SFS 1993:1679 Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Du är här: Start / Skoljuridik / Lag (2009:128) om yrkeshögskolan / SFS 1993:1679 Lag om ändring i skollagen (1985:1100)
SFS 1993_1679 Lag om ändring i skollagen (1985_1100)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1993:1679
Utkom från trycket
den 12 januari 1994

Lag
om ändring i skollagen (1985:1100);

utfärdad den 16 december 1993.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)2
dels att 1 kap. 2 och 9 §§, 4 kap. 3 §, 7 kap. 3 § samt 9 kap. 11 och 12 §§

skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 kap. 3 a § och en ny

bilaga, bilaga 3, av följande lydelse.

1 kap.

2 § Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt
hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till
utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildning-

en skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i
landet.

Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samar-

bete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskän-
nande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn
tas till elever med särskilda behov.

Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grund-

läggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan
skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår
gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan bemöda sig

1

Prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbUl, rskr. 1993/94:82.

2

Lagen omtryckt 1991:1111.

4309

background image

SFS 1993:1679

om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande
behandling.

9 § Det offentliga skolväsendet för vuxna skall ge vuxna tillfälle att i
enlighet med individuella önskemål komplettera sin utbildning. Härige-
nom skall främst de som erhållit minst utbildning få möjlighet att stärka
sin ställning i arbetslivet och i det kulturella och politiska livet. Utbild-
ningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i
landet.

Verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna skall utfor-

mas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar.
Var och en som verkar inom det skolväsendet skall främja aktning för
varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Sär-

skilt skall den som verkar inom skolväsendet bemöda sig om att hindra

varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling.

4 kap.

3 § Grundskolan skall ha nio årskurser.

Utbildningen i varje årskurs skall bedrivas under ett läsår. Varje läsår

skall delas upp på en hösttermin och en vårtermin.

Eleverna i grundskolan skall ha en i huvudsak gemensam studiegång, om

inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.

3 a § Vissa bestämmelser om utbildningens omfattning i grundskolan
(timplan) framgår av bilaga 3. Regeringen eller den myndighet som rege-
ringen bestämmer får

1. meddela de närmare föreskrifter angående tillämpning av timplanen

som behövs,

2. göra begränsade avvikelser från timplanen, om det finns särskilda

skäl.

7 kap.

3 § Specialskolan skall för utbildning på grundskolenivå ha tio årskur-
ser.

9 kap.

11 §3 Fristående skolor som avses i 1 och 5 §§ skall i fråga om sin
utbildning för skolpliktiga elever stå under tillsyn av Statens skolverk.

Skolorna är skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolvä-
sendet som genomförs av Statens skolverk.

Fristående skolor som avses i 1 § är vidare skyldiga att delta i riksomfat-

tande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer. Skolorna är också skyldiga att

informera eleverna och deras vårdnadshavare om elevens resultat vid
sådana prov.

3

Senaste lydelse 1993:800.

4310

background image

SFS 1993:1679

12 §4 Om en fristående skola som avses i 1 och 5 §§ inte längre uppfyller

kraven för godkännande och bristerna inte avhjälps efter påpekande för
huvudmannen, skall godkännandet återkallas. Detsamma gäller om en
fristående skola trots påpekande inte iakttar sin skyldighet enligt 11 § att
delta i uppföljning och utvärdering samt riksomfattande prov. Detsamma
gäller också om skolan åsidosätter sin skyldighet att lämna information om
proven.

�&terkallande beslutas av den myndighet som beslutar om godkännande.

Bilaga 3

Utbildningens omfattning i grundskolan i timmar om 60 minuter för
ämnen och ämnesgrupper samt totalt.

4

Senaste lydelse 1993:800.

4311

�mnen

Bild
Hemkunskap
Idrott och hälsa
Musik
Slöjd

Svenska
Engelska
Matematik

Geografi
Historia
Religionskunskap
Samhällskunskap

Biologi
Fysik
Kemi
Teknik

Språkval
Elevens val

230

118

460
230
282

1490

480
900

885

800

320
470

Totalt garanterat antal timmar 6665

Därav skolans val 410

Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en
ämnesgrupp minskas med högst 15 procent. Antalet timmar för svens-

1 ka, engelska, matematik, språkval och elevens val får dock inte mins-

kas.

background image

SFS 1993:1679

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994, såvitt avser 1 kap. 2 och 9 §§

och i övrigt den 1 juli 1995.

2. Bestämmelserna i 4 kap. 3 a § tillämpas första gången i årskurserna

1-7 läsåret 1995/96, i årskurs 8 läsåret 1996/97 och i årskurs 9 läsåret
1997/98.

På regeringens vägnar

BEATRICE ASK

Erik Tersmeden
(Utbildningsdepartementet)

4312

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag  oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.