SFS 2011:185 Skolförordning
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1
Svensk författningssamling
Skolförordning;
utfärdad den 24 februari 2011.
Regeringen föreskriver följande.
1 kap. Inledande bestämmelser
Förordningens innehåll
1 §
I denna förordning finns följande kapitel:
– inledande bestämmelser (1 kap.),
– huvudmän (2 kap.),
– lärotider (3 kap.),
– elever (4 kap.),
– utbildningen (5 kap.),
– betyg (6 kap.),
– förskolan (7 kap.),
– förskoleklassen (8 kap.),
– grundskolan (9 kap.),
– grundsärskolan (10 kap.),
– specialskolan (11 kap.),
– sameskolan (12 kap.),
– fritidshemmet (13 kap.),
– bidrag till enskilda huvudmän (14 kap.), och
– övriga bestämmelser (15 kap.).
Definitioner
2 §
Termer och uttryck som används i skollagen (2010:800) har samma be-
tydelse när de används i denna förordning.
Därutöver avses i denna förordning med
– garanterad undervisningstid: den minsta totala undervisningstiden för
en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan enligt
10 kap. 5 §, 11 kap. 7 §, 12 kap. 5 § respektive 13 kap. 5 § skollagen, och
– skoldagar: de dagar under ett läsår då utbildning ska äga rum.
2 kap. Huvudmän
Godkännande som enskild huvudman
1 §
En ansökan om godkännande som enskild huvudman för förskoleklass,
grundskola eller grundsärskola eller för fritidshem som anordnas vid en
SFS 2011:185
Utkom från trycket
den 15 mars 2011
2
SFS 2011:185
skolenhet med någon av dessa skolformer ska ha kommit in till Statens skol-
inspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta.
2 §
När Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande enligt
1 § ska den kommun där utbildningen ska bedrivas ges tillfälle att yttra sig.
När kommunen yttrar sig bör den bifoga en konsekvensbeskrivning till sitt
yttrande.
3 §
Beslut i ett ärende som avses i 1 § ska om möjligt fattas före den 1 ok-
tober kalenderåret innan utbildningen ska starta.
Undantag för vissa enskilda huvudmän
4 §
En enskild huvudman för förskoleklass, grundskola, grundsärskola och
fritidshem med waldorfpedagogisk inriktning behöver inte tillämpa bestäm-
melserna i 2 kap. 20 § skollagen (2010:800) om behörighet för anställning
utan tidsbegränsning som lärare i skolväsendet.
3 kap. Lärotider
Tillämpningsområde
1 §
Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, grundsärskolan,
specialskolan och sameskolan, om inte annat anges.
Läsår
2 §
Läsåret ska ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver
skol- och lovdagarna får det inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för
personalen.
3 §
Läsåret ska börja i augusti och sluta i juni. Dagarna för höst- och vår-
terminens början och slut beslutas av huvudmannen.
Skolarbetets förläggning
4 §
Elevernas skolarbete ska förläggas måndag–fredag och vara så jämnt
fördelat över dessa dagar som möjligt.
Antalet skoldagar i veckan får begränsas till fyra för en grupp elever i års-
kurs 1 eller 2, om det finns särskilda skäl.
5 §
I grundsärskolan och specialskolan får rektorn besluta om andra läro-
tider för en elev än de som anges i 2–4 §§, om det finns särskilda skäl med
hänsyn till elevens fysiska eller psykiska förutsättningar. Ett sådant beslut
får omfatta högst ett läsår.
Innan rektorn fattar ett beslut enligt första stycket ska eleven och elevens
vårdnadshavare få tillfälle att yttra sig. Om det behövs ska rektorn höra före-
trädare för elevhälsan innan beslutet fattas.
Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första
stycket.
3
SFS 2011:185
Schema
6 §
För läsåret eller för kortare tid ska det finnas ett schema för under-
visningen.
4 kap. Elever
Tillämpningsområde
1 §
Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, grundsärskolan,
specialskolan och sameskolan, om inte annat anges.
Elever från utlandet
Grundskolan och grundsärskolan
2 §
Barn som anses bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare har samma
rätt till utbildning i grundskolan eller grundsärskolan som barn som anses
bosatta i Sverige, om vårdnadshavarna eller en av dem är svenska med-
borgare. Den kommun där barnet stadigvarande vistas ska anses som barnets
hemkommun vid tillämpningen av skollagen (2010:800). Frågan om mot-
tagande av ett sådant barn prövas på begäran av barnets vårdnadshavare.
En huvudman får även i andra fall ta emot ett barn som inte anses bosatt i
Sverige som elev i sin grundskola.
Specialskolan
3 §
Ett barn som inte anses som bosatt i Sverige får tas emot i special-
skolan, om det finns särskilda skäl.
En sådan elev har inte rätt att av statliga medel få ersättning för resor mel-
lan den ort där utbildningen bedrivs och hemorten i utlandet.
Uppflyttning
4 §
Vid slutet av läsåret ska varje elev flyttas till närmast högre årskurs,
om inte något annat beslutas med stöd av 5–7 §§.
5 §
Rektorn får besluta att en elev inte ska flyttas till närmast högre års-
kurs, om detta med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhåll-
anden i övrigt är lämpligast för eleven. Innan rektorn fattar beslut i en sådan
fråga ska elevens vårdnadshavare få tillfälle att yttra sig.
Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första
stycket.
6 §
Rektorn får på begäran av en elevs vårdnadshavare besluta att eleven
får gå om en årskurs.
7 §
Rektorn får besluta att en elev ska flyttas till en högre årskurs än den
som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra, om eleven har goda förut-
sättningar att delta i utbildningen i den högre årskursen och elevens vård-
nadshavare medger det.
4
SFS 2011:185
Anmälningsskyldighet vid frånvaro
8 §
Om en elev på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte kan
delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen,
ska hindret snarast anmälas till skolenheten.
