SFS 1992:598

Du är här: Start / Skoljuridik / Skollag (2010:800) / SFS 1992:598
920598.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

Lag

SFS 1992:598

om ändring i skollagen (1985; 1100);

utkom Trän trycket

den ISjuni 1992

utfärdad den 4 juni 1992.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om skollagen (1985; 110 0)^
dels att 12 kap. 4 § skall upphöra att gälla,
dels att i 12 k ap. 5, 7 och 9 §§ orden "landsting" och "hemlandsting" i

olika böjningsformer skall bytas ut mot "kommun" respektive "hemkom­

mun" i m otsvarande form,

dels att 1 ka p. 5 och 10 §§, 3 kap. 4, 10, 13 och 14 §§, 5 kap. 1, 5 och

13 §§,6 kap. 3 och 5-7 §§,9 kap. l,3och9§§, 11 kap. 3 §, 12 kap. 1,3,6,
10 och 11 §§ samt 14 kap. 4 § skall ha följande lydelse,

' Prop. 1991/92:94, UbU28, rskr. 285.

^ Lagen omtryckt 1991:1111.

Senaste lydelse av

12 kap.4 § 1991:1684

12 kap.5 § 1991:1684

12 kap.7 § 1991:1684

12 kap. 9 § 1991:1684.

1275

¬

background image

SFS 1992:598

dels att det i lagen skall inforas tre nya paragrafer, 6 kap. 3 a § samt

9 kap. 2 a och 8 a §§, av följande lydelse.

1 kap. Allmänna foreskrifter

5 §' För barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymna­

sieskolan därför att de är psykiskt utvecklingsstörda finns särskolan. Kom­
munerna är huvudmän för särskolan.

10 §⬢* Kommuner och landsting är huvudmän för komvux.

Kommunerna är huvudmän f�r särvux och sfi.

3 kap. Skolplikt och motsvarande rätt till utbildning
4 § Styrelsen f�r särskolan i hemkommunen prövar om ett barn skall tas
emot i särs kolan under sin skolpliktstid. Fråga om mottagande får även

väckas av barnets vårdnadshavare.

Huvudmannen f�r specialskolan prövar om ett barn skall tas emot i

specialskolan under sin skolpliktstid. Fråga om mottagande får väckas av
barnets vårdnadshavare eller av barnets hemkommun.

Om ett barn, som har tagits emot i särskolan, bedöms kunna gå över till

grundskolan, skall styrelsen för särskolan besluta att barnet inte längre
skall vara elev där. Motsvarande gäller f�r huvudmannen f�r special­

skolan, om den som tagits emot i specialskolan, bedöms kunna gå över till
grundskolan eller särskolan.

10 § Skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det kalenderår då

barnet fyller 16 år eller, om barnet fullgör särskild skolplikt i specialskolan,
17 år.

Om barnet dessförinnan tillfredsställande slutför högsta årskursen i

grundskolan eller motsvarande i någon annan skola där barnet får fullgöra
sin skolplikt, upphör därmed denna. Skolplikten upphör också, om barnet

vid särskild prövning visar att det har motsvarande kunskaper. Sådan
prövning anordnas av styrelsen f�r utbildningen.

Beslut av styrelsen för utbildningen i ärende om skolpliktens upphöran­

de får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.

13 § Kommunen skall se till att skolpliktiga elever i dess grundskola och

särskola fullgör sin skolgång. Kommunen skall också se till att skolpliktiga

barn, som är bosatta i kommunen men inte går i dess grundskola eller

särskola, på något anna t sätt får föreskriven utbildning.

Huvudmannen f�r specialskolan skall se till att skolpliktiga elever i

skolor under dess ledning fullgör sin skolgång.

14 § Om en skolpliktig elev i en skola utanför det offentliga skolväsendet

för barn och ungdom är frånvarande i stor utsträckning utan giltig orsak,

skall hu vudmannen f�r skolan an mäla förhållandet till barnets hemkom-

1276

^ Senaste lydelse 1991:1684,

⬢' Senaste lydelse 1991:1684. �ndringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.

-i

¬

background image

⬢'

mun. Kommunen skall pröva om barnet skall åläggas skolgång i grundsko-

SFS 1992:598

lan eller särskolan eller, om skäl föreligger, överlämna anmälan till huvud­

mannen för specialskolan, som skall pröva om barnet skall åläggas skol­

gång där.

