SFS 1992:599

Start / Skoljuridik / Lag (2009:128) om yrkeshögskolan / SFS 1992:599

920599.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:599 Lag Utkom fr�n trycket oHi �ndring 1 lagen (1992:598) om �ndring i skollagen denis juni 19 92 (1985:1100); utf�rdad den 4 juni 1992. Enligt riksdagens beslut ' f�reskrivs i fr�ga om skollagen (1985: 1100)^ dels att 2 kap. 4 �, 5 kap. 3-5, 13, 14, 16, 20, 24 och 26 ��, 11 kap. 5 � samt rubriken n�rmast f�re 5 kap. 13 � skall ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen skall inf�ras tv� nya paragrafer, 5 kap. 6 a � och 11 kap. 21 a �, samt n�rmast f�re 11 kap. 21 a � en ny rubrik av f�ljande lydelse. 2 kap. Den kommunala organisationen for skolan 4 � F�r att f� anst�llas som l�rare i det offentliga skolv�sendet utan tidsbegr�nsning skall den s�kande uppfylla ett av f�ljande krav: 1. S�kanden har genomg�tt svensk eller d�rmed j�mst�lld nordisk l�rar� utbildning med huvudsaklig inriktning mot den undervisning anst�llning� en avser. 2. S�kanden har genomg�tt annan h�gskoleutbildning som av Statens skolverk f�rklarats i hu vudsak motsvara s�dan l�rarutbildning som avses under 1. Om det saknas s�kande som uppfyller kraven enligt 1 eller 2, men det finns s�rskilda sk�l att anst�lla n�gon av de s�kande utan tidsbegr�nsning, f�r s�dan anst�llning �nd� komma till st�nd, i fall den s�kande har mot� svarande kompetens f�r den undervisning som anst�llningen avser och det dessutom finns sk�l att anta att s�kanden �r l�mpad att sk�ta undervis� ningen. 5 kap. Gymnasieskolan 3 � Utbildningen i gymnasieskolan skall utg�ras dels av utbildning p� nationella program, som omfattar tre �rskurser, dels av utbildning p� specialutformade program, som ocks� omfattar tre �rskurser, dels av indi� viduella program. Inom de nationella programmen kan finnas olika grenar. Grenarna kan vara nationellt eller lokalt fastst�llda. Regeringen f�r meddela n�rmare f�reskrifter om grenarna. 4 � De nationella programmen skall vara grund f�r fortsatt utbildning p� h�gskoleniv� och f�r yrkesverksamhet. Vilka de na tionella programmen �r framg�r av bilaga 1. Vissa best�m � melser om utbildningens omfattning p� de nationella programmen (tim� planer) framg�r av bilaga 2. Ytterligare f�reskrifter om timplaner f�r med� delas av regeringen eller den myndighet som regeringen best� mmer. Rege� ringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r vidare meddela 1282 ' Prop. 1991/92: 157, UbU26, rskr. 311. " La gen omtryckt 1991:1111. / . r'.-_ � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> f�reskrifter om avvikelser fr�n timplanerna n�r det g�ller elever med handikapp och elever med behov av mindre studiekurs. Varje kommun skall informera om de nationella programmen och om m�jligheterna att f� utbildning p� specialutformade eller individuella pro� gram. 5 Varje kommun �r skyldig att erbjuda utbildning p� nationella pro� gram f�r samtliga de ungdomar i kommunen som avses i 1 � f�rsta stycket f�rutsatt att de 1. har slutf�rt sista �rskursen i grundskolan eller motsvarande och 2. inte tidigare har g�tt igenom utbildning p� ett nationellt program eller likv�rdig utbildning. Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program. Antalet platser p� de olika programmen och deras grenar skall anpassas med h�nsyn till elevernas �nskem�l. Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i en annan kommun eller ett annat landsting i enlighet med samverkansav� tal. Tv� eller flera kommuner som gemensamt erbjuder en utbildning p� ett nationellt program bildar ett samverkansomr�de for den utbildningen. Kommuner som har slutit samverkansavtal med ett landsting om en viss utbildning bildar ett samverkansomr�de for den utbildningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r best�m� ma att s�rskilda krav p� f�rkunskaper skall g�lla f�r lokala grenar eller utbildningar p� fr�mmande spr�k. 6a � N�r en kommun erbjuder utbildning p� ett nationellt program f�r kommunen ocks� erbjuda garanti for att eleven vid senare grendelning tas in p� en viss gren inom programmet. Detsamma g�ller om ett landsting erbjuder utbildning p� ett nationellt program. Regeringen f�r f�reskriva att en s�dan garanti skall ges inom vissa program. Erbjudande om utbildning p� specialutformade eller individuella program 13 �'' Varje kommun �r skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av specialutformade program eller individuella program for de