SFS 2017:527 Lag om studiestartsstöd

Start / Skoljuridik / Lag (2017:527) om studiestartsstöd / SFS 2017:527 Lag om studiestartsstöd

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">         </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om studiestartsst�d; utf�rdad den 1 juni 2017. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs f�ljande. Inledande best�mmelser Lagens inneh�ll och syfte 1 � I denna lag finns best�mmelser om studiestartsst�d, som �r ett statligt studiest�d. Syftet med lagen �r att �ka rekryteringen till studier bland personer med stort utbildningsbehov, f�r att st�rka deras m�jligheter att etablera sig p� arbetsmarknaden. Studiestartsst�d f�r l�mnas i den m�n det finns tillg�ng p� medel. Rekrytering till studier 2 � Studiestartsst�d �r ett verktyg som kommunerna kan v�lja att anv�nda inom ramen f�r sitt ansvar enligt 20 kap. 10 och 17 �� skollagen (2010:800) att rekrytera personer till studier. En kommuns rekryteringsarbete enligt denna lag ska ske i samverkan med Arbetsf�rmedlingen. Kommunen ska i n�ra samarbete med Arbetsf�rmed- lingen anta riktlinjer f�r rekryteringsarbetet, efter att ha inh�mtat synpunkter fr�n F�rs�kringskassan och lokala f�retr�dare f�r arbetsmarknadens parter och folkbildningen. Prisbasbelopp 3 � Med prisbasbelopp avses i denna lag och i f�reskrifter som meddelats i anslutning till lagen prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 �� socialf�rs�k- ringsbalken. M�lgrupp Utbildningsbehov 4 � Studiestartsst�d f�r l�mnas till den som har kort utbildning och ett stort behov av utbildning p� grundl�ggande eller gymnasial niv� f�r att kunna 1 Prop. 2016/17:158, bet. 2016/17:UbU20, rskr. 2016/17:285. SFS 2017:527 Utkom fr�n trycket den 14 juni 2017 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2017:527 etablera sig p� arbetsmarknaden. Ytterligare villkor f�r att en studerande ska anses tillh�ra m�lgruppen f�r st�det finns i 510 ��. �lder 5 � Studiestartsst�d f�r l�mnas fr�n och med det kalender�r som den stude- rande fyller 25 �r och l�ngst till och med det kalender�r som den studerande fyller 56 �r. Arbetss�kande 6 � Studiestartsst�d f�r bara l�mnas till den som �r anm�ld som arbets- s�kande hos den offentliga arbetsf�rmedlingen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela ytterligare f�reskrifter om till vilka arbetss�kande st�d f�r l�mnas. Krav p� nyrekrytering 7 � Studiestartsst�d f�r inte l�mnas till den som inom de senaste tre �ren f�re starten av den tidsperiod som studiestartsst�det avser har f�tt studiest�d enligt studiest�dslagen (1999:1395). Betalat �rsbelopp och �terkr�vt studiest�d 8 � En studerande som senast tre �r f�re studiestarten har f�tt studiest�d enligt studiest�dslagen (1999:1395) kan beviljas studiestartsst�d bara om den studerande har 1. betalat fastst�llt �rsbelopp enligt 4 kap. 7 � studiest�dslagen, som ska betalas f�re det kalender�r som studiestartsst�det avser, och 2. betalat tillbaka s� mycket av �terkr�vt studiest�d enligt 5 kap. studie- st�dslagen att h�gst ett kalenderhalv�rs �terkr�vt studiest�d �terst�r att betala. Om det finns synnerliga sk�l, f�r studiestartsst�d beviljas trots best�m- melserna i f�rsta stycket. Medborgarskap 9 � Studiestartsst�d f�r l�mnas till studerande som �r svenska medborgare. De utl�ndska medborgare som har r�tt till studiest�d enligt best�mmelserna i 1 kap. 46 �� studiest�dslagen (1999:1395) eller f�reskrifter som meddelats i anslutning till de best�mmelserna ska j�mst�llas med svenska medborgare ocks� n�r det g�ller studiestartsst�d. 10 � Studiestartsst�d f�r l�mnas till studerande som inte �r svenska med- borgare, om de uppfyller de villkor f�r att beviljas studiemedel som anges i 3 kap. 4 � andrafj�rde styckena studiest�dslagen (1999:1395) eller f�reskrif- ter som meddelats i anslutning till de best�mmelserna. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2017:527 �vriga f�ruts�ttningar f�r studiestartsst�d Utbildning som st�det f�r l�mnas f�r 11 � Regeringen kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�re- skrifter om vid vilka l�roanstalter och f�r vilka utbildningar studiestartsst�d f�r l�mnas. Studiernas omfattning 12 � Studiestartsst�d f�r l�mnas f�r varje vecka som den studerande bedri- ver studier p� minst halvtid. Studierna m�ste dock p�g� under en samman- h�ngande tid om minst tre veckor. Studiestartsst�d f�r l�mnas bara f�r s�dan del av studietiden som omfattas av den kursplan eller motsvarande som g�ller f�r utbildningen. 