SFS 1992:1434

921434.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1992:1434 Högskolelag;

Utkom från trycket

den 29 december 1992 utfardad den 17 december 1992.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § I denna lag ges bes tämmelser om universitet och högskolor u nder

statligt, kommunalt eller landstingskommunalt huvudmannaskap.

Vad som i fortsättningen sägs om högskolor avser b åde universitet och

högskolor, om inte något annat anges särskilt.

2 § Staten skall som huvudman anordna högskolor for

1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på

beprövad erfarenhet, och

2. forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklings­

arbete.

I forskning och utvecklingsarbete ingår att sprida kännedom om verk­

samheten samt om hur sådana kunskaper och erfarenheter som har vun­

nits i verksamheten skall kunna tillämpas.

3 § Verksamheten skall bed rivas så att det finns ett nära samband mel­

lan forskning och utbildning.

4 § Verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i

utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet.

Det är en gemensam angelägenhet for högskolomas personal och studen­

terna vid högskolorna att de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt for
att hålla en hög kvalitet i verksam heten.

5 § I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och

män alltid iakttas.

Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra

länder och for internationella forhållanden.

6 § För forskningen skall som allmänna principer gälla att

1. forskningsproblem får fritt väljas,
2. forskningsmetoder får fritt utvecldas och
3. forskningsresultat får fritt publiceras.

' Prop. 1992/93:1, bet. 1992/93:UbU3, rskr. 1992/93:103.

¬

background image

7 § Utbildningen skall omfatta såväl grundläggande högskoleutbildning

SFS 1992:1434

som forskarutbildning. I grundläggande högskoleutbildning ingår även
fortbildning och vidareutbildning.

8 § Den grundläggande högskoleutbildningen skall väsentligen bygga på

de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan

eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när

det gäller konstnärlig utbildning.

Forskarutbildningen skall bygga på en grundläggande högskoleutbild­

ning.

9 § Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper

och färdigheter, ge s tudenterna förmåga till självständig och kritisk be­
dömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa

kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Ut­
bildningen bör också utveckla studentemas förmåga till informationsutby­

te på vetenskaplig nivå.

Forskamtbildningen skall, utöver vad som gäller för grundläggande

högskoleutbildning, ge d e kunskaper och färdigheter som behövs för att

självständigt kunna bedriva forskning.

10 § Kommuner och landsting får anordna högskolor endast med rege­

ringens medgivande. Sådant medgivande kan begränsas till att avse enbart

grundutbildning.

För sådana högskolor äger bestämmelserna om utbildning m. m. i 2 §

motsvarande tillämpning.

11 § Regeringen föreskriver v ilka examina som får avläggas vid högsko­

lorna.

2 kap. De statliga högskolornas organisation

1 § Riksdagen beslutar vilka statliga högskolor som skall finnas.

2 § Styrelsen för en högskola har inseende över högskolans alla angelä­

genheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs.

3 § För ledningen av verksamheten närmast under styrelsen skall vaije

högskola ha en rek tor.

4 § I styrelsen för en högskola skall högskolans re ktor ingå.

Regeringen utser flertalet av styrelsens övriga ledamöter. Därvid bör

regeringen välja personer med bakgmnd i sådan verksamhet som är av
betydelse för högskolans utbildnings- eller forskningsuppdrag.

Lärare och studenter vid högskolan har rätt att vara representerade i

styrelsen.

Företrädare för de anställda har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens

sammanträden.

3481

\

¬

background image

6 § Vid de högskolor där det finns en fakultet svarar fakultetsnämnden

också for grundutbildningen inom sitt vetenskapsområde, om inte högsko­

lestyrelsen inrättar särskilda organ för grundutbildningen. Vid övriga hö g­
skolor skall styrelsen inrätta organ för grundutbildningen.

Av ledamöterna i de särskilda organen för grundutbildning skall flertalet

vara lärare vid högskolan. Studenterna vid högskolan har rätt att vara

representerade i sådana organ.

3 kap. Professorer och andra lärare

2 § Den främsta lärartjänsten är tjänsten som professor.

