SFS 1993:220 Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Start / Skoljuridik / Lag (2017:527) om studiestartsstöd / SFS 1993:220 Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

SFS 1993_220 Lag om ändring i studiestödslagen (1973_349)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:645px;height:905px;"> <img width="645" height="905" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag om �ndring i studiest�dslagen (1973:349); utf�rdad den 1 april 1993. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om studiest�dslagen (1973:349)2 dels att 7 a kap. skall upph�ra att g�lla, dels att i 3 kap. 1, 12 och 22 �� samt 4 kap. 1, 2, 6 och 7 �� ordet utbildningslinje i olika b�jningsformer skall bytas ut mot utbildning i motsvarande form, dels att 1 kap. 1 och 7 ��, 3 kap. 11 och 13 ��, 4 kap. 13 och 24 ��, 5 kap. 5 och 6 ��, 6 kap. 5 �, 7 kap. 1 �, 8 kap. 6 �, 9 kap. 2 och 2 b ��, punkt 6 i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen samt punkt 2 e i �verg�ngsbest�mmel- serna till lagen (1988:877) om �ndring i n�mnda lag skall ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen skall inf�ras en ny paragraf, 9 kap. 2 c �, samt i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1988:877) om �ndring i n�mnda lag en ny punkt, 2 m, av f�ljande lydelse. 1 kap. 1 �3 Staten l�mnar studiest�d enligt denna lag i form av studiehj�lp, studiemedel, korttidsstudiest�d, internatbidrag och s�rskilt vuxenstudie- st�d. 7 �4 I denna lag f�rst�s med basbelopp basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring. 3 kap. 11 �5 Extra till�gg utg�r med 825, 550 eller 275 kronor i m�naden. N�rmare best�mmelser om extra till�gg meddelas av regeringen. 13 �6 Inackorderingstill�gg utg�r med l�gst 1 150 och h�gst 2 300 kronor i m�naden. N�rmare f�reskrifter om inackorderingstill�gg meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer. 1 Prop. 1992/93:100 (bil. 9 p. F 8), bet. 1992/93:SfU13, rskr. 1992/93:208. 2 Lagen omtryckt 1987: 303. Senaste lvdelse av 3 kap. 1 � 1992:400 3 kap.12 � 1992:400 3 kap. 22 � 1990:209 4 kap.6 � 1991:924 4 kap.7 � 1991:924 7 a kap. 1990:635. 3 Senaste lydelse 1990:635. 4 Senaste lydelse 1992: 1644. 5 Senaste lydelse 1992:400. 6 Senaste lydelse 1992:400. 695 SFS 1993:220 Utkom fr�n trycket den 27 april 1993 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:649px;height:907px;"> <img width="649" height="907" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:220 4 kap. 13 �7 Studiemedel utg�r med 9,75 procent av basbeloppet f�r varje hel, sammanh�ngande tidsperiod f�r vilken den studerande har r�tt till studie- medel. Tidsperioden skall omfatta f�r heltidsstuderande 15 och f�r del- tidsstuderande 30 dagar. Vad som s�gs i f�rsta stycket g�ller endast om inte n�got annat f�ljer av 16, 19, 22 eller 25 �. 24 �8 Studiebidraget utg�r 2,71 procent av basbeloppet f�r varje hel, sammanh�ngande tidsperiod om 15 dagar f�r heltidsstuderande och om 30 dagar f�r deltidsstuderande. �r den studerande f�r denna tidsperiod enligt 10, 13, 16, 19 och 2 1 - 2 3 �� inte ber�ttigad till fullt studiemedel skall av minskningen s� stor andel falla p� studiebidraget som detta bidrag utg�r av fullt studiemedel. Utg�ende studiemedel utg�r i f�rsta hand studiebidrag. �terstoden ut- g�r studiel�n. 5 kap. 5 �9 Korttidsstudiest�d utg�r 70 kronor f�r varje timme. 