13 � Studiestartsst�dets storlek best�ms i f�rh�llande till studiernas omfatt- ning. F�r studerande som inte bedriver heltidsstudier l�mnas studiestartsst�d med 1. 75 procent av helt st�d vid studier p� minst 75 procent men mindre �n 100 procent av heltid, eller 2. 50 procent av helt st�d vid studier p� minst 50 procent men mindre �n 75 procent av heltid. Studiestartsst�d utan pr�vning av studieresultat 14 � Till den som f�r f�rsta g�ngen ans�ker om studiestartsst�d f�r st�det l�mnas utan f�reg�ende pr�vning av den studerandes tidigare studieresultat. Studiestartsst�d med pr�vning av studieresultat 15 � I andra fall �n som avses i 14 � ska en pr�vning av studieresultat g�ras f�r den som tidigare har beviljats studiestartsst�d. Studiestartsst�d f�r l�mnas till en studerande som bedrivit sina studier i normal takt. Studiestartsst�d f�r l�mnas �ven om den studerande inte har bedrivit sina tidigare studier i normal takt om det �r fr�ga om studieresultat fr�n perioder med studiestartsst�d som �r �ldre �n tio �r eller om det finns s�rskilda sk�l f�r det. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�reskrifter om vad som ska anses vara studier i normal takt. Tid som studiestartsst�d l�mnas f�r 16 � Studiestartsst�d f�r l�mnas under sammanlagt h�gst 50 veckor vid stu- dier p� heltid. Vid studier p� deltid f�r studiestartsst�d l�mnas under h�gst 1. 67 veckor vid studier p� minst 75 procent men mindre �n 100 procent av heltid, eller 2. 100 veckor vid studier p� minst 50 procent men mindre �n 75 procent av heltid. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2017:527 Ber�kning av studiestartsst�d Studiestartsst�dets storlek 17 � Studiestartsst�d f�r l�mnas med ett belopp som f�r varje vecka mot- svarar 1. 4,75 procent av prisbasbeloppet vid studier p� heltid, 2. 3,56 procent av prisbasbeloppet vid studier p� minst 75 procent men mindre �n 100 procent av heltid, och 3. 2,38 procent av prisbasbeloppet vid studier p� minst 50 procent men mindre �n 75 procent av heltid. Detta g�ller bara om n�got annat inte f�ljer av 1923 ��. Till�ggsbidrag 18 � Ut�ver det ers�ttningsbelopp som f�ljer av 17 � f�r studiestartsst�d l�mnas i form av till�ggsbidrag till studerande som har v�rdnad om barn. S�dant bidrag f�r l�mnas till och med det kalenderhalv�r barnet fyller 18 �r. F�r varje barn kan h�gst ett till�ggsbidrag motsvarande studiebidraget vid heltidsstudier enligt 3 kap. 12 � studiest�dslagen (1999:1395) l�mnas. Vid ber�kning av till�ggsbidraget enligt f�rsta stycket och vid f�rdelning av till�ggsbidrag om b�da v�rdnadshavarna studerar, ska f�reskrifter som meddelats i anslutning till 3 kap. 13 b � studiest�dslagen ocks� till�mpas n�r det g�ller studiestartsst�d i form av till�ggsbidrag. Inkomstpr�vning 19 � Studiestartsst�d f�r l�mnas med fullt belopp bara om den studerandes inkomst under ett kalenderhalv�r inte �r h�gre �n ett visst belopp (fri- beloppet). 20 � Vid studier om 20 veckor under ett kalenderhalv�r ska fribeloppet motsvara 1. 160 procent av prisbasbeloppet vid studier p� heltid, 2. 200 procent av prisbasbeloppet vid studier p� minst 75 procent men mindre �n 100 procent av heltid, och 3. 240 procent av prisbasbeloppet vid studier p� minst 50 procent men mindre �n 75 procent av heltid. I andra fall ska fribeloppets andel av prisbasbeloppet �kas eller minskas f�r varje vecka som studietiden �r kortare eller l�ngre �n 20 veckor med 1. 8 procentenheter vid studier p� heltid, 2. 6 procentenheter vid studier p� minst 75 procent men mindre �n 100 procent av heltid, och 3. 4 procentenheter vid studier p� minst 50 procent men mindre �n 75 pro- cent av heltid. 21 � Om den studerandes inkomst �r h�gre �n det ber�knade fribeloppet enligt 20 �, ska det belopp som f�r l�mnas enligt 17 � f�rsta stycket minskas med 52 procent av den �verskjutande inkomsten. 