SFS 1999:1395 Studiestödslag

Start / Skoljuridik / Lag (2017:527) om studiestartsstöd / SFS 1999:1395 Studiestödslag

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Studiest�dslag; utf�rdad den 16 december 1999. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser Studiest�dsformer 1 � Staten l�mnar studiest�d enligt denna lag i form av studiehj�lp och stu- diemedel. Det finns best�mmelser om studiehj�lp i 2 kap., studiemedel i 3 kap., �terbetalning av studiel�n i 4 kap., �terkrav av studiest�d i 5 kap., �verklagande samt andra best�mmelser om studiest�d i 6 kap. Myndighet 2 � Studiest�det handhas av Centrala studiest�dsn�mnden. Prisbasbelopp 3 � Med prisbasbelopp avses i denna lag det prisbasbelopp som fastst�lls enligt 1 kap. 6 � lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring. Medborgare i annat EU/EES-land 4 � Utl�ndska medborgare som p� grund av anst�llning eller etablering som egenf�retagare h�r i landet kan h�rleda r�ttigheter fr�n EG-r�tten eller avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det (EES) i fr�ga om soci- ala f�rm�ner skall n�r det g�ller r�tt till studiest�d enligt denna lag j�mst�l- las med svenska medborgare under de f�ruts�ttningar som anges i f�reskrif- ter av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. Det- samma g�ller make, sambo och barn till s�dana utl�ndska medborgare. 1 Prop. 1999/2000:10, bet. 1999/2000:UbU7, rskr. 1999/2000:96. SFS 1999:1395 Utkom fr�n trycket den 5 januari 2000 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 1999:1395 2 kap. Studiehj�lp 1 � Studiehj�lp best�r av studiebidrag, inackorderingstill�gg och extra till- l�gg. Vem som kan f� studiehj�lp Utbildning 2 � Studiehj�lp f�r l�mnas till studerande vid de l�roanstalter och utbild- ningar som best�ms av regeringen eller av den myndighet som regeringen best�mmer. Inackorderingstill�gg f�r dock l�mnas bara till den som beh�ver inackordering och som studerar vid de l�roanstalter och utbildningar som re- geringen best�mmer s�rskilt. �lder 3 � Studiebidrag f�r l�mnas fr�n och med kvartalet n�rmast efter det kvar- tal d� den studerande fyller 16 �r. Inackorderingstill�gg och extra till�gg kan l�mnas �ven till studerande som �r yngre. Studiehj�lp l�mnas l�ngst till och med det f�rsta kalenderhalv�ret det �r d� den studerande fyller 20 �r. Medborgarskap 4 � Studiehj�lp f�r l�mnas till studerande som �r svensk medborgare. Studiehj�lp f�r l�mnas ocks� till studerande som inte �r svensk medbor- gare, om den studerande 1. �r bosatt i Sverige, och 2. har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte �n att genomg� ut- bildning h�r. Av 1 kap. 4 � framg�r att vissa utl�ndska medborgare skall j�mst�llas med svenska medborgare. Studiernas omfattning 5 � Studiehj�lp f�r l�mnas bara f�r heltidsstudier, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�reskriver n�got annat. Tid som studiehj�lp f�r l�mnas f�r 6 � Studiehj�lp f�r l�mnas f�r de delar av ett l�s�r d� den studerande bedri- ver studier. Best�mmelser om studiehj�lp under sjukdom och ledighet finns i 10 �. Studiehj�lp ber�knas bara f�r hela, sammanh�ngande tidsperioder under ett kalenderhalv�r om 15 dagar f�r heltidsstuderande och 30 dagar f�r del- tidsstuderande, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen be- st�mmer f�reskriver n�got annat. Det f�r best�mmas av regeringen eller den myndighet som regeringen be- st�mmer hur m�nga dagar ett l�s�r skall anses omfatta vid till�mpningen av detta kapitel och hur dessa dagar skall f�rdelas p� kalenderhalv�ren. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 1999:1395 Studiehj�lpens storlek 7 � Studiebidrag l�mnas med 850 kronor i m�naden. Inackorderingstill�gg l�mnas med l�gst 1 190 och h�gst 2 350 kronor i m�naden. Extra till�gg l�mnas med 855, 570 eller 285 kronor i m�naden. 8 � Studiehj�lp f�r en period om 15 dagar skall uppg� till h�lften av m�- nadsbeloppet enligt 7 �. Studiehj�lp f�r studier utomlands 9 � Studiehj�lp f�r l�mnas f�r studier utanf�r Sverige, om 1. den studerande �r svensk medborgare, 2. studierna inte med lika stor f�rdel kan bedrivas vid en svensk l�roan- stalt, och 3. studierna svarar mot eller �r j�mf�rbara med studier vid en svensk l�ro- anstalt eller en utbildning som omfattas av ett f�rordnande enligt 2 �. Regeringen f�r f�reskriva att studiehj�lp f�r l�mnas f�r studier utanf�r Sverige �ven om f�ruts�ttningarna enligt f�rsta stycket 1 eller 2 inte �r upp- fyllda. Studiehj�lp under sjukdom och ledighet 10 � Regeringen f�r f�reskriva att studiehj�lp f�r l�mnas f�r tid d� den stu- derande �r sjuk. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r ocks� meddela f�reskrifter om studerandes r�tt till studiehj�lp vid ledighet f�r till- f�llig v�rd av barn och vid ledighet f�r n�rst�endev�rd. Minskning av studiehj�lp 11 � Om en heltidsstuderande f�r l�rlingsl�n eller n�gon annan s�dan er- s�ttning, f�r regeringen f�reskriva att studiehj�lpen f�r minskas. Motsvarande g�ller, n�r en studerande helt eller till en v�sentlig del f�r sitt uppeh�lle bekostat av staten eller av en kommun. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om minskning av studiehj�lpen ocks� f�r andra grupper av studerande. Nytt studiest�d 12 � En studerande som tidigare har f�tt studiest�d som kr�vts tillbaka en- ligt 5 kap. kan beviljas studiehj�lp bara om h�gst ett kalenderhalv�rs �ter- kr�vt studiest�d �nnu inte har betalats tillbaka. Om det finns synnerliga sk�l, f�r studiehj�lp beviljas trots best�mmelsen i f�rsta stycket. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 1999:1395 Ans�kan 13 � Studiehj�lp beviljas efter ans�kan, om inte regeringen eller den myn- dighet som regeringen best�mmer f�reskriver n�got annat. N�rmare f�reskrifter 14 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela n�rmare f�reskrifter om till�mpningen av detta kapitel. 3 kap. Studiemedel 1 � Studiemedel best�r av studiebidrag och studiel�n. Vem som kan f� studiemedel Utbildning 2 � Studiemedel f�r l�mnas till studerande vid de l�roanstalter och utbild- ningar som best�ms av regeringen eller av den myndighet som regeringen best�mmer. Studiemedel f�r l�mnas �ven till studerande vid de l�roanstalter och ut- bildningar som avses i 2 kap. 2 �. I s�dana fall f�r dock studiemedel l�mnas tidigast fr�n och med det andra kalenderhalv�ret det �r d� den studerande fyller 20 �r, om inte n�got annat f�ljer av best�mmelser som regeringen meddelar. �lder 3 � Studiemedel f�r l�mnas l�ngst till och med det kalender�r d� den stu- derande fyller 50 �r. Regeringen f�r f�reskriva att studiemedel i form av stu- diebidrag f�r l�mnas �ven f�r tid d�refter. Medborgarskap 4 � Studiemedel f�r l�mnas till studerande som �r svensk medborgare. Studiemedel f�r l�mnas ocks� till studerande som inte �r svensk medbor- gare, om den studerande 1. �r bosatt i Sverige, och 2. har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte �n att genomg� ut- bildning h�r. Av 1 kap. 4 � framg�r att vissa utl�ndska medborgare skall j�mst�llas med svenska medborgare. Studiernas omfattning m.m. 5 � Studiemedel f�r l�mnas f�r varje vecka d� den studerande bedriver stu- dier p� minst halvtid. Studierna m�ste dock p�g� under en sammanh�ngande tid om minst tre veckor. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 1999:1395 Studiemedel f�r l�mnas bara f�r s�dan del av studietid som omfattas av den kursplan eller motsvarande som g�ller f�r utbildningen. Best�mmelser om studiemedel under sjukdom och ledighet finns i 24 �. Pr�vning av studieresultat Studiemedel utan pr�vning av studieresultat 6 � Studiemedel f�r l�mnas utan f�reg�ende pr�vning av den studerandes tidigare studieresultat. Detta g�ller dock bara 1. i fr�ga om studerande som avses i 2 � f�rsta stycket, om han eller hon tidigare inte har varit inskriven vid n�gon l�roanstalt eller utbildning som av- ses d�r, 2. i fr�ga om studerande som avses i 2 � andra stycket, om han eller hon tidigare inte har varit inskriven vid n�gon l�roanstalt eller utbildning som av- ses i 2 � f�rsta stycket eller 2 kap. 2 �; studiemedel f�r dock alltid l�mnas utan f�reg�ende pr�vning inom ramen f�r s�dan utbildning vid gymnasie- skolan som omfattas av ett f�rordnande enligt 2 kap. 2 �. Studiemedel med pr�vning av studieresultat 7 � I andra fall �n som avses i 6 � skall det g�ras en pr�vning av den stude- randes tidigare studieresultat. Studiemedel f�r l�mnas till en studerande som avses i 2 � f�rsta stycket bara om det med h�nsyn till de resultat som den stu- derande har uppn�tt m�ste anses sannolikt att han eller hon kommer att slut- f�ra sina studier inom normal tid. Studiemedel f�r l�mnas till en studerande som avses i 2 � andra stycket bara om den studerande har bedrivit sina tidi- gare studier i normal takt. Vid bed�mningen enligt f�rsta stycket skall h�nsyn tas till f�rh�llanden av personlig natur som kan antas ha inverkat p� studieresultaten. Tid som studiemedel f�r l�mnas f�r Heltidsstudier 8 � F�r studier i s�dan utbildning som avses i 2 � f�rsta stycket f�r studie- medel l�mnas vid studier p� heltid under sammanlagt h�gst 240 veckor. F�r studier i s�dan utbildning som avses i 2 � andra stycket och som inte �r grundskoleutbildning f�r studiemedel l�mnas vid studier p� heltid under sammanlagt h�gst 120 veckor. Till en studerande som redan har en tre�rig gymnasieutbildning eller motsvarande utbildning f�r dock studiemedel l�m- nas under h�gst 80 veckor. F�r studier p� grundskoleniv� f�r studiemedel l�mnas vid studier p� heltid under sammanlagt h�gst 80 veckor till studerande som helt saknar grund- skoleutbildning eller motsvarande utbildning. Till studerande som beh�ver f�rdighetstr�ning i l�sning, skrivning och r�kning f�r studiemedel l�mnas under ytterligare h�gst 20 veckor. Till studerande som redan har grundskole- utbildning eller motsvarande utbildning f�r studiemedel l�mnas f�r s�dana studier under sammanlagt h�gst 40 veckor. Studiemedel f�r l�mnas under l�ngre tid �n som anges i f�rstatredje stycket, om det finns synnerliga sk�l. