SFS 2011:185 Skolförordning

Start / Skoljuridik / Skolförordning (2011:185) / SFS 2011:185 Skolförordning

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                           </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Skolf�rordning; utf�rdad den 24 februari 2011. Regeringen f�reskriver f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser F�rordningens inneh�ll 1 � I denna f�rordning finns f�ljande kapitel: inledande best�mmelser (1 kap.), huvudm�n (2 kap.), l�rotider (3 kap.), elever (4 kap.), utbildningen (5 kap.), betyg (6 kap.), f�rskolan (7 kap.), f�rskoleklassen (8 kap.), grundskolan (9 kap.), grunds�rskolan (10 kap.), specialskolan (11 kap.), sameskolan (12 kap.), fritidshemmet (13 kap.), bidrag till enskilda huvudm�n (14 kap.), och �vriga best�mmelser (15 kap.). Definitioner 2 � Termer och uttryck som anv�nds i skollagen (2010:800) har samma be- tydelse n�r de anv�nds i denna f�rordning. D�rut�ver avses i denna f�rordning med garanterad undervisningstid: den minsta totala undervisningstiden f�r en elev i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan eller sameskolan enligt 10 kap. 5 �, 11 kap. 7 �, 12 kap. 5 � respektive 13 kap. 5 � skollagen, och skoldagar: de dagar under ett l�s�r d� utbildning ska �ga rum. 2 kap. Huvudm�n Godk�nnande som enskild huvudman 1 � En ans�kan om godk�nnande som enskild huvudman f�r f�rskoleklass, grundskola eller grunds�rskola eller f�r fritidshem som anordnas vid en SFS 2011:185 Utkom fr�n trycket den 15 mars 2011 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2011:185 skolenhet med n�gon av dessa skolformer ska ha kommit in till Statens skol- inspektion senast den 31 januari kalender�ret innan utbildningen ska starta. 2 � N�r Statens skolinspektion handl�gger �renden om godk�nnande enligt 1 � ska den kommun d�r utbildningen ska bedrivas ges tillf�lle att yttra sig. N�r kommunen yttrar sig b�r den bifoga en konsekvensbeskrivning till sitt yttrande. 3 � Beslut i ett �rende som avses i 1 � ska om m�jligt fattas f�re den 1 ok- tober kalender�ret innan utbildningen ska starta. Undantag f�r vissa enskilda huvudm�n 4 � En enskild huvudman f�r f�rskoleklass, grundskola, grunds�rskola och fritidshem med waldorfpedagogisk inriktning beh�ver inte till�mpa best�m- melserna i 2 kap. 20 � skollagen (2010:800) om beh�righet f�r anst�llning utan tidsbegr�nsning som l�rare i skolv�sendet. 3 kap. L�rotider Till�mpningsomr�de 1 � Best�mmelserna i detta kapitel g�ller grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges. L�s�r 2 � L�s�ret ska ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Ut�ver skol- och lovdagarna f�r det inom l�s�ret l�ggas ut h�gst fem studiedagar f�r personalen. 3 � L�s�ret ska b�rja i augusti och sluta i juni. Dagarna f�r h�st- och v�r- terminens b�rjan och slut beslutas av huvudmannen. Skolarbetets f�rl�ggning 4 � Elevernas skolarbete ska f�rl�ggas m�ndagfredag och vara s� j�mnt f�rdelat �ver dessa dagar som m�jligt. Antalet skoldagar i veckan f�r begr�nsas till fyra f�r en grupp elever i �rs- kurs 1 eller 2, om det finns s�rskilda sk�l. 5 � I grunds�rskolan och specialskolan f�r rektorn besluta om andra l�ro- tider f�r en elev �n de som anges i 24 ��, om det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till elevens fysiska eller psykiska f�ruts�ttningar. Ett s�dant beslut f�r omfatta h�gst ett l�s�r. Innan rektorn fattar ett beslut enligt f�rsta stycket ska eleven och elevens v�rdnadshavare f� tillf�lle att yttra sig. Om det beh�vs ska rektorn h�ra f�re- tr�dare f�r elevh�lsan innan beslutet fattas. Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut enligt f�rsta stycket. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2011:185 Schema 6 � F�r l�s�ret eller f�r kortare tid ska det finnas ett schema f�r under- visningen. 4 kap. Elever Till�mpningsomr�de 1 � Best�mmelserna i detta kapitel g�ller grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges. Elever fr�n utlandet Grundskolan och grunds�rskolan 2 � Barn som anses bosatta i utlandet hos sina v�rdnadshavare har samma r�tt till utbildning i grundskolan eller grunds�rskolan som barn som anses bosatta i Sverige, om v�rdnadshavarna eller en av dem �r svenska med- borgare. Den kommun d�r barnet stadigvarande vistas ska anses som barnets hemkommun vid till�mpningen av skollagen (2010:800). Fr�gan om mot- tagande av ett s�dant barn pr�vas p� beg�ran av barnets v�rdnadshavare. En huvudman f�r �ven i andra fall ta emot ett barn som inte anses bosatt i Sverige som elev i sin grundskola. Specialskolan 3 � Ett barn som inte anses som bosatt i Sverige f�r tas emot i special- skolan, om det finns s�rskilda sk�l. En s�dan elev har inte r�tt att av statliga medel f� ers�ttning f�r resor mel- lan den ort d�r utbildningen bedrivs och hemorten i utlandet. Uppflyttning 4 � Vid slutet av l�s�ret ska varje elev flyttas till n�rmast h�gre �rskurs, om inte n�got annat beslutas med st�d av 57 ��. 5 � Rektorn f�r besluta att en elev inte ska flyttas till n�rmast h�gre �rs- kurs, om detta med h�nsyn till elevens utveckling och personliga f�rh�ll- anden i �vrigt �r l�mpligast f�r eleven. Innan rektorn fattar beslut i en s�dan fr�ga ska elevens v�rdnadshavare f� tillf�lle att yttra sig. Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut enligt f�rsta stycket. 6 � Rektorn f�r p� beg�ran av en elevs v�rdnadshavare besluta att eleven f�r g� om en �rskurs. 7 � Rektorn f�r besluta att en elev ska flyttas till en h�gre �rskurs �n den som eleven redan tillh�r eller normalt ska tillh�ra, om eleven har goda f�rut- s�ttningar att delta i utbildningen i den h�gre �rskursen och elevens v�rd- nadshavare medger det. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2011:185 Anm�lningsskyldighet vid fr�nvaro 8 � Om en elev p� grund av sjukdom eller av n�gon annan orsak inte kan delta i den verksamhet som anordnas f�r att ge den avsedda utbildningen, ska hindret snarast anm�las till skolenheten. Rektorn f�r besluta hur anm�lningsskyldigheten ska fullg�ras. 5 kap. Utbildningen Till�mpningsomr�de 1 � Best�mmelserna i detta kapitel g�ller grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges. Strukturerad undervisning 2 � Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt l�rarst�d i den omfattning som beh�vs f�r att skapa f�ruts�ttning- ar f�r att eleverna n�r de kunskapskrav som minst ska uppn�s och i �vrigt ut- vecklas s� l�ngt som m�jligt inom ramen f�r utbildningen. S�rskilt st�d Allm�nt om s�rskilt st�d 3 � I 3 kap. 712 �� skollagen (2010:800) finns best�mmelser om s�rskilt st�d i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan och sameskolan. Studiehandledning p� modersm�let 4 � En elev ska f� studiehandledning p� sitt modersm�l, om eleven beh�- ver det. En elev som ska erbjudas modersm�lsundervisning och som f�re sin an- komst till Sverige har undervisats p� ett annat spr�k �n modersm�let f�r ges studiehandledning p� det spr�ket i st�llet f�r p� modersm�let, om det finns s�rskilda sk�l. Arbetsplatsf�rlagd utbildning vid anpassad studieg�ng 5 � F�r en elev i de h�gre �rskurserna f�r ett beslut om anpassad studie- g�ng inneb�ra att utbildningen delvis f�rl�ggs till en arbetsplats utanf�r skol- enheten. Eleven ska ha en handledare p� arbetsplatsen och f� st�d fr�n skol- enhetens personal. Friluftsverksamhet 6 � I den omfattning som rektorn best�mmer ska det anordnas frilufts- verksamhet som bedrivs under l�rares ledning. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2011:185 Modersm�lsundervisning 7 � I 10 kap. 7 �, 11 kap. 10 �, 12 kap. 7 � och 13 kap. 7 � skollagen (2010:800) finns grundl�ggande best�mmelser om huvudmannens skyldig- het att erbjuda modersm�lsundervisning. Huvudmannen �r ocks� skyldig att erbjuda elever som �r adoptivbarn och har ett annat modersm�l �n svenska modersm�lsundervisning, �ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�nges- spr�k i hemmet. Rektorn beslutar om en elevs modersm�lsundervisning. 8 � Modersm�lsundervisning f�r anordnas 1. som spr�kval i grundskolan och specialskolan, 2. som elevens val, 3. inom ramen f�r skolans val, eller 4. utanf�r den garanterade undervisningstiden. 9 � Modersm�lsundervisning f�r inte omfatta mer �n ett spr�k f�r en elev. En romsk elev som kommer fr�n utlandet f�r dock ges modersm�lsunder- visning i tv� spr�k, om det finns s�rskilda sk�l. 10 � En huvudman �r skyldig att anordna modersm�lsundervisning i ett spr�k endast om 1. minst fem elever som ska erbjudas modersm�lsundervisning i spr�ket �nskar s�dan undervisning, och 2. det finns en l�mplig l�rare. F�rsta stycket 1 g�ller inte nationella minoritetsspr�k. Enligt 7 � spr�k- lagen (2009:600) �r de nationella minoritetsspr�ken finska, jiddisch, me�n- kieli, romani chib och samiska. 11 � Om en elev ges modersm�lsundervisning utanf�r den garanterade un- dervisningstiden, �r huvudmannen skyldig att erbjuda eleven s�dan under- visning sammanlagt h�gst sju l�s�r under elevens skoltid. Eleven ska dock erbjudas modersm�lsundervisning under l�ngre tid, om eleven har ett s�rskilt behov av s�dan undervisning. Begr�nsningen enligt f�rsta stycket g�ller inte nationella minoritetsspr�k eller ett nordiskt spr�k. 12 � En elev som f�r modersm�lsundervisning f�r med den begr�nsning som anges i 11 � forts�tta att delta i undervisningen, �ven om spr�ket skulle upph�ra att vara dagligt umg�ngesspr�k f�r eleven. 13 � Vid modersm�lsundervisning i samiska ska den kursplan som g�ller f�r �mnet samiska i sameskolan anv�ndas. Svenska som andraspr�k 14 � Undervisning i svenska som andraspr�k ska, om det beh�vs, anordnas f�r 1. elever som har ett annat spr�k �n svenska som modersm�l, 2. elever som har svenska som modersm�l och som har tagits in fr�n sko- lor i utlandet, och </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2011:185 3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umg�ngesspr�k med en v�rdnadshavare. Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspr�k f�r en elev. 15 � Undervisning i svenska som andraspr�k ers�tter undervisning i svenska. Svenska som andraspr�k f�r d�rut�ver anordnas 1. som spr�kval i grundskolan och specialskolan, 2. som elevens val, eller 3. inom ramen f�r skolans val. 6 kap. Betyg Till�mpningsomr�de 1 � Best�mmelserna i detta kapitel g�ller grundskolan, grunds�rskolan och specialskolan, om inte annat anges. Betygss�ttning Kunskapskrav 2 � Kunskapskrav ska finnas f�r betygen AE. Kraven f�r betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som kr�vs f�r respektive betyg. Kunskapskravet f�r betyget D inneb�r att kraven f�r E och till �verv�gande delen f�r C �r uppfyllda. Kravet f�r betyget B inneb�r att �ven kraven f�r C och till �verv�gande delen f�r A �r uppfyllda. Betyg i frist�ende skolor med waldorfpedagogisk inriktning 3 � I frist�ende grundskolor och grunds�rskolor med waldorfpedagogisk inriktning ska betyg s�ttas n�r ett �mne har avslutats och slutbetyg utf�rdas enligt de f�reskrifter som g�ller f�r den aktuella skolformen. I s�dana frist�ende skolor beh�ver inte betyg s�ttas innan ett �mne har av- slutats eller terminsbetyg utf�rdas. Betygsdokument Allm�nt om betygsdokument 4 � Enligt 3 kap. 18 � skollagen (2010:800) ska betyg utf�rdas skriftligt. I 511 �� i detta kapitel finns kompletterande f�reskrifter om betygskatalog och om utf�rdande av betygsdokument. Betygskatalog 5 � Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om betyg avses beslut att 1. s�tta betyg, och 2. inte s�tta betyg n�r underlag f�r bed�mning av en elevs kunskaper sak- nas p� grund av elevens fr�nvaro. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2011:185 Det ska framg� om ett betyg har satts innan eller efter det att ett �mne har avslutats. Rektorn ansvarar f�r att betygskatalogen f�rs. Terminsbetyg 6 � Terminsbetyg ska utf�rdas vid slutet av 1. varje termin i �rskurs 8 i grundskolan och i f�rekommande fall i grund- s�rskolan och �rskurs 9 i specialskolan, och 2. h�stterminen i �rskurs 9 i grundskolan och i f�rekommande fall i grunds�rskolan och �rskurs 10 i specialskolan. Terminsbetyg ska inte utf�rdas om eleven ska f� ett slutbetyg enligt 9 �. 