SFS 1992:1434

Start / Skoljuridik / Lag (2009:128) om yrkeshögskolan / SFS 1992:1434

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1434 H�gskolelag; Utkom fr�n trycket den 29 december 1992 utfardad den 17 december 1992. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser 1 � I denna lag ges bes t�mmelser om universitet och h�gskolor u nder statligt, kommunalt eller landstingskommunalt huvudmannaskap. Vad som i forts�ttningen s�gs om h�gskolor avser b �de universitet och h�gskolor, om inte n�got annat anges s�rskilt. 2 � Staten skall som huvudman anordna h�gskolor for 1. utbildning som vilar p� vetenskaplig eller konstn�rlig grund samt p� bepr�vad erfarenhet, och 2. forskning och konstn�rligt utvecklingsarbete samt annat utvecklings� arbete. I forskning och utvecklingsarbete ing�r att sprida k�nnedom om verk� samheten samt om hur s�dana kunskaper och erfarenheter som har vun� nits i verksamheten skall kunna till�mpas. 3 � Verksamheten skall bed rivas s� att det finns ett n�ra samband mel� lan forskning och utbildning. 4 � Verksamheten skall avpassas s� att en h�g kvalitet n�s, s�v�l i utbildningen som i forskningen och det konstn�rliga utvecklingsarbetet. Det �r en gemensam angel�genhet for h�gskolomas personal och studen� terna vid h�gskolorna att de tillg�ngliga resurserna utnyttjas effektivt for att h�lla en h�g kvalitet i verksam heten. 5 � I h�gskolornas verksamhet skall j�mst�lldhet mellan kvinnor och m�n alltid iakttas. H�gskolorna b�r vidare i sin verksamhet fr�mja f�rst�elsen f�r andra l�nder och for internationella forh�llanden. 6 � F�r forskningen skall som allm�nna principer g�lla att 1. forskningsproblem f�r fritt v�ljas, 2. forskningsmetoder f�r fritt utvecldas och 3. forskningsresultat f�r fritt publiceras. ' Prop. 1992/93:1, bet. 1992/93:UbU3, rskr. 1992/93:103. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 � Utbildningen skall omfatta s�v�l grundl�ggande h�gskoleutbildning SFS 1992:1434 som forskarutbildning. I grundl�ggande h�gskoleutbildning ing�r �ven fortbildning och vidareutbildning. 8 � Den grundl�ggande h�gskoleutbildningen skall v�sentligen bygga p� de kunskaper som eleverna f�r p� nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen f�r dock medge undantag n�r det g�ller konstn�rlig utbildning. Forskarutbildningen skall bygga p� en grundl�ggande h�gskoleutbild� ning. 9 � Den grundl�ggande h�gskoleutbildningen skall, ut�ver kunskaper och f�rdigheter, ge s tudenterna f�rm�ga till sj�lvst�ndig och kritisk be� d�mning, f�rm�ga att sj�lvst�ndigt l�sa problem samt f�rm�ga att f�lja kunskapsutvecklingen, allt inom det omr�de som utbildningen avser. Ut� bildningen b�r ocks� utveckla studentemas f�rm�ga till informationsutby� te p� vetenskaplig niv�. Forskamtbildningen skall, ut�ver vad som g�ller f�r grundl�ggande h�gskoleutbildning, ge d e kunskaper och f�rdigheter som beh�vs f�r att sj�lvst�ndigt kunna bedriva forskning. 10 � Kommuner och landsting f�r anordna h�gskolor endast med rege� ringens medgivande. S�dant medgivande kan begr�nsas till att avse enbart grundutbildning. F�r s�dana h�gskolor �ger best�mmelserna om utbildning m. m. i 2 � motsvarande till�mpning. 11 � Regeringen f�reskriver v ilka examina som f�r avl�ggas vid h�gsko� lorna. 2 kap. De statliga h�gskolornas organisation 1 � Riksdagen beslutar vilka statliga h�gskolor som skall finnas. 2 � Styrelsen f�r en h�gskola har inseende �ver h�gskolans alla angel� genheter och svarar f�r att dess uppgifter fullg�rs. 3 � F�r ledningen av verksamheten n�rmast under styrelsen skall vaije h�gskola ha en rek tor. 4 � I styrelsen f�r en h�gskola skall h�gskolans re ktor ing�. Regeringen utser flertalet av styrelsens �vriga ledam�ter. D�rvid b�r regeringen v�lja personer med bakgmnd i s�dan verksamhet som �r av betydelse f�r h�gskolans utbildnings- eller forskningsuppdrag. L�rare och studenter vid h�gskolan har r�tt att vara representerade i styrelsen. F�retr�dare f�r de anst�llda har n�rvaro- och yttrander�tt vid styrelsens sammantr�den. 3481 \ � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 � Vid de h�gskolor d�r det finns en fakultet svarar fakultetsn�mnden ocks� for grundutbildningen inom sitt vetenskapsomr�de, om inte h�gsko� lestyrelsen inr�ttar s�rskilda organ f�r grundutbildningen. Vid �vriga h� g� skolor skall styrelsen inr�tta organ f�r grundutbildningen. Av ledam�terna i de s�rskilda organen f�r grundutbildning skall flertalet vara l�rare vid h�gskolan. Studenterna vid h�gskolan har r�tt att vara representerade i s�dana organ. 