 4 §§ efter det att eleven och berör-

da lärare har fått yttra sig. Om eleven inte har fyllt 18 år och inte heller har
ingått äktenskap, ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.

Reducerat program

6 §

En elev kan befrias från undervisning i en eller flera kurser eller gym-

nasiearbetet om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som
inte kan lösas på något annat sätt.

Reducerat program beslutas inom ett åtgärdsprogram.

Förlängd undervisning

7 §

Huvudmannen får besluta att undervisningen på ett nationellt program

för en elev får fördelas över längre tid än tre år, om eleven har läst ett redu-
cerat program eller om det med hänsyn till elevens förutsättningar i övrigt
finns särskilda skäl för det.

Specialklasser

8 §

Specialklasser får inrättas för elever som på grund av hörsel� eller syn-

skada, rörelsehinder eller andra uttalade studiesvårigheter inte kan följa den
vanliga undervisningen.

background image

26

SFS 2010:2039

Studiehandledning på modersmålet

9 §

En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behö-

ver det.

Om det finns särskilda skäl, får en elev som har rätt till modersmålsunder-

visning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat
språk än modersmålet ges studiehandledning på det språket i stället för
modersmålet.

10 kap. Utbildning för döva och hörselskadade

Utbildningens innehåll och organisation

1 §

�rebro kommun får i sin gymnasieskola anordna utbildning för elever

som

1. är döva och hörselskadade och är beroende av en teckenspråkig miljö,
2. är hörselskadade och trots användningen av tekniska hjälpmedel och

andra stödinsatser inte kan följa reguljär undervisning i gymnasieskolan,

3. har en språkstörning och behöver insatser av samma slag som döva,

eller

4. är dövblinda.
Utbildningarna kallas riksgymnasiet för döva (RGD) eller riksgymnasiet

för hörselskadade (RGH). När det i denna förordning talas om döva elever
avses även elever enligt första stycket 3 och 4.

2 §

Utbildningen för döva och hörselskadade ska så långt det är möjligt

integreras med motsvarande utbildning i gymnasieskolan.

3 §

Nationella program, nationella inriktningar och särskilda varianter

samt introduktionsprogram i form av programinriktat individuellt val och
yrkesintroduktion som är utformade för en grupp elever får anordnas särskilt
som utbildning för döva och hörselskadade, om antalet elever är minst fyra.

4 §

Statens skolverk får meddela föreskrifter om nödvändiga avvikelser

från läroplanen, examensmålen, ämnesplanerna och poängplanen för natio-
nella program i gymnasieskolan i bilaga 3 till skollagen (2010:800) för
utbildning som avses i detta kapitel.

5 §

Teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne ska förekomma på alla

nationella program som anordnas för döva elever.

Kurser i teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne får ersätta en eller

flera kurser i studievägen för döva elever med undantag för kurser i svenska.
Beslut fattas av rektorn.

I stället för svenska eller svenska som andraspråk får döva elever läsa

svenska för döva respektive engelska för döva som gymnasiegemensamma
ämnen.

6 §

Kurser i teckenspråk som annat ämne än gymnasiegemensamt ämne

får anordnas för hörselskadade elever, om de har behov av det och vill delta i
de kurserna.

background image

27

SFS 2010:2039

Kurser i teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne får ersätta en eller

flera kurser i studievägen för hörselskadade elever med undantag för kurser i
svenska. Beslut fattas av rektorn.

7 § För elever som behöver det bör utbildningstiden förlängas med ett år.
�rebro kommun beslutar om en sådan förlängning.

Mottagande och urval

8 §

Utbildningen ska vara öppen för sökande från hela landet.

9 §

Om antalet platser är färre än antalet sökande ska ett urval göras. Vid

urvalet ska, utan hänsyn till betyg, företräde ges till dem som har störst
behov av utbildningen.

Interkommunal ersättning

10 §

Om �rebro kommun har antagit en elev som inte är hemmahörande i

kommunen på riksgymnasiet för döva (RGD) eller riksgymnasiet för hörsel-
skadade (RGH), har kommunen rätt till ersättning för sina kostnader för
elevens utbildning från elevens hemkommun.

Särskild omvårdnad

11 §

För elever som vill och har behov av det ska �rebro kommun anvisa

kost och logi. Kommunen ska även ansvara för att eleverna har tillgång till
den hjälp i övrigt som föranleds av deras funktionsnedsättning.

�vriga regler om gymnasieskolan

12 §

De bestämmelser i denna förordning som gäller för gymnasieskolan i

övrigt ska tillämpas även i fråga om utbildning för döva och hörselskadade,
om inte något annat särskilt anges.