Professorstjänster skall finnas inrättade i tillräcklig omfattning för att

forskning och utbildning skall kun na bedrivas på en hög kvalitativ nivå

inom olika vetenskapso mråden.

Endast den som visat vetenskaplig och pedagogisk skicklighet får ges en

tjänst som professor. Regeringen får utfärda närmare föreskrifter om be­
hörighet och befordningsgrunder för tjäns ter som professor.

I fråga om professorstjänster för konstnärlig verksamhet gäller i stället

för andra och tredje styckena de föreskrifter som regeringen meddelar.

3 § Tjänster som professor tillsätts med förordnande tills vidare utan

tidsbegränsning, om inte annat följer av andra stycket.

Tjänster som professor får tillsättas för en bestämd tid, om det är fråga

om

1. konstnärlig verksamhet eller
2. adjungering till en högskola av någon som har sin huvudsakliga

verksamhet utanför högskoleväsendet.

SFS 1992:1434

5 § För forskning och forskarutbildning skall det, vid de högskolor som

riksdagen beslutar, finnas fakulteter, var och en för ett särskilt vetenskaps­

område. För fakultetens uppgifter svarar det eller de organ som högskole-
styrelsen bestämmer (fakultetsnämnder). Gemensam fakultetsnämnd för
två eller flera fakulteter får dock inrättas endast efter medgivande från

regeringen.

Flertalet ledamöter i fakultetsnämnderna skall vara vetenskapligt kom­

petenta lärare inom fakulteten. De skall utses genom val inom fakulteten.

Studenterna vid de högskolor där fakulteten skall verka har rätt att vara

representerade i fakultetsnämndema.

nrJc

7 § Regeringen meddelar särskilda bestämmelser om sammansättningen

av styrelse, fakultetsnämnd och eventuella särskilda organ för grundutbild­

ningen vid Sveriges lantbruksuniversitet.

tif-

1 § I tjänsten som lärare vid högskolorna får ingå att handha utbildning,

forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete samt administrativa uppgif­

ter. Till en lärares uppgifter hör också att följa utvecklingen inom det egna

Epfe

ämnesområdet.

ccEhi ihi

t'j;

C'-.

3482

,

¬

background image

4 § Den som har fått en tjänst som profes sor utan tidsbegränsning får

SFS 1992:1434

skiljas från tjänsten endast om p rofessorn

1, gen om brott elle r grovt eller upprepat åsidosättan de av tjänsteålig­

ganden har visat sig uppenbart olämplig att inneha tjänsten eller

2, har uppnått gällande pensionsålder eller annars enligt lag är slcyldig

att avgå med pension.

5 § Vid högskolorna skall det, utöver profess orer, finnas lärartjänster

som lektorer. En lektor skall vara ve tenskapligt kompetent, utom i de f all
då tjänsten avser konstnärlig verksamhet. I en lektors arbetsuppgifter skall
det, utom på det konstnärliga området, normalt ingå både utb ildning och
forskning.

6 § Om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen,

bestämmer vaije högs kola själv vilka lärartjänster som skal l finnas där,
utöver tjänster som professor och lektor, samt om de behörighetskrav och
befordningsgrunder som skall gälla för tjänsterna.

7 § En lärare vid en högs kola får vid sidan av sin tjäns t inneha anställ­

ning eller uppdra g eller utöva verksamhet som avser forskning eller ut­
vecklingsarbete inom tjänstens ämnesområde, om läraren inte därigenom

skadar allmänhetens förtroende för högskolan. Sådan bisyssla skall hållas
klart åtskild från lärarens tjänsteutövning.

I fråga om bisy sslor i öv rigt finns bestämmelser i lag en (1976:600) om

offentlig anställning.

8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med­

dela föreskrifter om att en tjänst som lärare vid en högskola ska ll vara

förenad med tjänst för specialistutbildad läkare eller tandläkare eller med
en annan tjänst än läkartjänst vid e n sådan sjukvårdsenhet som är upplå­
ten för medicinsk utbildning och forskning. Till en förenad tjänst får utses
endast den som är behörig till båda tjänsterna.