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 1999:1395 9 � Trots vad som anges i 8 � �r r�tten till studiemedel i form av studiel�n begr�nsad till sammanlagt h�gst det antal veckor som anges nedan fr�n och med det kalender�r d� den studerande fyller 41 �r. Det antal veckor som den studerande tidigare har haft studiel�n skall r�knas in i det sammanlagda an- talet veckor. Om den studerande inte har f�tt studiel�n under en samman- h�ngande period skall r�tten till fortsatta studiel�n bed�mas med beaktande av den studerandes �lder vid den nya studiemedelsperiodens b�rjan. Re- geringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�re- skrifter om vad som skall anses vara en sammanh�ngande period. �lder som uppn�s Antal veckor under kalender�ret 41 �r 220 42 �r 200 43 �r 180 44 �r 160 45 �r 140 46 �r 120 47 �r 100 48 �r 80 49 �r 60 50 �r 40 Deltidsstudier 10 � Vid studier p� deltid f�r studiemedel l�mnas under h�gst det antal veckor som svarar mot det h�gsta antalet veckor vid heltidsstudier. Ber�kning av studiemedel Studiemedlens storlek 11 � Studiemedel f�r l�mnas med ett belopp som f�r varje vecka d� den studerande har r�tt till studiemedel utg�r a) 4,39 procent av prisbasbeloppet vid studier p� heltid, b) 3,29 procent av prisbasbeloppet vid studier p� minst 75 procent men mindre �n 100 procent av heltid, och c) 2,19 procent av prisbasbeloppet vid studier p� minst 50 procent men mindre �n 75 procent av heltid. F�rsta stycket g�ller bara om n�got annat inte f�ljer av 1418 eller 20 ��. Studiebidragets andel av studiemedlen 12 � Om inte n�got annat f�ljer av 13 � f�r studiebidrag l�mnas med ett belopp som f�r varje vecka som den studerande har r�tt till studiemedel ut- g�r a) 1,51 procent av prisbasbeloppet vid studier p� heltid, b) 1,14 procent av prisbasbeloppet vid studier p� minst 75 procent men mindre �n 100 procent av heltid, och c) 0,76 procent av prisbasbeloppet vid studier p� minst 50 procent men mindre �n 75 procent av heltid. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 1999:1395 13 � Till studerande i s�dan utbildning som avses i 2 � andra stycket f�r studiebidrag l�mnas med ett h�gre belopp per vecka, n�mligen med a) 3,6 procent av prisbasbeloppet vid studier p� heltid, b) 2,7 procent av prisbasbeloppet vid studier p� minst 75 procent men mindre �n 100 procent av heltid, och c) 1,8 procent av prisbasbeloppet vid studier p� minst 50 procent men mindre �n 75 procent av heltid. Det h�gre bidragsbeloppet f�r l�mnas fr�n och med det kalender�r d� den studerande fyller 25 �r. En studerande som tidigare har f�tt det h�gre bi- dragsbeloppet f�r en viss utbildning och som forts�tter denna utbildning har f�rtur till det h�gre beloppet. Regeringen eller den myndighet som re- geringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om de f�ruts�ttningar som i �v- rigt skall g�lla f�r att en studerande skall ha r�tt till det h�gre bidragsbelop- pet. Regeringen f�r f�reskriva att det h�gre bidragsbeloppet f�r l�mnas �ven f�r studier i s�dan utbildning som avses i 2 � f�rsta stycket, om det finns s�r- skilda sk�l. Till�ggsl�n 14 � Ut�ver de studiemedelsbelopp som f�ljer av 11 � f�r studiel�n l�mnas i form av till�ggsl�n till vissa studerande med ett belopp som f�r varje vecka d� den studerande har r�tt till studiemedel f�r heltidsstudier utg�r 0,99 procent av prisbasbeloppet. Till�ggsl�n f�r l�mnas fr�n och med det kalender�r d� den studerande fyl- ler 25 �r. S�dana l�n f�r dock l�mnas under h�gst 120 veckor. Regeringen el- ler den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om de f�ruts�ttningar som i �vrigt skall g�lla f�r till�ggsl�n. 15 � Ut�ver de studiemedelsbelopp som f�ljer av 11 och 14 �� f�r studie- l�n l�mnas i form av till�ggsl�n f�r vissa merkostnader i samband med studi- erna. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om s�dana till�ggsl�n. Inkomstpr�vning 16 � Studiemedel med fullt belopp enligt 11 � f�r l�mnas bara om den stu- derandes inkomst under ett kalenderhalv�r inte �r h�gre �n ett visst belopp (fribeloppet). Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om inkomstpr�vning f�r till�ggsl�n enligt 14 eller 15 ��. 17 � Vid studier om 20 veckor under ett kalenderhalv�r skall fribeloppet svara mot a) 125 procent av prisbasbeloppet vid studier p� heltid, b) 156,25 procent av prisbasbeloppet vid studier p� minst 75 procent men mindre �n 100 procent av heltid, och c) 187,5 procent av prisbasbeloppet vid studier p� minst 50 procent men mindre �n 75 procent av heltid. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 1999:1395 I andra fall �n som avses i f�rsta stycket, skall fribeloppets andel av pris- basbeloppet �kas eller minskas f�r varje vecka som studietiden �r l�ngre el- ler kortare �n 20 veckor med a) 6,25 procentenheter vid studier p� heltid, b) 4,69 procentenheter vid studier p� minst 75 procent men mindre �n 100 procent av heltid, och c) 3,12 procentenheter vid studier p� minst 50 procent men mindre �n 75 procent av heltid. 18 � Om den studerandes inkomst �r h�gre �n fribeloppet ber�knat enligt 17 �, skall det belopp som f�r l�mnas enligt 11 � f�rsta stycket minskas med 50 procent av den �verskjutande inkomsten. 19 � Som den studerandes inkomst under ett kalenderhalv�r enligt 16 � r�knas vad som h�nf�r sig till det halv�ret av den studerandes inkomst av tj�nst, n�ringsverksamhet och kapital vid taxeringen f�r kalender�ret. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om hur inkomsten skall r�knas f�r studerande som inte taxeras f�r sin huvudsakliga inkomst i Sverige. Ett beslut om studiemedel skall grunda sig p� den uppgift om ber�knad in- komst som den studerande l�mnar i ans�kan om studiemedel. 20 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�re- skriva att den studerandes inkomst skall beaktas i annan utstr�ckning �n som f�ljer av 1618 ��, om det finns s�rskilda sk�l. Regeringen f�r f�reskriva att studiemedlen skall minskas, om den stude- randes uppeh�lle helt eller till v�sentlig del bekostas av staten eller en kom- mun. 21 � Om den studerande inte f�r studiemedel med fullt belopp enligt 11 �, skall av minskningen s� stor andel avse studiebidraget som detta bidrag ut- g�r av fullt studiemedel ber�knat enligt 1113 ��. 22 � Studiemedel f�r inte l�mnas, om beloppet per vecka motsvarar eller �r l�gre �n 0,25 procent av prisbasbeloppet. Studiemedel f�r studier utomlands 23 � Studiemedel f�r l�mnas f�r studier utanf�r Sverige under de f�ruts�tt- ningar och med de belopp som f�reskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. Best�mmelser om studiemedel under sjukdom och ledighet finns i 24 �. Studiemedel under sjukdom och ledighet 24 � Regeringen f�r f�reskriva att studiemedel f�r l�mnas f�r tid d� den studerande �r sjuk. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r ocks� meddela f�reskrifter om studerandes r�tt till studiemedel vid ledighet f�r till- f�llig v�rd av barn och vid ledighet f�r n�rst�endev�rd. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 1999:1395 Samordning med andra f�rm�ner m.m. 25 � Om inte n�got annat f�ljer av f�reskrifter som regeringen meddelar f�r studiemedel inte l�mnas eller tas emot f�r den tid f�r vilken det l�mnas studiehj�lp enligt 2 kap., utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning, utbildningsbidrag f�r doktorander, s�rskilt utbildningsbidrag, eller rehabiliteringsers�ttning enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring. Studiemedel f�r inte l�mnas f�r den tid d� den studerande tj�nstg�r enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt eller fullg�r utbildning till reserv- eller yrkesofficer. Studiemedel f�r inte l�mnas f�r forskarutbildning om den studerande �r eller har varit anst�lld som doktorand eller har eller har haft utbildningsbi- drag f�r doktorander. F�ruts�ttningar f�r att f� nytt studiest�d 26 � En studerande som tidigare har f�tt studiest�d enligt denna lag kan beviljas studiemedel bara om den studerande har 1. betalat fastst�llt �rsbelopp enligt 4 kap. 7 �, som skall betalas f�re det kalender�r som de nya studiemedlen avser, och 2. betalat tillbaka s� mycket av �terkr�vt studiest�d enligt 5 kap. att h�gst ett kalenderhalv�rs �terkr�vt studiest�d �terst�r att betala. Om det finns synnerliga sk�l, f�r studiemedel beviljas trots best�mmelsen i f�rsta stycket. Uppgiftsskyldighet 27 � En studerande som har beviljats studiemedel skall till Centrala studie- st�dsn�mnden anm�la s�dan �ndring av sina f�rh�llanden som har betydelse f�r r�tten till studiemedel eller f�r studiemedlens storlek. F�rskott p� studiemedel 28 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om att studerande kan f� f�rskott p� studiemedel. Ans�kan m.m. 29 � Studiemedel beviljas efter ans�kan. En studerande f�r begr�nsa sin ans�kan till att avse endast studiebidrag. Utbetalning av studiemedel 30 � Studiemedel f�r betalas ut endast om det �r styrkt att den studerande bedriver de studier f�r vilka studiemedlen har beviljats. Den som f�r studiemedel i form av studiel�n skall betala s�dan avgift som regeringen f�reskrivit med st�d av 6 kap. 4 �. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 1999:1395 R�tten till studiemedel �r f�rverkad, om den studerande inte f�re utg�ngen av den tidsperiod som studiemedlen avser har styrkt att han eller hon bedri- ver studier. Styrks detta senare, f�r studiemedlen �nd� betalas ut, om det finns s�rskilda sk�l. R�tten till studiemedel �r f�rverkad om den studerande avlider innan stu- diemedlen har betalats ut. N�rmare f�reskrifter 31 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela n�rmare f�reskrifter om till�mpningen av detta kapitel. 4 kap. �terbetalning av studiel�n Betalning av l�n 1 � Den som har f�tt studiel�n skall betala tillbaka l�net. P� studiel�n skall en �rlig r�nta betalas. Regeringen fastst�ller f�re varje kalender�rs b�rjan den r�nta som skall g�lla under �ret. R�nta som inte har betalats under det �r d� den har uppkommit skall l�ggas till skulden vid ka- lender�rets slut. L�ntagaren skall ocks� betala s�dana avgifter som regeringen f�reskrivit med st�d av 6 kap. 4 �. 2 � Regeringen f�r f�reskriva att r�nta inte skall ber�knas p� studiel�n f�r den tid d� l�ntagaren fullg�r en l�ngre grundutbildning �n 60 dagar enligt la- gen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt. �terbetalningstid 3 � N�r det vid ing�ngen av ett kalender�r har g�tt minst sex m�nader efter utg�ngen av den senaste tidsperiod f�r vilken l�ntagaren f�tt studiest�d en- ligt denna lag, skall �terbetalningen av studiel�nen b�rja. 4 � �terbetalningstiden skall vara 25 �r eller det l�gre antal �r som �terst�r till utg�ngen av det �r d� l�ntagaren fyller 60 �r. �terbetalningstiden skall i vissa fall best�mmas till kortare tid �n vad som anges i f�rsta stycket. Best�mmelser om detta finns i 911 ��. 