SFS 1992:598

Start / Skoljuridik / Skollag (2010:800) / SFS 1992:598

920598.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">        </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1992:598 om �ndring i skollagen (1985; 1100); utkom Tr�n trycket den ISjuni 1992 utf�rdad den 4 juni 1992. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om skollagen (1985; 110 0)^ dels att 12 kap. 4 � skall upph�ra att g�lla, dels att i 12 k ap. 5, 7 och 9 �� orden "landsting" och "hemlandsting" i olika b�jningsformer skall bytas ut mot "kommun" respektive "hemkom� mun" i m otsvarande form, dels att 1 ka p. 5 och 10 ��, 3 kap. 4, 10, 13 och 14 ��, 5 kap. 1, 5 och 13 ��,6 kap. 3 och 5-7 ��,9 kap. l,3och9��, 11 kap. 3 �, 12 kap. 1,3,6, 10 och 11 �� samt 14 kap. 4 � skall ha f�ljande lydelse, ' Prop. 1991/92:94, UbU28, rskr. 285. ^ Lagen omtryckt 1991:1111. Senaste lydelse av 12 kap.4 � 1991:1684 12 kap.5 � 1991:1684 12 kap.7 � 1991:1684 12 kap. 9 � 1991:1684. 1275 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:598 dels att det i lagen skall inforas tre nya paragrafer, 6 kap. 3 a � samt 9 kap. 2 a och 8 a ��, av f�ljande lydelse. 1 kap. Allm�nna foreskrifter 5 �' F�r barn och ungdomar som inte kan g� i grundskolan och gymna� sieskolan d�rf�r att de �r psykiskt utvecklingsst�rda finns s�rskolan. Kom� munerna �r huvudm�n f�r s�rskolan. 10 �"* Kommuner och landsting �r huvudm�n f�r komvux. Kommunerna �r huvudm�n f�r s�rvux och sfi. 3 kap. Skolplikt och motsvarande r�tt till utbildning 4 � Styrelsen f�r s�rskolan i hemkommunen pr�var om ett barn skall tas emot i s�rs kolan under sin skolpliktstid. Fr�ga om mottagande f�r �ven v�ckas av barnets v�rdnadshavare. Huvudmannen f�r specialskolan pr�var om ett barn skall tas emot i specialskolan under sin skolpliktstid. Fr�ga om mottagande f�r v�ckas av barnets v�rdnadshavare eller av barnets hemkommun. Om ett barn, som har tagits emot i s�rskolan, bed�ms kunna g� �ver till grundskolan, skall styrelsen f�r s�rskolan besluta att barnet inte l�ngre skall vara elev d�r. Motsvarande g�ller f�r huvudmannen f�r special� skolan, om den som tagits emot i specialskolan, bed�ms kunna g� �ver till grundskolan eller s�rskolan. 10 � Skolplikten upph�r vid utg�ngen av v�rterminen det kalender�r d� barnet fyller 16 �r eller, om barnet fullg�r s�rskild skolplikt i specialskolan, 17 �r. Om barnet dessf�rinnan tillfredsst�llande slutf�r h�gsta �rskursen i grundskolan eller motsvarande i n�gon annan skola d�r barnet f�r fullg�ra sin skolplikt, upph�r d�rmed denna. Skolplikten upph�r ocks�, om barnet vid s�rskild pr�vning visar att det har motsvarande kunskaper. S�dan pr�vning anordnas av styrelsen f�r utbildningen. Beslut av styrelsen f�r utbildningen i �rende om skolpliktens upph�ran� de f�r �verklagas hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd. 13 � Kommunen skall se till att skolpliktiga elever i dess grundskola och s�rskola fullg�r sin skolg�ng. Kommunen skall ocks� se till att skolpliktiga barn, som �r bosatta i kommunen men inte g�r i dess grundskola eller s�rskola, p� n�got anna t s�tt f�r f�reskriven utbildning. Huvudmannen f�r specialskolan skall se till att skolpliktiga elever i skolor under dess ledning fullg�r sin skolg�ng. 14 � Om en skolpliktig elev i en skola utanf�r det offentliga skolv�sendet f�r barn och ungdom �r fr�nvarande i stor utstr�ckning utan giltig orsak, skall hu vudmannen f�r skolan an m�la f�rh�llandet till barnets hemkom- 1276 ^ Senaste lydelse 1991:1684, "' Senaste lydelse 1991:1684. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs. -i � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> "' mun. Kommunen skall pr�va om barnet skall �l�ggas skolg�ng i grundsko- SFS 1992:598 lan eller s�rskolan eller, om sk�l f�religger, �verl�mna anm�lan till huvud� mannen f�r specialskolan, som skall pr�va om barnet skall �l�ggas skol� g�ng d�r. Beslut om att �l�gga barnet skolg�ng f�r �verklagas hos kammarr�tten. 5 kap. Gymnasieskolan 1 � I detta kapitel ges f�reskrifter om s�dan utbildning inom det offentli� ga skolv�sendet f�r barn och ungdom som �r avsedd att p�b�rjas av ungdomar efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fram till och med det f�rsta kalenderhalv�ret det �r de fyller tjugo �r. Denna utbildning bildar gymnasieskolan. I 13 � ges dessutom f�reskrifter om mottagande i gymnasieskolan av vissa elever fr�n s�rskolan. Best�mmelserna i detta kapitel g�ller endast ungdomar som �r bosatta i landet, om inte regeringen f�reskriver annat. 5 �' Varje kommun �r skyldig att erbjuda utbildning p� nationella pro� gram f�r samtliga de ungdomar i ko mmunen som avses i 1 � f�rsta stycket f�rutsatt att de 1. har slutf�rt sista �rskursen i grundskolan eller motsvarande och 2. inte tidigare har g�tt igenom utbildning p� ett nationellt program eller likv�rdig utbildning. Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program. Antalet platser p� de olika programmen och deras grenar skall anpassas med h�nsyn till elevernas �nskem�l. Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i en annan kommun eller ett landsting i enlighet med samverkansavtal. Tv� eller flera kommuner som gemensamt erbjuder en utbildning p� ett natio� nellt program bildar ett samverkansomr�de f�r den utbildningen. Kom� muner som har slutit samverkansavtal med ett landsting om en viss utbildning bildar ett samverkansomr�de f�r den utbildningen. 13 � Varje kommun �r skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av individuella program f�r de ungdomar i kommunen som avses i 1 � f�rsta stycket och som inte har tagits in p� n�got nationellt program. I fr�ga om elever fr�n s�rskolan g�ller ocks� s�dan skyldighet, dock endast om eleven vid pr� vning enligt 6 kap. 7 � inte tas emot i s�rsko lan, d�rf�r att eleven bed�ms kunna g� i gymnasieskola n. Ett individuellt program b�r motsvara ett nationellt program eller syfta till att stimulera eleven att senare g� �ver p� ett s�dant program. Utbildningen p� ett individuellt program skall f�lja en plan, som skall fastst�llas av styrelsen f�r utbildningen. Senaste lydelse 1991:1684. 1277 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:598 6 kap. S�rskolan 3 � S�rskolan omfattar obligatorisk s�rskola (grunds�rskola och tr� ningsskola) samt frivillig s�rskola (yrkesutbildning, yrkestr�ning och verk� samhetstr�ning). Grunds�rskolan och tr�ningsskolan skall ha nio obligatoriska �rskurser, �rskurserna 1 9, och en f�r eleverna frivillig �rskurs, �rskurs 10. Av dessa utg�r 13 l�gstadium, 4 6 mellanstadium och 710 h�gstadium. Tr� ningsskolan �r avsedd f�r elever som inte kan g� i grunds �rskolan. Styrel� sen f�r s�rskolan avg�r om en elev som tas emot i s�rskolan skall g� i grunds�rskolan eller tr�ningsskolan. Den frivilliga s�rskolan bygge r p� den obligatoriska s �rskolan. Styrelsen f�r s�rskolan avg�r om en elev i den frivilliga s�rskolan skall f� yrkesut� bildning, yrkestr�ning eller verksamhetstr�ning. 3a � De ungdomar som har slutf�rt �rskurs 9 i s�rskol an har r�tt att f� fortsatt utbildning i �rskurs 10 i den obligatoriska s�rskolan. 5 F�r var och en som enligt denna lag har r�tt att g� i s�rskolan skall hemkommunen s�ija for att s�dan utbildning kommer till st�nd. Denna skyldighet skall fullg�ras genom att hemkommunen anordnar s�rskola i den om fattning som kr�vs for att bereda utbildning �t samtliga i kommunen som har r�tt till s�dan eller kommer �verens med n�gon annan kommun att denna i sin s�rsk ola skall ta emot elever vars s�rskoleutbild� ning hemkommunen har att s�ija for. 6 �' Vaije kommun som anordnar s�rskola �r skyldig att s� l�ngt det �r m�jligt organisera s�rskolan s� att ingen elev blir tvungen att bo utanf�r det egna hemmet p� grund av skolg�ngen. �ven i �vrigt skall vid utform� ningen av s�rskoleverksamheten beaktas vad som ur kommunikationssyn� punkt �r �ndam�lsenligt f�r eleverna. Kommunen skall