3 kap. Professorer och andra l�rare 2 � Den fr�msta l�rartj�nsten �r tj�nsten som professor. Professorstj�nster skall finnas inr�ttade i tillr�cklig omfattning f�r att forskning och utbildning skall kun na bedrivas p� en h�g kvalitativ niv� inom olika vetenskapso mr�den. Endast den som visat vetenskaplig och pedagogisk skicklighet f�r ges en tj�nst som professor. Regeringen f�r utf�rda n�rmare f�reskrifter om be� h�righet och befordningsgrunder f�r tj�ns ter som professor. I fr�ga om professorstj�nster f�r konstn�rlig verksamhet g�ller i st�llet f�r andra och tredje styckena de f�reskrifter som regeringen meddelar. 3 � Tj�nster som professor tills�tts med f�rordnande tills vidare utan tidsbegr�nsning, om inte annat f�ljer av andra stycket. Tj�nster som professor f�r tills�ttas f�r en best�md tid, om det �r fr�ga om 1. konstn�rlig verksamhet eller 2. adjungering till en h�gskola av n�gon som har sin huvudsakliga verksamhet utanf�r h�gskolev�sendet. SFS 1992:1434 5 � F�r forskning och forskarutbildning skall det, vid de h�gskolor som riksdagen beslutar, finnas fakulteter, var och en f�r ett s�rskilt vetenskaps� omr�de. F�r fakultetens uppgifter svarar det eller de organ som h�gskole- styrelsen best�mmer (fakultetsn�mnder). Gemensam fakultetsn�mnd f�r tv� eller flera fakulteter f�r dock inr�ttas endast efter medgivande fr�n regeringen. Flertalet ledam�ter i fakultetsn�mnderna skall vara vetenskapligt kom� petenta l�rare inom fakulteten. De skall utses genom val inom fakulteten. Studenterna vid de h�gskolor d�r fakulteten skall verka har r�tt att vara representerade i fakultetsn�mndema. nrJc 7 � Regeringen meddelar s�rskilda best�mmelser om sammans�ttningen av styrelse, fakultetsn�mnd och eventuella s�rskilda organ f�r grundutbild� ningen vid Sveriges lantbruksuniversitet. tif- 1 � I tj�nsten som l�rare vid h�gskolorna f�r ing� att handha utbildning, forskning eller konstn�rligt utvecklingsarbete samt administrativa uppgif� ter. Till en l�rares uppgifter h�r ocks� att f�lja utvecklingen inom det egna Epfe �mnesomr�det. ccEhi ihi t'j; C'-. 3482 , � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 � Den som har f�tt en tj�nst som profes sor utan tidsbegr�nsning f�r SFS 1992:1434 skiljas fr�n tj�nsten endast om p rofessorn 1, gen om brott elle r grovt eller upprepat �sidos�ttan de av tj�nste�lig� ganden har visat sig uppenbart ol�mplig att inneha tj�nsten eller 2, har uppn�tt g�llande pensions�lder eller annars enligt lag �r slcyldig att avg� med pension. 5 � Vid h�gskolorna skall det, ut�ver profess orer, finnas l�rartj�nster som lektorer. En lektor skall vara ve tenskapligt kompetent, utom i de f all d� tj�nsten avser konstn�rlig verksamhet. I en lektors arbetsuppgifter skall det, utom p� det konstn�rliga omr�det, normalt ing� b�de utb ildning och forskning. 6 � Om inte annat f�ljer av f�reskrifter som meddelas av regeringen, best�mmer vaije h�gs kola sj�lv vilka l�rartj�nster som skal l finnas d�r, ut�ver tj�nster som professor och lektor, samt om de beh�righetskrav och befordningsgrunder som skall g�lla f�r tj�nsterna. 7 � En l�rare vid en h�gs kola f�r vid sidan av sin tj�ns t inneha anst�ll� ning eller uppdra g eller ut�va verksamhet som avser forskning eller ut� vecklingsarbete inom tj�nstens �mnesomr�de, om l�raren inte d�rigenom skadar allm�nhetens f�rtroende f�r h�gskolan. S�dan bisyssla skall h�llas klart �tskild fr�n l�rarens tj�nsteut�vning. I fr�ga om bisy sslor i �v rigt finns best�mmelser i lag en (1976:600) om offentlig anst�llning. 8 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med� dela f�reskrifter om att en tj�nst som l�rare vid en h�gskola ska ll vara f�renad med tj�nst f�r specialistutbildad l�kare eller tandl�kare eller med en annan tj�nst �n l�kartj�nst vid e n s�dan sjukv�rdsenhet som �r uppl� ten f�r medicinsk utbildning och forskning. Till en f�renad tj�nst f�r utses endast den som �r beh�rig till b�da tj�nsterna. De tj�nster som skall f�renas med en l�rartj�nst tills�tts i den or dning som g�ller f�r l�rartj�nsten. Innan en s�dan l�rartj�nst som �r f�renad med tj�nst vid en sjukv�rds� enhet tills�tts, skall sjukv�rdshuvudmannen beredas tillf�lle att yttra sig i �rendet. 