Rektorn får besluta hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras.
5 kap. Utbildningen
Tillämpningsområde
1 §
Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, grundsärskolan,
specialskolan och sameskolan, om inte annat anges.
Strukturerad undervisning
2 § Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt
och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättning-
ar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt ut-
vecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen.
Särskilt stöd
Allmänt om särskilt stöd
3 §
I 3 kap. 7–12 §§ skollagen (2010:800) finns bestämmelser om särskilt
stöd i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.
Studiehandledning på modersmålet
4 §
En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behö-
ver det.
En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin an-
komst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges
studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns
särskilda skäl.
Arbetsplatsförlagd utbildning vid anpassad studiegång
5 §
För en elev i de högre årskurserna får ett beslut om anpassad studie-
gång innebära att utbildningen delvis förläggs till en arbetsplats utanför skol-
enheten. Eleven ska ha en handledare på arbetsplatsen och få stöd från skol-
enhetens personal.
Friluftsverksamhet
6 §
I den omfattning som rektorn bestämmer ska det anordnas frilufts-
verksamhet som bedrivs under lärares ledning.
5
SFS 2011:185
Modersmålsundervisning
7 §
I 10 kap. 7 §, 11 kap. 10 §, 12 kap. 7 § och 13 kap. 7 § skollagen
(2010:800) finns grundläggande bestämmelser om huvudmannens skyldig-
het att erbjuda modersmålsundervisning. Huvudmannen är också skyldig att
erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska
modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgänges-
språk i hemmet.
Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning.
8 §
Modersmålsundervisning får anordnas
1. som språkval i grundskolan och specialskolan,
2. som elevens val,
3. inom ramen för skolans val, eller
4. utanför den garanterade undervisningstiden.
9 §
Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev.
En romsk elev som kommer från utlandet får dock ges modersmålsunder-
visning i två språk, om det finns särskilda skäl.
10 §
En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett
språk endast om
1. minst fem elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i språket
önskar sådan undervisning, och
2. det finns en lämplig lärare.
Första stycket 1 gäller inte nationella minoritetsspråk. Enligt 7 § språk-
lagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meän-
kieli, romani chib och samiska.
11 §
Om en elev ges modersmålsundervisning utanför den garanterade un-
dervisningstiden, är huvudmannen skyldig att erbjuda eleven sådan under-
visning sammanlagt högst sju läsår under elevens skoltid. Eleven ska dock
erbjudas modersmålsundervisning under längre tid, om eleven har ett särskilt
behov av sådan undervisning.
Begränsningen enligt första stycket gäller inte nationella minoritetsspråk
eller ett nordiskt språk.
12 §
En elev som får modersmålsundervisning får med den begränsning
som anges i 11 § fortsätta att delta i undervisningen, även om språket skulle
upphöra att vara dagligt umgängesspråk för eleven.
13 §
Vid modersmålsundervisning i samiska ska den kursplan som gäller
för ämnet samiska i sameskolan användas.
Svenska som andraspråk
14 §
Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas
för
1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål,
2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från sko-
lor i utlandet, och
6
SFS 2011:185
3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk
med en vårdnadshavare.
Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev.
15 §
Undervisning i svenska som andraspråk ersätter undervisning i
svenska.
Svenska som andraspråk får därutöver anordnas
1. som språkval i grundskolan och specialskolan,
2. som elevens val, eller
3. inom ramen för skolans val.
6 kap. Betyg
Tillämpningsområde
1 §
Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, grundsärskolan och
specialskolan, om inte annat anges.
Betygssättning
Kunskapskrav
2 §
Kunskapskrav ska finnas för betygen A–E.
Kraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krävs
för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E
och till övervägande delen för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär
att även kraven för C och till övervägande delen för A är uppfyllda.
Betyg i fristående skolor med waldorfpedagogisk inriktning
3 §
I fristående grundskolor och grundsärskolor med waldorfpedagogisk
inriktning ska betyg sättas när ett ämne har avslutats och slutbetyg utfärdas
enligt de föreskrifter som gäller för den aktuella skolformen.
I sådana fristående skolor behöver inte betyg sättas innan ett ämne har av-
slutats eller terminsbetyg utfärdas.
Betygsdokument
Allmänt om betygsdokument
4 §
Enligt 3 kap. 18 § skollagen (2010:800) ska betyg utfärdas skriftligt. I
5–11 §§ i detta kapitel finns kompletterande föreskrifter om betygskatalog
och om utfärdande av betygsdokument.
Betygskatalog
5 §
Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog.
Med beslut om betyg avses beslut att
1. sätta betyg, och
2. inte sätta betyg när underlag för bedömning av en elevs kunskaper sak-
nas på grund av elevens frånvaro.
7
SFS 2011:185
Det ska framgå om ett betyg har satts innan eller efter det att ett ämne har
avslutats.
Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs.
Terminsbetyg
6 §
Terminsbetyg ska utfärdas vid slutet av
1. varje termin i årskurs 8 i grundskolan och i förekommande fall i grund-
särskolan och årskurs 9 i specialskolan, och
2. höstterminen i årskurs 9 i grundskolan och i förekommande fall i
grundsärskolan och årskurs 10 i specialskolan.
Terminsbetyg ska inte utfärdas om eleven ska få ett slutbetyg enligt 9 §.
7 §
Terminsbetyget ska innehålla uppgifter om det senaste beslutet om
elevens betyg i varje ämne. Det ska framgå om ämnet har avslutats.
8 §
Rektorn ska utfärda terminsbetyget.
Slutbetyg
9 §
För en elev som har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när skolplikten
upphör. En sådan elev som därefter har slutfört den högsta årskursen har rätt
att få ett nytt slutbetyg.
För en elev som inte har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när eleven har
slutfört den högsta årskursen.