5 � Om l�ntagaren har f�tt nya studiel�n under �terbetalningstiden, skall de nya l�nen l�ggas samman med de tidigare l�nen. �terbetalningen av det sammanlagda l�net b�rjar �ret n�rmast efter det �r under vilket l�ntagaren tagit emot de nya studiel�nen. Ny �terbetalningstid 6 � Om en l�ntagare under minst tre �r har beviljats neds�ttning av �rsbe- lopp enligt 1415 ��, f�r en ny �terbetalningstid best�mmas. D�rvid till�m- pas best�mmelserna i 4 �. Detsamma g�ller om en l�ntagare har samman- </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 1999:1395 lagda l�n enligt 5 �, dock endast om nya l�n uppg�r till minst 50 procent av prisbasbeloppet. En ny �terbetalningstid f�r best�mmas efter ans�kan av l�ntagaren, om inte regeringen f�reskriver n�got annat. Fastst�llande av �rsbelopp 7 � L�net och r�ntan skall betalas med ett visst belopp varje kalender�r (�rsbelopp). Detta belopp fastst�lls f�r varje kalender�r d� �terbetalning skall g�ras. L�ntagaren skall underr�ttas om det �rsbelopp och de avgifter som skall betalas under �ret. Ber�kning av �rsbelopp 8 � �rsbeloppet skall f�r varje �r ber�knas med beaktande av 1. skuldens storlek vid ing�ngen av kalender�ret, minskad med tidigare �rs obetalda �rsbelopp, 2. r�nta enligt 1 � andra stycket f�r kalender�ret, 3. den �terst�ende �terbetalningstiden, och 4. den ber�kning som anges i andra stycket. �rsbeloppet skall ber�knas s� att �terbetalningen under �terbetalningsti- den �kar med tv� procent varje �r, om full betalning sker och r�ntan enligt f�rsta stycket �r of�r�ndrad j�mf�rd med f�reg�ende �r. 9 � Om skulden uppg�r till ett belopp som �r mindre �n femton procent av prisbasbeloppet, skall �rsbeloppet best�mmas s� att l�net �r �terbetalat under det f�rsta �terbetalnings�ret. 10 � Om 9 � inte skall till�mpas och �rsbeloppet ber�knat enligt 8 � upp- g�r till mindre �n femton procent av prisbasbeloppet det f�rsta �terbetal- nings�ret, skall �terbetalningstiden f�rkortas genom att �rsbeloppet f�r detta �r fastst�lls till femton procent av prisbasbeloppet. D�refter skall �rsbeloppet ber�knas enligt 8 � till dess skulden �r betald. 11 � Om skulden under ett �terbetalnings�r har minskat med minst tio pro- cent av prisbasbeloppet p� grund av att 1. l�ntagaren har gjort en f�rtida �terbetalning, 2. studiel�n har skrivits av enligt 2225 ��, 3. studiel�n har kr�vts tillbaka enligt 5 kap., skall �terbetalningstiden f�rkortas enligt 9 �, om skulden det f�rsta �terbe- talnings�ret efter det �r d� skulden minskat uppg�r till ett belopp som �r mindre �n femton procent av prisbasbeloppet. Om minskningen i annat fall inneb�r att �rsbeloppet ber�knat enligt 8 � det f�rsta �terbetalnings�ret efter det �r d� skulden minskat uppg�r till mindre �n femton procent av prisbasbe- loppet, skall �terbetalningstiden f�rkortas enligt 10 �. </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 1999:1395 Neds�ttning av �rsbelopp 12 � Efter ans�kan av l�ntagaren f�r �rsbeloppet s�ttas ned enligt best�m- melserna i 1318 ��. Utbildning m.m. 13 � �rsbeloppet f�r s�ttas ned 1. om l�ntagaren tar emot studiehj�lp, studiemedel eller utbildningsbidrag f�r doktorander, 2. om l�ntagaren fullg�r en l�ngre grundutbildning �n 60 dagar enligt la- gen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt eller fullg�r utbildning till reserv- eller yrkesofficer, eller 3. om det i n�got annat fall finns synnerliga sk�l. Inkomst och f�rm�genhet 14 � �rsbeloppet f�r s�ttas ned till fem procent av det belopp som utg�r summan av l�ntagarens inkomst av tj�nst, n�ringsverksamhet och kapital un- der betalnings�ret. Detta g�ller dock endast till och med det kalender�r d� l�ntagaren fyller 49 �r. Fr�n och med det kalender�r d� l�ntagaren fyller 50 �r f�r �rsbeloppet s�t- tas ned till sju procent av den i f�rsta stycket angivna inkomsten. Till�gg till inkomsten f�r g�ras f�r f�rm�genhet enligt grunder som regeringen best�m- mer. Neds�ttning f�r ske endast om �rsbeloppet ber�knat enligt f�rsta och an- dra styckena understiger �rsbeloppet ber�knat enligt 811 �� med minst tre procent av prisbasbeloppet. �rsbeloppet f�r s�ttas ned till noll, om �rsbeloppet ber�knat enligt f�rsta och andra styckena understiger fem procent av prisbasbeloppet. 15 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om hur inkomst och f�rm�genhet enligt 14 � f�rsta och an- dra styckena skall ber�knas f�r l�ntagare som inte taxeras f�r sin huvudsak- liga inkomst i Sverige. Prelimin�rt �rsbelopp 16 � �rsbelopp enligt 14 � f�r s�ttas ned prelimin�rt i avvaktan p� att taxe- ringen f�r betalnings�ret fastst�lls. Det prelimin�ra �rsbeloppet skall grunda sig p� den uppgift om ber�knad inkomst och fr�n och med det �r d� l�ntaga- ren fyller 50 �r �ven den uppgift om f�rm�genhet som l�ntagaren l�mnar i ans�kan om neds�ttning. Slutligt �rsbelopp 17 � Efter det att taxering f�r betalnings�ret har fastst�llts skall ett slutligt �rsbelopp fastst�llas, dock h�gst det belopp som kunnat fastst�llas enligt 8 11 ��. Som taxering g�ller beslutet om taxering i f�rsta instans. </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 1999:1395 Om det prelimin�ra �rsbeloppet �r l�gre �n det slutliga �rsbeloppet, skall mellanskillnaden betalas i efterhand. Regeringen f�r f�reskriva att l�ntaga- ren dessutom skall betala en till�ggsavgift. Om det prelimin�ra �rsbeloppet �r h�gre �n det slutliga �rsbeloppet, skall det �verskjutande beloppet inte betalas ut till l�ntagaren utan i st�llet r�knas av p� l�net. �ndring av beslut om neds�ttning 18 � Ett beslut om neds�ttning av �rsbeloppet f�r �ndras 1. om de inkomst- och f�rm�genhetsf�rh�llanden som lagts till grund f�r beslutet har �ndrats v�sentligt, 2. om det framkommer att l�ntagaren har l�mnat oriktiga uppgifter i �ren- det om neds�ttning, eller 3. om det i n�got annat h�nseende har intr�ffat en f�r�ndring som v�sent- ligt p�verkar r�tten till neds�ttning. Betalning av �rsbelopp 19 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om hur det fastst�llda �rsbeloppet och s�dana avgifter som avses i detta kapitel skall betalas samt om hur det inbetalda beloppet skall r�knas av. F�rtida �terbetalning 20 � I syfte att stimulera en snabb �terbetalning av studiel�n f�r regeringen meddela f�reskrifter om premier till l�ntagare som betalar tillbaka st�rre be- lopp �n det fastst�llda �rsbeloppet. Betalning av �terst�ende skuld 21 � N�r �terbetalningstiden �r slut skall eventuell resterande skuld betalas under det f�ljande �ret. Best�mmelserna om neds�ttning i 1318 �� skall till�mpas �ven vid �terbetalning som sker efter den ordinarie �terbetalnings- tiden. Om neds�ttning sker, skall �terstoden av skulden varje �r betalas av med nedsatt belopp tills full �terbetalning skett. Om f�ruts�ttningar f�r neds�tt- ning upph�r innan full betalning skett, skall det d� �terst�ende beloppet beta- las under det f�rsta kalender�r d� neds�ttning inte sker. Betalning skall p�g� till dess full �terbetalning har skett, dock l�ngst till utg�ngen av det �r d� l�ntagaren fyller 67 �r. Avskrivning av l�n Avskrivning av l�n f�r tidigare studier 22 � Studiel�n som har l�mnats f�r studier i s�dan utbildning som avses i 3 kap. 2 � andra stycket f�r att den studerande skall f� grundl�ggande eller s�rskild beh�righet f�r grundl�ggande h�gskoleutbildning kan skrivas av till </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 1999:1395 viss del, om l�ntagaren senare har beviljats studiel�n f�r studier i s�dan ut- bildning som avses i 3 kap. 2 � f�rsta stycket. I s�dant fall f�r en sj�ttedel av det l�nade beloppet j�mte r�nta som avser det f�rsta l�net skrivas av f�r varje 40 po�ng som kan ing� i en h�gskoleexamen och som l�ntagaren har genom- f�rt med godk�nt resultat. Den sammanlagda avskrivningen f�r dock omfatta h�gst h�lften av det f�rst l�nade beloppet j�mte r�nta. Avskrivning enligt f�rsta stycket f�r inte ske av l�n som har l�mnats under tid d� det h�gre bidraget enligt 3 kap. 13 � l�mnats. Regeringen f�r f�reskriva att avskrivning enligt f�rsta stycket f�r ske �ven efter godk�nt resultat i annan eftergymnasial utbildning �n h�gskoleutbild- ning. Avskrivning av l�n som tagits emot under sjukdomstid m.m. 23 � Studiel�n f�r skrivas av helt eller delvis, om l�net har tagits emot en- ligt best�mmelser som har meddelats med st�d av 3 kap. 24 � f�rsta stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�reskriva om s�dan avskrivning. 24 � Studiel�n som avser tid d� den studerande har tagit emot utbildnings- bidrag, enligt best�mmelserna om dagpenning, skall inte betalas tillbaka i den m�n avdrag har skett fr�n utbildningsbidraget. Avskrivning av �terst�ende skuld 25 � Studiel�n som inte har betalats vid utg�ngen av det �r d� l�ntagaren fyller 67 �r skall skrivas av. Betalningsskyldigheten kvarst�r dock f�r �rsbe- lopp avseende de tre senaste kalender�ren som har f�rfallit till betalning. Om det finns synnerliga sk�l, f�r dock ocks� s�dana �rsbelopp skrivas av. L�n skall ocks� skrivas av om l�ntagaren avlider eller om det annars finns synnerliga sk�l till det. Uppgiftsskyldighet 26 � L�ntagaren skall l�mna Centrala studiest�dsn�mnden de uppgifter som �r av betydelse f�r till�mpningen av detta kapitel. En l�ntagare som har f�tt �rsbeloppet nedsatt �r skyldig att omedelbart un- derr�tta Centrala studiest�dsn�mnden, om n�gon omst�ndighet som f�ranlett neds�ttningen inte l�ngre f�religger. Utm�tning m.m. 27 � �rsbelopp och avgifter enligt detta kapitel som inte har betalats inom f�reskriven tid f�r tas ut genom utm�tning utan f�reg�ende dom eller utslag. �rsbelopp eller del d�rav som inte har betalats, frivilligt eller genom ut- m�tning, f�re utg�ngen av november m�nad det tredje �ret efter betalnings- �ret, skall inte f�ranleda vidare indrivnings�tg�rder. </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 1999:1395 N�rmare f�reskrifter 28 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela n�rmare f�reskrifter om till�mpningen av detta kapitel. 5 kap. �terkrav av studiest�d N�r studiest�d skall kr�vas tillbaka 1 � Om en studerande har f�tt studiemedel felaktigt eller med f�r h�gt be- lopp p� grund av att summan av hans eller hennes inkomst av tj�nst, n�rings- verksamhet och kapital vid taxeringen �verstigit den inkomst som lagts till grund f�r ber�kningen av studiemedel, skall det som betalats ut f�r mycket kr�vas tillbaka. Belopp som understiger en viss av regeringen fastst�lld gr�ns, skall dock inte kr�vas tillbaka. Om n�gon i annat fall �n som avses i f�rsta stycket genom oriktiga uppgif- ter eller genom att inte fullg�ra sin uppgifts- och anm�lningsskyldighet eller p� n�got annat s�tt har orsakat att studiehj�lp eller studiemedel l�mnats fel- aktigt eller med f�r h�gt belopp, skall det som betalats ut f�r mycket kr�vas tillbaka. Detsamma g�ller om n�gon p� annat s�tt f�tt studiest�d felaktigt eller med f�r h�gt belopp och insett eller borde ha insett detta. Om det finns synnerliga sk�l, f�r ett krav p� �terbetalning enligt f�rsta eller andra stycket helt eller delvis efterges. 2 � Om n�gon avbryter sina studier skall 1 � andra och tredje stycket till- l�mpas betr�ffande studiest�d som har betalats ut f�r tiden efter avbrottet. Beror avbrottet p� sjukdom skall studiest�det inte kr�vas tillbaka, om den studerande har f�tt studiest�det enligt f�reskrifter som meddelats med st�d av 2 kap. 10 � eller 3 kap. 24 �. Detsamma g�ller vid s�dan ledighet som av- ses i dessa paragrafer. 