6 �10 Korttidsstudiest�d f�r deltagande i utbildning som avses i 1 � utg�r ej till studerande som uppb�r studiehj�lp, studiemedel, s�rskilt vuxenstu- diest�d eller utbildningsbidrag f�r den tidsperiod som utbildningen p�g�r. 6 kap. 5 �11 Internatbidrag utg�r 315 kronor f�r varje dygn. 7 kap. 1 � S�rskilt vuxenstudiest�d kan utg� till studerande vid de l�roanstalter och utbildningar som regeringen best�mmer. Regeringen f�r meddela f�re- skrifter om r�tt till s�rskilt vuxenstudiest�d f�r studerande vid s�dana l�rarutbildningar till vilka det finns ett behov av att f�rb�ttra rekrytering- en. I s�dana f�reskrifter f�r g�ras undantag fr�n best�mmelserna i 3 5 a, 7, 7 c, 8, 8a, 8 c och 14 ��. Om verkan av att studerande har uppburit studiemedel f�r den tid f�r vilken s�rskilt vuxenstudiest�d utg�r finns best�mmelser i 20 �. S�rskilt vuxenstudiest�d f�r ej beviljas eller uppb�ras f�r tid, f�r vilken utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning eller utbildningsbidrag f�r doktorander utg�r, om ej annat f�ljer av best�mmelse som regeringen meddelar. 7 Senaste lydelse 1990:704. 8 Senaste lydelse 1990:704. 9 Senaste lydelse 1992:400. 10 Senaste lydelse 1990:635. 11 Senaste lydelse 1992:400. 696 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:646px;height:905px;"> <img width="646" height="905" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 kap. 6 �12 �rsbeloppet f�r s�ttas ned 1. om den �terbetalningsskyldige uppb�r studiehj�lp, studiemedel, s�r- skilt vuxenstudiest�d, s�rskilt vuxenstudiest�d f�r arbetsl�sa, utbildnings- bidrag under arbetsmarknadsutbildning, utbildningsbidrag f�r doktoran- der eller fullg�r grundutbildning enligt v�rnpliktslagen (1941:967), lagen (1966:413) om vapenfri tj�nst, lagen (1980:1021) om milit�r grundutbild- ning f�r kvinnor eller fullg�r utbildning till reservofficer, 2. om den �terbetalningsskyldiges inkomst under betalnings�ret kan ber�knas bli v�sentligt l�gre �n den inkomst efter vilken �rsbeloppet har ber�knats, 3. om den �terbetalningsskyldige har �verklagat den taxering som ligger till grund f�r ber�kningen av �rsbeloppet och det med h�nsyn till omst�n- digheterna framst�r som osk�ligt att l�ta �rsbeloppet grundas p� den taxeringen, eller 4. om det i n�got annat fall finns synnerliga sk�l. Om det finns sk�l att s�tta ned �rsbeloppet och det kan antas att den omst�ndigheten som f�ranleder neds�ttningen kommer att best� l�ngre �n ett �r, f�r neds�ttning ske tills vidare. 9 kap. 2 �13 Har n�gon uppburit studiest�d obeh�rigen eller med f�r h�gt be- lopp och har han insett eller bort inse detta, kan vad f�r mycket utg�tt genast �terkr�vas. Avbryter n�gon sina studier skall f�rsta stycket till�mpas betr�ffande uppburet studiest�d som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet p� sjukdom skall studiest�d som den studerande uppburit enligt 3 kap. 15 och 16 ��, 4 kap. 28 35 �� eller enligt 7 kap. 17 � och de best�mmelser som anges d�r ej �terkr�vas. Detsamma g�ller vid s�dan ledighet som avses i 3 kap. 31 �, 4 kap. 44 � och 7 kap. 17 a �. Avser �terkrav enligt f�rsta eller andra stycket studiehj�lp enligt 3 kap. till s�dan studerande, som vid utbetalningstillf�llet var omyndig, �vilar betalningsskyldigheten den som d� var den omyndiges f�rmyndare. P� studiemedel enligt 4 kap. och p� s�rskilt vuxenstudiest�d enligt 7 kap. som �terkr�vs enligt f�rsta eller andra stycket utg�r r�nta fr�n den dag n�r medlen uppburits efter en r�ntesats som vid varje tidpunkt med tv� procentenheter �verstiger statens utl�ningsr�nta. P� andra former av studiest�d som �terkr�vs enligt denna paragraf utg�r r�nta enligt samma r�ntesats fr�n den dag som infaller en m�nad efter det beslut om �terkrav fattats. Om det finns s�rskilda sk�l kan den �terbetalningsskyldige befrias helt eller delvis fr�n sin skyldighet att betala r�ntan. I samband med �terkrav f�r ocks� tas ut avgifter f�r administrativa kostnader enligt f�reskrifter som regeringen meddelar. 