11 kap. Utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-
anpassad utbildning)

Utbildningens innehåll och organisation

1 §

Den Rh-anpassade utbildningen ska så långt det är möjligt integreras

med motsvarande utbildning i gymnasieskolan.

2 §

Nationella program, nationella inriktningar och särskilda varianter

samt introduktionsprogram i form av programinriktat individuellt val och
yrkesintroduktion som är utformade för en grupp elever får anordnas särskilt
som Rh-anpassad utbildning, om antalet elever är minst fyra.

3 §

Inom den Rh-anpassade utbildningen får rektorn, efter det att berörd

lärare och eleven har fått yttra sig, besluta om sådana individuella eller
gruppvisa avvikelser som behövs för att medge den långsammare studietakt
som är nödvändig för eleven.

background image

28

SFS 2010:2039

4 §

Om en elev på grund av sin funktionsnedsättning har stora svårigheter

att tillgodogöra sig en viss del av utbildningen får rektorn, efter det berörd
lärare och eleven har fått yttra sig, befria eleven från upp till hälften av ut-
bildningen i en kurs enligt den reguljära ämnesplanen, utan att antalet gym-
nasiepoäng för kursen minskas (utbildning enligt specialinriktad ämnes-
plan).

En elev som följt en specialinriktad ämnesplan i en kurs ska i fråga om

denna kurs anses ha genomgått den undervisning och verksamhet som ingår
i ett fullständigt program.

Av betyget ska det framgå att undervisningen i kursen avsett en specialin-

riktad ämnesplan och vilket centralt innehåll undervisningen har omfattat.

Organisation, avgifter och interkommunal ersättning för särskilda
omvårdnadsinsatser

5 §

Sådana särskilda omvårdnadsinsatser som avses i 15 kap. 35 § skol-

lagen (2010:800) regleras i avtal mellan staten och den kommun eller annan
huvudman som ansvarar för omvårdnaden.

6 §

Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter om

avgifter för kost och logi för elever som bor i elevhem i anslutning till en
gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning.

7 §

Ersättning enligt 15 kap. 40 § skollagen (2010:800) för kostnader för

boende, omvårdnad i boendet och habilitering ska motsvara en tredjedel av
de genomsnittliga kostnaderna för insatserna per elev.

Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter

om sådan ersättning som avses i första stycket.

8 §

En kommun som har antagit en elev som inte är hemmahörande i kom-

munen på en Rh-anpassad utbildning, har rätt till ersättning för sina kostna-
der för elevens utbildning från elevens hemkommun.

�vriga regler om gymnasieskolan

9 §

De bestämmelser i denna förordning som gäller för gymnasieskolan i

övrigt ska tillämpas även i fråga om Rh-anpassad utbildning, om inte något
annat särskilt anges.

12 kap. Elever

Anmälningsskyldighet vid frånvaro

1 §

Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i

skolarbetet, ska det snarast anmälas.

Ledighet

2 §

Rektorn får bevilja en elev ledighet från skolarbetet för enskilda ange-

lägenheter. Eleven får i mindre omfattning befrias från vissa undervisnings-
pass eller från annat skolarbete av rektorn.

background image

29

SFS 2010:2039

När en elev anses ha avslutat utbildningen

3 §

En elev anses ha avslutat utbildningen om eleven inte kommer till den

utbildning eleven har antagits till och inte heller anmäler giltig orsak att ute-
bli inom tre dagar efter det att terminen startat.

4 §

Om en elev vill avsluta utbildningen utan att slutföra den, ska eleven

anmäla det till rektorn. En elev som inte har fyllt 18 år och inte heller har
ingått äktenskap ska visa att vårdnadshavaren samtycker till att eleven slutar
i förtid.

Om en elev har påbörjat en utbildning och därefter har uteblivit från den

under mer än en månad i följd, utan att detta har berott på sjukdom eller
beviljad ledighet, ska eleven anses ha avslutat utbildningen.

Rektorn får dock besluta att eleven inte ska anses ha avslutat utbildningen

trots att förutsättningarna i andra stycket finns, om det finns synnerliga skäl.

Barn till svenska medborgare i utlandet

5 §

Ungdomar under 18 år som är bosatta i utlandet hos sina vårdnads-

havare ska likställas med sökande från den kommun där den sökta gymna-
sieutbildningen anordnas, om minst en av vårdnadshavarna är svensk med-
borgare.

Nordiska sökande

6 §

För nordiska sökande gäller 7�10 §§. Med nordiska sökande avses i

denna förordning sökande som är bosatta i Danmark eller Finland med själv-
styrande områden eller i Island eller Norge.

