SFS 1975:159

Start / Skoljuridik / Skollag (2010:800) / SFS 1975:159

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">      </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:858px;height:1262px;"> <img width="858" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ SFS 1975:159 Lag utkom f r�n ti ycket �m�rmg i sliollagem (1962: 319); den 21 maj 1975 utf�rdad den 3 april 1975. Enligt riksdagens beslut^ f�reskrives i fr�ga om skollagen (1962: 31 9)^ dels att i 3, 5, 7, 10, 20, 20 a, 20 d, 20 g, 22, 27, 32, 41 och 42 ��, 46 � 2 mom., 47 a och 54 �� ordet "Konimgen" i olilca b�jningsformer skall bytas ut mot "regeringen" i motsvarande form, dels att 2, 2 b, 8, 9, 20 b, 20 c, 28 �, 29, 33, 36, 48 och 55 �� samt rubriken till 5 kap. skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall inf�ras fyra nya paragrafer, 25 a, 28 b, 5 0 och 52 a ��, av nedan angivna lydelse. 2 � Varje kommun skall a) s�rja f�r undervisningen av barn i grundskola, b) fr�mja �tg�rder i syfte att bereda ungdom undervisning i gym� nasieskola �vensom c) i �vrigt v�rda skolv�sendet i kommunen, s�vitt ej handhavandet d�rav ankommer p� annan. 2 b � Varje landstingskommun skall fr�mja �tg�rder i syfte att bereda ungdom undervisning i gymnasieskola. 8 � P� framst�llning av kommunfullm�ktige m� regeringen besluta, att s�rskild styrelse skall finnas f�r del av kommunens gymnasieskola. Betr�ffande s�dan styrelse skola g�lla de best�mmelser, som medde� las av regeringen eller den myndighet regeringen f�rordnar. Kommunfullm�ktige m� f�reskriva att annan kommunal n�nmd �n skolstyrelsen skall 1. handha f�rvaltning och verkst�llighet i fr�ga om byggnad och mark f�r skola som eljest st�r imder skolstyrelsens f�rvaltning, 2. betr�ffande annan personal vid kommuns grundskola eller gym� nasieskola �n skolledare, l�rare, skoU�kare och skolsk�terska handl�gga fr�gor om anst�llning, ledighet, vikariat eller skiljande fr�n tj�nst. 9 � Skolstyrelsen skall beakta den allm�nna utvecklingen p� skolv� sendets omr�de, f�lja skolv�sendets tillst�nd inom kommunen och taga erforderliga initiativ f�r att bereda barn och ungdom i kommunen till� fredsst�llande utbildning. Skolstyrelsen skall vidare a) i den m�n s�dant ej tillkommer annan enligt best�mmelser som regeringen meddelar eller enligt beslut som avses i 8 �, ombes�rja de angel�genheter avseende skolv�sendet i kommunen, vilka �ro att h�n� f�ra till f�rvaltning och verkst�llighet, b) tillse, att verksamheten vid skolorna fortg�r enligt g�llande f�re� skrifter, och s�rja f�r samordning av och enhetlighet i verksamheten, 1 Prop. 1975: 8, KU 10, rskr 62. - Lagen omtryckt 1970: 1026. Senaste lydelse av 20 d � 1971:630 252 54 � 1971:630. fl � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:858px;height:1262px;"> <img width="858" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> c) fr�mja pedagogiska f�rs�k och l�rarnas fortbildning samt SFS 1975:159 d) verka f�r samarbete mellan hem och skola. 20 b � P� framst�llning av landstinget m� regeringen besluta, att s�r� skild styrelse skall finnas f�r del av landstingskommunens gymnasie� skola. Betr�ffande s�dan styrelse skola g�lla de best�mmelser, som medde� las av regeringen eller den myndighet regeringen f�rordnar. Landstinget m� f�reskriva att annan n�mnd hos landstingskommunen �n utbildningsn�mnden skall 1. handha f�rvaltning och verkst�llighet i fr�ga om byggnad och mark f�r skola som eljest st�r imder utbildningsn�mndens f�rvaltning, 2. betr�ffande annan personal vid landstingskommuns gymnasieskola �n skolledare, l�rare, skoll�kare och skolsk�terska handl�gga fr�gor om anst�llning, ledighet, vikariat eller skiljande fr�n tj�nst. 20 c � Utbildningsn�mnden skall beakta den allm�nna utvecklingen p� skolv�sendets omr�de, f�lja tillst�ndet i landstingskommunens gym� nasieskola och taga erforderliga