SFS 1988:877

Start / Skoljuridik / Lag (2017:527) om studiestartsstöd / SFS 1988:877

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">          </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1988:877 om �ndring i studiest�dslagen (1973:349); utkom fr�n trycket utf�rdad den 14 juni 1988. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om studiest�dslagen (1973:349)^ dels att 4 kap. 14, 17 och 40 �� skall upp h�ra att g�lla, dels att i 1, 3 och 7 kap. orden "�terbetalningspliktiga studiemedel" skall bytas ut mot "studiel�n", dels att 4 kap. 8, 13, 16, 19, 21, 2325, 36, 41 och 42 ��, 8 kap., 9 kap. 2-2 b �� samt rub riken n�rmast f�re 8 kap. skall ha f�ljande lydelse. den 12juli 1988 ' Prop. 1987/88: 116, SfU 26, rskr. 328. ^ Lagen omtryckt 1987:303. j8g3 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1988; 877 4 kap. 8 � Har en studerande f�r s�dana studier som avses i 1 � erh�llit studie� medel eller s�rskilt vuxenstudiest�d enligt 7 kap. under sammanlagt minst sex �r, utg�r studiemedel f�r ytterligare s�dana studier endast om det finns s�rskilda sk�l. Har en studerande f�r s�dana studier som avses i 2 � erh�llit studieme� del eller s�rskilt vuxenstudiest�d enligt 7 kap. under sammanlagt minst tre �r, utg�r studiemedel f�r ytterligare s�dana studier endast om det finns s�rskilda sk�l. 13 � Studiemedel utg�r med 9,44 procent av basbeloppet f�r vaije hel, sammanh�ngande tidsperiod f�r vilken den studerande har r�tt till studie� medel. Tidsperioden skall omfatta f�r heltidsstuderande 15 och f�r del� tidsstuderande 30 dagar. Vad som s�gs i f�rsta stycket g�ller endast om inte n�got annat f�ljer av 16, 19, 22 eller 25 �. 16 � F�r en heltidsstuderande minskas det belopp som utg�r enligt 13 � f�rsta stycket f�r vaije hel, sammanh�ngande tidsperiod om 15 dagar med en artondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalv�ret som �verstiger nedan f�r skilda perioder angivna delar av basbeloppet, n�mligen Antal hela, sammanh�ng- Del av basbeloppet ande tidsperioder om 15 da� januari- juli- gar f�r vilka stitdiemedel juni december skall utg� under kalender� halv�ret h�gst 2 135 procent 135 procent 3 125 procent 125 procent 4 110 procent 110 procent 5 95 procent 95 procent 6 85 procent 85 procent 7 70 procent 80 procent 8 60 procent 70 procent 9 50 procent 70 procent l�gst 10 40 procent 55 procent 19 F�r en deltidsstuderande minskas det belopp som utg�r f�r ett kalenderhalv�r enligt 13 � f�rs ta stycket f�r vaije hel, sammanh�ngande tidsperiod om 30 dagar med en niondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalv�ret som �verstiger nedan, f�r skilda perioder angivna delar av basbeloppet, n�mligen 1884 ^ �ndringen inneb�r bl, a. att andra stycket upph�vs. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Antal hela, sammanh�ngande ' SFS 1988:877 tidsperioder om 30 dagar f�r vilka studiemedel skall utg� under kalenderhalv�ret Del av basbeloppet 1 160 procent 2 150 procent 3 140 procent 4 130 procent l�gst 5 120 procent 21 � Som den studerandes inkomst under kalenderhalv�ret enligt 16 och 19 �� r�knas vad som p� det halv�ret kan ber�knas bel�pa av det belopp som kan f�rutses bli den studerandes sammanr�knade inkomst vid taxe� ringen till statlig inkomstskatt f�r kalender�ret. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela n�rmare f�reskrifter om till�mpningen av f�rsta stycket. Regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer f�r f�r utomlands bosatta och sj�m�n f�reskriva andra regler f�r inkomstber�kningen. 23 � Vid ber�kn ing enligt 13, 16 och 19 �� av stu diemedel till�mpas det basbelopp som g�ller vid ing�ngen av den tidsperiod f�r vilken studiemed� len �r avsedda. 24 � Studiebidraget utg�r 2,78 procent av basbeloppet f�r varje hel, sammanh�ngande tidsperiod om 15 dagar f�r heltidsstuderande och om 30 dagar f�r deltidsstuderande. �r den studerande f�r denna tidsperiod enligt 10, 13, 16, 19 och 2123 �� inte ber�ttigad till fullt studiemedel minskas f�rst studiebidraget och d�refter studiel�net. Utg�ende studiemedel utg�r i f�rsta hand studiebidrag. �terstoden utg�r studiel�n. 25 � En studerande, som till f�ljd av best�mmelserna i 16, 19 och 21 �� eller best�mmelse som avses i 22 � inte � r ber�ttigad till studiemedel, kan dock f� extra studiemedel i form a v studiel�n, om det finns s�rskilda sk�l. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r extra studiemedel i form av studiel�n utg� ut�ver de studiemedelsbelopp som f�ljer av 10, 13, 16, 19 och 21 �� eller best�mmelse som avses i 22 �. N�rmare f�reskrifter f�r till�mpningen av f�rsta och andra styckena meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. 36 � Studiemedel enligt detta kapitel f�r beviljas svensk medborgare f�r studier utom riket under de f�ruts�ttningar och med de belopp som f�re� skrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. Studiemedel kan �ven utg� f�r sjukperiod som avses i 28 � enligt de n�rmare f�reskrifter som meddelas av regeringen. 