4 kap. Studenterna 1 � S� l�ngt det kan ske med h�nsyn till kvalitetskravet i 1 kap. 4 � f�rsta stycket skall h�gskolorna som studenter ta emot de s�kande som uppfyller beh�righetskraven f�r studierna. 2 � Om inte annat f�ljer av f�reskrifter som meddelas av regeringen eller den m yndighet som rege ringen best�mm er, avg�r den h�g skola so m an� ordnar en utbildning vilka beh�righetsvillkor som skall g� lla f�r att bli antagen till utbildningen. Till s�dan grundl�ggande h�gskoleutbildning som anordnas av en kom- 3433 \ � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1434 mun eller ett landsting skall s�kande antas utan avseende p� folkbokfo- ringsort. 3 � Kan inte alla beh�riga s�kande till en utbildning tas emot, skall urval g�ras bland de s�kande. 4 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om skyldighet for studenterna vid h�gskolorna att tillh�ra s�rskilda studentsammanslutningar. 5 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om tillf�llig avst�ngning av stu� denter. 6 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om att en student tills vidare skall avskiljas fr�n utbildningen i fall d� studenten 1. lider av psykisk st�rning, 2. missbrukar alkohol eller narkotika, eller 3. har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. Som ytterligare f�ruts�ttning for ett avskiljande g�ller att det, till f�ljd av n�got s�dant f�rh�llande som avses i f�rsta stycket 1-3, bed�ms f�religga en p�taglig risk att studenten kan komma att skada annan person eller v�rdefull egendom under utbildningen. ui 7 � En f�r h�gskolan gemensam n�mnd skall pr�va fr�gor om avskiljan� de. N�mndens ordf�rande skall vara jurist och ha erfarenhet som domare. N�mndens beslut i avsk iljandefr�gor f�r �verklagas till kammarr�tt av studenten. Ett beslut om avskiljande skall, om den som har avskilts beg�r det, ompr�vas efter tv� �r. 5 kap. S�rskilda foreskrifter 1 � F�r pr�vning av �verklaganden av vissa beslut p� h�gskolev�sendets omr�de svarar en s�rskild �verklaganden�mnd. N�mndens beslut med anledning av ett �verklagande dit f�r inte �ver� klagas. 2 � S�dana ledam�ter i styrelsen och andra organ inom h�gskolorna som �r representanter f�r studenterna skall utses i den ordning som regeringen f�reskriver, I s�dana f�reskrifter f�r regeringen �verl�mna �t enskilda individer eller �t sammanslutningar att utse ledam�ter. C' 3 � En kommun, som i sin h�gskoleutbildning har tagit emot en s�kande som inte �r folkbokf�rd i kommunen, har r�tt till ers�ttning f�r utbildning� en fr�n den kommun d�r denna student �r folkbokf�rd. Om kommunerna inte kommer �verens om annat, l�mnas ers�ttning med det belopp som f�reskrivs av regeringen eller myndighet som rege� ringen best�mmer. Best�mmelserna i f�rsta och andra styckena �ger motsvarande tilll�mp- ^ 3434 ning p� h�gskoleutbildning som anordnas av ett landsting. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 � Har en h �gskola tagit emot en student till s�dan h�gs koleutbildning SFS 1992:1434 som �ven anordnas av landsting har staten r�tt till ers�ttning f�r utbild� ningen. Ers�ttningen skall betalas av det landsti ng till vilket den kommun , d�r studenten �r folkbokf�rd, h�r. Tillh�r kommunen inte n�got landsting skall ers�ttningen betalas av kommunen. Ers�ttningens storlek best�ms av regeringen eller den myndighet som regeringen utser. 5 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med� dela f�reskrifter om organisationen av kommuners och landstings h�gsko� leutbildning samt om kommuners o ch landstings befattning i �v rigt med s�dan utbildning. 6 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med� dela ytterligare f�reskrifter ang�ende h�gskolan. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1993, d� h�gskolelagen (1977:218) skall upph�ra att g�lla. P� regeringens v�gnar CARL BILDT PER UNCKEL (Utbildningsdepartementet) � </div> </div>