10 §
Slutbetyget ska innehålla uppgifter om den högsta årskurs som eleven
genomgått och om de senaste besluten om elevens betyg. Betyg som satts
innan ett ämne har avslutats ska inte ingå i slutbetyget.
11 §
Rektorn ska utfärda slutbetyget. Rektorn får inte uppdra åt någon an-
nan att utfärda slutbetyg.
Avgångsintyg
12 §
Om en elev avgår från utbildningen hos en huvudman utan att slut-
betyg utfärdas, ska ett avgångsintyg utfärdas.
Intyget ska innehålla uppgifter om
1. den årskurs i vilken eleven slutat,
2. tiden för avgången,
3. de ämnen i vilka eleven undervisats,
4. i förekommande fall senaste betyg i ämnen, och
5. antal timmar undervisningstid som eleven erbjudits.
Rektorn ska utfärda avgångsintyget.
13 §
Ett avgångsintyg ska sändas till elevens vårdnadshavare. Om det är
känt var eleven ska fortsätta sin utbildning, ska intyget också sändas till hu-
vudmannen för utbildningen.
8
SFS 2011:185
14 §
Bestämmelserna i 12 och 13 §§ gäller också när en elev i sameskolan
avgår från utbildningen innan eleven gått ut årskurs 6.
I 13 kap. 14 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om intyg om av-
gång från sameskolan efter årskurs 6.
Gemensam bestämmelse
15 §
Om betyg inte har kunnat sättas enligt 10 kap. 18 § eller 12 kap. 18 §
skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i doku-
menten enligt detta kapitel.
Betyg efter prövning
16 §
I 10 kap. 23 § och 12 kap. 23 § skollagen (2010:800) finns bestämm-
elser om prövning för betyg från grundskolan och specialskolan.
17 §
Den som redan har slutbetyg har efter prövning i ett eller flera ämnen
rätt att få ett nytt slutbetyg.
18 §
Rektorn ska utfärda betyg efter prövning. Om prövningen avser hela
utbildningen, får rektorn inte uppdra åt någon annan att utfärda slutbetyg.
Bemyndigande
19 §
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen
av betygskatalog, terminsbetyg, slutbetyg och betyg efter prövning.
7 kap. Förskolan
Läroplan
1 §
För förskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skol-
lagen (2010:800).
Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 1998:16) om läroplan för för-
skolan.
8 kap. Förskoleklassen
Läroplan
1 §
För förskoleklassen gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket
skollagen (2010:800).
Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för
grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. För förskoleklass som an-
ordnas vid en skolenhet med specialskola eller sameskola finns dock läropla-
nen i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt
för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall respektive förordningen
(SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen
och fritidshemmet i vissa fall.
9
SFS 2011:185
9 kap. Grundskolan
Utbildningens innehåll och omfattning
Läroplan och kunskapskrav
1 §
För grundskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket
skollagen (2010:800).
Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för
grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Av 3 § samma förordning
framgår att kursplaner för grundskolans ämnen ingår i läroplanen och att
kursplanerna kompletteras av kunskapskrav.
2 §
Kunskapskrav ska finnas för
– matematik, svenska och svenska som andraspråk samt gemensamt för
samhällsorienterande ämnen och för naturorienterande ämnen i årskurs 3,
– samtliga ämnen utom moderna språk i årskurs 6, och
– samtliga ämnen i årskurs 9.
Kunskapskraven i årskurs 3 och 6 anger den lägsta godtagbara kunskaps-
nivån för en elev vid slutet av årskursen. Kunskapskraven i årskurs 9 anger
den kunskapsnivå som krävs för ett visst betyg när ett ämne avslutas.
Undervisningstid
3 §
I bilaga 1 till skollagen (2010:800) finns bestämmelser om fördelning
av den garanterade undervisningstiden (timplan).
Huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den ga-
ranterade undervisningstiden.
4 §
Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om fördelning mellan
årskurserna av undervisningstiden.
Språkval
5 §
Enligt 10 kap. 4 § skollagen (2010:800) ska det finnas språkval.
Huvudmannen ska som språkval erbjuda minst två av språken franska,
spanska och tyska.
Huvudmannen ska sträva efter att därutöver erbjuda andra språk som
språkval.
6 §
En elev får i stället för ett språk som erbjudits enligt 5 § välja något av
följande språk som språkval:
1. det språk som eleven ska erbjudas modersmålsundervisning i,
2. svenska eller svenska som andraspråk under förutsättning att eleven i
övrigt får undervisning i svenska eller svenska som andraspråk,
3. engelska, eller
4. teckenspråk.
7 §
Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett språk som
erbjudits som språkval enligt 5 § andra stycket eller 6 § om färre än fem
elever väljer språket. Detta gäller dock inte om det språk som avses i 6 § 1 är
ett nationellt minoritetsspråk.
10
SFS 2011:185
Elevens val
8 §
I 10 kap. 4 § skollagen (2010:800
) finns bestämmelser om elevens val.
Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elev-
ens val. Som elevens val får ett språk som eleven inte tidigare har fått under-
visning i (nybörjarspråk) erbjudas. Huvudmannen är inte skyldig att anordna
undervisning i ett nybörjarspråk som erbjudits som elevens val om färre än
fem elever väljer språket.
Skolans val
9 §
I timplanen anges ett antal timmar som får användas för skolans val.
Utrymmet för skolans val ska användas för undervisning i ett eller flera äm-
nen.
Rektorn beslutar om hur utrymmet för skolans val ska användas. Rektorn
får inte uppdra åt någon annan att fatta sådana beslut.
10 §
Av 10 kap. 4 § skollagen (2010:800) framgår att skolans val också får
omfatta undervisning i ett lokalt tillval som skolans val, om Statens skolverk
har godkänt en plan för undervisningen.
