SFS 1988:877

880877.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

Lag

SFS 1988:877

om ändring i studiestödslagen (1973:349);

utkom från trycket

utfärdad den 14 juni 1988.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om studiestödslagen

(1973:349)^

dels att 4 kap. 14, 17 och 40 §§ skall upp höra att gälla,
dels att i 1, 3 och 7 kap. orden "återbetalningspliktiga studiemedel"

skall bytas ut mot "studielån",

dels att 4 kap. 8, 13, 16, 19, 21, 23�25, 36, 41 och 42 §§, 8 kap., 9 kap.

2-2 b §§ samt rub riken närmast före 8 kap. skall ha följande lydelse.

den 12juli 1988

' Prop. 1987/88: 116, SfU 26, rskr. 328.

^ Lagen omtryckt 1987:303.

j8g3

¬

background image

SFS 1988; 877

4 kap.

8 § Har en studerande för sådana studier som avses i 1 § erhållit studie­

medel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. under sammanlagt minst

sex år, utgår studiemedel för ytterligare sådana studier endast om det finns
särskilda skäl.

Har en studerande för sådana studier som avses i 2 § erhållit studieme­

del eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. under sammanlagt minst tre
år, utgår studiemedel för ytterligare sådana studier endast om det finns
särskilda skäl.

13 § Studiemedel utgår med 9,44 procent av basbeloppet för vaije hel,

sammanhängande tidsperiod för vilken den studerande har rätt till studie­

medel. Tidsperioden skall omfatta för heltidsstuderande 15 och för del­
tidsstuderande 30 dagar.

Vad som sägs i första stycket gäller endast om inte något annat följer av

16, 19, 22 eller 25 §.

16 § För en heltidsstuderande minskas det belopp som utgår enligt 13 §
första stycket för vaije hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar med

en artondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalvåret

som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar av basbeloppet,

nämligen

Antal hela, sammanhäng-

Del av basbeloppet

ande tidsperioder om 15 da­

januari-

juli-

gar för vilka stitdiemedel

juni

december

skall utgå under kalender­

halvåret

högst

2

135 procent

135 procent

3

125 procent

125 procent

4

110 procent

110 procent

5

95 procent

95 procent

6

85 procent

85 procent

7

70 procent

80 procent

8

60 procent

70 procent

9

50 procent

70 procent

lägst

10

40 procent

55 procent

19

För en deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett

kalenderhalvår enligt 13 § förs ta stycket för vaije hel, sammanhängande
tidsperiod om 30 dagar med en niondel av den del av den studerandes
inkomst under kalenderhalvåret som överstiger nedan, för skilda perioder

angivna delar av basbeloppet, nämligen

1884

^ �ndringen innebär bl, a. att andra stycket upphävs.

¬

background image

Antal hela, sammanhängande

'

SFS 1988:877

tidsperioder om 30 dagar för

vilka studiemedel skall utgå

under kalenderhalvåret

Del av basbeloppet

1

160 procent

2

150 procent

3

140 procent

4

130 procent

lägst

5

120 procent

21 § Som den studerandes inkomst under kalenderhalvåret enligt 16 och
19 §§ räknas vad som på det halvåret kan beräknas belöpa av det belopp
som kan förutses bli den studerandes sammanräknade inkomst vid taxe­

ringen till statlig inkomstskatt för kalenderåret.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

närmare föreskrifter om tillämpningen av första stycket.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får för utomlands

bosatta och sjömän föreskriva andra regler för inkomstberäkningen.

23 § Vid beräkn ing enligt 13, 16 och 19 §§ av stu diemedel tillämpas det

basbelopp som gäller vid ingången av den tidsperiod för vilken studiemed­

len är avsedda.

24 § Studiebidraget utgör 2,78 procent av basbeloppet för varje hel,
sammanhängande tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande och om 30
dagar för deltidsstuderande. �r den studerande för denna tidsperiod enligt

10, 13, 16, 19 och 21�23 §§ inte berättigad till fullt studiemedel minskas
först studiebidraget och därefter studielånet.

Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag. �&terstoden utgör

studielån.

25 § En studerande, som till följd av bestämmelserna i 16, 19 och 21 §§
eller bestämmelse som avses i 22 § inte ä r berättigad till studiemedel, kan
dock få extra studiemedel i form a v studielån, om det finns särskilda skäl.