Beslut om att ålägga barnet skolgång får överklagas hos kammarrätten.

5 kap. Gymnasieskolan

1 § I detta kapitel ges föreskrifter om sådan utbildning inom det offentli­

ga skolväsendet för barn och ungdom som är avsedd att påbörjas av

ungdomar efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fram till

och med det första kalenderhalvåret det år de fyller tjugo år. Denna

utbildning bildar gymnasieskolan.

I 13 § ges dessutom föreskrifter om mottagande i gymnasieskolan av

vissa elever från särskolan.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller endast ungdomar som är bosatta i

landet, om inte regeringen föreskriver annat.

5 §' Varje kommun är skyldig att erbjuda utbildning på nationella pro­
gram för samtliga de ungdomar i ko mmunen som avses i 1 § första stycket

förutsatt att de

1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande och
2. inte tidigare har gått igenom utbildning på ett nationellt program eller

likvärdig utbildning.

Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program.

Antalet platser på de olika programmen och deras grenar skall anpassas
med hänsyn till elevernas önskemål.

Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i

en annan kommun eller ett landsting i enlighet med samverkansavtal. Två
eller flera kommuner som gemensamt erbjuder en utbildning på ett natio­

nellt program bildar ett samverkansområde för den utbildningen. Kom­

muner som har slutit samverkansavtal med ett landsting om en viss
utbildning bildar ett samverkansområde för den utbildningen.

13 § Varje kommun är skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av

individuella program för de ungdomar i kommunen som avses i 1 § första

stycket och som inte har tagits in på något nationellt program. I fråga om
elever från särskolan gäller också sådan skyldighet, dock endast om eleven

vid prö vning enligt 6 kap. 7 § inte tas emot i särsko lan, därför att eleven

bedöms kunna gå i gymnasieskola n.

Ett individuellt program bör motsvara ett nationellt program eller syfta

till att stimulera eleven att senare gå över på ett sådant program.

Utbildningen på ett individuellt program skall följa en plan, som skall

fastställas av styrelsen för utbildningen.

Senaste lydelse 1991:1684.

1277

¬

background image

SFS 1992:598

6 kap. Särskolan

3 § Särskolan omfattar obligatorisk särskola (grundsärskola och trä­

ningsskola) samt frivillig särskola (yrkesutbildning, yrkesträning och verk­

samhetsträning).

Grundsärskolan och träningsskolan skall ha nio obligatoriska årskurser,

årskurserna 1 �9, och en för eleverna frivillig årskurs, årskurs 10. Av dessa

utgör 1�3 lågstadium, 4 � 6 mellanstadium och 7�10 högstadium. Trä­
ningsskolan är avsedd för elever som inte kan gå i grunds ärskolan. Styrel­

sen för särskolan avgör om en elev som tas emot i särskolan skall gå i
grundsärskolan eller träningsskolan.

Den frivilliga särskolan bygge r på den obligatoriska s ärskolan. Styrelsen

för särskolan avgör om en elev i den frivilliga särskolan skall få yrkesut­

bildning, yrkesträning eller verksamhetsträning.

3a § De ungdomar som har slutfört årskurs 9 i särskol an har rätt att få

fortsatt utbildning i årskurs 10 i den obligatoriska särskolan.

5

För var och en som enligt denna lag har rätt att gå i särskolan skall

hemkommunen söija for att sådan utbildning kommer till stånd.

Denna skyldighet skall fullgöras genom att hemkommunen anordnar

särskola i den om fattning som krävs for att bereda utbildning åt samtliga i

kommunen som har rätt till sådan eller kommer överens med någon annan

kommun att denna i sin särsk ola skall ta emot elever vars särskoleutbild­
ning hemkommunen har att söija for.

6 §' Vaije kommun som anordnar särskola är skyldig att så långt det är

möjligt organisera särskolan så att ingen elev blir tvungen att bo utanför
det egna hemmet på grund av skolgången. �ven i övrigt skall vid utform­
ningen av särskoleverksamheten beaktas vad som ur kommunikationssyn­
punkt är ändamålsenligt för eleverna.

