SFS 1992:599

920599.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1992:599 Lag

Utkom från trycket

oHi ändring 1 lagen (1992:598) om ändring i skollagen

denis juni 19 92

(1985:1100);

utfärdad den 4 juni 1992.

Enligt riksdagens beslut ' föreskrivs i fråga om skollagen (1985: 1100)^
dels att 2 kap. 4 §, 5 kap. 3-5, 13, 14, 16, 20, 24 och 26 §§, 11 kap. 5 §

samt rubriken närmast före 5 kap. 13 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 5 kap. 6 a § och

11 kap. 21 a §, samt närmast före 11 kap. 21 a § en ny rubrik av följande

lydelse.

2 kap. Den kommunala organisationen for skolan
4 § För att få anställas som lärare i det offentliga skolväsendet utan
tidsbegränsning skall den sökande uppfylla ett av följande krav:

1. Sökanden har genomgått svensk eller därmed jämställd nordisk lärar­

utbildning med huvudsaklig inriktning mot den undervisning anställning­

en avser.

2. Sökanden har genomgått annan högskoleutbildning som av Statens

skolverk förklarats i hu vudsak motsvara sådan lärarutbildning som avses

under 1.

Om det saknas sökande som uppfyller kraven enligt 1 eller 2, men det

finns särskilda skäl att anställa någon av de sökande utan tidsbegränsning,

får sådan anställning ändå komma till stånd, i fall den sökande har mot­
svarande kompetens för den undervisning som anställningen avser och det
dessutom finns skäl att anta att sökanden är lämpad att sköta undervis­

ningen.

5 kap. Gymnasieskolan

3 § Utbildningen i gymnasieskolan skall utgöras dels av utbildning på

nationella program, som omfattar tre årskurser, dels av utbildning på

specialutformade program, som också omfattar tre årskurser, dels av indi­

viduella program.

Inom de nationella programmen kan finnas olika grenar. Grenarna kan

vara nationellt eller lokalt fastställda. Regeringen får meddela närmare

föreskrifter om grenarna.

4 § De nationella programmen skall vara grund för fortsatt utbildning på

högskolenivå och för yrkesverksamhet.

Vilka de na tionella programmen är framgår av bilaga 1. Vissa bestäm ­

melser om utbildningens omfattning på de nationella programmen (tim­
planer) framgår av bilaga 2. Ytterligare föreskrifter om timplaner får med­

delas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestä mmer. Rege­

ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får vidare meddela

1282

' Prop. 1991/92: 157, UbU26, rskr. 311.

⬢ La gen omtryckt 1991:1111.

/

. r'.-_

¬

background image

föreskrifter om avvikelser från timplanerna när det gäller elever med
handikapp och elever med behov av mindre studiekurs.

Varje kommun skall informera om de nationella programmen och om

möjligheterna att få utbildning på specialutformade eller individuella pro­

gram.

5

Varje kommun är skyldig att erbjuda utbildning på nationella pro­

gram för samtliga de ungdomar i kommunen som avses i 1 § första stycket

förutsatt att de

1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande och
2. inte tidigare har gått igenom utbildning på ett nationellt program eller

likvärdig utbildning.

Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program.

Antalet platser på de olika programmen och deras grenar skall anpassas
med hänsyn till elevernas önskemål.

Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i

en annan kommun eller ett annat landsting i enlighet med samverkansav­

tal. Två eller flera kommuner som gemensamt erbjuder en utbildning på

ett nationellt program bildar ett samverkansområde for den utbildningen.

Kommuner som har slutit samverkansavtal med ett landsting om en viss
utbildning bildar ett samverkansområde for den utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får bestäm­

ma att särskilda krav på förkunskaper skall gälla för lokala grenar eller
utbildningar på främmande språk.

6a § När en kommun erbjuder utbildning på ett nationellt program får

kommunen också erbjuda garanti for att eleven vid senare grendelning tas
in på en viss gren inom programmet. Detsamma gäller om ett landsting

erbjuder utbildning på ett nationellt program.

Regeringen får föreskriva att en sådan garanti skall ges inom vissa

program.

Erbjudande om utbildning på specialutformade eller individuella program
13 §'' Varje kommun är skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av

specialutformade program eller individuella program for de ungdomar i

kommunen som avses i I § och som inte har tagits in på något nationellt
program. I fråga om elever från särskolan gäller skyldigheten dock endast

individuella program och endast om eleven vid prö vning enligt 6 kap. 7 §

inte tas emot i särsko lan, därför att eleven bedöms kunna gå i gym nasie­

skolan.