ungdomar i kommunen som avses i I � och som inte har tagits in p� n�got nationellt program. I fr�ga om elever fr�n s�rskolan g�ller skyldigheten dock endast individuella program och endast om eleven vid pr� vning enligt 6 kap. 7 � inte tas emot i s�rsko lan, d�rf�r att eleven bed�ms kunna g� i gym nasie� skolan. Ett specialutformat program b�r i fr�ga om utbildningens niv� motsvara ett nationellt program och d�rmed kunna ligga till grund f�r fortsatt utbildning p� h�gskoleniv� eller for yrkesverksamhet. Ett individuellt program kan 1. syfta till att stimulera eleven att senare g� �ver p� ett nationellt program eller ett specialutformat program, 2. g�ra det m�jligt for ungdomar att f�rena en anst�llning som syftar till yrkesutbildning med studier av vissa �mnen i gymnasieskolan, ' Senaste lydelse 1992: 598. "" Senaste lydelse 1992:598. SFS 1992:599 1283 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:599 3. avse utbildning for udda yrken och 4. m�ta speciella behov hos eleven. Utbildningen p� ett specialutformat eller ett individuellt program skall f�lja en plan, som skall fastst�llas av styrelsen for utbildningen. I fr�ga om s�dana individuella program som avses i tredje stycket 2 f�r regeringen f�reskriva att utbildningen i skolan skall omfatta minst vissa av de �mnen som anges i timplanerna i bilaga 2. 14 � Regeringen f�r f �reskriva att vissa u tbildningar skall utg�ra speci- alutformade eller individuella program som st�r �ppna f�r s�kande fr�n hela landet. 16 Den som har tagits in p� ett nationellt program i gymnasieskolan och p�b�ljat det, har r�tt att fullf�lja sin utbildning p� det programmet i kommunen eller inom samverkansomr�det eller, om utbildningen har ett landsting som huvudman, inom det landstingsomr�det. Detta g�ller �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund f�r mottagandet �ndras under studietiden. Dessa best�mm elser g�ller ocks� i fr�ga om utbildning p� en viss gren, om eleven har tagits in p� ett program och d�rvid getts garanti f�r att senare bli intagen p� den grenen. 20 � Den som har p�b�ijat en utbildning p� ett specialutformat eller ett individuellt program i en kommun har r�tt att fullf�lja programmet enligt den plan som fanns n�r utbildningen inleddes. Om eleven har medgivit att programmet �ndras, har han r�tt att fullf�lja utbildningen p� det �ndrade programmet. 24 � I fall som avses i 22 och 23 �� r dock hemkommunen inte skyldig att betala ers�ttning, om det �r fr�ga om ett nationellt program eller gren av s�dant program som kommunen sj�lv erbjuder, utom d� eleven har tagits emot med st�d av 8 � tredje stycket 1 och 3 eller 29 �. 26 � Regeringen f�r f�reskriva om skyldighet f� r h emkommunerna att betala ers�ttning till den anordnande kommunen f�r s�dan utbildning som avses i 9 och 14 ��. Regeringe n f�r vidare f�reskriva om s�dan skyldighet f�r hemkommunerna n�r det g�ller s�dana individuella program som avses i 13 � tredje stycket 2. 11 kap. Kommunal vuxenutbildning (komvux) 5 � Utbildningen i komvux skall vara avgiftsfri f�r eleverna, om inte annat f�ljer av 21 a � eller 15 kap. 6 �. S�vitt g�ller l�rob�cker, skrivmateriel, verktyg, skyddskl�der och andra d�rmed j�mf�rliga hj�lpmedel som varje elev har f�r eget bruk och beh�l� ler som sin egendom, f�r huvudmannen best�mma att hj�lpmedlen skall anskaffas av eleverna sj�lva p� egen bekostnad eller erb judas mot avgifter som h�gst m otsvarar huvudmannens anskaffningskostnader. 1284 ' Senaste lydelse 1991:1684. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> I �vrigt skal l hj�lpmedel som anv�nds i komvux tillhandah �llas utan SFS 1992:599 kostnad for eleverna, om inte n�g ot annat f�ljer av f�reskrifter som med� delas av regeringen. Kostnader 21a � Huvudmannen f�r, n�r det g�ller gymnasial vuxenutbildning, ta ut ans�kningsavgift av den som ans�ker om att f� delta i utbi ldningen. Avgiften skall vara sk�lig. Ans�kningsavgift, som har tagits ut enligt f�rsta styck et, skall betal as tillbaka 1. om den s�kande inte kommer in p� den kurs som avgiften avser, eller 2. om den s�kande slutf�r och f�r betyg fr�n den kurs som avgif ten avser. 1. Denna lag tr�der i kraft den I juli 19 92. 2. En s�da n f�rklaring som Univers itets- och h�gskole�mbetet l�mnat enligt 2 kap. 4 � f�rsta stycket 2 i de ss �ldre lydelse skall g�lla ocks� efter ikrafttr�dandet. P�.regeringens v�gnar BEATRICE ASK Erik Tersmeden (Utbildningsdepartementet) � </div> </div>