Kommunen skall eftersträva att eleverna vid fördelningen på olika

skolor placeras så att de får så kort skolväg som möjligt. Vårdnadshavares

önskemål om att deras barn skall tas emot vid en viss skola inom kommu­

nen med särskoleutbildning skall beaktas så långt det är möjligt med

hänsyn till andra elevers berättigade krav på att få så kort skolväg som

möjligt.

Vaije kommun är skyldig att for eleverna i sin särskola anordna kost­

nadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd,

trafikförhållandena, elevens handikapp eller någon annan särskild om­

ständighet.

I lagen (1985:568) om särskilda omsorgerom psykiskt utvecklingsstörda

m.fl. finns föreskrifter om särskilda omsorger i form av boende i familje­

hem eller elevhem for barn och un gdomar som behöver bo utanför föräld­

rahemmet.

1278

'' Senaste lydelse 1991:1684. �ndringen innebär bl.a. att tredje styc ket upphävs.

' Senaste lydelse 1991: 1684.

¬

background image

7 § Ungdomar har rätt att efter skolpliktens upphörande tas emot i den

frivilliga särskolan i utbildning som är avsedd att påbörjas fram till och

med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år om

1. styrelsen för särskolan i h emkommunen bedömt att de inte kan gå i

gymnasieskolan därför att de är psykiskt utvecklingsstörda och

2, de inte bereds utbildning i specialskolan.
Varje kommun är skyldig att erbjuda sådana ungdomar utbildning un­

der fyra år i den frivilliga särskolan.

En elev som har påbörjat utbildning i den frivilliga särskolan fore

utgången av det första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år, har rätt

att fullfölja utbildningen.

SFS 1992:598

9 kap. Fristående skolor

1 § Skolplikt får fullgöras i en fristående skola, om skolan är godkänd för

ändamålet.

�renden om godkännande f�r vanlig skolplikt prövas av Statens

skolverk.

Såvitt gäller särskild skolplikt prövas

1. sådant godkännande som avser en skola som motsvarar särskolan av

Statens skolverk och

2. sådant godkännande som avser en skola som motsvarar specialskolan

av styrelsen för den specialskola som ansvarar f�r utbildning av samma

handikappgrupp där skolan är belägen.

2a § Ett barn får fullgöra sin skolplikt i en fristående skola som är

godkänd för särskild skolplikt och som motsvarar särskolan endast om
styrelsen för särskolan i barnets hemkommun har bedömt att barnet har
särskild skolplikt.

3 § Om ett barn har handikapp som enligt 3 kap. 3 § kan vara grund för
särskild skolplikt, får barnet fullgöra sin skolplikt i en godk änd fristående
skola som mo tsvarar specialskolan endast om

1. skolan är godkänd för elever som har särskild skolplikt på grund av

samma handikapp som barnet eller

2. huvudmannen f�r specialskolan bedömer att barnet ändå kan tillgo­

dogöra sig utbildningen vid skolan.

8a § Ungdomar kan tas emot i en fristående skola som motsvarar den

frivilliga särskolan, om styrelsen f�r särs kolan i hemkommunen har be­
dömt att de är psykiskt ut vecklingsstörda.

9 § Beslut av Statens skolverk i ärende n om godkännande eller återkal­
lande av godkännande för en fristående skola enligt 1, 4 eller 6§ får
överklagas hos kammarrätten.

Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden om godkännande eller

återkallande av godkännande för en fristående skola för särskild skolplikt
enligt 1 eller 6 § får överklagas hos kammarrätten.

Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden som avses i 2 a, 3 och

8a§§ får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslut som

1279

¬

background image

SFS 1992:598

avses i 2 a § får överklagas endast av barnets vårdnadshavare. Beslut som
avses i 8 a § får överklagas endast av eleven eller företrädare för denne.

11 kap. Kommunal vuxenutbildning (komvux)

3 § Bestämmelserna om komvux gäller inte vuxna som behöver under­

visning motsvarande den obligatoriska eller frivilliga s ärskolans. Beträf­

fande sådana vuxna gäller i stället lagens bestämmelser om särvux.

12 kap. Vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux)

1 § Särvux syftar till att ge vuxna som är psykiskt utvecklingsstörda

kunskaper och färdigheter motsvarande de som ungdomar kan få i den

obligatoriska särskolan och i den del av den frivilliga särskolan som
omfattar yrkesutbildning.