De självstyrande områdena är Färöarna, Grönland och �&land.

7 §

En nordisk sökande får tas emot i gymnasieskolan endast om den

sökande genom sin tidigare skolgång i ett annat nordiskt land har utbildning
som i huvudsak motsvarar en svensk grundskoleutbildning och uppfyller
behörighetskraven för den sökta utbildningen i 16 kap. 29�33 §§ skollagen
(2010:800) med undantag för kravet på godkänt betyg i svenska.

I övrigt ska nordiska sökande likställas med sökande från den kommun

där den sökta gymnasieutbildningen anordnas.

Ersättning för nordiska elever

8 §

En kommun som i sin gymnasieskola har tagit emot fler nordiska

sökande än det antal svenska elever bosatta i kommunen som samtidigt
genomgår gymnasial utbildning i något annat nordiskt land har rätt till ersätt-
ning för det överskjutande antalet elever.

9 §

Ett landsting eller en enskild huvudman som har tagit emot nordiska

sökande har rätt till ersättning.

10 §

Ersättningens storlek i de fall som avses i 8 och 9 §§ beslutas av

regeringen.

background image

30

SFS 2010:2039

Ansökan om sådan ersättning görs hos Statens skolverk som beslutar om

ersättningen i det enskilda fallet och betalar ut beloppen.

�vriga utländska sökande

11 §

Om inte något annat följer av 5�7 §§ eller av andra föreskrifter som

har meddelats av regeringen, får en sökande som inte är bosatt i Sverige tas
emot i gymnasieskolan om

1. den sökande uppfyller behörighetskraven för utbildningen, och
2. det finns plats på den sökta utbildningen.

12 §

Om en sådan sökande som avses i 11 § har tagits emot i gymnasie-

skolan, ska bestämmelserna i 15 kap. 17 § och 16 kap. 37�40 §§ skollagen
(2010:800) om avgifter respektive elevens rätt att fullfölja utbildningen gälla
så länge eleven har rätt att vistas i landet.

13 §

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om mottagande i

gymnasieskolan av sökande som inte är bosatta i landet.

13 kap. Gymnasiesärskolan

Inledande bestämmelser

Definitioner

1 §

I detta kapitel avses med

� arbetsplatsförlagd utbildning: kursplanelagd utbildning på ett
program som genomförs på en arbetsplats utanför skolan,
� kärnämnen: de ämnen som anges i 19 kap. 3 § första stycket skollagen

(2010:800), dvs. svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matema-
tik, samhällskunskap, religionskunskap, naturkunskap, idrott och hälsa samt
estetisk verksamhet.

Kurser och kursplaner

2 §

En kurs ska omfatta minst 50 timmar.

En kurs får inte delas upp i delkurser.

3 §

För varje kurs ska det finnas en kursplan av vilken det ska framgå dels

kursens mål, dels den kunskapsnivå som alla elever minst ska ha uppnått vid
kursens slut.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om kursplaner, om inte annat

följer av tredje stycket.

Huvudmannen beslutar om kursplaner för lokala kurser.

Timplaner

4 §

Timplaner för de nationella och specialutformade programmen fram-

går av bilaga 2 och för yrkesträning inom individuella program av bilaga 3.

background image

31

SFS 2010:2039

5 §

Timplanerna får överskridas och underskridas beroende på hur mycket

undervisning eleverna behöver för att uppnå de kunskapsmål som anges i
respektive kursplan. Huvudmannen bestämmer antalet timmar som ska gälla
för en kurs.

Om det finns särskilda skäl, får rektorn befria en elev från delar av under-

visningen.

Fördelning av undervisningstid

6 §

Huvudmannen beslutar om fördelningen av undervisningstiden över

läsåren.

Arbetsplan

7 §

För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen ska det

finnas en arbetsplan som beslutas av rektorn.

Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av lärare och övrig berörd

personal samt representanter för eleverna.

Arbetsplanen ska kontinuerligt följas upp och utvärderas.

Lokala kurser

8 §

Huvudmannen får besluta att inrätta lokala kurser.

En lokal kurs ska ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt

kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en
nationellt fastställd kursplan.

9 §

Huvudmannen beslutar om det antal timmar som undervisningen på en

lokal kurs omfattar.

10 §

I de fall en kursplan för en lokal kurs ska tillämpas inom ett nationellt

program ska den vara förenlig med de nationellt fastställda programmålen.
Den lokalt fastställda kursen ska tillföra ytterligare mål.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om lokala kurser.