12 Senaste lydelse 1991:924. 13 Senaste lydelse 1992:400. 697 SFS 1993:220 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:648px;height:906px;"> <img width="648" height="906" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:220 698 14 Senaste lydelse 1992:400. 15 Till 1973:349. Senaste lydelse 1991:924. 2 b �14 Till en studerande som tidigare har uppburit studiest�d enligt 3, 4 eller 7 kap. utg�r nytt st�d enligt dessa kapitel endast om 1. fastst�llt �rsbelopp, som f�rfallit till betalning f�re det kalender�r som det nya studiest�det avser, har betalats, och 2. �terkrav med st�d av 2 � av studiest�d enligt 3, 4 eller 7 kap. har reglerats av den studerande s� att �terkrav, som avser h�gst ett kalender- halv�r, kvarst�r oreglerat. Om det finns synnerliga sk�l f�r studiest�d dock beviljas utan hinder av vad som anges i f�rsta stycket. 2 c � I samband med beviljande av studiel�n enligt denna lag f�r Centra- la studiest�dsn�mnden ta ut avgifter f�r sina administrativa kostnader enligt f�reskrifter som regeringen meddelar. 615 F�r studiel�n som har beviljats enligt studiehj�lpsreglementet (1964:402) g�ller best�mmelserna i 22 �, 23 � andra och tredje styckena samt 24 � studiehj�lpsreglementet fortfarande, allt i den m�n annat inte f�ljer av andra �ttonde styckena. F�r �terbetalning av s�dant studiel�n enligt studiehj�lpsreglementet f�r vilket l�ntagaren har beg�rt att studiel�- net skall f� �terbetalas enligt lagen (1983:271) om �ndrade �terbetalnings- villkor f�r vissa �ldre studiel�n g�ller dock enbart vad som f�ljer av best�mmelserna i den lagen. L�ntagaren debiteras r�nta, amortering och r�nteannuitet. Vid debite- ringen tas expeditionsavgift ut med belopp som regeringen best�mmer. Om l�ntagaren inte betalar r�nta, amortering eller r�nteannuitet inom f�reskriven tid, skall p�minnelse om detta s�ndas till l�ntagaren. F�r p�minnelsen utg�r p�minnelseavgift med belopp som regeringen best�m- mer. Om amorteringsplanen �ndras och amorteringstiden d�rf�r utstr�cks, f�r amorteringstiden dock f�rl�ngas l�ngst till och med det �r d� l�ntaga- ren fyller 65 �r. En l�ntagare �r inte skyldig att betala r�nta, amortering eller r�nteannuitet som f�rfaller till betalning efter det att l�ntagaren har fyllt 65 �r. Om en l�ntagare �beropar tillf�lliga sv�righeter som sk�l f�r att han inte kan fullg�ra sin betalningsskyldighet enligt amorteringsplanen, f�r Centra- la studiest�dsn�mnden besluta om anst�nd med erl�ggande av r�nta, amortering och r�nteannuitet. S�dant beslut f�r avse anst�nd under h�gst sex m�nader. Den, som under ett eller flera �r har uppburit eller uppb�r v�rdbidrag enligt 9 kap. 4 � lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring eller motsvarande och p� grund av v�rden av handikappat barn inte kan f�rv�rvsarbeta, f�r befrias fr�n betalningsskyldighet s�vitt avser ett belopp som motsvarar summan av amortering, r�nteannuitet och �rsr�nta f�r samma �r. Vad som nu sagts g�ller �ven om den �terbetalningsskyldige ut�ver v�rdbidra- get har en sammanr�knad inkomst av tj�nst, n�ringsverksamhet och kapi- tal f�r �ret p� h�gst 75 procent av basbeloppet. F�religger synnerliga sk�l f�r l�ntagaren befrias fr�n honom �vilande </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:640px;height:901px;"> <img width="640" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:220 699 16 Till 1988:877. Senaste lydelse 1991:924. 