3 � Om ett �terkrav avser studiehj�lp till en studerande som vid utbetal- ningstillf�llet var omyndig, �r den som d� var den omyndiges f�rmyndare betalningsskyldig. R�nta och avgifter 4 � P� studiemedel som kr�vs tillbaka tas r�nta ut fr�n den dag d� studie- medlen tagits emot efter en r�ntesats som vid varje tidpunkt �verstiger sta- tens utl�ningsr�nta med tv� procentenheter. P� studiehj�lp som kr�vs tillbaka tas r�nta ut enligt den r�ntesats som anges i f�rsta stycket fr�n den dag som infaller en m�nad efter det att beslut om �terkrav har fattats. Om det finns s�rskilda sk�l, kan den �terbetalningsskyldige befrias helt eller delvis fr�n sin skyldighet att betala r�nta. 5 � I samband med �terkrav skall den �terbetalningsskyldige betala s�dana avgifter som regeringen kan ha f�reskrivit med st�d av 6 kap. 4 �. </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 1999:1395 Avskrivning av �terkrav 6 � En fordran som har uppkommit p� grund av att studiest�d har kr�vts tillbaka, skall bevakas fram till utg�ngen av det �r d� den �terbetalningsskyl- dige fyller 67 �r. D�refter skall fordringen skrivas av. Avskrivning skall ocks� ske om den �terbetalningsskyldige avlider. Om indrivningen av en s�dan fordran som avses i f�rsta stycket skulle leda till mer arbete eller kostnad �n som �r sk�ligt och indrivning inte �r p�- kallad fr�n allm�n synpunkt f�r indrivnings�tg�rder underl�tas. N�rmare f�reskrifter 7 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela n�rmare f�reskrifter om till�mpningen av detta kapitel. 6 kap. �vriga best�mmelser S�rskilda f�reskrifter om studiest�d 1 � Lagen (1969:93) om begr�nsning av samh�llsst�d vid arbetskonflikt skall till�mpas p� studiest�d, om detta har s�kts efter varsel om eller utbrott av arbetskonflikt. Lagen skall dock inte till�mpas p� studiest�d till s�dana personer med funktionshinder som av medicinska eller sociala sk�l beh�ver utbildning p� grund av funktionsneds�ttningen. 2 � Om n�gon som har tagit emot studiest�d meddelar att han eller hon inte �nskar utnyttja detta, f�r det genast betalas tillbaka utan till�mpning av 4 eller 5 kap. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela n�rmare f�reskrifter om s�dan �terbetalning. 3 � En fordran p� studiest�d kan inte �verl�tas. En fordran p� studiest�d f�r inte tas i anspr�k genom utm�tning. Avgifter f�r administrativa kostnader m.m. 4 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om att Centrala studiest�dsn�mn- den f�r ta ut avgifter f�r sina administrativa kostnader i samband med att stu- diel�n beviljas, vid �terbetalning av studiel�n och i samband med �terkrav av studiest�d. 5 � Om ett belopp enligt denna lag slutar p� ett �retal, rundas det av till n�rmaste l�gre krontal. Uppgiftsskyldighet 6 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om en l�roanstalts skyldighet att till Centrala studiest�ds- n�mnden l�mna de uppgifter som �r av betydelse f�r till�mpningen av denna lag och f�reskrifter som har meddelats med st�d av lagen. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om en l�roanstalts skyldighet att till den �verklaganden�mnd som avses i 11 � l�mna de uppgifter som �r av be- </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 1999:1395 tydelse f�r till�mpningen av denna lag och f�reskrifter som har meddelats med st�d av lagen. 7 � Allm�n f�rs�kringskassa skall enligt de best�mmelser som regeringen meddelar l�mna Centrala studiest�dsn�mnden eller den �verklaganden�mnd som avses i 11 � de uppgifter som har betydelse f�r till�mpningen av denna lag och f�reskrifter som har meddelats med st�d av lagen. Annan myndighet och f�rs�kringsinr�ttning �r skyldiga att p� beg�ran l�mna domstol, Riksf�rs�kringsverket, allm�n f�rs�kringskassa och Centrala studiest�dsn�mnden s�dana uppgifter i fr�ga om viss person som �r av bety- delse f�r till�mpningen av best�mmelserna i 4 kap. och f�reskrifter som har meddelats med st�d av 4 kap. 8 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om hur Centrala studiest�dsn�mn- den skall h�mta in de uppgifter om taxering som n�mnden beh�ver f�r till- l�mpningen av best�mmelserna i 4 kap. och f�reskrifter som har meddelats med st�d av 4 kap. F�rs�ksverksamhet 9 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om f�rs�ksverksamhet i fr�ga om studiest�d enligt denna lag. I s�dana f�reskrifter f�r avvikelser g�ras fr�n best�mmelser i lagen. F�r- s�ksverksamheten f�r dock inte inneb�ra f�rs�mringar i fr�ga om f�ruts�tt- ningarna f�r studiest�d som har beviljats en studerande enligt lagens best�m- melser. �verklagande 10 � Centrala studiest�dsn�mndens beslut i �renden om �terbetalning av studiel�n f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol. Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten. Centrala studiest�dsn�mndens beslut skall dock g�lla omedelbart, om n�mnden inte best�mmer n�got annat. 11 � F�r pr�vning av �verklaganden av andra beslut om studiest�d �n s�- dana som avses i 10 � svarar en s�rskild �verklaganden�mnd. Centrala stu- diest�dsn�mndens beslut skall dock g�lla omedelbart, om n�mnden inte be- st�mmer n�got annat. Om ett beslut �verklagas, kan dock �verklagande- n�mnden f�rordna att beslutet tills vidare inte skall g�lla. �verklaganden�mndens ordf�rande skall vara eller ha varit ordinarie do- mare. �verklaganden�mndens beslut med anledning av ett �verklagande dit f�r inte �verklagas. Vad som s�gs i 68 �� om att uppgifter skall l�mnas till Centrala studie- st�dsn�mnden eller att Centrala studiest�dsn�mnden f�r h�mta in uppgifter skall i �verklagade �renden g�lla �ven �verklaganden�mnden. </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 1999:1395 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 2001, d� studiest�dslagen (1973:349) och lagen (1983:1030) om s�rskilt vuxenstudiest�d f�r arbetsl�sa skall upp- h�ra att g�lla. �ldre best�mmelser g�ller fortfarande i fr�ga om studiest�d som avser tid f�re ikrafttr�dandet. 2. Till en studerande som f�re den 1 juli 2001 har p�b�rjat en utbildning och f�r den utbildningen beviljats s�rskilt vuxenstudiest�d enligt studie- st�dslagen (1973:349) eller s�rskilt vuxenstudiest�d f�r arbetsl�sa enligt la- gen (1983:1030) om s�rskilt vuxenstudiest�d f�r arbetsl�sa f�r s�dant stu- diest�d p� ans�kan av den studerande l�mnas enligt �ldre best�mmelser un- der den tid som den studerande kan beh�va f�r att slutf�ra studierna, dock l�ngst till och med den 30 juni 2003. Om studiest�d l�mnas enligt �ldre be- st�mmelser, skall dessa �ven i �vrigt till�mpas p� studiest�det. 3. Till en studerande som f�re den 1 juli 2001 har p�b�rjat en utbildning och f�r den utbildningen beviljats studiemedel enligt studiest�dslagen (1973:349) f�r studiemedel l�mnas enligt best�mmelserna i 4 kap. 8 � i den gamla lagen f�r att den studerande skall kunna slutf�ra studierna, utan hin- der av best�mmelserna i 3 kap. 810 �� i den nya lagen. Studiemedel enligt den gamla lagen f�r dock inte l�mnas f�r l�ngre tid �n till och med den 30 juni 2003. 4. Till en studerande som f�re den 1 juli 2001 har p�b�rjat en utbildning och f�r den utbildningen beviljats studiemedel enligt studiest�dslagen (1973:349) f�r studiemedel l�mnas enligt best�mmelserna i 4 kap. 9 � i den gamla lagen f�r att den studerande skall kunna slutf�ra studierna, utan hin- der av 3 kap. 3 � i den nya lagen. Studiemedel enligt den gamla lagen f�r dock inte l�mnas f�r l�ngre tid �n till och med den 30 juni 2003. 5. Om en studerande har beviljats studiemedel eller s�rskilt vuxenstudie- st�d enligt studiest�dslagen (1973:349) eller s�rskilt vuxenstudiest�d f�r ar- betsl�sa enligt lagen (1983:1030) om s�rskilt vuxenstudiest�d f�r arbetsl�sa skall den tid som studiest�d har beviljats f�r r�knas in vid bed�mningen av om studiemedel f�r l�mnas enligt 3 kap. 810 �� i den nya lagen. Tid enligt den gamla lagen skall r�knas om till motsvarande antal veckor enligt den nya lagen. 6. Till en studerande som f�re den 1 juli 2001 har p�b�rjat en utbildning och f�r den utbildningen beviljats studiel�n enligt studiest�dslagen (1973:349) f�r studiemedel i form av studiel�n l�mnas f�r att den studerande skall kunna slutf�ra studierna, utan hinder av 3 kap. 9 � i den nya lagen. Stu- diel�n enligt den gamla lagen f�r dock l�mnas l�ngst till och med den 30 juni 2003. 7. Om en studerande har tagit emot studiest�d enligt studiest�dslagen (1973:349) skall som villkor f�r att f� nytt studiest�d g�lla inte enbart 2 kap. 12 � och 3 kap. 26 � i den nya lagen utan �ven 9 kap. 2 b � i den gamla la- gen. 8. Betr�ffande s�dana studiel�n som har beviljats enligt 4 kap. 2 � studie- st�dslagen (1973:349) till�mpas 8 kap. 11 � i den gamla lagen i st�llet f�r 4 kap. 22 � i den nya lagen. 9. Den som har beviljats studiel�n eller �terbetalningspliktiga studiemedel enligt studiest�dslagen (1973:349) eller lagen (1983:1030) om s�rskilt vux- enstudiest�d f�r arbetsl�sa kan beg�ra att l�net efter den 1 juli 2001 skall be- </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 SFS 1999:1395 talas tillbaka enligt best�mmelserna i den nya lagen. De �ndrade betalnings- villkoren skall b�rja till�mpas vid kalender�rsskiftet �ret n�rmast efter det �r d� l�ntagaren har beg�rt �ndrade betalningsvillkor. 10. Den som betalar tillbaka studiel�n eller �terbetalningspliktiga studie- medel enligt b�de studiest�dslagen (1973:349) och den nya lagen kan beg�ra att �ldre l�n l�ggs samman med nya l�n och att de sammanlagda l�nen beta- las tillbaka enligt best�mmelserna i den nya lagen. Sammanl�ggningen skall b�rja till�mpas �ret n�rmast efter det �r d� l�ntagaren beg�rt att l�nen skall l�ggas samman. Sammanl�ggningen skall ske vid kalender�rsskiftet enligt f�ljande. En gemensam �terbetalningstid best�ms f�r det sammanlagda l�net i enlighet med best�mmelserna i 4 kap. 4, 9 och 10 �� i den nya lagen. F�r �terbetalning av det sammanlagda l�net skall best�mmelserna i 4 kap. i den nya lagen �ven i �vrigt till�mpas. Regeringen eller den myndighet som re- geringen best�mmer f�r dock f�reskriva att �rsbeloppet enligt 4 kap. 14 � f�rsta stycket i den nya lagen f�r s�ttas ned till ett belopp som �r l�gre �n fem procent av l�ntagarens inkomst eller fr�n och med det �r d� l�ntagaren fyller 50 �r sju procent. �rsbeloppet skall dock alltid uppg� till minst fyra procent av l�ntagarens inkomst. Fr�n och med det �r d� l�ntagaren fyller 50 �r f�r till�gg till inkomsten g�ras f�r f�rm�genhet. Avskrivning av l�n som har lagts samman skall i fr�ga om l�n som l�mnats enligt den gamla la- gen ske enligt 8 kap. 9, 10 och 12 �� i den gamla lagen och i fr�ga om l�n som l�mnats enligt den nya lagen ske enligt 4 kap. 25 � i den nya lagen. 11. Best�mmelsen i 6 kap. 11 � skall till�mpas p� beslut som har medde- lats med st�d av denna lag. P� regeringens v�gnar G�RAN PERSSON THOMAS �STROS (Utbildningsdepartementet) </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00 Elanders Gotab, Stockholm 1999 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Studiest�dslag;