Utbildningen

Svenska som andraspråk

11 §

En elev som har ett annat språk än svenska som modersmål får läsa

svenska som andraspråk som kärnämne i stället för svenska. Eleven får då
läsa svenska som individuellt val.

Yrkesämnen och estetiska ämnen

12 §

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka ämnen och kurser

som ska ingå i ämnesblocken yrkesämnen och estetiska ämnen. Sådana kur-
ser får vara alternativ till varandra inom blocket (valbara kurser).

Huvudmannen får, inom ramen för programmålen, besluta om lokalt val-

bara kurser som alternativ eller komplement till de av Skolverket fastställda
valbara kurserna.

background image

32

SFS 2010:2039

Individuellt val

13 §

En elev på en gymnasiesärskola med en kommunal huvudman ska

erbjudas varje kurs som förekommer på ett nationellt program inom gymna-
siesärskolan i kommunen som individuellt val. En elev på en gymnasiesär-
skola med enskild huvudman ska erbjudas varje kurs som förekommer på
den skolenhet eleven går på som individuellt val. �ven modersmålsunder-
visning och svenska som andraspråk får förekomma som individuellt val.

Lokalt tillägg

14 §

Huvudmannen beslutar om lokala tillägg. Lokalt tillägg kan vara en

eller flera kurser. Lokalt tillägg kan även innebära att undervisningstiden för
ett eller flera ämnen inom respektive nationella program utökas utöver den
undervisningstid som framgår av timplanen. Vidare kan på tid för lokalt till-
lägg annan utbildning anordnas än sådan som anordnas på kurser.

Arbetsplatsförlagd utbildning

15 §

Arbetsplatsförlagd utbildning ska förekomma på alla nationella och

specialutformade program. Huvudmannen ansvarar för att den arbetsplats-
förlagda utbildningen uppfyller de krav som finns på utbildningen.

Endast kurser i yrkesämnen får arbetsplatsförläggas. Den arbetsplatsför-

lagda utbildningen ska uppgå till minst 22 veckor. Varje sådan vecka ska
anses motsvara 24 timmar undervisning i skolan enligt timplanen i bilaga 2.

Rektorn beslutar om att hela eller delar av de kurser som avses i andra

stycket ska arbetsplatsförläggas och om hur fördelningen över åren ska
göras. Huvudmannen ansvarar för anskaffningen av platser för den arbets-
platsförlagda utbildningen.

16 §

Om huvudmannen inte har möjlighet att anskaffa platser för den

arbetsplatsförlagda utbildningen i den omfattning som anges i 15 §, får den
utbildningen i stället bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd i skolan.

Huvudmannen ska i ett sådant fall vidta alla åtgärder för att utbildningen

så snart som möjligt kan arbetsplatsförläggas.

Elever

Elever från utlandet

17 §

Ungdomar under 18 år som är bosatta i utlandet har samma rätt till

skolgång i gymnasiesärskolan som ungdomar bosatta i Sverige, om minst en
av vårdnadshavarna är svensk medborgare. De ska på skriftlig begäran av
sina vårdnadshavare tas emot i gymnasiesärskolan i den kommun där de
vistas stadigvarande.

Urval till en utbildning med offentlig huvudman

18 §

Om antalet platser på ett nationellt eller ett specialutformat program

som anordnas av en offentlig huvudman är färre än antalet sökande, ska före-
träde ges till dem som har störst behov av utbildningen.

background image

33

SFS 2010:2039

Ledighet

19 §

Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i

skolans verksamhet under skoldagen, ska detta snarast anmälas till skolenhe-
ten.

Huvudmannen får besluta hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras.

20 §

Rektorn får bevilja en elev ledighet från skolarbetet för enskilda ange-

lägenheter.

Rektorn får vidare i mindre omfattning befria en elev från vissa undervis-

ningspass eller från annat skolarbete.

Betyg

21 §

Betyg ska sättas på varje avslutad kurs. Betyg ska dock inte sättas på

verksamhetsträning.

22 §

Det ska finnas betygskriterier för alla kurser som får finnas i gymna-

siesärskolan. Statens skolverk får meddela föreskrifter om betygskriterier för
andra kurser än lokala kurser. Huvudmannen beslutar om betygskriterier för
lokala kurser. Vid betygssättningen ska läraren använda dessa betygs-
kriterier.

Betygskriterierna ska precisera vilka kunskaper enligt kursplanen som

krävs för att få betyget Godkänt respektive Väl godkänt. För den elev som
inte uppnår betyget Godkänt utfärdas ett intyg om att eleven deltagit i kurser.

