SFS 1991:1107

Start / Skoljuridik / Lag (2009:128) om yrkeshögskolan / SFS 1991:1107

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                  </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1991:1107 om �ndring i skollagen (1985:1100); uikom Wn trycket den 5 juli 1991 utf�rdad den 13 juni 1991. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga o m skollagen (1985:1100)^ dels att 3 kap. 18 och 19 a ��, 5 kap . samt punkterna 4 och 5 �verg�ngs� best�mmelserna till lagen (1990:1477) om �ndring i skollagen skall upph� � ra att g�lla, dels att nuvarande 11 och 12 kap. skall betecknas 14 respektive 15 kap., dels att 1 kap. 8 och 10 �� samt nya 15 kap. 2 och 10 �� skall ha f�ljande lydelse, " Prop. 1990/91:85, UbU16, rskr. 356. ' Senaste lydelse av 3 kap. 19 a � 1990:294 5kap. 5aS 1990:294 5 kap. 7� 1990:294 5 kap. 12 a � 1990:294 5 kap. 14 a � 1990:294. 1913 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1107 dels att det i lagen skall inf�ras fyra nya kapitel, 5 och 11-13 kap., av f�ljande lydelse. 1 kap. Allm�nna f�reskrifter 8 F�r vuxna anordnar det allm�nna utbildning i form av kommunal vuxenutbildning {komvux), vuxenutbildning f�r psykiskt utvecklingsst�r� da (s�rvux) och svenskundervisning f�r invandrare (sfi). Komvux, s�rvux och sfi bildar det offentliga skolv�sendet jor vuxna. Dessutom finns s�rskilda utbildningsformer som anordnas av det allm�n� na som komplettering till vuxenutbildningen inom det offentliga skolv� sendet f�r vuxna. 10 �" Kommuner och landstingskommuner �r huvudm�n f�r komvux. Landstingskommuner och i vissa fall kommuner �r huvudm�n f�r s�r� vux. Kommunerna �r huvudm�n f�r sfi. I 5 kap. Gymnasieskolan 1 Allm�nna best�mmelser 1 � I detta kapitel ges f�reskrifter om s�dan utbildning inom det offent� liga skolv�sendet f�r barn och ungdom som �r avsedd att p�b�rjas av ungdomar efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fram till och med det f�rsta kalenderhalv�ret det �r de fyller tjugo �r. Denna utbildning bildar gymnasieskolan. Best�mmelserna i detta kapitel g�ller endast ungdomar som �r bosatta i landet, om inte regeringen f�reskriver annat. 2 � Eleverna skall ha inflytande �ver hur deras utbildning utformas. 3 � Utbildningen i gymnas ieskolan skall utg�ras dels av utbildning p� nationella program, som omfattar tre �rskurser, dels av utbildning p� individuella program. Inom de nationella programmen kan finnas olika grenar. Grenarna kan vara nationellt eller lokalt fastst�llda. Regeringen f�r meddela n�rmare f�reskrifter om grenarna. 4 � De nationella programmen skall vara grund f�r fortsatt utbildning p� h�gskoleniv� och f�r yrkesverksamhet. Vilka de nationella programmen �r framg�r av bilaga 1. Vissa best�m� melser om utbildningens omfattning p� de nationella programmen (tim� planer) framg�r av bilaga 2. Ytterligare f�reskrifter om timplaner f�r med� delas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. 1914 ^ Senaste lydelse 1990; 1477. '' Senaste lydelse 1990:1477. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Varje kommun skal l informera om de nationella programm en och om SFS 1991:1107 m�jligheterna att f� utbildning p� individuella program. 1 Erbjudande om utbildning p� de nationella programmen 5 � Varje kommun �r skyldig att erbjuda utbildning p� natione lla pro� gram f�r samtliga de ungdomar i kommunen som a vses i I � f�rutsatt att de 1. har slutf�rt sista �rskursen i grundskolan eller motsvarande och 2. inte tidigare har g�tt igenom utbildning p� ett nationellt program eller likv�rdig utbildning. Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program. Antalet platser p� de olika programmen och deras grenar skall anpassa s med h�nsyn till elevernas �nskem�l. Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i en annan kommun eller landstingskommun i enlighet med samverkansav� tal. Tv� eller flera kommuner som gemensa mt erbjuder en utbildning p� ett nationellt program bildar ett samverkansomr�de f�r den utbildningen. Kommuner som har slutit samverkansavtal med en landstingskommun om en viss utbildning bildar ett samverkansomr�de f�r den utbildningen. 6 � Landstingskommunerna f�r anordna utbildning endast p� s�dana nationella program som avser naturbruk och omv�rdnad. Om en landstingskommun anordnar s�dan utbildning som avses i f�rsta stycket, f�r kommuner som ing�r i landstingskommunen inte anordna samma utbildning utan �verenskommelse med landstingskommunen. 7 � F�r sv�rt r�relsehindrade ungdomar f�r de kommuner som regering� en best�mm er i sin gymnasieskola anordna speciellt anpassad utbildning (gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning). S�rskilda best�mmelser om Rh-anpassad utbildning finns i 27 - 32 ��. 1 Mottagande av s�kande till de nationella programmen 8 � Den som av sin hemkommun skall erbjudas gymnasieutbildning p� ett nationellt program enlig t 5 � f�rsta stycket �r beh�rig s�kande till en s�dan utbildning var som helst i landet. Av beh�riga s�kande till de nationella program som anordnas i en kommun eller f�r ett samverkansomr�de skall i f�rsta hand tas emot de som �r hemmah�rande i den kommun som anordnar utbildni ngen och de som �r hemmah�rande i en kommun som tillh�r samver kansomr�det f�r utbildningen. Med s�dana s�kande som avses i andra stycket skall j�mst�llas 1. de som med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i de n gymnasieskola dit de har s�kt, 2. de som �r hemmah�rande i en kommun som inte erbjuder det s�kta programmet och 3. de som har s�kt till gymnasieskolan ifr�ga under �beropande av at t d�r, inom det s�kta programmet, anordnas en gren som inte erbjuds av hemkommunen. 1915 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1107 1916 9 � Regeringen kan f�r vissa utbildningar fastst�lla det omr�de fr�n vilket s�kanden i f�r sta hand skall tas emot. 10 � Innan en kommun eller en landstingskommun tar emot en s�kande som inte �r hemmah�rande i kommun en eller i samverkan somr�det f�r utbildningen skal l yttrande inh�mtas fr�n s�kand ens hemkommun. Ytt� rande beh�ver d�ck inte inh�mtas, om det med h�nsyn till tidigare yttran� de �r on�digt. 11 � Styrelsen f�r utbildningen i den anordnande kommunen eller landstingskommunen beslutar om n�gon s�kande inte skall tas emot d�r� f�r att han inte �r beh�rig. Styrelsen f�r utbildningen beslutar ocks� om mottagande av en s�kande som inte �r hemmah�rande i kommunen eller samverkansomr�det f�r utbildningen. Styrelsens beslut enligt f�rsta och andra styckena f�r �verklagas hos l�nsr�tten av s�kanden. L�nsr�ttens beslut f�r inte �verklagas. 12 � En ans�kan om att tas in p� ett nationellt program skall skickas till styrelsen f�r utbildningen i den s�kandes hemkommun. Om ans�kan avser ett nationellt program som anordnas av en annan kommun eller av en landstingskommun, skall styre lsen omede lbart s�nda ans�k an vidare till styrelsen f�r utbildningen d�r. I Erbjudande om utbildning p� individuella program 13 � Vaije kommun �r skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av individuella progr am f�r de ungdomar i kommunen som av ses i 1 � och som inte har ta gits in p� n�go t nationellt program. 1 fr�ga om elever fr�n s�rskolan g�ller dock s�rskilda best�mmelser. Ett individuellt program b�r motsvara ett nationellt program eller syfta till att stimulera eleven att senare g� �ver p� ett s�dant program. Utbildningen p� ett individue llt program skall f�lja en plan, som s kall fastst�llas av styrelsen f�r utbildningen. 14 � Regeringen f�r f�reskriva att vissa utbildningar skall utg�ra indivi� duella program som st�r �ppna f�r s�kande fr�n hela landet. Intagning av elever 15 � Styrelsen f�r utbildningen ansvarar f�r intagningen till de olika utbildningar som anordnas inom kommu nen eller landstingskommunen, om inte annat f�ljer av f�reskrifter av regeringen. Intagningsorganisationen f�r vara gemensam med en annan kommun och gemensam f�r gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning. F�reskrifter om urval mellan beh�riga s�kande meddelas av regeringen. Beslut om inta gning f�r inte �verklagas. I Elevernas r�tt att fu llf�lja sin utbildning 16 � Den som har tagits in p� ett nation ellt prog ram i gy mnasieskolan och p�b�ljat det, har r�tt att fullf �lja sin utbildn ing p� det programmet i kommunen eller inom sam verkansomr�det eller, om utbil dningen har e n � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> landstingskommun som huvudman, inom det landstingsomr�det. Detta SFS 1991:1107 g�ller �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund f�r mottagandet �ndras under studietiden. 17 � En elev, som har tagits in p� ett nationellt program eller p� en viss gren inom ett s�dant program och p�b�rjat utbildningen men som d�refter flyttar fr�n kommunen eller samv�rkansomr�det f�r utbildningen, har r�tt att fullf�lja utbildningen p� det p�b�rjade programmet eller grenen d�r den nya hemkommunen erbjuder s�dan utbildning. Erbjuder den nya hemkommunen inte programmet eller grenen har eleven r�tt att efter eget val fullf�lja sin utbildning i en annan kommun eller landsti ngskommun som anordnar utbildningen. 18 � Elever som �nskar fu llf�lja sin utbildning p� en s�dan gre n inom ett nationellt pro gram som inte erbjuds av deras hemkommun b�r, i m�n av plats, f� flytta till gymnasieskolan i en kommun eller landstingskom� mun d�r den �nskade grene n anordnas. Styrelsen f�r utbildningen i den kommun eller landstingskommun d�r grenen anordnas beslutar om s�dant mottagande av en elev. Styrelsens beslut f�r inte �verklagas. 19 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om vad som kr�vs f�r att flytta till h�gre �rskurs och om begr�nsningar i r�tten att g� om �rskurser. 