7 � Terminsbetyget ska inneh�lla uppgifter om det senaste beslutet om elevens betyg i varje �mne. Det ska framg� om �mnet har avslutats. 8 � Rektorn ska utf�rda terminsbetyget. Slutbetyg 9 � F�r en elev som har skolplikt ska slutbetyg utf�rdas n�r skolplikten upph�r. En s�dan elev som d�refter har slutf�rt den h�gsta �rskursen har r�tt att f� ett nytt slutbetyg. F�r en elev som inte har skolplikt ska slutbetyg utf�rdas n�r eleven har slutf�rt den h�gsta �rskursen. 10 � Slutbetyget ska inneh�lla uppgifter om den h�gsta �rskurs som eleven genomg�tt och om de senaste besluten om elevens betyg. Betyg som satts innan ett �mne har avslutats ska inte ing� i slutbetyget. 11 � Rektorn ska utf�rda slutbetyget. Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon an- nan att utf�rda slutbetyg. Avg�ngsintyg 12 � Om en elev avg�r fr�n utbildningen hos en huvudman utan att slut- betyg utf�rdas, ska ett avg�ngsintyg utf�rdas. Intyget ska inneh�lla uppgifter om 1. den �rskurs i vilken eleven slutat, 2. tiden f�r avg�ngen, 3. de �mnen i vilka eleven undervisats, 4. i f�rekommande fall senaste betyg i �mnen, och 5. antal timmar undervisningstid som eleven erbjudits. Rektorn ska utf�rda avg�ngsintyget. 13 � Ett avg�ngsintyg ska s�ndas till elevens v�rdnadshavare. Om det �r k�nt var eleven ska forts�tta sin utbildning, ska intyget ocks� s�ndas till hu- vudmannen f�r utbildningen. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2011:185 14 � Best�mmelserna i 12 och 13 �� g�ller ocks� n�r en elev i sameskolan avg�r fr�n utbildningen innan eleven g�tt ut �rskurs 6. I 13 kap. 14 � skollagen (2010:800) finns best�mmelser om intyg om av- g�ng fr�n sameskolan efter �rskurs 6. Gemensam best�mmelse 15 � Om betyg inte har kunnat s�ttas enligt 10 kap. 18 � eller 12 kap. 18 � skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i doku- menten enligt detta kapitel. Betyg efter pr�vning 16 � I 10 kap. 23 � och 12 kap. 23 � skollagen (2010:800) finns best�mm- elser om pr�vning f�r betyg fr�n grundskolan och specialskolan. 17 � Den som redan har slutbetyg har efter pr�vning i ett eller flera �mnen r�tt att f� ett nytt slutbetyg. 18 � Rektorn ska utf�rda betyg efter pr�vning. Om pr�vningen avser hela utbildningen, f�r rektorn inte uppdra �t n�gon annan att utf�rda slutbetyg. Bemyndigande 19 � Statens skolverk f�r meddela ytterligare f�reskrifter om utformningen av betygskatalog, terminsbetyg, slutbetyg och betyg efter pr�vning. 7 kap. F�rskolan L�roplan 1 � F�r f�rskolan g�ller en l�roplan enligt 1 kap. 11 � f�rsta stycket skol- lagen (2010:800). L�roplanen finns i f�rordningen (SKOLFS 1998:16) om l�roplan f�r f�r- skolan. 8 kap. F�rskoleklassen L�roplan 1 � F�r f�rskoleklassen g�ller en l�roplan enligt 1 kap. 11 � f�rsta stycket skollagen (2010:800). L�roplanen finns i f�rordningen (SKOLFS 2010:37) om l�roplan f�r grundskolan, f�rskoleklassen och fritidshemmet. F�r f�rskoleklass som an- ordnas vid en skolenhet med specialskola eller sameskola finns dock l�ropla- nen i f�rordningen (SKOLFS 2010:250) om l�roplan f�r specialskolan samt f�r f�rskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall respektive f�rordningen (SKOLFS 2010:251) om l�roplan f�r sameskolan samt f�r f�rskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2011:185 9 kap. Grundskolan Utbildningens inneh�ll och omfattning L�roplan och kunskapskrav 1 � F�r grundskolan g�ller en l�roplan enligt 1 kap. 11 � f�rsta stycket skollagen (2010:800). L�roplanen finns i f�rordningen (SKOLFS 2010:37) om l�roplan f�r grundskolan, f�rskoleklassen och fritidshemmet. Av 3 � samma f�rordning framg�r att kursplaner f�r grundskolans �mnen ing�r i l�roplanen och att kursplanerna kompletteras av kunskapskrav. 2 � Kunskapskrav ska finnas f�r matematik, svenska och svenska som andraspr�k samt gemensamt f�r samh�llsorienterande �mnen och f�r naturorienterande �mnen i �rskurs 3, samtliga �mnen utom moderna spr�k i �rskurs 6, och samtliga �mnen i �rskurs 9. Kunskapskraven i �rskurs 3 och 6 anger den l�gsta godtagbara kunskaps- niv�n f�r en elev vid slutet av �rskursen. Kunskapskraven i �rskurs 9 anger den kunskapsniv� som kr�vs f�r ett visst betyg n�r ett �mne avslutas. Undervisningstid 3 � I bilaga 1 till skollagen (2010:800) finns best�mmelser om f�rdelning av den garanterade undervisningstiden (timplan). Huvudmannen f�r besluta om ytterligare undervisningstid ut�ver den ga- ranterade undervisningstiden. 4 � Huvudmannen beslutar efter f�rslag av rektorn om f�rdelning mellan �rskurserna av undervisningstiden. Spr�kval 5 � Enligt 10 kap. 4 � skollagen (2010:800) ska det finnas spr�kval. Huvudmannen ska som spr�kval erbjuda minst tv� av spr�ken franska, spanska och tyska. Huvudmannen ska str�va efter att d�rut�ver erbjuda andra spr�k som spr�kval. 6 � En elev f�r i st�llet f�r ett spr�k som erbjudits enligt 5 � v�lja n�got av f�ljande spr�k som spr�kval: 1. det spr�k som eleven ska erbjudas modersm�lsundervisning i, 2. svenska eller svenska som andraspr�k under f�ruts�ttning att eleven i �vrigt f�r undervisning i svenska eller svenska som andraspr�k, 3. engelska, eller 4. teckenspr�k. 7 � Huvudmannen �r inte skyldig att anordna undervisning i ett spr�k som erbjudits som spr�kval enligt 5 � andra stycket eller 6 � om f�rre �n fem elever v�ljer spr�ket. Detta g�ller dock inte om det spr�k som avses i 6 � 1 �r ett nationellt minoritetsspr�k. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2011:185 Elevens val 8 � I 10 kap. 4 � skollagen (2010:800 ) finns best�mmelser om elevens val. Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av �mnen som elev- ens val. Som elevens val f�r ett spr�k som eleven inte tidigare har f�tt under- visning i (nyb�rjarspr�k) erbjudas. Huvudmannen �r inte skyldig att anordna undervisning i ett nyb�rjarspr�k som erbjudits som elevens val om f�rre �n fem elever v�ljer spr�ket. Skolans val 9 � I timplanen anges ett antal timmar som f�r anv�ndas f�r skolans val. Utrymmet f�r skolans val ska anv�ndas f�r undervisning i ett eller flera �m- nen. Rektorn beslutar om hur utrymmet f�r skolans val ska anv�ndas. Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta s�dana beslut. 10 � Av 10 kap. 4 � skollagen (2010:800) framg�r att skolans val ocks� f�r omfatta undervisning i ett lokalt tillval som skolans val, om Statens skolverk har godk�nt en plan f�r undervisningen. Skolverket ska efter ans�kan godk�nna planen om den 1. till sitt inneh�ll och sin inriktning avviker fr�n grundskolans kursplaner, 2. �r f�renlig med f�reskrifter om hur utbildningen i grundskolan ska vara utformad, dess syfte samt dess v�rdegrund och uppdrag, och 3. har godtagbar pedagogisk kvalitet. Gemensam best�mmelse om elevens val och skolans val 11 � Undervisning i ett �mne inom elevens val eller skolans val ska till sitt inneh�ll och sin inriktning vara f�renlig med kursplanen och med kunskaps- kraven. Tv�spr�kig undervisning Undervisning p� elevens umg�ngesspr�k 12 � F�r elever som har ett annat spr�k �n svenska som dagligt umg�nges- spr�k med en eller b�da v�rdnadshavarna f�r delar av undervisningen i �rs- kurs 16 anordnas p� detta spr�k. F�r elever med finska som umg�ngesspr�k f�r s�dan undervisning anordnas �ven i �rskurs 79. En huvudman som anordnar undervisning enligt f�rsta stycket ska anm�la detta till Statens skolinspektion. 13 � Under den sammanlagda tid som eleven f�r tv�spr�kig undervisning enligt 12 � f�r h�gst h�lften av undervisningen ges p� umg�ngesspr�ket. Un- dervisningen ska planeras s� att undervisningen p� svenska successivt �kar. </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2011:185 Engelskspr�kig undervisning 14 � Huvuddelen av undervisningen f�r anordnas p� engelska f�r elever som vistas i Sverige under en begr�nsad tid och har tillr�ckliga kunskaper i engelska f�r att kunna delta i undervisningen. Avvikelse f�r g�ras fr�n timplanen i �mnena svenska och engelska. Anta- let timmar i svenska f�r dock inte understiga 480. 15 � Om det inte finns plats f�r alla s�kande till engelskspr�kig under- visning enligt 14 �, ska den i f�rsta hand ges till 1. barn till utl�ndska g�stforskare och experter, och 2. barn som tidigare g�tt i en engelskspr�kig skola. 16 � F�r s�dana elever som avses i 14 � f�r Primary Years Programme och Middle Years Programme till�mpas inom grundskolan. En huvudman f�r utbildning som har auktoriserats av International Bac- calaureate Office (IBO) f�r utf�rda betyg eller skriftliga omd�men enligt be- st�mmelser som utf�rdats av IBO till s�dana elever som flyttar utomlands under skoltiden. 17 � En huvudman som anordnar undervisning enligt 14 eller 16 � ska an- m�la detta till Statens skolinspektion. 18 � Statens skolinspektion f�r efter ans�kan besluta att en huvudman f�r anordna delar av undervisningen p� engelska f�r andra elever �n s�dana som avses i 14 �, om 1. undervisningens inneh�ll och utformning s�kerst�ller att eleverna f�r tillr�ckliga kunskaper i svenska f�r att n� kunskapskraven i samtliga �mnen, 2. de l�rare som undervisar p� engelska uppfyller kraven enligt 2 kap. 13, 15 eller 17 � skollagen (2010:800), och 3. utbildningen h�ller god kvalitet. Beslutet ska avse en viss skolenhet. Beslutet f�r �terkallas om villkoren enligt f�rsta stycket inte l�ngre �r uppfyllda. Enligt 6 � spr�klagen (2009:600) har det allm�nna ett s�rskilt ansvar f�r att svenskan anv�nds och utvecklas. 19 � Under den sammanlagda tid som en elev f�r engelskspr�kig under- visning enligt 18 � f�r h�gst h�lften av undervisningen ges p� engelska. Nationella �mnesprov 20 � Nationella �mnesprov ska anv�ndas i de �mnen och �rskurser som anges i 21 � f�r att bed�ma elevernas kunskaper i f�rh�llande till kunskaps- kraven och, i �rskurs 9, �ven som st�d f�r betygss�ttning. 21 � �mnesprov ska anv�ndas i 1. matematik och svenska eller svenska som andraspr�k i �rskurs 3, 6 och 9, 2. engelska i �rskurs 6 och 9, och 3. biologi, fysik eller kemi i �rskurs 9. </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2011:185 �mnesprov som avses i f�rsta stycket 3 ska f�rdelas s� att varje elev ska delta i prov i endast ett �mne och att antalet provdeltagare s� l�ngt som m�j- ligt blir lika stort f�r varje �mnesprov. 22 � �mnesprov ska genomf�ras i slutet av �rskursen. Statens skolverk f�r dock meddela f�reskrifter om att �mnesprov i �rskurs 9 f�r genomf�ras vid en annan tidpunkt. Skolverket f�r meddela n�rmare f�reskrifter om �mnesprov. Utbildning utan timplan Medgivande 23 � Statens skolinspektion f�r efter ans�kan besluta att en huvudman f�r bedriva utbildning i grundskolan utan att till�mpa timplanen om 1. huvudmannen har godtagbara pedagogiska eller organisatoriska sk�l f�r att bedriva s�dan utbildning, och 2. eleverna ges f�ruts�ttningar att n� de kunskapskrav som minst ska upp- n�s i samtliga �mnen och i �vrigt utvecklas s� l�ngt som m�jligt enligt ut- bildningens m�l. Medgivandet ska avse en eller flera best�mda skolenheter. Medgivandet f�r f�renas med villkor. �terkallelse av medgivande 24 � Statens skolinspektion f�r �terkalla ett beslut om medgivande att be- driva utbildning i grundskolan utan att till�mpa timplanen, om 1. f�ruts�ttningarna f�r medgivandet enligt 23 � inte l�ngre �r uppfyllda, eller 2. huvudmannen inte f�ljer de villkor som medgivandet f�renats med. F�rdighetsprov 25 � En huvudman som anordnar utbildning som kr�ver att eleverna har s�rskilda f�rdigheter i bild, idrott och h�lsa, musik eller sl�jd f�r fr�n och med �rskurs 7 anv�nda f�rdighetsprov som 1. villkor f�r antagning till en viss skolenhet eller elevgrupp, 2. grund f�r urval till en viss skolenhet eller elevgrupp n�r det finns fler s�kande �n platser, och 3. villkor f�r fortsatt utbildning vid en viss skolenhet eller elevgrupp. 26 � Statens skolinspektion f�r efter ans�kan besluta att en huvudman f�r anv�nda f�rdighetsprov fr�n och med �rskurs 4 i de fall som avses i 25 �, om det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till utbildningens inneh�ll och inrikt- ning. Beslutet ska avse en viss skolenhet eller viss elevgrupp. 