initiativ f�r att bereda ungdom i lands� tingskommunen tillfredsst�llande utbildning i gymnasieskolan. Utbildningsn�mnden skall vidare a) i den m�n s�dant ej tillkommer annan enligt best�mmelse som regeringen meddelar eller enligt beslut som avses i 20 b �, ombes�rja de angel�genheter avs eende landstingskommunens gymnasieskola, vilka �ro att h�nf�ra till f�rvaltning och verkst�llighet, b) tillse, att verksamheten vid landstingskommunens gymnasieskola fortg�r enligt g�llande f�reskrifter och s�rja f�r samordning av och en� hetlighet i verksamheten, c) fr�mja pedagogiska f�rs�k och l�rarnas fortbildning samt d) verka f�r samarbete mellan hem och skola. 5 kap. Om undervisningen m. m. 25 a � Grundskolan omfattar skolh�lsov�rd. Skolh�lsov�rden har till �ndam�l att bevara elevernas sj�lsliga och kroppsliga h�lsa och verka f�r sunda levnadsvanor hos dem. Den skall fr�mst vara av f�rebyggande natur och ej avse egentlig sjukv�rd. Nyinskriven elev i grundskolan skall l�karunders�kas i b�rjan av l�s�ret och d�refter fram till och med �rskurs 8 minst tv� g�nger. Om ej s�rskilda f�rh�llanden f�ranleda undantag, skall elev l�karunders�� kas �ven i �rskurs 9. Ut�ver vad som f�ljer av tredje stycket skall s�dan elev i grundsko� lan som �r klen, sjuk eller sjukdomshotad l�karunders�kas s� ofta skol� l�karen finner det beh�vligt. Unders�kning skall �ven ske av elev som skolledare, l�rare, skolsk�terska eller f�r�ldrarna s�rskilt h�nvisat till skoll�karen eller som denne p� annan grund finner vara i behov av unders�len ing. Det �ligger elev i grundskolan att l�ta sig und ers�kas i fa ll som avses i tredje och fj�rde styckena. Elev i grundskolan har r�tt att kostnadsfritt anlita skolh�lsov�rden. 253 \ � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:858px;height:1262px;"> <img width="858" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1975:159 28 a � Specialskolan omfattar tio �rskurser, betecknade 110 och f�rdelade p� l�gstadium, mellanstadium och h�gstadium enligt best�m� melser som regeringen meddelar. Best�mmelserna i 24 � andra och tredje styckena om studiev�gar, specialundervisning och s�rskild undervisning �ga motsvarande till�mp� ning p� specialskolan. F�r elev i specialskolan som icke kan f�lja undervisning enligt f�rsta och andra styckena meddelas undervisning anpassad efter hans utveck� ling. F�r specialskolan �ga best�mmelserna i 25 och 2628 �� motsva� rande till�mpning. Fr�ga om att f�rv�gra elev befrielse enligt 27 � pr�� vas av den lokala styrelsen. 28 b � Specialskolan omfattar skolh�lsov�rd. I denna ing�r f�rebyg� gande h�lsov�rd och sjukv�rd. Elev i specialskolan skall snarast m�jligt efter intagningen underg� fullst�ndig l�karunders�kning. D�rvid skall den s�rskilda skada som f�ranlett intagningen unders�kas av specialist. Elev i specialskolan b�r underg� allm�n l�karunders�kning minst tv� g�nger �rligen och imders�kas av specialist n�r det �r n�dv�ndigt. I fr�ga om skolh�lsov�rden i specialskolan �ga i �vrigt 25 a � fj�rde sj�tte styckena motsvarande till�mpning. � 29 � Ungdomar, som �ro bosatta i riket och som fylla f�reskrivna intr�desfordringar, �ga i m�n av tillg�ng p� plats f� undervisning i gymnasieskolan. Intr�desfordringar m� betingas endast av utbildningens syfte. Om ytterligare villkor f�r r�tt till undervisning i gymnasieskolan g�lla f�reskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, annan myndighet meddelar. Om undervisningen och verksamheten i �vrigt skola best�mmelserna i 26, 27 och 28 �� ga motsvarande till�mpning. Gymnasieskolan omfattar skolh�lsov�rd f�r eleverna p� studiev�g som omfattar minst ett l�s�r. S�dan elev skall l�karunders�kas en g�ng under f�rsta l�s�ret och d�refter h�gst vartannat �r enligt best�mm elser som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, annan myndighet meddelar. I �vrigt �ga 25 a � andra, fj�rde och sj�tte styckena motsva� rande till�mpning. 