20 � Den som har p�b�rjat en utbildning p� ett individuellt program i en kommun har r�tt att fullf�lja programmet enligt den plan som fanns n�r utbildningen inleddes. Om eleven har medgivit att programmet �ndras, har han r�tt att fullf�lja utbildningen p� det �ndrade progra mmet. i K ostnader 21 � Utbildningen i gymn asieskolan skall vara avgi ftsfri f�r eleverna. De skall utan kostnad ha tillg�ng till b�cker, verktyg och andra hj�lpmedel som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning. Huvudmannen f�r dock besluta att eleverna skall h�lla sig me d enstaka egna hj�lpmed el. I verksamh eten f�r ocks� f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obetydlig kostnad f�r eleverna. 1 Interkommunal ers�ttning 22 � En kommun som i sin gymnasieskola p� ett nationellt program har tagit in en elev som inte �r hemmah�rande i kommunen eller i samver� kansomr�det f�r utbildningen, har r�tt till ers�ttning f�r sina kostnader f�r elevens utbildning fr�n elevens hemkommun. 23 � En landstings kommun som i sin gymnasieskola p� ett nationellt program har tagit in en elev som inte �r hemmah�rande i en kommun som har samverkansavtal med landstingskommunen, har r�tt till ers�ttning f�r sina kostnader f�r elevens utbildning fr�n elevens hemkommun. Lands� tingskommunen f�r dock inte betinga sig h�gre ers�ttning fr�n hemkom� munen �n som svarar mot det statsbidrag som utg�r dit f�r elevens 1917 utbildning i gymnasieskolan. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1107 24 � I fall som avses i 22 och 23 �� r dock hemkommunen inte skyldig a att betala ers�ttning, om det �r fr�ga om ett natione llt program eller gren, av s�dant program som kommunen sj�lv erbjuder, utom d� eleven har tagits emot med st�d av 8 � tredje stycket I och 3. 25 � N�r det g�ller utbildning f�r d�va, h�rselskadade och sv�rt r�relse� hindrade elev er f�r regeringen fastst�lla den extra ers�ttning som skall l�mnas f�r dessa elever. 1918 26 � Regeringen f�r f�reskriva om skyldighet f�r hemkommunerna att betala ers�ttning till den anordnande kommunen f�r s�dan utbildning som avses i 9 och 14 ��. Utbildning som �r speciellt anpassad f�r sv�rt r�relsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) m. m. 27 � I denna lag avses med sv�rt r�relsehindrad den som p� grund av ett r�relsehinder eller, om �ven annat funktionshinder f�religger, sitt samlade handikapp inte kan f�lja regulj�r studieg�ng i gymnasieskolan och som f�r att kunna genomf�ra gymnasiala studier beh�ver tillg�ng till en gymnasie� skola med Rh-anpassad utbildning och s�rskilda omv�rdnadsinsatser i form av boende i elevhem, omv�rdnad i boe ndet och habilitering. 28 � Ungdomar som �r sv�rt r�relsehindrade har r�tt att efter fullgjord skolplikt f� utbildning p� ett nationellt program p� en s�dan gymnasiesko� la med Rh-anpassad utbildning som avses i 7 �, R�tten g�ller intill utg�ng� en av v�rterminen det kalender�r d� eleven fyller 21 �r. Om en elev har p�b�ijat utbil dning i en gymnasieskola med Rh-anpas� sad utbildning f�re utg�ngen av v�rter minen det kalender�r d� han fy ller 21 �r, skall han bered as m�jlighet att forts�tta utbild ningen till utg �ngen av v�rterm inen det kalende r�r d� han fyl ler 23 �r, om det beh�vs f�r att slutf�ra utbildningen. 29 � En s�dan gymnasieskola med Rh -anpassad utbildning som avses i 7 � skall ta emot s�kande fr�n hela landet till den speciellt anpassade utbildningen. 30 � Fr�gor om intagning till Rh-anpassad utbildni ng vid viss a gymna� sieskolor och andra fr�gor om r�tt till s�dan utbildning enligt 7 � pr�vas av en s�rskild n�mnd, gemensam f�r s�dana gymnasieskolor. N�mnden skall ha minst sju och h�gst elva ledam�ter, 1 n�mnden skall finnas bl. a. f�retr�dare f�r gymnasieskolan och grun dskolan samt f�r d e r�relsehindrade. Ledam�terna utses av regeringen. N�mndens beslut i fr�g a om intagn ing eller i �v rigt om r�tt till utbild � ning f�r �verklagas endast av den som b eg�rt utbildningen. Beslutet �ver� klagas hos l�nsr�tten. Ett beslu t f�r dock inte �v erklagas s�vitt det g�l ler placering vid en v iss gymnasieskola. 31 � Avgifter f�r inte tas ut f�r insatser f�r omv�rdnad i boendet och habilitering som tillhand ah�lls av staten, kommun eller landstingskom� mun i anslutn ing till gym nasieskola med Rh-anpassad utbildning. Rege- � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ,r ringen eller den myndigh et som regeringen best�mmer f�r meddela f�re- SFS 1991:1107 skrifter om avgifter f�r kost och logi. 32 � Regeringen f�r f�reskriva att utbildningen p� nationella program f�r f�rdelas p� fler �n tre l�s�r n�r det g�ller utbildning f�r d�va, h�rselska� dade och sv�rt r�relsehindrade. 111 kap. Kommunal vuxenutbildning (komvux) I Gemensamma best�mmelser 1 � Komvux best�r av grundl�ggande vuxenutbildning, gymnasial vux� enutbildning och p�byggnadsutbildning. 2 � Grundl�ggande vuxenutbildning syftar till att ge vuxna s�dana kunskaper och f�rdigheter som de beh�ver f�r att delta i samh�lls - och arbetsliv. Den skall ocks� syfta till att m�jligg�ra fortsatta studier. Gymnasial vuxenutbildn ing syftar till att ge vuxna kunskaper och f�r� digheter motsvarande de som ungdomar kan f� genom gymnasieskolan. P�byggnadsutbildning syftar till att ge vuxna en s�dan utbildning som leder till en ny niv� inom de ras yrke eller till ett nytt yrke. Vad som s�gs i detta kapitel om gymnasial vuxenutbildning g�ller ocks� p�byggnadsut� bildning. 3 � Best�mmelserna om komvux g�ller inte vuxna som beh�ver under� visning motsvarande grunds�rskolans eller tr�ningsskolans. Betr�ffande s�dana vuxna g�ller i st �llet lagens best�mmelser om s�rvux. I 4 � Eleverna skall ha infly tande �ver hur deras utbildning utformas. 5 � Utbildningen i komvu x skall vara avgiftsfri f�r eleverna. S�vitt g�ller l�rob�cker, skrivmateriel, verktyg, skyddskl�der och andra d�rmed j�mf�rliga hj�lpmedel som varje elev har f�r eget bruk och beh�l� ler som sin egendom, f�r huvudmannen best�mma att hj�lpmedlen skall anskaffas av eleverna sj�lva p� egen bekostnad eller erbjudas mot avgifter som h�gst motsvarar huvudma nnens anskaffningskostnader. I �vrigt skall hj�lpmedel som anv�nds i komvux tillhandah�llas utan kostnad f�r eleverna, om inte n�g ot annat f�ljer av f�reskrifter som med� delas av regeringen. 6 � Kommuner och landstingskommuner f�r uppdra �t andra att anord� na komv ux. Regeringen f�r meddela f�reskrifter o m vem som f�r ges ett s�dant uppdrag och om villkor f�r det. 7 � F�r s�dan komvux som anordnas av n�gon annan �n en kommun eller en landstingskommun g�ller inte best�mmelserna i 2 ka p. 4-7 ��. 1919 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1107 I Grundl�ggande vuxenutbildning I Huvudmannens ansvar 8 � Varje kommun ansvarar f�r att de kommun innev�nare som enligt 10 � har r�tt till utbildningen och �nskar delta i den, f�r det. 9 � Varje kommun skall aktivt verka f�r att n� dem i kom munen som har r�tt till grundl�ggande vuxenutbildning och f�r att motivera dem att delta i utbildn ingen. I R�tt att delta 10 � Varje kommuninnev�nare har r�tt att delta i grundl�ggande vuxen� utbildning fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han fyller 20 �r, om han saknar s�dana f�rdigheter som normalt uppn�s i gru ndskolan och � r bosatt i landet. Regeringen f�r f�reskriva att ocks� den som inte �r bosatt i landet skall ha r�tt att delta. Den som har r�tt att delta i g rundl�ggande vuxenutbildning har r�tt att delta i s�dan undervisning i en annan kommun om utbildningen finns d�r. Best�mmelserna i den na paragraf g�ller inte den som �r intagen i krimi� nalv�rdsanstalt. Anm�lan 11 � Den som vill delta i gr undl�ggande vuxenutbildning skall anm�la detta till styrelsen f�r utbildningen i s in hemkommun. Om anm�lan avser en utbildn ing som en annan kommun anordnar eller l�ter anor dna, skall styrelsen omedelbart s�nda anm�lan vidare till den kommunen. TA', 1920 I Undervisning p� annat spr�k �n svenska 12 � Om en elev i gru ndl�ggande vuxenutbildning har bristf�lliga kun� skaper i svenska spr�ket, f�r undervisning meddelas p� elevens eget spr�k. S�dan undervisning skall komplet teras med undervisning eller tr�n ing i svenska spr�ket. Undervisningens upph�rande 13 � Undervisningen i grundl�ggande vuxenutbildning skall upph�ra s� snart som ele ven har uppn�tt s�dana kunskaper som utbild ningen avses ge. Undervisningen f�r en elev skall ocks� upph�ra, om eleven saknar f�ruts�ttningar att tillg odog�ra sig utbi ldningen eller annars inte g�r till� fredsst�llande framsteg. Den f�r vilken grundl�ggande vuxenutbildning har upph�rt enligt andra stycket skall p� ny tt beredas s�dan utbildning, om s� rskilda sk�l talar f�r detta. I Styrelsens uppgifter 14 � Fr�gor om mottag ande av en e lev ti ll grundl�ggande vuxenutbild� ning avg�rs av styrelsen f�r utbildningen. Styrelsen beslutar �ven om utbildningen f�r en elev s kall upph�ra o ch om att p� ny tt bered a en el ev utbildning. � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ij. Is b t I �verklagande SFS 1991:1107 15 � Styrelsens beslut enligt 14 � f�r �verklagas hos l�nsr�tten av eleven. L�nsr�ttens beslut f�r inte �verklagas. I Interko mmunal ers�ttning 16 � En kommun som i sin grundl�ggande vuxenutbildning har tagit emot en elev som kommer fr�n en annan kommun, har r�tt till ers�ttning f�r kostnaderna f�r elevens utbildning fr�n elevens hemkommun. I Gymnasial vuxenutbildning och p�byggnadsutbildning I Huvudmannens ansvar 17 � Kommunerna skall erbjuda gymnasial vuxenutbildning. De skall h�rvid str�va efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfr�gan och behov. Landstingskommunerna f�r anordna gymnasial vuxenutbildning endast inom omr�dena naturbruk och omv�rdnad. 