Skolverket ska efter ansökan godkänna planen om den
1. till sitt innehåll och sin inriktning avviker från grundskolans kursplaner,
2. är förenlig med föreskrifter om hur utbildningen i grundskolan ska vara
utformad, dess syfte samt dess värdegrund och uppdrag, och
3. har godtagbar pedagogisk kvalitet.
Gemensam bestämmelse om elevens val och skolans val
11 § Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt
innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med kunskaps-
kraven.
Tvåspråkig undervisning
Undervisning på elevens umgängesspråk
12 §
För elever som har ett annat språk än svenska som dagligt umgänges-
språk med en eller båda vårdnadshavarna får delar av undervisningen i års-
kurs 1–6 anordnas på detta språk. För elever med finska som umgängesspråk
får sådan undervisning anordnas även i årskurs 7–9.
En huvudman som anordnar undervisning enligt första stycket ska anmäla
detta till Statens skolinspektion.
13 §
Under den sammanlagda tid som eleven får tvåspråkig undervisning
enligt 12 § får högst hälften av undervisningen ges på umgängesspråket. Un-
dervisningen ska planeras så att undervisningen på svenska successivt ökar.
11
SFS 2011:185
Engelskspråkig undervisning
14 §
Huvuddelen av undervisningen får anordnas på engelska för elever
som vistas i Sverige under en begränsad tid och har tillräckliga kunskaper i
engelska för att kunna delta i undervisningen.
Avvikelse får göras från timplanen i ämnena svenska och engelska. Anta-
let timmar i svenska får dock inte understiga 480.
15 §
Om det inte finns plats för alla sökande till engelskspråkig under-
visning enligt 14 §, ska den i första hand ges till
1. barn till utländska gästforskare och experter, och
2. barn som tidigare gått i en engelskspråkig skola.
16 §
För sådana elever som avses i 14 § får Primary Years Programme och
Middle Years Programme tillämpas inom grundskolan.
En huvudman för utbildning som har auktoriserats av International Bac-
calaureate Office (IBO) får utfärda betyg eller skriftliga omdömen enligt be-
stämmelser som utfärdats av IBO till sådana elever som flyttar utomlands
under skoltiden.
17 §
En huvudman som anordnar undervisning enligt 14 eller 16 § ska an-
mäla detta till Statens skolinspektion.
18 §
Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en huvudman får
anordna delar av undervisningen på engelska för andra elever än sådana som
avses i 14 §, om
1. undervisningens innehåll och utformning säkerställer att eleverna får
tillräckliga kunskaper i svenska för att nå kunskapskraven i samtliga ämnen,
2. de lärare som undervisar på engelska uppfyller kraven enligt 2 kap. 13,
15 eller 17 § skollagen (2010:800), och
3. utbildningen håller god kvalitet.
Beslutet ska avse en viss skolenhet. Beslutet får återkallas om villkoren
enligt första stycket inte längre är uppfyllda.
Enligt 6 § språklagen (2009:600) har det allmänna ett särskilt ansvar för
att svenskan används och utvecklas.
19 §
Under den sammanlagda tid som en elev får engelskspråkig under-
visning enligt 18 § får högst hälften av undervisningen ges på engelska.
Nationella ämnesprov
20 §
Nationella ämnesprov ska användas i de ämnen och årskurser som
anges i 21 § för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskaps-
kraven och, i årskurs 9, även som stöd för betygssättning.
21 §
Ämnesprov ska användas i
1. matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 3, 6 och
9,
2. engelska i årskurs 6 och 9, och
3. biologi, fysik eller kemi i årskurs 9.
12
SFS 2011:185
Ämnesprov som avses i första stycket 3 ska fördelas så att varje elev ska
delta i prov i endast ett ämne och att antalet provdeltagare så långt som möj-
ligt blir lika stort för varje ämnesprov.
22 §
Ämnesprov ska genomföras i slutet av årskursen. Statens skolverk får
dock meddela föreskrifter om att ämnesprov i årskurs 9 får genomföras vid
en annan tidpunkt.
Skolverket får meddela närmare föreskrifter om ämnesprov.
Utbildning utan timplan
Medgivande
23 §
Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en huvudman får
bedriva utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen om
1. huvudmannen har godtagbara pedagogiska eller organisatoriska skäl
för att bedriva sådan utbildning, och
2. eleverna ges förutsättningar att nå de kunskapskrav som minst ska upp-
nås i samtliga ämnen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt enligt ut-
bildningens mål.
Medgivandet ska avse en eller flera bestämda skolenheter. Medgivandet
får förenas med villkor.
Återkallelse av medgivande
24 §
Statens skolinspektion får återkalla ett beslut om medgivande att be-
driva utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen, om
1. förutsättningarna för medgivandet enligt 23 § inte längre är uppfyllda,
eller
2. huvudmannen inte följer de villkor som medgivandet förenats med.
Färdighetsprov
25 §
En huvudman som anordnar utbildning som kräver att eleverna har
särskilda färdigheter i bild, idrott och hälsa, musik eller slöjd får från och
med årskurs 7 använda färdighetsprov som
1. villkor för antagning till en viss skolenhet eller elevgrupp,
2. grund för urval till en viss skolenhet eller elevgrupp när det finns fler
sökande än platser, och
3. villkor för fortsatt utbildning vid en viss skolenhet eller elevgrupp.
26 §
Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en huvudman får
använda färdighetsprov från och med årskurs 4 i de fall som avses i 25 §, om
det finns särskilda skäl med hänsyn till utbildningens innehåll och inrikt-
ning.
Beslutet ska avse en viss skolenhet eller viss elevgrupp.
27 §
När färdighetsprov används som grund för urval till en viss skolenhet
får ingen annan urvalsgrund tillämpas.
13
SFS 2011:185
Integrerad samisk undervisning i grundskolan
28 §
I 12 kap. 13 och 14 §§ finns bestämmelser om integrerad samisk un-
dervisning för samiska elever i grundskolan.