efterstr�va att eleverna vid f�rdelningen p� olika skolor placeras s� att de f�r s� kort skolv�g som m�jligt. V�rdnadshavares �nskem�l om att deras barn skall tas emot vid en viss skola inom kommu� nen med s�rskoleutbildning skall beaktas s� l�ngt det �r m�jligt med h�nsyn till andra elevers ber�ttigade krav p� att f� s� kort skolv�g som m�jligt. Vaije kommun �r skyldig att for eleverna i sin s�rskola anordna kost� nadsfri skolskjuts, om s�dan beh�vs med h�nsyn till f�rdv�gens l�ngd, trafikf�rh�llandena, elevens handikapp eller n�gon annan s�rskild om� st�ndighet. I lagen (1985:568) om s�rskilda omsorgerom psykiskt utvecklingsst�rda m.fl. finns f�reskrifter om s�rskilda omsorger i form av boende i familje� hem eller elevhem for barn och un gdomar som beh�ver bo utanf�r f�r�ld� rahemmet. 1278 '' Senaste lydelse 1991:1684. �ndringen inneb�r bl.a. att tredje styc ket upph�vs. ' Senaste lydelse 1991: 1684. � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 � Ungdomar har r�tt att efter skolpliktens upph�rande tas emot i den frivilliga s�rskolan i utbildning som �r avsedd att p�b�rjas fram till och med det f�rsta kalenderhalv�ret det �r de fyller 20 �r om 1. styrelsen f�r s�rskolan i h emkommunen bed�mt att de inte kan g� i gymnasieskolan d�rf�r att de �r psykiskt utvecklingsst�rda och 2, de inte bereds utbildning i specialskolan. Varje kommun �r skyldig att erbjuda s�dana ungdomar utbildning un� der fyra �r i den frivilliga s�rskolan. En elev som har p�b�rjat utbildning i den frivilliga s�rskolan fore utg�ngen av det f�rsta kalenderhalv�ret det �r eleven fyller 20 �r, har r�tt att fullf�lja utbildningen. SFS 1992:598 9 kap. Frist�ende skolor 1 � Skolplikt f�r fullg�ras i en frist�ende skola, om skolan �r godk�nd f�r �ndam�let. �renden om godk�nnande f�r vanlig skolplikt pr�vas av Statens skolverk. S�vitt g�ller s�rskild skolplikt pr�vas 1. s�dant godk�nnande som avser en skola som motsvarar s�rskolan av Statens skolverk och 2. s�dant godk�nnande som avser en skola som motsvarar specialskolan av styrelsen f�r den specialskola som ansvarar f�r utbildning av samma handikappgrupp d�r skolan �r bel�gen. 2a � Ett barn f�r fullg�ra sin skolplikt i en frist�ende skola som �r godk�nd f�r s�rskild skolplikt och som motsvarar s�rskolan endast om styrelsen f�r s�rskolan i barnets hemkommun har bed�mt att barnet har s�rskild skolplikt. 3 � Om ett barn har handikapp som enligt 3 kap. 3 � kan vara grund f�r s�rskild skolplikt, f�r barnet fullg�ra sin skolplikt i en godk �nd frist�ende skola som mo tsvarar specialskolan endast om 1. skolan �r godk�nd f�r elever som har s�rskild skolplikt p� grund av samma handikapp som barnet eller 2. huvudmannen f�r specialskolan bed�mer att barnet �nd� kan tillgo� dog�ra sig utbildningen vid skolan. 8a � Ungdomar kan tas emot i en frist�ende skola som motsvarar den frivilliga s�rskolan, om styrelsen f�r s�rs kolan i hemkommunen har be� d�mt att de �r psykiskt ut vecklingsst�rda. 9 � Beslut av Statens skolverk i �rende n om godk�nnande eller �terkal� lande av godk�nnande f�r en frist�ende skola enligt 1, 4 eller 6� f�r �verklagas hos kammarr�tten. Beslut av styrelsen f�r utbildningen i �renden om godk�nnande eller �terkallande av godk�nnande f�r en frist�ende skola f�r s�rskild skolplikt enligt 1 eller 6 � f�r �verklagas hos kammarr�tten. Beslut av styrelsen f�r utbildningen i �renden som avses i 2 a, 3 och 8a�� f�r �verklagas hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd. Beslut som 1279 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:598 avses i 2 a � f�r �verklagas endast av barnets v�rdnadshavare. Beslut som avses i 8 a � f�r �verklagas endast av eleven eller f�retr�dare f�r denne. 