17 Till 1988:877. betalningsskyldighet �ven i annat fall �n som avses i sj�tte stycket eller 24 � andra stycket studiehj�lpsreglementet (1964:402). En fordran skall avskrivas om indrivningen skulle v�lla mer arbete eller st�rre kostnad �n vad som �r sk�ligt och indrivningen inte �r p�kallad fr�n allm�n synpunkt. Vid frivillig slutreglering av studiel�n under perioden den 1 juli - den 31 december 1983 avskrivs tio procent av kapitalskulden, dock minst 200 kronor. Understiger kapitalskulden 200 kronor avskrivs i st�llet �terst�en- de kapitalskuld. 2 e16 Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r i fr�ga om den som �terbetalar studiest�d enligt �ldre f�reskrifter f�reskriva att prelimin�r och slutlig avgift inte skall utg� eller skall s�ttas ned f�r avgifts�r under vilket den �terbetalningsskyldige studerar och uppb�r stu- diehj�lp, studiemedel, s�rskilt vuxenstudiest�d, s�rskilt vuxenstudiest�d f�r arbetsl�sa, utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning eller utbildningsbidrag f�r doktorander eller fullg�r grundutbildning enligt v�rnpliktslagen (1941:967), lagen (1966:413) om vapenfri tj�nst, lagen (1980:1021) om milit�r grundutbildning f�r kvinnor eller fullg�r utbild- ning till reservofficer. 2 m17 I st�llet f�r vad som f�reskrivs i 8 kap. 64 � andra stycket studie- st�dslagen (1973:349) i dess lydelse f�re den 1 januari 1989 skall vid debitering av prelimin�r avgift och kvarst�ende avgift utg� expeditionsav- gift med belopp som regeringen best�mmer. Vad som i 8 kap. 13 � andra stycket, 76 � och 84 � tredje stycket studie- st�dslagen i dess lydelse f�re den 1 januari 1989 f�reskrivs om aviserings- avgift skall i st�llet avse expeditionsavgift. 1. Denna lag tr�der i kraft, i fr�ga om 9 kap. 2 � femte stycket, punkt 6 i �verg�ngsbest�mmelserna till studiest�dslagen (1973:349) samt punkt 2 m i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1988:877) om �ndring i studiest�ds- lagen, den 1 januari 1994, samt i �vrigt den 1 juli 1993. 2. Best�mmelserna i 1 kap. 7 � i dess lydelse f�re den 1 juli 1993 skall fortfarande till�mpas i fr�ga om �terbetalning av studiest�d som ber�knas med ledning av basbeloppet f�r �r 1993. 3. De �ldre best�mmelserna i 9 kap. 2 � om �terkrav och 2 b � om villkor f�r nytt studiest�d skall fortfarande g�lla f�r den som f�tt utbildningsarvo- de enligt �ldre best�mmelser eller enligt punkt 4. 4. En studerande som f�re den 1 juli 1993 p�b�rjat utbildning och uppburit utbildningsarvode enligt de upph�vda best�mmelserna i 7 a kap. har r�tt att uppb�ra s�dant arvode under den tid som den studerande kan anses beh�va f�r att slutf�ra studierna. I s�dant fall skall best�mmelserna i det upph�vda 7 a kap. och de �ldre best�mmelserna i 8 kap. 6 � om neds�ttning av �rsbelopp och punkten 2 e i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1988:877) om �ndring i studiest�dslagen (1973:349) fortfarande till�mpas. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:644px;height:904px;"> <img width="644" height="904" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:220 P� regeringens v�gnar PER UNCKEL Erik Tersmeden (Utbildningsdepartementet) 700 </div> </div>