33 � Skolplikt m� fullg�ras i annan offentlig skola �n grundskolan eller i enskild statsunderst�dd skola enligt best�mmelser, som utf�rdas av regeringen eller den myndighet regeringen f�rordnar. Skola som avses i f�rs ta stycket omfattar skolh�lsov�rd f�r skolpliktig elev. I fr�ga om skolh�lsov�rden �ger 25 a � motsvarande till�mpning. Regeringen kan medge undantag fr�n vad som g�ller enligt andra stycket. 36 � Skolplikten �r fullgjord, d� eleven tillfredsst�llande genomg�tt �rskurs 9 i grundsko lan eller motsvarande �rskurs i skola, som s�gs i 33 och 34 ��, eller d� eleven vid s�rskild pr�vning styrker sig �ga motsva� rande kunskaper. 254 \ � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:858px;height:1262px;"> <img width="858" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> �ro med h�nsyn till elevens b�sta s�rskilda sk�l d�rtill, m� medgivas SFS 1975:159 att hans skolg�ng utan hinder av vad i f�rsta stycket s�gs avslutas med utg�ngen av v�rterminen det kalender�r, d� han fyller femton �r. S� dant medgivande f�r l�mnas endast under villkor att eleven under �ter� stoden av sin skolpliktstid f�r l�mplig utbildning eller har annan l�mp� lig syssels�ttning. Om villkoret ej uppfylles, skall medgivandet �terkal� las. Eleven st�r under tillsyn av skolstyrelsen. 48 � Kommun har att anordna grundskola av den omfattning, som erfordras f�r mottagande av barn enligt vad i 44 � s�gs, samt bestrida de kostnader h�rf�r, vilka ej t�ckas av andra medel. Om r�tt f�r kommun att genom annan anordna undervisning som avses i 24 � tredje stycket f�rordnar regeringen. 50 �3 Om st�rre ol�genhet ej v�llas verksamhet i grundskola eller gymnasieskola, b�ra mark och lokaler som disponeras f�r skolan upp� l�tas f�r annat �n skolans behov. F�r frivillig bildningsverksamhet och liknande verksamhet skall upp� l�telse enligt f�rsta stycket medges under d�r angivet villkor. Uttages d�rvid ers�ttning, f�r denna motsvara h�gst den av uppl�telsen f�ran� ledda omedelbara �kningen av kommunens eller landstingskommunens kostnader. 52 a � Har kommun i gymnasieskola mottagit vuxen som elev och �r denne ej kyrkobokf�rd inom kommunen, �ger 46 � motsvarande till- l�mpning. Har landstingskommun i gymnasieskola mottagit vuxen som elev och �r denne ej kyrkobokf�rd inom landstingskommunen, �ger 47 b � andra stycket motsvarande till�mpning. 55 � Regeringen bemyndigas att meddela f�reskrifter som avses i 8 kap. 3 � regeringsformen och som g�lla arbetets anordnande i grund� skolan och specialskolan, ledighet f�r elev i s�dan skola eller �tg�rd f�r tillr�ttaf�rande av s�dan elev. Regeringen bemyndigas att meddela f�reskrifter dels om kommuns befattning med grundskola och gymnasieskola, dels om landstingskom� muns befattning med gymnasieskola. Inom skola f�r anordnas f�rs�ksverksamhet enligt best�mmelser som regeringen meddelar. Regeringen f�r �verl�ta �t f�rvaltningsmyndighet att meddela n�r� mare f�reskrifter i de h�nseenden som angivas i f�rstatredje styckena. Denna lag tr�der i kraft en vecka efter den dag, d� lagen enligt upp� gift p� den har utkommit fr�n trycket i Svensk f�rfattningssamling. Genom lagen upph�ves 1. 2 kap. 4, 11 och 26 ��, 4 kap. 1, 2, 4, 5 och 7 ��, 17 kap. 55 � samt 18 kap. 9 � skolstadgan (1971: 235), 3 F�rutvarande 50 � upph�vd genom 1964: 899, 755 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:858px;height:1262px;"> <img width="858" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ ' " , SFS 1975:159 2. 13, 46, 47 och 49 �� specialskolstadgan (1965: 478), 3. 19 � nomadskolstadgan (1967: 216), 4. 19 � privatskolstadgan (1967: 270), 5. 109, 114 och 115 �� kung�relsen (1971: 424) om kommunal och statlig vuxenutbildning. P� regeringens v�gnar LENA HJELM-WALL�N J�ran Mueller (Utbildningsdepartementet) � </div> </div>