11 kap. Kommunal vuxenutbildning (komvux) 3 � Best�mmelserna om komvux g�ller inte vuxna som beh�ver under� visning motsvarande den obligatoriska eller frivilliga s �rskolans. Betr�f� fande s�dana vuxna g�ller i st�llet lagens best�mmelser om s�rvux. 12 kap. Vuxenutbildning f�r psykiskt utvecklingsst�rda (s�rvux) 1 � S�rvux syftar till att ge vuxna som �r psykiskt utvecklingsst�rda kunskaper och f�rdigheter motsvarande de som ungdomar kan f� i den obligatoriska s�rskolan och i den del av den frivilliga s�rskolan som omfattar yrkesutbildning. 3 Kommunerna skall erbjuda s�rvux. De skall h�rvid str�va efter att erbjuda utbildning som svarar mot behov och efterfr�gan. 6 � Varje kommuninnev�nare �r beh�rig att delta i s�rvux om han �r bosatt i la ndet och i �vrigt uppfyller f�reskrivna villkor, 1. fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han fyller 20 �r, eller 2. n�r han har slutf�rt utbildning i den frivilliga s�rskola n. Regeringen f�r f�reskriva a tt ocks� den som inte �r bosatt i landet skall vara beh�rig att delta. F�reskrifter om ytterligare beh�righetsvillkor och om urval mellan be� h�riga s�kande meddelas av regeringen. Best�mmelserna i denna paragraf g�ller inte den som �r intagen i krimi� nalv�rdsanstalt. 10 �' F�r s�dan s�rvux som anordnas av n�gon an nan �n en kommun g�ller inte best�mmelserna i 2 kap. 4 7 ��. 11 �'" Den som vill delta i s�rvux skall ans�ka om detta hos styrelsen f�r utbildningen i sin he mkommun. Om ans�kan avser en utbildning som en annan kommun anordnar eller l�ter anordna skall styrelsen skyndsamt s�nda ans�kan vidare till styrelsen f�r utbildningen d�r. Till ans�kan skall styrelsen foga ett yttrande av vilket det framg�r om hemkommunen �tar sig a tt svara f�r kostnaderna f�r elevens utbildning, s�vida det inte p� grund av tidigare �verenskommelse �r on�digt. 14 kap. Skolh�lsov�rd 4 � Eleverna i gy mnasieskolan och i den frivilliga s�rskolan skall beredas tillf�lle att genomg� minst en allm�n h�lsokontroll. Eleverna i den frivilli- 1280 � Senaste lydelse 1991:1684. ' Senaste lydelse 1991:1684. Senaste lydelse 1991:1684. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ga s�rskolan skall ocks� erbjudas s�rskilda unders�kningar som f�ranleds SFS 1992:598 av deras handikapp. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 19 92. 2. Landstingen f�r �ven efter ikrafttr�dandet vara huvudm�n f�r s�rsko� lan och s�rvux men skall f�re utg�ngen av �r 1995 till kommunerna i landstinget �verl�ta huvudmannaskapet f�r s�rskolan och s�rvux, om inte n�got annat f�ljer av punkt 3. Fram till den tidpunkt d� s�dant �verl�tande sker g�ller f�ljande be� st�mmelser i sin �l dre lydelse, n�mligen 1 kap. 5 och 10 �� , 3 kap. 4, 13 och 14 ��, 6 kap. 5 7 �� samt 12kap. 3-5, 7och9-n ��. Vid till�mpningen av 6 kap. 7 � skall 20 �r g�lla som �ldersgr�ns i st�llet f�r 21 �r. Huvudmannen �r skyldig att erbjuda de ungdomar som avses d�r utbildning under fyra �r i den frivilliga s�rskolan. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r i st�llet best�mmelsen i 7 � f�rsta stycket i sin �ldre lydelse till�mpas under l�s�ret 1992/93. 3.1 fr�ga om Dammsdalskolan i Ving�kers kommun, Salbohedskolan i Sala kommun och den yrkesutbildning f�r h�rselskadade psykiskt utveck� lingsst�rda elever som anordnas i �rebro kommun f�r landstinget utan hinder av 1 kap. 5 � beh�lla huvudmannaskapet. Regeringen f�r meddela de best�mmelser som beh�vs f�r landstingets befattning med s�dan utbildning som avses i d enna punkt. 4. Best�mmelsen i 3 kap. 10 � i dess nya lydelse skall till�mpas f�rst fr�n och med den 1 juli 1993. F�r de elever som l�s�ret 1993/94 b�ljar i �rskurs 8 eller h�gre �rskurs skall dock alltj�mt best�mmelsen i dess �ldre lydelse till�mpas. 5. Best�mmelserna i 6 kap. 3 � andra stycket samt 3 a � skall till�mpas f�rst fr�n och med den 1 juli 1996. 6. De nya best�mmelserna i 9 kap. 2 a och 8 a �� skall till� mpas ocks� n�r ett landsting �r huvudman f�r s�rskolan. Vad som d �r s�gs om styrel� sen f�r s�rskolan i hemkommunen skall i st�llet avse huvudmannen f�r s�rskolan. P� regeringens v�gnar BEATRICE ASK Erik Tersmeden (Utbildningsdepartementet) 1281 41-SFS 1992 � </div> </div>