Betygskatalog m.m.

23 §

Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Detsamma

gäller uppgift i ett intyg om att eleven har deltagit i en kurs. Betygen och
intygen ska genast kunna sammanställas för varje enskild elev. Rektorn
ansvarar för att betygskatalogen förs.

Eleverna ska få ett utdrag ur betygskatalogen minst två gånger per läsår,

dock tidigast då eleven har avslutat en kurs. Utdraget ska i förekommande
fall innehålla uppgift om omfattningen av den frånvaro som eleven haft utan
giltigt skäl under terminen.

Rektorn ansvarar också för att eleverna informeras om rätten att få ett

utdrag ur betygskatalogen i form av ett samlat betygsdokument.

24 §

Om en elev övergår till en annan skolenhet eller avbryter studierna,

ska skolan utfärda ett samlat betygsdokument som innehåller de betyg och
intyg som eleven redan har fått. När en elev övergår till en annan skolenhet,
ska läraren lämna skriftlig information till den nya skolenheten om de kurser
eleven påbörjat men inte slutfört.

Slutbetyg

25 §

Slutbetyget utgör en sammanställning av betygen och intygen i samt-

liga kurser som en elev har slutfört.

background image

34

SFS 2010:2039

Slutbetyget ska innehålla uppgifter om det program som utbildningen

avser.

Om en elev har fått betyg på en lokal kurs ska kursens innehåll och om-

fattning framgå av slutbetyget.

26 §

En elev ska få slutbetyg när eleven har gått igenom ett program.

En elev som inom ett individuellt program endast fått verksamhetsträning

ska dock få ett intyg om avslutad utbildning.

27 §

Rektorn utfärdar slutbetyg och intyg om avslutad utbildning.

Anteckning om att slutbetyg har utfärdats ska göras i betygskatalogen.

Stödundervisning

28 §

För en elev som har behov av extra stöd i skolarbetet ska stödunder-

visning anordnas.

För elever som behöver särskilt stöd får specialundervisning anordnas.

14 kap. Bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och
gymnasiesärskolor

Fastställande av bidrag per kalenderår

1 §

Ett bidrag till enskilda huvudmän för gymnasieskola eller gymnasie-

särskola ska beslutas per kalenderår.

Bidraget ska grunda sig på kommunens eller, beträffande naturbruks-

program anordnade av landsting, landstingets budget för det kommande bud-
getåret och beslutas före kalenderårets början. För elever som börjar i utbild-
ning under kalenderåret ska hemkommunen besluta bidraget omgående.

För elever som påbörjar utbildning i augusti ska bidrag avse tiden från och

med den 1 juli samma år.

�ndringar under löpande budgetår

2 §

Om ytterligare resurser ges till hemkommunens gymnasieskola eller

gymnasiesärskola under budgetåret, ska motsvarande tillskott ges till de
enskilda huvudmännen.

Om hemkommunen minskar ersättningen till sin gymnasieskola eller

gymnasiesärskola, får bidrag till enskilda huvudmän minskas i motsvarande
mån genom att återstående utbetalningar under budgetåret sätts ner.

Grundbelopp

3 §

I 16 kap. 53 §, 17 kap. 32 § och 19 kap. 26 § skollagen (2010:800)

anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det grundbelopp som lämnas i bi-
drag till en enskild huvudman för gymnasieskola eller gymnasiesärskola.
Vid tilllämpning av dessa bestämmelser ska ersättning för

1. undervisning avse kostnader för skolans rektor och andra anställda med

ledningsuppgifter, undervisande personal, stödåtgärder till elever, arbetslivs-
orientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,

background image

35

SFS 2010:2039

2. lärverktyg avse kostnader för läroböcker, litteratur, datorer, maskiner

som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kost-
nader,

3. elevhälsa avse kostnader för sådan elevhälsa som avser medicinska,

psykologiska eller psykosociala insatser,

4. måltider avse kostnader för livsmedel, personal, transporter och därmed

sammanhängande administration och liknande kostnader,

5. administration avse administrativa kostnader som ska beräknas till tre

procent av grundbeloppet,

6. mervärdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgår till sex procent av

det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggs-
belopp), och

7. lokalkostnader avse kostnader för hyra, drift, inventarier som inte är

lärverktyg och kapital i form av ränta på lån och liknande, dock inte kost-
nader för amortering.

I stället för vad som anges i första stycket ska, i det fall utbildningen är en

särskild variant eller avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning,
bidragets grundbelopp bestämmas enligt 2 kap. 6 §.