SFS 1992:1434 H�gskolelag;

Utkom fr�n trycket

den 29 december 1992 utfardad den 17 december 1992.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser

1 � I denna lag ges bes t�mmelser om universitet och h�gskolor u nder

statligt, kommunalt eller landstingskommunalt huvudmannaskap.

Vad som i forts�ttningen s�gs om h�gskolor avser b �de universitet och

h�gskolor, om inte n�got annat anges s�rskilt.

2 � Staten skall som huvudman anordna h�gskolor for

1. utbildning som vilar p� vetenskaplig eller konstn�rlig grund samt p�

bepr�vad erfarenhet, och

2. forskning och konstn�rligt utvecklingsarbete samt annat utvecklings�

arbete.

I forskning och utvecklingsarbete ing�r att sprida k�nnedom om verk�

samheten samt om hur s�dana kunskaper och erfarenheter som har vun�

nits i verksamheten skall kunna till�mpas.

3 � Verksamheten skall bed rivas s� att det finns ett n�ra samband mel�

lan forskning och utbildning.

4 � Verksamheten skall avpassas s� att en h�g kvalitet n�s, s�v�l i

utbildningen som i forskningen och det konstn�rliga utvecklingsarbetet.

Det �r en gemensam angel�genhet for h�gskolomas personal och studen�

terna vid h�gskolorna att de tillg�ngliga resurserna utnyttjas effektivt for
att h�lla en h�g kvalitet i verksam heten.

5 � I h�gskolornas verksamhet skall j�mst�lldhet mellan kvinnor och

m�n alltid iakttas.

H�gskolorna b�r vidare i sin verksamhet fr�mja f�rst�elsen f�r andra

l�nder och for internationella forh�llanden.

6 � F�r forskningen skall som allm�nna principer g�lla att

1. forskningsproblem f�r fritt v�ljas,
2. forskningsmetoder f�r fritt utvecldas och
3. forskningsresultat f�r fritt publiceras.

' Prop. 1992/93:1, bet. 1992/93:UbU3, rskr. 1992/93:103.

�

7 � Utbildningen skall omfatta s�v�l grundl�ggande h�gskoleutbildning

SFS 1992:1434

som forskarutbildning. I grundl�ggande h�gskoleutbildning ing�r �ven
fortbildning och vidareutbildning.