Lag

SFS 1992:598

om �ndring i skollagen (1985; 1100);

utkom Tr�n trycket

den ISjuni 1992

utf�rdad den 4 juni 1992.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om skollagen (1985; 110 0)^
dels att 12 kap. 4 � skall upph�ra att g�lla,
dels att i 12 k ap. 5, 7 och 9 �� orden "landsting" och "hemlandsting" i

olika b�jningsformer skall bytas ut mot "kommun" respektive "hemkom�

mun" i m otsvarande form,

dels att 1 ka p. 5 och 10 ��, 3 kap. 4, 10, 13 och 14 ��, 5 kap. 1, 5 och

13 ��,6 kap. 3 och 5-7 ��,9 kap. l,3och9��, 11 kap. 3 �, 12 kap. 1,3,6,
10 och 11 �� samt 14 kap. 4 � skall ha f�ljande lydelse,

' Prop. 1991/92:94, UbU28, rskr. 285.

^ Lagen omtryckt 1991:1111.

Senaste lydelse av

12 kap.4 � 1991:1684

12 kap.5 � 1991:1684

12 kap.7 � 1991:1684

12 kap. 9 � 1991:1684.

1275

�

SFS 1992:598

dels att det i lagen skall inforas tre nya paragrafer, 6 kap. 3 a � samt

9 kap. 2 a och 8 a ��, av f�ljande lydelse.

1 kap. Allm�nna foreskrifter

5 �' F�r barn och ungdomar som inte kan g� i grundskolan och gymna�

sieskolan d�rf�r att de �r psykiskt utvecklingsst�rda finns s�rskolan. Kom�
munerna �r huvudm�n f�r s�rskolan.

10 �"* Kommuner och landsting �r huvudm�n f�r komvux.

Kommunerna �r huvudm�n f�r s�rvux och sfi.

3 kap. Skolplikt och motsvarande r�tt till utbildning
4 � Styrelsen f�r s�rskolan i hemkommunen pr�var om ett barn skall tas
emot i s�rs kolan under sin skolpliktstid. Fr�ga om mottagande f�r �ven

v�ckas av barnets v�rdnadshavare.

Huvudmannen f�r specialskolan pr�var om ett barn skall tas emot i

specialskolan under sin skolpliktstid. Fr�ga om mottagande f�r v�ckas av
barnets v�rdnadshavare eller av barnets hemkommun.

Om ett barn, som har tagits emot i s�rskolan, bed�ms kunna g� �ver till

grundskolan, skall styrelsen f�r s�rskolan besluta att barnet inte l�ngre
skall vara elev d�r. Motsvarande g�ller f�r huvudmannen f�r special�

skolan, om den som tagits emot i specialskolan, bed�ms kunna g� �ver till
grundskolan eller s�rskolan.

10 � Skolplikten upph�r vid utg�ngen av v�rterminen det kalender�r d�

barnet fyller 16 �r eller, om barnet fullg�r s�rskild skolplikt i specialskolan,
17 �r.

Om barnet dessf�rinnan tillfredsst�llande slutf�r h�gsta �rskursen i

grundskolan eller motsvarande i n�gon annan skola d�r barnet f�r fullg�ra
sin skolplikt, upph�r d�rmed denna. Skolplikten upph�r ocks�, om barnet

vid s�rskild pr�vning visar att det har motsvarande kunskaper. S�dan
pr�vning anordnas av styrelsen f�r utbildningen.

Beslut av styrelsen f�r utbildningen i �rende om skolpliktens upph�ran�

de f�r �verklagas hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd.

13 � Kommunen skall se till att skolpliktiga elever i dess grundskola och

s�rskola fullg�r sin skolg�ng. Kommunen skall ocks� se till att skolpliktiga

barn, som �r bosatta i kommunen men inte g�r i dess grundskola eller

s�rskola, p� n�got anna t s�tt f�r f�reskriven utbildning.

Huvudmannen f�r specialskolan skall se till att skolpliktiga elever i

skolor under dess ledning fullg�r sin skolg�ng.

14 � Om en skolpliktig elev i en skola utanf�r det offentliga skolv�sendet

f�r barn och ungdom �r fr�nvarande i stor utstr�ckning utan giltig orsak,

skall hu vudmannen f�r skolan an m�la f�rh�llandet till barnets hemkom-

1276

^ Senaste lydelse 1991:1684,

"' Senaste lydelse 1991:1684. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs.

-i

�

mun. Kommunen skall pr�va om barnet skall �l�ggas skolg�ng i grundsko-

SFS 1992:598

lan eller s�rskolan eller, om sk�l f�religger, �verl�mna anm�lan till huvud�

mannen f�r specialskolan, som skall pr�va om barnet skall �l�ggas skol�

g�ng d�r.

Beslut om att �l�gga barnet skolg�ng f�r �verklagas hos kammarr�tten.