Särskilt om ersättning för måltider

4 §

Bidraget till en enskild huvudman för gymnasieskola eller gymnasie-

särskola ska innefatta ersättning för skolmåltider, om hemkommunen erbju-
der kostnadsfria skolmåltider.

En enskild huvudman för gymnasieskola eller gymnasiesärskola, vars

bidrag från en elevs hemkommun innefattar ersättning för skolmåltider, får
inte ta ut någon måltidsavgift från den elev som bidraget avser.

Särskilt om ersättning för lokalkostnader

5 §

Ersättning för lokalkostnader enligt 3 § 7 ska motsvara hemkommu-

nens genomsnittliga lokalkostnad per elev i motsvarande verksamhet.

Om det finns särskilda skäl, ska ersättningen för lokalkostnader i stället

högst motsvara den enskilda huvudmannens faktiska kostnader om dessa
kostnader är skäliga. Vid skälighetsprövningen ska hänsyn tas till intresset
av att utbildning med enskild huvudman kan etableras.

Särskilt om ersättning för kapitalkostnader

6 §

Hemkommunens normala avskrivningsprinciper ska tillämpas vid

beräkningen av kostnader för inköp.

Tilläggsbelopp

7 §

Med tilläggsbelopp enligt 16 kap. 54 §, 17 kap. 34 § och 19 kap. 27 §

skollagen (2010:800) avses ersättning för assistenthjälp, anpassning av loka-
ler eller andra extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den
vanliga undervisningen och ersättning för elever som ska erbjudas moders-
målsundervisning.

background image

36

SFS 2010:2039

Omfattningen av bidragsberättigad gymnasieutbildning

8 §

Bidrag till en enskild huvudman för gymnasieskola enligt 16 kap. 52 §

skollagen (2010:800) ska lämnas i en omfattning som minst motsvarar en
fullständig gymnasieutbildning (2 500 gymnasiepoäng).

Om elevens hemkommun fördelar ytterligare resurser i en kommunal

skola för elever som har rätt till utökat program för att uppnå grundläggande
behörighet till högskoleutbildning inom ett yrkesprogram, ska bidrag lämnas
till den enskilda huvudmannen också för de kurser utöver 2 500 gymnasie-
poäng som en elev läser för att uppnå sådan behörighet inom ett yrkes-
program.

Riksprislistan

9 §

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka belopp som en kom-

mun eller ett landsting ska betala till en enskild huvudman per elev, program
och inriktning, när det gäller det grundbelopp som avses i 16 kap. 55 § tredje
stycket (riksprislistan) och 19 kap. 26 § tredje stycket samt den ersättning
som avses i 17 kap. 35 § andra stycket 2 skollagen (2010:800).

Skolverket får vidare meddela föreskrifter om skyldighet för kommunerna

och landstingen att lämna de uppgifter om verksamheten som behövs för
sådana beslut om grundbelopp som avses i första stycket.

När Skolverket meddelar föreskrifter om grundbeloppens storlek enligt

riksprislistan ska berörda kommuners och landstings budgeterade bidrags-
belopp för det kommande året ligga till grund för bidragsbeloppen.

Redovisning av hur bidraget har beräknats

10 §

En kommun som lämnar bidrag för en elev i en fristående skola ska

för den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur bidraget har beräknats.

Av redovisningen ska beloppen för lokalkostnader, administration och

mervärdesskatt framgå. Om det inte finns särskilda skäl, ska redovisningen
även innehålla belopp för övriga kostnadsslag var för sig.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om sådan redovisning.

Utbetalning av bidrag

11 §

Om den enskilda huvudmannen och kommunen inte kommer överens

om annat, ska bidraget betalas ut med en tolftedel varje månad.

Kommande verksamhet

12 §

Statens skolverk får meddela föreskrifter om skyldigheten för en

enskild huvudman för gymnasieskola att lämna uppgifter om kommande
verksamhet.

15 kap. �vriga bestämmelser

1 §

Statens skolverks beslut enligt denna förordning får inte överklagas.

background image

37

SFS 2010:2039

2 §

I de fall en ansökan ska göras enligt denna förordning får den överföras

elektroniskt till Statens skolinspektion respektive Statens skolverk.

Skolinspektionen respektive Skolverket får meddela föreskrifter om elek-

tronisk överföring av en ansökan om godkännande och om elektronisk
signatur.

Skolinspektionen och Skolverket får meddela föreskrifter om de ansök-

ningar som regleras i denna förordning.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2011. Bestämmelserna

ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. För utbild-
ning som påbörjats före den 1 juli 2011 gäller äldre bestämmelser för utbild-
ningen.