utf�rdad den 16 december 1999.

Enligt riksdagens beslut

f�reskrivs f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser

Studiest�dsformer

1 �

Staten l�mnar studiest�d enligt denna lag i form av studiehj�lp och stu-

diemedel.

Det finns best�mmelser om
studiehj�lp i 2 kap.,
studiemedel i 3 kap.,
�terbetalning av studiel�n i 4 kap.,
�terkrav av studiest�d i 5 kap.,
�verklagande samt andra best�mmelser om studiest�d i 6 kap.

Myndighet

2 �

Studiest�det handhas av Centrala studiest�dsn�mnden.

Prisbasbelopp

3 �

Med prisbasbelopp avses i denna lag det prisbasbelopp som fastst�lls

enligt 1 kap. 6 � lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring.

Medborgare i annat EU/EES-land

4 �

Utl�ndska medborgare som p� grund av anst�llning eller etablering

som egenf�retagare h�r i landet kan h�rleda r�ttigheter fr�n EG-r�tten eller
avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det (EES) i fr�ga om soci-
ala f�rm�ner skall n�r det g�ller r�tt till studiest�d enligt denna lag j�mst�l-
las med svenska medborgare under de f�ruts�ttningar som anges i f�reskrif-
ter av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. Det-
samma g�ller make, sambo och barn till s�dana utl�ndska medborgare.

Prop. 1999/2000:10, bet. 1999/2000:UbU7, rskr. 1999/2000:96.

SFS 1999:1395

Utkom fr�n trycket
den 5 januari 2000

SFS 1999:1395

2 kap. Studiehj�lp

1 �

Studiehj�lp best�r av studiebidrag, inackorderingstill�gg och extra till-

l�gg.

Vem som kan f� studiehj�lp

Utbildning

2 �

Studiehj�lp f�r l�mnas till studerande vid de l�roanstalter och utbild-

ningar som best�ms av regeringen eller av den myndighet som regeringen
best�mmer. Inackorderingstill�gg f�r dock l�mnas bara till den som beh�ver
inackordering och som studerar vid de l�roanstalter och utbildningar som re-
geringen best�mmer s�rskilt.

�lder

3 �

Studiebidrag f�r l�mnas fr�n och med kvartalet n�rmast efter det kvar-

tal d� den studerande fyller 16 �r. Inackorderingstill�gg och extra till�gg kan
l�mnas �ven till studerande som �r yngre.

Studiehj�lp l�mnas l�ngst till och med det f�rsta kalenderhalv�ret det �r

d� den studerande fyller 20 �r.

Medborgarskap

4 �

Studiehj�lp f�r l�mnas till studerande som �r svensk medborgare.

Studiehj�lp f�r l�mnas ocks� till studerande som inte �r svensk medbor-

gare, om den studerande

1. �r bosatt i Sverige, och
2. har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte �n att genomg� ut-

bildning h�r.

Av 1 kap. 4 � framg�r att vissa utl�ndska medborgare skall j�mst�llas med

svenska medborgare.

Studiernas omfattning

5 �

Studiehj�lp f�r l�mnas bara f�r heltidsstudier, om inte regeringen eller

den myndighet som regeringen best�mmer f�reskriver n�got annat.

Tid som studiehj�lp f�r l�mnas f�r

6 �

Studiehj�lp f�r l�mnas f�r de delar av ett l�s�r d� den studerande bedri-

ver studier. Best�mmelser om studiehj�lp under sjukdom och ledighet finns i
10 �.

Studiehj�lp ber�knas bara f�r hela, sammanh�ngande tidsperioder under

ett kalenderhalv�r om 15 dagar f�r heltidsstuderande och 30 dagar f�r del-
tidsstuderande, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen be-
st�mmer f�reskriver n�got annat.

Det f�r best�mmas av regeringen eller den myndighet som regeringen be-

st�mmer hur m�nga dagar ett l�s�r skall anses omfatta vid till�mpningen av
detta kapitel och hur dessa dagar skall f�rdelas p� kalenderhalv�ren.

SFS 1999:1395

Studiehj�lpens storlek

7 �

Studiebidrag l�mnas med 850 kronor i m�naden.

Inackorderingstill�gg l�mnas med l�gst 1 190 och h�gst 2 350 kronor i

m�naden.

Extra till�gg l�mnas med 855, 570 eller 285 kronor i m�naden.

8 �

Studiehj�lp f�r en period om 15 dagar skall uppg� till h�lften av m�-

nadsbeloppet enligt 7 �.

Studiehj�lp f�r studier utomlands

9 �

Studiehj�lp f�r l�mnas f�r studier utanf�r Sverige, om

1. den studerande �r svensk medborgare,
2. studierna inte med lika stor f�rdel kan bedrivas vid en svensk l�roan-

stalt, och

3. studierna svarar mot eller �r j�mf�rbara med studier vid en svensk l�ro-

anstalt eller en utbildning som omfattas av ett f�rordnande enligt 2 �.

Regeringen f�r f�reskriva att studiehj�lp f�r l�mnas f�r studier utanf�r

Sverige �ven om f�ruts�ttningarna enligt f�rsta stycket 1 eller 2 inte �r upp-
fyllda.

Studiehj�lp under sjukdom och ledighet

10 �

Regeringen f�r f�reskriva att studiehj�lp f�r l�mnas f�r tid d� den stu-

derande �r sjuk.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r ocks�

meddela f�reskrifter om studerandes r�tt till studiehj�lp vid ledighet f�r till-
f�llig v�rd av barn och vid ledighet f�r n�rst�endev�rd.

Minskning av studiehj�lp

11 �

Om en heltidsstuderande f�r l�rlingsl�n eller n�gon annan s�dan er-

s�ttning, f�r regeringen f�reskriva att studiehj�lpen f�r minskas.

Motsvarande g�ller, n�r en studerande helt eller till en v�sentlig del f�r sitt

uppeh�lle bekostat av staten eller av en kommun.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om minskning av studiehj�lpen ocks�

f�r andra grupper av studerande.

Nytt studiest�d

12 �

En studerande som tidigare har f�tt studiest�d som kr�vts tillbaka en-

ligt 5 kap. kan beviljas studiehj�lp bara om h�gst ett kalenderhalv�rs �ter-
kr�vt studiest�d �nnu inte har betalats tillbaka.

Om det finns synnerliga sk�l, f�r studiehj�lp beviljas trots best�mmelsen i

f�rsta stycket.

SFS 1999:1395

Ans�kan

13 �

Studiehj�lp beviljas efter ans�kan, om inte regeringen eller den myn-

dighet som regeringen best�mmer f�reskriver n�got annat.

N�rmare f�reskrifter

14 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela n�rmare f�reskrifter om till�mpningen av detta kapitel.

3 kap. Studiemedel

1 �

Studiemedel best�r av studiebidrag och studiel�n.

Vem som kan f� studiemedel

Utbildning

2 �

Studiemedel f�r l�mnas till studerande vid de l�roanstalter och utbild-

ningar som best�ms av regeringen eller av den myndighet som regeringen
best�mmer.

Studiemedel f�r l�mnas �ven till studerande vid de l�roanstalter och ut-

bildningar som avses i 2 kap. 2 �. I s�dana fall f�r dock studiemedel l�mnas
tidigast fr�n och med det andra kalenderhalv�ret det �r d� den studerande
fyller 20 �r, om inte n�got annat f�ljer av best�mmelser som regeringen
meddelar.

�lder

3 �

Studiemedel f�r l�mnas l�ngst till och med det kalender�r d� den stu-

derande fyller 50 �r. Regeringen f�r f�reskriva att studiemedel i form av stu-
diebidrag f�r l�mnas �ven f�r tid d�refter.

Medborgarskap

4 �

Studiemedel f�r l�mnas till studerande som �r svensk medborgare.

Studiemedel f�r l�mnas ocks� till studerande som inte �r svensk medbor-

gare, om den studerande

1. �r bosatt i Sverige, och
2. har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte �n att genomg� ut-

bildning h�r.

Av 1 kap. 4 � framg�r att vissa utl�ndska medborgare skall j�mst�llas med

svenska medborgare.

Studiernas omfattning m.m.

5 �

Studiemedel f�r l�mnas f�r varje vecka d� den studerande bedriver stu-

dier p� minst halvtid. Studierna m�ste dock p�g� under en sammanh�ngande
tid om minst tre veckor.

SFS 1999:1395

Studiemedel f�r l�mnas bara f�r s�dan del av studietid som omfattas av

den kursplan eller motsvarande som g�ller f�r utbildningen.

Best�mmelser om studiemedel under sjukdom och ledighet finns i 24 �.

Pr�vning av studieresultat

Studiemedel utan pr�vning av studieresultat

6 �

Studiemedel f�r l�mnas utan f�reg�ende pr�vning av den studerandes

tidigare studieresultat. Detta g�ller dock bara

1. i fr�ga om studerande som avses i 2 � f�rsta stycket, om han eller hon

tidigare inte har varit inskriven vid n�gon l�roanstalt eller utbildning som av-
ses d�r,

2. i fr�ga om studerande som avses i 2 � andra stycket, om han eller hon

tidigare inte har varit inskriven vid n�gon l�roanstalt eller utbildning som av-
ses i 2 � f�rsta stycket eller 2 kap. 2 �; studiemedel f�r dock alltid l�mnas
utan f�reg�ende pr�vning inom ramen f�r s�dan utbildning vid gymnasie-
skolan som omfattas av ett f�rordnande enligt 2 kap. 2 �.

Studiemedel med pr�vning av studieresultat

7 �

I andra fall �n som avses i 6 � skall det g�ras en pr�vning av den stude-

randes tidigare studieresultat. Studiemedel f�r l�mnas till en studerande som
avses i 2 � f�rsta stycket bara om det med h�nsyn till de resultat som den stu-
derande har uppn�tt m�ste anses sannolikt att han eller hon kommer att slut-
f�ra sina studier inom normal tid. Studiemedel f�r l�mnas till en studerande
som avses i 2 � andra stycket bara om den studerande har bedrivit sina tidi-
gare studier i normal takt.

Vid bed�mningen enligt f�rsta stycket skall h�nsyn tas till f�rh�llanden av

personlig natur som kan antas ha inverkat p� studieresultaten.

Tid som studiemedel f�r l�mnas f�r

Heltidsstudier

8 �

F�r studier i s�dan utbildning som avses i 2 � f�rsta stycket f�r studie-

medel l�mnas vid studier p� heltid under sammanlagt h�gst 240 veckor.

F�r studier i s�dan utbildning som avses i 2 � andra stycket och som inte

�r grundskoleutbildning f�r studiemedel l�mnas vid studier p� heltid under
sammanlagt h�gst 120 veckor. Till en studerande som redan har en tre�rig
gymnasieutbildning eller motsvarande utbildning f�r dock studiemedel l�m-
nas under h�gst 80 veckor.

F�r studier p� grundskoleniv� f�r studiemedel l�mnas vid studier p� heltid

under sammanlagt h�gst 80 veckor till studerande som helt saknar grund-
skoleutbildning eller motsvarande utbildning. Till studerande som beh�ver
f�rdighetstr�ning i l�sning, skrivning och r�kning f�r studiemedel l�mnas
under ytterligare h�gst 20 veckor. Till studerande som redan har grundskole-
utbildning eller motsvarande utbildning f�r studiemedel l�mnas f�r s�dana
studier under sammanlagt h�gst 40 veckor.

Studiemedel f�r l�mnas under l�ngre tid �n som anges i f�rstatredje

stycket, om det finns synnerliga sk�l.

SFS 1999:1395

9 �

Trots vad som anges i 8 � �r r�tten till studiemedel i form av studiel�n

begr�nsad till sammanlagt h�gst det antal veckor som anges nedan fr�n och
med det kalender�r d� den studerande fyller 41 �r. Det antal veckor som den
studerande tidigare har haft studiel�n skall r�knas in i det sammanlagda an-
talet veckor. Om den studerande inte har f�tt studiel�n under en samman-
h�ngande period skall r�tten till fortsatta studiel�n bed�mas med beaktande
av den studerandes �lder vid den nya studiemedelsperiodens b�rjan. Re-
geringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�re-
skrifter om vad som skall anses vara en sammanh�ngande period.

�lder som uppn�s

Antal veckor

under kalender�ret

41 �r

220

42 �r

200

43 �r

180

44 �r

160

45 �r

140

46 �r

120

47 �r

100

48 �r

49 �r

50 �r

Deltidsstudier

10 �

Vid studier p� deltid f�r studiemedel l�mnas under h�gst det antal

veckor som svarar mot det h�gsta antalet veckor vid heltidsstudier.

Ber�kning av studiemedel

Studiemedlens storlek

11 �

Studiemedel f�r l�mnas med ett belopp som f�r varje vecka d� den

studerande har r�tt till studiemedel utg�r

a) 4,39 procent av prisbasbeloppet vid studier p� heltid,
b) 3,29 procent av prisbasbeloppet vid studier p� minst 75 procent men

mindre �n 100 procent av heltid, och

c) 2,19 procent av prisbasbeloppet vid studier p� minst 50 procent men

mindre �n 75 procent av heltid.

F�rsta stycket g�ller bara om n�got annat inte f�ljer av 1418 eller 20 ��.