5 kap. Gymnasieskolan

1 � I detta kapitel ges f�reskrifter om s�dan utbildning inom det offentli�

ga skolv�sendet f�r barn och ungdom som �r avsedd att p�b�rjas av

ungdomar efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fram till

och med det f�rsta kalenderhalv�ret det �r de fyller tjugo �r. Denna

utbildning bildar gymnasieskolan.

I 13 � ges dessutom f�reskrifter om mottagande i gymnasieskolan av

vissa elever fr�n s�rskolan.

Best�mmelserna i detta kapitel g�ller endast ungdomar som �r bosatta i

landet, om inte regeringen f�reskriver annat.

5 �' Varje kommun �r skyldig att erbjuda utbildning p� nationella pro�
gram f�r samtliga de ungdomar i ko mmunen som avses i 1 � f�rsta stycket

f�rutsatt att de

1. har slutf�rt sista �rskursen i grundskolan eller motsvarande och
2. inte tidigare har g�tt igenom utbildning p� ett nationellt program eller

likv�rdig utbildning.

Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program.

Antalet platser p� de olika programmen och deras grenar skall anpassas
med h�nsyn till elevernas �nskem�l.

Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i

en annan kommun eller ett landsting i enlighet med samverkansavtal. Tv�
eller flera kommuner som gemensamt erbjuder en utbildning p� ett natio�

nellt program bildar ett samverkansomr�de f�r den utbildningen. Kom�

muner som har slutit samverkansavtal med ett landsting om en viss
utbildning bildar ett samverkansomr�de f�r den utbildningen.

13 � Varje kommun �r skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av

individuella program f�r de ungdomar i kommunen som avses i 1 � f�rsta

stycket och som inte har tagits in p� n�got nationellt program. I fr�ga om
elever fr�n s�rskolan g�ller ocks� s�dan skyldighet, dock endast om eleven

vid pr� vning enligt 6 kap. 7 � inte tas emot i s�rsko lan, d�rf�r att eleven

bed�ms kunna g� i gymnasieskola n.

Ett individuellt program b�r motsvara ett nationellt program eller syfta

till att stimulera eleven att senare g� �ver p� ett s�dant program.

Utbildningen p� ett individuellt program skall f�lja en plan, som skall

fastst�llas av styrelsen f�r utbildningen.

Senaste lydelse 1991:1684.

1277

�

SFS 1992:598

6 kap. S�rskolan

3 � S�rskolan omfattar obligatorisk s�rskola (grunds�rskola och tr�

ningsskola) samt frivillig s�rskola (yrkesutbildning, yrkestr�ning och verk�

samhetstr�ning).

Grunds�rskolan och tr�ningsskolan skall ha nio obligatoriska �rskurser,

�rskurserna 1 9, och en f�r eleverna frivillig �rskurs, �rskurs 10. Av dessa

utg�r 13 l�gstadium, 4 6 mellanstadium och 710 h�gstadium. Tr�
ningsskolan �r avsedd f�r elever som inte kan g� i grunds �rskolan. Styrel�

sen f�r s�rskolan avg�r om en elev som tas emot i s�rskolan skall g� i
grunds�rskolan eller tr�ningsskolan.

Den frivilliga s�rskolan bygge r p� den obligatoriska s �rskolan. Styrelsen

f�r s�rskolan avg�r om en elev i den frivilliga s�rskolan skall f� yrkesut�

bildning, yrkestr�ning eller verksamhetstr�ning.

3a � De ungdomar som har slutf�rt �rskurs 9 i s�rskol an har r�tt att f�

fortsatt utbildning i �rskurs 10 i den obligatoriska s�rskolan.

F�r var och en som enligt denna lag har r�tt att g� i s�rskolan skall

hemkommunen s�ija for att s�dan utbildning kommer till st�nd.

Denna skyldighet skall fullg�ras genom att hemkommunen anordnar

s�rskola i den om fattning som kr�vs for att bereda utbildning �t samtliga i

kommunen som har r�tt till s�dan eller kommer �verens med n�gon annan

kommun att denna i sin s�rsk ola skall ta emot elever vars s�rskoleutbild�
ning hemkommunen har att s�ija for.

6 �' Vaije kommun som anordnar s�rskola �r skyldig att s� l�ngt det �r

m�jligt organisera s�rskolan s� att ingen elev blir tvungen att bo utanf�r
det egna hemmet p� grund av skolg�ngen. �ven i �vrigt skall vid utform�
ningen av s�rskoleverksamheten beaktas vad som ur kommunikationssyn�
punkt �r �ndam�lsenligt f�r eleverna.

Kommunen skall efterstr�va att eleverna vid f�rdelningen p� olika

skolor placeras s� att de f�r s� kort skolv�g som m�jligt. V�rdnadshavares

�nskem�l om att deras barn skall tas emot vid en viss skola inom kommu�

nen med s�rskoleutbildning skall beaktas s� l�ngt det �r m�jligt med

h�nsyn till andra elevers ber�ttigade krav p� att f� s� kort skolv�g som

m�jligt.