Ett specialutformat program bör i fråga om utbildningens nivå motsvara

ett nationellt program och därmed kunna ligga till grund för fortsatt

utbildning på högskolenivå eller for yrkesverksamhet.

Ett individuellt program kan
1. syfta till att stimulera eleven att senare gå över på ett nationellt

program eller ett specialutformat program,

2. göra det möjligt for ungdomar att förena en anställning som syftar till

yrkesutbildning med studier av vissa ämnen i gymnasieskolan,

' Senaste lydelse 1992: 598.

⬢⬢ Senaste lydelse 1992:598.

SFS 1992:599

1283

¬

background image

SFS 1992:599

3. avse utbildning for udda yrken och
4. möta speciella behov hos eleven.
Utbildningen på ett specialutformat eller ett individuellt program skall

följa en plan, som skall fastställas av styrelsen for utbildningen. I fråga om
sådana individuella program som avses i tredje stycket 2 får regeringen
föreskriva att utbildningen i skolan skall omfatta minst vissa av de ämnen
som anges i timplanerna i bilaga 2.

14 § Regeringen får f öreskriva att vissa u tbildningar skall utgöra speci-
alutformade eller individuella program som står öppna för sökande från

hela landet.

16

Den som har tagits in på ett nationellt program i gymnasieskolan

och påböljat det, har rätt att fullfölja sin utbildning på det programmet i

kommunen eller inom samverkansområdet eller, om utbildningen har ett

landsting som huvudman, inom det landstingsområdet. Detta gäller även
om de förhållanden som låg till grund f�r mottagandet ändras under

studietiden.

Dessa bestämm elser gäller också i fråga om utbildning på en viss gren,

om eleven har tagits in på ett program och därvid getts garanti f�r att

senare bli intagen på den grenen.

20 § Den som har påböijat en utbildning på ett specialutformat eller ett
individuellt program i en kommun har rätt att fullfölja programmet enligt
den plan som fanns när utbildningen inleddes.

Om eleven har medgivit att programmet ändras, har han rätt att fullfölja

utbildningen på det ändrade programmet.

24 § I fall som avses i 22 och 23 §§ är dock hemkommunen inte skyldig

att betala ersättning, om det är fråga om ett nationellt program eller gren
av sådant program som kommunen själv erbjuder, utom då eleven har

tagits emot med stöd av 8 § tredje stycket 1 och 3 eller 29 §.

26 § Regeringen får föreskriva om skyldighet f� r h emkommunerna att
betala ersättning till den anordnande kommunen för sådan utbildning som
avses i 9 och 14 §§. Regeringe n får vidare föreskriva om sådan skyldighet

för hemkommunerna när det gäller sådana individuella program som
avses i 13 § tredje stycket 2.

11 kap. Kommunal vuxenutbildning (komvux)
5 § Utbildningen i komvux skall vara avgiftsfri f�r eleverna, om inte
annat följer av 21 a § eller 15 kap. 6 §.

Såvitt gäller läroböcker, skrivmateriel, verktyg, skyddskläder och andra

därmed jämförliga hjälpmedel som varje elev har f�r eget bruk och behål­
ler som sin egendom, får huvudmannen bestämma att hjälpmedlen skall
anskaffas av eleverna själva på egen bekostnad eller erb judas mot avgifter
som högst m otsvarar huvudmannens anskaffningskostnader.

1284

' Senaste lydelse 1991:1684.

¬

background image

I övrigt skal l hjälpmedel som används i komvux tillhandah ållas utan

SFS 1992:599

kostnad for eleverna, om inte någ ot annat följer av föreskrifter som med­

delas av regeringen.

Kostnader

21a § Huvudmannen får, när det gäller gymnasial vuxenutbildning, ta

ut ansökningsavgift av den som ansöker om att få delta i utbi ldningen.

Avgiften skall vara skälig.
Ansökningsavgift, som har tagits ut enligt första styck et, skall betal as

tillbaka

1. om den sökande inte kommer in på den kurs som avgiften avser, eller
2. om den sökande slutför och får betyg från den kurs som avgif ten

avser.

1. Denna lag träder i kraft den I juli 19 92.
2. En såda n förklaring som Univers itets- och högskoleämbetet lämnat

enligt 2 kap. 4 § första stycket 2 i de ss äldre lydelse skall gälla också efter
ikraftträdandet.

På.regeringens vägnar

BEATRICE ASK

Erik Tersmeden

(Utbildningsdepartementet)

¬

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag  oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.