41 � Studiemedel enligt detta kapitel avrundas till n�rmast l�gre hela krontal. 1885 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1988:877 42 � F�r den som under ett kalenderh v inte r ttiga ti mer �n fem procent av basbeloppet i stu diebidrag och studiel�n bortfaller r�tten till s�dant studiest�d. 8 kap. �terbetalning av studiel�n I A llm�nna best�mmelser 1 � Den som uppburit studiel�n skall �terbetala l�net. P� l�net skall ocks� betalas en �rlig r�nta. I samband med �terbetalningen f�r ocks� tas ut avgifter f�r administrati� va kostnader enligt f�reskrifter som regeringen meddelar. Betalningen av l�net och r�ntan sker med ett visst belopp vaije kalender� �r (�rsbelopp). Det inbetalade beloppet skall avr�knas i f�rsta hand p� den upplupna r�ntan och d�refter p� kapitalskulden. R�nta som inte betalas under det �r den har upplupit l�ggs vid �re ts slut till kapitalskulden. 2 � F�re vaije kalender�rs b�ljan fastst�ller regeringen den r�nta som under �ret skall utg� p� studiel�n. 3 � Om det vid ing�ngen av ett kalender�r har g�tt minst sex m�nader efter den senaste tidsperiod f�r vilken den �terbetalningsskyldige har f�tt studiest�d enligt 3, 4 eller 7 kap. skall �terbetalningen av studiel�nen b�ija med det kalender�ret. 4 � �rsbeloppet f�r ett kalender�r skall vara fyra procent av den �terbe� talningsskyldiges sammanr�knade inkomst enligt den senaste taxeringen till statlig i nkomstskatt. Som taxering g�ller beslutet om taxering i f�rsta instans. N�r det g�ller s�dana �terbetalningsskyldiga som under det inkomst�r den senaste taxeringen avser var bosatta utomlands eller var sj�m�n far regeringen f�reskriva att �terbetalningen i st�llet skall ske med ett belopp som svarar mot en tjugondedel av den kvarst�ende l�neskulden, dock minst femton procent av basbeloppet det �r �terbetalningen skall g�ras. Till det �rsbelopp som den �terbetalningsskyldige skall betala f �r l�ggas s�dana avgifter som regeringen har f�reskrivit med st�d av 1 � andra stycket. 5 � Har den �terbetalningsskyldige uppburit nya studiel�n sedan skyldig� het att �terbetala tidigare l�n har intr�tt, skall de nya l�nen l�ggas samman med de tidigare. 1886 I Neds�ttnin g 6 � �rsbeloppet f�r s�ttas ned 1. om den �terbetalningsskyldige uppb�r studiehj�lp, studiemedel, s�r� skilt vuxenstudiest�d, utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning eller utbildningsbidrag f�r doktorander, 2. om den �terbetalningsskyldiges inkomst under betalningsAret kan ber�knas bli v�sentligt l�gre �n den inkomst efter vilken �rsbelo ppet har ber�knats, � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3, om den �terbetalningsskyldige har �verklagat den taxering som ligger SFS 1988; 877 till grund f�r ber�kningen av �rsbeloppet och det med h�nsyn till omst�n� digheterna framst�r som osk�ligt att l�ta �rsbeloppet grundas p� den taxe� ringen, eller 4. om det i n�got annat fall finns synnerliga sk�l. Om det finns sk�l att s�tta ned �rsbeloppet och det kan antas att den omst�ndigheten som f�ranleder neds�ttningen kommer att best� l�ngre �n ett �r, f�r neds�ttning ske tills vidare. 7 � Beslut om neds�ttning av �rsbeloppet f�r �ndras 1. om de inkomstf�rh�llanden som legat till grun d f�r beslutet har �nd� rats v�sentligt, eller 2. om det i n�got annat h�nseende har intr�ffat en f�r�ndring som v�sentligt p�verkar r�tten till neds�ttning. 8 � Regeringen e ller den myndighet regeringen best�mmer far meddela n�rmare f�reskrifter om neds�ttning enligt 6 eller 7 �. I Avs krivning 9 � Studiel�n som kvarst�r obetalda det �r den �terbetalningsskyldige fyller sextiofem �r skall avskrivas. Utan hinder h�rav kvarst�r betalnings� skyldigheten f�r p�f�rda men inte betalda �rsbelopp avseende de tre senas� te kalender�ren. Om det finns synnerliga sk�l, f�r dock ocks� s�dana �rsbelopp skrivas av efter ing�ngen av det �r den �terbetalningsskyldige fyller sextiofem �r. 10 � Om den �terbetalningsskyldige avlider, skall �terst�ende kapital� skuld och upplupen r�nta avskrivas. 11 � Den som tidigare uppburit studiel�n f�r studier enligt 4 kap. 2 � kan befrias fr�n att �terbetala viss del av dessa l�n om han under minst tre terminer erh�llit studiel�n f�r studier enligt 4 kap. 1 �. S�dan befrielse f�r avse h�gst sex terminer och f�r vaije termin uppg� till en tredjedel av studiel�net under terminen. 