Lag
om �ndring i studiest�dslagen (1973:349);

utf�rdad den 1 april 1993.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om studiest�dslagen

(1973:349)2

dels att 7 a kap. skall upph�ra att g�lla,
dels att i 3 kap. 1, 12 och 22 �� samt 4 kap. 1, 2, 6 och 7 �� ordet

utbildningslinje i olika b�jningsformer skall bytas ut mot utbildning i
motsvarande form,

dels att 1 kap. 1 och 7 ��, 3 kap. 11 och 13 ��, 4 kap. 13 och 24 ��, 5 kap.

5 och 6 ��, 6 kap. 5 �, 7 kap. 1 �, 8 kap. 6 �, 9 kap. 2 och 2 b ��, punkt 6 i

�verg�ngsbest�mmelserna till lagen samt punkt 2 e i �verg�ngsbest�mmel-
serna till lagen (1988:877) om �ndring i n�mnda lag skall ha f�ljande
lydelse,

dels att det i lagen skall inf�ras en ny paragraf, 9 kap. 2 c �, samt i

�verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1988:877) om �ndring i n�mnda lag
en ny punkt, 2 m, av f�ljande lydelse.

1 kap.

1 �3 Staten l�mnar studiest�d enligt denna lag i form av studiehj�lp,

studiemedel, korttidsstudiest�d, internatbidrag och s�rskilt vuxenstudie-
st�d.

7 �4 I denna lag f�rst�s med basbelopp basbeloppet enligt lagen
(1962:381) om allm�n f�rs�kring.

3 kap.

11 �5 Extra till�gg utg�r med 825, 550 eller 275 kronor i m�naden.

N�rmare best�mmelser om extra till�gg meddelas av regeringen.

13 �6 Inackorderingstill�gg utg�r med l�gst 1 150 och h�gst 2 300 kronor

i m�naden. N�rmare f�reskrifter om inackorderingstill�gg meddelas av

regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer.

Prop. 1992/93:100 (bil. 9 p. F 8), bet. 1992/93:SfU13, rskr. 1992/93:208.

Lagen omtryckt 1987: 303.

Senaste lvdelse av
3 kap. 1 � 1992:400
3 kap.12 � 1992:400
3 kap. 22 � 1990:209
4 kap.6 � 1991:924
4 kap.7 � 1991:924

7 a kap. 1990:635.

Senaste lydelse 1990:635.

Senaste lydelse 1992: 1644.

Senaste lydelse 1992:400.

695

SFS 1993:220
Utkom fr�n trycket
den 27 april 1993

SFS 1993:220

4 kap.

13 �7 Studiemedel utg�r med 9,75 procent av basbeloppet f�r varje hel,

sammanh�ngande tidsperiod f�r vilken den studerande har r�tt till studie-
medel. Tidsperioden skall omfatta f�r heltidsstuderande 15 och f�r del-
tidsstuderande 30 dagar.

Vad som s�gs i f�rsta stycket g�ller endast om inte n�got annat f�ljer av

16, 19, 22 eller 25 �.

24 �8 Studiebidraget utg�r 2,71 procent av basbeloppet f�r varje hel,
sammanh�ngande tidsperiod om 15 dagar f�r heltidsstuderande och om
30 dagar f�r deltidsstuderande. �r den studerande f�r denna tidsperiod

enligt 10, 13, 16, 19 och 2 1 - 2 3 �� inte ber�ttigad till fullt studiemedel
skall av minskningen s� stor andel falla p� studiebidraget som detta bidrag
utg�r av fullt studiemedel.

Utg�ende studiemedel utg�r i f�rsta hand studiebidrag. �terstoden ut-

g�r studiel�n.

5 kap.

5 �9 Korttidsstudiest�d utg�r 70 kronor f�r varje timme.

6 �10 Korttidsstudiest�d f�r deltagande i utbildning som avses i 1 � utg�r
ej till studerande som uppb�r studiehj�lp, studiemedel, s�rskilt vuxenstu-
diest�d eller utbildningsbidrag f�r den tidsperiod som utbildningen p�g�r.