Studiebidragets andel av studiemedlen

12 �

Om inte n�got annat f�ljer av 13 � f�r studiebidrag l�mnas med ett

belopp som f�r varje vecka som den studerande har r�tt till studiemedel ut-
g�r

a) 1,51 procent av prisbasbeloppet vid studier p� heltid,
b) 1,14 procent av prisbasbeloppet vid studier p� minst 75 procent men

mindre �n 100 procent av heltid, och

c) 0,76 procent av prisbasbeloppet vid studier p� minst 50 procent men

mindre �n 75 procent av heltid.

SFS 1999:1395

13 �

Till studerande i s�dan utbildning som avses i 2 � andra stycket f�r

studiebidrag l�mnas med ett h�gre belopp per vecka, n�mligen med

a) 3,6 procent av prisbasbeloppet vid studier p� heltid,
b) 2,7 procent av prisbasbeloppet vid studier p� minst 75 procent men

mindre �n 100 procent av heltid, och

c) 1,8 procent av prisbasbeloppet vid studier p� minst 50 procent men

mindre �n 75 procent av heltid.

Det h�gre bidragsbeloppet f�r l�mnas fr�n och med det kalender�r d� den

studerande fyller 25 �r. En studerande som tidigare har f�tt det h�gre bi-
dragsbeloppet f�r en viss utbildning och som forts�tter denna utbildning har
f�rtur till det h�gre beloppet. Regeringen eller den myndighet som re-
geringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om de f�ruts�ttningar som i �v-
rigt skall g�lla f�r att en studerande skall ha r�tt till det h�gre bidragsbelop-
pet. Regeringen f�r f�reskriva att det h�gre bidragsbeloppet f�r l�mnas �ven
f�r studier i s�dan utbildning som avses i 2 � f�rsta stycket, om det finns s�r-
skilda sk�l.

Till�ggsl�n

14 �

Ut�ver de studiemedelsbelopp som f�ljer av 11 � f�r studiel�n l�mnas

i form av till�ggsl�n till vissa studerande med ett belopp som f�r varje vecka
d� den studerande har r�tt till studiemedel f�r heltidsstudier utg�r
0,99 procent av prisbasbeloppet.

Till�ggsl�n f�r l�mnas fr�n och med det kalender�r d� den studerande fyl-

ler 25 �r. S�dana l�n f�r dock l�mnas under h�gst 120 veckor. Regeringen el-
ler den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om
de f�ruts�ttningar som i �vrigt skall g�lla f�r till�ggsl�n.

15 �

Ut�ver de studiemedelsbelopp som f�ljer av 11 och 14 �� f�r studie-

l�n l�mnas i form av till�ggsl�n f�r vissa merkostnader i samband med studi-
erna. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-
dela f�reskrifter om s�dana till�ggsl�n.

Inkomstpr�vning

16 �

Studiemedel med fullt belopp enligt 11 � f�r l�mnas bara om den stu-

derandes inkomst under ett kalenderhalv�r inte �r h�gre �n ett visst belopp
(fribeloppet).

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om inkomstpr�vning f�r till�ggsl�n enligt 14 eller 15 ��.

17 �

Vid studier om 20 veckor under ett kalenderhalv�r skall fribeloppet

svara mot

a) 125 procent av prisbasbeloppet vid studier p� heltid,
b) 156,25 procent av prisbasbeloppet vid studier p� minst 75 procent men

mindre �n 100 procent av heltid, och

c) 187,5 procent av prisbasbeloppet vid studier p� minst 50 procent men

mindre �n 75 procent av heltid.

SFS 1999:1395

I andra fall �n som avses i f�rsta stycket, skall fribeloppets andel av pris-

basbeloppet �kas eller minskas f�r varje vecka som studietiden �r l�ngre el-
ler kortare �n 20 veckor med

a) 6,25 procentenheter vid studier p� heltid,
b) 4,69 procentenheter vid studier p� minst 75 procent men mindre �n

100 procent av heltid, och

c) 3,12 procentenheter vid studier p� minst 50 procent men mindre �n

75 procent av heltid.

18 �

Om den studerandes inkomst �r h�gre �n fribeloppet ber�knat enligt

17 �, skall det belopp som f�r l�mnas enligt 11 � f�rsta stycket minskas med
50 procent av den �verskjutande inkomsten.

19 �

Som den studerandes inkomst under ett kalenderhalv�r enligt 16 �

r�knas vad som h�nf�r sig till det halv�ret av den studerandes inkomst av
tj�nst, n�ringsverksamhet och kapital vid taxeringen f�r kalender�ret.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om hur inkomsten skall r�knas f�r studerande som inte taxeras
f�r sin huvudsakliga inkomst i Sverige.

Ett beslut om studiemedel skall grunda sig p� den uppgift om ber�knad in-

komst som den studerande l�mnar i ans�kan om studiemedel.

20 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�re-

skriva att den studerandes inkomst skall beaktas i annan utstr�ckning �n som
f�ljer av 1618 ��, om det finns s�rskilda sk�l.

Regeringen f�r f�reskriva att studiemedlen skall minskas, om den stude-

randes uppeh�lle helt eller till v�sentlig del bekostas av staten eller en kom-
mun.

21 �

Om den studerande inte f�r studiemedel med fullt belopp enligt 11 �,

skall av minskningen s� stor andel avse studiebidraget som detta bidrag ut-
g�r av fullt studiemedel ber�knat enligt 1113 ��.

22 �

Studiemedel f�r inte l�mnas, om beloppet per vecka motsvarar eller �r

l�gre �n 0,25 procent av prisbasbeloppet.

Studiemedel f�r studier utomlands

23 �

Studiemedel f�r l�mnas f�r studier utanf�r Sverige under de f�ruts�tt-

ningar och med de belopp som f�reskrivs av regeringen eller den myndighet
som regeringen best�mmer.

Best�mmelser om studiemedel under sjukdom och ledighet finns i 24 �.

Studiemedel under sjukdom och ledighet

24 �

Regeringen f�r f�reskriva att studiemedel f�r l�mnas f�r tid d� den

studerande �r sjuk.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r ocks�

meddela f�reskrifter om studerandes r�tt till studiemedel vid ledighet f�r till-
f�llig v�rd av barn och vid ledighet f�r n�rst�endev�rd.

SFS 1999:1395

Samordning med andra f�rm�ner m.m.

25 �

Om inte n�got annat f�ljer av f�reskrifter som regeringen meddelar

f�r studiemedel inte l�mnas eller tas emot f�r den tid f�r vilken det l�mnas

studiehj�lp enligt 2 kap.,
utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning,
utbildningsbidrag f�r doktorander,
s�rskilt utbildningsbidrag, eller
rehabiliteringsers�ttning enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring.
Studiemedel f�r inte l�mnas f�r den tid d� den studerande tj�nstg�r enligt

lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt eller fullg�r utbildning till reserv-
eller yrkesofficer.

Studiemedel f�r inte l�mnas f�r forskarutbildning om den studerande �r

eller har varit anst�lld som doktorand eller har eller har haft utbildningsbi-
drag f�r doktorander.

F�ruts�ttningar f�r att f� nytt studiest�d

26 �

En studerande som tidigare har f�tt studiest�d enligt denna lag kan

beviljas studiemedel bara om den studerande har

1. betalat fastst�llt �rsbelopp enligt 4 kap. 7 �, som skall betalas f�re det

kalender�r som de nya studiemedlen avser, och

2. betalat tillbaka s� mycket av �terkr�vt studiest�d enligt 5 kap. att h�gst

ett kalenderhalv�rs �terkr�vt studiest�d �terst�r att betala.

Om det finns synnerliga sk�l, f�r studiemedel beviljas trots best�mmelsen

i f�rsta stycket.

Uppgiftsskyldighet

27 �

En studerande som har beviljats studiemedel skall till Centrala studie-

st�dsn�mnden anm�la s�dan �ndring av sina f�rh�llanden som har betydelse
f�r r�tten till studiemedel eller f�r studiemedlens storlek.

F�rskott p� studiemedel

28 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om att studerande kan f� f�rskott p� studiemedel.

Ans�kan m.m.

29 �

Studiemedel beviljas efter ans�kan. En studerande f�r begr�nsa sin

ans�kan till att avse endast studiebidrag.

Utbetalning av studiemedel

30 �

Studiemedel f�r betalas ut endast om det �r styrkt att den studerande

bedriver de studier f�r vilka studiemedlen har beviljats.

Den som f�r studiemedel i form av studiel�n skall betala s�dan avgift som

regeringen f�reskrivit med st�d av 6 kap. 4 �.

SFS 1999:1395

R�tten till studiemedel �r f�rverkad, om den studerande inte f�re utg�ngen

av den tidsperiod som studiemedlen avser har styrkt att han eller hon bedri-
ver studier. Styrks detta senare, f�r studiemedlen �nd� betalas ut, om det
finns s�rskilda sk�l.

R�tten till studiemedel �r f�rverkad om den studerande avlider innan stu-

diemedlen har betalats ut.

N�rmare f�reskrifter

31 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela n�rmare f�reskrifter om till�mpningen av detta kapitel.

4 kap. �terbetalning av studiel�n

Betalning av l�n

1 �

Den som har f�tt studiel�n skall betala tillbaka l�net.

P� studiel�n skall en �rlig r�nta betalas. Regeringen fastst�ller f�re varje

kalender�rs b�rjan den r�nta som skall g�lla under �ret. R�nta som inte har
betalats under det �r d� den har uppkommit skall l�ggas till skulden vid ka-
lender�rets slut.

L�ntagaren skall ocks� betala s�dana avgifter som regeringen f�reskrivit

med st�d av 6 kap. 4 �.

2 �

Regeringen f�r f�reskriva att r�nta inte skall ber�knas p� studiel�n f�r

den tid d� l�ntagaren fullg�r en l�ngre grundutbildning �n 60 dagar enligt la-
gen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt.

�terbetalningstid

3 �

N�r det vid ing�ngen av ett kalender�r har g�tt minst sex m�nader efter

utg�ngen av den senaste tidsperiod f�r vilken l�ntagaren f�tt studiest�d en-
ligt denna lag, skall �terbetalningen av studiel�nen b�rja.

4 �

�terbetalningstiden skall vara 25 �r eller det l�gre antal �r som �terst�r

till utg�ngen av det �r d� l�ntagaren fyller 60 �r.

�terbetalningstiden skall i vissa fall best�mmas till kortare tid �n vad som

anges i f�rsta stycket. Best�mmelser om detta finns i 911 ��.

5 �

Om l�ntagaren har f�tt nya studiel�n under �terbetalningstiden, skall

de nya l�nen l�ggas samman med de tidigare l�nen.

�terbetalningen av det sammanlagda l�net b�rjar �ret n�rmast efter det �r

under vilket l�ntagaren tagit emot de nya studiel�nen.

Ny �terbetalningstid

6 �

Om en l�ntagare under minst tre �r har beviljats neds�ttning av �rsbe-

lopp enligt 1415 ��, f�r en ny �terbetalningstid best�mmas. D�rvid till�m-
pas best�mmelserna i 4 �. Detsamma g�ller om en l�ntagare har samman-

SFS 1999:1395

lagda l�n enligt 5 �, dock endast om nya l�n uppg�r till minst 50 procent av
prisbasbeloppet.

En ny �terbetalningstid f�r best�mmas efter ans�kan av l�ntagaren, om

inte regeringen f�reskriver n�got annat.

Fastst�llande av �rsbelopp

7 �

L�net och r�ntan skall betalas med ett visst belopp varje kalender�r

(�rsbelopp). Detta belopp fastst�lls f�r varje kalender�r d� �terbetalning
skall g�ras.

L�ntagaren skall underr�ttas om det �rsbelopp och de avgifter som skall

betalas under �ret.

Ber�kning av �rsbelopp

8 �

�rsbeloppet skall f�r varje �r ber�knas med beaktande av

1. skuldens storlek vid ing�ngen av kalender�ret, minskad med tidigare

�rs obetalda �rsbelopp,

2. r�nta enligt 1 � andra stycket f�r kalender�ret,
3. den �terst�ende �terbetalningstiden, och
4. den ber�kning som anges i andra stycket.
�rsbeloppet skall ber�knas s� att �terbetalningen under �terbetalningsti-

den �kar med tv� procent varje �r, om full betalning sker och r�ntan enligt
f�rsta stycket �r of�r�ndrad j�mf�rd med f�reg�ende �r.