18 � Varje kommun skall informera om m�jligheterna till gymnasial vuxenutbildning samt verka f�r att vuxna deltar i s�dan utbildning. 19 � Varje kommuninnev�nare �r beh�rig att delta i gymnasi al vuxen� utbildning om han �r bosatt i landet och i �vrigt uppfyller f�reskrivna villkor, 1. fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han fyller 20 �r, eller 2. n�r han slutf�rt utbildning p� ett nationellt program eller likv�rdig utbildning i gymnasieskolan. Regeringen f�r f�reskriva att ocks� den som inte �r bosatt i lan det skall vara beh�rig att delta. F�reskrifter om ytterligare beh�righetsvillkor och om urval mellan be� h�riga s�kande meddelas av regeringen. Best�mmelserna i denn a paragraf g�ller inte den som �r intagen i kri mi� nalv�rdsanstalt. 20 � En kommun eller en landstingskommun �r skyldig att till sin gymnasiala vuxenutbildning ta emot en s�kande fr�n en annan kommun, om hemkommunen har �tagit sig att svara f�r kostnaderna f�r elevens utbildning. Ans�kan 21 � Den som vill delta i g ymnasial vuxenutbildning skall ans�ka om detta hos styrelsen f�r utbildningen i sin hemkommun. Om ans�kan avser en utbildning som en annan kommun eller en landstingskommun anord� nar eller l�ter anordna, skall styrelsen skyndsamt s�nda ans�kan vidare till styrelsen f�r utbildningen d�r. Till ans�kan skall styrelsen foga ett yttrande av vilket det framg�r om hemkommunen �tar sig att svara f�r kostnaderna f�r elevens utbildning, s�vida det inte p� grund av tidigare �verenskom� melse �r on�digt. �tagande att svara f�r kostnaderna skall alltid l�mnas om den s�kande 1921 61-SFS 1991 � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1107 med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i annan kommuns gymnasiala vuxenutbildning och p�byggnadsutbildning.' f l 1 Styrelsens uppgifter 22 � Fr�gor om motta gande av en elev til l gymnasial vuxe nutbildning och om intagning till s�dan utbildning avg�rs av styrelsen for utbildning� en. Intagningsorganisationen f�r vara gemensam for fle ra kommuner samt for gymnasial vuxenutbildning och gymnasieskolan. I �verklagande 23 � Styrelsens beslut om mottagande f�r �verklagas hos l�nsr�tten av eleven. L�nsr�ttens beslut f�r inte �verklagas. Beslut om intagning f�r inte �verklagas. 1922 112 kap. Vuxenutbildning for psykiskt utvecklingsst�rda (s�rvux) 1 Allm�nna best�mmelser 1 � S�rvux syftar till att ge vuxn a som �r psykiskt utvecklingsst�rda kunskaper och f�rdigheter motsvarande de som ungdomar kan f� i g rund� s�rskolan och tr�ningsskolan. 2 � Eleverna skall ha inflytande �ver hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpas sas efter deras foruts�ttningar. 1 Huvudmannens ansvar 3 � Landstingskommunerna skall erbjuda s�rvux. De skall h�rvid str�va efter att erbjuda utbildning som svarar mot behov och efterfr�gan. En landstingskommun f�r �verl�ta till en kommun som ing�r i land s� tingskommunen att erbjuda s�rvux, om kommunen medger det. 4 � Vad som s�gs i detta kapitel om landstingskommun g�lle r �ven kommun som inte ing�r i n�gon landstingskommun och kommun som f�tt ansvaret att erbjuda s�rvux �verl�tet till sig enligt 3 � andra stycket. 5 � Vaije landstingskommun skall informera om m� jligheterna till s�r� vux samt verka for att vuxna psykiskt utvecklingsst�rda deltar i s�dan utbildning. Beh�righet 6 � Vaije kommuninnev�nare �r beh�rig att delta i s�rv ux om han �r bosatt i landet och i �vrigt uppfyller f�reskrivna villkor, n�r han inte l�ngre har r�tt att g� i s�rskolan. Regeringen f�r f�reskriva att ocks� den som inte �r bosatt i lan det skall vara beh�rig att delta. F�reskrifter om ytterlig are beh�righetsvillkor och om urva l mellan be� h�riga s�kande meddelas av regeringen. � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> / ' Best�mmelserna i denna paragraf g�ller inte den som �r intagen i krim i- SFS 1991:1107 nalv�rdsanstalt. 7 � En landstingskommun �r skyldig att till sin s�rvux ta emot en s�kande som kommer fr�n en annan landstingskommun, om hemlands� tingskommunen har �tagit sig att svara f�r kostnaderna f�r elevens utbild� ning. I Kostnader 8 � Utbildningen i s �rvux skall vara avg iftsfri f�r eleverna. S�vitt g�ller l�rob�cker, skrivmateriel, verktyg, skyddskl�der och andra d�rmed j�mf�rliga hj�lpmedel som varje elev har f�r eget bruk och beh�l� ler som sin egendom, f�r huvudmannen best�mma att hj�lpmedlen skall anskaffas av eleverna sj�lva p� egen bekostnad eller erbjudas mot avgifter som h�gst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader. I �vrigt skall hj�lpmedel som anv�nds i s�rvux tillhandah�llas utan kostnad f�r eleverna, om inte n�go t annat f�ljer av f�reskrifter som med� delas av regeringen. Uppdrag att anordna utbildning 9 � Landstingskommuner f�r uppdra �t andra att anordna s�rvux. Rege� ringen f�r meddela f�reskrifter om vem som f�r ges ett s�dant uppdrag och om villkor for det. 10 � F�r s�dan s�rvux som anordnas av n�gon annan �n en kommun eller en landstingskommun g�ller inte best�mmelserna i 2 kap. 47 ��. I Ans�kan 11 � Den som vill delta i s�rvu x skall ans�ka om detta hos styrelsen f�r utbildningen i sin hemlandstingskommun. Om ans�kan avser en utbild� ning som en kommun eller en annan landstingskommun ano rdnar eller l�ter anordna skall styrelsen skyndsamt s�nda ans�kan vidare till styrelsen f�r utbildningen d�r. Till ans�kan skall styrelsen foga ett yttrande av vilket det framg�r om hemlandstingskommunen �tar sig att svara f�r kostnader� na f�r elevens utbildning, s�vida det inte p� grund av tidigare �verenskom� melse �r on�digt. I Undervisningens upph�rande 12 � Undervisningen i s�rvux skall upph�ra s� snart eleven uppn�tt s�dana kunskaper som utbildningen avses ge. Undervisningen f�r en elev skall ocks� upph�ra, om eleven saknar f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen eller annars inte g�r till� fredst�llande framsteg. Den f�r vilken s�rvux har upph�rt enligt andra stycket f^r p� nytt beredas s�dan utbildning, om s�rskilda sk�l talar f�r detta. Styrelsens uppgifter 13 � Fr�gor om mottagande av en elev till s�rvux och om intagning ti ll s�dan utbildning pr�vas av styrel sen f�r utbildningen. Styre lsen beslutar �ven om utbildningen f�r en elev skall upph�ra och om att p� nytt bereda 1923 en elev utbildning. � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1107 I �verklagande . 14 � Styrelsens beslut om mottagande, om att utbildningen f�r en elev * skall upph�ra och beslut om att inte p� nytt bereda en elev utbildning f�r ' �verklagas hos l�nsr�tten av eleven. L�nsr�ttens beslut f�r inte �verklagas. Beslut om intagning f�r inte �verklagas. I 13 kap. Svenskundervisning for invandrare (sfi) I Allm�nna best�mmelser 1 � Sfi syftar till att ge vuxna nyanl�nda invandrare grundl�ggande kunskaper och f�rdigheter i svenska spr�ket samt kunskaper om det svens� ka samh�llet. 1924 I 2 � Eleverna skall ha inflytande �ver hur deras utbildning utformas. I Huvudma nnens ansvar 3 � Vaije kommun �r skyldig att se till att sfi erbjuds de personer �ver 16 �r som anges i 6 �. Undervisningen skall erbjudas s� snart som m�jligt efter invandrarens ankomst till Sverige. 4 � Vaije kommun skall aktivt verka for att n� dem i ko mmunen som har r�tt till sfi och for att motivera dem att delta i utbil dningen. 5 � Kommunen skall samr�da med den ber�rda arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen i fo rh�llande till vilken arbetsgivaren �r bunden av kollektivavtal om en arbetstagares deltagande i undervisningen och undervisningens forl�ggning. R�tt att delta 6 � R�tt att delta i en kom muns sfi har, med det undantag som f�ljer av 7 �, f�ljande personer: 1. Utl�ndsk medborgare, som antingen �r bosatt i komm unen eller som utan att vara bosatt d�r, regelm�ssigt vistas i kommunen efter att ha ans�kt om uppeh�llstillst�nd i avsikt att bos�tta sig i riket. Betr�ffande s�dan i kommunen icke bosatt person g�ller dessutom att han skall ha v�ntat p� uppeh�llstillst�nd under minst den tid som regeringen best�m� mer. R�ttigheten g�ller dock inte under tid den utl�ndske medborgaren vistas p� en statlig f�rl�ggning f�r asyls�kande. 2. Svensk medborgare, som �r bosatt i kommu nen, men som tidigare har varit bosatt utom landet och som saknar grundl�ggande kunskaper i svens � ka spr�ket. 3. Finl�ndsk medborgare, som stadigvarande arbetar i kommu nen, men som �r bosatt i Finlan d n�ra gr�nsen till Sverige. Om inte n�got annat f�ljer av tredje stycket g�ller r�tten under samman� lagt h�gst tv� �r. Tiden r�knas f�r dem som avses i f�rsta stycket 1 o ch 2 fr�n det att de bosatte sig i landet eller, om r�ttigheten intr�tt tidigare, fr�n den tidpunkten. F�r dem som avses i f�rsta stycket 3 r�knas tiden fr�n det att de b�rjade arbeta i Sverige. � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Om n�gon p� grund av s�rskilda sk�l inte kunnat p�b�ija undervisning- SFS 1991:1107 en under den tid som ang es i andra styck et g�ller r�tten under ytterligar e ett �r. 7 � En utl�n dsk medborgare som har svenska, danska eller norska som modersm�l eller den som eljest har s�dana kunskaper i n�got av dessa spr�k att grundl�ggande svenskund ervisning inte kan anses n�dv�ndig, har inte r�tt att delta i sf i. I Kostnader 8 � Utbildningen i sfi skal l vara avgiftsfri f�r eleverna. De skall utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra hj�lpmedel som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning. Huvudmannen f�r dock besluta att eleverna skall h�lla sig med enstaka egna hj�lpmedel. I verksamheten f�r ocks� f�rekom� ma enstaka inslag som kan med f�ra en obetydlig kostnad f�r eleverna. Uppdrag att anordna utbildning 9 � Kommuner f�r uppdra �t andra att anordna sfi. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om vem som f�r ges ett s�dant uppdrag och om villkor f�r det. 10 � F�r s�dan sfi som anordnas av n�gon annan �n en kommu n g�ller inte best�mmelserna i 2 kap. 4 7 ��. I Undervisningens upph�rande 11 � Undervisningen i s fi skall upph�ra n�r en el ev har uppn�tt s�dana kunskaper som utbild ningen avses ge. Undervisningen f�r en elev skall ocks� upph�ra, om eleven saknar f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig undervisningen eller annars inte g�r tillfredst�llande framsteg. Den f�r vilken s fi har avslutats enlig t andra stycket, eller som friv illigt avbrutit utbildningen skall, om han inte �nd� har r�tt till det, p� nytt beredas s�dan utbildning, om s�rskilda sk�l talar f�r detta. Styrelsens uppgifter 12 � Fr�gor om mottagande av en elev till sfi avg�rs av styrelsen f�r utbildningen. Styr elsen beslutar �ven om utbildningen f�r en elev skall upph�ra och om att p� nytt bereda e n elev utbild ning. I �verklagande 13 � Styrelsens beslut enligt 12 � f�r �verklagas till l�nsr�tten av eleven. L�nsr�ttens beslut f�r inte �verklagas. 15 kap. �vriga f�reskrifter 2 � " Regeringen f�r meddel a f�reskrifter om m�jli ghet att l�ta enskilda och andra utomst�ende svara f�r enstaka inslag i verksam heten inom det offentliga skolv�sendet f�r barn och ungd om. N�r det g�ller utbildning i form av ett individuellt program f�r regering- 1925 � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1107 en f�reskriva att enskilda och andra utomst�ende f�r anordna mer �y utbildningen �n som f�ljer av f�rsta stycket. Best�mmelserna i 2 kap. 47 �� g�ller inte s�dan utbildning som med st�d av f�rsta eller andra styckena anordnas genom annan �n huvudman f�r det offentliga skolv�sendet. 10 Regeringen f�r meddela f�reskrifter om sv�rt r�relsehindrade ele� vers utbildning i gymnasiesko la med Rh-anpassad utbildning som avses i 5 kap. 7 �. I s�dana f�reskrifter f�r undantag g�ras fr�n de allm�nna regler om gymnasieskola som finns i denna lag. Bilaga I Nationella program Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Estetiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet Medieprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Omv�rdnadsprogrammet Samh�llsvetenskapsprogrammet Bilaga 2 Minsta garanterade undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r gymnasieskolans tre�riga nationella program f�r �mnen och totalt �mnen; Svenska Engelska Samh�llskunskap Religionskunskap Matematik Estetiskt Naturveten- program skapsprogram Samh�llsvetenskapsprogram �vriga program Natur� Teknisk Ekono� Huma� Sam- veten� gren misk nistisk h�lls- skaplig gren gren veten- gren skaplig gren 200 200 200 200 200 200 200 150 150 150 150 150 150 110 90 90 90 90 90 300 90 30 30 30 60 60 60 30 150 300/240 300/240 200 150 200 110 1926 Senaste lydelse 1990:294. � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Estetiskt Naturveten- SFS 1991:1107 Samh�llsvetenskapsprogram �vriga program Naturkunskap Idrott och h�lsa Estetisk verksamhet Historia Filosofi Psykologi Geografi Spr�k 2 Spr�k 3 Latin med allm�n spr�kkunskap/spr�k 4 F�rdjupning i humaniora eller samh�llsvetenskap Fysik Kemi Biologi Estetiska �mnen Ekonomiska �mnen program skapsprogram Ekono� program Natur� Teknisk Huma� Sam- veten� gren misk nistisk h�lls- skaplig gren gren veten- gren skaplig gren 30 30 30 100 100 100 80 130 80 130 130 130 30 30 30 30 30 30 80 80 80 80 190 190 40/0 40/0 40 40 0/40 0/40 40 40 50 140 190 190 190 190 190 0/190 190 240/190 60/110 60 220 180 110 220 140 50 990 510/320 Alternativstreck inneb�r val mellan alternativ inom gren av program. 30 80 30 Milj�kunskap 0/60 0/60 Tekniska �mnen 60 270 Yrkes�mnen 1370 Individuella val 190 190 190 190 190 190 190 Lokalt till�gg/�mnes- anknuten praktik 130 120 100 130 100 130 130 Summa undervis� ningstid 2150 2150 2150 2150 2150 2150 2370 Specialarbete 30 30 30 30 30 30 30 Totalt 2180 2180 2180 2180 2180 2180 2400 Ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�mmelser 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1991 och till�mpas i fr�ga om s�dan utbildning som �ger rum efter den 1 juli 1992, om inte n�got annat f�reskrivs nedan. Genom lagen upph�vs vuxenutbildningslagen (1984:1118) och lagen (1986:159) om grundl�ggande svenskundervisning f�r invandrare. F�r utbildning som �ger rum f�re den 1 juli 1992 g�ller �ldre best�mmel� ser, dock med de undantag som anges nedan under 511. Intill den 1 juli 1992 skall ocks� till�mpas best�mmelserna om uppf�ljningsansvaret i 3 kap. 18 � i dess �l dre lydelse. 2. S�dana utbildningar i gymnasieskolan som har p�b�rjats f�re den 1 juli 1992 men d� �nnu inte slutf�rts skall huvudmannen forts�ttningsvis anordna till dess eleverna har avslutat dem. Huvudmannen f�r f�r s�dan fortsatt utbildning anordna samtliga de studiev�gar som huvudmannen hade r�tt att anordna under l�s�ret 1991/92. Intagning till �rskurs 4 av fyra�rig teknisk linje f�r dock inte ske efter l�s�ret 1992/93. 1927 � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1107 Som elevomr� de f�r grenar och varianter som b�rjar i h�gre �rsk urs , i g�ller de elevomr�den som fanns under l�s�ret 1991/92. I fr�ga om interko mmunal ers�ttning f�r s�dan utbildning som avses i f�rsta stycket till�mpas best�mmelserna i 5 andra och tredje styckena. 3. En kommun eller landstingskommun som under l�s�ret 1991/92 hade ^ r�tt att anordna utbildning p� linjer i gym nasieskolan f�r �ven efter de n 1 ju li 1992 , som altern ativ till de natione lla programmen, anordna de ssa linjer med undantag f�r tv��rig ekonomisk och tv��rig teknisk linje. Intag� ning till �rskurs 1 f�r dock inte ske efter l�s�ret 1994/95. Har elever tagits emot p� linjer m ed st�d av f�rsta stycket, skall utbild� ningen forts�ttningsvis anordnas till dess eleverna har avslutat den. Best�mmelserna om nationella prog ram skall till�mp as betr�ffande s� dan utbildning p� linjer som anordnas enligt f�rsta stycket. En komm un eller landst ingskommun som under l�s�ret 1991/92 hade r�tt att anordna utbildning p� specialk urser i gymnasieskolan f�r �ven efter den 1 juli 1992, som alternativ till de nationella programmen, anord� na dessa specialkurser. Intagning f�r dock inte ske efter l�s�ret 1994/95. 4. F�re l�s�ret 1993/94 f�r utbildning p� nationella program inte anord� nas i andra kommuner �n de som vid ikrafttr�dandet hade r�tt att anordna gymnasieskola enligt �ldre best�mmelser. 5. F�r utbildning som �ger rum under tiden den 1 ju li 1991-30 juni 1992 g�ller i st�llet f�r best�mmelserna i 5 kap. 15 20 �� i deras �ldr e lydelse och i 6 kap. vuxenutbildningslagen (1984:1118) f�ljande. En kommun som i sin gym nasieskola eller sin gru ndvux eller kom vux har tagit in e n elev fr�n en annan kommun har r�tt till e rs�ttning f�r sina kostnader f�r elevens utbildning fr�n elevens hemkommun. En landstingskommun som i sin gymnasieskola eller komvux har tagit in en elev har r�tt till ers�ttning f�r sina kostnader f�r elevens utbil dning. Ers�ttningen skall betalas av elevens hemkommun. En la ndstingskommun som i sin s�rv ux har tagi t in en elev ha r r�tt till ers�ttning f�r sina kostnader f�r elevens utbildning fr�n en ko mmun som ing�r i en annan landstingskommun eller som inte ing� r i n�gon lands� tingskommun. Ers�ttningen skall i s�dant fall betalas av elevens hemlands� tingskommun eller, om eleven kommer fr�n en komm un som inte ing�r i n�gon landstingskommun, av denna. Motsvarande r�tt tillkommer en kommun som in te ing�r i n� gon landstingskommun. 6. F�r utbildnin g som �ge r rum under tiden den 1 ju li 1991 30 ju ni 1992 g�lle r i st�llet f�r best�mmelserna i 5 kap. 9� andra och tredje styckena och 10 � i deras �ldre lydelse f�ljande. Beslut om mottagande skall fattas av styrelsen f�r utbildningen i den kommun d�r mottagande har s�kts. Styrelsens beslut f�r av s�kanden �verklagas till l�nsr�tt. 7. Best�mmelserna i 2 kap. 1 � vuxenutbildningslagen (1984:1118) skall inte till�mpas. 8. Beslut som enligt 3 kap. 7 �, 4 kap. 5 �, 4 a kap. 6 � vuxenutbildnings� lagen och 10 � lagen (1986:159) om grundl�ggande svenskundervisning f�r invandrare f�r �verklagas till skol�verstyrelsen, ska ll i st�ll et �ver klagas till l�nsr�tten. L�nsr�ttens beslut f�r inte �verklagas. 9. Betr� ffande utbildni ng vid statens sk olor f�r vuxna g�l ler lagen om 1928 statens skolor f�r vuxna. � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10. Ut�ver den undervisning som anges i 4 a kap. 1 � f�r i s�rvux SFS 1991:1107 anordnas undervisning f�r dem av de psykiskt utvecklingsst�rda som beh�ver undervisning motsvarande tr�ningsskolans. 11. En invandrare som beh�ver grundl�ggande svenskundervisning, men som inte enligt best�mmelsen i 5 � andra stycket lagen (1986:159) om grundl�ggande svenskundervisning f�r invandrare, har r�tt till s�dan ut� bildning skall i st �llet ha r�tt til l motsvarande utbildning i komvux. Kom� munerna �r skyldiga att vid behov anordna s�dan utbildning. 12. En kommun som vid i krafttr�dandet med skol�verstyrelsens medgi� vande bedrev utbildning p� v�rdlinjen eller p� omv�rdnadslinjen enlig t f�rordningen (S�-FS 1988:47) med provisori ska f�reskrifter om f�rs�ks� verksamhet med tre�riga yrkesinriktade linjer f�r efter den 1 juli 1992 anordna utbildning p� ett nationellt program so m avser omv�rd nad utan medgivande fr�n landstingskommunen. 13. En landstingskommun, som vid ikrafttr�dandet inom sin g ymnasie� skola eller komvux bedrev riksrek ryterande utbildning p� andra omr�den �n som kan h�nf�ras till naturbruk eller omv�rdnad, f�r forts�tta med den utbildningen �ven efter den 1 juli 1992, f�rutsatt att utbildningen stod �ppen f�r s�kande fr�n hela lan det och f�rblir det. P� regeringens v�gnar BENGT G�RANSSON Erik Tersmeden (Utbildningsdepartementet) j I .1 � </div> </div>