12 � Ut�ver vad som f�ljer av 9-11 �� far studiel�n avskrivas i fall d� det f�religger synnerliga sk�l till det. I Frivillig �terbetalning 13 � I syfte att stimulera en snabb �terbetalning av studiel�n f�r regering� en meddela f�reskrifter om premier f�r s�dana �terbetalningsskyldiga som �terbetalar sina studiel�n med st�rre belopp �n de �rsbelopp de �r skyldiga att betala. Fastst�llande av �rsbelopp 14 � F�r vaije kalender�r d� �terbetalning skall g�ras fastst�lls �rsbelop� pet f�r den �terbetalningsskyldige. Uppkommer brutet krontal skall �rsbe� loppet avrundas till n� rmast l�gre hela krontal. Regeringen f�r f�reskriva 1887 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ' f i SFS 1988:877 att �rsbeloppet skall fastst�llas till noll ronor, om rsbeloppet, ber�knat enligt 4 � f�rsta stycket, skulle understiga fem procent av basbeloppet det �r �terbetalningen skall g�ras. Om �rsbeloppet �ndras genom beslut om neds�ttning g�ller det nedsatta beloppet som fastst�llt �rsbelopp. Den �terbetalningsskyldige skall underr�ttas skriftligen om det �rsbe� lopp som har fastst�llts f�r honom. I Betalning 15 � Det fastst�llda �rsbeloppet och s�dana avgifter som regeringen har f�reskrivit med st �d av 1 � an dra stycket skall betalas enligt f�reskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer. I Utm�tning m. m. 16 � �rsbelopp och andra avgifter enligt denna lag som inte har betalats inom f�reskriven tid f�r tas ut genom utm�tning utan f�reg�ende dom eller utslag. �rsbelopp eller del d�rav som inte har betalats, frivilligt eller genom utm�tning, f�re utg�ngen av november m�nad det tredje �ret efter betal� nings�ret, skall inte f�ranleda vidare indrivnings�tg�rder. I S�rskilda best�mmelser om �terbetalning i vissa fall 17 � Om n�gon har uppburit studiel�n f�r en sjukperiod enligt best�m� melserna i 3 kap. 15-19 ��, 4 kap. 28-35 �� eller 7 kap. 17 � och de best�mmelser som anges d�r g�ller i fr�ga om �terbetalnin gen best�mmel� serna i 18 och 19 ��. 18 � Studiel�n som avser den delen av en sjukperiod som f�ljer efter en karenstid om 14 dagar skall inte �terbetalas annat �n i de fall som anges i 19 �. I ka renstiden far inr�knas bara tid under s�dan studietid som avse s i 3 kap. 15 �, 4 kap. 28 � eller 7 kap. 17 �. Vid ber�kning av karenstiden skall tv� eller flera sjukperioder r�knas som en sammanh�ngande sjukperiod, om den senare perioden b�ljar inom 20 dagar efter det att den tidigare slutade. 19 � Uppb�r den studerande sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadef�rs�kring, skall han f�r vaije sjukdag som infaller efter ka� renstiden enligt 18 � �terbetala den del av studiel�net som motsvarar sjukpenning �ver 25 kr onor. Detsamma g�ller ocks� om den studerande med anledning av sin sjukdom f�r ers�ttning enligt a nnan f�rfattning eller p� grund av regeringens f�rordnande eller enligt utl�ndsk lagstiftning om arbetsskadef�rs�kring. Sjukpenning enligt lagen (1962: 381) om allm�n f�r� s�kring skall inte beaktas vid till�mpning av denna paragraf. 20 � Studiel�n som avser tid d� den st uderande har uppburit utbildnings� bidrag, enligt best�mmelserna om dagpenning, skall inte �terbetalas i den m�n avdrag har skett fr�n utbildningsbidraget. 1888 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Ansvarig myndighet, uppgiftsskyldighet m. m. SFS 1988:877 21 � Fr�gor enligt detta kapitel pr�vas av centrala studiest�dsn�mnden. Fr�gorom befrielse fr�n �terbetalnings skyldighet enligt 18 och 19 �� pr�� vas dock av den studiemedelsn�mnd som f�reskrivs av regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer. 22 � Den �terbetalningsskyldige skall l�mna centrala studiest�dsn�mn� den de uppgifter som �r av betydelse f�r till�mpningen av detta kapitel. Best�mmelser om hur centrala studiest�dsn�mnden skall inh�mta de uppgifter fr�n den senaste taxeringen som n�mnden beh�ver f�r till�mp� ning av detta kapitel meddelas av regeringen. Den som har f�tt �rsbeloppet nedsatt �r skyldig att utan anmaning omedelbart underr�tta centrala studiest�dsn�mnden om n�gon omst�ndig� het som f�ranlett neds�ttningen inte l�ngre f�religger. 23 � Allm�n f�rs�kringskassa skall l�mna centrala studiest�dsn�mnden och studiemedelsn�mnderna uppgift om s�dan sjukpenning eller ers�ttning som a vses i 19 �. Allm�n f�rs�kringskassa skall i �vrigt l�mna centrala studiest�dsn�mnden och studiemedelsn�mnderna de uppgifter som �r av betydelse f�r till�mpningen av detta kapitel enligt de best�mmelser som regeringen meddelar. 24 � Annan myndighet och f�rs�kringsinr�ttning �r skyldiga att p� beg� ran l�mna f�rs�kringsdomstol, riksf�rs�kringsverket, allm�n f�rs�krings� kassa och centrala studiest�dsn�mnden s�dana uppgifter i fr�ga om viss person som �r av betydelse f�r till�mpningen av detta kapitel. I �ver klagande m. m. 25 � Centrala studiest�dsn�mndens beslut i �renden om �terbetalning av studiel�n f�r �verklagas hos kammarr�tt. N�mndens beslut skall dock g�lla omedelbart, om n�mnden inte best�m� mer n�got annat. 