8 � Den grundl�ggande h�gskoleutbildningen skall v�sentligen bygga p�

de kunskaper som eleverna f�r p� nationella program i gymnasieskolan

eller motsvarande kunskaper. Regeringen f�r dock medge undantag n�r

det g�ller konstn�rlig utbildning.

Forskarutbildningen skall bygga p� en grundl�ggande h�gskoleutbild�

ning.

9 � Den grundl�ggande h�gskoleutbildningen skall, ut�ver kunskaper

och f�rdigheter, ge s tudenterna f�rm�ga till sj�lvst�ndig och kritisk be�
d�mning, f�rm�ga att sj�lvst�ndigt l�sa problem samt f�rm�ga att f�lja

kunskapsutvecklingen, allt inom det omr�de som utbildningen avser. Ut�
bildningen b�r ocks� utveckla studentemas f�rm�ga till informationsutby�

te p� vetenskaplig niv�.

Forskamtbildningen skall, ut�ver vad som g�ller f�r grundl�ggande

h�gskoleutbildning, ge d e kunskaper och f�rdigheter som beh�vs f�r att

sj�lvst�ndigt kunna bedriva forskning.

10 � Kommuner och landsting f�r anordna h�gskolor endast med rege�

ringens medgivande. S�dant medgivande kan begr�nsas till att avse enbart

grundutbildning.

F�r s�dana h�gskolor �ger best�mmelserna om utbildning m. m. i 2 �

motsvarande till�mpning.

11 � Regeringen f�reskriver v ilka examina som f�r avl�ggas vid h�gsko�

lorna.

2 kap. De statliga h�gskolornas organisation

1 � Riksdagen beslutar vilka statliga h�gskolor som skall finnas.

2 � Styrelsen f�r en h�gskola har inseende �ver h�gskolans alla angel�

genheter och svarar f�r att dess uppgifter fullg�rs.

3 � F�r ledningen av verksamheten n�rmast under styrelsen skall vaije

h�gskola ha en rek tor.

4 � I styrelsen f�r en h�gskola skall h�gskolans re ktor ing�.

Regeringen utser flertalet av styrelsens �vriga ledam�ter. D�rvid b�r

regeringen v�lja personer med bakgmnd i s�dan verksamhet som �r av
betydelse f�r h�gskolans utbildnings- eller forskningsuppdrag.

L�rare och studenter vid h�gskolan har r�tt att vara representerade i

styrelsen.

F�retr�dare f�r de anst�llda har n�rvaro- och yttrander�tt vid styrelsens

sammantr�den.

3481

�

6 � Vid de h�gskolor d�r det finns en fakultet svarar fakultetsn�mnden

ocks� for grundutbildningen inom sitt vetenskapsomr�de, om inte h�gsko�

lestyrelsen inr�ttar s�rskilda organ f�r grundutbildningen. Vid �vriga h� g�
skolor skall styrelsen inr�tta organ f�r grundutbildningen.

Av ledam�terna i de s�rskilda organen f�r grundutbildning skall flertalet

vara l�rare vid h�gskolan. Studenterna vid h�gskolan har r�tt att vara

representerade i s�dana organ.

3 kap. Professorer och andra l�rare

2 � Den fr�msta l�rartj�nsten �r tj�nsten som professor.

Professorstj�nster skall finnas inr�ttade i tillr�cklig omfattning f�r att

forskning och utbildning skall kun na bedrivas p� en h�g kvalitativ niv�

inom olika vetenskapso mr�den.

Endast den som visat vetenskaplig och pedagogisk skicklighet f�r ges en

tj�nst som professor. Regeringen f�r utf�rda n�rmare f�reskrifter om be�
h�righet och befordningsgrunder f�r tj�ns ter som professor.

I fr�ga om professorstj�nster f�r konstn�rlig verksamhet g�ller i st�llet

f�r andra och tredje styckena de f�reskrifter som regeringen meddelar.

3 � Tj�nster som professor tills�tts med f�rordnande tills vidare utan

tidsbegr�nsning, om inte annat f�ljer av andra stycket.