Om det finns särskilda skäl, får extra studiemedel i form av studielån

utgå utöver de studiemedelsbelopp som följer av 10, 13, 16, 19 och 21 §§

eller bestämmelse som avses i 22 §.

Närmare föreskrifter för tillämpningen av första och andra styckena

meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

36 § Studiemedel enligt detta kapitel får beviljas svensk medborgare för
studier utom riket under de förutsättningar och med de belopp som före­
skrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Studiemedel kan även utgå för sjukperiod som avses i 28 § enligt de

närmare föreskrifter som meddelas av regeringen.

41 § Studiemedel enligt detta kapitel avrundas till närmast lägre hela

krontal.

1885

¬

background image

SFS 1988:877

42 § För den som under ett kalenderh v inte

r ttiga ti mer än

fem procent av basbeloppet i stu diebidrag och studielån bortfaller rätten

till sådant studiestöd.

8 kap. �&terbetalning av studielån

I A llmänna bestämmelser

1 § Den som uppburit studielån skall återbetala lånet. På lånet skall

också betalas en årlig ränta.

I samband med återbetalningen får också tas ut avgifter för administrati­

va kostnader enligt föreskrifter som regeringen meddelar.

Betalningen av lånet och räntan sker med ett visst belopp vaije kalender­

år (årsbelopp). Det inbetalade beloppet skall avräknas i första hand på den

upplupna räntan och därefter på kapitalskulden. Ränta som inte betalas
under det år den har upplupit läggs vid åre ts slut till kapitalskulden.

2 § Före vaije kalenderårs böljan fastställer regeringen den ränta som

under året skall utgå på studielån.

3 § Om det vid ingången av ett kalenderår har gått minst sex månader

efter den senaste tidsperiod för vilken den återbetalningsskyldige har fått

studiestöd enligt 3, 4 eller 7 kap. skall återbetalningen av studielånen böija

med det kalenderåret.

4 § �&rsbeloppet för ett kalenderår skall vara fyra procent av den återbe­
talningsskyldiges sammanräknade inkomst enligt den senaste taxeringen

till statlig i nkomstskatt. Som taxering gäller beslutet om taxering i första

instans.

När det gäller sådana återbetalningsskyldiga som under det inkomstår

den senaste taxeringen avser var bosatta utomlands eller var sjömän far

regeringen föreskriva att återbetalningen i stället skall ske med ett belopp

som svarar mot en tjugondedel av den kvarstående låneskulden, dock
minst femton procent av basbeloppet det år återbetalningen skall göras.

Till det årsbelopp som den återbetalningsskyldige skall betala f år läggas

sådana avgifter som regeringen har föreskrivit med stöd av 1 § andra

stycket.

5 § Har den återbetalningsskyldige uppburit nya studielån sedan skyldig­

het att återbetala tidigare lån har inträtt, skall de nya lånen läggas samman

med de tidigare.

1886

I Nedsättnin g

6 § �&rsbeloppet får sättas ned

1. om den återbetalningsskyldige uppbär studiehjälp, studiemedel, sär­

skilt vuxenstudiestöd, utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning
eller utbildningsbidrag för doktorander,

2. om den återbetalningsskyldiges inkomst under betalningsAret kan

beräknas bli väsentligt lägre än den inkomst efter vilken årsbelo ppet har
beräknats,

¬

background image

3, om den återbetalningsskyldige har överklagat den taxering som ligger

SFS 1988; 877

till grund för beräkningen av årsbeloppet och det med hänsyn till omstän­

digheterna framstår som oskäligt att låta årsbeloppet grundas på den taxe­

ringen, eller

4. om det i något annat fall finns synnerliga skäl.
Om det finns skäl att sätta ned årsbeloppet och det kan antas att den

omständigheten som föranleder nedsättningen kommer att bestå längre än
ett år, får nedsättning ske tills vidare.

7 § Beslut om nedsättning av årsbeloppet får ändras

1. om de inkomstförhållanden som legat till grun d för beslutet har änd­

rats väsentligt, eller

2. om det i något annat hänseende har inträffat en förändring som

väsentligt påverkar rätten till nedsättning.

8 § Regeringen e ller den myndighet regeringen bestämmer far meddela

närmare föreskrifter om nedsättning enligt 6 eller 7 §.