9 kap. 2 � Har n�gon uppburit studiest�d obeh�rigen eller med f�r h�gt belopp och har han i nsett eller bort inse detta, kan vad f�r mycket utg�tt genast �terkr�vas. Avbryter n�gon sina studier skall f�rsta stycket till�mpas betr�ffande uppburet studiest�d som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet p� sjukdom skall studiest�d som den studerande uppburit enligt 3 kap. 15- 19 ��, 4 ka p. 28-35 �� eller 7 k ap. 17 � och de best�mmelser som anges d�r ej �terkr�vas. Detsamma g�ller vid s�dan ledighet som avses i 3 kap. 31 �,4 kap. 44 � och 7 kap. 17 a �. Avser �terkrav enligt f�rsta eller andra stycket studiehj�lp enligt 3 kap. till s�dan studerande, som vid utbetalni ngstillf�llet var omyndig p� grund av �lder, �vilar betalningsskyldigheten den som d� var den omyndiges f�rmyndare. P� studiel�n enligt 3 k ap., p� studiemedel enligt 4 kap. och p� s�rskilt vuxenstudiest�d enligt 7 k ap, som �terkr�vs enligt f�rsta eller andra styc- 1889 60-SFS 1988 Y � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> -J SFS 1988:877 ket utg�r r�nta fr�n den dag n�r medlen uppburits efter en r�ntesats som " vid vaije tidpunkt med tv� procentenheter �verstiger statens utl�ningsr�n� ta. Pa andra former av studiest�d som �terkr�vs enligt denna paragraf' utg�r r�nta enligt samma r�ntesats fr�n den dag som infaller en m�nad efter det beslut om �terkrav fattats. Om det finns s�rskilda sk�l kan den �terbe� talningsskyldige befrias helt eller delvis fr�n sin skyldighet att betala r�n� tan. 2 a � En fordran, som har uppkommit p� grund av att studiest�d har �terkr�vts och som inte har betalats, bevakas fram till det �r g�lden�ren fyller sextiofem �r. D�refter avskrivs fordringen. Om g�lden�ren avlider, avskrivs fordringen. Om indrivningen av en s�dan fordran som avses i f�rsta stycket sltulle v�lla mer arbete eller kostnad �n som �r sk�ligt och indrivning inte �r p�kallad fr�n allm�n synpunkt far indrivnings�tg�rder underl�tas, 2 b � Till en studerande som tidigare har uppburit studiest�d utg�r nytt s�dant st�d endast om 1. fastst�llt �rsbelopp, som f�rfallit till betalning f�re det kalender�r som de nya studiemedlen avser, har betalats, och 2. �terkrav med st�d av 2 � av studiel�n enligt 3 kap,, studiemedel enligt 4 kap. eller s�rskilt vuxenstudiest�d enligt 7 kap. har reglerats av den studerande s� att �terkrav, som avser h�gst ett kalenderhalv�r, kvarst�r oreglerat. Om det finns synnerliga sk�l f�r studiest�d dock beviljas utan hinder av vad som anges i f�rsta stycket. 1890 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1989. �ldre f�reskrifter g�ller fortfarande i fr�ga om s tudiest�d som avser tid f�re ikrafttr�dandet. 2. Den som har beviljats studiest�d som avser tid f�re ikrafttr�dandet kan beg�ra att dessa efter �r 1989 skall �terbetalas enligt best�mmelserna i 8 kap. i d ess nya lydelse. De �ndrade betalningsvillkoren skall till�mpas fr. o. m. den 1 januari visst �r. 3. Den som forts�tter att �terbetala studiest�d enligt �ldre best�mmelser kan fa sin avgift nedsatt till fem proce nt av sitt avgiftsunderlag enligt �ldre f�reskrifter. 4. Den som �terbetalar studiest�d som avser tid s�v�l f�re som efter ikrafttr�dandet kan beg�ra att �terbetalningen kalender�rsvis skall sam� ordnas. Samordningen inneb�r att �ldre f�reskrifter om neds�ttning av avgift inte skall till�mpas och att det sammanlagda �terbetalningsbeloppet inte skall �verstiga fem procent av den �terbetalningsskyldiges inkomst enligt 8 kap, 4 � i dess nya lydelse. Det sammanlagda �terbetalningsbelop� pet avr�knas i f�rsta hand p� studiest�d som avser tid f�re ikrafttr�dandet. N�r det g�ller s�dana �terbetalningsskyldiga som under det inkomst�r den senaste taxeringen avser var bosatta utomlands eller var sj�m�n far regeringen f�reskriva att samordningen i st�llet skall ske enligt andra best�mmelser. 5. De nya f�reskrifterna i 8 kap. 11 � om befrielse fr�n att �terbetala studiemedel f�r kommunal eller statlig vuxenutbildning eller f�r annan gymnasial utbildning eller utbildning vid folkh�gskola skall g�lla ocks� f�r s�dana studiemedel som den �terbetalningsskyldige har erh�llit enligt �ldre � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> best�mmelser f�r studier efter �r 1983. Vid till� mpningen av 8 kap. 11 � SFS 1988:877 sk�ll d�rvid �terbetalningspliktiga studiemedel enligt 4 kap. 1 � anses lika med studiel�n. Har den �ter betalningsskyldige redan bevi ljats befrielse enligt de �ldre f�reskrifterna kan han f� ytterligare befrielse s� att det sammanlagda avskrivningsbeloppet per term in uppg�r till en tredjed el av det �terbetal� ningspliktiga studiemedlet under terminen. 6. Har en studerande uppburit studiest�d enligt lagen i dess �ldre lydel� se, skall som villkor f�r att f� nytt studiest�d g�lla inte enbart 9 kap. 2 b � i sin nya lydelse utan �ven paragrafen i dess �ldre lydelse. 7. F�reskrifter om n� r en ans�kan enligt dessa �ve rg�ngsbest�mmelser skall vara inkommen meddelas av regeringen eller den myndighet regering� en best�mmer. 8. Fr�gor om �terbetalning enligt dessa �verg�ngsbest�mmelser pr�vas av centrala studiest�dsn�mnden. 9. F�reskrifterna i 8 kap . 25 � o m �verklagande m. m. skall �ven g�l la centrala studiest�dsn�mndens beslut enligt dessa �verg�ngsbest�mmelser. 10. F�reskrifter i lag elle r annan f�rfa ttning som g�lle r �terbetalnings� pliktiga studiemedel skall till�mpas ocks� i fr�ga om studiel�n enligt 8 kap. i dess nya lydelse, om inte annat f�reskrivs. P� regeringens v�gnar LENNART BODSTR�M Erik Tersmeden (Utbildningsdepartementet) � </div> </div>