2. Genom förordningen upphävs gymnasieförordningen (1992:394) och

förordningen (1994:741) om gymnasiesärskolan.

3. I de fall undervisning i grundskolans ämnen sker i gymnasieskolan får

de kursplaner för ämnen i grundskolan som gäller före den 1 juli 2011
användas fram till den 1 juli 2013. Betyg ska då sättas med den betygsskala
som gällde före den 1 juli 2011.

4. Statens skolverk får meddela föreskrifter om antagning till gymnasie-

skolan i de fall en sökande till gymnasieskolan från grundskolan har betyg
både satta enligt den betygsskala som gällde före den 1 juli 2011 och betyg
satta enligt den betygsskala som gäller därefter.

5. Elever som har påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2011 och som

efter avbrott i studierna vill återuppta sin gymnasieutbildning efter den 1 juli
2011 och vilkas påbörjade utbildning inte längre erbjuds i gymnasieskolan,
ska fullfölja utbildningen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning
som påbörjas efter den 1 juli 2011. Detsamma gäller för elever som återantas
i gymnasieskolan eller som går om ett läsår, på samma program eller ett
annat program efter programbyte.

För dessa elever får gymnasieexamen utfärdas om de uppfyller de villkor

som ställs i skollagen (2010:800) och i denna förordning. I en sådan examen
får betyg satta före den 1 juli 2011 ingå. Betygen ska i sådana fall omvandlas
enligt följande.

� Mycket väl godkänt ska motsvara A,
� Väl godkänt ska motsvara C,
� Godkänt ska motsvara E, och
� Icke godkänt ska motsvara F.
6. Skolverket får meddela föreskrifter om i vilka fall kurser enligt de kurs-

planer som gäller före den 1 juli 2011 motsvaras av kurser enligt ämnes-
planer och får ingå i en gymnasieexamen.

7. Om bestämmelsen i 5 inte kan tillämpas eller om det annars finns

särskilda skäl, får rektorn besluta att dessa elever får fullfölja utbildningen
enligt äldre bestämmelser. För dessa elever ska slutbetyg utfärdas. I slutbety-
get får då betyg satta på kurser enligt ämnesplaner ingå. Slutbetyg får utfär-
das senast den 1 juli 2015.

Om eleven fullföljer utbildningen enligt äldre bestämmelser, får det inne-

bära att eleven byter till ett specialutformat program enligt 2 kap. 12 § gym-
nasieförordningen (1992:394).

background image

38

SFS 2010:2039

8. I stället för vad som anges i 5 kap. 4 § ska ansökan om särskild variant

inom det estetiska området avseende utbildning som planeras starta höstter-
minen 2011 göras senast den 31 januari 2011.

9. Skolverket får för 2011, med avvikelse från vad som anges i 14 kap. 9 §

tredje stycket, meddela föreskrifter om grundbeloppens storlek enligt riks-
prislistan med berörda kommuners och landstings budgeterade bidragsbe-
lopp för del av året som grund. Sådana föreskrifter får avse del av året.

I stället för vad som anges i 14 kap. 1 § första och andra styckena får

bidragsbeslutet för kalenderåret 2011 fattas under kalenderåret och avse del
av detta.
10. Den som har påbörjat utbildning före den 1 juli 2011 får genomgå
prövning enligt gymnasieförordningen (1992:394) i dess lydelse den 1 janu-
ari 2010 enligt de kursplaner som gällde fram till den 30 juni 2011. Sådan
prövning får göras senast den 30 juni 2016.

11. Skolverket får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för till-

lämpningen av 5�7.

12. Bestämmelserna i 18 kap. 19 och 20 §§ skollagen (2010:800) ska till-

lämpas för elever i gymnasiesärskolan för utbildning som påbörjas efter den
1 juli 2013.

På regeringens vägnar

JAN BJ�RKLUND

Claes Mårtensson
(Utbildningsdepartementet)

background image

39

SFS 2010:2039

Bilaga 1

Nationella inriktningar på de nationella programmen och
programgemensamma ämnen för respektive program