Tj�nster som professor f�r tills�ttas f�r en best�md tid, om det �r fr�ga

1. konstn�rlig verksamhet eller
2. adjungering till en h�gskola av n�gon som har sin huvudsakliga

verksamhet utanf�r h�gskolev�sendet.

SFS 1992:1434

5 � F�r forskning och forskarutbildning skall det, vid de h�gskolor som

riksdagen beslutar, finnas fakulteter, var och en f�r ett s�rskilt vetenskaps�

omr�de. F�r fakultetens uppgifter svarar det eller de organ som h�gskole-
styrelsen best�mmer (fakultetsn�mnder). Gemensam fakultetsn�mnd f�r
tv� eller flera fakulteter f�r dock inr�ttas endast efter medgivande fr�n

regeringen.

Flertalet ledam�ter i fakultetsn�mnderna skall vara vetenskapligt kom�

petenta l�rare inom fakulteten. De skall utses genom val inom fakulteten.

Studenterna vid de h�gskolor d�r fakulteten skall verka har r�tt att vara

representerade i fakultetsn�mndema.

nrJc

7 � Regeringen meddelar s�rskilda best�mmelser om sammans�ttningen

av styrelse, fakultetsn�mnd och eventuella s�rskilda organ f�r grundutbild�

ningen vid Sveriges lantbruksuniversitet.

tif-

1 � I tj�nsten som l�rare vid h�gskolorna f�r ing� att handha utbildning,

forskning eller konstn�rligt utvecklingsarbete samt administrativa uppgif�

ter. Till en l�rares uppgifter h�r ocks� att f�lja utvecklingen inom det egna

Epfe

�mnesomr�det.

ccEhi ihi

t'j;

C'-.

3482

�

4 � Den som har f�tt en tj�nst som profes sor utan tidsbegr�nsning f�r

SFS 1992:1434

skiljas fr�n tj�nsten endast om p rofessorn

1, gen om brott elle r grovt eller upprepat �sidos�ttan de av tj�nste�lig�

ganden har visat sig uppenbart ol�mplig att inneha tj�nsten eller

2, har uppn�tt g�llande pensions�lder eller annars enligt lag �r slcyldig

att avg� med pension.

5 � Vid h�gskolorna skall det, ut�ver profess orer, finnas l�rartj�nster

som lektorer. En lektor skall vara ve tenskapligt kompetent, utom i de f all
d� tj�nsten avser konstn�rlig verksamhet. I en lektors arbetsuppgifter skall
det, utom p� det konstn�rliga omr�det, normalt ing� b�de utb ildning och
forskning.

6 � Om inte annat f�ljer av f�reskrifter som meddelas av regeringen,

best�mmer vaije h�gs kola sj�lv vilka l�rartj�nster som skal l finnas d�r,
ut�ver tj�nster som professor och lektor, samt om de beh�righetskrav och
befordningsgrunder som skall g�lla f�r tj�nsterna.

7 � En l�rare vid en h�gs kola f�r vid sidan av sin tj�ns t inneha anst�ll�

ning eller uppdra g eller ut�va verksamhet som avser forskning eller ut�
vecklingsarbete inom tj�nstens �mnesomr�de, om l�raren inte d�rigenom

skadar allm�nhetens f�rtroende f�r h�gskolan. S�dan bisyssla skall h�llas
klart �tskild fr�n l�rarens tj�nsteut�vning.

I fr�ga om bisy sslor i �v rigt finns best�mmelser i lag en (1976:600) om

offentlig anst�llning.

8 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med�

dela f�reskrifter om att en tj�nst som l�rare vid en h�gskola ska ll vara

f�renad med tj�nst f�r specialistutbildad l�kare eller tandl�kare eller med
en annan tj�nst �n l�kartj�nst vid e n s�dan sjukv�rdsenhet som �r uppl�
ten f�r medicinsk utbildning och forskning. Till en f�renad tj�nst f�r utses
endast den som �r beh�rig till b�da tj�nsterna.

De tj�nster som skall f�renas med en l�rartj�nst tills�tts i den or dning

som g�ller f�r l�rartj�nsten.

Innan en s�dan l�rartj�nst som �r f�renad med tj�nst vid en sjukv�rds�

enhet tills�tts, skall sjukv�rdshuvudmannen beredas tillf�lle att yttra sig i

�rendet.