22 � Som den studerandes inkomst under ett kalenderhalv�r enligt 19 � r�k- nas vad som h�nf�r sig till det halv�ret av den studerandes �verskott i </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2017:527 inkomstslagen tj�nst, n�ringsverksamhet och kapital enligt beslut om slutlig skatt f�r kalender�ret. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�reskrifter om hur inkomsten ska r�knas f�r studerande som inte beskattas f�r sin huvudsakliga inkomst i Sve- rige. Ett beslut om studiestartsst�d ska grunda sig p� den uppgift om ber�knad inkomst som den studerande l�mnar i ans�kan om studiestartsst�d. 23 � Studiestartsst�d f�r inte l�mnas, om beloppet per vecka motsvarar eller �r l�gre �n 0,25 procent av prisbasbeloppet. Studiestartsst�d under sjukdom och ledighet 24 � Regeringen kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�re- skrifter om att studiestartsst�d f�r l�mnas f�r tid d� den studerande �r sjuk. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�reskrifter om att studiestartsst�d ocks� f�r l�mnas vid ledighet 1. f�r tillf�llig v�rd av barn, 2. f�r n�rst�endev�rd, eller 3. i samband med att ett barn under 18 �r har avlidit. Regeringen kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�reskrif- ter om att studiestartsst�d som l�mnas vid sjukdom eller s�dan ledighet som anges i andra stycket f�r ing� i det antal veckor som studiestartsst�d h�gst f�r l�mnas f�r enligt 16 �. Samordning med andra f�rm�ner 25 � Om en person som har studiestartsst�d d�refter beviljas studiemedel enligt 3 kap. studiest�dslagen (1999:1395) f�r studiestartsst�d inte l�mnas eller tas emot f�r den tid f�r vilken det l�mnas studiemedel. Vidare f�r studie- startsst�d heller inte l�mnas eller tas emot f�r den tid f�r vilken studiemedel enligt 3 kap. 25 � f�rsta stycket 17 och andra och fj�rde styckena studie- st�dslagen inte f�r l�mnas. Om till�ggsbidrag l�mnas enligt 18 � denna lag och till�ggsbidrag kan l�m- nas f�r samma barn och f�r samma tidsperiod enligt studiest�dslagen ska bidragen samordnas s� att sammanlagt h�gst ett till�ggsbidrag l�mnas enligt b�da lagarna f�r samma tidsperiod. Rekryteringsarbete, ans�kan, beslut och utbetalning Rekryteringsarbete och ans�kan 26 � En kommun som v�ljer att anv�nda studiestartsst�det ska, i enlighet med de riktlinjer f�r rekryteringsarbetet som kommunen har antagit enligt 2 � andra stycket, uppmana personer i hemkommunen, som kommunen anser kan antas h�ra till m�lgruppen f�r st�det och som kommunen bed�mer �r priorite- rade, att ans�ka om st�d. En s�dan ans�kan ska den s�kande l�mna in till kommunen. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2017:527 Kommunens pr�vning 27 � Kommunen ska vid pr�vningen av en ans�kan enligt 26 � bed�ma om den s�kande tillh�r m�lgruppen f�r studiestartsst�det enligt 4 � f�rsta meningen och 5 �. Om kommunen vid sin pr�vning bed�mer att den s�kande inte uppfyller dessa villkor, eller om en ans�kan kommit in till kommunen utan att den enskilde uppmanats att ans�ka enligt 26 �, ska kommunen avsl� ans�kan. Om kommunen vid sin pr�vning enligt f�rsta stycket bed�mer att den s�kande uppfyller villkoren, ska kommunen �verl�mna sitt beslut tillsam- mans med den s�kandes ans�kan till Centrala studiest�dsn�mnden. Centrala studiest�dsn�mndens pr�vning 28 � Om en kommun har beslutat att en s�kande uppfyller villkoren enligt 4 � f�rsta meningen och 5 �, ska Centrala studiest�dsn�mnden pr�va �vriga f�ruts�ttningar f�r att studiestartsst�d ska kunna beviljas enligt denna lag och f�reskrifter som meddelats i anslutning till lagen. Utbetalning av studiestartsst�d 29 � Centrala studiest�dsn�mnden f�r betala ut studiestartsst�d endast om det �r styrkt att den studerande bedriver de studier som st�det har beviljats f�r. Studiestartsst�det �r f�rverkat, om den studerande inte inom en m�nad fr�n starten av den tidsperiod som studiestartsst�det avser har styrkt att han eller hon bedriver studier. Styrks detta senare, f�r studiestartsst�det �nd� betalas ut, om det finns s�rskilda sk�l. Studiestartsst�det �r f�rverkat om den studerande avlider innan studie- startsst�det har betalats ut. �verklagande 30 � I fr�ga om �verklagande av en kommuns beslut enligt 27 � finns best�mmelser i 10 kap. kommunallagen (1991:900) om laglighetspr�vning. Centrala studiest�dsn�mndens beslut i �renden om