27 � N�r f�rdighetsprov anv�nds som grund f�r urval till en viss skolenhet f�r ingen annan urvalsgrund till�mpas. </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2011:185 Integrerad samisk undervisning i grundskolan 28 � I 12 kap. 13 och 14 �� finns best�mmelser om integrerad samisk un- dervisning f�r samiska elever i grundskolan. 10 kap. Grunds�rskolan Utbildningens inneh�ll och omfattning L�roplan 1 � F�r grunds�rskolan g�ller en l�roplan enligt 1 kap. 11 � f�rsta stycket skollagen (2010:800). L�roplanen finns i f�rordningen (SKOLFS 2010:255) om l�roplan f�r grunds�rskolan. Av 2 � samma f�rordning framg�r att Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om kursplaner och kunskapskrav f�r grunds�rskolan. Timplaner 2 � Best�mmelser om f�rdelning av den garanterade undervisningstiden p� �mnen och �mnesomr�den (timplaner) finns i bilaga 1. Huvudmannen f�r besluta om ytterligare undervisningstid ut�ver den ga- ranterade undervisningstiden. 3 � Huvudmannen beslutar efter f�rslag av rektorn om f�rdelning mellan �rskurserna av undervisningstiden. 4 � F�r elever som f�r undervisning i en kombination av �mnen och �mnesomr�den f�r rektorn besluta om avvikelser fr�n timplanerna i den om- fattning som beh�vs. �ven f�r andra elever f�r rektorn besluta om avvikelser fr�n timplanerna i den omfattning som beh�vs f�r att anpassa undervisningen till elevernas s�r- skilda f�ruts�ttningar och behov. I 3 kap. 12 � och 7 kap. 9 � skollagen (2010:800) finns best�mmelser om avvikelser fr�n timplanen vid anpassad studieg�ng och vid integrerad under- visning. Beslut om l�rotider enligt 3 kap. 5 � i denna f�rordning f�r ocks� medf�ra avvikelser fr�n timplanerna. Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut enligt f�rsta eller andra stycket. Elevens val 5 � I 11 kap. 6 � skollagen (2010:800) finns best�mmelser om elevens val. Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av �mnen som elev- ens val. 6 � Elever som inte kan tillgodog�ra sig hela eller delar av utbildningen i �mnen f�r som elevens val erbjudas samtliga �mnesomr�den och praktisk ar- betslivsorientering. I s�dana fall ska best�mmelserna om �mnen i 5 och 9 �� i st�llet g�lla �mnesomr�den. </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2011:185 Skolans val 7 � I timplanen f�r elever som f�r undervisning i �mnen anges ett visst an- tal timmar som f�r anv�ndas f�r skolans val. Utrymmet f�r skolans val ska anv�ndas f�r undervisning i ett eller flera �mnen och f�r praktisk arbets- livsorientering. 8 � Rektorn beslutar hur utrymmet f�r skolans val ska anv�ndas. Antalet timmar f�r varje �mne i timplanen f�r inte minskas i oproportionerligt stor omfattning. Gemensam best�mmelse om elevens val och skolans val 9 � Undervisning i ett �mne inom elevens val eller skolans val ska till sitt inneh�ll och sin inriktning vara f�renlig med kursplanen och med kunskaps- kraven. F�rdelningsbar tid i tr�ningsskolan 10 � Den f�rdelningsbara tiden i timplanen f�r elever som f�r undervisning i �mnesomr�den ska f�rdelas dels p� �mnesomr�den med h�nsyn till elevens behov, dels p� praktisk arbetslivsorientering. Den f�rdelningsbara tiden f�r �ven anv�ndas f�r undervisning i modersm�l eller svenska som andraspr�k. Rektorn beslutar hur den f�rdelningsbara tiden ska anv�ndas. 11 kap. Specialskolan Utbildningens inneh�ll och omfattning L�roplan 1 � F�r specialskolan g�ller en l�roplan enligt 1 kap. 11 � f�rsta stycket skollagen (2010:800). L�roplanen finns i f�rordningen (SKOLFS 2010:250) om l�roplan f�r specialskolan samt f�rskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. I samma f�rordning finns best�mmelser om kursplaner och kunskapskrav f�r special- skolan. I 12 kap. 8 � andra stycket skollagen (2010:800) finns best�mmelser om till�mpning av grunds�rskolans kursplaner f�r elever med utvecklings- st�rning i specialskolan. F�r s�dana elever g�ller inte 1012 ��. Undervisningstid 2 � Best�mmelser om f�rdelning av den garanterade undervisningstiden (timplan) f�r elever som enligt 12 kap. 4 � andra stycket skollagen (2010:800) l�ser �mnet teckenspr�k finns i bilaga 2. Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r meddela f�reskrifter om f�rdel- ning av den garanterade undervisningstiden f�r andra elever �n de som avses i f�rsta stycket. 3 � N�r grunds�rskolans kursplaner till�mpas f�r elever med utvecklings- st�rning g�ller i st�llet f�r de f�reskrifter som avses i 2 � f�rsta eller andra </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2011:185 stycket att undervisningstiden ska f�rdelas p� grunds�rskolans �mnen eller �mnesomr�den, elevens val samt i f�rekommande fall teckenspr�k och sko- lans val. I s�dana fall ska best�mmelserna i 10 kap. 510 �� till�mpas i st�l- let f�r 49 ��. F�r elever med utvecklingsst�rning f�r avvikelser g�ras fr�n timplanen. Spr�kval 4 � Enligt 12 kap. 4 � skollagen (2010:800) ska det finnas spr�kval. Huvudmannen ska erbjuda minst tv� av spr�ken franska, tyska och span- ska som spr�kval. Huvudmannen ska str�va efter att d�rut�ver erbjuda andra spr�k som spr�kval. 5 � Eleven f�r i st�llet f�r ett spr�k som avses i 4 � som spr�kval v�lja n�- got av f�ljande spr�k: 1. det spr�k som eleven ska erbjudas modersm�lsundervisning i, 2. svenska eller svenska som andraspr�k under f�ruts�ttning att eleven i �vrigt f�r undervisning i svenska eller svenska som andraspr�k, 3. engelska, eller 4. teckenspr�k. 6 � Huvudmannen �r inte skyldig att anordna undervisning i ett spr�k som erbjudits som spr�kval enligt 4 � andra stycket eller 5 � om f�rre �n tre elever vid skolenheten v�ljer spr�ket. Detta g�ller dock inte om det spr�k som avses i 5 � 1 �r ett nationellt minoritetsspr�k. Elevens val 7 � I 12 kap. 4 � skollagen (2010:800) finns best�mmelser om elevens val. Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av �mnen som elev- ens val. Som elevens val f�r ett spr�k som eleven inte tidigare har f�tt under- visning i (nyb�rjarspr�k) erbjudas. Huvudmannen �r inte skyldig att anordna undervisning i ett nyb�rjarspr�k som erbjudits som elevens val om f�rre �n tre elever vid skolenheten v�ljer spr�ket. Skolans val 8 � I timplanen anges ett antal timmar som f�r anv�ndas f�r skolans val. Utrymmet f�r skolans val ska anv�ndas f�r undervisning i ett eller flera �m- nen. Skolans val f�r ocks� omfatta 1. insatser avsedda att kompensera elevens funktionsneds�ttning och an- dra s�rskilda insatser, och 2. praktisk arbetslivsorientering. Gemensam best�mmelse om elevens val och skolans val 9 � Undervisning i ett �mne inom elevens val eller skolans val ska till sitt inneh�ll och sin inriktning vara f�renlig med kursplanen och med kunskaps- kraven. </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 2011:185 Nationella �mnesprov 10 � Nationella �mnesprov ska anv�ndas i de �mnen och �rskurser som anges i 11 � f�r att bed�ma elevernas kunskaper i f�rh�llande till kunskaps- kraven och, i �rskurs 10, �ven som st�d f�r betygss�ttning. 11 � �mnesprov ska anv�ndas i 1. matematik och svenska eller svenska som andraspr�k i �rskurs 4, 7 och 10, 2. engelska i �rskurs 7 och 10, och 3. biologi, fysik eller kemi i �rskurs 10. �mnesprov som avses i f�rsta stycket 3 ska f�rdelas s� att varje elev del- tar i endast ett �mnesprov. 12 � �mnesprov ska genomf�ras i slutet av �rskursen. Statens skolverk f�r dock meddela f�reskrifter om att �mnesprov i �rskurs 10 f�r genomf�ras vid en annan tidpunkt. Skolverket f�r meddela n�rmare f�reskrifter om �mnesprov. Samverkan med andra huvudm�n 13 � Specialpedagogiska skolmyndigheten ska etablera och uppr�tth�lla kontakt med elevernas hemkommuner. Specialpedagogiska skolmyndigheten ska, om det �r l�mpligt f�r att fr�m- ja en �verg�ng till utbildning i hemkommunen, vid slutet av varje l�s�r un- derr�tta elevernas hemkommuner om elevernas kunskapsutveckling. 14 � Om en elev ska g� �ver till grundskolan eller grunds�rskolan eller tas emot p� f�rs�k i grundskolan eller grunds�rskolan enligt 7 kap. 8 � skol- lagen (2010:800) ska Specialpedagogiska skolmyndigheten och den huvud- man som ska ta emot eleven gemensamt planera �verg�ngen. Eleven och elevens v�rdnadshavare ska ges m�jlighet att delta i planeringen. 12 kap. Sameskolan Utbildningens inneh�ll och omfattning L�roplan 1 � F�r sameskolan g�ller en l�roplan enligt 1 kap. 11 � f�rsta stycket skollagen (2010:800). L�roplanen finns i f�rordningen (SKOLFS 2010:251) om l�roplan f�r sameskolan samt f�rskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. I samma f�r- ordning finns best�mmelser om kursplaner och kunskapskrav f�r same- skolan. Timplan 2 � Best�mmelser om f�rdelning av den garanterade undervisningstiden (timplan) finns i bilaga 3. </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 2011:185 3 � Huvudmannen beslutar efter f�rslag av rektorn om f�rdelning mellan �rskurserna av undervisningstiden. Samisk undervisning 4 � Undervisningen ska ges p� svenska och samiska. 5 � �mnet samiska ska finnas i alla �rskurser. 6 � F�r elever som har tagits emot i sameskolan p� grund av s�rskilda sk�l enligt 7 kap. 7 � f�rsta stycket andra meningen skollagen (2010:800) f�r un- dervisningen p� samiska och undervisningen i �mnet samiska bytas ut mot annan undervisning. Elevens val 7 � I 13 kap. 4 � skollagen (2010:800) finns best�mmelser om elevens val. Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av �mnen som elevens val. Som elevens val f�r ett spr�k som eleven inte tidigare har f�tt undervisning i (nyb�rjarspr�k) erbjudas. Skolans val 8 � Utrymmet f�r skolans val ska med de begr�nsningar som anges i tim- planen anv�ndas f�r undervisning i ett eller flera �mnen. Rektorn beslutar om hur utrymmet f�r skolans val ska anv�ndas. Gemensam best�mmelse om elevens val och skolans val 9 � Undervisning i ett �mne inom elevens val eller skolans val ska till sitt inneh�ll och sin inriktning vara f�renlig med kursplanen och med kunskaps- kraven. Nationella �mnesprov 10 � Nationella �mnesprov ska anv�ndas f�r att bed�ma elevernas kunska- per i f�rh�llande till kunskapskraven i de �mnen och �rskurser som anges i 11 �. 11 � �mnesprov ska anv�ndas i f�ljande �mnen och �rskurser: 1. matematik och svenska eller svenska som andraspr�k i �rskurs 3 och 6, och 2. engelska i �rskurs 6. 12 � �mnesprov ska genomf�ras i slutet av �rskursen. Statens skolverk f�r meddela n�rmare f�reskrifter om �mnesprov. </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 2011:185 Integrerad samisk undervisning i grundskolan 13 � En huvudman f�r grundskola f�r anordna samisk undervisning f�r sa- miska elever i sin grundskola, om huvudmannen och Sameskolstyrelsen in- g�r avtal om det. Med samisk undervisning avses undervisning med samiska inslag och un- dervisning i samiska ut�ver den undervisning som anordnas som moders- m�lsundervisning i samiska. 14 � Utbildningen f�r de samiska eleverna ska integreras med motsvar- ande utbildning f�r andra elever i grundskolan. Den samiska undervisningen f�r f�rl�ggas till tid utanf�r den garanterade undervisningstiden. 13 kap. Fritidshemmet 1 � F�r fritidshemmet g�ller en l�roplan enligt 1 kap. 11 � f�rsta stycket skollagen (2010:800). L�roplanen finns i f�rordningen (SKOLFS 2010:37) om l�roplan f�r grundskolan, f�rskoleklassen och fritidshemmet utom i de fall som anges i andra stycket. F�r fritidshem som anordnas vid en skolenhet med specialskola eller same- skola finns l�roplanen i f�rordningen (SKOLFS 2010:250) om l�roplan f�r specialskolan samt f�r f�rskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall respek- tive f�rordningen (SKOLFS 2010:251) om l�roplan f�r sameskolan samt f�r f�rskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. 