6 kap.

5 �11 Internatbidrag utg�r 315 kronor f�r varje dygn.

7 kap.

1 � S�rskilt vuxenstudiest�d kan utg� till studerande vid de l�roanstalter

och utbildningar som regeringen best�mmer. Regeringen f�r meddela f�re-
skrifter om r�tt till s�rskilt vuxenstudiest�d f�r studerande vid s�dana
l�rarutbildningar till vilka det finns ett behov av att f�rb�ttra rekrytering-
en. I s�dana f�reskrifter f�r g�ras undantag fr�n best�mmelserna i 3 5 a,

7, 7 c, 8, 8a, 8 c och 14 ��.

Om verkan av att studerande har uppburit studiemedel f�r den tid f�r

vilken s�rskilt vuxenstudiest�d utg�r finns best�mmelser i 20 �.

S�rskilt vuxenstudiest�d f�r ej beviljas eller uppb�ras f�r tid, f�r vilken

utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning eller utbildningsbidrag
f�r doktorander utg�r, om ej annat f�ljer av best�mmelse som regeringen
meddelar.

Senaste lydelse 1990:704.

Senaste lydelse 1992:400.

Senaste lydelse 1990:635.

Senaste lydelse 1992:400.

696

8 kap.

6 �12 �rsbeloppet f�r s�ttas ned

1. om den �terbetalningsskyldige uppb�r studiehj�lp, studiemedel, s�r-

skilt vuxenstudiest�d, s�rskilt vuxenstudiest�d f�r arbetsl�sa, utbildnings-
bidrag under arbetsmarknadsutbildning, utbildningsbidrag f�r doktoran-
der eller fullg�r grundutbildning enligt v�rnpliktslagen (1941:967), lagen
(1966:413) om vapenfri tj�nst, lagen (1980:1021) om milit�r grundutbild-
ning f�r kvinnor eller fullg�r utbildning till reservofficer,

2. om den �terbetalningsskyldiges inkomst under betalnings�ret kan

ber�knas bli v�sentligt l�gre �n den inkomst efter vilken �rsbeloppet har
ber�knats,

3. om den �terbetalningsskyldige har �verklagat den taxering som ligger

till grund f�r ber�kningen av �rsbeloppet och det med h�nsyn till omst�n-
digheterna framst�r som osk�ligt att l�ta �rsbeloppet grundas p� den
taxeringen, eller

4. om det i n�got annat fall finns synnerliga sk�l.
Om det finns sk�l att s�tta ned �rsbeloppet och det kan antas att den

omst�ndigheten som f�ranleder neds�ttningen kommer att best� l�ngre �n
ett �r, f�r neds�ttning ske tills vidare.

9 kap.

2 �13 Har n�gon uppburit studiest�d obeh�rigen eller med f�r h�gt be-
lopp och har han insett eller bort inse detta, kan vad f�r mycket utg�tt

genast �terkr�vas.

Avbryter n�gon sina studier skall f�rsta stycket till�mpas betr�ffande

uppburet studiest�d som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet p�
sjukdom skall studiest�d som den studerande uppburit enligt 3 kap. 15 och

16 ��, 4 kap. 28 35 �� eller enligt 7 kap. 17 � och de best�mmelser som

anges d�r ej �terkr�vas. Detsamma g�ller vid s�dan ledighet som avses i

3 kap. 31 �, 4 kap. 44 � och 7 kap. 17 a �.

Avser �terkrav enligt f�rsta eller andra stycket studiehj�lp enligt 3 kap.

till s�dan studerande, som vid utbetalningstillf�llet var omyndig, �vilar
betalningsskyldigheten den som d� var den omyndiges f�rmyndare.

P� studiemedel enligt 4 kap. och p� s�rskilt vuxenstudiest�d enligt

7 kap. som �terkr�vs enligt f�rsta eller andra stycket utg�r r�nta fr�n den

dag n�r medlen uppburits efter en r�ntesats som vid varje tidpunkt med
tv� procentenheter �verstiger statens utl�ningsr�nta. P� andra former av
studiest�d som �terkr�vs enligt denna paragraf utg�r r�nta enligt samma
r�ntesats fr�n den dag som infaller en m�nad efter det beslut om �terkrav
fattats. Om det finns s�rskilda sk�l kan den �terbetalningsskyldige befrias
helt eller delvis fr�n sin skyldighet att betala r�ntan.