De tjänster som skall förenas med en lärartjänst tillsätts i den or dning

som gäller för lärartjänsten.

Innan en sådan lärartjänst som är förenad med tjänst vid en sjukvårds­

enhet tillsätts, skall sjukvårdshuvudmannen beredas tillfälle att yttra sig i

ärendet.

4 kap. Studenterna

1 § Så långt det kan ske med hänsyn till kvalitetskravet i 1 kap. 4 § första

stycket skall högskolorna som studenter ta emot de sökande som uppfyller

behörighetskraven för studierna.

2 § Om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller
den m yndighet som rege ringen bestämm er, avgör den hög skola so m an­
ordnar en utbildning vilka behörighetsvillkor som skall gä lla för att bli

antagen till utbildningen.

Till sådan grundläggande högskoleutbildning som anordnas av en kom-

3433

\

¬

background image

SFS 1992:1434

mun eller ett landsting skall sökande antas utan avseende på folkbokfo-
ringsort.

3 § Kan inte alla behöriga sökande till en utbildning tas emot, skall urval
göras bland de sökande.

4 § Regeringen får meddela föreskrifter om skyldighet for studenterna

vid högskolorna att tillhöra särskilda studentsammanslutningar.

5 § Regeringen får meddela föreskrifter om tillfällig avstängning av stu­

denter.

6 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en student tills vidare
skall avskiljas från utbildningen i fall då studenten

1. lider av psykisk störning,
2. missbrukar alkohol eller narkotika, eller
3. har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.

Som ytterligare förutsättning for ett avskiljande gäller att det, till följd

av något sådant förhållande som avses i första stycket 1-3, bedöms
föreligga en påtaglig risk att studenten kan komma att skada annan person
eller värdefull egendom under utbildningen.

ui

7 § En för högskolan gemensam nämnd skall pröva frågor om avskiljan­

de. Nämndens ordförande skall vara jurist och ha erfarenhet som domare.

Nämndens beslut i avsk iljandefrågor får överklagas till kammarrätt av

studenten.

Ett beslut om avskiljande skall, om den som har avskilts begär det,

omprövas efter två år.

5 kap. Särskilda foreskrifter

1 § För prövning av överklaganden av vissa beslut på högskoleväsendets

område svarar en särskild överklagandenämnd.

Nämndens beslut med anledning av ett överklagande dit får inte över­

klagas.

2 § Sådana ledamöter i styrelsen och andra organ inom högskolorna som
är representanter f�r studenterna skall utses i den ordning som regeringen
föreskriver, I sådana föreskrifter får regeringen överlämna åt enskilda

individer eller åt sammanslutningar att utse ledamöter.

C'

3 § En kommun, som i sin högskoleutbildning har tagit emot en sökande

som inte är folkbokförd i kommunen, har rätt till ersättning för utbildning­
en från den kommun där denna student är folkbokförd.

Om kommunerna inte kommer överens om annat, lämnas ersättning

med det belopp som föreskrivs av regeringen eller myndighet som rege­
ringen bestämmer.

Bestämmelserna i första och andra styckena äger motsvarande tilllämp-

^

3434

ning på högskoleutbildning som anordnas av ett landsting.

¬

background image

4 § Har en h ögskola tagit emot en student till sådan högs koleutbildning

SFS 1992:1434

som även anordnas av landsting har staten rätt till ersättning för utbild­

ningen.

Ersättningen skall betalas av det landsti ng till vilket den kommun , där

studenten är folkbokförd, hör. Tillhör kommunen inte något landsting
skall ersättningen betalas av kommunen. Ersättningens storlek bestäms av

regeringen eller den myndighet som regeringen utser.

5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med­
dela föreskrifter om organisationen av kommuners och landstings högsko­

leutbildning samt om kommuners o ch landstings befattning i öv rigt med
sådan utbildning.

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med­

dela ytterligare föreskrifter angående högskolan.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993, då högskolelagen (1977:218)

skall upphöra att gälla.

På regeringens vägnar

CARL BILDT

PER UNCKEL

(Utbildningsdepartementet)

¬

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag  oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.