I Avs krivning

9 § Studielån som kvarstår obetalda det år den återbetalningsskyldige

fyller sextiofem år skall avskrivas. Utan hinder härav kvarstår betalnings­

skyldigheten för påförda men inte betalda årsbelopp avseende de tre senas­
te kalenderåren. Om det finns synnerliga skäl, får dock också sådana

årsbelopp skrivas av efter ingången av det år den återbetalningsskyldige

fyller sextiofem år.

10 § Om den återbetalningsskyldige avlider, skall återstående kapital­

skuld och upplupen ränta avskrivas.

11 § Den som tidigare uppburit studielån för studier enligt 4 kap. 2 § kan

befrias från att återbetala viss del av dessa lån om han under minst tre
terminer erhållit studielån för studier enligt 4 kap. 1 §. Sådan befrielse får
avse högst sex terminer och för vaije termin uppgå till en tredjedel av

studielånet under terminen.

12 § Utöver vad som följer av 9-11 §§ far studielån avskrivas i fall då

det föreligger synnerliga skäl till det.

I Frivillig återbetalning

13 § I syfte att stimulera en snabb återbetalning av studielån får regering­

en meddela föreskrifter om premier för sådana återbetalningsskyldiga som
återbetalar sina studielån med större belopp än de årsbelopp de är skyldiga

att betala.

Fastställande av årsbelopp
14 § För vaije kalenderår då återbetalning skall göras fastställs årsbelop­

pet för den återbetalningsskyldige. Uppkommer brutet krontal skall årsbe­
loppet avrundas till nä rmast lägre hela krontal. Regeringen får föreskriva

1887

¬

background image

' f i

SFS 1988:877

att årsbeloppet skall fastställas till noll ronor, om rsbeloppet, beräknat

enligt 4 § första stycket, skulle understiga fem procent av basbeloppet det
år återbetalningen skall göras.

Om årsbeloppet ändras genom beslut om nedsättning gäller det nedsatta

beloppet som fastställt årsbelopp.

Den återbetalningsskyldige skall underrättas skriftligen om det årsbe­

lopp som har fastställts för honom.

I Betalning

15 § Det fastställda årsbeloppet och sådana avgifter som regeringen har
föreskrivit med st öd av 1 § an dra stycket skall betalas enligt föreskrifter

som meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

I Utmätning m. m.

16 § �&rsbelopp och andra avgifter enligt denna lag som inte har betalats

inom föreskriven tid får tas ut genom utmätning utan föregående dom eller

utslag.

�&rsbelopp eller del därav som inte har betalats, frivilligt eller genom

utmätning, före utgången av november månad det tredje året efter betal­

ningsåret, skall inte föranleda vidare indrivningsåtgärder.

I Särskilda bestämmelser om återbetalning i vissa fall

17 § Om någon har uppburit studielån för en sjukperiod enligt bestäm­

melserna i 3 kap. 15-19 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller 7 kap. 17 § och de
bestämmelser som anges där gäller i fråga om återbetalnin gen bestämmel­

serna i 18 och 19 §§.

18 § Studielån som avser den delen av en sjukperiod som följer efter en

karenstid om 14 dagar skall inte återbetalas annat än i de fall som anges i
19 §.

I ka renstiden far inräknas bara tid under sådan studietid som avse s i 3

kap. 15 §, 4 kap. 28 § eller 7 kap. 17 §.

Vid beräkning av karenstiden skall två eller flera sjukperioder räknas

som en sammanhängande sjukperiod, om den senare perioden böljar inom
20 dagar efter det att den tidigare slutade.

19 § Uppbär den studerande sjukpenning enligt lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring, skall han för vaije sjukdag som infaller efter ka­

renstiden enligt 18 § återbetala den del av studielånet som motsvarar

sjukpenning över 25 kr onor. Detsamma gäller också om den studerande
med anledning av sin sjukdom får ersättning enligt a nnan författning eller

på grund av regeringens förordnande eller enligt utländsk lagstiftning om

arbetsskadeförsäkring. Sjukpenning enligt lagen (1962: 381) om allmän för­

säkring skall inte beaktas vid tillämpning av denna paragraf.

20 § Studielån som avser tid då den st uderande har uppburit utbildnings­
bidrag, enligt bestämmelserna om dagpenning, skall inte återbetalas i den

mån avdrag har skett från utbildningsbidraget.

1888

¬

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag  oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.