studiestartsst�d f�r �verklagas till �verklaganden�mnden f�r studiest�d. Centrala studiest�ds- n�mndens beslut ska g�lla omedelbart, om inte Centrala studiest�dsn�mnden best�mmer n�got annat. Om ett beslut �verklagas, kan �verklaganden�mnden besluta att det tills vidare inte ska g�lla. �verklaganden�mndens beslut med anledning av ett �verklagande dit f�r inte �verklagas. Uppgiftsskyldighet Uppgiftsskyldighet f�r myndigheter 31 � Regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�reskrifter om att andra myndigheter ska vara skyldiga att l�mna Centrala studiest�dsn�mnden eller �verklagande- n�mnden f�r studiest�d de uppgifter som har betydelse f�r till�mpningen av denna lag och f�reskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2017:527 Uppgiftsskyldighet f�r l�roanstalter 32 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om en l�roanstalts skyldighet att till Centrala studiest�ds- n�mnden l�mna de uppgifter som �r av betydelse f�r till�mpningen av denna lag och f�reskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om en l�roanstalts skyldighet att till �verklaganden�mnden f�r studiest�d l�mna de uppgifter som �r av betydelse f�r till�mpningen av denna lag och f�reskrifter som har meddelats i anslut- ning till lagen. Uppgiftsskyldighet f�r den studerande 33 � En studerande som har beviljats studiestartsst�d ska till Centrala stu- diest�dsn�mnden anm�la en s�dan �ndring av sina f�rh�llanden som har bety- delse f�r r�tten till studiestartsst�d eller st�dets storlek. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�reskrifter om en studerandes skyl- dighet att till Centrala studiest�dsn�mnden l�mna de uppgifter som �r av betydelse f�r till�mpningen av denna lag och f�reskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. �terkrav, r�nta och avgifter 34 � Studiestartsst�d som betalats ut felaktigt eller med f�r h�gt belopp ska kunna �terkr�vas. Best�mmelserna om �terkrav, r�nta, avgifter och avskriv- ning i 5 kap. 1, 2 och 46 �� studiest�dslagen (1999:1395), best�mmelsen om �terbetalning av inte utnyttjat studiest�d i 6 kap. 2 � samma lag och f�reskrif- ter som meddelats i anslutning till de best�mmelserna ska ocks� till�mpas n�r det g�ller studiestartsst�d. Uppf�ljning och utv�rdering 35 � Centrala studiest�dsn�mnden ska f�lja upp och utv�rdera kommunens rekryteringsarbete enligt denna lag. En kommun som v�ljer att anv�nda studiestartsst�det ska dokumentera sitt rekryteringsarbete enligt denna lag och l�mna s�dana uppgifter om rekryte- ringsarbetet till Centrala studiest�dsn�mnden som beh�vs f�r uppf�ljningen och utv�rderingen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�reskrifter om den dokumentation som ska g�ras och om vilka uppgifter som ska l�mnas enligt andra stycket. �vriga best�mmelser S�rskilda f�reskrifter om studiestartsst�d 36 � F�ljande best�mmelser om studiest�d i studiest�dslagen (1999:1395) ska ocks� till�mpas n�r det g�ller studiestartsst�d: 5 kap. 6 a � om skyldighet att l�mna uppgift om adress, 6 kap. 1 � om till�mpningen av lagen (1969:93) om begr�nsning av sam- h�llsst�d vid arbetskonflikt, </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2017:527 Wolters Kluwer Elanders Sverige AB, 2017 6 kap. 3 � om att fordran p� studiest�d inte kan �verl�tas och inte f�r tas i anspr�k genom utm�tning, 6 kap. 3 a � om att Centrala studiest�dsn�mnden under vissa f�ruts�tt- ningar f�r besluta att studiest�det ska h�llas inne eller l�mnas med l�gre belopp till dess ett slutligt beslut om r�tt till studiest�d har fattats, 6 kap. 5 � om avrundning av belopp, och 6 kap. 12 � om preskription av fordran som avser �terkrav av studiest�d. Avgifter f�r administrativa kostnader 37 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om att Centrala studiest�dsn�mn- den f�r ta ut avgifter f�r sina administrativa kostnader i samband med �ter- krav av studiestartsst�d. Ytterligare f�reskrifter 38 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela ytterligare f�reskrifter om till�mpningen av denna lag. Denna lag tr�der i kraft den 2 juli 2017. P� regeringens v�gnar STEFAN L�FVEN ANNA EKSTR�M (Utbildningsdepartementet) </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om studiestartsst�d;