10 kap. Grundsärskolan
Utbildningens innehåll och omfattning
Läroplan
1 §
För grundsärskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket
skollagen (2010:800).
Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för
grundsärskolan. Av 2 § samma förordning framgår att Statens skolverk får
meddela föreskrifter om kursplaner och kunskapskrav för grundsärskolan.
Timplaner
2 §
Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden på
ämnen och ämnesområden (timplaner) finns i bilaga 1.
Huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den ga-
ranterade undervisningstiden.
3 §
Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om fördelning mellan
årskurserna av undervisningstiden.
4 §
För elever som får undervisning i en kombination av ämnen och
ämnesområden får rektorn besluta om avvikelser från timplanerna i den om-
fattning som behövs.
Även för andra elever får rektorn besluta om avvikelser från timplanerna i
den omfattning som behövs för att anpassa undervisningen till elevernas sär-
skilda förutsättningar och behov.
I 3 kap. 12 § och 7 kap. 9 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om
avvikelser från timplanen vid anpassad studiegång och vid integrerad under-
visning. Beslut om lärotider enligt 3 kap. 5 § i denna förordning får också
medföra avvikelser från timplanerna.
Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första eller
andra stycket.
Elevens val
5 §
I 11 kap. 6 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om elevens val.
Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elev-
ens val.
6 §
Elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i
ämnen får som elevens val erbjudas samtliga ämnesområden och praktisk ar-
betslivsorientering. I sådana fall ska bestämmelserna om ämnen i 5 och 9 §§
i stället gälla ämnesområden.
14
SFS 2011:185
Skolans val
7 §
I timplanen för elever som får undervisning i ämnen anges ett visst an-
tal timmar som får användas för skolans val. Utrymmet för skolans val ska
användas för undervisning i ett eller flera ämnen och för praktisk arbets-
livsorientering.
8 §
Rektorn beslutar hur utrymmet för skolans val ska användas. Antalet
timmar för varje ämne i timplanen får inte minskas i oproportionerligt stor
omfattning.
Gemensam bestämmelse om elevens val och skolans val
9 §
Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt
innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med kunskaps-
kraven.
Fördelningsbar tid i träningsskolan
10 §
Den fördelningsbara tiden i timplanen för elever som får undervisning
i ämnesområden ska fördelas dels på ämnesområden med hänsyn till elevens
behov, dels på praktisk arbetslivsorientering. Den fördelningsbara tiden får
även användas för undervisning i modersmål eller svenska som andraspråk.
Rektorn beslutar hur den fördelningsbara tiden ska användas.
11 kap. Specialskolan
Utbildningens innehåll och omfattning
Läroplan
1 §
För specialskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket
skollagen (2010:800).
Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för
specialskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. I samma
förordning finns bestämmelser om kursplaner och kunskapskrav för special-
skolan.
I 12 kap. 8 § andra stycket skollagen (2010:800) finns bestämmelser om
tillämpning av grundsärskolans kursplaner för elever med utvecklings-
störning i specialskolan. För sådana elever gäller inte 10–12 §§.
Undervisningstid
2 §
Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden
(timplan) för elever som enligt 12 kap. 4 § andra stycket skollagen
(2010:800) läser ämnet teckenspråk finns i bilaga 2.
Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter om fördel-
ning av den garanterade undervisningstiden för andra elever än de som avses
i första stycket.
3 §
När grundsärskolans kursplaner tillämpas för elever med utvecklings-
störning gäller i stället för de föreskrifter som avses i 2 § första eller andra
15
SFS 2011:185
stycket att undervisningstiden ska fördelas på grundsärskolans ämnen eller
ämnesområden, elevens val samt i förekommande fall teckenspråk och sko-
lans val. I sådana fall ska bestämmelserna i 10 kap. 5–10 §§ tillämpas i stäl-
let för 4–9 §§. För elever med utvecklingsstörning får avvikelser göras från
timplanen.
Språkval
4 §
Enligt 12 kap. 4 § skollagen (2010:800) ska det finnas språkval.
Huvudmannen ska erbjuda minst två av språken franska, tyska och span-
ska som språkval.
Huvudmannen ska sträva efter att därutöver erbjuda andra språk som
språkval.
5 §
Eleven får i stället för ett språk som avses i 4 § som språkval välja nå-
got av följande språk:
1. det språk som eleven ska erbjudas modersmålsundervisning i,
2. svenska eller svenska som andraspråk under förutsättning att eleven i
övrigt får undervisning i svenska eller svenska som andraspråk,
3. engelska, eller
4. teckenspråk.
6 §
Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett språk som
erbjudits som språkval enligt 4 § andra stycket eller 5 § om färre än tre
elever vid skolenheten väljer språket. Detta gäller dock inte om det språk
som avses i 5 § 1 är ett nationellt minoritetsspråk.
Elevens val
7 §
I 12 kap. 4 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om elevens val.
Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elev-
ens val. Som elevens val får ett språk som eleven inte tidigare har fått under-
visning i (nybörjarspråk) erbjudas. Huvudmannen är inte skyldig att anordna
undervisning i ett nybörjarspråk som erbjudits som elevens val om färre än
tre elever vid skolenheten väljer språket.
Skolans val
8 §
I timplanen anges ett antal timmar som får användas för skolans val.
Utrymmet för skolans val ska användas för undervisning i ett eller flera äm-
nen. Skolans val får också omfatta
1. insatser avsedda att kompensera elevens funktionsnedsättning och an-
dra särskilda insatser, och
2. praktisk arbetslivsorientering.
Gemensam bestämmelse om elevens val och skolans val
9 §
Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt
innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med kunskaps-
kraven.