I samband med �terkrav f�r ocks� tas ut avgifter f�r administrativa

kostnader enligt f�reskrifter som regeringen meddelar.

Senaste lydelse 1991:924.

Senaste lydelse 1992:400.

697

SFS 1993:220

698

Senaste lydelse 1992:400.

Till 1973:349. Senaste lydelse 1991:924.

2 b �14 Till en studerande som tidigare har uppburit studiest�d enligt 3,
4 eller 7 kap. utg�r nytt st�d enligt dessa kapitel endast om

1. fastst�llt �rsbelopp, som f�rfallit till betalning f�re det kalender�r som

det nya studiest�det avser, har betalats, och

2. �terkrav med st�d av 2 � av studiest�d enligt 3, 4 eller 7 kap. har

reglerats av den studerande s� att �terkrav, som avser h�gst ett kalender-
halv�r, kvarst�r oreglerat.

Om det finns synnerliga sk�l f�r studiest�d dock beviljas utan hinder av

vad som anges i f�rsta stycket.

2 c � I samband med beviljande av studiel�n enligt denna lag f�r Centra-
la studiest�dsn�mnden ta ut avgifter f�r sina administrativa kostnader
enligt f�reskrifter som regeringen meddelar.

615 F�r studiel�n som har beviljats enligt studiehj�lpsreglementet

(1964:402) g�ller best�mmelserna i 22 �, 23 � andra och tredje styckena
samt 24 � studiehj�lpsreglementet fortfarande, allt i den m�n annat inte
f�ljer av andra �ttonde styckena. F�r �terbetalning av s�dant studiel�n
enligt studiehj�lpsreglementet f�r vilket l�ntagaren har beg�rt att studiel�-

net skall f� �terbetalas enligt lagen (1983:271) om �ndrade �terbetalnings-
villkor f�r vissa �ldre studiel�n g�ller dock enbart vad som f�ljer av
best�mmelserna i den lagen.

L�ntagaren debiteras r�nta, amortering och r�nteannuitet. Vid debite-

ringen tas expeditionsavgift ut med belopp som regeringen best�mmer.

Om l�ntagaren inte betalar r�nta, amortering eller r�nteannuitet inom

f�reskriven tid, skall p�minnelse om detta s�ndas till l�ntagaren. F�r
p�minnelsen utg�r p�minnelseavgift med belopp som regeringen best�m-
mer.

Om amorteringsplanen �ndras och amorteringstiden d�rf�r utstr�cks,

f�r amorteringstiden dock f�rl�ngas l�ngst till och med det �r d� l�ntaga-
ren fyller 65 �r. En l�ntagare �r inte skyldig att betala r�nta, amortering
eller r�nteannuitet som f�rfaller till betalning efter det att l�ntagaren har
fyllt 65 �r.

Om en l�ntagare �beropar tillf�lliga sv�righeter som sk�l f�r att han inte

kan fullg�ra sin betalningsskyldighet enligt amorteringsplanen, f�r Centra-
la studiest�dsn�mnden besluta om anst�nd med erl�ggande av r�nta,
amortering och r�nteannuitet. S�dant beslut f�r avse anst�nd under h�gst
sex m�nader.

Den, som under ett eller flera �r har uppburit eller uppb�r v�rdbidrag

enligt 9 kap. 4 � lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring eller motsvarande
och p� grund av v�rden av handikappat barn inte kan f�rv�rvsarbeta, f�r
befrias fr�n betalningsskyldighet s�vitt avser ett belopp som motsvarar
summan av amortering, r�nteannuitet och �rsr�nta f�r samma �r. Vad
som nu sagts g�ller �ven om den �terbetalningsskyldige ut�ver v�rdbidra-
get har en sammanr�knad inkomst av tj�nst, n�ringsverksamhet och kapi-
tal f�r �ret p� h�gst 75 procent av basbeloppet.