utf�rdad den 1 juni 2017.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs f�ljande.

Inledande best�mmelser

Lagens inneh�ll och syfte

1 �

I denna lag finns best�mmelser om studiestartsst�d, som �r ett statligt

studiest�d.

Syftet med lagen �r att �ka rekryteringen till studier bland personer med

stort utbildningsbehov, f�r att st�rka deras m�jligheter att etablera sig p�
arbetsmarknaden.

Studiestartsst�d f�r l�mnas i den m�n det finns tillg�ng p� medel.

Rekrytering till studier

2 �

Studiestartsst�d �r ett verktyg som kommunerna kan v�lja att anv�nda

inom ramen f�r sitt ansvar enligt 20 kap. 10 och 17 �� skollagen (2010:800)
att rekrytera personer till studier.

En kommuns rekryteringsarbete enligt denna lag ska ske i samverkan med

Arbetsf�rmedlingen. Kommunen ska i n�ra samarbete med Arbetsf�rmed-
lingen anta riktlinjer f�r rekryteringsarbetet, efter att ha inh�mtat synpunkter
fr�n F�rs�kringskassan och lokala f�retr�dare f�r arbetsmarknadens parter
och folkbildningen.

Prisbasbelopp

3 �

Med prisbasbelopp avses i denna lag och i f�reskrifter som meddelats i

anslutning till lagen prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 �� socialf�rs�k-
ringsbalken.

M�lgrupp

Utbildningsbehov

4 �

Studiestartsst�d f�r l�mnas till den som har kort utbildning och ett stort

behov av utbildning p� grundl�ggande eller gymnasial niv� f�r att kunna

1 Prop. 2016/17:158, bet. 2016/17:UbU20, rskr. 2016/17:285.

SFS 2017:527

Utkom fr�n trycket
den 14 juni 2017

SFS 2017:527

etablera sig p� arbetsmarknaden. Ytterligare villkor f�r att en studerande ska
anses tillh�ra m�lgruppen f�r st�det finns i 510 ��.

�lder

5 �

Studiestartsst�d f�r l�mnas fr�n och med det kalender�r som den stude-

rande fyller 25 �r och l�ngst till och med det kalender�r som den studerande
fyller 56 �r.

Arbetss�kande

6 �

Studiestartsst�d f�r bara l�mnas till den som �r anm�ld som arbets-

s�kande hos den offentliga arbetsf�rmedlingen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med st�d

av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela ytterligare f�reskrifter om till vilka
arbetss�kande st�d f�r l�mnas.

Krav p� nyrekrytering

7 �

Studiestartsst�d f�r inte l�mnas till den som inom de senaste tre �ren

f�re starten av den tidsperiod som studiestartsst�det avser har f�tt studiest�d
enligt studiest�dslagen (1999:1395).

Betalat �rsbelopp och �terkr�vt studiest�d

8 �

En studerande som senast tre �r f�re studiestarten har f�tt studiest�d

enligt studiest�dslagen (1999:1395) kan beviljas studiestartsst�d bara om den
studerande har

1. betalat fastst�llt �rsbelopp enligt 4 kap. 7 � studiest�dslagen, som ska

betalas f�re det kalender�r som studiestartsst�det avser, och

2. betalat tillbaka s� mycket av �terkr�vt studiest�d enligt 5 kap. studie-

st�dslagen att h�gst ett kalenderhalv�rs �terkr�vt studiest�d �terst�r att betala.

Om det finns synnerliga sk�l, f�r studiestartsst�d beviljas trots best�m-

melserna i f�rsta stycket.

Medborgarskap

9 �

Studiestartsst�d f�r l�mnas till studerande som �r svenska medborgare.

De utl�ndska medborgare som har r�tt till studiest�d enligt best�mmelserna i
1 kap. 46 �� studiest�dslagen (1999:1395) eller f�reskrifter som meddelats i
anslutning till de best�mmelserna ska j�mst�llas med svenska medborgare
ocks� n�r det g�ller studiestartsst�d.

10 �

Studiestartsst�d f�r l�mnas till studerande som inte �r svenska med-

borgare, om de uppfyller de villkor f�r att beviljas studiemedel som anges i
3 kap. 4 � andrafj�rde styckena studiest�dslagen (1999:1395) eller f�reskrif-
ter som meddelats i anslutning till de best�mmelserna.

SFS 2017:527

�vriga f�ruts�ttningar f�r studiestartsst�d

Utbildning som st�det f�r l�mnas f�r

11 �

Regeringen kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�re-

skrifter om vid vilka l�roanstalter och f�r vilka utbildningar studiestartsst�d
f�r l�mnas.

Studiernas omfattning

12 �

Studiestartsst�d f�r l�mnas f�r varje vecka som den studerande bedri-

ver studier p� minst halvtid. Studierna m�ste dock p�g� under en samman-
h�ngande tid om minst tre veckor.

Studiestartsst�d f�r l�mnas bara f�r s�dan del av studietiden som omfattas

av den kursplan eller motsvarande som g�ller f�r utbildningen.