4 kap. Studenterna

1 � S� l�ngt det kan ske med h�nsyn till kvalitetskravet i 1 kap. 4 � f�rsta

stycket skall h�gskolorna som studenter ta emot de s�kande som uppfyller

beh�righetskraven f�r studierna.

2 � Om inte annat f�ljer av f�reskrifter som meddelas av regeringen eller
den m yndighet som rege ringen best�mm er, avg�r den h�g skola so m an�
ordnar en utbildning vilka beh�righetsvillkor som skall g� lla f�r att bli

antagen till utbildningen.

Till s�dan grundl�ggande h�gskoleutbildning som anordnas av en kom-

3433

�

SFS 1992:1434

mun eller ett landsting skall s�kande antas utan avseende p� folkbokfo-
ringsort.

3 � Kan inte alla beh�riga s�kande till en utbildning tas emot, skall urval
g�ras bland de s�kande.

4 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om skyldighet for studenterna

vid h�gskolorna att tillh�ra s�rskilda studentsammanslutningar.

5 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om tillf�llig avst�ngning av stu�

denter.

6 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om att en student tills vidare
skall avskiljas fr�n utbildningen i fall d� studenten

1. lider av psykisk st�rning,
2. missbrukar alkohol eller narkotika, eller
3. har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.

Som ytterligare f�ruts�ttning for ett avskiljande g�ller att det, till f�ljd

av n�got s�dant f�rh�llande som avses i f�rsta stycket 1-3, bed�ms
f�religga en p�taglig risk att studenten kan komma att skada annan person
eller v�rdefull egendom under utbildningen.

7 � En f�r h�gskolan gemensam n�mnd skall pr�va fr�gor om avskiljan�

de. N�mndens ordf�rande skall vara jurist och ha erfarenhet som domare.

N�mndens beslut i avsk iljandefr�gor f�r �verklagas till kammarr�tt av

studenten.

Ett beslut om avskiljande skall, om den som har avskilts beg�r det,

ompr�vas efter tv� �r.

5 kap. S�rskilda foreskrifter

1 � F�r pr�vning av �verklaganden av vissa beslut p� h�gskolev�sendets

omr�de svarar en s�rskild �verklaganden�mnd.

N�mndens beslut med anledning av ett �verklagande dit f�r inte �ver�

klagas.

2 � S�dana ledam�ter i styrelsen och andra organ inom h�gskolorna som
�r representanter f�r studenterna skall utses i den ordning som regeringen
f�reskriver, I s�dana f�reskrifter f�r regeringen �verl�mna �t enskilda

individer eller �t sammanslutningar att utse ledam�ter.

3 � En kommun, som i sin h�gskoleutbildning har tagit emot en s�kande

som inte �r folkbokf�rd i kommunen, har r�tt till ers�ttning f�r utbildning�
en fr�n den kommun d�r denna student �r folkbokf�rd.

Om kommunerna inte kommer �verens om annat, l�mnas ers�ttning

med det belopp som f�reskrivs av regeringen eller myndighet som rege�
ringen best�mmer.

Best�mmelserna i f�rsta och andra styckena �ger motsvarande tilll�mp-

3434

ning p� h�gskoleutbildning som anordnas av ett landsting.

�

4 � Har en h �gskola tagit emot en student till s�dan h�gs koleutbildning

SFS 1992:1434

som �ven anordnas av landsting har staten r�tt till ers�ttning f�r utbild�

ningen.

Ers�ttningen skall betalas av det landsti ng till vilket den kommun , d�r

studenten �r folkbokf�rd, h�r. Tillh�r kommunen inte n�got landsting
skall ers�ttningen betalas av kommunen. Ers�ttningens storlek best�ms av

regeringen eller den myndighet som regeringen utser.

5 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med�
dela f�reskrifter om organisationen av kommuners och landstings h�gsko�

leutbildning samt om kommuners o ch landstings befattning i �v rigt med
s�dan utbildning.

6 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med�

dela ytterligare f�reskrifter ang�ende h�gskolan.

Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1993, d� h�gskolelagen (1977:218)

skall upph�ra att g�lla.

P� regeringens v�gnar

CARL BILDT

PER UNCKEL

(Utbildningsdepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1992:1434

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se