16
SFS 2011:185
Nationella ämnesprov
10 §
Nationella ämnesprov ska användas i de ämnen och årskurser som
anges i 11 § för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskaps-
kraven och, i årskurs 10, även som stöd för betygssättning.
11 §
Ämnesprov ska användas i
1. matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 4, 7 och
10,
2. engelska i årskurs 7 och 10, och
3. biologi, fysik eller kemi i årskurs 10.
Ämnesprov som avses i första stycket 3 ska fördelas så att varje elev del-
tar i endast ett ämnesprov.
12 §
Ämnesprov ska genomföras i slutet av årskursen. Statens skolverk får
dock meddela föreskrifter om att ämnesprov i årskurs 10 får genomföras vid
en annan tidpunkt.
Skolverket får meddela närmare föreskrifter om ämnesprov.
Samverkan med andra huvudmän
13 §
Specialpedagogiska skolmyndigheten ska etablera och upprätthålla
kontakt med elevernas hemkommuner.
Specialpedagogiska skolmyndigheten ska, om det är lämpligt för att främ-
ja en övergång till utbildning i hemkommunen, vid slutet av varje läsår un-
derrätta elevernas hemkommuner om elevernas kunskapsutveckling.
14 §
Om en elev ska gå över till grundskolan eller grundsärskolan eller tas
emot på försök i grundskolan eller grundsärskolan enligt 7 kap. 8 § skol-
lagen (2010:800) ska Specialpedagogiska skolmyndigheten och den huvud-
man som ska ta emot eleven gemensamt planera övergången. Eleven och
elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i planeringen.
12 kap. Sameskolan
Utbildningens innehåll och omfattning
Läroplan
1 §
För sameskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket
skollagen (2010:800).
Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för
sameskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. I samma för-
ordning finns bestämmelser om kursplaner och kunskapskrav för same-
skolan.
Timplan
2 §
Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden
(timplan) finns i bilaga 3.
17
SFS 2011:185
3 §
Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om fördelning mellan
årskurserna av undervisningstiden.
Samisk undervisning
4 §
Undervisningen ska ges på svenska och samiska.
5 §
Ämnet samiska ska finnas i alla årskurser.
6 §
För elever som har tagits emot i sameskolan på grund av särskilda skäl
enligt 7 kap. 7 § första stycket andra meningen skollagen (2010:800) får un-
dervisningen på samiska och undervisningen i ämnet samiska bytas ut mot
annan undervisning.
Elevens val
7 §
I 13 kap. 4 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om elevens val.
Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som
elevens val. Som elevens val får ett språk som eleven inte tidigare har fått
undervisning i (nybörjarspråk) erbjudas.
Skolans val
8 §
Utrymmet för skolans val ska med de begränsningar som anges i tim-
planen användas för undervisning i ett eller flera ämnen.
Rektorn beslutar om hur utrymmet för skolans val ska användas.
Gemensam bestämmelse om elevens val och skolans val
9 §
Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val ska till sitt
innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen och med kunskaps-
kraven.
Nationella ämnesprov
10 §
Nationella ämnesprov ska användas för att bedöma elevernas kunska-
per i förhållande till kunskapskraven i de ämnen och årskurser som anges i
11 §.
11 §
Ämnesprov ska användas i följande ämnen och årskurser:
1. matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 3 och 6,
och
2. engelska i årskurs 6.
12 §
Ämnesprov ska genomföras i slutet av årskursen.
Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om ämnesprov.
18
SFS 2011:185
Integrerad samisk undervisning i grundskolan
13 §
En huvudman för grundskola får anordna samisk undervisning för sa-
miska elever i sin grundskola, om huvudmannen och Sameskolstyrelsen in-
går avtal om det.
Med samisk undervisning avses undervisning med samiska inslag och un-
dervisning i samiska utöver den undervisning som anordnas som moders-
målsundervisning i samiska.
14 §
Utbildningen för de samiska eleverna ska integreras med motsvar-
ande utbildning för andra elever i grundskolan.
Den samiska undervisningen får förläggas till tid utanför den garanterade
undervisningstiden.
13 kap. Fritidshemmet
1 §
För fritidshemmet gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket
skollagen (2010:800). Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:37)
om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet utom i de
fall som anges i andra stycket.
För fritidshem som anordnas vid en skolenhet med specialskola eller same-
skola finns läroplanen i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för
specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall respek-
tive förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för
förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall.
14 kap. Bidrag till enskilda huvudmän
Fastställande av bidrag per kalenderår
1 §
Ett bidrag till enskilda huvudmän för förskola, förskoleklass, grund-
skola, grundsärskola och fritidshem samt pedagogisk omsorg som erbjuds i
stället för förskola eller fritidshem ska fastställas per kalenderår.
Bidraget ska grunda sig på hemkommunens budget för det kommande
budgetåret och beslutas före kalenderårets början. För barn och elever som
börjar i utbildning eller annan pedagogisk verksamhet under kalenderåret
ska hemkommunen besluta bidraget omgående.
För elever som påbörjar utbildning i augusti ska bidrag enligt 9 kap. 19 §,
10 kap. 37 §, 11 kap. 36 § och 14 kap. 15 § skollagen (2010:800) avse tiden
från och med den 1 juli samma år.
Ändringar under löpande budgetår
2 §
Om ytterligare resurser ges till hemkommunens verksamhet under bud-
getåret, ska motsvarande tillskott ges till de enskilda huvudmännen.
Om hemkommunen minskar ersättningen till sin motsvarande verksamhet
får bidrag till enskilda huvudmän minskas i motsvarande mån genom att
återstående utbetalningar under budgetåret sätts ner.
19
SFS 2011:185
Avgifter
3 §
När en kommun beslutar om bidrag till enskild huvudman för förskola,
fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet, ska det beaktas om avgifter
tas ut av kommunen och av den enskilda huvudmannen.