Lag

SFS 1991:1107

om �ndring i skollagen (1985:1100);

uikom Wn trycket

den 5 juli 1991

utf�rdad den 13 juni 1991.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga o m skollagen (1985:1100)^
dels att 3 kap. 18 och 19 a ��, 5 kap . samt punkterna 4 och 5 �verg�ngs�

best�mmelserna till lagen (1990:1477) om �ndring i skollagen skall upph� �
ra att g�lla,

dels att nuvarande 11 och 12 kap. skall betecknas 14 respektive 15 kap.,

dels att 1 kap. 8 och 10 �� samt nya 15 kap. 2 och 10 �� skall ha f�ljande

lydelse,

" Prop. 1990/91:85, UbU16, rskr. 356.

' Senaste lydelse av

3 kap. 19 a � 1990:294

5kap. 5aS 1990:294

5 kap. 7� 1990:294

5 kap. 12 a � 1990:294

5 kap. 14 a � 1990:294.

1913

�

SFS 1991:1107

dels att det i lagen skall inf�ras fyra nya kapitel, 5 och 11-13 kap., av

f�ljande lydelse.

1 kap. Allm�nna f�reskrifter

F�r vuxna anordnar det allm�nna utbildning i form av kommunal

vuxenutbildning {komvux), vuxenutbildning f�r psykiskt utvecklingsst�r�

da (s�rvux) och svenskundervisning f�r invandrare (sfi).

Komvux, s�rvux och sfi bildar det offentliga skolv�sendet jor vuxna.

Dessutom finns s�rskilda utbildningsformer som anordnas av det allm�n�
na som komplettering till vuxenutbildningen inom det offentliga skolv�

sendet f�r vuxna.

10 �" Kommuner och landstingskommuner �r huvudm�n f�r komvux.

Landstingskommuner och i vissa fall kommuner �r huvudm�n f�r s�r�

vux.

Kommunerna �r huvudm�n f�r sfi.

I 5 kap. Gymnasieskolan

1 Allm�nna best�mmelser

1 � I detta kapitel ges f�reskrifter om s�dan utbildning inom det offent�

liga skolv�sendet f�r barn och ungdom som �r avsedd att p�b�rjas av

ungdomar efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fram till

och med det f�rsta kalenderhalv�ret det �r de fyller tjugo �r. Denna

utbildning bildar gymnasieskolan.

Best�mmelserna i detta kapitel g�ller endast ungdomar som �r bosatta i

landet, om inte regeringen f�reskriver annat.

2 � Eleverna skall ha inflytande �ver hur deras utbildning utformas.

3 � Utbildningen i gymnas ieskolan skall utg�ras dels av utbildning p�

nationella program, som omfattar tre �rskurser, dels av utbildning p�

individuella program.

Inom de nationella programmen kan finnas olika grenar. Grenarna kan

vara nationellt eller lokalt fastst�llda. Regeringen f�r meddela n�rmare
f�reskrifter om grenarna.

4 � De nationella programmen skall vara grund f�r fortsatt utbildning

p� h�gskoleniv� och f�r yrkesverksamhet.

Vilka de nationella programmen �r framg�r av bilaga 1. Vissa best�m�

melser om utbildningens omfattning p� de nationella programmen (tim�
planer) framg�r av bilaga 2. Ytterligare f�reskrifter om timplaner f�r med�

delas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer.

1914

^ Senaste lydelse 1990; 1477.

'' Senaste lydelse 1990:1477.

�

Varje kommun skal l informera om de nationella programm en och om

SFS 1991:1107

m�jligheterna att f� utbildning p� individuella program.

1 Erbjudande om utbildning p� de nationella programmen

5 � Varje kommun �r skyldig att erbjuda utbildning p� natione lla pro�
gram f�r samtliga de ungdomar i kommunen som a vses i I � f�rutsatt att
de

1. har slutf�rt sista �rskursen i grundskolan eller motsvarande och

2. inte tidigare har g�tt igenom utbildning p� ett nationellt program eller

likv�rdig utbildning.

Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program.

Antalet platser p� de olika programmen och deras grenar skall anpassa s

med h�nsyn till elevernas �nskem�l.

Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i

en annan kommun eller landstingskommun i enlighet med samverkansav�

tal. Tv� eller flera kommuner som gemensa mt erbjuder en utbildning p�

ett nationellt program bildar ett samverkansomr�de f�r den utbildningen.

Kommuner som har slutit samverkansavtal med en landstingskommun

om en viss utbildning bildar ett samverkansomr�de f�r den utbildningen.

6 � Landstingskommunerna f�r anordna utbildning endast p� s�dana

nationella program som avser naturbruk och omv�rdnad.

Om en landstingskommun anordnar s�dan utbildning som avses i f�rsta

stycket, f�r kommuner som ing�r i landstingskommunen inte anordna
samma utbildning utan �verenskommelse med landstingskommunen.

7 � F�r sv�rt r�relsehindrade ungdomar f�r de kommuner som regering�
en best�mm er i sin gymnasieskola anordna speciellt anpassad utbildning
(gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning).

S�rskilda best�mmelser om Rh-anpassad utbildning finns i 27 - 32 ��.

1 Mottagande av s�kande till de nationella programmen

8 � Den som av sin hemkommun skall erbjudas gymnasieutbildning p�

ett nationellt program enlig t 5 � f�rsta stycket �r beh�rig s�kande till en
s�dan utbildning var som helst i landet.

Av beh�riga s�kande till de nationella program som anordnas i en

kommun eller f�r ett samverkansomr�de skall i f�rsta hand tas emot de

som �r hemmah�rande i den kommun som anordnar utbildni ngen och de
som �r hemmah�rande i en kommun som tillh�r samver kansomr�det f�r

utbildningen.

Med s�dana s�kande som avses i andra stycket skall j�mst�llas
1. de som med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l

att f� g� i de n gymnasieskola dit de har s�kt,

2. de som �r hemmah�rande i en kommun som inte erbjuder det s�kta

programmet och

3. de som har s�kt till gymnasieskolan ifr�ga under �beropande av at t

d�r, inom det s�kta programmet, anordnas en gren som inte erbjuds av
hemkommunen.

1915

�

SFS 1991:1107

1916

9 � Regeringen kan f�r vissa utbildningar fastst�lla det omr�de fr�n

vilket s�kanden i f�r sta hand skall tas emot.

10 � Innan en kommun eller en landstingskommun tar emot en s�kande

som inte �r hemmah�rande i kommun en eller i samverkan somr�det f�r

utbildningen skal l yttrande inh�mtas fr�n s�kand ens hemkommun. Ytt�

rande beh�ver d�ck inte inh�mtas, om det med h�nsyn till tidigare yttran�

de �r on�digt.

11 � Styrelsen f�r utbildningen i den anordnande kommunen eller
landstingskommunen beslutar om n�gon s�kande inte skall tas emot d�r�

f�r att han inte �r beh�rig.

Styrelsen f�r utbildningen beslutar ocks� om mottagande av en s�kande

som inte �r hemmah�rande i kommunen eller samverkansomr�det f�r

utbildningen.

Styrelsens beslut enligt f�rsta och andra styckena f�r �verklagas hos

l�nsr�tten av s�kanden. L�nsr�ttens beslut f�r inte �verklagas.

12 � En ans�kan om att tas in p� ett nationellt program skall skickas till

styrelsen f�r utbildningen i den s�kandes hemkommun. Om ans�kan avser
ett nationellt program som anordnas av en annan kommun eller av en
landstingskommun, skall styre lsen omede lbart s�nda ans�k an vidare till
styrelsen f�r utbildningen d�r.

I Erbjudande om utbildning p� individuella program

13 � Vaije kommun �r skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av

individuella progr am f�r de ungdomar i kommunen som av ses i 1 � och

som inte har ta gits in p� n�go t nationellt program. 1 fr�ga om elever fr�n
s�rskolan g�ller dock s�rskilda best�mmelser.

Ett individuellt program b�r motsvara ett nationellt program eller syfta

till att stimulera eleven att senare g� �ver p� ett s�dant program.

Utbildningen p� ett individue llt program skall f�lja en plan, som s kall

fastst�llas av styrelsen f�r utbildningen.

14 � Regeringen f�r f�reskriva att vissa utbildningar skall utg�ra indivi�

duella program som st�r �ppna f�r s�kande fr�n hela landet.

Intagning av elever

15 � Styrelsen f�r utbildningen ansvarar f�r intagningen till de olika

utbildningar som anordnas inom kommu nen eller landstingskommunen,

om inte annat f�ljer av f�reskrifter av regeringen.

Intagningsorganisationen f�r vara gemensam med en annan kommun

och gemensam f�r gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning.

F�reskrifter om urval mellan beh�riga s�kande meddelas av regeringen.
Beslut om inta gning f�r inte �verklagas.

I Elevernas r�tt att fu llf�lja sin utbildning

16 � Den som har tagits in p� ett nation ellt prog ram i gy mnasieskolan
och p�b�ljat det, har r�tt att fullf �lja sin utbildn ing p� det programmet i

kommunen eller inom sam verkansomr�det eller, om utbil dningen har e n

�

landstingskommun som huvudman, inom det landstingsomr�det. Detta

SFS 1991:1107

g�ller �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund f�r mottagandet �ndras

under studietiden.

17 � En elev, som har tagits in p� ett nationellt program eller p� en viss
gren inom ett s�dant program och p�b�rjat utbildningen men som d�refter

flyttar fr�n kommunen eller samv�rkansomr�det f�r utbildningen, har r�tt

att fullf�lja utbildningen p� det p�b�rjade programmet eller grenen d�r

den nya hemkommunen erbjuder s�dan utbildning. Erbjuder den nya

hemkommunen inte programmet eller grenen har eleven r�tt att efter eget
val fullf�lja sin utbildning i en annan kommun eller landsti ngskommun

som anordnar utbildningen.

18 � Elever som �nskar fu llf�lja sin utbildning p� en s�dan gre n inom

ett nationellt pro gram som inte erbjuds av deras hemkommun b�r, i m�n

av plats, f� flytta till gymnasieskolan i en kommun eller landstingskom�

mun d�r den �nskade grene n anordnas. Styrelsen f�r utbildningen i den
kommun eller landstingskommun d�r grenen anordnas beslutar om s�dant
mottagande av en elev.

Styrelsens beslut f�r inte �verklagas.

19 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om vad som kr�vs f�r att flytta

till h�gre �rskurs och om begr�nsningar i r�tten att g� om �rskurser.

20 � Den som har p�b�rjat en utbildning p� ett individuellt program i
en kommun har r�tt att fullf�lja programmet enligt den plan som fanns n�r
utbildningen inleddes.

Om eleven har medgivit att programmet �ndras, har han r�tt att fullf�lja

utbildningen p� det �ndrade progra mmet.

i K ostnader

21 � Utbildningen i gymn asieskolan skall vara avgi ftsfri f�r eleverna.

De skall utan kostnad ha tillg�ng till b�cker, verktyg och andra hj�lpmedel

som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning. Huvudmannen f�r dock besluta att
eleverna skall h�lla sig me d enstaka egna hj�lpmed el. I verksamh eten f�r
ocks� f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obetydlig kostnad

f�r eleverna.

1 Interkommunal ers�ttning

22 � En kommun som i sin gymnasieskola p� ett nationellt program har

tagit in en elev som inte �r hemmah�rande i kommunen eller i samver�

kansomr�det f�r utbildningen, har r�tt till ers�ttning f�r sina kostnader f�r

elevens utbildning fr�n elevens hemkommun.