SFS 1975:159 Lag

utkom f r�n ti ycket

�m�rmg i sliollagem (1962: 319);

den 21 maj 1975

utf�rdad den 3 april 1975.

Enligt riksdagens beslut^ f�reskrives i fr�ga om skollagen (1962: 31 9)^
dels att i 3, 5, 7, 10, 20, 20 a, 20 d, 20 g, 22, 27, 32, 41 och 42 ��,

46 � 2 mom., 47 a och 54 �� ordet "Konimgen" i olilca b�jningsformer

skall bytas ut mot "regeringen" i motsvarande form,

dels att 2, 2 b, 8, 9, 20 b, 20 c, 28 �, 29, 33, 36, 48 och 55 �� samt

rubriken till 5 kap. skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall inf�ras fyra nya paragrafer, 25 a, 28 b, 5 0 och

52 a ��, av nedan angivna lydelse.

2 � Varje kommun skall

a) s�rja f�r undervisningen av barn i grundskola,
b) fr�mja �tg�rder i syfte att bereda ungdom undervisning i gym�

nasieskola �vensom

c) i �vrigt v�rda skolv�sendet i kommunen, s�vitt ej handhavandet

d�rav ankommer p� annan.

2 b � Varje landstingskommun skall fr�mja �tg�rder i syfte att bereda

ungdom undervisning i gymnasieskola.

8 � P� framst�llning av kommunfullm�ktige m� regeringen besluta,

att s�rskild styrelse skall finnas f�r del av kommunens gymnasieskola.

Betr�ffande s�dan styrelse skola g�lla de best�mmelser, som medde�

las av regeringen eller den myndighet regeringen f�rordnar.

Kommunfullm�ktige m� f�reskriva att annan kommunal n�nmd �n

skolstyrelsen skall

1. handha f�rvaltning och verkst�llighet i fr�ga om byggnad och

mark f�r skola som eljest st�r imder skolstyrelsens f�rvaltning,

2. betr�ffande annan personal vid kommuns grundskola eller gym�

nasieskola �n skolledare, l�rare, skoU�kare och skolsk�terska handl�gga

fr�gor om anst�llning, ledighet, vikariat eller skiljande fr�n tj�nst.