Nationella program

Omfattning i

Nationella

gymnasiepoäng för de

inriktningar

programgemensamma
ämnena i ett program

Yrkesprogram

1. Barn- och fritids-

Hälsa

100

Fritid och hälsa

programmet

Naturkunskap

50

Pedagogiskt

Pedagogik

400

arbete

Samhällskunskap

50

Socialt arbete

Svenska eller svenska
som andraspråk

100

2. Bygg- och

Bygg och

Anläggningsfordon

anläggnings-

anläggning

400

Husbyggnad

programmet

Mark och
anläggning
Måleri
Plåtslageri

3. El- och

Dator- och

Automation

energiprogrammet

kommunikations-

Dator- och

teknik

100

kommunikations-

Elektroteknik

100

teknik

Energiteknik

100

Elteknik

Mekatronik

100

Energiteknik

4. Fordons- och

Fordons- och

Godshantering

transportprogrammet

transportbranschen 200

Karosseri och

Fordonsteknik 200

lackering
Lastbil och
mobila maskiner
Personbil
Transport

5. Handels- och

Entreprenörskap

100

Administrativ

administrations-

Försäljning och

service

programmet

kundservice

100

Handel och

Handel

100

service

Information och
kommunikation

100

6. Hantverks-

Entreprenörskap

100

Finsnickeri

programmet

Hantverk

200

Florist

background image

40

SFS 2010:2039

Hantverkskunskap 100

Frisör
Textil design
�vriga hantverk

7. Hotell- och

Engelska

100

Hotell och konferens

turism-

Entreprenörskap

100

Turism och resor

programmet

Hotell 100
Konferens och
evenemang 100
Service och
bemötande

100

Turism

200

8. Industritekniska

Industritekniska

Driftsäkerhet och

programmet

processer 100

underhållsteknik

Människan i

Processteknik

industrin 100

Produkt

och

Produktionskunskap100

maskinteknik

Produktions-

Svetsteknik

utrustning

100

9. Naturbruks-

Biologi

100

Djur

programmet

Entreprenörskap

100

Lantbruk

Naturbruk

200

Skog
Trädgård

10. Restaurang-

Hygienkunskap

100

Bageri och konditori

och livsmedels-

Livsmedels- och

Färskvaror, delikatess

programmet

näringskunskap

100

och catering

Måltids- och

Kök och servering

branschkunskap

100

Service och
bemötande 100

11. VVS- och

Ellära

100

Fastighet

fastighets-

Systemkunskap

200

Kyl- och värme-

programmet

Verktygs- och

pumpsteknik

materialhantering

100

Ventilationsteknik
VVS

12. Vård- och

Hälsa

100

omsorgsprogrammet

Medicin

150

Människan

100

Psykiatri

100

Psykologi

50

Samhällskunskap

50

Specialpedagogik

100

Svenska eller svenska
som andraspråk

100

Vård och omsorg

350

background image

41

SFS 2010:2039

Högskoleförberedande program

13. Ekonomi-

Företagsekonomi

100

Juridik

programmet

Juridik 100

Ekonomi

Moderna språk

100

Psykologi

50

14. Estetiska

Estetisk

Bild och formgivning

programmet

kommunikation

100

Dans

Konst och kultur

50

Estetik och media
Musik
Teater

15. Humanistiska

Filosofi

50

Kultur

programmet

Moderna språk

200

Språk

Människans språk

100

16. Naturvetenskaps-

Biologi

100

Naturvetenskap

programmet

Fysik 150

Naturvetenskap

och

Kemi

100

samhälle

Moderna språk

100

17. Samhälls-

Filosofi

50

Beteendevetenskap

vetenskaps-

Moderna språk

200

Medier, information

programmet

Psykologi

50

och kommunikation
Samhällsvetenskap

18. Teknik-

Fysik

150

Design och produkt-

programmet

Kemi

100

utveckling

Teknik

150

Informations- och
medieteknik
Produktionsteknik
Samhällsbyggande
och miljö
Teknikvetenskap

background image

42

SFS 2010:2039

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita Västra Aros, Västerås 2010

Bilaga 2

Timplaner

Undervisningstid i timmar om 60 minuter för de fyraåriga nationella
och specialutformade programmen i gymnasiesärskolan

Bilaga 3

Timplan

Undervisningstid i timmar om 60 minuter för yrkesträning inom
individuellt program i gymnasiesärskolan

Estetiska programmet

�vriga program

�mnen:

Svenska eller svenska

som andra språk

200

200

Engelska

110

110

Matematik

150

150

Samhällskunskap

Religionskunskap

170

170

Naturkunskap

Idrott och hälsa

280

280

Estetisk verksamhet

70

70

Yrkesämnen

2 200

Estetiska ämnen

2 200

Individuella val

290

290

Lokalt tillägg

130

130

Totalt

3 600

3 600

�mnen:

Svenska

200

Matematik

150

Samhällsorientering

170

Idrott och hälsa

280

Estetisk verksamhet

70

Yrkesträning och praktik

2 730

Totalt

3 600

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordningen
Skolförordningen
Skollagen
JP Infonets skoljuridiska tjänster

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag  oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.