Vaije kommun �r skyldig att for eleverna i sin s�rskola anordna kost�

nadsfri skolskjuts, om s�dan beh�vs med h�nsyn till f�rdv�gens l�ngd,

trafikf�rh�llandena, elevens handikapp eller n�gon annan s�rskild om�

st�ndighet.

I lagen (1985:568) om s�rskilda omsorgerom psykiskt utvecklingsst�rda

m.fl. finns f�reskrifter om s�rskilda omsorger i form av boende i familje�

hem eller elevhem for barn och un gdomar som beh�ver bo utanf�r f�r�ld�

rahemmet.

1278

'' Senaste lydelse 1991:1684. �ndringen inneb�r bl.a. att tredje styc ket upph�vs.

' Senaste lydelse 1991: 1684.

�

7 � Ungdomar har r�tt att efter skolpliktens upph�rande tas emot i den

frivilliga s�rskolan i utbildning som �r avsedd att p�b�rjas fram till och

med det f�rsta kalenderhalv�ret det �r de fyller 20 �r om

1. styrelsen f�r s�rskolan i h emkommunen bed�mt att de inte kan g� i

gymnasieskolan d�rf�r att de �r psykiskt utvecklingsst�rda och

2, de inte bereds utbildning i specialskolan.
Varje kommun �r skyldig att erbjuda s�dana ungdomar utbildning un�

der fyra �r i den frivilliga s�rskolan.

En elev som har p�b�rjat utbildning i den frivilliga s�rskolan fore

utg�ngen av det f�rsta kalenderhalv�ret det �r eleven fyller 20 �r, har r�tt

att fullf�lja utbildningen.

SFS 1992:598

9 kap. Frist�ende skolor

1 � Skolplikt f�r fullg�ras i en frist�ende skola, om skolan �r godk�nd f�r

�ndam�let.

�renden om godk�nnande f�r vanlig skolplikt pr�vas av Statens

skolverk.

S�vitt g�ller s�rskild skolplikt pr�vas

1. s�dant godk�nnande som avser en skola som motsvarar s�rskolan av

Statens skolverk och

2. s�dant godk�nnande som avser en skola som motsvarar specialskolan

av styrelsen f�r den specialskola som ansvarar f�r utbildning av samma

handikappgrupp d�r skolan �r bel�gen.

2a � Ett barn f�r fullg�ra sin skolplikt i en frist�ende skola som �r

godk�nd f�r s�rskild skolplikt och som motsvarar s�rskolan endast om
styrelsen f�r s�rskolan i barnets hemkommun har bed�mt att barnet har
s�rskild skolplikt.

3 � Om ett barn har handikapp som enligt 3 kap. 3 � kan vara grund f�r
s�rskild skolplikt, f�r barnet fullg�ra sin skolplikt i en godk �nd frist�ende
skola som mo tsvarar specialskolan endast om

1. skolan �r godk�nd f�r elever som har s�rskild skolplikt p� grund av

samma handikapp som barnet eller

2. huvudmannen f�r specialskolan bed�mer att barnet �nd� kan tillgo�

dog�ra sig utbildningen vid skolan.

8a � Ungdomar kan tas emot i en frist�ende skola som motsvarar den

frivilliga s�rskolan, om styrelsen f�r s�rs kolan i hemkommunen har be�
d�mt att de �r psykiskt ut vecklingsst�rda.

9 � Beslut av Statens skolverk i �rende n om godk�nnande eller �terkal�
lande av godk�nnande f�r en frist�ende skola enligt 1, 4 eller 6� f�r
�verklagas hos kammarr�tten.

Beslut av styrelsen f�r utbildningen i �renden om godk�nnande eller

�terkallande av godk�nnande f�r en frist�ende skola f�r s�rskild skolplikt
enligt 1 eller 6 � f�r �verklagas hos kammarr�tten.

Beslut av styrelsen f�r utbildningen i �renden som avses i 2 a, 3 och

8a�� f�r �verklagas hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd. Beslut som

1279

�

SFS 1992:598

avses i 2 a � f�r �verklagas endast av barnets v�rdnadshavare. Beslut som
avses i 8 a � f�r �verklagas endast av eleven eller f�retr�dare f�r denne.

11 kap. Kommunal vuxenutbildning (komvux)

3 � Best�mmelserna om komvux g�ller inte vuxna som beh�ver under�

visning motsvarande den obligatoriska eller frivilliga s �rskolans. Betr�f�

fande s�dana vuxna g�ller i st�llet lagens best�mmelser om s�rvux.

12 kap. Vuxenutbildning f�r psykiskt utvecklingsst�rda (s�rvux)

1 � S�rvux syftar till att ge vuxna som �r psykiskt utvecklingsst�rda

kunskaper och f�rdigheter motsvarande de som ungdomar kan f� i den

obligatoriska s�rskolan och i den del av den frivilliga s�rskolan som
omfattar yrkesutbildning.