9 �

Om skulden uppg�r till ett belopp som �r mindre �n femton procent av

prisbasbeloppet, skall �rsbeloppet best�mmas s� att l�net �r �terbetalat under
det f�rsta �terbetalnings�ret.

10 �

Om 9 � inte skall till�mpas och �rsbeloppet ber�knat enligt 8 � upp-

g�r till mindre �n femton procent av prisbasbeloppet det f�rsta �terbetal-
nings�ret, skall �terbetalningstiden f�rkortas genom att �rsbeloppet f�r detta
�r fastst�lls till femton procent av prisbasbeloppet. D�refter skall �rsbeloppet
ber�knas enligt 8 � till dess skulden �r betald.

11 �

Om skulden under ett �terbetalnings�r har minskat med minst tio pro-

cent av prisbasbeloppet p� grund av att

1. l�ntagaren har gjort en f�rtida �terbetalning,
2. studiel�n har skrivits av enligt 2225 ��,
3. studiel�n har kr�vts tillbaka enligt 5 kap.,

skall �terbetalningstiden f�rkortas enligt 9 �, om skulden det f�rsta �terbe-
talnings�ret efter det �r d� skulden minskat uppg�r till ett belopp som �r
mindre �n femton procent av prisbasbeloppet. Om minskningen i annat fall
inneb�r att �rsbeloppet ber�knat enligt 8 � det f�rsta �terbetalnings�ret efter
det �r d� skulden minskat uppg�r till mindre �n femton procent av prisbasbe-
loppet, skall �terbetalningstiden f�rkortas enligt 10 �.

SFS 1999:1395

Neds�ttning av �rsbelopp

12 �

Efter ans�kan av l�ntagaren f�r �rsbeloppet s�ttas ned enligt best�m-

melserna i 1318 ��.

Utbildning m.m.

13 �

�rsbeloppet f�r s�ttas ned

1. om l�ntagaren tar emot studiehj�lp, studiemedel eller utbildningsbidrag

f�r doktorander,

2. om l�ntagaren fullg�r en l�ngre grundutbildning �n 60 dagar enligt la-

gen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt eller fullg�r utbildning till reserv-
eller yrkesofficer, eller

3. om det i n�got annat fall finns synnerliga sk�l.

Inkomst och f�rm�genhet

14 � �rsbeloppet f�r s�ttas ned till fem procent av det belopp som utg�r
summan av l�ntagarens inkomst av tj�nst, n�ringsverksamhet och kapital un-
der betalnings�ret. Detta g�ller dock endast till och med det kalender�r d�
l�ntagaren fyller 49 �r.

Fr�n och med det kalender�r d� l�ntagaren fyller 50 �r f�r �rsbeloppet s�t-

tas ned till sju procent av den i f�rsta stycket angivna inkomsten. Till�gg till
inkomsten f�r g�ras f�r f�rm�genhet enligt grunder som regeringen best�m-
mer.

Neds�ttning f�r ske endast om �rsbeloppet ber�knat enligt f�rsta och an-

dra styckena understiger �rsbeloppet ber�knat enligt 811 �� med minst tre
procent av prisbasbeloppet.

�rsbeloppet f�r s�ttas ned till noll, om �rsbeloppet ber�knat enligt f�rsta

och andra styckena understiger fem procent av prisbasbeloppet.

15 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-
dela f�reskrifter om hur inkomst och f�rm�genhet enligt 14 � f�rsta och an-
dra styckena skall ber�knas f�r l�ntagare som inte taxeras f�r sin huvudsak-
liga inkomst i Sverige.

Prelimin�rt �rsbelopp

16 � �rsbelopp enligt 14 � f�r s�ttas ned prelimin�rt i avvaktan p� att taxe-
ringen f�r betalnings�ret fastst�lls. Det prelimin�ra �rsbeloppet skall grunda
sig p� den uppgift om ber�knad inkomst och fr�n och med det �r d� l�ntaga-
ren fyller 50 �r �ven den uppgift om f�rm�genhet som l�ntagaren l�mnar i
ans�kan om neds�ttning.

Slutligt �rsbelopp

17 � Efter det att taxering f�r betalnings�ret har fastst�llts skall ett slutligt
�rsbelopp fastst�llas, dock h�gst det belopp som kunnat fastst�llas enligt 8
11 ��. Som taxering g�ller beslutet om taxering i f�rsta instans.

SFS 1999:1395

Om det prelimin�ra �rsbeloppet �r l�gre �n det slutliga �rsbeloppet, skall

mellanskillnaden betalas i efterhand. Regeringen f�r f�reskriva att l�ntaga-
ren dessutom skall betala en till�ggsavgift.

Om det prelimin�ra �rsbeloppet �r h�gre �n det slutliga �rsbeloppet, skall

det �verskjutande beloppet inte betalas ut till l�ntagaren utan i st�llet r�knas
av p� l�net.

�ndring av beslut om neds�ttning

18 � Ett beslut om neds�ttning av �rsbeloppet f�r �ndras

1. om de inkomst- och f�rm�genhetsf�rh�llanden som lagts till grund f�r

beslutet har �ndrats v�sentligt,

2. om det framkommer att l�ntagaren har l�mnat oriktiga uppgifter i �ren-

det om neds�ttning, eller

3. om det i n�got annat h�nseende har intr�ffat en f�r�ndring som v�sent-

ligt p�verkar r�tten till neds�ttning.

Betalning av �rsbelopp

19 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-
dela f�reskrifter om hur det fastst�llda �rsbeloppet och s�dana avgifter som
avses i detta kapitel skall betalas samt om hur det inbetalda beloppet skall
r�knas av.

F�rtida �terbetalning

20 � I syfte att stimulera en snabb �terbetalning av studiel�n f�r regeringen
meddela f�reskrifter om premier till l�ntagare som betalar tillbaka st�rre be-
lopp �n det fastst�llda �rsbeloppet.

Betalning av �terst�ende skuld

21 � N�r �terbetalningstiden �r slut skall eventuell resterande skuld betalas
under det f�ljande �ret. Best�mmelserna om neds�ttning i 1318 �� skall
till�mpas �ven vid �terbetalning som sker efter den ordinarie �terbetalnings-
tiden.

Om neds�ttning sker, skall �terstoden av skulden varje �r betalas av med

nedsatt belopp tills full �terbetalning skett. Om f�ruts�ttningar f�r neds�tt-
ning upph�r innan full betalning skett, skall det d� �terst�ende beloppet beta-
las under det f�rsta kalender�r d� neds�ttning inte sker.

Betalning skall p�g� till dess full �terbetalning har skett, dock l�ngst till

utg�ngen av det �r d� l�ntagaren fyller 67 �r.

Avskrivning av l�n

Avskrivning av l�n f�r tidigare studier

22 � Studiel�n som har l�mnats f�r studier i s�dan utbildning som avses i
3 kap. 2 � andra stycket f�r att den studerande skall f� grundl�ggande eller
s�rskild beh�righet f�r grundl�ggande h�gskoleutbildning kan skrivas av till

SFS 1999:1395

viss del, om l�ntagaren senare har beviljats studiel�n f�r studier i s�dan ut-
bildning som avses i 3 kap. 2 � f�rsta stycket. I s�dant fall f�r en sj�ttedel av
det l�nade beloppet j�mte r�nta som avser det f�rsta l�net skrivas av f�r varje
40 po�ng som kan ing� i en h�gskoleexamen och som l�ntagaren har genom-
f�rt med godk�nt resultat. Den sammanlagda avskrivningen f�r dock omfatta
h�gst h�lften av det f�rst l�nade beloppet j�mte r�nta.

Avskrivning enligt f�rsta stycket f�r inte ske av l�n som har l�mnats under

tid d� det h�gre bidraget enligt 3 kap. 13 � l�mnats.

Regeringen f�r f�reskriva att avskrivning enligt f�rsta stycket f�r ske �ven

efter godk�nt resultat i annan eftergymnasial utbildning �n h�gskoleutbild-
ning.

Avskrivning av l�n som tagits emot under sjukdomstid m.m.

23 � Studiel�n f�r skrivas av helt eller delvis, om l�net har tagits emot en-
ligt best�mmelser som har meddelats med st�d av 3 kap. 24 � f�rsta stycket.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�reskriva
om s�dan avskrivning.

24 � Studiel�n som avser tid d� den studerande har tagit emot utbildnings-
bidrag, enligt best�mmelserna om dagpenning, skall inte betalas tillbaka i
den m�n avdrag har skett fr�n utbildningsbidraget.

Avskrivning av �terst�ende skuld

25 � Studiel�n som inte har betalats vid utg�ngen av det �r d� l�ntagaren
fyller 67 �r skall skrivas av. Betalningsskyldigheten kvarst�r dock f�r �rsbe-
lopp avseende de tre senaste kalender�ren som har f�rfallit till betalning. Om
det finns synnerliga sk�l, f�r dock ocks� s�dana �rsbelopp skrivas av.

L�n skall ocks� skrivas av om l�ntagaren avlider eller om det annars finns

synnerliga sk�l till det.

Uppgiftsskyldighet

26 � L�ntagaren skall l�mna Centrala studiest�dsn�mnden de uppgifter
som �r av betydelse f�r till�mpningen av detta kapitel.

En l�ntagare som har f�tt �rsbeloppet nedsatt �r skyldig att omedelbart un-

derr�tta Centrala studiest�dsn�mnden, om n�gon omst�ndighet som f�ranlett
neds�ttningen inte l�ngre f�religger.

Utm�tning m.m.

27 � �rsbelopp och avgifter enligt detta kapitel som inte har betalats inom
f�reskriven tid f�r tas ut genom utm�tning utan f�reg�ende dom eller utslag.

�rsbelopp eller del d�rav som inte har betalats, frivilligt eller genom ut-

m�tning, f�re utg�ngen av november m�nad det tredje �ret efter betalnings-
�ret, skall inte f�ranleda vidare indrivnings�tg�rder.

SFS 1999:1395

N�rmare f�reskrifter

28 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-
dela n�rmare f�reskrifter om till�mpningen av detta kapitel.

5 kap. �terkrav av studiest�d

N�r studiest�d skall kr�vas tillbaka

1 � Om en studerande har f�tt studiemedel felaktigt eller med f�r h�gt be-
lopp p� grund av att summan av hans eller hennes inkomst av tj�nst, n�rings-
verksamhet och kapital vid taxeringen �verstigit den inkomst som lagts till
grund f�r ber�kningen av studiemedel, skall det som betalats ut f�r mycket
kr�vas tillbaka. Belopp som understiger en viss av regeringen fastst�lld
gr�ns, skall dock inte kr�vas tillbaka.

Om n�gon i annat fall �n som avses i f�rsta stycket genom oriktiga uppgif-

ter eller genom att inte fullg�ra sin uppgifts- och anm�lningsskyldighet eller
p� n�got annat s�tt har orsakat att studiehj�lp eller studiemedel l�mnats fel-
aktigt eller med f�r h�gt belopp, skall det som betalats ut f�r mycket kr�vas
tillbaka. Detsamma g�ller om n�gon p� annat s�tt f�tt studiest�d felaktigt
eller med f�r h�gt belopp och insett eller borde ha insett detta.

Om det finns synnerliga sk�l, f�r ett krav p� �terbetalning enligt f�rsta

eller andra stycket helt eller delvis efterges.

2 � Om n�gon avbryter sina studier skall 1 � andra och tredje stycket till-
l�mpas betr�ffande studiest�d som har betalats ut f�r tiden efter avbrottet.
Beror avbrottet p� sjukdom skall studiest�det inte kr�vas tillbaka, om den
studerande har f�tt studiest�det enligt f�reskrifter som meddelats med st�d
av 2 kap. 10 � eller 3 kap. 24 �. Detsamma g�ller vid s�dan ledighet som av-
ses i dessa paragrafer.

3 � Om ett �terkrav avser studiehj�lp till en studerande som vid utbetal-
ningstillf�llet var omyndig, �r den som d� var den omyndiges f�rmyndare
betalningsskyldig.

R�nta och avgifter

4 � P� studiemedel som kr�vs tillbaka tas r�nta ut fr�n den dag d� studie-
medlen tagits emot efter en r�ntesats som vid varje tidpunkt �verstiger sta-
tens utl�ningsr�nta med tv� procentenheter.