14 kap. Bidrag till enskilda huvudm�n Fastst�llande av bidrag per kalender�r 1 � Ett bidrag till enskilda huvudm�n f�r f�rskola, f�rskoleklass, grund- skola, grunds�rskola och fritidshem samt pedagogisk omsorg som erbjuds i st�llet f�r f�rskola eller fritidshem ska fastst�llas per kalender�r. Bidraget ska grunda sig p� hemkommunens budget f�r det kommande budget�ret och beslutas f�re kalender�rets b�rjan. F�r barn och elever som b�rjar i utbildning eller annan pedagogisk verksamhet under kalender�ret ska hemkommunen besluta bidraget omg�ende. F�r elever som p�b�rjar utbildning i augusti ska bidrag enligt 9 kap. 19 �, 10 kap. 37 �, 11 kap. 36 � och 14 kap. 15 � skollagen (2010:800) avse tiden fr�n och med den 1 juli samma �r. �ndringar under l�pande budget�r 2 � Om ytterligare resurser ges till hemkommunens verksamhet under bud- get�ret, ska motsvarande tillskott ges till de enskilda huvudm�nnen. Om hemkommunen minskar ers�ttningen till sin motsvarande verksamhet f�r bidrag till enskilda huvudm�n minskas i motsvarande m�n genom att �terst�ende utbetalningar under budget�ret s�tts ner. </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 SFS 2011:185 Avgifter 3 � N�r en kommun beslutar om bidrag till enskild huvudman f�r f�rskola, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet, ska det beaktas om avgifter tas ut av kommunen och av den enskilda huvudmannen. Grundbelopp Allm�nt om grundbelopp 4 � I 9 kap. 20 �, 10 kap. 38 � och 11 kap. 37 � skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ing� i det grundbelopp som l�mnas i bi- drag till en enskild huvudman f�r f�rskoleklass, grundskola eller grunds�r- skola. Vid till�mpning av dessa best�mmelser ska ers�ttning f�r 1. undervisning avse kostnader f�r skolans rektor och andra anst�llda med ledningsuppgifter, undervisande personal, st�d�tg�rder till elever, arbetslivs- orientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader, 2. l�rverktyg avse kostnader f�r l�rob�cker, litteratur, datorer, maskiner som anv�nds i undervisningen, skolbibliotek, studiebes�k och liknande kost- nader, 3. elevh�lsa avse kostnader f�r s�dan elevh�lsa som avser medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser, 4. m�ltider avse kostnader f�r livsmedel, personal, transporter och d�rmed sammanh�ngande administration och liknande kostnader, 5. administration avse administrativa kostnader som ska ber�knas till tre procent av grundbeloppet, 6. merv�rdesskatt avse ett schablonbelopp som uppg�r till sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i f�rekommande fall till�ggs- belopp), och 7. lokalkostnader avse kostnader f�r hyra, driftskostnader, inventarier som inte �r l�romedel, kapitalkostnader i form av r�nta p� l�n och liknande, dock inte kostnader f�r amortering. 5 � I 8 kap. 22 �, 14 kap. 16 � och 25 kap. 12 � skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ing� i det grundbelopp som l�mnas i bi- drag till en enskild huvudman f�r f�rskola, fritidshem eller pedagogisk om- sorg som erbjuds i st�llet f�r f�rskola eller fritidshem. Vid till�mpning av dessa best�mmelser ska ers�ttning f�r 1. omsorg och pedagogisk verksamhet avse kostnader f�r f�rskolechef el- ler andra anst�llda med ledningsuppgifter, personal i den pedagogiska verk- samheten och omsorgen, st�d�tg�rder till barn eller elever, kompetens- utveckling av personalen och liknande kostnader, 2. pedagogiskt material och utrustning avse kostnader f�r lek- och l�r- produkter, maskiner som anv�nds i verksamheten, studiebes�k och liknande kostnader, och 3. administration avse administrativa kostnader som ska ber�knas till tre procent av grundbeloppet f�r f�rskolor och fritidshem och en procent av grundbeloppet f�r pedagogisk omsorg. F�r �vriga kostnadsslag ska 4 � 4 och 67 till�mpas p� motsvarande s�tt. </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 SFS 2011:185 S�rskilt om ers�ttning f�r lokalkostnader 6 � Ers�ttning f�r lokalkostnader enligt 4 � 7 ska motsvara hemkommu- nens genomsnittliga lokalkostnad per barn eller elev i motsvarande verksam- het. Om det finns s�rskilda sk�l, ska ers�ttningen f�r lokalkostnader i st�llet h�gst motsvara den enskilde huvudmannens faktiska kostnader om dessa �r sk�liga. Vid sk�lighetspr�vningen ska intresset av att utbildning eller annan pedagogisk verksamhet med enskild huvudman kan etableras beaktas. S�rskilt om ers�ttning f�r kapitalkostnader 7 � Hemkommunens normala avskrivningsprinciper ska till�mpas vid be- r�kningen av kostnader f�r ink�p. Till�ggsbelopp 8 � Med till�ggsbelopp enligt 8 kap. 22 �, 9 kap. 23 �, 10 kap. 39 �, 11 kap. 38 � och 14 kap. 17 � skollagen (2010:800) avses ers�ttning f�r assistenthj�lp, anpassning av lokaler eller andra extraordin�ra st�d�tg�rder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen. Med till�ggsbelopp enligt 10 kap. 39 � och 11 kap. 38 � skollagen avses ocks� ers�ttning f�r mo- dersm�lsundervisning f�r elever som ska ges s�dan undervisning. S�rskilt om ers�ttning f�r modersm�lsundervisning 9 � Om en kommun erbjuder modersm�lsundervisning i egen f�rskole- klass, ska kommunen l�mna motsvarande bidrag till s�dan verksamhet i fri- st�ende f�rskoleklass. Redovisning av hur bidraget har ber�knats 10 � En kommun som l�mnar bidrag f�r en elev i en frist�ende skola eller f�r ett barn i en frist�ende f�rskola eller i annan pedagogisk verksamhet med en enskild huvudman ska f�r den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur bidraget har ber�knats. Av redovisningen ska framg� beloppen f�r lokalkostnader, administration och merv�rdesskatt. Om det inte finns s�rskilda sk�l ska redovisningen �ven inneh�lla beloppen f�r �vriga kostnadsslag var f�r sig. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om s�dan redovisning. Utbetalning av bidrag 11 � Om den enskilda huvudmannen och kommunen inte kommer �verens om annat, ska bidragen betalas ut med en tolftedel varje m�nad. Bemyndigande om uppgifter om kommande verksamhet 12 � Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om skyldigheten f�r en en- skild huvudman f�r grundskola och grunds�rskola att l�mna uppgifter om kommande verksamhet. </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 21 SFS 2011:185 15 kap. �vriga best�mmelser �verklagandef�rbud 1 � Beslut enligt denna f�rordning f�r inte �verklagas. I 10 kap. kommunallagen (1991:900) finns best�mmelser om laglighets- pr�vning. Elektronisk �verf�ring av ans�kningar 2 � En ans�kan som ska g�ras till Statens skolinspektion eller Statens skol- verk enligt denna f�rordning f�r �verf�ras elektroniskt. Bemyndigande 3 � Statens skolinspektion och Statens skolverk f�r med avseende p� an- s�kningar som myndigheten ska pr�va enligt denna f�rordning meddela f�- reskrifter om �verf�ring av en elektronisk ans�kan och om elektronisk sig- natur samt de ytterligare f�reskrifter som beh�vs om ans�kningsf�rfarandet. 1. Denna f�rordning tr�der i kraft den 15 april 2011 och ska till�mpas p� utbildning fr�n och med den 1 juli 2011, om inte annat f�ljer av �ver- g�ngsbest�mmelserna. 2. Genom f�rordningen upph�vs grundskolef�rordningen (1994:1194), sameskolf�rordningen (1995:205), s�rskolef�rordningen (1995:206), specialskolef�rordningen (1995:401), f�rordningen (1996:1206) om frist�ende skolor och viss enskild verk- samhet inom skolomr�det, och f�rordningen (2010:803) om Statens skolinspektions pr�vning i vissa fall av utbildning med enskild huvudman. 3. De upph�vda f�rordningarna ska forts�tta att g�lla f�r utbildning till ut- g�ngen av juni 2011. 4. F�r elever i �rskurs 9 i grundskola med offentlig huvudman ska 7 kap. 3, 4 och 69 �� grundskolef�rordningen (1994:1194) forts�tta att g�lla under l�s�ret 2011/12. 5. F�r elever i �rskurs 9 i grunds�rskola med offentlig huvudman ska 7 kap. 3 �, 4 � f�rsta stycket och 56 �� s�rskolef�rordningen (1995:206) forts�tta att g�lla under l�s�ret 2011/12. 6. F�r elever i �rskurs 9 i frist�ende grundskolor och frist�ende grunds�r- skolor ska 1 a kap. 7 � f�rordningen (1996:1206) om frist�ende skolor och viss enskild verksamhet inom skolomr�det forts�tta att g�lla under l�s�ret 2011/12. 7. F�r elever i �rskurs 10 i specialskolan ska 8 kap. 39 �� specialskole- f�rordningen (1995:401) forts�tta att g�lla under l�s�ret 2011/12. De kurs- planer som till�mpats f�r dessa elever enligt 3 kap. 24 �� specialskolef�r- ordningen ska forts�tta att till�mpas under l�s�ret 2011/12. 8. En kommun som vid utg�ngen av juni 2011 deltar i f�rs�ksverksamhet enligt f�rordningen (1999:903) om f�rs�ksverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan f�r forts�tta att bedriva utbildning i grundskolan utan </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 22 SFS 2011:185 att till�mpa timplanen i bilaga 1 till skollagen (2010:800) i den omfattning som f�ljer av beslutet om deltagande i f�rs�ksverksamheten. 9. En huvudman f�r en frist�ende grundskola som vid utg�ngen av juni 2011 bedriver utbildning med en f�rdelning av undervisningstiden som av- viker fr�n timplanen i bilaga 3 till skollagen (1985:1100) f�r forts�tta att be- driva utbildning i grundskolan utan att till�mpa timplanen i bilaga 1 till skol- lagen (2010:800). 10. En huvudman som med st�d av 8 eller 9 bedriver utbildning i grund- skolan utan att till�mpa timplanen i bilaga 1 till skollagen (2010:800) ska an- m�la detta till Statens skolinspektion f�re utg�ngen av 2011. Om det f�re- ligger f�ruts�ttningar f�r �terkallelse enligt 9 kap. 24 � f�r Skolinspektionen besluta att huvudmannen fr�n och med en viss tidpunkt ska till�mpa tim- planen. 11. En kommun som vid utg�ngen av juni 2011 anordnar engelskspr�kig undervisning enligt f�rordningen (2003:459) om f�rs�ksverksamhet med engelskspr�kig undervisning i grundskolan f�r forts�tta att bedriva engelsk- spr�kig undervisning i samma omfattning. Detsamma g�ller en enskild hu- vudman f�r grundskola som vid utg�ngen av juni 2011 anordnar delar av un- dervisningen p� engelska i motsvarande omfattning. Om villkoren enligt 9 kap. 18 � f�rsta stycket inte �r uppfyllda f�r Statens skolinspektion besluta att huvudmannen inte f�r forts�tta att anordna s�dan undervisning. P� regeringens v�gnar JAN BJ�RKLUND Claes M�rtensson (Utbildningsdepartementet) </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 SFS 2011:185 Bilaga 1 Timplaner f�r grunds�rskolan Timplan f�r elever som l�ser �mnen Undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r �mnen och �mnesgrupper to- talt �mnen Bild 225 Hem- och konsumentkunskap 525 Idrott och h�lsa 750 Musik 395 Sl�jd 730 Svenska eller svenska som andraspr�k 1 300 Engelska 180 Matematik 885 Naturorienterande �mnen och teknik 785 Samh�llsorienterande �mnen 695 Elevens val 195 Totalt garanterat antal timmar 6 665 D�rav skolans val 1 800 Timplan f�r elever som l�ser �mnesomr�den (tr�ningsskolan) Undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r �mnesomr�den och totalt �mnesomr�den Estetisk verksamhet 946 Kommunikation 946 Motorik 946 Vardagsaktiviteter 946 Verklighetsuppfattning 946 Elevens val 198 F�rdelningsbar undervisningstid 1 414 Totalt garanterat antal timmar 6 665 </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 24 SFS 2011:185 Bilaga 2 Timplan f�r specialskolan Undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r �mnen och �mnesgrupper �mnen Bild 250 Hem- och konsumentkunskap 130 Idrott och h�lsa 540 R�relse och drama 245 Sl�jd 350 Teckenspr�k 725 Svenska 1 560 Engelska 515 Matematik 1 040 Geografi 940 Historia Religionskunskap Samh�llskunskap Biologi 850 Fysik Kemi Teknik Spr�kval 320 Elevens val 380 Totalt garanterat antal timmar 7 845 D�rav skolans val 600 Vid skolans val f�r antalet timmar i timplanen f�r ett �mne eller en �mnes- grupp minskas med h�gst 20 procent. Antalet timmar f�r svenska, engelska, matematik, spr�kval och elevens val f�r dock inte minskas. </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 25 SFS 2011:185 Bilaga 3 Timplan f�r sameskolan Undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r �mnen och �mnesgrupper samt totalt �mnen Bild 140 Hem- och konsumentkunskap 40 Idrott och h�lsa 310 Musik 120 Sl�jd 180 Svenska 910 Engelska 280 Matematik 660 Geografi 700 Historia Religionskunskap Samh�llskunskap Biologi Fysik Kemi Teknik Samiska 800 Elevens val 60 Totalt garanterat antal timmar 4 200 D�rav skolans val 210 Vid skolans val f�r antalet timmar i timplanen f�r ett �mne eller en �mnes- grupp minskas med h�gst 15 procent. Antalet timmar f�r svenska, engelska, matematik, samiska och elevens val f�r dock inte minskas. </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2011 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Skolf�rordning;