13 �

Studiestartsst�dets storlek best�ms i f�rh�llande till studiernas omfatt-

ning. F�r studerande som inte bedriver heltidsstudier l�mnas studiestartsst�d
med

1. 75 procent av helt st�d vid studier p� minst 75 procent men mindre �n

100 procent av heltid, eller

2. 50 procent av helt st�d vid studier p� minst 50 procent men mindre �n

75 procent av heltid.

Studiestartsst�d utan pr�vning av studieresultat

14 �

Till den som f�r f�rsta g�ngen ans�ker om studiestartsst�d f�r st�det

l�mnas utan f�reg�ende pr�vning av den studerandes tidigare studieresultat.

Studiestartsst�d med pr�vning av studieresultat

15 �

I andra fall �n som avses i 14 � ska en pr�vning av studieresultat g�ras

f�r den som tidigare har beviljats studiestartsst�d. Studiestartsst�d f�r l�mnas
till en studerande som bedrivit sina studier i normal takt.

Studiestartsst�d f�r l�mnas �ven om den studerande inte har bedrivit sina

tidigare studier i normal takt om det �r fr�ga om studieresultat fr�n perioder
med studiestartsst�d som �r �ldre �n tio �r eller om det finns s�rskilda sk�l f�r
det.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med st�d

av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�reskrifter om vad som ska anses
vara studier i normal takt.

Tid som studiestartsst�d l�mnas f�r

16 �

Studiestartsst�d f�r l�mnas under sammanlagt h�gst 50 veckor vid stu-

dier p� heltid.

Vid studier p� deltid f�r studiestartsst�d l�mnas under h�gst
1. 67 veckor vid studier p� minst 75 procent men mindre �n 100 procent av

heltid, eller

2. 100 veckor vid studier p� minst 50 procent men mindre �n 75 procent av

heltid.

SFS 2017:527

Ber�kning av studiestartsst�d

Studiestartsst�dets storlek

17 �

Studiestartsst�d f�r l�mnas med ett belopp som f�r varje vecka mot-

svarar

1. 4,75 procent av prisbasbeloppet vid studier p� heltid,
2. 3,56 procent av prisbasbeloppet vid studier p� minst 75 procent men

mindre �n 100 procent av heltid, och

3. 2,38 procent av prisbasbeloppet vid studier p� minst 50 procent men

mindre �n 75 procent av heltid.

Detta g�ller bara om n�got annat inte f�ljer av 1923 ��.

Till�ggsbidrag

18 �

Ut�ver det ers�ttningsbelopp som f�ljer av 17 � f�r studiestartsst�d

l�mnas i form av till�ggsbidrag till studerande som har v�rdnad om barn.
S�dant bidrag f�r l�mnas till och med det kalenderhalv�r barnet fyller 18 �r.
F�r varje barn kan h�gst ett till�ggsbidrag motsvarande studiebidraget vid
heltidsstudier enligt 3 kap. 12 � studiest�dslagen (1999:1395) l�mnas.

Vid ber�kning av till�ggsbidraget enligt f�rsta stycket och vid f�rdelning

av till�ggsbidrag om b�da v�rdnadshavarna studerar, ska f�reskrifter som
meddelats i anslutning till 3 kap. 13 b � studiest�dslagen ocks� till�mpas n�r
det g�ller studiestartsst�d i form av till�ggsbidrag.

Inkomstpr�vning

19 �

Studiestartsst�d f�r l�mnas med fullt belopp bara om den studerandes

inkomst under ett kalenderhalv�r inte �r h�gre �n ett visst belopp (fri-
beloppet).

20 �

Vid studier om 20 veckor under ett kalenderhalv�r ska fribeloppet

motsvara

1. 160 procent av prisbasbeloppet vid studier p� heltid,
2. 200 procent av prisbasbeloppet vid studier p� minst 75 procent men

mindre �n 100 procent av heltid, och

3. 240 procent av prisbasbeloppet vid studier p� minst 50 procent men

mindre �n 75 procent av heltid.

I andra fall ska fribeloppets andel av prisbasbeloppet �kas eller minskas f�r

varje vecka som studietiden �r kortare eller l�ngre �n 20 veckor med

1. 8 procentenheter vid studier p� heltid,
2. 6 procentenheter vid studier p� minst 75 procent men mindre �n

100 procent av heltid, och

3. 4 procentenheter vid studier p� minst 50 procent men mindre �n 75 pro-

cent av heltid.

21 �

Om den studerandes inkomst �r h�gre �n det ber�knade fribeloppet

enligt 20 �, ska det belopp som f�r l�mnas enligt 17 � f�rsta stycket minskas
med 52 procent av den �verskjutande inkomsten.

22 �

Som den studerandes inkomst under ett kalenderhalv�r enligt 19 � r�k-

nas vad som h�nf�r sig till det halv�ret av den studerandes �verskott i

SFS 2017:527

inkomstslagen tj�nst, n�ringsverksamhet och kapital enligt beslut om slutlig
skatt f�r kalender�ret.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med st�d

av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�reskrifter om hur inkomsten ska
r�knas f�r studerande som inte beskattas f�r sin huvudsakliga inkomst i Sve-
rige.