P� studiehj�lp som kr�vs tillbaka tas r�nta ut enligt den r�ntesats som

anges i f�rsta stycket fr�n den dag som infaller en m�nad efter det att beslut
om �terkrav har fattats.

Om det finns s�rskilda sk�l, kan den �terbetalningsskyldige befrias helt

eller delvis fr�n sin skyldighet att betala r�nta.

5 � I samband med �terkrav skall den �terbetalningsskyldige betala s�dana
avgifter som regeringen kan ha f�reskrivit med st�d av 6 kap. 4 �.

SFS 1999:1395

Avskrivning av �terkrav

6 � En fordran som har uppkommit p� grund av att studiest�d har kr�vts
tillbaka, skall bevakas fram till utg�ngen av det �r d� den �terbetalningsskyl-
dige fyller 67 �r. D�refter skall fordringen skrivas av. Avskrivning skall
ocks� ske om den �terbetalningsskyldige avlider.

Om indrivningen av en s�dan fordran som avses i f�rsta stycket skulle

leda till mer arbete eller kostnad �n som �r sk�ligt och indrivning inte �r p�-
kallad fr�n allm�n synpunkt f�r indrivnings�tg�rder underl�tas.

N�rmare f�reskrifter

7 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-
dela n�rmare f�reskrifter om till�mpningen av detta kapitel.

6 kap. �vriga best�mmelser

S�rskilda f�reskrifter om studiest�d

1 � Lagen (1969:93) om begr�nsning av samh�llsst�d vid arbetskonflikt
skall till�mpas p� studiest�d, om detta har s�kts efter varsel om eller utbrott
av arbetskonflikt. Lagen skall dock inte till�mpas p� studiest�d till s�dana
personer med funktionshinder som av medicinska eller sociala sk�l beh�ver
utbildning p� grund av funktionsneds�ttningen.

2 � Om n�gon som har tagit emot studiest�d meddelar att han eller hon
inte �nskar utnyttja detta, f�r det genast betalas tillbaka utan till�mpning av
4 eller 5 kap. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r
meddela n�rmare f�reskrifter om s�dan �terbetalning.

3 � En fordran p� studiest�d kan inte �verl�tas.

En fordran p� studiest�d f�r inte tas i anspr�k genom utm�tning.

Avgifter f�r administrativa kostnader m.m.

4 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om att Centrala studiest�dsn�mn-
den f�r ta ut avgifter f�r sina administrativa kostnader i samband med att stu-
diel�n beviljas, vid �terbetalning av studiel�n och i samband med �terkrav av
studiest�d.

5 � Om ett belopp enligt denna lag slutar p� ett �retal, rundas det av till
n�rmaste l�gre krontal.

Uppgiftsskyldighet

6 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-
dela f�reskrifter om en l�roanstalts skyldighet att till Centrala studiest�ds-
n�mnden l�mna de uppgifter som �r av betydelse f�r till�mpningen av denna
lag och f�reskrifter som har meddelats med st�d av lagen.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om en l�roanstalts skyldighet att till

den �verklaganden�mnd som avses i 11 � l�mna de uppgifter som �r av be-

SFS 1999:1395

tydelse f�r till�mpningen av denna lag och f�reskrifter som har meddelats
med st�d av lagen.

7 � Allm�n f�rs�kringskassa skall enligt de best�mmelser som regeringen
meddelar l�mna Centrala studiest�dsn�mnden eller den �verklaganden�mnd
som avses i 11 � de uppgifter som har betydelse f�r till�mpningen av denna
lag och f�reskrifter som har meddelats med st�d av lagen.

Annan myndighet och f�rs�kringsinr�ttning �r skyldiga att p� beg�ran

l�mna domstol, Riksf�rs�kringsverket, allm�n f�rs�kringskassa och Centrala
studiest�dsn�mnden s�dana uppgifter i fr�ga om viss person som �r av bety-
delse f�r till�mpningen av best�mmelserna i 4 kap. och f�reskrifter som har
meddelats med st�d av 4 kap.

8 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om hur Centrala studiest�dsn�mn-
den skall h�mta in de uppgifter om taxering som n�mnden beh�ver f�r till-
l�mpningen av best�mmelserna i 4 kap. och f�reskrifter som har meddelats
med st�d av 4 kap.

F�rs�ksverksamhet

9 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-
dela f�reskrifter om f�rs�ksverksamhet i fr�ga om studiest�d enligt denna
lag. I s�dana f�reskrifter f�r avvikelser g�ras fr�n best�mmelser i lagen. F�r-
s�ksverksamheten f�r dock inte inneb�ra f�rs�mringar i fr�ga om f�ruts�tt-
ningarna f�r studiest�d som har beviljats en studerande enligt lagens best�m-
melser.

�verklagande

10 � Centrala studiest�dsn�mndens beslut i �renden om �terbetalning av
studiel�n f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol.

Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten.
Centrala studiest�dsn�mndens beslut skall dock g�lla omedelbart, om

n�mnden inte best�mmer n�got annat.

11 � F�r pr�vning av �verklaganden av andra beslut om studiest�d �n s�-
dana som avses i 10 � svarar en s�rskild �verklaganden�mnd. Centrala stu-
diest�dsn�mndens beslut skall dock g�lla omedelbart, om n�mnden inte be-
st�mmer n�got annat. Om ett beslut �verklagas, kan dock �verklagande-
n�mnden f�rordna att beslutet tills vidare inte skall g�lla.

�verklaganden�mndens ordf�rande skall vara eller ha varit ordinarie do-

mare.

�verklaganden�mndens beslut med anledning av ett �verklagande dit f�r

inte �verklagas.

Vad som s�gs i 68 �� om att uppgifter skall l�mnas till Centrala studie-

st�dsn�mnden eller att Centrala studiest�dsn�mnden f�r h�mta in uppgifter
skall i �verklagade �renden g�lla �ven �verklaganden�mnden.

SFS 1999:1395

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 2001, d� studiest�dslagen (1973:349)

och lagen (1983:1030) om s�rskilt vuxenstudiest�d f�r arbetsl�sa skall upp-
h�ra att g�lla. �ldre best�mmelser g�ller fortfarande i fr�ga om studiest�d
som avser tid f�re ikrafttr�dandet.

2. Till en studerande som f�re den 1 juli 2001 har p�b�rjat en utbildning

och f�r den utbildningen beviljats s�rskilt vuxenstudiest�d enligt studie-
st�dslagen (1973:349) eller s�rskilt vuxenstudiest�d f�r arbetsl�sa enligt la-
gen (1983:1030) om s�rskilt vuxenstudiest�d f�r arbetsl�sa f�r s�dant stu-
diest�d p� ans�kan av den studerande l�mnas enligt �ldre best�mmelser un-
der den tid som den studerande kan beh�va f�r att slutf�ra studierna, dock
l�ngst till och med den 30 juni 2003. Om studiest�d l�mnas enligt �ldre be-
st�mmelser, skall dessa �ven i �vrigt till�mpas p� studiest�det.

3. Till en studerande som f�re den 1 juli 2001 har p�b�rjat en utbildning

och f�r den utbildningen beviljats studiemedel enligt studiest�dslagen
(1973:349) f�r studiemedel l�mnas enligt best�mmelserna i 4 kap. 8 � i den
gamla lagen f�r att den studerande skall kunna slutf�ra studierna, utan hin-
der av best�mmelserna i 3 kap. 810 �� i den nya lagen. Studiemedel enligt
den gamla lagen f�r dock inte l�mnas f�r l�ngre tid �n till och med den
30 juni 2003.

4. Till en studerande som f�re den 1 juli 2001 har p�b�rjat en utbildning

och f�r den utbildningen beviljats studiemedel enligt studiest�dslagen
(1973:349) f�r studiemedel l�mnas enligt best�mmelserna i 4 kap. 9 � i den
gamla lagen f�r att den studerande skall kunna slutf�ra studierna, utan hin-
der av 3 kap. 3 � i den nya lagen. Studiemedel enligt den gamla lagen f�r
dock inte l�mnas f�r l�ngre tid �n till och med den 30 juni 2003.

5. Om en studerande har beviljats studiemedel eller s�rskilt vuxenstudie-

st�d enligt studiest�dslagen (1973:349) eller s�rskilt vuxenstudiest�d f�r ar-
betsl�sa enligt lagen (1983:1030) om s�rskilt vuxenstudiest�d f�r arbetsl�sa
skall den tid som studiest�d har beviljats f�r r�knas in vid bed�mningen av
om studiemedel f�r l�mnas enligt 3 kap. 810 �� i den nya lagen. Tid enligt
den gamla lagen skall r�knas om till motsvarande antal veckor enligt den nya
lagen.

6. Till en studerande som f�re den 1 juli 2001 har p�b�rjat en utbildning

och f�r den utbildningen beviljats studiel�n enligt studiest�dslagen
(1973:349) f�r studiemedel i form av studiel�n l�mnas f�r att den studerande
skall kunna slutf�ra studierna, utan hinder av 3 kap. 9 � i den nya lagen. Stu-
diel�n enligt den gamla lagen f�r dock l�mnas l�ngst till och med den 30 juni
2003.

7. Om en studerande har tagit emot studiest�d enligt studiest�dslagen

(1973:349) skall som villkor f�r att f� nytt studiest�d g�lla inte enbart 2 kap.
12 � och 3 kap. 26 � i den nya lagen utan �ven 9 kap. 2 b � i den gamla la-
gen.

8. Betr�ffande s�dana studiel�n som har beviljats enligt 4 kap. 2 � studie-

st�dslagen (1973:349) till�mpas 8 kap. 11 � i den gamla lagen i st�llet f�r
4 kap. 22 � i den nya lagen.

9. Den som har beviljats studiel�n eller �terbetalningspliktiga studiemedel

enligt studiest�dslagen (1973:349) eller lagen (1983:1030) om s�rskilt vux-
enstudiest�d f�r arbetsl�sa kan beg�ra att l�net efter den 1 juli 2001 skall be-

SFS 1999:1395

talas tillbaka enligt best�mmelserna i den nya lagen. De �ndrade betalnings-
villkoren skall b�rja till�mpas vid kalender�rsskiftet �ret n�rmast efter det �r
d� l�ntagaren har beg�rt �ndrade betalningsvillkor.

10. Den som betalar tillbaka studiel�n eller �terbetalningspliktiga studie-

medel enligt b�de studiest�dslagen (1973:349) och den nya lagen kan beg�ra
att �ldre l�n l�ggs samman med nya l�n och att de sammanlagda l�nen beta-
las tillbaka enligt best�mmelserna i den nya lagen. Sammanl�ggningen skall
b�rja till�mpas �ret n�rmast efter det �r d� l�ntagaren beg�rt att l�nen skall
l�ggas samman. Sammanl�ggningen skall ske vid kalender�rsskiftet enligt
f�ljande. En gemensam �terbetalningstid best�ms f�r det sammanlagda l�net
i enlighet med best�mmelserna i 4 kap. 4, 9 och 10 �� i den nya lagen. F�r
�terbetalning av det sammanlagda l�net skall best�mmelserna i 4 kap. i den
nya lagen �ven i �vrigt till�mpas. Regeringen eller den myndighet som re-
geringen best�mmer f�r dock f�reskriva att �rsbeloppet enligt 4 kap. 14 �
f�rsta stycket i den nya lagen f�r s�ttas ned till ett belopp som �r l�gre �n
fem procent av l�ntagarens inkomst eller fr�n och med det �r d� l�ntagaren
fyller 50 �r sju procent. �rsbeloppet skall dock alltid uppg� till minst fyra
procent av l�ntagarens inkomst. Fr�n och med det �r d� l�ntagaren fyller
50 �r f�r till�gg till inkomsten g�ras f�r f�rm�genhet. Avskrivning av l�n
som har lagts samman skall i fr�ga om l�n som l�mnats enligt den gamla la-
gen ske enligt 8 kap. 9, 10 och 12 �� i den gamla lagen och i fr�ga om l�n
som l�mnats enligt den nya lagen ske enligt 4 kap. 25 � i den nya lagen.

11. Best�mmelsen i 6 kap. 11 � skall till�mpas p� beslut som har medde-

lats med st�d av denna lag.

P� regeringens v�gnar

G�RAN PERSSON

THOMAS �STROS
(Utbildningsdepartementet)

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 1999

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1999:1395 Studiestödslag

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se