Lag

SFS 1988:877

om �ndring i studiest�dslagen (1973:349);

utkom fr�n trycket

utf�rdad den 14 juni 1988.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om studiest�dslagen

(1973:349)^

dels att 4 kap. 14, 17 och 40 �� skall upp h�ra att g�lla,
dels att i 1, 3 och 7 kap. orden "�terbetalningspliktiga studiemedel"

skall bytas ut mot "studiel�n",

dels att 4 kap. 8, 13, 16, 19, 21, 2325, 36, 41 och 42 ��, 8 kap., 9 kap.

2-2 b �� samt rub riken n�rmast f�re 8 kap. skall ha f�ljande lydelse.

den 12juli 1988

' Prop. 1987/88: 116, SfU 26, rskr. 328.

^ Lagen omtryckt 1987:303.

j8g3

�

SFS 1988; 877

4 kap.

8 � Har en studerande f�r s�dana studier som avses i 1 � erh�llit studie�

medel eller s�rskilt vuxenstudiest�d enligt 7 kap. under sammanlagt minst

sex �r, utg�r studiemedel f�r ytterligare s�dana studier endast om det finns
s�rskilda sk�l.

Har en studerande f�r s�dana studier som avses i 2 � erh�llit studieme�

del eller s�rskilt vuxenstudiest�d enligt 7 kap. under sammanlagt minst tre
�r, utg�r studiemedel f�r ytterligare s�dana studier endast om det finns
s�rskilda sk�l.

13 � Studiemedel utg�r med 9,44 procent av basbeloppet f�r vaije hel,

sammanh�ngande tidsperiod f�r vilken den studerande har r�tt till studie�

medel. Tidsperioden skall omfatta f�r heltidsstuderande 15 och f�r del�
tidsstuderande 30 dagar.

Vad som s�gs i f�rsta stycket g�ller endast om inte n�got annat f�ljer av

16, 19, 22 eller 25 �.

16 � F�r en heltidsstuderande minskas det belopp som utg�r enligt 13 �
f�rsta stycket f�r vaije hel, sammanh�ngande tidsperiod om 15 dagar med

en artondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalv�ret

som �verstiger nedan f�r skilda perioder angivna delar av basbeloppet,

n�mligen

Antal hela, sammanh�ng-

Del av basbeloppet

ande tidsperioder om 15 da�

januari-

juli-

gar f�r vilka stitdiemedel

juni

december

skall utg� under kalender�

halv�ret

h�gst

135 procent

125 procent

110 procent

95 procent

85 procent

70 procent

80 procent

60 procent

70 procent

50 procent

70 procent

l�gst

40 procent

55 procent

F�r en deltidsstuderande minskas det belopp som utg�r f�r ett

kalenderhalv�r enligt 13 � f�rs ta stycket f�r vaije hel, sammanh�ngande
tidsperiod om 30 dagar med en niondel av den del av den studerandes
inkomst under kalenderhalv�ret som �verstiger nedan, f�r skilda perioder

angivna delar av basbeloppet, n�mligen

1884

^ �ndringen inneb�r bl, a. att andra stycket upph�vs.

�

Antal hela, sammanh�ngande

SFS 1988:877

tidsperioder om 30 dagar f�r

vilka studiemedel skall utg�

under kalenderhalv�ret

Del av basbeloppet

160 procent

150 procent

140 procent

130 procent

l�gst

120 procent

21 � Som den studerandes inkomst under kalenderhalv�ret enligt 16 och
19 �� r�knas vad som p� det halv�ret kan ber�knas bel�pa av det belopp
som kan f�rutses bli den studerandes sammanr�knade inkomst vid taxe�

ringen till statlig inkomstskatt f�r kalender�ret.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

n�rmare f�reskrifter om till�mpningen av f�rsta stycket.

Regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer f�r f�r utomlands

bosatta och sj�m�n f�reskriva andra regler f�r inkomstber�kningen.

23 � Vid ber�kn ing enligt 13, 16 och 19 �� av stu diemedel till�mpas det

basbelopp som g�ller vid ing�ngen av den tidsperiod f�r vilken studiemed�

len �r avsedda.

24 � Studiebidraget utg�r 2,78 procent av basbeloppet f�r varje hel,
sammanh�ngande tidsperiod om 15 dagar f�r heltidsstuderande och om 30
dagar f�r deltidsstuderande. �r den studerande f�r denna tidsperiod enligt

10, 13, 16, 19 och 2123 �� inte ber�ttigad till fullt studiemedel minskas
f�rst studiebidraget och d�refter studiel�net.

Utg�ende studiemedel utg�r i f�rsta hand studiebidrag. �terstoden utg�r

studiel�n.

25 � En studerande, som till f�ljd av best�mmelserna i 16, 19 och 21 ��
eller best�mmelse som avses i 22 � inte � r ber�ttigad till studiemedel, kan
dock f� extra studiemedel i form a v studiel�n, om det finns s�rskilda sk�l.

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r extra studiemedel i form av studiel�n

utg� ut�ver de studiemedelsbelopp som f�ljer av 10, 13, 16, 19 och 21 ��

eller best�mmelse som avses i 22 �.

N�rmare f�reskrifter f�r till�mpningen av f�rsta och andra styckena

meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer.

36 � Studiemedel enligt detta kapitel f�r beviljas svensk medborgare f�r
studier utom riket under de f�ruts�ttningar och med de belopp som f�re�
skrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer.

Studiemedel kan �ven utg� f�r sjukperiod som avses i 28 � enligt de

n�rmare f�reskrifter som meddelas av regeringen.

41 � Studiemedel enligt detta kapitel avrundas till n�rmast l�gre hela

krontal.

1885

�

SFS 1988:877

42 � F�r den som under ett kalenderh v inte

r ttiga ti mer �n

fem procent av basbeloppet i stu diebidrag och studiel�n bortfaller r�tten

till s�dant studiest�d.

8 kap. �terbetalning av studiel�n

I A llm�nna best�mmelser

1 � Den som uppburit studiel�n skall �terbetala l�net. P� l�net skall

ocks� betalas en �rlig r�nta.