3

Kommunerna skall erbjuda särvux. De skall härvid sträva efter att

erbjuda utbildning som svarar mot behov och efterfrågan.

6 § Varje kommuninnevånare är behörig att delta i särvux om han är

bosatt i la ndet och i övrigt uppfyller föreskrivna villkor,

1. från och med andra kalenderhalvåret det år han fyller 20 år, eller
2. när han har slutfört utbildning i den frivilliga särskola n.

Regeringen får föreskriva a tt också den som inte är bosatt i landet skall

vara behörig att delta.

Föreskrifter om ytterligare behörighetsvillkor och om urval mellan be­

höriga sökande meddelas av regeringen.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte den som är intagen i krimi­

nalvårdsanstalt.

10 §' För sådan särvux som anordnas av någon an nan än en kommun
gäller inte bestämmelserna i 2 kap. 4 � 7 §§.

11 §'" Den som vill delta i särvux skall ansöka om detta hos styrelsen för

utbildningen i sin he mkommun. Om ansökan avser en utbildning som en

annan kommun anordnar eller låter anordna skall styrelsen skyndsamt
sända ansökan vidare till styrelsen för utbildningen där. Till ansökan skall
styrelsen foga ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen åtar
sig a tt svara för kostnaderna för elevens utbildning, såvida det inte på
grund av tidigare överenskommelse är onödigt.

14 kap. Skolhälsovård
4 § Eleverna i gy mnasieskolan och i den frivilliga särskolan skall beredas

tillfälle att genomgå minst en allmän hälsokontroll. Eleverna i den frivilli-

1280

® Senaste lydelse 1991:1684.

' Senaste lydelse 1991:1684.

Senaste lydelse 1991:1684.

¬

background image

ga särskolan skall också erbjudas särskilda undersökningar som föranleds

SFS 1992:598

av deras handikapp.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 19 92.
2. Landstingen får även efter ikraftträdandet vara huvudmän för särsko­

lan och särvux men skall före utgången av år 1995 till kommunerna i
landstinget överlåta huvudmannaskapet för särskolan och särvux, om inte
något annat följer av punkt 3.

Fram till den tidpunkt då sådant överlåtande sker gäller följande be­

stämmelser i sin äl dre lydelse, nämligen

1 kap. 5 och 10 §§ ,

3 kap. 4, 13 och 14 §§,

6 kap. 5 �7 §§ samt

12kap. 3-5, 7och9-n §§.

Vid tillämpningen av 6 kap. 7 § skall 20 år gälla som åldersgräns i stället

för 21 år. Huvudmannen är skyldig att erbjuda de ungdomar som avses där
utbildning under fyra år i den frivilliga särskolan.

Om det finns särskilda skäl, får i stället bestämmelsen i 7 § första stycket

i sin äldre lydelse tillämpas under läsåret 1992/93.

3.1 fråga om Dammsdalskolan i Vingåkers kommun, Salbohedskolan i

Sala kommun och den yrkesutbildning för hörselskadade psykiskt utveck­
lingsstörda elever som anordnas i �rebro kommun får landstinget utan

hinder av 1 kap. 5 § behålla huvudmannaskapet.

Regeringen får meddela de bestämmelser som behövs för landstingets

befattning med sådan utbildning som avses i d enna punkt.

4. Bestämmelsen i 3 kap. 10 § i dess nya lydelse skall tillämpas först från

och med den 1 juli 1993. För de elever som läsåret 1993/94 böljar i årskurs
8 eller högre årskurs skall dock alltjämt bestämmelsen i dess äldre lydelse

tillämpas.

5. Bestämmelserna i 6 kap. 3 § andra stycket samt 3 a § skall tillämpas

först från och med den 1 juli 1996.

6. De nya bestämmelserna i 9 kap. 2 a och 8 a §§ skall tillä mpas också

när ett landsting är huvudman för särskolan. Vad som d är sägs om styrel­

sen för särskolan i hemkommunen skall i stället avse huvudmannen för
särskolan.

På regeringens vägnar

BEATRICE ASK

Erik Tersmeden
(Utbildningsdepartementet)

1281

41-SFS 1992

¬

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag  oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.