23 � En landstings kommun som i sin gymnasieskola p� ett nationellt

program har tagit in en elev som inte �r hemmah�rande i en kommun som
har samverkansavtal med landstingskommunen, har r�tt till ers�ttning f�r

sina kostnader f�r elevens utbildning fr�n elevens hemkommun. Lands�

tingskommunen f�r dock inte betinga sig h�gre ers�ttning fr�n hemkom�

munen �n som svarar mot det statsbidrag som utg�r dit f�r elevens

1917

utbildning i gymnasieskolan.

�

SFS 1991:1107

24 � I fall som avses i 22 och 23 �� r dock hemkommunen inte skyldig a

att betala ers�ttning, om det �r fr�ga om ett natione llt program eller gren,
av s�dant program som kommunen sj�lv erbjuder, utom d� eleven har

tagits emot med st�d av 8 � tredje stycket I och 3.

25 � N�r det g�ller utbildning f�r d�va, h�rselskadade och sv�rt r�relse�
hindrade elev er f�r regeringen fastst�lla den extra ers�ttning som skall

l�mnas f�r dessa elever.

1918

26 � Regeringen f�r f�reskriva om skyldighet f�r hemkommunerna att

betala ers�ttning till den anordnande kommunen f�r s�dan utbildning som

avses i 9 och 14 ��.

Utbildning som �r speciellt anpassad f�r sv�rt r�relsehindrade ungdomar

(Rh-anpassad utbildning) m. m.

27 � I denna lag avses med sv�rt r�relsehindrad den som p� grund av ett
r�relsehinder eller, om �ven annat funktionshinder f�religger, sitt samlade
handikapp inte kan f�lja regulj�r studieg�ng i gymnasieskolan och som f�r

att kunna genomf�ra gymnasiala studier beh�ver tillg�ng till en gymnasie�
skola med Rh-anpassad utbildning och s�rskilda omv�rdnadsinsatser i
form av boende i elevhem, omv�rdnad i boe ndet och habilitering.

28 � Ungdomar som �r sv�rt r�relsehindrade har r�tt att efter fullgjord

skolplikt f� utbildning p� ett nationellt program p� en s�dan gymnasiesko�

la med Rh-anpassad utbildning som avses i 7 �, R�tten g�ller intill utg�ng�
en av v�rterminen det kalender�r d� eleven fyller 21 �r.

Om en elev har p�b�ijat utbil dning i en gymnasieskola med Rh-anpas�

sad utbildning f�re utg�ngen av v�rter minen det kalender�r d� han fy ller

21 �r, skall han bered as m�jlighet att forts�tta utbild ningen till utg �ngen
av v�rterm inen det kalende r�r d� han fyl ler 23 �r, om det beh�vs f�r att
slutf�ra utbildningen.

29 � En s�dan gymnasieskola med Rh -anpassad utbildning som avses i
7 � skall ta emot s�kande fr�n hela landet till den speciellt anpassade

utbildningen.

30 � Fr�gor om intagning till Rh-anpassad utbildni ng vid viss a gymna�
sieskolor och andra fr�gor om r�tt till s�dan utbildning enligt 7 � pr�vas av

en s�rskild n�mnd, gemensam f�r s�dana gymnasieskolor.

N�mnden skall ha minst sju och h�gst elva ledam�ter, 1 n�mnden skall

finnas bl. a. f�retr�dare f�r gymnasieskolan och grun dskolan samt f�r d e
r�relsehindrade. Ledam�terna utses av regeringen.

N�mndens beslut i fr�g a om intagn ing eller i �v rigt om r�tt till utbild �

ning f�r �verklagas endast av den som b eg�rt utbildningen. Beslutet �ver�
klagas hos l�nsr�tten. Ett beslu t f�r dock inte �v erklagas s�vitt det g�l ler

placering vid en v iss gymnasieskola.

31 � Avgifter f�r inte tas ut f�r insatser f�r omv�rdnad i boendet och

habilitering som tillhand ah�lls av staten, kommun eller landstingskom�
mun i anslutn ing till gym nasieskola med Rh-anpassad utbildning. Rege-

�

ringen eller den myndigh et som regeringen best�mmer f�r meddela f�re-

SFS 1991:1107

skrifter om avgifter f�r kost och logi.

32 � Regeringen f�r f�reskriva att utbildningen p� nationella program

f�r f�rdelas p� fler �n tre l�s�r n�r det g�ller utbildning f�r d�va, h�rselska�

dade och sv�rt r�relsehindrade.

111 kap. Kommunal vuxenutbildning (komvux)

I Gemensamma best�mmelser

1 � Komvux best�r av grundl�ggande vuxenutbildning, gymnasial vux�

enutbildning och p�byggnadsutbildning.

2 � Grundl�ggande vuxenutbildning syftar till att ge vuxna s�dana
kunskaper och f�rdigheter som de beh�ver f�r att delta i samh�lls - och
arbetsliv. Den skall ocks� syfta till att m�jligg�ra fortsatta studier.

Gymnasial vuxenutbildn ing syftar till att ge vuxna kunskaper och f�r�

digheter motsvarande de som ungdomar kan f� genom gymnasieskolan.

P�byggnadsutbildning syftar till att ge vuxna en s�dan utbildning som

leder till en ny niv� inom de ras yrke eller till ett nytt yrke. Vad som s�gs i
detta kapitel om gymnasial vuxenutbildning g�ller ocks� p�byggnadsut�
bildning.

3 � Best�mmelserna om komvux g�ller inte vuxna som beh�ver under�

visning motsvarande grunds�rskolans eller tr�ningsskolans. Betr�ffande

s�dana vuxna g�ller i st �llet lagens best�mmelser om s�rvux.

I 4 � Eleverna skall ha infly tande �ver hur deras utbildning utformas.

5 � Utbildningen i komvu x skall vara avgiftsfri f�r eleverna.

S�vitt g�ller l�rob�cker, skrivmateriel, verktyg, skyddskl�der och andra

d�rmed j�mf�rliga hj�lpmedel som varje elev har f�r eget bruk och beh�l�
ler som sin egendom, f�r huvudmannen best�mma att hj�lpmedlen skall

anskaffas av eleverna sj�lva p� egen bekostnad eller erbjudas mot avgifter
som h�gst motsvarar huvudma nnens anskaffningskostnader.

I �vrigt skall hj�lpmedel som anv�nds i komvux tillhandah�llas utan

kostnad f�r eleverna, om inte n�g ot annat f�ljer av f�reskrifter som med�

delas av regeringen.

6 � Kommuner och landstingskommuner f�r uppdra �t andra att anord�

na komv ux. Regeringen f�r meddela f�reskrifter o m vem som f�r ges ett

s�dant uppdrag och om villkor f�r det.

7 � F�r s�dan komvux som anordnas av n�gon annan �n en kommun

eller en landstingskommun g�ller inte best�mmelserna i 2 ka p. 4-7 ��.

1919

�

SFS 1991:1107

I Grundl�ggande vuxenutbildning
I Huvudmannens ansvar

8 � Varje kommun ansvarar f�r att de kommun innev�nare som enligt

10 � har r�tt till utbildningen och �nskar delta i den, f�r det.

9 � Varje kommun skall aktivt verka f�r att n� dem i kom munen som

har r�tt till grundl�ggande vuxenutbildning och f�r att motivera dem att

delta i utbildn ingen.

I R�tt att delta

10 � Varje kommuninnev�nare har r�tt att delta i grundl�ggande vuxen�

utbildning fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han fyller 20 �r, om

han saknar s�dana f�rdigheter som normalt uppn�s i gru ndskolan och � r
bosatt i landet.

Regeringen f�r f�reskriva att ocks� den som inte �r bosatt i landet skall

ha r�tt att delta.

Den som har r�tt att delta i g rundl�ggande vuxenutbildning har r�tt att

delta i s�dan undervisning i en annan kommun om utbildningen finns d�r.

Best�mmelserna i den na paragraf g�ller inte den som �r intagen i krimi�

nalv�rdsanstalt.

Anm�lan

11 � Den som vill delta i gr undl�ggande vuxenutbildning skall anm�la

detta till styrelsen f�r utbildningen i s in hemkommun. Om anm�lan avser
en utbildn ing som en annan kommun anordnar eller l�ter anor dna, skall
styrelsen omedelbart s�nda anm�lan vidare till den kommunen.

TA',

1920

I Undervisning p� annat spr�k �n svenska

12 � Om en elev i gru ndl�ggande vuxenutbildning har bristf�lliga kun�

skaper i svenska spr�ket, f�r undervisning meddelas p� elevens eget spr�k.
S�dan undervisning skall komplet teras med undervisning eller tr�n ing i
svenska spr�ket.

Undervisningens upph�rande

13 � Undervisningen i grundl�ggande vuxenutbildning skall upph�ra s�
snart som ele ven har uppn�tt s�dana kunskaper som utbild ningen avses
ge.

Undervisningen f�r en elev skall ocks� upph�ra, om eleven saknar

f�ruts�ttningar att tillg odog�ra sig utbi ldningen eller annars inte g�r till�

fredsst�llande framsteg.

Den f�r vilken grundl�ggande vuxenutbildning har upph�rt enligt andra

stycket skall p� ny tt beredas s�dan utbildning, om s� rskilda sk�l talar f�r

detta.

I Styrelsens uppgifter

14 � Fr�gor om mottag ande av en e lev ti ll grundl�ggande vuxenutbild�

ning avg�rs av styrelsen f�r utbildningen. Styrelsen beslutar �ven om
utbildningen f�r en elev s kall upph�ra o ch om att p� ny tt bered a en el ev
utbildning.

�

ij. Is b

I �verklagande

SFS 1991:1107

15 � Styrelsens beslut enligt 14 � f�r �verklagas hos l�nsr�tten av eleven.

L�nsr�ttens beslut f�r inte �verklagas.

I Interko mmunal ers�ttning

16 � En kommun som i sin grundl�ggande vuxenutbildning har tagit
emot en elev som kommer fr�n en annan kommun, har r�tt till ers�ttning

f�r kostnaderna f�r elevens utbildning fr�n elevens hemkommun.

I Gymnasial vuxenutbildning och p�byggnadsutbildning

I Huvudmannens ansvar

17 � Kommunerna skall erbjuda gymnasial vuxenutbildning. De skall

h�rvid str�va efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfr�gan och
behov.

Landstingskommunerna f�r anordna gymnasial vuxenutbildning endast

inom omr�dena naturbruk och omv�rdnad.

18 � Varje kommun skall informera om m�jligheterna till gymnasial

vuxenutbildning samt verka f�r att vuxna deltar i s�dan utbildning.

19 � Varje kommuninnev�nare �r beh�rig att delta i gymnasi al vuxen�

utbildning om han �r bosatt i landet och i �vrigt uppfyller f�reskrivna
villkor,

1. fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han fyller 20 �r, eller

2. n�r han slutf�rt utbildning p� ett nationellt program eller likv�rdig

utbildning i gymnasieskolan.

Regeringen f�r f�reskriva att ocks� den som inte �r bosatt i lan det skall

vara beh�rig att delta.

F�reskrifter om ytterligare beh�righetsvillkor och om urval mellan be�

h�riga s�kande meddelas av regeringen.

Best�mmelserna i denn a paragraf g�ller inte den som �r intagen i kri mi�

nalv�rdsanstalt.