I samband med �terbetalningen f�r ocks� tas ut avgifter f�r administrati�

va kostnader enligt f�reskrifter som regeringen meddelar.

Betalningen av l�net och r�ntan sker med ett visst belopp vaije kalender�

�r (�rsbelopp). Det inbetalade beloppet skall avr�knas i f�rsta hand p� den

upplupna r�ntan och d�refter p� kapitalskulden. R�nta som inte betalas
under det �r den har upplupit l�ggs vid �re ts slut till kapitalskulden.

2 � F�re vaije kalender�rs b�ljan fastst�ller regeringen den r�nta som

under �ret skall utg� p� studiel�n.

3 � Om det vid ing�ngen av ett kalender�r har g�tt minst sex m�nader

efter den senaste tidsperiod f�r vilken den �terbetalningsskyldige har f�tt

studiest�d enligt 3, 4 eller 7 kap. skall �terbetalningen av studiel�nen b�ija

med det kalender�ret.

4 � �rsbeloppet f�r ett kalender�r skall vara fyra procent av den �terbe�
talningsskyldiges sammanr�knade inkomst enligt den senaste taxeringen

till statlig i nkomstskatt. Som taxering g�ller beslutet om taxering i f�rsta

instans.

N�r det g�ller s�dana �terbetalningsskyldiga som under det inkomst�r

den senaste taxeringen avser var bosatta utomlands eller var sj�m�n far

regeringen f�reskriva att �terbetalningen i st�llet skall ske med ett belopp

som svarar mot en tjugondedel av den kvarst�ende l�neskulden, dock
minst femton procent av basbeloppet det �r �terbetalningen skall g�ras.

Till det �rsbelopp som den �terbetalningsskyldige skall betala f �r l�ggas

s�dana avgifter som regeringen har f�reskrivit med st�d av 1 � andra

stycket.

5 � Har den �terbetalningsskyldige uppburit nya studiel�n sedan skyldig�

het att �terbetala tidigare l�n har intr�tt, skall de nya l�nen l�ggas samman

med de tidigare.

1886

I Neds�ttnin g

6 � �rsbeloppet f�r s�ttas ned

1. om den �terbetalningsskyldige uppb�r studiehj�lp, studiemedel, s�r�

skilt vuxenstudiest�d, utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning
eller utbildningsbidrag f�r doktorander,

2. om den �terbetalningsskyldiges inkomst under betalningsAret kan

ber�knas bli v�sentligt l�gre �n den inkomst efter vilken �rsbelo ppet har
ber�knats,

�

3, om den �terbetalningsskyldige har �verklagat den taxering som ligger

SFS 1988; 877

till grund f�r ber�kningen av �rsbeloppet och det med h�nsyn till omst�n�

digheterna framst�r som osk�ligt att l�ta �rsbeloppet grundas p� den taxe�

ringen, eller

4. om det i n�got annat fall finns synnerliga sk�l.
Om det finns sk�l att s�tta ned �rsbeloppet och det kan antas att den

omst�ndigheten som f�ranleder neds�ttningen kommer att best� l�ngre �n
ett �r, f�r neds�ttning ske tills vidare.

7 � Beslut om neds�ttning av �rsbeloppet f�r �ndras

1. om de inkomstf�rh�llanden som legat till grun d f�r beslutet har �nd�

rats v�sentligt, eller

2. om det i n�got annat h�nseende har intr�ffat en f�r�ndring som

v�sentligt p�verkar r�tten till neds�ttning.

8 � Regeringen e ller den myndighet regeringen best�mmer far meddela

n�rmare f�reskrifter om neds�ttning enligt 6 eller 7 �.

I Avs krivning

9 � Studiel�n som kvarst�r obetalda det �r den �terbetalningsskyldige

fyller sextiofem �r skall avskrivas. Utan hinder h�rav kvarst�r betalnings�

skyldigheten f�r p�f�rda men inte betalda �rsbelopp avseende de tre senas�
te kalender�ren. Om det finns synnerliga sk�l, f�r dock ocks� s�dana

�rsbelopp skrivas av efter ing�ngen av det �r den �terbetalningsskyldige

fyller sextiofem �r.

10 � Om den �terbetalningsskyldige avlider, skall �terst�ende kapital�

skuld och upplupen r�nta avskrivas.

11 � Den som tidigare uppburit studiel�n f�r studier enligt 4 kap. 2 � kan

befrias fr�n att �terbetala viss del av dessa l�n om han under minst tre
terminer erh�llit studiel�n f�r studier enligt 4 kap. 1 �. S�dan befrielse f�r
avse h�gst sex terminer och f�r vaije termin uppg� till en tredjedel av

studiel�net under terminen.

12 � Ut�ver vad som f�ljer av 9-11 �� far studiel�n avskrivas i fall d�

det f�religger synnerliga sk�l till det.

I Frivillig �terbetalning

13 � I syfte att stimulera en snabb �terbetalning av studiel�n f�r regering�

en meddela f�reskrifter om premier f�r s�dana �terbetalningsskyldiga som
�terbetalar sina studiel�n med st�rre belopp �n de �rsbelopp de �r skyldiga

att betala.

Fastst�llande av �rsbelopp
14 � F�r vaije kalender�r d� �terbetalning skall g�ras fastst�lls �rsbelop�

pet f�r den �terbetalningsskyldige. Uppkommer brutet krontal skall �rsbe�
loppet avrundas till n� rmast l�gre hela krontal. Regeringen f�r f�reskriva

1887

�

' f i

SFS 1988:877

att �rsbeloppet skall fastst�llas till noll ronor, om rsbeloppet, ber�knat

enligt 4 � f�rsta stycket, skulle understiga fem procent av basbeloppet det
�r �terbetalningen skall g�ras.

Om �rsbeloppet �ndras genom beslut om neds�ttning g�ller det nedsatta

beloppet som fastst�llt �rsbelopp.