F�religger synnerliga sk�l f�r l�ntagaren befrias fr�n honom �vilande

SFS 1993:220

699

Till 1988:877. Senaste lydelse 1991:924.

Till 1988:877.

betalningsskyldighet �ven i annat fall �n som avses i sj�tte stycket eller 24 �

andra stycket studiehj�lpsreglementet (1964:402).

En fordran skall avskrivas om indrivningen skulle v�lla mer arbete eller

st�rre kostnad �n vad som �r sk�ligt och indrivningen inte �r p�kallad fr�n
allm�n synpunkt.

Vid frivillig slutreglering av studiel�n under perioden den 1 juli - den 31

december 1983 avskrivs tio procent av kapitalskulden, dock minst 200
kronor. Understiger kapitalskulden 200 kronor avskrivs i st�llet �terst�en-
de kapitalskuld.

2 e16 Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r i

fr�ga om den som �terbetalar studiest�d enligt �ldre f�reskrifter f�reskriva
att prelimin�r och slutlig avgift inte skall utg� eller skall s�ttas ned f�r
avgifts�r under vilket den �terbetalningsskyldige studerar och uppb�r stu-
diehj�lp, studiemedel, s�rskilt vuxenstudiest�d, s�rskilt vuxenstudiest�d
f�r arbetsl�sa, utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning eller
utbildningsbidrag f�r doktorander eller fullg�r grundutbildning enligt
v�rnpliktslagen (1941:967), lagen (1966:413) om vapenfri tj�nst, lagen
(1980:1021) om milit�r grundutbildning f�r kvinnor eller fullg�r utbild-
ning till reservofficer.

2 m17 I st�llet f�r vad som f�reskrivs i 8 kap. 64 � andra stycket studie-

st�dslagen (1973:349) i dess lydelse f�re den 1 januari 1989 skall vid
debitering av prelimin�r avgift och kvarst�ende avgift utg� expeditionsav-
gift med belopp som regeringen best�mmer.

Vad som i 8 kap. 13 � andra stycket, 76 � och 84 � tredje stycket studie-

st�dslagen i dess lydelse f�re den 1 januari 1989 f�reskrivs om aviserings-
avgift skall i st�llet avse expeditionsavgift.

1. Denna lag tr�der i kraft, i fr�ga om 9 kap. 2 � femte stycket, punkt 6 i

�verg�ngsbest�mmelserna till studiest�dslagen (1973:349) samt punkt 2 m
i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1988:877) om �ndring i studiest�ds-
lagen, den 1 januari 1994, samt i �vrigt den 1 juli 1993.

2. Best�mmelserna i 1 kap. 7 � i dess lydelse f�re den 1 juli 1993 skall

fortfarande till�mpas i fr�ga om �terbetalning av studiest�d som ber�knas
med ledning av basbeloppet f�r �r 1993.

3. De �ldre best�mmelserna i 9 kap. 2 � om �terkrav och 2 b � om villkor

f�r nytt studiest�d skall fortfarande g�lla f�r den som f�tt utbildningsarvo-

de enligt �ldre best�mmelser eller enligt punkt 4.

4. En studerande som f�re den 1 juli 1993 p�b�rjat utbildning och

uppburit utbildningsarvode enligt de upph�vda best�mmelserna i 7 a kap.
har r�tt att uppb�ra s�dant arvode under den tid som den studerande kan
anses beh�va f�r att slutf�ra studierna. I s�dant fall skall best�mmelserna i
det upph�vda 7 a kap. och de �ldre best�mmelserna i 8 kap. 6 � om

neds�ttning av �rsbelopp och punkten 2 e i �verg�ngsbest�mmelserna till
lagen (1988:877) om �ndring i studiest�dslagen (1973:349) fortfarande
till�mpas.

SFS 1993:220

P� regeringens v�gnar

PER UNCKEL

Erik Tersmeden
(Utbildningsdepartementet)

700

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1993:220 Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se