utf�rdad den 24 februari 2011.

Regeringen f�reskriver f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser

F�rordningens inneh�ll

1 �

I denna f�rordning finns f�ljande kapitel:

inledande best�mmelser (1 kap.),
huvudm�n (2 kap.),
l�rotider (3 kap.),
elever (4 kap.),
utbildningen (5 kap.),
betyg (6 kap.),
f�rskolan (7 kap.),
f�rskoleklassen (8 kap.),
grundskolan (9 kap.),
grunds�rskolan (10 kap.),
specialskolan (11 kap.),
sameskolan (12 kap.),
fritidshemmet (13 kap.),
bidrag till enskilda huvudm�n (14 kap.), och
�vriga best�mmelser (15 kap.).

Definitioner

2 �

Termer och uttryck som anv�nds i skollagen (2010:800) har samma be-

tydelse n�r de anv�nds i denna f�rordning.

D�rut�ver avses i denna f�rordning med
garanterad undervisningstid: den minsta totala undervisningstiden f�r

en elev i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan eller sameskolan enligt
10 kap. 5 �, 11 kap. 7 �, 12 kap. 5 � respektive 13 kap. 5 � skollagen, och

skoldagar: de dagar under ett l�s�r d� utbildning ska �ga rum.

2 kap. Huvudm�n

Godk�nnande som enskild huvudman

1 �

En ans�kan om godk�nnande som enskild huvudman f�r f�rskoleklass,

grundskola eller grunds�rskola eller f�r fritidshem som anordnas vid en

SFS 2011:185

Utkom fr�n trycket
den 15 mars 2011

SFS 2011:185

skolenhet med n�gon av dessa skolformer ska ha kommit in till Statens skol-
inspektion senast den 31 januari kalender�ret innan utbildningen ska starta.

2 �

N�r Statens skolinspektion handl�gger �renden om godk�nnande enligt

1 � ska den kommun d�r utbildningen ska bedrivas ges tillf�lle att yttra sig.

N�r kommunen yttrar sig b�r den bifoga en konsekvensbeskrivning till sitt

yttrande.

3 �

Beslut i ett �rende som avses i 1 � ska om m�jligt fattas f�re den 1 ok-

tober kalender�ret innan utbildningen ska starta.

Undantag f�r vissa enskilda huvudm�n

4 �

En enskild huvudman f�r f�rskoleklass, grundskola, grunds�rskola och

fritidshem med waldorfpedagogisk inriktning beh�ver inte till�mpa best�m-
melserna i 2 kap. 20 � skollagen (2010:800) om beh�righet f�r anst�llning
utan tidsbegr�nsning som l�rare i skolv�sendet.

3 kap. L�rotider

Till�mpningsomr�de

1 �

Best�mmelserna i detta kapitel g�ller grundskolan, grunds�rskolan,

specialskolan och sameskolan, om inte annat anges.

L�s�r

2 �

L�s�ret ska ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Ut�ver

skol- och lovdagarna f�r det inom l�s�ret l�ggas ut h�gst fem studiedagar f�r
personalen.

3 �

L�s�ret ska b�rja i augusti och sluta i juni. Dagarna f�r h�st- och v�r-

terminens b�rjan och slut beslutas av huvudmannen.

Skolarbetets f�rl�ggning

4 �

Elevernas skolarbete ska f�rl�ggas m�ndagfredag och vara s� j�mnt

f�rdelat �ver dessa dagar som m�jligt.

Antalet skoldagar i veckan f�r begr�nsas till fyra f�r en grupp elever i �rs-

kurs 1 eller 2, om det finns s�rskilda sk�l.

5 �

I grunds�rskolan och specialskolan f�r rektorn besluta om andra l�ro-

tider f�r en elev �n de som anges i 24 ��, om det finns s�rskilda sk�l med
h�nsyn till elevens fysiska eller psykiska f�ruts�ttningar. Ett s�dant beslut
f�r omfatta h�gst ett l�s�r.

Innan rektorn fattar ett beslut enligt f�rsta stycket ska eleven och elevens

v�rdnadshavare f� tillf�lle att yttra sig. Om det beh�vs ska rektorn h�ra f�re-
tr�dare f�r elevh�lsan innan beslutet fattas.

Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut enligt f�rsta

stycket.

SFS 2011:185

Schema

6 �

F�r l�s�ret eller f�r kortare tid ska det finnas ett schema f�r under-

visningen.

4 kap. Elever

Till�mpningsomr�de

1 �

Best�mmelserna i detta kapitel g�ller grundskolan, grunds�rskolan,

specialskolan och sameskolan, om inte annat anges.

Elever fr�n utlandet

Grundskolan och grunds�rskolan

2 �

Barn som anses bosatta i utlandet hos sina v�rdnadshavare har samma

r�tt till utbildning i grundskolan eller grunds�rskolan som barn som anses
bosatta i Sverige, om v�rdnadshavarna eller en av dem �r svenska med-
borgare. Den kommun d�r barnet stadigvarande vistas ska anses som barnets
hemkommun vid till�mpningen av skollagen (2010:800). Fr�gan om mot-
tagande av ett s�dant barn pr�vas p� beg�ran av barnets v�rdnadshavare.

En huvudman f�r �ven i andra fall ta emot ett barn som inte anses bosatt i

Sverige som elev i sin grundskola.

Specialskolan

3 �

Ett barn som inte anses som bosatt i Sverige f�r tas emot i special-

skolan, om det finns s�rskilda sk�l.

En s�dan elev har inte r�tt att av statliga medel f� ers�ttning f�r resor mel-

lan den ort d�r utbildningen bedrivs och hemorten i utlandet.

Uppflyttning

4 �

Vid slutet av l�s�ret ska varje elev flyttas till n�rmast h�gre �rskurs,

om inte n�got annat beslutas med st�d av 57 ��.

5 �

Rektorn f�r besluta att en elev inte ska flyttas till n�rmast h�gre �rs-

kurs, om detta med h�nsyn till elevens utveckling och personliga f�rh�ll-
anden i �vrigt �r l�mpligast f�r eleven. Innan rektorn fattar beslut i en s�dan
fr�ga ska elevens v�rdnadshavare f� tillf�lle att yttra sig.

Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut enligt f�rsta

stycket.

6 �

Rektorn f�r p� beg�ran av en elevs v�rdnadshavare besluta att eleven

f�r g� om en �rskurs.

7 �

Rektorn f�r besluta att en elev ska flyttas till en h�gre �rskurs �n den

som eleven redan tillh�r eller normalt ska tillh�ra, om eleven har goda f�rut-
s�ttningar att delta i utbildningen i den h�gre �rskursen och elevens v�rd-
nadshavare medger det.

SFS 2011:185

Anm�lningsskyldighet vid fr�nvaro

8 �

Om en elev p� grund av sjukdom eller av n�gon annan orsak inte kan

delta i den verksamhet som anordnas f�r att ge den avsedda utbildningen,
ska hindret snarast anm�las till skolenheten.

Rektorn f�r besluta hur anm�lningsskyldigheten ska fullg�ras.

5 kap. Utbildningen

Till�mpningsomr�de

1 �

Best�mmelserna i detta kapitel g�ller grundskolan, grunds�rskolan,

specialskolan och sameskolan, om inte annat anges.

Strukturerad undervisning

2 � Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt
och aktivt l�rarst�d i den omfattning som beh�vs f�r att skapa f�ruts�ttning-
ar f�r att eleverna n�r de kunskapskrav som minst ska uppn�s och i �vrigt ut-
vecklas s� l�ngt som m�jligt inom ramen f�r utbildningen.

S�rskilt st�d

Allm�nt om s�rskilt st�d

3 �

I 3 kap. 712 �� skollagen (2010:800) finns best�mmelser om s�rskilt

st�d i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan och sameskolan.

Studiehandledning p� modersm�let

4 �

En elev ska f� studiehandledning p� sitt modersm�l, om eleven beh�-

ver det.

En elev som ska erbjudas modersm�lsundervisning och som f�re sin an-

komst till Sverige har undervisats p� ett annat spr�k �n modersm�let f�r ges
studiehandledning p� det spr�ket i st�llet f�r p� modersm�let, om det finns
s�rskilda sk�l.

Arbetsplatsf�rlagd utbildning vid anpassad studieg�ng

5 �

F�r en elev i de h�gre �rskurserna f�r ett beslut om anpassad studie-

g�ng inneb�ra att utbildningen delvis f�rl�ggs till en arbetsplats utanf�r skol-
enheten. Eleven ska ha en handledare p� arbetsplatsen och f� st�d fr�n skol-
enhetens personal.

Friluftsverksamhet

6 �

I den omfattning som rektorn best�mmer ska det anordnas frilufts-

verksamhet som bedrivs under l�rares ledning.

SFS 2011:185

Modersm�lsundervisning

7 �

I 10 kap. 7 �, 11 kap. 10 �, 12 kap. 7 � och 13 kap. 7 � skollagen

(2010:800) finns grundl�ggande best�mmelser om huvudmannens skyldig-
het att erbjuda modersm�lsundervisning. Huvudmannen �r ocks� skyldig att
erbjuda elever som �r adoptivbarn och har ett annat modersm�l �n svenska
modersm�lsundervisning, �ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�nges-
spr�k i hemmet.

Rektorn beslutar om en elevs modersm�lsundervisning.

8 �

Modersm�lsundervisning f�r anordnas

1. som spr�kval i grundskolan och specialskolan,
2. som elevens val,
3. inom ramen f�r skolans val, eller
4. utanf�r den garanterade undervisningstiden.

9 �

Modersm�lsundervisning f�r inte omfatta mer �n ett spr�k f�r en elev.

En romsk elev som kommer fr�n utlandet f�r dock ges modersm�lsunder-
visning i tv� spr�k, om det finns s�rskilda sk�l.

10 �

En huvudman �r skyldig att anordna modersm�lsundervisning i ett

spr�k endast om

1. minst fem elever som ska erbjudas modersm�lsundervisning i spr�ket

�nskar s�dan undervisning, och

2. det finns en l�mplig l�rare.
F�rsta stycket 1 g�ller inte nationella minoritetsspr�k. Enligt 7 � spr�k-

lagen (2009:600) �r de nationella minoritetsspr�ken finska, jiddisch, me�n-
kieli, romani chib och samiska.

11 �

Om en elev ges modersm�lsundervisning utanf�r den garanterade un-

dervisningstiden, �r huvudmannen skyldig att erbjuda eleven s�dan under-
visning sammanlagt h�gst sju l�s�r under elevens skoltid. Eleven ska dock
erbjudas modersm�lsundervisning under l�ngre tid, om eleven har ett s�rskilt
behov av s�dan undervisning.

Begr�nsningen enligt f�rsta stycket g�ller inte nationella minoritetsspr�k

eller ett nordiskt spr�k.

12 �

En elev som f�r modersm�lsundervisning f�r med den begr�nsning

som anges i 11 � forts�tta att delta i undervisningen, �ven om spr�ket skulle
upph�ra att vara dagligt umg�ngesspr�k f�r eleven.

13 �

Vid modersm�lsundervisning i samiska ska den kursplan som g�ller

f�r �mnet samiska i sameskolan anv�ndas.

Svenska som andraspr�k

14 �

Undervisning i svenska som andraspr�k ska, om det beh�vs, anordnas

f�r

1. elever som har ett annat spr�k �n svenska som modersm�l,
2. elever som har svenska som modersm�l och som har tagits in fr�n sko-

lor i utlandet, och

SFS 2011:185

3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umg�ngesspr�k

med en v�rdnadshavare.

Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspr�k f�r en elev.

15 �

Undervisning i svenska som andraspr�k ers�tter undervisning i

svenska.

Svenska som andraspr�k f�r d�rut�ver anordnas
1. som spr�kval i grundskolan och specialskolan,
2. som elevens val, eller
3. inom ramen f�r skolans val.

6 kap. Betyg

Till�mpningsomr�de

1 �

Best�mmelserna i detta kapitel g�ller grundskolan, grunds�rskolan och

specialskolan, om inte annat anges.

Betygss�ttning

Kunskapskrav

2 �

Kunskapskrav ska finnas f�r betygen AE.

Kraven f�r betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som kr�vs

f�r respektive betyg. Kunskapskravet f�r betyget D inneb�r att kraven f�r E
och till �verv�gande delen f�r C �r uppfyllda. Kravet f�r betyget B inneb�r
att �ven kraven f�r C och till �verv�gande delen f�r A �r uppfyllda.

Betyg i frist�ende skolor med waldorfpedagogisk inriktning

3 �

I frist�ende grundskolor och grunds�rskolor med waldorfpedagogisk

inriktning ska betyg s�ttas n�r ett �mne har avslutats och slutbetyg utf�rdas
enligt de f�reskrifter som g�ller f�r den aktuella skolformen.

I s�dana frist�ende skolor beh�ver inte betyg s�ttas innan ett �mne har av-

slutats eller terminsbetyg utf�rdas.

Betygsdokument

Allm�nt om betygsdokument

4 �

Enligt 3 kap. 18 � skollagen (2010:800) ska betyg utf�rdas skriftligt. I

511 �� i detta kapitel finns kompletterande f�reskrifter om betygskatalog
och om utf�rdande av betygsdokument.

Betygskatalog

5 �

Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog.

Med beslut om betyg avses beslut att
1. s�tta betyg, och
2. inte s�tta betyg n�r underlag f�r bed�mning av en elevs kunskaper sak-

nas p� grund av elevens fr�nvaro.

SFS 2011:185

Det ska framg� om ett betyg har satts innan eller efter det att ett �mne har

avslutats.

Rektorn ansvarar f�r att betygskatalogen f�rs.

Terminsbetyg

6 �

Terminsbetyg ska utf�rdas vid slutet av

1. varje termin i �rskurs 8 i grundskolan och i f�rekommande fall i grund-

s�rskolan och �rskurs 9 i specialskolan, och

2. h�stterminen i �rskurs 9 i grundskolan och i f�rekommande fall i

grunds�rskolan och �rskurs 10 i specialskolan.

Terminsbetyg ska inte utf�rdas om eleven ska f� ett slutbetyg enligt 9 �.

7 �

Terminsbetyget ska inneh�lla uppgifter om det senaste beslutet om

elevens betyg i varje �mne. Det ska framg� om �mnet har avslutats.

8 �

Rektorn ska utf�rda terminsbetyget.

Slutbetyg

9 �

F�r en elev som har skolplikt ska slutbetyg utf�rdas n�r skolplikten

upph�r. En s�dan elev som d�refter har slutf�rt den h�gsta �rskursen har r�tt
att f� ett nytt slutbetyg.

F�r en elev som inte har skolplikt ska slutbetyg utf�rdas n�r eleven har

slutf�rt den h�gsta �rskursen.

10 �

Slutbetyget ska inneh�lla uppgifter om den h�gsta �rskurs som eleven

genomg�tt och om de senaste besluten om elevens betyg. Betyg som satts
innan ett �mne har avslutats ska inte ing� i slutbetyget.