Den �terbetalningsskyldige skall underr�ttas skriftligen om det �rsbe�

lopp som har fastst�llts f�r honom.

I Betalning

15 � Det fastst�llda �rsbeloppet och s�dana avgifter som regeringen har
f�reskrivit med st �d av 1 � an dra stycket skall betalas enligt f�reskrifter

som meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer.

I Utm�tning m. m.

16 � �rsbelopp och andra avgifter enligt denna lag som inte har betalats

inom f�reskriven tid f�r tas ut genom utm�tning utan f�reg�ende dom eller

utslag.

�rsbelopp eller del d�rav som inte har betalats, frivilligt eller genom

utm�tning, f�re utg�ngen av november m�nad det tredje �ret efter betal�

nings�ret, skall inte f�ranleda vidare indrivnings�tg�rder.

I S�rskilda best�mmelser om �terbetalning i vissa fall

17 � Om n�gon har uppburit studiel�n f�r en sjukperiod enligt best�m�

melserna i 3 kap. 15-19 ��, 4 kap. 28-35 �� eller 7 kap. 17 � och de
best�mmelser som anges d�r g�ller i fr�ga om �terbetalnin gen best�mmel�

serna i 18 och 19 ��.

18 � Studiel�n som avser den delen av en sjukperiod som f�ljer efter en

karenstid om 14 dagar skall inte �terbetalas annat �n i de fall som anges i
19 �.

I ka renstiden far inr�knas bara tid under s�dan studietid som avse s i 3

kap. 15 �, 4 kap. 28 � eller 7 kap. 17 �.

Vid ber�kning av karenstiden skall tv� eller flera sjukperioder r�knas

som en sammanh�ngande sjukperiod, om den senare perioden b�ljar inom
20 dagar efter det att den tidigare slutade.

19 � Uppb�r den studerande sjukpenning enligt lagen (1976:380) om
arbetsskadef�rs�kring, skall han f�r vaije sjukdag som infaller efter ka�

renstiden enligt 18 � �terbetala den del av studiel�net som motsvarar

sjukpenning �ver 25 kr onor. Detsamma g�ller ocks� om den studerande
med anledning av sin sjukdom f�r ers�ttning enligt a nnan f�rfattning eller

p� grund av regeringens f�rordnande eller enligt utl�ndsk lagstiftning om

arbetsskadef�rs�kring. Sjukpenning enligt lagen (1962: 381) om allm�n f�r�

s�kring skall inte beaktas vid till�mpning av denna paragraf.

20 � Studiel�n som avser tid d� den st uderande har uppburit utbildnings�
bidrag, enligt best�mmelserna om dagpenning, skall inte �terbetalas i den

m�n avdrag har skett fr�n utbildningsbidraget.

1888

�

1 Ansvarig myndighet, uppgiftsskyldighet m. m.

SFS 1988:877

21 � Fr�gor enligt detta kapitel pr�vas av centrala studiest�dsn�mnden.
Fr�gorom befrielse fr�n �terbetalnings skyldighet enligt 18 och 19 �� pr��
vas dock av den studiemedelsn�mnd som f�reskrivs av regeringen eller
den myndighet regeringen best�mmer.

22 � Den �terbetalningsskyldige skall l�mna centrala studiest�dsn�mn�
den de uppgifter som �r av betydelse f�r till�mpningen av detta kapitel.

Best�mmelser om hur centrala studiest�dsn�mnden skall inh�mta de

uppgifter fr�n den senaste taxeringen som n�mnden beh�ver f�r till�mp�
ning av detta kapitel meddelas av regeringen.

Den som har f�tt �rsbeloppet nedsatt �r skyldig att utan anmaning

omedelbart underr�tta centrala studiest�dsn�mnden om n�gon omst�ndig�

het som f�ranlett neds�ttningen inte l�ngre f�religger.

23 � Allm�n f�rs�kringskassa skall l�mna centrala studiest�dsn�mnden
och studiemedelsn�mnderna uppgift om s�dan sjukpenning eller ers�ttning
som a vses i 19 �. Allm�n f�rs�kringskassa skall i �vrigt l�mna centrala
studiest�dsn�mnden och studiemedelsn�mnderna de uppgifter som �r av

betydelse f�r till�mpningen av detta kapitel enligt de best�mmelser som
regeringen meddelar.

24 � Annan myndighet och f�rs�kringsinr�ttning �r skyldiga att p� beg�

ran l�mna f�rs�kringsdomstol, riksf�rs�kringsverket, allm�n f�rs�krings�
kassa och centrala studiest�dsn�mnden s�dana uppgifter i fr�ga om viss
person som �r av betydelse f�r till�mpningen av detta kapitel.

I �ver klagande m. m.

25 � Centrala studiest�dsn�mndens beslut i �renden om �terbetalning av

studiel�n f�r �verklagas hos kammarr�tt.

N�mndens beslut skall dock g�lla omedelbart, om n�mnden inte best�m�

mer n�got annat.

9 kap.

2 � Har n�gon uppburit studiest�d obeh�rigen eller med f�r h�gt belopp
och har han i nsett eller bort inse detta, kan vad f�r mycket utg�tt genast

�terkr�vas.

Avbryter n�gon sina studier skall f�rsta stycket till�mpas betr�ffande

uppburet studiest�d som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet p�

sjukdom skall studiest�d som den studerande uppburit enligt 3 kap. 15-

19 ��, 4 ka p. 28-35 �� eller 7 k ap. 17 � och de best�mmelser som anges

d�r ej �terkr�vas. Detsamma g�ller vid s�dan ledighet som avses i 3 kap.

31 �,4 kap. 44 � och 7 kap. 17 a �.

Avser �terkrav enligt f�rsta eller andra stycket studiehj�lp enligt 3 kap.

till s�dan studerande, som vid utbetalni ngstillf�llet var omyndig p� grund

av �lder, �vilar betalningsskyldigheten den som d� var den omyndiges

f�rmyndare.