Kommunerna skall erbjuda s�rvux. De skall h�rvid str�va efter att

erbjuda utbildning som svarar mot behov och efterfr�gan.

6 � Varje kommuninnev�nare �r beh�rig att delta i s�rvux om han �r

bosatt i la ndet och i �vrigt uppfyller f�reskrivna villkor,

1. fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han fyller 20 �r, eller
2. n�r han har slutf�rt utbildning i den frivilliga s�rskola n.

Regeringen f�r f�reskriva a tt ocks� den som inte �r bosatt i landet skall

vara beh�rig att delta.

F�reskrifter om ytterligare beh�righetsvillkor och om urval mellan be�

h�riga s�kande meddelas av regeringen.

Best�mmelserna i denna paragraf g�ller inte den som �r intagen i krimi�

nalv�rdsanstalt.

10 �' F�r s�dan s�rvux som anordnas av n�gon an nan �n en kommun
g�ller inte best�mmelserna i 2 kap. 4 7 ��.

11 �'" Den som vill delta i s�rvux skall ans�ka om detta hos styrelsen f�r

utbildningen i sin he mkommun. Om ans�kan avser en utbildning som en

annan kommun anordnar eller l�ter anordna skall styrelsen skyndsamt
s�nda ans�kan vidare till styrelsen f�r utbildningen d�r. Till ans�kan skall
styrelsen foga ett yttrande av vilket det framg�r om hemkommunen �tar
sig a tt svara f�r kostnaderna f�r elevens utbildning, s�vida det inte p�
grund av tidigare �verenskommelse �r on�digt.

14 kap. Skolh�lsov�rd
4 � Eleverna i gy mnasieskolan och i den frivilliga s�rskolan skall beredas

tillf�lle att genomg� minst en allm�n h�lsokontroll. Eleverna i den frivilli-

1280

� Senaste lydelse 1991:1684.

' Senaste lydelse 1991:1684.

Senaste lydelse 1991:1684.

�

ga s�rskolan skall ocks� erbjudas s�rskilda unders�kningar som f�ranleds

SFS 1992:598

av deras handikapp.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 19 92.
2. Landstingen f�r �ven efter ikrafttr�dandet vara huvudm�n f�r s�rsko�

lan och s�rvux men skall f�re utg�ngen av �r 1995 till kommunerna i
landstinget �verl�ta huvudmannaskapet f�r s�rskolan och s�rvux, om inte
n�got annat f�ljer av punkt 3.

Fram till den tidpunkt d� s�dant �verl�tande sker g�ller f�ljande be�

st�mmelser i sin �l dre lydelse, n�mligen

1 kap. 5 och 10 �� ,

3 kap. 4, 13 och 14 ��,

6 kap. 5 7 �� samt

12kap. 3-5, 7och9-n ��.

Vid till�mpningen av 6 kap. 7 � skall 20 �r g�lla som �ldersgr�ns i st�llet

f�r 21 �r. Huvudmannen �r skyldig att erbjuda de ungdomar som avses d�r
utbildning under fyra �r i den frivilliga s�rskolan.

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r i st�llet best�mmelsen i 7 � f�rsta stycket

i sin �ldre lydelse till�mpas under l�s�ret 1992/93.

3.1 fr�ga om Dammsdalskolan i Ving�kers kommun, Salbohedskolan i

Sala kommun och den yrkesutbildning f�r h�rselskadade psykiskt utveck�
lingsst�rda elever som anordnas i �rebro kommun f�r landstinget utan

hinder av 1 kap. 5 � beh�lla huvudmannaskapet.

Regeringen f�r meddela de best�mmelser som beh�vs f�r landstingets

befattning med s�dan utbildning som avses i d enna punkt.

4. Best�mmelsen i 3 kap. 10 � i dess nya lydelse skall till�mpas f�rst fr�n

och med den 1 juli 1993. F�r de elever som l�s�ret 1993/94 b�ljar i �rskurs
8 eller h�gre �rskurs skall dock alltj�mt best�mmelsen i dess �ldre lydelse

till�mpas.

5. Best�mmelserna i 6 kap. 3 � andra stycket samt 3 a � skall till�mpas

f�rst fr�n och med den 1 juli 1996.

6. De nya best�mmelserna i 9 kap. 2 a och 8 a �� skall till� mpas ocks�

n�r ett landsting �r huvudman f�r s�rskolan. Vad som d �r s�gs om styrel�

sen f�r s�rskolan i hemkommunen skall i st�llet avse huvudmannen f�r
s�rskolan.

P� regeringens v�gnar

BEATRICE ASK

Erik Tersmeden
(Utbildningsdepartementet)

1281

41-SFS 1992

�

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1992:598

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se