9 � Skolstyrelsen skall beakta den allm�nna utvecklingen p� skolv�
sendets omr�de, f�lja skolv�sendets tillst�nd inom kommunen och taga

erforderliga initiativ f�r att bereda barn och ungdom i kommunen till�
fredsst�llande utbildning.

Skolstyrelsen skall vidare
a) i den m�n s�dant ej tillkommer annan enligt best�mmelser som

regeringen meddelar eller enligt beslut som avses i 8 �, ombes�rja de

angel�genheter avseende skolv�sendet i kommunen, vilka �ro att h�n�
f�ra till f�rvaltning och verkst�llighet,

b) tillse, att verksamheten vid skolorna fortg�r enligt g�llande f�re�

skrifter, och s�rja f�r samordning av och enhetlighet i verksamheten,

1 Prop. 1975: 8, KU 10, rskr 62.

- Lagen omtryckt 1970: 1026.

Senaste lydelse av

20 d � 1971:630

252

54 � 1971:630.

�

c) fr�mja pedagogiska f�rs�k och l�rarnas fortbildning samt

SFS 1975:159

d) verka f�r samarbete mellan hem och skola.

20 b � P� framst�llning av landstinget m� regeringen besluta, att s�r�

skild styrelse skall finnas f�r del av landstingskommunens gymnasie�

skola.

Betr�ffande s�dan styrelse skola g�lla de best�mmelser, som medde�

las av regeringen eller den myndighet regeringen f�rordnar.

Landstinget m� f�reskriva att annan n�mnd hos landstingskommunen

�n utbildningsn�mnden skall

1. handha f�rvaltning och verkst�llighet i fr�ga om byggnad och

mark f�r skola som eljest st�r imder utbildningsn�mndens f�rvaltning,

2. betr�ffande annan personal vid landstingskommuns gymnasieskola

�n skolledare, l�rare, skoll�kare och skolsk�terska handl�gga fr�gor om
anst�llning, ledighet, vikariat eller skiljande fr�n tj�nst.

20 c � Utbildningsn�mnden skall beakta den allm�nna utvecklingen

p� skolv�sendets omr�de, f�lja tillst�ndet i landstingskommunens gym�
nasieskola och taga erforderliga initiativ f�r att bereda ungdom i lands�
tingskommunen tillfredsst�llande utbildning i gymnasieskolan.

Utbildningsn�mnden skall vidare
a) i den m�n s�dant ej tillkommer annan enligt best�mmelse som

regeringen meddelar eller enligt beslut som avses i 20 b �, ombes�rja de

angel�genheter avs eende landstingskommunens gymnasieskola, vilka �ro
att h�nf�ra till f�rvaltning och verkst�llighet,

b) tillse, att verksamheten vid landstingskommunens gymnasieskola

fortg�r enligt g�llande f�reskrifter och s�rja f�r samordning av och en�

hetlighet i verksamheten,

c) fr�mja pedagogiska f�rs�k och l�rarnas fortbildning samt

d) verka f�r samarbete mellan hem och skola.

5 kap. Om undervisningen m. m.

25 a � Grundskolan omfattar skolh�lsov�rd.

Skolh�lsov�rden har till �ndam�l att bevara elevernas sj�lsliga och

kroppsliga h�lsa och verka f�r sunda levnadsvanor hos dem. Den skall

fr�mst vara av f�rebyggande natur och ej avse egentlig sjukv�rd.

Nyinskriven elev i grundskolan skall l�karunders�kas i b�rjan av

l�s�ret och d�refter fram till och med �rskurs 8 minst tv� g�nger. Om
ej s�rskilda f�rh�llanden f�ranleda undantag, skall elev l�karunders��

kas �ven i �rskurs 9.