20 � En kommun eller en landstingskommun �r skyldig att till sin
gymnasiala vuxenutbildning ta emot en s�kande fr�n en annan kommun,

om hemkommunen har �tagit sig att svara f�r kostnaderna f�r elevens

utbildning.

Ans�kan
21 � Den som vill delta i g ymnasial vuxenutbildning skall ans�ka om
detta hos styrelsen f�r utbildningen i sin hemkommun. Om ans�kan avser
en utbildning som en annan kommun eller en landstingskommun anord�

nar eller l�ter anordna, skall styrelsen skyndsamt s�nda ans�kan vidare till

styrelsen f�r utbildningen d�r. Till ans�kan skall styrelsen foga ett yttrande
av vilket det framg�r om hemkommunen �tar sig att svara f�r kostnaderna

f�r elevens utbildning, s�vida det inte p� grund av tidigare �verenskom�
melse �r on�digt.

�tagande att svara f�r kostnaderna skall alltid l�mnas om den s�kande

1921

61-SFS 1991

�

SFS 1991:1107

med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i

annan kommuns gymnasiala vuxenutbildning och p�byggnadsutbildning.' f l

1 Styrelsens uppgifter

22 � Fr�gor om motta gande av en elev til l gymnasial vuxe nutbildning

och om intagning till s�dan utbildning avg�rs av styrelsen for utbildning�

en.

Intagningsorganisationen f�r vara gemensam for fle ra kommuner samt

for gymnasial vuxenutbildning och gymnasieskolan.

I �verklagande

23 � Styrelsens beslut om mottagande f�r �verklagas hos l�nsr�tten av

eleven. L�nsr�ttens beslut f�r inte �verklagas.

Beslut om intagning f�r inte �verklagas.

1922

112 kap. Vuxenutbildning for psykiskt utvecklingsst�rda (s�rvux)

1 Allm�nna best�mmelser

1 � S�rvux syftar till att ge vuxn a som �r psykiskt utvecklingsst�rda

kunskaper och f�rdigheter motsvarande de som ungdomar kan f� i g rund�

s�rskolan och tr�ningsskolan.

2 � Eleverna skall ha inflytande �ver hur deras utbildning utformas.

Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpas sas

efter deras foruts�ttningar.

1 Huvudmannens ansvar

3 � Landstingskommunerna skall erbjuda s�rvux. De skall h�rvid str�va

efter att erbjuda utbildning som svarar mot behov och efterfr�gan.

En landstingskommun f�r �verl�ta till en kommun som ing�r i land s�

tingskommunen att erbjuda s�rvux, om kommunen medger det.

4 � Vad som s�gs i detta kapitel om landstingskommun g�lle r �ven
kommun som inte ing�r i n�gon landstingskommun och kommun som f�tt

ansvaret att erbjuda s�rvux �verl�tet till sig enligt 3 � andra stycket.

5 � Vaije landstingskommun skall informera om m� jligheterna till s�r�

vux samt verka for att vuxna psykiskt utvecklingsst�rda deltar i s�dan
utbildning.

Beh�righet

6 � Vaije kommuninnev�nare �r beh�rig att delta i s�rv ux om han �r

bosatt i landet och i �vrigt uppfyller f�reskrivna villkor, n�r han inte

l�ngre har r�tt att g� i s�rskolan.

Regeringen f�r f�reskriva att ocks� den som inte �r bosatt i lan det skall

vara beh�rig att delta.

F�reskrifter om ytterlig are beh�righetsvillkor och om urva l mellan be�

h�riga s�kande meddelas av regeringen.

�

/ '

Best�mmelserna i denna paragraf g�ller inte den som �r intagen i krim i-

SFS 1991:1107

nalv�rdsanstalt.

7 � En landstingskommun �r skyldig att till sin s�rvux ta emot en
s�kande som kommer fr�n en annan landstingskommun, om hemlands�

tingskommunen har �tagit sig att svara f�r kostnaderna f�r elevens utbild�
ning.

I Kostnader

8 � Utbildningen i s �rvux skall vara avg iftsfri f�r eleverna.

S�vitt g�ller l�rob�cker, skrivmateriel, verktyg, skyddskl�der och andra

d�rmed j�mf�rliga hj�lpmedel som varje elev har f�r eget bruk och beh�l�
ler som sin egendom, f�r huvudmannen best�mma att hj�lpmedlen skall

anskaffas av eleverna sj�lva p� egen bekostnad eller erbjudas mot avgifter
som h�gst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader.

I �vrigt skall hj�lpmedel som anv�nds i s�rvux tillhandah�llas utan

kostnad f�r eleverna, om inte n�go t annat f�ljer av f�reskrifter som med�
delas av regeringen.

Uppdrag att anordna utbildning

9 � Landstingskommuner f�r uppdra �t andra att anordna s�rvux. Rege�

ringen f�r meddela f�reskrifter om vem som f�r ges ett s�dant uppdrag och

om villkor for det.

10 � F�r s�dan s�rvux som anordnas av n�gon annan �n en kommun
eller en landstingskommun g�ller inte best�mmelserna i 2 kap. 47 ��.

I Ans�kan

11 � Den som vill delta i s�rvu x skall ans�ka om detta hos styrelsen f�r

utbildningen i sin hemlandstingskommun. Om ans�kan avser en utbild�
ning som en kommun eller en annan landstingskommun ano rdnar eller

l�ter anordna skall styrelsen skyndsamt s�nda ans�kan vidare till styrelsen

f�r utbildningen d�r. Till ans�kan skall styrelsen foga ett yttrande av vilket

det framg�r om hemlandstingskommunen �tar sig att svara f�r kostnader�

na f�r elevens utbildning, s�vida det inte p� grund av tidigare �verenskom�
melse �r on�digt.

I Undervisningens upph�rande

12 � Undervisningen i s�rvux skall upph�ra s� snart eleven uppn�tt

s�dana kunskaper som utbildningen avses ge.

Undervisningen f�r en elev skall ocks� upph�ra, om eleven saknar

f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen eller annars inte g�r till�

fredst�llande framsteg.

Den f�r vilken s�rvux har upph�rt enligt andra stycket f^r p� nytt

beredas s�dan utbildning, om s�rskilda sk�l talar f�r detta.

Styrelsens uppgifter

13 � Fr�gor om mottagande av en elev till s�rvux och om intagning ti ll
s�dan utbildning pr�vas av styrel sen f�r utbildningen. Styre lsen beslutar

�ven om utbildningen f�r en elev skall upph�ra och om att p� nytt bereda

1923

en elev utbildning.

�

SFS 1991:1107

I �verklagande

14 � Styrelsens beslut om mottagande, om att utbildningen f�r en elev *
skall upph�ra och beslut om att inte p� nytt bereda en elev utbildning f�r '
�verklagas hos l�nsr�tten av eleven. L�nsr�ttens beslut f�r inte �verklagas.

Beslut om intagning f�r inte �verklagas.

I 13 kap. Svenskundervisning for invandrare (sfi)

I Allm�nna best�mmelser

1 � Sfi syftar till att ge vuxna nyanl�nda invandrare grundl�ggande

kunskaper och f�rdigheter i svenska spr�ket samt kunskaper om det svens�
ka samh�llet.

1924

I 2 � Eleverna skall ha inflytande �ver hur deras utbildning utformas.

I Huvudma nnens ansvar

3 � Vaije kommun �r skyldig att se till att sfi erbjuds de personer �ver

16 �r som anges i 6 �.

Undervisningen skall erbjudas s� snart som m�jligt efter invandrarens

ankomst till Sverige.

4 � Vaije kommun skall aktivt verka for att n� dem i ko mmunen som

har r�tt till sfi och for att motivera dem att delta i utbil dningen.

5 � Kommunen skall samr�da med den ber�rda arbetsgivaren och den

lokala arbetstagarorganisationen i fo rh�llande till vilken arbetsgivaren �r

bunden av kollektivavtal om en arbetstagares deltagande i undervisningen

och undervisningens forl�ggning.

R�tt att delta

6 � R�tt att delta i en kom muns sfi har, med det undantag som f�ljer av

7 �, f�ljande personer:

1. Utl�ndsk medborgare, som antingen �r bosatt i komm unen eller som

utan att vara bosatt d�r, regelm�ssigt vistas i kommunen efter att ha

ans�kt om uppeh�llstillst�nd i avsikt att bos�tta sig i riket. Betr�ffande
s�dan i kommunen icke bosatt person g�ller dessutom att han skall ha

v�ntat p� uppeh�llstillst�nd under minst den tid som regeringen best�m�
mer. R�ttigheten g�ller dock inte under tid den utl�ndske medborgaren
vistas p� en statlig f�rl�ggning f�r asyls�kande.

2. Svensk medborgare, som �r bosatt i kommu nen, men som tidigare har

varit bosatt utom landet och som saknar grundl�ggande kunskaper i svens �
ka spr�ket.

3. Finl�ndsk medborgare, som stadigvarande arbetar i kommu nen, men

som �r bosatt i Finlan d n�ra gr�nsen till Sverige.

Om inte n�got annat f�ljer av tredje stycket g�ller r�tten under samman�

lagt h�gst tv� �r. Tiden r�knas f�r dem som avses i f�rsta stycket 1 o ch 2
fr�n det att de bosatte sig i landet eller, om r�ttigheten intr�tt tidigare, fr�n

den tidpunkten. F�r dem som avses i f�rsta stycket 3 r�knas tiden fr�n det
att de b�rjade arbeta i Sverige.

�

Om n�gon p� grund av s�rskilda sk�l inte kunnat p�b�ija undervisning-

SFS 1991:1107

en under den tid som ang es i andra styck et g�ller r�tten under ytterligar e
ett �r.

7 � En utl�n dsk medborgare som har svenska, danska eller norska som

modersm�l eller den som eljest har s�dana kunskaper i n�got av dessa

spr�k att grundl�ggande svenskund ervisning inte kan anses n�dv�ndig,

har inte r�tt att delta i sf i.

I Kostnader

8 � Utbildningen i sfi skal l vara avgiftsfri f�r eleverna. De skall utan

kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra hj�lpmedel som beh�vs f�r en
tidsenlig utbildning. Huvudmannen f�r dock besluta att eleverna skall

h�lla sig med enstaka egna hj�lpmedel. I verksamheten f�r ocks� f�rekom�
ma enstaka inslag som kan med f�ra en obetydlig kostnad f�r eleverna.

Uppdrag att anordna utbildning

9 � Kommuner f�r uppdra �t andra att anordna sfi. Regeringen f�r

meddela f�reskrifter om vem som f�r ges ett s�dant uppdrag och om
villkor f�r det.

10 � F�r s�dan sfi som anordnas av n�gon annan �n en kommu n g�ller

inte best�mmelserna i 2 kap. 4 7 ��.

I Undervisningens upph�rande

11 � Undervisningen i s fi skall upph�ra n�r en el ev har uppn�tt s�dana

kunskaper som utbild ningen avses ge.

Undervisningen f�r en elev skall ocks� upph�ra, om eleven saknar

f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig undervisningen eller annars inte g�r

tillfredst�llande framsteg.