SFS 1992:599 Lag

Utkom fr�n trycket

oHi �ndring 1 lagen (1992:598) om �ndring i skollagen

denis juni 19 92

(1985:1100);

utf�rdad den 4 juni 1992.

Enligt riksdagens beslut ' f�reskrivs i fr�ga om skollagen (1985: 1100)^
dels att 2 kap. 4 �, 5 kap. 3-5, 13, 14, 16, 20, 24 och 26 ��, 11 kap. 5 �

samt rubriken n�rmast f�re 5 kap. 13 � skall ha f�ljande lydelse,

dels att det i lagen skall inf�ras tv� nya paragrafer, 5 kap. 6 a � och

11 kap. 21 a �, samt n�rmast f�re 11 kap. 21 a � en ny rubrik av f�ljande

lydelse.

2 kap. Den kommunala organisationen for skolan
4 � F�r att f� anst�llas som l�rare i det offentliga skolv�sendet utan
tidsbegr�nsning skall den s�kande uppfylla ett av f�ljande krav:

1. S�kanden har genomg�tt svensk eller d�rmed j�mst�lld nordisk l�rar�

utbildning med huvudsaklig inriktning mot den undervisning anst�llning�

en avser.

2. S�kanden har genomg�tt annan h�gskoleutbildning som av Statens

skolverk f�rklarats i hu vudsak motsvara s�dan l�rarutbildning som avses

under 1.

Om det saknas s�kande som uppfyller kraven enligt 1 eller 2, men det

finns s�rskilda sk�l att anst�lla n�gon av de s�kande utan tidsbegr�nsning,

f�r s�dan anst�llning �nd� komma till st�nd, i fall den s�kande har mot�
svarande kompetens f�r den undervisning som anst�llningen avser och det
dessutom finns sk�l att anta att s�kanden �r l�mpad att sk�ta undervis�

ningen.

5 kap. Gymnasieskolan

3 � Utbildningen i gymnasieskolan skall utg�ras dels av utbildning p�

nationella program, som omfattar tre �rskurser, dels av utbildning p�

specialutformade program, som ocks� omfattar tre �rskurser, dels av indi�

viduella program.