Ut�ver vad som f�ljer av tredje stycket skall s�dan elev i grundsko�

lan som �r klen, sjuk eller sjukdomshotad l�karunders�kas s� ofta skol�
l�karen finner det beh�vligt. Unders�kning skall �ven ske av elev som
skolledare, l�rare, skolsk�terska eller f�r�ldrarna s�rskilt h�nvisat till
skoll�karen eller som denne p� annan grund finner vara i behov av

unders�len ing.

Det �ligger elev i grundskolan att l�ta sig und ers�kas i fa ll som avses

i tredje och fj�rde styckena.

Elev i grundskolan har r�tt att kostnadsfritt anlita skolh�lsov�rden.

253

�

SFS 1975:159

28 a � Specialskolan omfattar tio �rskurser, betecknade 110 och
f�rdelade p� l�gstadium, mellanstadium och h�gstadium enligt best�m�

melser som regeringen meddelar.

Best�mmelserna i 24 � andra och tredje styckena om studiev�gar,

specialundervisning och s�rskild undervisning �ga motsvarande till�mp�

ning p� specialskolan.

F�r elev i specialskolan som icke kan f�lja undervisning enligt f�rsta

och andra styckena meddelas undervisning anpassad efter hans utveck�

ling.

F�r specialskolan �ga best�mmelserna i 25 och 2628 �� motsva�

rande till�mpning. Fr�ga om att f�rv�gra elev befrielse enligt 27 � pr��
vas av den lokala styrelsen.

28 b � Specialskolan omfattar skolh�lsov�rd. I denna ing�r f�rebyg�

gande h�lsov�rd och sjukv�rd.

Elev i specialskolan skall snarast m�jligt efter intagningen underg�

fullst�ndig l�karunders�kning. D�rvid skall den s�rskilda skada som

f�ranlett intagningen unders�kas av specialist.

Elev i specialskolan b�r underg� allm�n l�karunders�kning minst tv�

g�nger �rligen och imders�kas av specialist n�r det �r n�dv�ndigt.

I fr�ga om skolh�lsov�rden i specialskolan �ga i �vrigt 25 a � fj�rde

sj�tte styckena motsvarande till�mpning.

�

29 � Ungdomar, som �ro bosatta i riket och som fylla f�reskrivna
intr�desfordringar, �ga i m�n av tillg�ng p� plats f� undervisning i

gymnasieskolan. Intr�desfordringar m� betingas endast av utbildningens

syfte. Om ytterligare villkor f�r r�tt till undervisning i gymnasieskolan

g�lla f�reskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
annan myndighet meddelar.

Om undervisningen och verksamheten i �vrigt skola best�mmelserna

i 26, 27 och 28 �� ga motsvarande till�mpning.

Gymnasieskolan omfattar skolh�lsov�rd f�r eleverna p� studiev�g

som omfattar minst ett l�s�r. S�dan elev skall l�karunders�kas en g�ng

under f�rsta l�s�ret och d�refter h�gst vartannat �r enligt best�mm elser

som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, annan myndighet
meddelar. I �vrigt �ga 25 a � andra, fj�rde och sj�tte styckena motsva�
rande till�mpning.

33 � Skolplikt m� fullg�ras i annan offentlig skola �n grundskolan
eller i enskild statsunderst�dd skola enligt best�mmelser, som utf�rdas
av regeringen eller den myndighet regeringen f�rordnar.

Skola som avses i f�rs ta stycket omfattar skolh�lsov�rd f�r skolpliktig

elev. I fr�ga om skolh�lsov�rden �ger 25 a � motsvarande till�mpning.

Regeringen kan medge undantag fr�n vad som g�ller enligt andra

stycket.