Den f�r vilken s fi har avslutats enlig t andra stycket, eller som friv illigt

avbrutit utbildningen skall, om han inte �nd� har r�tt till det, p� nytt

beredas s�dan utbildning, om s�rskilda sk�l talar f�r detta.

Styrelsens uppgifter

12 � Fr�gor om mottagande av en elev till sfi avg�rs av styrelsen f�r

utbildningen. Styr elsen beslutar �ven om utbildningen f�r en elev skall
upph�ra och om att p� nytt bereda e n elev utbild ning.

I �verklagande

13 � Styrelsens beslut enligt 12 � f�r �verklagas till l�nsr�tten av eleven.

L�nsr�ttens beslut f�r inte �verklagas.

15 kap. �vriga f�reskrifter

2 � " Regeringen f�r meddel a f�reskrifter om m�jli ghet att l�ta enskilda
och andra utomst�ende svara f�r enstaka inslag i verksam heten inom det

offentliga skolv�sendet f�r barn och ungd om.

N�r det g�ller utbildning i form av ett individuellt program f�r regering-

1925

�

SFS 1991:1107

en f�reskriva att enskilda och andra utomst�ende f�r anordna mer �y
utbildningen �n som f�ljer av f�rsta stycket.

Best�mmelserna i 2 kap. 47 �� g�ller inte s�dan utbildning som med

st�d av f�rsta eller andra styckena anordnas genom annan �n huvudman

f�r det offentliga skolv�sendet.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om sv�rt r�relsehindrade ele�

vers utbildning i gymnasiesko la med Rh-anpassad utbildning som avses i
5 kap. 7 �. I s�dana f�reskrifter f�r undantag g�ras fr�n de allm�nna regler

om gymnasieskola som finns i denna lag.

Bilaga I

Nationella program

Barn- och fritidsprogrammet
Byggprogrammet
Elprogrammet
Energiprogrammet
Estetiska programmet
Fordonsprogrammet

Handels- och administrationsprogrammet

Hantverksprogrammet

Hotell- och restaurangprogrammet
Industriprogrammet
Livsmedelsprogrammet
Medieprogrammet
Naturbruksprogrammet
Naturvetenskapsprogrammet

Omv�rdnadsprogrammet

Samh�llsvetenskapsprogrammet

Bilaga 2

Minsta garanterade undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r gymnasieskolans tre�riga nationella program

f�r �mnen och totalt

�mnen;

Svenska

Engelska

Samh�llskunskap

Religionskunskap

Matematik

Estetiskt Naturveten-

program skapsprogram

Samh�llsvetenskapsprogram

�vriga

program

Natur�

Teknisk Ekono�

Huma�

Sam-

veten�

gren

misk

nistisk

h�lls-

skaplig

gren

veten-

gren

skaplig

gren

200

150

110

300

150 300/240 300/240

200

150

200

110

1926

Senaste lydelse 1990:294.

�

Estetiskt Naturveten-

SFS 1991:1107

Samh�llsvetenskapsprogram

�vriga

program

Naturkunskap

Idrott och h�lsa

Estetisk verksamhet

Historia

Filosofi

Psykologi

Geografi

Spr�k 2

Spr�k 3

Latin med allm�n

spr�kkunskap/spr�k 4

F�rdjupning i humaniora

eller samh�llsvetenskap

Fysik

Kemi

Biologi

Estetiska �mnen

Ekonomiska �mnen

program skapsprogram

Ekono�

program

Natur�

Teknisk

Huma�

Sam-

veten�

gren

misk

nistisk

h�lls-

skaplig

gren

veten-

gren

skaplig

gren

100

130

190

40/0

0/40

140

190

0/190

190

240/190

60/110

220

180

110

220

140

990

510/320

Alternativstreck inneb�r val mellan alternativ inom gren av program.

Milj�kunskap

0/60

Tekniska �mnen

270

Yrkes�mnen

1370

Individuella val

190

Lokalt till�gg/�mnes-

anknuten praktik

130

120

100

130

100

130

Summa undervis�

ningstid

2150

2370

Specialarbete

Totalt

2180

2400

Ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�mmelser

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1991 och till�mpas i fr�ga om s�dan

utbildning som �ger rum efter den 1 juli 1992, om inte n�got annat

f�reskrivs nedan.

Genom lagen upph�vs vuxenutbildningslagen (1984:1118) och lagen

(1986:159) om grundl�ggande svenskundervisning f�r invandrare.

F�r utbildning som �ger rum f�re den 1 juli 1992 g�ller �ldre best�mmel�

ser, dock med de undantag som anges nedan under 511. Intill den 1 juli

1992 skall ocks� till�mpas best�mmelserna om uppf�ljningsansvaret i
3 kap. 18 � i dess �l dre lydelse.

2. S�dana utbildningar i gymnasieskolan som har p�b�rjats f�re den

1 juli 1992 men d� �nnu inte slutf�rts skall huvudmannen forts�ttningsvis

anordna till dess eleverna har avslutat dem. Huvudmannen f�r f�r s�dan
fortsatt utbildning anordna samtliga de studiev�gar som huvudmannen

hade r�tt att anordna under l�s�ret 1991/92. Intagning till �rskurs 4 av
fyra�rig teknisk linje f�r dock inte ske efter l�s�ret 1992/93.

1927

�

SFS 1991:1107

Som elevomr� de f�r grenar och varianter som b�rjar i h�gre �rsk urs , i

g�ller de elevomr�den som fanns under l�s�ret 1991/92.

I fr�ga om interko mmunal ers�ttning f�r s�dan utbildning som avses i

f�rsta stycket till�mpas best�mmelserna i 5 andra och tredje styckena.

3. En kommun eller landstingskommun som under l�s�ret 1991/92 hade

r�tt att anordna utbildning p� linjer i gym nasieskolan f�r �ven efter de n

1 ju li 1992 , som altern ativ till de natione lla programmen, anordna de ssa

linjer med undantag f�r tv��rig ekonomisk och tv��rig teknisk linje. Intag�

ning till �rskurs 1 f�r dock inte ske efter l�s�ret 1994/95.

Har elever tagits emot p� linjer m ed st�d av f�rsta stycket, skall utbild�

ningen forts�ttningsvis anordnas till dess eleverna har avslutat den.

Best�mmelserna om nationella prog ram skall till�mp as betr�ffande s�

dan utbildning p� linjer som anordnas enligt f�rsta stycket.

En komm un eller landst ingskommun som under l�s�ret 1991/92 hade

r�tt att anordna utbildning p� specialk urser i gymnasieskolan f�r �ven

efter den 1 juli 1992, som alternativ till de nationella programmen, anord�

na dessa specialkurser. Intagning f�r dock inte ske efter l�s�ret 1994/95.

4. F�re l�s�ret 1993/94 f�r utbildning p� nationella program inte anord�

nas i andra kommuner �n de som vid ikrafttr�dandet hade r�tt att anordna

gymnasieskola enligt �ldre best�mmelser.

5. F�r utbildning som �ger rum under tiden den 1 ju li 1991-30 juni

1992 g�ller i st�llet f�r best�mmelserna i 5 kap. 15 20 �� i deras �ldr e
lydelse och i 6 kap. vuxenutbildningslagen (1984:1118) f�ljande.

En kommun som i sin gym nasieskola eller sin gru ndvux eller kom vux

har tagit in e n elev fr�n en annan kommun har r�tt till e rs�ttning f�r sina
kostnader f�r elevens utbildning fr�n elevens hemkommun.

En landstingskommun som i sin gymnasieskola eller komvux har tagit in

en elev har r�tt till ers�ttning f�r sina kostnader f�r elevens utbil dning.
Ers�ttningen skall betalas av elevens hemkommun.

En la ndstingskommun som i sin s�rv ux har tagi t in en elev ha r r�tt till

ers�ttning f�r sina kostnader f�r elevens utbildning fr�n en ko mmun som

ing�r i en annan landstingskommun eller som inte ing� r i n�gon lands�

tingskommun. Ers�ttningen skall i s�dant fall betalas av elevens hemlands�

tingskommun eller, om eleven kommer fr�n en komm un som inte ing�r i

n�gon landstingskommun, av denna. Motsvarande r�tt tillkommer en
kommun som in te ing�r i n� gon landstingskommun.

6. F�r utbildnin g som �ge r rum under tiden den 1 ju li 1991 30 ju ni

1992 g�lle r i st�llet f�r best�mmelserna i 5 kap. 9� andra och tredje

styckena och 10 � i deras �ldre lydelse f�ljande.

Beslut om mottagande skall fattas av styrelsen f�r utbildningen i den

kommun d�r mottagande har s�kts. Styrelsens beslut f�r av s�kanden

�verklagas till l�nsr�tt.

7. Best�mmelserna i 2 kap. 1 � vuxenutbildningslagen (1984:1118) skall

inte till�mpas.

8. Beslut som enligt 3 kap. 7 �, 4 kap. 5 �, 4 a kap. 6 � vuxenutbildnings�

lagen och 10 � lagen (1986:159) om grundl�ggande svenskundervisning f�r
invandrare f�r �verklagas till skol�verstyrelsen, ska ll i st�ll et �ver klagas

till l�nsr�tten. L�nsr�ttens beslut f�r inte �verklagas.

9. Betr� ffande utbildni ng vid statens sk olor f�r vuxna g�l ler lagen om

1928

statens skolor f�r vuxna.

�

10. Ut�ver den undervisning som anges i 4 a kap. 1 � f�r i s�rvux

SFS 1991:1107

anordnas undervisning f�r dem av de psykiskt utvecklingsst�rda som

beh�ver undervisning motsvarande tr�ningsskolans.

11. En invandrare som beh�ver grundl�ggande svenskundervisning,

men som inte enligt best�mmelsen i 5 � andra stycket lagen (1986:159) om

grundl�ggande svenskundervisning f�r invandrare, har r�tt till s�dan ut�

bildning skall i st �llet ha r�tt til l motsvarande utbildning i komvux. Kom�
munerna �r skyldiga att vid behov anordna s�dan utbildning.

12. En kommun som vid i krafttr�dandet med skol�verstyrelsens medgi�

vande bedrev utbildning p� v�rdlinjen eller p� omv�rdnadslinjen enlig t
f�rordningen (S�-FS 1988:47) med provisori ska f�reskrifter om f�rs�ks�

verksamhet med tre�riga yrkesinriktade linjer f�r efter den 1 juli 1992

anordna utbildning p� ett nationellt program so m avser omv�rd nad utan

medgivande fr�n landstingskommunen.

13. En landstingskommun, som vid ikrafttr�dandet inom sin g ymnasie�

skola eller komvux bedrev riksrek ryterande utbildning p� andra omr�den
�n som kan h�nf�ras till naturbruk eller omv�rdnad, f�r forts�tta med den

utbildningen �ven efter den 1 juli 1992, f�rutsatt att utbildningen stod

�ppen f�r s�kande fr�n hela lan det och f�rblir det.

P� regeringens v�gnar

BENGT G�RANSSON

Erik Tersmeden

(Utbildningsdepartementet)

j I

�

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1991:1107

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se