Inom de nationella programmen kan finnas olika grenar. Grenarna kan

vara nationellt eller lokalt fastst�llda. Regeringen f�r meddela n�rmare

f�reskrifter om grenarna.

4 � De nationella programmen skall vara grund f�r fortsatt utbildning p�

h�gskoleniv� och f�r yrkesverksamhet.

Vilka de na tionella programmen �r framg�r av bilaga 1. Vissa best�m �

melser om utbildningens omfattning p� de nationella programmen (tim�
planer) framg�r av bilaga 2. Ytterligare f�reskrifter om timplaner f�r med�

delas av regeringen eller den myndighet som regeringen best� mmer. Rege�

ringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r vidare meddela

1282

' Prop. 1991/92: 157, UbU26, rskr. 311.

" La gen omtryckt 1991:1111.

. r'.-_

�

f�reskrifter om avvikelser fr�n timplanerna n�r det g�ller elever med
handikapp och elever med behov av mindre studiekurs.

Varje kommun skall informera om de nationella programmen och om

m�jligheterna att f� utbildning p� specialutformade eller individuella pro�

gram.

Varje kommun �r skyldig att erbjuda utbildning p� nationella pro�

gram f�r samtliga de ungdomar i kommunen som avses i 1 � f�rsta stycket

f�rutsatt att de

1. har slutf�rt sista �rskursen i grundskolan eller motsvarande och
2. inte tidigare har g�tt igenom utbildning p� ett nationellt program eller

likv�rdig utbildning.

Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program.

Antalet platser p� de olika programmen och deras grenar skall anpassas
med h�nsyn till elevernas �nskem�l.

Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i

en annan kommun eller ett annat landsting i enlighet med samverkansav�

tal. Tv� eller flera kommuner som gemensamt erbjuder en utbildning p�

ett nationellt program bildar ett samverkansomr�de for den utbildningen.

Kommuner som har slutit samverkansavtal med ett landsting om en viss
utbildning bildar ett samverkansomr�de for den utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r best�m�

ma att s�rskilda krav p� f�rkunskaper skall g�lla f�r lokala grenar eller
utbildningar p� fr�mmande spr�k.

6a � N�r en kommun erbjuder utbildning p� ett nationellt program f�r

kommunen ocks� erbjuda garanti for att eleven vid senare grendelning tas
in p� en viss gren inom programmet. Detsamma g�ller om ett landsting

erbjuder utbildning p� ett nationellt program.

Regeringen f�r f�reskriva att en s�dan garanti skall ges inom vissa

program.

Erbjudande om utbildning p� specialutformade eller individuella program
13 �'' Varje kommun �r skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av

specialutformade program eller individuella program for de ungdomar i

kommunen som avses i I � och som inte har tagits in p� n�got nationellt
program. I fr�ga om elever fr�n s�rskolan g�ller skyldigheten dock endast

individuella program och endast om eleven vid pr� vning enligt 6 kap. 7 �

inte tas emot i s�rsko lan, d�rf�r att eleven bed�ms kunna g� i gym nasie�

skolan.

Ett specialutformat program b�r i fr�ga om utbildningens niv� motsvara

ett nationellt program och d�rmed kunna ligga till grund f�r fortsatt

utbildning p� h�gskoleniv� eller for yrkesverksamhet.

Ett individuellt program kan
1. syfta till att stimulera eleven att senare g� �ver p� ett nationellt

program eller ett specialutformat program,

2. g�ra det m�jligt for ungdomar att f�rena en anst�llning som syftar till

yrkesutbildning med studier av vissa �mnen i gymnasieskolan,

' Senaste lydelse 1992: 598.

"" Senaste lydelse 1992:598.

SFS 1992:599

1283

�

SFS 1992:599

3. avse utbildning for udda yrken och
4. m�ta speciella behov hos eleven.
Utbildningen p� ett specialutformat eller ett individuellt program skall

f�lja en plan, som skall fastst�llas av styrelsen for utbildningen. I fr�ga om
s�dana individuella program som avses i tredje stycket 2 f�r regeringen
f�reskriva att utbildningen i skolan skall omfatta minst vissa av de �mnen
som anges i timplanerna i bilaga 2.