Ett beslut om studiestartsst�d ska grunda sig p� den uppgift om ber�knad

inkomst som den studerande l�mnar i ans�kan om studiestartsst�d.

23 �

Studiestartsst�d f�r inte l�mnas, om beloppet per vecka motsvarar eller

�r l�gre �n 0,25 procent av prisbasbeloppet.

Studiestartsst�d under sjukdom och ledighet

24 �

Regeringen kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�re-

skrifter om att studiestartsst�d f�r l�mnas f�r tid d� den studerande �r sjuk.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med st�d

av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�reskrifter om att studiestartsst�d
ocks� f�r l�mnas vid ledighet

1. f�r tillf�llig v�rd av barn,
2. f�r n�rst�endev�rd, eller
3. i samband med att ett barn under 18 �r har avlidit.
Regeringen kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�reskrif-

ter om att studiestartsst�d som l�mnas vid sjukdom eller s�dan ledighet som
anges i andra stycket f�r ing� i det antal veckor som studiestartsst�d h�gst f�r
l�mnas f�r enligt 16 �.

Samordning med andra f�rm�ner

25 �

Om en person som har studiestartsst�d d�refter beviljas studiemedel

enligt 3 kap. studiest�dslagen (1999:1395) f�r studiestartsst�d inte l�mnas
eller tas emot f�r den tid f�r vilken det l�mnas studiemedel. Vidare f�r studie-
startsst�d heller inte l�mnas eller tas emot f�r den tid f�r vilken studiemedel
enligt 3 kap. 25 � f�rsta stycket 17 och andra och fj�rde styckena studie-
st�dslagen inte f�r l�mnas.

Om till�ggsbidrag l�mnas enligt 18 � denna lag och till�ggsbidrag kan l�m-

nas f�r samma barn och f�r samma tidsperiod enligt studiest�dslagen ska
bidragen samordnas s� att sammanlagt h�gst ett till�ggsbidrag l�mnas enligt
b�da lagarna f�r samma tidsperiod.

Rekryteringsarbete, ans�kan, beslut och utbetalning

Rekryteringsarbete och ans�kan

26 �

En kommun som v�ljer att anv�nda studiestartsst�det ska, i enlighet

med de riktlinjer f�r rekryteringsarbetet som kommunen har antagit enligt 2 �
andra stycket, uppmana personer i hemkommunen, som kommunen anser kan
antas h�ra till m�lgruppen f�r st�det och som kommunen bed�mer �r priorite-
rade, att ans�ka om st�d. En s�dan ans�kan ska den s�kande l�mna in till
kommunen.

SFS 2017:527

Kommunens pr�vning

27 �

Kommunen ska vid pr�vningen av en ans�kan enligt 26 � bed�ma om

den s�kande tillh�r m�lgruppen f�r studiestartsst�det enligt 4 � f�rsta
meningen och 5 �. Om kommunen vid sin pr�vning bed�mer att den s�kande
inte uppfyller dessa villkor, eller om en ans�kan kommit in till kommunen
utan att den enskilde uppmanats att ans�ka enligt 26 �, ska kommunen avsl�
ans�kan.

Om kommunen vid sin pr�vning enligt f�rsta stycket bed�mer att den

s�kande uppfyller villkoren, ska kommunen �verl�mna sitt beslut tillsam-
mans med den s�kandes ans�kan till Centrala studiest�dsn�mnden.

Centrala studiest�dsn�mndens pr�vning

28 �

Om en kommun har beslutat att en s�kande uppfyller villkoren enligt

4 � f�rsta meningen och 5 �, ska Centrala studiest�dsn�mnden pr�va �vriga
f�ruts�ttningar f�r att studiestartsst�d ska kunna beviljas enligt denna lag och
f�reskrifter som meddelats i anslutning till lagen.

Utbetalning av studiestartsst�d

29 �

Centrala studiest�dsn�mnden f�r betala ut studiestartsst�d endast om

det �r styrkt att den studerande bedriver de studier som st�det har beviljats
f�r.

Studiestartsst�det �r f�rverkat, om den studerande inte inom en m�nad fr�n

starten av den tidsperiod som studiestartsst�det avser har styrkt att han eller
hon bedriver studier. Styrks detta senare, f�r studiestartsst�det �nd� betalas ut,
om det finns s�rskilda sk�l.

Studiestartsst�det �r f�rverkat om den studerande avlider innan studie-

startsst�det har betalats ut.

�verklagande

30 �

I fr�ga om �verklagande av en kommuns beslut enligt 27 � finns

best�mmelser i 10 kap. kommunallagen (1991:900) om laglighetspr�vning.