Grundbelopp
Allmänt om grundbelopp
4 §
I 9 kap. 20 §, 10 kap. 38 § och 11 kap. 37 § skollagen (2010:800)
anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det grundbelopp som lämnas i bi-
drag till en enskild huvudman för förskoleklass, grundskola eller grundsär-
skola. Vid tillämpning av dessa bestämmelser ska ersättning för
1. undervisning avse kostnader för skolans rektor och andra anställda med
ledningsuppgifter, undervisande personal, stödåtgärder till elever, arbetslivs-
orientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,
2. lärverktyg avse kostnader för läroböcker, litteratur, datorer, maskiner
som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kost-
nader,
3. elevhälsa avse kostnader för sådan elevhälsa som avser medicinska,
psykologiska eller psykosociala insatser,
4. måltider avse kostnader för livsmedel, personal, transporter och därmed
sammanhängande administration och liknande kostnader,
5. administration avse administrativa kostnader som ska beräknas till tre
procent av grundbeloppet,
6. mervärdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgår till sex procent av
det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggs-
belopp), och
7. lokalkostnader avse kostnader för hyra, driftskostnader, inventarier
som inte är läromedel, kapitalkostnader i form av ränta på lån och liknande,
dock inte kostnader för amortering.
5 §
I 8 kap. 22 §, 14 kap. 16 § och 25 kap. 12 § skollagen (2010:800)
anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det grundbelopp som lämnas i bi-
drag till en enskild huvudman för förskola, fritidshem eller pedagogisk om-
sorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem. Vid tillämpning av
dessa bestämmelser ska ersättning för
1. omsorg och pedagogisk verksamhet avse kostnader för förskolechef el-
ler andra anställda med ledningsuppgifter, personal i den pedagogiska verk-
samheten och omsorgen, stödåtgärder till barn eller elever, kompetens-
utveckling av personalen och liknande kostnader,
2. pedagogiskt material och utrustning avse kostnader för lek- och lär-
produkter, maskiner som används i verksamheten, studiebesök och liknande
kostnader, och
3. administration avse administrativa kostnader som ska beräknas till tre
procent av grundbeloppet för förskolor och fritidshem och en procent av
grundbeloppet för pedagogisk omsorg.
För övriga kostnadsslag ska 4 § 4 och 6–7 tillämpas på motsvarande sätt.
20
SFS 2011:185
Särskilt om ersättning för lokalkostnader
6 §
Ersättning för lokalkostnader enligt 4 § 7 ska motsvara hemkommu-
nens genomsnittliga lokalkostnad per barn eller elev i motsvarande verksam-
het.
Om det finns särskilda skäl, ska ersättningen för lokalkostnader i stället
högst motsvara den enskilde huvudmannens faktiska kostnader om dessa är
skäliga. Vid skälighetsprövningen ska intresset av att utbildning eller annan
pedagogisk verksamhet med enskild huvudman kan etableras beaktas.
Särskilt om ersättning för kapitalkostnader
7 §
Hemkommunens normala avskrivningsprinciper ska tillämpas vid be-
räkningen av kostnader för inköp.
Tilläggsbelopp
8 §
Med tilläggsbelopp enligt 8 kap. 22 §, 9 kap. 23 §, 10 kap. 39 §,
11 kap. 38 § och 14 kap. 17 § skollagen (2010:800) avses ersättning för
assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder
som inte har anknytning till den vanliga undervisningen. Med tilläggsbelopp
enligt 10 kap. 39 § och 11 kap. 38 § skollagen avses också ersättning för mo-
dersmålsundervisning för elever som ska ges sådan undervisning.
Särskilt om ersättning för modersmålsundervisning
9 §
Om en kommun erbjuder modersmålsundervisning i egen förskole-
klass, ska kommunen lämna motsvarande bidrag till sådan verksamhet i fri-
stående förskoleklass.
Redovisning av hur bidraget har beräknats
10 §
En kommun som lämnar bidrag för en elev i en fristående skola eller
för ett barn i en fristående förskola eller i annan pedagogisk verksamhet med
en enskild huvudman ska för den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur
bidraget har beräknats.
Av redovisningen ska framgå beloppen för lokalkostnader, administration
och mervärdesskatt. Om det inte finns särskilda skäl ska redovisningen även
innehålla beloppen för övriga kostnadsslag var för sig.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om sådan redovisning.
Utbetalning av bidrag
11 §
Om den enskilda huvudmannen och kommunen inte kommer överens
om annat, ska bidragen betalas ut med en tolftedel varje månad.
Bemyndigande om uppgifter om kommande verksamhet
12 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om skyldigheten för en en-
skild huvudman för grundskola och grundsärskola att lämna uppgifter om
kommande verksamhet.
21
SFS 2011:185
15 kap. Övriga bestämmelser
Överklagandeförbud
1 §
Beslut enligt denna förordning får inte överklagas.
I 10 kap. kommunallagen (1991:900) finns bestämmelser om laglighets-
prövning.
Elektronisk överföring av ansökningar
2 §
En ansökan som ska göras till Statens skolinspektion eller Statens skol-
verk enligt denna förordning får överföras elektroniskt.
Bemyndigande
3 §
Statens skolinspektion och Statens skolverk får med avseende på an-
sökningar som myndigheten ska pröva enligt denna förordning meddela fö-
reskrifter om överföring av en elektronisk ansökan och om elektronisk sig-
natur samt de ytterligare föreskrifter som behövs om ansökningsförfarandet.
1. Denna förordning träder i kraft den 15 april 2011 och ska tillämpas på
utbildning från och med den 1 juli 2011, om inte annat följer av över-
gångsbestämmelserna.
2. Genom förordningen upphävs
– grundskoleförordningen (1994:1194),
– sameskolförordningen (1995:205),
– särskoleförordningen (1995:206),
– specialskoleförordningen (1995:401),
– förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verk-
samhet inom skolområdet, och
– förordningen (2010:803) om Statens skolinspektions prövning i vissa
fall av utbildning med enskild huvudman.