11 �

Rektorn ska utf�rda slutbetyget. Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon an-

nan att utf�rda slutbetyg.

Avg�ngsintyg

12 �

Om en elev avg�r fr�n utbildningen hos en huvudman utan att slut-

betyg utf�rdas, ska ett avg�ngsintyg utf�rdas.

Intyget ska inneh�lla uppgifter om
1. den �rskurs i vilken eleven slutat,
2. tiden f�r avg�ngen,
3. de �mnen i vilka eleven undervisats,
4. i f�rekommande fall senaste betyg i �mnen, och
5. antal timmar undervisningstid som eleven erbjudits.
Rektorn ska utf�rda avg�ngsintyget.

13 �

Ett avg�ngsintyg ska s�ndas till elevens v�rdnadshavare. Om det �r

k�nt var eleven ska forts�tta sin utbildning, ska intyget ocks� s�ndas till hu-
vudmannen f�r utbildningen.

SFS 2011:185

14 �

Best�mmelserna i 12 och 13 �� g�ller ocks� n�r en elev i sameskolan

avg�r fr�n utbildningen innan eleven g�tt ut �rskurs 6.

I 13 kap. 14 � skollagen (2010:800) finns best�mmelser om intyg om av-

g�ng fr�n sameskolan efter �rskurs 6.

Gemensam best�mmelse

15 �

Om betyg inte har kunnat s�ttas enligt 10 kap. 18 � eller 12 kap. 18 �

skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i doku-
menten enligt detta kapitel.

Betyg efter pr�vning

16 �

I 10 kap. 23 � och 12 kap. 23 � skollagen (2010:800) finns best�mm-

elser om pr�vning f�r betyg fr�n grundskolan och specialskolan.

17 �

Den som redan har slutbetyg har efter pr�vning i ett eller flera �mnen

r�tt att f� ett nytt slutbetyg.

18 �

Rektorn ska utf�rda betyg efter pr�vning. Om pr�vningen avser hela

utbildningen, f�r rektorn inte uppdra �t n�gon annan att utf�rda slutbetyg.

Bemyndigande

19 �

Statens skolverk f�r meddela ytterligare f�reskrifter om utformningen

av betygskatalog, terminsbetyg, slutbetyg och betyg efter pr�vning.

7 kap. F�rskolan

L�roplan

1 �

F�r f�rskolan g�ller en l�roplan enligt 1 kap. 11 � f�rsta stycket skol-

lagen (2010:800).

L�roplanen finns i f�rordningen (SKOLFS 1998:16) om l�roplan f�r f�r-

skolan.

8 kap. F�rskoleklassen

L�roplan

1 �

F�r f�rskoleklassen g�ller en l�roplan enligt 1 kap. 11 � f�rsta stycket

skollagen (2010:800).

L�roplanen finns i f�rordningen (SKOLFS 2010:37) om l�roplan f�r

grundskolan, f�rskoleklassen och fritidshemmet. F�r f�rskoleklass som an-
ordnas vid en skolenhet med specialskola eller sameskola finns dock l�ropla-
nen i f�rordningen (SKOLFS 2010:250) om l�roplan f�r specialskolan samt
f�r f�rskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall respektive f�rordningen
(SKOLFS 2010:251) om l�roplan f�r sameskolan samt f�r f�rskoleklassen
och fritidshemmet i vissa fall.

SFS 2011:185

9 kap. Grundskolan

Utbildningens inneh�ll och omfattning

L�roplan och kunskapskrav

1 �

F�r grundskolan g�ller en l�roplan enligt 1 kap. 11 � f�rsta stycket

skollagen (2010:800).

L�roplanen finns i f�rordningen (SKOLFS 2010:37) om l�roplan f�r

grundskolan, f�rskoleklassen och fritidshemmet. Av 3 � samma f�rordning
framg�r att kursplaner f�r grundskolans �mnen ing�r i l�roplanen och att
kursplanerna kompletteras av kunskapskrav.

2 �

Kunskapskrav ska finnas f�r

matematik, svenska och svenska som andraspr�k samt gemensamt f�r

samh�llsorienterande �mnen och f�r naturorienterande �mnen i �rskurs 3,

samtliga �mnen utom moderna spr�k i �rskurs 6, och
samtliga �mnen i �rskurs 9.
Kunskapskraven i �rskurs 3 och 6 anger den l�gsta godtagbara kunskaps-

niv�n f�r en elev vid slutet av �rskursen. Kunskapskraven i �rskurs 9 anger
den kunskapsniv� som kr�vs f�r ett visst betyg n�r ett �mne avslutas.

Undervisningstid

3 �

I bilaga 1 till skollagen (2010:800) finns best�mmelser om f�rdelning

av den garanterade undervisningstiden (timplan).

Huvudmannen f�r besluta om ytterligare undervisningstid ut�ver den ga-

ranterade undervisningstiden.

4 �

Huvudmannen beslutar efter f�rslag av rektorn om f�rdelning mellan

�rskurserna av undervisningstiden.

Spr�kval

5 �

Enligt 10 kap. 4 � skollagen (2010:800) ska det finnas spr�kval.

Huvudmannen ska som spr�kval erbjuda minst tv� av spr�ken franska,

spanska och tyska.

Huvudmannen ska str�va efter att d�rut�ver erbjuda andra spr�k som

spr�kval.

6 �

En elev f�r i st�llet f�r ett spr�k som erbjudits enligt 5 � v�lja n�got av

f�ljande spr�k som spr�kval:

1. det spr�k som eleven ska erbjudas modersm�lsundervisning i,
2. svenska eller svenska som andraspr�k under f�ruts�ttning att eleven i

�vrigt f�r undervisning i svenska eller svenska som andraspr�k,

3. engelska, eller
4. teckenspr�k.

7 �

Huvudmannen �r inte skyldig att anordna undervisning i ett spr�k som

erbjudits som spr�kval enligt 5 � andra stycket eller 6 � om f�rre �n fem
elever v�ljer spr�ket. Detta g�ller dock inte om det spr�k som avses i 6 � 1 �r
ett nationellt minoritetsspr�k.

SFS 2011:185

Elevens val

8 �

I 10 kap. 4 � skollagen (2010:800

) finns best�mmelser om elevens val.

Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av �mnen som elev-

ens val. Som elevens val f�r ett spr�k som eleven inte tidigare har f�tt under-
visning i (nyb�rjarspr�k) erbjudas. Huvudmannen �r inte skyldig att anordna
undervisning i ett nyb�rjarspr�k som erbjudits som elevens val om f�rre �n
fem elever v�ljer spr�ket.

Skolans val

9 �

I timplanen anges ett antal timmar som f�r anv�ndas f�r skolans val.

Utrymmet f�r skolans val ska anv�ndas f�r undervisning i ett eller flera �m-
nen.

Rektorn beslutar om hur utrymmet f�r skolans val ska anv�ndas. Rektorn

f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta s�dana beslut.

10 �

Av 10 kap. 4 � skollagen (2010:800) framg�r att skolans val ocks� f�r

omfatta undervisning i ett lokalt tillval som skolans val, om Statens skolverk
har godk�nt en plan f�r undervisningen.

Skolverket ska efter ans�kan godk�nna planen om den
1. till sitt inneh�ll och sin inriktning avviker fr�n grundskolans kursplaner,
2. �r f�renlig med f�reskrifter om hur utbildningen i grundskolan ska vara

utformad, dess syfte samt dess v�rdegrund och uppdrag, och

3. har godtagbar pedagogisk kvalitet.

Gemensam best�mmelse om elevens val och skolans val

11 � Undervisning i ett �mne inom elevens val eller skolans val ska till sitt
inneh�ll och sin inriktning vara f�renlig med kursplanen och med kunskaps-
kraven.

Tv�spr�kig undervisning

Undervisning p� elevens umg�ngesspr�k

12 �

F�r elever som har ett annat spr�k �n svenska som dagligt umg�nges-

spr�k med en eller b�da v�rdnadshavarna f�r delar av undervisningen i �rs-
kurs 16 anordnas p� detta spr�k. F�r elever med finska som umg�ngesspr�k
f�r s�dan undervisning anordnas �ven i �rskurs 79.

En huvudman som anordnar undervisning enligt f�rsta stycket ska anm�la

detta till Statens skolinspektion.

13 �

Under den sammanlagda tid som eleven f�r tv�spr�kig undervisning

enligt 12 � f�r h�gst h�lften av undervisningen ges p� umg�ngesspr�ket. Un-
dervisningen ska planeras s� att undervisningen p� svenska successivt �kar.

SFS 2011:185

Engelskspr�kig undervisning

14 �

Huvuddelen av undervisningen f�r anordnas p� engelska f�r elever

som vistas i Sverige under en begr�nsad tid och har tillr�ckliga kunskaper i
engelska f�r att kunna delta i undervisningen.

Avvikelse f�r g�ras fr�n timplanen i �mnena svenska och engelska. Anta-

let timmar i svenska f�r dock inte understiga 480.

15 �

Om det inte finns plats f�r alla s�kande till engelskspr�kig under-

visning enligt 14 �, ska den i f�rsta hand ges till

1. barn till utl�ndska g�stforskare och experter, och
2. barn som tidigare g�tt i en engelskspr�kig skola.

16 �

F�r s�dana elever som avses i 14 � f�r Primary Years Programme och

Middle Years Programme till�mpas inom grundskolan.

En huvudman f�r utbildning som har auktoriserats av International Bac-

calaureate Office (IBO) f�r utf�rda betyg eller skriftliga omd�men enligt be-
st�mmelser som utf�rdats av IBO till s�dana elever som flyttar utomlands
under skoltiden.

17 �

En huvudman som anordnar undervisning enligt 14 eller 16 � ska an-

m�la detta till Statens skolinspektion.

18 �

Statens skolinspektion f�r efter ans�kan besluta att en huvudman f�r

anordna delar av undervisningen p� engelska f�r andra elever �n s�dana som
avses i 14 �, om

1. undervisningens inneh�ll och utformning s�kerst�ller att eleverna f�r

tillr�ckliga kunskaper i svenska f�r att n� kunskapskraven i samtliga �mnen,

2. de l�rare som undervisar p� engelska uppfyller kraven enligt 2 kap. 13,

15 eller 17 � skollagen (2010:800), och

3. utbildningen h�ller god kvalitet.
Beslutet ska avse en viss skolenhet. Beslutet f�r �terkallas om villkoren

enligt f�rsta stycket inte l�ngre �r uppfyllda.

Enligt 6 � spr�klagen (2009:600) har det allm�nna ett s�rskilt ansvar f�r

att svenskan anv�nds och utvecklas.

19 �

Under den sammanlagda tid som en elev f�r engelskspr�kig under-

visning enligt 18 � f�r h�gst h�lften av undervisningen ges p� engelska.

Nationella �mnesprov

20 �

Nationella �mnesprov ska anv�ndas i de �mnen och �rskurser som

anges i 21 � f�r att bed�ma elevernas kunskaper i f�rh�llande till kunskaps-
kraven och, i �rskurs 9, �ven som st�d f�r betygss�ttning.

21 �

�mnesprov ska anv�ndas i

1. matematik och svenska eller svenska som andraspr�k i �rskurs 3, 6 och

2. engelska i �rskurs 6 och 9, och
3. biologi, fysik eller kemi i �rskurs 9.

SFS 2011:185

�mnesprov som avses i f�rsta stycket 3 ska f�rdelas s� att varje elev ska

delta i prov i endast ett �mne och att antalet provdeltagare s� l�ngt som m�j-
ligt blir lika stort f�r varje �mnesprov.

22 �

�mnesprov ska genomf�ras i slutet av �rskursen. Statens skolverk f�r

dock meddela f�reskrifter om att �mnesprov i �rskurs 9 f�r genomf�ras vid
en annan tidpunkt.

Skolverket f�r meddela n�rmare f�reskrifter om �mnesprov.

Utbildning utan timplan

Medgivande

23 �

Statens skolinspektion f�r efter ans�kan besluta att en huvudman f�r

bedriva utbildning i grundskolan utan att till�mpa timplanen om

1. huvudmannen har godtagbara pedagogiska eller organisatoriska sk�l

f�r att bedriva s�dan utbildning, och

2. eleverna ges f�ruts�ttningar att n� de kunskapskrav som minst ska upp-

n�s i samtliga �mnen och i �vrigt utvecklas s� l�ngt som m�jligt enligt ut-
bildningens m�l.

Medgivandet ska avse en eller flera best�mda skolenheter. Medgivandet

f�r f�renas med villkor.

�terkallelse av medgivande

24 �

Statens skolinspektion f�r �terkalla ett beslut om medgivande att be-

driva utbildning i grundskolan utan att till�mpa timplanen, om

1. f�ruts�ttningarna f�r medgivandet enligt 23 � inte l�ngre �r uppfyllda,

eller

2. huvudmannen inte f�ljer de villkor som medgivandet f�renats med.

F�rdighetsprov

25 �

En huvudman som anordnar utbildning som kr�ver att eleverna har

s�rskilda f�rdigheter i bild, idrott och h�lsa, musik eller sl�jd f�r fr�n och
med �rskurs 7 anv�nda f�rdighetsprov som

1. villkor f�r antagning till en viss skolenhet eller elevgrupp,
2. grund f�r urval till en viss skolenhet eller elevgrupp n�r det finns fler

s�kande �n platser, och

3. villkor f�r fortsatt utbildning vid en viss skolenhet eller elevgrupp.

26 �

Statens skolinspektion f�r efter ans�kan besluta att en huvudman f�r

anv�nda f�rdighetsprov fr�n och med �rskurs 4 i de fall som avses i 25 �, om
det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till utbildningens inneh�ll och inrikt-
ning.

Beslutet ska avse en viss skolenhet eller viss elevgrupp.

27 �

N�r f�rdighetsprov anv�nds som grund f�r urval till en viss skolenhet

f�r ingen annan urvalsgrund till�mpas.