36 � Skolplikten �r fullgjord, d� eleven tillfredsst�llande genomg�tt

�rskurs 9 i grundsko lan eller motsvarande �rskurs i skola, som s�gs i 33
och 34 ��, eller d� eleven vid s�rskild pr�vning styrker sig �ga motsva�

rande kunskaper.

254

�

�ro med h�nsyn till elevens b�sta s�rskilda sk�l d�rtill, m� medgivas

SFS 1975:159

att hans skolg�ng utan hinder av vad i f�rsta stycket s�gs avslutas med

utg�ngen av v�rterminen det kalender�r, d� han fyller femton �r. S�
dant medgivande f�r l�mnas endast under villkor att eleven under �ter�

stoden av sin skolpliktstid f�r l�mplig utbildning eller har annan l�mp�

lig syssels�ttning. Om villkoret ej uppfylles, skall medgivandet �terkal�
las. Eleven st�r under tillsyn av skolstyrelsen.

48 � Kommun har att anordna grundskola av den omfattning, som
erfordras f�r mottagande av barn enligt vad i 44 � s�gs, samt bestrida
de kostnader h�rf�r, vilka ej t�ckas av andra medel.

Om r�tt f�r kommun att genom annan anordna undervisning som

avses i 24 � tredje stycket f�rordnar regeringen.

50 �3 Om st�rre ol�genhet ej v�llas verksamhet i grundskola eller
gymnasieskola, b�ra mark och lokaler som disponeras f�r skolan upp�
l�tas f�r annat �n skolans behov.

F�r frivillig bildningsverksamhet och liknande verksamhet skall upp�

l�telse enligt f�rsta stycket medges under d�r angivet villkor. Uttages
d�rvid ers�ttning, f�r denna motsvara h�gst den av uppl�telsen f�ran�
ledda omedelbara �kningen av kommunens eller landstingskommunens

kostnader.

52 a � Har kommun i gymnasieskola mottagit vuxen som elev och �r
denne ej kyrkobokf�rd inom kommunen, �ger 46 � motsvarande till-
l�mpning. Har landstingskommun i gymnasieskola mottagit vuxen som
elev och �r denne ej kyrkobokf�rd inom landstingskommunen, �ger

47 b � andra stycket motsvarande till�mpning.

55 � Regeringen bemyndigas att meddela f�reskrifter som avses i

8 kap. 3 � regeringsformen och som g�lla arbetets anordnande i grund�
skolan och specialskolan, ledighet f�r elev i s�dan skola eller �tg�rd f�r

tillr�ttaf�rande av s�dan elev.

Regeringen bemyndigas att meddela f�reskrifter dels om kommuns

befattning med grundskola och gymnasieskola, dels om landstingskom�
muns befattning med gymnasieskola.

Inom skola f�r anordnas f�rs�ksverksamhet enligt best�mmelser som

regeringen meddelar.

Regeringen f�r �verl�ta �t f�rvaltningsmyndighet att meddela n�r�

mare f�reskrifter i de h�nseenden som angivas i f�rstatredje styckena.

Denna lag tr�der i kraft en vecka efter den dag, d� lagen enligt upp�

gift p� den har utkommit fr�n trycket i Svensk f�rfattningssamling.

Genom lagen upph�ves

1. 2 kap. 4, 11 och 26 ��, 4 kap. 1, 2, 4, 5 och 7 ��, 17 kap. 55 �

samt 18 kap. 9 � skolstadgan (1971: 235),

3 F�rutvarande 50 � upph�vd genom 1964: 899,

755

�

\ ' " ,

SFS 1975:159

2. 13, 46, 47 och 49 �� specialskolstadgan (1965: 478),
3. 19 � nomadskolstadgan (1967: 216),

4. 19 � privatskolstadgan (1967: 270),

5. 109, 114 och 115 �� kung�relsen (1971: 424) om kommunal och

statlig vuxenutbildning.

P� regeringens v�gnar

LENA HJELM-WALL�N

J�ran Mueller
(Utbildningsdepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1975:159

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se