3. De upphävda förordningarna ska fortsätta att gälla för utbildning till ut-
gången av juni 2011.
4. För elever i årskurs 9 i grundskola med offentlig huvudman ska 7 kap.
3, 4 och 6–9 §§ grundskoleförordningen (1994:1194) fortsätta att gälla under
läsåret 2011/12.
5. För elever i årskurs 9 i grundsärskola med offentlig huvudman ska
7 kap. 3 §, 4 § första stycket och 5–6 §§ särskoleförordningen (1995:206)
fortsätta att gälla under läsåret 2011/12.
6. För elever i årskurs 9 i fristående grundskolor och fristående grundsär-
skolor ska 1 a kap. 7 § förordningen (1996:1206) om fristående skolor och
viss enskild verksamhet inom skolområdet fortsätta att gälla under läsåret
2011/12.
7. För elever i årskurs 10 i specialskolan ska 8 kap. 3–9 §§ specialskole-
förordningen (1995:401) fortsätta att gälla under läsåret 2011/12. De kurs-
planer som tillämpats för dessa elever enligt 3 kap. 2–4 §§ specialskoleför-
ordningen ska fortsätta att tillämpas under läsåret 2011/12.
8. En kommun som vid utgången av juni 2011 deltar i försöksverksamhet
enligt förordningen (1999:903) om försöksverksamhet med utbildning utan
timplan i grundskolan får fortsätta att bedriva utbildning i grundskolan utan
22
SFS 2011:185
att tillämpa timplanen i bilaga 1 till skollagen (2010:800) i den omfattning
som följer av beslutet om deltagande i försöksverksamheten.
9. En huvudman för en fristående grundskola som vid utgången av juni
2011 bedriver utbildning med en fördelning av undervisningstiden som av-
viker från timplanen i bilaga 3 till skollagen (1985:1100) får fortsätta att be-
driva utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen i bilaga 1 till skol-
lagen (2010:800).
10. En huvudman som med stöd av 8 eller 9 bedriver utbildning i grund-
skolan utan att tillämpa timplanen i bilaga 1 till skollagen (2010:800) ska an-
mäla detta till Statens skolinspektion före utgången av 2011. Om det före-
ligger förutsättningar för återkallelse enligt 9 kap. 24 § får Skolinspektionen
besluta att huvudmannen från och med en viss tidpunkt ska tillämpa tim-
planen.
11. En kommun som vid utgången av juni 2011 anordnar engelskspråkig
undervisning enligt förordningen (2003:459) om försöksverksamhet med
engelskspråkig undervisning i grundskolan får fortsätta att bedriva engelsk-
språkig undervisning i samma omfattning. Detsamma gäller en enskild hu-
vudman för grundskola som vid utgången av juni 2011 anordnar delar av un-
dervisningen på engelska i motsvarande omfattning. Om villkoren enligt
9 kap. 18 § första stycket inte är uppfyllda får Statens skolinspektion besluta
att huvudmannen inte får fortsätta att anordna sådan undervisning.
På regeringens vägnar
JAN BJÖRKLUND
Claes Mårtensson
(Utbildningsdepartementet)
23
SFS 2011:185
Bilaga 1
Timplaner för grundsärskolan
Timplan för elever som läser ämnen
Undervisningstid i timmar om 60 minuter för ämnen och ämnesgrupper to-
talt
Ämnen
Bild
225
Hem- och konsumentkunskap
525
Idrott och hälsa
750
Musik
395
Slöjd
730
Svenska eller svenska som andraspråk
1 300
Engelska
180
Matematik
885
Naturorienterande ämnen och teknik
785
Samhällsorienterande ämnen
695
Elevens val
195
Totalt garanterat antal timmar
6 665
Därav skolans val
1 800
Timplan för elever som läser ämnesområden (träningsskolan)
Undervisningstid i timmar om 60 minuter för ämnesområden och totalt
Ämnesområden
Estetisk verksamhet
946
Kommunikation
946
Motorik
946
Vardagsaktiviteter
946
Verklighetsuppfattning
946
Elevens val
198
Fördelningsbar undervisningstid
1 414
Totalt garanterat antal timmar
6 665
24
SFS 2011:185
Bilaga 2
Timplan för specialskolan
Undervisningstid i timmar om 60 minuter för ämnen och ämnesgrupper
Ämnen
Bild
250
Hem- och konsumentkunskap
130
Idrott och hälsa
540
Rörelse och drama
245
Slöjd
350
Teckenspråk
725
Svenska
1 560
Engelska
515
Matematik
1 040
Geografi
940
Historia
Religionskunskap
Samhällskunskap
Biologi
850
Fysik
Kemi
Teknik
Språkval
320
Elevens val
380
Totalt garanterat antal timmar
7 845
Därav skolans val
600
Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnes-
grupp minskas med högst 20 procent. Antalet timmar för svenska, engelska,
matematik, språkval och elevens val får dock inte minskas.
25
SFS 2011:185
Bilaga 3
Timplan för sameskolan
Undervisningstid i timmar om 60 minuter för ämnen och ämnesgrupper samt
totalt
Ämnen
Bild
140
Hem- och konsumentkunskap
40
Idrott och hälsa
310
Musik
120
Slöjd
180
Svenska
910
Engelska
280
Matematik
660
Geografi
700
Historia
Religionskunskap
Samhällskunskap
Biologi
Fysik
Kemi
Teknik
Samiska
800
Elevens val
60
Totalt garanterat antal timmar
4 200
Därav skolans val
210
Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnes-
grupp minskas med högst 15 procent. Antalet timmar för svenska, engelska,
matematik, samiska och elevens val får dock inte minskas.
Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00
Edita Västra Aros, Västerås 2011