SFS 2011:185

Integrerad samisk undervisning i grundskolan

28 �

I 12 kap. 13 och 14 �� finns best�mmelser om integrerad samisk un-

dervisning f�r samiska elever i grundskolan.

10 kap. Grunds�rskolan

Utbildningens inneh�ll och omfattning

L�roplan

1 �

F�r grunds�rskolan g�ller en l�roplan enligt 1 kap. 11 � f�rsta stycket

skollagen (2010:800).

L�roplanen finns i f�rordningen (SKOLFS 2010:255) om l�roplan f�r

grunds�rskolan. Av 2 � samma f�rordning framg�r att Statens skolverk f�r
meddela f�reskrifter om kursplaner och kunskapskrav f�r grunds�rskolan.

Timplaner

2 �

Best�mmelser om f�rdelning av den garanterade undervisningstiden p�

�mnen och �mnesomr�den (timplaner) finns i bilaga 1.

Huvudmannen f�r besluta om ytterligare undervisningstid ut�ver den ga-

ranterade undervisningstiden.

3 �

Huvudmannen beslutar efter f�rslag av rektorn om f�rdelning mellan

�rskurserna av undervisningstiden.

4 �

F�r elever som f�r undervisning i en kombination av �mnen och

�mnesomr�den f�r rektorn besluta om avvikelser fr�n timplanerna i den om-
fattning som beh�vs.

�ven f�r andra elever f�r rektorn besluta om avvikelser fr�n timplanerna i

den omfattning som beh�vs f�r att anpassa undervisningen till elevernas s�r-
skilda f�ruts�ttningar och behov.

I 3 kap. 12 � och 7 kap. 9 � skollagen (2010:800) finns best�mmelser om

avvikelser fr�n timplanen vid anpassad studieg�ng och vid integrerad under-
visning. Beslut om l�rotider enligt 3 kap. 5 � i denna f�rordning f�r ocks�
medf�ra avvikelser fr�n timplanerna.

Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut enligt f�rsta eller

andra stycket.

Elevens val

5 �

I 11 kap. 6 � skollagen (2010:800) finns best�mmelser om elevens val.

Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av �mnen som elev-

ens val.

6 �

Elever som inte kan tillgodog�ra sig hela eller delar av utbildningen i

�mnen f�r som elevens val erbjudas samtliga �mnesomr�den och praktisk ar-
betslivsorientering. I s�dana fall ska best�mmelserna om �mnen i 5 och 9 ��
i st�llet g�lla �mnesomr�den.

SFS 2011:185

Skolans val

7 �

I timplanen f�r elever som f�r undervisning i �mnen anges ett visst an-

tal timmar som f�r anv�ndas f�r skolans val. Utrymmet f�r skolans val ska
anv�ndas f�r undervisning i ett eller flera �mnen och f�r praktisk arbets-
livsorientering.

8 �

Rektorn beslutar hur utrymmet f�r skolans val ska anv�ndas. Antalet

timmar f�r varje �mne i timplanen f�r inte minskas i oproportionerligt stor
omfattning.

Gemensam best�mmelse om elevens val och skolans val

9 �

Undervisning i ett �mne inom elevens val eller skolans val ska till sitt

inneh�ll och sin inriktning vara f�renlig med kursplanen och med kunskaps-
kraven.

F�rdelningsbar tid i tr�ningsskolan

10 �

Den f�rdelningsbara tiden i timplanen f�r elever som f�r undervisning

i �mnesomr�den ska f�rdelas dels p� �mnesomr�den med h�nsyn till elevens
behov, dels p� praktisk arbetslivsorientering. Den f�rdelningsbara tiden f�r
�ven anv�ndas f�r undervisning i modersm�l eller svenska som andraspr�k.

Rektorn beslutar hur den f�rdelningsbara tiden ska anv�ndas.

11 kap. Specialskolan

Utbildningens inneh�ll och omfattning

L�roplan

1 �

F�r specialskolan g�ller en l�roplan enligt 1 kap. 11 � f�rsta stycket

skollagen (2010:800).

L�roplanen finns i f�rordningen (SKOLFS 2010:250) om l�roplan f�r

specialskolan samt f�rskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. I samma
f�rordning finns best�mmelser om kursplaner och kunskapskrav f�r special-
skolan.

I 12 kap. 8 � andra stycket skollagen (2010:800) finns best�mmelser om

till�mpning av grunds�rskolans kursplaner f�r elever med utvecklings-
st�rning i specialskolan. F�r s�dana elever g�ller inte 1012 ��.

Undervisningstid

2 �

Best�mmelser om f�rdelning av den garanterade undervisningstiden

(timplan) f�r elever som enligt 12 kap. 4 � andra stycket skollagen
(2010:800) l�ser �mnet teckenspr�k finns i bilaga 2.

Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r meddela f�reskrifter om f�rdel-

ning av den garanterade undervisningstiden f�r andra elever �n de som avses
i f�rsta stycket.

3 �

N�r grunds�rskolans kursplaner till�mpas f�r elever med utvecklings-

st�rning g�ller i st�llet f�r de f�reskrifter som avses i 2 � f�rsta eller andra

SFS 2011:185

stycket att undervisningstiden ska f�rdelas p� grunds�rskolans �mnen eller
�mnesomr�den, elevens val samt i f�rekommande fall teckenspr�k och sko-
lans val. I s�dana fall ska best�mmelserna i 10 kap. 510 �� till�mpas i st�l-
let f�r 49 ��. F�r elever med utvecklingsst�rning f�r avvikelser g�ras fr�n
timplanen.

Spr�kval

4 �

Enligt 12 kap. 4 � skollagen (2010:800) ska det finnas spr�kval.

Huvudmannen ska erbjuda minst tv� av spr�ken franska, tyska och span-

ska som spr�kval.

Huvudmannen ska str�va efter att d�rut�ver erbjuda andra spr�k som

spr�kval.

5 �

Eleven f�r i st�llet f�r ett spr�k som avses i 4 � som spr�kval v�lja n�-

got av f�ljande spr�k:

1. det spr�k som eleven ska erbjudas modersm�lsundervisning i,
2. svenska eller svenska som andraspr�k under f�ruts�ttning att eleven i

�vrigt f�r undervisning i svenska eller svenska som andraspr�k,

3. engelska, eller
4. teckenspr�k.

6 �

Huvudmannen �r inte skyldig att anordna undervisning i ett spr�k som

erbjudits som spr�kval enligt 4 � andra stycket eller 5 � om f�rre �n tre
elever vid skolenheten v�ljer spr�ket. Detta g�ller dock inte om det spr�k
som avses i 5 � 1 �r ett nationellt minoritetsspr�k.

Elevens val

7 �

I 12 kap. 4 � skollagen (2010:800) finns best�mmelser om elevens val.

Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av �mnen som elev-

Skolans val

8 �

I timplanen anges ett antal timmar som f�r anv�ndas f�r skolans val.

Utrymmet f�r skolans val ska anv�ndas f�r undervisning i ett eller flera �m-
nen. Skolans val f�r ocks� omfatta

1. insatser avsedda att kompensera elevens funktionsneds�ttning och an-

dra s�rskilda insatser, och

2. praktisk arbetslivsorientering.

Gemensam best�mmelse om elevens val och skolans val

9 �

Undervisning i ett �mne inom elevens val eller skolans val ska till sitt

inneh�ll och sin inriktning vara f�renlig med kursplanen och med kunskaps-
kraven.

SFS 2011:185

Nationella �mnesprov

10 �

Nationella �mnesprov ska anv�ndas i de �mnen och �rskurser som

anges i 11 � f�r att bed�ma elevernas kunskaper i f�rh�llande till kunskaps-
kraven och, i �rskurs 10, �ven som st�d f�r betygss�ttning.

11 �

�mnesprov ska anv�ndas i

1. matematik och svenska eller svenska som andraspr�k i �rskurs 4, 7 och

10,

2. engelska i �rskurs 7 och 10, och
3. biologi, fysik eller kemi i �rskurs 10.
�mnesprov som avses i f�rsta stycket 3 ska f�rdelas s� att varje elev del-

tar i endast ett �mnesprov.

12 �

�mnesprov ska genomf�ras i slutet av �rskursen. Statens skolverk f�r

dock meddela f�reskrifter om att �mnesprov i �rskurs 10 f�r genomf�ras vid
en annan tidpunkt.

Skolverket f�r meddela n�rmare f�reskrifter om �mnesprov.

Samverkan med andra huvudm�n

13 �

Specialpedagogiska skolmyndigheten ska etablera och uppr�tth�lla

kontakt med elevernas hemkommuner.

Specialpedagogiska skolmyndigheten ska, om det �r l�mpligt f�r att fr�m-

ja en �verg�ng till utbildning i hemkommunen, vid slutet av varje l�s�r un-
derr�tta elevernas hemkommuner om elevernas kunskapsutveckling.

14 �

Om en elev ska g� �ver till grundskolan eller grunds�rskolan eller tas

emot p� f�rs�k i grundskolan eller grunds�rskolan enligt 7 kap. 8 � skol-
lagen (2010:800) ska Specialpedagogiska skolmyndigheten och den huvud-
man som ska ta emot eleven gemensamt planera �verg�ngen. Eleven och
elevens v�rdnadshavare ska ges m�jlighet att delta i planeringen.

12 kap. Sameskolan

Utbildningens inneh�ll och omfattning

L�roplan

1 �

F�r sameskolan g�ller en l�roplan enligt 1 kap. 11 � f�rsta stycket

skollagen (2010:800).

L�roplanen finns i f�rordningen (SKOLFS 2010:251) om l�roplan f�r

sameskolan samt f�rskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. I samma f�r-
ordning finns best�mmelser om kursplaner och kunskapskrav f�r same-
skolan.

Timplan

2 �

Best�mmelser om f�rdelning av den garanterade undervisningstiden

(timplan) finns i bilaga 3.

SFS 2011:185

3 �

Huvudmannen beslutar efter f�rslag av rektorn om f�rdelning mellan

�rskurserna av undervisningstiden.

Samisk undervisning

4 �

Undervisningen ska ges p� svenska och samiska.

5 �

�mnet samiska ska finnas i alla �rskurser.

6 �

F�r elever som har tagits emot i sameskolan p� grund av s�rskilda sk�l

enligt 7 kap. 7 � f�rsta stycket andra meningen skollagen (2010:800) f�r un-
dervisningen p� samiska och undervisningen i �mnet samiska bytas ut mot
annan undervisning.

Elevens val

7 �

I 13 kap. 4 � skollagen (2010:800) finns best�mmelser om elevens val.

Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av �mnen som

elevens val. Som elevens val f�r ett spr�k som eleven inte tidigare har f�tt
undervisning i (nyb�rjarspr�k) erbjudas.

Skolans val

8 �

Utrymmet f�r skolans val ska med de begr�nsningar som anges i tim-

planen anv�ndas f�r undervisning i ett eller flera �mnen.

Rektorn beslutar om hur utrymmet f�r skolans val ska anv�ndas.

Gemensam best�mmelse om elevens val och skolans val

9 �

Undervisning i ett �mne inom elevens val eller skolans val ska till sitt

inneh�ll och sin inriktning vara f�renlig med kursplanen och med kunskaps-
kraven.

Nationella �mnesprov

10 �

Nationella �mnesprov ska anv�ndas f�r att bed�ma elevernas kunska-

per i f�rh�llande till kunskapskraven i de �mnen och �rskurser som anges i
11 �.

11 �

�mnesprov ska anv�ndas i f�ljande �mnen och �rskurser:

1. matematik och svenska eller svenska som andraspr�k i �rskurs 3 och 6,

och

2. engelska i �rskurs 6.

12 �

�mnesprov ska genomf�ras i slutet av �rskursen.

Statens skolverk f�r meddela n�rmare f�reskrifter om �mnesprov.

SFS 2011:185

Integrerad samisk undervisning i grundskolan

13 �

En huvudman f�r grundskola f�r anordna samisk undervisning f�r sa-

miska elever i sin grundskola, om huvudmannen och Sameskolstyrelsen in-
g�r avtal om det.

Med samisk undervisning avses undervisning med samiska inslag och un-

dervisning i samiska ut�ver den undervisning som anordnas som moders-
m�lsundervisning i samiska.

14 �

Utbildningen f�r de samiska eleverna ska integreras med motsvar-

ande utbildning f�r andra elever i grundskolan.

Den samiska undervisningen f�r f�rl�ggas till tid utanf�r den garanterade

undervisningstiden.

13 kap. Fritidshemmet

1 �

F�r fritidshemmet g�ller en l�roplan enligt 1 kap. 11 � f�rsta stycket

skollagen (2010:800). L�roplanen finns i f�rordningen (SKOLFS 2010:37)
om l�roplan f�r grundskolan, f�rskoleklassen och fritidshemmet utom i de
fall som anges i andra stycket.

F�r fritidshem som anordnas vid en skolenhet med specialskola eller same-

skola finns l�roplanen i f�rordningen (SKOLFS 2010:250) om l�roplan f�r
specialskolan samt f�r f�rskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall respek-
tive f�rordningen (SKOLFS 2010:251) om l�roplan f�r sameskolan samt f�r
f�rskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall.

14 kap. Bidrag till enskilda huvudm�n

Fastst�llande av bidrag per kalender�r

1 �

Ett bidrag till enskilda huvudm�n f�r f�rskola, f�rskoleklass, grund-

skola, grunds�rskola och fritidshem samt pedagogisk omsorg som erbjuds i
st�llet f�r f�rskola eller fritidshem ska fastst�llas per kalender�r.

Bidraget ska grunda sig p� hemkommunens budget f�r det kommande

budget�ret och beslutas f�re kalender�rets b�rjan. F�r barn och elever som
b�rjar i utbildning eller annan pedagogisk verksamhet under kalender�ret
ska hemkommunen besluta bidraget omg�ende.