Centrala studiest�dsn�mndens beslut i �renden om studiestartsst�d f�r

�verklagas till �verklaganden�mnden f�r studiest�d. Centrala studiest�ds-
n�mndens beslut ska g�lla omedelbart, om inte Centrala studiest�dsn�mnden
best�mmer n�got annat. Om ett beslut �verklagas, kan �verklaganden�mnden
besluta att det tills vidare inte ska g�lla.

�verklaganden�mndens beslut med anledning av ett �verklagande dit f�r

inte �verklagas.

Uppgiftsskyldighet

Uppgiftsskyldighet f�r myndigheter

31 �

Regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer kan med st�d

av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�reskrifter om att andra myndigheter
ska vara skyldiga att l�mna Centrala studiest�dsn�mnden eller �verklagande-
n�mnden f�r studiest�d de uppgifter som har betydelse f�r till�mpningen av
denna lag och f�reskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

SFS 2017:527

Uppgiftsskyldighet f�r l�roanstalter

32 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om en l�roanstalts skyldighet att till Centrala studiest�ds-
n�mnden l�mna de uppgifter som �r av betydelse f�r till�mpningen av denna
lag och f�reskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om en l�roanstalts skyldighet att till

�verklaganden�mnden f�r studiest�d l�mna de uppgifter som �r av betydelse
f�r till�mpningen av denna lag och f�reskrifter som har meddelats i anslut-
ning till lagen.

Uppgiftsskyldighet f�r den studerande

33 �

En studerande som har beviljats studiestartsst�d ska till Centrala stu-

diest�dsn�mnden anm�la en s�dan �ndring av sina f�rh�llanden som har bety-
delse f�r r�tten till studiestartsst�d eller st�dets storlek.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med st�d

av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�reskrifter om en studerandes skyl-
dighet att till Centrala studiest�dsn�mnden l�mna de uppgifter som �r av
betydelse f�r till�mpningen av denna lag och f�reskrifter som har meddelats i
anslutning till lagen.

�terkrav, r�nta och avgifter

34 �

Studiestartsst�d som betalats ut felaktigt eller med f�r h�gt belopp ska

kunna �terkr�vas. Best�mmelserna om �terkrav, r�nta, avgifter och avskriv-
ning i 5 kap. 1, 2 och 46 �� studiest�dslagen (1999:1395), best�mmelsen om
�terbetalning av inte utnyttjat studiest�d i 6 kap. 2 � samma lag och f�reskrif-
ter som meddelats i anslutning till de best�mmelserna ska ocks� till�mpas n�r
det g�ller studiestartsst�d.

Uppf�ljning och utv�rdering

35 �

Centrala studiest�dsn�mnden ska f�lja upp och utv�rdera kommunens

rekryteringsarbete enligt denna lag.

En kommun som v�ljer att anv�nda studiestartsst�det ska dokumentera sitt

rekryteringsarbete enligt denna lag och l�mna s�dana uppgifter om rekryte-
ringsarbetet till Centrala studiest�dsn�mnden som beh�vs f�r uppf�ljningen
och utv�rderingen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med st�d

av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�reskrifter om den dokumentation
som ska g�ras och om vilka uppgifter som ska l�mnas enligt andra stycket.

�vriga best�mmelser

S�rskilda f�reskrifter om studiestartsst�d

36 �

F�ljande best�mmelser om studiest�d i studiest�dslagen (1999:1395)

ska ocks� till�mpas n�r det g�ller studiestartsst�d:

5 kap. 6 a � om skyldighet att l�mna uppgift om adress,
6 kap. 1 � om till�mpningen av lagen (1969:93) om begr�nsning av sam-

h�llsst�d vid arbetskonflikt,

SFS 2017:527

Wolters Kluwer

Elanders Sverige AB, 2017

6 kap. 3 � om att fordran p� studiest�d inte kan �verl�tas och inte f�r tas i

anspr�k genom utm�tning,

6 kap. 3 a � om att Centrala studiest�dsn�mnden under vissa f�ruts�tt-

ningar f�r besluta att studiest�det ska h�llas inne eller l�mnas med l�gre
belopp till dess ett slutligt beslut om r�tt till studiest�d har fattats,

6 kap. 5 � om avrundning av belopp, och
6 kap. 12 � om preskription av fordran som avser �terkrav av studiest�d.

Avgifter f�r administrativa kostnader

37 �

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om att Centrala studiest�dsn�mn-

den f�r ta ut avgifter f�r sina administrativa kostnader i samband med �ter-
krav av studiestartsst�d.

Ytterligare f�reskrifter

38 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med

st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela ytterligare f�reskrifter om
till�mpningen av denna lag.

Denna lag tr�der i kraft den 2 juli 2017.

P� regeringens v�gnar

STEFAN L�FVEN

ANNA EKSTR�M
(Utbildningsdepartementet)

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2017:527 Lag om studiestartsstöd

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se