P� studiel�n enligt 3 k ap., p� studiemedel enligt 4 kap. och p� s�rskilt

vuxenstudiest�d enligt 7 k ap, som �terkr�vs enligt f�rsta eller andra styc-

1889

60-SFS 1988

�

-J

SFS 1988:877

ket utg�r r�nta fr�n den dag n�r medlen uppburits efter en r�ntesats som "
vid vaije tidpunkt med tv� procentenheter �verstiger statens utl�ningsr�n�
ta. Pa andra former av studiest�d som �terkr�vs enligt denna paragraf'

utg�r r�nta enligt samma r�ntesats fr�n den dag som infaller en m�nad efter

det beslut om �terkrav fattats. Om det finns s�rskilda sk�l kan den �terbe�

talningsskyldige befrias helt eller delvis fr�n sin skyldighet att betala r�n�

tan.

2 a � En fordran, som har uppkommit p� grund av att studiest�d har

�terkr�vts och som inte har betalats, bevakas fram till det �r g�lden�ren
fyller sextiofem �r. D�refter avskrivs fordringen.

Om g�lden�ren avlider, avskrivs fordringen.

Om indrivningen av en s�dan fordran som avses i f�rsta stycket sltulle

v�lla mer arbete eller kostnad �n som �r sk�ligt och indrivning inte �r

p�kallad fr�n allm�n synpunkt far indrivnings�tg�rder underl�tas,

2 b � Till en studerande som tidigare har uppburit studiest�d utg�r nytt
s�dant st�d endast om

1. fastst�llt �rsbelopp, som f�rfallit till betalning f�re det kalender�r

som de nya studiemedlen avser, har betalats, och

2. �terkrav med st�d av 2 � av studiel�n enligt 3 kap,, studiemedel enligt

4 kap. eller s�rskilt vuxenstudiest�d enligt 7 kap. har reglerats av den
studerande s� att �terkrav, som avser h�gst ett kalenderhalv�r, kvarst�r
oreglerat.

Om det finns synnerliga sk�l f�r studiest�d dock beviljas utan hinder av

vad som anges i f�rsta stycket.

1890

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1989. �ldre f�reskrifter g�ller

fortfarande i fr�ga om s tudiest�d som avser tid f�re ikrafttr�dandet.

2. Den som har beviljats studiest�d som avser tid f�re ikrafttr�dandet

kan beg�ra att dessa efter �r 1989 skall �terbetalas enligt best�mmelserna i

8 kap. i d ess nya lydelse. De �ndrade betalningsvillkoren skall till�mpas
fr. o. m. den 1 januari visst �r.

3. Den som forts�tter att �terbetala studiest�d enligt �ldre best�mmelser

kan fa sin avgift nedsatt till fem proce nt av sitt avgiftsunderlag enligt �ldre

f�reskrifter.

4. Den som �terbetalar studiest�d som avser tid s�v�l f�re som efter

ikrafttr�dandet kan beg�ra att �terbetalningen kalender�rsvis skall sam�
ordnas. Samordningen inneb�r att �ldre f�reskrifter om neds�ttning av

avgift inte skall till�mpas och att det sammanlagda �terbetalningsbeloppet

inte skall �verstiga fem procent av den �terbetalningsskyldiges inkomst

enligt 8 kap, 4 � i dess nya lydelse. Det sammanlagda �terbetalningsbelop�

pet avr�knas i f�rsta hand p� studiest�d som avser tid f�re ikrafttr�dandet.

N�r det g�ller s�dana �terbetalningsskyldiga som under det inkomst�r

den senaste taxeringen avser var bosatta utomlands eller var sj�m�n far

regeringen f�reskriva att samordningen i st�llet skall ske enligt andra
best�mmelser.

5. De nya f�reskrifterna i 8 kap. 11 � om befrielse fr�n att �terbetala

studiemedel f�r kommunal eller statlig vuxenutbildning eller f�r annan
gymnasial utbildning eller utbildning vid folkh�gskola skall g�lla ocks� f�r
s�dana studiemedel som den �terbetalningsskyldige har erh�llit enligt �ldre

�

best�mmelser f�r studier efter �r 1983. Vid till� mpningen av 8 kap. 11 �

SFS 1988:877

sk�ll d�rvid �terbetalningspliktiga studiemedel enligt 4 kap. 1 � anses lika
med studiel�n.

Har den �ter betalningsskyldige redan bevi ljats befrielse enligt de �ldre

f�reskrifterna kan han f� ytterligare befrielse s� att det sammanlagda

avskrivningsbeloppet per term in uppg�r till en tredjed el av det �terbetal�

ningspliktiga studiemedlet under terminen.

6. Har en studerande uppburit studiest�d enligt lagen i dess �ldre lydel�

se, skall som villkor f�r att f� nytt studiest�d g�lla inte enbart 9 kap. 2 b � i
sin nya lydelse utan �ven paragrafen i dess �ldre lydelse.

7. F�reskrifter om n� r en ans�kan enligt dessa �ve rg�ngsbest�mmelser

skall vara inkommen meddelas av regeringen eller den myndighet regering�
en best�mmer.

8. Fr�gor om �terbetalning enligt dessa �verg�ngsbest�mmelser pr�vas

av centrala studiest�dsn�mnden.

9. F�reskrifterna i 8 kap . 25 � o m �verklagande m. m. skall �ven g�l la

centrala studiest�dsn�mndens beslut enligt dessa �verg�ngsbest�mmelser.

10. F�reskrifter i lag elle r annan f�rfa ttning som g�lle r �terbetalnings�

pliktiga studiemedel skall till�mpas ocks� i fr�ga om studiel�n enligt 8 kap.
i dess nya lydelse, om inte annat f�reskrivs.

P� regeringens v�gnar

LENNART BODSTR�M

Erik Tersmeden

(Utbildningsdepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1988:877

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se