F�r elever som p�b�rjar utbildning i augusti ska bidrag enligt 9 kap. 19 �,

10 kap. 37 �, 11 kap. 36 � och 14 kap. 15 � skollagen (2010:800) avse tiden
fr�n och med den 1 juli samma �r.

�ndringar under l�pande budget�r

2 �

Om ytterligare resurser ges till hemkommunens verksamhet under bud-

get�ret, ska motsvarande tillskott ges till de enskilda huvudm�nnen.

Om hemkommunen minskar ers�ttningen till sin motsvarande verksamhet

f�r bidrag till enskilda huvudm�n minskas i motsvarande m�n genom att
�terst�ende utbetalningar under budget�ret s�tts ner.

SFS 2011:185

Avgifter

3 �

N�r en kommun beslutar om bidrag till enskild huvudman f�r f�rskola,

fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet, ska det beaktas om avgifter
tas ut av kommunen och av den enskilda huvudmannen.

Grundbelopp

Allm�nt om grundbelopp

4 �

I 9 kap. 20 �, 10 kap. 38 � och 11 kap. 37 � skollagen (2010:800)

anges vilka kostnadsslag som ska ing� i det grundbelopp som l�mnas i bi-
drag till en enskild huvudman f�r f�rskoleklass, grundskola eller grunds�r-
skola. Vid till�mpning av dessa best�mmelser ska ers�ttning f�r

1. undervisning avse kostnader f�r skolans rektor och andra anst�llda med

ledningsuppgifter, undervisande personal, st�d�tg�rder till elever, arbetslivs-
orientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,

2. l�rverktyg avse kostnader f�r l�rob�cker, litteratur, datorer, maskiner

som anv�nds i undervisningen, skolbibliotek, studiebes�k och liknande kost-
nader,

3. elevh�lsa avse kostnader f�r s�dan elevh�lsa som avser medicinska,

psykologiska eller psykosociala insatser,

4. m�ltider avse kostnader f�r livsmedel, personal, transporter och d�rmed

sammanh�ngande administration och liknande kostnader,

5. administration avse administrativa kostnader som ska ber�knas till tre

procent av grundbeloppet,

6. merv�rdesskatt avse ett schablonbelopp som uppg�r till sex procent av

det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i f�rekommande fall till�ggs-
belopp), och

7. lokalkostnader avse kostnader f�r hyra, driftskostnader, inventarier

som inte �r l�romedel, kapitalkostnader i form av r�nta p� l�n och liknande,
dock inte kostnader f�r amortering.

5 �

I 8 kap. 22 �, 14 kap. 16 � och 25 kap. 12 � skollagen (2010:800)

anges vilka kostnadsslag som ska ing� i det grundbelopp som l�mnas i bi-
drag till en enskild huvudman f�r f�rskola, fritidshem eller pedagogisk om-
sorg som erbjuds i st�llet f�r f�rskola eller fritidshem. Vid till�mpning av
dessa best�mmelser ska ers�ttning f�r

1. omsorg och pedagogisk verksamhet avse kostnader f�r f�rskolechef el-

ler andra anst�llda med ledningsuppgifter, personal i den pedagogiska verk-
samheten och omsorgen, st�d�tg�rder till barn eller elever, kompetens-
utveckling av personalen och liknande kostnader,

2. pedagogiskt material och utrustning avse kostnader f�r lek- och l�r-

produkter, maskiner som anv�nds i verksamheten, studiebes�k och liknande
kostnader, och

3. administration avse administrativa kostnader som ska ber�knas till tre

procent av grundbeloppet f�r f�rskolor och fritidshem och en procent av
grundbeloppet f�r pedagogisk omsorg.

F�r �vriga kostnadsslag ska 4 � 4 och 67 till�mpas p� motsvarande s�tt.

SFS 2011:185

S�rskilt om ers�ttning f�r lokalkostnader

6 �

Ers�ttning f�r lokalkostnader enligt 4 � 7 ska motsvara hemkommu-

nens genomsnittliga lokalkostnad per barn eller elev i motsvarande verksam-
het.

Om det finns s�rskilda sk�l, ska ers�ttningen f�r lokalkostnader i st�llet

h�gst motsvara den enskilde huvudmannens faktiska kostnader om dessa �r
sk�liga. Vid sk�lighetspr�vningen ska intresset av att utbildning eller annan
pedagogisk verksamhet med enskild huvudman kan etableras beaktas.

S�rskilt om ers�ttning f�r kapitalkostnader

7 �

Hemkommunens normala avskrivningsprinciper ska till�mpas vid be-

r�kningen av kostnader f�r ink�p.

Till�ggsbelopp

8 �

Med till�ggsbelopp enligt 8 kap. 22 �, 9 kap. 23 �, 10 kap. 39 �,

11 kap. 38 � och 14 kap. 17 � skollagen (2010:800) avses ers�ttning f�r
assistenthj�lp, anpassning av lokaler eller andra extraordin�ra st�d�tg�rder
som inte har anknytning till den vanliga undervisningen. Med till�ggsbelopp
enligt 10 kap. 39 � och 11 kap. 38 � skollagen avses ocks� ers�ttning f�r mo-
dersm�lsundervisning f�r elever som ska ges s�dan undervisning.

S�rskilt om ers�ttning f�r modersm�lsundervisning

9 �

Om en kommun erbjuder modersm�lsundervisning i egen f�rskole-

klass, ska kommunen l�mna motsvarande bidrag till s�dan verksamhet i fri-
st�ende f�rskoleklass.

Redovisning av hur bidraget har ber�knats

10 �

En kommun som l�mnar bidrag f�r en elev i en frist�ende skola eller

f�r ett barn i en frist�ende f�rskola eller i annan pedagogisk verksamhet med
en enskild huvudman ska f�r den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur
bidraget har ber�knats.

Av redovisningen ska framg� beloppen f�r lokalkostnader, administration

och merv�rdesskatt. Om det inte finns s�rskilda sk�l ska redovisningen �ven
inneh�lla beloppen f�r �vriga kostnadsslag var f�r sig.

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om s�dan redovisning.

Utbetalning av bidrag

11 �

Om den enskilda huvudmannen och kommunen inte kommer �verens

om annat, ska bidragen betalas ut med en tolftedel varje m�nad.

Bemyndigande om uppgifter om kommande verksamhet

12 � Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om skyldigheten f�r en en-
skild huvudman f�r grundskola och grunds�rskola att l�mna uppgifter om
kommande verksamhet.

SFS 2011:185

15 kap. �vriga best�mmelser

�verklagandef�rbud

1 �

Beslut enligt denna f�rordning f�r inte �verklagas.

I 10 kap. kommunallagen (1991:900) finns best�mmelser om laglighets-

pr�vning.

Elektronisk �verf�ring av ans�kningar

2 �

En ans�kan som ska g�ras till Statens skolinspektion eller Statens skol-

verk enligt denna f�rordning f�r �verf�ras elektroniskt.

Bemyndigande

3 �

Statens skolinspektion och Statens skolverk f�r med avseende p� an-

s�kningar som myndigheten ska pr�va enligt denna f�rordning meddela f�-
reskrifter om �verf�ring av en elektronisk ans�kan och om elektronisk sig-
natur samt de ytterligare f�reskrifter som beh�vs om ans�kningsf�rfarandet.

1. Denna f�rordning tr�der i kraft den 15 april 2011 och ska till�mpas p�

utbildning fr�n och med den 1 juli 2011, om inte annat f�ljer av �ver-
g�ngsbest�mmelserna.

2. Genom f�rordningen upph�vs
grundskolef�rordningen (1994:1194),
sameskolf�rordningen (1995:205),
s�rskolef�rordningen (1995:206),
specialskolef�rordningen (1995:401),
f�rordningen (1996:1206) om frist�ende skolor och viss enskild verk-

samhet inom skolomr�det, och

f�rordningen (2010:803) om Statens skolinspektions pr�vning i vissa

fall av utbildning med enskild huvudman.

3. De upph�vda f�rordningarna ska forts�tta att g�lla f�r utbildning till ut-

g�ngen av juni 2011.

4. F�r elever i �rskurs 9 i grundskola med offentlig huvudman ska 7 kap.

3, 4 och 69 �� grundskolef�rordningen (1994:1194) forts�tta att g�lla under
l�s�ret 2011/12.

5. F�r elever i �rskurs 9 i grunds�rskola med offentlig huvudman ska

7 kap. 3 �, 4 � f�rsta stycket och 56 �� s�rskolef�rordningen (1995:206)
forts�tta att g�lla under l�s�ret 2011/12.

6. F�r elever i �rskurs 9 i frist�ende grundskolor och frist�ende grunds�r-

skolor ska 1 a kap. 7 � f�rordningen (1996:1206) om frist�ende skolor och
viss enskild verksamhet inom skolomr�det forts�tta att g�lla under l�s�ret
2011/12.

7. F�r elever i �rskurs 10 i specialskolan ska 8 kap. 39 �� specialskole-

f�rordningen (1995:401) forts�tta att g�lla under l�s�ret 2011/12. De kurs-
planer som till�mpats f�r dessa elever enligt 3 kap. 24 �� specialskolef�r-
ordningen ska forts�tta att till�mpas under l�s�ret 2011/12.

8. En kommun som vid utg�ngen av juni 2011 deltar i f�rs�ksverksamhet

enligt f�rordningen (1999:903) om f�rs�ksverksamhet med utbildning utan
timplan i grundskolan f�r forts�tta att bedriva utbildning i grundskolan utan

SFS 2011:185

att till�mpa timplanen i bilaga 1 till skollagen (2010:800) i den omfattning
som f�ljer av beslutet om deltagande i f�rs�ksverksamheten.

9. En huvudman f�r en frist�ende grundskola som vid utg�ngen av juni

2011 bedriver utbildning med en f�rdelning av undervisningstiden som av-
viker fr�n timplanen i bilaga 3 till skollagen (1985:1100) f�r forts�tta att be-
driva utbildning i grundskolan utan att till�mpa timplanen i bilaga 1 till skol-
lagen (2010:800).

10. En huvudman som med st�d av 8 eller 9 bedriver utbildning i grund-

skolan utan att till�mpa timplanen i bilaga 1 till skollagen (2010:800) ska an-
m�la detta till Statens skolinspektion f�re utg�ngen av 2011. Om det f�re-
ligger f�ruts�ttningar f�r �terkallelse enligt 9 kap. 24 � f�r Skolinspektionen
besluta att huvudmannen fr�n och med en viss tidpunkt ska till�mpa tim-
planen.

11. En kommun som vid utg�ngen av juni 2011 anordnar engelskspr�kig

undervisning enligt f�rordningen (2003:459) om f�rs�ksverksamhet med
engelskspr�kig undervisning i grundskolan f�r forts�tta att bedriva engelsk-
spr�kig undervisning i samma omfattning. Detsamma g�ller en enskild hu-
vudman f�r grundskola som vid utg�ngen av juni 2011 anordnar delar av un-
dervisningen p� engelska i motsvarande omfattning. Om villkoren enligt
9 kap. 18 � f�rsta stycket inte �r uppfyllda f�r Statens skolinspektion besluta
att huvudmannen inte f�r forts�tta att anordna s�dan undervisning.

P� regeringens v�gnar

JAN BJ�RKLUND

Claes M�rtensson
(Utbildningsdepartementet)

SFS 2011:185

Bilaga 1

Timplaner f�r grunds�rskolan

Timplan f�r elever som l�ser �mnen

Undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r �mnen och �mnesgrupper to-
talt

�mnen

Bild

225

Hem- och konsumentkunskap

525

Idrott och h�lsa

750

Musik

395

Sl�jd

730

Svenska eller svenska som andraspr�k

1 300

Engelska

180

Matematik

885

Naturorienterande �mnen och teknik

785

Samh�llsorienterande �mnen

695

Elevens val

195

Totalt garanterat antal timmar

6 665

D�rav skolans val

1 800

Timplan f�r elever som l�ser �mnesomr�den (tr�ningsskolan)

Undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r �mnesomr�den och totalt

�mnesomr�den

Estetisk verksamhet

946

Kommunikation

946

Motorik

946

Vardagsaktiviteter

946

Verklighetsuppfattning

946

Elevens val

198

F�rdelningsbar undervisningstid

1 414

Totalt garanterat antal timmar

6 665

SFS 2011:185

Bilaga 2

Timplan f�r specialskolan

Undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r �mnen och �mnesgrupper

�mnen

Bild

250

Hem- och konsumentkunskap

130

Idrott och h�lsa

540

R�relse och drama

245

Sl�jd

350

Teckenspr�k

725

Svenska

1 560

Engelska

515

Matematik

1 040

Geografi

940

Historia
Religionskunskap
Samh�llskunskap

Biologi

850

Fysik
Kemi
Teknik

Spr�kval

320

Elevens val

380

Totalt garanterat antal timmar

7 845

D�rav skolans val

600

Vid skolans val f�r antalet timmar i timplanen f�r ett �mne eller en �mnes-
grupp minskas med h�gst 20 procent. Antalet timmar f�r svenska, engelska,
matematik, spr�kval och elevens val f�r dock inte minskas.

SFS 2011:185

Bilaga 3

Timplan f�r sameskolan

Undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r �mnen och �mnesgrupper samt
totalt

�mnen

Bild

140

Hem- och konsumentkunskap

Idrott och h�lsa

310

Musik

120

Sl�jd

180

Svenska

910

Engelska

280

Matematik

660

Geografi

700

Historia
Religionskunskap
Samh�llskunskap
Biologi
Fysik
Kemi
Teknik

Samiska

800

Elevens val

Totalt garanterat antal timmar

4 200

D�rav skolans val

210

Vid skolans val f�r antalet timmar i timplanen f�r ett �mne eller en �mnes-
grupp minskas med h�gst 15 procent. Antalet timmar f�r svenska, engelska,
matematik, samiska och elevens val f�r dock inte minskas.

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2011

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2011:185 Skolförordning

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se