14 � Regeringen f�r f �reskriva att vissa u tbildningar skall utg�ra speci-
alutformade eller individuella program som st�r �ppna f�r s�kande fr�n

hela landet.

Den som har tagits in p� ett nationellt program i gymnasieskolan

och p�b�ljat det, har r�tt att fullf�lja sin utbildning p� det programmet i

kommunen eller inom samverkansomr�det eller, om utbildningen har ett

landsting som huvudman, inom det landstingsomr�det. Detta g�ller �ven
om de f�rh�llanden som l�g till grund f�r mottagandet �ndras under

studietiden.

Dessa best�mm elser g�ller ocks� i fr�ga om utbildning p� en viss gren,

om eleven har tagits in p� ett program och d�rvid getts garanti f�r att

senare bli intagen p� den grenen.

20 � Den som har p�b�ijat en utbildning p� ett specialutformat eller ett
individuellt program i en kommun har r�tt att fullf�lja programmet enligt
den plan som fanns n�r utbildningen inleddes.

Om eleven har medgivit att programmet �ndras, har han r�tt att fullf�lja

utbildningen p� det �ndrade programmet.

24 � I fall som avses i 22 och 23 �� r dock hemkommunen inte skyldig

att betala ers�ttning, om det �r fr�ga om ett nationellt program eller gren
av s�dant program som kommunen sj�lv erbjuder, utom d� eleven har

tagits emot med st�d av 8 � tredje stycket 1 och 3 eller 29 �.

26 � Regeringen f�r f�reskriva om skyldighet f� r h emkommunerna att
betala ers�ttning till den anordnande kommunen f�r s�dan utbildning som
avses i 9 och 14 ��. Regeringe n f�r vidare f�reskriva om s�dan skyldighet

f�r hemkommunerna n�r det g�ller s�dana individuella program som
avses i 13 � tredje stycket 2.

11 kap. Kommunal vuxenutbildning (komvux)
5 � Utbildningen i komvux skall vara avgiftsfri f�r eleverna, om inte
annat f�ljer av 21 a � eller 15 kap. 6 �.

S�vitt g�ller l�rob�cker, skrivmateriel, verktyg, skyddskl�der och andra

d�rmed j�mf�rliga hj�lpmedel som varje elev har f�r eget bruk och beh�l�
ler som sin egendom, f�r huvudmannen best�mma att hj�lpmedlen skall
anskaffas av eleverna sj�lva p� egen bekostnad eller erb judas mot avgifter
som h�gst m otsvarar huvudmannens anskaffningskostnader.

1284

' Senaste lydelse 1991:1684.

�

I �vrigt skal l hj�lpmedel som anv�nds i komvux tillhandah �llas utan

SFS 1992:599

kostnad for eleverna, om inte n�g ot annat f�ljer av f�reskrifter som med�

delas av regeringen.

Kostnader

21a � Huvudmannen f�r, n�r det g�ller gymnasial vuxenutbildning, ta

ut ans�kningsavgift av den som ans�ker om att f� delta i utbi ldningen.

Avgiften skall vara sk�lig.
Ans�kningsavgift, som har tagits ut enligt f�rsta styck et, skall betal as

tillbaka

1. om den s�kande inte kommer in p� den kurs som avgiften avser, eller
2. om den s�kande slutf�r och f�r betyg fr�n den kurs som avgif ten

avser.

1. Denna lag tr�der i kraft den I juli 19 92.
2. En s�da n f�rklaring som Univers itets- och h�gskole�mbetet l�mnat

enligt 2 kap. 4 � f�rsta stycket 2 i de ss �ldre lydelse skall g�lla ocks� efter
ikrafttr�dandet.

P�.regeringens v�gnar

BEATRICE ASK

Erik Tersmeden

(Utbildningsdepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1992:599

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se